<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H6B339</dok_id>
 <rm>2018</rm>
 <beteckning>39</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2018:39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2018-06-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2018-06-01 14:19:31</systemdatum>
 <publicerad>2018-06-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>God och nära vård - En primärvårdsreform</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H6B339/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H6B339</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H6B339</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2018 39 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 5.0.85"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 165px 0px 44px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 378px;padding: 0px;border:none;width: 170px;overflow: hidden;}

#page_1 #p1dimg1 {position:absolute;top:611px;left:353px;z-index:-1;width:126px;height:69px;}
#page_1 #p1dimg1 #p1img1 {width:126px;height:69px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 514px 0px 106px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 152px 76px;padding: 0px;border: none;width: 421px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 278px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 128px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 320px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 711px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 774px;}




#page_25 #tx1 {position:absolute;top:393px;left:215px;width:200px;height:252px;}
#page_25 #tx2 {position:absolute;top:762px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}




#page_26 #tx1 {position:absolute;top:136px;left:281px;width:201px;height:126px;}
#page_26 #tx2 {position:absolute;top:262px;left:281px;width:201px;height:36px;}
#page_26 #tx3 {position:absolute;top:298px;left:281px;width:201px;height:36px;}

#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_3 {border:none;margin: 560px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_28 #p28dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #p28dimg1 #p28img1 {width:70px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;height: 803px;}




#page_29 #tx1 {position:absolute;top:567px;left:215px;width:200px;height:108px;}
#page_29 #tx2 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:18px;height:12px;}

#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 578px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_30 #p30dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #p30dimg1 #p30img1 {width:70px;height:1px;}



#page_30 #tx1 {position:absolute;top:82px;left:281px;width:201px;height:90px;}

#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 436px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_31 #p31dimg1 {position:absolute;top:328px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #p31dimg1 #p31img1 {width:69px;height:1px;}



#page_31 #tx1 {position:absolute;top:224px;left:215px;width:200px;height:90px;}

#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 215px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 91px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_3 {border:none;margin: 416px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_34 #p34dimg1 {position:absolute;top:348px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #p34dimg1 #p34img1 {width:70px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_41 #p41dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #p41dimg1 #p41img1 {width:415px;height:1px;}




#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 145px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_46 #p46dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #p46dimg1 #p46img1 {width:416px;height:1px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_59 #p59dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #p59dimg1 #p59img1 {width:415px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_60 #p60dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #p60dimg1 #p60img1 {width:416px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #p62dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #p62dimg1 #p62img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #p63dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #p63dimg1 #p63img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_64 #p64dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #p64dimg1 #p64img1 {width:416px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_65 #p65dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #p65dimg1 #p65img1 {width:415px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #p66dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #p66dimg1 #p66img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #p67dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #p67dimg1 #p67img1 {width:415px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #p68dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:666px;}
#page_68 #p68dimg1 #p68img1 {width:416px;height:666px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_69 #p69dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #p69dimg1 #p69img1 {width:415px;height:1px;}




#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_70 #p70dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #p70dimg1 #p70img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_71 #p71dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:678px;}
#page_71 #p71dimg1 #p71img1 {width:415px;height:678px;}

#page_71 #p71inl_img1 {position:relative;width:5px;height:5px;}



#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_72 #p72dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #p72dimg1 #p72img1 {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_73 #p73dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #p73dimg1 #p73img1 {width:415px;height:1px;}




#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #p74dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #p74dimg1 #p74img1 {width:416px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_75 #p75dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #p75dimg1 #p75img1 {width:415px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_76 #p76dimg1 {position:absolute;top:81px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:661px;}
#page_76 #p76dimg1 #p76img1 {width:416px;height:661px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_77 #p77dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #p77dimg1 #p77img1 {width:415px;height:1px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_78 #p78dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #p78dimg1 #p78img1 {width:416px;height:1px;}




#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_79 #p79dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #p79dimg1 #p79img1 {width:415px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_80 #p80dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #p80dimg1 #p80img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_81 #p81dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #p81dimg1 #p81img1 {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_82 #p82dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #p82dimg1 #p82img1 {width:416px;height:1px;}




#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_83 #p83dimg1 {position:absolute;top:701px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #p83dimg1 #p83img1 {width:415px;height:1px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #p84dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #p84dimg1 #p84img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #p85dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #p85dimg1 #p85img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #p86dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #p86dimg1 #p86img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #p87dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #p87dimg1 #p87img1 {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_88 #p88dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #p88dimg1 #p88img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_89 #p89dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #p89dimg1 #p89img1 {width:415px;height:1px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_90 #p90dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #p90dimg1 #p90img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 68px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 411px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 2px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 10px;padding: 0px;border:none;width: 268px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_4 {border:none;margin: 132px 0px 0px 404px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_91 #p91dimg1 {position:absolute;top:82px;left:1px;z-index:-1;width:415px;height:64px;}
#page_91 #p91dimg1 #p91img1 {width:415px;height:64px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_92 #p92dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #p92dimg1 #p92img1 {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_93 #p93dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #p93dimg1 #p93img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_94 #p94dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #p94dimg1 #p94img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_95 #p95dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #p95dimg1 #p95img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #p96dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #p96dimg1 #p96img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #p97dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #p97dimg1 #p97img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #p98dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #p98dimg1 #p98img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_99 #p99dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #p99dimg1 #p99img1 {width:415px;height:1px;}




#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_100 #p100dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #p100dimg1 #p100img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #p101dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #p101dimg1 #p101img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #p102dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #p102dimg1 #p102img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_103 #p103dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #p103dimg1 #p103img1 {width:415px;height:1px;}




#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #p104dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #p104dimg1 #p104img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_105 #p105dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #p105dimg1 #p105img1 {width:415px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #p106dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #p106dimg1 #p106img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_107 #p107dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #p107dimg1 #p107img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #p108dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #p108dimg1 #p108img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_109 #p109dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #p109dimg1 #p109img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_110 #p110dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #p110dimg1 #p110img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #p111dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #p111dimg1 #p111img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_112 #p112dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #p112dimg1 #p112img1 {width:416px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_113 #p113dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #p113dimg1 #p113img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #p114dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #p114dimg1 #p114img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_115 #p115dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #p115dimg1 #p115img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_117 #p117dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #p117dimg1 #p117img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_118 #p118dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #p118dimg1 #p118img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #p121dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #p121dimg1 #p121img1 {width:415px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #p122dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #p122dimg1 #p122img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #p125dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #p125dimg1 #p125img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #p127dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #p127dimg1 #p127img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_130 #p130dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #p130dimg1 #p130img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_132 #p132dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #p132dimg1 #p132img1 {width:416px;height:1px;}




#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_133 #p133dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #p133dimg1 #p133img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #p134dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #p134dimg1 #p134img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_135 #p135dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #p135dimg1 #p135img1 {width:415px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #p136dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #p136dimg1 #p136img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_137 #p137dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #p137dimg1 #p137img1 {width:415px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_138 #p138dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #p138dimg1 #p138img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #p139dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #p139dimg1 #p139img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #p140dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #p140dimg1 #p140img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_141 #p141dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #p141dimg1 #p141img1 {width:415px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_142 #p142dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #p142dimg1 #p142img1 {width:416px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_143 #p143dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #p143dimg1 #p143img1 {width:415px;height:1px;}




#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_144 #p144dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #p144dimg1 #p144img1 {width:416px;height:1px;}




#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_146 #p146dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #p146dimg1 #p146img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_147 #p147dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #p147dimg1 #p147img1 {width:415px;height:1px;}




#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #p148dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #p148dimg1 #p148img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_151 #p151dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #p151dimg1 #p151img1 {width:415px;height:1px;}




#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #p152dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #p152dimg1 #p152img1 {width:416px;height:1px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_153 #p153dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #p153dimg1 #p153img1 {width:415px;height:1px;}




#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_154 #p154dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #p154dimg1 #p154img1 {width:416px;height:1px;}




#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_155 #p155dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #p155dimg1 #p155img1 {width:415px;height:1px;}




#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #p156dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #p156dimg1 #p156img1 {width:416px;height:1px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 100px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 183px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_162 #p162dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #p162dimg1 #p162img1 {width:416px;height:1px;}




#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #p163dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #p163dimg1 #p163img1 {width:415px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #p166dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #p166dimg1 #p166img1 {width:416px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #p167dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #p167dimg1 #p167img1 {width:415px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_168 #p168dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #p168dimg1 #p168img1 {width:416px;height:1px;}




#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_169 #p169dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #p169dimg1 #p169img1 {width:415px;height:1px;}




#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_3 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_170 #p170dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_170 #p170dimg1 #p170img1 {width:416px;height:1px;}




#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_171 #p171dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #p171dimg1 #p171img1 {width:415px;height:1px;}




#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_172 #p172dimg1 {position:absolute;top:670px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #p172dimg1 #p172img1 {width:416px;height:1px;}




#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_174 #p174dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #p174dimg1 #p174img1 {width:416px;height:1px;}




#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_175 #p175dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #p175dimg1 #p175img1 {width:415px;height:1px;}




#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #p176dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #p176dimg1 #p176img1 {width:416px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_177 #p177dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #p177dimg1 #p177img1 {width:415px;height:1px;}




#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #p178dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #p178dimg1 #p178img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #p179dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #p179dimg1 #p179img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #p180dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #p180dimg1 #p180img1 {width:416px;height:1px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #p181dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #p181dimg1 #p181img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_182 #p182dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #p182dimg1 #p182img1 {width:416px;height:1px;}




#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_183 #p183dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #p183dimg1 #p183img1 {width:415px;height:1px;}




#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #p185dimg1 {position:absolute;top:326px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:409px;}
#page_185 #p185dimg1 #p185img1 {width:417px;height:409px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_186 #p186dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:416px;height:385px;}
#page_186 #p186dimg1 #p186img1 {width:416px;height:385px;}




#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_187 #p187dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #p187dimg1 #p187img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_188 #p188dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #p188dimg1 #p188img1 {width:416px;height:1px;}




#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #p189dimg1 {position:absolute;top:670px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #p189dimg1 #p189img1 {width:415px;height:1px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_190 #p190dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:692px;}
#page_190 #p190dimg1 #p190img1 {width:417px;height:692px;}




#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #p191dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:692px;}
#page_191 #p191dimg1 #p191img1 {width:417px;height:692px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #p192dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #p192dimg1 #p192img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_193 #p193dimg1 {position:absolute;top:646px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #p193dimg1 #p193img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_194 #p194dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #p194dimg1 #p194img1 {width:416px;height:1px;}




#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #p195dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #p195dimg1 #p195img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_196 #p196dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #p196dimg1 #p196img1 {width:416px;height:1px;}




#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #p197dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #p197dimg1 #p197img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_198 #p198dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #p198dimg1 #p198img1 {width:416px;height:1px;}




#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_199 #p199dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #p199dimg1 #p199img1 {width:415px;height:1px;}




#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_200 #p200dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #p200dimg1 #p200img1 {width:416px;height:1px;}




#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_201 #p201dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #p201dimg1 #p201img1 {width:415px;height:1px;}




#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_204 #p204dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_204 #p204dimg1 #p204img1 {width:416px;height:1px;}




#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #p206dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #p206dimg1 #p206img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #p208dimg1 {position:absolute;top:199px;left:65px;z-index:-1;width:416px;height:572px;}
#page_208 #p208dimg1 #p208img1 {width:416px;height:572px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_209 #p209dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:670px;}
#page_209 #p209dimg1 #p209img1 {width:417px;height:670px;}




#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_3 {border:none;margin: 141px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #p210dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:621px;}
#page_210 #p210dimg1 #p210img1 {width:417px;height:621px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 166px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #p211dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:606px;}
#page_211 #p211dimg1 #p211img1 {width:417px;height:606px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_3 {border:none;margin: 67px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_212 #p212dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:416px;height:703px;}
#page_212 #p212dimg1 #p212img1 {width:416px;height:703px;}




#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #p213dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #p213dimg1 #p213img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_214 #p214dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #p214dimg1 #p214img1 {width:416px;height:1px;}




#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_215 #p215dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #p215dimg1 #p215img1 {width:415px;height:1px;}




#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_219 #p219dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #p219dimg1 #p219img1 {width:415px;height:1px;}




#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_220 #p220dimg1 {position:absolute;top:682px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #p220dimg1 #p220img1 {width:416px;height:1px;}




#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #p221dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #p221dimg1 #p221img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_223 #p223dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #p223dimg1 #p223img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #p224dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #p224dimg1 #p224img1 {width:416px;height:1px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #p225dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #p225dimg1 #p225img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #p226dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #p226dimg1 #p226img1 {width:416px;height:1px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #p227dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #p227dimg1 #p227img1 {width:415px;height:1px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #p228dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:692px;}
#page_228 #p228dimg1 #p228img1 {width:417px;height:692px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 173px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_230 #p230dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #p230dimg1 #p230img1 {width:416px;height:1px;}




#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #p231dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #p231dimg1 #p231img1 {width:415px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_232 #p232dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_232 #p232dimg1 #p232img1 {width:416px;height:1px;}




#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #p234dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #p234dimg1 #p234img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_236 #p236dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_236 #p236dimg1 #p236img1 {width:416px;height:1px;}




#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #p237dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_237 #p237dimg1 #p237img1 {width:415px;height:1px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #p238dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_238 #p238dimg1 #p238img1 {width:416px;height:1px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_239 #p239dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:733px;}
#page_239 #p239dimg1 #p239img1 {width:417px;height:733px;}




#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_3 {border:none;margin: 242px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_240 #p240dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:527px;}
#page_240 #p240dimg1 #p240img1 {width:417px;height:527px;}




#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_241 #p241dimg1 {position:absolute;top:713px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #p241dimg1 #p241img1 {width:415px;height:1px;}




#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_242 #p242dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #p242dimg1 #p242img1 {width:416px;height:1px;}




#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #p243dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #p243dimg1 #p243img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_244 #p244dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #p244dimg1 #p244img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #p245dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #p245dimg1 #p245img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_247 #p247dimg1 {position:absolute;top:682px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #p247dimg1 #p247img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_248 #p248dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #p248dimg1 #p248img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_249 #p249dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_249 #p249dimg1 #p249img1 {width:415px;height:1px;}




#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_250 #p250dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #p250dimg1 #p250img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #p251dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #p251dimg1 #p251img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #p252dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #p252dimg1 #p252img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #p253dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_253 #p253dimg1 #p253img1 {width:415px;height:1px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #p254dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #p254dimg1 #p254img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #p255dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #p255dimg1 #p255img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #p256dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #p256dimg1 #p256img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #p257dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #p257dimg1 #p257img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #p258dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_258 #p258dimg1 #p258img1 {width:416px;height:1px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #p259dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #p259dimg1 #p259img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #p260dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #p260dimg1 #p260img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_261 #p261dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_261 #p261dimg1 #p261img1 {width:415px;height:1px;}




#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #p262dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #p262dimg1 #p262img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_263 #p263dimg1 {position:absolute;top:694px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #p263dimg1 #p263img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_264 #p264dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #p264dimg1 #p264img1 {width:416px;height:1px;}




#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_265 #p265dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_265 #p265dimg1 #p265img1 {width:415px;height:1px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_267 #p267dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #p267dimg1 #p267img1 {width:415px;height:1px;}




#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_268 #p268dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #p268dimg1 #p268img1 {width:416px;height:1px;}




#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_270 #p270dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #p270dimg1 #p270img1 {width:416px;height:1px;}




#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #p271dimg1 {position:absolute;top:622px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #p271dimg1 #p271img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_272 #p272dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_272 #p272dimg1 #p272img1 {width:416px;height:1px;}




#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #p276dimg1 {position:absolute;top:706px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #p276dimg1 #p276img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_279 #p279dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:692px;}
#page_279 #p279dimg1 #p279img1 {width:417px;height:692px;}




#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 383px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_3 {border:none;margin: 616px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_280 #p280dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:416px;height:150px;}
#page_280 #p280dimg1 #p280img1 {width:416px;height:150px;}




#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_281 #p281dimg1 {position:absolute;top:287px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:301px;}
#page_281 #p281dimg1 #p281img1 {width:413px;height:301px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 202px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 64px 65px;padding: 0px;border: none;width: 806px;}
#page_285 #id_1 {float:left;border:none;margin: 79px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 764px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 28px;padding: 0px;border:none;width: 14px;overflow: hidden;}

#page_285 #p285dimg1 {position:absolute;top:113px;left:47px;z-index:-1;width:629px;height:361px;}
#page_285 #p285dimg1 #p285img1 {width:629px;height:361px;}




#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 139px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 730px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_287 #p287dimg1 {position:absolute;top:70px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:623px;}
#page_287 #p287dimg1 #p287img1 {width:415px;height:623px;}




#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_288 #p288dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_288 #p288dimg1 #p288img1 {width:416px;height:1px;}




#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_289 #p289dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #p289dimg1 #p289img1 {width:415px;height:1px;}




#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_3 {border:none;margin: 730px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_290 #p290dimg1 {position:absolute;top:70px;left:68px;z-index:-1;width:416px;height:623px;}
#page_290 #p290dimg1 #p290img1 {width:416px;height:623px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 730px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_291 #p291dimg1 {position:absolute;top:70px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:623px;}
#page_291 #p291dimg1 #p291img1 {width:415px;height:623px;}




#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_292 #p292dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_292 #p292dimg1 #p292img1 {width:416px;height:1px;}




#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_293 #p293dimg1 {position:absolute;top:419px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_293 #p293dimg1 #p293img1 {width:413px;height:211px;}




#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 267px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_298 #p298dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:301px;}
#page_298 #p298dimg1 #p298img1 {width:413px;height:301px;}




#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_301 #p301dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #p301dimg1 #p301img1 {width:415px;height:1px;}




#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_303 #p303dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_303 #p303dimg1 #p303img1 {width:415px;height:1px;}




#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_304 #p304dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #p304dimg1 #p304img1 {width:416px;height:1px;}




#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_305 #p305dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #p305dimg1 #p305img1 {width:415px;height:1px;}




#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_306 #p306dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_306 #p306dimg1 #p306img1 {width:416px;height:1px;}




#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 465px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_311 #p311dimg1 {position:absolute;top:290px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_311 #p311dimg1 #p311img1 {width:413px;height:156px;}




#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_316 #p316dimg1 {position:absolute;top:551px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_316 #p316dimg1 #p316img1 {width:413px;height:48px;}




#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_3 {border:none;margin: 86px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_322 #p322dimg1 {position:absolute;top:471px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_322 #p322dimg1 #p322img1 {width:413px;height:102px;}




#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_324 #p324dimg1 {position:absolute;top:273px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:469px;}
#page_324 #p324dimg1 #p324img1 {width:416px;height:469px;}




#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_326 #p326dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #p326dimg1 #p326img1 {width:416px;height:1px;}




#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 121px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_330 #p330dimg1 {position:absolute;top:92px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_330 #p330dimg1 #p330img1 {width:413px;height:121px;}




#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_3 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_335 #p335dimg1 {position:absolute;top:327px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_335 #p335dimg1 #p335img1 {width:413px;height:84px;}




#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_336 #p336dimg1 {position:absolute;top:615px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:127px;}
#page_336 #p336dimg1 #p336img1 {width:416px;height:127px;}




#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_337 #p337dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_337 #p337dimg1 #p337img1 {width:415px;height:1px;}




#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_339 #p339dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_339 #p339dimg1 #p339img1 {width:415px;height:1px;}




#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_340 #p340dimg1 {position:absolute;top:471px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_340 #p340dimg1 #p340img1 {width:413px;height:102px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_342 #p342dimg1 {position:absolute;top:236px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:482px;}
#page_342 #p342dimg1 #p342img1 {width:416px;height:482px;}




#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_343 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_343 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_343 #p343dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_343 #p343dimg1 #p343img1 {width:415px;height:1px;}




#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_344 #p344dimg1 {position:absolute;top:338px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_344 #p344dimg1 #p344img1 {width:413px;height:66px;}




#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_345 #p345dimg1 {position:absolute;top:196px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:211px;}
#page_345 #p345dimg1 #p345img1 {width:413px;height:211px;}




#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_349 #p349dimg1 {position:absolute;top:342px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:400px;}
#page_349 #p349dimg1 #p349img1 {width:415px;height:400px;}




#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_3 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_350 #p350dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #p350dimg1 #p350img1 {width:416px;height:1px;}




#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 236px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_351 #p351dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:524px;}
#page_351 #p351dimg1 #p351img1 {width:417px;height:524px;}




#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_352 #p352dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:247px;}
#page_352 #p352dimg1 #p352img1 {width:413px;height:247px;}




#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_353 #p353dimg1 {position:absolute;top:272px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:458px;}
#page_353 #p353dimg1 #p353img1 {width:415px;height:458px;}




#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_354 #p354dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #p354dimg1 #p354img1 {width:416px;height:1px;}




#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_355 #p355dimg1 {position:absolute;top:363px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_355 #p355dimg1 #p355img1 {width:413px;height:102px;}




#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_356 #p356dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_356 #p356dimg1 #p356img1 {width:413px;height:102px;}




#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 99px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_357 #p357dimg1 {position:absolute;top:211px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_357 #p357dimg1 #p357img1 {width:413px;height:102px;}




#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_358 #p358dimg1 {position:absolute;top:75px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:655px;}
#page_358 #p358dimg1 #p358img1 {width:416px;height:655px;}




#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_359 #p359dimg1 {position:absolute;top:507px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:211px;}
#page_359 #p359dimg1 #p359img1 {width:415px;height:211px;}




#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_360 #p360dimg1 {position:absolute;top:185px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_360 #p360dimg1 #p360img1 {width:413px;height:355px;}




#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_361 #p361dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #p361dimg1 #p361img1 {width:415px;height:1px;}




#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_362 #p362dimg1 {position:absolute;top:742px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #p362dimg1 #p362img1 {width:416px;height:1px;}




#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_363 #p363dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #p363dimg1 #p363img1 {width:415px;height:1px;}




#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_364 #p364dimg1 {position:absolute;top:658px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #p364dimg1 #p364img1 {width:416px;height:1px;}




#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_366 #p366dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #p366dimg1 #p366img1 {width:416px;height:1px;}




#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_369 #p369dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #p369dimg1 #p369img1 {width:415px;height:1px;}




#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_370 #p370dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #p370dimg1 #p370img1 {width:416px;height:1px;}




#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_373 #p373dimg1 {position:absolute;top:525px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_373 #p373dimg1 #p373img1 {width:413px;height:48px;}




#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 427px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_375 #p375dimg1 {position:absolute;top:211px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:490px;}
#page_375 #p375dimg1 #p375img1 {width:415px;height:490px;}




#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_376 #p376dimg1 {position:absolute;top:620px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_376 #p376dimg1 #p376img1 {width:413px;height:84px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_377 #p377dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #p377dimg1 #p377img1 {width:415px;height:1px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 186px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_379 #p379dimg1 {position:absolute;top:38px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:639px;}
#page_379 #p379dimg1 #p379img1 {width:417px;height:639px;}




#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_380 #p380dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_380 #p380dimg1 #p380img1 {width:413px;height:102px;}




#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_381 #p381dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_381 #p381dimg1 #p381img1 {width:415px;height:1px;}




#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_382 #p382dimg1 {position:absolute;top:235px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:121px;}
#page_382 #p382dimg1 #p382img1 {width:413px;height:121px;}




#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_383 #p383dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_383 #p383dimg1 #p383img1 {width:415px;height:1px;}




#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_384 #p384dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #p384dimg1 #p384img1 {width:416px;height:1px;}




#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_386 #p386dimg1 {position:absolute;top:38px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:704px;}
#page_386 #p386dimg1 #p386img1 {width:417px;height:704px;}




#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_388 #p388dimg1 {position:absolute;top:463px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_388 #p388dimg1 #p388img1 {width:413px;height:138px;}




#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_389 #p389dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_389 #p389dimg1 #p389img1 {width:415px;height:1px;}




#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 68px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_390 #p390dimg1 {position:absolute;top:705px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #p390dimg1 #p390img1 {width:416px;height:1px;}




#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_391 #p391dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_391 #p391dimg1 #p391img1 {width:415px;height:1px;}




#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_392 #p392dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_392 #p392dimg1 #p392img1 {width:416px;height:1px;}




#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_393 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_393 #p393dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #p393dimg1 #p393img1 {width:415px;height:1px;}




#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_394 #p394dimg1 {position:absolute;top:588px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:154px;}
#page_394 #p394dimg1 #p394img1 {width:416px;height:154px;}




#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_395 #p395dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_395 #p395dimg1 #p395img1 {width:415px;height:1px;}




#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_396 #p396dimg1 {position:absolute;top:149px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:300px;}
#page_396 #p396dimg1 #p396img1 {width:413px;height:300px;}




#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_397 #p397dimg1 {position:absolute;top:706px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #p397dimg1 #p397img1 {width:415px;height:1px;}




#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 68px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_399 #p399dimg1 {position:absolute;top:730px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #p399dimg1 #p399img1 {width:415px;height:1px;}




#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_400 #p400dimg1 {position:absolute;top:718px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #p400dimg1 #p400img1 {width:416px;height:1px;}




#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 68px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_402 #p402dimg1 {position:absolute;top:687px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #p402dimg1 #p402img1 {width:416px;height:1px;}




#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 45px 0px 68px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_403 #p403dimg1 {position:absolute;top:194px;left:0px;z-index:-1;width:417px;height:548px;}
#page_403 #p403dimg1 #p403img1 {width:417px;height:548px;}




#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 273px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_407 #p407dimg1 {position:absolute;top:240px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_407 #p407dimg1 #p407img1 {width:413px;height:157px;}




#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_411 #p411dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_411 #p411dimg1 #p411img1 {width:413px;height:102px;}




#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_412 #p412dimg1 {position:absolute;top:164px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:485px;}
#page_412 #p412dimg1 #p412img1 {width:413px;height:485px;}




#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_413 #p413dimg1 {position:absolute;top:268px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:265px;}
#page_413 #p413dimg1 #p413img1 {width:413px;height:265px;}




#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_417 #p417dimg1 {position:absolute;top:487px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_417 #p417dimg1 #p417img1 {width:413px;height:84px;}




#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 135px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_3 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_3 {border:none;margin: 691px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_429 #p429dimg1 {position:absolute;top:211px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_429 #p429dimg1 #p429img1 {width:413px;height:48px;}




#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}





#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 90px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_3 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_3 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_3 {border:none;margin: 72px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_3 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 419px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_3 {border:none;margin: 108px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_3 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 612px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 392px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_3 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 656px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_482 #p482dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_482 #p482dimg1 #p482img1 {width:416px;height:1px;}




#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_483 #p483dimg1 {position:absolute;top:484px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_483 #p483dimg1 #p483img1 {width:415px;height:1px;}




#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_484 #p484dimg1 {position:absolute;top:694px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_484 #p484dimg1 #p484img1 {width:416px;height:1px;}




#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_485 #p485dimg1 {position:absolute;top:574px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #p485dimg1 #p485img1 {width:415px;height:1px;}




#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_486 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_486 #id_2 {border:none;margin: 108px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_487 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 130px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 127px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_492 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_492 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_492 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_493 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_493 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_493 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_493 #p493dimg1 {position:absolute;top:380px;left:0px;z-index:-1;width:413px;height:184px;}
#page_493 #p493dimg1 #p493img1 {width:413px;height:184px;}




#page_494 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_494 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_494 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_495 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_495 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_495 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_496 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_496 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_496 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_497 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_497 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_497 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_498 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_498 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_498 #id_2 {border:none;margin: 87px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_499 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_499 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_499 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_499 #p499dimg1 {position:absolute;top:718px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_499 #p499dimg1 #p499img1 {width:415px;height:1px;}




#page_500 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_500 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_500 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_500 #p500dimg1 {position:absolute;top:610px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_500 #p500dimg1 #p500img1 {width:416px;height:1px;}




#page_501 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_501 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_501 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_501 #p501dimg1 {position:absolute;top:658px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_501 #p501dimg1 #p501img1 {width:415px;height:1px;}




#page_502 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_502 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_502 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_502 #p502dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_502 #p502dimg1 #p502img1 {width:416px;height:1px;}




#page_503 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_503 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_503 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_503 #p503dimg1 {position:absolute;top:742px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_503 #p503dimg1 #p503img1 {width:415px;height:1px;}




#page_504 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_504 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_504 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_504 #p504dimg1 {position:absolute;top:730px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_504 #p504dimg1 #p504img1 {width:416px;height:1px;}




#page_505 {position:relative; overflow: hidden;margin: 97px 0px 44px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 774px;}

#page_505 #p505dimg1 {position:absolute;top:0px;left:71px;z-index:-1;width:419px;height:774px;}
#page_505 #p505dimg1 #p505img1 {width:419px;height:774px;}




#page_506 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_506 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;}
#page_506 #id_2 {border:none;margin: 142px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_506 #p506dimg1 {position:absolute;top:53px;left:452px;z-index:-1;width:31px;height:48px;}
#page_506 #p506dimg1 #p506img1 {width:31px;height:48px;}




#page_507 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_507 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 547px;overflow: hidden;}
#page_507 #id_3 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_507 #p507dimg1 {position:absolute;top:53px;left:383px;z-index:-1;width:31px;height:48px;}
#page_507 #p507dimg1 #p507img1 {width:31px;height:48px;}




#page_508 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_508 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_508 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_508 #p508dimg1 {position:absolute;top:53px;left:453px;z-index:-1;width:31px;height:48px;}
#page_508 #p508dimg1 #p508img1 {width:31px;height:48px;}




#page_509 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_509 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;}
#page_509 #id_3 {border:none;margin: 16px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_509 #p509dimg1 {position:absolute;top:53px;left:383px;z-index:-1;width:31px;height:48px;}
#page_509 #p509dimg1 #p509img1 {width:31px;height:48px;}




#page_510 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_510 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_510 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_510 #p510dimg1 {position:absolute;top:53px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:694px;}
#page_510 #p510dimg1 #p510img1 {width:419px;height:694px;}




#page_511 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 65px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;}
#page_511 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_511 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 149px;overflow: hidden;}

#page_511 #p511dimg1 {position:absolute;top:55px;left:387px;z-index:-1;width:32px;height:48px;}
#page_511 #p511dimg1 #p511img1 {width:32px;height:48px;}




#page_512 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_512 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 {border:none;margin: 8px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 122px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 19px;padding: 0px;border:none;width: 119px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_3 {border:none;margin: 6px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 494px;overflow: hidden;}
#page_512 #id_4 {border:none;margin: 124px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_512 #p512dimg1 {position:absolute;top:53px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:587px;}
#page_512 #p512dimg1 #p512img1 {width:419px;height:587px;}




#page_513 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_513 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_513 #id_3 {border:none;margin: 133px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_513 #p513dimg1 {position:absolute;top:53px;left:383px;z-index:-1;width:31px;height:48px;}
#page_513 #p513dimg1 #p513img1 {width:31px;height:48px;}




#page_514 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_514 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_514 #id_2 {border:none;margin: 11px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_514 #p514dimg1 {position:absolute;top:53px;left:452px;z-index:-1;width:31px;height:48px;}
#page_514 #p514dimg1 #p514img1 {width:31px;height:48px;}




#page_515 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;}
#page_515 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_515 #id_2 {border:none;margin: 14px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_515 #p515dimg1 {position:absolute;top:53px;left:387px;z-index:-1;width:32px;height:48px;}
#page_515 #p515dimg1 #p515img1 {width:32px;height:48px;}




#page_516 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_516 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 {border:none;margin: 5px 0px 0px 72px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 128px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 119px;overflow: hidden;}
#page_516 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_516 #p516dimg1 {position:absolute;top:53px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:722px;}
#page_516 #p516dimg1 #p516img1 {width:419px;height:722px;}




#page_517 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;}
#page_517 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 128px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 115px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_3 {border:none;margin: 7px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;}
#page_517 #id_4 {border:none;margin: 182px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_517 #p517dimg1 {position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:575px;}
#page_517 #p517dimg1 #p517img1 {width:420px;height:575px;}




#page_518 {position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;}
#page_518 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;}
#page_518 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_518 #p518dimg1 {position:absolute;top:55px;left:452px;z-index:-1;width:31px;height:48px;}
#page_518 #p518dimg1 #p518img1 {width:31px;height:48px;}




#page_519 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;}
#page_519 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 4px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 {border:none;margin: 7px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 405px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 128px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 127px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_2 #id_2_3 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 121px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_3 {border:none;margin: 5px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;}
#page_519 #id_4 {border:none;margin: 117px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;}

#page_519 #p519dimg1 {position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:626px;}
#page_519 #p519dimg1 #p519img1 {width:420px;height:626px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft15{font: 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 20px;}
.ft16{font: 11px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft17{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft18{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft19{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft21{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft22{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft23{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft25{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft26{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft27{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft28{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft29{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft30{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft31{font: 15px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft32{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft34{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft36{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft39{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft40{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft41{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft42{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft43{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft44{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft45{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft47{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft48{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft49{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft50{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft51{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft52{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft53{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft54{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft55{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft56{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft57{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft58{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft59{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft60{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft61{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft62{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft63{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft64{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft65{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft66{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft67{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft68{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft69{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft70{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft71{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft72{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft73{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft74{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 24px;line-height: 18px;}
.ft75{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft77{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft78{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft79{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft80{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft81{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft83{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft84{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft85{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft86{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft88{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft89{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft90{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft91{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft92{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft93{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft96{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft97{font: 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft98{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft99{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft100{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft101{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft102{font: 9px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft103{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft105{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft106{font: 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft107{font: 9px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft108{font: 9px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft109{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft110{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft111{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft112{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft113{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft114{font: 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft115{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft116{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft117{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft118{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft119{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft120{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft121{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft122{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft123{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft124{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft125{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 30px;line-height: 18px;}
.ft126{font: 13px 'Calibri';line-height: 17px;}
.ft127{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft128{font: 1px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft129{font: 10px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft130{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft131{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft132{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft133{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft134{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft135{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft136{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft137{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft138{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft139{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft140{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft141{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft142{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft143{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft144{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft145{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft146{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft147{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft148{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft149{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft150{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft151{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft152{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft153{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft154{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft156{font: italic 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft157{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft158{font: italic 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft159{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft160{font: 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft161{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft162{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft163{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft164{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft165{font: 7px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft166{font: 6px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft167{font: 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft168{font: 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft169{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft170{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft171{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft172{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft173{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft174{font: bold 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft175{font: italic 12px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft176{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 28px;}
.ft177{font: 14px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft178{font: 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft179{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft180{font: 6px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft181{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft182{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft183{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft184{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft185{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft186{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft187{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft188{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft189{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft190{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft191{font: 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft192{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft193{font: bold 27px 'Arial';color: #001c4c;line-height: 32px;}
.ft194{font: bold 11px 'Arial';color: #001c4c;line-height: 14px;}
.ft195{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft196{font: 1px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft197{font: bold 11px 'Arial';color: #001c4c;line-height: 13px;}
.ft198{font: bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft199{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft200{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft201{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft202{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft203{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft204{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft205{font: bold 13px 'Arial';color: #001c4c;line-height: 16px;}
.ft206{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft207{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft208{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft209{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft210{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft211{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft212{font: 19px 'Calibri';color: #1e1e1e;line-height: 23px;}
.ft213{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft214{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft215{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft216{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft217{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft218{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft219{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft220{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft221{font: 15px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft222{font: 6px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft223{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft224{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft225{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft226{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft227{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft228{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft229{font: 13px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft230{font: 14px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 19px;}
.ft231{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft232{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 17px;}
.ft233{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 1px;}
.ft234{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 2px;}
.ft235{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft236{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 18px;}
.ft237{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 4px;}
.ft238{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft239{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft240{font: bold 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft241{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft242{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft243{font: italic 11px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft244{font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft245{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft246{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;}
.ft247{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft248{font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft249{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft250{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft251{font: italic 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft252{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft253{font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft254{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft255{font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft256{font: italic 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft257{font: 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft258{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 22px;}
.ft259{font: 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft260{font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft261{font: 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft262{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft263{font: italic 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft264{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft265{font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft266{font: 12px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft267{font: bold 21px 'Calibri';line-height: 28px;}
.ft268{font: 12px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft269{font: bold 17px 'Calibri';line-height: 21px;}
.ft270{font: 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft271{font: 9px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft272{font: bold 16px 'Calibri';line-height: 22px;}
.ft273{font: bold 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft274{font: bold 10px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft275{font: 1px 'Calibri';line-height: 1px;}
.ft276{font: 1px 'Calibri';line-height: 3px;}
.ft277{font: 1px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft278{font: 10px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft279{font: 1px 'Calibri';line-height: 6px;}
.ft280{font: 10px 'Calibri';text-decoration: underline;line-height: 13px;}
.ft281{font: 1px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft282{font: 1px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft283{font: 10px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft284{font: 1px 'Calibri';line-height: 4px;}
.ft285{font: 10px 'Calibri';color: #2a2a2a;line-height: 13px;}
.ft286{font: 10px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft287{font: 1px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft288{font: 10px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft289{font: 1px 'Calibri';line-height: 12px;}
.ft290{font: 10px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft291{font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft292{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft293{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 5px;}
.ft294{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 9px;}
.ft295{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 6px;}
.ft296{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 8px;}
.ft297{font: 1px 'Times New Roman';line-height: 7px;}
.ft298{font: 10px 'Calibri';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft299{font: 10px 'Calibri';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft300{font: 10px 'Calibri';line-height: 16px;}
.ft301{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft302{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 10px;}
.ft303{font: 1px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft304{font: 1px 'Calibri';line-height: 8px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 174px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p16{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p18{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p19{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p20{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 265px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;padding-left: 265px;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: left;padding-left: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p39{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p43{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 205px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p51{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p52{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p53{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p61{text-align: left;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p63{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p96{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 317px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p98{text-align: justify;padding-right: 343px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p99{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p109{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p110{text-align: left;padding-left: 198px;padding-right: 317px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p112{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p113{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 140px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 194px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p123{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: center;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p133{text-align: left;padding-left: 195px;padding-right: 317px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p134{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: left;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p136{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p146{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p147{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p150{text-align: left;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: left;padding-right: 254px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p183{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 193px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p185{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p190{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 138px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: left;padding-right: 260px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p201{text-align: left;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p207{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p213{text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p219{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p221{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 444px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: right;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: left;padding-left: 77px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 82px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p240{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 286px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 11px;padding-right: 213px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: right;padding-left: 9px;padding-right: 481px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 373px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p251{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p256{text-align: left;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p260{text-align: left;margin-top: 177px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: right;padding-right: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p270{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: left;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p283{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p288{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p294{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 75px;padding-right: 90px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -67px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 26px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 184px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p303{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p304{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p315{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p317{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p320{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: left;margin-top: 88px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p332{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p337{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p339{text-align: left;margin-top: 123px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p349{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: left;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p355{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: left;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p361{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 155px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p370{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p374{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p378{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 153px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-right: 246px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 186px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 179px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p393{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p399{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p401{text-align: left;padding-right: 77px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-right: 253px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p410{text-align: left;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p412{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 117px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p423{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 170px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p430{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p431{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: left;padding-right: 226px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p442{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p443{text-align: left;padding-left: 104px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p444{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p446{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p452{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p456{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p457{text-align: left;margin-top: 378px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 231px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p459{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p475{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p482{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p488{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 95px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 104px;padding-right: 90px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 104px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 172px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p506{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: right;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 200px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p519{text-align: left;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p529{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p536{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p537{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 117px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p539{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 94px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: justify;padding-right: 90px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p555{text-align: left;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p561{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 240px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p566{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 76px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 272px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 241px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: left;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p584{text-align: left;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p592{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 229px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p602{text-align: left;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p610{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 262px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p617{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p618{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p620{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p622{text-align: justify;padding-left: 37px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p623{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 106px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p636{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 157px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p642{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 152px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p646{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 277px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p652{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p657{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p658{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p660{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p661{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p663{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p664{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:19px;height:13px;}
.p665{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:140px;height:14px;}
.p666{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:420px;height:14px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p669{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 497px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p675{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p679{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 91px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p680{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p683{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 171px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 291px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 182px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p697{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: left;padding-left: 184px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 126px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p704{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 17px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p718{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p720{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p725{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p733{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 204px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 216px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p735{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p738{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p744{text-align: left;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p754{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 139px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p759{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p763{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p768{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p769{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p772{text-align: left;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p774{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p775{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p788{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p790{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 89px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 90px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p797{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p798{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p799{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p805{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p811{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p812{text-align: right;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p813{text-align: right;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 154px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 142px;padding-right: 161px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -75px;}
.p819{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p820{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p822{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p823{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p824{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p828{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 237px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p834{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p838{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p844{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p845{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 162px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 137px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p853{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: left;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: left;padding-right: 242px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p859{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p860{text-align: left;padding-right: 236px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p861{text-align: left;padding-right: 253px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p862{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p864{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p867{text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;padding-right: 282px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p869{text-align: left;padding-right: 177px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: left;padding-right: 129px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p872{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p874{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p876{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p877{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p880{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p881{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p883{text-align: left;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 283px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p889{text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p892{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p894{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p897{text-align: left;padding-right: 251px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p899{text-align: left;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p902{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p904{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p905{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p914{text-align: left;padding-right: 165px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p916{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p917{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p918{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p919{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p920{text-align: left;padding-right: 164px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p921{text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p923{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p924{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p926{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 106px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p928{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p929{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p930{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p932{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p935{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p937{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p939{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p940{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p941{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p942{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p943{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p944{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p945{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p946{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p947{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p950{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p952{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p955{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p956{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p957{text-align: left;padding-right: 181px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p959{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p961{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p963{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p965{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p966{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p967{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p969{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p970{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p971{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p974{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p975{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p976{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p977{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p978{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p980{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p981{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p982{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p983{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p984{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p986{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 213px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p987{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p988{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p990{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 184px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p992{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p993{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p994{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p995{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 35px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p996{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p997{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 39px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p998{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 60px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p999{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 45px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 44px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1002{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 1px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1003{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1004{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1005{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1006{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1007{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 151px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1008{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1009{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1010{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1011{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1013{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1014{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1015{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1016{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1017{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1019{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1020{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1021{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1022{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 32px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1023{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 52px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1024{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1026{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1027{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1028{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1030{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1031{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 194px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1033{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1034{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1035{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1036{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1037{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1038{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1039{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1040{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1041{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 69px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1043{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1045{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 77px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1046{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 68px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1050{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1051{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1052{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1053{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1054{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 88px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1057{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 92px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1058{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 105px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1059{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 83px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1061{text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1063{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1064{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1067{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 34px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1070{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 126px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1071{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 278px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-right: 243px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1078{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1080{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1081{text-align: left;padding-right: 88px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1093{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1096{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1098{text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1104{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1109{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1110{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1111{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1114{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 143px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1116{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1117{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1118{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1120{text-align: left;padding-right: 169px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1121{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p1122{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 543px;margin-bottom: 0px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 122px;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1124{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 175px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 153px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 150px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: left;padding-left: 93px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: left;padding-left: 93px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 93px;padding-right: 161px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 152px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1132{text-align: left;padding-left: 78px;padding-right: 156px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1133{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1134{text-align: right;padding-left: 145px;padding-right: 41px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1135{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 34px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1136{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 14px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 10px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 5px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: right;padding-left: 74px;padding-right: 175px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1141{text-align: left;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1147{text-align: left;padding-right: 141px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1148{text-align: right;padding-left: 146px;padding-right: 116px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 93px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 101px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 84px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 86px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p1154{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 88px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1156{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 78px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1157{text-align: right;padding-left: 74px;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1159{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1161{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: left;padding-right: 20px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: right;padding-left: 145px;padding-right: 117px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 81px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 87px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 86px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1170{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1171{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1172{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 83px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1175{text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1176{text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1178{text-align: left;padding-right: 44px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1179{text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1181{text-align: left;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1183{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 88px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1185{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 92px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1187{text-align: left;padding-right: 109px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1188{text-align: right;padding-left: 74px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1191{text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1193{text-align: left;padding-right: 2px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 96px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p1196{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 79px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1197{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 89px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1198{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 80px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1199{text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 81px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1200{text-align: right;padding-left: 80px;padding-right: 109px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1201{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 78px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1202{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 100px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1203{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1204{text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 81px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p1205{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1206{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 83px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1207{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1208{text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1209{text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1210{text-align: left;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1211{text-align: left;padding-right: 52px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1212{text-align: left;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1213{text-align: right;padding-left: 76px;padding-right: 174px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p1214{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p1215{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1216{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p1217{text-align: left;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1218{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1219{text-align: left;padding-right: 8px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1220{text-align: left;padding-right: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1221{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1222{text-align: left;padding-left: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p1223{text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1224{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1225{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1226{text-align: left;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1227{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1228{text-align: left;padding-right: 156px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p1229{text-align: left;padding-left: 69px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 396px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 373px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 317px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 367px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td102{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td103{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td104{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td105{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td106{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td114{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td115{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td116{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td117{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td118{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td119{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td120{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td121{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 7px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td122{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td123{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td124{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td125{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 233px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 278px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 159px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td142{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td145{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 193px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #fd9619 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-bottom: #fd9619 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-bottom: #fd9619 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-bottom: #fd9619 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-bottom: #fd9619 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #fd9619 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 420px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td166{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td168{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td169{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td170{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td172{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td173{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td175{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td176{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td177{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td178{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td179{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td186{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td187{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td188{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td189{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td190{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td191{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td197{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td198{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td200{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td201{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td203{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td204{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td205{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td206{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td207{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td208{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td209{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td210{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td211{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td212{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td213{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td217{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td218{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td219{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td220{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td221{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td222{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td226{border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td227{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td228{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td229{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td232{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td233{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td234{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td235{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td236{border-top: #000000 1px solid;border-bottom: #e5e5e5 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td237{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td238{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td239{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td240{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td241{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td243{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td244{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td245{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td246{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td247{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td248{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;}
.td249{padding: 0px;margin: 0px;width: 446px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td251{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td252{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td253{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #003e99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td254{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #003e99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td255{border-bottom: #003e99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td256{border-right: #e4eef3 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td257{border-top: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td258{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td259{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td260{border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td261{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td263{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td265{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td267{padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td268{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td269{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td270{padding: 0px;margin: 0px;width: 338px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 487px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td275{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td276{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td277{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td290{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;}
.td292{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td293{border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td294{border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td295{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td297{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td298{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #003e99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td299{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #003e99 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #003e99;}
.td300{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #e4eef3 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td301{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td302{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td303{border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 252px;vertical-align: bottom;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 419px;vertical-align: bottom;}
.td308{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td309{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td310{border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td311{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td312{border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td313{border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td314{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td315{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td316{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td318{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td319{border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 418px;vertical-align: bottom;}
.td322{border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td323{border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;}

.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 19px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 18px;}
.tr5{height: 14px;}
.tr6{height: 37px;}
.tr7{height: 28px;}
.tr8{height: 15px;}
.tr9{height: 50px;}
.tr10{height: 17px;}
.tr11{height: 13px;}
.tr12{height: 11px;}
.tr13{height: 30px;}
.tr14{height: 29px;}
.tr15{height: 42px;}
.tr16{height: 16px;}
.tr17{height: 12px;}
.tr18{height: 2px;}
.tr19{height: 10px;}
.tr20{height: 3px;}
.tr21{height: 23px;}
.tr22{height: 9px;}
.tr23{height: 5px;}
.tr24{height: 8px;}
.tr25{height: 6px;}
.tr26{height: 20px;}
.tr27{height: 4px;}
.tr28{height: 7px;}
.tr29{height: 24px;}
.tr30{height: 35px;}
.tr31{height: 1px;}
.tr32{height: 32px;}
.tr33{height: 52px;}
.tr34{height: 31px;}
.tr35{height: 22px;}
.tr36{height: 26px;}

.t0{width: 416px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t5{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t7{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 416px;font: bold 15px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: 13px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-top: 29px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 416px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t19{width: 416px;margin-top: 17px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 321px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t21{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t22{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t24{width: 385px;margin-left: 77px;margin-top: 4px;font: 9px 'Calibri';}
.t25{width: 333px;margin-left: 72px;margin-top: 93px;font: 9px 'Calibri';}
.t26{width: 377px;margin-left: 75px;margin-top: 7px;font: 9px 'Arial';}
.t27{width: 268px;font: 10px 'Arial';}
.t28{width: 416px;font: 10px 'Arial';}
.t29{width: 717px;margin-left: 47px;font: 11px 'Arial';}
.t30{width: 483px;font: 9px 'Arial';}
.t31{width: 484px;font: 11px 'Arial';}
.t32{width: 410px;margin-left: 65px;margin-top: 9px;font: 12px 'Arial';}
.t33{width: 415px;margin-left: 65px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t34{width: 410px;margin-left: 65px;margin-top: 8px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 416px;margin-top: 7px;font: 12px 'Arial';}
.t36{width: 353px;margin-left: 48px;font: 12px 'Arial';}
.t37{width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 16px;font: 10px 'Calibri';}
.t38{width: 487px;font: 10px 'Calibri';}
.t39{width: 483px;margin-left: 4px;font: 9px 'Arial';}
.t40{width: 419px;margin-top: 16px;font: 10px 'Calibri';}
.t41{width: 419px;margin-left: 65px;font: 10px 'Calibri';}
.t42{width: 485px;font: 10px 'Calibri';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="p1dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B3391x1.jpg/" id="p1img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;God och nära vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;En primärvårdsreform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft2"&gt;Delbetänkande av utredningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft2"&gt;Samordnad utveckling för god och nära vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft2"&gt;Stockholm 2018&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;


&lt;P class="p5 ft4"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft5"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft5"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft5"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Inlagefigurer: Gullers Grupp, Combined&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft5"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24806-5&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p10 ft8"&gt;Till Statsrådet och chefen för Socialdepartementet Annika Strandhäll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att tillkalla en särskild utre- dare med uppdrag att utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och orga- nisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primär- vården (dir. 2017:24).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft10"&gt;Till särskild utredare förordnades chefsläkaren och biträdande landstingsdirektören Anna Nergårdh. Utredningen har tagit namnet Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft9"&gt;Som huvudsekreterare i utredningen anställdes den 3 mars 2017 kanslirådet Louise Andersson. Som sekreterare anställdes fr.o.m. 2 oktober 2017 t.o.m. den 30 juni 2018 allmänläkaren Karin Träff Nordström och civilekonomen Marie Öberg Lindevall. Som sekre- terare i utredningen anställdes den 9 oktober 2017 juristen Malin Lundberg. Jens Eriksson har praktiserat i sekretariatet under våren 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Som sakkunniga till utredningen förordnades den 26 oktober 2017 departementssekreterare Malin Bolinder, kansliråd Anna Brooks, departementssekreterare Fredrik Friberg, departementssekreterare Elin Persson samt departementssekreterare Nina Viberg. Som ex- perter till utredningen förordnades den 26 oktober 2017 allmän- läkaren Peter Berggren, digital strateg Niklas Eklöf; representant för Funktionsrätt Sverige Anders Gustafsson, distriktsköterska Hanna Lundberg, folkhälsoråd Iréne Nilsson Carlsson samt SKL:s sam- ordnare för nära vård Emma Spak. Departementssekreterare Malin&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p15 ft9"&gt;Bolinder entledigades den 19 januari 2018. Den 19 januari 2018 för- ordandes departementssekreterare Lisa Midlert som sakkunnig i ut- redningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Den 7 juni 2017 överlämnade utredningen &lt;SPAN class="ft12"&gt;God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild &lt;/SPAN&gt;(SOU 2017:53).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;Den 21 september 2017 fick utredning tilläggsdirektiv två i delar (dir. 2017:97). Detta tilläggsuppdrag kommer att redovisas i slut- betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft11"&gt;I detta delbetänkande presenterar utredningen en fördjupad färd- plan och målbild för omstruktureringen av svensk hälso- och sjuk- vård. Som ett centralt steg på vägen i denna omstrukturering presen- teras ett antal förslag för att tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten. Tillsammans utgör dessa förslag grunden för en primärvårdsreform. Slutligen presenteras även förslag som syf- tar till en mer ändamålsenlig administration i hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft13"&gt;Utredningen vill rikta ett tack till alla de som med stort engage- mang tagit sig tid att på olika sätt bidra till utredningens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p19 ft13"&gt;Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet &lt;SPAN class="ft14"&gt;God och nära vård – En primärvårdsreform &lt;/SPAN&gt;(SOU 2018:39).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft13"&gt;Stockholm i maj 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft13"&gt;Anna Nergårdh&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft16"&gt;/Louise Andersson &lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Jens Eriksson &lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Malin Lundberg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Karin Träff Nordström &lt;SPAN class="ft15"&gt;/&lt;/SPAN&gt;Marie Öberg Lindevall&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td3"&gt;&lt;P class="p26 ft18"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;25&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;(2017:30) .................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_25"&gt;25&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td4"&gt;&lt;P class="p28 ft21"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;1.2 Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821) ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_29"&gt;29&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till lag om ändring i patientdatalagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td6"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;(2008:355)................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag till förordning om ändring i hälso- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;sjukvårdsförordningen (2017:80) ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;32&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft23"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter .......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Utredningens uppdrag och arbete .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;2.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Uppdraget ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;2.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;Betänkandets struktur: en läsanvisning..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;2.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;Utredningens dialogarbete......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td9"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;Utredningens syn på behovet av förändring .........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;2.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;En modern hälso- och sjukvård .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_43"&gt;43&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;2.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;Behovet av samordning ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_46"&gt;46&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_47"&gt;2.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_47"&gt;Bemanning och kompetensförsörjning ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_47"&gt;47&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;2.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;En omstrukturering i flera steg...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;2.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td11"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;Några ord särskilt om delaktighet ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_50"&gt;50&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Det är av flera skäl viktigt att satsa på&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;primärvården ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;En pågående omstrukturering av hela&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;sjukvårdssystemet....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td5"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;52&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;5&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;2.3 Utgångspunkter och begrepp ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;2.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft19"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;Centrala begrepp för detta delbetänkande ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;2.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft13"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;Internationella utgångspunkter..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_58"&gt;58&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;2.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td16"&gt;&lt;P class="p32 ft21"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;Nationella utgångspunkter .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_64"&gt;64&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Demografisk situation, sjukdomsbörda och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;jämlik hälsa ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_66"&gt;66&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td19"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;Omvärldsbevakning ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;Primärvård – vad är det i en internationell kontext?................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_83"&gt;83&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td19"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Utblick mot Europa ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p35 ft13"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Blickarna vänds mot primärvården runtom i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;Europa......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_85"&gt;85&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;3.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td18"&gt;&lt;P class="p25 ft21"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;Gemensamma utgångspunkter och trender ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Översiktlig utblick på ett urval av andra länders hälso-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;och sjukvårdsystem, med fokus på primärvården&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;................. 93&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;3.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft27"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;Norge .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_93"&gt;93&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;3.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft28"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;Danmark ..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_99"&gt;99&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;3.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td22"&gt;&lt;P class="p26 ft29"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;Finland ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;104&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Storbritannien, med viss fördjupning i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;Skottland................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_107"&gt;107&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td24"&gt;&lt;P class="p36 ft13"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;3.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;Nederländerna .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_112"&gt;112&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td23"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td9"&gt;&lt;P class="p36 ft18"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td9"&gt;&lt;P class="p36 ft18"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;delbetänkandet? ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Förslag från betänkandet Effektiv vård som tagits&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;vidare i olika processer .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;118&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;4.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;Styrande principer .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_118"&gt;118&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;4.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;Minskad detaljstyrning .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;119&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;4.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;Arbetssätt ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;120&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;4.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;Särskilt om kontinuitet .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_123"&gt;123&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;4.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;Verksamhetsstöden...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;4.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Kompetensförsörjning..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft30"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td32"&gt;&lt;P class="p25 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr9 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;4.2 Andra för uppdraget relevanta processer ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p37 ft13"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;4.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;Andra propositioner och utredningar ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td32"&gt;&lt;P class="p38 ft19"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Specifikt om processer relaterat till&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;integritetsfrågor .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_147"&gt;147&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;4.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;Statliga myndigheters arbete.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_151"&gt;151&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;4.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;Överenskommelser mellan staten och SKL.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;4.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;SKL:s arbete ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;verksamhet .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;165&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;Grundläggande reglering för hälso- och sjukvården .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;165&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Ett omfattande regelverk med patienten&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;i centrum ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_165"&gt;165&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Grundläggande principer för hälso- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;sjukvården ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_166"&gt;166&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;5.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;Informationshantering i hälso- och sjukvården...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_172"&gt;172&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;5.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;Primärvård och andra centrala begrepp................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;5.1.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;Den rättsliga styrningen av primärvården............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_181"&gt;181&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;5.1.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;Patientens ställning................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_183"&gt;183&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;svensk hälso- och sjukvård....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_186"&gt;186&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Tidigare övervägande om ett nationellt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;primärvårdsuppdrag...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;5.2 Dagens primärvårduppdrag ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Omfattning och utformning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;primärvårdsuppdragen...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_198"&gt;198&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Landstingens vårdval för primärvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;– 21 versioner.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_200"&gt;200&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;5.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;Grunduppdrag .......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;201&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;5.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;Akutuppdrag för primärvården ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;5.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;Kompetenser och arbetssätt .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_207"&gt;207&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;5.2.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;Kunskapsstyrning ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;5.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;E-hälsa&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_213"&gt; och digitalisering ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_213"&gt;213&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;5.2.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;Förebyggande arbete .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_214"&gt;214&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;5.2.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;Egenvård och stöd till egenvård............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;5.2.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;Hemsjukvård..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_216"&gt;216&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;5.2.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;Rehabilitering.........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_217"&gt;217&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;5.2.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;Forskning ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;218&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;5.2.13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Utbildning och fortbildning.................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;5.2.14&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Uppföljning ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;5.2.15&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;Ersättningssystem .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_223"&gt;223&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;Primärvårdens uppföljning på aggregerad nivå...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;228&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Kunskapsstyrning .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;E-hälsa&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_235"&gt; och digitalisering .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;Prehospital och mobil vård ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;administration .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Utfärdande av intyg i vården................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;6.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;6.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;Den rättsliga regleringen av intyg ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_242"&gt;242&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;6.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Några pågående initiativ .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;6.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Signeringskrav.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;6.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;Utredningens uppdrag ..........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_254"&gt;254&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;6.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;Den rättsliga regleringen ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_255"&gt;255&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;6.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;Den praktiska hanteringen ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_261"&gt;261&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;6.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;Finns behov av kontroll? ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft23"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Samverkan mellan huvudmännen................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Utredningens uppdrag .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td40"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Utgångspunkter för samverkan mellan huvudmännen ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;7.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;Vad är samordnad vård och omsorg?...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_267"&gt;267&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Utmaningar med bristande samordning mellan&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;vården och omsorgen............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_270"&gt;270&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Olika patient- och brukargruppers behov av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;samordning ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;272&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;7.3 Förslagen i Effektiv vård ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_273"&gt;273&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft21"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;sjukvård&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;.................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;7.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;Lagens syfte och innehåll......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_276"&gt;276&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;7.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td42"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Initial implementering av den nya lagen ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;SPAN style="padding-left:383px;"&gt;Innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft23"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Nationell plan för en god och nära vård .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Vart är vi på väg? ...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;8.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft13"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;Fördjupad målbild och färdplan:&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;från akutsjukhus till nära vård ..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;8.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;Hur hänger vården ihop? ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;286&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;Utredningens fortsatta arbete ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;Att följa färdplanen...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_293"&gt;293&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Systematisk nationell uppföljning av primärvården på&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td43"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;aggregerad nivå......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Systematisk uppföljning av primärvården:&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;en förutsättning för omstruktureringen ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Överföring av resurser..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;302&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;Det traditionella sjukhusets roll i framtidens vård ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;304&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;8.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft3"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;Konsekvensanalys .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_307"&gt;307&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft18"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;närhet till patienten.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;Definitionen av primärvård behöver moderniseras ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td35"&gt;&lt;P class="p30 ft19"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;Nationellt utformat grunduppdrag för primärvården ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;316&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;9.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;Primärvårdens grunduppdrag ska förtydligas.......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_316"&gt;316&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td10"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;9.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td34"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;Vilka behov ska mötas? .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;322&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Tillgängligheten i primärvården ska motsvara&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;befolkningens behov .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;330&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;9.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;Primärvårdens stödjande uppdrag ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_335"&gt;335&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_336"&gt;9.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_336"&gt;Primärvårdens samordnande roll ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_336"&gt;336&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Utbildning och forskning inom primärvårdens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;område....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;340&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;9.2.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;Primärvårdens förebyggande arbete .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;342&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;9.2.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;Primärvårdens rehabiliterande arbete...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_344"&gt;344&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;9.3 Vårdval i primärvården..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hälso- och sjukvårdstjänster i primärvårdens&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;vårdval ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_345"&gt;345&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;&lt;SPAN class="ft20"&gt;Framgångsfaktorer för huvudmännen i utformningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td27"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;av sin primärvård...................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;9.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Arbetssätt och anställningsformer .......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;9.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;Kunskapsstyrning .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_352"&gt;352&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hemsjukvård och hälso- och sjukvård i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;särskilt boende.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_353"&gt;353&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;9.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;Forskning och utbildning .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_355"&gt;355&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Åtgärder för att minska beroende av inhyrd&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td15"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;vårdpersonal...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_356"&gt;356&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;9.4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;Digitalisering .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_357"&gt;357&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;9.4.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;Ersättningssystem .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_358"&gt;358&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;9.4.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;Förfrågningsunderlag för Vårdval primärvård ....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_359"&gt;359&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td33"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;9.5 Konsekvensanalys.................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;360&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p33 ft13"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;9.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;Ekonomiska konsekvenser ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_360"&gt;360&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Konsekvenser för den kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft3"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;självstyrelsen..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_366"&gt;366&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;9.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;Övriga konsekvenser för landsting/regioner ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;369&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td21"&gt;&lt;P class="p33 ft19"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;9.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td29"&gt;&lt;P class="p26 ft19"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;Konsekvenser för en jämlik vård..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_369"&gt;369&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;könen .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;370&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p42 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Konsekvenser för patientsäkerheten, de medicinska resultaten och patienternas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;upplevelse av vården..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_370"&gt;370&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_372"&gt;9.5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_372"&gt;Konsekvenser för vårdens medarbetare...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_372"&gt;372&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_372"&gt;9.5.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_372"&gt;Konsekvenser för företagen .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_372"&gt;372&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;9.5.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;Konsekvenser för &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;EU-rätten ................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_373"&gt;373&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_374"&gt;9.5.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td39"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_374"&gt;Övriga konsekvenser ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_374"&gt;374&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;Kontinuitet i primärvården ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;375&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;Vikten av kontinuitet ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_375"&gt;375&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;10.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;Möjligheten till fast läkarkontakt i primärvården ska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;förtydligas .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_376"&gt;376&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Vem kan vara fast läkarkontakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;i primärvården?......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_380"&gt;380&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p34 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Antalet patienter per fast läkarkontakt i&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;primärvården bör kunna begränsas ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td28"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_382"&gt;382&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td48"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td49"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p44 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Rollen som fast läkarkontakt och förhållandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;till funktionen fast vårdkontakt............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_386"&gt;386&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;10.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;Patienter som inte valt fast läkarkontakt .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_387"&gt;387&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p45 ft19"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;10.2.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft21"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;Tillgången till fast läkarkontakt bör följas upp ...&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;388&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Relaterade frågor med behov av vidare&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;utredning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_388"&gt;388&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;10.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td51"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;Steg mot säkrad bemanning .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;10.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;Aktuell situation ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_389"&gt;389&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;10.3.2 Fler &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;ST-tjänster&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_394"&gt; i allmänmedicin ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_394"&gt;394&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;10.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td51"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Konsekvensanalyser ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p45 ft13"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;10.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p28 ft19"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;Ekonomiska konsekvenser....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_396"&gt;396&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td51"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;10.4.2 Konsekvenser för en jämlik vård ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_399"&gt;399&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p31 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td31"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;könen......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_400"&gt;400&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Konsekvenser för patientsäkerheten, de medicinska resultaten och patienternas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft3"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;upplevelse av vården ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;10.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;Administrativa konsekvenser................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_401"&gt;401&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td43"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;10.4.6 Konsekvenser för vårdens medarbetare ...............&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;402&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;10.4.7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;Konsekvenser för företagen..................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;10.4.8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td25"&gt;&lt;P class="p40 ft19"&gt;Konsekvenser för &lt;NOBR&gt;EU-rätten ................................&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;403&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;10.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Konsekvenser för den kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;självstyrelsen ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;405&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;10.4.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;Övriga konsekvenser .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_405"&gt;405&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Ändamålsenlig administration...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Utfärdande av intyg ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;11.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;Kompetens för att utfärda intyg...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_407"&gt;407&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;11.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;Intygshantering kräver stora arbetsinsatser.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_411"&gt;411&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;11.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;En mer jämlik intygshantering .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;412&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;11.1.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;Konsekvensanalys..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_412"&gt;412&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;Signering av journalanteckningar .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;413&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;11.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;Signeringskravet bör finnas kvar men ändras ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_413"&gt;413&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td53"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;Konsekvensanalys av förslaget om hanteringen av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td53"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;patientjournalen ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;11.3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td42"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;Övergripande konsekvenser av förslagen ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p28 ft13"&gt;&lt;A href="#page_417"&gt;417&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft18"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;419&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;12.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;Förslag till lag om ändring i hälso- och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;sjukvårdslagen (2017:30)......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_419"&gt;419&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;12.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft19"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821).........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_426"&gt;426&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;12.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft13"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;Förslag till lag om ändring i patientdatalagen&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td47"&gt;&lt;P class="p43 ft3"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;(2008:355) .............................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_427"&gt;427&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p47 ft18"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;Ikraftträdande .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;429&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td55"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;Ikraftträdande .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_429"&gt;429&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td56"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;Referenser.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft18"&gt;&lt;A href="#page_431"&gt;431&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td57"&gt;&lt;P class="p24 ft18"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td58"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_455"&gt;Kommittédirektiv 2017:24...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_455"&gt;455&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;Kommittédirektiv 2017:97...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_473"&gt;473&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr7 td56"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Bilaga 3 &lt;A href="#page_481"&gt;Interprofessionell utbildning och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td59"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;interprofessionella arbetssätt.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;&lt;A href="#page_481"&gt;481&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td57"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td58"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td26"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td59"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td58"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;styrmedel för nyttjande av vård...................................&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td26"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;505&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;12&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslagen i betänkan- det Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landsting, berörda myndig- heter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen har valt namnet Samordnad utveck- ling för god och nära vård (S 2017:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredningen överlämnade i juni 2017 sitt första delbetänkande God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild. Utifrån för- slagen i delbetänkandet förväntas riksdagen i slutet av maj 2018 fatta beslut om proposition 2017/18:83, Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Svensk hälso- och sjukvård har i ett historiskt perspektiv domi- nerats av satsningar på akutsjukhus och annan specialiserad vård än primärvård. I internationella jämförelser har svensk vård goda resul- tat när det gäller medicinsk kvalitet, men faller sämre ut i jämförelser när det gäller kontinuitet, patientdelaktighet och tillgänglighet. Det finns en insikt om resursernas begränsning och vikten av att i möjligaste mån effektivisera hälso- och sjukvårdens insatser. Om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta de demografiska förändringarna och samtidigt ha kontroll på kostna- derna kan vård och omsorg inte organiseras på samma sätt som i dag. Det krävs en förändring av strukturen och sättet att organisera för att åstadkomma såväl ökad kvalitet och patientdelaktighet som bättre tillgänglighet och effektivare resursutnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet. Forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft25"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;En central strategi för att uppnå Agenda 2030 och en grundlägg- ande prioritering för Världshälsoorganisationen (WHO) är arbetet med att åstadkomma allmän hälso- och sjukvård (Universal Health Coverage, UHC) runtom i världen. WHO fastslår att om det målet ska kunna uppnås så krävs också ett skifte från dagens hälsosystem, som i hög grad är uppbyggda kring sjukdomar och institutioner, till ett system som är designat för människor. Med utgångspunkt i detta förespråkar WHO en integrerad och personcentrerad ansats när våra hälsotjänster och system utvecklas. WHO framhåller specifikt att en sådan ansats är avgörande för att säkerställa att även marginalise- rade/sårbara grupper nås och ingen lämnas utanför. Primärvården framhålls tydligt som basen vilken behövs för att kunna tillhandahålla integrerade och personcentrerade hälsotjänster på det önskade sättet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Om Sverige ska leva upp till Agenda 2030:s mål vad gäller såväl hälsa som den övergripande målsättningen om hållbar utveckling så krävs insatser på alla nivåer i samhället för att skapa ett modernt, jämlikt, tillgängligt och effektivt hälsosystem. För att klara att möta de nya behov som kommer med förändrade demografiska och epi- demiologiska förhållanden, och det stora behovet av ett intensifierat och brett förebyggande arbete, måste ett sådant hälsosystem ha en stark första linje/primärvård som bas. Utredningen bedömer därmed att vårt uppdrag även är att se som en central del av arbetet med att skapa förutsättningar för att uppnå målen i Agenda 2030 i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Primärvården är även i Sverige den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov. Det är därför dit patienterna i första hand förväntas vända sig för att få en bedömning. I dag vänder sig dock en stor andel av patienterna till andra vårdnivåer, t.ex. akutmottagningar, bl.a. på grund av bristande möjlighet att tillräckligt snabbt få en tid i primärvården. Bristen på kontinuitet och avsaknad av långvariga väl fungerande relationer gör också att det inte är självklart, så som i många andra länder och sjukvårdssystem, att vända sig dit med sina vardagliga hälso- och sjukvårdsbehov. Utifrån detta blir också det förebyggande arbetet, som har bäst förutsättningar att äga rum nära befolkningen och i samspel med civilsamhället, lidande. Vård på sjukhus, eller inom akutsjukvården, som hade kunnat undvikas resulterar, förutom i icke optimal vård för patienten, i höga kostnader och risk för vårdskador.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet måste därför reforme- ras så att mer resurser styrs till de delar i systemet som har goda för- utsättningar att hantera både närhet till patienter och komplexiteten i sjukdomstillstånd och förebyggande arbete. En förstärkning av primärvården, såväl den del som har region/landsting som huvudman som den del som har kommunen som huvudman, är nödvändig. Sär- skilt viktigt är det att förbättra vården och omsorgen för dem med större behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;Utgångspunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Utredningen ska i enlighet med direktiven ta avstamp i förslagen från betänkandet Effektiv vård. Utredningen har också valt att sär- skilt vinnlägga sig om omställningen till den personcentrerade vården och omsorgen. Förslagen i Effektiv vård tog sikte på ett antal olika aspekter och riktade sig till en rad olika aktörer och nivåer i hälso- och sjukvården. Denna utredning ska enligt direktiven särskilt beakta följande förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;förändring av grundläggande styrande principer för vårdens orga- nisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett nationellt utformat uppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett tydligare akutuppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;resursöverföring från sjukhusvård till primärvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;I enlighet med tilläggsdirektiv ska utredningen också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redo- göra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan under- lättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Sedan Effektiv vård överlämnades i januari 2016, och sedan utred- ningens första delbetänkande lämnades till regeringen i juni 2017, har olika administrativa nivåer, organisationer och verksamheter runt- om i Sverige arbetat vidare i linje med analysen och förslagen i Effektiv vård samt vår utrednings första betänkande God och nära vård – en gemensam färdplan och målbild. Andra beslut, som också påverkar strukturen i svensk hälso- och sjukvård i grunden, har också fattats, såsom beslutet om den högspecialiserade vårdens organisering och huvudmännens sammanhållna struktur för kunskapsstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Såväl i analys som förslag fokuserar detta delbetänkande på pri- märvården och hur den kan stärkas. Det innehåller såväl författnings- förslag som exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården, ämnade som inspiration för huvudmännen. En om- strukturering av hälso- och sjukvårdssystemet har tagit sin början. Tillsammans utgör utredningens förslag i föreliggande betänkande grunden för en primärvårdsreform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft36"&gt;Betänkandets inledande kapitel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Detta delbetänkande inleds med utredningens uppdrag och arbets- sätt, utredningens syn på behovet av förändring och internationella utgångspunkter. Behovet av omställning sätts i ett sammanhang av pågående förändringar och åtagandet i Agenda 2030. Vi ger en demo- grafisk beskrivning av de svenska förhållanden som ligger bakom be- hovet av en större förändring av hälso- och sjukvårdssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Härefter följer ett avsnitt som ur omvärldsperspektiv beskriver såväl begreppet primärvård som ger exempel på ett antal hälso- och sjukvårdssystem som ofta framhålls som intressanta ur svensk syn- vinkel, med exempel inte minst från våra nordiska grannländer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Efter detta följer, på liknande sätt som i utredningens första del- betänkandet, en översikt över nationella arbeten som direkt eller indirekt knyter an till förslagen i Effektiv vård och/eller vårt utred- ningsuppdrag. Översikten fokuserar på utvecklingen sedan vi läm- nade vårt första delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Härefter följer beskrivande texter och analyser av nuvarande situation som bakgrund till utredningens förslag. Vi beskriver aktuell situation vad gäller reglering och organisering av svensk hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården. Vi belyser den förvirring som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;i dag finns kring begreppet svensk primärvård, som i många samman- hang har kommit att bli synonymt med den verksamhet som traditio- nellt bedrivs vid en vård- eller hälsocentral. Primärvård är i lag- stiftarens mening bredare än så, och omfattar hälso- och sjukvård och omsorg som har såväl landsting/region som kommun som huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;I därpå följande avsnitt beskrivs på motsvarande sätt aktuell situa- tion vad gäller reglering och hantering av vissa frågor kopplade till ändamålsenlig administration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Den avslutande delen i bakgrundkapitlen ger en kort introduk- tion till utredningens tilläggsuppdrag rörande samverkan mellan huvudmännen och den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;Utredningens förslag i sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;Målbild och färdplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utredningen föreslår att den gemensamma färdplanen och målbilden för omstruktureringen av hälso- och sjukvårdssystemet fördjupas. Detta sker genom ett tydliggörande avseende ett personcentrerat arbetssätt, och tydligare inkludering av den kommunala verksam- heten. Patientens delaktighet betonas. Det görs tydligare att primär- vården är navet i vården och omsorgen och samspelar med övriga insatser från annan specialistvård på och utanför sjukhuset samt med övrig kommunal hälso- och sjukvård och omsorg. Även i färdplanen tydliggörs det personcentrerade arbetssättet och medarbetarpers- pektivet lyfts. Kompetensförsörjning betonas liksom digitalisering, kopplat till Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025. Regionala och lokala analyser och beslut hos landsting/regioner och kommuner lyfts fram som förut- sättningar för att omställningen ska kunna genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;För att följa omställningen i enlighet med den föreslagna färd- planen föreslår utredningen att fyra storheter följs med bestämda tidsintervall. Dessa storheter är avsedda att utgöra underlag för dis- kussion och dialog mellan och tillsammans med systemets olika be- rörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Utredningen föreslår också nationella samråd om genomförandet av färdplanen vid tre tillfällen fram t.o.m. år 2027. Dessa bör samla representanter för såväl lokal som regional och statlig nivå för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;gemensamt stämma av status för omställningen och vid behov före- slå justeringar i inriktningen av färdplanen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys föreslås följa omställningen mot en god och nära vård på övergripande nivå och bistå med underlag för sådana gemen- samma dialoger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Behovet av ökade möjligheter till uppföljning på aggregerad nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utredningen föreslår att landsting/regioner ska rapportera in upp- gifter från utförare inom primärvården till en nationell databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Utredningens bedömning är att det i dagsläget i Sverige, liksom i många andra länder, saknas en systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå, utifrån gemensamma standarder. Därmed saknas i stor utsträckning solida underlag för statistik och forskning inom området, samt för att systematiskt följa upp, utvärd- era, och på aggregerad nivå kvalitetssäkra majoriteten av den hälso- och sjukvård som bedrivs i Sverige. Den typen av aggregerade data är nödvändiga för att på ett ändamålsenligt sätt följa och utvärdera omställningen mot en god och nära vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En modernisering av primärvårdens uppdrag i hälso- och sjukvårds- lagen föreslås. Utredningen föreslår att det ska framgå av defini- tionen att primärvården ska svara för behovet av sådan medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och re- habilitering som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kom- petens. Syftet med denna ändring är att tydligt markera att primärvår- den är första vårdnivån, och att det är dit befolkningen i första hand ska vända sig med sina hälso- och sjukvårdsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Vidare läggs förslag som syftar till att tydliggöra primärvårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primär- vård i hela Sverige. Utredningen föreslår att primärvårdens grund- uppdrag regleras i förordning. Skälen för utredningens förslag till att reglera uppdraget i förordning, och inte i lag, redovisas. Utredningen lämnar också förslag på utformningen av en sådan förordning. Vi föreslår att det i hälso- och sjukvårdsförordningen ska regleras att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;det i primärvården ska tillhandahållas de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för primärvårdens grund- uppdrag. De erforderliga kompetenserna kan finnas inom ramen för ett eller flera vårdval inom landsting/regioners vårdvalssystem. En ut- maning för dagens primärvård är tillgängligheten. Vi tydliggör i förslag att primärvården ska svara för sådan brådskande hälso- och sjukvård som ligger inom primärvårdens uppdrag. Primärvården ska organiseras så att tillgängligheten gällande de insatser som omfattas av uppdraget är mycket god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I förslaget synliggörs också primärvårdens uppdrag att samordna och koordinera patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården i de fall primärvården är involverad i patientens vård. För en god och hållbar hälso- och sjukvård är utbildning och forskning av avgörande betydelse. Vi förslår därför att det förtydligas att det ska bedrivas forskning i primärvården. Vår bedömning är också att landstingen bör ställa krav på att utförare i primärvården ska bidra vid genomförande av utbildning såväl på grundnivå som avancerad nivå. En nyckel till framtidens hälso- och sjukvård är förebyggande insatser. Vårt förslag är att det av primärvårdens grunduppdrag ska framgå att primärvården ska tillhandahålla förebyggande insatser ut- ifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov. I primärvården ska också tillhandahållas rehabiliterande åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Utredningen ser behov av att tydliggöra särställningen hos det av landstingets vårdval i primärvården som utgår från generalistkompe- tensen hos bl.a. specialister i allmänmedicin och distriktsköterskor, och fungerar som navet i den primärvård som bedrivs med lands- tinget som huvudman. Det bör benämnas Vårdval primärvård. Lands- tinget ska organisera Vårdval primärvård så att utförare ensam eller i samverkan med andra särskilt tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att primärvårdens grund- uppdrag ska fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Utifrån utredningens många dialoger runt om i landet presenteras också ett antal goda exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården, ämnade som inspiration för hur man som huvudman kan organisera primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningen bedömer att frågan om betydelsen av väl fungerande hållbara relationer i svensk hälso- och sjukvård under lång tid varit underskattad. Kontinuitet i relationen mellan patienten och vårdens medarbetare samt mellan olika professioner och olika vårdkontakter är central för såväl vårdens kvalitet och patientens upplevelse som medarbetarnas arbetsmiljö och effektiviteten i hälso- och sjukvården. Utredningen belyser att det inte finns någon motsättning mellan funk- tionerna fast vårdkontakt och fast läkarkontakt i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Utredningen föreslår ett förtydligande av patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården hos den utförare i Vårdval primärvård som patienten valt. Utredningen ser det som avgörande för det fortsatta förtroendet i befolkningen för primär- vårdens insatser att verksamheten bedrivs med minst lika höga kvali- tetskrav som i dag. Ett så brett uppdrag som primärvården har ställer särskilda krav på kompetens hos de som verkar där. Utredningen före- slår därför att det ska införas krav på att fast läkarkontakt i primär- vården ska vara specialist i allmänmedicin, specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kompetens eller vara läkare under specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;En hög patientsäkerhet förutsätter en god arbetsmiljö. Det är därför av betydelse att säkerställa att den som är fast läkarkontakt i primärvården har möjlighet att utföra uppdraget på ett säkert sätt. Utredningen föreslår därför att Socialstyrelsen ska få meddela de föreskrifter om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Utredningen bedömer också att det finns ett behov av att se över möjligheten att begränsa antal listade patienter hos utförare inom vårdvalssystem. Det finns även behov av att se över möjligheten att årsvis begränsa hur många gånger en patient kan välja att byta ut- förare av Vårdval primärvård. Detta bör ske inom ramen för den på- gående utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård”, som bl.a. har i uppdrag att se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft40"&gt;För att säkra den tillgång på specialister i allmänmedicin som be- hövs för att tillgodose målet om en fast läkarkontakt i primärvården till hela befolkningen föreslås att staten under en omställningsperiod ska stimulera adekvat tillgång till allmänläkare i primärvården genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;20&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;finansiering av 1250 specialiseringstjänster i allmänmedicin under åren &lt;NOBR&gt;2019–2027.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;Om intyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;Utredningen bedömer att det kan finnas anledning att se över om förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering finns på förordningsnivå i vissa fall. Kommuner bör se över i vilken utsträck- ning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala tillämpnings- föreskrifter kan göras mer professionsneutrala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Utredningen bedömer också att verksamhetschefer inom vården bör säkerställa att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att se över om deras krav på intyg är ändamålsenliga samt att de vidtar nödvändiga åtgärder för att underlätta vårdens hantering av intyg. Kommunerna bör se över sitt behov av intyg från vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Slutligen bedömer utredningen att landsting och kommun bör samordna sin intygshantering i syfte att skapa en god och jämlik in- tygshantering i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Om signeringskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Utredningen föreslår att en journalanteckning ska signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder. Regeringen eller den myndighet som reger- ingen bestämmer – lämpligen Socialstyrelsen – bör likt i dag få med- dela föreskrift om när signering inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Utredningen bedömer att signeringskravet som helhet inte orsakar någon onödig administrativ börda, men att vårdgivare bör besluta om när signering inte behövs i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Det ingår i verksamhetschefens ansvar att säkerställa att det finns tydliga rutiner för signering, anpassade efter den egna verksamheten. Socialstyrelsen bör i sina föreskrifter och vägledning tydligare skilja på signering av journalanteckningar och verifiering av vidtagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft36"&gt;Utredningens fortsatta arbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Utredningen vill uppmärksamma att även om detta delbetänkande i mycket fokuserar på utformningen av en primärvårdsreform är ut- redningens hela uppdrag mer omfattande än primärvården. Det åter- speglas delvis i detta delbetänkande, och understryks särskilt i de delar som behandlar den fortsatta vägen framåt och de frågeställningar som kommer att hanteras i utredningens slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Omfattningen på utredningens uppdrag är en särskild utmaning, i det att alla frågeområden inte är möjliga att beskriva vid samma tillfälle. Därför kommer ofrånkomligen vissa aktörer och intressen- ter att känna att deras fråga eller område inte är tillräckligt belyst i detta delbetänkande. Utredningen har full förståelse för det. Det be- tyder på inget sätt att de frågor som utredningen avser återkomma till i slutbetänkandet är av mindre betydelse. Ett urval av dessa fråge- områden är samverkan mellan kommun och landsting, mer om hälso- och sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet, forskning, utveckling och utbildning (FoUU) samt ytterligare omfördelning av resurser, inte minst i förhållande till utredningens uppdrag att analysera ända- målsenligheten med definitionerna öppen och sluten vård. Samtliga dessa har förstås mycket stor betydelse för det framtida systemets utformning. Dessa områden hanteras i utredningens arbete parallellt med arbetet med föreliggande delbetänkande vad gäller insamling av material, analyser och i pågående dialog med alla de olika aktörer ut- redningen löpande träffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft10"&gt;Utredningen kommer också fortsatt följa utvecklingen inom några särskilt för utredningens uppdrag intressanta processer och projekt, såsom den fortsatta utvecklingen av den högspecialiserade vården, utvecklingen av den prehospitala vården, olika aktörers upp- drag och initiativ gällande bemanning och kompetensförsörjning gällande vårdens olika professioner, arbetet med Vision &lt;NOBR&gt;e-Hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025, det intensiva och pågående arbetet med omställningen till nära vård hos landets alla huvudmän och det fortsatta arbetet med avgiftsfri primärvård i Sörmland.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td60"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td61"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft36"&gt;Förtroende och tillit&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Framtidens hälso- och sjukvård ligger sannolikt i möjligheten till väl fungerande samverkan mellan olika inblandade aktörer. Framgångs- faktorer synes vara arbete i nätverk, mer än i traditionella linje- strukturer. Arbete i partnerskap med de vården är till för, mer än i hierarkiskt utformade system. En förändring till en personcentrerad vård. En god och jämlik hälso- och sjukvård, grundad i den av riks- dagen beslutade etiska plattformen för prioriteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Vi återknyter till resonemang i utredningens första delbetänkande om tillitens betydelse. Det är i våra dialoger fortsatt tydligt att svensk hälso- och sjukvård till dels präglas av en brist på tillit mellan olika aktörer och organisatoriska nivåer, och att det riskerar att påverka ett förändringsarbete negativt. Vår förhoppning är att den dialog som utredningen fått vara en del av att initiera och driva, tillsammans med andra pågående initiativ såsom Tillitsdelegationens arbete, gemen- samma projekt mellan landstingen, den ökade samverkan mellan regioner/landsting och kommuner i olika landsdelar, ska bidra till ett mer förtroendefullt klimat mellan olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;Glädjande nog urskiljer utredningen en i vissa delar större sam- stämmighet än i utredningens initiala skede. Att stärka primärvår- den, och skälen till varför det måste göras, lyfts av alltfler aktörer. Behovet av en ökad kontinuitet och betydelsen av väl fungerande relationer för en god och säker vård betonas av allt fler. Förståelsen för att det inte finns något motsatsförhållande mellan personcen- trerad vård och strukturerade kunskapsbaserade arbetssätt, att det ena tvärtom är en förutsättning för det andra synes öka. Förståelsen för att vården och omsorgens medarbetare måste involveras i förändringsarbetet för att något ska hända på riktigt lyfts oftare än tidigare. Insikten om behovet av att använda alla vårdens och om- sorgens kompetenser på ett klokt sätt med hjälp av interprofes- sionellt lärande och arbetssätt, och förståelsen för behovet av träning i dessa arbetssätt verkar få spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft40"&gt;Utredningen ser förtroendefulla dialoger, med utrymme för dyna- miska åsiktsutbyten, och uthållighet på alla nivåer i systemet som en nödvändighet för en konstruktiv utveckling av den svenska hälso- och sjukvården. En utveckling till en personcentrerad god och nära vård, en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård och omsorg och också en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft13"&gt;vård och omsorg som har förutsättningar att vara en attraktiv arbets- givare nu och i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Med &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;primärvård&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; avses i denna lag hälso- och sjukvårdsverksam- het där öppen vård ges utan av- gränsning när det gäller sjuk- domar, ålder eller patientgrupper. Primärvården svarar för behovet av sådan medicinsk &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;bedömning och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;behandling, omvårdnad, före- byggande arbete och rehabiliter- ing som inte &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;av kvalitets- eller effektivitetsskäl &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;kräver &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;medi- cinska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;eller särskilda &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;tekniska re- surser eller annan särskild kom- petens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft17"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till lag om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft36"&gt;i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft11"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) &lt;SPAN class="ft42"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 2 kap. 6 §, 6 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; § och 7 kap. 3 § ska ha följande lydelse &lt;SPAN class="ft42"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas två nya paragrafer &lt;SPAN class="ft42"&gt;7 kap. 3 a § och 3 b § av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;följande lydelse&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p97 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft11"&gt;Med &lt;SPAN class="ft41"&gt;primärvård&lt;/SPAN&gt; avses i denna lag hälso- och sjukvårdsverksam- het där öppen vård ges utan av- gränsning när det gäller sjuk- domar, ålder eller patientgrupper. Primärvården svarar för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, före- byggande arbete och rehabiliter- ing som inte kräver &lt;SPAN class="ft42"&gt;sjukhusens &lt;/SPAN&gt;medicinska &lt;SPAN class="ft42"&gt;och &lt;/SPAN&gt;tekniska resurser eller annan särskild kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2. hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara,&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3. primärvårdens grunduppdrag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;bedrivande av hälso- och sjukvårdsverksamhet i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p99 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft46"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;att landet ska delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft40"&gt;2. hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, &lt;SPAN class="ft48"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p104 ft12"&gt;3. bedrivande av hälso- och sjukvårdsverksamhet i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft13"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft13"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;behörighet för anställning och tillsättning av tjänster inom hälso- och sjukvården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft50"&gt;skyldigheter för läkare som är anställda vid sjukvårdsenheter där det bedrivs högskoleutbildning för läkarexamen och forskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p108 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3&lt;/SPAN&gt;. hälso- och sjukvården i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft51"&gt;3. de bestämmelser om patient-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p108 ft13"&gt;fredstid om det ur ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft14"&gt;ansvar för fast läkarkontakt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p108 ft13"&gt;perspektiv finns behov av kata-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft52"&gt;primärvården som behövs för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;strofmedicinska insatser, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;garantera en god och säker vård,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p108 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;hälso- och sjukvård som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;hälso-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p109 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;sjukvården i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;behövs till skydd för enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;fredstid om det ur ett nationellt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;perspektiv finns behov av kata-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;strofmedicinska insatser, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td15"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;hälso-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;sjukvård som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td64"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;behövs till skydd för enskilda.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p110 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p111 ft13"&gt;Landstinget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p112 ft21"&gt;ska organisera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;Landstinget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;ska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;organisera&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;primärvården så att alla som om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;primärvården så att alla som om-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;fattas av landstingets ansvar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;fattas av landstingets ansvar för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;hälso- och sjukvård kan välja&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft19"&gt;hälso- och sjukvård kan välja ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;utförare av hälso- och sjukvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;förare av hälso- och sjukvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;tjänster samt få tillgång till och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;tjänster samt &lt;/SPAN&gt;hos den valda ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;välja en fast läkarkontakt (vård-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;föraren i Vårdval primärvård &lt;SPAN class="ft13"&gt;få&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;valssystem). Landstinget får inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;tillgång till och välja en fast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;begränsa den enskildes val till ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;läkarkontakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;(vårdvalssystem&lt;SPAN class="ft14"&gt;).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;visst geografiskt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p112 ft13"&gt;område inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Landstinget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p113 ft13"&gt;inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;begränsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;landstinget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;den enskildes val till ett visst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft21"&gt;geografiskt område inom lands-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td68"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td69"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td71"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;tinget.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p114 ft9"&gt;Landstinget ska utforma vårdvalssystemet så att alla utförare be- handlas lika, om det inte finns skäl för något annat. Ersättningen från landstinget till utförare inom ett vårdvalssystem ska följa den enskildes val av utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft13"&gt;När landstinget beslutat att införa ett vårdvalssystem ska lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft48"&gt;Regeringen får meddela före- skrifter om vilken kompetens och erfarenhet en fast läkarkontakt in- om primärvården ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft14"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft53"&gt;Landstinget ska organisera Vårdval primärvård så att ut- förare ensam eller i samverkan med andra särskilt tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att primärvårdens grunduppdrag ska fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="p28dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33928x1.jpg/" id="p28img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p119 ft14"&gt;3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft53"&gt;Landstinget ska rapportera in uppgifter från utförare i primär- vård till en nationell databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft48"&gt;Regeringen, eller den myndig- het som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om lands- tingets rapporteringsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;5. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;möjligheten att hos För- säkringskassan få upplysningar om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES) eller i Schweiz.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § och 6 kap. 3 § patientlagen (2014:821) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p124 ft18"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Patienten ska även få information om&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td72"&gt;&lt;P class="p111 ft13"&gt;1. möjligheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td50"&gt;&lt;P class="p127 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td74"&gt;&lt;P class="p112 ft13"&gt;välja be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;1. möjligheten att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft13"&gt;välja be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;handlingsalternativ,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;fast&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p112 ft14"&gt;läkar-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;handlingsalternativ,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p25 ft19"&gt;vårdgivare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;kontakt samt &lt;/SPAN&gt;vårdgivare och ut-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;och utförare av offentligt finan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;förare av offentligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td78"&gt;&lt;P class="p112 ft19"&gt;finansierad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;sierad hälso- och sjukvård,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td76"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p111 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2. &lt;/SPAN&gt;möjligheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p127 ft13"&gt;få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p128 ft52"&gt;en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p112 ft51"&gt;ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2&lt;/SPAN&gt;. möjligheten att få &lt;SPAN class="ft14"&gt;tillgång&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft51"&gt;medicinsk bedömning och &lt;SPAN class="ft21"&gt;en fast&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;till &lt;SPAN class="ft19"&gt;och &lt;/SPAN&gt;välja &lt;SPAN class="ft19"&gt;en fast &lt;/SPAN&gt;läkarkontakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;vårdkontakt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft52"&gt;hos den valda utföraren i Vårdval&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;primärvård,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr4 td80"&gt;&lt;P class="p111 ft21"&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;vårdgarantin, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;möjligheten att få en ny&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;medicinsk bedömning och en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;fast vårdkontakt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p111 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;möjligheten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p112 ft13"&gt;hos För-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr4 td70"&gt;&lt;P class="p30 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4. &lt;/SPAN&gt;vårdgarantin, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft21"&gt;säkringskassan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;få&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p112 ft13"&gt;upplysningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;om vård i ett annat land inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr10 td82"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Europeiska ekonomiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td41"&gt;&lt;P class="p112 ft13"&gt;sam-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;arbetsområdet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td83"&gt;&lt;P class="p109 ft21"&gt;(EES)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td84"&gt;&lt;P class="p129 ft13"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td77"&gt;&lt;P class="p112 ft13"&gt;i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft13"&gt;Schweiz.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td23"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td77"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td75"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="p30dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33930x1.jpg/" id="p30img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Patienten ska få &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;tillgång till och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;möjlighet att välja en fast läkarkontakt &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;hos den utförare som patienten valt i Vårdval primär- vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p99 ft18"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft13"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt &lt;SPAN class="ft12"&gt;inom primärvården&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="p31dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33931x1.jpg/" id="p31img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;En journalanteckning ska sig- neras av den som &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;är ansvarig &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;för uppgiften, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;om det inte är obe- hövligt eller finns något synnerligt hinder&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p132 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td62"&gt;&lt;P class="p24 ft14"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft44"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p133 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;kap. &lt;/SPAN&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p98 ft58"&gt;En journalanteckning ska, &lt;SPAN class="ft57"&gt;om det inte finns något synnerligt hin- der&lt;/SPAN&gt;, signeras av den som &lt;SPAN class="ft57"&gt;ansvarar &lt;/SPAN&gt;för uppgiften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p134 ft13"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag till förordning om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft36"&gt;i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft13"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;det ska införas ett nytt kapitel, 3 a kap. med rubrik, av följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;det ska införas två nya rubriker före nya 3 a kap. 1 § och före 3 a kap. 4 § av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p138 ft14"&gt;Ny lydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft59"&gt;3 a kap. Primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft59"&gt;Primärvårdens grunduppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft14"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft42"&gt;Landstingen och kommunerna ska inom ramen för sitt hälso- och sjukvårdsansvar säkerställa att primärvården särskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft42"&gt;1. tillhandahåller kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som av kvalitets eller effektivitets- skäl inte kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialist- kompetens,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft42"&gt;2. svarar för sådan brådskande hälso- och sjukvård som av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft53"&gt;3. ger sakkunnig information, rådgivning och stöd utifrån indi- viduella behov, förutsättningar och preferenser till patienter som själv eller med hjälp av närstående kan vidta åtgärder,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td66"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td67"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p142 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;bedriver forskning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;samordnar patientens kon- takter med andra delar av hälso- och sjukvården i de fall primär- vården är involverad i patientens vård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;tillhandahåller förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov, förutsättningar och prefe- renser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;tillhandahåller rehabiliterande åtgärder utifrån patientens indivi- duella behov, förutsättningar och preferenser, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft61"&gt;har en mycket god tillgäng- lighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft14"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft64"&gt;Landstingens rapporterings- skyldighet enligt 7 kap. 3 b § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) ska fullgöras genom att landstingen lämnar uppgifter om kontakttyp, yrkeskategori och i förekommande fall om diagnos och åtgärdskoder till den nationella väntetidsdata- bas som förs av Sveriges Kommu- ner och Landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft14"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft57"&gt;Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om lands- tingens rapporteringsskyldighet en- ligt 7 kap. 3 b § hälso- och sjuk- vårdslagen (2017:30).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="p34dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33934x1.jpg/" id="p34img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p119 ft59"&gt;Fast läkarkontakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft14"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft42"&gt;Den som har specialistkompe- tens i allmänmedicin, geriatrik, barn- och ungdomsmedicin eller annan likvärdig kompetens, eller som fullgör specialisttjänstgöring i allmänmedicin får vara fast läkar- kontakt&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft14"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft65"&gt;Socialstyrelsen får meddela de bestämmelser om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft13"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p149 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Utredningens uppdrag och arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Uppdraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Den 2 mars 2017 beslutade regeringen att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primär- vården (se bilaga 1 för utredningens direktiv, 2017:24). Målsättningen är att på sikt förverkliga denna strukturreform av hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;För att möta framtidens utmaningar och för att öka förtroendet för hälso- och sjukvården krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete, som handlar om att organisera vården utifrån befolkningen och patien- ternas behov. Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet behöver re- formeras så att mer resurser ges till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till patienten och komplexi- tet i sjukdomstillstånd. Hälso- och sjukvårdens strukturer behöver förändras för att bättre utveckla kvaliteten och tillgängligheten samt främja effektivitet och jämlikhet. Sjukvårdshuvudmännen behöver bli bättre på att organisera vården efter olika målgruppers skilda behov och förväntningar. Särskilt viktigt är att förbättra vården för dem med störst behov. Forskning visar att en stärkt primärvård har goda förut- sättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen. Primärvården är också den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;En förstärkning av primärvården är därför nödvändig. För att säker- ställa både uthållighet och bibehållen kvalitet och effektivitet i vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft25"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;bör dock en överföring av resurser till primärvården ske gradvis och med en tydlig långsiktig målbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft9"&gt;Mot denna bakgrund har utredaren i uppdrag att göra en bred analys av de förslag som den nationella samordnaren för effektivt resurs- utnyttjande i hälso- och sjukvården lämnade i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2). Direktiven lyfter särskilt fram att följande för- slag ska beaktas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organi- sering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett nationellt utformat uppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett tydligare akutuppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft11"&gt;I juni 2017 överlämnade vår utredning sitt första delbetänkande God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53). I det betänkandet presenterade vi förslag på nya styrande principer för hälso- och sjukvården som utgick från närheten till patienten och tydliggjorde att öppen vård ska vara förstahandsvalet. Baserat på dessa styrande principer presenterade vi också en gemensam målbild för omstruktureringen av hälso- och sjukvården och en färdplan för den samordnade omställningen till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Färdplanen har sin utgångs- punkt i den svenska hälso- och sjukvårdens historia och tar sikte på målbilden. Den omfattar såväl utredningens tid fram till slutbetänk- ande mars 2019 som de fortsatta tidsintervallen &lt;NOBR&gt;2019–2022&lt;/NOBR&gt; och 2022– 2027, eftersom det finns förändringar som kommer att behöva genom- föras såväl på kortare som på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I det första delbetänkandet föreslog vi även att landstingens skyl- dighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården skulle ändras, så att den enskilde inom en viss tid garanteras en &lt;SPAN class="ft42"&gt;medicinsk bedömning &lt;/SPAN&gt;av läkare &lt;SPAN class="ft42"&gt;eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. &lt;/SPAN&gt;Det är patientens behov som ska styra vilken yrkesgrupp hon eller han får träffa. Syftet är att använda så mycket som möjligt av den kompetens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;som finns inom primärvården för att på bästa sätt möta patienternas behov. Med syfte att förtydliga möjligheten till andra kontaktformer än den fysiska samt betona det kvalitativa innehållet i mötet före- slogs en garanti om en medicinsk bedömning ersätta dagens garanti om besök. Dessa förslag låg till grund för regeringens proposition 2017/18:83 Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en för- stärkt vårdgaranti, vilken riksdagen förväntas fatta beslut om i slutet av maj 2018. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Den 21 september 2017 fick utredningen ett tilläggsdirektiv i två delar, vilka ska redovisas i slutbetänkandet. Den första delen är att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Den andra delen tar sikte på en förbättrad samverkan mellan huvudmännen. Denna del innebär att utredningen ska ”utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan under- lättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut.” I direktiven framhålls också att vår utredning i denna del särskilt för- väntas beakta införandet av den nya lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Betänkandets struktur: en läsanvisning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;I detta delbetänkande lämnar utredningen förslag på en fördjupad målbild och färdplan för hela omstruktureringen av den svenska hälso- och sjukvården. En nationell plan där primärvården är utgångspunkten för en ökad närhet till patienten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Såväl i analys som förslag fokuserar detta delbetänkande på primär- vården och hur den kan stärkas. Det innehåller såväl författnings- förslag som exempel på framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården. De senare ämnade som inspiration för huvudmännen. Tillsammans utgör utredningens förslag i föreliggande betänkande grunden för en primärvårdsreform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Utredningens förslag, bedömningar och exempel på framgångs- faktorer presenteras i kapitel &lt;NOBR&gt;8–11.&lt;/NOBR&gt; Dessa kan med fördel läsas till- sammans med kapitel 1 som innehåller själva författningsförslagen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft10"&gt;samt kapitel 12 som innehåller författningskommentarer. Kapitel &lt;NOBR&gt;2–7&lt;/NOBR&gt; är bakgrundskapitel som bör läsas för en förståelse av såväl aktuell situation som den rättsliga regleringen gällande de områden som del- betänkandet behandlar. Betänkandet har också bilagor som fördju- par sig i några aktuella frågor med koppling till den fortsatta omstruk- tureringen av svensk hälso- och sjukvård. Nedan ges en kort översikt av innehållet i de olika kapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Kapitel 2 ger en en introduktion till utredningens uppdrag, dialog- arbete och utgångspunkter samt några för utredningen centrala be- grepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Kapitel 3 presenterar en internationell utblick som sätter utred- ningens uppdrag och förslag i en internationell kontext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Kapitel 4 ger på motsvarande sätt som i vårt första delbetänkande. en – &lt;NOBR&gt;icke-exklusiv&lt;/NOBR&gt; – överblick av olika arbeten som direkt eller in- direkt knyter an till förslagen i Effektiv vård och/eller vårt utred- ningsuppdrag. Översikten fokuserar på utvecklingen sedan vi lämn- ade vårt första delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Kapitel 5 beskriver aktuell situation vad gäller reglering och orga- nisering av svensk hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Kapitel 6 beskriver på motsvarande sätt aktuell situation vad gäller reglering och hantering av vissa frågor kopplade till ändamåls- enlig administration, vilka Effektiv vård lyfte fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Kapitel 7 ger en kort introduktion till utredningens tilläggsupp- drag rörande samverkan mellan huvudmännen och den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård. Dessa frågor kommer att fördjupas i slutbetänkandet och utredningen lägger inga förslag i dessa delar i detta delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;I kapitel 8 fördjupas den färdplan och målbild för omstruktu- reringen som ursprungligen presenterades i vårt första delbetänkande. Vidare läggs förslag på hur omstruktureringen ska följas upp och in- riktningen på utredningens fortsatta arbeta beskrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;I kapitel 9 presenteras förslag som syftar till att tydliggöra primär- vårdens uppdrag och skapa förutsättningar för en stark och likvärdig primärvård i hela Sverige. En modernisering av definitionen av primär- vård i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) föreslås liksom att närmare bestämmelser om vad som är primärvårdens grunduppdrag ska regleras i hälso- och sjukvårdsförordningen. Vidare lyfts ett antal framgångsfaktorer i arbetet med att stärka primärvården fram som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;inspiration och reflektion över hur man som huvudman kan organi- sera primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;I kapitel 10 lyfts vikten av att stärka kontinuiteten i svensk primär- vård och det föreslås att regleringen om möjligheten till fast läkar- kontakt i primärvården ska förtydligas. Vidare presenteras utredning- ens bedömning av åtgärder som behöver vidtas för att kunna bemanna primärvården med specialister i allmänmedicin (eller likvärdig kompe- tens) i den omfattning som krävs för att kunna tillhandahålla en fast läkarkontakt till hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;I kapitel 11 presenteras vissa bedömningar och förslag som syftar till att bidra till en mer ändamålsenlig hantering av intyg från vården. Vidare föreslås att signeringskravet av journalanteckningar ska finnas kvar men ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;I kapitel 12 återfinns författningskommentarer och i kapitel 13 redogörs för när förslagen föreslås träda i kraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Utöver de obligatoriska bilagorna med utredningens direktiv och tilläggsdirektiv återfinns också två tematiska bilagor om Interprofes- sionellt lärande och arbetssätt (bilaga 3), samt ett svar från SBU:s Upp- lysningstjänst om ”Påverkan av egenavgifter inom hälso- och sjuk- vården på patienters hälsa och efterfrågan av vård” (bilaga 4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utredningens dialogarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft18"&gt;Utredningens uppdrag att arbeta i bred dialog med samtliga berörda aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;Utredningens övergripande uppdrag beskrivs i våra direktiv som att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;ska stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Ett så brett uppdrag, som berör i princip allt och alla i den svenska hälso- och sjukvården och omsorgen, kräver av förklarliga skäl också en bred dialog och förankring. Av utredningens direktiv framgår att en viktig del av uppdraget består i att initiera samarbeten och sam- ordna diskussioner mellan företrädare för landstingen, myndigheter och andra berörda aktörer, såsom i synnerhet kommuner samt orga- nisationer som företräder patienter och professionerna. Det ingår även att lyfta fram goda exempel och att samråda med SKL samt företrä-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;dare för landstingen samt med statliga myndigheter med för uppdra- get centrala uppgifter och med andra berörda aktörer. Likaså tydlig- görs i direktiven att utredningen i den mån det bedöms lämpligt ska föra dialog med andra pågående utredningar samt att utredningen ska inhämta synpunkter från de referensgrupper som biträder utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Utredningen har därmed två uppgifter. Dels ett traditionellt ut- redningsuppdrag. Dels ett uppdrag att föra dialog och förankra ut- redningens arbete och förslag brett. Mot bakgrund av kunskapen om att avgörande för reformers legitimitet är att processerna de tagits fram igenom upplevs som rättvisa och transparenta, ser utredningen detta dialoguppdrag som centralt. Vår utredning har därför från sin start lagt sig vinn om att arbeta med stor öppenhet och en inklude- rande dialog. Detta angreppssätt har konkret tagit sig utryck på olika sätt, varav vi vill framhålla några.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;En bred dialog med huvudmän och olika organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft40"&gt;Under framför allt hösten 2017 men till viss del även våren 2018, har utredningen lagt mycket tid på möten och dialog med olika aktörer i hälso- och sjukvården runtom i landet. Utredningen har med stor glädje kunnat konstatera att det finns ett enormt engagemang och vilja till dialog och samarbete kring utredningens uppdrag. Givet det mycket stora antal inbjudningar som ställs till utredningen har ut- redningen tyvärr inte kunnat tacka ja till samtliga utan en prioriter- ingsordning har fastställts som också aviserats på hemsidan. Under den gångna perioden har besök i landsting/regioner och vårdverk- samheter prioriterats. Vid dessa besök har utredningen också varit mån om att den kommunala hälso- och sjukvården involveras och att få se exempel på samverkan mellan landsting/region och kommuner. Utredningen har även prioriterat, och uppmanat till, inbjudningar från vårdens yngre och kommande medarbetare, givet deras viktiga roll som bärare av förändring. Sammantaget har utredningen gjort for- mella besök i 17 av 21 landsting/regioner (och planerar besök i reste- rande) och haft mer än 200 olika dialogtillfällen under det gångna året. Utöver detta har utredningen också träffat många patient- och brukarorganisationer, organisationer som representerar vårdens med- arbetare, samt företrädare för enskilda vårdverksamheter och för poli- tiska partier.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;40&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;
&lt;DIV id="p41dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33941x1.jpg/" id="p41img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p168 ft70"&gt;En kontinuerlig kommunikation om utredningens arbete via hemsidan www.sou.gov.se/godochnaravard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;I september 2017 lanserade utredningen sin hemsida på den gemen- samma webbplatsen för statliga utredningar. Utifrån de tekniska möj- ligheter som bereds på sou.gov.se har utredningen presenterat rele- vant information om utredningen, dess arbete och medarbetare, för att denna ska vara lätt tillgänglig för alla berörda aktörer. Där finns även information om hur man kan komma i kontakt med utred- ningen. För att löpande och i lättillgänglig form informera om arbetet har utredningen valt att publicera blogginlägg varje fredag. Vid våra besök och möten runtom i landet har det från många håll framförts att dessa är uppskattade och bl.a. används vid utbildningar och arbets- platsträffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;På utredningens hemsida finns även en kort informationsfilm om utredningens arbete. Skälet till att utredningen tog fram filmen var återkommande frågor om vi hade en film eller annat material som beskrev utredningens uppdrag, arbetssätt och utmaningar. Filmen är därmed tänkt att kunna fungera som en inledning till egna diskus- sioner om framtidens vård och omsorg, och hur olika aktörers eget arbete kan ansluta till det uppdrag som utredningen har. Den riktar sig framför allt till vårdens medarbetare, men kan användas även i andra sammanhang. Den är fri att användas där och när man som med- arbetare i vården eller medborgare tycker att man kan ha nytta av den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Referensgrupper och expertgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;I enlighet med våra direktiv, och som beskrevs i vårt första delbetän- kande, har utredningen etablerat fyra referensgrupper. De består av företrädare för politiska partier, för professionerna, för patienter/bru- kare samt för huvudmännen. Efter sommaren 2017 utökades referens- gruppen för professionerna från sex till tolv organisationer.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Under våren 2018 roterade större delen av medlemmarna i patient- och brukar- rådet på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) ut från rådet, men i överenskommelse med Vårdanalys har beslutats att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dietisternas riksförbund, Fysioterapeuterna, Kommunal, Läkarförbundet, SSR, Svensk sjuk- sköterskeförening, Svenska läkaresällskapet, Sveriges Arbetsterapeuter, Sveriges farmaceuter, Sveriges psykologförbund, Vision, och Vårdförbundet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;såväl gamla som nya medlemmar är inbjudna att framöver delta i arbetet som referensgrupp åt utredningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft10"&gt;Givet den avgörande roll utredningen tillskriver vårdens yngre och kommande medarbetare valde vi att genom vår referensgrupp för professionerna i januari 2018 bjuda in yngre representanter från respektive organisation till en heldagsworkshop. Syftet var såväl att få viktiga inspel kring utformningen av framtidens hälso- och sjuk- vård från dem som ska jobba i den som att bidra till en bättre system- förståelse bland vårdens medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I mars 2018 valde utredningen att samla alla sina fyra referens- grupper till ett gemensamt möte där inriktningen på kommande för- slag presenterades. Syftet var dels att säkerställa att alla berörda fick samma information men även att låta de olika grupperna få ta del av varandras olika perspektiv på de frågor utredningen har att behandla. Utredningen sätter stort värde på det stora engagemanget och den goda och konstruktiva dialog som samtliga referensgrupper bidrar med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Inför utredningens arbete med tilläggsdirektivet som bl.a. rör sam- verkan mellan huvudmännen kommer ytterligare en referensgrupp, med företrädare för kommuner, att etableras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft58"&gt;Under senhösten 2017 förordnade regeringen ett antal sakkun- niga och experter till utredningen (gemensamt härefter benämnda expertgruppen). Bland dessa finns företrädare för departement, myn- digheter och SKL, men även företrädare för profession och patienter. Utredningen har träffat expertgruppen vid tre tillfällen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft18"&gt;Möten med andra utredningar, myndigheter,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft18"&gt;SKL och internationella organisationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Utöver de ovan beskrivna dialogerna har utredningen också träffat och fört dialog med ett stort antal andra utredningar såsom Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08), Utredningen reglering av yrket undersköterska (S 2017:07), Utredningen om finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (S 2017:04), Fram- tidens socialtjänst (S 2017:03), Läkemedelsutredningen (S 2016:07), Utredningen Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa (S 2015:09), Generaldirektören med uppdrag att se över formerna för det nationella taxesystemet (S 2017/00594/FS), Arbetsgruppen med uppdrag att utreda formerna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;för en permanent rehabiliteringskoordinator (S 2017/00946/SF), Kom- missionen för jämlik hälsa (2015:02), Statens &lt;NOBR&gt;medicinsk-etiska&lt;/NOBR&gt; råd (SMER) (S 1985:A), Kommunutredningen (Fi 2017:02), Tillitsdelega- tionen (Fi 2016:03), Utredningen om specialistsjuksköterskeutbild- ning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar (U 2017:08), samt Utredningen Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredningen har fört dialog och på olika sätt samverkat med eHälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Vård- analys samt Rådet för styrning med kunskap. Vidare har utredningen besökt och fört dialog med ett stort antal nätverk och grupperingar under SKL. Slutligen har utredningen också fört dialog med såväl OECD som WHO:s Europakontor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Bidrag från externa aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Som en del i utredningens dialogarbete har även ett antal personer bidragit med exempeltexter till detta delbetänkande. Utredningen vill särskilt tacka Sara Riggare, &lt;SPAN class="ft42"&gt;doktorand i hälsoinformatik, Karolinska Institutet och projektledare för Spetspatienter – en ny resurs för hälsa&lt;/SPAN&gt;, Angelica Frithiof, &lt;SPAN class="ft42"&gt;Bemötandeutbildare och vårddebattör&lt;/SPAN&gt;, Åke Åkesson, &lt;SPAN class="ft42"&gt;verksamhetschef Hälsocentralen i Borgholm &lt;/SPAN&gt;och Jonas Löf, &lt;SPAN class="ft42"&gt;Basenhets- chef Ambulanssjukvården, Kalmar län&lt;/SPAN&gt;. Vi vill även tacka Anette Nilsson med medarbetare i Region Jönköping och Elmar Keppel med kolle- gor i projektet Oskar, Oskarshamn, samt de organisationer som är re- presenterade i vår referensgrupp för professionerna. Vi vill även tacka Socialstyrelsen för underlag till figurer i detta kapitel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Utredningens syn på behovet av förändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;En modern hälso- och sjukvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;Befolkningens behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;”Samordnad utveckling för en jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården” är namnet på utredning- ens direktiv. Utredningens uppfattning är att ett modernt hälso- och sjukvårdssystem är ett hälso- och sjukvårdssystem som tar höjd för invånarnas behov och förväntningar i dagens och morgondagens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p175 ft9"&gt;samhällskontext. Svensk hälso- och sjukvård, liksom många andra hälso- och sjukvårdssystem, kom till i en annan tid och för andra utmaningar än vad systemet har att hantera i dag. De kom till i en tid när de flesta utmaningar i sjukvården var av akut karaktär, såsom olycksfall och infektioner, medan det som i dag ska hanteras till över- vägande del är av kronisk och långvarig karaktär. Det kan exempli- fieras med gruppen äldre med många sjukdomar, och insatser under lång tid, ofta från flera huvudmän och olika aktörer, där det i dag i hög utsträckning saknas strukturer för ett samlat och väl koordi- nerat omhändertagande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;Ett ytterligare exempel är cancersjukdom, där många cancer- berörda i dag har ett behov av ett omhändertagande som sträcker sig över lång tid och med inblandning av många olika kompetenser inom sjukvården. Till följd av fantastiska medicinska framgångar är många cancerdiagnoser som tidigare hade ett snabbt och fatalt förlopp, i dag att betrakta som kroniska tillstånd. Allt fler lever med cancer som en kronisk sjukdom, med efterverkningar av behandlingar eller med psykosocial pålagring av en cancersjukdom. Det kräver ett om- händertagande i vardagen som är uthålligt över tid, finns nära, mot- svarar volymen av tillståndet i befolkningen, och som vid behov och under perioder kan samverka med andra och mer specialiserade delar av sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Det finns också hela grupper av individer, diagnoser och behov som i dag är bland de största utmaningarna för samhället och sjuk- vården, men som när sjukvårdssystemen utformades inte var lika van- ligt beskrivna eller förekommande. Kanske är det tydligaste exemplet området psykisk ohälsa, men det gäller även andra områden såsom långvariga smärttillstånd eller missbruksproblematik av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft58"&gt;En modern hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov i dag måste därför byggas utifrån möjligheten att bistå och stödja vid långvariga och kroniska tillstånd, ofta med hög komplexi- tet. Strukturen måste underlätta koordinering av olika vårdinstanser och aktörer, utifrån varje persons individuella behov.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Befolkningens förväntningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Flera rapporter på senare tid visar att dagens system inte fullt ut mot- svarar invånarnas förväntningar, trots goda medicinska resultat. Framför allt infrias förväntningarna i lägre utsträckning än i många andra länder när det gäller delaktighet, tillgänglighet och konti- nuitet. Hur bör man se på dessa resultat? Att det är viktigt att hälso- och sjukvården motsvarar befolkningens behov verkar för de flesta vara en självklarhet. Men hur viktigt är det att hälso- och sjukvårds- systemet motsvarar invånarnas förväntningar? Är det ens möjligt, i ett samhälle där utvecklingen gått mot allt större möjligheter att enkelt få de allra flesta behov och önskemål tillfredsställda, och där dessutom den gemensamma resursen som kan läggas på hälso- och sjukvård fortfarande är begränsad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Det kanske inte är så överraskande att dessa resultat/uppfattningar rapporteras om man påminner sig att så länge de flesta tillstånd var av akut och tillfällig karaktär, motsvarades förväntningarna väl av ett system med fokus just på den akuta, kortvariga vårdinsatsen. I ett samhälle med utmaningar framför allt av kronisk och långvarig karak- tär däremot, blir behovet av delaktighet i beslut om långsiktig mål- sättning med givna insatser och behandling, tillgänglighet till plane- rade åtgärder och personkontinuitet i kontakten med vården viktigare än förr. Behövs då insatser för att stärka dessa områden? Utred- ningens uppfattning är att det är av avgörande betydelse att hälso- och sjukvårdssystemet uppfattas motsvara förväntningarna. Ett starkt skäl till det är upprätthållandet av viljan till ett fortsatt solidarisk finan- sierat sjukvårdssystemsystem, vilket är grundläggande för att ingen av ekonomiska skäl ska behöva avstå hälso- och sjukvård som man har behov av. Detta, att även fortsättningsvis försäkra invånarna en allmän hälso- och sjukvård, är också en av WHO:s huvudsakliga prio- riteringar och en förutsättning för att uppnå Agenda 2030:s mål om hälsa och välbefinnande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Just förtroendefrågan ställer enligt utredningens uppfattning krav på en tydlig och transparant kommunikation avseende de gemensamma samhällsöverenskommelser som ligger till grund för hur svensk hälso- och sjukvård organiseras och prioriteras. Hälso- och sjukvården ska styras utifrån de grundläggande etiska principer som riksdagen har bestämt ska utgöra den etiska plattformen för prioritering i vården. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="p46dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33946x1.jpg/" id="p46img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;den enskilda människans värdighet (människovärdesprincipen). Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska prioriteras (behovs- och solidaritetsprincipen). Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas (kostnadseffek- tivitetsprincipen). Dessa tre etiska principer, där kostnadseffektivitets- principen är underställd övriga principer, ska ligga till grund för prio- riteringar i vården. Att diskutera prioriteringar utifrån grupper och enskilda individers behov är, och kommer alltid att vara, en mycket stor utmaning inte minst på den politiska nivån, men utredningens bedömning är att det är nödvändigt att finna vägar att göra det. Be- folkningens förväntningar på vårdens medicinska innehåll och möjlig- heter måste vara rimliga utifrån den gemensamma resurs som står till buds för att förtroendet för systemet ska kunna upprätthållas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Sammanfattningsvis betraktar utredningen en modern hälso- och sjukvård som ett hälso- och sjukvårdsystem som tar hänsyn till be- folkningens behov och invånarnas förväntningar i en modern samhälls- kontext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Behovet av samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Den svenska befolkningen om 10 miljoner människor är med inter- nationella mått mätt inte något stort sjukvårdssystem. Det är enligt utredningens bedömning en utmaning att på ett ändamålsenligt och jämlikt sätt tillhandahålla högkvalitativ och kostnadseffektiv vård med det befolkningsunderlaget uppdelat på 21 landsting/regioner&lt;SPAN class="ft71"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;och 290 kommuner. Det ställer tilltagande krav på samverkan och samordning i en värld där rörligheten ökar och kraven på transparens är större än tidigare. Kunskapsmassan inom varje enskilt medicinskt område ökar ständigt, och med den behovet av subspecialisering, vilket i sin tur påverkar möjligheten till kompetensförsörjning överallt i landet. Det finns samtidigt regionala och lokala skiftande förutsätt- ningar och behov, som gör huvudmännens ansvar fortsatt betydelse- fullt i svensk hälso- och sjukvård och omsorg. Vår uppfattning är att när olika typer av samverkan, och ibland nationell samordning, i syste- met blir vanligare är det viktigare än någonsin att rollerna för olika&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;I lagstiftningen heter landsting fortsatt just landsting, men givet att flertalet i dag kallar sig regioner, samt liggande förslag om att beteckningen landsting ändras till region (se avsnitt 4.2.1) väljer vi att genomgående använda bägge begreppen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;aktörer tydliggörs, sinsemellan men också för befolkningen. Bilden av hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar måste tydlig- göras för att skapa rätt förväntningar, och ge möjlighet till stöd och vägledning vad gäller den egna hälsan och hur kontakten med olika vårdnivåer är tänkt att fungera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Utredningen har inte i uppdrag att förändra den grundläggande ansvarsfördelningen i systemet mellan stat, landsting/region och kommun. Detta sätter naturliga ramar för detaljeringsnivån i utred- ningens förslag. Utredningen lägger i huvudsak förslag på &lt;SPAN class="ft42"&gt;vad &lt;/SPAN&gt;som ska göras, men &lt;SPAN class="ft42"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;det ska göras lämnas i de allra flesta fall till be- rörda huvudmän att besluta om. Utredningens förslag syftar till att underlätta den förflyttning av hälso- och sjukvårdssystemet mot mer öppen vård, en stark primärvård och ett förhållningssätt till nära vård som redan pågår hos många landsting/regioner och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Bemanning och kompetensförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Som en av de största utmaningarna vad gäller framtidens hälso- och sjukvård framhålls ofta bemanning och kompetensförsörjning. Det är en uppfattning som utredningen delar. Även om nya effektivare arbetssätt, digitala lösningar och artificiell intelligens (AI) av vissa ses som lösningen på dessa utmaningar är vår uppfattning att det inom överskådlig tid kommer att råda brist på medarbetare i hälso- och sjukvården. Det är för vissa yrkesgrupper en relativ brist, då utbildade personer väljer att söka sig bort från vården och till andra branscher, men för andra en absolut brist. Inte minst gäller det inom områden som på senare år måste betraktas som samhällets största utmaningar, t.ex. psykisk ohälsa, där yrkesgrupper med specifik kompetens om detta behöver finnas i större omfattning och kanske på nya platser i hälso- och sjukvårdssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft11"&gt;Även inom det förebyggande arbetet förändras och ökar behoven av kompetenser. I dag är till exempel felnäring en källa till ohälsa i flera subgrupper av befolkningen. Detta medför att en yrkesgrupp som dietister måste betraktas alltmer som en bristgrupp i flera vård- former. Motsvarande kan sägas om ökat stillasittande bland barn och unga och fysioterapeutens roll, eller stödjande insatser inom skolans värld och arbetsterapeutens kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft11"&gt;Utredningen välkomnar de initiativ som tas på området kompe- tensförsörjning såväl av enskilda huvudmän, huvudmännen i sam- verkan via SKL samt via regeringsuppdrag till statliga myndigheter. Däribland föreliggande regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att så långt det är möjligt säker- ställa en förbättrad tillgång till statistik och prognoser över det totala kompetensbehovet i hälso- och sjukvården, oavsett driftsform eller huvudman. Utredningens uppfattning är samtidigt att den typ av omstrukturering av sjukvårdssystemet som vi föreslår är nödvändig för att skapa förutsättningar för god arbetsmiljö, och därmed för möjligheten att rekrytera och behålla dagens och framtidens med- arbetare. I dag sätter sjukvården alltför ofta enskilda medarbetare att lösa frågor som inte är lösta på strukturell nivå. Ett exempel är med- arbetaren som från sjukhusets akutmottagning fåfängt letar lediga vårdplatser natt efter natt. En omöjlig uppgift när förutsättningar i systemet saknas, såsom t.ex. tydlig samverkan mellan landsting och kommun gällande äldre med många sjukdomar, eller tidiga och snabba läkarinsatser i särskilda boenden. De förutsättningar som minskar behovet av oplanerade och onödiga besök på akutmottagningen eller slutenvårdstillfällen inom akutsjukvården. På samma sätt är det inte möjligt för en enskild medarbetare i dagens primärvård, som på sin mottagning träffar en patient med behov av insatser från flera olika aktörer inom såväl landsting som kommun, att möta de behoven på ett för båda parter tillfredsställande sätt. Strukturen stöder inte det arbetssätt som skulle behöva finnas, där samordning och koordiner- ing av olika insatser med självklarhet ska kunna erbjudas. Medarbe- tarens möjligheter att känna tillfredsställelse i arbetet blir mycket begränsad, och risken för samvetsstress i slutet av arbetsdagen är uppenbar. Utredningens uppfattning är därför att strukturella föränd- ringar av de slag utredningen föreslår, tillsammans med initiativ som direkt adresserar bemanning och kompetensförsörjning, är nödvän- diga för att möjliggöra skapandet av hållbara arbetsplatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;Interprofessionella arbetssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft40"&gt;Ytterligare en nyckel till bemanningen av framtidens hälso- och sjuk- vård är att använda alla vårdens kompetenser på ett klokt sätt. Därför vill utredningen lyfta fram interprofessionella förhållningssätt, arbets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;sätt och lärandemiljöer. Att använda alla kompetenser klokt kräver god kännedom om inte bara den egna yrkesgruppen och &lt;NOBR&gt;-rollen,&lt;/NOBR&gt; utan också kunskap och förståelse för vad andra yrkesgrupper har för uppdrag och kompetenser. Synen att teamarbete är likställt med att placera flera olika professioner i samma lokaler måste stryka på foten för ett interprofessionellt synsätt där olika kompetenser bidrar i ett team tillsammans med patienten/brukaren för att uppnå gemensamt ställda mål. Utredningen vill framhålla att interprofessionellt team- arbete är något som behöver tränas för att fungera väl. På samma sätt som man inom akutsjukvården regelbundet övas i ATLS (Advanced Trauma Life Support) finns sannolikt behov av att skapa strukture- rade former för att träna och vidmakthålla interprofessionellt team- arbete, reflektera över roller i teamet vid olika situationer och förståelse för teamteknik inom olika former av öppen vård (se även bilaga 3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Ledar- och medarbetarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utredningen ser också att en modernisering och en ökad kunskap behövs i frågor om såväl ledar- som medarbetarskap. Ett exempel är möjligheten till tjänstgöring hos flera huvudmän eller inom olika organisationer. På många ställen i landet kommer det att vara en omöj- lighet att bemanna ”dubbla strukturer”, exempelvis med sjuksköterske- kompetens, både hos landsting och kommun, och enheter med dygnet- &lt;NOBR&gt;runt-vård&lt;/NOBR&gt; i samverkan mellan huvudmännen finns redan i dag. På andra ställen vi besökt diskuteras möjligheten att bemanna jourlinjer eller upprätthålla kompetens inom en opererande specialitet genom att möjliggöra arbete och anställning inom såväl sluten som öppen vård, även om verksamheten bedrivs inom olika organisatoriska enheter. Utredningen vill också framhålla att det fortfarande inom landstingens och kommunernas vård- och omsorgsverksamheter före- kommer arbetsgrupper på upp till 40, 50 och 60 anställda underställda en ansvarig linjechef. Utredningens uppfattning är att det inte kommer att vara hållbart med så stora arbetsgrupper utifrån vad flera under- sökningar och rapporter visat, vare sig ur aspekten hållbart ledarskap eller medarbetarens behov av att vara sedd och uppskattad som individ av sin arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En omstrukturering i flera steg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Utredningen vill liksom tidigare betona vikten av att de förändringar som görs utifrån utredningens förslag genomförs strukturerat och i flera steg. Förändringarna bör följas på myndighetsnivå utifrån olika myndigheters ansvarsområden, men också med fördel via följeforsk- ning. Utredningens uppfattning är att alltför många förändringar i hälso- och sjukvården sker utan strukturerade beslut, uppföljning eller utvärdering. Ett sådant exempel är förändringen av antal vård- platser inom den traditionella slutenvården. Det kan vara funktio- nellt med färre vårdplatser, men bara om det i hela sjukvårdssystemet finns en hållbar struktur och planering för väl bemannade, och ut- ifrån behovet kompetensförsörjda, vårdplatser i särskilda boenden, i hemmet, nåbara för mobila team eller inom andra vård- och om- sorgsinstanser. Att antalet vårdplatser sjunker till följd av otillräcklig bemanning, brist på vissa yrkesgrupper, av primärt ekonomiska skäl eller andra praktiska omständigheter är däremot inte önskvärt och riskerar att vara kontraproduktivt för trovärdigheten i den fortsatta processen med omstruktureringen av sjukvårdssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Några ord särskilt om delaktighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I de följande texterna kommer utredningen att återvända till led- orden delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet. Även om begrep- pet delaktighet förstås är kontextberoende visar ett flertal rapporter att Sveriges förhållandevis väl utbildade och pålästa invånare inte är så delaktiga i sin hälso- och sjukvård som man önskar vara. Detta är problematiskt av flera skäl. Det förekommer fortfarande att hög patientdelaktighet framför allt betraktas som en ”service- och trevlig- hetsaspekt”, och därför skulle vara lägre prioriterat än regelrätta medicinska insatser. Men en patient som utifrån sina förutsättningar varit delaktig i de beslut som fattats och är väl införstådd med och informerad om den vårdprocess som är överenskommen är en för- utsättning för att de resultat som båda parter förväntar sig ska kunna uppnås. Ytterligare en aspekt på hög delaktighet är att de patienter som önskar ta ett större eget ansvar för sin hälso- och sjukvård ska beredas självklar möjlighet att göra det. Det medför också att mer av de stödjande insatserna kan läggas på de som så behöver. I varje möte&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;med den personcentrerade vården och omsorgen ska den självklara frågan ställas ”Vad är viktigt för dig?”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft40"&gt;Utredningen vill också uppmärksamma skillnaden mellan begrep- pen hög patientdelaktighet och efterfrågestyrd vård. Utredningens uppfattning är att det inte finns något hälso- och sjukvårdssystem som oprioriterat kan tillgodose alla invånares önskan om vilka medi- cinska insatser som helst när som helst. Det är heller inte önskvärt. Sjukvård ska ges i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, och det finns en rad exempel på insatser och åtgärder som vid fel tillfälle och på fel indikation är direkt skadliga, såsom överdriven användning av antibiotika eller strålningsrisker vid onödiga röntgen- undersökningar. Varje medborgare ska kunna känna sig trygg med att få vård där och när det behövs, utifrån medicinsk kunskap, evi- dens och väl beprövad erfarenhet. En trygghet som också innebär att kunna lita på att inte bli utsatt för vare sig överbehandling eller för- dröjd diagnos eller behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Det är av flera skäl viktigt att satsa på primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Det framhålls ofta att den svenska primärvården under lång tid inte varit föremål för någon nationell satsning. Det innebär t.ex. att pri- märvården i förhållandevis liten del omfattats av de överenskom- melser som ingåtts mellan staten och SKL. Detta innebär i sin tur att primärvården inte varit föremål för det fokus vad gäller uppföljning som naturligt följt med den typen av satsningar. Nackdelen med detta är att den nationella uppföljningen av primärvården som vård- form inte hållit jämna steg med andra delar av hälso- och sjukvården. Detta gäller även olika typer av benchmarking och jämförelser. Dessa har i och för sig ibland framhållits medföra onödiga admini- strativa pålagor för andra vårdgrenar, men också medfört en slags gemensam utveckling av nationella strukturer. Exempelvis omfattar få kvalitetsregister primärvårdens insatser. Bristen på gemensamma uppföljningsrutiner gör i sin tur att när det gäller diagnoser, resurs- användning, kvalitetsuppföljning och kompetensförsörjning saknas historiskt grundläggande nationella data gällande primärvården. Ut- redningen ser mot bakgrund av detta fördelar med ett nationellt utformat uppdrag för primärvården, och därpå följande möjligheter till en sammanhållen och ökad kunskap om svensk primärvård. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;medger i nästa steg ett utvecklat arbete med uppföljning som grund för ständiga förbättringar såväl på &lt;NOBR&gt;mikro-,&lt;/NOBR&gt; meso- och makronivå, och en möjlighet att ta fram väl grundade och kunskapsbaserade policy- dokument på alla relevanta nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p184 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;En pågående omstrukturering av hela sjukvårdssystemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Utredningen vill uppmärksamma att även om detta delbetänkande i mycket fokuserar på utformningen av en primärvårdsreform är ut- redningens hela uppdrag mer omfattande än området primärvård. Det återspeglas delvis i detta delbetänkande, och understryks särskilt i de delar som behandlar den fortsatta vägen framåt och de fråge- ställningar som kommer att hanteras i utredningens slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Omfattningen på utredningens uppdrag är en särskild utmaning, i det att alla frågeområden inte är möjliga att beskriva vid samma tillfälle. Därför kommer ofrånkomligen vissa aktörer och intressen- ter att känna att deras fråga eller område inte är tillräckligt belyst i detta delbetänkande. Utredningen har full förståelse för det. Det be- tyder på inget sätt att de frågor som utredningen avser återkomma till i slutbetänkandet är av mindre betydelse – samverkan mellan kom- mun och landsting/region, forskning och undervisning, ytterligare omfördelning av resurser, ändamålsenligheten med definitionerna öppen och sluten vård har förstås mycket stor betydelse för det fram- tida systemets utformning. De hanteras i utredningens arbete paral- lellt med arbetet med föreliggande delbetänkande vad gäller insam- ling av material, analyser och i pågående dialog med alla de olika aktörer utredningen löpande träffar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Modern hälso- och sjukvård – ett rörligt mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Till sist krävs ett stort mått av ödmjukhet i arbetet med att ställa om hälso- och sjukvården till ett modernt system motsvarande invånar- nas behov och förväntningar. Hälso- och sjukvårdens organisering är ett rörligt mål. Nya medicinska upptäckter, utveckling av nya arbetssätt, nya läkemedel och ny teknik gör utvecklingen snabb och dynamisk. Ett framtida hälso- och sjukvårdssystem måste därför ta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;höjd för &lt;SPAN class="ft14"&gt;att &lt;/SPAN&gt;sådana förändringar kommer, inte &lt;SPAN class="ft14"&gt;om &lt;/SPAN&gt;de kommer. Ut- formningen måste så långt möjligt är anpassas därefter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft40"&gt;Framtidens hälso- och sjukvård ligger sannolikt i möjligheten till väl fungerande samverkan mellan olika inblandade aktörer. Arbete i nätverk, mer än i traditionella linjestrukturer. Arbete i partnerskap med de vården är till för, mer än i hierarkisk utformade system. Detta återknyter till resonemang i utredningens första delbetänkande om tillitens betydelse. Det har i våra dialoger blivit tydligt att svensk hälso- och sjukvård till dels präglas av en brist på tillit mellan olika aktörer och organisatoriska nivåer, och att det riskerar att påverka ett förändringsarbete negativt. Vår förhoppning är att den dialog som utredningen fått vara en del av att initiera och driva, tillsammans med andra pågående initiativ såsom Tillitsdelegationens arbete, gemen- samma projekt mellan landstingen samt den ökade samverkan mellan landsting/regioner och kommuner i olika landsdelar ska bidra till ett mer förtroendefullt klimat mellan olika aktörer. Utredningen ser det som en nödvändighet för en konstruktiv fortsatt diskussion om den svenska hälso- och sjukvården, och för möjligheten att uppnå den vision vi gemensamt delar – en personcentrerad god och nära vård, en högkvalitativ och kostnadseffektiv vård och omsorg och också en vård och omsorg som har förutsättningar att vara en attraktiv arbets- givare nu och i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Utgångspunkter och begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Centrala begrepp för detta delbetänkande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;God vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft9"&gt;God vård är en övergripande beskrivning av hur vården ska bedrivas för att uppfylla kraven i HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Vården ska, enligt 5 kap. HSL:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;vara av god kvalitet med en god hygienisk standard&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårds- personalen och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;vara lätt tillgänglig.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft9"&gt;Begreppet god vård, i nuvarande och tidigare form, är också väl in- arbetat i sjukvårdens ledningssystem för kvalitet, i dag reglerat i ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” (SOSFS 2011:9) och ligger till grund för Socialstyrelsens arbete med bl.a. nationella indikatorer för God vård (se även avsnitt 5.1.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Nära vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Under flera decennier har angetts att hälso- och sjukvården bl.a. ska präglas av närhet. Det som avsetts har framför allt varit att i möj- ligaste mån flytta vården från sjukhus och i stället utföra den i öppna vårdformer. Begreppet nära vård har på senare tid vuxit fram i hälso- och sjukvården. Någon närmare reglering av vad som är nära vård finns inte. Principen om nära vård har delvis kodifierats för den landstings- bedrivna hälso- och sjukvården genom en föreslagen ny bestämmelse i 7 kap. 2 a § HSL, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 (prop. 2017/18:83). Bestämmelsen innebär att landstingen är skyldiga att organisera sin hälso- och sjukvårdsverksamhet så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitets- skäl, ska vården däremot få koncentreras geografiskt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;I utredningens första delbetänkande redogjorde vi övergripande för vår syn på innehållet i begreppet ”nära”. Vi bedömde då också att det fanns behov av att återkomma till begreppet, och behovet av en gemensam definition, i samband med utvecklingen av ett nationellt uppdrag för primärvården. Under det senaste årets utredningsarbete har utredningen diskuterat denna fråga med bl.a. sina referensgrupper och gör – baserat på dessa dialoger – i dag bedömningen att det inte finns behov av att kodifiera en gemensam definition i författnings- text, termbank eller liknande. Denna bedömning grundar sig på att nära vård inte är en ny organisationsnivå, eller någon ny benämning på dagens primärvård. Nära vård är i stället ett sätt att tänka kring hur man organiserar all hälso- och sjukvård med utgångspunkt i patienters och brukares individuella behov, förutsättningar och pre- ferenser så att hela hens livssituation kan beaktas. Detta synsätt överensstämmer också med det arbete som pågår inom SKL, tillsam- mans med huvudmännen, med att beskriva begreppet nära vård, ett arbete som vi från utredningens sida gärna vill framhålla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Huvudmännens arbete med att beskriva den nära vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Under ledning av SKL har huvudmännen gemensamt ett pågående arbete med beskrivningen av begreppet nära vård. Arbetet har bedri- vits som en iterativ process och har tagit sin utgångspunkt i de strate- giska arbeten som genomförts av kommuner och landsting/regioner i olika lokala kontexter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Som exempel kan nämnas Västra Götalandsregionen (VGR), där man började med att belysa termen närhet. Här beskrevs närhet i flera olika dimensioner; geografisk närhet, tillgänglighet i tid och rela- tionell närhet. Den relationella närheten är en dimension som upp- märksammas allt mer. En viktig slutsats i arbetet i VGR, som stöds av fler aktörer, är att patientens/brukarens upplevelse är central för definitionen av närhet och därmed hur kommuner och landsting be- höver arbeta för att kunna tillhandahålla närhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Härav följer att den nära vården inte är en ny organisationsnivå. Det är heller inte en ny benämning på dagens primärvård. I den nära vården finns primärvården med som en viktig del, men den innefattar också insatser från andra specialiteter och organisatoriska vårdfor- mer. Nära vård är ett synsätt, som tar sin utgångspunkt i patienters och brukares individuella behov, förutsättningar och preferenser, med beaktande av hela hens livssituation. Just helhetssynens bety- delse betonas för att kunna arbeta hälsofrämjande, förebyggande och proaktivt. Den närmsta vården är egenvården. Den vård patienter och brukare kan tillhandahålla sig själva med eller utan stöd av hälso- och sjukvården och/eller omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Den nära vård som organiseras av kommuner och landsting/re- gion har primärvården som tydlig bas, med ett tydligt kulturskifte från dagens mer sjukhusorienterade vård. Primärvården ska vara den första naturliga kontaktytan, men hela eller delar av andra hälso- och sjukvårdsverksamheter kan också vara att betrakta som nära vård. Som exempel kan nämnas delar av socialtjänsten, delar av sjukhus- vården och den specialiserade öppenvården. Den slutliga utform- ningen av den nära vården måste varje landsting/region och kommun göra i nära samverkan utifrån regionala och lokala förutsättningar och behov. Vården och omsorgen består av många olika byggstenar. Oavsett hur den organiseras uppstår gränssnitt någonstans. Den nära vården innefattar verksamheter men också mellanrummen mellan verksamheterna. Arbetet med att utveckla den nära vården handlar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;mycket om hur väl alla förmår att överbrygga dessa mellanrum och skapa en sammanhållen vård och omsorg för patienter och brukare. Ibland kan detta lösas genom nya arbetssätt, såsom avancerad sjuk- vård i hemmet (ASIH) och mobila team. Det kan också göras med digitala mottagningar som stöd för ett mer proaktivt förhållningssätt. På olika sätt kan möjligheter skapas för att fylla ut glappen mellan organisationerna. Den nära vården kan inte enbart organiseras fram. Den nära vården handlar också om kulturförändring. Alla verksam- heter bör ha en uppdragsbeskrivning som inte bara tydliggör den egna verksamhetens roll utan också beskriver den egna verksamhetens roll i helheten. Den nära vården utgår från patienternas och brukarnas individuella behov, förutsättningar och preferenser. Den utgår från att hälsofrämjande, förebyggande och proaktiva insatser är det mest rationella arbetssättet och att relationer är centrala för kvalitet och effektivitet. Den nära vården ska bidra till jämlik vård för jämlik hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft18"&gt;Primärvård: mer än det som ryms i Vårdval primärvård eller på vårdcentralen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;En utmaning för den som i dagsläget vill beskriva och diskutera svensk primärvård är den begreppsförvirring som råder kring vad ”primärvård” faktiskt är i en svensk kontext.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Många gör felaktigt tolkningen att primärvård enbart är den vård som ges på hälso- eller vårdcentral/husläkarmottagning (det faktum att olika landsting/regioner kallar denna verksamhet olika saker är inte heller hjälpsamt för en gemensam förståelse av hur vården är organiserad). Vissa, men inte alla, vet att även kommuner, inte bara landstingen, är huvudmän för primärvård i Sverige. I avsnitt 5.1 ges en mer ingående beskrivning av hur svensk hälso- och sjukvård är reglerad och av vad som ryms i begreppet primärvård i enlighet med svensk lagstiftning. För den fortsatta läsningen och förståelsen av betänkandet och dess förslag vill vi dock redan här klargöra följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Vad är primärvård?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Enligt nuvarande definition i HSL är primärvård hälso- och sjuk- vårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Primärvården ska svara för be-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;hovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, före- byggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medi- cinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft58"&gt;Primärvård betecknar alltså en vårdnivå, den första, som ska till- godose befolkningens basala behov av hälso- och sjukvård. Primär- vård inte är en organisationsform inom den öppna vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Vem kan bedriva primärvård?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Begreppet primärvård omfattar såväl primärvård med offentlig finan- siering som primärvård som utförs av privata vårdgivare oavsett om verksamheten finansieras med offentliga eller privata medel. Den offentligt finansierade primärvården kan ha såväl landsting som kom- mun och stat (t.ex. Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse (SiS) som huvudman. Vem som bedriver verksamheten, i vilken orga- nisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande för om det är primärvård eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft14"&gt;Landstingen/regionernas och kommunernas roll som huvudmän för primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Den stora merparten av svensk primärvård, liksom övrig hälso- och sjukvård, är offentligt finansierad primärvård och har landsting/region eller kommun som huvudman.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;När det gäller &lt;SPAN class="ft42"&gt;landstingens primärvårdsuppdrag &lt;/SPAN&gt;så är landstingen skyldiga att organisera sin primärvård så att alla som omfattas av lands- tingets ansvar kan välja utförare (vårdvalssystem) (jfr avsnitt 9.3). Med utförare avses vårdenhet eller mottagning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Den närmare utformningen av vårdvalssystem inom primärvår- den får landsting/regioner själva bestämma utifrån lokala förutsätt- ningar, så länge vissa grundläggande principer respekteras (jfr av- snitt 9.3). Det innebär att landsting/regioner kan organisera sin del av primärvårdsuppdraget i ett samlat vårdval för primärvården eller organisera delar av uppdraget i andra vårdval, genom upphandling enligt LOU eller i egen regi. De flesta landsting har valt att lägga merparten av sin primärvård i ett samlat vårdval, och det tillhandhålls då via hälsocentral/vårdcentral/husläkarmottagning, vilket därmed för många har kommit att bli synonymt med primärvård. Vissa landsting&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;har i stället valt att t.ex. ha fysioterapi eller basrehabilitering i ett eget vårdval, eller att organisera mödrahälsovård och barnhälsovård i egen regi, och dessa verksamheter utgör också de en del av vårdnivån primär- vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Genom sitt ansvar för hälso- och sjukvård åt de äldre eller funk- tionshindrade som efter beslut av kommunen bor i särskilt boende, samt för hälso- och sjukvård åt dem som vistas dagverksamhet som avses i 3 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) (samt i de flesta lands- ting för hemsjukvården), är &lt;SPAN class="ft12"&gt;kommunerna &lt;/SPAN&gt;också huvudmän för en del av primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Internationella utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft18"&gt;Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;Agenda 2030 ett globalt åtagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;I september 2015 antog FN:s generalförsamling en historisk reso- lution med 17 globala mål för en bättre värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innebär att alla medlemsländer i FN förbundit sig att tillsammans uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Agendan rör alla delar av hållbar utveckling såsom fred, rättvisa, hälsa, jämlikhet och jämställdhet, fattigdomsbekämp- ning, ekonomisk utveckling samt klimat och miljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Arbetet med att genomföra agendan följer flera viktiga principer, bland annat att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;agendan är universell, vilket innebär att den riktar sig till alla värld- ens länder, och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;målen är integrerade och odelbara. Det betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat – och framgång krävs inom alla om- råden för att målen ska kunna uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;ingen ska lämnas utanför. Agendan måste genomföras med sär- skild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förut- sättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="p59dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33959x1.jpg/" id="p59img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Hälsa är både ett mål och ett medel för att uppnå en hållbar ut- veckling. Samtliga mål har på olika sätt kopplingar till och betydelse för hälsans utveckling. Det tredje målet i agendan handlar dock specifikt om hälsa, nämligen att ”Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar”.&lt;SPAN class="ft80"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Kopplat till detta mål finns en rad olika delmål, bl.a. om att genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande (delmål 3.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Sveriges arbete för att genomföra Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Olika länder tar sig an agendan utifrån sina olika utgångspunkter och kontexter. I mars 2016 tillsatte regeringen en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet med genomförandet av Agenda 2030 i Sverige: Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationen.&lt;/NOBR&gt; Den 31 maj 2017 lämnade delega- tionen en nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;I en internationell jämförelse faller Sverige väl ut i förhållande till merparten av målen. I nulägesanalysen i sin rapport från 2017 belyser delegationen ett antal utmaningar på nationell nivå som framkommit inom respektive mål. För hälsomålet konstateras att befolkningen i Sverige har en hög medellivslängd, god självskattad hälsa och god tillgång till hälso- och sjukvård. Hälsan är dock ojämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Bland de utmaningar som identifi- eras finns bl.a. den ökande psykiska ohälsan i alla åldrar samt livs- stilsbetingade riskfaktorer för &lt;NOBR&gt;icke-smittsamma&lt;/NOBR&gt; sjukdomar, såsom ohälsosamma matvanor, stillasittande, rökning och alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Agenda 2030 innehåller också ett specifikt mål om att ”minska ojämlikheten inom och mellan länder”. För Sveriges del gör delega- tionen den sammanfattande analysen att ” Sverige är ett av de mest jämlika länderna i världen, men är samtidigt det &lt;NOBR&gt;OECD-land&lt;/NOBR&gt; där den ekonomiska ojämlikheten ökar allra mest. Det finns även ojäm- likheter mellan grupper gällande faktorer såsom hälsa, utbildning och arbete”&lt;SPAN class="ft81"&gt;4&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Agenda2030-delegationen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft83"&gt;Om delegationen&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2030-delegationen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; &lt;/SPAN&gt;I riktning mot en hållbar välfärd – Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationens&lt;/NOBR&gt; nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="p60dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33960x1.jpg/" id="p60img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;Delegationen lyfter också fram den viktiga roll kommuner och landsting har för agendans genomförande i Sverige, givet deras roll som huvudmän för centrala verksamheter såsom just hälso- och sjuk- vård, socialtjänst och skola. Av en enkätundersökning bland samtliga kommuner och landsting framgår att utifrån det hållbarhetsarbete som bedrivs i kommuner, landsting och regioner sågs några av målen i Agenda 2030 som särskilt prioriterade; däribland just mål 3 om hälsa och välbefinnande.&lt;SPAN class="ft81"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I sitt förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agen- dan identifierar delegationen sex prioriterade områden. Områdena är tvärsektoriella, vilket innebär att de spänner över flera politikområden och flera av målen i Agenda 2030 och de balanserar de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna.&lt;SPAN class="ft71"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Ett av områden är ”Ett jäm- likt och jämställt samhälle”. Härunder lyfts bl.a. tydliga ojämlikheter i psykisk och fysisk hälsa och välmående mellan olika grupper i sam- hället. Vidare framhålls att de demografiska förändringarna påverkar de nationella och lokala förutsättningarna för en hållbar välfärd och att det är av vikt att hitta former för samverkan mellan kommuner för att stärka deras förmåga att tillgodose en hållbar välfärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;En nationell handlingsplan för Agenda 2030, för åren &lt;NOBR&gt;2018–2020,&lt;/NOBR&gt; ska tas fram av regeringskansliet under våren 2018. Underlag till den nationella handlingsplanen utgörs bl.a. av Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationens&lt;/NOBR&gt; delrapport från 2017.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft13"&gt;Syftet med handlingsplanen är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att identifiera existerande politik samt redan beslutade insatser som bidrar till att målen uppnås&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att reflektera kring Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2030-delegationens&lt;/NOBR&gt; analys av i vilken utsträckning agendans delmål motsvaras av existerande svenska nationella mål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att vidta åtgärder inom ett antal centrala tvärsektoriella frågor, bland annat genom uppdrag till myndigheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2030-delegationen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;I riktning mot en hållbar välfärd – Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationens&lt;/NOBR&gt; nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 74.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2030-delegationen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;I riktning mot en hållbar välfärd – Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationens&lt;/NOBR&gt; nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Regeringens skrivelse 2017/18:146, &lt;/SPAN&gt;Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;att underlätta Regeringskansliets samordning i genomförandet av de nationella målen i relation till målen i Agenda 2030, inklusive former för en mer systematisk uppföljning och utvärdering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att uppmuntra och underlätta för kommuner och landsting att bidra till att målen uppnås, samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p212 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;att uppmuntra och underlätta för näringsliv, civilsamhälle, kun- skapssamhälle och individer att bidra till att målen uppnås.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Utredningens uppdrag i förhållande till Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Om Sverige ska leva upp till agendans mål vad gäller såväl hälsa som den övergripande målsättningen om hållbar utveckling så krävs in- satser på alla nivåer i samhället för att skapa ett modernt, jämlikt, tillgängligt och effektivt hälsosystem. För att klara att möta de nya behov som kommer med förändrade demografiska och epidemio- logiska förhållanden, och det stora behovet av ett intensifierat och brett förebyggande arbete, måste ett sådant hälsosystem ha en stark första linje/primärvård som bas. Utredningen bedömer därmed att vårt uppdrag även är att se som en central del av arbetet med att skapa förutsättningar för att uppnå målen i Agenda 2030 i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p213 ft70"&gt;En internationell rörelse mot allmän hälso- och sjukvård, med en integrerad, personcentrerad ansats och primärvården som bas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;En central strategi för att uppnå Agenda 2030:s mål om hälsa och välbefinnande och en grundläggande prioritering för Världshälso- organisationen (WHO) är arbetet med att åstadkomma allmän hälso- och sjukvård (Universal Health Coverage, UHC) runtom i världen. WHO definierar detta som att alla människor har tillgång till de hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, behandlande och rehabili- terande hälsotjänster de behöver och att dessa tjänster är av en till- räcklig kvalitet för att vara effektiva. Detta ska dessutom göras på ett sätt så att människor inte lider ekonomisk skada om/när de betalar för tjänsterna. WHO fastslår att om det målet ska kunna uppnås så krävs också ett skifte från dagens hälsosystem, som i hög grad är uppbyggda kring sjukdomar och institutioner, till ett system som är designat för människor. Med utgångspunkt i detta förespråkar WHO&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="p62dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33962x1.jpg/" id="p62img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;en integrerad och personcentrerad ansats när vi utvecklar våra hälso- tjänster och system. WHO framhåller specifikt att en sådan ansats är avgörande för att säkerställa att även marginaliserade/sårbara grup- per nås och ingen lämnas utanför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;År 2016 antog WHO:s beslutande församling ett ramverk för inte- grerade, personcentrerade hälsotjänster (Framework on Integrated &lt;NOBR&gt;people-centred&lt;/NOBR&gt; health services (IPCHS)&lt;SPAN class="ft81"&gt;8&lt;/SPAN&gt;. Ramverket är en vidareut- veckling av Alma Ata deklarationen om Primärvård från 1978, lik- som av Världshälsorapporten om primärvård från 2008 (Now more than ever). Primärvården framhålls tydligt som basen vilken behövs för att kunna tillhandahålla integrerade och personcentrerade hälso- tjänster på det önskade sättet. Likaså konstaterar WHO att sjuk- husen framöver kommer behöva se förbi sina egna väggar för att möta patienterna, och även bidra till förbättrad folkhälsa och sam- ordning med primärvård men även till t.ex. sociala tjänster, på ett mer holistiskt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Hälsa2020&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft10"&gt;I WHO:s Europaregion antog de 53 medlemsländerna i september 2012 ett nytt värde- och evidensbaserat policyramverk, en samling re- kommendationer, för hälsa – Hälsa2020. Hälsa2020 framhåller att verk- liga hälsoförbättringar kan uppnås om beslutsfattare på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen verkar för att uppfylla två strategiska mål som är kopplade till varandra:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Att förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft13"&gt;Ramverket identifierar också fyra prioriterade områden för åtgärder:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Att investera i hälsa ur ett livscykelperspektiv och ge människor inflytande över sina liv.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Att ta itu med regionens största hälsoutmaningar i fråga om icke smittsamma och smittsamma sjukdomar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Resolution WHA69.24&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="p63dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33963x1.jpg/" id="p63img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Att stärka människocentrerade hälso- och sjukvårdssystem, folk- hälsokapacitet och beredskap, övervakning och svarsåtgärder vid nödsituationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Att skapa motståndskraftiga samhällen och stödjande miljöer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft40"&gt;Hälsa2020 framhåller att samma saker som får samhällen att blomstra och utvecklas gör också människor friska. Rättvis tillgång till utbild- ning, ett anständigt arbete, bostad och inkomst bidrar alla till bättre hälsa. En god hälsa bidrar till ökad produktivitet, en mer effektiv arbetskraft, ett friskare åldrande och mindre utgifter för sjukfrånvaro och sociala förmåner samt mindre förlorade skatteintäkter. Hälsa och ekonomi går hand i hand – att förbättra hälsosektorns resurs- användning är avgörande. Hälsosektorn är viktig för såväl dess direkta som indirekta effekter på ekonomin: den påverkar inte bara människors hälsa och produktivitet, utan är också numera en av de ekonomiskt mest betydelsefulla sektorerna i alla medel- och hög- inkomstländer. Hälsosektorn är en stor arbetsgivare, producent och konsument. Den har också stor betydelse för forskning och innova- tion och är en viktig sektor inom den internationella konkurrensen om människor, idéer och produkter. Dess betydelse kommer att fort- sätta öka. I takt med hälsosektorns ökade betydelse, ökar också dess bidrag till de bredare samhälleliga målen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft11"&gt;Verkliga hälsofördelar kan dock uppnås till en rimlig kostnad och inom begränsade ramar med effektiva strategier. Hälsa2020 pekar på att ett ökande antal ekonomiska vetenskapliga underlag gällande sjukdomsprevention visar hur kostnaderna kan hållas nere, men bara om åtgärder också inkluderar en utjämning av ojämlikheten längs den sociala gradienten och stöder de mest utsatta människorna. För närvarande avsätter regeringarna bara en mycket liten del av sina hälsobudgetar på att främja hälsa och förebygga sjukdomar, cirka 3 procent i &lt;NOBR&gt;OECD-länderna.&lt;/NOBR&gt; Sociala och tekniska framsteg kan, om de används effektivt, skapa verkliga hälsofördelar, särskilt inom områdena information, social marknadsföring och sociala medier.&lt;SPAN class="ft71"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p221 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Hälsa 2020 – Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefin- nande i WHO:s Europaregion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="p64dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33964x1.jpg/" id="p64img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Nationella utgångspunkter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;Normgivningsmakten och det kommunala självstyret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;All offentlig makt utgår från folket och den offentliga makten utövas under lagarna.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Utgångspunkten är att riksdag och regering har norm- givningsmakten inom olika områden. Kommuner och myndigheter kan också ha normgivningsmakt men behöver normalt ett särskilt bemyndigande. Normgivning resulterar i författningar som kan vara grundlag, lag, förordning och andra föreskrifter. Riksdagen skapar lagar. Regeringen skapar förordningar.&lt;SPAN class="ft80"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Författningar som meddelas av en kommun och myndighet brukar benämnas föreskrifter. Gemensamt för författningar är att de är juridiskt bindande och generellt tillämp- liga rättsregler. I regeringsformen (RF) används dock begreppet före- skrifter som samlingsnamn på författningar, vilket kan vara lite för- virrande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Den kommunala självstyrelsen utgör grunden för det svenska samhällssystemet och är grundlagsfäst i Sverige. Av 14 kap. 2 § RF framgår att kommunerna sköter lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Kom- muner finns på lokal och regional nivå. Med uttrycken kommun eller kommunal i 14 kap. RF avses alltså även landsting.&lt;SPAN class="ft71"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Utredningen använder i detta stycke begreppet kommun på samma sätt. Utöver det preciseras inte den kommunala självstyrelsen närmare, utöver att det även har föreskrivits att kommunerna har en rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Det har länge ansetts varken lämpligt eller möjligt att dra orubbliga eller preciserade gränser mellan statens och kommunernas kompetens. Vid tillkomsten av 1974 års reger- ingsform betonades i stället att arbets- och befogenhetsfördelningen mellan stat och kommun i ganska vid omfattning måste ändras i takt med samhällsutvecklingen. Staten har det yttersta ansvaret för verk- samheten i samhället. Utgångspunkten är därför att riksdagen har rätt att i lag göra vissa inskränkningar i den kommunala självstyrel- sen. Regeringen behöver ett särskilt bemyndigande från riksdagen för att kunna reglera sådana inskränkningar i förordning. Inskränk- ningar kan motiveras med vikten av en reglering som ger en likvärdig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1 kap. 1 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;1 kap. 4 § och 8 kap. 1 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1 kap. 7 § RF, 1 kap. 1 § KL och Prop. 2009/10:80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;, En reformerad grundlag&lt;/SPAN&gt;, s. 209.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="p65dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33965x1.jpg/" id="p65img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;service för invånare oavsett var de är bosatta. I 14 kap. 3 § RF åter- finns en proportionalitetsprincip som innebär att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nöd- vändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.&lt;SPAN class="ft71"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Av 8 kap. 2 § RF följer bl.a. att grunderna för kommunernas organisation, verksamhetsformer och bestämmelser om deras be- fogenheter och skyldigheter ska regleras i lag. Av kommunallagen (2017:725, KL) framgår att kommuner och landsting själva får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till dess område eller invånare och som inte åligger någon annan.&lt;SPAN class="ft71"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Lagregler- ingen av landstingens och kommunernas skyldigheter och möjlig- heter att organisera hälso- och sjukvården finns i huvudsak i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Gränsen för kommunernas handlings- utrymme avgörs slutligen av Högsta förvaltningsdomstolen efter laglighetsprövning av kommunala beslut.&lt;SPAN class="ft71"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Områden som inte omfattas av kravet på att de ska regleras i lag faller inom regeringens s.k. restkompetens. Frågor som inte är t.ex. grunder för kommunernas organisation kan därmed regleras i förord- ning utan bemyndigande från riksdagen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Det har sedan länge an- setts att både regeringen och kommunerna själva kan meddela detal- jerade föreskrifter inom detta område. Regeringen grundar då sin behörighet direkt på regeringsformen, medan kommunerna via reger- ingen behöver stöd i lag.&lt;SPAN class="ft71"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det förutsätts däremot att regeringen är återhållsam med att reglera den kommunala verksamheten med hänsyn till det kommunala självstyret.&lt;SPAN class="ft71"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Vid en intresseavvägning måste intresset för den kommunala självstyrelsen vägas mot intresset av en statlig styrning i frågor som är knutna till nationella mål och intressen. En grundläggande princip i lagstiftningen som styr de kommunala verksamheterna är att med- borgarna ska garanteras en likvärdig samhällsservice oberoende av var de bor i landet. Statens styrning syftar därför ofta till att skapa större&lt;/P&gt;
&lt;P class="p224 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prop. 1973:90, &lt;/SPAN&gt;Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdags- ordning m.m.; given Stockholms slott den 16 mars 1973&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 190 och Prop. 2009/10:80, &lt;/SPAN&gt;En refor- merad grundlag&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 211 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ KL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;13 kap. KL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se 8 kap. 7 § första stycket andra punkten RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se 8 kap. 9 § RF.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se Prop. 1973:90, &lt;/SPAN&gt;Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regeringsform och ny riksdags- ordning m.m.; given Stockholms slott den 16 mars 1973&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 306.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="p66dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33966x1.jpg/" id="p66img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;nationell likvärdighet mellan kommunerna (obs att begreppet kom- mun alltså här omfattar såväl kommuner som landsting) inom viktiga samhällsområden.&lt;SPAN class="ft81"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Dagens ansvarsfördelning inom hälso- och sjukvårdssystemet är resultatet av en rad reformer som bl.a. vägt principen om kommunal självstyrelse mot behovet av samordning och stöd på en mer över- gripande nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;2.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Demografisk situation, sjukdomsbörda och jämlik hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft18"&gt;Den svenska befolkningsstrukturen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Ett hälso- och sjukvårdsystems främsta uppgift är att svara mot be- folkningens behov. Dessa behov är inte statiska. Befolkningens behov av vård är tvärtom under ständig förändring. Dessutom på- verkas de av faktorer som ligger bortom hälso- och sjukvårdens kontroll. Exempelvis kan det handla om demografiska förändringar i form av en ökad urbanisering tillsammans med en åldrande befolk- ning. Behoven ser också olika ut i olika grupper. Det är därför nöd- vändigt att ha kunskap om befolkningens sammansättning och hur hälsan och behoven ser ut i olika grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Invånarnas ålderssammansättning ser i dag annorlunda ut än förr. Medellivslängden har sedan &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; början ökat från 50 till drygt 80 år.&lt;SPAN class="ft71"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Ur ett långsiktigt perspektiv är det i synnerhet hos barn och unga som dödlighet har minskat även om vi från &lt;NOBR&gt;1800-talet&lt;/NOBR&gt; och fram- åt kan se en nedgående dödlighet också hos de allra äldsta. Exempel- vis avled nära var tionde pojke och drygt 7 procent av flickorna i de första årskullarna under &lt;NOBR&gt;1900-talets&lt;/NOBR&gt; första år.&lt;SPAN class="ft71"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;År 2015 låg späd- barnsdödligheten i Sverige långt under genomsnittet inom OECD.&lt;SPAN class="ft71"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Även medellivslängden i Sverige placerar sig högt i internationella jämförelser. År 2015 var den svenska medellivslängden den femte högsta i EU, och 1,6 år högre än genomsnittet.&lt;SPAN class="ft71"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft58"&gt;Det förra århundradets dramatiska utveckling har drivits av en mängd faktorer. En genomgående demokratisering av det svenska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Statskontorets rapport (2016:24) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Statens styrning av kommunerna&lt;/SPAN&gt;, s. 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Statens folkhälsoinstitut, &lt;/SPAN&gt;Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv, &lt;SPAN class="ft84"&gt;2005, s. 39.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Statens folkhälsoinstitut. &lt;/SPAN&gt;Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2005, s. 88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Infant mortality rates (indicator), 2018&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD&lt;/SPAN&gt;, Sverige: Landprofil hälsa 2017, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="p67dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33967x1.jpg/" id="p67img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;samhället, ett växande välstånd, utbyggnaden av välfärdsstaten, veten- skaplig utveckling och en omfattande ekonomisk strukturomvand- ling har alla varit viktiga för att frambringa det samhälle vi lever i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;dag. Förändringarna har också gett upphov till en omfattande demo- grafisk transition av den svenska befolkningsstrukturen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Äldre i befolkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Ett lands befolkningsstruktur redovisas vanligen med hjälp av en befolkningspyramid, vilken åskådliggör ålders- och könssamman- sättning. Den svenska pyramiden har med tiden alltmer kommit att likna ett torn. En tidigare bred bas av unga åldersklasser har stegvis ersatts av ett växande antal i äldre åldersgrupper. Från slutet av 1980- talet till mitten av &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har antalet över 64 år varit drygt 1,5 mil- joner, men under det senaste decenniet har antalet ökat och översteg år 2017 2 miljoner. Innan år 2060 beräknas den delen av befolkningen som är äldre än 64 år överstiga 3 miljoner.&lt;SPAN class="ft80"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Att allt fler äldre får en längre och friskare ålderdom är ett gott betyg för det svenska väl- färdssystemet. Utvecklingen är ytterst ett resultat av vårt ökade väl- stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;De demografiska förändringarna innebär samtidigt även utma- ningar. Förändringarna medför bl.a. ett nytt sjukdomspanorama för hälso- och sjukvården. Det förra århundradets kraftiga nedgång av infektionssjukdomar har i dag ersatts av ett ökande antal som lever med kroniska sjukdomar. Exempelvis har över hälften i åldersgrup- pen &lt;NOBR&gt;65–74&lt;/NOBR&gt; år minst två kroniska sjukdomar, för personer över 85 år är den andelen drygt 80 procent. Prognoser visar på en växande andel av befolkningen i åldersgrupper över 80 år. Efter år 2025 väntas an- delen öka i snabb takt. Inom hundra år beräknas andelen kvinnor som är 80 år eller äldre att vara dubbelt så stor som i dag. Antalet män som är 80 år eller äldre förväntas tredubblas.&lt;SPAN class="ft71"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p228 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Statens folkhälsoinstitut, &lt;/SPAN&gt;Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2005, s. 92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Statistiska centralbyrån, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Prognos folkmängd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2016–2060&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2016:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Effektiv vård&lt;/SPAN&gt;, s. 74.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="p68dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33968x1.jpg/" id="p68img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p229 ft100"&gt;Befolkningsprognos (2017), andel 80 år och äldre i befolkningen 2017 till 2110&lt;/P&gt;
&lt;P class="p230 ft101"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p231 ft102"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;P class="p232 ft101"&gt;Kvinnor&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td87"&gt;&lt;P class="p233 ft101"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p234 ft101"&gt;Män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p235 ft101"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft101"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft101"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;P class="p236 ft101"&gt;4&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft101"&gt;2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p237 ft101"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft29"&gt;Källa: Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p239 ft10"&gt;Ett växande antal äldre, och deras inte sällan mer komplexa och sam- mansatta behov innebär följaktligen nya utmaningar för hälso- och sjukvården. Vi kan efter en historisk återblick konstatera att en be- folknings sammansättning och behov av vård och omsorg är under en ständig förändring. Det är grundläggande för hälso- och sjukvården att följa med i den utvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Demografisk försörjningskvot&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;En befolkning som lever längre och är friskare är en positiv ut- veckling. Det ställer dock krav på en ökad sysselsättning av männi- skor i arbetsför ålder. Vårt skattefinansierade välfärdsystem förut- sätter att en betydande andel av befolkningen har en sysselsättning. Om gruppen över arbetsför ålder ökar mer än grupper i arbetsför ålder resulterar det i ett demografiskt gap mellan samhällets försörj- are och försörjda.&lt;SPAN class="ft81"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p241 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOU 2017:47, &lt;/SPAN&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;
&lt;DIV id="p69dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33969x1.jpg/" id="p69img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;I dag är Sveriges försörjningskvot knappt 75.&lt;SPAN class="ft71"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att på 100 personer i arbetsför ålder finns det 75 personer som är yngre eller äldre och står utanför arbetsmarknaden. Denna kvot antas öka till en nivå på 92 personer per 100 i yrkesaktiv ålder år 2060.&lt;SPAN class="ft71"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Den generella ökningen av försörjningskvoten väntas slå särskilt hårt mot vissa delar av landet. Många kommuner i Norrlands inland och sydöstra Sverige väntas innan år 2040 komma i ett läge där en person i förvärvsarbetande ålder förväntas försörja en i övriga ålders- grupper.&lt;SPAN class="ft103"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen är en stor utmaning för ett land som Sverige som lägger en förhållandevis stor andel av BNP på offentligt finan- sierad hälso- och sjukvård. Systemets överlevnad bygger på att en tillräckligt stor andel av befolkningen förvärvsarbetar för att skapa de nödvändiga skatteinkomster som behövs för att finansiera det offentligt finansierade systemet. Om välfärdssystemen inte levererar det som människor förväntar sig riskerar tilliten och stödet till väl- färdsystemen att urholkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft18"&gt;Migration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Ett lands befolkningsstruktur påverkas även av migration. Sveriges befolkning skulle i dag vara betydligt mindre och mer ålderstigen om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;inte mottagit det tillskott av migranter vi historisk haft. Invand- ring är oavsett reglering till stora delar koncentrerad till yngre för- värvsarbetande åldrar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;En förstärkning av den åldersgruppen är en förutsättning för att vi i framtiden ska kunna försörja och vårda allt fler äldre. Den invandrade befolkningens sysselsättningsgrad behöver dock bli högre för att den utväxlingen [fullt ut] ska kunna göras. För detta krävs det sannolikt att gruppens utbildningsnivå och kompeten- ser kan höjas och tas tillvara på ett bättre sätt än i dag. Prognoser för migration är dock svåra att fastställa. Migration påverkas i stor ut- sträckning av oförutsedda omvärldshändelser och politiska beslut.&lt;SPAN class="ft71"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Försörjningskvoten beräknas ofta enbart utifrån befolkningssammansättningen genom att antalet i åldrarna 0 till 19 + &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;65-divideras&lt;/NOBR&gt; med antalet i åldrarna 20 till 64. Mer rättvisande vore att relatera antalet som inte är sysselsatta med de sysselsatta, men det kräver antaganden om sysselsättningen, se Anderstig, C. (2012). Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050. Underlagsrapport 8 till Framtidskommissionen. Statsrådsberedningen. s. 10.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Försörjningskvot &lt;NOBR&gt;1960–2016&lt;/NOBR&gt; och prognos &lt;NOBR&gt;2017–2060.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SOU 2015:101, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Långtidsutredningen 2015&lt;/SPAN&gt;, Bilaga 7. s. 29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Lundkvist, L, &lt;/SPAN&gt;Migration ger en yngre befolkning, 2016, &lt;SPAN class="ft87"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;8–9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2015:101, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Långtidsutredningen 2015&lt;/SPAN&gt;, Bilaga 7, s. 225.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="p70dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33970x1.jpg/" id="p70img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Hälso- och sjukvårdens andel av BNP&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdens andel av BNP har haft en oregelbunden ut- veckling sedan &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt; Sverige har sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; place- rat sig bland mellanskiktet av de europeiska länderna. Det senaste decenniet har emellertid hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat och inom EU var det 2016 endast Tyskland som lade en större andel av BNP på hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Det handlar dock framför allt om att hälsoräkenskaperna har anpassats till en internationell standard för redovisning. I dag redovisas tjänster som gäller personlig om- vårdnad inom omsorgen om äldre och personer med funktions- nedsättning till hälso- och sjukvårdkostnader, även om de insatserna i svensk lagstiftning inte faller under HSL.&lt;SPAN class="ft71"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Kostnaderna för om- sorgen av äldre och personer med funktionshinder är i Sverige stor, och i internationella jämförelser större än i de flesta andra länder. Andra länder med hög andel av hälso- och sjukvårdkostnaderna in- om omsorgen för äldre och personer med funktionsnedsättning är exempelvis Norge, Danmark, Nederländerna och Belgien. Den höga andelen av utgifterna speglas emellertid av goda resultat i omsorgens kvalitet. Exempelvis faller Sverige mycket väl ut i OECD:s jämförel- ser både när det gäller den självskattade hälsan och upplevda begräns- ningar av dagliga aktiviteter hos personer över 65 år.&lt;SPAN class="ft71"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Health at a Glance 2017: OECD Indicators, &lt;SPAN class="ft84"&gt;2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Statistiska centralbyrån, &lt;/SPAN&gt;Förändring av Hälsoräkenskaperna – publicering mars 2015&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Health at glance 2017, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="p71dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B339/H6B33971x1.jpg" style="width:433px;height:707px"  id="p71img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p246 ft106"&gt;Hälso- och sjukvårdens andel av BNP för länder med rapporterade värden (slutgiltiga och utan kommentar om avvikande metod) för 2015&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft107"&gt;USA Schweiz Tyskland Frankrike Sverige Nederländerna Belgien Danmark Österrike Norge Storbritannien Finland Spanien Italien Portugal Slovenien Grekland Irland Sydkorea Ungern Tjeckien Slovakien Estland Polen Lettland&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;7&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;9&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;10&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td1"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;14&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;15&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;16&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td17"&gt;&lt;P class="p25 ft101"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p248 ft108"&gt;Procent&lt;/P&gt;
&lt;P class="p249 ft101"&gt;&lt;INGENBILD zsrc="H6B33971xi2.jpg/" id="p71inl_img1"&gt; Därav omsorgen av äldre och personer med funktionsnedsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft29"&gt;Källa: OECD.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft18"&gt;Hälsan i befolkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Även om den demografiska situationen rymmer utmaningar är det viktigt att understryka att folkhälsan i Sverige i flera avseenden ut- vecklas positivt. Medellivslängden ökar samtidigt som den självskattade hälsan förbättras. Dödligheten har t.ex. minskat i sjukdomar kopplade till cirkulationsorganen och i de fyra vanligaste formerna av cancer.&lt;SPAN class="ft71"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Allt oftare används data från det globala sjukdomsbördeprojektet (GBD, Global Burden of Disease) för att kvantifiera folkhälsan både nationellt och internationellt. Sjukdomsbördeprojektet visar på den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="p72dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33972x1.jpg/" id="p72img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;relativa betydelsen olika sjukdomar och riskfaktorer har för folk- hälsan i olika länder och utvecklingen över tid.&lt;SPAN class="ft81"&gt;37&lt;/SPAN&gt;. Av de 230 indikatorer som knutits till Agenda 2030 (jfr avsnitt 2.3.2) är 47 direkt kopplade till hälsa.&lt;SPAN class="ft81"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Av dessa ingår 33 i det globala sjukdomsbördeprojektet. Sverige placerade sig utifrån ett samlingsmått av dessa indikatorer år 2015 på en delad förstaplats av totalt 188 länder. Sverige kan därför sägas vara ett land med en god folkhälsa ur ett internationellt per- spektiv.&lt;SPAN class="ft81"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Samtidigt finns det, i Sverige liksom i resten av världen, stora skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället. Mot den bakgrun- den tillsatte regeringen i juni 2015 en Kommission för jämlik hälsa. Till grund för kommissions uppdrag låg regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. I sitt slutbetän- kande SOU 2017:47 redogjorde kommissionen för sju centrala om- råden där jämlika villkor och möjligheter skulle bidra till mer jämlik hälsa. Kommissionen menar att ojämlikhet i hälsa utgörs av syste- matiska skillnader i hälsa mellan sociala grupper, och att dessa tar sig två delvis olika uttryck – dels som en gradient som löper genom hela samhället, dels som hälsoproblem i grupper i särskilt utsatta situa- tioner eller positioner. Hälsan och dess bestämningsfaktorer ingår i ett pågående samspel. Kommissionen menar att ojämlikhet i hälsa uppkommer som ett resultat av ojämlikhet till resurser, villkor och möjligheter mellan olika sociala grupper.&lt;SPAN class="ft103"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Regeringen valde i april 2018 att gå vidare med vissa av förslagen från kommissionens slutbetän- kande, se avsnitt 4.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft11"&gt;Sverige har historiskt spelat en aktiv roll i arbetet med FN och WHO:s resolutioner och &lt;NOBR&gt;EU-rådslutsatser&lt;/NOBR&gt; om social jämlikhet i hälsa. Medlemsländerna har genom dessa gjort vissa frivilliga åtaganden att tillämpa ett sektorsövergripande arbetssätt (health in all policies) i arbetet med folkhälsans sociala bestämningsfaktorer.&lt;SPAN class="ft71"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Kommissionen för jämlik hälsa är enig med WHO om att hälso- och sjukvården inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p252 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;IHME, &lt;/SPAN&gt;About GDB – The Global Burden of Disease: a critical resource for informed policy- making.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Lim, SS, Allen, K, Bhutta, ZA, Dandona, L, Forouzanfar, MH, Fullman, N, et al. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Measuring the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;health-related&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt; Sustainable Development Goals in 188 countries: a baseline analysis from the Global Burden of Disease Study 2015&lt;/SPAN&gt;, 2015, s. &lt;NOBR&gt;1813–1850.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Öppna jämförelser 2017, En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat&lt;SPAN class="ft87"&gt;. 2018, s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2017:47, &lt;/SPAN&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Health in all policies: Helsinki statement. Framework for country action&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;
&lt;DIV id="p73dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33973x1.jpg/" id="p73img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;ensam kan lösa den växande hälsoproblemen. I stället menar man att ett tålmodigt arbete med många olika frågor inom ett brett spektrum av sektorer är nödvändigt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Levnadsvanor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Tobak, narkotika och alkoholvanor, otillräcklig fysisk aktivitet, och ohälsosamma matvanor är välkända riskfaktorer för att insjukna i våra stora folksjukdomar som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Hälsan påverkas därför direkt av en individs levnadsvanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Folkhälsomyndigheten samlar regelbundet in information om dessa levnadsvanor. Myndigheten konstaterar i sin årsrapport 2018 att utvecklingen det senaste decenniet har varit positiv. Daglig tobaks- rökning minskade mellan 2006 och 2016 från 13 till 9 procent. Även riskkonsumtionen av alkohol minskar något. Folkhälsomyndigheten kan dock konstatera en sämre utveckling när det gäller fysisk aktivitet och en stillasittande fritid.&lt;SPAN class="ft103"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Den generella positiva utvecklingen är å andra sidan inte positiv för alla. Många hälsorisker är avsevärt mer omfattande bland låginkomsttagare och lågutbildade. Exempelvis är rökning tre gånger vanligare hos den delen av befolkningen med lägst utbildning jämfört med den delen med högst utbildning. Fetma är också 50 procent vanligare bland de med lägst utbildning. Vi kan också se vissa skillnader mellan män och kvinnor. Riskkonsumtion av alkohol är exempelvis högre bland män än hos kvinnor. Detsamma gäller fysisk aktivitet där något fler män än kvinnor uppger att de har en stillasittande fritid.&lt;SPAN class="ft103"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft14"&gt;Livsvillkor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Folkhälsomyndighetens årsrapport 2018 visar att livsvillkoren i lik- het med levnadsvanor generellt har förbättrats det senaste decenniet. Den ekonomiska standarden har förbättrats för de flesta samtidigt som sysselsättningsgraden har höjts. År 2016 befann sig 67 procent av invånarna mellan 17 och 74 år i sysselsättning. Andelen som varken arbetar eller studerar har sjunkit något under perioden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SOU 2017:47, &lt;/SPAN&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 298.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2018&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2018&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft84"&gt;s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2018&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="p74dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33974x1.jpg/" id="p74img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft11"&gt;Utbildningsnivåerna i Sverige stiger och en allt större del av be- folkningen har gymnasial och eftergymnasial utbildning. År 2016 gick 87 procent av eleverna i årkurs 9 ut grundskolan med behörig- het till gymnasiet. Vidare är andelen gymnasielever som tar examen inom 4 år 71 procent 2016. Flickor visar ett generellt bättre skol- resultat än pojkarna. Ett större antal flickor än pojkar lämnar årkurs 9 med behörighet till gymnasiet. Det är också en större andel flickor som tar examen från gymnasieskolan inom 4 år. Det har konse- kvenser för möjligheten till sysselsättning. Sysselsättningsgraden är lägst i gruppen med endast förgymnasial utbildning (61 procent), jämför med gymnasial (84 procent) respektive eftergymnasial examen (89 procent). Män har emellertid fortfarande både en högre syssel- sättningsgrad och högre inkomst än kvinnor.&lt;SPAN class="ft71"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Hälsan i olika grupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Hälsan i befolkningen ser olika ut för olika grupper. Hälso- och sjukvården ska enligt lag sträva efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen genom att prioritera dem med störst behov.&lt;SPAN class="ft80"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;En jämlik hälso- och sjukvård innebär enligt Socialstyrelsen att vård ska ges på lika villkor till alla oavsett bostads- ort, ålder, kön, etnisk eller religiös tillhörighet och sexuell läggning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;I detta avsnitt redovisas skillnader som de senaste åren uppmärksam- mats utifrån dimensioner som utbildning, geografi, ålder och kön. Även skillnader i hälsa mellan särskilt utsatta grupper och övriga invånare lyfts fram. Utbildningsnivå används som huvudsaklig indi- kator för socioekonomisk position. Det är också den indikator som oftast används i hälsostatistik.&lt;SPAN class="ft80"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Utbildning är självklart inte den enda eller viktigaste gradienten för social position. En examen från gym- nasieskolan är emellertid en av de starkaste determinanterna för en god hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p258 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2018&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2018, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;15–16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;(2017:30), kap. 3 § 1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft87"&gt;, Lägesrapport, 2017, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOU 2016:55, &lt;/SPAN&gt;Det handlar om jämlik hälsa – delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="p75dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33975x1.jpg/" id="p75img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Medellivslängd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;År 2016 var medellivslängden 80 år för män och 84,1 år för kvinnor. Medellivslängden har det senaste decenniet ökat för alla utbildnings- grupper utom dem med endast förgymnasial utbildning. Skillnaderna återspeglas också i återstående medellivslängd vid 30 års ålder. 2016 skiljde det 6,2 år mellan dem med förgymnasial och dem med efter- gymnasial utbildning. Skillnaden mellan män och kvinnor var 3,3 år. Ojämlikhet i livslängd mellan endast grundskoleutbildade och de med någon form av eftergymnasial utbildning har ökat sedan 1994. Exem- pelvis har män med enbart grundskoleutbildning under en &lt;NOBR&gt;20-årsperiod&lt;/NOBR&gt; fått två extra levnadsår. Samtidigt har utvecklingen varit betydligt mer gynnsam för män med någon form av eftergymnasial utbildning som sedan 1994 fått fyra extra levnadsår. Ojämlikhet i livslängd har alltså ökat de två senaste decennierna.&lt;SPAN class="ft71"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Kvinnor är särskilt drabbade. Bland kvinnor med endast grundskoleutbildning har den återstående medellivslängden vid 30 års ålder i princip stått oförändrad sedan mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Det finns fortfarande stora skillnader mellan kvinnor och män, mellan och inom utbildningsgrupper. En generell trend det senaste decenniet är att män inom samma utbildningsgrupp har haft en mer positiv utveckling än kvinnor, men från en lägre nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Folkhälsomyndigheten belyser att det är viktigt att också påpeka att uppgifter om utbildningsnivå ofta saknas för många utrikes födda. Dessa inkluderas därför inte i statistiken.&lt;SPAN class="ft81"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Det kan vara problema- tiskt då det är vanligare med ekonomiska och sociala problem i denna grupp. Trots stora skillnader i livslängd står sig Sverige bra i inter- nationella jämförelser. Medellivslängden var 2016 den femte högsta i EU.&lt;SPAN class="ft81"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p260 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2018&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2018, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsan i Sverige 2016 – Årlig rapportering&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2016, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Sverige: Landprofil hälsa 2017, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="p76dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B339/H6B33976x1.jpg" style="width:433px;height:689px"  id="p76img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Självskattad hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p261 ft113"&gt;Andel som uppgett att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra, &lt;NOBR&gt;16–84&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td52"&gt;&lt;P class="p127 ft28"&gt;Procent&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td91"&gt;&lt;P class="p262 ft25"&gt;Utbildning, kön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft114"&gt;90&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;85&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;80&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;75&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;70&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;60&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;55&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td37"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td46"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td92"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td52"&gt;&lt;P class="p263 ft28"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td37"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td46"&gt;&lt;P class="p264 ft28"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td91"&gt;&lt;P class="p265 ft28"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td90"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td92"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td41"&gt;&lt;P class="p25 ft28"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td63"&gt;&lt;P class="p266 ft28"&gt;Förgymnasial, kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td93"&gt;&lt;P class="p267 ft28"&gt;Gymnasial, kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr12 td94"&gt;&lt;P class="p266 ft114"&gt;Eftergymnasial, kvinnor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p267 ft114"&gt;Förgymnasial, män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td52"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p266 ft28"&gt;Gymnasial, män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p267 ft28"&gt;Eftergymnasial, män&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p197 ft29"&gt;Källa: Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p268 ft9"&gt;Den självskattade hälsan, dvs. hur befolkningen själva bedömer sin egen hälsa mäts i SCB:s undersökningar om befolkningens levnads- förhållanden &lt;NOBR&gt;(ULF-undersökningarna)&lt;/NOBR&gt; och den nationella folkhälso- enkäten (Hälsa på lika villkor).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Den självskattade hälsan har övergripande haft en god utveckling under den senaste tioårsperioden. I Eurostats jämförelser mellan de europeiska länderna uppvisar Sverige det fjärde högsta värdet. Andelen som svarat att hälsan är bra eller mycket bra var i Sverige 80 procent jämför med Lettlands 46 procent.&lt;SPAN class="ft71"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Trots det förekommer det också här stora skillnader mellan könen och olika utbildningsgrupper. Kvin- nor upplever inte lika god hälsa som män samtidigt som lågutbildade skattar sin hälsa som sämre än de med högre utbildning. Bland männen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Eurostat, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Self-perceived&lt;/NOBR&gt; health statistics&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="p77dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33977x1.jpg/" id="p77img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;uppger 76 procent att de anser sig ha god eller mycket god hälsa. Hos kvinnorna är den siffran 71 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft9"&gt;När det kommer till självskattat psykiskt välbefinnande existerar inga större skillnader mellan utbildningsgrupper. Däremot är an- delen som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande lägre bland män än bland kvinnor. En liknande utveckling kan konstateras också hos skolelever. Flickor uppger oftare än pojkarna att de upplevt psykiska eller somatiska besvär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Vi kan också se ett sämre självskattat psykiskt hälsotillstånd hos invånare födda utanför Europa. Bland personer födda utanför Europa är det 26 procent som uppger nedsatt psykiskt välbefinnande under 2016, jämfört med 14 procent bland personer födda i Sverige.&lt;SPAN class="ft103"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft14"&gt;Dödlighet och dödsorsaker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Den ökande medellivslängden speglas av att den förtida dödligheten minskar på flera områden. Dödligheten i cirkulationsorganen har t.ex. minskat redan &lt;NOBR&gt;1980-talet,&lt;/NOBR&gt; både för kvinnor och män. Även i tre av de fyra vanligaste formerna av cancer: prostatacancer, bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer har dödligheten minskat. Hjärtsjuk- domar är trots sjunkande nivåer fortfarande den totalt sett vanligaste dödsorsaken i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Den sociala gradienten är likväl tydlig också i den förtida död- ligheten. Uppdelat i olika utbildningsgrupper syns en högre dödlighet bland de med kort utbildning jämfört med de med en lång utbildning. Dödsorsaker som hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade orsaker är alla vanligast bland de med kort utbild- ning. Både bland kvinnor och män har dödligheten i såväl cancer som hjärt- och kärlsjukdomar minskat betydligt mer bland de med efter- gymnasial utbildning än dem med förgymnasial utbildning.&lt;SPAN class="ft71"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Psykisk ohälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft40"&gt;Psykisk ohälsa är i dag ett av de stora folkhälsoproblemen. Nedsatt psykiskt välbefinnande är särskilt tydligt bland kvinnor och yngre åldersgrupper. Folkhälsomyndigheten har visat att under perioden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2018&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2018, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsan i Sverige 2016 – Årlig rapportering&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2016, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;
&lt;DIV id="p78dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33978x1.jpg/" id="p78img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;2006–2016&lt;/NOBR&gt; ökade andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande bland både kvinnor och män, i de flesta åldersgrupper och bland grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Ökningen har fram- för allt skett i de yngre åldersgrupperna. I åldersgruppen &lt;NOBR&gt;16–29&lt;/NOBR&gt; år upp- gav 23 procent att de har nedsatt psykiskt välbefinnande. Motsvarande andel bland personer i åldern &lt;NOBR&gt;30–44&lt;/NOBR&gt; år var 17 procent och i gruppen &lt;NOBR&gt;45–64&lt;/NOBR&gt; år var andelen 14 procent. I åldersgruppen &lt;NOBR&gt;65–84&lt;/NOBR&gt; år var andelen 8,7 procent. Folkhälsomyndigheten konstaterar också en skillnad mel- lan kvinnor och män. År 2016 uppgav 19 procent bland kvinnor och 12 procent bland män nedsatt psykiskt välbefinnande. Nationella folk- hälsoenkäten visar bara på små skillnader utifrån utbildningsnivå.&lt;SPAN class="ft71"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Befolkningens psykiska ohälsa återspeglas också i övrig statistik. Socialstyrelsens utvärdering visar bland annat på en ökad dödlighet i somatiska sjukdomar för personer med psykisk ohälsa. Den totala ökningen i medellivslängd omfattar inte personer med psykiatriska diagnoser.&lt;SPAN class="ft81"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Regionala skillnader&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Det finns även stora regionala variationer i hälsa. Medellivslängden skiljer sig mellan norra och södra Sverige och mellan stad och lands- bygd. Folkhälsan är generellt bättre i södra än i norra Sverige samt i vissa typer av kommuner. Det finns stora skillnader mellan storstäder och förortskommuner. I Danderyd, Lidingö, Kungsbacka och Vellinge är medellivslängden bland de högsta i Sverige. I förortskommuner som Botkyrka och Sundbyberg är medellivslängden betydligt kortare.&lt;SPAN class="ft71"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Generellt är gradienter som utbildningsnivå lägre i glesbygd och mindre kommuner än i städer. Aktuella studier har visat att hälsoutvecklingen i storstäderna är bättre än i övriga landet.&lt;SPAN class="ft71"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Det är i sammanhanget viktigt att vara medveten om de demografiska förändringar som sker i Sverige i dag, inte minst i form av en snabb urbanisering. Storstads- regionerna har en snabbare befolkningstillväxt tillsammans med gene-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsan i Sverige 2016 – Årlig rapportering&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2016, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;18–21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p271 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna, Till och med 2016&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Statistiska centralbyrån, &lt;/SPAN&gt;Befolkningsstatistik – Kommuner med högst och lägst medelålder&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Läkartidningen, Agardh et al, Hälsoutvecklingen i Stockholm bättre än i övriga landet – Jäm- förelse av hälsoläget utifrån globala sjukdomsbördeprojektet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="p79dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33979x1.jpg/" id="p79img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;rellt högre utbildningsnivå än övriga landet. Individer med högre ut- bildning lämnar i dag i stor utsträckning övriga delar av landet till fördel för storstadsregionerna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Särskilt utsatta grupper&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Barn och ungdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Våren 2018 föreslog regeringen att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Lagen är menad att synliggöra barnets rättigheter i all offentlig verksamhet.&lt;SPAN class="ft71"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Sverige har historisk placerat sig väl i inter- nationella jämförelser av barns hälsa och välbefinnande. När OECD 2009 rankade villkoren för barn unga i 30 &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; fanns Sverige på en delad förstaplats tillsammans med Island.&lt;SPAN class="ft71"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Aktuella rapporter pekar dock på sämre resultat.&lt;SPAN class="ft71"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;I UNICEF:s jämförelse av välbefin- nandet hos barn i åldrarna &lt;NOBR&gt;11–15&lt;/NOBR&gt; år hamnar Sverige först på plats 22 av 35. Psykosomatiska besvär blir allt vanligare. Nästan var femte barn i Sverige uppger att de dagligen har besvär med huvudvärk och illamående. Flickor mår generellt sämre än pojkar. Folkhälsomyndig- hetens återkommande undersökningen ”Skolbarns hälsovanor” visar att andelen &lt;NOBR&gt;13-åringar&lt;/NOBR&gt; som anger att de har minst två psykiska eller psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan har ökat under de senaste 20 åren.&lt;SPAN class="ft71"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Även Socialstyrelsen har visat att barn- och ung- domars psykiska ohälsa har ökat under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Framför allt är det depressioner och ångestsjukdomar som ökar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärde- ring har undersökt i vilken utsträckning barns hälsa i Sverige skiljer sig åt beroende på familjens ekonomiska och sociala status.&lt;SPAN class="ft71"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Bland annat visar man på att barn med högst socioekonomisk status har &lt;NOBR&gt;40–45&lt;/NOBR&gt; procent lägre sannolikhet att bli inskriven på sjukhus. Ohälsa i barn och ungdomsåren väntas även få konsekvenser längre fram i livet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2015:101, Långtidsutredningen 2015, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Bilaga 7&lt;/SPAN&gt;, s. 160.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017:18:186, &lt;/SPAN&gt;Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Doing Better for Children&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;UNICEF&lt;/SPAN&gt;, ‘Fairness for Children: A league table of inequality in child &lt;NOBR&gt;well-being&lt;/NOBR&gt; in rich countries’,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;Innocenti Report Card 13, &lt;SPAN class="ft87"&gt;2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Skolbarns hälsovanor&lt;/SPAN&gt;, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna, Till och med 2016, Stockholm&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Mörk, E., Sjögren, A., och Svaleryd, H, &lt;/SPAN&gt;”Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa”&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="p80dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33980x1.jpg/" id="p80img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;Exempelvis tar bara 60 procent av barn med psykisk ohälsa examen från gymnasiet.&lt;SPAN class="ft117"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Personer med funktionsnedsättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;I den senaste kartläggningen från Folkhälsomyndigheten redovisas att personer med funktionsnedsättning genomgående har sämre livs- villkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa än personer utan funk- tionsnedsättning. Endast 42 procent av personer med funktionsned- sättning uppgav att hälsan var god, hos övriga befolkningen var siff- ran 82 procent.&lt;SPAN class="ft71"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;Hälsan bland personer med fysisk funktionsned- sättning har dock förbättrats på vissa områden de senaste tio åren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Skillnader i hälsa kan delvis förklaras utifrån att personer med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar för hälsa. Exempel- vis förvärvsarbetar personer med funktionsnedsättning i mindre ut- sträckning än övriga befolkningen. Särskilt kvinnor med funktions- nedsättning har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom är en stillasittande fritid, fetma, rökning och en låg konsumtion av frukt och grönt vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning.&lt;SPAN class="ft80"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;I Socialstyrelsens slutrapport om den funktionshinderspolitiska strategin &lt;NOBR&gt;2011–2016&lt;/NOBR&gt; visar man bland annat att personer med funk- tionsnedsättning inte alltid får samma somatiska vård som andra patienter. Exempelvis är risken att dö i bröstcancer mer än dubbel så stor för patienter med &lt;NOBR&gt;LSS-insatser&lt;/NOBR&gt; jämfört med bröstcancerpatien- ter utan.&lt;SPAN class="ft71"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Våren 2017 besvarade drygt två tusen personer med funktionsnedsättning frågor om bland annat hälsa i Myndigheten för delaktighets undersökningspanel Rivkraft. Flera deltagare uttryckte behov av en stödperson i kontakten med vården. Många som inte haft möjlighet till en sådan person upplevde ett dåligt bemötande, och en oförståelse inför deras vårdbehov. Nästan hälften av deltagarna i Riv- kraft uppgav att de känt sig diskriminerade i sin kontakt med vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Mörk, E., Sjögren, A., och Svaleryd, H, &lt;/SPAN&gt;”Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa”&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av &lt;NOBR&gt;funktionshinders-politiken&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2011–2016”&lt;SPAN class="ft87"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; 2016, s. 56.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av &lt;NOBR&gt;funktionshinders-politiken&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2011–2016”&lt;SPAN class="ft87"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; 2016, s. 30, 44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin – Slutrapport&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="p81dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33981x1.jpg/" id="p81img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td85"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td86"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Upplevd diskriminering är särskilt vanligt bland kvinnor. Orsaker till diskriminering uppgavs bland annat vara otillgängliga bokningssystem, vårdlokalers fysiska otillgänglighet och ett kränkande bemötande från vårdpersonalen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Utrikes födda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft40"&gt;En betydande del av Sveriges befolkning består i dag av personer födda i ett annat land. Dessa invånare har flyttat till Sverige av olika anledningar och har diversifierade bakgrunder och förutsättningar. Hälsan varierar stort mellan olika grupper. Barnombudsmannen har uppmärksammat att ungefär en tredjedel av flyktingar i Sverige lider av någon form av psykisk ohälsa såsom hög nivå av stress, posttrau- matiskt stressyndrom och depression. Barn och ungdomar är särskilt utsatta.&lt;SPAN class="ft103"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Utrikes födda bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än inrikes födda. Stora skillnader i utbildningsbakgrund gör det emeller- tid svårt att prata om utrikes födda som en enhetlig grupp. Ojäm- likheten i hälsa mellan utrikes och inrikes födda återspeglas likväl inte i en ökad förtida dödlighet. Totalt sett skiljer den återstående medellivslängden lite mellan utrikes och inrikes födda, i synnerhet bland kvinnor.&lt;SPAN class="ft103"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft14"&gt;Homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner &lt;NOBR&gt;(Hbtq-personer)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Skillnader i hälsa mellan &lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; och övriga befolkningen åter- finns i synnerhet vad gäller psykisk hälsa. I Folkhälsomyndighetens års- rapport 2017 rapporteras det att &lt;NOBR&gt;hbtq-personer&lt;/NOBR&gt; uppger genomgående sämre livsvillkor och främst sämre psykisk hälsa i jämförelse med heterosexuella och &lt;NOBR&gt;CIS-personer.&lt;/NOBR&gt; Det gäller främst självskattad hälsa, suicidtankar, suicidförsök, självrapporterade psykiska och somatiska besvär bland unga, ängslan, oro eller ångest samt självrapporterat ned- satt psykiskt välbefinnande.&lt;SPAN class="ft71"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen publicerade 2016 en rap- port som analyserar förekomsten av psykisk ohälsa genom användning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Myndigheten för delaktighet, &lt;/SPAN&gt;Uppföljning av &lt;NOBR&gt;funktionshinder-politiken,&lt;/NOBR&gt; 2017, s. 12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Barnombudsmannen, Nyanlända barns hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SOU 2017:47, &lt;/SPAN&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;
&lt;DIV id="p82dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33982x1.jpg/" id="p82img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Utredningens uppdrag, arbete och utgångspunkter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p277 ft9"&gt;av psykofarmaka och mortalitet utifrån registeruppgifter om personer i samkönade äktenskap.&lt;SPAN class="ft81"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Rapporten är följaktligen begränsad. Rap- porten pekade bland annat på ett högre riskbruk av alkohol hos kvin- nor i samkönade äktenskap. Bland männen i samkönade äktenskap fanns en ökad förekomst av allvarlig psykisk sjukdom. Vidare kon- staterar rapporten att &lt;NOBR&gt;hbtq-gruppen&lt;/NOBR&gt; löpte högre risk att dö i förtid. Stressrelaterad ohälsa kan till viss del tolkas som en ökad risk för diskriminering.&lt;SPAN class="ft81"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2016, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="p83dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33983x1.jpg/" id="p83img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;3 Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Primärvård – vad är det i en internationell kontext?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;I en kommande flaggskeppsrapport från OECD om ”Primärvårdens framtid” framhålls att det i dagsläget saknas en entydig gemensam internationell definition av primärvård. En av de tidigaste och kanske mest välkända definitionerna är dock den som återfinns i Alma Ata deklarationen, antagen vid &lt;NOBR&gt;WHO-konferensen&lt;/NOBR&gt; om primärvård i Alma Ata 1978. Den fastslår bl.a. att primärvård är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;…&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;the first level of contact of individuals, the family and community with the national health system bringing health care as close as possible to where people live and work, and constitutes the first element of a continuing health care process.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Deklarationen framhåller även att primärvård omhändertar de huvud- sakliga hälsoutmaningarna i ett samhälle och tillhandahåller såväl hälso- främjande och sjukdomsförebyggande tjänster som behandlande och rehabiliterande. Vidare fastslås att primärvård går utöver den vård som ges av allmänläkare, och omfattar även andra vårdprofessioner såsom t.ex. sjuksköterskor, barnmorskor och stödpersonal.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Efter Alma Ata deklarationen har flera olika experter och organi- sationer kommit med justeringar och egna versioner av definition på primärvård. Bland dessa kan följande exempel noteras:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Starfield (1994): &lt;/SPAN&gt;Primärvård är den nivå i hälsosystemet som ut- gör ingång till systemet för alla nya behov och problem, som ger personfokuserad (inte sjukdomsorienterad) vård över tid, som ger vård för alla behov förutom väldigt sällsynta tillstånd samt koor- dinerar eller integrerar vård som ges på andra håll, av andra aktörer.&lt;SPAN class="ft103"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Alma Ata Deklarationen&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 1978.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utredningens översättning. Fritt efter Starfield 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft25"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="p84dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33984x1.jpg/" id="p84img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p282 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Internationella migrationsorganisationen (IOM) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;(1994): Primär- vård är tillhandahållandet av integrerade, tillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster av kliniker som är ansvariga för att adressera en övervägande del av personliga hälsobehov, under utvecklande av ett sammanhängande partnerskap med patienter och praktiserande i kontexten av familj och samhälle.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Kringos et Al. (2014): &lt;/SPAN&gt;Primärvård är den första nivån av profes- sionell vård dit människor kommer med sina hälsoproblem och där majoriteten av befolkningens behandlande och förebyggande hälsobehov tillgodoses.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;European Commission Expert Panel on Effective Ways of Investing in Health (2014)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;: Primärvård är tillhandahållande av allmänt tillgängliga, integrerade, personcentrerade, (vitt)omfattande hälso- och sjukvårds- samt samhällstjänster som ges av ett team av yrkes- personer, vilka ansvarar för att möta en stor majoritet av personliga hälsobehov. Dessa tjänster ges i ett sammanhängande partner- skap med patienter och informella vårdgivare och i kontext av familj och samhälle, samt spelar en central roll i den övergripande koordineringen och kontinuiteten i människors vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft11"&gt;Begreppet primärvård (primary care) kan alltså referera till såväl en viss typ av vård (allt ifrån delar av perinatal vård till vård i livets slutskede och vård vid psykisk ohälsa) som en nivå i hälsosystemet, jämte sekundär vård och tertiär vård. Som OECD konstaterar i sin rapport ”The Future of primary care” delar de flesta olika definitioner ändå visa huvuddrag, nämligen att primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;utgör första linjens vård och ingång för alla ”nya” hälsoproblem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;inkluderar tillhandahållande av mobila tjänster/mobil vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ges nära patientens hem, eller t.o.m. i hemmet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;är patientfokuserad, till skillnad från sjukdoms- eller organfokuserad&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;ger generell vård och tillhandhåller en bredd av tjänster för alla van- ligt förekommande hälsobehov i befolkningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Utredningens översättning. Fritt efter IOM 1994.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Utredningens översättning. Fritt efter Kringos et al 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Utredningens översättning. Fritt efter EC expert panel on effective ways of investing in health 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="p85dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33985x1.jpg/" id="p85img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;är en integrerad del av hälso- och sjukvårdssystemet och koordi- nerar även den vård som eventuellt ges av andra vårdgivare, samt har möjlighet att remittera till övrig specialistvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Utblick mot Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Blickarna vänds mot primärvården runtom i Europa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Det finns i dagsläget alltmer övertygande evidens, även om det fort- satt förkommer olika resultat vad gäller vissa av relationerna, för att en välfungerande primärvård är associerat med lägre nivåer av und- vikbar sluten vård, färre besök på akutmottagningar, bättre hälso- utfall, mer jämlikhet samt långsammare ökningar i kostnaderna för hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft80"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Det är mot denna bakgrund som vi ser en internationell rörelse av ökade satsningar på en stärkt första linjens vård, en stärkt primärvård, här i Europa och runtom i världen. En stark primärvård bedöms vara ett effektivt sätt att adressera nuvarande och kommande utmaningar kopplat till den demografiska situationen, ökningen av sjukdomsbördan från kroniska sjukdomar samt en ojäm- lik hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft13"&gt;När man då idag internationellt talar om en välfungerande primär- vård tar man generellt sikte på en primärvård som är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Tillgänglig: geografiskt såväl som ekonomiskt, men även vad gäl- ler väntetider.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Vittomfattande: den erbjuder en bred rad av tjänster, såväl behand- lande som preventiva.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Sammanhängande: vårdgivaren/utföraren känner till såväl patien- tens medicinska historik som dess livssituation och den samord- nar patientens vårdprocesser som skär över olika delar av hälso- systemet samt guidar patienten genom systemet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft40"&gt;I takt med att uppmärksamheten hos fler och fler länder riktats mot primärvården har beslutsfattare och andra aktörer även börjat efter- fråga mer kunskap och evidens om primärvården. Både på hemma- plan och vad gäller jämförelser med andra länder. De senaste åren har&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;7–8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="p86dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33986x1.jpg/" id="p86img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;diverse olika kartläggningar och projekt som tar sikte på att belysa primärvårdens funktion, organisering och resultat påbörjats i olika organisationer. Till exempel publicerade det europeiska hälsoobser- vatoriet&lt;SPAN class="ft71"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;2015 två volymer på temat ”Building primary care in a changing Europe”. Den ena innehåller jämförelser av primärvården i de europeiska länderna ur en rad olika aspekter. Den andra innehåller landspecifika rapporter. EU och OECD har också intresserat sig för området. EU:s ”State of the Health in EU” – rapport från 2017 fram- håller som en av sina fem huvudslutsatser att ”En stark primärvård guidar patienter genom hälsosystemet och bidrar till att undvika onödiga utgifter”.&lt;SPAN class="ft71"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;OECD:s hälsokommitté beslutade i sitt arbets- program för &lt;NOBR&gt;2017–2018&lt;/NOBR&gt; att ta fram en flaggskeppsrapport om ”Primär- vårdens framtid”. Rapporten ska diskutera hur primärvården behöver utvecklas för att möta behoven och utmaningarna i hälsosystemen i &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; samt försöka identifiera hur en välfungerande primär- vård kommer att se ut om &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; år. En förhandsversion av rapporten utgör underlag till vår utredning&lt;SPAN class="ft71"&gt;11&lt;/SPAN&gt;. OECD har även under 2017 publi- cerat olika arbetspapper kring olika aspekter av primärvård, t.ex. sjuk- sköterskor i mer avancerade roller i primärvården samt organisering av primärvård utanför kontorstid. Även EU:s expertgrupp för hälsa (Expert Panel on Health) har intresserat sig för primärvården. I feb- ruari 2018 publicerade man t.ex. ett ”yttrande” kring verktyg och meto- der för att utvärdera primärvården. Detta yttrande har också spelats in till den större rapport på samma tema som EU:s expertgrupp om utvärdering av hälsosystem publicerade i mars 2018.&lt;SPAN class="ft71"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft11"&gt;Dessa olika studier och rapporter utgör mycket välkomna till- skott till den samlade kunskapsbasen om primärvård. Överlag är det dock så, vilket de olika rapporterna och organisationerna också fram- håller, att vi i jämförelse med övriga delar av våra hälsosystem har mycket knapphändig information om vår primärvård. Det är en iakt- tagelse som gäller generellt, inte bara i Sverige. På grund av avsak- naden av en tydligt internationellt gemensamt överenskommen defini- tion av primärvården, och hur den bör utvärderas och följas upp, så blir det också så att de jämförelser man nu försöker göra ofta dels baseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Ett partnerskap, där Sverige ingår, som organisatoriskt sorteras under WHO EURO.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;European Commission, &lt;/SPAN&gt;State of Health in the EU: Companion Report 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Expert Group on Health Systems Performance Assessment, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;A New Drive for Primary Care in Europe: Rethinking the Assessment Tools and Methodologies, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="p87dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33987x1.jpg/" id="p87img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;på bristfälliga data och dels jämförs en hel del data som inte lämpar sig för jämförelser mellan länder.&lt;SPAN class="ft117"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Varje hälsosystem har dessutom utvecklats i sin lokala historiska och politiska kontext. Olika länders hälso- och sjukvårdssystem, och deras ”primärvårdar”, är sinsemellan mycket olika vad gäller såväl hur dessa är styrda som finansierade och organiserade. I många länder är t.ex. primärvården historiskt sett framför allt uppbyggd kring (privata) enmanspraktiker med allmänläkare och kanske någon enstaka sjuk- sköterska/stödpersonal. I Sverige däremot har vi sedan &lt;NOBR&gt;1970/1980-tal&lt;/NOBR&gt; framförallt organiserat oss kring större &lt;NOBR&gt;vård-/hälsocentraler&lt;/NOBR&gt; där många fler olika legitimerade grupper av vårdpersonal arbetar. Internationellt sett har Sverige kommit relativt långt i det man internationellt benäm- ner ”kompetensväxling” (task shifting), dvs. att använda sina personal- resurser på bästa sätt genom att skifta över en del av uppgifter som kanske av tradition gjorts av en viss yrkesgrupp till andra yrkesgrup- per. Yrkesgrupper som med modern utbildning, kunskap och sam- mansättning av vårdteam än mer effektivt och kvalitativt kan utföra uppgiften än de som av tradition/hävd gjort det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Ett ökande intresse och olika initiativ för att skapa mer kunskap och mer jämförbar statistik är ett mycket välkommet och nödvän- digt steg i sig för att skapa förutsättningar för en mer kunskaps- och evidensbaserad primärvård. Vi måste dock samtidigt i nuläget alltså vara försiktiga med alltför långtgående tolkningar av olika internatio- nella jämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;Gemensamma utgångspunkter och trender&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Även om hälsosystemen runtom i världen och Europa skiljer sig åt vad gäller utformning och kontext så har dock analyserna av varför det finns ett behov av att satsa på att stärka första linjens vård och primärvården en tydlig gemensam kärna. I Världshälsorapporten om primärvård från 2008 framhåller WHO tre trender som är karakte- ristiska för våra konventionella hälsosystem och som underminerar hälsosystemens förmåga att leverera en god och jämlik vård&lt;SPAN class="ft126"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utredningens dialog/möten med WHO EURO, OECD, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;/SPAN&gt;, 2017, s. 11, European Commission, &lt;SPAN class="ft85"&gt;State of Health in the EU: Companion Report 2017&lt;/SPAN&gt;, 2017, s. 13.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="p88dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33988x1.jpg/" id="p88img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;De är sjukhustunga och har ett oproportionerligt fokus på sjuk- hus, subspecialisering och tertiärvård. WHO pekar på att detta bl.a. drivs av professionella traditioner och intressen men även i hög grad av den teknologiska utvecklingen och den ekonomiska tyngden i läkemedels- och medicinteknikbranschen. Rapporten understryker att detta leder till onödiga kostnader i form av onödig medikalisering samt behandlingsrelaterade skador.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;De lider av fragmentisering, bl.a. på grund av ökande (sub)specia- lisering, kortsiktighet i hur resultat följs upp och för mycket fokus på enskilda program och projekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Genomgripande kommersialisering av hälso- och sjukvård i system som inte är reglerade.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft40"&gt;Knappt 10 år senare visar OECD också på en rad gemensamma ut- maningar som dess medlemsländer står inför i förhållande till såväl innehåll som struktur för utbyggnaden av en stark primärvård. I prin- cip genomgående står man inför stora utmaningar vad gäller kompe- tensförsörjningen av primärvården. Utmaningarna är bl.a. kopplade till stora pensionsavgångar samt en ändrad och ökande arbetsbörda p.g.a. ändrad demografi och sjukdomsbörda. Utmaningarna riskerar att göra primärvården mindre attraktiv som arbetsplats. En ojämn fördelning av allmänläkare och andra vårdkompetenser mellan större städer och mer glesbefolkade områden är också en utmaning som åter- finns i de flesta länder. Ändrade attityder och värderingar hos yngre medarbetare, som t.ex. i lägre grad attraheras av den typ av ensam- arbete, dygnet runt, som traditionellt sett förknippats med rollen som allmänläkare i många system, utgör en annan utmaning för kompetens- försörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft11"&gt;Många olika länder är också i en process av att omfördela ansvar för vissa uppgifter från en av vårdens yrkeskategorier till en eller flera andra, dvs. man jobbar med att i sina respektive system kompetens- växla för att använda alla resursers kompetens på optimalt sätt. På många håll möter dock sådana förändringar också på motstånd från professioner som inte vill släppa ifrån sig uppgifter. OECD lyfter också utmaningar med att säkerställa att utbildning och fortbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Now more than ever, World Health Report 2008&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="p89dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33989x1.jpg/" id="p89img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;för de olika yrkeskategorierna inom primärvården svarar mot de – föränderliga – behov som primärvården förväntas svara upp mot.&lt;SPAN class="ft80"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Det finns också en gemensam trend i &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; att gå mot gruppraktiker (där flera allmänläkare tjänstgör tillsammans och även tillsammans med andra yrkeskategorier) snarare än enmanspraktiker (där enskilda allmänläkare har egna praktiker). OECD framhåller också att detta är ett steg i rätt riktning när det gäller att tillhandhålla personcentrerad vård. Det finns god evidens för att gruppraktiker främjar samarbete med andra vårdgivare, vilket uppmuntrar till bättre samordning av vården och leder till förbättringar i vårdens kvalitet. Gruppraktiker har t.ex. påvisats vara associerade med bättre patient- utfall, minskade inläggningar på sjukhus och ökad nöjdhet hos såväl patienter som personal.&lt;SPAN class="ft80"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I princip samtliga &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; lider som ovan nämnts av bris- tande information om mönster och utfall i sin primärvård. Informa- tion som de är i behov för att kontinuerligt kunna lära om och ut- veckla sin primärvård, på basis av väl underbyggda policies. Det finns alltså en stor potentiell vinst för länder att göra genom att förbättra sina hälsoinformationssystem så att dessa också på ett ändamåls- enligt sätt omfattar primärvården, och att man sedan använder den informationen för ett systematiskt förbättringsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;”Ny” teknik och digitala lösningar bedöms generellt kunna med- föra nya möjligheter att öka tillgänglighet, öka kvalitet och person- centrera vården. Till exempel i form av mobila lösningar som i hög grad tillåter patienter med kroniska tillstånd att hantera sina tillstånd och följa sina värden i sin hemmiljö. På så sätt kan man både bidra till stärkt autonomi och ökad hälsolitteracitet&lt;SPAN class="ft80"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;samtidigt som man und- viker onödiga läkarbesök eller sjukhusvistelser.&lt;SPAN class="ft80"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Blickar man ut i världen och inte minst EU ser man också tydligt en stark rörelse mot ökad patientdelaktighet. Patienten ses mer och mer som en fullvärdig medlem i vårdteamet och evidensen pekar på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 12, 14, 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Hälsolitteraticitet handlar om människors förmåga att förvärva, förstå och tillämpa hälso- relaterad information. Individers grad av hälsolitteracitet har betydelse när de gör bedöm- ningar och fattar beslut som har med sjukvård, sjukvårdsprevention och hälsopromotion att göra och är betydelsefull för att behålla och förbättra livskvaliteten under hela livet (HFS- nätverket).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="p90dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33990x1.jpg/" id="p90img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;att det också ger bättre utfall. Till exempel leder investeringar i patient- centrerad kommunikation till att substantiellt fler patienter följer behandlingsrekommendationer samt ger större nöjdhet hos såväl pati- enter som vårdens medarbetare.&lt;SPAN class="ft71"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;OECD-jämförelse&lt;/NOBR&gt; ligger Sverige dock relativt lågt vad gäller hur stor andel av läkare som involverar patienter i beslut om vård och behandling.&lt;SPAN class="ft71"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;En generell utmaning för &lt;NOBR&gt;OECD-länderna&lt;/NOBR&gt; i relation till patientdelaktighet är också att man är för dåliga på att följa upp patienternas perspektiv och uppfattningar när man följer upp primärvården (i den mån man gör det). Här finns en stor utvecklingspotential.&lt;SPAN class="ft71"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Det finns fortfarande ganska betydande skillnader mellan länder vad gäller i vilken grad primärvården har patientavgifter, om den fun- gerar som grindvakt och om det finns krav på listning, samt om det finns finansiella incitament för att få patienter att lista sig På många håll är dock normen att läkarbesök i primärvård är avgiftsfria&lt;SPAN class="ft71"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Vad gäller ersättningssystemen finns det en gemensam trend av att man går mot mer blandade former, i syfte att bidra till mål kring såväl till- gänglighet som kvalitet och effektivitet (framförallt en mix av kapi- tering och betalning per tjänst/FFS). Enbart 9 av 44 länder använder sig av en ensam ersättningsprincip.&lt;SPAN class="ft71"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;European Commission, &lt;/SPAN&gt;State of Health in the EU: Companion Report 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s.24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kringos, DS et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe, European Observatory on Health Systems and Policies&lt;SPAN class="ft87"&gt;, Volume 1, 2015, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;69–72.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="p91dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33991x1.jpg/" id="p91img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p297 ft3"&gt;Tabell 3.1 Allmänläkarens roll och ersättning i ett urval av &lt;NOBR&gt;OECD-länder,&lt;/NOBR&gt; 2016&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p298 ft127"&gt;OECD countries Is there post- training require- ment to become GP, family physi- cian or PCP?&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Are patients required or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Predominant&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Primary care&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;encouraged to register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft27"&gt;form of primary&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;payments&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft111"&gt;with a primary care&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft111"&gt;care provision&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p24 ft111"&gt;physician or practice?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td63"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td102"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Belgium&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td103"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td104"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;Patients are not required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td105"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Solo practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td106"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation/Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;register but have financial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft129"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;incentives to do so&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td78"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Denmark&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;Patients are not required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Solo practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation/Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;register but have financial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;incentives to do so&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Estonia&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Patients are required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Solo practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation/Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;service /Pay for&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft114"&gt;performance/other&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;No&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Patients are required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Global Budget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td114"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td117"&gt;&lt;P class="p113 ft129"&gt;register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td115"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;France&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;Patients are not required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;&lt;NOBR&gt;Fee-for-service/Pay&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;register but have financial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft129"&gt;for performance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;incentives to do so&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;/other&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Germany&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Non response&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;Patients are not required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Solo practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;&lt;NOBR&gt;Fee-for-service&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;register but have financial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft131"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;incentives to do so&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Iceland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;No&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;No incentive and no&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Global budget/Fee-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;obligation to register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;&lt;NOBR&gt;for-service&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td99"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Israel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Patients are required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td112"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Capitation//Global&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft111"&gt;budget/Pay for&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td116"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td117"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td118"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td115"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td119"&gt;&lt;P class="p24 ft111"&gt;performance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Netherlands&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;No incentive and no&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation/Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft129"&gt;obligation to register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft129"&gt;service/Pay for&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;performance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Norway&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Patients are required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation /Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Spain&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Patients are required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Capitation/ Pay for&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;performance/Global&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;budget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Sweden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;No incentive and no&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation/Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;obligation to register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p267 ft113"&gt;Switzerland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td113"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;Patients are not required to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td24"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;Solo practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation /Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft27"&gt;register but have financial&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p113 ft111"&gt;service&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td107"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p113 ft129"&gt;incentives to do so&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td98"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td78"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td24"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft130"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td99"&gt;&lt;P class="p267 ft27"&gt;United Kingdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;Yes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft113"&gt;No incentive and no&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td112"&gt;&lt;P class="p113 ft28"&gt;Group practice&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;&lt;NOBR&gt;Capitation/Fee-for-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td99"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td110"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td111"&gt;&lt;P class="p113 ft129"&gt;obligation to register&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td112"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td109"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p24 ft129"&gt;service/Pay for&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td120"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td122"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td123"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td124"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td121"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td125"&gt;&lt;P class="p24 ft113"&gt;performance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p299 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Källa: &lt;/SPAN&gt;2016 OECD Health System Characteristics Survey, &lt;NOBR&gt;http://www.oecd.org/els/health-systems/&lt;/NOBR&gt; characteristics.htm&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="p92dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33992x1.jpg/" id="p92img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft40"&gt;Slutligen kan konstateras att världens länder står inför en gemensam utmaning när det gäller förändringsledning för att åstadkomma de öns- kade förflyttningarna mot hälsosystem som verkligen har en stark och väl utbyggd primärvård som bas för att tillhandhålla god och jäm- lik vård. I Världshälsorapporten från 2008 framhåller WHO också just behovet av ett nytänkande, uthålligt, dynamiskt och inkluderande ledarskap. WHO framhåller att omstruktureringar naturligtvis ska vara baserade på evidens och ett rationellt hanterande av osäkerhet, men de måste samtidigt också klara av att integrera människors förvänt- ningar på hälsa och hälso- och sjukvården, för sig själva, sina familjer och sina samhällen. Detta, konstaterar WHO, kräver noggranna av- vägningar mellan olika intressen och ett brett engagemang med en rad olika aktörer, dvs. ett radikalt annorlunda tillvägagångsätt än traditio- nell toppstyrning.&lt;SPAN class="ft103"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Man framhåller samtidigt att det inte är att för- vänta sig att formering av (förändrad) primärvårdspolicy skulle kunna vara helt samstämmig, det finns det alltför många kolliderande in- tressen för. Studier visar dock att det avgörande för reformers legiti- mitet är att processerna de utvecklats genom upplevs som rättvisa och transparenta.&lt;SPAN class="ft103"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;För att möjliggöra den nödvändiga breda policydialogen framhål- ler WHO också behovet av att ha och använda sig av informations- system som förser aktörer med basen för dialogen, att systematiskt utnyttja innovationer samt att dela goda exempel. För att skapa ut- hållighet krävs också skapandet av en kritisk massa av dedikerade medarbetare och organisationer i olika delar av systemet. Likaså bred politisk uppslutning och uthållighet över tid. Även vikten av att för- stå den tveksamhet till förändring från det invanda till något nytt som ofta kan finnas hos medarbetare i de organisationer/roller som ska reformeras lyfts fram i rapporten. Liksom behovet av att bygga in mekanismer som följer implementeringen och kan identifiera pro- blem som uppstår längs med vägen, så att dessa kan korrigeras.&lt;SPAN class="ft71"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Now more than ever&lt;/SPAN&gt;, 2008, s. XV.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Now more than ever&lt;/SPAN&gt;, 2008, s. 85.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Now more than ever&lt;/SPAN&gt;, 2008, s. 93.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="p93dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33993x1.jpg/" id="p93img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Översiktlig utblick på ett urval av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft132"&gt;andra länders hälso- och sjukvårdsystem, med fokus på primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Norge&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel av BNP till hälso- och sjukvård = 10,5 procent (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Andel av landets kostnader för hälso- och sjukvård som går till Primärvården = 5,8 procent&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;(2008) (obs. att det inte finns någon gemensam definition för primärvården och att denna siffra troligen enbart inkluderar kostnaden för fastlegesystemet, inte övriga delar av primärvårdsnivån).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Antal läkare per 1 000 invånare 4,4 (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel allmänläkare av totala läkarkåren:18,92 procent (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft97"&gt;Förväntad livslängd för kvinnor/män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid födsel: 84,2/80,5 år,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid 40 års ålder: 44,8/41,5 år (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Allmänt om hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Liksom i Sverige har staten ansvar för att stifta lagar och regler (den normerande makten) för hälso- och sjukvården, samt att tillse efter- levnaden av lagarna. Det norska systemet är dock betydligt mer cent- raliserat än det svenska systemet, där det kommunala självstyret är starkt. 2001 genomfördes en omfattande strukturreform av det norska hälso- och sjukvårdsystemet. Det snabba genomförandet av reformen möjliggjordes bl.a. av en kort utrednings- och remissperiod. Refor- men innebar att staten tog över ägarskapet och finansieringen av sjukhusvården från 19 fylkeskommuner, dvs. den regionala nivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Health database&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kringos, DS et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe, European Observatory on Health Systems and Policies&lt;SPAN class="ft87"&gt;, Volume 1, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Health database&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Health database&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Health database&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="p94dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33994x1.jpg/" id="p94img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;I stället inrättades fem (numera fyra) så kallade regionala hälsoföre- tag, vilka ansvarar för att beställa hälso- och sjukvård åt sina invånare. De regionala hälsoföretagen (drivs som statliga företag) fick också an- svaret för att styra egna så kallade hälsoföretag vilka består av ett eller flera offentliga sjukhus.&lt;SPAN class="ft71"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;De regionala företagen producerar alltså inte själva hälso- och sjukvårdstjänster, utan är rent administrativa företag. De lokala hälsoföretagen (sjukhusen) fungerar som dotterbolag till de regionala hälsoföretagen och ansvarar självständigt för drift och för investeringar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Primärvården ansvarar däremot de 422 kommunerna för tillsammans med äldreomsorg och övrig socialtjänst (fr.o.m. 2020 ska antalet kommuner genom en reform minska till 354&lt;SPAN class="ft71"&gt;34&lt;/SPAN&gt;).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Värt att notera i sammanhanget är dock att finansieringen i Norge även innan reformen 2001 varit påtagligt styrd från centralt håll. Sedan sjukhuslagen 1969 hade fylkena finansieringsansvar för sjukhusen, men intäkterna kom från två håll, som i slutändan bägge två huvud- sakligen fastställdes av staten. Den ena delen var lokala skatteintäk- ter och den andra delen utgjordes av ramanslag från staten. Jämfört med övriga skandinaviska länderna fastställdes såväl skatterna på nationell som på fylkesnivå huvudsakligen av staten. Utifrån givna finansieringsramar och nationella mål styrde sedan de folkvalda i fyl- kena prioriteringar och investeringar i hälso- och sjukvården inom sina respektive geografiska områden.&lt;SPAN class="ft71"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Detta är en väsentlig skillnad gentemot Sverige där samma nivå – dvs. landstingen/regionerna – till större delen har ansvar för såväl driftsfrågor som finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Ett annat syfte med reformen 2001 var att stärka patienters och brukares medverkan i sjukhusvården. I samband med reformen till- kom krav på att hälsoföretagen ska ansvara för att representanter för patienter och andra brukare blir lyssnade till i samband med utveck- lingen av årliga planer för verksamheten (enligt 7 kap. 35 § Hälsoföre- tagslagen (LOV &lt;NOBR&gt;2001-06-15-93).&lt;SPAN class="ft81"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Införandet av ”fastlegeordningen” (dvs. ett fastläkarsystem) utgjorde också ett ben i strukturreformen i början av &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Fastlegord- ningen tillkom mot bakgrund av att Norge under &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; hade stora problem med läkartillgång i primärvården. Framför allt i glesbygd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2014, s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2014, s. 81.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Regjeringen, &lt;/SPAN&gt;Kommuner og regioner&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2014, s. 78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2014, s. 84.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="p95dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33995x1.jpg/" id="p95img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Det är dock värt att notera att redan innan fastläkarreformen byggde det norska primärvårdssystemet främst på privatläkare med egna mot- tagningar, och cirka 67 procent av befolkningen hade en fast läkare redan innan införandet av fastlegeordningen&lt;SPAN class="ft80"&gt;37&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Dagens primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Den norska staten har mindre inflytande över primärvården än över övrig specialistsjukvård. Med det sagt sätter de ramarna för kommu- nernas ansvar och uppgifter, bl.a. genom lagstiftning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Dagens norska primärvård är i hög grad uppbyggd kring den s.k. ”fastlegeordningen”. Den infördes alltså 2001 som en del av de större reformerna av hälso- och sjukvården och tog bl.a. avstamp i modell- erna från Danmark, UK och Nederländerna. Den är uppbyggd kring lagstiftning (Lov om helse- og omsorgstjenester i kommune), för- ordning (Forskrift om fastlegeordning i komunerne samt Forskrift om pasient- og brukerrettigheter i fastlegeordningen), centrala avtal och individuella avtal. Finansieringen av systemet regleras i en egen förordning och revideras årligen på grundval av förhandlingar mellan läkarföreningen och staten samt den norska kommunorganisationen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;Av förordning framgår bl.a. att listansvaret för läkare under fast- legeordningen omfattar alla allmänläkaruppgifter inom somatik, psy- kisk hälsa och missbruk, för personerna på hens lista. Av förordning framgår även att läkaren ska prioritera egna listade patienter, med undantag för patienter som behöver omedelbar hjälp. I enlighet med förordning kan kommunerna också ålägga fastlegern att delta i andra allmänmedicinska uppgifter i kommunen, under maximalt 7,5 h per vecka. Fastlegen är också förpliktigad att delta i ”legevakt”, dvs. jour (vilket faller utanför de 7.5 h per vecka). I själva avtalet med kommu- nen regleras bl.a. öppettider, listningstak, lokalisering m.m. En fast- lege ska inte ha mer än 2 500 personer på sin lista. Om man vill sätta ett listningstak under 500 personer måste detta avtalas med kommu- nen.&lt;SPAN class="ft103"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Sista kvartalet 2016 låg den genomsnittliga listan på 1 120 patien- ter/läkare.&lt;SPAN class="ft103"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Norges forskningsråd, &lt;/SPAN&gt;Evaluering av fastlegereformen &lt;NOBR&gt;2001–2005&lt;SPAN class="ft84"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; 2006, s. 16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Den norske Legeforening, &lt;/SPAN&gt;Fastlegeordningen Veileder og kommentarutgave&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Den norske Legeforening, &lt;/SPAN&gt;Fastlegeordningen Veileder og kommentarutgave&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Helsedirektoratet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Styringsdata for fastlegeordningen&lt;/SPAN&gt;, 4, kvartal 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="p96dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33996x1.jpg/" id="p96img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;Alla invånare har rätt att välja en allmänpraktiserande läkare – fastlege – att lista sig hos oss. 2016 var 97,9 procent av befolkningen listade hos en fastlege.&lt;SPAN class="ft71"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Invånarna får enligt regelverket byta fast- läkare max två gånger per år. I praktiken begränsas dock möjligheten p.g.a. fulla listor. I slutet av 2016 var det t.ex. 117 kommuner där det fanns färre än två öppna listor.&lt;SPAN class="ft71"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;I samband med införande av fastlege- ordningen inrättades 300 nya årsläkartjänster, för att svara upp mot befolkningens behov. Då, vid reformens införande, kunde även läkare som ej var specialister i allmänmedicin etablera sig som fastlege. Sedan mars 2017 gäller dock att man måste vara specialist i allmän- medicin, alternativt vara under specialiseringsutbildning, för att sluta avtal med, eller anställas av, kommunerna som fastlege.&lt;SPAN class="ft71"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;I slutet av 2016 var 57,5 procent av fastlegene specialister i allmänmedicin och 3,3 procent i samhällsmedicin.&lt;SPAN class="ft71"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Fastlegene kan arbeta antingen som egna företagare med indivi- duella avtal med respektive kommun och ersättning enligt en nationell taxa, eller som löneanställda av kommunerna. Den stora majoriteten (cirka 95 procent) jobbar som egenföretagare. Antalet löneanställda har i princip sjunkit varje år sedan reformens införande men under 2016 (sista året för vilket data finns) började en ökning återigen att synas.&lt;SPAN class="ft103"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;I den allmänna debatten hörs vittnesmål om ökande svårig- heter att rekrytera nya fastleger bland de yngre generationerna.&lt;SPAN class="ft103"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Dels är det dyrt att ta över en lista (kräver skuldsättning) dels kräver privata praktiker ett omfattande åtagande av läkaren, bl.a. för att ordna ersättare vid sjukdom och semester. Detta är möjligtvis något mindre attraktivt för en generation med andra värderingar än de som utgör kärnan i dagens fastlegekår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;Norges Forskningsråd fick i uppdrag att genomföra en forsk- ningsbaserad utvärdering av fastlegeordningen åren &lt;NOBR&gt;2001–2005.&lt;/NOBR&gt; Ut- värderingen tittade framför allt på läkartäckning, kontinuitet, till- gänglighet och effektivitet. Man konstaterade då att reformen lett till att 98.5 procent av befolkningen var listade hos en fastlege. Antalet patienter i mindre kommuner som uppgav att man träffat samma läkare ökade något, medan det redan fanns god kontinuitet i större städer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Helsedirektoratet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Styringsdata for fastlegeordningen&lt;/SPAN&gt;, 4, kvartal 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Helsedirektoratet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Styringsdata for fastlegeordningen&lt;/SPAN&gt;, 4, kvartal 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Helfo, &lt;/SPAN&gt;Nytt kompetansekrav for leger i allmennpraksis&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Helsedirektoratet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Styringsdata for fastlegeordningen&lt;/SPAN&gt;, 4, kvartal 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Helsedirektoratet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Styringsdata for fastlegeordningen&lt;/SPAN&gt;, 4, kvartal 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dagens medisin, &lt;/SPAN&gt;Fastleger i &lt;NOBR&gt;40-årener&lt;/NOBR&gt; slutter, &lt;NOBR&gt;2017-09-28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="p97dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33997x1.jpg/" id="p97img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;och kommuner och där förändrades detta inte nämnvärt. Läkare som innan reformen hade få fasta patienter var också de som tydligast gav uttryck för att den var nyttig. För övriga innebar den troligen inte lika stor skillnad. Tillgängligheten hade ökat, delvis som en följd av de 300 nya årsläkartjänsterna som infördes, men även utifrån att kon- kurrensen drev på enskilda fastleger att öka sin tillgänglighet. Samtidigt visade en studie på att patienter med allvarlig psykisk ohälsa upplevde fastlegene som mycket upptagna och utan tid att verkligen hjälpa dem. Reformen bedömdes dock generellt bidragit till högre nöjdhet hos såväl patienter som läkare.&lt;SPAN class="ft71"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Reformer med bäring på primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;2102 påbörjades genomförandet av annan större reform inom hälso- och sjukvården i Norge: Samhandlingsreformen. Denna bygger på ett vitpapper som lades fram till Stortinget 2009, vilket identifierade tre huvudsakliga utmaningar för det norska hälso- och sjukvårdssystemet:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Patienternas behov av samordnade hälsotjänster tillgodoses inte tillräckligt väl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Tjänsterna präglas av för små insatser för att begränsa och före- bygga sjukdom.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Ändringar i den demografiska utvecklingen och sjukdomsbilden ger utmaningar som kan hota den ekonomiska hållbarheten för samhället.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft40"&gt;Genom samhandlingsreformen ville den norska regeringen försöka att säkra en framtida hälso- och omsorgstjänst som både lever upp till patienternas behov av samordnade tjänster och till de samhällsekono- miska utmaningarna. Detta genom fem huvudsakliga åtgärdsområden:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Tydliggörande av patientrollen, genom ökad patientmedverkan och integrerade vårdkedjor mellan statens och kommunernas ansvars- områden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvecklande av kommunernas roll genom ökat fokus på förebyg- gande insatser och mer av ett holistiskt grepp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Norges forskningsråd, &lt;/SPAN&gt;Evaluering av fastlegereformen &lt;NOBR&gt;2001–2005&lt;SPAN class="ft84"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; 2006, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;9–16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Stortingsmelding, nr 47, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–09&lt;/NOBR&gt; – Samhandlingsreformen – Rett behandling – på rett sted – til rett tid&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="p98dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33998x1.jpg/" id="p98img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft69"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft134"&gt;Införande av ekonomiska incitament, inklusive kommunal med- finansiering av den specialiserade hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utvecklande av den specialiserade hälso- och sjukvården så att den bättre kan nyttja sin specialistkompetens, bl.a. genom förtydligad ansvarsfördelning mellan den specialiserade hälso- och sjukvården och kommunerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Underlätta för tydligare prioriteringar, bl.a. genom en utveckling av den nationella hälsoplanen till att bli ett mer operativt budskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft11"&gt;Man har bl.a. antagit en folkhälsolag som tydliggör kommunernas ansvar för förebyggande och hälsofrämjande arbete inom alla sekto- rer. Genom en gemensam lag för hälso- och omsorgstjänsterna i kommunerna &lt;NOBR&gt;(LOV-2011-06-24-30)&lt;/NOBR&gt; ställs bl.a. krav på kommuner och hälsoföretag att ingå samarbetsavtal. Sedan 2016 finns även krav på kommunerna att tillhandahålla sängplatser för behov av ögonblicklig vård, dygnet runt (Kommunale akutte døgnplasser [KAD])&lt;SPAN class="ft71"&gt;50&lt;/SPAN&gt;. Vidare har resurser flyttats över från såväl staten som sjukhusen till kommu- nerna för deras nya uppgifter och för att kommunerna skulle betala sin del av ”sjukhusräkningen”.&lt;SPAN class="ft71"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft13"&gt;I samband med påbörjandet av reformerna beslutade man även om två uppdrag för att följa effekterna av reformen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Uppdrag till Norges forskningsråd (NFR) om följeforskning (EVASAM)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Uppdrag till Helsedirektoratet (motsvarande Socialstyrelsen) att driva ett förvaltningsmässigt följeupplägg, för genomförande av samhandlingsreformen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p320 ft11"&gt;I sin utvärdering från 2016 konstaterar NFR bl.a. att man ser en tyd- lig utveckling i linje mot en del av de mål som låg till grund för sam- handlingsreformen, däribland en reducering av vårddygn i sluten vård (liggetid i spesialisthelsetjenesten), förbättring vad gäller utbudet av akut/omedelbar hälso- och sjukvård, stärkt fokus på folkhälsoarbetet och förebyggande insatser i kommunerna, samt förstärkt och möj-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Stortingsmelding, nr 47, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2008–09&lt;/NOBR&gt; – Samhandlingsreformen – Rett behandling – på rett sted – til rett tid&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Norges forskningsråd, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Evaluering av samhandlingsreformen&lt;/SPAN&gt;, 2016, s. 8.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regjeringen, &lt;/SPAN&gt;Samhandlingsreformen i kortversjon&lt;SPAN class="ft29"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2014-10-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;
&lt;DIV id="p99dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33999x1.jpg/" id="p99img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;ligen mer flexibelt samarbete med kommuner och hälsoföretag. Sam- tidigt sägs samarbetsavtalen mellan kommuner och hälsoföretag inte i någon större utsträckning ha lett till en upplevelse av förändringar i samarbetet. De flesta konflikter som uppstår gäller utskrivnings- klara patienter och där upplevs maktbalansen oförändrad, till sjukhus- läkarna fördel, och kommunerna upplever sig sällan bli involverade i besluten. I nuläget kan man inte heller säga om reformen gett tydlig utdelning vad gäller mer sammanhållna vårdförlopp för patienterna.&lt;SPAN class="ft71"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Slutligen är det också värt att notera att det för närvarande pågår en intensiv debatt/diskussion i Norge om hur man ska ”rädda fast- legeordningen”. Läkarna som jobbar i den upplever inte att man har tid att utföra sitt arbete och enligt en nyligen publicerad undersök- ning överväger nästan hälften av dagens fastleger att sluta inom fem år, givet hur situationen ser ut idag.&lt;SPAN class="ft81"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel av BNP till hälso- och sjukvård: 10,3 procent år 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Andel av landets kostnader för hälso- och sjukvård som går till Primärvården: ingen uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;54&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Antal läkare per 1 000 invånare: 3,66 år 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel allmänläkare av totala läkarkåren: 19,47 procent år 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förväntad livslängd för kvinnor/män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid födsel: 82,7/78,8 år (2015)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;respektive vid 40 år: 43,4/39,8 år (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Allmänt om hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Danmarks hälso- och sjukvårdsystem finansieras liksom det svenska främst via skatter, är decentraliserat och tillhandahåller allmän hälso- och sjukvård till hela befolkningen. I likhet med det svenska systemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Norges forskningsråd, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Evaluering av samhandlingsreformen&lt;/SPAN&gt;, 2016, s. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Hermansen M, Ören, T.O, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Fastlegeordningen slår sprekker&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2018-04-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Som tidigare redogjorts för finns det inga gemensamma definitioner för primärvård, och inte heller några standarder för hur det ska mätas. Motsvarande uppgift finns inte heller för Sverige i den studie som är vår källa, Kringos et al 2015 (Vol 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="p100dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339100x1.jpg/" id="p100img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;är den nationella nivån ansvarig för lagar och reglering, tillsyn och kvalitetsuppföljning, medan själva tillhandahållandet av tjänster är regioner och kommuners ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Tidigare var också ansvar för akut vård, primärvård och folkhälsa spritt över de tre olika administrativa nivåerna (stat, region, kommun). Vid en större reform år 2007 minskades antalet regioner från 14 till 5 och kommunerna från 275 till 98. Regionerna ansvarar nu för att utforma och driva hälso- och sjukvård och kommunerna ansvarar för sjukdomsförebyggande, hälsofrämjande (finns dock stor variation i nivån på investeringar på dessa två områden), rehabilitering, hem- sjukvård och tjänster och insatser vid långvarigt vård- och omsorgs- behov (long term care). Till skillnad från i Sverige har dock regioner sedan reformen år 2007 inte längre egen beskattningsrätt utan hälso- och sjukvården finansieras genom en kombination av statliga och kommunala skatter. Regioner tilldelas medel från den statliga nivån baserat på sociala och demografiska faktorer. Regionernas arbete finansieras till 75 procent via generella bidrag (block grants), men även aktivitetsbaserad ersättning förekommer. Syftet med att staten och kommunerna delarna på finansieringen är att ge incitament till kostnadskontroll samt till preventivt och hälsofrämjande arbete.&lt;SPAN class="ft71"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Redan sedan tidigare var det obligatoriskt för regioner och kom- muner att utveckla en gemensam hälsoplan vart fjärde år som omfat- tar såväl förebyggande som behandlande vård. Detta krav stärktes också i reformen 2007 genom att standardavtal togs fram som täcker in koordinering, prevention och rehabilitering. Avtalen hanteras löp- ande av regionala kommittéer där såväl regioner och kommuner som privata vårdgivare finns representerade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Cirka en femtedel av Danmarks läkare är allmänläkare. De jobbar huvudsakligen på privata enmanskliniker. Samtidigt har Danmark EU:s högsta antal sjuksköterskor per invånare (16,7/1 000 invånare). Trots det har inte några mer omfattande förändringar genomförts när det gäller skifte av vilken profession som utför vilka uppgifter (kom- petensväxling).&lt;SPAN class="ft71"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Det är endast 1.3 procent av den danska befolkningen som beräknas ha hälsobehov som inte tillgodoses (p.g.a. Kostnader, avstånd eller annat), att jämföra med &lt;NOBR&gt;EU-snittet&lt;/NOBR&gt; på 3.2 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Denmark: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 6, 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Denmark: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="p101dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339101x1.jpg/" id="p101img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Dagens primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Den danska primärvården är på liknande sätt som i Norge uppbyggt kring ett fastläkarsystem, främst bestående av små privata kliniker, vilka tecknar avtal med regionerna. 99 procent av Danmarks invånare har valt att tillhöra s.k. grupp 1, vilket betyder att de måste registrera sig hos en allmänläkare som sedan ska tillhandhålla primärvård, samt fungera som grindvakt. Den resterande procenten som tillhör grupp 2 kan fritt välja allmänläkare eller att gå direkt till specialistvården men måste då betala patientavgifter för besöken, till skillnad från grupp 1. Danmark var det &lt;NOBR&gt;EU-land&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;2011–2013&lt;/NOBR&gt; hade den lägsta andelen patienter som besökte akuten p.g.a. bristande tillgång till primär- vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Patientavgifter krävs för besök i den öppna psykiatrin samt för besök hos fysioterapeuter liksom för tandvård samt hjälpmedel för hörsel, i varierande utsträckning. Allt som allt betalas cirka 14 pro- cent av kostnaderna för den danska sjukvården genom patientavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Fragmenteringen lyfts ofta som en utmaning för den danska vår- den. I ett försöka att motverka denna har vissa kommuner satsat på så kallade hälsohus där allmänläkare och associerade professioner samt vissa specialistvårdstjänster tillhandahålls under samma tak. Än så länge har man dock inte kunnat visa på några vinster när det gäller koordineringen. Danmark har infört ett gemensamt elektroniskt journalsystem, i vilket alla vårdgivare kan få tillgång till information, göra ändringar och förskriva. Det är ännu inte helt integrerat, det finns olika plattformar på olika vårdinrättningar, men gemensamma interoperabilitetsstandarder tillåter dem ändå att utbyta information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Reformer med bäring på primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;2016 tillsatte den danska regeringen en kommitté om ”Det nära och sammanhängande hälsosystemet”, bestående av representanter för såväl staten som intresseorganisationerna för kommuner respektive landsting. I juni 2017 presenterade de sin slutrapport med 20 förslag på hur primärvården kan stärkas och koordineringen av vården för- bättras.&lt;SPAN class="ft71"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;I december 2017 kom Sundhedsministeriets svar på rappor- ten i form av skriften ”Sundhed hvor du er”. Skriften sammanställer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Denmark: Country Health Profile 2017, 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regeringen, &lt;/SPAN&gt;Udvalg om det naere og sammenhaengenede sundhedsväsende, Afrapportering, juni 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="p102dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339102x1.jpg/" id="p102img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;dels pågående och dels nya initiativ som ska stärka de lokala hälso- insatserna och lanserar även starten för arbetet med en nationell kvalitetsplan för det nära och sammanhängande hälsosystemet. För 2018 annonserades dessutom en pott om 200 miljoner DKR, som kommuner, regioner och läkare i allmän praksis kan ansöka om medel från för att etablera ”läkar- och hälsohus” (ungefär svenska &lt;NOBR&gt;hälso-/&lt;/NOBR&gt; vårdcentraler).&lt;SPAN class="ft71"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;Den danska regeringen konstaterar att för att stärka kvaliteten i det nära hälsosystemet är det avgörande att de allmän- praktiserande läkarna samlar sig runt större enheter, där de även kan gå samman med sjuksköterskor, fysioterapeuter, kiropraktorer, psyko- loger och andra professioner för att erbjuda patienterna ett brett och kvalitativt hälsoutbud. Det är också önskvärt att de allmänpraktise- rande läkarna samlokaliserar sin verksamhet med t.ex. det kommunala hälsoutbudet och öppenvård utgående från sjukhusen. Samlokalisering och större enheter förväntas bidra till en mer sammanhängande vård för patienterna och även stärkt kunskapsmiljö och kunskapsutbyte mellan de olika professionerna, liksom mer effektivt utnyttjande av såväl administrativa funktioner och utrustning.&lt;SPAN class="ft71"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Den danska regeringen har också gått vidare med förslaget från kommittén om en ny specialistsjuksköterskeutbildning för sjukskö- terskor inom den kommunala hemsjukvården och i allmän praksis. Utbildningen (60 &lt;NOBR&gt;ECTS-poäng)&lt;/NOBR&gt; kommer att titeln specialistsjuk- sköterska i medborgarnära sjukvård (Specialsygeplejerske i Borgernær Sygepleje).&lt;SPAN class="ft81"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Som en del av den danska regeringens ”sammanhangsreform”&lt;SPAN class="ft80"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;har man också initierat en översyn av styrningen inom hälsoområdet. Målsättningen är att utveckla nya styrmodeller som säkerställer en mer sammanhållen vård och behandling och mer patientnära behand- lingsförlopp. Förslag ska presenteras under våren 2018 och medel finns avsatta för genomförande &lt;NOBR&gt;2018–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Den danska akutvården håller på att omorganiseras med avsikt att lägga större tyngd på den prehospitala vården samt utbyggda akutmot- tagningar med seniora specialister.&lt;SPAN class="ft103"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Ur detta perspektiv är Köpen- hamnsregionens organisation intressant (Region Hovedstaden). Som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Sundheds og ældreministeriet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Sundhed, hvor du er&lt;/SPAN&gt;, december 2017, s. 6.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Region Sjaelland, &lt;/SPAN&gt;Ansøgning til Pulje til etablering af læge- og sundhedshuse&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Sundheds og ældreministeriet, &lt;/SPAN&gt;Sygeplejersker får ny specialuddannelse i kommuner og almen praksis&lt;SPAN class="ft87"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2018-08-02.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Regeringen, &lt;/SPAN&gt;Sammenhængsreform&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Denmark: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;
&lt;DIV id="p103dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339103x1.jpg/" id="p103img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft40"&gt;enda region av de fem danska regionerna har man valt att organisera den prehospitala vården som ett sammanhängande förlopp. Politiskt beslut om detta fattades 2008 och förändringarna har sedan införts stegvis. 2009 togs nya kontrakt fram för ambulansverksamheten som innebar större organisatoriska förändringar och att mer verksamhet gick över i egen regi, eller underleverantörer till dem. Från och med 2011 tar regionens prehospitala verksamhet dessutom emot alla sam- tal – från hela Danmark – till 112 som rör medicinska frågor. 2012 etablerades ”Akutberedskapen” som en egen verksamhet med ansvar för bl.a. ambulans, akutläkarbilar och beredskapsverksamhet. Om ambulans skickas ut och de ser att det ej är behov av inläggning, kan de koppla upp sig mot resten av systemet för att istället boka in t.ex. hembesök (de kan dock inte boka in patienten direkt till hens allmän- läkare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;År 2012 startades även rådgivningstelefonen ”1813”. Dagtid för- väntas medborgarna i vanlig ordning vända sig till sin egen allmän- läkare (som utgör ”grindvakt” till övrig vård.) Före 2013 var det till ”legevakten” som medborgarna skulle vända sig om man behövde hjälp efter allmänläkarnas ordinarie arbetstid. Så är det också fort- farande i övriga danska regioner. Sedan 2013 gäller dock för Köpen- hamnsregionens invånare att de efter kl. 16.00 istället ska vända sig med frågor som inte kan vänta till nästa dag till ”1813”, som sedan, utifrån ett beslutstöd – och med översyn över kapacitet på olika sjuk- hus – triagerar patienterna vidare till olika vårdnivåer (inklusive psy- kiatri och tandvård) alternativt ger råd om egenvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Sedan 2014 är det inte längre tillåtet för invånarna att vända sig direkt till akutsjukhusen (cirka &lt;NOBR&gt;18–20&lt;/NOBR&gt; procent gör det fortfarande). Istället är det ”1813” som avgör om invånaren ska till sjukhus, till den egna allmänläkaren (nästa dag) alternativt ska stanna hemma. Cirka &lt;NOBR&gt;35–37&lt;/NOBR&gt; procent skickas till akutmottagning, större delen ges rådgiv- ning, och invånarna är generellt nöjda. Den största effekten av den för- ändrade organisationen uppges vara att väntetiden tillbringas hemma istället för i väntrummet, och väntetiderna är kortare. Peakarna från akutmottagningarna är nu flyttade till ”1813”.&lt;SPAN class="ft71"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Utredningens besök vid den prehospitala verksamhet, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-01-29.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="p104dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339104x1.jpg/" id="p104img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Finland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel av BNP till hälso- och sjukvård: 9,4 procent (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Andel av landets kostnader för hälso- och sjukvård som går till Primärvården: ingen uppgift&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;65&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Antal läkare per 1 000 invånare: 3,21 (2014).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel allmänläkare av totala läkarkåren: 37,45 procent (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förväntad livslängd för kvinnor/män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid födsel: 84,4/78,7 år (2015)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid 40 års ålder: 45,1/39,9 år (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Allmänt om hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Även det finska hälso- och sjukvårdssystemet är i hög grad decen- traliserat (även om reformer för att centralisera mer är på gång, se ”Reformer med bäring på primärvården” nedan). Den statliga nivån är ansvarig för lagstiftning och att utveckla och implementera policies och reformer, men det är den lokala nivån som huvudsakligen orga- niserar sjukvården. Kommunerna (i dagsläget över 300) ansvarar för att tillhandhålla grundläggande service såsom skola, hälsa och omsorg. De finansierar och organiserar primärvård (ofta gemensamt) och ut- gör totalt 20 olika sjukhusdistrikt, i vilka de finansierar och tillhand- håller sjukhusvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Den finska hälso- och sjukvården finansieras dels genom kom- munala skatter och dels genom den nationella sjukvårdsförsäkringen. Den senare hanteras av ”Folkpensionsanstalten (FPA)” vilken svarar inför riksdagen. Sjukförsäkringsfonden har två delar – en arbets- inkomstförsäkring och en sjukvårdsförsäkring – och är bl.a. ansvarig för att finansiera öppenvårdsmediciner, hälsorelaterade resekostnader och sjukersättning samt föräldraförsäkring. Utöver det subsidierar den även kostnader för företagshälsovård (vilket finska arbetsgivare är skyldiga att tillhandhålla sina anställda).&lt;SPAN class="ft71"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Som tidigare redogjorts för finns det inga gemensamma definitioner för primärvård, och inte heller några standarder för hur det ska mätas. Motsvarande uppgift finns inte heller för Sverige i den studie som är vår källa, Kringos m.fl 2015 (Vol 1).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;FPA, &lt;/SPAN&gt;FPA finansiering 2016&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="p105dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339105x1.jpg/" id="p105img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;År 2015 spenderade Finland 9.4 procent av sin BNP på hälso- och sjukvården. Cirka 74 procent av vården är offentligt finansierad och privat finansiering står för cirka 26 procent (betydligt högre än i övriga nordiska länder). Den privata finansieringen utgörs främst av patientavgifter (20 procent). Sådana finns för de flesta av de tjänster kommunerna tillhandahåller, med ett årligt tak/högkostnadsskydd på 691 euro. Vissa tjänster är dock avgiftsfria för vissa grupper, så- som t.ex. primärvård för barn samt barn- och mödrahälsovård. Även för mediciner finns ett tak/högkostnadsskydd, om 605 euro per år.&lt;SPAN class="ft71"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Finland har 3.2 läkare/1 000 invånare (under &lt;NOBR&gt;EU-snittet&lt;/NOBR&gt; på 3.6) och 14.6 sjuksköterskor/100 invånare (över &lt;NOBR&gt;EU-snittet&lt;/NOBR&gt; på 8.4). På senare år har det också skett en förflyttning mot alltmer utökade funktioner för sjuksköterskor, även om antalet som har dessa ut- ökade roller fortfarande är relativt litet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Överlag anser sig 70 procent av finländarna ha en god hälsa. Dessa fördelar sig dock ojämnt mellan olika inkomstgrupper. I den högsta inkomstkvintilen är det 82 procent som anser sig ha god hälsa men bara 56 procent i den lägsta. Skillnaden/ojämlikheten mellan dessa grupper är därmed större än i både Sverige, Danmark och EU.&lt;SPAN class="ft71"&gt;68 &lt;/SPAN&gt;Lik- som i de flesta andra länder är också levandsvanerelaterade riskfakto- rer mycket mer vanligt förekommande i grupper med lägre utbild- ning eller inkomstnivå (undantaget ”berusningsdrickande” bland vuxna som är något mer frekvent bland högutbildade).&lt;SPAN class="ft71"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;4 procent av fin- ländarna anser sig ha hälsobehov som ej tillgodoses, vilket är högre än &lt;NOBR&gt;EU-snittet&lt;/NOBR&gt; på cirka 3 procent. Den främsta anledningen till dessa icke tillgodosedda behov är väntetider. Dubbelt så många lågutbildade som högutbildade uppgav att de hade icke tillgodosedda hälsobehov.&lt;SPAN class="ft71"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Dagens primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Primärvården i Finland omfattar ett relativt brett tjänsteutbud inom öppenvård samt sjukdomsförebyggande, tandvård och mödra- och barnhälsovård. Dessa tjänster tillhandahålls i hälsocenter och i före-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p21 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Finland: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;6–7,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Finland: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Finland: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Finland: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="p106dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339106x1.jpg/" id="p106img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;tagshälsovårdsenheter. Hälsocenter har vanligen även enheter för in- tagna patienter, framför allt för patienter med kroniska sjukdomar och långvarigt vård- och omsorgsbehov.&lt;SPAN class="ft71"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Otillräcklig koordinering mellan sjukhusdistrikten och primärvårdsmyndigheterna lyfts som en utmaning, liksom en mer integrerad vård generellt. Koordinering mellan offentliga och privata vårdgivare lyfts också specifikt som en utmaning. Detta bedöms bl.a. bero på uppdelat ansvarsutkrävande för primärvården, övrig specialistvård och vård på särskilda boenden. Även ersättningssystemens brist på incitament för att stärka koor- dineringen mellan vårdgivare ses som en faktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;För att förbättra koordineringen har Finland bl.a. investerat i eHälsa. Ett gemensamt nationellt harmoniserat elektroniskt journal- system (the national Patient Data Repository, ”KANTA”) har in- förts som omfattar alla offentliga och privata vårdgivare. Sedan 2016 omfattar KANTA hela befolkningen och det inkluderar obligatorisk elektronisk förskrivning av mediciner och även en hälsoportal för medborgare där man kan se sin egen hälsoinformation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Reformer med bäring på primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Den finska regeringen är på väg att genomföra omfattande reformer av den finska hälso- och sjukvården. Den s.k. Landskaps- och vård- reformen innebär att nya landskap inrättas, att social- och hälsovår- dens strukturer, tjänster och finansiering reformeras och att nya upp- gifter överförs till landskapen. Det uttalade målet för dessa reformer är att förbättra jämlikheten, tillgängligheten och effektiviteten i hälso- och sjukvården och omsorgen, med kostnadskontroll. Ett övergrip- ande mål är att bryta kurvan av ökade utgifter genom kostnadsbespar- ingar. De huvudsakliga föreslagna ändringarna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Administration: ansvar för organisering och tillhandahållande av hälso- och sjukvård och omsorg flyttas från dagens kommuner till 18 landskap (en ny självstyrande förvaltningsnivå som dock mot- svarar nuvarande landskapsindelning). Antalet organisationer som ansvarar för ordnandet av social- och hälsovården och kommuner- nas gemensamma lagstadgade organisationer minskas därmed från närmare 190 olika ansvariga myndigheter till 18 landskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Finland: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="p107dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339107x1.jpg/" id="p107img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Finansiering: förflyttning från ett system med flera finansiärer till ett system med en ensam finansiär, finansierat genom generell skatt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Tillhandhållande av tjänster: en uppdelning av rollerna som inkö- pare och utförare av vård introduceras. Utökad valfrihet, stärkt kon- tinuitet och integrering av tjänster samt centralisering av akutsjuk- vården och vissa specialisttjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;Landskapen får ingen beskattningsrätt. Huvudprincipen är att de får finansiering från staten utifrån vilka tjänster kunderna i landskapet behöver. Avsikten är att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2020.&lt;SPAN class="ft71"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Landskapslagen, lagen om ordnande av social- och hälsovård och lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården behandlas samtidigt i den finska riksdagen under våren 2018. Tentativt väntas beslut i juni 2018. Landskapsval hålls sedan i oktober 2018.&lt;SPAN class="ft71"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Storbritannien, med viss fördjupning i Skottland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel av BNP till hälso- och sjukvård: 9,9 procent (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Andel av landets kostnader för hälso- och sjukvård som går till Primärvården: 19,9 procent (för England).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Antal läkare per 1 000 invånare: 2,81 (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel allmänläkare av totala läkarkåren:27,99 procent (2016).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förväntad livslängd för kvinnor/män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p303 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid födsel: 82,8/79,2 år (2015)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid 40 års ålder: 43,7/40,5 år (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Allmänt om hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft58"&gt;I Storbritannien har de fyra nationerna (England, Skottland, Wales och Nordirland) egna skattebaserade hälso- och sjukvårdssystem. Samtliga utgår dock från en offentlig nationell ”hälsomyndighet”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Finland: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Landskaps- och vårdreformen, &lt;/SPAN&gt;Allmän presentation av landskaps- och vårdreformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Landskaps- och vårdreformen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Tidtabell&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="p108dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339108x1.jpg/" id="p108img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;(National Health Service, NHS) och tillhandhåller omfattande offent- lig hälso- och sjukvård till invånarna, utan patientavgifter vid vård- tillfället. Totalt lägger UK 9.9 procent av sin BNP på hälso- och sjuk- vården (i paritet med &lt;NOBR&gt;EU-snittet)&lt;/NOBR&gt; och offentliga källor står för cirka 80 procent av den totala kostanden för hälso- och sjukvården. Den största andelen, 29,8 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna går till öppenvården (inklusive mobil vård) och cirka 28,7 procent går till slutenvården.&lt;SPAN class="ft81"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Lokala myndigheter har en viss frihet vad gäller vilka tjänster man väljer att tillhandahålla inom ramen för sin budget och skillnader före- kommer t.ex. vad gäller elektiv kirurgi och &lt;NOBR&gt;IVF-behandling.&lt;/NOBR&gt; Patien- ters direkta kostnader vid vårdtillfällen/för mediciner är relativt låg och förkommer framförallt för receptbelagda mediciner, tandvård, glas- ögon samt vården för personer med långvarigt vård- och omsorgsbehov (long term care).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft11"&gt;Jämfört med &lt;NOBR&gt;EU-snittet&lt;/NOBR&gt; (3,6) har UK få läkare (2,8) per 1 000 invå- nare. Likaså har man få och sedan 2013 minskande antal, sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med &lt;NOBR&gt;EU-snittet&lt;/NOBR&gt; (7,9 jämfört med 8,4).&lt;SPAN class="ft71"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Vid 65 års ålder har kvinnor en förväntad återstående livslängd om 20,8 år och män 18.6 år. Av dessa år kan kvinnor förvänta sig att cirka 50 procent är friska år och män cirka 55 procent.&lt;SPAN class="ft71"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Stora ojäm- likheter finns vad gäller förekomst av t.ex. kroniska sjukdomar. Jäm- fört med de som har högst utbildning har de med lägst utbildning en 50 procent högre risk att drabbas av astma, nästan dubbelt så hög risk att drabbas av depression och nästan 2,5 gånger så hög risk att de har diabetes.&lt;SPAN class="ft71"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;Dessa ojämlikheter återfinns också vad gäller hur stor an- del av befolkningen som anser sig ha god hälsa. På totalen anser sig cirka 70 procent av Storbritanniens befolkning ha en god hälsa. I den övre inkomstkvintilen är det dock 80 procent som anser sig ha god hälsa och i den lägre enbart 60 procent. Vad gäller &lt;NOBR&gt;icke-tillgodosedda&lt;/NOBR&gt; behov av hälso- och sjukvård fördelar de sig dock förhållandevis jämt mellan olika inkomstgrupper, tack vare frånvaron av finansiella hin-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft13"&gt;der för att få tillgång till vård.&lt;SPAN class="ft117"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="p109dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339109x1.jpg/" id="p109img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Dagens primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Primärvården i Storbritannien är generellt sett uppbyggd kring allmän- läkarmottagningar med team av allmänläkare, sjuksköterskor och stöd- personal och står för första linjens hälso- och sjukvård samt innehar en grindvaktsroll till övrig specialistvård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Traditionellt sett bestod allmänläkarmottagningarna av egenföretagare, som arbetade själva eller i partnerskap, men på senare tid har det skett en ökning av löne- anställda allmänläkare, vilka år 2007 utgjorde cirka 20 procent av all- mänläkarna. Egenföretagare ersätts via en mix av kapitering och betal- ning per tjänst.&lt;SPAN class="ft71"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Patienter kan fritt välja vilken allmänläkare de vill registrera sig hos, inom sitt boendeområde, även om det finns rapporter om att vissa patienter har svårigheter att registrera sig.&lt;SPAN class="ft71"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;2003 låg den genomsnittliga listningen per läkare i hela Storbritannien på 1 745 patienter/läkare. Allmänläkarnas ansvar regleras i kontrakt, vilka bl.a. ålägger dem att tillhandahålla tjänster mellan kl. 8.00 och 18.30.&lt;SPAN class="ft71"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Via NHS ges även tillgång till distriktssköterskor, barnmorskor, hembesök, familjeplanering och fysioterapi, utan patientavgifter. Dessa kan vara knutna till en allmänläkarpraktik eller till ett geografiskt område. Transporter till sjukhus är gratis för låginkomsttagare om det finns ett bedömt behov av sjukhusvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Liksom i Sverige är socialtjänst och hälso- och sjukvård uppdelade i England, Wales och Skottland (Nordirland har dock ett integrerat upplägg). I dessa tre nationer är den sociala omsorgen finansierad genom de lokala styrande myndigheterna och utförs huvudsakligen av privata genomförare. På olika håll pågår dock nu olika initiativ för att få till en bättre integration mellan hälso- och sjukvård och social omsorg/socialtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Kringos, DS, et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe&lt;SPAN class="ft87"&gt;, European Observatory on Health Systems and Policies, Volume 2, 2015, s.298.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Kringos, DS, et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe&lt;SPAN class="ft29"&gt;, European Observatory on Health Systems and Policies, Volume 2, 2015, s. 299.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="p110dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339110x1.jpg/" id="p110img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Reformer med bäring på primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;England&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;Englands senaste långsiktiga policy för hälso- och sjukvården (Next Steps on the Five Year Forward View NHS England, 2017) tonar ner marknadernas och konkurrensens roll och signalerar ett steg tillbaka från uppdelning i inköpare/utförare för att istället lyfta modeller som främjar samarbete på lokal nivå. Sedan 2015 pågår också en rad initiativ kring nya vårdmodeller (s.k. ‘vanguard’ sites) och organisato- riska former, med syfte att förbättra koordineringen, kunna leverera mer integrerad vård och mer vård utanför sjukhusen. Förhoppningen är att detta ska bidra till både förbättrad kvalitet och effektivitets- vinster.&lt;SPAN class="ft81"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;I juli 2015 lämnade den engelska kommissionen för primärvår- dens arbetsstyrka sin slutrapport, till ”Health Education England” (en myndighet för ledarskap och utbildning som sorterar under Storbritanniens hälsodepartement). Kommissionens uppdrag var att identifiera och lyfta fram innovativa modeller för primärvård som kan möta framtida behov hos patienter och NHS. Kommissionen beskriver sin vision för framtidens primärvård som en primärvård med aktivt samarbete mellan vårdens medarbetare och personerna som de är till för. En primärvård med en bredare bas av olika yrkes- kategorier, och med mer samarbete mellan olika praktiker samt med t.ex. apotek. Givet komplexiteten i många personers hälsobehov och behovet av att engagera människor i sin egen vård kommer många besök att behöva vara längre. Samtidigt kommer man att bättre kunna nyttja teknologins möjligheter för att kunna kommunicera med patien- ter samt ge stöd till dem för egenvård. Vården kommer även i högre grad, där relevant, kunna guida patienter till resurser hos lekmanna- och frivilligorganisationer utanför hälso- och sjukvården. Visionen beskriver vidare hur även läkare och sjuksköterskor på sjukhus kom- mer att arbeta mer tillsammans med andra närmre medborgarna, bl.a. vad gäller vård av äldre. I rapporten ges sedan 38 rekommendationer för hur man ska uppnå denna vision. Rekommendationerna tar sikte på en multidisciplinär arbetsstyrka i primärvården, bättre nyttjande av teknologi, nätverk mellan praktiker, integrerad vård, kvalitet och säkerhet i primärvård, grupper med speciella behov, utbildning och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="p111dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339111x1.jpg/" id="p111img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;fortbildning samt bättre data för uppföljning och evidensbaserad ut- veckling.&lt;SPAN class="ft117"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;I HEE:s svar, gällande de rekommendationer som rör deras upp- drag, konstateras att flera av rekommendationerna redan är en del av HEE:s strategi och i hög grad möjliga att implementera förhållande- vis snabbt. Man framhåller dock, liksom kommissionen, att de rekom- mendationer som kräver kulturförändringar eller utveckling som skär över flera organisationsgränser kommer att ta längre tid.&lt;SPAN class="ft71"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Skottland&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p219 ft11"&gt;För att möta utmaningarna som följer med en åldrande befolkning och ändrad epidemiologisk börda har skotska regeringar sedan 1999 arbetat systematiskt för att bättre integrera hälso- och sociala tjänster, och därigenom förbättra hälsoutfallen. År 1999 etablerades 79 lokala hälsovårdskooperativ runtom i landet som sammanförde allmänläkare med andra primärvårdsmedarbetare samt socialarbetare. Tillsammans skulle de tillhandahålla en rad primärvårds- och &lt;NOBR&gt;samhälls-/omsorgs-&lt;/NOBR&gt; tjänster och främja gemensamt arbete med lokala myndigheter och frivilligsektorn. Därefter har utvecklingen skett i flera olika steg. De har bl.a. inkluderat ett nationellt ramverk för att få det skotska NHS att fokusera mer på preventivt arbete och flytta fokus från akutsjuk- hus till miljöer närmre invånarna (2005). Detta ramverk följdes 2007 av en femårsplan från den skotska regeringen som gav NHS i upp- drag att leda arbetet att, tillsammans med partners, flytta ut mer vård från sjukhusen och närmre invånarna. 2014 antogs så till slut lagen som lägger grunden för dagens system ”Public Bodies (Joint Working) (Scotland) Bill”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Denna lag ålägger relevanta aktörer att integrera såväl planering som utförande av hälso- och sjukvård och sociala tjänster. I och med lagen har partnerskapsarrangemang mellan hälso- och socialmyndig- heter etablerats runtom i landets 32 olika områden. Varje partnerskap kan välja om man vill utse en ”ledarmyndighet” av de två, alternativt om man vill skapa en gemensam styrelse, med en egen chefstjänste- man, till vilken bägge myndigheterna delegerar ansvar. Oavsett vilken av dessa två former de s.k. ”integrationsmyndigheterna” tar så ska de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;The Primary Care Workforce Commission, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;The future of Primary &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Care-Cretaing&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; teams for tomorrow&lt;/SPAN&gt;, 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Health Education England, &lt;/SPAN&gt;Response to ”The future of primary care: Creating teams for tomorrow”&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="p112dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339112x1.jpg/" id="p112img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;etablera en integrerad budget för att stödja genomförandet av de integrerade funktionerna. Dessa måste omfatta socialtjänst för vuxna, hemsjukvård/vård i närmiljö (community health care), vissa delar av sjukhusvård för vuxna samt syfta till att stödja prevention och för- bättrade hälsoutfall. Varje integrationsmyndighet etablerar också en ”strategisk uppdragsplan” (commissioning plan), vilken konsulteras brett med olika intressenter såsom patient- och brukarorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Ett nationellt ramverk är under utvecklande för att kunna följa upp effekterna för invånarna av den integrerade hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Nio nationella önskade resultat för hälsa och välmående har fastslagits, vilka tar sikte på kvalitet och sammanhang/kontinuitet i tjänster för såväl individer som vårdgivare, deras familjer och de som arbetar inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. De lokala hälso- och sjukvårds- samt socialtjänstmyndigheterna och integrationsmyndig- heterna är gemensamt ansvariga för att uppnå dessa resultat.&lt;SPAN class="ft71"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Indika- torer för att följa upp utvecklingen vad gäller de önskade resultaten har tagits fram och testats i piloter, varefter 23 kärnindikatorer har kopplats till de nio nationella önskade resultaten.&lt;SPAN class="ft71"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;3.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Nederländerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel av BNP till hälso- och sjukvård: 10,7 procent (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Andel av landets kostnader för hälso- och sjukvård som går till Primärvården: 14,7 procent (2008).&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Antal läkare per 1 000 invånare: 3,47 (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Andel allmänläkare av totala läkarkåren: 44,61 procent (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förväntad livslängd för kvinnor/män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid födsel: 83,2/79,9 år (2015)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vid 40 års ålder: 43,9/41 år (2015).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p217 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Eurohealth, &lt;/SPAN&gt;Developing integrated Health and Social care models in Scotland&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2016&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;11–15.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Skottlands regering, &lt;/SPAN&gt;National Health and Wellbeing Outcomes: Information Framework&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Kringos, DS, et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe&lt;SPAN class="ft29"&gt;, European Observatory on Health Systems and Policies, Volume 2, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="p113dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339113x1.jpg/" id="p113img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Allmänt om hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Nederländerna har ett försäkringsbaserat hälso- och sjukvårdsystem, som täcker in hela befolkningen (98.4 procent år 2014).&lt;SPAN class="ft71"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Före 2006 byggde systemet på en socialförsäkring kombinerat med privata för- säkringar för dem med mer resurser. År 2006 genomfördes dock en omfattande reform vilken etablerade en enda privat försäkrings- marknad med reglerad konkurrens. I dag är det obligatoriskt för alla invånare att ha en försäkring som täcker ett definierat åtgärdspaket. Försäkringsgivare måste acceptera alla som ansöker om en försäk- ring och förväntas kontraktera tjänsteleverantörer baserat på kvalitet och pris. Regeringen övervakar hälso- och sjukvårdsförsäkringen och dess marknader, med hjälp av olika myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;2006 års reform gav även patienterna en viktig roll som marknads- aktör. I och med detta har patientdeltagande blivit en allt viktigare policyfråga i Nederländerna. Offentligt finansierade vårdgivare har ända sedan 1996 haft krav på sig att ha ett representativt klientråd. Dess- utom måste försäkringsgivarna involvera patienter i inköpsbeslut. &lt;SPAN class="ft71"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;För barn täcks försäkringen av regeringen. Vuxna betalar en om- rådesbaserad taxa till sin försäkringsgivare samt ett inkomstrelaterat bidrag via sin arbetsgivare. Dessa går till en central fond, vilken sedan fördelas mellan försäkringsgivare baserat på riskjusteringar. Cirka 40 procent av de försäkrade får ett skatteavdrag för att köpa sin hälso- och sjukvårdsförsäkring. Det har kommit alltmer krav på kost- nadsdelning/patientavgifter, men det är fortsatt avgiftsfritt att be- söka allmänläkare samt mödravård och distriktssköterska. En stor majoritet (81.4 procent år 2015) köper även kompletterande försäk- ringar – utöver den obligatoriska – för att täcka in tandvård och fysio- terapi.&lt;SPAN class="ft81"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Vid 65 års ålder är den resterande förväntade livslängden 18,4 år för män (har ökat från 15,4 år 2000) och 21,1 år för kvinnor (19,3 år 2000). Medan män överlag får spendera 57 procent av den tiden vid god hälsa är motsvarande andel för kvinnorna bara 45 procent (år 2015).&lt;SPAN class="ft103"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Enbart 5 procent av holländarna upplever sig ha dålig hälsa, men det finns en tydlig ojämlikhet i hur denna grupp fördelar sig på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Finland: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Netherlands: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2017, s. 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Netherlands: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;5–6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Netherlands: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="p114dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339114x1.jpg/" id="p114img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p346 ft9"&gt;befolkningen. I den högsta inkomstkvintilen&lt;SPAN class="ft81"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;uppger enbart 2 pro- cent att de har dålig hälsa men i den lägsta inkomstkvintilen är det 10 procent som upplever sig ha dålig hälsa. Det är även tydliga skill- nader i förekomst av t.ex. diabetes utifrån utbildningsnivå, där grupper med lägre utbildning har betydligt högre prevalens än grupper med högre utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;Dagens primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Sedan 2002 har Nederländerna haft ett fokus på att flytta över mer av vården från den sekundära vårdnivån till primärvården. Det gäller framförallt för kroniska sjukdomar och enkla, lågriskbehandlingar såsom t.ex. mindre kirurgi. Primärvården fungerar också som grind- vakt för besök på sjukhus och övrig öppen specialistvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Den holländska primärvårdens medarbetare återfinns alltmer i större organisatoriska enheter, såsom hälsocentraler, och i multi- disciplinära team. 85 procent av allmänläkare är egenföretagare och 15 procent är avlönade av en allmänläkare som är egenföretagare.&lt;SPAN class="ft103"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Alla invånare är registrerade hos en allmänläkare. I princip har invå- nare rätt att själva välja sin allmänläkare men dessa kan också säga nej, t.ex. p.g.a. att personen bor för långt från läkarmottagningen eller för att läkaren har för många patienter på sin lista. Normen för liststor- leken är mellan 800 och 2 750 patienter. 2008 låg den genomsnittliga listan på 2 322 patienter.&lt;SPAN class="ft103"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p348 ft11"&gt;Vanligen samarbetar &lt;NOBR&gt;samhälls-apotekare/farmaceuter&lt;/NOBR&gt; på ett struk- turerat sätt med allmänläkare inom sitt upptagningsområde. Arbete med kompetensväxling har lett till nya positioner som ”practice nurses, nurse practitioners, &lt;NOBR&gt;nurse-specialists”&lt;/NOBR&gt; (vilka också får förskriva läke- medel) och läkarassistenter. Allmänläkare har ett förstalinjen ansvar även för psykisk hälsa och cirka 80 procent av allmänläkarpraktikerna har specialistsjuksköterskor för psykisk hälsa anställda hos sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kringos, DS, et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe&lt;SPAN class="ft87"&gt;, European Observatory on Health Systems and Policies, Volume 2, 2015, s. 184.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Kringos, DS, et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe&lt;SPAN class="ft29"&gt;, European Observatory on Health Systems and Policies, Volume 2, 2015, s. 186.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="p115dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339115x1.jpg/" id="p115img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td95"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td96"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Omvärldsbevakning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;Allmänläkare ersätts genom en kombination av ersättning per tjänst, kapitering, paketbetalningar för olika ”paket” av integrerad vård samt resultatbaserade ersättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Behov av primärvård utanför kontorstider täcks genom cirka 122 speciella center för just detta syfte. I snitt finns ett sådant inom 6.2 km avstånd för varje medborgare.&lt;SPAN class="ft81"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Folkhälsotjänster är primärt kommunernas ansvarar och de till- handahåller tjänster kopplade till hälsofrämjande, screening, vacciner- ing och ungdomshälsa. &lt;SPAN class="ft81"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Reformer med bäring på primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;År 2015 reformerade Nederländerna vården för personer med lång- varigt vård- och omsorgsbehov (long term care), med syfte att be- gränsa kostnader samt att göra den mer personcentrerad och mindre institutionaliserad.&lt;SPAN class="ft71"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Kommunerna tog över ansvaret för social om- sorg/vård, dock med en minskad budget eftersom lokalt organiserad vård antogs bli mer effektiv. Försäkringsgivarna tog över ansvaret för hemsjukvård given av sjuksköterskor och distriktssköterskor fick en nyckelroll när det gäller att integrera vård och stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Nederländerna har också sedan 2007 prövat en ersättningsform med kapitering för patienter med kroniska sjukdomar (typ 2 diabetes, KOL och &lt;NOBR&gt;”hjärt-kärlsjukdom”)&lt;/NOBR&gt; där vårdgivaren har ett totalt ansvar under ett år och där patienten kan välja vårdgivare. För typ 2 diabetes består ersättningen i en samlad ersättning per patient som betalas ut en gång per år för all standarddiabetesvård. Betalningen sker till ”vård- grupper” som vanligen består av grupper av allmänläkare, vilka an- svarar för att tillhandahålla vård. De kan sedan i sin tur välja att utföra alla tjänster själva eller underkontraktera andra aktörer, däribland sjuksköterskor eller andra grupper av vårdpersonal för vissa delar av de tjänster som ingår i paketet. Små kvalitetsförbättringar har obser- verats för flera process- och utfallsindikatorer, däribland BMI, samt blodtrycks- och kolesterolvärden.&lt;SPAN class="ft71"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Netherlands: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Netherlands: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 7.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Netherlands: Country Health Profile 2017&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;PM 2017:4, Primärvården i Europa – En översikt av finansiering, struktur och måluppfyllelse&lt;SPAN class="ft28"&gt;, 2017, OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft28"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="p117dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339117x1.jpg/" id="p117img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p354 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft11"&gt;För vårt uppdrag att stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jäm- lik, tillgänglig och effektiv vård ska denna utredning ta avstamp i för- slagen från betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:02). Det betän- kandets många förslag tar sikte på ett antal olika aspekter och riktar sig också till en rad olika aktörer och nivåer i hälso- och sjukvården, inte bara den statliga nivån. Till sin natur är förslagen därför också olika. Vissa tar sikte på ändringar i lagar och andra regelverk, andra uppmanar till ökad samverkan (i olika utsträckning reglerad) och åter andra har snarare ett signalvärde i att tydliggöra centrala princi- per som olika aktörer bör utgå ifrån och införliva i sin egen verksam- het. Förslagen berör också allt ifrån specifika problem till övergri- pande styrande principer för svensk hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Som vi beskrev i vårt första delbetänkande har olika administra- tiva nivåer, organisationer och verksamheter runtom i Sverige arbe- tat vidare i linje med analysen och förslagen i Effektiv vård&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;. Liksom i vårt förra delbetänkande vill vi här bidra till att ge en viss överblick av olika arbeten som direkt eller indirekt knyter an till förslagen i Effektiv vård och vårt uppdrag. Översikten fokuserar på utveck- lingen sedan vi lämnade vårt första delbetänkande, och kan med för- del läsas tillsammans med kapitel 3 i vårt första delbetänkande för att få en mer samlad bild. Översikten är dock inte exklusiv och av praktiska skäl begränsas den framför allt till arbete på nationell nivå. Vissa relaterade arbeten återges i stället i kapitel 5, 6, 7, givet deras mer direkta kopplingar till de frågor vi analyserar i de kapitlen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p356 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2017:53, &lt;/SPAN&gt;God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild&lt;SPAN class="ft29"&gt;, kapitel 3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft25"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="p118dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339118x1.jpg/" id="p118img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslag från betänkandet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p135 ft36"&gt;Effektiv vård som tagits vidare i olika processer&lt;SPAN class="ft141"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Styrande principer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;Vården ska ges nära befolkningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Effektiv vård menade att de styrande principer som fanns i den tidi- gare 5 § Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) var föråldrade och i alltför hög grad utgick ifrån sjukhusvårdens perspektiv. Man före- slog därför att dessa skulle ersättas av nya principer som anger när- heten till patienten som en inriktning för vårdens organisation (se vidare i SOU 2016:2, kapitel 7). Effektiv vård lämnade också förslag på utformningen av sådana principer vilka innebar att; vården ska ges nära befolkningen om det inte är motiverat att koncentrera vården av kvalitets- eller effektivitetsskäl; Vården ska ges som öppen vård i första hand; Sluten vård kan ges när vården inte kan ges som öppen vård och sluten vård kan ges på vårdinrättning eller annan plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Av direktiven till vår utredning framgår att förslagen om ändrade styrande principer är ett av de förslag från Effektiv vård som vi med nödvändighet ska beakta och analysera vidare. Vi gjorde så i vårt första delbetänkande (SOU 2017:53) där vi lämnade förslag på en ny be- stämmelse i Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) med inne- börden att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effek- tivitetsskäl.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;vården ska ges som öppen vård i första hand.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;Vi konstaterade även att ytterligare analys behöver göras av defini- tionerna av öppen och sluten vård i syfte att säkerställa att systemets beroende av dessa inte hindrar organisering av vården utifrån patien- tens behov och högsta möjliga effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;I slutet av maj 2018 förväntas riksdagen fatta beslut om proposi- tion 2017/18:83, Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti. Propositionen är baserad på utredningens första delbetänkande och innebär att det i 7 kap. HSL införs en ny&lt;/P&gt;
&lt;P class="p359 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Rubrikerna motsvarar namnen på de kapitel i Effektiv vård där motsvarande förslag presen- terades.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;bestämmelse (2 a §) som innebär att landstinget ska organisera hälso- och sjukvårdsverksamheten så att vården kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl, får vården koncentreras geografiskt. Givet att vår utredning efter överlämnandet av det första delbetänkandet fått tilläggsdirektiv (dir. 2017:97) att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård avstod regeringen i aktuell proposition från att lägga förslag som berör dessa begrepp. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredningen kommer i enlighet med tilläggsdirektiven redovisa sin analys av ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och slu- ten vård i slutbetänkande, vilket ska överlämnas till regeringen senast i mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Minskad detaljstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;Vårdgarantin ska vara behovsstyrd och tidsfristen tre dagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Effektiv vård föreslog att landstingens skyldighet att erbjuda vård- garanti inom primärvården skulle ändras så att den enskilde inom viss tid fick en medicinsk bedömning inom primärvården, av den profession som bäst kan möta patientens behov (i stället för att vård- garantin, som tidigare, enbart skulle omfatta läkarbesök). Vidare före- slogs att tidsfristen skulle anges till tre dagar, i stället för tidigare sju dagar, om en bedömning inte kunde göras direkt när den enskilde söker kontakt med primärvården (se vidare SOU 2016:2, avsnitt 11.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Av direktiven till vår utredning framgår att förslagen om en pro- fessionsneutral vårdgaranti är ett av de förslag från Effektiv vård som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;vi&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;med nödvändighet ska beakta och analysera vidare. Vi gjorde så i vårt första delbetänkande där vi fördjupade analysen och lämnade förslag på det vi valde att kalla en ”behovsstyrd vårdgaranti”, i stället för ”professionsneutral” vårdgaranti. Detta namnbyte gjorde vi på inrådan av våra referensgrupper. Som de framhöll så leder termen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;”professionsneutral” fel. Det ger intrycket av att det är neutralt – att det inte spelar någon roll – vilken yrkesgrupp du träffar, vilket inte är fallet. Det är patientens behov som ska styra vilken yrkeskategori patienten träffar. Ibland är det en läkare, en annan gång kanske en fysioterapeut, sjuksköterska eller kurator. På samma sätt som med den hittillsvarande vårdgarantin i HSL reglerar dock inte förslaget i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;sig vem det är patienten ska träffa (även om det är ett vanligt miss- förstånd att tidigare reglering innebär att man alltid har rätt att träffa läkare i primärvården inom sju dagar). Vårdgarantin i sig reglerar inte &lt;SPAN class="ft42"&gt;om &lt;/SPAN&gt;vård ska ges eller &lt;SPAN class="ft42"&gt;vilken &lt;/SPAN&gt;vård som kan komma i ifråga. De beslu- ten vilar, som alltid, på avgöranden av de medicinska professionerna. Det innebär i sin tur att vårdgarantin är beroende och begränsas av de prioriteringar som görs i hälso- och sjukvården, såväl mellan patien- ter som har samma sjukdom, som mellan olika sjukdomsgrupper. Så- dana prioriteringar ska alltid utgå från den av riksdagen fastställda prioriteringsordningen (se avsnitt 5.1.2) Det enda vårdgarantin regle- rar är hur lång tid man maximalt ska behöva vänta på de olika steg i vårdkedjan som omfattas av vårdgarantin, &lt;SPAN class="ft42"&gt;när &lt;/SPAN&gt;de medicinska profes- sionerna har bedömt att de stegen behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;I slutet av maj 2018 förväntas riksdagen fatta beslut om proposi- tion 2017/18:83, Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti. Propositionen är baserad på utredningens första delbetänkande och i den återfinns ett förslag om att ändra så att vårdgarantin inom primärvården innebär att landstingen ska garantera att den enskilde inom viss tid får en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvård (ändring i, 9 kap. 1 §, andra punkten HSL samt Patient- lagen [2014:821] [PL] 2 kap. 3 § andra punkten). I författnings- kommentaren förtydligas bl.a. att oftast görs en medicinsk bedöm- ning vid ett fysiskt möte, men att bedömningen även kan göras med hjälp av olika digitala och virtuella lösningar. Det framhålls även att det är patientens behov som ska avgöra såväl vilken yrkeskategori som kommer ifråga för den medicinska bedömningen som om den bedömningen bör göras vid ett fysiskt besök eller kan göras på distans. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Arbetssätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft18"&gt;Fortsatt översyn av kunskapsstyrningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Effektiv vård bedömde bl.a. att statens roll, i förhållande till andra aktörer, när det gäller kunskapsstöd i hälso- och sjukvården samt förutsättningarna för att samordna kunskapsstöd från olika aktörer borde utredas vidare (se SOU 2016:2, avsnitt 12.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="p121dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339121x1.jpg/" id="p121img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Den 1 juni 2017 överlämnade Kunskapsstödsutredningen (S 2015:07) sitt slutbetänkande, Kunskapsbaserad och jämlik vård – Förutsätt- ningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48), till reger- ingen. Betänkandet har remitterats och bereds i regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Som vi redogjorde för i vårt första delbetänkande beslutade SKL:s förbundsstyrelse i maj 2017 att rekommendera landsting och regi- oner att etablera en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning (se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.1.2). Under 2018 etablerar landsting och regioner, med stöd av SKL, detta gemensamma system för kun- skapsstyrning. Systemet ska göra det enklare att samordna kun- skapsstöden som används i hälso- och sjukvården och därmed möj- liggöra att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan vårdpersonal och patient. Kunskapsstöd ska tas fram inom relevanta områden och utformas så att de är lätta att använda i mötet med patienten och dess närstående. Förutom kunskapsstöd ingår också stöd till uppföljning och analys, samt stöd till verksamhets- utveckling och till ledarskapet i systemet för kunskapsstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;I dagsläget omfattar systemet för kunskapsstyrning den verksam- het som landstingen och regionerna ansvarar för, men målet är att också hitta former för ett gemensamt arbete med kommunerna.&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Strukturen har i dagsläget 18 nationella programområden som i sin tur kommer att skapa nationella arbetsgrupper (NAG) inom olika diagnosområden och vid behov för specifika frågor. Ett nationellt programområde (NPO) består av experter med bred kompetens inom området och representation från samtliga sjukvårdsregioner. Alla repre- sentanter företräder regionen inom det specifika &lt;NOBR&gt;sjukdoms-/organisa-&lt;/NOBR&gt; toriska området. Uppdragen för varje NPO är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;leda och samordna kunskapsstyrningen inom aktuellt fält,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;följa upp och analysera sitt område, göra behovsanalyser och GAP- analyser (till exempel identifiera när det saknas kunskapsstöd),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;bidra i arbetet med hur relevanta nationella kvalitetsregister ut- vecklas och används,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;omvärldsbevaka,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;ordnat införande/ordnad utfasning av läkemedel/behandlingar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;SKL, Landsting och regioners system för kunskapsstyrning, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-04-23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="p122dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339122x1.jpg/" id="p122img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;nivåstrukturering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;bidra i arbete med eventuella statliga satsningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft40"&gt;Nationella samverkansgrupper (NSG) har bildats för att leda och samordna landsting och regioners nationellt gemensamma arbete i olika områden med utgångspunkt i befintliga nationellt gemensamma strukturer och/eller arbeten. De nationella samverkansgrupperna är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;metoder för kunskapsstöd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;kvalitetsregister,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;uppföljning och analys,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;läkemedel och medicintekniska produkter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;forskning och life science,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;patientsäkerhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;eventuella tillfälliga satsningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;Kopplat till kunskapsstyrningsstrukturen finns även ”Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan” (SKS). Dess uppdrag är att verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och vårdpro- fessioner. Gruppen är sammansatt av två representanter från lands- tings- och regiondirektörsföreningen, fyra representanter från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket och en representant från SKL. Representanter från samtliga sex sjukvårdsregioner ska finnas med. Vid behov kan styrgruppen utökas med ytterligare ledamöter. Till sin hjälp har den &lt;NOBR&gt;NSK-regiongrupp&lt;/NOBR&gt; som är beredningsgrupp till styr- gruppen&lt;SPAN class="ft71"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;(se även avsnitt 5.2.6).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Landsting och regioners system för kunskapsstyrning&lt;SPAN class="ft84"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2018-04-23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Landsting och regioners system för kunskapsstyrning, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2018-04-23&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Landsting och regioners system för kunskapsstyrning&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-04-23.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Särskilt om kontinuitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;Patientkontrakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Effektiv vård rekommenderade att kontinuiteten som bärande prin- cip behöver genomsyra organisation och arbetssätt. I det betänkan- det framhöll också att personlig kontinuitet är särskilt viktigt för vårdens storkonsumenter (se vidare SOU 2016:2, avsnitt 13.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Som vår utredning beskrev i vårt första delbetänkande aviserade regeringen under hösten 2016 en pilotverksamhet med patientkon- trakt, vilken genomfördes i tre landsting, Landstinget i Kalmar län, Region Halland och Region Norrbotten, under 2017 (Se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.1.3). I januari 2018 avrapporterades pilot- projektet om patientkontrakt till regeringskansliet. Pilotverksam- hetens uppdrag var att utveckla ett koncept för patientkontrakt med en interaktiv sammanhållen plan. I slutrapporten beskrivs patient- kontrakt som ett stöd för gemensam planering och samordning, vil- ket för närvarande består av fyra delar: överenskommelse, fast vård- kontakt, överenskommen tid och sammanhållen plan på 1177.se. Patientkontrakt ska leda till förbättrad samordning, delaktighet, till- gänglighet och samverkan för patienten. Rapporten framhåller även att det krävs en rensning av antalet planer och en lagstiftning som främjar samverkan mellan vårdgivare och patient. Vidare menar man att nuvarande lagstiftning i vissa avseenden utgör hinder för samver- kan och därför behöver omprövas. Detta för att utifrån patientens perspektiv och behov möjliggöra att gemensamt hantera all informa- tion om vård och omsorg på en plats på 1177.se, oavsett huvudman. Från och med 2018 ingår pilotverksamheten om patientkontrakt som ett utvecklingsprojekt inom SKL, som en del av överenskommelsen om patientmiljarden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft11"&gt;Överenskommelsen om den s.k. patientmiljarden, vilken avise- rats för åren &lt;NOBR&gt;2018–2021,&lt;/NOBR&gt; presenterades av regeringen och SKL i de- cember 2017. Satsningen ska främja huvudmännens förutsättningar att förbättra tillgängligheten till primärvården samt en mer patient- centrerad vård genom samordning, kontinuitet och helhetssyn. Över- enskommelsen inriktas mot införandet av en förstärkt vårdgaranti inom primärvården (baserat på förslagen i vårt första delbetänkande SOU 2017:53) samt att stödja införandet av patientkontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Med patientkontrakt avses en sammanhållen vårdplan över en patients samtliga vårdkontakter. Patientkontrakten ska fungera som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;ett slags paraplyöverenskommelse för patientens samtliga vårdinsatser och vårdplaner, t.ex. min vårdplan inom cancervården, rehabiliter- ingsplan eller samordnad individuell plan (SIP). För att få ta del av insatser under överenskommelsen ska landstingen bl.a. se till att det finns dokumenterade rutiner för etablering av fast vårdkontakt som ska vara införda i verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Verksamhetsstöden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;Arbete under visionen för &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Effektiv vård bedömde bl.a. att en effektiv informationshantering i hälso- och sjukvården krävde samlade insatser av regeringen och huvud- männen. Vidare menade de att staten behövde ta ett samlat ansvar för infrastruktur, regelverk m.m. (se vidare i SOU 2016:2, kapitel 14).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;I vårt första delbetänkande redogjorde vi övergripande för bl.a. Socialstyrelsens instruktionsenliga uppdrag att skapa och tillhanda- hålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer samt en ända- målsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhetsområde. Vi be- skrev även övergripande den av regeringen och SKL beslutade ”Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025”, och dess tre insatsområden samt vissa specifika pågå- ende arbeten kopplat till dessa insatsområden (se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.1.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Sedan vårt första delbetänkande har arbetet med läkemedelslistan gått vidare och regeringen har i april 2018 beslutat om en proposi- tion, vilken överlämnats till riksdagen (se vidare under avsnitt 4.2.2 i detta kapitel).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I mars 2018 avrapporterade eHälsomyndigheten det uppdrag man haft tillsammans med Vinnova att utveckla ramverk för öppna standarder (N2016/04455/IF). I rapporten konstaterar eHälsomyn- digheten att i deras bedömning är en nationell förvaltningsorganisa- tion för gemensamma, nationella specifikationer en av de allra mest centrala förutsättningarna för att nå den interoperabilitet som efter- strävas på nationell nivå och målen med Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025. Man framhåller att för att nå målen om enhetligare begreppsanvändning och standarder behövs både nationellt stöd och nationell styrning. Deras förslag på organisering och ansvarsfördelning har dock sin tyngdpunkt i det stödjande perspektivet, det vill säga att utgöra ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="p125dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339125x1.jpg/" id="p125img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;nationellt stöd vid utveckling och förvaltning av gemensamma, natio- nella specifikationer (snarare än att vara en modell för styrning av natio- nell standardisering). Rapportens förslag på förvaltning av gemen- samma, nationella specifikationer kan sammanfattas i tre övergripande delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Utgöra kompetenscenter som ger stöd och råd i standardiserings- frågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Möjliggöra kontaktpunkt för samarbete och erfarenhetsutbyte&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Tillgängliggöra nationellt gemensamma specifikationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft9"&gt;Rekommendationen är att den nationella förvaltningsorganisation som föreslås i rapporten ska placeras på &lt;NOBR&gt;E-hälsomyndigheten.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;E-hälso-&lt;/NOBR&gt; myndigheten har planerat att under 2018 etablera förvaltningsorga- nisationen i enlighet med förslaget i rapporten, som ett direkt bidrag till Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kompetensförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;Nationell samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Effektiv vård föreslog bl.a. att regeringen skulle besluta om en stå- ende kommitté för samverkan mellan staten och huvudmännen i fråga om kompetensförsörjning (se vidare i SOU 2016:2, avsnitt 16.1). Som redogjordes för i vårt första delbetänkande (se SOU 2017:53, avsnitt 3.1.5) gav regeringen under 2015 och 2016 olika uppdrag som anknyter till Effektiv vårds förslag i dessa delar. Det handlar fram- för allt om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Uppdrag till Socialstyrelsen att ge stöd till landstingens planering av kompetensförsörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Uppdrag till Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) om samverkan kring kompetensfrågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Av Socialstyrelsens och UKÄ:s gemensamma årsrapport för 2017 framgår att följande aktiviteter genomförts från februari 2017 t.o.m. januari 2018:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;E-hälsomyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;Digitalt pedagogiskt stöd för &lt;NOBR&gt;e-hälsolösningar&lt;/NOBR&gt; – Återrapportering enligt &lt;NOBR&gt;E-hälsomyndighetens&lt;/NOBR&gt; och Socialstyrelsens likalydande regeringsuppdrag S2017/02466/FS&lt;SPAN class="ft28"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p369 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Nationell konferens om framtidens vårdkompetens den 15 juni 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Dialogmöten med professionsgrupper och referensgruppsmöten (referensgruppen omfattar representanter från tre lärosäten, tre landsting, fyra kommuner och en från den privata vårdsektorn).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p370 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Hur samverkansarenor på nationell och regional nivå kan utvecklas långsiktigt:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p371 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;kartläggning av samverkansformer mellan berörda aktörer inom kompetensförsörjningsområdet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Kartläggningen visar på att det sammantaget finns cirka 100 forum för samverkan mellan lands- ting, regioner och lärosäten, på flera olika nivåer. De flesta forum som framkom i kartläggningen var forum på regional nivå. Kommunerna omnämndes delta i cirka femton av dessa forum. Av kartläggningen framgår också att det finns ett tiotal forum för samverkan mellan lärosäten och kommuner. I många fall är det &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;VFU-avtal&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; mellan aktörerna som utgör grund för samverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p372 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;strategiska dialogmöten i samtliga sjukvårdsregioner&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Från dessa dialoger framhålls bl.a. att samverkan mellan huvudmän och lärosäten försvåras av att de har olika uppdrag (regionalt upp- drag kontra nationellt uppdrag). Dialogerna har även tydlig- gjort att huvudmännen och lärosätena har svårt att av egen kraft utarbeta exempelvis de gemensamma målbilder och språk eller den stödjande struktur som efterfrågas och som bedöms vara en viktig utgångspunkt för utvecklingen av samverkansarenor som stödjer en effektiv och ändamålsenlig kompetensförsörj- ning. Vidare konstateras att huvudmän och lärosäten har starka önskemål om att exempelvis roller och uppdrag blir tydligare, att kunskaps- och faktaunderlag samordnas bättre samt att färd- riktningen ur ett nationellt perspektiv blir tydligare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förbättrad tillgång till statistik och prognoser:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p373 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;kartläggning av befintlig statistik och de prognoser som görs. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Här konstaterades bl.a. att ingen statistik och inte heller någon prognos omfattar samtliga relevanta yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet. Vissa prognoser har så långa prognos-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="p127dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339127x1.jpg/" id="p127img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p374 ft9"&gt;perioder att det förefaller svårt för de olika aktörerna att för- hålla sig till och agera utifrån dem. Många av prognoserna ges enbart på nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;statistikbaserad flödesbeskrivning för specialistsjuksköterskor och barnmorskor&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Målet är att ta fram fungerande flödesmodeller för samtliga 21 ingående yrkesgrupper. Under våren 2018 kommer flödesanalyser till att börja med göras för arbetsterapeuter, fysioterapeuter och tandhygienister (utifrån expertgruppens be- dömning om vilka grupper som var mest angelägna).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;utveckling av prognoser för kompetensförsörjningsbehov – möte med expertgrupp som stöd i arbetet. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Under senhösten 2017 påbör- jades ett arbete med att ta fram en testprognosmodell. Test- modellen kommer att bygga vidare på den modell som används av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Trender och prognoser, kompletterat med den regionspecifika prognosmodell 2025 och den prognos för sjuksköterskor som har tagits fram i Skåne. En första pilotprognos är planerad till sommaren 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Kommunikation: kommunikationsplattform, digitala kanaler och nyheter. En separat webbplats för uppdraget, www.framtidens- vardkompetens.se, lanserades i början av juni 2017. I samband med detta introducerades även ett digitalt nyhetsbrev samt en diskussionsgrupp på LinkedIn där intresserade kan följa arbetet med uppdraget och komma med tips, inspel, diskussionsinlägg med mera.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Utred Sjuksköterskeutbildningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Effektiv vård föreslog att regeringen snarast skulle besluta om en ut- redning för att ta ställning till utformningen av framtidens sjukskö- terskeutbildning. Man framhöll framför allt behovet av att utreda specialistutbildningen för sjuksköterskor men menade att grund- utbildning och specialistutbildning bör ses som en helhet, varför även grundutbildningen behövde en genomgång (se vidare i SOU 2016:2, avsnitt 16.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Framtidens vårdkompetens, &lt;/SPAN&gt;Samverkan om kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården – Årsrapport för 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-02-20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;Regeringen beslutade den 20 juli 2017 att en särskild utredare ska se över specialistsjuksköterskeutbildningen (dir. 2017:86). Syftet med översynen är att den framtida utbildningen ska möta hälso- och sjuk- vårdens förändrade behov och ge studenterna den kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som specialistsjuksköterska. Utredaren ska också se över frågor som rör vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft13"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;analysera vårdens tillgång på och behov av specialistsjuksköterskor,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;föreslå åtgärder för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attrak- tivitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;föreslå en ny examensbeskrivning för specialistsjuksköterskeexamen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;se över kraven på tillträde till specialistsjuksköterskeutbildningen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;bedöma behoven av en ändrad examensbeskrivning för barnmorske- examen,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;bedöma behoven av en specialiströntgensjuksköterskeexamen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft9"&gt;Utredningen leds av Kenth Nauclér och har tagit namnet ”Utred- ningen om specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar” (U 2017:08). Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft18"&gt;Utred tjänstgöring inom primärvården i &lt;NOBR&gt;ST-utbildningen&lt;/NOBR&gt; för organspecialister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;Effektiv vård föreslog att utformningen av tjänstgöring inom pri- märvården för &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; skulle utredas (se vidare i SOU 2016:2, av- snitt 16.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Som vi redogjorde för i vårt första delbetänkande gav regeringen i juli 2016 i uppdrag åt professor Jens Schollin att genomföra en översyn samt lämna förslag avseende läkarnas specialiseringstjänstgöring (se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.1.5). Baserat på Schollins utredning presenterade Socialdepartementet i november 2017 Ds 2017:56 Bas- tjänstgöring för läkare. Bastjänstgöring föreslås bli en ny gemensam&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;klinisk introduktion till specialiseringstjänstgöringen (ST) och ska utformas som en fristående första del i ST. Förslaget är tänkt att gälla ihop med en förnyad läkarutbildning enligt förslaget från Läkar- utbildningsutredningen (SOU 2013:15) och ska gälla för såväl svenskt utbildade läkare, som läkare med utbildningar från andra länder som specialiserar sig i Sverige. Socialstyrelsen föreslås utarbeta föreskrif- ter och målbeskrivningar utifrån tio generella lärandemål som ska re- presentera de kompetenser bastjänstgöringen ska leda till. Vad gäller placeringen inom vården av bastjänstgöringen föreslås endast två tydliga regleringar: tre till fyra månader inom primärvård och mot- svarande tid inom akutsjukvård. Dessutom anges att kunskaper inom psykiatri särskilt ska beaktas och rymmas inom bastjänstgöringen. Departementspromemorian har remitterats och bereds i Regerings- kansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Nationella kompetenskrav för vårdens yrkesutbildningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Effektiv vård föreslog att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att fast- ställa nationella kompetenskrav för undersköterskor och vårdadmini- stratörer (se vidare i SOU 2016:2, avsnitt 16.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Regeringen beslutade den 19 oktober 2017 att en särskild utredare ska överväga och lämna förslag till hur yrket undersköterska kan re- gleras i syfte att öka kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvår- den och omsorgen. Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;beskriva yrkets innebörd och yrkesrollens beskaffenhet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;föreslå en ändamålsenlig reglering för yrkesgruppen underskö- terska, dvs. att yrkesgruppen ska omfattas antingen av bestämmel- serna om legitimation, skyddad yrkestitel eller annan reglering,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;förtydliga vilken kompetens som ska krävas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;lämna de författningsförslag som behövs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft9"&gt;Utredningen leds av Harriet Wallberg och har tagit namnet Utred- ningen Reglering av yrket undersköterska (S 2017:07). Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Regeringen har även gett Skolverket samt Socialstyrelsen två re- laterade uppdrag i sina regleringsbrev för 2018. Socialstyrelsen ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="p130dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339130x1.jpg/" id="p130img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;under 2018 sätta upp nationella kompetenskrav för undersköterske- yrket, för ökad likvärdighet i hela landet. Det kan exempelvis gälla en gemensam grundnivå för vad som ska ingå i utbildningen. För- utom att föreslå nationella kompetenskrav för yrket undersköterska, ska Socialstyrelsen beskriva vilka författningsändringar som krävs för att kompetenskraven ska kunna fastställas i föreskrift. Upp- draget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december 2018. Skolverket har fått i uppdrag att föreslå justeringar i program- struktur och examensmål för vård- och omsorgsprogrammet samt ta fram förslag till de förordningsändringar som krävs med anledning av ett införande av en undersköterskeexamen inom såväl gymnasie- skolan som inom kommunal vuxenutbildning. Uppdraget ska redo- visas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 november 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Andra för uppdraget relevanta processer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Andra propositioner och utredningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft18"&gt;God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (proposition 2017/18:249)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Regeringen överlämnade i april 2018 en proposition till riksdagen med förslag på en utvecklad folkhälsopolitik.&lt;SPAN class="ft71"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Regeringen bedömer att hälsoläget i Sverige i huvudsak är gott men att det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärk- sammas. Man anser att villkoren bör förbättras för de grupper som är socialt och ekonomiskt mest utsatta och som därmed löper störst risk att drabbas av ohälsa och för tidig död. Propositionen under- stryker att folkhälsoarbetet är ett gemensamt ansvar och kräver in- satser från de flesta sektorer i samhället. En strävan att minska de ojämlika förutsättningarna för en god folkhälsa bör vägleda folk- hälsoarbetet inom alla sektorer och på alla samhällsnivåer. Förslagen utgår bland annat ifrån Kommissionen för jämlik hälsas slutbetän- kande, Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa.&lt;SPAN class="ft71"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Förslagen syftar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Prop. 2018/18:249, God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SOU 2017:47, &lt;/SPAN&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer genom en tydligare fördelning av ansvar på nationell nivå och förbättrad upp- följning av folkhälsan och utvärdering av folkhälsoarbetet med fokus på skillnader i fördelningen av hälsan i befolkningen. Regeringen före- slår följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Fokus på jämlik hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Det övergripande målet för folkhälsopolitiken omformuleras med ett tydligare fokus på jämlik hälsa. Det nya målet är att folkhälso- politiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Åtta målområden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Folkhälsopolitikens sektorsövergripande mål- och uppföljningsstruk- tur med elva målområden omvandlas till åtta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Det tidiga livets villkor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kunskaper, kompetenser och utbildning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Inkomster och försörjningsmöjligheter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Boende och närmiljö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Levnadsvanor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;Kontroll, inflytande och delaktighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Fysisk aktivitet och bra matvanor för alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;För att stärka det långsiktiga arbetet med matvanor och fysisk akti- vitet aviserar regeringen ett delmål: Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;
&lt;DIV id="p132dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339132x1.jpg/" id="p132img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Folkhälsomyndighetens verksamhet utvecklas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Folkhälsomyndigheten föreslås få nya uppgifter. Myndigheten bör verka för att det av riksdagen fastställda nationella folkhälsomålet uppnås och verksamheten omfatta samtliga åtta målområden. Myn- digheten föreslås även få ett samordningsansvar för folkhälsoarbetet på statlig nivå och bidra till samverkan av insatser för en god och jämlik hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Pilotprojekt på regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;För att skapa bättre förutsättningar för det lokala främjande och före- byggande folkhälsoarbetet vill regeringen ta initiativ till ett pilot- projekt på två länsstyrelser och Folkhälsomyndigheten. Syftet är att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av regionalt arbete för en god och jämlik folkhälsa utifrån bestämningsfaktorerna i de åtta målområdena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft18"&gt;En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården (prop. 2017/18:40)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft11"&gt;Riksdagen beslutade i mars 2018 om en ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Processen kommer att ersätta systemet med rikssjukvård och den nationella nivåstruktureringen av cancer- vården. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2018. Ändringen i 2 kap. 7 § HSL innebär att rikssjukvård ersätts med nationell hög- specialiserad vård som är offentligt finansierad hälso- och sjukvård som behöver koncentreras till en eller flera enheter men inte till varje sjukvårdsregion för att kvaliteten, patientsäkerheten och kunskaps- utvecklingen ska kunna upprätthållas och ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås. Enligt 7 kap. 5 § HSL ska den myndighet som regeringen bestämmer besluta vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård och på hur många enheter sådan vård ska bedrivas.&lt;SPAN class="ft71"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen ska vara ansvarig myndighet även i den nya strukturen. Socialstyrel-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:40, &lt;/SPAN&gt;En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2017/18:40, &lt;/SPAN&gt;En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 5.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="p133dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339133x1.jpg/" id="p133img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;sen ska utse sakkunniggrupper som ska gå igenom samtliga sjuk- domsgrupper och lämna förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra högspecialiserad vård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;För att få bedriva nationell hög- specialiserad vård ska det krävas tillstånd. Dagens Rikssjukvårds- nämnd ersätts av ett nytt särskilt beslutsorgan, Nämnden för natio- nell högspecialiserad vård. Nämnden ska bestå, utöver ordföranden, av representanter för sjukvårdsregionerna. Nämndens uppgift ska vara att, efter ansökningar från landstingen, besluta om tillstånd och villkor för att bedriva nationell högspecialiserad vård. Tillstånden ska kunna återkallas under vissa förutsättningar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I samband med att riks- dagen antog propositionen uppmanade den även regeringen att till- sätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och de nuva- rande huvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Lag om försäkringsmedicinska utredningar (prop. 2017/18:224)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Regeringen lämnade i april 2018 förslag på en ny lag om försäkrings- medicinska utredningar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Förslagen syftar till att skapa en samman- hållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar och sam- tidigt stärka de försäkrades integritet och säkerhet, se avsnitt 6.1.3. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Riksdagen förväntas ta beslut om propositionen den 31 maj 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft18"&gt;Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer (prop. 2017/18:138)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I mars 2018 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att legitimation ska införas för kuratorer inom hälso- och sjukvården och att yrkestiteln ska vara hälso- och sjukvårdskurator.&lt;SPAN class="ft71"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten, dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimation, dels genom att legitimationen kan återkallas om hälso- och sjukvårds- kuratorn exempelvis skulle vara grovt oskicklig eller uppenbart olämp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:40, &lt;/SPAN&gt;En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:40, &lt;/SPAN&gt;En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 49.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prop. 2017/18:224, &lt;/SPAN&gt;Lag om försäkringsmedicinska utredningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2017/18:138, &lt;/SPAN&gt;Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratore&lt;SPAN class="ft29"&gt;r.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="p134dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339134x1.jpg/" id="p134img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;lig att utöva yrket.&lt;SPAN class="ft71"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Riksdagen förväntas ta beslut om propositionen den 7 juni 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft18"&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan (prop. 2017/18:151)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Regeringen lämnade i mars 2018 ett förslag till nya bestämmelser i kommunallagen som ger kommuner och landsting generella möjlig- heter till avtalssamverkan.&lt;SPAN class="ft71"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Propositionen bygger bland annat på förslagen i Kommunutredningens första delbetänkande.&lt;SPAN class="ft71"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Genom avtalssamverkan ska kommuner och landsting få möjlighet att över- låta utförandet av sina uppgifter till en annan kommun eller ett annat landsting. Förslaget är tänkt att förenkla möjligheterna till kom- munal samverkan och extern delegering. Till följd av förslaget om generella bestämmelser i kommunallagen föreslås även ett antal följd- ändringar i andra lagar. Det innebär ändringar bland annat i social- tjänstlagen (2001:453) och lagen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade (1993:387). Regleringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Riksdagen förväntas ta beslut om propositionen den 23 maj 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft18"&gt;Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft13"&gt;Den 23 januari 2018 aviserade regeringen sitt ”Åtgärdsprogram 3.0&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft47"&gt;Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum”. I det fortsatta arbetet har regeringen identifierat elva punk- ter där det behövs ytterligare insatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;En utredning om ”normalt förekommande arbete” och ”särskilda skäl&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;” Regeringen anser att tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete behöver analyseras närmare. En utredning har tillsatts, se vidare i avsnitt 6.1.3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Förstärkt arbete inom Försäkringskassan med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Försäkringskassan ska redovisa en plan för vilka åtgärder man avser att vidta för att se till&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p393 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:138, &lt;/SPAN&gt;Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:151, &lt;/SPAN&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2017:77, &lt;/SPAN&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="p135dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339135x1.jpg/" id="p135img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;att individen ges nödvändigt stöd i sjukskrivnings- och rehabili- teringsprocessen och för att övriga aktörer involveras. Denna plan ska redovisas senast i april 2018. Därefter ska myndigheten år- ligen redovisa resultaten av vidtagna åtgärder i årsredovisningen fram till och med 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Permanent koordineringsfunktion inom hälso- och sjukvården. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Regeringen lämnade i mars 2018 en promemoria med förslag till en ny lag om koordineringsinsatser för patienter med behov av särskilt stöd för att främja återgång till arbetslivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Man anser att det bör införas en permanent skyldighet för landstingen att er- bjuda individuellt stöd för att främja återgång till arbetslivet. Landstingets ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer an- svarar för enligt andra föreskrifter. Insatserna ska bara ges om patienten samtycker till det och så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Arbetet med att koordinera vården bör dokumenteras. Dokumentationen bör ske genom journalföring gemensamt med övrig dokumentation inom hälso- och sjukvården. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Se över möjligheten till skäligt rådrum i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;SGI-skyddet&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Översynen syftar till att åstadkomma en skäligare reglering, ett rådrum, som möjliggör att &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SGI-skyddet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; inte går förlorat direkt efter avslutad sjukperiod hos Försäkringskassan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Långa sjukfall och sjukersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. En översyn inom Regerings- kansliet har startat som genomför en fördjupad analys av orsakerna till nuvarande nivåer av nybeviljande och avslagsandelar i sjuk- och aktivitetsersättningen. I översynen ska regelverket för sjukersätt- ningen analyseras för att säkerställa att gränsdragningen mellan vilka långtidssjukskrivna som fortsätter med sjukpenning och vilka som i stället beviljas sjukersättning är ändamålsenlig. Man ska även analysera eventuella hinder för den som har sjukersättning att delta i aktiviteter eller att prova på att återgå i arbete samt analysera behovet av ytterligare åtgärder i syfte att minska antalet långa sjukfall. Översynen ska slutföras hösten 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;Stöd till arbete eller studier för personer med aktivitetsersättning&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. För närvarande pågår ett utvecklingsarbete på Försäkringskassan. Regeringen bedömer att detta kommer att leda till att flera unga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ds 2018:5, &lt;/SPAN&gt;Ny lag om koordineringsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="p136dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339136x1.jpg/" id="p136img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p397 ft40"&gt;med aktivitetsersättning får stöd för återgång i arbete eller studier. För att stödja och säkerställa detta arbete har Försäkringskassan fått ett mål i regleringsbrevet som innebär att myndigheten ska verka för att flera unga med aktivitetsersättning ska få sitt rehabi- literingsbehov kartlagt i samverkan med Arbetsförmedlingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p398 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft144"&gt;Sjukförsäkringen i en föränderlig arbetsmarknad&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Visstidsanställ- ningar har blivit allt vanligare. Det finns därför ett behov av att närmare analysera hur sjukförsäkringens regelverk förhåller sig till dagens arbetsmarknad. Dessa delar kommer ingå i den utredning som tillsätts som också ser över tillämpningen av begreppet nor- malt förekommande arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Ökade möjligheter till arbete inom sjukförsäkringen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;. För allvarligt sjuka personer kan det vara viktigt att kunna arbeta i den omfatt- ning som sjukdomen medger i stället för att vara sjukskrivna på heltid. Försäkringskassan och Sahlgrenska sjukhuset har i ett ge- mensamt projekt samverkat för att underlätta för patienter med cancersjukdom att arbeta på sin tidigare arbetsplats som en del av sin rehabilitering. Erfarenheterna från projektet bör tas tillvara. Dessa delar kommer ingå i den utredning som tillsätts som också ser över tillämpningen av begreppet normalt förekommande arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Regeringen tillsatte i april 2018 en nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Utredaren ska arbeta för att göra det lättare för alla medverkande att samverka i sjukskriv- ningsprocessen. Arbetet ska ske i dialog med bland annat hälso- och sjukvårdens huvudmän, personal, rehabiliteringsaktörer samt patient- och brukarorganisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;Ett Nolltoleransuppdrag: Ge stöd till individer som går från sjuk- försäkringen till Arbetsförmedlingen. &lt;SPAN class="ft11"&gt;Försäkringskassan och Arbets- förmedlingen ska skapa goda förutsättningar för övergången till Arbetsförmedlingen för de personer som har nedsatt hälsa men av Försäkringskassan bedöms ha arbetsförmåga och därmed inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Myndigheterna ska gemensamt se till att behov av insatser kan identifieras och mötas så tidigt som möjligt för att underlätta omställning till arbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dir. 2018:27, &lt;/SPAN&gt;Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="p137dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339137x1.jpg/" id="p137img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p400 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;Förbättrad samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft11"&gt;. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Försäkrings- kassan i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. Uppdraget ska genomföras i samråd med Läkarförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och landstingen. Uppdraget ska delredovisas i juni 2018 och slutredovisas i juni 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft148"&gt;Utredningen en nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa (S 2015:09)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft40"&gt;Den 17 december 2015 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare att stödja det arbete som utförs av myndigheter, kommu- ner, landsting och organisationer inom området psykisk hälsa samt verka för att arbetet samordnas på nationell nivå.&lt;SPAN class="ft103"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;I december 2016 fick utredningen i tilläggsuppdrag att göra en översyn av tvångs- åtgärder mot barn enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, förkortad LPT. Vid översynen ska utredaren bedöma om det finns tvångsåtgärder som bör avskaffas, ersättas av andra tvångsåtgärder eller ändras.&lt;SPAN class="ft103"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;I januari 2018 lämnade utredningen sitt första del- betänkande.&lt;SPAN class="ft103"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;I det föreslår man bland annat att det ska inrättas ett särskilt utvecklings- och kontrollorgan – Nämnden för utveckling och kontroll av psykiatrisk tvångsvård av barn. Vidare föreslår man att det i patientsäkerhetslagen införs en bestämmelse om att hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldiga att lämna ut sådana uppgifter som den föreslagna nämnden för utveckling och kontroll av psykiatrisk tvångsvård av barn behöver för sin verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Dir. 2015:138, &lt;/SPAN&gt;Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Dir. 2016:106, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Nationell samordnare för utveckling och samordning av in- satser inom området psykisk hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2017:111, &lt;/SPAN&gt;För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn i psykiatrisk tvångs- vård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="p138dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339138x1.jpg/" id="p138img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Tillitsdelegationen (Fi 2016:03)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;I vårt första delbetänkande beskrev vi att regeringen i juni 2016 be- slutade att inrätta en delegation som skulle arbeta för ökad tillit i styrningen av den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna (se vi- dare i SOU 2017:53. avsnitt 3.2.2).&lt;SPAN class="ft71"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;I juni 2017 lämnade Tillitsdele- gationen ett första delbetänkande.&lt;SPAN class="ft71"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;I det görs bedömningen att all styrning av offentlig sektor måste beaktas som en helhet och att ersättningsmodeller endast utgör en avgränsad del av denna. Ersätt- ningsmodellers betydelse bör inte överdrivas, men heller inte under- skattas. Delegationen rekommenderar att styrning genom ersätt- ningsmodeller inte bör vara mer detaljerad än vad som är nödvändigt. Detaljerade ersättningsmodeller har ofta begränsade möjligheter att uppnå avsedda effekter, i stället medför de inte sällan negativa sido- effekter. Möjligheten till flexibilitet och innovation utifrån lokala kontexter bör särskilt beaktas. Tillitsdelegationen bedömer att er- sättningsmodellernas möjligheter att styra verksamheter i önskad riktning inte ska överskattas relativt andra styrmedel. Man lyfter sär- skilt fram kommunikation, dialog och ledarskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;I december 2017 fick Tillitsdelegationen ett tilläggsdirektiv (dir. 2017:119). Delegationen ska dels genomföra projekt som syftar till att ge stöd till statliga myndigheter som vill utveckla verksam- heten med målet att uppnå en mer tillitsbaserad styrning vid myn- digheten, dels projekt som syftar till att skapa en mer samordnad offentlig verksamhet. Det innebär bl.a. att delegationen ska organi- sera och driva nätverk där grupper av statliga myndigheter praktiskt söker och prövar konkreta förändringar i styrningen utifrån ett tillitsperspektiv. De återstående delarna av uppdraget enligt de ur- sprungliga direktiven ska redovisas senast den 18 juni 2018. De nya delarna av uppdraget ska redovisas i en slutrapport senast den 13 okto- ber 2019.&lt;SPAN class="ft81"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Dir. 2016:51, &lt;/SPAN&gt;Tillit i styrningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2017:56, &lt;/SPAN&gt;Jakten på den perfekta ersättningsmodellen – Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dir. 2017:119, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Tillitsdelegationen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="p139dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339139x1.jpg/" id="p139img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p407 ft18"&gt;Utredningen om finansiering, subvention och prissättning av läkemedel (S 2016:07)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I vårt första delbetänkande beskrev vi att regeringen i november 2016 beslutade att tillsätta en utredare för att genomföra en övergripande översyn av dagens system för finansiering, subvention och prissätt- ning av läkemedel (se vidare i SOU 2017:53. avsnitt 3.2.2). I novem- ber 2017 lämnade utredningen sitt första delbetänkande.&lt;SPAN class="ft71"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Betänkan- det innehöll en analys av dagens system samt av de olika alternativa handlingsvägar som finns vad gäller systemen för såväl finansiering som prissättning av läkemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Fortsatta analyser kommer inkludera:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Diskussionen kring de problem som landsting, patienter och andra aktörer framfört angående uppdelningen av finansieringen i öppen- och slutenvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Frågan, som anges i direktiven, om det finns ett fortsatt behov av uppdelning i öppenvårdsläkemedel respektive slutenvårdsläke- medel vad gäller finansieringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Eventuella behov av någon annan form av uppdelning vad gäller finansieringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Behovet av kostnadsutjämning och förutsättningarna för lands- tingen, särskilt de mindre, att klara ökade kostnader för läke- medel och i vilken mån utjämningssystemet kan säkerställa jämlik vård och en ändamålsenlig introduktion av nya läkemedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Problem som uppstår genom att ett och samma läkemedel kan ha olika pris beroende av om det förskrivs inom förmånen eller re- kvireras och om det är möjligt att införa ett prissättningssystem som inte är beroende av om ett läkemedel förskrivs eller rekvireras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Analys av faktiska läkemedelspriser i Sverige jämfört med andra länder.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Analys av vilka hinder och förutsättningar som finns för att på kort och lång sikt utveckla möjligheterna till uppföljning och ut- värdering kopplat till processen för prissättning och finansiering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2017:87, &lt;/SPAN&gt;Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="p140dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339140x1.jpg/" id="p140img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;I det fortsatta arbetet ingår därmed frågeställningar som vilka pro- blem som kan lösas genom att ta bort uppdelningen mellan förmåns- läkemedel och rekvisitionsläkemedel i fråga om finansiering och prissättning, vilka praktiska och juridiska möjligheter respektive hinder som finns för att ta bort gränsdragningen samt vilka konsekvenser det skulle få för landsting, patienter och andra aktörer som exempelvis apoteken. Slutbetänkande ska presenteras senast 1 december 2018.&lt;SPAN class="ft71"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Översyn av Socialtjänstlagen (S 2017:03)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft9"&gt;I vårt första delbetänkande beskrev vi att regeringen i april 2017 be- slutade att utse en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av socialtjänstlagen (2001:453) och vissa av socialtjänstens uppgifter (se vidare i SOU 2017:53. avsnitt 3.2.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 december 2018. I april 2018 kom dock utredningen med ett delbetänkande.&lt;SPAN class="ft80"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;I betänkandet redogör utredningen för bedömningar som ligger till grund för utred- ningens arbete. Det övergripande syftet med delbetänkandet är att fördjupa kunskaperna om och möjligheterna med att arbeta förebyg- gande. Bland annat lyfter man fram att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Det kommer att behövas en kombination av olika åtgärder och styrmedel för att ett förebyggande perspektiv i socialtjänsten ska bli verklighet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Socialtjänstens förebyggande arbete syftar till att förebygga sociala problem och social utestängning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Socialtjänstens förebyggande arbete bedrivs på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;samhälls-,&lt;/NOBR&gt; grupp- och individnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Kommunen bör ta ett övergripande och aktivt ansvar för att sam- ordna det förebyggande arbetet i kommunen och för socialtjäns- tens medverkan i samhällsplaneringen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Former och arbetssätt för socialtjänstens medverkan i samhälls- planeringen behöver utvecklas och etableras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p338 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2017:87, &lt;/SPAN&gt;Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2018:32, &lt;/SPAN&gt;Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="p141dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339141x1.jpg/" id="p141img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p411 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Det finns behov av metodutveckling och metodstöd till kommu- nerna, bland annat för att integrera ett förebyggande perspektiv i verksamheten, ta fram lokala kunskapsunderlag till samhällspla- nering samt för samhällsekonomiska analyser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Det förebyggande arbetets innehåll, omfattning och utveckling över tid behöver synliggöras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Metodstöd behövs för att utveckla socialtjänsten till en lärande organisation.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regionala samverkans- och stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten behöver vara stabila och långsiktigt hållbara.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Behovet av samordnad kunskapsutveckling, kunskapsspridning samt utveckling och förvaltning av evidensbaserade förebyggande metoder är stort.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Utredningen om finansiell samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring (S 2017:04)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;I april 2017 beslutade regeringen att en särskild utredare ska se över förutsättningarna för finansiell samordning mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Utredaren ska enligt direktiven (dir. 2017:44) lämna förslag på hur finansiell samordning mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården bör utformas för att bidra till effektiva insatser för individer och minskade kostnader för sjukvårdshuvud- männen och sjukförsäkringen. Förslagen bör vara utformade så att den finansiella samordningen ska kunna omfatta hela landet. Upp- draget ska redovisas senast den 30 november 2018.&lt;SPAN class="ft71"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Den 18 december 2017 gavs en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag till regeringen som syftar till att få bort vinstjakten ur vården samt till att skattemedel används till det de är avsedda för i hälso- och sjukvårdssektorn, dvs. att på ett effektivt sätt uppnå målen i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt direktiven ska utredningen också ta hänsyn till de olika förutsättningar och regelverk som finns inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dir. 2017:44, &lt;/SPAN&gt;Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="p142dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339142x1.jpg/" id="p142img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;olika delar av hälso- och sjukvården. Utredningen ska komplettera redan genomförda samt pågående utredningar på området. Direk- tivet lyfter särskild fram vår utredning, Samordnad utveckling för god och nära vård, som en sådan.&lt;SPAN class="ft81"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Det övergripande syftet med utredningen är att, givet befintlig ansvarsfördelning för hälso- och sjukvården, säkerställa möjlighet- erna för en jämlik vård för dem som har de största behoven. Patien- tens bästa ska vara utgångspunkten för de beslut som fattas i hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Styrsystem i hälso- och sjukvården ska utformas så att det säker- ställs att utförare tar ansvar för att tillhandahålla vård efter behov på lika villkor. I detta ansvar ingår exempelvis förebyggande folkhälso- arbete, forskning och utbildning av personal. I linje med det ska ut- redaren bland annat se över lagen om valfrihetssystem (2008:962). Analys av och överväganden om hur systemen kan förändras och ut- vecklas ska tas fram efter dialog med professionerna, så att systemet gynnar en utveckling där deras kunskap och erfarenhet tas tillvara. Utredningen ska också utifrån Tillitsdelegationens delbetänkande (SOU 2017:56) kartlägga och analysera möjligheter och begränsningar att via förändringar i vårdsystemens ersättnings- och finansierings- modeller främja en behovsstyrd vård. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2018. De delar som ska delredovisas är utgångs- punkterna för mer ändamålsenliga styrsystem samt sammanställ- ningen av skillnader i vårdutnyttjande&lt;SPAN class="ft71"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Vidare fick utredningen den 1 mars 2018 ett tilläggsdirektiv. Utöver tidigare nämnda punkter får utredaren i tilläggsuppdrag att analysera hur ett långsiktigt hållbart system för så kallade nätdoktorer kan skapas, med beaktande av prin- cipen om en behovsstyrd vård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;Utredningen nationell samordning för life science (U 2015:08)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft40"&gt;Hösten 2015 utsåg regeringen en särskild utredare för att bidra med underlag och samordna regeringens arbete med att stärka Sveriges position inom livsvetenskap (life science).&lt;SPAN class="ft103"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I sin delrapportering 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Dir. 2017:44, Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Dir. 2017:128, &lt;/SPAN&gt;Ordning och reda i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Dir. 2018:14, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Ordning och reda i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dir. 2015:105, &lt;/SPAN&gt;En nationell samordnare för området livsvetenskap.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;
&lt;DIV id="p143dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339143x1.jpg/" id="p143img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;föreslog utredningen bland annat en lagändring av hälso- och sjukvårds- lagen och lagen om läkemedelskommittéer. Förslaget innebar att lyfta fram sjukvårdens skyldighet att delta i forskning, utveckling och innovation samt ändra skyldigheten för landstingen att inrätta läkemedelskommittéer till att vara frivilligt. Utredningen föreslog även ett program med karriärtjänster för disputerad vårdpersonal som är anställda av landsting, regioner och kommuner.&lt;SPAN class="ft71"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Utredningen av- slutades i januari 2018. I februari samma år meddelade regeringen att man etablerar ett kontor för life science inom Näringslivsdeparte- mentet. Arbetet ska främja kunskapsutveckling, innovation och kva- litet i hälso- och sjukvården samt förbättra förutsättningarna för life &lt;NOBR&gt;science-företag&lt;/NOBR&gt; att etableras och verka i Sverige.&lt;SPAN class="ft71"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft150"&gt;Utredningen Samordnare för unga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft18"&gt;som varken arbetar eller studerar (U 2015:06)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Regeringen gav i juni 2015 en särskild utredare uppdraget att fungera som nationell samordnare och att främja förbättrad samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och organisationer på nationell, regional och lokal nivå kring insatser för unga som varken arbetar eller studerar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Utredningen lämnade sitt slutbetänkande i februa- ri 2018. Utredningen föreslog flera åtgärder på olika nivåer för att förändring och förbättring ska kunna ske. Det handlar om allt från förbättrade insatser för enskilda individer, förändringar i regelverk, styrning och organisering av olika myndigheter och aktörer, till större samhällsförändringar. Utredning föreslog vidare ett tilläggs- uppdrag till vår utredning. Förslaget omfattar att utreda förutsätt- ningarna för, och lämna förslag på hur en sammanhängande barn- och ungdomshälsovård för åldersgruppen 0 till 25 år kan säkerställas.&lt;SPAN class="ft71"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;U 2015:08, Delrapportering för U 2015:08 &lt;/SPAN&gt;en nationell samordnare för livsvetenskaperna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Sverige vässar arbetet inom life science&lt;SPAN class="ft84"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2018-02-08.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Dir. 2015:70, &lt;/SPAN&gt;Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2018:11, &lt;/SPAN&gt;Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar, &lt;SPAN class="ft29"&gt;s. 18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;
&lt;DIV id="p144dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339144x1.jpg/" id="p144img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;Utredningen om inrättande av en myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft18"&gt;för digitalisering av den offentliga sektorn (Fi 2017:09)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Regeringen fattade i december 2017 beslut om att inrätta en ny myn- dighet för en digitalisering av den offentliga sektorn. Den nya myn- digheten ska ha i uppgift att utveckla, samordna och stödja digitali- seringen av statliga myndigheter och förvaltningen i kommuner och landsting, med undantag för försvarsmyndigheterna. En särskild ut- redare har utsetts för att förbereda och genomföra den nya myndig- heten.&lt;SPAN class="ft71"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 september 2018. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Kommunutredningen (Fi 2017:02)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;I februari 2017 gavs en parlamentariskt sammansatt kommitté i upp- drag att med bakgrund i den demografiska utvecklingen utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina upp- gifter och hantera sina utmaningar. De åtgärder som föreslås ska kunna genomföras inom dagens system för finansiering av den kom- munala sektorn och ska inte innebära en ökning av statens utgifter. Eventuella förslag om kommunsammanläggningar ska bygga på fri- villighet. Kommittén gavs även i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna generella möjligheter till avtalssamverkan. I linje med det presenterades i oktober 2017 kommitténs första del- betänkande&lt;SPAN class="ft71"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;(se tidigare i detta avsnitt om ”En generell rätt till kom- munal avtalssamverkan”). Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 15 oktober 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Kostnadsutjämningsutredningen (Fi 2016:12)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En särskild utredare gavs i november 2016 i uppdrag att göra en över- syn av systemet för kostnadsutjämning för kommuner och lands- ting.&lt;SPAN class="ft71"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Utredaren ska överväga om större samhällsförändringar, som påverkar kostnaderna för kommuner och landsting, i tillräcklig grad fångas upp av det nuvarande systemet. Kommunerna och landstingen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Dir. 2017:117, &lt;/SPAN&gt;Inrättande av en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2017:77, &lt;/SPAN&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dir. 2016:91, &lt;/SPAN&gt;Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;144&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;ansvarar för en stor del av den offentliga verksamheten, såsom skatte- finansierade välfärdstjänster inom skola, social verksamhet samt hälso- och sjukvård. Samtidigt skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna åt mellan enskilda kommuner och landsting. Därför har det sedan lång tid tillbaka funnits olika system för utjämning av dessa skillna- der. Utredningen ska bland annat överväga om vissa delmodeller be- höver ändras, eller bör utgå, och om nya delmodeller bör införas och i så fall lämna förslag till sådana modeller. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Indelningskommittén (Fi 2015:09)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I juli 2015 tillsatte regeringen Indelningskommittén med uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning som innebar att Sverige skulle delas in i väsentligt färre län och landsting (dir. 2015:77). Den 22 juni 2017 beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv där upp- draget att dela in Sverige i färre län och landsting utgick. Uppdraget i fråga om statliga myndigheters regionala indelning förtydligades och kommittén fick i uppdrag att föreslå en samordnad regional indel- ning för relevanta myndigheter (dir. 2017:72).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;I mars 2018 lämnade Indelningskommittén sitt slutbetänkande, Myndighetsgemensam indelning (SOU 2018:10). Kommittén före- slår bland annat en myndighetsgemensam regional indelning för föl- jande statliga myndigheter:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Arbetsförmedlingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Försvarsmakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Kriminalvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Migrationsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Polismyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Tillväxtverket (strukturfondsprogram).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Trafikverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Säkerhetspolisen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Åklagarmyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="p146dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339146x1.jpg/" id="p146img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;Vidare föreslås en myndighetsgemensam indelning som överensstäm- mer med de sex sjukvårdsregionerna, men med den justeringen att Halland, som i dag delas mellan två sjukvårdsregioner, ingår i samma område som Västra Götaland. De myndigheter som föreslås ska följa en gemensam indelning i sex geografiska områden som omfattar föl- jande län:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västman- land, Örebro.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Gotland, Stockholm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Jönköping, Kalmar, Östergötland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Halland, Västra Götaland.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Blekinge, Kronoberg, Skåne.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;Indelningskommittén föreslår också att beteckningen landsting änd- ras till region.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Regeringen inrättar ett patientråd för hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Regeringen har beslutat att inrätta ett patientråd för hälso- och sjuk- vården. Syftet är att underlätta regelbundna kontakter mellan reger- ingen och organisationer som företräder patienter inom svensk hälso- och sjukvård. Gruppen är tänkt att förenkla möjligheten för regeringen att få ett patientperspektiv på aktuella frågor. Socialministern kommer under juni 2018 att presentera vilka organisationer som ska företrädas i patientrådet. Regeringen har sedan tidigare ett pensionärsråd och en funktionshindersdelegation som är exempel på liknande råd. Det nya rådet kommer att fokusera på hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringen inrättar ett patientråd för hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-04-30.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;
&lt;DIV id="p147dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339147x1.jpg/" id="p147img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Uppdrag till Myndigheten för arbetsmiljökunskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I september 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Myndig- heten ska starta sitt arbete den 1 juni 2018.&lt;SPAN class="ft71"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Regeringen gav i regler- ingsbrevet för 2018 myndigheten i uppdrag att analysera behovet av utbildningar av relevans för olika yrkesgrupper inom företagshälso- vården. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars 2019.&lt;SPAN class="ft71"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Specifikt om processer relaterat till integritetsfrågor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Nedan följer korta beskrivningar av några aktuella initiativ. För mer ingående resonemang om informationshantering i hälso- och sjuk- vården se avsnitt 5.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Utredningen om rättsliga förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;för en digitalt samverkande förvaltning (Fi 2016:13)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;En särskild utredare gavs i november 2016 i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom den offent- liga förvaltningen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Utredningen lämnade i mars 2018 sitt slutbetän- kande. Utredningen föreslog bland annat en ny lagstiftning om straff- sanktionerad tystnadsplikt vid utkontraktering av &lt;NOBR&gt;IT-drift&lt;/NOBR&gt; eller andra &lt;NOBR&gt;IT-baserade&lt;/NOBR&gt; funktioner till privata leverantörer och en reglering av sekretessöverväganden inför sådan utkontraktering.&lt;SPAN class="ft71"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Nationell läkemedelslista&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;I april 2018 överlämnade regeringen en proposition om ett nytt per- sonregister till riksdagen.&lt;SPAN class="ft103"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Registret föreslås få namnet den nationella läkemedelslistan och ska föras av &lt;NOBR&gt;E-hälsomyndigheten.&lt;/NOBR&gt; Ett övergri- pande mål med registret är att skapa en samlad källa av en patients förskrivna läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Dir. 2017:94, &lt;/SPAN&gt;Inrättande av Myndigheten för arbetsmiljökunskap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle&lt;SPAN class="ft84"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2018-04-20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Dir. 2016:98, &lt;/SPAN&gt;Rättsliga förutsättningar för en digitalt samverkande förvaltning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SOU 2018:25, &lt;/SPAN&gt;Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2017/18:223, &lt;/SPAN&gt;Nationell läkemedelslista.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="p148dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339148x1.jpg/" id="p148img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft11"&gt;av integritetsskydd tillgodoses. Den nationella läkemedelslistan för- väntas bidra till ökad patientsäkerhet och en effektivisering av arbets- momenten vid ordination och förskrivning av läkemedel. Exempelvis förväntas behörig hälso- och sjukvårdspersonal snabbare kunna hitta relevanta uppgifter om ordinerade läkemedel i patientjournalen samt att det ska bli lättare att extrahera uppgifter till hälsodata- eller kvali- tetsregister utan dubbelinmatning. Även uppföljning av eventuella avvikelser i samband med ordination och hantering av läkemedel underlättas. Det nya registret kommer att ersätta två befintliga regis- ter, receptregistret och läkemedelsförteckningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;Regeringen föreslår att en ny lag, lag om nationell läkemedelslista, ska ersätta lagen (1996:1156) om receptregister och lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning. Ändamålen för behandling av uppgif- terna i de befintliga registren förs till stor del över till den nya lagen. Registret ska i allt väsentligt få innehålla samma uppgifter som de befintliga. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på öppenvårdsapotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2020, men krav på hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldighet i samband därmed föreslås träda i kraft den 1 juni 2022. Riksdagen förväntas besluta om propositionen den 13 juni 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft70"&gt;Vårdanalysrapport om befolkningens inställning till nytta och risker med digitala hälsouppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft9"&gt;Vårdanalys har i rapporten ”För säkerhets skull” undersökt befolk- ningens inställning till användning av digitala uppgifter om vård och hälsa i förhållande till risker ur ett integritetsperspektiv.&lt;SPAN class="ft81"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Fokus har framför allt legat på elektroniska patientjournaler, en samlad läke- medelslista och hälsorelaterade register.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Resultatet visar att de flesta är villiga att acceptera, eller rent av förväntar sig, att digitala uppgifter om den egna vården och hälsan används på många sätt som rör vård och forskning. Den positiva in- ställningen till användning av digitala hälsouppgifter ses genomgå- ende, och för alla områden som arbetet omfattat: delning av journa- ler mellan vårdenheter, registrering av uppgifter för forskning och en samlad läkemedelslista. Vårdanalys noterar samtidigt att inom alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p418 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Rapport 2017:10 För säkerhets skull, Befolkningens inställning till nytta och risker med digitala hälsouppgifter&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;dessa områden svarar en liten andel att de inte vill att deras digitala hälsouppgifter ska användas på det föreslagna sättet. Personer som är negativa till en viss användning är också mer benägna än övriga att vara negativa även till användning inom andra områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vårdanalys utgångspunkt när det gäller användning av digitala hälsouppgifter är att det är viktigt att bibehålla det höga förtroendet för hälso- och sjukvårdens hantering och skydd av digitala hälso- uppgifter. Dessutom anser man att det är viktigt att leva upp till för- väntningarna på att hälso- och sjukvården använder sig av digitali- seringens möjligheter att skapa nytta i form av god och säker vård och medicinsk utveckling. Vårdanalys presenterar i rapporten ett antal rekommendationer. Myndigheten menar att all hantering och an- vändning av digitala hälsopuppgifter bör vägledas av dessa principer, på alla nivåer och av alla aktörer – vårdgivare, landsting och regioner, myndigheter, forskningsaktörer och andra som samlar in, lagrar, analy- serar och överför digitala hälsouppgifter. Vårdanalys rekommenderar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Sjukvårdshuvudmännen att säkerställa att digitala hälsouppgifter nyttjas på ett effektivt sätt och att systemen för informations- utbyte är ändamålsenliga. Regeringen bör följa utvecklingen inom digitaliseringen av hälso- och sjukvården och se över om nuva- rande åtgärder för att förbättra möjligheterna till informations- utbyte och användning av digitala hälsouppgifter är tillräckliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringen, myndigheterna, sjukvårdshuvudmännen och forsk- ningshuvudmännen att prioritera säkerhetsfrågorna i digitaliser- ingsarbetet liksom vid användningen av digitala hälsouppgifter i andra sammanhang. Insamling, lagring, användning och spridning av digitala hälsouppgifter måste vara säker så att uppgifter inte används eller hamnar fel. Därtill bör det genomgående prövas, när digitala hälsouppgifter ska användas för andra syften än vård, om detta kan göras efter att uppgifterna avidentifierats.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Berörda myndigheter, sjukvårdshuvudmännen och forsknings- huvudmännen att säkerställa att felaktigheter som upptäcks i digi- tala hälsouppgifter rättas och att systemen utformas så att korri- geringar genomförs på alla ställen där en felaktighet förekommer. Regeringen bör se över om regelverken, och tillämpningen av dessa, för korrigering, blockering och förstörelse av patientjournaler är ändamålsenliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p421 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Regeringen, myndigheterna, sjukvårdshuvudmännen och forsk- ningshuvudmännen att prioritera medborgarnas insyn i använd- ningen av digitala hälsouppgifter. Sjukvårdshuvudmännen bör följa upp hur vårdens verksamheter lever upp till kraven om in- formation till patienter om hur digitala hälsouppgifter används till exempel i register och sammanhållen journalföring och vid be- hov vidta åtgärder för att förbättra insynsmöjligheter och infor- mationskanaler. Dessutom bör möjligheter för den enskilde att följa hur digitala uppgifter om hens vård och hälsa används för olika syften, exempelvis via olika digitala tjänster, utvecklas vidare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p422 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Sjukvårdshuvudmännen att i det fortsatta digitaliseringsarbetet, så långt det bedöms möjligt, visa hänsyn till önskemålen om eget inflytande över användningen av digitala uppgifter om hälsa och vård. Detta handlar om att leva upp till ambitionerna bakom be- fintliga krav på medbestämmande så att patienter kan göra reella ställningstaganden. Vidare bör regeringen utreda om formerna för samtycke kan utvecklas i syfte att bättre tillmötesgå de varie- rade önskemål som finns kring på vilket sätt, hur ofta och på vil- ken detaljeringsnivå personer vill ta ställning till hur digitala upp- gifter om deras vård och hälsa används.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;De som är ansvariga för att samla in och använda digitala uppgifter om vård och hälsa – sjukvårdshuvudmän, forskningshuvudmän och andra myndigheter – att se till att patienter och medborgare erbjuds stöd i ställningstaganden kring hur digitala uppgifter om deras vård och hälsa används. Regeringen och sjukvårdshuvudmännen bör också se till att de lösningar som tas fram i det pågående digita- liseringsarbetet både möjliggör en ändamålsenlig informations- överföring och ger ett gott integritetsskydd – även för dem som inte själva kan eller vill ta aktiv ställning till att exempelvis begränsa användningen av sina uppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;
&lt;DIV id="p151dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339151x1.jpg/" id="p151img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Statliga myndigheters arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft150"&gt;Att nivåstrukturera nationell högspecialiserad vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft56"&gt;Socialstyrelsens förslag till arbetsprocess&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Riksdagen beslutade den 8 mars 2018 om en ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;(se avsnitt 3.2.1). Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att pröva en arbetsprocess för att nivå- strukturera den högspecialiserade vården på nationell nivå, samt att ta fram en plan för att fasa ut dagens system med rikssjukvård. Upp- draget att pröva arbetsprocessen ska rapporteras till regeringen den 15 juni 2018.&lt;SPAN class="ft71"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen planerar att med hjälp av sakkunnig- grupper genomlysa ett &lt;NOBR&gt;20-tal&lt;/NOBR&gt; nationella vårdområden/programområden för att identifiera vad som bör vara högspecialiserad vård på nationell nivå. Socialstyrelsen har valt att först prioritera kvinnosjukvård och förlossning samt nervsystemets sjukdomar. Inom dessa har sex pilot- områden valts ut, däribland avancerad kirurgi vid endometrios och avancerad Parkinsonbehandling. Efter genomlysningen ska Social- styrelsen ta beslut om vilka åtgärder som är aktuella för nationell hög- specialiserad vård och hur många vårdenheter i landet som ska utföra uppdraget. En särskild nämnd tar sedan beslut om var någonstans vår- den ska bedrivas. I arbetet med nivåstrukturering av nationell hög- specialiserad vård verkar Socialstyrelsen i samråd med landstingen, andra myndigheter, SKL samt företrädare för profession och patienter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft151"&gt;Två olika uppdrag för att växla upp Socialstyrelsens arbete med att bidra till en god tillgång på specialistläkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft18"&gt;med rätt kompetenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Regeringen beslutade i mars 2018 om två uppdrag för att växla upp Socialstyrelsens arbete med att bidra till en god tillgång på specialist- läkare med rätt kompetenser.&lt;SPAN class="ft71"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Det ena uppdraget innebär att myn- digheten för 2018 ska upphandla fler specialistkompetenskurser så att läkare ska kunna fullgöra sin specialiseringstjänstgöring. Upp- handlingen ska anpassas efter hälso- och sjukvårdens behov och bi- dra till den långsiktiga kompetensförsörjningen av specialistläkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:40, &lt;/SPAN&gt;En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nu prövas ny modell för nationell högspecialiserad vård, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2018-02-12.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringen växlar upp för fler specialistläkare&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-03-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="p152dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339152x1.jpg/" id="p152img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;I uppdraget ingår också att göra en studie om hur tillgången på kurs- givare bäst ska kunna säkras framöver för att svara mot det behov som finns av specialistkompetenskurser. Det andra uppdraget inne- bär att Socialstyrelsen, utöver den rapportering de årligen gör kring tillgången och efterfrågan på legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, ska göra en samlad kartläggning och bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång på och långsiktiga behov av specialist- läkare inom alla specialiteter. Kartläggningen och bedömningen ska göras både på nationell och regional nivå och omfatta både offentliga och privata vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I uppdraget ingår att utifrån ett nationellt perspektiv lämna för- slag på hur dimensionering av specialiseringstjänster ska kunna göras på ett mer effektivt sätt, i syfte att minska bristen av olika sorters specialistläkare och uppnå målsättningen om en jämlik vård i hela lan- det. Fokus ska läggas på de specialiteter där det finns en tydlig brist. Socialstyrelsen ska samarbeta med Sveriges Kommuner och Lands- ting samt Läkarförbundet i genomförandet av uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft70"&gt;Uppdrag till Socialstyrelsen att stödja, analysera och utvärdera utvecklingsarbete i primärvården för att förebygga och behandla ohälsosamma levnadsvanor hos personer med psykisk ohälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft11"&gt;Regeringen beslutade i mars 2018 om att ge Socialstyrelsen 20 miljo- ner kronor för att stödja, analysera och utvärdera utvecklingsarbete i primärvården för att förebygga och behandla ohälsosamma levnads- vanor hos personer med psykisk ohälsa.&lt;SPAN class="ft71"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Arbetet ska ske i nära sam- verkan med berörda verksamheter och Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL). 15 miljoner kronor ska fördelas till landstingen för ut- vecklingsarbetet. Satsningen är tidsbegränsad och ska genomförs under åren &lt;NOBR&gt;2018–2020.&lt;/NOBR&gt; Uppdraget ska redovisas varje år och slutredovisas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2021.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft90"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft89"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Stärkt arbete med kunskap att bemöta psykisk ohälsa i primärvården&lt;SPAN class="ft113"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;2018-03-22.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;
&lt;DIV id="p153dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339153x1.jpg/" id="p153img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Vårdanalys rapport om ledarskap&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har fått i uppdrag av regeringen att se över hur staten kan stödja landstingen och regionerna att utveckla och stärka ledarskapet, som ett led i att stärka hälso- och sjukvårdens utvecklingskraft.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Uppdraget ska genomföras i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och andra relevanta aktörer. I uppdraget anges att ledningens kompetens och förutsättningar är centrala för att verksamheterna inom hälso- och sjukvården ska kunna genomföra uppdragen, utveckla kvaliteten i vården samt bland annat vidta nöd- vändiga åtgärder för en effektivare kompetensförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Vårdanalys publicerade 2017 i linje med uppdraget rapporten – Visa vägen i vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten lämnar i rapporten rekommenda- tioner till både regering och landsting som syftar till att stärka ledar- skapets förutsättningar och ledarskapsutvecklingen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Landstingen och regeringen bör stärka förutsättningarna för ett verksamhetsnära och patientcentrerat ledarskap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Regeringen och landstingen bör arbeta för att öka chefskapets attraktivitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Landstingen bör erbjuda kompetensutveckling och stöd till chefer för att arbeta med förändring och förbättring och regeringen bör överväga att stärka systemförståelsen och kompetensen i förbätt- ringskunskap genom förändringar i grundutbildningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Landstingen bör utveckla strukturerna för ledarskapsutveckling och behandla ledarskapsfrågorna tillsammans med andra strate- giska frågor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Regeringen bör ta initiativ till ett program för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Landstingen bör se över hur deras styrning kan bli mer strategisk, sammanhållen, långsiktig och inriktad på samverkan kring patien- tens behov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p211 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Regeringen bör utveckla sin dialog med landstingen för att skapa ett samlat nationellt ledarskap i hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Rapport 2017:7 Visa vägen i vården – ledarskap för stärkt utvecklingskraft, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;
&lt;DIV id="p154dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339154x1.jpg/" id="p154img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft40"&gt;Vårdanalys gör bedömningen att statens styrning av hälso- och sjuk- vården, men även omsorgen, i högre grad måste hänga ihop, vara konsekvent och ta sikte på de viktigaste utvecklingsområdena. Det finns därför ett behov av utökad strategisk dialog mellan huvudmän- nen och det nationella ledarskapet för att diskutera gemensamma strategier för att möta vårdens utmaningar. Både staten och lands- tingen behöver skapa långsiktiga förutsättningar för ett starkt och närvarande ledarskap, till exempel genom mindre personalgrupper och förbättrade stödstrukturer för chefer. Chefer behöver också få bättre förutsättningar och stöd för att bedriva utvecklingsarbete – särskilt utvecklingsarbete som sträcker sig över verksamhetsgränser och som förbättrar vården för patienter med många olika vårdkon- takter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft18"&gt;Uppdrag till eHälsomyndigheten och Socialstyrelsen att utveckla och tillgängliggöra ett digitalt pedagogiskt stöd för förändrings- och utvecklingsarbete med hjälp av &lt;NOBR&gt;e-hälsolösningar&lt;/NOBR&gt; (S2017/02466/FS)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft11"&gt;I april 2017 gav regeringen Socialstyrelsen och eHälsomyndigheten uppdraget att tillsammans utveckla och tillgängliggöra ett digitalt pedagogiskt stöd för förändrings- och utvecklingsarbete med hjälp av &lt;NOBR&gt;e-hälsolösningar&lt;/NOBR&gt; utifrån gällande rätt. Stödet ska utgå från ana- lysen som gjordes av Utredningen rätt information i vård och om- sorg.&lt;SPAN class="ft71"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;I januari 2018 slutredovisade eHälsomyndigheten i linje med direktivet myndigheternas uppdrag.&lt;SPAN class="ft71"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Stödet innebar bland annat en ny utbildning digital verksamhetsutveckling i vården. Socialstyrelsen och eHälsomyndigheten har bland annat tagit fram en webbsida med klargörande frågor och svar som rör journalföring och dokumenta- tion – ett digitalt pedagogiskt stöd.&lt;SPAN class="ft71"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Myndigheterna menar att inom såväl hälso- och sjukvård som socialtjänsten finns ett stort behov av juridiskt stöd kring frågor om vad som gäller för journaler och per- sonakter. Webbsidan är tänkt att vara ett hjälpmedel i sådana frågor.&lt;SPAN class="ft71"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2014:23, &lt;/SPAN&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;E-hälsomyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;Digitalt pedagogiskt stöd för &lt;NOBR&gt;e-hälsolösningar&lt;/NOBR&gt; – Återrapportering enligt &lt;NOBR&gt;E-hälsomyndighetens&lt;/NOBR&gt; och Socialstyrelsens likalydande regeringsuppdrag (S2017/02466/FS. 2018)&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Digital verksamhetsutveckling i vården&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, Digital verksamhetsutveckling i vården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;
&lt;DIV id="p155dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339155x1.jpg/" id="p155img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;eHälsomyndighetens samordningsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;eHälsomyndigheten har uppdrag i instruktion och regleringsbrev att samordna regeringens satsningar på &lt;NOBR&gt;e-hälsa.&lt;/NOBR&gt; Målet med samordnings- uppdraget är att eHälsomyndigheten ska vara proaktiv och drivande utifrån regeringens satsningar inom &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; samt att myndigheten ska skapa förutsättningar för, och öka kunskapen kring &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; för sektorn som helhet. Syftet med samordningen är att underlätta för alla aktörer inom &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; och att skapa förutsättningar för att målen i Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025 uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;eHälsomyndighetens etablerade under 2017 en ny samordnings- avdelning, vilken ger förutsättningar för att skala upp och ytterligare stärka myndighetens samordningsarbete och instruktionsenliga upp- drag att samordna regeringens satsningar. För 2018 planerar myndig- heten bl.a. en tydligare samordning av regeringens satsningar med fokus på att samordna de statliga aktörer inom området som har omfattande uppdrag inom &lt;NOBR&gt;e-hälsa,&lt;/NOBR&gt; exempelvis Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Socialstyrelsen och Myndigheten för del- aktighet. Genom att utnyttja varandras olika kompetensområden i gemensamma arbetsprocesser, kan staten stärka sin roll som &lt;NOBR&gt;e-hälso-&lt;/NOBR&gt; aktör. Myndigheten bedömer att även aktörer utanför vårdmyndig- heterna, såsom landstingen och kommunerna, privata vårdgivare, För- säkringskassan och Swedac bör ingå i myndighetens samordnings- ansvar. Vidare konstateras att myndigheten under 2018 behöver göra en mer grundläggande analys och kartläggning av statens satsningar inom vård och omsorg, där &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; kan vara ett verktyg för att uppnå mål som inte direkt har med digitalisering att göra. I detta samman- hang nämns specifikt regeringens satsning på God och nära vård (SOU 2017:53, S2017/03549/FS).&lt;SPAN class="ft71"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft70"&gt;Uppdrag att göra en förstudie om hur internetombud inom vård och omsorg kan etableras över hela landet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft40"&gt;Regeringen gav i februari 2018 Post- och telestyrelsen (PTS) i upp- drag att göra en förstudie av och hur s.k. internetombud inom vård och omsorg kan etableras i Sverige.&lt;SPAN class="ft103"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;Anställda som arbetar inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p435 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;E-hälsomyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt; &lt;/SPAN&gt;Samordning av regeringens satsningar på &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; – Återrapportering enligt &lt;NOBR&gt;E-hälsomyndighetens&lt;/NOBR&gt; regleringsbrev 2017 (S2017/00838/FS)&lt;SPAN class="ft28"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Regeringskansliet (Näringsdepartementet), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;Uppdrag att göra en förstudie om hur internet- ombud inom vård och omsorg kan etableras över hela landet, N2018/00718/D&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="p156dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339156x1.jpg/" id="p156img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och i verksamheter inom funk- tionshinderområdet ska kunna bli ett s.k. internetombud. Internet- ombuden ska erbjudas utbildning och inom sin ordinarie tjänst åta sig ett särskilt ansvar för att främja användning av it och internet hos sina klienter. En samordningstjänst bör också inrättas på lämplig myndighet i syfte att ansvara för utbildning och fortbildning av in- ternetombuden. PTS ska i arbetet samråda med Myndigheten för tillgängliga medier och Myndigheten för delaktighet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 december 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Överenskommelser mellan staten och SKL&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen sluter år- ligen överenskommelser inom områden som båda parter har iden- tifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Överenskom- melserna omfattar all vård som är offentligt finansierad, oavsett vem som utför vården. Det betyder att såväl landsting som privata aktö- rer som bedriver hälso- och sjukvård som finansieras av landstingen kan komma att omfattas. En viktig utgångspunkt vid överenskom- melser mellan regeringen och SKL är en tillitsbaserad dialog som bl.a. syftar till att ge mer långsiktiga planeringsförutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;För de kommande åren handlar det gemensamma utvecklings- arbetet främst om omställningen mot en nära vård, vilket inkluderar att åstadkomma ökad tillgänglighet och bättre samordning, förbätt- rad kompetensförsörjning, ökad digitalisering samt ökat fokus på att verksamheten ska styras utifrån kunskap och beprövad erfarenhet. Överenskommelser mellan SKL och regeringen sträcker sig vanligen över ett antal år. Fleråriga överenskommelser är dock underkastade riksdagens årliga beslut om regeringens budgetproposition. Flera av de nu gällande överenskommelserna inom hälso- och sjukvårds- området har också bäring på denna utrednings uppdrag.&lt;SPAN class="ft80"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Den totala omfattningen av dessa överenskommelser uppgick 2018 till drygt 9 mil- jarder kronor. Vi vill i detta skede särskilt framhålla följande överens- kommelser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SKL. &lt;/SPAN&gt;Överenskommelser mellan SKL och regeringen inom vård och omsorg&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Förlossningsvård och kvinnors hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tidsram: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2022.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Omfattning&lt;/SPAN&gt;: 1 831 miljoner kronor för 2018. Av dessa är 141 mil- joner särskilt öronmärkta för primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Huvudsakligt innehåll&lt;/SPAN&gt;: Överenskommelserna utgör en del i arbetet för en mer jämställd hälso- och sjukvård och sker mot bakgrund av de utvecklingsområden som finns inom såväl förlossnings- vården som hälso- och sjukvård med betydelse för kvinnors hälsa i övrigt. Parterna är vidare överens om att inom ramen för överens- kommelsen inleda ett arbete med att utveckla och förbättra primär- vårdens arbete i syfte att stärka kvinnors hälsa. Det innebär att landstingen i första hand ska välja insatser som bidrar till att öka primärvårdens kunskaper om sjukdomar som är vanliga hos kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft14"&gt;Överenskommelse om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tidsram: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Omfattning: &lt;/SPAN&gt;Totalt 976 miljoner kronor. Av dessa är 651 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. 300 miljo- ner kronor är särskilt avsedda för att erbjuda möjlighet för sjuk- sköterskor att genomgå specialistutbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Huvudsakligt innehåll: &lt;/SPAN&gt;Syftet med medlen är att de ska användas för bland annat &lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; och förenklad administration, smartare användning av medarbetarnas kompetens samt stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;Överenskommelse Goda förutsättningar för vårdens medarbetare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tidsram: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Omfattning: &lt;/SPAN&gt;Totalt 1 999 miljoner kronor. Av dessa är 1 975 miljo- ner kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. 24 miljo- ner särskilt till SKL för utveckling av samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Huvudsakligt innehåll: &lt;/SPAN&gt;Överenskommelsen ska ses som ett kom- plement till Professionsmiljarden och dessa kommer att följas upp gemensamt. Medlen inom ramen för överenskommelsen kan bland annat användas till:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;erbjuda kompetensutveckling eller vidareutbildning till alla kate- gorier av vårdpersonal,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;öka bemanning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;utveckla arbetssätt i syfte att vårdpersonal ska arbeta kvar inom hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Ökad tillgänglighet i barnhälsovården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Tidsram: &lt;/SPAN&gt;2018. Målsättning om att träffa liknande överenskommel- ser för 2019 och 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Omfattning: &lt;/SPAN&gt;Totalt 122 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft119"&gt;Huvudsakligt innehåll: &lt;/SPAN&gt;Överenskommelsen är särskilt riktad till insatser som ska öka tillgängligheten i barnhälsovården för grup- per som har sämre hälsa och tandhälsa och lägre vaccinationstäck- ning, genom utökade hembesök eller annan uppsökande verksam- het i främst socioekonomiskt utsatta områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft14"&gt;Överenskommelse om en patientmiljard&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tidsram&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;: 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Omfattning&lt;/SPAN&gt;: 1 miljard. Av de totala medlen är 980 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. Av dessa är hälften öronmärkta till utbetalning av medel för insatser för att införa för- stärkt vårdgaranti (baserat på förslagen i vårt första delbetänkande SOU 2017:53) och en lika stor del går till insatser som bidrar till att införa patientkontrakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Huvudsakligt innehåll: &lt;/SPAN&gt;Målet med överenskommelsen är att bidra till utvecklingen av tillgängligheten till primärvården och samord- ningen av patienternas vårdinsatser. Överenskommelsen är i linje&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p394 ft9"&gt;med denna utrednings arbete. För att ta del av medlen inom över- enskommelsen ska landstingen uppnå ett antal krav. Landstingen ska bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Förbereda införandet av den förstärkta vårdgarantin inom pri- märvården som utredningen, God och nära vård, föreslår ska börja gälla 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Landstingen ska rapportera vilka insatser som genomförs under 2018 för att förbereda förändrade arbetssätt i enlighet med den förstärkta vårdgarantin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Landstingen ska börja rapporteringen av måluppfyllelse för den förstärkta vårdgarantin till den nationella väntetidsdatabasen senast den 1 januari 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Landstingen ska se till att det finns dokumenterade rutiner för etablering av fast vårdkontakt som ska vara införda i verksam- heten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p375 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;Landstingen ska skapa förutsättningar för att patienten själv ska kunna välja tid till besök/behandling som passar patienten och verksamheten. Landstingen ska också skapa förutsättningar för breddinförande av webbtidsbokning via 1177.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Kortare väntetider i cancervården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tidsram&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;2014–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Omfattning&lt;/SPAN&gt;: 447,5 miljoner kronor, varav 391 miljoner utgör stimu- lansmedel till landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Huvudsakligt innehåll&lt;/SPAN&gt;: Överenskommelsen syftar bland annat till att ytterligare främja införandet av standardiserade vårdförlopp. Målet med överenskommelsen är förbättrad tillgänglighet inom cancervården genom kortare väntetider och minskade regionala skillnader. Införandet av vårdförlopp ska ge en mer sammanhållen vårdprocess kring patienten och öka nöjdheten hos cancerpatien- terna, bland annat genom bättre information och mer delaktighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Stöd till Nationella Kvalitetsregister&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tidsram: &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Omfattning&lt;/SPAN&gt;: Totalt 200 miljoner kronor, varav landstingen bidrar med 100 miljoner kronor och staten 100 miljoner kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Huvudsakligt innehåll&lt;/SPAN&gt;: Kvalitetsregistren ska utveckla delar som täcker primärvården samt den hälso- och sjukvård och omsorg som utförs av kommunerna, exempelvis vård på särskilda boenden. I linje med detta ska överenskommelserna bidra till att stärka pre- ventiva och sjukdomsförebyggande insatser inom hälso- och sjuk- vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;Tidsram: &lt;/SPAN&gt;2018. Regeringen har för avsikt att fortsätta förstärk- ningen 2019 och 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Omfattning: &lt;/SPAN&gt;Totalt 1 414 miljoner kronor (ökning med 529 miljo- ner jämfört med 2017). 1 364 miljoner fördelas till kommuner och landsting/regioner för att möjliggöra utvecklingsarbete. En särskild satsning görs på primärvården. 220 miljoner av den utökade sats- ningen ska användas till att utveckla första linjens psykiatri för både barn och vuxna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Huvudsakligt innehåll: &lt;/SPAN&gt;Överenskommelsen lyfter särskilt fram att primärvårdens möjligheter att möta behovet av insatser för psykisk ohälsa är stora om det finns tillgång till adekvata metoder och arbetssätt och till personalresurser med rätt kompetens. Vidare menar man att primärvården också är en viktig aktör för att upp- täcka, diagnosticera och behandla kroppslig ohälsa hos personer med psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p452 ft14"&gt;En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess &lt;NOBR&gt;2017–2018&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;Tidsram&lt;/SPAN&gt;: &lt;NOBR&gt;2017–2018.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;Omfattning: &lt;/SPAN&gt;Totalt 2,88 miljarder kronor. Av dessa är 500 miljoner avsatta per år för ersättning till landstingen för rehabiliterings- insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta, och cirka 730 miljoner för landstingens utvecklingsarbete inom olika områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft120"&gt;Huvudsakligt innehåll&lt;/SPAN&gt;: Överenskommelsen syftar till att fortsatt stimulera kvalitetshöjande insatser inom hälso- och sjukvården för att förebygga eller förkorta sjukskrivning och främja kvinnors och mäns återgång i arbete. Det gäller bland annat kompetens- satsning i försäkringsmedicin, funktion för koordinering och ut- vecklingsarbetet inom utökat elektroniskt informationsutbyte. Särskilt viktigt är att kontakt tas mellan hälso- och sjukvården och arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen, förutsatt att patienten ger sitt medgivande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;4.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;SKL:s arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;Tillgänglighet i primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft9"&gt;I vårt första delbetänkande beskrev vi att SKL under 2016 tillsam- mans med landstingen i ett pilotprojekt tagit fram en modell för ut- ökad uppföljning av primärvård, till väntetidsdatabasen (se vidare i SOU 2017:53, avsnitt 3.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Den utvidgade modellen för nationell uppföljning av tillgänglig- het i primärvård stödjer färdplanen mot en god och nära vård bland annat genom uppföljningen av en förstärkt vårdgaranti. I flera lands- ting pågår förberedelser för att börja använda uppföljningsmodellen. Region Jönköpings län och Region Örebro län skickar månadsvis in data automatiskt till väntetidsdatabasen enligt den utökade uppfölj- ningsmodellen. Resultat presenteras på vantetider.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Region Halland, landstinget Blekinge, landstinget Sörmland, lands- tinget Dalarna, Region Uppsala, Region Jämtland/Härjedalen samt landstinget Västerbotten har påbörjat arbetet med att införa den nya&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;
&lt;DIV id="p162dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339162x1.jpg/" id="p162img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;uppföljningsmodellen. Fler landsting har visat intresse för och vill få mer information av uppföljningsmodellen.&lt;SPAN class="ft117"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;Flippen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;I vårt första delbetänkande beskrev vi övergripande SKL:s innova- tionsprojekt ”Flippen”, som syftade till att utveckla nya patientcen- trerade arbetssätt inom primärvården (se vidare i SOU 2017:53, av- snitt 3.2.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft58"&gt;Projekttiden för Flippen gick ut 2107 och sedan vårt förra del- betänkande har projektet lämnat sin slutrapport. Sammanfattande slut- satser från projektgruppen i Flippen tillsammans med dess kontakt- personer i landsting och regioner är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Det är framgångsrikt att systematiskt bli bättre på att förstå in- vånarnas behov, exempelvis genom tjänstedesign.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p216 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Primärvården behöver stödfunktioner i innovations- och utveck- lingsarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vårdcentraler behöver ett baspaket för data/statistik och stöd i att analysera detta.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Ett gott ledarskap på alla nivåer i organisationen är en av de abso- lut viktigaste framgångsfaktorerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p455 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Befintlig samverkan behöver utvecklas och nya aktörskonstella- tioner för samverkan behövs. Nätverk behöver utnyttjas i högre grad för att bli bättre på att dela kunskap med varandra.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Ersättningsmodeller som gynnar utvecklingsarbete behöver ut- vecklas.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Stöd att lätt och snabbt kunna pröva och införa modern teknik. Ett &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IT-stöd&lt;/NOBR&gt; som ligger närmare verksamheterna, fångar och aggre- gerar behov och stödjer utveckling kring dessa. Denna funktion finns i mycket liten utsträckning i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Att gå från traditionellt förbättringsarbete till innovationer krä- ver ett mer utvecklat stöd än det som finns i dag. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;SKL. Tillgänglighet i primärvården, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-01-08&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;SKL. Flippen i primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="p163dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339163x1.jpg/" id="p163img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td126"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nulägesbild: vad har hänt sedan förra delbetänkandet?&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Sveriges kommuner och landstings Strategi för hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Strategi för hälsa beslutades av SKL:s styrelse i december 2017. Stra- tegin innebär att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter; skola, social- tjänst, vård och omsorg och hälso- och sjukvård ska styras och sam- ordnas för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta genom att arbeta mot gemensamma mål, oavsett verksamhet. Det övergripande nationella målet är en god och jämlik hälsa för alla. Samtliga verksam- heters arbete och konkreta delmål värderas utifrån detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft58"&gt;I strategin formuleras gemensamma mål och indikatorer för Stra- tegi för hälsa fram till 2022. Målen är formulerade i beskrivande ter- mer, under tre övergripande målområden. Dessa ska sedan brytas ned och anpassas till respektive kommuns, landstings och regions förut- sättningar. De tre målområdena är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;God och jämlik hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;God kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Hållbart och uthålligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Strategi för hälsa, &lt;NOBR&gt;2018-04-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;P class="p458 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft9"&gt;I detta kapitel beskrivs inledningsvis hur svensk hälso- och sjukvård är reglerad, med fokus på primärvårdsnivån. I anslutning till detta redogörs även för tidigare överväganden om ett nationellt uppdrag för primärvården. Därefter beskrivs hur den svenska primärvården ser ut i dag, med fokus på den del av primärvården som organiseras i landstingens vårdval för primärvård. Slutligen resonerar vi kort om den prehospitala och mobila vårdens betydelse för en god och nära vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Grundläggande reglering för hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ett omfattande regelverk med patienten i centrum&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Det svenska hälso- och sjukvårdsrättsliga regelverket är omfattande. Det består av mer än 250 författningar, dvs. lagar, förordningar eller myndighetsföreskrifter. De lagar som är mest centrala för arbetet med detta delbetänkande är hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patient- säkerhetslagen (2010:659), patientlagen (2014:821), patientdatalagen (2008:355) samt lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdslagstiftningen är lagtekniskt sett utformad som en skyldighetslagstiftning i stället för en rättighetslagstiftning. Det innebär att den tar utgångspunkt i det allmännas ansvar för hälso- och sjukvården, inte patienternas eller befolkningens rättigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) innehåller grundläggande och övergripande bestämmelser på hälso- och sjukvårdens område. Under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft25"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="p166dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339166x1.jpg/" id="p166img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; har patientens ställning i vården tydliggjorts och stärkts på flera olika sätt i syfte att skapa en mer personcentrerad vård.&lt;SPAN class="ft117"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p462 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;patientdatalagen (PDL) finns bestämmelser om behandling av per- sonuppgifter i hälso- och sjukvården som både syftar till att säker- ställa patientsäkerheten och skydda den enskildes integritet. I den lagen regleras vårdens informationshantering. I patientsäkerhets- lagen (PSL) finns generella bestämmelser om vårdgivarnas skyldig- het att bedriva ett patientsäkert arbete, behörighetsfrågor och skyl- digheter för hälso- och sjukvårdspersonal. Avsikten med patient- lagen (PL) är att tydliggöra paradigmskiftet som innebär att vården ska utgå från patienten i stället för vårdens organisation. I den lagen finns därför bestämmelser som ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Där finns även bestämmelser om vilken information som patienten ska få om bl.a. möjligheten att få en fast läkarkontakt eller fast vårdkontakt. Den 1 januari 2018 trädde en ny lag (2017:612) om samordning vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft, som ersatte den tidigare s.k. betal- ningsansvarslagen, lagen (1990:1404) om kommunernas betalnings- ansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagen ger primärvården en tydligare samordnande roll, se avsnitt 7.4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Grundläggande principer för hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft40"&gt;Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. För att inte hindra en dyna- misk utveckling eller i onödan inskränka det kommunala självstyret har HSL utformats som en målinriktad ramlag. Det innebär att målen i lagen ska uppfyllas, men att de som är ansvariga inom vissa givna ramar är fria att anpassa genomförandet till särskilda förutsätt- ningar i ett geografiskt område eller invånarnas behov. I HSL anges bl.a. hälso- och sjukvårdens övergripande mål samt vissa grundläg- gande principer för hälso- och sjukvården. Dessa mål och principer är centrala när bestämmelser om hälso- och sjukvårdens styrning ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p464 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Se bl.a. &lt;/SPAN&gt;prop. 2007/08:126, Patientdatalag m.m.&lt;SPAN class="ft84"&gt;; prop. 2009/10:67, &lt;/SPAN&gt;Stärkt ställning för patienten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft140"&gt;– vårdgaranti, fast vårdkontrakt och förnyad medicinsk bedömning&lt;SPAN class="ft28"&gt;; prop. 2013/14:106, Patient- lag och &lt;/SPAN&gt;prop. 2016/17:106, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="p167dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339167x1.jpg/" id="p167img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;En god hälsa och en jämlik vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna.&lt;SPAN class="ft81"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Målet med hälso- och sjukvården är enligt HSL en god hälsa och en vård på lika villkor. Med en vård på lika villkor menas att vården ska vara jämlik.&lt;SPAN class="ft103"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att hela befolkningen vid behov och på lika villkor ska få del av hälso- och sjukvårdens tjänster. Möjligheten att få vård ska inte påverkas av förhållanden såsom ålder, kön, ut- bildning, nationalitet eller förmågan att ta egna initiativ. Därutöver utgör även könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörig- het, religion eller annan trosuppfattning, alla former av funktions- nedsättning och sexuell läggning lagstadgade diskrimineringsgrunder. Vilken vård man får ska inte heller bero på var man bor i landet. Hälso- och sjukvården ska även förebygga ohälsa.&lt;SPAN class="ft103"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Målen komplet- teras av syftet med PL som ska stärka och tydliggöra patientens ställ- ning i vården och främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.&lt;SPAN class="ft103"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;De etiska principerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Hälso- och sjukvården ska styras utifrån de grundläggande etiska principer som riksdagen har bestämt ska utgöra den etiska plattfor- men för prioritering i vården. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (människovärdesprincipen). Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska prioriteras (behovs- och solidaritetsprincipen).&lt;SPAN class="ft71"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Det är även viktigt att resurser i offentligt finansierad hälso- och sjukvård används så effektivt som möjligt. Vid val mellan olika verk- samheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas (kostnadseffektivitetsprincipen).&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2 kap. 1 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m., &lt;SPAN class="ft84"&gt;s. 112 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;3 kap. 1 § första meningen och 2 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;1 kap. 1 § PL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;6&lt;/SPAN&gt;3 kap. &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ HSL och 1 kap. 6 § PL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4 kap. 1 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;
&lt;DIV id="p168dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339168x1.jpg/" id="p168img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft9"&gt;Dessa tre etiska principer, där kostnadseffektivitetsprincipen är underställd övriga principer, ska ligga till grund för prioriteringar i vården.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Den etiska plattformen för prioriteringsbeslut syftar till att förstärka och fördjupa hälso- och sjukvårdslagens grundtema och mål, en god vård på lika villkor för hela befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Principen om god vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att kraven på god vård upp- fylls.&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Begreppet god vård är sedan länge väl etablerat men dess inne- börd har i viss mån förändrats över tid.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Av 5 kap. 1 § HSL framgår att en god vård framför allt ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard som tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. God vård är lätt tillgänglig, bygger på re- spekt för patientens självbestämmande och integritet samt främjar goda kontakter mellan patienten och personal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Regleringen innebär bl.a. att det i varje verksamhet ska finnas till- räckliga förutsättningar såsom personal, lokaler och utrustning för att bedriva en god vård. Det förutsätts även att verksamheten syste- matiskt och fortlöpande utvecklas och kvalitetssäkras.&lt;SPAN class="ft71"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Kraven som räknas upp i lagen anger den yttre ramen för vad som krävs för att en god vård ska erbjudas. Det finns däremot inget som hindrar att ytterligare krav ställs upp eller att kraven specificeras närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Av förarbeten till 1982 års HSL&lt;SPAN class="ft71"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;framgår att uttrycket ”lätt till- gänglig” inte enbart ska kopplas till geografiska förhållanden. Närhet måste förenas med lätt tillgänglighet även i andra avseenden. Det som avsågs var främst vårdmottagningarnas öppettider, jourtjänst- göring och förekomsten av köer inom hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;I vård- garantireformer har begreppet tillgänglighet framför allt kopplats till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Riksdagens skrivelse 1996/97:186, Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Prop. 1996/97:60, Prioriteringar inom hälso- och sjukvården, Socialutskottets betänkande, 1996/97:SoU14, Prioriteringar inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;5 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ och 4 § HSL och 2 kap. 1 § PL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Prop. 2016/17:43, En ny hälso- och sjukvårdslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 95.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m.&lt;SPAN class="ft28"&gt;, s. 55 f. och s. 114 f.; &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:50, Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar&lt;SPAN class="ft28"&gt;, s. 26 f och s. 53; &lt;/SPAN&gt;Prop. 2005/06:115, Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre&lt;SPAN class="ft28"&gt;, s. 46 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;HSL (1982:763).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m.&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 117.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;
&lt;DIV id="p169dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339169x1.jpg/" id="p169img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p470 ft9"&gt;väntetider för kontakt och besök.&lt;SPAN class="ft81"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Regeringen uttalade nyligen att lätt tillgänglig vård innebär att vården i första hand ska vara geogra- fiskt nära patienten, men i allt större utsträckning också nära patien- ten med hjälp av nya tekniska lösningar för till exempel kontakt och bedömning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Landstingets ansvar som huvudman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Landstingen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget. Öppen vård ska dessutom er- bjudas oavsett var patienten är bosatt. I 8 kap. &lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ HSL anges till vilka ytterligare grupper landstinget ska erbjuda en god hälso- och sjukvård. Landstinget ska även verka för en god hälsa hos hela be- folkningen. I landstingens planeringsansvar ingår att planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Planeringen ska även avse den hälso- och sjukvård som bedrivs av privata och andra vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Kommunens ansvar som huvudman&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de äldre eller personer med funktionsnedsättning som efter beslut av kom- munen bor i särskilt boende (läkarinsatser omfattas dock inte av kommunens ansvar). Även i sådan dagverksamhet som avses i 3 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) ska kommunen ansvara för hälso- och sjukvård åt dem som vistas i verksamheten. När det gäller hem- sjukvård ligger det primära ansvaret på landstingen även om kommu- nerna har fått befogenheter att erbjuda dem som vistas i kommunen hemsjukvård. Landstingen har även möjlighet att, genom en överens- kommelse med en kommun, överlåta skyldigheten att erbjuda hem- sjukvård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;I dag har alla landsting utom Stockholms läns landsting ingått sådana överenskommelser. En kommun får även sluta avtal med någon annan, exempelvis en privat vårdgivare, om att utföra de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p471 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prop. 2009/10:67, &lt;/SPAN&gt;Stärkt ställning för patienten – vårdgaranti, fast vårdkontrakt och förnyad medicinsk bedömning&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Prop. 2017/18:83, Styrande principer inom hälso- och sjukvård och en förstärkt vårdgaranti&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 46.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;12 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–3&lt;/NOBR&gt; §§ och 14 kap. 1 § HSL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;
&lt;DIV id="p170dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339170x1.jpg/" id="p170img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p472 ft13"&gt;uppgifter som kommunen ansvarar för.&lt;SPAN class="ft117"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Kommunen ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov. Planer- ingen ska även avse den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare&lt;SPAN class="ft117"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;I den kommunala hälso- och sjukvården måste det finnas en eller flera medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS). För verksamheter som jobbar med rehabilitering kan det i stället finnas en arbetstera- peut, fysioterapeut eller sjukgymnast som är medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). MAS och MAR har ett särskilt medicinskt ansvar för att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;det finns rutiner för att kontakta läkare och annan hälso- och sjuk- vårdspersonal vid behov,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;patienten får den hälso- och sjukvård läkaren har bestämt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;rutinerna för läkemedelshantering är säkra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;besluten om delegering är patientsäkra,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;patientjournaler förs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;anmälan görs till kommunal nämnd om en patient utsatts för all- varlig skada eller sjukdom i samband med vård och behandling eller utsatts för risk för det.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft135"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft18"&gt;Huvudmannaansvaret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft11"&gt;Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att säkerställa att vård erbjuds till de olika grupper som räknas upp i HSL. Vården kan ut- föras i egen regi, men måste inte göra det. Driften kan också läggas ut på en fristående vårdgivare, såsom idéburna eller privata aktörer. Sedan år 2010 är landstingen tvungna att införa s.k. vårdvalssystem i primärvården som innebär att alla utförare som uppfyller av lands- tingen angivna villkor har rätt att utföra sådana hälso- och sjukvårds- tjänster och få ersättning enligt lokala principer. När hälso- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;15 kap. 1 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;11 kap. 2 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabili- tering (MAR)&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-04-27.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;
&lt;DIV id="p171dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339171x1.jpg/" id="p171img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;sjukvård drivs genom en vårdenhet som är direkt knuten till huvud- mannen är landstinget både huvudman och vårdgivare. Landstinget har då olika ansvar i de olika rollerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;När en kommun eller ett landsting ingår avtal med en annan aktör om att utföra en uppgift som annars skulle ha utförts i egen regi, har huvudmannen kvar det yttersta ansvaret för verksamheten. Det in- nebär att den ska följa upp och säkerställa att entreprenören uppfyl- ler de bestämmelser som gäller för verksamheten. Huvudmännen har däremot ingen bestämmanderätt över vårdgivarens dagliga verk- samhet. Huvudmannen är dock skyldig att se till att den interna kon- trollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt till- fredsställande sätt.&lt;SPAN class="ft71"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Kommuner och landsting har alltså ett ansvar för att genom ex- empelvis relevanta krav i avtal med utförarna säkerställa att invånare får en god vård. Hälso- och sjukvårdsverksamhet med helt privat finansiering som tillhandahålls utan något offentligt uppdrag omfat- tas inte av huvudmannens ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;För kommunal verksamhet gäller lokaliseringsprincipen. Med kommuner avses det som tidigare kallades primär- och sekundär- kommuner, dvs. även landsting.&lt;SPAN class="ft81"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Den innebär att kommuner och landsting får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse inom kommungränsen. Kommuner och landsting har stor frihet att orga- nisera sin verksamhet. Det är tillåtet att bedriva kommunal verksam- het i kommunala bolag.&lt;SPAN class="ft81"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Vård och omsorg får även överlåtas till pri- vata utförare.&lt;SPAN class="ft81"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;EU rättsliga principer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Grundläggande EU rättsliga principer i &lt;NOBR&gt;EUF-fördraget&lt;/NOBR&gt; om likabehand- ling, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering,&lt;/NOBR&gt; öppenhet, ömsesidigt erkännande och pro- portionalitet ska gälla i vårdvalssystem.&lt;SPAN class="ft71"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Dessa principer ska alltid iakttas. Det innebär bl.a. att samma förutsättningar och samma krav ska ställas på såväl externa utförare som verksamhet i egen regi. Helt konkurrensneutralt kan det däremot aldrig bli eftersom landsting&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6 kap. 6 § KL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2 kap. 1 § KL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;10 kap. 1 § KL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;7 kap. 3 § HSL och &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;lagen om valfrihetssystem &lt;/SPAN&gt;(2008:962).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Artikel 2 f, 3, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;5a-5b,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;6-6b&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;16-16c&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft85"&gt;Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt &lt;/SPAN&gt;och Prop. 2008/09:29, Lag om valfrihetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;
&lt;DIV id="p172dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339172x1.jpg/" id="p172img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;och kommun fortfarande har kvar det yttersta ansvaret för att alla hälso- och sjukvårdstjänster tillhandahålls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Informationshantering i hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;EU:s dataskyddsreform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Från och med 25 maj 2018 ska bestämmelser i EU:s allmänna data- skyddsförordning&lt;SPAN class="ft80"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;(dataskyddsförordningen) tillämpas på behand- ling av personuppgifter, i stället för personuppgiftslagen (1998:204, PUL). Grundläggande bestämmelser om informationshantering inom hälso- och sjukvård kommer i stället regleras av dataskyddsförord- ningen med kompletterande nationell allmän lagstiftning. Därutöver kommer kompletterande bestämmelser fortsatt finnas i patientdata- lagen (2008:355, PDL) men en del bestämmelser i den lagen försvin- ner eller ändras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Det pågår för närvarande ett intensivt arbete med att genomföra EU:s dataskyddsreform i svensk rätt och samtliga författningar som reglerar behandling av personuppgifter ses över. Bestämmelser i PDL måste framöver förhålla sig till dataskyddsförordningen och tolkas i ljuset av bestämmelserna i den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Vid behandling av personuppgifter i vårdgivares verksamhet som omfattas av brottsdatalagens (2018:000), som genomför EU:s data- skyddsdirektiv&lt;SPAN class="ft71"&gt;26&lt;/SPAN&gt;, tillämpningsområde ska den lagen tillämpas i stället. Brottsdatalagen är avsedd att särskilt reglera behandling av person- uppgifter som sker i syfte att bekämpa brott, lagföra brott eller verk- ställa straffrättsliga påföljder. Den kommer t.ex. att gälla behandling av personuppgifter när vårdpersonal fullgör sin skyldighet att utfärda intyg och utlåtanden till polis, åklagare och domstol inom ramen för en brottmålsprocess (jfr SOU 2017:29 s. 183).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;För att en behandling av personuppgifter ska vara laglig kräver dataskyddsförordningen att det finns en rättslig grund som är fast- ställd i lag. Behandling av personuppgifter får därför bara ske under&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av så- dana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG &lt;/SPAN&gt;(allmän dataskyddsförordning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv, (EU) 2016/680, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft40"&gt;de omständigheter som särskilt anges i lagstiftningen. I dataskydds- förordningen räknas dessa rättsliga grunder upp i artikel 6.1. Regler- ingen i artikel 6.1 i dataskyddsförordningen motsvarar i stora drag artikel 7 i dataskyddsdirektivet, som har genomförts i svensk rätt ge- nom 10 § PUL. Den största skillnaden är att det enligt dataskydds- förordningen inte är tillåtet för myndigheter att, när de fullgör sina uppgifter, behandla personuppgifter med stöd av den rättsliga grund som utgår från en avvägning mellan den ansvariges berättigade intres- sen och den registrerades rättigheter och intressen (jfr 10 § f PUL). Den möjligheten kvarstår däremot för privata aktörer som behandlar personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft11"&gt;Uppräkningen i artikel 6.1 är uttömmande. Om inget av dessa vill- kor är uppfyllda är behandlingen inte laglig och får därmed inte utföras. De olika villkoren är i viss mån överlappande. Flera rättsliga grunder kan därför vara tillämpliga avseende en och samma behandling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Den omständigheten att behandlingen är laglig enligt artikel 6.1 i dataskyddsförordningen, dvs. att den är rättsligt grundad, innebär inte att behandling kan ske av vilka uppgifter som helst eller på valfritt sätt. Den personuppgiftsansvarige måste också uppfylla kraven i övriga bestämmelser i förordningen, t.ex. de allmänna principerna i arti- kel 5. I artiklarna 7 och 8 anges närmare villkor för tillämpningen av artikel 6.1 a, dvs. den rättsliga grund som utgörs av den registrerades samtycke, avseende barns samtycke.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Kompletterande reglering i patientdatalagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;Rättslig grund och närmare ändamål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Som nämnts ovan innehåller PDL kompletterande regler till data- skyddsförordningen. PDL gäller vid vårdgivares behandling av per- sonuppgifter inom hälso- och sjukvården. Med vårdgivare avses enligt lagen statlig myndighet, landsting, kommun (offentlig vård- givare) och andra juridiska personer eller enskilda näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft40"&gt;Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården finns i 2 kap. 2 § PDL. Där framgår att behandling som huvudregel är tillåten även om den enskilde motsätter sig det, såvida inget annat är särskilt reglerat eller framgår av annan lag eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;
&lt;DIV id="p174dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339174x1.jpg/" id="p174img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;förordning. Viss behandling kan vara olaglig även om patienten sam- tycker till den. Behandling är tillåten för något av de ändamål som anges i 2 kap. 4 § PDL. Behandling får även ske för andra ändamål, under förutsättning att uppgifterna inte behandlas på ett sätt som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgifterna samlades in (den s.k. finalitetsprincipen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Behandling av personuppgifter i patientjournalen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Att dokumentera uppgifter om patientens vård i dennes journal krä- ver inte patientens samtycke. En journal får däremot bara innehålla de uppgifter som behövs för att personalen ska fullgöra sina skyldig- heter enligt 3 kap. PDL eller annan nödvändig administration. Syftet med patientjournalen redogörs för i avsnitt 6.2.2. Endast den perso- nal som deltar i vården av patienten vid den aktuella vårdepisoden eller annars behöver uppgifterna för sitt arbete får ta del av uppgifter om en patient.&lt;SPAN class="ft71"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Hur uppgifterna sprids inom hälso- och sjukvården kan däremot patienten påverka genom att samtycka till viss spridning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Socialstyrelsen har meddelat närmare föreskrifter om tillgången till personuppgifter. Av föreskrifterna framgår att vårdgivaren ska göra en individuell behovs- och riskanalys för varje anställd. &lt;NOBR&gt;It-system&lt;/NOBR&gt; ska konstrueras på ett sådant sätt att naturliga sökbegränsningar krä- ver flera aktiva val av användaren för att användaren ska kunna ta del av uppgifter på olika nivåer.&lt;SPAN class="ft80"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;Patientens samtycke krävs i vissa fall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Det krävs den enskilde patientens samtycke för att uppgifter som dokumenterats i en patientjournal får göras tillgängliga för någon som arbetar vid en annan vårdenhet eller inom en annan vårdprocess hos samma vårdgivare.&lt;SPAN class="ft71"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Med vårdprocess menas en standardiserad eller individualiserad process avseende hälso- och sjukvården som hanterar ett eller flera relaterade hälsoproblem eller hälsotillstånd i syfte att främja ett visst resultat. En vårdprocess kan även initieras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4 kap. 1 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se 4 kap. 2 § &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;(HSFL-FS&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; 2016:40) &lt;/SPAN&gt;om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4 kap. 4 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;
&lt;DIV id="p175dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339175x1.jpg/" id="p175img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;av vården i dess förebyggande arbete. Med vårdenhet avses en orga- nisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft40"&gt;Det krävs även samtycke för att enskildas uppgifter ska få göras tillgängliga hos andra vårdgivare genom direktåtkomst, s.k. samman- hållen journalföring och i nationella eller regionala kvalitetsregis- ter.&lt;SPAN class="ft103"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Dessutom får patienter inte medges direktåtkomst till sin egen journal utan att först själv ha begärt det.&lt;SPAN class="ft103"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Även här krävs i princip patientens samtycke. Det kan nämligen inte anses självklart att alla patienter vill ta del av sin journal. Direktåtkomst får inte beviljas till någon utan stöd i lag eller förordning.&lt;SPAN class="ft103"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;En anhörig eller annan typ av ombud kan för närvarande inte beviljas direktåtkomst genom egen inloggning till någon annans patientjournal eftersom en sådan åtkomst inte har stöd i lag eller förordning (jfr Högsta förvaltnings- domstolens dom i mål nr &lt;NOBR&gt;3716-16).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft11"&gt;Skälen till samtyckeskravet är att uppgifter om hälsa är känsliga personuppgifter. För att patienter ska vilja lämna ut nödvändig men känslig information förutsätts att patienter har ett starkt förtroende för informationshanteringen i hälso- och sjukvården. En omfattande tillgång till patientens journal vid flera vårdenheter eller vårdproces- ser eller hos en annan vårdgivare innebär att många personer kom- mer att få tillgång till känsliga uppgifter om den enskilde patienten. Det innebär alltså ett stort intrång i den enskildes integritet som i de angivna fallen anses väga tyngre än vårdens intresse av att kunna dela information. Tillgången till uppgifter om patienten måste därför be- gränsas om patienten önskar det. För att kunna ta ställning till om patienten ska tillåta viss behandling av sina personuppgifter behöver patienten få information om vad den innebär. Patientens samtycke ska dokumenteras och det kan när som helst återkallas. Det innebär att vårdpersonal återkommande behöver hålla sig uppdaterade om patientens inställning till hur hens uppgifter behandlas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Om samtycke inte lämnas eller tidigare samtycke återkallas ska uppgifterna om den aktuella patienten spärras för andra vårdenheter eller vårdprocesser hos samma vårdgivare eller för andra vårdgivare. En teknisk spärr ska innebära att ingen annan än den personal som vid det aktuella tillfället deltar i vården vid en vårdenhet eller är in- volverad i den aktuella vårdprocessen hos samma vårdgivare kan få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6 kap. 2 § PDL och 7 kap. 2 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. 5 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;5 kap. 4 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="p176dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339176x1.jpg/" id="p176img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;tillgång till uppgifterna. Däremot får det framgå för andra användare av gemensamma system att det finns ytterligare uppgifter om patien- ten som är spärrade. I vissa fall får spärren hävas även utan den en- skildes samtycke.&lt;SPAN class="ft81"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;Vårdgivarens personuppgiftsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Vårdgivaren är ytterst ansvarig för den behandling av personuppgifter som utförs i verksamheten, dvs. är personuppgiftsansvarig.&lt;SPAN class="ft71"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Vilka skyldigheter som följer av personuppgiftsansvaret regleras i data- skyddsförordningen. Personuppgiftsansvaret innebär bl.a. ansvar för att det finns organisatoriska och tekniska förutsättningar att följa dataskyddslagstiftning, att det finns rutiner till stöd för personalen och att personalen har tillräcklig utbildning om dataskyddsregler. Vårdgivaren ansvarar för att behörigheter tilldelas och begränsas till vad som behövs för att en enskild anställd ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Primärvård och andra centrala begrepp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft18"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Tydliga gränssnitt mellan verksamhetsområden och tydlig ansvarsför- delning är avgörande för en välfungerande vård. För att utredningen ska kunna fullgöra sitt uppdrag att ta fram ett nationellt utformat uppdrag för primärvården är det nödvändigt att först klargöra vad som avses med begreppet primärvård och hur gränssnitten ska dras i förhållande till andra delar av hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;De begrepp som är relevanta för utredningens uppdrag regleras i HSL. HSL har relativt nyligen varit föremål för en lagteknisk över- syn. Ett övergripande syfte var att göra lagen mer överskådlig, tydli- gare och mer lättillgänglig. Lagen har strukturerats om men är i stort sett oförändrad i sak. Det har bl.a. förts in definitioner av några nya eller i lagen tidigare beskrivna centrala begrepp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p483 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4 kap. 5 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2 kap. 6 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;
&lt;DIV id="p177dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339177x1.jpg/" id="p177img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Öppen och sluten vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdsstrukturen skiljer sedan &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; på sluten och öppen vård. Med sluten vård avses vård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning. Vad som är en vårdinrättning definieras inte i HSL. I stället anges att det för sådan hälso- och sjuk- vård ska finnas sjukhus.&lt;SPAN class="ft71"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Vad som är ett sjukhus är däremot inte heller definierat någonstans. Av kravet på en god vård följer dock bl.a. att det i varje verksamhet ska finnas tillräckliga förutsättningar såsom personal, lokaler och utrustning för att kunna bedriva en god vård. Med öppen vård avses annan vård än sluten vård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;När begreppsstrukturen infördes fanns i princip bara vårdinrätt- ningar i form av sjukhus av lasarettstyp. Den traditionella slutna vår- den tar sikte på längre intagning på sjukhus. På &lt;NOBR&gt;1960-talet&lt;/NOBR&gt; utvidgades begreppet till att även omfatta vissa halvöppna former av vård som utfördes på sjukhusen, såsom dagsjukvård och kortare nattsjukvård. Denna utvidgning av begreppet sluten vård ansågs inte kräva någon lagändring.&lt;SPAN class="ft80"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Traditionellt är begreppet sluten vård alltså kopplat till sjukhusbyggnaden. Därefter har andra typer av vårdinrättningar suc- cessivt växt fram och allt mer vård har flyttat ut från sjukhusen. Gränssnittet mellan öppen och sluten vård är därför inte längre lika tydligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Till öppen vård räknas dels primärvård, dels övrig öppen vård som ges till någon som inte är intagen på ett sjukhus. Detta utesluter alltså inte att övrig öppen vård faktiskt ges på sjukhus, vilket de facto också sker i hög utsträckning. I övrig öppen vård ingår insatser från andra specialistkompetenser än allmänmedicin. Övrig öppen vård räknas med WHO:s terminologi till den sekundära vårdnivån.&lt;SPAN class="ft80"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Det gör den även i den svenska hälso- och sjukvårdsstrukturen, även om det inte framgår så tydligt av HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Sluten vård är betydligt dyrare för samhället än vård som ges i öppen form. Utredningen har i uppdrag att analysera om uppdel- ningen mellan sluten och öppen vård fortfarande är ändamålsenlig och återkommer till begreppen i sitt slutbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2 kap. 4 § och 7 kap. 4 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2 kap. 5 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prop. 1969:125 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om läkarvårdsersättning&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;18–19.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 72 f och 120 f.; prop. 1994/95:195&lt;SPAN class="ft85"&gt;, Primärvård, privata vårdgivare m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 47 och prop. 2016/17:43, &lt;SPAN class="ft85"&gt;En ny hälso- och sjukvårdslag&lt;/SPAN&gt;, s. 129.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="p178dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339178x1.jpg/" id="p178img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Av 2 kap. 6 § HSL framgår att primärvård är hälso- och sjukvårds- verksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjuk- domar, ålder eller patientgrupper. Primärvården ska svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyg- gande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medi- cinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;En liknande reglering fanns tidigare i 5 § första stycket 1982 års HSL. De ändringarna som har gjorts i 2017 års HSL är endast språk- liga och redaktionella. Någon ändring av vad som avses med primär- vård har inte skett.&lt;SPAN class="ft80"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att dagens definition bygger på en syn på primärvård som har funnits i snart 40 års tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Avsikten med definitionen är att förtydliga att primärvård inte är en organisationsform inom den öppna vården. Det viktiga och avgö- rande är i stället verksamhetens inriktning, innehåll och kvalitet. Pri- märvård betecknar en vårdnivå, den första, som ska tillgodose befolk- ningens basala behov av hälso- och sjukvård. Det svenska begreppet är därmed avsett att motsvara synen på begreppet internationellt, se avsnitt 2.4.1.&lt;SPAN class="ft81"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Begreppet primärvård omfattar inte bara landstingets s.k. vård- valssystem, se avsnitt 5.1.5. Den inkluderar även annan primärvård i landstingets regi och primärvård som utförs av kommuner och pri- vata vårdgivare, oavsett om verksamheten finansieras med offentliga eller privata medel. Vem som bedriver verksamheten, i vilken orga- nisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande.&lt;SPAN class="ft71"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Definitionen är allmänt hållen för att skapa förutsättningar för en flexibel hälso- och sjukvårdsstruktur. Den ska bygga på ett patient- centrerat arbetssätt där verksamheterna organiseras utifrån patien- ten och dennes behov snarare än utifrån olika specialistfunktioner. Flexibla arbetssätt har länge ansetts vara en förutsättning för att snabbt kunna möta förändrade och nya behov av hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Primärvården ska utgöra basen i hälso- och sjukvårdssystemet och svara för grundläggande medicinsk behandling av alla typer av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se prop. 2016/17:43, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;En ny hälso- och sjukvårdslag, &lt;/SPAN&gt;s. 89 och s. 130.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 1994/95:195, Primärvård, privata vårdgivare m.m., s. 46 f och 80 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Se Prop. 1994/95:195, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Primärvård, privata vårdgivare m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 46 f. och 80 f. och prop. 2016/ 17:43, En ny hälso- och sjukvårdslag, s. 130.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1994/95:195, Primärvård, privata vårdgivare m.m., s. 47.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="p179dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339179x1.jpg/" id="p179img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;sjukdomar. Den är inte begränsad när det gäller patientgrupper eller ålder på patienten. Primärvården ska därför erbjuda ett brett utbud av hälso- och sjukvårdstjänster, där olika yrkeskategorier samverkar för att ge den enskilde god vård.&lt;SPAN class="ft81"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Gränsdragningen mot annan öppen vård görs i dag enligt förar- beten när vården kräver annan specialistkompetens än allmänmedi- cinsk. Gränsdragningen mot sluten vård dras i dag enligt HSL när det är nödvändigt att vården av särskilda skäl utförs på ett sjukhus. Patientsäkerheten kan kräva att vårdkedjor med flera olika specia- listkompetenser upprätthålls dygnet runt. Vissa vårdinsatser kräver särskild medicinsk utrustning som av olika skäl inte kan hållas till- gänglig inom primärvården. Avancerad utrustning kan kräva särskild kompetens av användaren. Viss utrustning kan även vara så kostsam att ekonomiska skäl talar för att användningen koncentreras. Sådana vårdinsatser på den sekundära vårdnivån kommer under lång tid be- höva utföras på särskilda vårdinrättningar av sjukhuskaraktär.&lt;SPAN class="ft71"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Gränsen mellan vilken vård som kan ges i öppen och sluten form är flytande och förändras över tid. På senare år har den medicinska och tekniska utvecklingen inneburit att även många kirurgiska in- grepp kan utföras och utförs utanför traditionell sjukhusmiljö. Mot- svarande förändring sker inom andra specialiteter. Det innebär att utbudet inom primärvården likt annan vård kan förändras över tid. Det är därför centralt att definitionen av primärvård i HSL inte hind- rar en sådan dynamisk utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Hemsjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Begreppet hemsjukvård används sedan länge i hälso- och sjukvårds- verksamheten. Uttrycket förekommer även i 2017 års HSL men nå- gon definition av begreppet finns inte i lagen.&lt;SPAN class="ft81"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I förarbeten till 2017 års HSL anges att hemsjukvård framför allt består av insatser som sker i särskilt eller ordinärt boende, men att även enstaka besök i daglig verksamhet eller dagverksamhet torde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se Prop. 1994/95:195, Primärvård, privata vårdgivare m.m., s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;44–47&lt;/NOBR&gt; och Prop. 1999/2000:149, &lt;SPAN class="ft88"&gt;Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvårdens utveckling&lt;/SPAN&gt;, s. 27.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 72 f och s. 120 f och prop. 1994/ 95:195, &lt;SPAN class="ft88"&gt;Primärvård, privata vårdgivare m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 46 f och s. 80 f och Prop. 2016/17:43, &lt;SPAN class="ft88"&gt;En ny hälso- och sjukvårdslag&lt;/SPAN&gt;, s. 129.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2016/17:43, &lt;/SPAN&gt;En ny hälso- och sjukvårdslag&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="p180dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339180x1.jpg/" id="p180img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p484 ft13"&gt;kunna omfattas.&lt;SPAN class="ft117"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Landstinget ansvarar för läkarinsatser i hemsjuk- vården medan kommunen ansvarar för medicinsk vård av annan per- sonal.&lt;SPAN class="ft117"&gt;47 &lt;/SPAN&gt;Kommunens hemsjukvård ska skiljas från hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (2001:453, SoL) som inte utgör hälso- och sjukvård i HSL mening.&lt;SPAN class="ft117"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft40"&gt;Enligt utredningens mening är hemsjukvård en vårdform som kan förekomma såväl inom primärvården som på andra vårdnivåer. Vården kan pågå såväl under en längre tid som avse enstaka insatser. Begreppet är således inte en organisatorisk verksamhet. Basal hem- sjukvård (i ordinärt eller särskilt boende) bör utgöra primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft18"&gt;Egenvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Begreppet egenvård har vuxit fram inom hälso- och sjukvårdsverk- samhet. Av 1 kap. 6 § andra punkten lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel följer att egenvård kan avse basala åtgärder som den enskilde själv kan vidta till skillnad från insatser som utförs av hälso- och sjukvården. Basal egenvård utgör åtgärder som enskilda själva kan vidta vid enkla och vardagliga sjukdomar och skador, såsom att använda receptfria läkemedel, lägga om sår, lindra huvud- värk eller annars följa rådgivning från 1177 Vårdguiden.&lt;SPAN class="ft71"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Sådan egen- vård ska skiljas från patientens medverkan vid avancerad vård som patienten får utföra efter särskilt beslut.&lt;SPAN class="ft71"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Patienten kan själv eller med hjälp av en närstående utföra viss specialistvård utanför sjuk- huset. Patientens möjlighet att medverka i sin egen specialistvård är i viss mån reglerad i 5 kap. PL, men någon rätt till sådan egenvård finns inte. Begreppet egenvård används inte heller i lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft40"&gt;Socialstyrelsen har tagit fram närmare föreskrifter som ska tilläm- pas när patienten medverkar i avancerad vård enligt 5 kap. PL. Social- styrelsen benämner sådan medverkan för egenvård. Där definieras egenvård som en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2016/17:43, &lt;/SPAN&gt;En ny hälso- och sjukvårdslag&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 105.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se 12 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ och 14 kap. 1 § HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;2 kap. 1 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;Prop. 2014/15:91, En ny läkemedelslag&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;71–72,&lt;/NOBR&gt; se även 2 kap. 6 § lagen (2009:366) &lt;SPAN class="ft140"&gt;om handel med läkemedel&lt;/SPAN&gt;, Apoteket, &lt;SPAN class="ft140"&gt;Egenvård – Självval och egenvård moderniserade apoteken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:6) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="p181dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339181x1.jpg/" id="p181img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra.&lt;SPAN class="ft71"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Be- greppet egenvård används därför även i forskningssammanhang i mot- svarande bemärkelse liksom av andra myndigheter.&lt;SPAN class="ft71"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;För att skilja begreppen åt benämner utredningen fortsättningsvis patientens med- verkan i vården enligt HSL för avancerad egenvård. Eftersom avan- cerad egenvård utförs av annan, nämligen patienten själv eller dess anhöriga, än hälso- och sjukvårdspersonal utgör åtgärderna efter ett sådant beslut inte längre hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Den rättsliga styrningen av primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;Primärvårdens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Primärvårdens uppdrag framgår i viss mån av definitionen i 2017 års HSL. Regleringen motsvarar i stort sett beskrivningen i 1982 års HSL. Beskrivningen är relativt allmänt hållen och ger därmed lands- ting och kommun stor frihet att själv dra upp gränserna för hur hälso- och sjukvården organiseras lokalt och regionalt. Under decen- nier verkar det politiskt ha funnits en samstämmig bild av vilka verk- samheter som ska omfattas av primärvårdens uppdrag och ges som förstahandsalternativ inom hälso- och sjukvården. En bild som har tagit sin utgångspunkt i beskrivningen i HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Enligt förarbeten till 1982 års HSL omfattar primärvården enligt en allmänt accepterad beskrivning både miljö- och individinriktad förebyggande verksamhet, all utredande och behandlande verksam- het som kan ges utanför sjukhus av lasarettstyp, samt all omvårdnad som behövs av medicinska skäl och kan ges utanför sådana sjukhus.&lt;SPAN class="ft71"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;Primärvården omfattar mottagningsverksamhet vid t.ex. vårdcen- tral, förebyggande verksamhet t.ex. i form av hälsoupplysning och barn- och mödrahälsovård, sjukvård i hemmet samt hälso- och sjuk- vårdsservice till bl.a. socialtjänst, skolhälsovård och företagshälso- vård. Någon närmare beskrivning av primärvårdens uppgifter ansågs inte behöva komma till uttryck när 1982 års HSL först kom till. Med hänsyn till den medicinska utvecklingen var ambitionen att den vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;2 kap. 1 § SOSFS 2009:6.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se t.ex. Skolverket, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Egenvård i förskola och skola&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2014-02-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m., &lt;SPAN class="ft29"&gt;s. 69 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;
&lt;DIV id="p182dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339182x1.jpg/" id="p182img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;som av medicinska skäl inte krävde sjukhusens resurser skulle ges i öppen form, i första hand av primärvården.&lt;SPAN class="ft117"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft40"&gt;I syfte att bl.a. förstärka primärvårdens ansvar och uppgifter in- fördes på mitten av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; ovan angivna beskrivning av primär- vården i 1982 års HSL, i form av en ansvarsreglering för landstingen. Det framhölls att hälso- och sjukvården ska präglas av närhet, till- gänglighet, helhetssyn och kontinuitet. En nära samverkan med andra service- och vårdgivare och god kännedom om lokala förhål- landen var av central betydelse. En god primärvård förutsatte även regelbunden fortbildning. Vikten av att hälso- och sjukvårdsinsatser utförs på rätt nivå lyftes fram. Det upprepades att det var nödvändigt ur resurssynpunkt att omfördela sjukhusens öppenvårdsutbud för att utveckla primärvården.&lt;SPAN class="ft103"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft18"&gt;Primärvårdens organisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;Ansvarsfördelningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft9"&gt;Landstinget är huvudman för den största delen av primärvården. Som berörts i avsnitt 5.1.4 ansvarar även kommunen för delar av pri- märvården. Det gäller framför allt primärvårdsinsatser, med undan- tag för läkarinsatser, inom ramen för kommunens sjukvård i särskilt eller ordinärt boende.&lt;SPAN class="ft81"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Det finns även en mindre del helt privat- finansierad primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Landstinget ska erbjuda öppen vård på lika villkor oavsett till vil- ket landsting patienten hör. En utomlänspatient omfattas visserligen inte av vårdgarantin i 9 kap. 1 § HSL, men behovs- och solidaritets- principen ska fortfarande styra prioriteringar mellan olika patienter. Det innebär att om en utomlänspatient har större behov av vård ska den få vård först. Det har av samma skäl inte heller någon betydelse vilket vårdval en patient har gjort. Det innebär att det inte är tillåtet att göra skillnad mellan patienter som aktivt har valt att lista sig på en viss vårdenhet och de som inte gjort det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Landstinget ska planera sin hälso- och sjukvård med utgångs- punkt i behovet av vård hos de som omfattas av landstingets ansvar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m., &lt;/SPAN&gt;s. 69 f. och prop. 1984/85:181, &lt;SPAN class="ft88"&gt;om utveck- lingen av hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 1994/95:195, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Primärvård, privata vårdgivare m.m., &lt;/SPAN&gt;s. 30 f. och 47 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; § och 14 kap. 1 § HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7 kap. 2 § HSL och 8 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ HSL.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;
&lt;DIV id="p183dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339183x1.jpg/" id="p183img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Vårdvalssystemet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Sedan år 2010 är det enligt 7 kap. 3 § HSL obligatoriskt för lands- tingen att organisera primärvården så att alla de som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få möjlighet att välja en fast läkarkontakt (vårdvalssystemet).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Vårdvalssystemet innebär att varje landsting preciserar lokalt an- passade krav som varje vårdgivare måste uppfylla för att bli godkända som vårdgivare av offentligt finansierad primärvård. Avsikten är att kraven ska ta utgångspunkt i vad som är primärvårdens övergripande uppgift enligt HSL utan att knytas till en viss yrkesgrupp. Tanken är inte att styra vården med detaljerade regler. Tanken är i stället att kraven ska utgå från vilka insatser primärvården ska kunna fullgöra och vilka kompetenskrav som krävs för uppgiften.&lt;SPAN class="ft71"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Givet regler- ingen i 7 kap. 3 § HSL är det naturligt att kräva att vårdgivaren ska organisera sin verksamhet så att alla patienter som vill kan få tillgång till en fast läkarkontakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Lagstiftningen medger inte att enskildas val begränsas till ett visst geografiskt område inom det egna landstinget. Det innebär att lands- tinget i dag inte kan hindra enskilda från att göra ett fritt val av ut- förare eller fast läkarkontakt genom att hänvisa till t.ex. resursbrist hos en viss vårdgivare. I samband med vårdvalsreformen konstate- rade den bakomliggande utredningen Vårdval i Sverige (SOU 2008:37) att det föreslagna systemet aldrig tidigare prövats i svenska förhål- landen och på sikt behöver utvärderas och reformeras.&lt;SPAN class="ft71"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Patientens ställning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;Patientbegreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Det finns olika åsikter om användningen av ordet patient. Exempel- vis upplevs begreppet av vissa vara för snävt, eftersom ”patient” är något man bara är när man är i vården, och i förhållande till vården. Lever man med t.ex. kronisk sjukdom så lever man med och hanterar sin/a sjukdom/ar hela tiden. Inte bara när man är i vården. Vi har i vår utredning valt att använda uttrycket patient eftersom det används&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se Prop. 2008/09:74, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Vårdval i primärvården&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;31–32.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2008:37, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vårdval i Sverige&lt;/SPAN&gt;, s. 13.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;i den författningsreglering inom hälso- och sjukvårdens område som är mest relevant vid fullgörandet av vårt uppdrag. Hälso- och sjuk- vård är också något annat än socialtjänst och det finns därför grund för att använda olika benämningar beroende på vad saken gäller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Skyldighet att tillhandahålla vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Den pågående omstruktureringen inom hälso- och sjukvården inne- bär som tidigare nämnts att vårdens utförande och utformning ska utgå från patienten, inte från hur vården har organiserat sig. Enligt utredningens mening innebär detta att vården ska utgå från patien- tens behov, förutsättningar och preferenser. Samtidigt ska beaktas att hälso- och sjukvårdslagstiftningen inte är en rättighetslag. Frågan övervägdes av riksdagen senast år 2014 när patientlagen kom till, men medförde ingen ändring jämfört tidigare. Det ska ankomma på sam- hället – stat, kommun och landsting – att tillhandahålla den vård som befolkningen och enskilda individer behöver. Det är en förutsättning för att etiska principer ska kunna styra tillgången till vård. Om det överlåts till varje patient att ta tillvara sin rätt till vård så finns risken att den som ropar högst får mest och bäst vård, vilket inte nödvän- digtvis är den som är i störst behov. En sådan ordning kan också förväntas ha sämre förutsättningar att ge en jämlik vård då alla inte har samma förutsättningar att tillvarata sin rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft11"&gt;Även om lagstiftningen är utformad som en skyldighet för sam- hället att tillhandahålla vård kan och ska patientens preferenser be- aktas i den mån det är möjligt. Detta innebär att vården i möjligaste mån ska beakta patientens uppfattning om sitt vårdbehov, men att behovet slutligt avgörs av vården. Det innebär också att den enskilda patientens förutsättningar måste beaktas vid beslut om vårdens ut- förande. Det finns en mängd faktorer som påverkar den enskilda patientens förutsättningar. Alla patienter ska känna sig delaktiga och involverade i utformningen av sin vård utifrån var och ens egna för- utsättningar. En del patienter har närstående som vill stödja patien- ten, men det bör inte krävas av en närstående eller av patienten. Sam- tidigt ska de närstående och andra som med patientens samtycke vill involveras i vården också göra det. Vissa patienter har däremot sva-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="p185dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339185x1.jpg/" id="p185img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;gare socialt skyddsnät och kan behöva mötas på ett annat sätt. Vår- den behöver se varje patients unika situation och anpassa vården efter den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Om vården utgår från patientens behov, förutsättningar och pre- ferenser skapas förutsättningar för patientens delaktighet, självbestäm- mande och integritet. Det är en grund för att patienten ska känna trygghet och tillit till vården. Att en patient aktivt engagerar sig och deltar i sin sjukvårdssituation och behandling har positiv effekt på både vårdresultatet och patientens hälsa. En mer individanpassad vård bidrar även till en jämlikare vård. Samordning mellan och kontinuitet i vårdkontakter är centralt för att skapa helhetssyn i vården av patienten. Kontinuitet och samordning i vården är viktiga faktorer för att uppnå patientsäkerhet och en god vård. Det leder även till att vården blir mer effektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft23"&gt;Tillsammans skapar vi bästa möjliga hälsa och jämlik vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft159"&gt;en lärresa från Region Jönköping&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft160"&gt;Hur kan vi stödja individer utifrån deras behov och förmåga att själva tillvarata sina egna resurser och nätverk för bästa möjliga hälsa och skapa tjänster där varje vårdtillfälle möter invånarnas behov?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft19"&gt;I Region Jönköping har vi haft en lång lärresa som fortfarande i högsta grad pågår där vi bygger förståelse och lärande kring hur vår- den tillsammans med patienter och närstående kan utveckla partner- skap. Nedan följer ett axplock med några exempel på hur vi gör och lär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft19"&gt;Vad är viktigt för Esther? Den frågan startade ett utvecklings- arbete i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; där berättelsen om &lt;SPAN class="ft23"&gt;Esther &lt;/SPAN&gt;lärde oss att arbeta personcentrerat och samverka mellan olika huvudmän genom hela vårdkedjan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft19"&gt;När patienter började med &lt;SPAN class="ft23"&gt;självdialys &lt;/SPAN&gt;lärde vi oss att lita till patientens egen förmåga och ändrade vår roll i vården till att bli mer stödjande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft19"&gt;I &lt;SPAN class="ft23"&gt;Passion för livet &lt;/SPAN&gt;lärde vi oss hur viktigt det är att frigöra och tillvarata invånarkraft som skapas när seniorer själva med hjälp av moderna kvalitetsmetoder arbetar med sina egna livsstilsförändringar som påverkar hälsa och livskvalitet. Vi lärde oss också att verklig folk- rörelse startar när invånarna själva sprider sitt koncept vidare och coachar andra.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;
&lt;DIV id="p186dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339186x1.jpg/" id="p186img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p499 ft19"&gt;I &lt;SPAN class="ft23"&gt;Hälsocafé &lt;/SPAN&gt;lär vi tillsammans med volontärer hur personer med erfarenheter från att leva med kronisk sjukdom kan bli till stöd för varandra i att hantera livet och främja hälsa genom att bygga värde- fulla nätverk som också kan ersätta behov av vårdkontakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft19"&gt;När vi utvecklar nya arbetssätt gör vi det tillsammans med perso- ner från ”&lt;SPAN class="ft23"&gt;levande bibliotek&lt;/SPAN&gt;” som är ett nätverk med personer med patienterfarenheter som gärna bidrar med sina erfarenheter och kun- skaper i olika utvecklingsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft19"&gt;Värdet av samskapande utifrån patientperspektivet beskriver några personer som deltar i olika grupperingar så här:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft3"&gt;Samarbete mellan vården och patienterna ger en mer komplett bild av allas behov. Vad behöver patienten och hur kan vården leverera detta men också vad krävs av patienten i utbyte för att detta ska fungera på ett tillfredställande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft161"&gt;Med volontärers erfarenheter och kunskaper kan vi göra livet lättare för berörda. Vi är också med och underlättar för vårdpersonalen då vi kan ta emot många besökare på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft3"&gt;Genom dialog sker förbättringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft161"&gt;Jag önskar att alla kunde våga se värdet och vinsten av att ta del av patien- ters otroliga erfarenhet och kunskap i sitt utvecklingsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet i svensk hälso- och sjukvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft18"&gt;Tillgänglighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Att primärvården upplevs som tillgänglig för patienten kan betyda olika saker för olika patienter. Vanligen tänker man sig tillgänglighet per telefon till rådgivning och tidbokning, samt möjlighet att inom rimlig tid få bedömning och behandling av den yrkeskategori som bäst kan möta patientens behov. Här spelar även öppettider roll och vilken typ av vård som finns tillgänglig kvällar, helger och nätter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Geografisk tillgänglighet betyder olika saker i olika delar av landet, beroende på vilket avstånd man är van att ha till olika service- inrättningar. Till viss del kan ett längre geografiskt avstånd kompen- seras med tekniska lösningar, som t.ex. möjliggör vissa konsultationer, bedömningar och uppföljningar på distans. Landsting/regioner i norra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="p187dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339187x1.jpg/" id="p187img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;Sverige ligger i framkant vad gäller att tillhandahålla sådana möjlig- heter. Motsvarande lösningar skulle dock med fördel även kunna tillämpas i mer tätbefolkade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Informationstillgänglighet är en annan form av tillgänglighet, som bl.a. innebär att alla relevanta aktörer i vården vid behov och efter patientens samtycke har tillgång till relevant medicinsk information om patienten, inklusive ordinerade läkemedel och hjälpmedel samt i förekommande fall samordnad individuell plan (SIP).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Tillgänglighet kan också handla om anpassning utifrån särskilda förutsättningar hos patienter med olika typer av funktionsnedsätt- ning. Det kan röra sig om fysisk tillgänglighet, men också om möj- lighet att kommunicera per telefon eller digitalt för patienter med begränsad förmåga till muntlig kommunikation eller som av andra skäl föredrar dessa sätt att kommunicera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;I 9 kap. 1 § HSL regleras den s.k. vårdgarantin där ett par punkter riktar sig direkt till primärvården. Vårdgarantin reglerar väntetider inom hälso- och sjukvården. En patient ska inom viss tid dels erbju- das kontakt med primärvården dels få besöka läkare inom primärvår- den, om vårdpersonalen bedömer att patienten behöver träffa läkare.&lt;SPAN class="ft71"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Den första vårdgarantin infördes redan på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Från och med den 1 januari 2019 förväntas vårdgarantin utvidgas på så sätt att landstingen ska garantera att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det är patientens behov som ska styra vilken yrkesgrupp hon eller han får träffa. Samtidigt kommer väntetiden att kortas jämfört med tidigare.&lt;SPAN class="ft71"&gt;61 &lt;/SPAN&gt;Syftet med ändringen är att öka tillgängligheten till primärvården ur ett tidsmässigt perspektiv. Det beräknas även skapa utrymme för ett effektivare resursutnyttjande genom att fler kompetenser inom primärvården nyttjas utifrån patientens behov. Samtidigt införs en ny bestämmelse i 7 kap. 2 a § HSL som innebär att landstingen är skyldiga att organisera sin hälso- och sjukvård så att den kan ges nära befolkningen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se 9 kap. 1 § HSL och 6 kap. 1 § HSF. En upplysningsbestämmelse finns även i 2 kap. 3 § PL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:83, &lt;/SPAN&gt;Styrande principer inom hälso- och sjukvård och en förstärkt vårdgaranti&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2017/18:83, &lt;/SPAN&gt;Styrande principer inom hälso- och sjukvård och en förstärkt vårdgaranti&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 6. (Riksdagen förväntas fatta beslut om proposition i slutet av maj.)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;
&lt;DIV id="p188dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339188x1.jpg/" id="p188img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Delaktighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft11"&gt;Hälso- och sjukvården ska så långt det är möjligt utformas och ge- nomföras i samråd med patienten.&lt;SPAN class="ft71"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Patientens medverkan i vården ska alltid utgå från patientens önskemål och egna förutsättningar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Patienten ses mer och mer som en fullvärdig medlem i vårdteamet och evidensen pekar på att det också ger bättre utfall. Till exempel leder investeringar i patientcentrerad kommunikation till att substan- tiellt fler patienter följer behandlingsrekommendationer samt ger&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft11"&gt;större nöjdhet hos såväl patienter som vårdens medarbetare.&lt;SPAN class="ft71"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Patientens ökade delaktighet innebär ett paradigmskifte i vården, ett skifte som ställer krav på ökad lyhördhet från vårdens professioner för patientens behov, förutsättningar och preferenser. Det avser så- väl utredning och behandling som val av kontaktvägar, närståendes involvering samt hur patientens egna resurser kan tas tillvara. Slut- ligen måste vården skapa förutsättningar för att tolka symtomen i ett vidare perspektiv än det strikt medicinska, detta gäller inte minst patienter med medicinskt oförklarliga symptom.&lt;SPAN class="ft71"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Vissa patienter vill själva ta ansvar för en större del av besluten rörande sin vård, medan andra känner sig tryggare om hälso- och sjukvårdspersonal fattar besluten. Oavsett har vården ansvar för att patienten blir informerad om olika alternativ för utredning och be- handling och kan fatta väl avvägda beslut. Avancerad egenvård som en patient utför i hemmet blir ofta en angelägenhet även för dem som patienten lever tillsammans med. Även närstående ska ha möj- lighet att medverka vid utformningen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;67 &lt;/SPAN&gt;För sådan medverkan gäller särskilda föreskrifter som Socialstyrelsen har tagit fram.&lt;SPAN class="ft71"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. 1 § PL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. 2 § PL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;European Commission, &lt;/SPAN&gt;State of Health in the EU: Companion Report 2017&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017, s. 24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Ekman et al, &lt;/SPAN&gt;Personcentrering inom hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2013, s. 147.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;5 kap. 3 §§ PL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;om bedömningen av om en hälso- och sjukvårds- åtgärd kan utföras som egenvård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="p189dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339189x1.jpg/" id="p189img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Några aktuella initiativ kopplat till ökad delaktighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;SKL har genomfört ett utforskande och kunskapsspridande projekt med målsättningen att främja utvecklingen av innovativa, personcen- trerade arbetssätt, kallat Flippen i primärvården&lt;SPAN class="ft81"&gt;69&lt;/SPAN&gt;. Patienters behov har där beskrivits utifrån personliga behov, egenskaper och beteen- den&lt;SPAN class="ft81"&gt;70&lt;/SPAN&gt;. Dessa har delats in i fyra grupper som beskrivs närmare i av- snitt 9.2.2. Indelningen kan användas som ett verktyg för vården att arbeta mer strukturerat kring olika sätt att möta personer utifrån in- dividens egen utgångspunkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft164"&gt;För att styra mot en mer personcentrerad vård föreslår ett antal patientföreningar&lt;SPAN class="ft163"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;bl.a. ökade möjligheter till hemmonitorering, sammanhållen vårdplanering, hög tillgänglighet till vårdkoordinator, patientutbildningar samt strukturer för uppföljning av vårdplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p220 ft10"&gt;I ett pågående Vinnovaprojekt&lt;SPAN class="ft80"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;har benämningen ”spetspatient” utvecklats och definieras som en patient (eller närstående) som i kon- takt med livsomvälvande sjukdom utvecklar strategier och metoder för att maximera &lt;NOBR&gt;må-bra-tiden.&lt;/NOBR&gt; Projektet förväntas leda till att fler kunniga patienter blir aktivt engagerade i sin egenvård och vårdens förbättringsarbete. Detta leder till att efterfrågan på vård förändras genom att patienter som kan och vill ta ett större ansvar för sin hälsa får bättre möjligheter att göra det. Detta kommer att leda till kultur- förändringar i vården vilket i sin tur leder till ett mer långsiktigt håll- bart system för hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Flippen i primärvården – Ett nationellt innovationsprojekt med och för Sveriges primär- vård – slutrapport&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Astma- och allergiförbundet, Diabetesorganistaionen i Sverige. Neuroförbundet, Reumatiker- förbundet, Riksförbundet HjärtLung och Storstockholms diabetesförening, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vägen mot världs- klass&lt;/SPAN&gt;, 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vinnova, &lt;/SPAN&gt;Spetspatienter – en ny resurs för hälsa&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;
&lt;DIV id="p190dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339190x1.jpg/" id="p190img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft23"&gt;En spetspatients tankar om Patientdelaktighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft19"&gt;Patientlagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställ- ning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Detta är en positiv utveckling, en tydlig signal från lag- stiftaren och det ger avstamp för den nödvändiga och viktiga omställ- ningen av svensk hälso- och sjukvård som krävs. Dock visar ett fler- tal utredningar och studier, bl.a. från Myndigheten för vård- och om- sorgsanalys att patienter i Sverige är långt ifrån att vara så delaktiga som de vill vara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft160"&gt;Vad menar vi egentligen med patientdelaktighet? Patientdelaktig- het kan innebära olika saker i olika sammanhang och det är därför viktigt att vara tydlig vad gäller användningen av ordet. Man kan som patient vara delaktig i det egna vårdmötet och man kan även vara del- aktig i organisationen av vården, t.ex. genom att medverka i patientråd eller liknande. Dessa bör ses som distinkt olika typer av delaktighet och båda typerna beskrivs kortfattat nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft52"&gt;Patientdelaktighet i det egna vårdmötet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft160"&gt;Det är troligen framför allt denna typ av delaktighet som avses i patientlagen och den förekommer i samtliga vårdmöten. En patient som inte har viljan, förmågorna eller förutsättningarna att vara del- aktig bör självfallet inte tvingas till att vara det. Patientlagens syfte är dock att i all hälso- och sjukvårdsverksamhet främja patientens självbestämmande och delaktighet och verksamheten behöver därför ställas om från att leverera vård till att i samtliga möten och inter- aktioner konkret och tydligt stödja patienternas egenvård. Detta kommer att kräva förändringar i bland annat arbetssätt, lagstiftning och styr- och ersättningssystem och detta arbete måste påbörjas om- gående. SKL genomförde nyligen en studie som visar att primärvår- dens nuvarande system är anpassat efter behoven och beteenden som endast 5 procent av invånarna uppvisar.&lt;SPAN class="ft165"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Rapport Analysuppdrag: Flippen &lt;SPAN class="ft29"&gt;och SKL, &lt;/SPAN&gt;Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="p191dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339191x1.jpg/" id="p191img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft52"&gt;Patientdelaktighet i vårdens förbättringsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft167"&gt;Denna typ av delaktighet har förmodligen inte alla patienter intresse av att själva delta i och det är nog inte heller önskvärt. För att man som patient aktivt ska kunna medverka i vårdens förbättringsarbete bör man besitta kunskaper och kompetenser som passar för det specifika sammanhanget. Ett exempel på en framgångsrik modell är arbetet med ”brukarinflytandesamordnare” (BISAM) inom psykiatrin på flera håll i landet.&lt;SPAN class="ft166"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;BISAM är tidigare långvariga patienter inom psykiatrin som är anställda inom verksamheterna för att, med utgångspunkt från sina patienterfarenheter, medverka i det kontinuerliga förbättringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft19"&gt;Det är av största vikt för framtiden att båda typerna av patient- delaktighet utvecklas och tydliggörs. På detta sätt kan vi alla tillsam- mans skapa ett långsiktigt hållbart välfärdssystem för att möte fram- tidens hälsoutmaningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft18"&gt;Kontinuitet och samordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;Fast vårdkontakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft9"&gt;En fast vårdkontakt ska utses om patienten begär det eller det är nödvändigt för att tillgodose dennes behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Patienten ska få information om möjligheten att få fast vårdkontakt. Det är verksamhetschefens ansvar att säkerställa detta behov och att en sådan utses.&lt;SPAN class="ft81"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Bestämmelsen infördes i syfte stärka patientens ställning. Funk- tionen kan finnas i alla hälso- och sjukvårdsverksamheter. Det är patientens egen uppfattning av behovet av en fast vårdkontakt som ska styra om en sådan utses. Om patienten inte önskar en fast vård- kontakt får samordningen av vården lösas på annat sätt. Vem som bör utgöra patientens fasta vårdkontakt ska grundas på patientens medi- cinska och övriga behov och vilken kompetens som bäst kan till- godose det behovet. Så långt möjligt bör även patientens önskemål om vem som ska vara den fasta vårdkontakten tillgodoses. En fast vårdkontakt kan vara någon ur hälso- och sjukvårdspersonalen, t.ex. en läkare, sjuksköterska eller psykolog. Det kan också vara en mer administrativ funktion som koordinerar patientens vård. Beroende&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Stockholm Läns Landsting, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Norra Stockholms psykiatri&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2015-10-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 1 § och 6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; § PL och 4 kap. 1 § HSF.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="p192dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339192x1.jpg/" id="p192img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;på vilket behov patienten har i det enskilda fallet kan det finnas en eller flera fasta vårdkontakter. Dessa ska då tillsammans skapa ett sam- ordnat vårdflöde för patienten.&lt;SPAN class="ft81"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;En fast vårdkontakt kan framför allt behövas i vårdprocesser där flera aktörer är involverade. Funktionen kan dels behöva samordna olika vårdinsatser dels erbjuda patienten både informationskonti- nuitet och relationskontinuitet. Framför allt kroniskt sjuka, äldre och andra med många sjukdomar och patienter med andra långvariga sjukdomar kan behöva ha en läkare som fast vårdkontakt.&lt;SPAN class="ft71"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;En fast vårdkontakt ska t.ex. utses i samband med att en patient skrivs ut från sluten vård om patienten bedöms ha behov av insatser från den landstingsfinansierade öppna vården eller den kommunala hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;78 &lt;/SPAN&gt;För patienter som bor i särskilt boende är det rimligt att kommunens omsorgsansvariga sjuksköterska är fast vårdkontakt. Bestämmelsen gäller även i helt privatfinansierad verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Regleringen om fast vårdkontakt som infördes 2010 ersatte den tidigare regleringen om patientansvarig läkare (PAL) med motiver- ing att den inte fungerat som tänkt. Det ursprungliga syftet med PAL var att en utpekad läkare skulle ansvara för patientens behov av kon- tinuitet, samordning och säkerhet. För patienter med sammansatta vårdbehov är det viktigt att vården fungerar ur medicinsk synvinkel. Det är då en fördel om en utpekad läkare ansvarar för att samordna vårdinsatser och tillgodose patientens behov av kontinuitet. I primär- vården fyller vanligen den fasta läkarkontakten denna funktion.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Kontinuitet och samordning är inte beroende av endast en läkare utan snarare olika professioner tillsammans, ett team. Vårdens in- satser behöver samordnas. Det är även viktigt att vårdprocesserna är effektiva och rationella ur patientens perspektiv. Det ansågs därför inte ändamålsenligt att begränsa den fasta funktionen till en viss pro- fession inom den specialiserade sjukvården utanför primärvården. För att underlätta samordning och kontinuitet i vårdens insatser för den enskilde ersattes PAL därför med en fast vårdkontakt. Om en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2009/10:67, &lt;/SPAN&gt;Stärkt ställning för patienten – vårdgaranti, fast vårdkontrakt och förnyad medicinsk bedömning&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 60 f; Prop. 2016/17:106, &lt;/SPAN&gt;Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 47 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 2009/10:67, &lt;/SPAN&gt;Stärkt ställning för patienten – vårdgaranti, fast vårdkontrakt och förnyad medicinsk bedömning&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 57, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;61–62&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; och 75.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;2 kap.1 § och 5 § lagen (2017:612) &lt;/SPAN&gt;om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="p193dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339193x1.jpg/" id="p193img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;fast vårdkontakt inte är medicinskt ansvarig för patientens vård, bör det klargöras vem som har det ansvaret.&lt;SPAN class="ft117"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft40"&gt;Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska patienter med livshotande tillstånd få en legitimerad läkare som fast vårdkontakt.&lt;SPAN class="ft103"&gt;80&lt;/SPAN&gt;Även vid andra tillstånd kan den fasta läkarkontakten behöva vara läkare, t.ex. om instabila sjukdomsförlopp kräver flera medicinska bedömningar och behandlingar.&lt;SPAN class="ft103"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Utredningen bedömer att Socialstyrelsens vägled- ning om vilka uppgifter fast vårdkontakt har framför allt fokuserar på att lyfta fram det administrativa samordningsansvar som funktio- nen enligt förarbetena kan ha.&lt;SPAN class="ft103"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Att funktionens ansvar i det avseen- det sedan 1 januari 2018 även regleras i lagen om samverkan vid ut- skrivning från sluten hälso- och sjukvård bidrar också till en sådan förstärkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;Fast läkarkontakt i primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Landsting ansvarar för att alla som omfattas av deras ansvar både får tillgång till en fast läkarkontakt i primärvården och att det finns en möjlighet att byta till en annan än den som först utses om relationen inte fungerar. Regleringen om fast läkarkontakt har funnits under lång tid. Den ersatte det tidigare, mycket kortlivade, husläkarsystemet från början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;För många patienter, speciellt de med hälsoproblem som innebär de ofta behöver ha kontakt med primärvården, är det viktigt att få möta samma person. En god kännedom om patientens olika hälso- tillstånd underlättar även läkarens uppgift att diagnostisera och be- handla dessa sjukdomsbesvär.&lt;SPAN class="ft71"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Den fasta läkarkontakten ska till- godose patientens behov av kontinuitet i primärvården. Den fyller i den utsträckningen därmed motsvarande funktion som en fast vård- kontakt.&lt;SPAN class="ft71"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Det finns inget som hindrar att den fasta läkaren också är fast vårdkontakt. Men det kan också vara så att en patient behöver en fast vårdkontakt av mer administrativ karaktär som komplement&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prop. 2009/10:67, &lt;/SPAN&gt;Stärkt ställning för patienten – vårdgaranti, fast vårdkontrakt och förnyad medicinsk bedömning&lt;SPAN class="ft87"&gt;, s. 57 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;2 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om livsuppehållande behandling.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationell vägledning om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Jämför Socialstyrelsens meddelandeblad nr 9/2012; Socialstyrelsens vägledning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Jämför Prop. 1994/95:195, &lt;/SPAN&gt;Primärvård, privata vårdgivare m.m&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jämför Prop. 2009/10:67, Stärkt ställning för patienten – vårdgaranti, fast vårdkontrakt och förnyad medicinsk bedömning, s. 57.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;
&lt;DIV id="p194dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339194x1.jpg/" id="p194img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;till en fast läkarkontakt i primärvården. Som redogjorts för ovan kan en patient ha behov av flera fasta vårdkontakter i olika delar av hälso- och sjukvården. I vissa fall är det lämpligt att den fasta läkarkontak- ten i primärvården samordnar patientens medicinska kontakter i vår- den. I andra fall kan patientens behov av kontinuitet bättre tillgodo- ses av en fast vårdkontakt som är läkare inom annan specialistvård. Det är t.ex. aktuellt om primärvården inte är involverad i patientens vård eller om vårdbehovet inte kan tillgodoses inom primärvården. Beroende på hur omfattande samordningsbehov en patient har kan patienten behöva en fast vårdkontakt av mer administrativ art utöver sin fasta läkarkontakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;En patient är alltid i ett utsatt och känsligt läge. Möjligheten till kontinuitet i vårdkontakterna gör att patienten inte behöver upprepa sin historia vid varje möte. Det kan även underlätta för patienten att berätta om sina hälsoproblem, inte minst problem såsom psykisk ohälsa, beroendeproblematik eller våld i nära relationer, om hen har fått möjlighet att bygga en förtrolig relation till en viss läkare. Om relationen inte fungerar måste det finnas möjlighet att byta fast läkar- kontakt. Att relationen fungerar mellan patient och läkare har även stor betydelse för hur effektiv vården blir.&lt;SPAN class="ft71"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Patientens ställning förstärktes år 2015 genom att en uttrycklig reglering om att patienten ska få information bl.a. om möjligheten att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. I praktiken måste informationen anpassas efter vad som är aktuellt i det enskilda fallet, men det ansågs vara en självklarhet som inte behöver komma till ut- tryck i lagtexten.&lt;SPAN class="ft81"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Det kan noteras att regleringen om fast läkarkontakt, till skillnad mot fast vårdkontakt, bara gäller för primärvård som bedrivs med landsting som huvudman.&lt;SPAN class="ft81"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Landstinget är fortfarande huvudman för offentligt finansierad primärvård även om driften har överlåtits till en privat utförare. Privata vårdgivare utan offentlig finansiering faller däremot utanför regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Den ursprungliga regleringen innebar att den fasta läkarkontak- ten skulle vara specialist i allmänmedicin. Det kravet togs bort i vård-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se Prop. 1994/95:195, &lt;/SPAN&gt;Primärvård, privata vårdgivare m.m., &lt;SPAN class="ft84"&gt;s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;41–42.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2013/14:106, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Patientlag&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;51–52.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se 1 kap. 2 § andra stycket PL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="p195dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339195x1.jpg/" id="p195img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft9"&gt;valsreformen år 2010. Skälet var framför allt att bristen på specia- lister i allmänmedicin medförde att skyldigheten i praktiken inte skulle kunna uppfyllas för hela befolkningen. Det ansågs i sig kunna riskera primärvårdens förtroende.&lt;SPAN class="ft81"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.1.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Tidigare övervägande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft18"&gt;om ett nationellt primärvårdsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;Vårdvalsreformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Förslag om ett tydligare nationellt uppdrag för primärvården har förts fram och övervägts tidigare. I samband med riksdagens beslut om riktlinjer för hälso- och sjukvårdens utveckling under &lt;NOBR&gt;2000-talet&lt;/NOBR&gt; lyfte regeringen fram vikten av ett tydligt primärvårdsuppdrag för att uppnå en vård på lika villkor. En nationell reglering ansågs då inte lämpligt med hänvisning till att primärvårdens organisation måste kunna anpassas till lokala förhållanden. &lt;SPAN class="ft71"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Knappt tio år senare var frågan aktuell igen. I vårdvalsreformen övervägde Utredningen Vårdval i Sverige en nationell vårdvalsmo- dell för primärvården. Den utredningen föreslog slutligen en regio- nal vårdvalsmodell som i huvudsak skulle utformas av landstingen, men där staten skulle fastställa primärvårdens grunduppdrag med krav som varje utförare måste uppfylla. Med det nationella uppdraget som utgångspunkt skulle landstinget kunna formulera tilläggsuppdrag utifrån lokala förhållanden.&lt;SPAN class="ft80"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;De relativt självklara inslagen i ett enhetligt grunduppdrag mot- svarade den sedan länge gemensamma bilden av landstingets primär- vårdsuppdrag. Förslaget innebar att grunduppdraget skulle omfatta mottagningsverksamhet, jour, hembesök, individprevention, sam- verkan med andra vårdgivare och serviceorgan samt kvalitetssäkring och intygsskrivning. Primärvården skulle även ha en samordnande funktion. Innehållsmässigt var Utredningen Vårdval i Sveriges för- slag om primärvårdens uppdrag alltså inte kontroversiellt. Den utred-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prop. 1994/95:195, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Primärvård, privata vårdgivare m.m., &lt;/SPAN&gt;s. 33, 41 f. och s. 81; prop. 2008/09:74, &lt;SPAN class="ft88"&gt;Vårdval i primärvården&lt;/SPAN&gt;, s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se Prop. 1999/2000:149, &lt;/SPAN&gt;Nationell handlingsplan för hälso- och sjukvårdens utveckling &lt;SPAN class="ft87"&gt;och prop. 2008/09:74, &lt;/SPAN&gt;Vårdval i primärvården&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2008:37, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vårdval i Sverige&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;106–107.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;
&lt;DIV id="p196dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339196x1.jpg/" id="p196img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;ningen ansåg det däremot inte lämpligt att närmare reglera det grund- läggande primärvårdsuppdraget i lag. Den främsta anledningen till det var att gränserna mellan vad som är sluten vård, primärvård och annan öppen vård kontinuerligt förflyttas. I stället föreslog Utred- ningen Vårdval i Sverige att Socialstyrelsen skulle få i uppdrag att specificera grunduppdraget närmare.&lt;SPAN class="ft81"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Förslaget mötte kritik från remissinstanser och regeringen ansåg att det mot den bakgrunden då inte fanns förutsättningar att gå vid- are med förslaget om ett nationellt uppdrag för primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Många remissinstanser, även vissa landsting och kommuner, stödde visserligen en större enhetlighet i utbudet av vårdtjänster inom pri- märvården. Dessa ansåg även att Utredningen Vårdval i Sveriges för- slag till regional vårdvalsmodell var en bra avvägning mellan statligt inflytande och kommunalt självstyre. Flera av dessa ansåg även att ett nationellt uppdrag skulle skapa bättre förutsättningar för en lik- värdig vård i hela landet samt bidra till att garantera en jämn och god kvalitet på de tjänster som erbjuds. Förslaget fick viss kritik för att det inte redogjorde för det närmare innehållet i grunduppdraget eller hur förslaget skulle genomföras. Många avvisade även den delen av förslaget med hänvisning till det kommunala självstyret och lands- tingens behov av frihet att fullt ut kunna anpassa primärvården efter regionala och lokala behov. Det politiska läget vid denna tid medgav inte att man gick vidare med förslaget om ett nationellt uppdrag. Den oklara gränsen mellan primärvård och annan vård lyftes också fram som ett hinder mot att precisera primärvårdens uppdrag. Kritik framfördes mot att kommunernas roll i primärvården genom den ut- ökade hemsjukvården inte beaktades i förslaget.&lt;SPAN class="ft103"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft11"&gt;Regeringen konstaterade slutligen att det i en vårdvalsmodell i primärvården behöver preciseras vilka krav som utföraren ska upp- fylla och att kraven borde utgå från vad som anges om primärvården i HSL. Liksom vid tidigare reformer av primärvården bedömde re- geringen att det fanns en relativt samstämmig bild av vad som är pri- märvårdens övergripande uppgift. Samtidigt ansågs det fortsatt vara bäst att landstingen fick bedöma vilka krav som bör ställas utifrån re- gionala och lokala förhållanden. Regeringen påpekade samtidigt vik- ten av att landstingen samverkar för att skapa en så bred gemensam&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se SOU 2008:37, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Vårdval i Sverige&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;106–107.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;92&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se Prop. 2008/09:74, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vårdval i primärvården&lt;/SPAN&gt;, s. 29 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="p197dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339197x1.jpg/" id="p197img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;definition av primärvårdens grunduppdrag som möjligt. Regeringen avsåg att följa upp arbetet.&lt;SPAN class="ft117"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Riksrevisionens granskning av vårdvalsreformen och vårdgarantin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Vid sin granskning av vårdvalsreformen och den lagstadgade vård- garantin rekommenderade Riksrevisionen under år 2013 ett försök att göra vårdvalssystemen mer lika bl.a. genom ett nytt mer enhetligt primärvårdsuppdrag. Det betonades att primärvårdsuppdraget inte bör göras för brett eftersom det riskerar mångfalden i utbudet. Revisio- nen ansåg att skillnaderna mellan landstingen vad gäller primärvår- dens uppdrag och ersättningsvillkor består men utan att vara moti- verade av regionala skillnader. Skillnaderna i primärvårdens innehåll bedömdes medföra att hälso- och sjukvårdens grundläggande prin- ciper om likvärdig vård för alla och prioritering av de svårt sjukaste inte har uppfyllts. Primärvårdens kostnader har ökat, utan att kost- naderna för den specialiserade vården minskat. Det rekommendera- des även att göra ersättningsprinciperna så enkla som möjligt och styra mot hälso- och sjukvårdens etiska principer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Regeringen konstaterade vid sin beredning av Riksrevisionens rapport att det finns fördelar med ett tydligare formulerat grund- uppdrag för primärvården. Ett sådant uppdrag bör ta hänsyn till och respektera det kommunala självstyret, behovet av regionala skillna- der samt vara flexibelt i förhållande till den medicinska utvecklingen som innebär att vad som kan utföras i öppen respektive sluten vård varierar över tid.&lt;SPAN class="ft81"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Regeringen gav därefter Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hur landstingen formulerar sina primärvårduppdrag, se avsnitt 5.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft150"&gt;Aktuella förutsättningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft18"&gt;för ett nationellt utformat primärvårdsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Utredningen konstaterar att landstingen under lång tid har haft möj- lighet att samordna sitt arbete med att definiera primärvårdens grund- uppdrag. Som framgår av ovan samt avsnitt 5.2. visar såväl Riks-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2008/09:74, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Vårdval i primärvården&lt;/SPAN&gt;, s. 32.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regeringens skrivelse 2014/15:72, &lt;/SPAN&gt;Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 9, 13 och s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;119–120.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;
&lt;DIV id="p198dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339198x1.jpg/" id="p198img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;revisionens granskning som både Socialstyrelsens och utredningens kartläggningar att samordningen har uteblivit. Effektiv vård föreslår att primärvårdens uppdrag regleras i författning eftersom andra styr- medel som används för att skapa en mer jämlik primärvård inte har fungerat. Det är en av orsakerna till att vår utredning har fått ett ut- tryckligt uppdrag att formulera ett tydligare nationellt utformat uppdrag och ansvarsfördelning för primärvård. Under utredningens många dialoger och möten runtom i Sverige har vi fått en i stort sett samstämmig bild av att samtliga berörda aktörer, även huvudmän, nu ser ett mervärde i och ställer sig bakom att staten formulerar ett nationellt primärvårdsuppdrag. Utredningens arbetssätt med en omfattande dialog med samtliga berörda aktörer samt det politiska läget på lokal, regional och statlig nivå borgar alltså för att det nu finns förutsättningar för att föreslå ett nationellt utformat uppdrag för primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Dagens primärvårduppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;Som tidigare redogjorts för är såväl landsting/regioner som kommu- ner huvudmän för primärvården. I det följande ges viss översiktlig statistik om vård som bedrivs på primärvårdsnivå i både landsting/ region och kommun. Därefter avgränsas texterna till att i huvudsak fokusera på den delen av primärvården som bedrivs med landsting/ region som huvudmän, och framför allt den del av deras primärvård som bedrivs inom vårdvalssystem för primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Omfattning och utformning av primärvårdsuppdragen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;Statistik om primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft13"&gt;Enligt SKL – Statistik om hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft117"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;– fanns det år 2016 1 144 vårdcentraler i landet, en minskning med 6 stycken jämfört med 2015. Av dessa drevs 658 (58 procent) i offentlig regi och 486 (42 pro- cent) i privat regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft40"&gt;Antalet läkarbesök i primärvården var totalt 14,4 miljoner, en minskning med drygt 200 000 besök jämfört med 2015. Besök hos övriga personalkategorier ökade med drygt 700 000 till 27,7 miljoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p227 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Statistik om Hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;
&lt;DIV id="p199dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339199x1.jpg/" id="p199img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;Dessa kan delas upp i besök hos sjuksköterska (9,2 miljoner), fysio- terapi och arbetsterapi (8,8 miljoner), barnhälsovård (2,4 miljoner), primärvårdsansluten hemsjukvård (2,3 miljoner), mödrahälsovård (2,0 miljoner) och övriga (3,0 miljoner). Även antalet telefonkontakter ökade med cirka 140 000 jämfört med 2015 till drygt 16,3 miljoner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Sluten primärvård, innebärande observationsplatser, bedrevs en- ligt statistiken i sex landsting (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Gävleborg, Värmland och Halland) och hade totalt 3 655 vårdtill- fällen under 2016, varav merparten i de två nordligaste landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Nettokostnaderna för primärvården, exklusive läkemedelsförmå- nen, var 2016 42,7 miljarder kronor, en ökning med 2,6 procent jäm- fört med 2015. Primärvårdens andel av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård i landstingen låg oförändrat på 17 procent. Genomsnittskostnaden per invånare var 4 271 kronor, en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Kostnaden skiljer sig åt mellan olika landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Enligt Socialstyrelsens statistik om kommunala hälso- och sjuk- vårdsinsatser&lt;SPAN class="ft81"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;var nästan 400 000 personer någon gång under 2016 mottagare av kommunal hälso- och sjukvård. Bland dem var 83 pro- cent 65 år eller äldre. Bland dessa finns en betydande skillnad mellan könen. För hela året 2016 var det över 80 000 fler kvinnor än män och i genomsnitt 58 000 fler kvinnor varje månad som fick kommu- nal hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Över 40 procent av alla som fått kommunal hälso- och sjukvård har fått minst en åtgärd varje månad från samma kommun under 2016. Dessa personer är troligtvis i behov av kontinuerlig och regelbunden vård. Andelen som fått kontinuerlig vård är marginellt högre för kvinnor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Landstingens styrning av primärvårdsuppdragen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Den primära styrningen och organiseringen av den del av landsting- ens primärvård som utförs under vårdval för primärvård sker i form av förfrågningsunderlag för vårdcentralers verksamhet, (och för andra verksamheter om landstinget valt att ha flera vårdval inom primär- vården). Förfrågningsunderlagen ligger sedan till grund för avtal som upprättas med utförare som uppfyller kraven och önskar etablera sig&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2017-05-18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;
&lt;DIV id="p200dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339200x1.jpg/" id="p200img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;inom landstinget. Samma förfrågningsunderlag gäller som underlag för utförare i offentlig regi. Som redogjorts för ovan är tanken att kraven ska ta utgångspunkt i primärvårdens uppdrag och de skyldig- heter som landstinget har som huvudman. I förfrågningsunderlagen anges även enhetliga principer för ersättning till utförare etablerade i det egna landstinget. Kraven och ersättningssystemens konstruk- tion varierar däremot mellan landsting, se avsnitt 5.2.15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Landstingens vårdval för primärvård – 21 versioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Landstingens utformning av primärvårdens uppdrag har kartlagts vid flera tillfällen sedan det 2010 blev obligatoriskt för landstingen att införa vårdval i primärvården. Den senaste är gjord av Social- styrelsen 2016&lt;SPAN class="ft71"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;och bekräftar tidigare kartläggningars bild att primär- vården i alla landsting har ett kärnuppdrag, kompletterat med varierad grad av tilläggsuppdrag, inom eller utom vårdvalet för primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen har gjort en uppdaterad kartläggning genom att läsa de senaste tillgängliga förfrågningsunderlagen gällande vårdval i pri- märvården.&lt;SPAN class="ft81"&gt;98&lt;/SPAN&gt;Utredningen konstaterar att det saknas enhetlig termi- nologi och underlagen har olika namn i olika landsting, till exempel förfrågningsunderlag, regelbok eller ackrediteringsvillkor, även om Lagen om valfrihetssystem, LOV, (2008:962)) anger att namnet bör vara förfrågningsunderlag&lt;SPAN class="ft81"&gt;99&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Enligt LOV ska grunderna för den ekonomiska ersättningen till en leverantör framgå av förfrågningsunderlaget liksom samtliga andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. I förfrågningsunder- laget ska också anges på vilket sätt ansökan ska ges in samt inom vilken tid den upphandlande myndigheten kommer att fatta beslut om godkännande. Förfrågningsunderlagen skiljer sig åt mellan olika landsting avseende omfattning, disposition och i hur sammanhållna de är. I vissa landsting finns hela underlaget samlat i ett dokument, i andra är det uppdelat i flera dokument. Olika landsting väljer också att låta vårdvalet omfatta olika stora delar av primärvårdens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Primärvårdens uppdrag – en kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;I de flesta fall är det underlag gällande för 2017 men i några fall har underlag för 2018 funnits tillgängliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Lag (2008:962) &lt;/SPAN&gt;om valfrihetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;
&lt;DIV id="p201dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339201x1.jpg/" id="p201img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I vissa landsting finns flera vårdval inom primärvården, t.ex. rehabi- litering, barnhälsovård och mödrahälsovård. Vissa delar av primär- vården styrs och organiseras i stället i egen regi eller via upphandling enligt LOU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Primärvårdens övergripande uppdrag beskrivs i termer som ”basen för hälso- och sjukvården”, ”huvuddelen av människors vardagliga hälso- och sjukvård”, &lt;NOBR&gt;”75–80&lt;/NOBR&gt; procent av behoven ska tillgodoses lokalt” och ”naturligt förstahandsval”. Ofta används definitionen av primärvård från HSL:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft19"&gt;öppen vård som ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Primärvården svarar för behovet av en sådan grund- läggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska tekniska resurser eller annan särskild kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft9"&gt;I vissa förfrågningsunderlag finns egna kompletteringar av definitionen, till exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;hälsofrämjande och förebyggande,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utan avgränsning vad gäller fysiska och psykiska sjukdomar,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;sekundär prevention (i stället för förebyggande),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;patientgrupp efter professionell bedömning, tillgodose och svara för.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Grunduppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;Socialstyrelsens kartläggning från 2016&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft81"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;beskrivs att den gemen- samma kärnan som ingår i grunduppdraget till vårdcentralerna i samt- liga landsting omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;mottagningsverksamhet för planerad (tidsbokad) och oplanerad hälso- och sjukvård inom det allmänmedicinska kompetensområdet, samt inom rehabilitering, psykosociala insatser och hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;jourverksamhet, ofta i samverkan med andra vårdenheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;läkarinsatser i kommunal hälso- och sjukvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Primärvårdens uppdrag – en kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p291 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;medverkan i landstingets smittskyddsarbete, i forsknings- och ut- vecklingsarbetet samt i kris- och katastrofberedskapen inom länet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Medicinskt åtagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Det medicinska åtagandet beskrivs i förfrågningsunderlagen med olika detaljeringsgrad. En beskrivning som återfinns i flera landsting är att åtagandet omfattar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;mottagning – akut och planerad (läkare och sjuksköterska),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;hembesök – akut och planerat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;rådgivning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utredning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;diagnostik,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;behandling,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;uppföljning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;rehabiliteringsinsatser,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;insatser vid psykisk ohälsa,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;smittskydd,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;sjukskrivning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utfärdande av intyg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft11"&gt;Som exempel på mer detaljerade beskrivningar specificeras t.ex. i Landstinget i Kalmar län att utförarna har ett ansvar för läkemedels- behandling av alkoholmissbruk, att nedtrappning av läkemedel vid läkemedelsberoende ska erbjudas samt att utföraren ska handlägga körkortsärenden vid rattfylleri orsakat av alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft58"&gt;I flera förfrågningsunderlag förtydligas att utförarens mottagning ska vara utrustad så att man kan utföra exempelvis EKG, spirometri, inhalationsbehandling, rektoskopi och audiogram.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Psykisk ohälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft10"&gt;Psykisk ohälsa har ett eget avsnitt i samtliga förfrågningsunderlag, men uppdraget skiljer sig i omfattning och beskrivs på olika sätt. Ut- förarna ska kunna möta psykisk ohälsa där behov av specialistpsykiatri inte föreligger. Gränssnittet gentemot specialistpsykiatrin anges ibland i förfrågningsunderlaget, i andra fall hänvisas till särskilda dokument. Det exakta gränssnittet förefaller också att skilja sig mellan olika landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;När det gäller uppdrag för psykoterapi är skillnaderna ännu större. I många landsting beskrivs att ”psykoterapeutiska behandlingar av korttidskaraktär” ingår i grunduppdraget, i andra är det inte lika tyd- ligt. I vissa landsting ska utförarna kunna erbjuda &lt;NOBR&gt;internet-KBT,&lt;/NOBR&gt; i andra står det inget om denna lösning i förfrågningsunderlagen. I två landsting (Skåne och Uppsala) finns särskilda vårdval för psykoterapi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;Mer detaljerade beskrivningar kopplade till uppdragen kring psy- kisk ohälsa återfinns t.ex. i Region Skåne där vårdcentralerna ”ska erbjuda hälsoundersökningar till patienter med psykossjukdomar och bipolär sjukdom”. I Sörmland anges att ”Besökstid hos beteende- vetare bör som regel vara kort, &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; minuter. Antalet besök bör vanligtvis ligga mellan 1 och 10 besök. Behandlingsmetoderna bör företrädesvis vara FACT, ACT, KBT och motiverande samtal. Be- handling i grupp bör erbjudas.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Kontinuitet och samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Vikten av kontinuitet lyfts i alla landstings förfrågningsunderlag, ofta övergripande formulerat som t.ex. ”vården ska vara tillgänglig, av god kvalitet och tillgodose behovet av kontinuitet”. I flertalet landsting lyfts särskilt vikten av kontinuitet för äldre patienter med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka, samt personer med funk- tionsnedsättning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Den lagstadgade funktionen fast läkarkontakt nämns endast i tolv av förfrågningsunderlagen, uttryckt som att alla patienter ska ”få möjlighet att välja” fast läkarkontakt eller att utföraren ”ska, för de personer som så önskar, erbjuda tillgång till fast läkarkontakt”. Tre landsting har system för listning på fast läkarkontakt/husläkare som komplement till listning på vård/hälsocentral och ger också möjlig- het för läkaren att avgränsa antalet patienter på sin lista, uttryckt som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;
&lt;DIV id="p204dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339204x1.jpg/" id="p204img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;t.ex. ”full lista”. I två av dessa landsting finns möjlighet för patienten att ställa sig i kö till önskad läkare, se även 10.2.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft11"&gt;Samverkan lyfts som viktig i samtliga förfrågningsunderlag, ibland brett angivet som ”samverkan med olika organisationer kring hälso- och sjukvårdsfrågor”, men ofta med mer konkreta exempel. Det kan vara samverkan med kommunerna, specialistpsykiatrin, Försäkrings- kassan och Arbetsförmedlingen kring personer med psykisk ohälsa. Andra områden där samverkan lyfts är sjukskrivning, rehabilitering, våld i nära relationer, barn som far illa, vårdplanering och kring äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;I en del landsting är samverkansuppdraget i vissa frågor knutet till ett särskilt geografiskt områdesansvar. Detta gäller till exempel ansvar för dödsbevis, vårdintyg, befolkningsinriktat folkhälsoarbete, jour och beredskap, familjecentral, hälsoundersökningar av asylsö- kande, stöd till hemsjukvård, krisberedskap och smittskydd som inte rör enskilda individer. I några fall har varje utförare ansvar för sitt närområde, i andra är hela eller delar av områdesansvaret formulerat som ett tilläggsuppdrag till vissa utförare. Enheterna som får tilläggs- uppdrag kan vara utsedda av uppdragsgivaren eller utsedda efter ett ansökningsförfarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft9"&gt;Endast i ett fåtal förfrågningsunderlag formuleras ett reellt sam- ordningsuppdrag, där det är tydligt att vårdcentralen ska vara patien- tens samordnare och lots i en sammanhållen hälso- och sjukvård. Detta uppdrag är tydligare beskrivet i de underlag som vid kartlägg- ningen fanns tillgängliga för 2018, då med hänvisning till lag om sam- verkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft81"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;som trädde i kraft 1 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Tilläggsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Vissa delar av primärvårdsuppdraget kan ges som tilläggsuppdrag till vissa utförare. Dessa uppdrag kännetecknas antingen av att uppdra- get omfattar samverkan med andra aktörer eller att det är ett försök att flytta vård från den specialiserade vården till primärvården. Även forskningsvårdcentral, studierektor för AT- och &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;SPAN class="ft80"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt; &lt;/SPAN&gt;och verk- samhetsförlagd utbildning är i vissa landsting formulerade som tilläggs- uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Lag (2017:612), &lt;/SPAN&gt;om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;AT-läkare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; = läkare under allmäntjänstgöring; &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; = läkare under specialiserings- tjänstgöring.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;Exempel på samordningsuppdrag är det geografiska områdes- ansvar som finns beskrivet ovan. Här finns också äldrevårdsmottag- ningar, familjecentraler, mottagning för unga vuxna, mottagning för personer med flera funktionsnedsättningar och riskbruk/missbruk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;I några landsting finns möjlighet att få tilläggsuppdrag för olika specialistmottagningar, såsom hjärtsviktsmottagning, gynekologisk specialistmottagning och mottagning med specialist i &lt;NOBR&gt;öron-,&lt;/NOBR&gt; näs- och halssjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Gemensamt för tilläggsuppdragen är att de ofta är mer i detalj be- skrivna avseende öppettider, kompetenskrav och aktiviteter för att man ska erhålla den särskilda ersättningen för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Akutuppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Akutuppdraget i primärvården så som det är beskrivet i förfråg- ningsunderlagen, är ett annat uppdrag än det akutuppdrag som akut- sjukhusen har. Primärvårdens akutuppdrag innefattar tillstånd som ska bedömas inom 24 timmar, men som inte är akut livshotande. Även akut livshotande tillstånd kan uppstå när en patient vistas på vårdcentralen. Vårdcentralen ska då kunna ge livsuppehållande be- handling i väntan på att ambulans anländer för vidare transport till akutsjukhus. I glesbygd kan akutuppdraget vara mer omfattande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Uppdraget beskrivs på olika sätt i de olika landstingen, men kan delas upp i tre olika områden – akutuppdrag när vårdcentralen är öppen, akutuppdrag jourtid samt vårdintyg och konstaterande av dödsfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Generellt beskrivs uppdraget som att utföraren ska kunna svara för första linjens sjukvård för alla som vistas i vårdcentralens när- område. Det är tydligt att akutuppdraget gäller lika för listade och olistade patienter. Ibland specificeras krav på tillgång till akuta hem- besök, främst till särskilt boende eller patienter med hemsjukvård i ordinärt boende, men också till exempelvis häkten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Akutuppdrag under vårdcentralens ordinarie öppettider&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Landstingen har olika krav på öppethållande i sina uppdrag för vård- centraler. I vissa landsting anges klockslag under vilka man minst måste hålla öppet, vanligen kl. &lt;NOBR&gt;8–17,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;måndag–fredag.&lt;/NOBR&gt; I andra anges antal timmar, t.ex. minst 45 timmar i veckan. I ytterligare något är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="p206dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339206x1.jpg/" id="p206img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;kraven mindre specificerade, t.ex. att vårdcentralen ska ”uppfylla triagehandbokens hänvisningsnivå öppenvård akut – senast inom 24 timmar ska bedömning och eventuell behandling kunna ske” och utföraren får själv avgöra öppettider utifrån sina patienters behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft18"&gt;Akutuppdrag utanför vårdcentralens ordinarie öppettider, dvs. på jourtid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Som regel är uppdraget formulerat så att vårdcentralen har uppdra- get dygnet runt, alla dagar i veckan, men hur man löser det uppdraget ser olika ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Den vanligaste lösningen är att landstinget har definierat jourom- råden med en jourmottagning som har öppet helger och ofta även vardagkvällar. I uppdraget ingår att utföraren är skyldig att bemanna med läkare, ibland även med sjuksköterskor från vårdcentralen. Ofta har dock jourmottagningarna egna sjuksköterskor för att hålla kon- tinuitet i bemanningen och säkra rutiner. I Stockholms läns landsting finns sedan 2018 närakuter som en mellanform mellan primärvård- ens vanliga jourmottagningar och akutsjukhusens akutmottagningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;I vissa landsting överlåter man i stället åt utförarna att avgöra hur man ska samarbeta jourtid. I ytterligare något landsting har man en lösning, där man kan få särskild ersättning för att driva jourmottag- ning på ett sätt som landstinget har definierat som önskvärt, till ex- empel i närheten av sjukhusets akutmottagning. Andra speciallös- ningar finns också, anpassade till lokala förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Vårdintyg och konstaterande av dödsfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Det vanliga är att utförare med avtal i landstingens vårdval för pri- märvård har ansvar för att dödsbevis utfärdas för avlidna som är lis- tade på vårdcentralen eller som vistas i närområdet, om de avlider i hemmet eller på någon annan plats utanför sjukhus. Vårdgivaren ska i dessa fall också tillse att intyg om dödsorsak utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft9"&gt;Samma ansvar gäller som regel för vårdintygsbedömningar&lt;SPAN class="ft81"&gt;103&lt;/SPAN&gt;, ut- färdande av vårdintyg samt begäran om polishandräckning i samband med sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdintyg = läkarintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p539 ft9"&gt;Jourtid brukar detta ansvar ligga på en läkare i beredskap, som då också ofta är ansvarig för läkarstöd till sjuksköterskor som arbetar i hemsjukvård i ordinärt och på särskilda boenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;I ett landsting omfattas hela detta ansvarsområde av en upphand- ling enligt LOU och drivs av en privat enhet, som vårdcentralen kan använda sig av i stället för att fullgöra uppgiften själva. I något annat landsting ansvarar ambulanssjukvården för oplanerade hembesök nattetid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kompetenser och arbetssätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;I primärvården arbetar sedan länge specialister i allmänmedicin och distriktssköterskor. Båda kompetenserna innebär en bred generalist- kompetens med förmåga att möta olika typer av behov och även att arbeta förebyggande. Innan införandet av obligatoriskt vårdval inom landstingens primärvård organiserades arbetet ofta i vårdlag läkare/ distriktssköterska med ansvar för patienter inom ett visst geogra- fiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Alltfler legitimerade yrkeskategorier har successivt tillkommit för att kunna utföra primärvårdens allt större och mer komplexa upp- drag. Det är t.ex. arbetsterapeuter, dietister, fysioterapeuter, psyko- loger och i viss mån även farmaceuter. Därutöver kuratorer, under- sköterskor och medicinska sekreterare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Kompetenskraven för utförare är beskrivna med olika detaljer- ingsgrad. En vanlig skrivning är: ”Vårdgivaren ansvarar för att per- sonalen har för uppdraget adekvat utbildning och legitimation samt är lämplig för sin uppgift”. Utöver denna allmänna skrivning anges alltid att utföraren ska bemanna med specialist i allmänmedicin, men kraven vad gäller miniminivå och omfattning varierar. Alla lands- ting/regioner utom fyra ställer krav på att utföraren har tillgång till distriktssköterska, i olika omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Utöver dessa centrala kompetenser anges i vissa underlag att ut- föraren ska ha tillgång till barnmorska (MVC), arbetsterapeut, fysio- terapeut, dietist, medicinsk fotvård, psykolog, kurator eller annan särskild kompetens, till exempel sjuksköterska med annan specialist- kompetens än distriktssköterska. I vissa landsting kan utföraren ock- så få tilläggsuppdrag om man har tillgång till viss annan specialist-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="p208dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339208x1.jpg/" id="p208img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;kompetens för läkare, t.ex. specialist i psykiatri, &lt;NOBR&gt;öron-,&lt;/NOBR&gt; näs- och hals- sjukdomar, kardiologi eller gynekologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft58"&gt;Teamarbete, ibland kallat vårdteam, lyfts fram i många uppdrag, men oftast utan att närmare definiera vad man menar med dessa be- grepp. Ibland avses interprofessionellt teamarbete inom vårdenheten, ibland samarbete med andra aktörer, till exempel personal inom kommunal hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft23"&gt;I dag vanligt förekommande yrken i primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft52"&gt;Arbetsterapeut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft160"&gt;Arbetsterapeutens uppgifter är att utreda och bedöma personers aktivitetsförmåga samt vid behov vidta åtgärder för att öka förmåga till aktivitet och delaktighet. Förebyggande och rehabiliterande in- satser kan genomföras vid en primärvårdsenhet, i personens hem, arbete eller i annan för personen aktuell miljö. Inom primärvården arbetar arbetsterapeuten vanligen med patienter som har aktivitets- nedsättningar relaterade till t.ex. sjukdomar och skador i rörelse- organen, långvarig smärta, stress, kognitiv svikt och demens, kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa och sjukdom. Arbetsterapeuten har förskrivningsrätt för hjälpmedel och kan utfärda intyg exempelvis inför bostadsanpassning. Arbetsterapeuten kan även göra aktivitets- bedömning i försäkringsmedicinska ärenden samt ha uppdrag som rehabkoordinator.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft52"&gt;Barnmorska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p543 ft19"&gt;Barnmorskor är verksamma inom Sexuell och reproduktiva hälsa med ett brett verksamhetsområde. Inom primärvården omfattar detta arbete inom mödravården, barnmorskemottagningar, och på ungdoms- mottagningar. Även rådgivning inom sexologi, obstetriskt ultraljud och urologi i både privat och offentlig regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft52"&gt;Biomedicinsk analytiker&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft19"&gt;Biomedicinsk analytiker är verksamma inom laboratoriemedicin eller klinisk fysiologi. I primärvården arbetar biomedicinsk analytiker främst inom laboratoriemedicin, med att ansvara för den analytiska processen på vårdcentralens laboratorium, kvalitetssäkring och delta i provtagnings- och analysarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;
&lt;DIV id="p209dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339209x1.jpg/" id="p209img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft52"&gt;Dietist&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;Dietisten behandlar och förebygger nutritionsrelaterade tillstånd med mål att optimera patientens näringsstatus. I primärvården kan det handla om nutritionsbehandling till patienter vid olika symptom eller sjukdomstillstånd som t.ex. födoämnesintoleranser, &lt;NOBR&gt;mag-tarm-&lt;/NOBR&gt; sjukdomar, diabetes, KOL, ät- och sväljsvårigheter, undernäring och obesitas. Det kan också innebära stöd för mer hälsosamma matvanor. Kompetensen innefattar såväl teoretisk kunskap om olika nutritions- terapier som förmåga att vägleda människor i hur näringsrekommen- dationerna skall omsättas i praktiken genom medvetna val av livs- medel och matlagningsmetoder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft52"&gt;Distriktssköterska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;Distriktssköterskan är sjuksköterska med specialistutbildning som omfattar ett hälsofrämjande arbetssätt för att möta, stödja, hjälpa, före- bygga, råda, vårda samt behandla en person och dennes familj i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa och sjukdom. Inom primärvården kan distriktssköterskan arbeta med bl.a. självständig mottagningsverksamhet, barnhälsovård, hem- sjukvård, vård av äldre och eller funktionshindrade i särskilt boende, specialmottagning riktad mot sjukdomstillstånd som till exempel diabetes, inkontinens, hjärtsvikt, astma eller infektion, palliativ vård och rådgivning. Distriktssköterskan utfärdar också vissa intyg samt ordinerar och förskriver medicinsktekniska produkter, vissa läke- medel och vaccinationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft52"&gt;Farmaceut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft168"&gt;Farmaceut är ett samlingsnamn för receptarier och apotekare. Skill- naden mellan dem är utbildningens omfattning (tre år respektive fem år). Inom primärvården arbetar framför allt apotekare, många gånger som expertstöd i läkemedelsgenomgångar för patienter inom hem- sjukvården eller på särskilda boenden. Apotekarna kan också arbeta med att ta fram läkemedelslistor, följa upp läkemedelsförskrivning, leda utbildningsinsatser till övriga medarbetare och bidra med speci- fik kunskap om t.ex. läkemedelsinteraktioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="p210dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339210x1.jpg/" id="p210img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft52"&gt;Fysioterapeut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft168"&gt;Fysioterapeuten har kompetens att självständigt undersöka, diagno- stisera och behandla patienter. I primärvården lämpar sig kompeten- sen för bedömning av patienter med symptom från bl.a. rörelse- och stödjeorganen. Utöver detta kan fysioterapeuten hjälpa människor att förbättra sin hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt rehabi- litera dessa för att bättre kunna möta livets krav inom skilda områden såsom äldres hälsa, smärta, psykisk hälsa, neurologi, andning och cirku- lation, idrottsmedicin och kroniska sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft52"&gt;Hälso- och sjukvårdskurator&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft19"&gt;Hälso- och sjukvårdskuratorn kan inom primärvård arbeta med kvalificerat självständigt psykosocialt behandlingsarbete enskilt och i grupp. Målet med patientarbetet är att stärka individers och grup- pers förmåga att hantera inre och yttre påfrestningar. En psykosocial aspekt kan läggas på alla olika sjukdomstillstånd och patientgrupper. Hälso- och sjukvårdskuratorns breda kunskap även inom juridik och socialförsäkringsområdet är en viktig kompetens i samverkan med andra aktörer internt och externt. Områden som hälso- och sjuk- vårdskuratorn särskilt inriktat sig på är kristillstånd, lätta och medel- svåra tillstånd av depression, ångest, oro och sömnbesvär, arbetsrela- terade problem som inte kan tillgodoses inom företagshälsovården, beroendeproblematik på primärvårdsnivå och stressrelaterade sjuk- domstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft52"&gt;Medicinsk sekreterare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p548 ft167"&gt;Medicinska sekreterare arbetar med vårddokumentation och admi- nistration i vården. Medicinska sekreterare ansvar främst för att skriva journalanteckningar från diktat men hanterar också remisser och upp- följningsdokumentation. Vanliga arbetsuppgifter är också att bemanna reception, boka patientbesök, ansvara för statistik, vara chefsstöd samt arbete med personaladministration, &lt;NOBR&gt;it-support&lt;/NOBR&gt; och ekonomirutiner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="p211dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339211x1.jpg/" id="p211img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft52"&gt;Psykolog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft19"&gt;Psykologen kan bedöma och diagnostisera frågeställningar kring psykisk ohälsa och funktion. Bedömning kan ske initialt i vårdkedjan utan föregående triagering eller remittering, eller senare som del i vårdteamsinsats. Arbetet kan omfatta psykologisk behandling, råd- givning, hälsofrämjande insatser (t.ex. stress, sömn, ångest), handled- ning av andra professioner och vårdflödesansvar för området psykisk ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft52"&gt;Sjuksköterska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft19"&gt;Sjuksköterskor har en viktig roll såväl inom landstingens/regioner- nas som kommunens hälso- och sjukvård. Sjuksköterskan arbetar inom särskilda boenden och på landstingens/regionernas vårdcen- traler. På dessa arbetar sjuksköterskor vid mottagningar och i triage per telefon. Sjuksköterska med specifik utbildning inom t.ex. astma/ KOL, diabetes, hjärtsvikt eller demens kan arbeta självständigt inom ramen för sitt specifika kompetensområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft52"&gt;Specialist i allmänmedicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;Allmänläkaren har specialistutbildning i allmänmedicin och är utbil- dad för att känna igen, utreda och behandla de flesta medicinska, psykiatriska och kirurgiska tillstånd som kan uppträda hos patienter i alla åldrar. Patienter med flera olika sjukdomar eller symtom kan tas om hand. Om tillståndet kräver bedömning av annan specialist eller vård på sjukhus remitteras patienten vidare. En viktig del i upp- draget är att följa individen över tid vilket gör att allmänläkaren står för kontinuitet för patienten och helhetssyn i vården. Allmänläkare har god kunskap om samsjuklighet och om risk för överdiagnostik och överbehandling. Allmänläkare deltar i förebyggande arbete. Arbe- tet sker huvudsakligen på mottagning men kan ske på distans, i patien- tens hem, på särskilt boende och på BVC.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;
&lt;DIV id="p212dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339212x1.jpg/" id="p212img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft52"&gt;Specialist i barn- och ungdomsmedicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft19"&gt;Specialistområdet barn och ungdomsmedicin innefattar breda kun- skaper om sjukdomstillstånd, tillväxt och utveckling hos barn och ungdomar &lt;NOBR&gt;0–18&lt;/NOBR&gt; år. Specifika kunskaper inom de barnmedicinska subspecialistområdena som exempelvis barn- och ungdomsneuro- logi, allergologi, kardiologi, endokrinologi och neonatologi ingår. Barnläkaren har även en mer generaliserad kompetens kring utred- ning, diagnostik, behandling och bemötande av barn och ungdomar i relation till ålder och mognad. Inom primärvården arbetar barn- läkare främst inom barnhälsovården och bidrar med andra preventiva insatser exempelvis inom elevhälsan i samverkan med flera aktörer och huvudmän.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft52"&gt;Specialist i geriatrik&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft160"&gt;Specialistområdet omfattar bl.a. kunskaper och färdigheter i att själv- ständigt kunna utreda, diagnostisera, behandla och följa upp akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt kunskaper om det normala åldrandet och dess konsekvenser för funktionsförmåga och sårbar- het. Geriatrik innebär ett fokus på patientens hela situation: medi- cinskt, funktionellt, psykologiskt och socialt. Kompetensområdet kännetecknas dessutom av ett tvärprofessionellt förhållningssätt där det krävs samordning av insatser mellan olika vårdformer och huvud- män. Inom primärvården kan specialist i geriatrik främst arbeta som generalistläkare för äldre patienter samt i hemsjukvård, mobila team och på särskilda boenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft52"&gt;Undersköterska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft19"&gt;Undersköterskans kompetens i hälso- och sjukvården kan samman- fattas i tre punkter: omvårdnad och stöd till patient och närstående; logistik- och materialansvar och provtagning samt att samarbeta med andra yrkesgrupper i vårdteamet. Undersköterskor har i dag ingen yrkeslegitimation men står i sin yrkesutövning under tillsyn av Social- styrelsen Utredningen Reglering av yrket undersköterska (S 2017:07) har fått i uppdrag att överväga och lämna förslag till hur yrket under- sköterska kan regleras i syfte att öka kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvården och omsorgen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="p213dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339213x1.jpg/" id="p213img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kunskapsstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Målet är att bästa kun- skap ska finnas tillgänglig och användas i varje patientmöte. Primär- vården omfattar ett mycket brett kunskapsområde, vilket gör att be- hovet av kunskapsstöd är särskilt stort i primärvårdens verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I förfrågningsunderlagen beskrivs kunskapsstyrning ofta i all- männa ordalag, såsom att vårdenheten ska följa för uppdraget tillämp- liga nationella riktlinjer samt relevanta regionala och lokala vård- och handlingsprogram. Det ställs krav på att vårdenheterna ska följa an- visningar från läkemedelskommittéer och STRAMA&lt;SPAN class="ft80"&gt;104 &lt;/SPAN&gt;samt ofta också att man systematiskt ska förbättra sin verksamhet och i många landsting ska man årligen beskriva hur detta går till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Antalet kvalitetsregister som vårdcentralerna ska rapportera till varierar mellan olika landsting. De kvalitetsregister som är vanligast förekommande är Nationella diabetesregistret, RiksSvikt, Luftvägs- registret, SweDem, Senior Alert och Palliativa registret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;PrimärvårdsKvalitet (se vidare avsnitt 5.3), som SKL tagit fram särskilt för att rapportera och följa kvalitetsparametrar i primärvår- den, nämns inte i underlagen. Detta beror sannolikt på att Primär- vårdsKvalitet ännu inte är tillräckligt etablerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;E-hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och digitalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Digitaliseringen är ett verktyg för verksamhetsutveckling. Det hand- lar om allt från medarbetarnas tillgång till rätt information i möten med patienter till hantering av data för uppföljning och jämförelser av verksamheternas resultat. För medarbetare och företag öppnas även möjligheter att skapa nya lösningar som kan effektivisera verk- samheterna, bidra till nya och innovativa arbetssätt, utveckla verk- samhetsprocesserna samt öka möjligheterna för forskning och ut- veckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Enligt förfrågningsunderlagen ska utförarna vara anslutna till 1177 Vårdguidens &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och erbjuda för uppdraget relevanta tjänster. Leverantören ska under 2017 fortsätta påbörjat arbete med att utveckla och erbjuda patienter &lt;NOBR&gt;e-hälsotjänster&lt;/NOBR&gt; genom bland annat virtuella vårdmöten/distansbesök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Samverkan mot antibiotikaresistens.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;
&lt;DIV id="p214dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339214x1.jpg/" id="p214img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förebyggande arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Svensk grundlag fastslår att det allmänna ska verka för goda förut- sättningar för hälsa&lt;SPAN class="ft71"&gt;105&lt;/SPAN&gt;. För att leva upp till detta åtagande krävs åt- gärder från flera av samhällets sektorer, varav en central sektor är hälso- och sjukvården. Enligt HSL ska sjukvården arbeta för att före- bygga ohälsa. Primärvården ska – i enligheten med definitionen i HSL – svara för förebyggande arbete som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.&lt;SPAN class="ft71"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Förebyggande åtgärder definieras enligt Socialstyrelsens term- bank som åtgärder för att förhindra uppkomst av, eller påverka för- lopp av, sjukdomar, skador, fysiska, psykiska eller sociala problem. Förebyggande åtgärder delas in i primär- och sekundärprevention. Man brukar även tala om tertiärprevention men Socialstyrelsen av- råder i sin termbank från denna term och hänvisar i stället till ter- merna behandling och rehabilitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Med primärprevention avses förebyggande åtgärder för att för- hindra uppkomst av sjukdomar, skador eller problem. De kan an- vändas inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst och kan vara riktad till individ (ex. rökslut), grupper (rökslut i grupp) eller sam- hällsstrukturer (rökförbud i vissa miljöer). Vaccination är en form av primärprevention liksom olika typer av profylax, t.ex. avseende trycksår, antibiotika, och kariesprofylax.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Med sekundärprevention avses förebyggande åtgärder för att i tidigt skede förhindra negativ utveckling, återinsjuknande eller latent sjukdomstillstånd att utvecklas till klinisk sjukdom. Åtgärderna kan också användas inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst och vara riktade till individ eller grupper, t.ex. screening (mammografi, gynekologiska cellprover) eller rökslutarstöd efter hjärtinfarkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I april 1997 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för prioriter- ingar inom hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft81"&gt;107 &lt;/SPAN&gt;I riktlinjerna delas vården in i fyra prioriteringsgrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;I prioriteringsgrupp I ingår vård av livshotande akuta sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, svåra kroniska sjukdomar, vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Regeringsformen 1 kap. 2 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;HSL, 2 kap. 6 §, 3 kap. 1 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 1996/97:60, &lt;/SPAN&gt;Prioriteringar inom hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;
&lt;DIV id="p215dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339215x1.jpg/" id="p215img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;I prioriteringsgrupp II ingår prevention och habilitering/rehabi- litering, i grupp III, vård av mindre svåra akuta och kroniska sjuk- domar och i grupp IV, vård av andra skäl än sjukdom och skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Prevention finns således i prioriteringsgrupp två och ska därmed prioriteras före t.ex. vård av mindre svåra akuta och kroniska sjuk- domar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Den första upplagan av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kom 2011. Riktlinjerna lyfter fram vilka metoder som utifrån evidens rekommenderas för vårdens arbete med att förbättra levnadsvanorna rökning, alkohol, kost och fysisk aktivitet. En utvärdering gjordes 2014&lt;SPAN class="ft103"&gt;108&lt;/SPAN&gt;, då det konstaterades att landstingen kommit olika långt i implementeringen av riktlinjerna och att det utifrån vad som dokumenterats endast var en liten andel av patienterna som fått åtgärder för att förbättra sina levnadsvanor. I utvärderingen lyfter Socialstyrelsen fram förslag på förbättrings- områden såsom fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor, utveckling av samverkan mellan olika aktörer, uppmärksammande av personer med psykisk sjukdom, behov av kompetensutveckling för personalens samt bättre kunskap om och rutiner för att minska risk- bruk av alkohol. En ny remissversion av riktlinjerna har därefter tagits fram&lt;SPAN class="ft103"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;som stöd för det fortsatta arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;Det individpreventiva arbetet för den listade befolkningen finns beskriven i samtliga landstings förfrågningsunderlag, ofta med hän- visning till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor&lt;SPAN class="ft71"&gt;110&lt;/SPAN&gt;. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Beskrivningar som ”hälsofrämjande förhållningssätt” och ”pro- aktiv hälsostyrning” används. I något förfrågningsunderlag är det tydligt att vårdcentralen på individnivå, ska arbeta såväl primär- som sekundärpreventivt. I andra underlag nämns särskilt ”mest sköra äldre” som en prioriterad grupp för förebyggande arbete, då främst att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa. I ett fåtal förfrågningsunderlag ingår också i uppdraget att erbjuda hälso- samtal till särskilt utvalda åldersgrupper. Vilka och hur många ålders- grupper varierar mellan de landsting som har detta i uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella riktlinjer – Utvärdering, 2014 Sjukdomsförebyggande metoder&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnads- vanor, remissversion&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;110&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnads- vanor, remissversion&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Egenvård och stöd till egenvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft13"&gt;Begreppet egenvård beskrivs närmare i avsnitt 5.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;I samtliga landstings förfrågningsunderlag för vårdval i primär- vården framgår att det ingår i utförarnas uppdrag att ge rådgivning till patienter med upplevda hälsoproblem. Ofta är detta i form av egenvårdsråd. Man kan också hänvisa till 1177.se eller till att man kan ringa 1177 Vårdguiden för egenvårdsråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;1177 Vårdguiden håller på att utveckla verktyg för ”egentria- gering”, så att patienten själv genom att fylla i ett antal frågor, kan få besked om hen behöver söka vård och i så fall på vilken nivå. Detta utan att behöva ha personlig kontakt med 1177 Vårdguiden eller vårdcentralen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Hemsjukvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Hemsjukvård består framför allt av insatser som sker i särskilt eller ordinärt boende, men även enstaka besök i daglig verksamhet eller dagverksamhet kan omfattas, (se avsnitt 5.1.4). I samtliga landsting utom Stockholms läns landsting är kommunerna huvudman för sjuk- vårdsinsatser i hemmet upp till och med sjuksköterskenivå. I flertalet landsting, men inte alla, innebär det att även rehabiliteringsinsatser ligger inom ramen för kommunernas ansvarsområde. I Stockholms läns landsting är landstinget huvudman för den samlade hälso- och sjukvården förutom gällande särskilda boenden där landstinget en- dast svarar för läkarinsatsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I förfrågningsunderlagen för landstingens vårdval i primärvården i övriga landsting framgår att vårdcentralerna ska bistå med läkarstöd till den kommunala hemsjukvården. Till hemsjukvården räknas som regel både vård i ordinärt boende, särskilt boende och korttids- boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;I vissa landsting är uppdraget kopplat till den utförare, där patien- ten är listad. I andra är läkarstödet till hemsjukvården områdes- indelat och utförs av särskilda utförare, i synnerhet gäller detta sär- skilt boende och korttidsboende. Ibland utförs uppdraget enbart av utförare i egen regi, ibland är det uppdrag som vilken utförare som helst kan få som tilläggsuppdrag. I flera förfrågningsunderlag betonas vikten av kontinuitet i uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft11"&gt;Utöver läkarstödet i individärenden finns ofta särskilda uppdrag kring utbildning, råd och stöd till kommunens hemsjukvårdspersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Rehabilitering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Enligt Socialstyrelsens termbank är rehabilitering ”insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självstän- digt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I flertalet landsting ingår rehabilitering i vårdcentralernas grund- uppdrag. I två landsting, Västra Götaland (fysioterapi och arbets- terapeuter) och Värmland (enbart fysioterapeuter) är rehabilitering ett eget vårdval. Olika lokala överenskommelser finns också när det gäller vem som gör vad kring äldre patienter, där rehabilitering kan ske antingen från primärvården eller kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I förfrågningsunderlagen beskrivs rehabiliteringsuppdraget på olika sätt. Vanligast är att man kopplar uppdraget till tillgång till spe- cifika kompetenser, oftast fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Ibland nämns även psykologer/kuratorer i rehabiliteringsuppdraget, men ofta särskiljs det psykosociala uppdraget i särskilt avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Rehabiliteringsuppdraget kan också vara kopplat till diagnosgrup- per. Landstinget Kronoberg skriver ”Diagnosgrupper som kan vara aktuella i primärvårdens rehabilitering är bland annat hjärtsvikt, KOL, stroke samt besvär från rörelseorganen.” I Skåne anges att man ska kunna erbjuda rehabilitering i varmvattenbassäng och i Dalarna, med flera, att man ska kunna erbjuda multimodal rehabilitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft10"&gt;Utöver grunduppdraget finns i några landsting särskilda vårdval för mer specialiserad rehabilitering, t.ex. i Skåne och i Stockholm.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;Halland och Gävleborg drivs viss specialiserad rehabilitering på en- heter i egen regi, utanför vårdvalet. Utöver detta bedrivs rehabili- tering på sjukhus och det saknas ofta tydliga riktlinjer om vilken typ av rehabilitering som ska bedrivas i de olika delarna av hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;I flera landstings förfrågningsunderlag nämns att utföraren ska ha tillgång till rehabiliteringskoordinator för samordning i rehabiliter- ingsärenden, främst kopplade till sjukskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;I några förfrågningsunderlag nämns särskilt att utföraren ska ha personal som kan stå för utprovning av hjälpmedel och ortoser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Habilitering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Habilitering nämns i några av förfrågningsunderlagen, i så fall oftast som ett primärvårdsuppdrag som inte ingår i grunduppdraget för vårdcentralerna. I Västernorrland står det att vårdcentralen ska er- bjuda &lt;NOBR&gt;re-/habilitering,&lt;/NOBR&gt; utan att närmare specificera vilken del av habi- literingsuppdraget som åligger utföraren. Även i Norrbotten nämns att habilitering ingår i grunduppdraget, utan närmare specifikation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Utredningen har för avsikt att återkomma med frågor relaterade till habilitering i slutbetänkandet, kopplat till samverkan mellan olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft40"&gt;I dag upplevs forskningskulturen av många som svag inom primär- vården, enligt vår erfarenhet även på många av de vårdcentraler som har ett särskilt akademiskt uppdrag, kallade Akademiska vårdcentra- ler eller liknande. Uppdragen för denna typ av vårdcentraler skiljer sig avsevärt åt mellan olika regioner och landsting. Ofta är en forsk- are, som arbetare på vårdcentralen, knuten till allmänmedicinsk en- het vid närmsta universitet och har i sitt uppdrag att stödja forsk- ningsinsatser på vårdcentralen och i närområdet. I praktiken är det dock svårt att få tillräckligt med tid och resurser att bedriva forsk- ning i primärvården, då ersättningssystemen i landstingens vårdval för primärvård inte stödjer detta arbetssätt. Det är inledningsvis hel- ler inte lätt för primärvårdens enheter att få en tydlig plats i det nya begreppet universitetssjukvård, se särskilt avsnitt nedan. En bidra- gande faktor är också avsaknad av tillgång till individdata i primär- vården, till följd av att patientregistret inte omfattar primärvården och att alla vårdcentraler ännu inte är anslutna till PrimärvårdsKvalitet (se avsnitt 5.2.6 om kunskapsstyrning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;För primärvården är det av värde att ha personer med forsknings- erfarenhet knutna till verksamheten, även om dessas akademiska om- råde inte är direkt knutet till primärvårdens patienter. Detta då dessa personer bidrar positivt till forskningsklimatet på arbetsplatsen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;
&lt;DIV id="p219dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339219x1.jpg/" id="p219img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Effektiv vård föreslår att regeringen ska lämna ekonomiska bi- drag för att stimulera utvecklingen av akademiskt präglad kommunal hälso- och sjukvård samt att hälso- och sjukvårdslagen bör ses över i syfte att förtydliga kopplingen mellan forskning och utveckling och ansvaret för detta. Utredningen har för avsikt att återkomma med en djupare analys av &lt;NOBR&gt;FoUU-frågorna&lt;/NOBR&gt; i slutbetänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I förfrågningsunderlagen till landstingens vårdval för primärvård nämns forskning som regel under rubrik ”Forskning och utveck- ling” och inbegriper även regionalt och lokalt utvecklingsarbete. De vanligaste formuleringarna är att utföraren ska ”underlätta för forsk- ning och kliniska prövningar” genom att ”tillhandahålla relevant patientdata och material till forskning”. Utförare kan också delta i forskningsarbete som bedrivs inom primärvården, ofta genom att ansöka om särskilt avsatta medel vid &lt;NOBR&gt;FoU-enhet&lt;/NOBR&gt; eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Akademiska vårdcentraler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;I några landsting finns tilläggsuppdrag för forskning för vissa utfö- rare. Dessa har olika namn och uppdrag i olika landsting. I Sörmland definieras till exempel Akademisk vårdcentral som ett ”tilläggsupp- drag att i interprofessionell miljö stärka klinisk patientnära forsk- ning, utbildning, utveckling och fortbildning” samt ta emot forskar- studenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Ett annat exempel är Stockholms läns landsting där uppdraget för utbildning, forskning och utveckling i primärvården samlas i Akade- miskt primärvårdscentrum. Det finns åtta Akademiska vårdcentraler som beskrivs som motorn i arbetet. Forsknings- och utvecklings- arbetet omfattar allt från små utvecklingsprojekt nära primärvårdens vardag till omfattande, långsiktiga projekt om stora folksjukdomar och hälsoproblem – exempelvis diabetes, &lt;NOBR&gt;hjärt-/kärlsjukdom,&lt;/NOBR&gt; smärta, psykisk ohälsa, astma och KOL, infektionssjukdomar, stroke, fysisk inaktivitet och &lt;NOBR&gt;mag-/tarmsjukdomar.&lt;/NOBR&gt; Likaså ingår att ta fram kunskap om hälsofrämjande och förebyggande insatser.&lt;SPAN class="ft71"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Stockholms Läns Landsting, &lt;/SPAN&gt;Akademiskt Primärvårdscentrum, För en starkare primärvård!&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;
&lt;DIV id="p220dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339220x1.jpg/" id="p220img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Allmänmedicinska enheter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;Det finns allmänmedicinska enheter/sektioner inom ramen för större medicinska institutioner, vid samtliga sju universitet som bedriver läkarutbildning.&lt;SPAN class="ft81"&gt;112 &lt;/SPAN&gt;Totalt finns 13 professorer i allmänmedicin an- ställda vid enheterna samt ytterligare några som på annat sätt är an- knutna till enheterna eller är professor emeriti. Antalet lektorer är ungefär lika många. Därutöver finns ett stort antal till enheterna knutna docenter. Många av uppdragen är på deltid. Vid enheterna produceras drygt tio avhandlingar årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Universitetssjukvård enligt &lt;NOBR&gt;ALF-avtalet&lt;SPAN class="ft171"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Socialstyrelsen har utvärderat universitetssjukvården i förhållande till &lt;NOBR&gt;ALF-avtalet,&lt;/NOBR&gt; i första hand inriktat på strukturer och processer.&lt;SPAN class="ft71"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;I utvärderingen ingår en fördjupad granskning inom några områden, bl.a. allmänmedicin/primärvård. Samtliga universitet som bedriver läkarutbildning har universitetssjukvårdsenheter i primärvården. Universitetssjukvårdsenheterna har enligt utvärderingen en påfallande stor variation i uppbyggnad, från att de omfattar samtliga primär- vårdsenheter i området till enbart enstaka mindre universitetssjuk- vårdsenheter. Rapporten uppmärksammar särskilt att en förhållande- vis låg andel av doktoranderna är &lt;NOBR&gt;allmänläkare/ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i allmän- medicin samt att det kan vara svårt att få tid för forskning på grund av den stora mängden läkarstudenter och personalbrist i den kliniska verksamheten. Noterbart är också att medan primärvårdens utbild- ningsuppdrag motsvarar cirka 10 procent av &lt;NOBR&gt;ALF-medlen&lt;/NOBR&gt; för grund- utbildning, står allmänmedicin/primärvård endast för &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; procent av &lt;NOBR&gt;ALF-medlen&lt;/NOBR&gt; för forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;I en annan utvärdering&lt;SPAN class="ft103"&gt;115&lt;/SPAN&gt;, fokuserad på den kliniska forskningens kvalitet vid de landsting som omfattas av &lt;NOBR&gt;ALF-avtalet&lt;/NOBR&gt; framhålls att det i Västerbotten finns en etablerad struktur för forskning inom primärvården och även Centrum för primärvårdsforskning i Skåne lyfts i rapporten fram som ett initiativ av enastående kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Umeå, Uppsala, Stockholm, Örebro, Göteborg, Linköping och Lund.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;113&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;ALF-avtalet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; = avtal mellan staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forsk- ning och utveckling av hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av universitetssjukvård&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vetenskapsrådet&lt;/SPAN&gt;, Utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet vid de landsting som om- fattas av &lt;NOBR&gt;ALF-avtalet,&lt;/NOBR&gt; 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="p221dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339221x1.jpg/" id="p221img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft14"&gt;Nationella forskarskolan i allmänmedicin&lt;SPAN class="ft117"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Vetenskapsrådet utlyste 2009 medel för stöd till etablering av fors- karskolor inom ett flertal ämnesområden och däribland en forskar- skola i allmänmedicin. Vetenskapsrådets mål med stödet var att: skapa livskraftiga kliniska forskningsmiljöer och vetenskapligt mer- värde, stimulera och förstärka forskarutbildning och därigenom främja rekrytering inom det kliniska forskningsområdet; skapa grund för nätverksbygge och handledning samt tid för forskning och ut- bildning för forskare med klinisk frågeställning; stimulera mång- och tvärvetenskap samt att bidra till samverkan nationellt och inter- nationellt. Umeå universitet fick uppdraget att, i samarbete med Linköpings och Göteborgs universitet, koordinera och administrera den Nationella forskarskolan i allmänmedicin. Forskarskolan har under åren fått ekonomiskt stöd (utöver det från Vetenskapsrådet) från samtliga medicinska fakulteter och medicinskt universitet. Här- till har de Allmänmedicinska enheterna i landet stött forskarskolan med lärare. Samtliga yrkesgrupper i primärvården kan delta i natio- nella forskarskolan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Nationella forskarskolan i allmänmedicin har under åren 2010– 2017 i konkurrens tagit in 89 doktorander, vilket hittills resulterat i 35 stycken genomförda disputationer. År 2018 har man inte tagit in några nya doktorander då forskarskolans långsiktiga finansiering ännu inte är säkrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Enligt Socialstyrelsens utvärdering&lt;SPAN class="ft103"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;upplevs den nationella fors- karskolan i allmänmedicin av alla universitetssjukvårdsenheter i all- mänmedicin som ett mycket värdefullt bidrag till doktorandernas möjligheter att utveckla allmänmedicinsk klinisk forskningskompe- tens samt nationella forskningsnätverk.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Utbildning och fortbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;Verksamhetsförlagd utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Som regel är det enligt förfrågningsunderlagen ett krav att utföraren ska kunna ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för de professioner man har som är verksamma på vårdcentralen och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Nationella forskarskolan i allmänmedicin, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Målsättning med Nationella forskarskolan i allmän- medicin&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av universitetssjukvård&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p277 ft9"&gt;att man kan garantera erforderlig handledarkompetens. I verklig- heten har dock inte alla utförare möjlighet att handleda studenter, antingen p.g.a. brist på handledarkompetens eller brist på lokaler. Utredningen uppfattar också att utförare ibland nekar till att ta emot studenter då man upplever att ersättningen för handledning är för låg för att täcka produktionsbortfall för verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;AT/ST-utbildning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft10"&gt;Även när det gäller utbildning och handledning av AT- och ST- läkare, är det oftast ett krav att utföraren ska kunna ta emot utbild- ningsläkare. Samtidigt ställs krav på studiemiljön och tillgång till utbildade handledare, varför alla vårdcentraler i praktiken inte har AT- och &lt;NOBR&gt;ST-läkare.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;AT-läkarna&lt;/NOBR&gt; är oftast anställda på närliggande sjukhus eller centralt i landstinget, medan &lt;NOBR&gt;ST-läkarna&lt;/NOBR&gt; oftast är an- ställda på vårdcentralen, men i vissa fall centralt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft40"&gt;Studierektorsuppdraget är ett tilläggsuppdrag för vissa individer, som på deltid är kopplade till en central studierektorsenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft18"&gt;Fortbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Endast ett fåtal landsting ställer krav på att utförare ska redovisa den fortbildning som medarbetarna fått. Ett av dem är Kalmar som också hänvisar till riktlinjer för kompetensutveckling för läkare respektive för övrig vårdpersonal. Annars är formuleringen som regel mer all- mänt hållen, till exempel som i Dalarna: ”Vårdgivaren ska ansvara för att personalen får den fortbildning och vidareutbildning som fordras för att upprätthålla kompetensen och tillhandahålla god och säker vård”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Uppföljning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;I förfrågningsunderlagen anges vilka indikatorer landstingen följer upp avseende utförarnas verksamheter. Antalet indikatorer och de- taljeringsgraden skiljer sig stort mellan olika landsting liksom måltal för enskilda indikatorer. Vissa indikatorer kan vara föremål för mål- relaterad ersättning, se 5.2.15.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="p223dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339223x1.jpg/" id="p223img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;5.2.15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Ersättningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Samtliga landsting och regioner har sedan år 2010 infört vårdvals- system i primärvården. Ersättningen från landstinget till utförare inom ett vårdvalssystem ska enligt HSL&lt;SPAN class="ft71"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;följa den enskildes val av utförare. Landstingen ska också utforma vårdvalssystemet så att alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat. Hur villkoren och principerna för vårdvalen bestäms av respektive lands- ting. Det betyder att uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsan- svar för vårdenheter utformats på olika sätt. Målsättningar och pri- oriteringar när vårdvalssystemen konstruerats har varierat, liksom förutsättningar och traditioner när det gäller primärvårdens organi- sation. Beroende på hur vårdvalssystemen utformas kommer utfö- rare att påverkas av olika villkor och ekonomiska incitament. Det kan i sin tur leda till att vårdval i primärvården får olika effekter för befolkning och patienter i olika landsting och regioner. Det svenska systemet med kommunalt självstyre, där landsting och kommuner har ansvar för att organisera och finansiera merparten av hälso- och sjukvården, gör att Sverige i vissa avseenden mer liknar federala län- der. Givet detta fattar landsting/regioner självständigt beslut om vilka ersättningsprinciper som ska gälla i sitt/sina vårdval inom pri- märvården. Enligt Vårdanalys&lt;SPAN class="ft71"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;innebär det att ersättningsprinci- perna kan ändras snabbt utan att vårdgivarna kan påverka beslutet, vilket har både för och nackdelar. En fördel är att det ger snabbare möjlighet till anpassning till ändrade yttre förutsättningar, en nack- del att det skapar osäkerhet och ryckighet i planeringsvillkoren för utförarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft11"&gt;Samtliga 21 landsting/regioner tillämpar enligt förfrågningsunder- lagen för vårdval i primärvården en kombination av kapitering (fast ersättning per listad individ), rörlig ersättning kopplat till besök eller åtgärder samt målrelaterad ersättning baserat på indikatorer som återspeglar kvalitet och effektivitet, eller särskilda aktiviteter såsom läkemedelsgenomgångar. Dessutom finns särskilda ersättningar för tilläggsuppdrag. Det finns många studier om för- och nackdelar med olika former av ersättningsprinciper i primärvården. Sammantaget visar studier att det inte finns några optimala lösningar, varför litte- raturen ofta rekommenderar en kombination av principer samt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;7 kap., 3 § HSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;En primär angelägenhet&lt;/SPAN&gt;, 2017, s. 157.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="p224dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339224x1.jpg/" id="p224img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;aktiviteter bland utförare följs upp. Sammanfattningsvis kan sägas att kapitering riskerar ge incitament till undervård medan ersättning för enskilda aktiviteter riskerar styra mot övervård.&lt;SPAN class="ft81"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Förändringar i ersättningsmodellerna under senare år syftar till att finna nya vägar att nå mål som etablerats tidigare, snarare än att nya mål införs. Viktiga övergripande mål är rättvisa i fördelningen av resurser mellan utförare med avseende på patientgrupper med olika behov, prioritering av insatser för patientgrupper med högst priori- terade medicinska behov samt att främja en utveckling mot att en större andel av öppenvårdsbesöken ska ske i primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Kapitering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Den fasta ersättningen viktas i flertalet landsting utifrån sjukdoms- börda och utgår huvudsakligen utifrån ACG, Adjusted Clinical Groups. Ett så kallat &lt;NOBR&gt;ACG-värde&lt;/NOBR&gt; räknas ut av patientens diagnos/er, genus och ålder och är ett mått på det samlade vårdbehovet för alla listade patienter på vårdcentralen. Sambandet mellan vårdcentralens resursbehov och patientens vårdbehov är högre om ACG används som underlag för ersättning. Att endast använda ålder och genus ger ett lägre samband.&lt;SPAN class="ft80"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Ett annat sätt att vikta den fasta ersättningen är via Care Need Index (CNI) som används som grund för att mäta socioekonomisk tyngd bland listade patienter. CNI bygger på data från SCB och kan omfatta ålder över 65 år och ensamstående, utlandsfödd, arbetslös eller i åtgärd &lt;NOBR&gt;16–64&lt;/NOBR&gt; år, ensamstående förälder med barn 17 år eller yngre, person ett år eller äldre som flyttat in i området, lågutbildad &lt;NOBR&gt;25–64&lt;/NOBR&gt; år och ålder yngre än fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Andelen av ersättningen per individ som justeras utifrån socio- ekonomiska förutsättningar varierar. Ofta används en kombination av viktning med ACG och CNI, med varierande proportioner mel- lan de två viktningsmodellerna, men även andra viktningar förekom- mer. Flera landsting justerar också den fasta ersättningen utifrån vår- denheters geografiska lokalisering. En extra ersättning utgår t.ex. till vårdenheter i särskilda orter eller baserat på avstånd till närmaste&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Anell, Anders, &lt;/SPAN&gt;Primärvårdens funktion, organisation och ekonomi – en litteraturöversikt – rapport till utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S 2013:4)&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p209 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;ACG, Adjusted Clinical Groups, nätverk&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-04-06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="p225dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339225x1.jpg/" id="p225img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;sjukhus kombinerat med andra faktorer som återspeglar gles befolk- ning i närområdet. Storleken på ersättningen utifrån vårdenhetens lokalisering varierar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Målbaserad ersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;De flesta landsting använder sig av någon form av målbaserad ersätt- ning. Principerna varierar stort avseende både antalet mål och ersätt- ningens storlek och konstruktion. Landstingen avsätter mellan en och fem procent av den totala ersättningen till målrelaterad ersätt- ning. Exempel på mål som kan ge ersättning är telefontillgänglighet, hälsofrämjande åtgärder och medverkan i Nationella diabetesregi- stret. En annan typ av målbaserad ersättning är kopplad till enskilda aktiviteter, t.ex. läkemedelsgenomgångar. Trenden går generellt mot en mindre andel målbaserad ersättning, men det varierar stort mellan olika landsting. Även om målbaserad ersättning endast omfattar en liten del av den totala ersättningen kan marginaleffekten leda till oönskade undanträngningseffekter.&lt;SPAN class="ft71"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Besöksersättning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;De flesta landsting ersätter för &lt;NOBR&gt;icke-listades&lt;/NOBR&gt; besök enligt bestämd taxa, alternativt att vårdenheter själva får komma överens om belopp i samverkan. Detta gäller även utomlänsbesök. Beloppen som regle- ras av landstingen varierar mellan &lt;NOBR&gt;200–700&lt;/NOBR&gt; kronor per läkarbesök. När det gäller besöksersättning för listade patienter finns en stor variation, liksom för ersättning för andra typer av vårdkontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Justering utifrån täckningsgrad&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft40"&gt;I flertalet landsting justeras ersättningen till vårdenheter utifrån så kallad täckningsgrad, dvs. hur stor andel av den listade befolkning- ens besök som sker på primärvårdsnivå och/eller på den vårdcentral där patienten är listad. Ersättning för täckningsgrad innebär att vård- centralens ersättning ökar om de personer som har valt vårdcentralen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regeringskansliet, Finansdepartementet, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Värden i vården – en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;ESO-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt; om målbaserad ersättning i hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;, 2010.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="p226dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339226x1.jpg/" id="p226img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;som utförare i vårdvalet, gör en större andel av sina öppenvårdsbesök inom den verksamhet som vårdcentralen har kostnadsansvar för alternativt i primärvården som helhet. I de flesta landsting omfattas i princip listade individers samtliga besök i öppen vård oavsett typ av vård och vårdnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Täckningsgraden är oftast högre ju längre ifrån ett sjukhus vård- centralen ligger, vilket gör ersättning enligt täckningsgrad till en variant av glesbygdstillägg. Syftet med justering utifrån täckningsgrad är att styra mot att individer ska konsumera en större andel av den öppna vården i primärvården. Avdrag och tillägg för täckningsgrad utgår i de flesta fall från den fasta ersättningen per listad individ. Justering utifrån täckningsgrad blir på så sätt en justering av den fasta ersättningen per listad individ utifrån utförarens faktiska ansvar för listades individers totala konsumtion av öppen vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Kostnadsansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Ersättningssystemen omfattar inte bara intäkter utan även vilka kostnader en utförare har ansvar för. Det gäller främst områden som läkemedel, medicinsk service&lt;SPAN class="ft81"&gt;123&lt;/SPAN&gt;, hjälpmedel och listade patienters vård på annan primärvårdsenhet eller på jourcentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Utförarnas kostnadsansvar för medicinsk service samt hjälp- medel och förbrukningsartiklar är svåröverblickbart med olika defini- tioner, avgränsningar och ”gråzoner”. Oftast omfattar kostnads- ansvaret undersökningar som utföraren själv beställt, oavsett om det gäller patient som är listad på enheten eller ej. I vissa fall finns undan- tag eller högkostnadsskydd för dyra undersökningar, främst inom bilddiagnostik (röntgen och liknande). När det gäller kostnads- ansvar för hjälpmedel och förbrukningsartiklar är det främst gräns- dragningar gentemot kommunernas kostnadsansvar som varierar. I ett flertal landsting är tekniska, personliga aktivitetshjälpmedel som är allt från enkla vardagshjälpmedel till tekniskt avancerad utrust- ning, generellt undantagna från kostnadsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;För allmän/basläkemedel finns i de flesta landsting ett relativt omfattande kostnadsansvar. De flesta landsting utgår från principen att vårdenheter ansvarar för kostnader för listade patienters allmän/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Medicinsk service = laboratorieprover, röntgen och andra undersökningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="p227dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339227x1.jpg/" id="p227img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;basläkemedel oavsett förskrivare. Definitionen av allmän/basläke- medel och gränsdragningar mellan primärvårdens och specialistvårdens ansvarsområde kan variera mellan olika landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I flertalet landsting har utföraren också kostnadsansvar för besök en listad patient gör vid en annan primärvårdsmottagning. Ofta sker detta enligt fast taxa, vid besök i annat landsting enligt utomläns- taxan, som enligt nuvarande regelverk även omfattar digitala besök. Huruvida utföraren har kostnadsansvar för digitala besök hos andra utförare i det egna landstinget varierar också mellan olika landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft9"&gt;Enligt en rapport från Vårdanalys&lt;SPAN class="ft81"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;skiljer Sverige ut sig i inter- nationell jämförelse, i det att primärvårdsmottagningarna har ett så omfattande kostnadsansvar. Detta kostnadsansvar innebär att svenska mottagningar har ett betydligt större finansiellt ansvar än mottag- ningar i andra länder, i synnerhet i kombination med en hög andel fast ersättning per listad individ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft14"&gt;Patientavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Avgiften som patienten får betala vid besök på vårdcentralen, varie- rar i landstingen mellan 0 och 300 kronor. Det är endast Sörmland som har avgiftsfri primärvård, detta sedan 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I mars 2018 beslöt SKL att rekommendera landstingen att tillämpa en gemensam lägsta avgift för digitala vårdkontakter om 100 kronor per besök för att skapa en enhetlig och konkurrensneutral prissättning för vårdtjänster som är platsoberoende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;En primär angelägenhet&lt;/SPAN&gt;, 2017, s. 160.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="p228dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339228x1.jpg/" id="p228img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft23"&gt;Avgiftsfri primärvård i Sörmland&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft19"&gt;Sörmland införde avgiftsfri primärvård 2017. Orsaken var att göra primärvården mer tillgänglig för samtliga invånare. Ytterligare ett skäl var att barn och äldre redan hade avgiftsfri vård och att admi- nistrationen för att hantera patientavgifter därför inte var motiverad utifrån intäkter. Som beskrivits i kapitel två är avgiftsfri primärvård vanligt förekommande i andra hälso- och sjukvårdsystem.&lt;SPAN class="ft27"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft19"&gt;Samtidigt som avgiftsfrihet i primärvården infördes, utökade man också öppettiderna. Under 2017 har man gjort 41 000 fler besök i primärvården än tidigare, på en befolkning om 295 000, en ökning med 4,7 procent. Samtidigt sågs en minskning i antal besök på länets akutmottagningar med cirka 1 000 besök. Utfallet av den administra- tiva besparingen är inte känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Primärvårdens uppföljning på aggregerad nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Som vi redogjort för i kapitel 2 har Sverige, liksom de flesta andra jäm- förbara länder, mycket knapphändig information om vår primärvård i jämförelse med övriga delar av hälso- och sjukvårdssystemet. I nuläget saknas lagstöd för att samla personnummerbaserade individuppgifter om primärvården på nationell nivå. I detta avseende skiljer sig därmed primärvården från övrig öppen vård samt sluten vård. Det innebär att majoriteten av de vårdinsatser som ges inom hälso- och sjukvården i Sverige inte följs upp på samma systematiska sätt som övrig vård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Övrig öppen vård samt sluten vård följs upp i patientregistret (förvaltas av Socialstyrelsen). Både den öppna och den slutna vården har lagstadgad uppgiftsskyldighet till patientregistret – primärvården undantagen. Detta gäller både privat och offentlig vård. Patientregi- stret innehåller:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;uppgifter om patienter som behandlats av läkare i den delen av den öppna vården som inte är primärvård (sedan 2001),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;diagnoser och åtgärder för patienter som vårdats i psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller LRV,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se även bilaga 4, &lt;/SPAN&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Patientregistret&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Patientregistret innehåller sedan mars 2017 även andra yrkeskate- gorier än läkare inom psykiatrin. Inom psykiatrin finns även på- gående vårdtillfällen inom den slutna vården registrerade i patient- registret.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Syftet med patientregistret är att följa hälsoutvecklingen i befolk- ningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjuk- domar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Registret till- handahåller data för bland annat statistik, forskning och utvärdering. Patientregistret samlar in uppgifter som kan delas in i fyra huvud- kategorier:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Uppgifter om patienten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Uppgifter om vårdenheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Administrativa uppgifter om vårdkontakten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Medicinska data.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Patientregistret ger alltså en helhetsbild av vården som utförs i Sverige medan de olika kvalitetsregistren fokuserar på enskilda om- råden. Olika lagrum styr också registernas verksamhet och sekretess. Inrapporteringen till patientregistret är lagstadgad enligt Lag om hälsodataregister (SFS 1998:543), Offentlighets- och sekretesslagen (1980:100), Dataskyddsförordningen (tidigare personuppgiftslagen (1998:204), PUL) och Förordning om patientregister hos Social- styrelsen (SFS 2001:707). Inrapporteringen till de nationella kvalitets- registren är frivillig att delta i för både patient och rapportör, och regleras enligt Patientdatalagen 2008:355 och dataskyddsförordningen (tidigare personuppgiftslagen (1998:204), PUL). Vissa av kvalitets- registren, såsom Nationella diabetesregistret, RiksSvikt, Luftvägs- registret, SweDem, Senior Alert och Palliativa registret inkluderar också relevanta data från primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;
&lt;DIV id="p230dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339230x1.jpg/" id="p230img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft14"&gt;Nationell datainsamling i primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;förslag till utökning av patientregistret&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Den 4 november 2010 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att påbörja ett utvecklingsarbete avseende datainsamling inom primärvården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen avrapporterade uppdraget den 29 mars 2012. I sin rapport konstaterar Socialstyrelsen att om ett bredare underlag för statistik och forskning samt uppföljning, utvär- dering och kvalitetssäkring finns tillgängligt kan en större del av den vård som bedrivs synliggöras. Vidare kan möjligheterna för uppfölj- ningen av en god vård på lika villkor förbättras. Socialstyrelsen före- slog därför att patientregistret skulle utökas till att omfatta även pri- märvården samt gav förslag på utvecklingsarbete och tidsplan för hur förslaget skulle kunna realiseras. Förslaget innebär att man, liksom för övrigt öppen vård, initialt skulle begränsa sig till läkarbesök och rapportera in individuppgifter (personnummer, kön, födelseår, folk- bokföringsort), administrativa uppgifter (besöksdatum, vårdenhet, form av öppenvårdskontakt) samt kliniska uppgifter (diagnoser, yttre orsaker till sjukdom och död, åtgärder).&lt;SPAN class="ft71"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Regeringen gav 2017 Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera vissa uppgifter som redovisats i rapporteringen 2012. Socialstyrelsen överlämnade i november 2017 promemorian ”kompletterande under- lag om nationell datainsamling avseende primärvården”. I denna lyf- ter Socialstyrelsen fram två huvudsakliga aspekter för varför det är av vikt att patientregistret även kan omfatta primärvården:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Möjligheten att följa patientens hela vårdkedja och på så sätt kunna utvärdera vårdens sammantagna innehåll, tillgänglighet och funktionssätt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Möjligheten att beskriva och utvärdera medicinsk praxis, kvalitet, effektivitet och utveckling av vården som helhet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft40"&gt;Enligt den enkätundersökning som Socialstyrelsen gjort skulle vissa landsting redan i dag kunna leverera framför allt individdata och administrativa data utan alltför stora behov av bearbetningar. Vad gäller användandet av diagnos och åtgärdsklassifikationer samt kod- verk behöver dessa dock utvecklas och förbättras. Socialstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Uppdrag att påbörja ett utvecklingsarbete avseende datainsamling inom primär- vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationell datainsamling i primärvården – förslag till utökning av patientregistret.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="p231dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339231x1.jpg/" id="p231img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft9"&gt;konstaterar att det varierar i vilken omfattning diagnoskodning an- vänds i primärvården, något som troligtvis beror på att det hittills inte finns något krav i författning på att rapportera detta. Deras enkät visar vidare på att användningen av åtgärdskodning i primär- vården är mycket begränsad. Socialstyrelsen lyfter också behovet av att vidareutveckla befintliga nationella klassifikationer så att de ut- gör ett bättre stöd för dokumentation och beskrivning av primär- vårdens verksamhet. Trots utvecklingsbehoven menar Socialstyrel- sen dock att en insamling skulle kunna påbörjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft11"&gt;I promemorian gör Socialstyrelsen också en analys av hur en ut- ökning skulle förhålla sig till dataskyddsförordningen som träder i kraft den 25 maj 2018. Sammantaget gör Socialstyrelsen bedöm- ningen att patientregistret kan utvidgas till att omfatta även primär- vården givet att man bedömer att behandlingen är proportionell mot de legitima mål som eftersträvas. En utvidgning av patientregistret skulle innebära att Socialstyrelsen kommer att föra ett utökat antal uppgifter om enskilda. Rapporteringen till patientregistret är en skyldighet för vårdgivare och enskilda skulle alltså inte kunna välja att neka vårdgivaren att lämna uppgifter vidare till Socialstyrelsen. Detta kan uppfattas som integritetskränkande och ställer därmed särskilda krav på att väga nyttan med utökad uppgiftslämning mot skyddet av den personliga integriteten. Socialstyrelsen bedömer att de nya analyser som skulle möjliggöras genom en utökning av patientregistret till att även omfatta primärvården är mycket viktiga för att kunna följa patientens väg genom vården, vilka insatser som ges samt för att följa vårdens utveckling på nationell nivå. De före- slagna behandlingarna bedöms ha ett högt samhälleligt intresse, inte minst för patientsäkerheten och vårdens jämlikhet. Man framhåller vidare att de uppgifterna ej används för att följa enskilda medborga- res hälsa och att de analysmöjligheter som man redogör för enbart avser aggregerad nivå.&lt;SPAN class="ft71"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft9"&gt;Dialog förs mellan Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Socialstyrelsen kring förutsättningarna att utöka patientregistret till att omfatta även primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Kompletterande underlag om nationell datainsamling avseende primär- vården. &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;
&lt;DIV id="p232dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339232x1.jpg/" id="p232img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Rekommendation från SCB för Sveriges genomförande av Agenda 2030&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Regeringen gav 2017 Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra en statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030. Slutredovisningen, som lämnades till regeringen i okto- ber 2017, innehåller förslag kring en nationell indikatorlista, förslag kring rapporteringsmekanismer och styrning samt förslag till integre- rade analyser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;I slutrapporten framhålls bl.a. att flera av de globala indikatorerna inte går att ta fram i Sverige trots att uppgifterna finns i primärvår- den. Skälet till detta är att lagstiftningen är utformad så att informa- tion från primärvården inte kan användas för statistikframställning. SCB rekommenderar därför regeringen att se över lagstiftningen för att utöka möjligheten att göra statistik av information från primär- vården. SCB menar att en lagändring avsevärt skulle förbättra möj- ligheten att producera dessa indikatorer med hög kvalitet och sam- tidigt ge utrymme för långtgående analyser av hur olika fenomen korrelerar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;PrimärvårdsKvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Ett annat initiativ för att stärka möjligheten att följa primärvården är projektet PrimärvårdsKvalitet, som sedan hösten 2015 samordnas av SKL. PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Det är ett stöd för vårdcentralerna att följa upp och för- bättra sitt arbete. De anslutna vårdcentralerna kan se alla uppgifter om sin egen verksamhet och även följa upp vården av enskilda patien- ter. Genomsnittsvärden från hela landet visas som referensvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Genom att ansluta sig till PrimärvårdsKvalitet åtar sig landsting/ regioner att rapportera, återkoppla och använda data. Varje lands- ting/region och privat aktör bestämmer själv hur de utformar sina arbetsformer och &lt;NOBR&gt;it-lösningar.&lt;/NOBR&gt; Cirka 50 procent av alla vårdcentraler i Sverige är i dag anslutna till PrimärvårdsKvalitet. I Västra Götalands Regionen pågår t.ex. ett utvecklingsarbete på regionnivå för att införa PrimärvårdsKvalitet i hela regionen. Målet för 2017 var att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p253 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft172"&gt;procent av vårdcentralerna i landet, både de privata och landstings- drivna, använder uppföljningen och att data används i det lokala förbättringsarbetet. Till skillnad från ett eventuellt inkluderande av&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Om statistikbaserad uppföljning av Agenda 2030, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017, s. 8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;primärvården i patientregistret syftar PrimärvårdsKvalitet främst till att just stödja förbättringsarbete hos de anslutna vårdgivarna/huvud- männen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Kunskapsstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft13"&gt;Utvecklingen av kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården sker i dag på tre nivåer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Statlig nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Flera statliga myndigheter bidrar till att utveckla kunskapsstöd för hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen tar fram olika icke bindande kunskapsstöd riktade till hälso- och sjukvården, bland dem natio- nella riktlinjer. Riktlinjerna tas fram utifrån en värdering av befintlig kunskap. Medicinsk kunskap byggs oftast utifrån studier på grupp- nivå. Denna kunskap kan vara vägledande när det gäller val av dia- gnostisk metod eller behandling, men individens speciella förutsätt- ningar och preferenser, liksom vårdgivarens erfarenhet är också vik- tiga delar i en evidensbaserad medicin. Studier tar sällan hänsyn till multisjuklighet, och olika riktlinjer för enskilda sjukdomar riskerar därför bli svåra att tolka utifrån en enskild patients behov. Kom- plexiteten och den snabba utvecklingen gör också att riktlinjer snabbt blir inaktuella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ut- värderar etablerade och nya metoder som bl.a. används i hälso- och sjukvården. De oberoende utvärderingarna ska användas som stöd av alla som på olika nivåer i samhället bestämmer hur hälso- och sjuk- vården ska utformas. Utöver dessa två aktörer tar bl.a. Läkemedels- verket och Folkhälsomyndigheten fram behandlingsrekommenda- tioner och andra kunskapsunderlag till hälso- och sjukvården. Sedan den 1 juli 2015 samverkar nio myndigheter i Rådet för styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst för att myn- digheternas styrning ska vara samordnad, effektiv och behovsanpas- sad och till stöd för huvudmän och professionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister. Dessa är oftast ursprungligen framtagna av professionen. Flertalet kvalitets- register är diagnos- eller åtgärdsspecifika, men några senare register&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="p234dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339234x1.jpg/" id="p234img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;omfattar vårdförlopp av mer komplexa tillstånd, såsom Palliativ- registret och Senior Alert.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft11"&gt;Patientregister för hälsodata från primärvård saknas i dag. Reger- ingen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att bedriva ett utvecklings- arbete avseende datainsamling i primärvården&lt;SPAN class="ft71"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;(jfr avsnitt 5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I december 2015 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Utredningen om kunskapsbaserad och jämlik vård lämnade sitt betänkande i juni 2017. I betänkandet lyfts särskilt balansen mellan behov av en centraliserad struktur för kunskapsstyrning/stöd och huvudmännens och verk- samheternas behov av att själva äga de processer man är ansvarig för. Förslagen bereds för närvarande i regeringskansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft40"&gt;På regional nivå bedrivs historiskt ett omfattande arbete med fram- tagande av olika typer av riktlinjer och vårdprogram. Arbetet sker dels via exempelvis läkemedelskommittéer, professionsföreningar, patientföreningar eller i samverkan mellan olika vårdgrenar och specialiteter inom en region/landsting. På senare tid har landsting/ regioner i större utsträckning samverkat gällande kunskapsstyrning. Det finns en överenskommen samverkan mellan olika regionala strukturer såsom regionala cancercentrum (RCC) eller kvalitets- registercentrum (QRC) i samverkan. Huvudmännen (SKL) har ut- arbetat en modell för kunskapsstyrning och under 2018 etablerar landsting och regioner, med stöd av SKL, ett nationellt system för kunskapsstyrning, se även avsnitt 4.1.3. Syftet är att göra det enklare att på ett effektivt sätt samordna kunskapsstöden som används i hälso- och sjukvården, att de tas fram inom relevanta områden och utformas så att de är lätta att använda i mötet med patienten. För- utom kunskapsstöd ingår också stöd till uppföljning och analys, samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet i systemet för kunskapsstyrning. Arbetet kopplar också till utvecklingen av kvali- tetsregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft40"&gt;Sedan tidigare finns nationella programråd inom områdena Astma/ KOL, Diabetes, Stroke, ADHD, Barn och ungas psykiska hälsa,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p223 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;S2010/7914/HS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;Depression och ångest, Antibiotikaförebyggande arbete, Biobanker, Internetbaserad stöd och behandling, Levnadsvanearbete i hälso- och sjukvården och Primärvård. Dessa finns kvar i väntan på att det nya systemet med 18 nationella programområden byggs upp. Arbe- tet leds av en styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Som beskrivits i föregående stycke finns också Primärvårds- Kvalitet, ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården, sam- ordnat av SKL (jfr avsnitt 5.3).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Tillsammans med SKL tar landsting och regioner fram ett gemen- samt kunskapsstöd för vårdpersonal i primärvården, Nationellt kli- niskt kunskapsstöd för primärvården. Kunskapsstödet består av mer än 350 nationella rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Lokal nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft11"&gt;För att kunskap ska implementeras och utvecklas så att det ger bästa möjliga nytta för patienterna, krävs att relevanta kunskaps/besluts- stöd finns tillgängliga i den lokala digitala miljön på ett smidigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Verksamheter och enskilda medarbetare behöver också ha möj- lighet att följa sina egna patienters data över tid, såväl på grupp- som individnivå. Det är huvudmännens ansvar att skapa förutsättningar för detta genom såväl system för att tillgängliggöra data, som metod- stöd för verksamhetsutveckling och uppföljning. Data kan vara medi- cinska uppgifter, förskrivning av läkemedel, uppgifter om medicinsk service, liksom uppgifter om produktivitet och effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;E-hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; och digitalisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;2016 beslutade regeringen om en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om ”Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025”. Den övergri- pande visionen är att Sverige år 2025 &lt;SPAN class="ft42"&gt;ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;e-hälsans&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; möjligheter i syfte att under- lätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet&lt;/SPAN&gt;. En ökad digitalisering ska stödja brukarnas, klienternas och patienternas situation samt ge mer ändamålsenliga stöd för med- arbetarna. Visionen klargör den grundläggande ansvarsfördelningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;
&lt;DIV id="p236dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339236x1.jpg/" id="p236img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;mellan parterna och fastslår även tre insatsområden: regelverk, enhet- ligare begreppsanvändning och standardiseringsfrågor.&lt;SPAN class="ft117"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft11"&gt;Sverige har goda förutsättningar att tillgodogöra sig digitaliser- ingens möjligheter. Invånarna är bland de mest digitalt mogna i värl- den och näringsliv och offentlig sektor har i stor utsträckning digi- taliserat sin verksamhet. Sverige har också världsledande företag inom informations- och kommunikationsområdet som drivit utvecklingen framåt internationellt. Det pågår en digitalisering inom samtliga samhällssektorer och tillämpning av nya tekniker som både ökar till- gänglighet, kvalitet och effektiviserar offentliga samhällsuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;En ny digitaliseringsmyndighet ska inrättas från och med den 1 september 2018. Myndigheten inrättas i syfte att säkerställa styr- ning, säkerhet och effektivitet i digitaliseringen av den offentliga för- valtningen. Myndigheten ska stötta andra myndigheter, kommuner och landsting i digitaliseringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Socialtjänsten och hälso- och sjukvården är välfärdsområden där digitaliseringen bär med sig stora möjligheter. Dessa sektorer står för en stor del av de offentliga utgifterna och är också sektorer som de flesta invånare någon gång kommer i kontakt med. För social- tjänstens och hälso- och sjukvårdens målgrupper innebär digitali- seringen helt nya möjligheter till självständighet, delaktighet och in- flytande. De allra flesta människor vill vara oberoende och delaktiga samt ha inflytande och kontroll över frågor och beslut som rör häl- san och den sociala livssituationen. För att kunna möta dessa behov behövs verktyg för kommunikation inom och mellan verksam- heterna samt mellan verksamheterna och patienterna. Digitaliseringen medför goda möjligheter att förbättra insatser som rör barn, ung- domar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Digitaliseringen ger nya möjligheter till kommunikation vilket kan stärka delaktighet och självbestämmande då beslut i högre utsträck- ning kan fattas i samråd med den berörda personen. Det är viktigt att digitalisering och utvecklingen av &lt;NOBR&gt;it-stöd&lt;/NOBR&gt; är inkluderande och sker utifrån olika gruppers behov och förutsättningar. I grunden handlar det om att stödja ett individanpassat arbetssätt där verksam- heterna tar tillvara och utgår från individens resurser vilket kan leda till såväl bättre hälsoresultat som ökad delaktighet och en effektivare verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Överenskommelse om Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2016-03-14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="p237dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339237x1.jpg/" id="p237img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;En snabb tillämpning av digitala tekniker börjar nu ske inom hälso- och sjukvården. I dag kan alla vårdgivare erbjuda digitala tjäns- ter. Utveckling sker t.ex. avseende videofunktioner, appar och digi- tala vårdplaner. Sedan 2016 är alla landsting och regioner anslutna till den nationella tjänsten Stöd och behandling via 1177 Vårdguiden. Tjänsten kan erbjudas av alla vårdgivare i landstingens regi samt pri- vata vårdgivare. Arbete pågår med att utveckla tjänsten på 1177 Vård- guiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Landstingen har kommit olika långt i sina satsningar med att er- bjuda digital vård som ersättning för och komplement till fysiska vårdkontakter. Vissa landsting erbjuder läkarbesök med video eller chatt för förstagångsbesök, andra erbjuder digitala besök vid återbe- sök. Utvecklingen påverkas i och med etableringen av nya privata utförare och tjänster av digital vård. 2016 etablerades de första ut- förarna som endast erbjuder digitala vårdtjänster med chatt och video.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredningen Styrning för en jämlik vård (S 2017:08) fick i mars 2018 ett tilläggsuppdrag att analysera hur ett långsiktigt hållbart sys- tem för så kallade nätdoktorer kan skapas, med beaktande av prin- cipen om en behovsstyrd vård.&lt;SPAN class="ft81"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Prehospital och mobil vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Den prehospitala vården har på senare år utvecklats i en snabb takt till följd av såväl praktiska behov som ökad teoretisk kunskap inom området. Den ambulanssjukvård som en gång i tiden fokuserade på akut transportverksamhet har utvecklats till ett aktivt omhändertag- ande, med möjlighet till avancerade sjukvårdsinsatser som med själv- klarhet inleds redan på en skadeplats och under transporten till en vårdinrättning. Ett flertal utredningar på senare år har adresserat om- rådet, inte minst vad gäller samordningen av alarmeringsinsatser.&lt;SPAN class="ft71"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft27"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft173"&gt;Området adresseras också i den rapport om den svenska trauma- sjukvården som Socialstyrelsen genomfört på uppdrag av reger- ingen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft103"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Slutbetänkandet Träning ger färdighet, om organiseringen av den högspecialiserade vården, föreslog också att den prehospitala&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Dir 2018:14, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Ordning och reda i vården&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;SOU 2013:33, &lt;/SPAN&gt;Alarmeringstjänstutredningen&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2018:28, &lt;/SPAN&gt;En nationell alarmeringstjänst&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Traumavård vid allvarlig &lt;/SPAN&gt;händelse 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="p238dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339238x1.jpg/" id="p238img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;vården, tillsammans med området regional akutsjukvård, var i behov av en särskild utredning.&lt;SPAN class="ft117"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft10"&gt;Den svenska prehospitala vården har under lång tid inte varit i samma nationella fokus som i många andra länder med delvis jäm- förbara geografiska förhållanden, såsom till exempel i Norge. Där finns ”Luftambulanestjenesten” nationellt utvecklad sedan slutet av &lt;NOBR&gt;1980-talet&lt;/NOBR&gt; och ett rikstäckande ambulanshelikopternät. Området mobil vård är i dag större än enbart det traditionella prehospitala uppdraget, och omfattar många varierande vårdgrenar, som tillhanda- hålls såväl med landsting som kommun som huvudman. Den mobila vården kan ha sin organisatoriska tillhörighet inom såväl primärvård inom landsting och kommun som utgående från den traditionella akutsjukvården. Ett av flera nyliga exempel på organisatorisk sam- ordning av olika typer av traditionell akut prehospital vård och annan mobil vård, är Sjukvårdens larmcentral i VGR, lokaliserad inom Närhälsan.&lt;SPAN class="ft80"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Utredningens uppfattning är att olika former av prehospital och mobil vård står inför en omfattande utveckling, att den utvecklingen delvis behöver samordnas nationellt men också ske regionalt och lokalt. Detta kommer att ställa krav på ökad samordning och ibland samorganisering av vårdgrenar och vårdformer som historiskt orga- niserats i parallella spår och var för sig, med allt vad detta innebär av egen historik, traditioner och organisationskulturer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2015:98, &lt;/SPAN&gt;Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Västra Götalandregionen, &lt;/SPAN&gt;Sjukvårdens Larmcentral VGR (SvLc)&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;
&lt;DIV id="p239dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339239x1.jpg/" id="p239img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td128"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p577 ft174"&gt;Behov av utvecklad samverkan inom mobil vård, reflektioner från lednings- och verksamhetsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft52"&gt;Om mobil sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;”Om vi ska nå målet att sluta transportera medborgare och patienter till akuten med vårdbehov som skulle kunna tas om hand i kommu- nens och landstingens primärvård måste en omfördelning av resurser från dagens slutenvård till den mobila vården göras. Motsvarande resurser för omhändertagande måste finnas inom olika delar av första linjens sjukvård dygnet runt, t.ex. vårdteam med undersköterska, sjuksköterska och tillgång till läkare. I dag finns i allt för liten ut- sträckning operativa läkare inom den mobila sjukvården. Men det förekommer – till exempel projekt där patienter med cancer vid be- hov kan få blodtransfusion i hemmet med stöd av mobila prehospi- tala läkare och ambulanssjukvården”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft52"&gt;Ledning och dirigering av mobil vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft167"&gt;”Den mobila sjukvården är under utveckling och i både utförande och synen på den behövs regelstöd av myndigheter gällande ansvar, logistik och samverkan. Vi behöver tydliggöranden av hur sjukvår- dens resurser bäst dirigeras och samordnas. Det vore bra om olika dirigenter av sjukvård har möjlighet till samverkan och kan göra vårdnivåbedömningar innan mobil sjukvård kontaktas, till exempel när medborgaren trycker på sitt trygghetslarm så finns möjlighet för mottagande larmoperatör att samverka med 112, 1177, 114 14, kanske direkt med en vårdcentral eller jourläkare eller ett helt mobilt team.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft52"&gt;Ambulanssjukvården är en del av den moderna mobila vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;”Även om en stor del av den mobila vården historiskt utgjorts av den traditionella ambulanssjukvården tror jag behoven ser annorlunda ut i framtiden. Exempel på kompetenser inom den mobila vården kanske är hemtjänstpersonal, distriktssköterska, psykiatrisjuksköterska, rädd- ningstjänst, jourläkare från primärvården, bedömningssjuksköterska i ambulans, trygghetsteam från kommunen, psykiatrisjuksköterska i ambulanssjukvård. Vi behöver börja betrakta ambulanssjukvården som &lt;SPAN class="ft175"&gt;en &lt;/SPAN&gt;resurs i den mobila vården, med grunduppdrag akutsjukvård. För att ambulansen ska kunna fortsätta ge akutsjukvård i rätt tid måste övriga vårdgivare som har medborgare med sjukvårdsbehov i den nära vården vara tillgängliga dygnet runt med mobil kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;
&lt;DIV id="p240dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339240x1.jpg/" id="p240img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av primärvårdens uppdrag och verksamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p581 ft19"&gt;Ambulanssjukvården, tillsammans med övriga aktörer i den mobila vården, ska kunna ge vård på rätt nivå, då behöver vi utveckla stan- dardiserade bedömningsstöd och likartad kommunikationsteknik. Kunna nå den information om patienten eller brukaren som behövs vid tillfället.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft52"&gt;Både vardagsnära och högspecialiserad mobil vård behövs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft168"&gt;”Vården måste bli bättre på att beskriva och redovisa vilken tillgäng- lighet till vård vi får, och hur den tillhandahålls, beroende på var vi väljer att bosätta oss. Kommuner och landsting har olika geografiska förutsättningar. Den mobila vården blir en viktig del i nivåstruktu- reringen av sjukvårdssystemet. I dag är mobila insatser, kanske än mer än andra hälso- och sjukvårdsinsatser, uppdelade i olika stuprör, och de som arbetar i verksamheterna styrs av olika organisations- former och regelverk och kommer från olika arbetssätt och organi- sationskulturer. I ett tydligare nivåstrukturerat sjukvårdssystem måste landstingen utveckla sin samverkan när det gäller användningen av högspecialiserade resurser och transporter för högspecialiserad vård. Vårdgivare som tar ansvar för högspecialiserad vård måste även be- skriva transportprocessen till och från den nära vården, för att till- godose samma höga kvalitet i hela vårdkedjan, inklusive under transporter. I dag mäter vi till exempel hur bra vi lyckas med vård- hygien och trycksårsprofylax inom sluten vård. Men när vi planerar för transport av de svårast sjuka patienterna under många timmar gör vi det ibland under omständigheter som absolut skulle kunna förbättras avseende planering av trycksårsprofylax och utifrån vård- hygieniska aspekter. Vi måste förstå att den mobila vården, oavsett var och när den utförs, är en viktig och ofta avgörande del i sjuk- vårdssystemet.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;
&lt;DIV id="p241dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339241x1.jpg/" id="p241img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Fördjupad analys av förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft17"&gt;för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Utfärdande av intyg i vården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Det finns en omfattande efterfrågan på medicinska bedömningar från olika aktörer i samhället. Intygshanteringen är därför resurskrä- vande för hälso- och sjukvården. Det är viktigt att en begäran om medicinskt underlag eller intyg är motiverad. Eftersom många intyg får långgående konsekvenser för samhället och för enskilda är det även angeläget att intyg utfärdas av den som har tillräcklig kompe- tens och erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Effektiv vård gör gällande att det finns många omotiverade rätts- liga krav på att just läkare ska upprätta vissa intyg. Effektiv vård gör även gällande att vården får ägna för mycket tid åt många intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Hälso- och sjukvården utfärdar cirka 200 stycken olika intyg.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Det finns ett &lt;NOBR&gt;70-tal&lt;/NOBR&gt; reglerade krav enligt lag och förordning på att läkare ska utfärda intyg. Effektiv vård har föreslagit att det utreds i vilken utsträckning nuvarande rättsliga reglering kan göras profes- sionsneutral. Vår utredning har inom ramen för detta delbetänkande inte möjlighet att generellt utreda om kompetenskraven är motive- rade i varje enskilt fall eller om andra intyg som vården upprättar omfattas av hälso- och sjukvårdens uppdrag. Hälso- och sjukvårdens centrala roll i dessa sammanhang och de diskussioner som uppstått om den ökade administrativa bördan i vården medför att det finns anledning för vår utredning att bidra till att klargöra det styrande regelverket. Vi ser att det finns skäl för oss att redovisa en samman- ställning av vilka krav på läkarintyg som regleras i lag och förordning samt klargöra enskild vårdpersonals skyldighet att utfärda vissa intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Inera, &lt;/SPAN&gt;Kartläggning intyg&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft25"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;
&lt;DIV id="p242dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339242x1.jpg/" id="p242img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft11"&gt;Effektiv vård föreslår även att regeringen initierar ett myndig- hetsöverskridande arbete med syfte att samordna och begränsa kra- ven på intyg som berörda myndigheter ställer. Kommuner uppmanas att se över sina intygskrav. Vår utredning kan konstatera att flera myndigheter därefter ser över sina intygskrav, se avsnitt 6.1.3. Hälso- och sjukvårdens roll i sjukförsäkringsprocessen uppfattas som den enskilt mest betungande intygshanteringen. Det pågår när detta skrivs våren 2018 omfattande arbete på flera håll för att bl.a. utveckla vårdens roll i den processen. Regeringen har i april 2018 beslutat om en proposition om att hälso- och sjukvårdens roll i försäkringsmedi- cinska utredningar lagregleras.&lt;SPAN class="ft71"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Flera andra aktörer har också upp- drag som bl.a. syftar till att minska hälso- och sjukvårdens admini- strativa börda i den processen, se närmare beskrivning av pågående initiativ i avsnitt 6.1.3. Vår utredning kommer därför inte utreda frågan om hälso- och sjukvårdens roll i sjukförsäkringsprocessen närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Den rättsliga regleringen av intyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft18"&gt;Samhällets behov av intyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;Från samhällets sida kan det av olika skäl finnas behov av intyg om en persons hälsostatus, vårdbehov, genomförda behandlingar m.m. Intygen kan motiveras av rättssäkerhetsskäl, olika trafiksäkerhets- skäl eller andra skäl för liv och hälsa eller liknande. En persons hälso- status kan också ha stor betydelse för andra frågor än hälso- och sjukvård. Samtliga intyg som grundar sig på en rättslig reglering kan få långtgående konsekvenser. Även överväganden om intygshanter- ing som inte grundar sig på ett rättsligt krav kan få konsekvenser för enskilda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Effektiv vård efterfrågar en översyn om vården upprättar många onödiga intyg. SKL kartlägger för närvarande vilka intyg som vården utfärdar. Vår utredning kan bidra med en översyn av de rättsliga regleringar om intyg som finns. Att göra en uttömmande samman- ställning över alla rättsliga regleringar som innebär att det behövs en medicinsk undersökning och ett intygande av en medicinsk bedöm- ning är däremot inte görligt eller meningsfullt inom ramen för vår utrednings uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Se Prop. 2017/18:224, &lt;/SPAN&gt;Lag om försäkringsmedicinska utredningar, SOU 2015:17, För kvalitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft85"&gt;– Med gemensamt ansvar &lt;SPAN class="ft29"&gt;och Ds 2016:41, &lt;/SPAN&gt;Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="p243dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339243x1.jpg/" id="p243img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Hälso- och sjukvårdens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Av 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL) följer att hälso- och sjukvårdens uppdrag bl.a. är att fullgöra åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvårdens uppdrag styrs även av de mål verksamheten ska uppfylla enligt HSL, se avsnitt 5.1.2. I hälso- och sjukvårdens uppdrag ryms därmed även att göra medicinska bedömningar som kan utgöra en del av det förebyggande eller utredande arbetet. Vissa sådana medicinska bedömningar behöver intygas i förhållande till andra aktörer i samhället. Hälso- och sjukvårdens uppdrag innefattar alltså även att utfärda intyg om olika medicinska bedömningar. Det finns en mängd rättsliga regleringar som innefattar behov av att en medicinsk bedömning görs av hälso- och sjukvården. Det finns ett fåtal rättsliga regleringar som innebär en skyldighet för enskild vård- personal att på begäran av vissa särskilt angivna myndigheter eller patienten själv att utfärda ett visst intyg. Det rör sig om intyg som lagstiftaren ansett att vården måste prioritera med hänsyn till att be- hovet av medicinska bedömningar som andra samhällsaktörer har i dessa fall bedöms vara akut. Det behövs t.ex. beslutsunderlag innan ett barn, personer med missbruk eller beroende eller en psykiskt sjuk person kan omhändertas. Ett körkort för en person med missbruk eller beroende kan behöva återkallas snabbt för att undvika trafik- olyckor. En påföljdsbedömning måste kunna göras i en rättegång ut- ifrån den misstänktes behov av vård. Patienten har alltid rätt att få ut viss information från sin patientjournal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft150"&gt;Enskild vårdpersonals skyldighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft18"&gt;att utfärda vissa intyg och andra utlåtanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Att utfärda intyg och att avge utlåtanden är ett viktigt inslag i hälso- och sjukvårdspersonalens yrkesutövning. Den som är skyldig att föra patientjournal är enligt 3 kap. 16 § patientdatalagen (2008:355, PDL) även skyldig att på patientens begäran utfärda intyg om vården. Ut- över den som har legitimation eller är särskilt förordnad att utöva ett visst yrke är även vissa yrkeskategorier utan legitimation skyldiga att föra patientjournal över den vård som de ger en patient. Regleringen är en naturlig följd av det medicinska ansvaret.&lt;SPAN class="ft71"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se 3 kap. 3 § PDL, 4 kap. och 6 kap. 2 § PSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="p244dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339244x1.jpg/" id="p244img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft11"&gt;En verksamhetschef ansvarar enligt 4 kap. 3 § första stycket första punkten hälso- och sjukvårdsförordningen, (2017:80, HSF) för att den som varit intagen på sjukhus på begäran avgiftsfritt får ett intyg om orsaken till intagningen och tiden för intagning och utskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I 6 kap. 9 § patientsäkerhetslagen (2010:659, PSL) regleras skyl- dighet för läkare att utföra undersökningar och upprätta utlåtanden. Regleringen innebär att läkare som huvudsakligen är verksamma inom öppen vård, på begäran av länsstyrelsen, domstol, åklagarmyndighet, Polismyndigheten eller överförmyndare, är skyldiga att göra en be- dömning av och intyga en patients hälsostatus. Andra läkare i offent- ligt bedriven hälso- och sjukvård har motsvarande skyldighet i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars inte finns särskilda skäl mot det. Alla läkare är där- emot utan begränsning skyldiga att göra undersökningar och lämna utlåtanden om alkoholpåverkan. I lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott finns särskilda bestämmelser om utlåtanden i vissa fall som innefattar särskilda kompetenskrav hos intygsgivaren. Regler- ingen innebär bl.a. att läkare, men inte tandläkare, är skyldiga att under vissa omständigheter utföra kroppsbesiktning på begäran av polis- man.&lt;SPAN class="ft71"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Att regleringen skiljer på om läkare arbetar i öppen eller sluten vård ligger i linje med den ansvarsfördelning och kompetens som se- dan länge har utgjort lagstiftarens avsikt om hur hälso- och sjukvården ska struktureras, se avsnitt 5.1.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Verksamhetschefen ansvarar för att det finns rutiner som säker- ställer att de nyss nämnda skyldigheterna att upprätta intyg fullgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Utöver de fall som nyss redogjorts för finns ingen lagstadgad skyldighet för en enskild läkare eller annan hälso- och sjukvårdsper- sonal att utfärda ett intyg. Att det finns en reglerad skyldighet för de aktuella intygen är huvudsakligen en rättssäkerhetsfråga. För att även andra delar av samhället ska fungera finns däremot även i vissa andra fall ett stort behov av och en stor förväntan på medicinska be- dömningar och intygande om diverse hälsotillstånd, se ovan om sam- hällets behov av intyg. Det är upp till varje enskild vårdgivare att be- sluta om vilka intyg, utöver de som ansvarig vårdpersonal är skyldig att utfärda, som ska utfärdas på någons begäran.&lt;SPAN class="ft71"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Prop. 2009/10:210, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Patientsäkerhet och tillsyn&lt;/SPAN&gt;, s. 210.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Se 3 kap. 1 och 2 §§ Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="p245dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339245x1.jpg/" id="p245img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Rättslig kartläggning av krav på läkarintyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;Effektiv vård efterfrågar även en översyn om huruvida krav på att vissa intyg upprättas av läkare kan göras professionsneutrala. Som vi angett inledningsvis har vi inte heller möjlighet att ta oss an ett så- dant uppdrag. Vi har i stället valt att redogöra för de regleringar i lag och förordning som innebär att ett &lt;SPAN class="ft12"&gt;läkarintyg &lt;/SPAN&gt;ska inhämtas för att styrka vissa fakta eller påståenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;De rättsliga regleringar som omfattas av sammanställningen inne- fattar krav på att en läkare i egenskap av sakkunnig ska göra en under- sökning och medicinsk bedömning av sina iakttagelser. Det kan även innefatta att friskförklara en person. I många fall krävs att en legiti- merad läkare eller en läkare med viss specialistkompetens intygar en patients hälsostatus eller hälsotillstånd.&lt;SPAN class="ft71"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;Socialstyrelsen föreskriver i några fall ytterligare krav på viss spe- cialistkompetens hos läkaren eller krav på legitimation. Efter ansö- kan från en verksamhetschef kan Socialstyrelsen även medge undan- tag från kravet på läkares legitimation i vissa fall.&lt;SPAN class="ft81"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Det finns ett &lt;NOBR&gt;70-tal&lt;/NOBR&gt; regleringar i lag och förordning som innefat- tar krav på läkarintyg. En del läkarintyg som regleras i lag eller för- ordning rör intyg som påverkar val av påföljd för brott, har betydelse för utredning av brott eller bedömning om behov av tvångsvård. In- tygen kan även ligga till grund för att frånta någon dess rättsförmåga på olika sätt (se 7 och 9 §§ lag om särskild personutredning i brott- mål m.m., 3 § förordning [1963:194] om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p243 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;kap. 17 § föräldrabalken, 11 § lagen [1994:261] om fullmaktsställ- ning, 4 och 11 §§ lagen [1991:1128] om psykiatrisk tvångsvård, 5 § lagen [1991:1129] om rättspsykiatrisk vård, 4 § lag [1991:1137] om rättspsykiatrisk undersökning, 9 och 11 §§ lagen [1998:870] om vård av missbrukare, 32 § lagen [1990:52] om vård av unga, 2 kap. 3 § och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;kap. 2 § begravningslagen [1990:1144]). I dessa fall kan kraven på intygen framför allt motiveras av rättssäkerhetsskäl. I fall intygen be- gärs av någon av de myndigheter som anges i 6 kap. 9 § PSL är läkare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se t.ex. 13 § förordning (1992:289) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om särskild rättsutredning i brottmål &lt;/SPAN&gt;m.m., lagen (2005:225) &lt;SPAN class="ft88"&gt;om rättsintyg med anledning av brott, &lt;/SPAN&gt;4 och 11 §§ lagen (1991:1128) om &lt;SPAN class="ft88"&gt;psykiatrisk tvångsvård &lt;/SPAN&gt;och 5 § lagen (1991:1129) &lt;SPAN class="ft88"&gt;om rättspsykiatrisk vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se t.ex. 14 § förordningen (1991:1472) &lt;/SPAN&gt;om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård &lt;SPAN class="ft84"&gt;och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;kap. 4 § SOSFS 2005:29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft13"&gt;inom öppen vård skyldiga att utfärda dem. Som redogjorts för ovan finns visst utrymme att ta hänsyn till övrig arbetsbelastning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft11"&gt;En del läkarintyg är arbetsrelaterade intyg. De krävs för att få eller behålla viss anställning eller för att kunna bli uppsagd från vissa tjänster. Intygen kan även vara en förutsättning för att få tillstånd att bedriva viss verksamhet (se t.ex. 5 § anställningsförordningen [1994:373], 13 § lagen [2017:310] om framtidsfullmakter och 9 § livsmedels- förordningen [2006:813]). Sjöpersonal omfattas av särskilda krav på återkommande läkarundersökning, som har sin grund i &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav (se 7, 18 och 20 §§ mönstringslagen [1983:929] och förordning [1979:38] om läkarintyg för sjöfolk samt förordning [2007:237] om behörigheter för sjöpersonal, 2 kap. 1 § och 3 kap. 3 § förordning [2011:1533] om behörigheter för sjöpersonal, 7 kap. 4 § fartygssäkerhets- lagen [2003:364], 4 kap. 18 § fartygssäkerhetsförordning [2003:438]). Även för andra yrkesgrupper inom transportområdet ställs krav på läkarundersökning för att få utöva sitt yrke (5 kap. 3, 18 och 20 §§, 8 kap. 1 § och 10 kap. 6 § körkortslagen [1998:488], 3 kap. 1 §, 3 kap. 6 §, 5 kap. 2 §, 5 kap. 11 §, och 6 kap. 7 § körkortsförordningen [1998:980], 3 kap. 6 § taxitrafiklagen [2012:211]). Intygen kan i dessa fall framför allt motiveras av rättssäkerhets- och trafiksäkerhetsskäl samt av &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; krav. Dessas intyg begärs sannolikt av enskilda privatpersoner, i många fall efter uppmaning av arbetsgivaren. En- skilda behöver intygen för att t.ex. få anställning eller utöva visst yrke eller för att kunna få eller behålla ett körkort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft11"&gt;Det finns även krav på läkarintyg som har betydelse för enskildas rätt till olika former av ekonomisk ersättning från staten (se 2 § för- ordning [2017:819] om ersättning till deltagare i arbetsmarknads- politiska insatser, 2 kap. 19 § förordning [2010:407] om ersättning till vissa nyanlända invandrare, 19 c § förordning [1997:835] om arbets- löshetsförsäkring, 2 kap. 20 § och 3 kap. 32 b § studiestödsförord- ningen [2000:655], 14 f § förordning [1996:1100] om aktivitetsstöd, artikel 17 förordning [1977:740] om tillämpningen av en konvention den 27 februari 1976 mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tysk- land om social trygghet, artikel 10 förordning [1984:555] om tillämp- ningen av en konvention den 4 februari 1983 mellan Sverige och Spanien om social trygghet, 27 kap. 25 § och 110 kap. 55 § socialför- säkringsbalken, 2 § förordning [1995:1051] om skyldigheten att lämna läkarintyg m.m. i vissa sjukpenningärenden i vissa fall, 19 och 21 §§&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="p247dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339247x1.jpg/" id="p247img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;förordning [2016:706] om utbildningsbidrag för kompletterande peda- gogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå). Intygen kan i dessa fall förutom av rättssäkerhetsskäl även motiveras av kontroll- och rehabiliteringsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Försäkringskassan har möjlighet att föreskriva om de undantag som behövs från bestämmelser om läkarintyg i sjukpenningärenden i vissa fall.&lt;SPAN class="ft81"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Försäkringskassan har meddelat föreskrifter om sådana undantag.&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Rättsliga krav vid upprättandet av intyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft9"&gt;Det är av flera skäl viktigt att intygen från hälso- och sjukvården är objektiva och håller en hög medicinsk standard. Eftersom det som intygas i vissa fall kan få långtgående konsekvenser är det inte minst viktigt av rättssäkerhetsskäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;Den som i sin yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvården ut- färdar ett intyg om någons hälsotillstånd eller vård, ska enligt 6 kap. 10 § PSL utforma det med noggrannhet och omsorg. Detta gäller oavsett vilket intyg som upprättas. Det ligger i sakens natur att en- dast kända fakta kan intygas av intygsgivaren. En intygsgivare med tillräcklig kompetens och erfarenhet kan även göra ett utlåtande om dennes bedömning av vissa kända fakta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Socialstyrelsen har tagit fram allmänna föreskrifter om upprät- tande av intyg som ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal i verksamhet som omfattas av HSL.&lt;SPAN class="ft71"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Föreskrifterna gäller vid upp- rättande av alla typer av intyg i vården, även sådana som inte upprät- tas med anledning av ett rättsligt krav i lag eller förordning. De ska tillämpas på intyg, utlåtande och liknande handlingar, oavsett hur de benämns, som grundas på en bedömning av någons hälsotillstånd, behov, förmåga eller annat förhållande orsakat av hälsotillståndet och som utfärdas av hälso- och sjukvårdspersonalen i verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tandvårds- lagen (1985:125). Föreskrifterna ska även tillämpas på intyg om någons&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;3 § förordning (1995:1051) &lt;/SPAN&gt;om skyldigheten att lämna läkarintyg m.m. i sjukpenningärenden i vissa fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Riksförsäkringsverkets föreskrifter (1998:13) &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet, m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;om utfärdande av intyg inom hälso- och sjuk- vården m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="p248dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339248x1.jpg/" id="p248img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;vård. Föreskrifterna ska i tillämpliga delar även gälla i den verksam- het som bedrivs av Rättsmedicinalverket enligt lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning, lagen (1991:2041) om särskild person- utredning i brottmål m.m. och lagen (2005:225) om rättsintyg i anled- ning av brott.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;I föreskrifterna regleras i princip inte vilken personalkategori som får upprätta ett intyg utan endast att intygsgivaren ska ha tillräcklig kompetens och erfarenhet att intyga de förhållanden som det aktu- ella intyget avser. Verksamhetschefen ansvarar för att den som utfär- dar ett intyg har tillräcklig kompetens och erfarenhet att intyga det som intyget gäller.&lt;SPAN class="ft81"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Som redogjorts för tidigare ställs däremot i vissa fall krav i lag och förordning på att läkarintyg ska utfärdas av en legitimerad läkare. I några fall kan vårdgivaren hos Socialstyrelsen ansöka om undantag från kravet på legitimation eller viss specialistkompetens. Undantag är möjligt att begära i t.ex. ärenden om förordnande av godmanskap och förvaltarskap enligt 11 kap. 17 § föräldrabalken och om full- maktsanställning enligt 11 § lagen om fullmaktsanställning, lagen om rättspsykiatrisk underökning och intyg enligt 7 § första stycket andra meningen lagen om särskild personutredning i brottmål m.m.&lt;SPAN class="ft71"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;För att säkerställa att läkarintygen innehåller den information som begärande myndighet behöver i sin beslutsverksamhet har flera myndigheter tagit fram kompletterande föreskrifter och särskilda intygsblanketter som gäller för just deras intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Att läkarintyg i ärenden om anordnande av godmanskap och för- valtarskap, dödsbevis och dödsorsaksintyg ska upprättas på särskilt föreskrivna intygsblanketter framgår av Socialstyrelsens föreskrif- ter. Verksamhetschefen ansvarar även för att det finns rutiner för att intygsblanketter från andra myndigheter används.&lt;SPAN class="ft81"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft58"&gt;Även Försäkringskassan och Transportstyrelsen har tagit fram föreskrifter och blanketter som ska användas när intygen utfärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p594 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3 kap. 1 § och 5 kap. 1 § SOSFS 2005:29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2–6&lt;/NOBR&gt; §§ SOSFS 2005:29.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8 kap. 1 § SOSFS 2005:29.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;
&lt;DIV id="p249dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339249x1.jpg/" id="p249img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Övriga intyg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utöver de fall som utredningen redogjort för tidigare kan andra re- gleringar medföra att en aktör begär ett läkarintyg för att styrka en- skilds hälsotillstånd. Kommunerna har möjlighet att meddela lokala tillämpningsföreskrifter för att t.ex. kunna bevilja tillstånd av olika slag. Det kan därför även finnas reglerade krav på läkarintyg i kom- munala föreskrifter. För att nämna några exempel behöver t.ex. adoptivföräldrar enligt 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453) visa sin lämplighet som föräldrar genom att styrka sitt hälsotillstånd. Något lagkrav på att en läkare ska intyga sökandens hälsotillstånd finns där- emot inte. För att beviljas färdtjänst eller parkeringstillstånd behöver sökanden också styrka att dennes hälsotillstånd uppfyller kraven för det. Det förekommer att skolor kräver intyg om kostvanor för att barnen ska ha rätt till särskild kost i skolan. Enligt Effektiv vård krä- ver kommuner ofta läkarintyg i dessa fall.&lt;SPAN class="ft71"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;Enligt uppgift som utredningen fått från SKL, och som stöds i dia- logen vid våra besök i landsting/regioner runtom i landet, har kom- munernas begäran om intyg om behov av specialkosten ökat markant på senare år. Enligt utredningen är det i och för sig en förståelig kon- sekvens av ett ökat fokus på kostvanor och alternativ kosthållning. Mot den bakgrunden kan det däremot övervägas om det är rimligt att kräva läkarintyg för att barnen ska få rätt till specialkost. Det förekommer även att enskilda måste styrka uppenbar eller medfödd funktionsnedsättning för att få färdtjänst eller ett parkeringstillstånd trots att kommunens handläggare bedöms kunna konstatera behovet av sådant bistånd utan ett läkarintyg. I vissa fall är det andra yrkes- grupper än läkare som utför den medicinska undersökningen eller på annat sätt bidrar till bedömningen. Enligt Effektiv vård och SKL är det få kommuner som har en digitaliserad process för sin intygs- hantering vilket i sig skapar merarbete för vården i samband med upp- rättande av intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Några pågående initiativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Den intygshantering som upplevs ta mest resurser från vården är ut- färdande av sjukintyg som Försäkringskassan ytterst är mottagare av. Försäkringskassan och hälso- och sjukvården har inte alltid samma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2016:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Effektiv vård&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;309–310.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="p250dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339250x1.jpg/" id="p250img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;bild av vad det är som ska anges i intygen och hur de ska tolkas. Detta leder till återkommande kontakter mellan vården och Försäkrings- kassan, vilket upplevs som administrativt tungt av båda parter. Reger- ingen har nyligen föreslagit att hanteringen av försäkringsmedicinska utredningar lagregleras.&lt;SPAN class="ft80"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Det pågår ett omfattande arbete dels för att trygga sjukförsäkringen för enskilda människor dels för att effekti- visera intygshanteringen som sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Regeringen aviserade den 23 januari 2018 ett omfattande åtgärds- program för en tryggare sjukförsäkring bl.a. för att utveckla hälso- och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen och skapa en mer rättssäker och effektiv administration av sjukförsäkringen.&lt;SPAN class="ft103"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;Försäkringsmedicinska utredningar lagregleras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft40"&gt;I en proposition från april 2018 lämnar regeringen förslag som syftar till att skapa en sammanhållen lagstiftning om försäkringsmedicinska utredningar. Förslagen innebär att landstingen blir skyldiga att till- handahålla försäkringsmedicinska utredningar på begäran av För- säkringskassan. Försäkringsmedicinska utredningar ska däremot inte utgöra hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. När för- säkringsmedicinska utredningar utförs enligt den föreslagna lagen ska ändå patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och patientskade- lagen tillämpas. Försäkringsmedicinska utredningar ska utföras av legitimerad läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal inom en hälso- och sjukvårdsverksamhet. Iakttagelser och bedömningar av den försäkrades funktions- och aktivitetsförmåga ska sammanställas i ett skriftligt utlåtande och skickas till Försäkringskassan. Ett lands- ting ska få ingå avtal med ett annat landsting eller någon annan vård- givare om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt den föreslagna lagen.&lt;SPAN class="ft103"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p595 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 2017/18:224, &lt;/SPAN&gt;Lag om försäkringsmedicinska utredningar&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;– Åtgärdsprogram 3.0&lt;SPAN class="ft87"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2018-01-24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft140"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Prop. 2017/18:224, &lt;/SPAN&gt;Lag om försäkringsmedicinska utredningar&lt;SPAN class="ft28"&gt;, SOU 2015:17, &lt;/SPAN&gt;För kvalitet – Med gemensamt ansvar &lt;SPAN class="ft28"&gt;och Ds 2016:41, &lt;/SPAN&gt;Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna&lt;SPAN class="ft28"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="p251dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339251x1.jpg/" id="p251img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Försäkringskassans beslut ska bli tydligare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I Försäkringskassans regleringsbrev för år 2018 har förtydligats att Försäkringskassan ska verka för att enskilda förstår myndighetens beslut. Försäkringskassan får även i uppdrag att förstärka arbetet med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Regeringen har uppdragit åt en särskild utredare att analysera och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft177"&gt;om det bedöms nödvändigt – lämna förslag om sjukpenningen. Meningen med uppdraget är att säkra en mer ändamålsenlig och rätts- säker sjukförsäkring. Utredaren ska bl.a. se över tillämpningen av be- greppet ”normalt förekommande arbete” och vad som utgör ”särskilda skäl”. Uppdraget ska delredovisas den 30 januari 2019 och slutredo- visas senast den 15 oktober 2019.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Under hösten 2018 ska en översyn av regelverket för sjukersätt- ning redovisas. Bestämmelser om &lt;NOBR&gt;SGI-skydd&lt;/NOBR&gt; ska ses över för att skapa ett rådrum för de individer som inte har ett arbete att återgå till efter en avslutad sjukperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;En permanent koordineringsfunktion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Socialdepartementet har utrett om en obligatorisk funktion som re- habiliteringskoordinator ska finnas inom hälso- och sjukvården. En arbetsgrupp har haft i uppdrag att utreda formerna för en permanent koordineringsfunktion inom vården som ska syfta till att främja en- skildas återgång i arbetslivet. Arbetsgruppen föreslår att en sådan funktion regleras i en ny lag om koordineringsinsatser. Funktionen ska ge patienten stöd i såväl vårdens interna processer som med ex- terna kontakter med arbetsgivare och myndigheter.&lt;SPAN class="ft71"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Se närmare om arbetsgruppens förslag i avsnitt 3.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Nationell samordnare för sjukförsäkringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Sedan den 27 april 2017 har en särskild utredare i uppdrag att se över förutsättningarna för en finansiell samordning mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas den 30 novem- ber 2018.&lt;SPAN class="ft81"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Dir. 2018:26, &lt;/SPAN&gt;En trygg sjukförsäkring med människan i centrum&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ds 2018:5&lt;/SPAN&gt;, Ny lag om koordineringsinsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Dir. 2017:44, &lt;/SPAN&gt;Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="p252dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339252x1.jpg/" id="p252img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;En nationell samordnare ska säkerställa en välfungerande sjukför- säkring. Samordnaren ska även främja samverkan mellan inblandade aktörer samt skapa en smidigare process för den enskilda individen.&lt;SPAN class="ft80"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Se närmare om uppdraget i avsnitt 3.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Myndigheternas utvecklingsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I december 2017 lanserades Försäkringskassans nya medicinska under- lag inom sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Av de nya underlagen framgår det tydligare vilken information Försäk- ringskassan behöver från hälso- och sjukvården för att kunna fatta beslut om ersättning. De medicinska underlagen kommer att göras tillgängliga elektroniskt vilket gör det enklare för läkaren och hand- läggaren på Försäkringskassan att utbyta information.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Under år 2016 har Socialstyrelsen arbetat med att förbättra det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Bland annat har Socialstyrelsen med hjälp av medicinska experter sett över och uppdaterat rekom- mendationerna för psykiska sjukdomar.&lt;SPAN class="ft81"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft10"&gt;Under år 2016 har samtliga landsting integrerat det försäkrings- medicinska beslutsstödet i sina elektroniska journal- och intygshan- teringssystem, vilket innebär att läkare har möjlighet att få stöd direkt när intyget skrivs. Målet har varit att höja kvaliteten på intygen och bidra till en kvalitetssäker, effektiv och jämlik sjukskrivningsprocess över landet och mellan olika läkare.&lt;SPAN class="ft80"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p596 ft70"&gt;Samverkan mellan statliga myndigheter och hälso- och sjukvården ska förbättras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att ge- mensamt se över hur övergången mellan myndigheterna fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Socialstyrelsen och Försäkringskassan har fått i uppdrag att verka för att samarbetet och dialogen mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården förbättras när det gäller sjukskrivningsprocessen och läkarintygen. I uppdraget ingår att fördjupa analysen av det faktiska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Dir 2018:27, &lt;/SPAN&gt;Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Försäkringsmedicinskt beslutsstöd&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="p253dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339253x1.jpg/" id="p253img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft40"&gt;behovet av kompletteringar i inlämnade läkarintyg, inklusive even- tuell förekomst av omotiverade kompletteringar. Eventuella skillna- der mellan faktiska sjukskrivningstider och rekommendationer i det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska analyseras. Samsjuklighet ska särskilt uppmärksammas. Myndigheterna ska även analysera hur för- säkringsmedicinskt beslutsstöd kan bidra till en bättre kommunika- tion mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården samt lämna förslag hur beslutsstödet kan utvecklas. Uppdraget ska genomföras i samråd med Läkarförbundet, landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting. Det ska delredovisas i juni 2018 och slutredovisas i juni 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft11"&gt;Sedan april 2017 pågår ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kom- muner och Landsting om vårdens intyg. I uppdraget ingår att i sam- verkan med Arbetsförmedlingen se över Arbetsförmedlingens be- hov av intyg. Intygen berör i många fall etablering och integration för de asylsökande, samt arbetssökande som inte längre förmår att utföra sitt tidigare arbete. Ett viktigt syfte med utvecklingsarbetet är att öka kvaliteten i medicinska utlåtanden till Arbetsförmedlingen. I uppdraget ingår även att kartlägga kommunens begäran om intyg och medicinska underlag. Målet med uppdraget är att kvalitetssäkra och effektivisera förfrågningar om medicinskt underlag som ställs till hälso- och sjukvården av olika aktörer. Där det är möjligt ska be- gäran om medicinska underlag minska. Samordning och samverkan ska förbättras på nationell och regional nivå ur ett &lt;NOBR&gt;verksamhets-,&lt;/NOBR&gt; ekonomiskt och juridiskt perspektiv. Ett långsiktigt mål är även att möjliggöra digitalisering inom ramen för det nationella arbetet kring informationsutbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Statskontorets utvärdering av rättsintygsreformen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Statskontoret har utvärderat rättsintygsreformen som infördes år 2006. Huvudsyftet med reformen var att höja kvaliteten på rättsintygen och att stärka rättssäkerheten i rättsprocessen, genom att rättsintyg i högre grad utfärdas av rättsläkare vid Rättsmedicinalverket.&lt;SPAN class="ft103"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p597 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Statskontoret, Rapport (2018:4)&lt;/SPAN&gt;, Utvärdering av rättsintygsreformen, 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="p254dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339254x1.jpg/" id="p254img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Riksrevisionen pågående granskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Riksrevisionen har en pågående granskning om Socialstyrelsens för- säkringsmedicinska beslutsstöd fungerar ändamålsenligt vid Försäk- ringskassans handläggning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa. In- riktningen på granskningen är läkares försäkringsmedicinska roll och deras erfarenheter och synpunkter på arbetet med arbetsförmåge- bedömningar vid sjukskrivningar. Granskningens syfte är att under- söka om läkare har förutsättningar att bedöma enskilda patienters arbetsförmåga, både med hänsyn till medicinsk diagnos och till indi- videns unika förhållanden i övrigt, t.ex. arbetsuppgifter. Myndigheter som ingår i granskningen är Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Granskningen omfattar även statens styrning på området och de förutsättningar som getts myndigheterna och sjukskrivande läkare. Resultatet av granskningen kommer att presenteras i en rapport med planerad publicering i maj 2018. &lt;SPAN class="ft71"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Signeringskrav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Ett av förslagen i Effektiv vård var att signeringskravet borde avskaf- fas. I den delen hänvisades till det förslag som Utredningen rätt in- formation i rätt tid (SOU 2014:23) lämnat. I enlighet med vårt upp- drag att fördjupa analysen av förslag i betänkandet Effektiv vård har vår utredning valt att se över om ett sådant förslag bör genomföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Inledningsvis kan vår utredning konstatera att det finns en ten- dens att blanda samman signeringskravet av journalanteckningar med andra krav på underskrift i samband med beställning av provtagning, röntgen m.m. samt kvittering i samband med mottagning av remisser och provsvar. Det verkar råda enighet om behovet av underskrift i dessa sistnämnda sammanhang. Däremot kritiseras behovet av ytter- ligare verifiering av vidtagna åtgärder i samband med att vissa journal- handlingar tillförs patientjournalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p598 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Riksrevisionen, &lt;/SPAN&gt;Läkares förutsättningar för att bedöma arbetsförmåga (15 maj)&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2017-04-05.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="p255dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339255x1.jpg/" id="p255img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Den rättsliga regleringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;Behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;I avsnitt 5.1.3 redogörs för EU:s dataskyddsreform som innebär att EU:s dataskyddsförordning&lt;SPAN class="ft71"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;och en ny dataskyddslag med kom- pletterande nationella bestämmelser ska tillämpas på behandling av personuppgifter från och med den 25 maj 2018 då personuppgifts- lagen upphör att gälla. Regeringen har föreslagit vissa anpassningar av patientdatalagen (2008:355, PDL) med anledning av dataskydds- reformen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;Regeringens förslag innebär t.ex. att bestämmelser om rättelse och skadestånd ska tas bort eftersom detta kommer att regle- ras av dataskyddsförordningen. Lagändringarna i PDL föreslås träda i kraft 25 maj 2018. Vid behandling av personuppgifter i vårdgivares verksamhet som omfattas av brottsdatalagens (2018:000) tillämpnings- område ska den lagen tillämpas i stället (jfr SOU 2017:29 s. 183).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft58"&gt;Den bakomliggande utredningen till översynen av PDL har be- dömt att nedan berörda bestämmelser kan behållas oförändrade.&lt;SPAN class="ft138"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft18"&gt;Patientjournalen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;När en patient vårdas ska det föras en patientjournal över patientens vård. Det grundläggande syftet med patientjournalen är att tillgodo- se patientens intresse av en god och säker vård. Att vidtagna åtgärder dokumenteras kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Jour- nalen är därför ett viktigt arbetsinstrument för hälso- och sjukvårds- personalen för planering, genomförande och uppföljning av vården. Det är därför viktigt att innehållet i journalen är pålitligt. Därutöver är journalen en informationskälla för patienten. Den utgör även underlag för verksamhetsuppföljning och forskning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Det är därför viktigt att uppgifterna i journalen är korrekta. Patientjournalen används även i samband med kontroll, tillsyn och i rättsliga sammanhang. Uppgifterna i journalen kan alltså&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG &lt;/SPAN&gt;(allmän dataskyddsförordning).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Prop. 2017/18:171&lt;/SPAN&gt;, Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jämför SOU 2017:66&lt;/SPAN&gt;, Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpass- ning till EU:s dataskyddsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="p256dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339256x1.jpg/" id="p256img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;få både rättslig och ekonomisk betydelse för patienter och yrkes- utövare. Journalen måste därför föras på ett sådant sätt att den även tillgodoser kraven på rättssäkerhet och integritet.&lt;SPAN class="ft81"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Journalföring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;Journalanteckning och journalhandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Vad som är en journalhandling definieras i 1 kap. 3 § PDL. En journal- handling är i princip en skriftlig handling, en bild eller en ljudupptag- ning. Det kan vara t.ex. en röntgenbild, ett laboratoriesvar, en tekniskt upptagen diktamen, en beställning av prover, en remiss till annan vård- enhet eller en anteckning om patientens hälsotillstånd efter ett besök&lt;/P&gt;
&lt;P class="p599 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft21"&gt;m.m.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;Det som avses är alltså detsamma som en handling i 2 kap. tryck- frihetsförordningens mening. En journalanteckning är alltså även en typ av journalhandling. Vad som är en journalanteckning framgår del- vis indirekt av 3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;6–8&lt;/NOBR&gt; §§ PDL. Där anges vilka uppgifter som ska föras in i journalen så fort som möjligt. Dessa uppgifter kan doku- menteras i en tjänsteanteckning antingen i en särskild fysisk handling eller direkt i ett fritextfält i en pappersjournal eller en digitaliserad journal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;Dokumentationen ska göras så snart som möjligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft10"&gt;I 3 kap. PDL finns bestämmelser om bl.a. vad en patientjournal ska innehålla. De uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten samt följer av andra rättsliga krav ska föras in i journalen så snart som möjligt. Vad som avses med uttrycket ”så snart som möj- ligt” får avgöras i varje enskilt fall. Behovet av uppgiften och patient- säkerheten är avgörande för den bedömningen.&lt;SPAN class="ft80"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Detta kan variera mellan olika verksamhetsområden. Det ska alltid framgå vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när den gjordes. Bestäm- melserna ska tillämpas oavsett om journalen förs elektroniskt eller manuellt.&lt;SPAN class="ft80"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p600 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–4&lt;/NOBR&gt; §§ PDL, Prop. 1984/85:189, &lt;SPAN class="ft88"&gt;om patientjournallag m.m&lt;/SPAN&gt;, s. 12 f och Prop. 2007/08:126, &lt;SPAN class="ft88"&gt;Patientdatalag m.m&lt;/SPAN&gt;, s. 88 f.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Se &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens tillsynsbeslut &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2008-11-24,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;44-9129/08.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 6 § tredje stycket och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;9–11&lt;/NOBR&gt; §§ PDL&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="p257dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339257x1.jpg/" id="p257img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Ansvaret för uppgifter i journalen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Vilka som är skyldiga att föra patientjournal regleras i 3 kap. 3 § PDL. Utöver den som har legitimation eller är särskilt förordad att utöva visst yrke är även vissa yrkeskategorier utan legitimation skyl- diga att föra patientjournal över den vård som de ger en patient. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Den som för patientjournal är också ansvarig för sina uppgifter i journalen. Journalanteckningen ska återge på vilket sätt yrkesutövaren fullgjort sina arbetsuppgifter. Regleringen om skyldighet att föra journal är alltså en naturlig följd av det medicinska ansvaret.&lt;SPAN class="ft103"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft11"&gt;Av nämnda bestämmelse framgår att en kurator i den allmänna hälso- och sjukvården är skyldig att föra journal. Även den som utan att ha legitimation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den all- männa hälso- och sjukvården eller som utför sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare, omfattas av journalföringsplikten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Uppgiften att föra journal kan delegeras till någon annan om det är förenligt med god och säker vård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Det personliga yrkesansvaret gäller då för den till vilken uppgiften har delegerats. Den som dele- gerar uppgiften måste försäkra sig om att den som ska utföra upp- giften har förutsättningar att fullgöra uppgiften.&lt;SPAN class="ft71"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen har meddelat ytterligare föreskrifter som gäller vid delegering av medi- cinska arbetsuppgifter. Ett beslut om delegering måste då vara per- sonligt och arbetsuppgiften som delegeras ska vara tydligt definie- rad.&lt;SPAN class="ft71"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen har även tagit fram en vägledning om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p602 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ PDL, 4 kap. och 6 kap. 2 § PSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;6 kap. 3 § PSL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;., prop. 1993/94:149, s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om delegering av arbetsupp- gifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="p258dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339258x1.jpg/" id="p258img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Vårdgivarens övergripande ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;Det är vårdgivaren som har det övergripande ansvaret för att journal- föringen fullgörs på ett sådant sätt att god och säker vård säkerställs, att patientens integritet beaktas och rättssäkerheten tillgodoses.&lt;SPAN class="ft80"&gt;37 &lt;/SPAN&gt;Det framgår av att vårdgivaren enligt 3 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659, PSL) har ansvar för att planera, leda och kontrollera verk- samheten så att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen upp- nås. Det övergripande kravet att hälso- och sjukvården ska bedrivas så att god vård uppnås innebär även t.ex. krav på att det där det be- drivs vård ska finnas den personal, de lokaler och den utrusning som behövs för att nå detta mål.&lt;SPAN class="ft80"&gt;38 &lt;/SPAN&gt;Det är naturligt att den som bedriver och ansvarar för verksamheten också ansvarar för hanteringen och förvaringen av journalerna.&lt;SPAN class="ft80"&gt;39&lt;/SPAN&gt;Av 2 kap. 6 § PDL framgår att vårdgiva- ren är personuppgiftsansvarig för den behandling som vårdgivaren utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Signeringskrav för vissa journalanteckningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Enligt 3 kap. 10 § PDL ska en journalanteckning, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som är ansvarig för uppgif- ten. Såsom kravet är formulerat ställer lagstiftaren höga krav på det föreliggande hindret. Kravet gäller inte andra journalhandlingar än journalanteckningar. Socialstyrelsen har rätt att meddela föreskrifter om bl.a. undantag från signeringskravet och om journalhandlings in- nehåll och utformning.&lt;SPAN class="ft71"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen har föreskrivit att vårdgiva- ren ska säkerställa att det finns tillräckligt säkra rutiner för signering av journalanteckningar och för bekräftelse av åtgärder som gäller en patients vård och behandling. Vårdgivaren har möjlighet att besluta om undantag från kravet på signering avseende journalanteckningar som inte rör väsentliga ställningstaganden om vård och behandling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;5 kap. 1 § HSL, 2 kap. 6 § PDL och 3 kap. PSL, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(HSLF-FS&lt;/NOBR&gt; 2016:40) &lt;SPAN class="ft140"&gt;om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; §§ HSL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p259 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Prop. 1984/85:181, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;om utvecklingen av hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;, Prop. 1991/92:104, &lt;SPAN class="ft88"&gt;om ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m.&lt;/SPAN&gt;, s. 9.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3 kap. 12 § PDL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="p259dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339259x1.jpg/" id="p259img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;förhållningsregler enligt smittskyddslagen (2004:168) eller slutanteck- ningar eller sammanfattningar av genomförd vård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Vilka slags upp- gifter som kan undantas från signering får varje vårdgivare själv bedöma och anpassa efter verksamheten utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Rättelse av journalanteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Personuppgifter i patientjournalen måste vara korrekta, aktuella och nödvändiga för något av de ändamål för vilka journalen förs. Om fel- aktiga personuppgifter uppmärksammas ska dessa ändras. På vilket sätt ändringen får göras påverkas däremot av vid vilken tidpunkt felaktigheten uppmärksammas. Korrigering av felaktigheter i en jour- nalanteckning kan ske formlöst fram tills anteckningen har förts in i journalen. Felaktiga uppgifter som upptäcks vid en senare kontroll kan och ska givetvis rättas, men får bara rättas eller förstöras i enlig- het med bestämmelser om behandling av personuppgifter. Motivet till bestämmelserna är att det måste finnas en spårbarhet ur &lt;NOBR&gt;tillsyns-,&lt;/NOBR&gt; integritets- och patientsäkerhetssynpunkt. Om en uppgift rättas ska det därför framgå av vem och när uppgiften rättades. Det ska där- efter tydligt framgå vilken anteckning som ska gälla.&lt;SPAN class="ft103"&gt;42 &lt;/SPAN&gt;Detta är för- klaringen till varför anteckningar låses efter en viss tidpunkt. Att en anteckning är låst i journalsystemet innebär däremot inte att signer- ing inte längre behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft18"&gt;Historiken bakom signeringskravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft181"&gt;Signeringskravet infördes i den tidigare gällande patientjournallagen (1985:562) av patientsäkerhetsskäl. Den bakomliggande Journal- utredningen ansåg visserligen att ett generellt krav på genomläsning och signering av varje journalanteckning vore önskvärt av patient- säkerhetsskäl, men lämnade av bl.a. kostnadsskäl inget sådant förslag.&lt;SPAN class="ft180"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Flera remissinsatser lyfte fram att skrivfel och otydlig skrift beträf- fande dosering lett till ett inte ringa antal anmälda skador och döds- fall. I propositionen infördes därför en bestämmelse om att den som&lt;/P&gt;
&lt;P class="p257 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Se 6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4–5&lt;/NOBR&gt; §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd &lt;NOBR&gt;(HSLF-FS&lt;/NOBR&gt; 2016:40) &lt;SPAN class="ft88"&gt;om jour- nalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3 kap. 14 § och 8 kap. 4 § PDL och artikel 5 allmänna dataskyddsförordningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;SOU 1984:73, &lt;/SPAN&gt;Patientjournalen, huvudbetänkande&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="p260dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339260x1.jpg/" id="p260img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;för journal ansvarar för att uppgifterna han eller hon för in är rik- tiga.&lt;SPAN class="ft71"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;Socialutskottet ansågs däremot att det inte var motiverat att låta administrativa och ekonomiska hänsyn gå före grundläggande krav på hälso- och sjukvården och ett signeringskrav fördes in i lagen. Det betonades att den som signerar en anteckning bekräftar dess rik- tighet, dvs. att hen har kontrollerat innehållet så att hen kan gå i god för det. I speciella undantagssituationer när det är närmast praktiskt omöjligt att uppfylla kravet på kontrolläsning ansågs det inte rimligt att kräva signering. Skälen för att avstå skulle dock vara mycket starka. Generella undantag för vissa typer av vård ansågs vid den tiden inte acceptabelt. Det framhölls bl.a. att det ofta finns skäl till särskild nog- granna journalrutiner inom akutsjukvården, där det är fråga om om- fattande medicinska ingrepp med flera olika personer som är invol- verade i vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;När patientdatalagen infördes ansågs tidigare anförda skäl alltjämt vara gällande. Dessa skäl bedömdes vara än viktigare när anteckningar förs in i större eller kompatibla journalsystem där anteckningarna kan komma att läggas till grund för behandlingsåtgärder och medi- cinering av andra vårdenheter än den där anteckningen gjorts. I dessa fall ansågs det vara av särskild vikt att uppgifterna dessförinnan har kontrollästs så att risken för missförstånd och felskrivning kan mini- meras. Det lagstadgade kravet på signering, om inte synnerliga skäl möter hinder, skulle därför finnas kvar. Socialstyrelsen fick däremot möjlighet att meddela generella undantag från signeringskravet när kravet inte är befogat av patientsäkerhetsskäl. Regleringen är ett svar på tidigare kritik mot att signeringskravet i alla lägen inte är befogat av patientsäkerhetsskäl, dvs. nyttan av signeringen för vissa journal- anteckningar kan inte motiveras av det merarbete det innebär. Vid bedömningen av när undantag kan medges ska risker för patientsäker- heten och andra viktiga faktorer som talar för signeringen övervägas.&lt;SPAN class="ft71"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 1984/85:189, om patientjournallag m.m., s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialutskottets betänkande 1984/85:SoU33 om patientjournallag m.m., s. 9.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Prop. 2007/08:126, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Patientdatalag m.m&lt;/SPAN&gt;., s. 89 f.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;
&lt;DIV id="p261dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339261x1.jpg/" id="p261img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Den praktiska hanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;Den praktiska journalföringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Journalanteckningar kan i princip föras in i patientjournalen på två sätt. Antingen skriver den medicinskt ansvarige själv in den i journa- len eller så skriver en medicinsk sekreterare eller motsvarande funk- tion in anteckningen efter diktamen. I det första fallet kontrolleras och signeras journalanteckningen i direkt anslutning till att texten förs in av den som är ansvarig. Eventuella felaktigheter upptäcks där- med omedelbart och kan korrigeras innan anteckningen formellt förs in i journalen. I det andra fallet kontrolläser och signerar den medicinskt ansvarige anteckningen först vid ett senare tillfälle. Hur lång tid som hinner passera beror på om vårdgivaren har tydliga ruti- ner för journalföring, säkerställt att det finns ändamålsenliga &lt;NOBR&gt;it-verk-&lt;/NOBR&gt; tyg eller i övrigt skapat förutsättningar för personalen att uppfylla kraven vid journalföring. Om vårdgivaren inte uppfyllt sitt övergri- pande ansvar kan det medföra att yrkesutövare senare i vårdkedjan får grunda sina antaganden på osignerade anteckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Det finns vad utredningen känner till ingen djupare studie som visar vilken ordning som är vanligast förekommande. Utredningen anser att det är rimligt att utgå ifrån att båda ordningarna är lika van- liga. Det finns i vart fall inget som indikerar att diktamen endast sker i undantagsfall.&lt;SPAN class="ft81"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Den praktiska hanteringen färgas även av förekomsten av tydliga rutiner liksom funktioner och ändamålsenligheten i befintliga &lt;NOBR&gt;it-sys-&lt;/NOBR&gt; tem och vilken hälso- och sjukvårdsverksamhet det är fråga om.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Tidigare kritik mot signeringskravet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Utredningen om rätt information i vård och omsorg&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Utredningen om rätt information i vård och omsorg (SOU 2014:23) bedömer att signeringskravet inte fyller den funktion som lagstiftaren avsett. Signeringen ger inte längre uttryck för att en kontroll har skett. Den utredningen anser att kravet att kontrollera journalanteckningar bättre kommer till uttryck genom att förtydliga det övergripande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Se SOU 2014:23&lt;/SPAN&gt;, Rätt information på rätt plats i rätt tid&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;250–251.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="p262dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339262x1.jpg/" id="p262img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;ansvaret för anteckningen. Det viktigaste är att anteckningen kontrol- leras, inte att det syns att en sådan kontroll har skett.&lt;SPAN class="ft71"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;Den utredningen synes grunda sina slutsatser på en enkätundersökning som gjordes under år 2013. Fem frågor som tar sikte på signeringskravet i 3 kap. 10 § PDL gick ut till 50 stycken läkare. En närmare granskning visar däremot att de flesta synpunkter rör andra administrativa krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Få vårdgivare beslutar om undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Få vårdgivare verkar ha beslutat om undantag från signering. Tydliga rutiner om journalföring verkar inte heller finnas på alla vårdenheter. En stor osäkerhet bland vårdpersonal rör därför signeringen och möj- ligheten att göra undantag. Det finns även en osäkerhet om vilken yrkesgrupp som ska dokumentera vad.&lt;SPAN class="ft71"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Behovet att ur patientsäker- hetssynpunkt signera olika journalanteckningar varierar beroende på vilken typ av information som noteras och vilken vårdverksamhet som avses. Avsikten med att Socialstyrelsen har överlåtit till vårdgivaren att fatta beslut om ytterligare undantag är att skapa förutsättningar att anpassa signeringskraven till verksamheten. Samtidigt kan det kon- stateras att det krävs mycket starka skäl enligt lagen för att avvika från signeringskravet. Detta i kombination med att det saknas tydliga ruti- ner medför att personalen dokumenterar och signerar mer än vad som är nödvändigt, för säkerhets skull.&lt;SPAN class="ft71"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen har anfört att sig- neringskravet bör ersättas med ett tydligare ansvar för vårdgivaren att ta ställning till i vilka situationer en tydlig kvittering behövs.&lt;SPAN class="ft71"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;It-stöd&lt;/NOBR&gt; behöver vara ändamålsenliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft40"&gt;Många vittnar om att arbetets planering många gånger inte tillåter tid för administration. Det framförs även att datoriseringen snarare upplevs ha bidragit till en ökad administrativ börda än att underlätta den. En hel del kritik från personalen rör olika brister i befintliga it-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2014:23, &lt;/SPAN&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;272–273.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Ur led är tiden. Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läka- res tid och kompetens&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2013&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft87"&gt;s. 49 f och s. 56 f; Sjukhusläkaren, &lt;/SPAN&gt;Använd möjligheten till undantag från signeringstvånget&lt;SPAN class="ft87"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2013-02-20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;Vårdanalys, Ur led är tiden. Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens, 2013, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;s. 56 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Socialstyrelsens yttrande över Effektiv vård &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;(SOU 2016:2), Socialdepartementets diarienummer: S2016/00212/FS.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="p263dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339263x1.jpg/" id="p263img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;stöd. &lt;NOBR&gt;It-stödens&lt;/NOBR&gt; utformning medför i vissa fall att allt som tillförs journalen måste signeras. Effekten blir att de journalanteckningar som skulle behöva signeras av patientsäkerhetsskäl försvinner i mängden. En del system godkänner automatiskt journalanteckningar efter en viss tid, vilket i så fall uppenbart strider mot lagstiftarens intentioner. Andra vittnar om krångliga system som kräver flera moment och in- loggningar innan signering kan ske. Dessa tidskrävande moment bi- drar i sig till en onödig administrativ börda för personalen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;Det bör även beaktas att vårdgivare förutom investeringar i själva systemen även behöver investera i tillräckliga utbildningar rörande dessa för att personalen ska kunna tillgodogöra sig deras funktionalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;En del &lt;NOBR&gt;it-stöd&lt;/NOBR&gt; låser numera anteckningar efter 14 dagar. För att rätta felaktigheter måste anteckningen då låsas upp. Det kan inne- bära att fler ser till att kontrollera de anteckningar som de anser be- höver kontrolleras innan den tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Bekräftelse av vidtagna åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Den främsta kritiken riktas framför allt mot den dubbelsignering av journalhandlingar som måste göras i samband med att remisser, labo- ratorieresultat och beställningar m.m. förs in i patientjournalen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;53 &lt;/SPAN&gt;En- ligt utredningens bedömning omfattas dessa journalhandlingar inte av signeringskravet i 3 kap. 10 § PDL. Detta är i stället ett annat admi- nistrativt krav som motiveras av patientsäkerheten. Kravet följer av Socialstyrelsens föreskrifter om krav på vidimering för att bekräfta vidtagna åtgärder som gäller en patients vård och behandling.&lt;SPAN class="ft71"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Dessa bekräftelser innebär i flera fall en dubbelsignering av vissa journal- handlingar. Signeringskravet och vidimeringskravet regleras i samma paragraf och benämns båda som signering. Det förefaller ha medfört att vården uppfattat det som att alla åtgärder som regleras i Social- styrelsens bestämmelse också omfattas av regleringen i 3 kap. 10 § PDL. Det kan i sig vara orsaken till den dubbelsignering som görs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Vårdanalys, Ur led är tiden. Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens, 2013, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;s. 63 f., Sjukhusläkaren, &lt;/SPAN&gt;Signering: Så tyckte läkare från norr till söder&lt;SPAN class="ft87"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2013-02-19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Sjukhusläkaren, &lt;/SPAN&gt;Signering: Så tyckte läkare från norr till söder, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2013-02-19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 kap. 4 § &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;HSLF-FS&lt;/NOBR&gt; 2016:40.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;
&lt;DIV id="p264dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339264x1.jpg/" id="p264img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Nya &lt;NOBR&gt;EU-krav&lt;/NOBR&gt; om behandling av personuppgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft40"&gt;Att det överdokumenteras i patientjournalen är inte bara ett problem för att det orsakar en onödig administrativ börda. EU:s nya allmänna dataskyddsförordningen innebär bl.a. att det inte är tillåtet att be- handla fler personuppgifter än vad som är nödvändigt för det aktuella ändamålet. Personuppgifter måste även vara korrekta och aktuella. Det innebär att felaktiga personuppgifter i patientjournalen måste rättas. Bestämmelserna motsvarar i och för sig vad som även gällt enligt PUL. Skillnaden är nu att Datainspektionen i egenskap av tillsyns- myndighet över behandling av personuppgifter har rätt och i vissa fall även skyldighet att besluta om omfattande sanktionsavgift för över- trädelser mot bestämmelserna. Vårdgivare behöver därför i egenskap av personuppgiftsansvarig ta ett ökat ansvar för hur journalföringen fullgörs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;6.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Finns behov av kontroll?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;Vad talar för att kravet behålls?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft40"&gt;Det finns en enighet om att vissa anteckningar behöver kontrolleras och signeras av den medicinskt ansvarige och att kontrollen blir syn- lig för andra.&lt;SPAN class="ft103"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Vårdpersonal senare i vårdkedjan behöver veta om viss information är kontrollerad eller inte. Signeringen fyller därför en funktion även om osignerade uppgifter i vissa fall måste läggas till grund för vårdinsatser. På så sätt kan personalen hantera informa- tionen med vederbörlig försiktighet. Att inte veta om information är kontrollerad av den medicinskt ansvarige eller inte kan innebära stora risker för patientsäkerheten samt påverka arbetsmiljön nega- tivt då det skapar osäkerhet hos personalen om uppgiften är korrekt eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft11"&gt;Viss vårdpersonal anser inte att signeringen är tidskrävande. Den uppfattningen förefaller finnas på enheter som har tydliga rutiner för hur journalföring och signering ska gå till. Vissa menar att undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Läkarförbundets yttrande över Effektiv vård&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;, Genom 2016/0100; &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens yttrande över Effektiv vård; &lt;SPAN class="ft84"&gt;SOU 2014:23 s. 264 f och s. 271 f, Patientdatautredningen SOU 2006:82 s. 266 f; &lt;/SPAN&gt;Vårdanalys, Ur led är tiden. Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens, 2013&lt;SPAN class="ft84"&gt;, s. 38 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="p265dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339265x1.jpg/" id="p265img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td129"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td130"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Fördjupad analys av förslag för ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;från signeringskravet skulle innebära så små tidsbesparingar att vins- terna skulle bli obefintliga.&lt;SPAN class="ft117"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Signeringskravet i 3 kap. 10 § PDL förefaller i sig inte orsaka en stor administrativ börda. Det kan konstateras att få vårdgivare har tagit sitt ansvar att besluta om undantag från signeringskravet. Det saknas ofta även tydliga rutiner för hur journalföringen ska gå till. Inom många vårdenheter signerar vårdpersonal därför all informa- tion som tillförs journalen vilket skapar en onödig administrativ börda. Det förefaller även som att funktionaliteten i befintliga &lt;NOBR&gt;it-stöd&lt;/NOBR&gt; brister. Vissa &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; saknar funktioner som skiljer på information som måste signeras enligt lag och sådan som inte behöver signeras. Kritik mot signeringskravet blandas även samman med kritik mot andra administrativa krav. Den dubbelsignering som mycket av tidi- gare kritik från vårdpersonal kan hänföras till är snarare kopplat till krav i Socialstyrelsens föreskrifter om verifiering av vidtagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Eftersom den största administrativa bördan egentligen rör annan administration kommer den bördan inte minska om signeringskra- vet tas bort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Vad talar för att kravet tas bort?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Flera landstingsföreträdare tvivlar på att signeringskravet verkligen bidrar till en högre patientsäkerhet. Dessa uttrycker tveksamhet in- för om läkare i detalj verkligen kontrollerar sina uppgifter i samband med signeringen. Detta har medfört att Myndigheten för vårdanalys har ifrågasatt om värdet av bl.a. signeringskravet står i relation till den arbetsinsats som åtgärden kräver.&lt;SPAN class="ft71"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Journalanteckningar som inte har kontrollästs eller signerats an- vänds i stor utsträckning redan i dag som underlag för vård och be- handling. Kravet på kontrolläsning av vissa anteckningar tillgodoses bättre med tydligare ansvarsreglering och utbildning av vårdperso- nal.&lt;SPAN class="ft81"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;Om vårdgivaren tar fram tydliga rutiner och riktlinjer för kon- troll av anteckningar kommer personalen att kontrollera den infor- mation som behöver kontrolleras. Att kontrollen har skett behöver inte synliggöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Sjukhusläkaren, &lt;/SPAN&gt;Färre signeringar ger obefintliga vinster, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2013-02-20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p226 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Vårdanalys, Ur led är tiden. Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens, 2013, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;s. 44 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Jämför SOU 2014:23, &lt;/SPAN&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid&lt;SPAN class="ft29"&gt;, s. 248 f.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;
&lt;DIV id="p267dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339267x1.jpg/" id="p267img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;7 Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Utredningens uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Den 21 september 2017 fick utredningen ett tilläggsdirektiv i två delar, där den ena delen tar sikte på en förbättrad samverkan mellan huvudmännen. Denna del, som ska redovisas i slutbetänkandet, innebär att utredningen ska ”&lt;SPAN class="ft42"&gt;utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksam- heter bör se ut.” &lt;/SPAN&gt;I direktiven framhålls också att vår utredning i denna del särskilt förväntas beakta införandet av den nya lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;I enlighet med tilläggsdirektiven kommer utredningen att ta sig an uppgiften att lämna förslag på detta område i vårt slutbetänkande. I detta delbetänkande kommer vi kort att redogöra för vissa grund- läggande utgångspunkter vad gäller samverkan mellan huvudmännen och utmaningar som identifierats i vårdkedjorna som spänner över bägge huvudmännen, och som på olika sätt drabbar patienter och brukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Utgångspunkter för samverkan mellan huvudmännen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Vad är samordnad vård och omsorg?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;I sin rapport ”Från medel till mål- att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv” fastslår Myndigheten för vård och omsorgsanalys (härefter Vård- analys) att det saknas en vedertagen definition av vad det innebär att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Det bör samtidigt noteras att regeringen gett Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i upp- drag att följa upp införandet av lagstiftningen. En delredovisning av uppdraget ska lämnas till regeringen senast den 1 december 2018 och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft25"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;
&lt;DIV id="p268dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339268x1.jpg/" id="p268img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft11"&gt;vården och omsorgen är samordnad på ett ändamålsenligt sätt. Vård- analys konstaterar att begreppet ”samordning” används på olika sätt, och med olika innebörd, ofta utgående från ett organisatoriskt eller professionellt perspektiv. I dessa fall är ”samordning” främst att för- stå som organisationers eller professioners gemensamma arbetssätt. Vårdanalys väljer i stället att betrakta samordnad vård och omsorg som ett resultat för patienten/brukaren. Utifrån detta synsätt defi- nierar de vården och omsorgen som samordnad ”&lt;SPAN class="ft42"&gt;när alla aktiviteter ingår i en väl fungerande helhet kring individen samtidigt som indi- viden ges möjlighet att vara medskapande i aktiviteterna efter förmåga och preferenser&lt;/SPAN&gt;”.&lt;SPAN class="ft71"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Detta kan t.ex. ta sig utryck som att patienter slipper upprepa information i onödan, att man får hjälp att ta nästa steg i vård och omsorgsprocesserna, och att patienten/brukaren så långt det är möjligt erbjuds kontinuitet inom vården och omsorgen. Utredningen ansluter sig till detta synsätt och angreppssättet att utifrån detta analysera vilka olika samordningsmedel som kan bidra till en sådan samordnad vård och omsorg, och dess effekter på människors hälsa. Som Vårdanalys själva framhåller är samordning med detta synsätt en ren kvalitetsaspekt. Den måste sedan i analyser vägas mot andra kvalitetsaspekter, samt kostnaderna för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft70"&gt;Huvudmännens ansvarsområden, krav på samordning samt samordnings- och samverkansformer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft40"&gt;Ädelreformen 1992 innebar att kommunerna övertog viss typ av vård från landstingen. Både landstingen och kommunerna är därmed huvudmän för hälso- och sjukvård. Med kommunal hälso- och sjuk- vård avses sjukvård som genom kommunens åtagande och ansvar ges i patientens bostad eller där patienten vistas. Kommunerna ansvarar enligt 12 kap. 1 och 2 §§ och 14 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL) för hälso- och sjukvård (dock inte läkarinsatser) i sär- skilt boende, dagverksamheter och – i de fall man har avtal med lands- tinget – även hemsjukvård i ordinärt boende, det vill säga patientens privata bostad. I alla landsting utom ett har skyldigheten att erbjuda hemsjukvård i ordinärt boende överlåtits till kommunerna. I och med detta har kommunernas betydelse som huvudmän för hälso- och sjuk- vård ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p616 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017, s. 43.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;268&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;Enligt såväl socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) som HSL har kom- munerna och landstingen skyldighet att samverka både på övergri- pande nivå och på patientnivå. 16 kapitlet i HSL handlar specifikt om samverkan mellan huvudmännen och fastslår bl.a. att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Landstinget ska till kommunerna inom landstinget avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamhet en- ligt 12 kap. 1 §. Detsamma gäller hemsjukvård i ordinärt boende, om en kommun ansvarar för vården enligt 14 kap. 1 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;personer med psykisk funktionsnedsättning, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p619 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroende- framkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft9"&gt;Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på inne- hållet i överenskommelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjuk- vården och från socialtjänsten, ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till det. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjs- mål. Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;vilka insatser som behövs,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;vilka insatser som respektive huvudman ska svara för,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft187"&gt;vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen (motsvarande bestämmelse återfinns i 2 kap. 7 § SoL).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;
&lt;DIV id="p270dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339270x1.jpg/" id="p270img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;Ett annat exempel på samordningskrav återfinns i lagen om samver- kan vid utskrivning från slutenvård (2017:612). I den fastslås att om patienten efter utskrivningen behöver insatser från både landsting och kommun i form av hälso- och sjukvård eller socialtjänst, ska en samordnad individuell planering genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. Om insatser behövs från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska även den lands- tingsfinansierade öppna vården medverka i den samordnade indivi- duella planeringen.” (4 kap. 1 § första stycket) (se vidare i avsnitt 7.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p623 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft188"&gt;Utmaningar med bristande samordning mellan vården och omsorgen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft11"&gt;Samordning och samverkan mellan huvudmännen, och mellan olika enheter hos huvudmännen utgör, befintliga författningskrav till trots, fortsatt stora utmaningar i hälso- och sjukvården, och omsorgen. Detta tenderar att drabba de mest utsatta/de med mest komplexa vårdbehov som samtidigt har sämst förutsättningar att samordna sin egen vård och föra sin egen talan i vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Till exempel kan bris- tande samordning mellan vården och omsorgen resultera i att äldre får för många olika läkemedel – många som är direkt olämpliga att kombinera – eller upplever sig otrygga och får en ökad risk för fall- skador. Dessutom kan det medföra att det förebyggande och rehabi- literande arbetet brister.&lt;SPAN class="ft71"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;En grupp som också i hög grad drabbas av bristande samordning är personer med funktionshinder som har in- satser beviljade enligt LSS. Det finns få studier gjorda på hur samord- ningen för denna grupp fungerar men Riksrevisionen (2011) visar att samordningen ofta brister och att ansvaret för samordningen då ofta läggs på anhöriga.&lt;SPAN class="ft71"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Av såväl utvärderingen som intervjuer genom- förda av Vårdanalys framgår även att det verkar finnas problem vad gäller den samlade ansvarsfördelningen av insatserna. Det finns inte någon aktör som anser sig ha ett uttalat mandat att driva samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft110"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Samordnad vård och omsorg – En analys av samordningsutmaningar i ett fragmen- terat vård- och omsorgssystem&lt;SPAN class="ft111"&gt;, 2016, och &lt;/SPAN&gt;Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv&lt;SPAN class="ft111"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft87"&gt;s. 78.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Riksrevisionen, &lt;/SPAN&gt;Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning (RiR 2011:17)&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="p271dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339271x1.jpg/" id="p271img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;och ingen som ser sig som huvudansvarig för samordning av insatser. I Vårdanalys intervjuer, liksom i utredningens egna dialoger med före- trädare för här aktuella verksamheter och patientföreträdare, lyfts också att barnhabiliteringen och barnsjukvården ofta tar en stor roll i att samordna insatser. Det stödet försvinner dock i och med över- gången till vuxenhabiliteringen och den ordinarie vårdcentralen, vilket gör att övergången ofta blir problematisk.&lt;SPAN class="ft71"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Utmaningen med att samordna vård och omsorg är inte unik för Sverige, detta är – utifrån ökad specialisering och fragmentisering – högaktuella frågor i de flesta hälsosystem. Samtidigt kan konstateras att Sverige kommer dåligt ut i många internationella undersökningar och jämförelser när det gäller hur patienter uppfattar samordningen (det saknas i dagsläget undersökningar som på motsvarande sätt be- lyser brukares erfarenheter av socialtjänsten). Som exempel kan näm- nas att OECD 2013 identifierade den bristande samordningen mellan svenska sjukhus, primärvård och socialtjänst som den största utma- ningen för vår förhållandevis goda vård och omsorg.&lt;SPAN class="ft71"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Även resultaten från de årliga &lt;NOBR&gt;IHP-undersökningarna&lt;/NOBR&gt; pekar mot detta.&lt;SPAN class="ft71"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;2016 års under- sökning visade t.ex. att andelen patienter som upplever att man får hjälp att planera och koordinera sin vård var lägst i Sverige av de 11 medverkande länderna. Positivt är att vi ser en ökande trend där andelen som uppfattar att de får hjälp i denna del ökat från 38 pro- cent år 2010 till 56 procent år 2016 (detta kan dock jämföras med 82 procent i Schweiz, som låg i topp). Sverige är också ett av de länder i studien där störst andel patienter (24 procent, enbart Norge kommer ut sämre med 30 procent) år 2016 angav att deras ordinarie läkare inte verkar vara uppdaterad om den vård patienten fått från annan specia- listläkare. På den positiva sidan har det dock även här skett en för- bättring sedan föregående mättillfälle.&lt;SPAN class="ft71"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Även frågor i den nationella patientenkäten pekar på behov av samordning som inte möts. Till exempel visar den att cirka 30 procent av patienterna som besökt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft87"&gt;s. 70.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv&lt;SPAN class="ft87"&gt;, Stockholm, 2017, s. 33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;International Health Policy survey (IHP) baseras på enkäter som utformas av den oberoende sjukvårdsstiftelsen The Commonwealth Fund i USA. Vårdanalys publicerar varje år den svenska delen av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;IHP-undersökningarna.&lt;/NOBR&gt; Totalt omfattar undersökningarna för tillfället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft28"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;länder. Läs mer här: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://www.vardanalys.se/pagaende-projekt/international-health-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;policy-survey-svensk-halso-och-sjukvard-i-internationell-jamforelse/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft29"&gt;s. 34, 37.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;
&lt;DIV id="p272dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339272x1.jpg/" id="p272img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p461 ft11"&gt;primärvården under 2015 och 2016 inte anser att personalen sam- ordnar deras kontakter med vården i den utsträckning som behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Olika patient- och brukargruppers behov av samordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Vårdanalys utvecklade 2016 ett ramverk för att identifiera generella patient- och brukargrupper som kännetecknas av att de har ett behov av samordning. Ramverket innehåller fem olika grupper enligt föl- jande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Grupp 1: Individer med komplexa behov och små förutsättningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p633 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Grupp 2: Nyinsjuknade individer som snabbt kräver insatser av flera aktörer och där det snabba förloppet påverkar individens förutsätt- ningar att vara delaktig i samordningen av sin vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Grupp 3: I huvudsak somatiskt friska individer med små förutsätt- ningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Grupp 4: Individer med komplexa behov, men med goda förutsätt- ningar att vara delaktiga i samordningen av sin vård och omsorg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p255 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Grupp 5: I huvudsak psykiskt och somatiskt friska individer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft40"&gt;Utifrån detta ramverk gjorde Vårdanalys sedan en översikt av de gene- rella patient- och brukargruppernas storlek och kostnader. Denna visade att uppskattningsvis har cirka en miljon människor i Sverige komplexa behov av insatser från olika aktörer inom vård och omsorg, samtidigt som de har små förutsättningar att vara delaktiga i sin egen vård. Kartläggningen indikerar även att totalt cirka 2 miljoner indi- vider har små förutsättningar att själva vara delaktiga i samordningen av sin vård- och omsorg (grupp &lt;NOBR&gt;1–3).&lt;/NOBR&gt; Tidigare intervjuer och studier från Vårdanalys visar att samordningen ofta brister för dessa grupper och att det i många fall leder till en sämre vård och omsorg samt en otrygg situation för patienten/brukaren i fråga. Dessutom läggs ofta ett stort ansvar på de anhöriga att ta en samordnande roll. I samman- hanget bör också noteras att kartläggningen pekar på att en majoritet av befolkningen (cirka 60 procent) är i huvudsak somatiskt frisk och inte möter några större problem vad gäller samordning av vård och omsorg.&lt;SPAN class="ft103"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vårdanalys&lt;/SPAN&gt;, Samordnad vård och omsorg – En analys av samordningsutmaningar i ett fragmen- terat vård- och omsorgssystem&lt;SPAN class="ft29"&gt;, Stockholm, 2016, s. 62.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Förslagen i Effektiv vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) framhöll att för att åstad- komma nödvändiga förändringar inom den svenska hälso- och sjuk- vården så behövs en starkare och mer enhetlig styrning på struktur- nivå. I detta framhölls bl.a. att huvudmännen, dvs. landsting/regioner och kommuner, i högre grad behöver ta ett gemensamt ansvar för den hälso- och sjukvård som i allt större utsträckning behöver ske gränsöverskridande. Fler av förslagen i Effektiv vård tog också sikte just på samverkan mellan huvudmän, bl.a. förslaget om att dela primärvården i allmän respektive riktad primärvård. Den riktade primärvården föreslogs utföra primärvårdsuppdraget för äldre med omfattande behov gemensamt med kommunens hälso- och sjukvård och socialtjänst (vår utredning väljer att inte gå vidare med förslaget om riktad primärvård, se vidare i avsnitt 9.2.2). Detta och andra förslag utvecklades i kapitel 9 i Effektiv vård ”Sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst” och man kan där framför allt notera:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;9.2 En juridisk ram för den verksamhet som måste hänga ihop&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;I denna del föreslogs ändringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjuk- vårdslagen som innebar att en kommun och landsting skulle orga- nisera den riktade primärvården, kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänsten för äldre med omfattande behov så att den utför- des gemensamt. Den gemensamma verksamheten skulle syfta till att ge individen en sammanhållen hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utredningen konstaterade att det redan med befintlig lagstiftning i hög grad var möjligt att skapa den integrerade vård som bestämmel- serna syftade till men att det av olika anledningar inte skedde. Det krävdes ju att bägge huvudmännen ville samma sak om något skulle utvecklas och detta var enligt utredningens erfarenhet ett vanligt förekommande hinder mot samverkan. Det vill säga en part vill sam- spela men den andra vill inte, eller vill men kan av olika skäl inte prioritera det. Med en författningsreglerad skyldighet att utföra verk- samheten gemensamt ville man frånta huvudmännen möjligheten att välja bort ett nära samarbete och en integration av sina ansvarsområ- den. Betänkandet framhöll att det faktum att det fanns samverkans- strukturer på förvaltningschefsnivå och/eller politisk nivå var en förutsättning för effektivt samarbete, men det räckte inte. Det måste&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft11"&gt;även till ett gränsöverskridande samarbete direkt i de enheter som ger insatser till patienter/brukare/klienter och första linjens chefer måste kunna verka i ett sådant gränsöverskridande klimat. Det framhölls också att en central del i bristerna i vården och omsorgen om äldre var att läkarinsatserna dels inte var tillräckliga och dels inte var tillräckligt integrerade med insatser från andra professionella runt den enskilde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft190"&gt;Den gemensamma verksamheten ska ha en plan där mål, riktlinjer och resursplanering framgår&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft11"&gt;I denna del föreslogs att det i kommunallagen skulle införas en be- stämmelse som innebar att kommuner och landsting skulle fastställa en gemensam, årlig, plan. Av denna plan skulle mål, riktlinjer och gemensam resursplanering för verksamheten framgå (jfr t.ex. med det skotska systemet, se avsnitt 3.3.4). Ambitionen var att reglera sam- verkan på utförarnivå i stället för på individnivå eller huvudmanna- nivå. Enligt Effektiv vård var det ofrånkomligt att resursplanering på målgruppsnivå behövde göras i ett sammanhang där man kunde se resurserna för en viss målgrupp i den landstingsfinansierade hälso- och sjukvården tillsammans med resurserna för samma målgrupp i den kommunala hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Först när man såg resurserna samlade kunde man fatta de mest rationella be- sluten om var/hur de kunde användas mest effektivt. Effektiv vård framhöll också att en skillnad mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården var att den förra var van att bedriva arbete mer målgrupps- relaterat medan hälso- och sjukvårdens planering och organisering i hög grad var uppdelad på de medicinska specialiteterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;9.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Kommun ska få överenskomma med landsting om att ta över ansvar för läkarvård i vissa fall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;Effektiv vård föreslog att om kommun och landsting var överens skulle kommunen kunna få överta skyldigheten att erbjuda läkarvård i samband med hälso- och sjukvård som ges till personer som bor i särskilt boende eller har hemsjukvård. Förslaget var alltså inte for- mulerat som ett krav, utan en möjlighet, förutsatt att kommun och landsting var överens.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Effektiv vård konstaterade att omfattningen och karaktären hos behovet av läkarvård medför att läkarvården generellt behöver vara en fullt ut integrerad del av den samlade vården och omsorgen för de äldre, vilket satte fokus på frågan om hur detta behov av samarbete över huvudmannagränser skulle lösas. Frågan om huvudmannaskap för läkarvård vid särskilda boenden och hemsjukvård och kommuner- nas möjlighet att anställa läkare har utretts tre gånger innan Effektiv vård (2000, 2004 och 2011). Då antingen utredningarna eller remissva- ren bedömt att förändringar i denna del skulle leda till för otydlig ansvarsfördelning, och möjligen också till ökande problem med re- krytering av allmänläkare, har man dock inte gått vidare med några förändringar av lagregleringen i denna del. Effektiv vård gör å sin sida bedömningen att denna rädsla för otydlig ansvarsfördelning har varit större än rädslan för att målgruppen skulle få dåligt sammanhållen vård. Givet att utredningens förslag var att kommuner enbart skulle kunna anställa läkare om man var överens med landstinget och träf- fade ett avtal om detta så menade man att risken för otydlighet i ansvarsfördelning kunde överkommas. Likaså framhölls att intresset för den föreslagna lösningen troligen inte skulle vara särskilt stort, men utifrån behovet av att kunna erbjuda lokalt anpassade lösningar för huvudmännen sågs ändå möjliggörandet av en sådan lösning som viktig för ett effektivare resursutnyttjande. Utredningen avser att analysera detta förslag vidare inom ramen för arbetet med att utreda samverkan mellan huvudmännen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;9.9 Översyn av planeringsbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Effektiv vård rekommenderade att regeringen borde göra en översyn av befintliga regler för planeringsbestämmelser på individnivå, i syfte att förenkla och skapa överblickbarhet. Detta eftersom regelverken avseende bestämmelser om huvudmännens eller verksamheters planer- ingsskyldighet och upprättande av olika former av planeringsdokument på individnivå är mycket omfattande. Bedömningen var att varje pla- neringsbestämmelse var för sig var rimlig och adekvat men samman- taget blev regelverken svåröverskådliga och svårtillämpade. Detta bl.a. eftersom det sällan i de olika författningarna klargörs hur olika pla- neringsbestämmelser förhåller sig till varandra eller vilken som ska ha företräde. Effektiv vård menade också att det i en sådan översyn&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="p276dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339276x1.jpg/" id="p276img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;borde övervägas att skapa ett eget fristående regelverk för planering av individuella insatser som kan gälla generellt och över olika samhälls- sektorer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft54"&gt;Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Lagens syfte och innehåll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Den 1 januari 2018 trädde en ny lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (LUS) i kraft. Lagen er- satte den tidigare lagen (1990:1404) om kommunernas betalnings- ansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen (Den upphävda lagen (1990:1404)ska dock gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård).&lt;SPAN class="ft71"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;Syftet med den nya lagen är att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården. Lagen tydliggör att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård (2 kap. 6 §) och att den slutna vården därför i vissa fall ska underrätta berörda enheter om inskriv- ningen inom 24 timmar från det att patienten skrivits in i sluten vård (2 kap. 3 §). Vidare fastslås att när en enhet i den öppna landstings- vården har tagit emot ett inskrivningsmeddelande ska verksamhets- chefen vid den enheten utse en fast vårdkontakt för patienten. Detta ska ske innan patienten skrivs ut från den slutna vården (2 kap. 5 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan lands- ting och kommun (4 kap.). Om patienten efter utskrivning behöver insatser från både landsting och kommun i form av hälso- och sjuk- vård eller socialtjänst ska en samordnad individuell planering genom- föras (4 kap. 1 §). Kallelsen till berörda enheter ska skickas av patien- tens fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården (4 kap. 3 §). Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma rikt- linjer, till vårdgivare och de som bedriver socialtjänst om samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Lagen grundar sig på betänkandet SOU 2015:20, Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, dir. 2014:27, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;en översyn av betalningsansvarslagen&lt;/SPAN&gt;. Detta betänkande togs fram som en inte- grerad del av Göran Stiernstedts utredning om en nationell samordnare för effektivare resurs- utnyttjande i hälso- och sjukvården (dir. 2013:104), men utifrån det egna direktivet 2014:27.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;enligt den nya lagen (4 kap. 4 §), och de förväntas ingå överenskommel- ser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas (4 kap. 5 §). Kommunens betalnings- ansvar regleras i 5 kap. Om huvudmännen inte ingår egna överens- kommelser om tidpunkter och belopp gäller lagens &lt;NOBR&gt;”back-up-lösning”&lt;/NOBR&gt; (5 kap. 4 och 6 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Primärvårdens roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Även patienter som får sitt huvudsakliga behov av hälso- och sjuk- vårdsinsatser från kommunen har ofta en läkare i primärvården med ett medicinskt ansvar för patienten. För att säkra kontinuiteten är det därför angeläget att även den del av primärvården som landsting/regio- ner är huvudman för deltar i samarbetet kring den enskilde, vilket tydliggörs i lagen. En stor mängd vårdplatser uppehålls i dag av utskriv- ningsklara patienter och det bidrar till överbeläggningar i slutenvården. I den nya lagen tydliggörs som ovan beskrivet att både kommunala verksamheter och landstingens öppna vård, ofta primärvård, tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Informationsöverföringen mellan huvudmännen måste fungera och beredskap finnas för att på ett ändamålsenligt sätt ta emot de utskrivna patienterna. Några behöver komma till ett kommunalt boende medan andra kan komma hem under förutsättning att den landstingsfinansie- rade primärvården och kommunen kan erbjuda den vård och omsorg som behövs. Den nya lagen kommer att påverka både den lands- tingsfinansierade och den kommunalt finansierade hälso- och sjuk- vården och omsorgens arbetssätt och samverkan. Ett tydligt syfte med lagen är att skapa en större delaktighet från primärvården i den fort- satta planeringen för patienten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;7.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Initial implementering av den nya lagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Som ovan beskrivits ska huvudmännen, i enlighet med lagen, i sam- råd utarbeta gemensamma riktlinjer – till vårdgivare och de som be- driver socialtjänst – om samverkan enligt den nya lagen. De får också ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas. Om en sådan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;överenskommelse inte ingås gäller i stället de bestämmelser om be- lopp och tidsfrist som anges i lagen 5 kap. 4 och 6 §, LUS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft11"&gt;Utredningen har under våren 2018 tagit del av och gjort en över- siktlig genomlysning av de överenskommelser som finns att tillgå hos landsting/regioner. Flertalet landsting/regioner har valt att ta fram sådana överenskommelser men det finns förhållandevis stora skill- nader mellan hur tidigt man påbörjat planeringen för införandet av den nya lagen och tagit fram överenskommelser i linje med den. Något landsting gjorde en pilot redan under 2017 medan flertalet fattat be- slut någon gång under hösten 2017. En del landsting/regioner har valt övergångslösningar för 2018, andra har beslutat om tillsvidarelösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Detaljeringsgraden i överenskommelserna varierar också mellan cirka 2 och 20 sidor, och man har gjort olika val vad gäller vilka delar som läggs i överenskommelse respektive riktlinjer och rutiner/prak- tiska anvisningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Många har beslutat att beräkna betalningsansvar (för utskrivnings- klara patienter) utifrån ett genomsnitt under en/ett par månader. De överenskomna gränserna för när betalningsansvar för kommunerna ska träda in finns i ett intervall mellan 2 och 5 dagar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Flera av överenskommelserna lyfter att samordnad planering före- trädelsevis ska göras i hemmet efter utskrivning, men att det ska be- stämmas utifrån behov. Vissa lyfter fram att när lämpligt ska samord- nad planering kunna genomföras digitalt/via video. Nästan samtliga överenskommelser har med en punkt om utvärdering men enbart ett fåtal har uttryckligen i överenskommelsen med &lt;NOBR&gt;patient-/anhörig-&lt;/NOBR&gt; upplevelse bland de mått och parametrar som ska följas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;Överenskommelserna lyfter i flera fall huvudprinciper eller värde- grund för såväl ett &lt;NOBR&gt;patient-/individcentrerat&lt;/NOBR&gt; arbetssätt som för hur parterna ska förhålla sig till varandra. Många överenskommelser lyfter också vikten av att arbeta vårdpreventivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;I princip samtliga överenskommelser har skrivelser som reglerar hur eventuella tvister och problem i samarbetet ska hanteras. Några enstaka lyfter specifikt fram att överenskommelsen även gäller offent- ligt finansierade enheter i privat regi och/eller att detta bör framgå av förfrågningsunderlag för verksamheter som avtalas enligt LOU eller LOV.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;
&lt;DIV id="p279dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339279x1.jpg/" id="p279img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td131"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td132"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft23"&gt;Oskar – samverkan mellan kommun och landsting&lt;SPAN class="ft27"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;Våren 2017 startades i Oskarshamn ett samarbete mellan landsting och kommun – projektet Oskar. Arbetssättet initierades och utfor- mades utifrån den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612) tillsammans med en länsgemen- sam överenskommelse om samverkan inom socialtjänst och angrän- sande hälso- och sjukvård i Kalmar län. En del av projektet har varit att utforma en ny digital arena för den nya samarbetsformen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft19"&gt;Från början bestod gruppen av anslutna medlemmar från Oskars- hamns kommun, Oskarshamns sjukhus, Hälsocentralerna och Sam- rehab. I dag ingår även aktörer från närliggande Högsby och Mönsterås kommuner. Utöver aktörer som kommun, hälsocentraler och Sam- rehab deltar i dag också psykiatrin från både Oskarshamn och Högsby i arenan Oskar. En dialog förs kontinuerligt med ytterligare intres- senter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft19"&gt;Oskar innebär en ny samverkansform mellan nämnda aktörer. Ambitionen är att möjliggöra sömlösa och nära övergångar mellan olika nivåer och aktörer. År 2017 genomförde en arbetsgrupp fiktiva möten med cirka 100 patienter. Utifrån dessa möten utarbetades se- dan ett praktiskt och effektivt arbetssätt för interprofessionella be- dömningar. Arbetslaget träffas dagligen via korta videomöten. Det interprofessionella arbetslaget värdesätter särskilt patientperspektivet. Patienten ska alltid känna sig trygg och omhändertagen oavsett vård- givare eller plats i vårdkedjan. Förutom bedömningen av patienter möj- liggör och fördjupar den dagliga kontakten en utökad dialog mellan aktörerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft52"&gt;Oskar har bland annat visat positiva effekter för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;personcentrerad närsjukvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;korta ledtider,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;gemensam målbild för olika vårdgivare,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;strukturerat och effektivt arbetssätt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;att tillsammans successivt utveckla en gemensam plattform för digitala möten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Se även projektets hemsida: https://www.ltkalmar.se/samarbetsportalen/uppdrag_samverkan/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;oskar-samverkan-kommun-och-landsting/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;
&lt;DIV id="p280dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339280x1.jpg/" id="p280img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Samverkan mellan huvudmännen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p647 ft160"&gt;En viktig del i det fortsatta arbetet blir en utvärdering av Oskars in- verkan på medborgare och systemet. Oskar följs därför i forsknings- projektet, ”Kontinuitet i vården för personer med komplexa behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;hur vet vi vad som fungerar?”. Projektet genomförs av en forskar- grupp från Linnéuniversitetet och Karolinska Institutet. Bland annat undersöks hur samverkan inom och mellan olika system av integrerad vård har organiserats på &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;mikro-,&lt;/NOBR&gt; meso- och makronivå för att identi- fiera best practice.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="p281dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339281x1.jpg/" id="p281img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft176"&gt;Nationell plan&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p583 ft17"&gt;för en god och nära vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vart är vi på väg?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p649 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;8.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Fördjupad målbild och färdplan: från akutsjukhus till nära vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Den gemensamma färdplanen och målbil- den för omstruktureringen av hälso- och sjukvården behöver för- djupas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft11"&gt;Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård och omsorg, som stärker hälsan. Målet är också att patienten är del- aktig utifrån sina förutsättningar och preferenser. Primärvården är navet i vården och omsorgen och samspelar både med annan spe- cialistvård på och utanför sjukhusen, med övrig kommunal hälso- och sjukvård och med socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft11"&gt;Den personcentrerade vården tydliggörs i färdplanen, där patientperspektivet lyfts i bilden, liksom medarbetarperspektivet. Entiteter som av många lyfts som avgörande för att nå målbilden betonas, såsom kompetensförsörjning och utvecklingen av digi- talisering kopplat till Vision &lt;NOBR&gt;E-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025. Så även beslut i lands- ting/regioner och kommuner som förankrar omstruktureringen i den egna kontexten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;De första versionerna av målbild och färdplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;I utredningens direktiv fastslås att vi ska ta fram en nationell plan, där primärvården är utgångspunkt för en ökad närhet till patienten, senast 1 juni 2018. Denna redovisning kan också vid behov innehålla ytterligare förslag till lagändring, utöver de förslag som presenterades&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft25"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;i utredningens första delbetänkande juni 2017. I det första delbetän- kandet föreslog utredningen en färdplan som ett första utkast till den nationella plan det åligger utredningen att föreslå. Utredningen föreslog även en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första linjens hälso- och sjukvård, en hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Utredningens förslag till gemensam färdplan för den samordnade omställningen av hälso- och sjukvården till en modern, jämlik, till- gänglig och effektiv vård med fokus på primärvården tar sin utgångs- punkt i den svenska hälso- och sjukvårdens historia, och tar sikte på målbilden. Såväl statliga initiativ som initiativ av andra aktörer i hälso- och sjukvården kan omfattas. Färdplanen föreslogs omfatta såväl utredningstiden som det fortsatta arbetet med omställningen utifrån utredningens kommande förslag. En prioriterad del i omställ- ningen föreslogs vara utformningen av ett nationellt uppdrag för pri- märvården, Primärvård NU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;I utredningens första delbetänkande uttalade vi avsikten att i nästa delbetänkande, det föreliggande, fördjupa målbilden och färdplanen, återkomma med förslag på ett nationellt utformat uppdrag för primär- vården samt förslag på uppföljning av omställningen beskriven i färd- planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Synpunkter från remissinstanser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Remissvaren på vårt första delbetänkande gav överlag ett starkt stöd till den föreslagna målbilden. Av de remissinstanser som lämnade syn- punkter på förslaget var 28 positiva och 18 tillstyrkte förslaget med vissa invändningar, medan tio inte hade någon erinran. Inga remiss- instanser avstyrkte förslaget. En återkommande synpunkt var att en gemensam målbild var nödvändig, men att alla instanser inte helt och fullt instämde med utredningens föreslagna målbild. Bland annat efterfrågades ytterligare tydliggörande av samverkansformerna mellan huvudmän. Likaså betonades utvecklingen mot en personcentrerad hälso- och sjukvård, samt vikten av att det hälsofrämjande och före- byggande arbetet synliggörs. Patientens möjlighet till ökad delaktig- het lyftes fram. Behovet av att visa på uthållighet över tid, såväl i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;beslutsprocesser som i hela omställningen lyftes fram. Önskan om ytterligare tydlighet i behovet av att förflytta vård mellan dagens vård- nivåer, och behovet av att stundom decentralisera och stundom, till följd av kvalitets- och effektivitetsskäl samla, vård betonades. Flera aktörer såg ett behov att tydligare inbegripa kommunal hälso- och sjukvård och omsorg i målbilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Även gällande färdplanen var flertalet remissinstanser positiva. Här betonade flera att tidplanens &lt;NOBR&gt;10-årsperspektiv&lt;/NOBR&gt; känns realistiskt, men att det är viktigt att poängtera att förändringen har påbörjats och måste framåtskrida i så snabb takt som möjligt. Flera remiss- instanser lyfte frågan om bemanning och kompetensförsörjning som avgörande för genomförandet av färdplanen. Från flera håll lyftes ock- så nödvändigheten av att beslut fattas på rätt nivå i systemet, i samord- nad tidsföljd och av såväl stat som landsting/regioner och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Några månader efter det första delbetänkandet mottog utred- ningen tilläggsdirektiv i två delar, där en av dessa innebar att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa olika verksamheter bör se ut. Detta, till- sammans med de synpunkter gällande behovet av att synliggöra kom- munernas roll i såväl målbild som färdplan som redan inkommit, med- för i sig ett behov av att se över dessa i föreliggande delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Fördjupad målbild och färdplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Mot bakgrund av ovan redovisade synpunkter i remissvar, utred- ningens tilläggsdirektiv samt vad som i övrigt framkommit under året i utredningens dialoger med olika aktörer föreslår vi nu en för- djupad och förändrad målbild. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Målbilden får då en ny lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård och omsorg, som stärker hälsan. Målet är också att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser. Primärvården är navet i vården och omsorgen och samspelar både med annan specialistvård på och utanför sjukhusen, med övrig kommunal hälso- och sjukvård och med socialtjänsten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft40"&gt;Den personcentrerade vården tydliggörs också i färdplanen, där patientperspektivet flyttar högre upp i bilden, liksom medarbetar- perspektivet. Entiteter som av många lyfts som avgörande för att nå målbilden betonas, såsom bemanning och kompetensförsörjning och utvecklingen av digitalisering kopplat till Vision &lt;NOBR&gt;E-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft18"&gt;Milstolpar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;Färdplanen kompletteras med milstolpar. Milstolparna är av två ty- per; beslutade eller för beslut. Avsikten med dessa är dels att visa på redan beslutade förändringar och tydliggöra deras ikraftträdande. Dels att markera vikten av att regioner/landsting och kommuner, utifrån sin kontext, måste göra sina egna analyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft40"&gt;och härefter fatta vederbörliga beslut som ankommer respektive an- svarsnivå, för att färdplanen ska kunna genomföras och målbilden uppnås. Några av milstolparna representerar också utredningens före- slagna uppföljningspunkter av färdplanen, för att säkra utvecklingen mot den gemensamma målbilden (jfr avsnitt 8.3)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft18"&gt;Ytterligare fördjupning av målbild och färdplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningens avsikt är att i sitt slutbetänkande fortsatt utveckla så- väl målbilden som färdplanen. På samma sätt som hittills kommer det att ske i dialog och nära samarbete med alla de som utredningen i enlighet med sina direktiv har att samverka med; samtliga berörda aktörer. Dialog kommer även fortsättningsvis föras med utredningens befintliga referensgrupper, liksom med utredningens expertgrupp. Dessutom kommer ytterligare en referensgrupp med representation från huvudmän i form av kommunerna att etableras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;
&lt;DIV id="p285dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339285x1.jpg/" id="p285img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Figur 8.1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 class="tr4 td87"&gt;&lt;P class="p264 ft3"&gt;Från akutsjukhus till nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr1 td135"&gt;&lt;P class="p655 ft26"&gt;PATIENTER/BRUKARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr1 td136"&gt;&lt;P class="p26 ft193"&gt;Målbild&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p656 ft26"&gt;/MEDBORGARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr10 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;Målet är att patienten får en &lt;SPAN class="ft194"&gt;god,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft195"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft197"&gt;nära och samordnad vård och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p656 ft26"&gt;VÅRDENS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;omsorg &lt;/SPAN&gt;som stärker hälsan. Målet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td69"&gt;&lt;P class="p656 ft26"&gt;MEDARBETARE&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=16 rowspan=2 class="tr21 td25"&gt;&lt;P class="p109 ft198"&gt;Kompetensförsörjning – Utbildning och fortbildning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;är också att patienten är &lt;SPAN class="ft194"&gt;delaktig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;utifrån sina förutsättningar och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft200"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr0 td135"&gt;&lt;P class="p656 ft26"&gt;LANDSTING/REGIONER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft84"&gt;preferenser. &lt;SPAN class="ft197"&gt;Primärvården &lt;/SPAN&gt;är&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;navet &lt;/SPAN&gt;i vården och omsorgen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 rowspan=2 class="tr8 td135"&gt;&lt;P class="p656 ft26"&gt;OCH KOMMUNER&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=7 rowspan=3 class="tr26 td138"&gt;&lt;P class="p109 ft198"&gt;Vision &lt;NOBR&gt;e-Hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft84"&gt;och samspelar både med annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft203"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;specialistvård på och utanför&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr0 td139"&gt;&lt;P class="p656 ft26"&gt;STAT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft84"&gt;sjukhusen, med övrig kommunal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr5 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;hälso- och sjukvård och med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td8"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td136"&gt;&lt;P class="p657 ft29"&gt;socialtjänsten.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td140"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td141"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td142"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td144"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td145"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td146"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td144"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td144"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td147"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td144"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td143"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td144"&gt;&lt;P class="p24 ft201"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft199"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr10 td69"&gt;&lt;P class="p32 ft205"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td148"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td149"&gt;&lt;P class="p658 ft205"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td150"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2023&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td49"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td151"&gt;&lt;P class="p25 ft205"&gt;2026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td113"&gt;&lt;P class="p659 ft205"&gt;2027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p40 ft113"&gt;– Lag om samverkan vid utskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td135"&gt;&lt;P class="p40 ft113"&gt;från sluten hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=10 class="tr11 td152"&gt;&lt;P class="p660 ft28"&gt;Uppföljningstillfällen för färdplanen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft196"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr29 td135"&gt;&lt;P class="p661 ft113"&gt;– Ny beslutsprocess för den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 class="tr29 td153"&gt;&lt;P class="p662 ft113"&gt;Beslut i landsting/regioner och kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td135"&gt;&lt;P class="p663 ft113"&gt;högspecialiserade vården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td73"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=9 class="tr5 td154"&gt;&lt;P class="p662 ft113"&gt;för att genomföra omställningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td65"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 rowspan=2 class="tr30 td155"&gt;&lt;P class="p663 ft113"&gt;Behovsstyrd vårdgaranti&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=11 rowspan=2 class="tr30 td153"&gt;&lt;P class="p662 ft113"&gt;Nationellt utformat primärvårdsuppdrag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft128"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td156"&gt;&lt;P class="p24 ft115"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td65"&gt;&lt;P class="p47 ft27"&gt;Milstolpar, beslutade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr13 td65"&gt;&lt;P class="p662 ft27"&gt;Milstolpar, för beslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td137"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td157"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td158"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td159"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td160"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td161"&gt;&lt;P class="p24 ft202"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td17"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td90"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td7"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td2"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td41"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft204"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-6px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p664 ft113"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-6px;margin-bottom:6px;" class="p664 ft113"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-3px;margin-top:3px;margin-right:-3px;margin-bottom:3px;" class="p664 ft113"&gt;&lt;![endif]&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-126px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p665 ft29"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-126px;margin-bottom:126px;" class="p665 ft29"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-63px;margin-top:63px;margin-right:-63px;margin-bottom:63px;" class="p665 ft29"&gt;&lt;![endif]&gt;2018:39 SOU&lt;/P&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-406px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p666 ft29"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-406px;margin-bottom:406px;" class="p666 ft29"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-203px;margin-top:203px;margin-right:-203px;margin-bottom:203px;" class="p666 ft29"&gt;&lt;![endif]&gt;vård nära och god en för plan Nationell&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;8.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Hur hänger vården ihop?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I våra dialoger med olika aktörer samt våra referensgrupper har ofta lyfts att den övergripande bilden av hur den svenska hälso- och sjuk- vården samt omsorgen är tänkt att fungera inte är helt tydlig varken för medborgare eller dess medarbetare. Det är stundtals svårt att veta hur de olika delarna i systemet är tänkta att hänga ihop, vare sig i systemet som helhet eller i de olika ”subsystem” som regioner och landsting tillsammans med kommunerna utgör. Det kan göra det onö- digt svårt för medborgarna att veta vart man ska vända sig med olika frågor eller problem kopplade till den egna hälsan. Det kan i värsta fall göra att man avstår från att söka vård, eller söker vård i en annan del av systemet än vad som är mest ändamålsenligt för medborgaren. Resultatet kan också bli att man söker på ”fel” plats utifrån vårdens synsätt, när det egentligen handlar om att informationen till med- borgarna inte varit tydlig eller stödet i att hitta rätt i vården brustit. Många uttrycker i dag att man upplever systemet som fragmenti- serat, och saknar den nödvändiga samordningen mellan olika huvud- män, vårdaktörer, eller insatser som man naturligt förväntar sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Utredningen har i sina dialoger med olika företrädare för vården och omsorgen fått anledning till att återkommande fundera över vil- ken förflyttning det är vi vill åstadkomma ur patienters och brukares perspektiv, och hur den skulle kunna tydliggöras just för patienter, brukare och intresserade medborgare. Det förefaller finnas ett behov av att enkelt och visuellt kunna beskriva ett nuläge och ett önskat läge. Det förefaller också finnas ett behov av att tydliggöra hur hälso- och sjukvården och omsorgen styrs och regleras, för att en nyanse- rad och meningsfull debatt om roller och ansvar i beslutsfattande och resursfördelning ska kunna föras brett och transparant. Över- gripande systemkunskap om ansvarsfördelning, finansieringsprinci- per och vilka grundläggande förutsättningar som finns för olika delar av systemet behöver påminnas om för att debatten om hälso- och sjukvården och omsorgen ska kunna föras på ett konstruktivt sätt. Utredningen har därför tagit fram följande illustrationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;
&lt;DIV id="p287dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B339/H6B339287x1.jpg" style="width:433px;height:649px"  id="p287img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td162"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;Figur 8.2 Hälso- och sjukvården – en gemensam resurs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;
&lt;DIV id="p288dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339288x1.jpg/" id="p288img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Så styrs vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdens organisation på samhällsnivå är en fråga för politisk styrning, och olika länder har valt olika sätt att organisera sin hälso- och sjukvård. Sverige har ett system där ansvaret är förde- lat mellan staten samt landsting/regioner och kommuner (huvud- männen). Riksdag, regering och statliga myndigheter sätter ramarna för hälso- och sjukvården men det är huvudmännen på den regionala och lokala nivån som har det huvudsakliga ansvaret för såväl organi- sering som finansiering av den svenska hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Som medborgare har man möjlighet att påverka samtliga dessa tre nivåer genom allmänna val vart fjärde år. Då kan man rösta i tre olika val, valet till riksdagen samt valen till landstings/regionfullmäktige och till kommunfullmäktige där man är folkbokförd. Dessa tre olika förvaltningsnivåer har olika roller och ansvar när det gäller den svenska hälso- och sjukvården, och det är viktigt att ha med sig i för- ståelsen av hur de olika delarna förhåller sig till varandra och när man genom sin röst vill påverka hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;Staten &lt;/SPAN&gt;har ett övergripande systemansvar och ansvarar för bl.a. normering, tillsyn och utjämningssystem. Riksdagen stiftar lagarna som sätter ramarna för hälso- och sjukvården Därutöver kan reger- ingen och/eller de myndigheter som regeringen bemyndigar utfärda kompletterande mer detaljerade regler på olika områden. Statliga myndigheter har också ansvar för tillsynen, dvs. ansvar att övervaka/ kontrollera att lagar och regler efterlevs. Rent ekonomiskt är statens roll liten. År 2016 stod staten för cirka 1,5 procent av de totala kost- naderna för den svenska hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Det huvudsakliga ansvaret för att organisera och finansiera svensk hälso- och sjukvård ligger till övervägande del på de 21 &lt;SPAN class="ft42"&gt;lands- tingen/regionerna, &lt;/SPAN&gt;och i vissa delar även de 290 &lt;SPAN class="ft42"&gt;kommunerna, &lt;/SPAN&gt;vilka har ansvar för att finansiera och tillhandahålla hälso- och sjukvård (kommunerna har ansvar för hälso- och sjukvård till boende i särskilt boende och – förutom i Stockholms läns landsting – för hemsjuk- vård, jfr avsnitt 5.1). Såväl landsting/regioner som kommunerna har rätt att ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter och via landstings- respektive kommunalskatten finansieras merparten av den svenska hälso- och sjukvården. 2016 stod landstingen och landstingsägda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Hälsoräkenskaper &lt;NOBR&gt;2001–2016&lt;SPAN class="ft29"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;
&lt;DIV id="p289dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339289x1.jpg/" id="p289img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p667 ft13"&gt;bolag för 56,7 procent av de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna i Sverige och kommunerna för 25,3 procent.&lt;SPAN class="ft117"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft9"&gt;Inom de ramar som ges av lagar och andra nationella regelverk har landsting/regioner och kommuner alltså en stor frihet att, utifrån lokala förhållanden, välja hur man organiserar och tillhandahåller den hälso- och sjukvård man enligt hälso- och sjukvårdslagen har ansvar för att erbjuda. Det ger möjlighet till anpassning utifrån lokal kon- text och behov. Det resulterar ibland också i att tillgång till och kost- nader för olika hälso- och sjukvårdstjänster delvis kan se olika ut på olika håll i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Resterande kostnader fördelas mellan frivilliga sjukvårdsförsäkringar (0,6 procent), hushållens ideella organisationer (0,1 procent), företag (0,5 procent) och hushållens utgifter ur egen ficka/ patientavgifter (15,2 procent).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="p290dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B339/H6B339290x1.jpg" style="width:433px;height:649px"  id="p290img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft3"&gt;Figur 8.3 Traditionella hälso- och sjukvårdsystem&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;
&lt;DIV id="p291dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B339/H6B339291x1.jpg" style="width:433px;height:649px"  id="p291img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td162"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p89 ft3"&gt;Figur 8.4 God och nära vård&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;
&lt;DIV id="p292dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339292x1.jpg/" id="p292img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Omstruktureringen av svensk hälso- och sjukvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Hälso- och sjukvården uppfattas av många i dag som fragmentiserad och svårnåbar. Såväl tillgängligheten och samordningen som möjlig- heten till delaktighet och kontinuitet anses av många brista. Hälso- och sjukvården och omsorgen uppfattas mer som organiserad utifrån vårdens logik än utifrån patient- och brukarperspektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I ett försök att visualisera målbilden utifrån ett personcentrerat synsätt ser vi den nära vården som mer flexibel, ofta mobil, en hälso- och sjukvård och omsorg som möter och inkluderar patienten eller brukaren utifrån var och ens förutsättningar och preferenser. Perso- nen är en aktiv part i att medskapa sin vård utifrån aktuella behov, förutsättningar och preferenser och i det som tillhandahålls har vården redan på systemnivå tagit ansvar för att vården erbjuds utifrån beslu- tade prioriteringsgrunder. Det är tydligt att vården samordnas och hänger ihop oavsett huvudman eller vårdaktör. Stöd till egenvård och förebyggande arbete är centrala delar i bilden. Hälso- och sjukvården och omsorgen mobiliseras utifrån personen, som i det moderna hälso- och sjukvårdssystemet är subjekt i förhållande till vården och omsorgen, inte längre ett passivt objekt. Det är samtidigt viktigt att betona att den som vill ha mer stöd av vårdens medarbetare i sin hälso- och sjukvård och omsorg förstås ska beredas den möjligheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft178"&gt;den personcentrerade vården utgår alltid från frågan ”Vad är viktigt för dig?”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Utredningens fortsatta arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;I vårt fortsatta arbete med att stödja och samordna omställningen mot en god och nära vård, avser utredningen att utveckla innehållet i färdplanen i följande delar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Ytterligare fördjupning av målbilden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Fördjupad analys och eventuella därav följande förslag, gällande hälso- och sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;(inklusive företagshälsovården och elevhälsan), forskning, utveckling och ut- bildning (FoUU) med fokus på primärvården samt den systema- tiska uppföljningen av primärvården på aggregerad nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;I detta arbete avser utredningen arbeta nära Folkhälsomyndigheten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;
&lt;DIV id="p293dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339293x1.jpg/" id="p293img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p218 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Analys av ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård, och därav följande konsekvenser för olika former av hälso- och sjukvårdsorganisationer.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Analys av och förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan under- lättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Utgångspunkten för utredningen kommer vara behovet av en strukturerad samverkan, utifrån individens behov, som resulterar i en samordnad vård och omsorg för patienten/brukaren. Arbetet kommer att ha särskilt fokus på de med störst behov av samord- ning, såsom äldre med många sjukdomar och barn och unga med psykisk ohälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Utifrån resultaten av övriga analyser, såsom den gällande ändamåls- enligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård, överväga vidare förslag gällande utvecklade styrande principer för svensk hälso- och sjukvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Att följa färdplanen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;För att ge samtliga aktörer en gemensam möjlighet att kunna följa förändringen utifrån färdplanen föreslår utredningen att fyra olika storheter årligen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p673 ft9"&gt;Vidare föreslås att nationella samråd kring genomförandet av färdplanen hålls vid tre tillfällen fram t.o.m. 2027. Dessa bör samla representanter från kommunal, landstings/region och statlig nivå för att stämma av status för genomförandet och vid behov föreslå justeringar i inriktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft9"&gt;Myndigheten för vård- och omsorgsanalys föreslås få ett över- gripande uppdrag att bistå med underlag för att ge möjlighet att följa omställningen mot en god och nära vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft18"&gt;Årlig förflyttning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;För att kunna följa den gemensamma förändringen i enlighet med färd- planen föreslår utredningen att fyra olika storheter årligen följs. Dessa storheter, som utgörs av befintliga indikatorer, mått och nyckeltal ska&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;i möjligaste mån vara jämförbara internationellt och redan tidigare följas på nationell nivå. Avsikten med att utifrån dessa storheter följa färdplanen är inte att föreslå indikatorer som är heltäckande för upp- följningen av svensk hälso- och sjukvård. Syftet är att följa just den föreslagna färdplanens utveckling, och utgöra underlag för gemensam diskussion och reflektion mellan olika aktörer på en övergripande nivå. De föreslagna storheterna är inte avsedda att ensamma kunna beskriva utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård på vare sig &lt;NOBR&gt;makro-,&lt;/NOBR&gt; meso- eller mikronivå, utan avser att tillsammans övergripande spegla för- ändringen i enlighet med färdplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;De statliga myndigheter som har uppdrag att följa utvecklingen av hälso- och sjukvården och omsorgen har givetvis de uppdragen oför- ändrade och opåverkade av detta förslag. Likaså har olika myndigheter med tillsynsuppdrag inom hälso- och sjukvården och omsorgen sina uppdrag oförändrade. På huvudmannanivå, liksom på verksamhets- nivå, föreligger, liksom tidigare, behov av uppföljning för egen utveck- ling och utvärdering. Slutligen har utredningens föreslagna storheter för uppföljningen av färdplanen ingen avsikt att förändra det omfat- tande arbete med uppföljande indikatorer som löpande pågår via SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Då omstruktureringen av hälso- och sjukvården innefattar samt- liga aktörer i hälso- och sjukvårdssystemet föreslås att Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys), får ett övergripande upp- drag att bistå med sammanställning av underlag för att ge möjlighet att följa framskridandet av omställningen över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Utredningen föreslår att förflyttningen beskrivs med basår 2013, då direktiven för Effektiv vård beslutades. De olika storheterna är valda utifrån ansatsen att inte öka den administrativa bördan. De an- vänds sedan tidigare i andra sammanhang av olika aktörer i systemet för löpande uppföljning utifrån respektive aktörs uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft13"&gt;Utredningen föreslår följande:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Befolkning: Förtroende för hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Process: Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Medarbetare: Andel (procent) utfärdade specialistbevis i allmän- medicin av totalt antal utfärdade specialistbevis.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Ekonomi: Kostnadsandel (procent) i det som definieras som lands- ting/regioners primärvård i relation till samtlig hälso- och sjukvård i landsting/region.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Befolkningsperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Genom Socialstyrelsens Öppna jämförelser är det möjligt att jämföra kvaliteten på hälso- och sjukvårdens verksamheter i hela Sverige. Det är också möjligt att få aggregerade resultat över tid på nationell nivå. Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården tas fram i samverkan mel- lan Socialstyrelsen och SKL. En indikator i den övergripande uppfölj- ningen är Förtroende för hälso- och sjukvården. Datakälla är Hälso- och sjukvårdsbarometern som genomförs av SKL. I måttet redovisas befolkningens uppfattning om förtroendet för hälso- och sjukvården oavsett om man nyligen har haft kontakt med sjukvården eller ej. Utredningen har valt detta mått då förtroendet för sjukvårdssystemet enligt vår uppfattning är avgörande för själva systemets framgång och möjlighet att uppnå målet om en god och jämlik hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;Vi har övervägt att i stället använda ett mått från Nationella patient- enkäten för att snarare spegla patientperspektiv än befolkningsperspek- tiv. Då denna i nuläget görs för olika delar av vården vid olika tidpunk- ter (t.ex. inte s.k. specialiserad sjukhusvård och primärvård tillsam- mans) är vår uppfattning att det inte lika väl skulle spegla den helhets- bild vi är ute efter att belysa. Vi har också övervägt att använda oss av den svenska delen av ”the Commonwealth Fund’s International Health Policy Survey of Adults in 11 countries” &lt;NOBR&gt;(IHP-studien),&lt;/NOBR&gt; som varje år publiceras av Vårdanalys. I ett rullande &lt;NOBR&gt;tre-årsschema&lt;/NOBR&gt; vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen, patienter 65 år och äldre samt läkare i primärvården. Inte heller denna rapport speglar helheten i sjukvårdssystemet på det sätt vi eftersträvar, och svars- frekvensen i undersökningen är också hittills låg. Utredningen gör därför valet att i stället låta den mer övergripande indikatorn Förtro- ende för hälso- och sjukvården finnas med i underlaget för att följa färdplanen mot målbilden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft14"&gt;Processperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft40"&gt;Även vad gäller processperspektivet föreslår utredningen en indikator från Öppna jämförelser. Indikatorn Oplanerade återinskrivningar in- om 30 dagar används i dag nationellt och internationellt som ett kva- litetsmått inom hälso- och sjukvårdssystem, s.k. readmission rate. Måttet speglar antal patienter 65 år och äldre med utvalda sjukdoms-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;tillstånd som återinskrivs inom 30 dagar. Måttet avser att belysa allt- för tidig utskrivning från den slutna vården, alternativt utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via den öppna vården eller socialtjänsten inte är tillräckligt samordnad. Måttet avser att vara indikator för en sammanhållen vård och omsorg. Den har också använts som fördelningsgrund för statlig prestationsersättning under den nationella satsningen De mest sjuka äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Medarbetarperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Den allmänmedicinska specialiteten är i dag en bristspecialitet (jfr av- snitt 10.3). Givet att primärvården i hög grad utgår från, bland andra, denna specialistkompetens, föreslår vi i ett första skede ett mått som följer utvecklingen av tillgången på specialister i allmänmedicin. Det valda måttet kommer att följa utvecklingen mot fler specialister i allmänmedicin genom att mäta relationen mellan antalet specialister i allmänmedicin och samtliga specialister. Det finns också en brist på flertalet andra yrkesgrupper i primärvården, inte minst distrikts- sköterskor. I kommande betänkande, och utifrån redovisningen av Socialstyrelsens pågående uppdrag inom området, avser utredningen att föreslå en breddning av måttet till att omfatta fler yrkesgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Ekonomiperspektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;I Kolada, kommun- och landstingsdatabasen, finns en samlad till- gång till nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstingsverksamheter som årligen följs upp. Kommun- och landstingsdatabasen ägs av den ideella föreningen Rådet för främ- jande av kommunala analyser (RKA). Medlemmar i föreningen är svenska staten och Sveriges Kommuner och Landsting. I Kolada är det möjligt att följa utvecklingen av landsting/regioners kostnader för det som definieras som primärvård i relation till samtliga hälso- och sjukvårdskostnader i landstingen. Till följd av att det inte finns någon enhetlig definition av primärvård inom landsting/regioner är utredningen medveten om att detta mått i dag inte speglar samma sak i samtliga landsting/regioner (och att det inte inkluderar den del av primärvården som ges med kommunen som huvudman). Utred- ningen ser ändå att måttet kan visa på ett utgångsläge, en förflyttning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft11"&gt;över tid och så småningom en alltmer rättvisande bild av primärvår- dens andel av hälso- och sjukvårdens kostnader på aggregerad nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utifrån utredningens kommande arbete inför slutbetänkandet, med fördjupning i frågor rörande FoUU och innovation, kan ett mått speglande även de delarna av förflyttningen tillföras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Att följa färdplanen över tid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Utöver det ovan beskrivna sättet att följa färdplanen ser utredningen även behov av att skapa hållpunkter då samtliga berörda aktörer på såväl nationell som regional och lokal nivå, tar ett större gemensamt grepp om aktuell status för omstruktureringen och får möjlighet att vid behov justera inriktningen på det fortsatta arbetet för att uppnå målbilden. Som även vissa av remissinstanserna till vårt första del- betänkande lyfte så är det naturligt att en plan för en så pass lång tid och med den omfattning som detta handlar om kan komma att behöva revideras efterhand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p601 ft11"&gt;Vi föreslår därför att nationella samråd kring genomförandet av färdplanen hålls 2021, 2024 och 2027. Inför dessa nationella samråd bör Vårdanalys ges i uppdrag att presentera en statusrapport utifrån de ovan redovisade storheterna samt underlag från samtliga lands- ting/regioner och kommuner. Det sätt som föreslås av utredningen vad gäller att följa färdplanens genomförande utesluter naturligtvis inte möjligheten, och behovet, av forskningsaktiviteter relaterade till den föreslagna förändringen av hälso- och sjukvårdssystemet på så- väl &lt;NOBR&gt;makro-,&lt;/NOBR&gt; meso- som mikronivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;
&lt;DIV id="p298dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339298x1.jpg/" id="p298img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p675 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Landstingen ska rapportera in uppgifter från utförare inom primärvård till en nationell databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;I dagsläget saknar Sverige en syste- matisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå, utifrån gemensamma standarder. Sverige saknar därmed i stor ut- sträckning solida underlag för statistik och forskning samt för att systematiskt följa upp, utvärdera och kvalitetssäkra majoriteten av den hälso- och sjukvård som bedrivs i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft10"&gt;För att den av regeringen aviserade omstruktureringen av svensk hälso- och sjukvård, som vår utredning har i uppdrag att samordna och stödja, ska komma till stånd bedöms det som av- görande att en systematisk uppföljning av primärvården på aggre- gerad nivå brådskande börjar byggas upp. Utan en sådan saknas möjligheter att på ändamålsenligt sätt följa och utvärdera omställ- ningen mot en god och nära vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;8.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Systematisk uppföljning av primärvården: en förutsättning för omstruktureringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft70"&gt;Behovet av systematisk nationell uppföljning av primärvården på aggregerad nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft11"&gt;Att Sverige brådskande börjar bygga upp en nationell systematisk uppföljning av primärvården på aggregerad nivå bedömer utred- ningen som en central förutsättning för att den påbörjade omstruk- tureringen av svensk hälso- och sjukvård, som vår utredning har i uppdrag att samordna och stödja, ska nå sitt mål. Utan en sådan sak- nas möjligheter att på ändamålsenligt sätt följa och utvärdera om- struktureringen mot en stärkt primärvård och god och nära vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft40"&gt;I likhet med Socialstyrelsen, Vårdanalys, SCB och internationella organisationer såsom OECD anser vi att det är problematiskt att Sverige för närvarande i hög grad saknar underlag för statistik och forskning samt systematisk uppföljning av primärvården på aggrege- rad nivå. Det faktum att primärvården hitintills inte varit föremål för&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;riktade statliga satsningar, och de uppföljningar som följer med dessa, förefaller ha lett till att primärvården förblivit något av en blind fläck i den svenska hälso- och sjukvård som i övrigt är mycket väl doku- menterad och uppföljd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I dag finns såväl internationellt som i Sverige stor samsyn kring behovet av att bygga hälsosystem som har en stark primärvård som sin bas. Detta eftersom det även utifrån dagens begränsade data och uppföljning finns en ökande evidens för att en välfungerande primär- vård är associerad med lägre nivåer av undvikbar sluten vård, färre besök på akutmottagningar, bättre hälsoutfall, mer jämlikhet samt långsammare ökningar i kostnaderna för hälso- och sjukvården (jfr avsnitt 2.4). För att vi i Sverige ska kunna använda våra begränsade gemensamma resurser på bästa sätt i den omställning som nu påbör- jats, bedömer dock utredningen att det är avgörande att Sverige får en bättre kunskap om den vård som ges inom primärvården, hur den samspelar med övriga delar av hälso- och sjukvården och hur den upplevs av dem den är till för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;Möjliga ansatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Övergripande kan utredningen i nuläget se två huvudsakliga vägar för att bidra till uppbyggnad av mer systematisk nationell uppfölj- ning av primärvården. Den ena utesluter inte den andra. Oavsett vil- ken väg man väljer så kommer ett omfattande arbete behöva göras med att införa nationellt fackspråk (enhetliga klassifikationer, ter- mer och begrepp) i primärvården för att kunna säkerställa kvaliteten i den uppföljning som görs. I detta sammanhang kan framhållas att Socialstyrelsen i sin instruktion har regeringens uppdrag att skapa och tillhandahålla enhetliga begrepp, termer och klassifikationer samt en ändamålsenlig informationsstruktur inom sitt verksamhets- område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;En utökning av patientregistret till att omfatta primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Som beskrivits i kapitel 5 gav regeringen i november 2010 Social- styrelsen ett uppdrag att påbörja ett utvecklingsarbete avseende data- insamling inom primärvården. Socialstyrelsen föreslog i sin rappor- tering av uppdraget att patientregistret (PAR) skulle utökas till att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft40"&gt;omfatta även primärvården samt gav förslag på utvecklingsarbete och tidsplan för hur förslaget skulle kunna realiseras. År 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag att komplettera vissa uppgifter som redo- visats i rapporteringen och myndigheten överlämnade i novem- ber 2017 promemorian ”kompletterande underlag om nationell data- insamling avseende primärvården”. Sammantaget gör Socialstyrelsen bedömningen att PAR kan utvidgas till att omfatta även primärvården givet att man bedömer att behandlingen är proportionell mot de legi- tima mål som eftersträvas (se avsnitt 5.3). Socialstyrelsen bedömer att behovet av ett nationellt hälsodataregister inom primärvården är stort. Förutom att man kan följa hela befolkningen vad gäller vård- konsumtion och medicinsk praxis så kan det tillsammans med data från övriga hälsodataregister, kvalitetsregister och socialtjänstregister användas till kvalitetsuppföljning (inklusive patientens väg genom vården), jämförelser, utvärdering, analys, epidemiologiska studier och forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft14"&gt;Utökad rapportering till Väntetidsdatabasen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Som beskrivits i avsnitt 4.2.5 finns sedan 2017 ett arbete på SKL där man tillsammans med landsting/regioner tagit fram en utvidgad mo- dell för nationell uppföljning av tillgänglighet i primärvård, genom utökad rapportering till Väntetidsdatabasen på SKL. Arbetet startade som ett projekt under överenskommelsen om insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar m.m. 2017. Modellen stödjer färdplanen mot en god och nära vård bland annat genom upp- följningen av en förstärkt vårdgaranti. Informationsmängderna som den utökade modellen omfattar är uppdelad i mätpunkter, patient- nära information, vårdgivarinformation samt administrativa data och posternas beskrivningar utgår från definitioner i Verksamhetsindel- ning VI 2000, Socialstyrelsens termbank samt &lt;NOBR&gt;ICD-10-SE,&lt;/NOBR&gt; KVÅ. Totalt omfattar modellen 23 olika uppgifter, alla är dock inte obligatoriska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Syftet med uppföljningen i den nationella väntetidsdatabasen är att ge underlag till verksamhetsutveckling och möjlighet till jämförel- ser både inom och mellan landsting. Det möjliggör i sin tur utveckling och förbättring av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. Resultaten presenteras publikt för medborgarna via vantetider.se och 1177.se.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;
&lt;DIV id="p301dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339301x1.jpg/" id="p301img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;I dagsläget rapporterar två landsting/regioner enligt den utökade mo- dellen och i flera landsting/regioner pågår förberedelser för att börja använda uppföljningsmodellen. Bland annat inför det förväntade ikraft- trädandet av ändringar i vårdgarantin för primärvården, som från och med 1 januari 2019 föreslås omfatta såväl läkare som andra legitime- rade yrkesgrupper.&lt;SPAN class="ft81"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;En databas som Väntetidsdatabasen kan dock inte i samma ut- sträckning som en utökning av patientregistret ge underlag till ända- mål såsom kvalitetsuppföljning, utvärdering, analys, epidemiologiska studier och forskning. Indikatorerna kan inte heller kopplas till data i andra register och datakällor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;I dagsläget finns det ej författningsstöd för att personuppgifter från primärvården ska få behandlas i Socialstyrelsens patientregister.&lt;SPAN class="ft80"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Dia- log förs mellan Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Social- styrelsen kring förutsättningarna att utöka patientregistret till att omfatta även primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft11"&gt;Parallellt med detta och som ett kompletterande led i att utveckla en mer systematisk nationell uppföljning av primärvården föreslår utredningen en bestämmelse om att landstingen ska rapportera in vissa uppgifter från utförare inom primärvård till en nationell data- bas. Detta innebär en ny skyldighet för landstingen. En bestämmelse om detta bör tas in i HSL. De uppgifter som ska omfattas av rappor- teringsskyldigheten utgör inte personuppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I ett första skede föreslås följande information omfattas av rap- porteringskrav: kontakttyp, yrkeskategori, och i förekommande fall diagnos och åtgärdskod. Vilka uppgiftskategorier som ska rapporte- ras och till vilken databas bör regleras i förordning. Socialstyrelsen bör få meddela närmare föreskrifter. De föreslagna uppgifterna ingår i den utvidgade modell för nationell uppföljning av tillgänglighet i primärvård som tagits fram för Väntetidsdatabasen på SKL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I utredningens fortsatta arbete kommer vi, i enlighet med våra direktiv, att stödja arbetet med utvecklingen av uppföljningen av pri- märvården i Socialstyrelsens patientregister samt att överväga behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Tillgänglighet i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Förordning (2001:707), &lt;/SPAN&gt;om patientregister hos Socialstyrelsen&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;av eventuella andra åtgärder för att säkerställa förutsättningar för en adekvat uppföljning av primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Överföring av resurser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft40"&gt;I utredningens direktiv står att ett av de förslag i Effektiv vård ut- redningen särskilt ska beakta är överföringen av resurser från sjuk- husvård till primärvård. Som vi konstaterade i första delbetänkandet går detta inte att beskriva enbart i ekonomiska termer och överföring av ekonomiska resurser från ett datum till ett annat. Den överföring av resurser som måste ske kommer många gånger att vara primärt i termer av kompetenser för att bedriva verksamhet, utbildning och forskning. Detta kan i sin tur möjliggöras genom t.ex. förändrade regelverk för digitala lösningar för att tillgängliggöra kompetenser till patienter och mellan vårdens medarbetare, tjänstgöring hos flera olika huvudmän/vårdgivare/utförare och översyn av vårdens och omsorgens utbildningar till såväl innehåll som volym. I föreliggande delbetänkande har utredningen genomfört ekonomiska konsekvens- analyser i förhållande till de förslag vi lägger, men vi vill också fram- hålla det mer generella behovet av överföring av olika slags resurser från den traditionella sjukhusvården till primärvården och den nära vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p91 ft40"&gt;En särskild omständighet i sammanhanget, inte minst när det gäl- ler överföring av ekonomiska resurser, utgörs av det faktum att huvuddelen av finansieringen av hälso- och sjukvården ligger på lands- ting/regioner och kommuner. Den största möjligheten för överföring av resurser från den traditionella sjukhusorganisationen till primär- vården ligger därmed i en omfördelning av landsting/regioners egen budget för hälso- och sjukvården. Vår uppfattning är att en sådan över- föring blir en naturlig effekt av den omställning mot en stark primär- vård och en nära vård som flertal regioner/landsting är på väg mot, och vi uppfattar det därför ändamålsenligt och viktigt att följa just andelen av den ekonomiska resursen som tillfaller primärvården när genomförandet av färdplanen följs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft40"&gt;En ytterligare aspekt är den utbredda uppfattningen, som utred- ningen möter i många av sina dialoger, att primärvården i stora delar av landet redan i dag befinner sig i ett underfinansierat läge. Detta&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;
&lt;DIV id="p303dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339303x1.jpg/" id="p303img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;har också belysts i en rapport från Konkurrensverket&lt;SPAN class="ft71"&gt;6&lt;/SPAN&gt;, där verksam- heter oavsett driftsform i hög utsträckning beskrev en situation med upplevd underfinansiering. När utredningen nu lägger förslag som tydliggör, men egentligen inte i sak förändrar, primärvårdens upp- drag, blir förstås frågan om möjlighet till insatser för att stärka den redan i dag på många håll upplevda underfinansieringen i primärvår- den för viktig för att negligera. Inte minst då det av många uppfattas påverka arbetsmiljön på ett så negativt sätt att det också påverkar möjligheten att rekrytera och behålla medarbetare. Ett sätt att han- tera detta kan vara via en riktad satsning på primärvården i form av en bredare överenskommelse mellan staten och SKL/huvudmännen. En sådan skulle kunna ge bättre förutsättningar för huvudmännen att planera och genomföra den interna omfördelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Omfördelning av resurser på kortare sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Ett flertal av de nu löpande överenskommelserna mellan staten och SKL adresserar delvis primärvården, och innebär en ekonomisk re- sursförstärkning (jfr avsnitt 4.2.4). Utredningens uppfattning är att en liknande överenskommelse, antingen såsom tidigare mellan staten och SKL, alternativt direkt mellan staten och huvudmännen, skulle kunna göras gällande riktade tillskott för en generell satsning på pri- märvården. Vid en sådan eventuell överenskommelse är det av vikt att den stöder utvecklingen i enlighet med utredningens förslag på författning såväl som de framgångsfaktorer för utveckling på huvud- manna- och verksamhetsnivå som utredningen har lyft. Vår bedöm- ning är att det i en sådan satsning är särskilt viktigt att poängtera kon- kurrensneutraliteten, dvs. det bör i överenskommelsen säkerställas att såväl den egendrivna som all övrig offentligt finansierad primärvård omfattas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Utredningen vill framhålla att en sådan överenskommelse bör ta sikte på &lt;SPAN class="ft42"&gt;vilka &lt;/SPAN&gt;principiella förändringar som behöver göras för att stimu- lera omställningen från sjukhustung vård till en nära vård där primär- vården är navet i stort är gemensamma för huvudmännen, men &lt;SPAN class="ft42"&gt;hur &lt;/SPAN&gt;förändringen utformas behöver anpassas till dagens situation i den regionala och lokala kontexten. Överenskommelsen bör vara ett stöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p683 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven kon- kurrens och ekonomiska villkor&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;
&lt;DIV id="p304dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339304x1.jpg/" id="p304img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;till tillitsbaserad förändring. En jämförelse kan göras med den s.k. Patientmiljarden, där riktade medel tillförts landsting/regioner bl.a. för egna förberedelser inför införandet av den behovsstyrda och ut- ökade vårdgarantin som föreslogs i utredningens första delbetänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vår uppfattning är att en sådan överenskommelse med fördel kan kopplas till de föreslagna insatserna för att följa färdplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Omfördelning av resurser på längre sikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;I detta delbetänkande beskriver utredningen kostnaden för att öka antal specialister i allmänmedicin under en längre tidsperiod (jfr av- snitt 10.4.1). I utredningens slutbetänkande har vi för avsikt att på motsvarande sätt beskriva kostnader för utbyggd utbildning av de övriga kompetenser som krävs för att möta framtidens vårdbehov i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;I vårt slutbetänkande kommer utredningen att presentera vår analys av ändamålsenligheten med definitionerna öppen och sluten vård och eventuella förslag till förändring. I samband med detta kommer också de ekonomiska konsekvenserna att redovisas, då sådana förslag kan förutses påverka omfördelningen av resurser mellan dagens vårdformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Det traditionella sjukhusets roll i framtidens vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft18"&gt;Hur påverkas dagens akutsjukvård?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;I detta delbetänkande fokuserar utredningen på förändringar inom primärvården, och framför allt i den del av primärvården för vilken landstingen/regionerna har huvudansvaret. De föreslagna föränd- ringarna kommer, liksom den beslutade koncentrationen av den hög- specialiserade vården&lt;SPAN class="ft80"&gt;7&lt;/SPAN&gt;, att på olika sätt påverka den regionala akut- sjukvården. Vi är medvetna om det, och återkommer till frågan i utredningens slutbetänkande i samband med översynen av ändamåls- enligheten med definitionerna öppen och sluten vård, utöver i de specifika fall som finns omnämnda i konsekvensanalyser av förslagen i föreliggande betänkande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Proposition 2017/18:40&lt;/SPAN&gt;, En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;
&lt;DIV id="p305dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339305x1.jpg/" id="p305img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Utredningens syn är att när ett nationellt utformat uppdrag av primärvården nu föreslås, och en koncentration av den högspeciali- serade vården genomförs, får svensk hälso- och sjukvård en tydligare nivåstrukturering i primär, sekundär och tertiär vård. Utredningens bedömning är att en sådan utveckling är väl i linje med de föränd- ringar som genomförs i övriga nordiska länder och även flertalet andra sjukvårdssystem. En sådan förändring kan också vara gynnsam för möjligheten att begripliggöra och kommunicera hur sjukvårdssyste- met är uppbyggt till medborgarna. Utredningens uppfattning är att det i sig är en förtroendefråga, och att betydelsen av att kunna göra detta på nationell nivå ökar i takt med att såväl transparensen gällande olika vårderbjudande i olika delar av landet som den geografiska rör- ligheten för patienter ökar i allt större utsträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Vid flera tillfällen i processen gällande utformningen av den fram- tida högspecialiserade vården har frågan om konsekvenser för den regionala akutsjukvården lyfts. I samband med att riksdagen antog propositionen uppmanade den även regeringen att tillsätta en parla- mentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ända- målsenlig ansvarsfördelning mellan staten och de nuvarande huvud- männen. I det påbörjade arbetet gällande den högspecialiserade vården vid Socialstyrelsen finns i arbetsprocessen för sakkunniggrupperna ett uppdrag att i samband med de förslag till koncentration som föreslås inom respektive område också värdera konsekvenserna för den akuta regionala vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Frågan adresseras också i Socialstyrelsens rapport Traumavård vid allvarlig händelse&lt;SPAN class="ft81"&gt;9&lt;/SPAN&gt;, där även krisberedskap och det katastrofmedicinska perspektivet tas upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Det har från professionernas sida vid flera tillfällen lyfts farhågor om att när vård flyttas från de traditionella sjukhusmiljöerna görs detta utan hänsyn till behovet av tillräckliga patientvolymer för att upprätthålla god kvalitet, utbildning och forskning, och att den medi- cinska kvalitet som svensk hälso- och sjukvård uppvisar därmed kan hotas av olika initiativ till utflytt av vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Socialstyrelsen. &lt;/SPAN&gt;Att nivåstrukturera nationell högspecialiserad vård – Socialstyrelsens förslag till arbetsprocess&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Traumavård vid allvarlig händelse&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;
&lt;DIV id="p306dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339306x1.jpg/" id="p306img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft40"&gt;Det är en ofta refererad uppgift att svensk hälso- och sjukvård har få vårdplatser i sjukhusmiljö i jämförelse med andra hälso- och sjuk- vårdssystem, och att det påverkar såväl kvalitet och patientsäkerhet som arbetsmiljö på ett negativt sätt, till följd av överbeläggningar och utlokaliserade patienter&lt;SPAN class="ft103"&gt;10&lt;/SPAN&gt;. Farhågor har lyfts att en satsning på första linjens sjukvård och primärvården ytterligare skulle påverka vård- platsantalet på ett negativt sätt till följd av omfördelade resurser. Det har lyfts i dialog med utredningen att just den traditionella fokuser- ingen på akutsjukhusen delvis skulle kunna ligga bakom de svenska framgångarna gällande till exempel förhållandevis låg antibiotika- användning, gott genomslag för ordnat införande av vissa nya meto- der och behandlingar eller hanteringen av strålsäkerhet i samband med röntgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft11"&gt;Utredningens uppfattning är att den omstrukturering av sjuk- vårdssystemet till en hälso- och sjukvård där första linjens sjukvård har en starkare roll än i dag, inte får ske på bekostnad av kvaliteten inom den akuta sjukvården. Utredningen delar uppfattningen att när omstruktureringen genomförs på såväl statlig som huvudmannanivå måste vederbörliga konsekvensanalyser göras av hur akutsjukvården påverkas avseende inte minst möjligheten att upprätthålla jourlinjer, en ändamålsenlig balans mellan akut och elektiv verksamhet, och forsk- ning- och utbildningsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;När vårdplatsfrågan ska belysas behöver bättre system utvecklas för att beskriva rätt kompetensförsörjda vårdplatser i rätt del av sys- temet. En förändrad vårdplatsstruktur, där fler individer vårdas på annan plats än akutsjukhuset, är enligt utredningens uppfattning möjlig och många gånger önskvärd, men förändringen måste göras struk- turerat, med god planering och rimligt tidsatt, till en väl informerad befolkning – inte ske till följd av brist på vissa personalgrupper eller huvudsakligen utifrån ekonomiska perspektiv. Exempel på sådana för- ändringar finns i olika delar av världen, där det &lt;NOBR&gt;”Hospital-at-home”-&lt;/NOBR&gt; koncept som utvecklats vid Johns Hopkins School of Medicine and Public Health är ett av de mer omtalade&lt;SPAN class="ft71"&gt;11&lt;/SPAN&gt;. Exempel finns också i svensk kontext på hur &lt;NOBR&gt;dygnet-runt-vård&lt;/NOBR&gt; kan bedrivas framgångsrikt i större utsträckning utanför akutsjukhuset eller till och med i hemmet om goda förutsättningar för det skapas.&lt;SPAN class="ft71"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Ingen på sjukhus i onödan&lt;SPAN class="ft84"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Hospital at home&lt;/SPAN&gt;, About Hospital at Home&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Landstinget i Kalmar. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Om hemsjukhuset i Borgholm&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;2017-12-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Utredningens målsättning är ett hälso- och sjukvårdssystem som är väl sammanhängande, begripligt för medborgarna och utgående från varje persons individuella behov. Det betyder att traditionella organisatoriska gränser kommer att luckras upp och att nya sätt att organisera sammanhållna vårdsystem kommer att växa fram utifrån olika regionala och lokala behov och förutsättningar. I detta kommer samverkan och samarbete mellan det som traditionellt är olika vård- former och vårdgrenar att behöva utvecklas. Det som i dag inom vår- den är ”vi” och ”de” kommer att behöva vara ett ”vi som tar hand om patienten tillsammans”. Sättet att tala om olika vårdgrenar och vård- organisationer kommer att behöva förändras. Respekt, kunskap och förtroende för varandras olika kompetenser kommer att behöva stärkas. Akutsjukhusens roll kommer att finnas kvar, inte minst när det gäller akuta kirurgiska insatser, intensivvård, traumakirurgi och katastrofmedicinskt omhändertagande, men sjukhusens roll kom- mer att förändras i enlighet med behoven i befolkningen och ut- vecklingen av övrig hälso- och sjukvård och omsorg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Allt utifrån målsättningen att säkerställa förutsättningar att ge rätt vård, vid rätt tidpunkt och på rätt plats i ett tydligt nivåstruktu- rerat system, och alltid utifrån medicinskt prioriterade behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;Förslag till förändrad målbild och färdplan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Utredningens förslag att fördjupa målbild och färdplan bedöms un- derlätta en fortsatt samstämmighet och effektiv förflyttning av hälso- och sjukvårdssystemet i den eftersträvade riktningen. Inte minst be- hovet av att synliggöra de kommunala delarna i målbild och färdplan har lyfts av olika aktörer. Då utredningen erhöll tilläggsdirektiv inom detta område efter överlämnandet av det första delbetänkandet, och därmed efter presentationen av den första versionen av målbild och färdplan uppfattar vi det som av vikt för det fortsatta inklude- rande arbetet med kommunala verksamheter att detta också syn- liggörs i målbild och färdplan. En inkluderande målbild och färdplan bedöms vara av stor vikt och underlätta för alla aktörer att på sin respektive nivå och i sina respektive organisationer fortsätta arbetet med den gemensamma omstruktureringen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p687 ft9"&gt;Förslaget till förändrad målbild och färdplan innebär inte i sig några nya ytterligare kostnader för stat, landsting, kommun eller pri- vata vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Förslag att följa färdplanen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Utredningens förslag att följa fyra olika storheter, valda ur olika per- spektiv, årligen, ger samtliga aktörer en möjlighet till gemensam dia- log och reflektion över omstruktureringen. Dessa storheter är valda utifrån redan inrapporterade data, och ska därmed inte medföra någon ökad administrativ börda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vårdanalys föreslås få ett övergripande uppdrag att bistå med underlag för att ge möjlighet att följa omställningen mot en god och nära vård. Detta förändrar inte statliga myndigheters eller andra aktörers roll i uppföljande och tillsynande delar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Vidare föreslås nationella samråd kring genomförandet av färd- planen vid tre tillfällen fram t.o.m. 2027. Dessa bör samla represen- tanter från kommunal, landstings/region och statlig nivå för att stämma av status för genomförandet och vid behov föreslå justeringar i in- riktningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Dessa samråd kommer under färdplanens avgränsade genomföran- detid att medföra vissa kostnader för staten såsom sammankallande och arrangör av dessa samråd. Beroende på hur man väljer att utforma dem bedöms kostnaden per möte hamna mellan 4 och 5 miljoner kro- nor. Denna kostnad föreslås finansieras genom UO9, ap 1:6, Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Anslaget får användas för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv, samt stärker patientens delaktighet i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Förslagen bedöms tillsammans möjliggöra en fortsatt samordnad utveckling för en god och nära vård. Det är viktigt för den fortsatta samsynen att gemensamma underlag för diskussion finns tillgängliga såväl med viss regelbundenhet, men också inför större samlingar där inriktningen på hela färdplanen belyses. Det är naturligt, och har också lyfts av flera aktörer, att en så omfattande omställning över så lång tid kan behöva justeras under den pågående förändringen. De&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td12"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td133"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft11"&gt;föreslagna samråden ger en möjlighet till en sådan justering med bi- behållen hög inkludering av samtliga aktörer. Vetskapen om att så- dana samråd kommer att hållas bedöms öka motivationen hos olika aktörer att delta på det aktiva sätt som behövs för att förändringen ska komma till stånd. En vetskap om möjligheten att få ta upp och diskutera såväl framgångsfaktorer som svårigheter under resans gång förväntas öka motivationen, modet och viljan hos olika aktörer att delta med sin respektive del i förändringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Förslag om rapporteringskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Förslaget att landstingen ska rapportera in uppgifter från utförare inom primärvård till en nationell databas innebär ett nytt åliggande för landsting/regioner och innebär därmed ett visst intrång i det kommunala självstyret. Att skapa förutsättningar för att på en natio- nell nivå kunna följa upp primärvården bedöms dock som nödvän- digt för att få en bättre kunskap om den vård som ges inom primär- vården, hur den samspelar med övriga delar av hälso- och sjukvården, hur den upplevs av dem den är till för och därigenom slutligen kunna tillhandahålla en bättre och mer likvärdig vård i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Eftersom det redan finns en befintlig databas, under SKL, som är redo att ta emot den efterfrågade rapporteringen (dit samtliga lands- ting redan i dag rapporterar andra uppgifter, och vissa landsting även de här föreslagna uppgifterna) bedömer utredningen att det inte inne- bär några fasta ökade kostnader för landstingen. Däremot kan det för vissa landsting förekomma vissa initiala kostnader, för att an- passa sina system och i största möjliga utsträckning genomföra auto- matisk och inte manuell inrapportering av data. Detta är dock ett arbete av engångskaraktär. Vi menar att målsättningen måste vara att den administrativa bördan inte ska öka. Vår bedömning utifrån den genomförda analysen är att konsekvenserna av en utökad rapporter- ing är möjliga att hantera på ett sådant sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;En del av detta förberedande arbete bedöms dock redan vara under genomförande i landsting/regioner givet de krav på utökad rapporter- ing som följer av att vårdgarantin i primärvården fr.o.m. den 1 januari 2019 utökas till att omfatta samtliga legitimerade yrkesgrupper. I över- enskommelsen om en patientmiljard för 2018 var också hälften av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Nationell plan för en god och nära vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;medlen öronmärkta för just insatser för att införa förstärkt vård- garanti. På motsvarande sätt skulle förberedelsearbete för en utökad rapportering enligt föreliggande förslag kunna inkluderas i en fram- tida överenskommelse mellan SKL och regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Utredningen bedömer att förslagen inte har några konsekvenser för miljön, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet. Försla- gen bedöms inte heller få några konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförut- sättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;
&lt;DIV id="p311dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339311x1.jpg/" id="p311img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p688 ft208"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft207"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p689 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Definitionen av primärvård behöver moderniseras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft206"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska framgå av definitionen att primär- vården ska svara för behovet av sådan medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och rehabilitering som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver andra medi- cinska eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kom- petens. Syftet med ändringen är att tydligt markera att primärvår- den är första vårdnivån och dit individer i första hand ska vända sig med sina hälso- och sjukvårdsbehov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Avgränsningen av primärvårdsbegreppet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Effektiv vård anser att tidigare beskrivning av primärvården i 1982 års HSL är för bred och otydlig. Effektiv vård föreslår att pri- märvårdens uppdrag bl.a. avgränsas genom att det anges att det är första vårdnivån och att den ska ta hand om de allra flesta vårdbehov. Efter Effektiv vårds förslag har 2017 års HSL trätt i kraft. I 2 kap. 6 § 2017 års HSL finns numera en definition av primärvården som utgår från synen på primärvård internationellt. Vår utredning måste i våra överväganden ta utgångspunkt i hur regleringen i 2017 års HSL är utformad. Endast delar av tidigare kritik om otydlighet i beskriv- ningen av primärvården är därför i nuläget aktuell. Att primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft25"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;inom sitt uppdrag ska omhänderta de allra flesta vårdbehov har i 2017 års HSL kommit till uttryck som att primärvården ska svara för grundläggande behov av hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Effektiv vård anser att uttrycket grundläggande i nuvarande reglering ger intryck av att vara synonymt med enkla och okomplice- rade insatser, och förordar i stället uttrycket ”de allra flesta vård- behov”. Vår uppfattning, som får stöd av tidigare förarbeten, är att nuvarande uttryck snarare tar sikte på vanligt förekommande vård- behov, såväl enkla som komplexa. Med en sådan tolkning ska primär- vården svara för de allra flesta vårdbehov. Ett så brett uppdrag kräver flera olika generalistkompetenser. Sällsynta eller sällan förekommande vårdbehov som kräver högre specialisering inom ett visst mer av- gränsat specialistområde omfattas däremot inte (jfr t.ex. regeringens proposition 2017/18:40 En ny beslutsprocess för den högspeciali- serade vården). Enligt utredningens mening är uttrycket ”de allra flesta vårdbehov” i sig dessutom rättsligt sett otydligare än uttrycket grundläggande. Vår utredning anser därför att det inte är nödvändigt att ändra definitionen i det avseendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Mot bakgrund av att många under lång tid har tolkat beskriv- ningen av primärvård på ett annat sätt har vi även övervägt om det är nödvändigt att avgränsa primärvården i förhållande till annan vård på nuvarande sätt. Utredningen har landat i att uttrycket grundläg- gande inte är nödvändigt för att avgränsa primärvårdsbegreppet. Vi föreslår därför att uttrycket grundläggande stryks i definitionen utan att ersättas med något annat uttryck.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Av förarbeten till HSL framgår att avsikten är att primärvården ska utgöra basen i hälso- och sjukvårdssystemet och ta om hand de allra flesta vårdbehov. Ett sådant uppdrag är långt ifrån enkelt. Det krävs gedigen och bred kompetens för att fullgöra det. Att lagtek- niskt avgränsa ett sådant brett uppdrag utan att begränsa det till sjuk- domar, ålder eller patientgrupper och samtidigt vara stringent är inte heller helt enkelt. Att ange exakta gränser för vårdens organisering är inte heller ändamålsenligt. Det behövs beredskap för flexibilitet för att primärvården snabbt ska kunna möta förändrade eller nya be- hov inom hälso- och sjukvården. Detta bör prägla primärvårdens arbetssätt. Av samma skäl är det viktigt med kontinuerlig fortbildning för personalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Omfattningen av primärvårdens uppdrag har diskuterats av ut- redningar och regeringar i decennier. Uppdraget har aldrig beskrivits&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft40"&gt;på ett sådant sätt att det ger stöd för att gränsen för primärvårdens uppdrag ska dras mellan enkla, okomplicerade insatser å ena sidan och kvalificerad vård å andra sidan. Definitionen har dock av en del tolkats på ett så begränsande sätt. Avsikten med regleringen framgår däremot tydligt av förarbeten. För att tydliggöra att primärvården inte enbart ska svara för enkla åtgärder föreslår vi att ordet grund- läggande stryks i definitionen. Vi bedömer att det är tillräckligt att primärvårdens uppdrag avgränsas genom att uppdraget tar sikte på vård som inte är avgränsad till vissa sjukdomstillstånd, vissa patient- grupper eller vissa ålderskategorier. Avsikten är dock inte att göra någon förändring i sak i vad som är primärvårdens uppdrag enligt nuvarande definition.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft14"&gt;Primärvårdens definition bör moderniseras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Utredningen föreslår att definitionen av primärvård i 2 kap. 6 § HSL ändras för att tydligare återspegla den omstrukturering av vården som redan pågår (jfr regeringens proposition 2017/18:83, Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Av nuvarande definition följer att primärvården ska svara för så- dan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande arbete som inte av medicinska, tekniska eller andra särskilda kompetensskäl måste utföras på sjukhus. Uppdraget gäller utan avgränsning av sjukdomar och omfattar alltså både soma- tisk och psykisk hälso- och sjukvård. Som ovan nämnts föreslår ut- redningen att begreppet grundläggande stryks i definitionen. Skälet till det är att ordet inte bedöms vara nödvändigt för att avgränsa primärvården i förhållande till annan vård. Utredningen har även övervägt om det är nödvändigt att behålla beskrivningen av primär- vårdens innehåll. Det finns nämligen en generell risk att en uppräk- ning exkluderar något. Beskrivningen av primärvård har funnits i lag- stiftningen sedan mitten på &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Som tidigare nämnts har HSL nyligen setts över och det ansågs då finnas skäl att föra över beskriv- ningen av primärvård i den nya lagen. Utredningen har inte fått upp- fattningen att beskrivningen i den delen hittills har upplevts på ett begränsande sätt. Vår utredning har inte för avsikt att ändra defini-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;tionen av vilken vård som är primärvården. Vi anser att det för tyd- lighetens skull finns behov av att nuvarande uppräkning behålls i de- finitionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Nuvarande definition har ett sjukhusperspektiv som inte ligger i linje med den inriktning som hälso- och sjukvårdssystemet succes- sivt är på väg mot. I praktiken har sjukhusbyggnaden ofta kommit att avgöra var gränsen går mellan primärvården och annan speciali- serad vård. Som utredningen redogjort för tidigare i betänkandet flyttar en del av den vård som inte behöver utföras på ett sjukhus ut och fullgörs på andra platser. För att stödja den pågående omstruk- tureringen bör gränsdragningen inte kopplas till sjukhusbyggnaden. En mer ändamålsenlig gränsdragning mellan primärvård och annan specialiserad vård bör enligt vår mening enbart ta utgångspunkt i om vården kräver generalist- eller annan specialistkompetens inom olika professioner. Förutom kvalitetsskäl kan även effektivitetsskäl med- föra att vården bör koncentreras och ges utanför primärvården. Det bör därför tydliggöras att det avgörande är om det av kvalitets- eller effektivitetsskäl finns behov av annan medicinsk kompetens än den allmänmedicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan sär- skild kompetens. Uttrycket annan särskild kompetens tar enligt ut- redningens mening sikte på t.ex. om viss teknisk utrustning kräver särskild kompetens som inte finns i primärvården eller om det krävs ett sådant sammansatt kompetensteam av yrkeskategorier som inte finns tillgängliga i primärvården. Kriterierna för gränsdragningen mellan primärvård och övrig vård bör tydligare framgå av definitio- nen av primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft11"&gt;Utgångspunkten ska vara att vård i första hand ges inom primär- vården. Av ordet primärvård följer att det är första vårdnivån. Om patientens behov av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte kan omhän- dertas där, ska primärvården i förekommande fall samordna patien- tens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården, så att patienten får hela sitt vårdbehov tillgodosett på ett sammanhängande sätt. Målet är att nå en sömlös vård som utgår ifrån patientens behov, inte hur hälso- och sjukvården har organiserat sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft10"&gt;Som ovan nämnts är primärvårdens grunduppdrag på intet sätt enkelt eller okomplicerat. Den avgörande gränsen för uppdraget är snarare om ett hälsotillstånd är vanligt förekommande eller mer ovanligt. Det krävs en viss volym för att man ska få tillräcklig kom- petens för att bedöma och behandla olika hälsotillstånd. Det finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;också behov av att samla viss specialistkompetens eller medicinsk utrustning av kvalitets- och effektivitetsskäl. Primärvården kan där- för inte förväntas ta ansvar för ovanliga tillstånd, även om de är till synes enkla. På motsvarande sätt är primärvården väl lämpad för att ta hand om vanligt förekommande tillstånd, även om de är mycket komplexa. Den tekniska och medicinska utvecklingen går hela tiden framåt. Gränssnitten inom hälso- och sjukvårdssystemet är därför inte konstanta. Det innebär att primärvård likt andra begrepp inom hälso- och sjukvården är ett dynamiskt begrepp som förändras över tid. En del av det som en gång betraktades som komplicerat och end- ast kunde utföras av ett mindre antal läkare kan i dag, exempelvis till följd av nya och utvecklade läkemedelsbehandlingar, fullgöras av en generalist. Annat som tidigare behövde utföras som sluten vård på ett sjukhus kan numera utföras i öppen vård (jfr prop. 2017/18:40 s. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Primärvården ska därför på motsvarande sätt som i dag stå för en bred kompetens som kan tillgodose den enskilda individens allra flesta vårdbehov. Det innebär att även primärvård definieras utifrån sitt medicinska innehåll, nämligen generalistens breda kompetens. Sådan primärvårdskompetens innefattar såväl en kompetens att göra en första bedömning av alla slags tillstånd som att bedöma och be- handla flertalet vanliga tillstånd och att bedöma och handlägga medi- cinskt oförklarliga symptom (jfr prop. 2017/18:40 s. 10).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Primärvården kännetecknas av att verksamheten är beroende av flera olika generalistkompetenser som samverkar kring patienten. Det är naturligt att den allmänmedicinska kompetensen är central inom primärvården. Samtidigt krävs det en mängd andra generalist- kompetenser för att klara ett så omfattande grunduppdrag. Det innebär att även för övriga professioner i primärvården är generalist- kompetens nödvändig för att inte skapa onödiga stuprör. De flesta andra specialistkompetenser inom läkarprofessionen kommer därför även i fortsättning att huvudsakligen finnas utanför primärvården. Framför allt i den växande övriga öppna vården. Viss sådan vård kan däremot utföras i nära samverkan med primärvården. Ur ett resurs- perspektiv är det inte alltid självklart att all medicinteknisk utrust- ning ska finnas tillgänglig inom primärvården. Viss utrustning kan vara så kostsam att det inte är försvarbart även om kompetens finns att hantera sådan utrustning där. Den medicintekniska utrustning som behövs för att behandla vanligt förekommande sjukdomar eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;315&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;
&lt;DIV id="p316dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339316x1.jpg/" id="p316img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;skador behöver sällan koncentreras för att uppnå en effektiv använd- ning av hälso- och sjukvårdens resurser. I de fall ett sådant behov finns kan det ske på olika sätt. Det avgörande är inte längre om viss spe- cialistkompetens eller medicinteknisk utrustning koncentreras till en viss typ av byggnad. För att gränsdragningen ska bli mer flexibel bör därför kopplingen till sjukhusbyggnaden i definitionen strykas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Medicinsk bedömning ska göras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utredningen föreslår även att definitionen av primärvård anpassas till den utvidgade medicinska bedömningsgarantin som föreslås för vård- garantin i prop. 2017/18:83.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;För att primärvården ska klara uppdraget och verkligen vara första linjens sjukvård krävs flera olika kompetenser och ett interprofes- sionellt arbetssätt. Detta bör framgå tydligare av definitionen genom att där ange att primärvården även ska svara för medicinska bedöm- ningar. På så sätt anpassas definitionen även till regleringen av vård- garantin inom primärvården. Den medicinska bedömningen kan göras av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har tillräcklig kom- petens för att bedöma patientens hälsotillstånd (se prop. 2017/18:83 s. 47).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft210"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft209"&gt;Nationellt utformat grunduppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Primärvårdens grunduppdrag ska förtydligas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Primärvårdens grunduppdrag ska regleras i förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;Det behövs en tydligare reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft40"&gt;Effektiv vård föreslår att primärvårdens uppdrag regleras i HSL i syfte att skapa en mer jämlik vård över hela landet. Förslaget om hur ett sådant uppdrag kan regleras utgår från 1982 års HSL som endast&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;innehöll en beskrivning av primärvård. Sedan Effektiv vård lämnade sitt betänkande har som tidigare nämnts 2017 års HSL trätt i kraft. I 2017 års HSL har tidigare beskrivning ersatts med en definition av primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft9"&gt;Våra överväganden och förslag om primärvårdens grunduppdrag och hur regleringen bör utformas kommer därför utgå från Effektiv vårds förslag, men anpassas till den nya HSL och de överväganden som vår utredning gör i övrigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Under decennier har det från politiskt håll framhållits att det finns en relativt samstämmig bild av vilka verksamheter som ska ingå i primärvården och ges på första vårdnivån. I samband med att vård- val för primärvården infördes, avstod regeringen ifrån att fastslå ett nationellt uppdrag för primärvården men anförde samtidigt att lands- tingen, utifrån behovet av likvärdig behandling i hela landet, borde samverka för att skapa en så bred gemensam definition av primär- vårdens grunduppdrag som möjligt. Regeringen framhöll även att den fortsatt skulle överväga behovet av att i författning fastställa ett nationellt grunduppdrag för primärvården. Om det skulle visa sig att de krav som landstingen ställer i vårdvalssystemen motverkar eta- blering eller leder till allt för stora skillnader i villkoren för de vård- givare som vill etablera verksamhet eller för patienterna som ska välja vårdgivare, avsåg regeringen att ta initiativ till att i författning fast- ställa ett nationellt grunduppdrag för primärvården (se regeringens proposition 2008/98:74, Vårdval i primärvården, s. 33). Både utred- ningens och Socialstyrelsens kartläggning och Riksrevisionens gransk- ning visar att det fortfarande finns skillnader som inte kan motiveras med regionala eller lokala behov. Synen på primärvårdens uppdrag i kommun och landsting/regioner verkar därmed fortsatt variera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Flera aktörer inom hälso- och sjukvården, både myndigheter, fackförbund och andra organisationer, efterfrågar en ökad nationell styrning av primärvården. Vår utredning kan konstatera att den regio- nala samordning av primärvårdens uppdrag som regeringen förvän- tade sig av landstingen har uteblivit. Vid fullgörandet av vårt uppdrag har utredningen mötts av en i stort sett samstämmig bild av att det krävs en ökad nationell styrning för att alla ska få en jämlik vård i hela landet. Primärvården svarar redan i dag för i princip alla delar av det uppdrag som omfattas av utredningens förslag. Att primärvår- dens grunduppdrag tydligare framgår av en nationell reglering med- för också att det blir tydligare hur hälso- och sjukvårdens resurser&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;bör disponeras. En reglering bidrar även till ett tydligare gränssnitt i förhållande till andra delar av hälso- och sjukvården. Detta förväntas skapa bättre förutsättningar för individen att veta var man i första hand ska söka vård samt för hälso- och sjukvården att i samverkan ge vård utifrån den enskildes behov, förutsättningar och preferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Genom att tydliggöra primärvårdens nationella grunduppdrag kan staten lättare tydliggöra primärvårdens inriktning för att möta be- folkningens behov och önskemål. Motsvarande överväganden har nyligen gjorts för den högspecialiserade vården liksom för apoteks- marknaden (jfr regeringens proposition 2017/18:157 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden, s. 56 och prop. 2017/18:83 s. 40). Vi delar därför Effektiv vårds bedömning att det behövs en starkare och mer enhetlig styrning på strukturnivå i hälso- och sjukvården för att åstadkomma en förändring av primärvården. Vi anser därför att det finns behov av ökad nationell styrning av primärvården för att åstad- komma en god och nära vård i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;En sådan reglering kan inte vara uttömmande. Vårt förslag inne- bär därför en reglering av vad som minst ska erbjudas inom primär- vården i samtliga landsting/regioner och kommuner. Inget hindrar att huvudmännen därutöver inkluderar fler hälso- och sjukvårds- tjänster och kompetenser än de som utredningen anser är nödvän- diga för att fullgöra primärvårdens grunduppdrag. På så sätt stödjer vårt förslag en dynamisk och flexibel hälso- och sjukvårdsstruktur samtidigt som det beaktar den kommunala självstyrelsen och bidrar till en mer jämlik primärvård med patienten i centrum. Avseende be- greppet grunduppdrag noterar utredningen även att regeringen ny- ligen föreslagit att öppenvårdsapotekens grunduppdrag regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;En reglering bör tas in i förordning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Ett nationellt grunduppdrag för primärvården kan i princip regleras i lag, förordning eller föreskrifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Inledningsvis anser vi att det finns behov av både en övergripande definition av vad som är primärvård som vårdnivå och en närmare reglering av vilka grunduppgifter som ankommer på primärvården att fullgöra inom kommun respektive landsting/region. Definitionen av primärvård fyller enligt vår mening en viktig funktion genom att den klargör gränsdragningen mellan primärvård och annan vård. Den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;relativt nya definitionen av primärvård anger den yttre ramen för vad som är primärvårdens uppdrag i hälso- och sjukvårdssystemet. Genom bestämmelsens placering i 2017 års HSL samt dess utform- ning följer att primärvård är en vårdnivå som befolkningen kan möta hos såväl offentliga som privata utförare finansierad av landsting och kommun eller hos privata vårdgivare, utanför det offentligt finansie- rade systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Därutöver anser vi att grunduppdraget för primärvård som lands- ting och kommun ansvarar för bör förtydligas. Vår utgångspunkt är därför att primärvårdens grunduppdrag ska regleras särskilt. Frågan är var en sådan reglering ska placeras. Nya åligganden ska som huvud- regel regleras i lag. Det finns däremot inga konstitutionella hinder för lagstiftaren att delegera en uppgift till regering eller den myndig- het som regeringen bestämmer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Primärvårdens roll som första vårdnivå är så central i hälso- och sjukvårdssystemet att dess närmare uppgifter enligt utredningens mening bör anges på en relativt hög normnivå. Mot den bakgrunden anser vi att frågan inte bör regleras på myndighetsnivå, vilket annars skulle motsvara vad Utredningen om vårdval i primärvården över- vägde (se SOU 2008:37). Frågan är därför om regleringen bör finnas i lag eller förordning. Utredningen har inte för avsikt att föreslå några nya skyldigheter för kommun, landsting/region utan endast att förtydliga vad som redan i dag får anses ankomma på huvudmännen i syfte att nå en mer enhetlig och jämlik primärvård i hela landet. Förslaget speglar alltså snarare det som lagstiftaren avsett under lång tid men som inte har uppfyllts. Även en närmare reglering av befint- liga skyldigheter kan uppfattas som ett ingrepp i den kommunala själv- styrelsen. Det kan därför vara naturligt att först överväga om regler- ingen bör tas in i lag. En naturlig plats för en reglering skulle i så fall vara i HSL. Enligt utredningen bör normnivån i detta fall styras av nuvarande rättsliga struktur. Som nämnts tidigare är HSL en mål- inriktad ramlag. Ett syfte med den senaste översynen av lagen var också att minska detaljregleringen. Lagens struktur skiljer även på de olika huvudmännens ansvarsområden. Den närmare regleringen av primärvårdens grunduppdrag bör enligt utredningens mening gälla oavsett regi, men endast primärvård som är offentligt finansie- rad av kommun och landsting/region. Det innebär att reglerna ska gälla inom ramen för båda huvudmännens ansvarsområden. Enligt utredningens bedömning finns det därför ingen naturlig plats för en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p277 ft40"&gt;bestämmelse om primärvårdens grunduppdrag i HSL:s nya struktur. Givet att primärvården som vårdnivå har såväl landsting/region som kommun som huvudman skulle bestämmelser om ett uppdrag be- höva tas in bägge de kapitel som reglerar huvudmännens ansvar. Vi anser även att regleringens detaljnivå medför att bestämmelserna inte bör finnas i en ramlag. Även att det för närvarande finns bestäm- melser om den högspecialiserade vården i hälso- och sjukvårdsför- ordningen (HSF) talar för att primärvårdens grunduppdrag bör re- gleras i anslutning till den regleringen. Grundläggande bestämmelser om nationell högspecialiserad vård kommer även fortsättningsvis att utgå ifrån en reglering på förordningsnivå, som sedan får konkre- tiseras av Socialstyrelsen (se 2 kap. HSF). För att inte störa HSL:s struktur anser vi därför att närmare bestämmelser om primärvårdens grunduppdrag ska regleras på förordningsnivå. Att regeringen nyli- gen föreslagit att öppenvårdsapotekens grunduppdrag ska regleras i lag ändrar inte utredningens bedömning. Till skillnad från hälso- och sjukvårdsområdet är apotekslagstiftningen redan i dag reglerad på en högre detaljeringsnivå varför en sådan lösning får anses mer naturlig på det området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p696 ft9"&gt;Den av utredningen valda författningslösningen förutsätter att bemyndigande från riksdag till regering tas in i HSL. Med ett väl av- gränsat bemyndigande till regeringen bedömer utredningen att in- trånget i det kommunala självstyret kan avgränsas till bestämmelser om primärvårdens grunduppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;En intresseavvägning i förhållande till det kommunala självstyret&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;En närmare reglering av vilket grunduppdrag som ankommer på pri- märvården att svara för innebär ett visst intrång i det kommunala självstyret. Enligt grundlag får ett sådant intrång inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett det. Med grunduppdrag avser utredningen en övergripande beskrivning av vad primärvården särskilt ska svara för. Det ska även noteras att varken riksdag eller regering får göra mer intrång i den kommunala självstyrelsen än vad som är nödvändigt för att uppnå ändamålet som föranleder en reglering. Det innebär att det måste finnas utrymme&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;för lokala och regionala anpassningar där det är motiverat. En regler- ing bör därför inte vara uttömmande. Enligt praxis har regeringen därför sedan länge varit restriktiva att reglera sådana frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;En reglering måste därför utformas så att en välavvägd balans uppnås mellan å ena sidan intresset av tillgång till en god och nära vård i hela landet och å andra sidan intresset av att vården kan anpas- sas till lokala förutsättningar. Enligt utredningen är dessa intressen i aktuellt fall egentligen inte motstridiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Det är rimligt att utgå ifrån att alla har samma behov av grundläg- gande hälso- och sjukvård oavsett var de bor i landet. Alla föds, lever och dör. Varje enskild individ behöver inte använda alla delar av vår- den under sin livstid. Men överallt i landet finns ett samlat behov av alla hälso- och sjukvårdens delar. Det finns därför ingen anledning för primärvårdens grundläggande utbud att variera. Utredningens kartläggning visar att primärvården i stora drag har samma innehåll i hela landet, men att det finns lokala avvikelser. Alla skillnader kan inte förklaras med hänvisning till att lokala förutsättningar är annor- lunda. Eftersom primärvården ska utgöra basen i hälso- och sjuk- vårdssystemet ska invånare kunna förvänta sig samma grunderbju- dande av primärvården i varje landsting och kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Utredningen anser att det finns behov av att lyfta fram vissa delar av primärvårdens grunduppdrag som inte tydligt framgår av defini- tionen i HSL, men som följer av primärvårdens roll som första vård- nivå. Det behövs för att stödja att hälso- och sjukvården utvecklas med patientens behov, förutsättningar och preferenser i centrum. Det gäller framför allt primärvårdens samordningsansvar i hälso- och sjukvårdssystemet och uppgiften att bedriva forskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Förebyggande arbete utgör en grundläggande del i ett basupp- drag. Hur omfattande det arbetet bör vara är däremot inte en själv- klarhet i alla landsting i dag. Primärvårdens uppdrag för förebyg- gande och rehabiliterande åtgärder behöver därför förtydligas. Primärvårdens ansvar för att ta om hand brådskande vårdbehov som kan hanteras inom primärvården behöver också förtydligas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft40"&gt;Vilka grundläggande förutsättningar som krävs för att kunna full- göra ett brett grunduppdrag påverkas inte heller av geografiska för- hållanden. Kraven som invånare ställer på kompetens och tillgäng- lighet i primärvården kommer i princip vara samma i alla landsting. För att säkerställa att primärvården har samma förutsättningar att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;
&lt;DIV id="p322dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339322x1.jpg/" id="p322img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;vara första vårdnivån i hela landet är det därför nödvändigt att även reglera grundläggande krav på primärvårdens tillgänglighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft40"&gt;Hur vården utformas kan däremot behöva anpassas till regionala och lokala förhållanden, såsom avstånd, demografi och epidemiologi. En god och nära vård kan t.ex. ges i form av mobila team, genom vård i hemmet, digitalt eller på en traditionell &lt;NOBR&gt;hälso-/vårdcentral,&lt;/NOBR&gt; allt utifrån patientens behov. Utredningens förslag har därför utformats så att det finns utrymme för regional anpassning och lokala lösningar. Vår avsikt är att skapa en &lt;NOBR&gt;organisations-,&lt;/NOBR&gt; metod- och teknikneutral reglering. Utredningens ambition är framför allt att förtydliga vad som förväntas av primärvården och de grundläggande krav som är nödvändiga att uppfylla för att fullgöra ett sådant grunduppdrag. I möjligaste mån har utredningen försökt undvika att reglera hur uppdraget ska fullgöras. Den närmare utformningen av primärvår- den överlämnas alltså fortfarande till kommuner, landsting/region men även vårdens medarbetare och patienter. Utredningen föreslår därför en reglering på övergripande och mer principiell nivå. Förslaget påverkas inte heller av i vilken driftsform grunduppdraget fullgörs. På så sätt uppnås enligt vår mening en välavvägd balans mellan statlig styrning och det kommunala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Vilka behov ska mötas?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;I primärvården ska tillhandahållas de kom- petenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för det behov av hälso- och sjukvård som av kvalitets- eller effekti- vitetsskäl inte kräver särskilda tekniska resurser eller annan specia- listkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;Det behövs bred kompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;Primärvårdens grunduppdrag är komplext och mångfacetterat. För att fullgöra uppdraget krävs därför flera olika yrkeskompetenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Den allmänmedicinska specialistkompetensen är central, men även andra specialistkompetenser med generalistkompetens inom en viss åldersgrupp, såsom geriatrik och barn- och ungdomsmedicin, kan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;bidra till att uppfylla primärvårdens grunduppdrag. En god tillgång till läkarkompetens är nödvändig om patienter i större utsträckning än i dag ska få möjlighet att få en fast läkarkontakt inom primär- vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Även läkare med andra specialiteter kan bidra i primärvården, men då mer i en konsultativ roll. Sådan verksamhet kan antingen ske på &lt;NOBR&gt;hälso-/vårdcentralen&lt;/NOBR&gt; eller genom organiserat samarbete med en ex- tern aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;En medicinsk bedömning och medicinsk behandling kan dess- utom göras av flera legitimerade yrkesgrupper. Även för andra yrkes- grupper än läkare bör generalistkompetens eftersträvas för att inte skapa organisatoriska stuprör inom primärvården och inom en en- skild vårdcentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;Distriktssköterskor har en central roll i primärvården utifrån sitt breda kompetensområde. Detta innefattar såväl preventiva som rådgivande, stödjande och behandlande insatser för patienter i alla åldrar. Distriktssköterskans kompetens är nödvändig i hela primär- vården, oavsett om den drivs av landstingen eller kommunerna. Sjuk- sköterska med specifik utbildning inom t.ex. astma/KOL, diabetes, hjärtsvikt eller demens kan arbeta självständigt inom ramen för sitt specifika kompetensområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft40"&gt;Vid framför allt vården av äldre kan det finnas behov av farmaceu- ter som stöd vid läkemedelsgenomgångar. Undersköterskor fyller viktiga roller i såväl vården av äldre som andra delar av primärvården. För att kunna arbeta mer med förebyggande, hälsofrämjande och re- habiliterande insatser behövs förutom distriktssköterskor tillgång till arbetsterapeuter, dietister och fysioterapeuter. För att möta be- hoven hos den växande gruppen patienter med psykisk ohälsa krävs tillgång till hälso- och sjukvårdskuratorer och psykologer. I en pri- märvård som ska ges utan avgränsning till ålder behövs även tillgång till barnmorskor och barnsjuksköterskor inom barnhälsovård, ung- domsmottagningar och mödrahälsovård. Utöver dessa kompetenser kan, beroende på utveckling av t.ex. ny teknik och nya arbetssätt, nya professioner behövas i en framtida primärvård för att uppdraget ska kunna fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;
&lt;DIV id="p324dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339324x1.jpg/" id="p324img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Olika behov ska mötas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Primärvården ska kunna möta en stor mängd patienter med skiftande behov, preferenser och förutsättningar. Samtidigt blir primärvårdens uppdrag alltmer komplext. För att underlätta en omstrukturering av vården har modeller tagits fram i syfte att gruppera patienter utifrån olika typer av behov. Utredningen vill särskilt lyfta fram de arbeten som gjorts av Leading Healthcare&lt;SPAN class="ft81"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;och SKL:s arbete inom ramen för Flippenprojektet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Den akademiska tankesmedjan Leading Healthcare har tagit fram en modell för att beskriva olika behovsgrupper i hälso- och sjukvår- den, se figur 9.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft212"&gt;KRONISKT KOMPLEXT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p701 ft212"&gt;ENKELT KOMPLICERAT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft29"&gt;Källa: Leading Healthcare (LHC).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Leading Healthcare. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Working paper 2016:1&lt;/SPAN&gt;, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Enkelt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft9"&gt;Patienten kan botas vid en vårdepisod och inom en vårdenhet. Efter behandling och uppföljning är patienten färdigbehandlad och inga fler vårdkontakter behövs tills nästa behov uppstår. Patienterna gyn- nas av en lättillgänglig primärvård. Här befinner sig majoriteten av befolkningen när de kommer i kontakt med vården. Antalet personer är stort, kostnaden per åtgärd relativt liten. Aspekter som tillgäng- lighet och valfrihet blir viktiga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Exempel: &lt;/SPAN&gt;akuta infektioner, mindre trauman, bedömning av godartade hudförändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft18"&gt;Komplicerat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft9"&gt;Patienten har tillstånd som kan botas, men behov finns av flera vård- givare/utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Utförarna kan vara inom primärvården eller omfatta den specia- liserade vården och vara av medicinsk akut eller icke akut karaktär. Kännetecknas av att den som först bedömer patienten behöver hjälp i den vidare handläggningen. Ibland, men inte alltid, kommer pati- enten sedan tillbaka till den person som gjorde den första bedöm- ningen. Även här är tillgänglighet ofta viktigare än kontinuitet, dess- utom är korta ledtider mellan vårdprocessens olika delar av vikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Exempel: &lt;/SPAN&gt;akut buksmärta, bröstsmärta, trauma, utredning som invol- verar flera vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p250 ft18"&gt;Kroniskt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft9"&gt;Livslång process, där målet är att undvika försämring i livskvalitet. Vanliga kroniska sjukdomar, så kallade folksjukdomar ingår i primär- vårdens uppdrag. Andra, mer ovanliga sjukdomar tas om hand på specialistklinik. Här är kontinuitet ofta viktigare än tillgänglighet, ofta behövs kontinuitet till ett helt team, t.ex. läkare, diabetesskö- terska, fysioterapeut, dietist för patient med diabetes. Ibland behöver annan specialistkompetens kopplas in, t.ex. vid fotsår. Patientens roll i sin egen vård blir central.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;Exempel&lt;/SPAN&gt;: KOL, hjärtsvikt, diabetes, osteoporos, artros.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;
&lt;DIV id="p326dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339326x1.jpg/" id="p326img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Komplext&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Livslångt tillstånd, flera sjukdomar, flera vårdgivare. Patienter med flera olika tillstånd, ofta kroniska, men ibland av mer akut karaktär. Ofta sköra patienter eller patienter med flerfunktionshinder, men även patienter med sällsynta diagnoser. Kännetecknas av kontinuer- lig kontakt med flera vårdgivare, ofta mer än en huvudman och av stort behov av samordning. Gruppen är relativt liten (cirka 3 pro- cent), men mycket resurskrävande (50 procent av vårdkostnaderna). Här är kontinuitet och samordning viktig, inte bara mellan patient och vårdgivare utan även mellan olika vårdgivare för att kunna arbeta interprofessionellt tillsammans med patienten. Stort behov av indi- viduella lösningar och vårdprogram och riktlinjer saknas ofta eller krockar med varandra vid flera samtidiga sjukdomstillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p707 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Exempel: &lt;/SPAN&gt;äldre med många sjukdomar, psykisk ohälsa med samtidig social problematik, flerfunktionshinder, patienter som omfattas av LSS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Det är viktigt att påpeka att en och samma individ kan befinna sig i och/eller röra sig mellan de olika fälten. Så kan t.ex. en äldre, multi- sjuk patient som normalt befinner sig i fältet Komplex, vid t.ex. en höftfraktur, tas om hand i ett komplicerat förlopp, eller vid en en- klare urinvägsinfektion tas om hand i ett enkelt förlopp, som kan ligga vid sidan av den vanliga vården som rör sig kring patientens kom- plexa behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Utöver dessa grupper finns särskilda grupper där främst preven- tiva insatser behövs, t.ex. barnhälsovård och mödrahälsovård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft14"&gt;Flippen i primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Patienters behov utgår inte bara från vilken/vilka sjukdomstillstånd man har och vilka krav på tillgänglighet, kontinuitet och samordning dessa ställer. Man kan också se på patienters behov utifrån personliga behov, egenskaper och beteenden. SKL har inom ramen för projekt Flippen i primärvården&lt;SPAN class="ft71"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;undersökt olika behov och beteenden bland den svenska befolkningen och delat in i fyra grupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Självständiga och engagerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p708 ft9"&gt;Gruppen har en stark egen vilja och tilltro till sin egen förmåga. De kan, vill och tycker om att ta hand om sig själva. När de söker vård är de väl förberedda och vill vara djupt involverade i sin egen vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Oroliga och engagerade&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p709 ft9"&gt;Gruppen är handlingskraftig och vill ta stort ansvar för sin egen hälsa. De saknar dock grundläggande trygghet och oroar sig för sin hälsa – både i nuet och i framtiden. I kontakt med vården är de relationssökande. Oron kan leda till att de snabbt kontaktar vården när de har problem med hälsan, men också att de väntar för länge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Traditionella och obrydda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p710 ft9"&gt;Gruppen har ett mer distanserat förhållande till sin egen hälsa. De oroar sig inte särskilt mycket för framtida hälsoproblem. De vän- tar länge med att kontakta vården, kopplat till ett förtroende för sjukvården och att livet är som det är. De tycker om att känna sig informerade och involverade men lämnar gärna över besluten till vårdpersonalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft213"&gt;Sårbara och oroliga&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p711 ft9"&gt;En liten men tydlig grupp som av olika orsaker har en svagare position i samhället, vilket leder till en känsla av hopplöshet och att inte kunna påverka sin situation. De känner att de inte har kontroll över sin egen hälsa och tror ofta att de inte kommer att bli lyssnade på i kontakten med sjukvården. Behöver ofta ett handfast och personligt stöd för att kunna navigera rätt i vård- systemet för att minska risken för många besök på akutmottag- ningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Sammantaget visar dessa båda modeller att primärvården behöver kunna organisera sig på olika sätt utifrån olika patientgruppers be- hov, både utifrån sjukdomsbehov som utifrån personliga förutsätt- ningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p712 ft42"&gt;Hur bör regleringen av vilka kompetenser och hälso- och sjukvårds- tjänster som ingår i primärvårdens uppdrag utformas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft40"&gt;En fråga är om det bör framgå tydligare av en reglering vilka kompe- tenser och hälso- och sjukvårdstjänster som ska ingå i primärvården. Det område som primärvården ska svara för framgår på en övergri- pande nivå av definitionen i HSL. Som redogörs för i avsnitt 9.1 och 12.1 innebär det i princip att primärvården ska ta hand om de allra flesta vårdbehov. Mot bakgrund av den blandade bild som trots allt finns om vad som är primärvårdens grunduppdrag skulle en när- mare reglering av vilka kompetenser eller hälso- och sjukvårdstjäns- ter som uppdraget kräver innebära ett välgörande förtydligande. Förutom att en sådan reglering innebär ett större ingrepp i den kom- munala självstyrelsen är den även lagtekniskt svår. Det är inte heller lätt att avgränsa en sådan uppräkning för ett brett primärvårdsupp- drag utan att riskera att styra utformningen av vården mer än nöd- vändigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p713 ft9"&gt;En möjlighet är att i förordning ange de generalistkompetenser som finns inom legitimerade yrkesgrupper och som framför allt är nödvändiga för primärvården. En sådan uppräkning kan däremot inte bli tillräckligt specifik för att lyfta fram vilka särskilda kompe- tenser som faktiskt krävs. Det är inte heller möjligt att göra en ut- tömmande uppräkning om primärvårdsbegreppet ska förbli dyna- miskt. Det finns dessutom kompetenser som behövs men som i dag saknar en enhetlig benämning. Dessa är därför svåra att fånga in i en uppräkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;En annan möjlighet är att ange vilka hälso- och sjukvårdstjänster som ska ingå i primärvården. Risken finns att en sådan uppräkning inte heller blir tillräckligt flexibel i förhållande till hälso- och sjuk- vårdens utveckling. Den bygger även på hur vården organiseras, vil- ket inte stämmer med den inriktning hälso- och sjukvården är på väg mot. En sådan uppräkning talar dessutom inte heller tydligt om vilka specifika kompetenser som behövs. Utredningen bedömer därför att en detaljerad uppräkning inte utgör en ändamålsenlig reglering. För att inte riskera att styra utformningen av vården mer än nödvändigt med hänsyn till det intrång en sådan uppräkning innebär i den kom- munala självstyrelsen har utredningen stannat vid att det på förord- ningsnivå bör anges att primärvården ska tillhandahålla de kompe- tenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara mot&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;behov av hälso- och sjukvård som inte av kvalitets- eller effektivi- tetsskäl kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkom- petens. Avgränsningen av vilka kompetenser och tjänster som avses kommer avgöras av den yttre gränsdragningen i definitionen av pri- märvård i HSL. En sådan formulering är avsedd att omfatta alla de generalistkompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att kunna ta om hand alla vanliga, men inte nödvändigtvis enkla, hälso- och sjukvårdsbehov. I avsnitt 9.3.1 redogörs för utredningens förslag att tydliggöra landstingets skyldighet att säkerställa att ut- förare inom landstingens Vårdval primärvård ensam eller tillsammans med andra ska tillhandahålla de kompetenser och hälso- och sjukvårds- tjänster som krävs för att primärvårdens grunduppdrag ska fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Riktad primärvård bör inte införas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Effektiv vård har föreslagit att primärvården ska organiseras i form av allmän och riktad primärvård där den riktade primärvården ska fullgöra primärvårdens uppdrag för äldre med omfattande behov. Förslaget innebär också att den riktade primärvården inte ska om- fattas av lagen om vårdval. Vi anser inte att det finns skäl att lämna ett sådant förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;Gruppen ”äldre med omfattande behov” är inte en homogen grupp, utan en enskild patient kan över tid och beroende på livssitua- tion gå in och ut ur gruppen. Det skulle riskera en otydlighet, där patienten i värsta fall skulle behöva byta vårdgivare när man går i eller ur den riktade primärvården. Detta skulle minska personkontinui- teten för en av de patientgrupper där kontinuiteten är som allra vik- tigast. Utredningen anser också att en av primärvårdens styrkor är att den kan ge vård utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. En uppdelning i allmän och riktad primärvård riskerar att bidra till en ytterligare fragmentisering av vården. Vi anser att vårt förslag om ett förtydligande av primärvårdens sam- ordnande roll, se avsnitt 9.2.5, möter samordningsbehoven hos dessa patienter. Utredningen har för avsikt att, i sitt arbete med att utreda hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas, särskilt utreda hur be- hoven hos såväl äldre med omfattande behov som andra med stora behov av samordning bäst kan mötas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;
&lt;DIV id="p330dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339330x1.jpg/" id="p330img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p714 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Tillgängligheten i primärvården ska motsvara befolkningens behov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Primärvården ska svara för sådan bråds- kande hälso- och sjukvård som inte av kvalitets- eller effektivi- tetsskäl kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialist- kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p716 ft10"&gt;Primärvården ska organiseras så att tillgängligheten gällande de insatser som omfattas av uppdraget är mycket god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;Tillgängligheten måste vara mycket god&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;För att klara av att möta framtidens behov och vara det naturliga förstahandsvalet för befolkningen är det centralt att primärvården har en mycket god tillgänglighet till de insatser som omfattas av upp- draget. Primärvården behöver därför ta ett större ansvar för att full- göra även brådskande hälso- och sjukvårdsinsatser som kan hanteras på primärvårdsnivå. Detta bör därmed ingå i primärvårdens grund- uppdrag och lyftas fram i en reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Med brådskande insatser avser utredningen insatser som behöver göras senast inom 24 timmar, i vissa fall snabbare, och som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl måste utföras på ett akutsjukhus. För att primärvården ska klara det krävs en bättre tillgänglighet jämfört med vad som är vanligt i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Effektiv vård har föreslagit att landstingens primärvård ska vara tillgänglig under dygnets alla timmar. Vi har uppfattningen att pri- märvården redan i dag har ett uppdrag som kräver att den är tillgäng- lig i den omfattning som är nödvändig för att kunna fullgöra det uppdraget på ett fullgott sätt. Det innebär att delar av primärvårdens tjänster behöver vara tillgängliga hela dygnet, fysiskt eller digitalt, men inte alla tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Utredningen anser att utgångspunkten måste vara att tillgänglig- heten till primärvården framför allt är god under den tiden på dygnet när befolkningen är som mest aktiv. Det är under den aktiva tiden som vårdbehov uppstår eller upptäcks. Tillgängligheten under den tiden bör anpassas till olika typer av vårdbehov. Enligt HSL ska den&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;som har det största behovet alltid ges företräde till vård. Primär- vårdsverksamhet måste därför utformas på ett sådant sätt att bråds- kande vårdbehov kan omhändertas under den tiden då primärvården förväntas vara tillgänglig. Det är rimligt att utgå ifrån att de flesta vårdbehov som bör hanteras i primärvården uppstår eller upptäcks mellan cirka kl. 7 och kl. 22 när befolkningen är som mest aktiv. De vårdbehov som uppstår på natten och kräver omedelbar bedömning och åtgärd är sannolikt sådana att de behöver omhändertas på ett akutsjukhus. Övriga vårdbehov bedöms kunna hanteras under pri- märvårdens öppettider nästa dag. Det förutsätter att det då går att få tillgång till relevanta enheter. Primärvården behöver dock även i fortsättningen fullgöra vissa delar av sitt uppdrag nattetid, såsom be- dömningar i särskilda boenden, konstaterande av dödsfall och utfär- dande av vårdintyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p717 ft40"&gt;De flesta vårdbehov, även brådskande, kan däremot tas om hand på eller i nära anslutning till kontorstid. Under denna tid kan och bör även den allra största delen av planerad verksamhet ske, såväl i kommunernas som i landstingens primärvård och såväl på vårdenhet som vård i hemmet. Att samordna olika resurser under ett mindre antal timmar per dygn är mest resurseffektivt. För att en mottagning eller rehabiliteringsenhet ska fungera effektivt behöver flera kompe- tenser vara på plats samtidigt. En del vårdcentraler stänger i dag sin mottagning redan kl. 16. Om det därefter finns ett tidsglapp tills en anslutande jourmottagning öppnar så blir tillgängligheten till primär- vården enligt utredningens mening alltför begränsad. Det är också viktigt att kommunens sjuksköterskor kan nå läkare dygnet runt utan några tidsglapp. Om tillgången till primärvården ska vara mycket god bör invånare vid behov även kunna få planerade besökstider under något längre tid än vad som är vanligt i dag. Här kan t.ex. note- ras att vissa tandläkarmottagningar har planerad mottagningstid fram till kl. 19. En liknande ordning kan behöva övervägas även för vissa primärvårdsenheter. Senare på kvällen och på helger behöver i första hand vårdbehov som ur vårdsynpunkt är medicinskt brådskande mötas. Det kan då vara tillräckligt att jourmottagningar som är ge- mensamma för ett antal utförare är tillgängliga. Exakt hur tillgången och tillgängligheten till primärvården ska utformas behöver anpassas efter invånarnas behov och önskemål och lokala och regionala förut- sättningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Brådskande hälso- och sjukvårdsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft11"&gt;Vissa vårdbehov som också ryms i primärvårdens uppdrag, är så me- dicinskt brådskande att de inte kan anstå till nästa vardag. Vård måste därför kunna ges även under kvällar och helger. De flesta som i dag söker sig till primärvårdens jourcentraler eller motsvarande med öppettider kvällar och helger, söker för infektioner, mindre trauman/sårskador, nytillkomna buksmärtor och liknande. Utred- ningen anser att primärvården behöver organiseras på ett sådant sätt att den kan möta dessa behov även på kvällar och helger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Jouruppdraget under kvällar och helger kan göras i samverkan mellan utförare. Genom samverkan med sjukhusens akutmottag- ningar underlättas att patienter får rätt vård på rätt plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft10"&gt;Några delar av primärvårdens uppdrag behöver vara tillgängligt dygnet runt, veckans alla dagar, såsom vård av patienter som får kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt eller i särskilt boende. För dessa behöver tillgång till framför allt sjuksköterska och läkare i pri- märvården säkras både kvällar, nätter och helger. Ansvarig sjukskö- terska i kommunen behöver snabbt kunna göra en bedömning och vid behov kunna komma i kontakt med en läkare per telefon. Om behov finns ska man också kunna få en läkarbedömning i boendet, helst inom två timmar. En sådan insats kan medverka till minskad onödig vård på akutmottagning eller vårdavdelning. Primärvården behöver även dygnet runt kunna utfärda vårdintyg och konstatera dödsfall. &lt;NOBR&gt;Dygnet-runt-uppdraget&lt;/NOBR&gt; kan utföras via beredskapsjourlinjer eller på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft40"&gt;Behov av rådgivning, även gällande vårdnivå, nattetid kan mötas via nationell rådgivningstjänst, i dag 1177, eller av annan aktör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Hur bör regleringen om primärvårdens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;avseende brådskande hälso- och sjukvårdsinsatser utformas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft9"&gt;För att tydliggöra vad som förväntas av primärvården föreslår vi att tillgängligheten till primärvården regleras som en del av grundupp- draget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft40"&gt;Effektiv vård har föreslagit att primärvården ska ansvara för akut hälso- och sjukvård som inte kräver vård på sjukhus. Vår utredning anser att det av en reglering bör framgå på ett annat sätt att primär- vårdens s.k. akutuppdrag är något annat än det som akutsjukhusen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;ansvarar för. Utformningen bör även ta hänsyn till den pågående omstruktureringen inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Den akutvård som akutsjukhusen svarar för benämns i nuvarande regleringar som ett omedelbart vårdbehov som inte kan anstå. Någon närmare gräns för vad som är akut går inte att ange men det är vården, inte patienten, som drar gränsen. Den som svarar för vården får göra en bedömning i varje enskilt fall om vårdbehovet kan anstå eller inte (se regeringens proposition 1981/82:97 om hälso- och sjukvårdslag m.m., s. 119). För att skilja den akuta vård som primärvården kan fullgöra från annan akutvård väljer utredningen att använda begrep- pet brådskande vårdbehov i stället för uttrycket omedelbart. Vad som är brådskande vårdbehov får avgöras av vården utifrån medicinsk prioritering. Den yttre ramen för primärvårdens akuta uppdrag styrs av primärvårdens definition. Det är naturligt att akuta livshotande hälsotillstånd omhändertas vid akutsjukhusen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Inte heller i detta fall går att dra någon exakt gräns för vilken vård som är så brådskande att den inte kan anstå. Den som svarar för vår- den får utifrån kvalitets- och effektivitetsskäl avgöra om vårdbeho- vet kan tillgodoses inom primärvården eller om den måste utföras på ett akutsjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Utredningen föreslår därför att det av en nationell reglering fram- går att primärvården ska svara för brådskande hälso- och sjukvård som av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens. Regleringen är avsedd att bidra till att tydliggöra omfattningen av det uppdrag som primär- vården har redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Hur bör kravet på ökad tillgänglighet regleras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Landsting/regioner och kommuner bär ansvaret för att planera och organisera sin primärvård. Utredningen anser att frågan om ökad tillgänglighet till primärvården är så central att det i en särskild be- stämmelse bör anges att primärvården ska organiseras så att tillgäng- ligheten är mycket god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Effektiv vård har föreslagit att primärvården ska vara lätt tillgäng- lig för befolkningen under dygnets alla timmar. Att primärvården ska vara lätt tillgänglig följer redan av andra bestämmelser i HSL. Vi anser därför att det inte bör upprepas på förordningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;Med tillgänglighet avser utredningen mer än väntetider som re- gleras av vårdgarantin. Den tillgänglighet som enligt utredningen därutöver måste vara mycket god är öppettider hos olika typer av mottagningar, närvaron vid hemsjukvård i ordinärt eller särskilt bo- ende och att vården kan tillhandahållas på olika sätt utifrån patien- tens behov, förutsättningar och preferenser. Det är naturligt att till- gängligheten varierar mellan olika delar av uppdraget och mellan vård- former.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Som nämnts ovan bör primärvården vara som mest tillgänglig under den tiden då befolkningen är som mest aktiv. Samtidigt finns vissa delar av primärvården som måste kunna tillhandahållas under hela dygnet, såsom t.ex. hemsjukvård och konstaterande av dödsfall. Enligt vår mening behöver en reglering utformas på ett flexibelt sätt för att möjliggöra verksamhetsmässiga och lokala anpassningar. Ut- redningen anser därför att det är olämpligt att på förordningsnivå reglera exakta öppettider för primärvården. Öppettider kan behöva anpassas till lokala förhållanden. Det kan även tänkas att behoven kan variera mellan olika delar av primärvården. Ett annat skäl som talar mot en sådan reglering är att en god tillgänglighet inte endast är kopplad till öppettider. Det finns även en skyldighet enligt HSL att organisera offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. Vi föreslår därför att det förtydligas att tillgänglighet till primärvården förväntas vara mycket god.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Effektiv vård har föreslagit att det ska regleras i HSL att primär- vården är befolkningens första kontakt med vården. Vår bedömning är att det inte genom reglering går att styra vart befolkningen vänder sig i första hand. Enligt vår mening är det en god tillgänglighet som styr om primärvården i praktiken blir första vårdnivån. &lt;SPAN class="ft42"&gt;Att &lt;/SPAN&gt;primär- vården är avsedd att vara första vårdnivån är sedan länge intentionen i lagen, och framgår redan av namnet. Vår utredning går därför inte vidare med förslaget om att i författning uttryckligen ange att pri- märvården ska vara befolkningens första kontakt med vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Det bör inte införas ett remisskrav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Effektiv vård har föreslagit att det ska krävas remiss från primärvår- den för akut hälso- och sjukvård på sjukhus. Vi anser inte att det finns skäl att lämna ett sådant förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;
&lt;DIV id="p335dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339335x1.jpg/" id="p335img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft11"&gt;Under förutsättning att tillgängligheten till primärvården ökar och patienter där möts av rätt kompetens för att ta om hand deras behov så kommer befolkningen söka sig dit för sådana brådskande vårdinsatser som inte är livshotande. Lika självklart måste det vara att enskilda med livshotande tillstånd själv eller efter rådgivning av 1177 kan söka en akutmottagning. Att införa ett obligatoriskt krav på remiss för vård på akutsjukhus skulle bidra till en ökad och omo- tiverad administrativ börda för primärvårdens medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Personer som trots det söker sig till akutmottagning, med behov som kan tas om hand av primärvården, bör efter initial bedömning kunna hänvisas till vårdcentral, primärvårdens jourmottagning eller, nattetid, till primärvården dagen efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Primärvårdens stödjande uppdrag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Primärvården ska ge sakkunnig informa- tion, rådgivning och stöd utifrån individuella behov, förutsätt- ningar och preferenser till patienter som själv eller med hjälp av närstående kan vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft206"&gt;Skälen för utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft10"&gt;Det ingår redan i dag i primärvår- dens uppdrag att ge råd och stöd till patienter om vilka åtgärder de själva eller med hjälp av närstående kan vidta för att lindra symtom eller behandla enklare hälso- och sjukdomstillstånd. Behovet av råd och stöd till patienter och deras närstående som själva kan och vill vidta åtgärder för att lindra symtom, behandla sjukdomstillstånd och förbättra hälsotillstånd kommer att öka i framtiden. Som basen i hälso- och sjukvårdssystemet är det naturligt att primärvården full- gör en omfattande del av hälso- och sjukvårdens rådgivande och stödjande uppgifter. Av den anledningen finns det skäl att i en natio- nell reglering särskilt lyfta fram primärvårdens rådgivande och stöd- jande uppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Om primärvården svarar för sjukvårdsrådgivningen skapas förut- sättningar för en kostnadseffektiv användning av samhällets resurser. Ett nationellt reglerat uppdrag tydliggör även behovet av en god till- gänglighet för rådgivning när vårdcentralen normalt är stängd. 1177, både via web, telefon och &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; kan fylla en del av denna funktion.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;
&lt;DIV id="p336dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339336x1.jpg/" id="p336img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p308 ft10"&gt;De råd och stöd som avses syftar till att patienterna ska kunna genomföra det som i folkmun benämns egenvård. Enklare förkyl- ning, influensa eller användning av receptfria läkemedel och liknande kan patienten ofta ta hand om på egen hand utan några vårdinsatser från hälso- och sjukvården. Redan i dag bidrar 1177, apotek och vårdcentraler m.fl. på olika nivåer i hälsosystemet till sådant stöd. För att möjliggöra en effektiv användning av hälso- och sjukvårdens resurser är det centralt att befolkningen ännu lättare kan få tillgång till råd och stöd under alla tider på dygnet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Genom en utveckling av de tjänster som 1177 erbjuder via telefon och webbplats skulle en stor del av befolkningens behov av sådan rådgivning kunna mötas, inklusive s.k. egentriagering via formulär. Utredningen anser att det är angeläget att nödvändig samordning mellan SKL/Inera, huvudmännen och den statliga nivån för att säker- ställa att en sådan utveckling snabbt kommer till stånd. Det finns också skäl att på ett tydligare sätt informera befolkningen om de tjänster 1177 tillhandahåller då många ännu inte känner till vad som erbjuds.&lt;SPAN class="ft81"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Enklare egenvård behöver skiljas från patientens medverkan i avancerad vård som regleras i HSL. Den medicinska och tekniska utvecklingen går starkt framåt. I framtiden kommer patienter i allt större utsträckning kunna medverka och själv ta om hand allt mer komplicerade symtom och sjukdomstillstånd. Patienten kommer då successivt ha ett ökat behov av information, rådgivning och stöd om hur hen ska hantera information om sitt hälsotillstånd i olika situa- tioner. För information och råd om patientens medverkan till vård enligt särskilt beslut ansvarar den som har det medicinska ansvaret för åtgärden (jfr avsnitt 5.1.4).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Primärvårdens samordnande roll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Primärvården ska samordna patientens kontakter med andra delar av hälso- och sjukvården i de fall pri- märvården är involverad i patientens vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Hälso- och sjukvårdsbarometern&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;336&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;
&lt;DIV id="p337dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339337x1.jpg/" id="p337img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;Primärvårdens samordnande roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;För patienter med behov av vård från flera delar av hälso- och sjuk- vården behöver vården samordnas på ett bättre sätt än i dag. För att koordineringen ska fungera på ett smidigt sätt för berörda patienter är hög kontinuitet och god tillgänglighet viktiga förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Utgångspunkten bör vara att en patients fasta läkarkontakt i pri- märvården ansvarar för samordning av de medicinska åtgärderna i patientens vård. Här kan även ingå att samordna patientens kontak- ter med andra specialiserade delar av vården. I vissa fall kan det dock vara lämpligare att samordningsansvaret fullgörs av en fast vårdkon- takt i primärvården eller någon annanstans inom hälso- och sjukvår- den. Det medicinska ansvaret finns alltid hos den läkare eller annan profession som ordinerat en viss åtgärd. Detta gäller oavsett om åt- gärden beslutas i primärvården eller i den övriga vården, och är inte kopplad till nyss nämnda samordningsansvar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I de flesta fall räcker denna samordning. För vissa patienter med komplexa vårdbehov och/eller nedsatt autonomi finns även behov av en fast vårdkontakt i primärvården av mer stödjande och/eller administrativ karaktär. Det kan t.ex. röra sig om en äldre multisjuk patient, en patient med svår kronisk sjukdom eller en person med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I dessa fall är ofta många aktörer involverade, t.ex. öppen vård hos flera aktörer inklusive pri- märvården, kommunens hemsjukvård och rehabilitering, &lt;NOBR&gt;LSS-hand-&lt;/NOBR&gt; läggare, Försäkringskassan m.fl. och behovet av hjälp med koor- dineringen är stort. I de fall primärvården är involverad i patientens vård är det naturligt att det är primärvården som på ett övergripande plan svarar för att denna samordning kommer till stånd. I samband med utskrivning från sluten vård ska, när en enhet i den öppna lands- tingsvården har tagit emot ett inskrivningsmeddelande, verksam- hetschefen vid den enheten utse en fast vårdkontakt för patienten. Detta ska ske innan patienten skrivs ut från den slutna vården.&lt;SPAN class="ft71"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Det utesluter dock inte att patienten även kan ha fasta vårdkontakter i andra delar av hälso- och sjukvården. Varje patients behov, förut- sättningar och preferenser bör påverka hur vården organiseras runt patienten. Om patienten har flera vårdkontakter får de tillsammans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Lag (2017:612) &lt;/SPAN&gt;om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2 kap. 3 §.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p15 ft9"&gt;ta ansvar för att patientens vård samordnas på bästa sätt. Exakt hur samordningen ska gå till går inte att ange i en författning. Det måste avgöras av de vårdkontakter som är involverad i det enskilda fallet (jfr regeringens proposition 2016/17:106 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft40"&gt;Primärvården ska ha ett övergripande samordningsansvar som ”spindeln i nätet” i patientens vård i de fall primärvården är involve- rad i för patientens utredning och behandling. Det gäller även för patienter som inte har valt en fast läkarkontakt eller som inte behö- ver eller vill ha en fast vårdkontakt i lagens bemärkelse. Det samord- nande uppdraget får i dessa fall fullgöras av den profession som bäst kan möta den enskildes behov. Var i primärvården samordnings- funktionen finns bör anpassas till patientens behov, förutsättningar och preferenser. Att primärvården särskilt ska svara för samord- ningen av vården runt patienten bör uttryckligen framgå av regler- ingen av primärvårdens grunduppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft14"&gt;Samordning i andra delar av vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft11"&gt;I de fall primärvården är involverad i patientens vård är det naturligt att det är primärvården som har det övergripande ansvaret för att denna samordning kommer till stånd. För att det ska fungera i prak- tiken behöver även övriga delar av hälso- och sjukvården aktivt med- verka i samordningen av patientens vård. En bättre samordning skapar förutsättningar för att kunna bedöma hela patientens sjuk- domstillstånd och undvika att patienter faller mellan stolar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;I de fall eller skeden av vårdförlopp då primärvården inte är in- volverad i patientens vård kan koordinering ske från annan del av vården. Om koordineringsbehovet är omfattande kan t.ex. en fast vårdkontakt utses någon annanstans inom hälso- och sjukvården. Ett sådant behov kan t.ex. finnas för patienter med endast en kronisk sjukdom, t.ex. Parkinsons sjukdom, som sköts på specialistklinik och där varken landstingets primärvård eller kommunen är invol- verad i patientens vård, men där koordineringsbehov ändå finns. Fast vårdkontakt kan finnas i alla delar av hälso- och sjukvården. Dess roll ska anpassas efter patientens behov av kompetens. Var den fasta vårdkontakten bör finnas får avgöras efter vad som är lämpligt i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;
&lt;DIV id="p339dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339339x1.jpg/" id="p339img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Informationsdelning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;För att kunna svara för en samordnande roll är det nödvändigt att primärvården har tillgång till information och personuppgifter om den aktuella patienten. Om det finns anledning att anta att primär- vården inom ramen för dess samordningsansvar kommer att behöva följa upp patientens fortsatta vårdbehov behöver patientens fasta läkarkontakt och/eller fasta vårdkontakt/er få tillgång till uppgifter om vård som getts hos andra vårdenheter. Det är möjligt enligt nu- varande regelverk under förutsättning att vården utförs av samma vårdgivare och patienten samtycker till det (se 4 kap. 1 och 4 §§ jfr med 3 kap. 1 § PDL). När information delas mellan olika vårdgivare måste vissa ytterligare förutsättningar vara uppfyllda (se 6 kap. 1 § och &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; §§ PDL). Utredningen anser att hälso- och sjukvården bör arbeta mer aktivt med informationshanteringsfrågor, dels med hän- syn till den nya dataskyddsförordningen, dels för att utnyttja de möjligheter till informationsutbyte som redan följer av PDL. I andra delar av hälso- och sjukvården kan vårdpersonal t.ex. arbeta mer aktivt med att fråga patienten om hen samtycker till att primärvården får tillgång till uppgifter om patientens aktuella hälsotillstånd i de fall det kan förutses att primärvården kommer att bli involverad i patientens vård i ett senare skede. Om primärvården t.ex. kan behöva svara för vårdens uppföljning eller rehabiliterande insatser efter en operation, bör patientens samtycke till sådan behandling av person- uppgifter inhämtas efter att patienten fått information om vad denna behandling innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft14"&gt;Ansvar för samordningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Landsting/regioner och kommuner ansvarar för att planera och organisera sin hälso- och sjukvård. I det ansvaret bör ingå att skapa förutsättningar för att vården kan samordnas så att patientens vård- behov kan tillgodoses på ett sammanhängande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;dag är bristen på samordning ett av hälso- och sjukvårdens stora problem.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft71"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Många patienter och närstående&lt;SPAN class="ft71"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;vittnar om att de får lägga mycket tid och kraft på att koordinera vårdens olika insatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Samordnad vård och omsorg – En analys av samordningsutmaningar i ett fragmen- terat vård- och omsorgssystem&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Ahrnell, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Britt-Marie,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft85"&gt;Vem tar ansvar för min mans cancer?&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2013-06-13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="p340dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339340x1.jpg/" id="p340img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;och att vårdens aktörer påfallande ofta är okunniga om patientens sjukhistoria. Utredningen anser att det är angeläget att huvudmän- nen skapar förutsättningar för att samordna olika delar av hälso- och sjukvården så att patientens hela hälsotillstånd kan bedömas och be- handlas. Att landstinget har ett sådant ansvar följer delvis av en ny bestämmelse i 7 kap. 2 a § HSL om att landstingen ska organisera hälso- och sjukvården så att den kan ges nära befolkningen (prop. 2017/18:83 s. 46). Utredningen anser att det i detta ansvar ligger såväl ett ansvar för att skapa en ändamålsenlig organisation som för att vårdens utförare har det verksamhetsstöd, ändamålsenligt &lt;NOBR&gt;it-stöd&lt;/NOBR&gt; samt de ekonomiska resurser och kompetenser inom t.ex. diagno- stik, behandling och rehabilitering som behövs för att samordning ska vara möjlig på ett resurseffektivt sätt. Primärvården ska enligt utredningens förslag stå för den samordnande funktionen i de fall primärvården är involverad i patientens vård. I en framtida primär- vård bör annan specialistkompetens kunna involveras genom kon- sultation via primärvården både med och utan patienten i rummet. Landstingen behöver därför organisera hälso- och sjukvården på ett sådant sätt att kompetensen kommer fler till del, även de som bor långt ifrån ett sjukhus. På så sätt kan även övrig vård ges nära patienten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Utbildning och forskning inom primärvårdens område&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska bedrivas forskning i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Landstingen bör ställa krav på att ut- förare i primärvård ska bidra vid genomförande av utbildning så- väl på grundnivå som avancerad nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;Verksamhetsförlagd utbildning och vidareutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Det är stor vikt att alla utförare, såväl inom kommunernas som lands- tingens primärvård, upplåter utbildningsplatser för studenter inom utbildning på såväl grundnivå som avancerad nivå av samtliga i pri- märvården förekommande professioner. Detta för att säkerställa framtida kompetensförsörjning inom primärvården och för att alla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;blivande medarbetare i vården ska få en förståelse för primärvårdens uppdrag. När tyngdpunkten för vården förflyttas från sjukhus till primärvård och den nära vården inklusive hemsjukvård måste det speglas även i utbildningarnas innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredningen vill särskilt lyfta fram möjligheten att använda primärvården för sidotjänstgöring under specialistutbildning inom läkarspecialiteter med nära samarbete med primärvården. Detta för att skapa förståelse för hela sjukvårdssystemet, men också för att primärvården tar hand om en stor del av patienter med tillstånd som även till del tas om hand inom andra specialiteter, såsom intern- medicin, geriatrik, infektionssjukdomar, psykiatri och barn- och ung- domsmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Landstingen har möjlighet att även ställa krav på att utförare i primärvården ska bidra vid genomförande av utbildning såväl på grundnivå som avancerad nivå, även utan att det finns ett rättsligt reglerat krav på det i det nationella uppdraget. Till skillnad från när det gäller forskning är huvudmännens ansvar för utbildning inte när- mare reglerat i HSL. Det är utredningens uppfattning att frågan om utbildningsuppdraget bör ses över i ett lämpligt sammanhang. I sam- band med det bör även detta ingå som en del av primärvårdens grunduppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft10"&gt;Det ankommer i dag på landsting/region och kommun att på olika sätt medverka vid forskningsarbete (18 kap. 2 § HSL). Utredningen föreslår att det av förordning bör framgå att i primärvårdens grund- uppdrag ingår att bedriva forskning. Det behöver skapas förut- sättningar för primärvårdens medarbetare att bedriva och delta i forskningsprojekt såväl inom som utom primärvårdens särskilda kom- petensområden. Primärvården ska även aktivt kunna delta i kliniska prövningar, epidemiologisk forskning samt vid utvärderingar av me- dicinska/tekniska insatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I dag uppfattas forskningskulturen av många som svag och alltför koncentrerad till enstaka enheter i primärvården. Utredningen be- dömer att detta beror på att allmänmedicin är ett relativt nytt akade- miskt område som ännu inte hunnit bygga upp en stark forsknings- kultur, något som också försvåras av att primärvårdens enheter är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;
&lt;DIV id="p342dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339342x1.jpg/" id="p342img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft13"&gt;små och geografiskt spridda. Forskning i primärvården har heller inte premierats av forskningsfinansiärer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft40"&gt;Utredningen menar att utförares ansvar för att medverka vid genom- förande av forskning behöver framgå tydligare i förfrågningsunder- lagen, men också att landsting, regioner, universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra aktörer behöver ta ett större ansvar för att stödja forskning i primärvård och i integrerade vårdsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Primärvårdens förebyggande arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;I primärvården ska tillhandahållas före- byggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patien- tens individuella behov, förutsättningar och preferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;Förebyggande insatser på befolkningsnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p194 ft11"&gt;Förebyggande arbete är avgörande för att samhället och hälso- och sjukvården ska klara framtidens vårdbehov. Genom att förebygga eller skjuta upp insjuknande i akuta eller kroniska sjukdomar eller minska risken för återinsjuknande kan såväl mänskligt lidande undvikas som den begränsade gemensamma resursen användas mer effektivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Alla samhällssektorer har ett ansvar att arbeta för att förebygga ohälsa. Inom hälso- och sjukvårdssektorn har primärvården en sär- skilt viktig roll i det förebyggande arbetet på befolkningsnivå, givet närheten till människors vardag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Vissa delar av det preventiva arbetet fungerar väl, till exempel det allmänna vaccinationsprogrammet och andra delar av barnhälsovår- den, mödrahälsovården och de olika nationella screeningprogram- men, t.ex. mammografi. Även levnadsvanefrågorna har fått en mer framträdande roll efter att Socialstyrelsen tagit fram nationella rikt- linjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor&lt;SPAN class="ft103"&gt;7&lt;/SPAN&gt;, men utvärdering&lt;SPAN class="ft103"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;visar fortsatt på stora skillnader i hur landstingen tar sig an detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnads- vanor&lt;SPAN class="ft87"&gt;, remissversion, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella riktlinjer – Utvärdering Sjukdomsförebyggande metoder&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;
&lt;DIV id="p343dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339343x1.jpg/" id="p343img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft10"&gt;En stor del av det primärpreventiva arbetet sker utanför hälso- och sjukvården, men primärvården ska vara delaktig i samarbete med skola, civilsamhälle, företagshälsovård m.m. För att underlätta arbe- tet kan detta organiseras som ett områdesansvar där området kan vara en kommun eller del av kommun för att underlätta samarbetet med kommunala instanser. Då det i en kommun eller kommundel kan finnas flera utförare i landstingens vårdval för primärvården är ett alternativ att utforma ett sådant folkhälsouppdrag som ett tilläggs- uppdrag för vissa utförare i landstingens vårdval för primärvården. Dessa utförare bör samarbeta med andra utförare i området för att på så sätt få kunskap om epidemiologi i området, uppmärksamma andra aktörer i närmiljön på behov och samarbeta med dem kring åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Förebyggande insatser på individnivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Enligt av riksdagen fastslagna prioriteringsriktlinjer för hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft80"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;ligger prevention i prioriteringsgrupp två av fyra, till- sammans med rehabilitering och habilitering. Trots detta blir det förebyggande arbetet ofta inte tillräckligt prioriterat i förhållande till vilken nytta insatserna ger för patienterna. Primärvården ska i alla vårdkontakter, där det är relevant, ta upp frågan om möjliga förebyg- gande åtgärder med patienten. Det kan röra sig om levnadsvanor som fysisk aktivitet, kost/nutrition, rökning och alkohol eller om fallprevention, trycksårsprofylax, vaccination eller annat. Det är vik- tigt att prevention tas upp på ett sätt som är anpassat till individens behov och förmåga att agera på ett hälsofrämjande sätt. Många invå- nare (86 procent) är positivt inställda till att diskutera sina levnads- vanor med en läkare eller annan vårdpersonal.&lt;SPAN class="ft80"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;För att hjälpa patien- ten att hitta motivation att genomföra önskvärda förändringar i vardagen är det viktigt att arbetet sker på ett strukturerat sätt och i enlighet med kunskapsunderlag, såsom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnads- vanor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Prop. 1996/97:60&lt;/SPAN&gt;, Prioriteringar inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;
&lt;DIV id="p344dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339344x1.jpg/" id="p344img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Förtydligande av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Det förebyggande arbetet är en del av primärvårdens uppdrag som i dag ofta hamnar i skymundan av arbetet med mer synliga behov. Det bör därför tydliggöras i en reglering av primärvårdens uppdrag. Primärvården har ansvar både för primärprevention och sekundär- prevention. Vid vård av vanliga folksjukdomar har ofta patientens levnadsvanor stor betydelse för behandlingsresultatet och risken för komplikationer. Det krävs ett aktivt ledarskap på alla nivåer för att lyfta frågorna. På vårdcentralerna och inom den kommunala hälso- och sjukvården behöver det finnas tydliga rutiner för hur personalen bör samverka för att erbjuda, genomföra och följa upp det förebyg- gande arbetet på såväl individ- som befolkningsnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.2.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Primärvårdens rehabiliterande arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;I primärvården ska tillhandahållas rehabi- literande åtgärder utifrån patientens individuella behov, förut- sättningar och preferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Primärvården har redan i dag ett rehabiliteringsuppdrag. Det finns dock behov av ett förtydligande av vad primärvården svarar för jäm- fört med i dag, då rehabilitering sker både i primärvård, med såväl landsting som kommun som huvudman, och i den övriga vården. Det behöver tydliggöras att samma principer gäller rehabilitering som övrig hälso- och sjukvård. Det innebär att primärvården svarar för all rehabilitering som av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte krä- ver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Vissa delar av rehabiliteringsuppdraget, t.ex. av neuro- logiska sjukdomar såsom Parkinson, kan behöva koncentreras till några enheter, medan största delen av rehabiliteringsuppdraget bör finnas överallt där primärvård bedrivs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Delar av rehabiliteringsuppdraget i primärvården bedrivs i kom- munernas regi. Gränssnitt mellan kommuner och landsting ser olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;
&lt;DIV id="p345dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339345x1.jpg/" id="p345img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;ut i olika landsting. Oavsett var man har satt gränsen behöver rehabi- literingen, särskilt för patienter med komplexa behov, ske samordnat mellan olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Vårdval i primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Hälso- och sjukvårdstjänster i primärvårdens vårdval&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Landstinget ska organisera Vårdval primär- vård så att utförare ensam eller i samverkan med andra särskilt tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att primärvårdens grunduppdrag ska fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningen ser behov av att tydlig- göra särställningen hos det av landstingets vårdval i primärvården som utgår från generalistkompetensen hos bl.a. specialister i all- mänmedicin och distriktssköterskor, och fungerar som navet i den primärvård som bedrivs med landstinget som huvudman. Detta bör benämnas Vårdval primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;Landstingens organisatoriska ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;Offentligt finansierad primärvård kan organiseras på olika sätt och kan ha både landsting/region och kommun som huvudman. När det gäller landstingens primärvårdsuppdrag så är landstingen skyldiga att organisera sin primärvård så att alla som omfattas av landstingets an- svar kan välja utförare (vårdvalssystem). Med utförare avses vård- enhet eller mottagning. Följande avsnitt tar sikte på landstingens vårdvalssystem i primärvården oavsett om en vårdenhet eller mottag- ning drivs i egen regi av ett landsting eller om landstinget har över- låtit driften till en privat utförare. Den närmare utformningen av vårdvalssystem inom primärvården får landstingen bestämma själva utifrån lokala förutsättningar. Så länge bestämmelserna i HSL, upp- handlingslagstiftning samt grundläggande &lt;NOBR&gt;EU-rättsliga&lt;/NOBR&gt; principer om bl.a. proportionalitet, öppenhet, &lt;NOBR&gt;icke-diskriminering&lt;/NOBR&gt; och likabehand- ling beaktas kan flera olika krav ställas på utförare i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft9"&gt;Landsting/regioner får även inrätta olika vårdvalssystem för olika tjänster (se regeringens proposition 2008/09:74 Vårdval i primär- vården s. 51 f). Utredningen har inte för avsikt att ändra på detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;De allra flesta landsting/regioner har i dag valt att inrätta större delen av sin primärvård som ett samlat vårdvalsuppdrag. Ett fåtal landsting har valt att införa flera vårdval inom primärvårdens område (t.ex. separata vårdval för rehabilitering eller barnhälsovård). Dess- utom kan kommunal verksamhet såsom särskilda boenden, där kom- munal primärvårdsverksamhet bedrivs, också organiseras i enlighet med LOV/i vårdvalssystem. Givet detta finns det risk att viss be- greppsförvirring uppstår när man osorterat talar om vårdvalssystem i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft40"&gt;Som framgår av utredningens kartläggning (jfr avsnitt 5.2) har dock samtliga landsting/regioner etablerat &lt;SPAN class="ft48"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;mer omfattande vård- val som utgår från generalistkompetensen hos bl.a. specialister i all- mänmedicin och distriktssköterskor. Dessa kompetenser kan ses som navet i den primärvård som bedrivs med landstinget som huvudman. Detta vårdval motsvarar alltså de hälso- och sjukvårdstjänster och ut- bud som vanligen tillhandahålls via en hälsocentral/vårdcentral/hus- läkarmottagning. Det är också hos utföraren inom detta vårdval som patienterna om de vill, ska få tillgång till och kunna välja en fast läkarkontakt, i enlighet med HSL och PL. Likaså är det den utförare som patienten väljer inom detta vårdval som blir mottagare av den fasta ersättning från landstinget som följer med patientens val. Denna utförare har även som regel – utifrån den fasta ersättningen – visst kostnadsansvar för att ersätta andra utförare/vårdgivare inom primär- vården som ens ”egna patienter” söker sig vidare till. (se även av- snitt 5.2.15).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft9"&gt;Det av landstinget/regionens vårdval inom primärvården som har dessa uppgifter har därmed en särskild roll som skiljer sig från even- tuella övriga vårdval i primärvården i ett landsting/region. Genom att det är här som en eventuell fast läkarkontakt finns och ofta även en eventuell fast vårdkontakt i primärvården, har dessa utförare också en särskilt viktig roll vad gäller samordningen av och kontinui- teten i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Utredningen ser därför ett behov av att tydliggöra särställningen hos detta vårdval och urskilja det från eventuella övriga vårdval inom primärvården genom att skapa en enhetlig terminologi. Utredningen föreslår att det av landstingets vårdval i primärvården som utgår från&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;generalistkompetensen hos bl.a. specialister i allmänmedicin och distriktssköterskor, och fungerar som navet i den primärvård som bedrivs med landstinget som huvudman, ska benämnas Vårdval pri- märvård. Detta tydliggörande är centralt då delar av utredningens förslag specifikt riktar sig till utförare inom detta vårdval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Utredningens förslag om primärvårdens grunduppdrag innebär att de hälso- och sjukvårdstjänster och kompetenser som krävs för att fullgöra primärvårdens grunduppdrag måste bli tillgängliga för den enskilde oavsett vilken utförare inom landstingets Vårdval pri- märvård som denne väljer. Det centrala är &lt;SPAN class="ft48"&gt;att &lt;/SPAN&gt;tjänsterna kommer den enskilde till del, inte hur det sker. Det är upp till respektive landsting att avgöra hur landstingets primärvård ska organiseras, så länge en- skilda får tillgång till alla de hälso- och sjukvårdstjänster som ska er- bjudas. Vårt förslag innebär inte att en utförare själv måste kunna erbjuda det breda utbud som krävs för att fullgöra primärvårdsupp- draget. Inget hindrar att flera utförare samverkar med varandra för att fullgöra uppdraget. Inget hindrar heller att landstinget väljer att bedriva delar av primärvårdsuppdraget i egen regi eller via upphand- ling enligt LOU. Varken hur landstinget eller en enskild utförare väljer att organisera sin primärvårdsverksamhet regleras. Landstinget måste däremot säkerställa att hela primärvårdsutbudet erbjuds patien- ten på ett sammanhängande sätt, motsvarande de krav som lands- tinget formulerar i sitt förfrågningsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft9"&gt;För patienten kommer detta att innebära möjlighet till en mer sammanhållen vård. En patient är dock inte låst till de samverkans- partners som en vald utförare i Vårdval primärvård samarbetar med utan kan välja att vända sig till en annan utförare på motsvarande sätt som i dag. Utredningens uppfattning är att de flesta patienter kom- mer att uppskatta och dra nytta av denna möjlighet till mer samman- hängande vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Det är landstingets ansvar som huvudman att säkerställa att hela primärvårdsutbudet tillhandahålls för de personer som omfattas av dess ansvar, oavsett vilken utförare enskilda väljer. Skyldigheten att erbjuda detta till alla som omfattas av landstingets ansvar är i och för sig inte ny. Utbudet har däremot inte av alla landsting erbjudits be- folkningen på det sammanhängande sätt som utredningen föreslår. Utredningens förslag innebär ett förtydligande av att landstingen är skyldiga att organisera sin primärvård på ett sammanhängande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;En sådan reglering bör tas in i HSL under det kapitel som rör lands- tingets ansvar och reglerar vårdvalssystemet. Av bestämmelsen bör det framgå att landstinget ska organisera Vårdval primärvård så att utförare ensam eller i samverkan med andra erbjuder de kompeten- ser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att primärvår- dens uppdrag ska fullgöras. Att utförare ensam eller i samverkan kan uppfylla ett uppdrag följer redan av lagen (2008:962) om vårdvalsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Nedan följer exempel på hur tillgång till utbudet kan säkerställas. Utredningen bedömer att konstruktionen kommer att fungera oav- sett om landstinget valt att ha &lt;SPAN class="ft12"&gt;ett &lt;/SPAN&gt;samlat vårdval för primärvården eller valt att ha delar av uppdraget som annat vårdval, upphandling enligt LOU eller i egen regi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Exempel 1 – en utförare tillhandahåller själv hela uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Vårdcentral 1 har ett stort antal patienter och därmed underlag för alla nödvändiga kompetenser inom den egna verksamheten. På mot- tagningen finns även rehabilitering med träningssal, liksom barn- hälsovård och mödrahälsovård. Mottagningen har läkaransvar för hemsjukvård och särskilt boende. Hela verksamheten finns under samma tak förutom mödrahälsovården som finns i lokaler några kvarter bort. Exemplet är neutralt i förhållande till driftsform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p733 ft18"&gt;Exempel 2 – utföraren samarbetar med andra för att tillhandahålla uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft10"&gt;På vårdcentral 2 arbetare en läkare och en distriktssköterska. Man samarbetar med en näraliggande vårdcentral om hälso- och sjuk- vårdskurator, psykolog och dietist när patienten har de behoven. Man har även avtal med en rehabiliteringsenhet med tillgång till trä- ningssal, fysioterapeut och arbetsterapeut, samt med barnhälsovård och mödrahälsovård. Samarbetet sker strukturerat och patienten har tillgång till hela utbudet, även i form av första bedömning hos t.ex. fysioterapeut, då triagesjuksköterskan har möjlighet att boka tider direkt hos samarbetspartnern. Exemplet är neutralt i förhållande till driftsform.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;348&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;
&lt;DIV id="p349dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339349x1.jpg/" id="p349img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p734 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft185"&gt;Framgångsfaktorer för huvudmännen i utformningen av sin primärvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft11"&gt;Utredningen har i sitt arbete fått ta del av många goda exempel och idéer från berörda aktörer. Vi har valt att samla sådana exempel på framgångsfaktorer i detta avsnitt, ägnat till inspiration och reflektion över hur man som huvudman kan organisera sin primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Dessa utgör ett komplement till utredningens förslag till förord- ningstext om primärvårdens grunduppdrag. Det är varken möjligt eller önskvärt att reglera i detalj hur landsting och kommuner ska organisera sin primärvård. Hälso- och sjukvården måste kunna för- ändras med samhällsutvecklingen. Varje landsting och kommun be- höver även besluta om dess utformning utifrån lokala förutsättningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Arbetssätt och anställningsformer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Huvudmännen bör verka för stärkt interprofessionellt arbetssätt och lärande i primärvården samt för införandet av mer flexibla former för tjänstgöring och även på andra sätt bidra till göra primärvården till en attraktiv arbetsplats för dagens och morgondagens medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft9"&gt;I syfte att göra primärvården till en attraktiv arbetsplats för dagens och morgondagens medarbetare behöver arbetssätt och tjänstgör- ingsformer ses över och moderniseras. Medarbetare efterfrågar i dag en större flexibilitet och förutsättningarna för att arbeta hos flera arbetsgivare behöver utvecklas. Timanställningar kan t.ex. locka fler pensionärer att arbeta efter uppnådd pensionsålder. Nya arbetssätt syftar också till att bättre möta patientens behov på ett resurseffek- tivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft9"&gt;I Effektiv vård&lt;SPAN class="ft81"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;lyfts fem generella principer för vägledning för ändrade arbetssätt i vården och som riktar sig till huvudmän, vård- givare, verksamhetschefer och medarbetare:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2016:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Effektiv vård&lt;/SPAN&gt;, s. &lt;NOBR&gt;511–512.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;
&lt;DIV id="p350dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339350x1.jpg/" id="p350img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p737 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Utgå från vad som kan göras för att öka nyttan för patienten och se patienten som medskapare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Utgå från vad som kan göras för att öka den personliga kontinui- teten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;Inför produktions- och kapacitetsplanering och utveckla samlad schemaläggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Sök ständigt rätt fördelning av arbetsuppgifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Planera hur ökad effektivitet ska nyttiggöras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;Utredningen vill därutöver lyfta behovet av:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Interprofessionellt teamarbete (jfr bilaga 3), där man utnyttjar allas kompetenser tillsammans kring patienten. Detta gäller även&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft99"&gt;samarbete med mellan primärvårdens och kommunernas med- arbetare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Standardiserade vårdförlopp (SVF), som i dag finns för utredning inom cancerområdet, tydliggör ansvaret för primärvård respek- tive specialiserad vård. Man kan överväga standardiserade vård- förlopp för utredning även inom andra områden, t.ex. demens- sjukdomar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Rätt använd kompetens t.ex. fysioterapeut&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;respektive psykolog&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;första linjen för patienter med muskuloskeletala besvär respek- tive psykiska ohälsa, så att kompetensen hos varje legitimerad profession används så optimalt som möjligt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Karriärstegar för olika professioner, såväl administrativt som kli- niskt och akademiskt (forskning och utbildning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Flexibla former för anställning såsom möjlighet att ha flera ar- betsgivare, kunna arbeta på distans och egna bemanningspooler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SOU 2016:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Effektiv vård, &lt;/SPAN&gt;s. 237.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;
&lt;DIV id="p351dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339351x1.jpg/" id="p351img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft23"&gt;Borgholms Remissgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;Sedan februari 2018 samlas varje tisdagsmorgon alla läkare för att gå igenom alla icke akuta remisser som skrivits sedan förra tisdagen. Remisserna visas på storbildskärm på väggen, en sekreterare ansvarar för visningen och vi läkare turas om att läsa remisserna högt. Alla remisser utom SVF (standardiserade vårdförlopp) och akutremisser hanteras så här. Såväl yngste &lt;NOBR&gt;AT-läkaren&lt;/NOBR&gt; som äldste nestorn får se sina remisser granskas och kommenteras. När vi tillsammans god- känt en remiss får den tillägget ”genom Borgholms Remissgrupp”. På Länssjukhuset ser man mycket positivt på detta arbetssätt och handlägger alla remisser mycket snabbt och på hög kompetensnivå. Det är ingen ide att återhänvisa till ”fortsatt utredning i primärvår- den” när vi tydligt markerat att vi inte kan mer. Trots minst 200 sam- lade distriktsläkarårs erfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft19"&gt;Statistiken som sekreteraren för hjälper oss att se var det är rim- ligt med utbildningsinsatser. Så visade till exempel mängden remis- ser till hudkliniken tydligt på behov av kompetenshöjning. Detta ordnades i samråd med hudkliniken och de av våra läkare som nyss tjänstgjort där. Endokrinologi och Klinisk Fysiologi är andra om- råden där remissernas mängd och olika utformning visat på behov av gemensam kunskap och policy. Vid behov kopplar vi upp oss till någon av organspecialisterna via landstingets Skype och får önskad komprimerad föreläsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft168"&gt;Det finns naturligtvis många fördelar med detta arbetssätt. Den viktigaste är kanske ändå den arbetsgemenskap det skapar. I stället för att vara den ensammaste specialiteten formerar vi ett lag vars slagkraft är svårslagen. Våra Senior Advisors kommer naturligtvis in och är med denna timme. Ett intressant mått på verkningsgraden är att antalet avsända remisser hittills halverats sedan starten. Det är för tidigt att utvärdera den effekten ännu, men trenden är stark.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;
&lt;DIV id="p352dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339352x1.jpg/" id="p352img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Kunskapsstyrning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Huvudmännen bör fortsätta med- verka till genomförandet av landstingens och regionernas kun- skapsstyrningsorganisation, och säkerställa primärvårdens med- verkan i alla relevanta delar av arbetet samt inom lämpliga områden inkludera kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft9"&gt;I arbetet bör man prioritera de diagnosgrupper som är störst i befolkningen eller där det finns störst behov av förbättring samt säkerställa representation av relevanta professioner i arbetsgrup- per och dylikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft11"&gt;Huvudmännen bör ge primärvårdsutförare, såväl inom lands- ting som kommun, möjlighet att delta i relevanta kvalitetsregister.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft13"&gt;Landsting/regioner bör ge samtliga utförare förutsättningar att ansluta sig till PrimärvårdsKvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p750 ft11"&gt;För att kunskap ska implementeras och utvecklas så att det ger bästa möjliga nytta för patienterna, krävs att nationellt kunskaps/besluts- stöd finns tillgängligt i den lokala digitala miljön på ett smidigt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Verksamheter och enskilda professionella behöver också ha möj- lighet att följa sina egna patienters data över tid, såväl på grupp- som individnivå. Det är huvudmännens ansvar att skapa förutsättningar för detta genom såväl system för att tillgängliggöra data, som metod- stöd för verksamhetsutveckling och uppföljning. Data kan vara såväl medicinska data, förskrivning av läkemedel/medicinsk service, som data för produktion, kostnad, bemanning och produktivitet/effekti- vitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Primärvården, såväl inom landsting som kommun bör ges möjlig- heter att delta i relevanta kvalitetsregister under förutsättning att data kan överföras automatiskt, så att onödig administration und- viks. De kvalitetsregister som i dag främst används av primärvården är Nationella diabetesregistret, RiksSvikt, Luftvägsregistret, SweDem, Senior Alert och Palliativa registret. För primärvårdens del finns dess- utom PrimärvårdsKvalitet, ett nationellt system för kvalitetsdata, till vilket samtliga utförare i landstingens primärvård bör ges förutsätt- ningar att ansluta sig.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;
&lt;DIV id="p353dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339353x1.jpg/" id="p353img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p751 ft13"&gt;Webbkollen&lt;SPAN class="ft117"&gt;13&lt;/SPAN&gt;, som drivs av SKL, är ytterligare ett verktyg som kan användas för att följa upp verksamheter genom att låta patien- terna komma till tals. Det riktar sig till personer över 65 år och syn- liggör t.ex. tänkbara orsaker till otrygghet, problem med läkemedels- behandling och till återinskrivningar på sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft58"&gt;Tillsammans med SKL tar landsting och regioner även fram ett nationellt kliniskt kunskapsstöd för vårdpersonal i primärvården. Från och med 2018 är utvecklingen av kunskapsstödet knuten till landstingen och regionernas system för kunskapsstyrning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Hemsjukvård och hälso- och sjukvård i särskilt boende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p719 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Personer som bor i särskilt boende bör i möjligaste mån ha sin fasta läkarkontakt kopplad till det sär- skilda boendet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft9"&gt;Utöver den lagstadgade funktionen medicinskt ansvarig sjuk- sköterska (MAS) bör fler kommuner överväga att införa funk- tionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft11"&gt;Hemsjukvården drivs i samarbete mellan landsting och kommun, där landstingen står för läkarkompetensen och kommunen för övriga kom- petenser. I Stockholm står landstinget ännu för den samlade hälso- och sjukvården även i hemmen, medan kommunen ansvarar för särskilda boenden, förutom läkarkompetens. Hemsjukvården ställer alltså sär- skilda krav på samarbete mellan huvudmännen, vilket bl.a. tar sig ut- tryck i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård&lt;SPAN class="ft71"&gt;14&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredningen fick i september 2017 tilläggsdirektiv att ”utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut”. Huvud- parten av detta kommer att diskuteras i utredningens slutbetänkande men utredningen vill redan här lyfta några resonemang och goda ex- empel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Personkontinuitet mellan patient och vårdgivare är viktigt t.ex. för äldre med många sjukdomar och patienter med kronisk sjukdom. För patienter i behov av vård i hemmet är detta särskilt viktigt, då&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Webbkollen, Trygghet i vardagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Lag (2017:612), &lt;/SPAN&gt;om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;
&lt;DIV id="p354dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339354x1.jpg/" id="p354img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft9"&gt;patienten ofta behöver vård flera gånger per dygn vilket innebär att många personer blir involverade. En samordnad individuell plan (SIP) som utgår från den individuella patientens behov, förutsätt- ningar och preferenser blir här nyckeln till en sammanhållen vård. Det är viktigt att det är tydligt för patienten vem som är fast vård- kontakt (oftast distriktssköterskan i kommunen) och fast läkar- kontakt. Kontinuitet mellan läkare och distriktssköterska bidrar till interprofessionellt teamarbete, vilket gagnar patienten. Övriga kom- petenser (rehab, dietist, psykosocial kompetens) kompletterar vård och behandling utifrån patientens behov, liksom insatser enligt SoL (såsom hemtjänst).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;För att samordning ska fungera i praktiken måste SIP utformas så att det är lätt för alla att använda och revidera och så att det är lätt till- gängligt för alla berörda aktörer (landsting, kommun och patient/när- stående). SIP bör vara tillgängligt digitalt och kopplat till befintliga dokumentationssystem (journaler) i landsting och kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;I vissa kommuner finns förutom funktionen medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) även funktionen medicinskt ansvarig för reha- bilitering (MAR). I dag är det valfritt för kommunerna om de vill införa en MAR eller inte. Endast cirka 60 av landets 290 kommuner hade 2017 en MAR.&lt;SPAN class="ft80"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Trots att det skett en stor kunskapsutveckling gällande rehabiliterings- och preventionsinsatser till äldre de senaste åren har kunskaper i mycket liten utsträckning använts för att för- bättra verksamheten. Genom införande av funktionen MAR kan förut- sättningarna förbättras för att säkerställa en mer kunskapsbaserad och jämlik rehabilitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Gällande särskilda boenden vill vi särskilt lyfta fram behovet av läkarkontinuitet. Personer som bor i särskilt boende bör i möjligaste mån ha sin fasta läkarkontakt kopplad till det särskilda boendet. Detta kan innebära att patienten väljer ny fast läkarkontakt i sam- band med flytt till särskilt boende. Om patienten önskar ha kvar sin tidigare fasta läkarkontakt ska detta förstås vara möjligt. Den läkare som ansvarar för ett särskilt boende ska regelbundet ha kontakt med och god kännedom om de personer som bor på boendet. Tillräckligt med tid måste avsättas så att läkaren vid behov hinner besöka patienter för planerade kontroller och för mer brådskande bedömningar. I möj- ligaste mån ska den läkare som ansvarar för ett särskilt boende även&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Arbetsterapeuterna, &lt;/SPAN&gt;Sverige behöver en MAR i varje kommun&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2017-10-31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;
&lt;DIV id="p355dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339355x1.jpg/" id="p355img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;vara tillgänglig för brådskande bedömningar vid annan tidpunkt (kontorstid), åtminstone per telefon och om möjligt även för bråds- kande hembesök. För dessa patienter är det också viktigt att man gör regelbundna läkemedelsgenomgångar, gärna i samarbete med farma- ceut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;ASIH (avancerad sjukvård i hemmet) är en särskild form av vård i hemmet, där landstinget står för en större andel av den samlade kompetensen inklusive sjuksköterskor med särskilt utbildning. Det som skiljer från vanlig hemsjukvård är att man gör mer avancerade vårdåtgärder i hemmen. Det finns även andra områden där specia- listkompetens utgående från sjukhus ger insatser i hemmet, t.ex. uroterapeut och onkologsjuksköterskor m.m. ASIH kan organiseras som en del av primärvården eller som en del av sjukhusvården, men är inte en del av primärvårdens grunduppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Forskning och utbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Landsting/regioner och kommuner behöver tydliggöra och utveckla primärvårdens del i FoUU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft9"&gt;Landsting/regioner och kommuner bör i relevanta förfråg- ningsunderlag och avtal för utförare av primärvård ställa krav på utförares medverkan i utbildning och forskning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft206"&gt;Skälen för utredningens bedömning: &lt;SPAN class="ft10"&gt;Utbildning och forskning är en central del i utvecklingen av hälso- och sjukvården och behöver säkras även i primärvården. Landstingen bör därför i förfrågnings- underlag i Vårdval primärvård ställa krav på utförares medverkan i utbildning och forskning. Det gäller handledning av studenter inom alla relevanta professioner, såväl på grundnivå som på avancerad nivå samt av AT- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;ST-läkare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; Samma krav bör ställas på offentliga och privata utförare. Landsting och kommuner behöver samtidigt säker- ställa att förutsättningar finns för att utförare ska kunna medverka i forskning och utbildning genom att tillhandahålla handledarutbild- ningar samt tillse att utförare får möjlighet att avsätta tid för upp- draget.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;
&lt;DIV id="p356dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339356x1.jpg/" id="p356img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Åtgärder för att minska beroende av inhyrd vårdpersonal&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Landsting/regioner behöver fortsatt vara uthålliga i arbetet med att minska beroendet av inhyrd vård- personal i primärvården. Detta måste ske på ett sätt så att inte patientsäkerheten hotas och så att arbetsmiljön inte försämras för anställda medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft9"&gt;SKL tog tillsammans med samtliga regioner och landsting hösten 2016 fram en gemensam strategi för att senast 1 januari 2019 vara obero- ende av inhyrd vårdpersonal. Strategin är utformad som en &lt;NOBR&gt;60-punkts-&lt;/NOBR&gt; lista med åtgärder inom arbetsmiljö, dimensionering, rekrytering, ersättningsfrågor och nya arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Utredningen vill lyfta fram några av de områden som berörs i SKL:s samt andra relaterade underlag och som inte finns med i för- slag till förordning eller i annan rekommendation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft14"&gt;Arbetsmiljö/attraktiv arbetsplats&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Klargöra gränssnitt mellan primärvård och specialiserad vård, så att ansvarsområden är tydliga och så att patienter får en samman- hållen vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Säkra fortbildning för samtliga professioner i primärvården inklu- sive utbildning/fortbildning i interprofessionellt teamarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;För studenter i samtliga vårdprofessioner och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;AT/ST-läkare&lt;/NOBR&gt; är tillgång till handledning en förutsättning för en god utbildning och för att locka personen att stanna i primärvården som färdig- utbildad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Stimulera medarbetare att ta på sig chef- eller ledningsansvar, t.ex. som team- eller förbättringsledare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft14"&gt;Rekrytering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Erbjuda pensionärer fortsatt arbete efter önskemål, med kliniskt arbete, handledning etc.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Säkerställa möjligheten till specialisering inom bristspecialiteter såsom allmänläkare eller distriktssköterska.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;
&lt;DIV id="p357dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339357x1.jpg/" id="p357img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Ersättningsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Möjlighet till extra ersättning för utökat ansvar, t.ex. vid vakanser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Premiera kontinuitet och att man stannar kvar på arbetsplatsen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Högre löner på mindre attraktiva utbudspunkter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Digitalisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Patientens behov, förutsättningar och preferenser vad gäller digitala vårdtjänster bör vara vägledande för huvudmännens fortsatta utveckling och tillämpning av dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft58"&gt;Huvudmännen bör använda digitaliseringens möjligheter som en integrerad del i den löpande verksamhetsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Digitalisering skapar möjligheter för primärvården att utveckla tjänster som skapar högre tillgänglighet för patienter, möjliggör monitorering på distans och övervakning i hemmet, effektivisering av arbetssätt och processer samt informationsdelning mellan vård- givare. Till viss del kan ett längre geografiskt avstånd kompenseras med tekniska lösningar, som t.ex. möjliggör vissa konsultationer, be- dömningar och uppföljningar på distans. Landstingen i norra Sverige ligger i framkant vad gäller att tillhandahålla sådana möjligheter. Mot- svarande lösningar skulle med fördel också kunna tillämpas i mer tät- befolkade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Utredningens bedömning är att landsting och regioner bör öka sin utvecklingstakt för att kunna erbjuda de vårdtjänster som är lämpliga för digitalt utförande utifrån invånarnas olika behov. Några exempel är triagering, monitorering, uppföljning av patienter med kroniska sjukdomar, flerpartsmöten för samordning av komplexa behov samt möjligheter för självbetjäning för patienter. Digitali- seringen behöver utvecklas som en integrerad del av den löpande verksamhetsutvecklingen i primärvården, så att digitaliseringslös- ningar blir ett svar mot verkliga behov och tar hänsyn till att patien- ter med störst medicinska behov ska prioriteras först.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;
&lt;DIV id="p358dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339358x1.jpg/" id="p358img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ersättningssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Landsting och regioner bör sam- verka för att skapa en mer enhetlig utformning av ersättnings- modeller för sina vårdval för primärvård. Likaså bör utförares kostnadsansvar för t.ex. medicinsk service och besök i andra delar av vården vara mer lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft9"&gt;Landstingen bör samverka för att skapa en mer enhetlig utformning av ersättningsmodeller för sina vårdval för primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Varje landsting utformar sina egna vårdval och sina egna model- ler för ersättningssystem utifrån olika ersättningsprinciper, se av- snitt 5.2.15. Beroende på vilka ersättningsmodeller som tillämpas skickas olika styrsignaler, vilket riskerar att leda till att vården blir olika, även om uppdraget i stort sett är detsamma. Utredningen re- kommenderar därför landstingen att samverka för att skapa en mer enhetlig utformning av ersättningsmodeller för sina vårdval inom primärvård. En sådan harmonisering skulle underlätta jämförelser mellan landstingen och underlätta för de privata vårdvalsaktörer som är verksamma i flera landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;En hög andel kapitering främjar ett ansvarstagande för vårdgiva- rens listade patienter över tid och därmed även för förebyggande åt- gärder.&lt;SPAN class="ft103"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Det driver heller inte mot onödiga besök och ger stor möj- lighet till att styra med tillit till att utförarna kommer att anpassa sitt arbetssätt utifrån sina patienters behov, förutsättningar och prefe- renser. För att ge en rättvis kapitering i förhållande till förväntade vårdbehov behövs någon form av viktning, där ACG och CNI är de vanligaste. ACG har en högre förklaringsgrad av kostnader i primär- vården än enbart kön, ålder och/eller CNI. En kombination är san- nolikt att föredra för att balansera mellan olika typer av vårdkostna- der för olika patientgrupper. Även när det gäller balanseringen av olika viktningsfaktorer är en ökad harmonisering mellan landstingen önskvärd. Detta för att ge en mer likvärdig primärvård i landet samt för att möjliggöra jämförelser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft9"&gt;För att styra mot en hög tillgänglighet rekommenderas någon form av rörlig ersättning kopplad till direkt eller indirekt vårdkon- takt. Denna bör utgöra en mindre del av ersättningen för att inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p636 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;SFAM, &lt;/SPAN&gt;Ersättningssystem som främjar god vårdkvalitet i primärvården – ett policydokument, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;
&lt;DIV id="p359dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339359x1.jpg/" id="p359img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;styra mot onödiga kontakter. För att ge största möjliga flexibilitet för utföraren kring vilken profession patienten ska möta eller vilken kontaktform man väljer bör besöksersättningen vara så lik som möj- ligt för olika professioner och olika kontaktformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Inom grunduppdraget bör ersättning kopplad till enskilda åtgär- der eller resultat undvikas. Detaljerad styrning riskerar att få en allt- för stor betydelse för utförarens prioriteringar och leda till undan- trängningseffekter av andra viktiga åtgärder, som inte ersätts särskilt.&lt;SPAN class="ft81"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Det medför också en risk att ekonomiska incitament direkt påverkar mötet mellan patient och vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Av samma skäl bör landstingen överväga hur stort kostnadsan- svar utföraren ska ha för t.ex. medicinsk service och besök i andra delar av vården (t.ex. via täckningsgrad). Ett alltför stort kostnads- ansvar riskerar att styra så att patienten inte får de remisser för under- sökning eller specialistvård som hen behöver, i synnerhet i system med hög andel kapitering&lt;SPAN class="ft81"&gt;18&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har i uppdrag att utifrån Tillitsdelegationens delbetänkande (SOU 2017:56) kartlägga och analysera möjligheter och begränsningar att via för- ändringar i vårdsystemens ersättnings- och finansieringsmodeller främja en behovsstyrd vård. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Förfrågningsunderlag för Vårdval primärvård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Landstingen/regionerna bör samverka för att skapa en mer enhetlig utformning av förfrågningsunderlag för sina Vårdval primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft9"&gt;Utredningen ser ett behov av en mer enhetlig utformning även av förfrågningsunderlagen för att göra det lättare att jämföra och följa upp utvecklingen av Vårdval primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Utredningen föreslår därför att landstingen initierar ett arbete med att enas kring hur förfrågningsunderlagen bör se ut, t.ex. genom att använda de områdesrubriker som finns i föreslagen förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Regeringskansliet. &lt;/SPAN&gt;Värden i vården – en &lt;NOBR&gt;ESO-rapport&lt;/NOBR&gt; om målbaserad ersättning i hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft87"&gt;. 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;En primär angelägenhet&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;
&lt;DIV id="p360dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339360x1.jpg/" id="p360img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p16 ft9"&gt;För att skapa en större tydlighet gentemot invånarna bör lands- tingen även överväga att enas om vad man kallar de enheter som bedriver verksamhet inom Vårdval primärvård (hälsocentral/vård- central/husläkarmottagning etc.).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslaget till ändring i definitionen av primärvård förtydligar att gränsdragningen mot annan vård inte ska ske utifrån var vården ges utan vilken kompetens som av kvalitets- och effektivitetsskäl krävs för att fullgöra den. På så sätt återspeglar definitionen även en pågående omstrukturering av hälso- och sjukvården i stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p766 ft9"&gt;Förslaget om primärvårdens grunduppdrag bidrar till att be- folkningen kan erbjudas en mer likvärdig, god och nära vård i hela landet. På så sätt blir vården mer jämlik. Genom regleringen tyd- liggörs att vården ska utgå från patientens behov, förutsättningar och preferenser, inte från hur hälso- och sjukvården är organise- rad. Ett tydligare grunduppdrag utifrån patientens fokus bidrar till en ökad tydlighet gentemot invånare om vad de kan förvänta sig av primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft58"&gt;Förslagen innebär ett tydliggörande av nuvarande ansvar och uppdrag. Det innebär inte ett utökat eller förändrat ansvar eller uppdrag för huvudmännen. Genom tydliggörandet ges dock bättre förutsättningar för att utföra uppdraget. Detta gäller särskilt det förebyggande arbetet och den samordnande rollen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;För samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft9"&gt;Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (3 kap. 1 § HSL). Den omstrukturering av hälso- och sjukvården som vår utredning har i uppdrag att stödja och samordna, och de förslag vi här lämnar kring tydliggörande av primärvårdens uppdrag, bedöms bidra till att hälso- och sjukvården ska kunna leva upp till detta mål, inom ramen för en ändlig gemen- sam samhällsresurs.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;
&lt;DIV id="p361dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339361x1.jpg/" id="p361img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Ohälsa resulterar varje år i stora kostnader för samhället. Den exakta siffran är svår att beräkna eftersom ohälsa innebär avsaknaden av hälsa, vilket innebär att alla kostnader relaterade till hälso- och sjukvården bör inkluderas. Samhällets kostnader för ohälsa utgörs främst av direkta kostnader inom hälso- och sjukvården samt indi- rekta kostnader i form av produktionsförluster. Det är omöjligt att helt eliminera ohälsa och på så sätt förebygga alla dess samhällskost- nader. Förbyggande insatser som syftar till att minska förekomsten av ohälsosamma levnadsvanor som i sin tur kan leda till ohälsa, kan dock minska samhällets kostnader. Globalt står &lt;NOBR&gt;icke-smittsamma&lt;/NOBR&gt; sjukdomar för cirka 70 procent av alla dödsfall och inom den grup- pen står de fyra stora sjukdomsgrupperna hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, lungsjukdomar och diabetes för 80 procent av alla dödfall.&lt;SPAN class="ft71"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Levnadsvanor, såsom tobaksbruk, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och skadligt bruk av alkohol, ökar risken för samtliga dessa sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredningens förslag bedöms leda till bättre förutsättningar för förebyggande arbete inom hälso- och sjukvården och framför allt primärvården. Därmed bedöms förslagen på sikt bidra till minskad ohälsa och därav följande samhällsekonomiska vinster. De exakta vinsterna är dock svåra att beräkna, givet de många olika faktorer som samspelar. Nedan redogörs för några exempel som visar på vilka ungefärliga samhällsekonomiska vinster som ett stärkt förebyggande arbete kan förväntas ge.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft14"&gt;De mest sjuka äldre&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Inom ramen för satsningen De mest sjuka äldre genomförde SKL tillsammans med 12 landsting och 29 kommuner en kvalitativ upp- följning av vården av multisjuka äldre. Sammanlagt intervjuades cirka 300 sjuka äldre personer samt deras närstående. Journaler och register- data studerades, läkemedelsbehandlingen undersöktes och de totala kostnaderna för vård och omsorg för varje intervjuad person be- räknades. I denna studie utgjorde primärvård endast tre procent av den totala resursinsatsen medan slutenvården utgjorde 58 procent. I genomsnitt hade de tillfrågade fyra läkarbesök inom primärvården och lika många sjukhusinläggningar under den studerade perioden av 18 månader. Kostnaden för varje sjukhusinläggning motsvarar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Non Communicable diseases&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2017-06-21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;
&lt;DIV id="p362dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339362x1.jpg/" id="p362img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;56 läkarbesök inom primärvården eller 106 hembesök av en distrikts- sköterska. Fyra sjukhusinläggningar under 18 månader motsvarar då 224 läkarbesök (drygt ett läkarbesök var tredje dag) inom primär- vården eller 424 hembesök av distriktssköterska.&lt;SPAN class="ft71"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Dessa resultat ger uttryck för att samhällets insatser för de mest sjuka äldre fortfarande präglas av ett reaktivt snarare än proaktivt mönster. Stora och kost- samma insatser sätts in sent i sjukdomsförloppet, när de är oundvik- liga, i stället för att satsa på tidiga riskförebyggande insatser. Före- byggande insatser kan levereras till väsentligt lägre kostnad och med hög effektivitet om de utformas rätt och riktas till rätt målgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Levnadsvanor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft10"&gt;Nedan redogörs för några av de försök som har gjorts att estimera de samhälleliga kostnaderna för levnadsvanor som kan leda till ohälsa. Uppskattningarna skiljer sig ofta markant från varandra i metod och även i estimering av kostnaderna. Kostnaderna uttrycks som mer- kostnaderna för ohälsa och det är viktigt att poängtera att kostna- derna inte inkluderar alla dimensioner av den ohälsa som levnads- vanorna kan leda till, samt att det kan finnas överlapp mellan många av de levnadsvanor som leder till ohälsa, vilket kan leda till dubbel- räkning. Både de direkta och de indirekta kostnaderna uppstår främst på grund av de följdsjukdomar som de ohälsosamma levnads- vanorna leder till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Sammantaget visar dock exemplen på att ohälsa bidrar till stora samhällskostnader, vilka om de minskades skulle leda till besparingar för samhället, både inom hälso- och sjukvården och på grund av minskade produktionsförluster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Fetma&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Fetma har stora negativa konsekvenser, både för individen i form av lägre hälsorelaterad livskvalitet och lägre inkomster och för sam- hället i form av högre kostnader inom hälso- och sjukvården samt förlorad produktion. Det står således klart att en minskad prevalens av fetma skulle leda till kostnadsbesparingar, för både individ och samhälle. De skattningar som nedan lyfts fram skiljer sig åt vad gäller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p606 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;362&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;
&lt;DIV id="p363dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339363x1.jpg/" id="p363img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;inkluderade sjukdomar och tillstånd. De kan inte heller ses som att omfatta alla tillstånd relaterade till övervikt och fetma, eftersom de exempelvis inte alltid inkluderar cancersjukdomar relaterade till över- vikt och fetma eller depression, varför de kan anses vara en lägsta skattning av samhällets kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;I en litteraturöversikt från Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering (SBU) från 2002 antas vårdkostnaderna för över- vikt och fetma (definierat som BMI&amp;gt;30) uppgå till ungefär två pro- cent av de totala vårdkostnaderna under 2003&lt;SPAN class="ft103"&gt;21&lt;/SPAN&gt;. Detta skulle mot- svara ett värde om ungefär tre miljarder kronor och innefattar all sjukhusvård, primärvård och läkemedel. Uppräknat till dagens pen- ningvärde motsvarar det ungefär 3,6 miljarder kronor (2018).&lt;SPAN class="ft103"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;I den beräkningen är dock inte kostnader för flera sjukdomar som är för- knippade med hög vikt, såsom cancer, värk från leder och musku- latur, artros och ryggsmärtor, depression och ångest eller sömnapné inkluderade, vilket kan innebära att det är en underskattning av kost- naderna. Exempelvis uppger Cancerfonden i en rapport från 2016 att övervikt och fetma är en bidragande faktor till ungefär fyra procent av alla cancerfall i Sverige&lt;SPAN class="ft103"&gt;23&lt;/SPAN&gt;, vilket innebär att estimat som inte inklu- derar liknande kostnader är en underskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft11"&gt;En studie av Persson m.fl. från 2005 uppskattar att de totala direkta sjukvårdskostnaderna, inklusive all sjukhusvård, öppenvård och läkemedel till följd av övervikt och fetma var 3,6 miljarder kro- nor år 2003, vilket motsvarar ungefär 4,2 miljarder i 2018 års värde.&lt;SPAN class="ft71"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Studien inkluderar endast personer 16 år och äldre. De genomförde även prognoser av framtida kostnader beroende på hur andelen per- soner med övervikt eller fetma utvecklades över tid. Givet att preva- lensen av övervikt och fetma ökar i samma takt som den gjorde under åren 1980/1981 till 1997/1998 skulle merkostnaden för över- vikt och fetma ha ökat till 4,6 miljarder kronor år 2030, uttryckt i 2003 års priser. Detta motsvarar en kostnad om ungefär 5,4 miljar- der kronor i 2018 års penningvärde.&lt;SPAN class="ft71"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Författarna understryker att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Fetma – Problem och åtgärder, en systematisk litteraturöversikt, Stockholm&lt;/SPAN&gt;, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SCB, Prisomräknaren 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Cancerfonden, &lt;/SPAN&gt;Cancerprevention – Vad säger forskningen? &lt;SPAN class="ft84"&gt;2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Persson U, Svensson M, Ödegaard K, &lt;/SPAN&gt;Kostnadsutvecklingen i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p273 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Persson U, Svensson M, Ödegaard K, &lt;/SPAN&gt;Kostnadsutvecklingen i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;
&lt;DIV id="p364dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339364x1.jpg/" id="p364img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft10"&gt;osäkerheten i skattningen är stor, beroende på osäkerheten i para- metervärden för den relativa risken för de inkluderade sjukdomarna. I en ytterligare studie uppskattas de indirekta kostnaderna av över- vikt och fetma i form av produktionsförluster till ungefär 12,4 mil- jarder kronor i 2003 års priser&lt;SPAN class="ft80"&gt;26&lt;/SPAN&gt;, motsvarande ungefär 14,5 miljarder kronor i 2018 års värde. Sammanlagt skulle alltså kostnaderna för fetma, direkta och indirekta, uppgå till ungefär 18,5 miljarder kronor i 2018 års penningvärde, givet att andelen med övervikt eller fetma skulle vara oförändrade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I en rapport från 2011 har Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) försökt uppskatta samhällets kostnader för fetma i form av ökade vårdkostnader och förlorad produktion.&lt;SPAN class="ft71"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;De uppger att en lägsta skattning av den offentliga sektorns kostnader för över- vikt och fetma år 2003 var strax under 15 miljarder kronor och hän- visar till tidigare redovisad studie (Persson U, Ödegaard K. 2005). Det motsvarar ungefär 17,5 miljarder kronor i dagens penningvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Alkohol&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft9"&gt;Riskkonsumtion av alkohol utgör en stor kostnad för samhället, både inom hälso- och sjukvården och inom andra områden. Det är svårt att uppge exakta siffror, men de beräkningar som finns talar för att det handlar om tiotals miljarder årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Statliga Missbruksutredningen från 2011 kom fram till att alko- hol kostade samhället cirka 49 eller 66 miljarder kronor år 2008&lt;SPAN class="ft81"&gt;28&lt;/SPAN&gt;, vilket motsvarar ungefär 51 och 69 miljarder kronor i dagens pen- ningvärde. Skillnaden beror på att två olika beräkningsmetoder an- vändes &lt;NOBR&gt;(top-down&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;bottom-up).&lt;/NOBR&gt; Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, kom 2006 fram till cirka 20 eller 29 miljarder kronor för år 2002, beroende på vad som togs med i uträkningen vad gäller negativa och positiva aspekter av alkohol- bruk.&lt;SPAN class="ft81"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Det motsvarar ungefär 23 eller 33 miljarder kronor i dagens penningvärde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Persson U, Ödegaard K, &lt;/SPAN&gt;Indirekta kostnader till följd av sjukdomar relaterade till övervikt och fetma&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Kalorier kostar – en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;ESO-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; om vikten av vikt&lt;/SPAN&gt;, 2011:3, 2011.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2011:6, &lt;/SPAN&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården&lt;SPAN class="ft84"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Jarl J, Johansson P, Eriksson A, Eriksson M, Gerdtham UG, Hemstrom O, et al, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;The societal cost of alcohol consumption: an estimation of the economic and human cost including health effects in Sweden&lt;/SPAN&gt;, 2002.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Beräkningarna skiljer sig åt beroende på vilken data som används för att beräkna de relativa sjukdomsriskerna vid riskbruk av alkohol, samt vilka kostnader som inkluderas i beräkningarna. De skiljer sig även åt avseende hur många som kan klassas som riskkonsumenter av alkohol. Sammantaget är riskkonsumtion av alkohol en av de lev- nadsvanor som bidrar till höga samhällskostnader årligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;För staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Förslagen om ändrad definition och förtydligat grunduppdrag för primärvården medför inga ekonomiska konsekvenser för staten. För- slagen förändrar inte ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;För att stimulera den önskade omstruktureringen kan dock staten ha ett intresse av att under övergångsperiod tillföra riktade medel. Detta kan t.ex. göras genom en överenskommelse mellan staten och SKL/huvudmännen (jfr avsnitt 8.5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;För landsting/regioner och kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär ett förtydligande av redan gällande lag- stiftning avseende primärvårdens uppdrag. Ett sådant behövs eftersom denna inte fått ett fullt och likvärdigt genomslag. Landsting/regioner och kommuner får inget utökat ansvar eller uppgifter och därmed bedöms inte finansieringsprincipen vara tillämplig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Enskilda landsting/regioner och kommuner måste själva analy- sera och besluta om fördelningen av ekonomiska resurser i den egna verksamheten. Detta då förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika landsting, såväl när det gäller nuvarande uppdrag som bemannings- situation och hälso- och sjukvårdssystemet i övrigt. Det pågår i många landsting redan ett arbete med utredning och analyser för hur en omställning till nära vård ska genomföras i just det egna lands- tinget. Omställningen till nära vård och personcentrerade arbetssätt, med primärvården som nav, bedöms leda till en större kostnadsef- fektivitet på sikt. Flera internationella studier visar att investeringar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;
&lt;DIV id="p366dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339366x1.jpg/" id="p366img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;i primärvård kan ha en positiv betydelse för både kvalitet och effek- tivitet i hälso- och sjukvården.&lt;SPAN class="ft117"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Förslaget om en närmare reglering av primärvårdens grunduppdrag i förordning medför visst intrång i den kommunala självstyrelsen. Inskränkningen är nödvändig för att nå en god och nära vård i hela landet. Den är även proportionerlig med hänsyn till det ändamål som föranlett den, se avsnitt 9.2.1. Som redogjorts för tidigare i betän- kandet har landstingen inte uppfyllt lagstiftarens intentioner. Alter- nativet att inte reglera primärvårdens uppdrag innebär att det inte blir någon förändring jämfört med i dag. Det innebär att primärvår- den fortsatt kommer att variera stort över landet vilket inte styr mot målet i HSL om en god hälsa och vård på lika villkor (3 kap. 1 §).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Påverkan på den kommunala självstyrelsen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Utredningen föreslår ingen förändring som påverkar ansvarsfördel- ningen mellan stat, kommun och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Förslaget om att primärvårdens grunduppdrag regleras, om primär- vårdens tillgänglighet samt landstingens skyldighet att organisera primärvården så att utförare inom landstingens Vårdval primärvård ensam eller i samverkan erbjuder de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att primärvårdsuppdraget ska full- göras innebär ett visst intrång i den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Genom att i förordning reglera vilket grunduppdrag som primär- vården minst ska svara för minskar landstings/regioners och kom- muners inflytande i motsvarande mån. Utredningens förslag till nationellt grunduppdrag för primärvården innebär i sig inget nytt uppdrag för landsting/regioner och kommuner utan innebär ett för- tydligande av de skyldigheter som redan finns i dag, men som utred- ningen bedömer inte uppfylls i alla delar. Det som är nytt är att det nu föreslås en uttrycklig och mer tydlig reglering på förordnings- nivå. Förslaget bedöms skapa en större tydlighet gentemot patienter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Anell, Anders, &lt;/SPAN&gt;Primärvårdens funktion, organisation och ekonomi – en litteraturöversikt – rapport till utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjuk- vården &lt;SPAN class="ft29"&gt;(S 2013:4), 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;och andra delar av hälso- och sjukvården om vad primärvården ska svara för och en större likvärdighet av primärvård över landet. Regler- ingen av primärvårdens grunduppdrag är generellt utformad och inte uttömmande. Det innebär att kommuner och landsting i stor ut- sträckning har kvar möjligheten att anpassa utformning och innehåll i primärvården till lokala förutsättningar och behov. Utredningen har redogjort för sin bedömning av vad som bör omfattas av primär- vårdens grunduppdrag på en mer detaljerad nivå i form av exempel på framgångsfaktorer med förhoppning om att det ska bidra till en likvärdig vård i hela landet. Vården behöver inte nödvändigtvis ut- formas på exakt samma sätt i hela landet även om innehållet i vården bör vara lika. Hur vården utformas kan behöva anpassas till regionala och lokala förhållanden, såsom avstånd, demografi och epidemiologi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Genom att lyfta fram primärvårdens uppdrag avseende bråds- kande vårdinsatser förtydligas något som redan gäller i dag. Utred- ningen anser att förslaget inte innebär någon ny skyldighet jämfört med i dag. Däremot anser utredningen att primärvården av sina huvudmän hittills på många håll inte har fått de förutsättningar som krävs för att kunna fullgöra uppdraget. Genom att uttryckligen ange att primärvården även ska ta om hand brådskande behov förväntas en nödvändig resursöverföring ske. Motsvarande gäller för primär- vårdens stödjande och rådgivande arbete liksom att primärvården ska bedriva forskning. Förslagen är utformade på ett generellt sätt med avsikt att påverka men inte styra den regionala och lokala ut- formningen av primärvården. Dessa förslag förtydligar primärvår- dens roll i dessa sammanhang men medför inte några nya skyldig- heter för kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Vad primärvårdens samordnande roll innebär har också förtydli- gats liksom relationen till samordnande funktioner som kan finnas i andra delar av vården. Förslaget innebär att redan befintliga samord- nande funktioner i vården kommer att finnas inom primärvården i den mån den är involverad i patientens vård. Var samordnande funk- tioner ska finnas i hälso- och sjukvårdsystemet avgörs i praktiken på verksamhetsnivå. Det förslaget påverkar därför inte den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Utredningens förslag om att landstingen ska organisera Vårdval primärvård så att utförare inom landstingens vårdvalssystem i pri- märvården tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårds- tjänster som behövs för att grunduppdraget ska fullgöras utgör ett&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;förtydligande av en skyldighet som redan i dag följer av HSL. Genom att reglera vad som ska kunna tillhandahållas genom ett visst namn- givet vårdval görs ett visst intrång i den kommunala självstyrelsen. Utredningen bedömer det som försumbart eftersom det är nödvän- digt för att nå en mer jämlik primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Övriga förslag bedöms inte påverka den kommunala självstyrel- sen i någon större uträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Proportionalitet i förhållande till syftet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen bör en inskränkning i den kom- munala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hän- syn till ändamålet som har föranlett den. Det innebär att för förslag till inskränkningar i den kommunala självstyrelsen ska det göras en proportionalitetsbedömning (se prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag, s. 147). Sverige ratificerade år 1989 den Europeiska konven- tionen om kommunal självstyrelse (prop. 1988/89:119).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Utredningen anser att regleringen av primärvårdens grundupp- drag är nödvändig för att skapa en större tydlighet gentemot patien- ter och andra delar av hälso- och sjukvården samt säkerställa att be- folkningen får tillgång till en likvärdig primärvård oavsett var de bor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Grunduppdraget motsvarar vad befolkningen minst ska kunna förvänta sig av primärvården och påverkas inte av var i landet man bor. Förslaget innebär inga nya skyldigheter jämfört med vad som följer av nuvarande lagstiftning och lagstiftarens intensioner sedan länge. Genom att reglera närmare det som förväntas redan i dag görs ett visst intrång i självstyrelsen. Förslagen om primärvårdens grund- uppdrag har dock utformats på en övergripande nivå och så att det finns utrymme för regional anpassning och lokala lösningar. Vår be- dömning är att förslagen är metod- och teknikneutrala. Regleringen av primärvårdens grunduppdrag går enligt utredningen därför inte utöver vad som är nödvändigt för att åstadkomma en sådan föränd- ring. En likvärdig god och nära vård i hela landet kan enligt utred- ningens mening inte uppnås på ett mindre ingripande sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;De grundläggande förutsättningar som krävs för att fullgöra ett brett grunduppdrag inom primärvården påverkas inte av geografiska förhållanden. Kraven som befolkningen ställer på kompetens och tillgänglighet i primärvården kommer i princip att vara samma i hela&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;
&lt;DIV id="p369dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339369x1.jpg/" id="p369img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p294 ft11"&gt;landet. För att säkerställa att primärvården har samma förutsätt- ningar att vara första vårdnivån i hela landet är det därför nödvändigt att även reglera grundläggande krav på primärvårdens tillgänglighet. Regleringen om att primärvården ska ha en mycket god tillgänglig- het skapar utrymme för lokala och regionala anpassningar. Den går därför inte utöver syftet som föranleder den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Övriga konsekvenser för landsting/regioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Landstingens förfrågningsunderlag gällande Vårdval primärvård be- höver anpassas så det säkerställs att utförare – såväl i egen regi som övriga – kan tillhandhålla de tjänster som krävs för att fullgöra grund- uppdraget, ensam eller i samverkan med andra utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;&lt;NOBR&gt;It-system&lt;/NOBR&gt; och digitalisering av vissa vårdprocesser är andra områ- den som behöver anpassas för att stödja den pågående omstruktu- reringen. En del av detta arbete görs nationellt, via Inera, men delar såsom patientadministrativa system hanteras på landstings/region- nivå. Detta behöver dock göras oavsett utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konsekvenser för en jämlik vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;Det finns ett stort antal empiriska studier som visat en samvariation mellan en ”stark” primärvård och en jämlik hälsa i befolkningen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;En väl utbyggd primärvård förbättrar tillgängligheten till vård för hela befolkningen. Grupper med sämre socioekonomiska förutsätt- ningar har oftare flera sjukdomar än andra grupper. Då primärvården fokuserar på individens hela sjukdomsbild förväntas primärvården bättre kunna möta individens samlade behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Utredningens förslag syftar alla till en förstärkt och mer tillgäng- lig primärvård med större kontinuitet och förbättrad tillgänglighet, något som förväntas bidra till en mer jämlik hälsa mellan olika be- folkningsgrupper och mellan olika delar av landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Ett nationellt utformat uppdrag och mer enhetliga förfrågnings- underlag förväntas ge en mer jämlik tillgång till en likvärdig primär- vård över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Starfield, B., Shi, L., Macinko, J, &lt;/SPAN&gt;Contribution of Primary Care to Health Systems and Health&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;
&lt;DIV id="p370dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339370x1.jpg/" id="p370img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan könen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;En majoritet av hälso- och sjukvårdens personal är kvinnor och för- slagen kan få betydelse för jämställdheten mellan män och kvinnor genom påverkan på arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. Under senare tid har det t.ex. rapporterats om ökande sjukskrivningar p.g.a. utmattningssyndrom bland exempelvis unga kvinnliga läkare och höga sjukskrivningstal generellt inom vård- och omsorgsyrken.&lt;SPAN class="ft71"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Gene- rellt gäller också att kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män, dub- belt så hög, mätt som sjukpenningtalet.&lt;SPAN class="ft71"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Det rapporteras även om att många sjuksköterskor, en starkt kvinnodominerad yrkesgrupp, väljer att lämna sina arbeten på vårdinrättningar runtom i landet p.g.a. ohållbara arbetssituationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;En väl fungerande primärvård bedöms vara centralt för att kunna skapa sunda, stimulerande och välfungerande arbetsmiljöer för de kvinnor och män som arbetar inom hälso- och sjukvården. En för- ändring mot mer interprofessionella arbetssätt, ses som en central del i att kunna tillhandahålla en modern och välfungerande arbetsmiljö.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Förslagen väntas leda till en primärvård som är navet i vården och omsorgen och samspelar både med annan specialistvård på och utan- för sjukhusen, med övrig kommunal hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Som en konsekvens av detta ges också bättre förut- sättningar för vården och omsorgen att tillhandahålla ett samlat om- händertagande utifrån de behov som individuella kvinnor, män, flickor, pojkar eller personer med annan könsidentitet har, vilket kan förväntas bidra till en stärkt jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft162"&gt;Konsekvenser för patientsäkerheten, de medicinska resultaten och patienternas upplevelse av vården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Ett förtydligat uppdrag för primärvården förväntas leda till att patien- ten lättare vet vart man i första hand ska vända sig i vården samt vilken typ av vårdinsatser man kan förväntas få hjälp med i primär- vården. Uppdragets fokus på kontinuitet och samordning förväntas ge en ökad patientsäkerhet och förbättrade möjligheter till att möta den enskilde patientens behov och ta tillvara patientens egna resurser. Samtliga dessa faktorer leder till en förbättrad upplevelse av vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Försäkringskassan, &lt;/SPAN&gt;Sjukfrånvaro per bransch och sektor, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Försäkringskassan, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Socialförsäkringsrapport 2017&lt;/SPAN&gt;, Socialförsäkringsrapport 2017:13, 2017, s. 56.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p774 ft11"&gt;För att landstingens del av primärvårdens grunduppdrag ska er- bjudas invånarna runtom i landet på ett likvärdigt sätt är det av stor vikt att invånarna både har möjlighet att fritt välja utförare och att de, oavsett vem de väljer, kan få hjälp att vid behov ta sig vidare till och få sin vård samordnad med andra delar av primärvården, vars tjänster inte kan tillhandahållas hos den aktuella utföraren. I propo- sitionen genom vilken vårdvalsystem i primärvården infördes finns inte resonemang kring vilka effekter en möjlig fragmentisering av primärvården kan få för patientens möjlighet att få tillgång till en god och sammanhängande vård. Sedan dess har också återkommande undersökningar visat på fortsatt stora problem med bristande sam- ordning i vården, och att patienter många gånger faller mellan stolar. Genom att tydligare framhålla att samtliga utförare i Vårdval primär- vård själva eller i samverkan med andra ska kunna tillhandahålla de tjänster som krävs för att fullgöra grunduppdraget för primärvården, framhålls också vikten av att patientens behov tydligare sätts i fokus samtidigt som det fortsatt möjliggör för såväl större som mindre enheter att etablera sig som utförare. Patienten kan fortfarande välja att anlita vilken utförare som helst, men kan informeras om att ut- föraren har särskilt samarbete med vissa utförare, vilket underlättar samordning av patientens vård. I dag säger regelverket i vissa lands- ting att man utifrån konkurrensneutralitet inte får lov att särskilt rekommendera utförare i annat vårdval, t.ex. rehabilitering. Detta gör att patienten måste välja utförare utan vägledning från den som har samordningsansvaret för vården, vilket också försvårar utveck- ling av interprofessionellt teamarbete mellan olika utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft11"&gt;De medicinska resultaten i primärvården mäts i dag inte på aggre- gerad nivå på ett systematiskt sätt och det är därför svårt att mäta hur resultaten förändras. Förutsättningarna för förbättrade medi- cinska resultat bör dock finnas i det utökade uppdraget om det ge- nomförs på ett sätt så att erforderliga resurser säkras. För att bättre kunna mäta medicinsk kvalitet i primärvården krävs också att medi- cinska data registreras och följs upp på ett systematiskt vis. Detta gäller såväl nationellt och regionalt som på den enskilda vårdcen- tralen och för den enskilde medarbetaren.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konsekvenser för vårdens medarbetare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Utredningens förslag innebär att primärvårdens medarbetare får en starkare roll när det gäller att avgöra var gränsen ska gå mellan pri- märvårdens uppdrag och den övriga vården. I dag uppfattas ofta sjuk- husklinikerna ensidigt sätta gränsen utifrån sina uppdrag och tillgäng- liga resurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Genom att ändra definitionen av primärvård vill utredningen åstadkomma ett skifte i synsätt. Om primärvården får ett tydligare uppdrag och befolkningens förtroende för den stärks så kommer in- divider söka sig dit för en första vårdkontakt. Det skapar förutsätt- ningar för primärvården att i samråd med övriga vården avgöra var patientens vårdbehov tillgodoses på bästa sätt. Överenskommelser om gränssnitt och uppdrag kommer därför behöva ses över på olika nivåer och i dialog mellan vårdens olika aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft10"&gt;Medarbetarna har ett ansvar att samordna befintliga resurser och kompetenser utifrån den enskilda patientens behov, preferenser och förutsättningar. När primärvårdens medarbetare bedömer att det finns behov av mer specialiserad kompetens, behöver denna finnas att tillgå utifrån patientens behov och inom ramen för vårdgarantin. Interprofessionellt arbetssätt och nyttjande av digitala lösningar för gemensamma bedömningar tillsammans med patienten kan i fram- tiden underlätta samordningsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft40"&gt;Sammantaget väntas utredningens förslag leda till en bättre fun- gerande primärvård med ökad attraktivitet för vårdens medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konsekvenser för företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär ett tydliggörande för landstingen av vad som ska erbjudas i primärvården och därmed vilka krav lands- tingen behöver ställa på utförare i primärvården. Förslagen syftar också till en större likvärdighet över landet vilket förenklar för de företag som bedriver primärvård i flera landsting. Beroende på hur varje landsting väljer att organisera sin vård kan detta innebära att det kommer ställas andra och tydligare krav på utförare inom ramen för landstingens Vårdval primärvård. I förslaget ligger dock att en utförare inte behöver ha alla kompetenser inom den egna enheten utan kan utföra uppdraget i samarbete med andra aktörer eller till- sammans med landstingsdriven verksamhet. Detta medför att även&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;
&lt;DIV id="p373dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339373x1.jpg/" id="p373img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td164"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td165"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;små företag kan godkännas som utförare, under förutsättning att ut- föraren uppfyller de krav som respektive landsting ställer upp och som krävs för att patienterna ska kunna få tillgång till alla kompe- tenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Kravet på att utförare i Vårdval primärvård på egen hand eller med hjälp av andra utförare i primärvården ska erbjuda patienter ett brett uppdrag som även har en mycket god tillgänglighet skulle kunna in- nebära vissa risker för mångfald och ny etablering. Om landstingen ställer för höga krav på varje utförare finns en risk att vissa företag inte hittar de samarbetspartners som krävs för att fullgöra hela upp- draget. Det kan i sig påverka mångfalden av utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Motsvarande förutsättningar gäller i princip redan i dag utan att det framgår lika tydligt eftersom primärvårdsuppdraget inte är när- mare reglerat. Utredningen bedömer därför att förslaget i praktiken inte bör få en så stor effekt på mångfalden och etableringsfriheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;När mer av hälso- och sjukvård bedrivs i öppen vård, inklusive primärvård, skapar det ökade möjligheter för privata vårdföretag att etablera sig då det är i den öppna vården som majoriteten av privata utförare finns i svensk hälso- och sjukvård (privata utförare står i dag för drygt 40 procent av landets primärvård).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Utredningen lyfter också behovet av långsiktighet i villkor och ersättningssystem i landstingens vårdval för primärvård, vilket ger bättre förutsättningar för en mångfald av utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;Konsekvenser för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslagen bedöms förenliga med EU- rätten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft14"&gt;Berörd &lt;NOBR&gt;EU-rättslig&lt;/NOBR&gt; reglering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Utredningen bedömer att förslagen är förenliga med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen följer att medlemsstater är skyldiga att erbjuda viss vård till EU och EES medborgare. Utredningens förslag innebär inte någon förändring av de rättigheter som föreskrivs i den rättsakten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;En stark primärvård som utgångspunkt för ökad närhet till patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;9.5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Övriga konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;Den förväntade utvecklingen mot att mer vård ges i eller nära hem- miljön kommer att innebära mindre behov av transporter till sjukhus och andra vårdinrättningar för patienter. Denna minskning kan till viss del förväntas jämnas ut av att vårdpersonal i stället behöver transpor- tera sig till patienterna, men samtidigt bör en större andel av vård- tillfällen (såsom t.ex. uppföljningsbesök) kunna ske genom distans- lösningar vilket medför minskade behov av transporter. I norra Sverige är det t.ex. inte ovanligt att en patient kan behöva åka 15 till 20 mil enkel resa för ett uppföljningsbesök på ett sjukhus. Med befintliga tekniklösningar kan man redan i dag för vissa behov erbjuda möten på distans och med framtida utveckling lär dessa möjligheter bli än större. Sammantaget bedöms därmed förslagen leda till positiva kon- sekvenser för miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Utredningen bedömer att förslagen inte har några konsekvenser för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen eller för det brottsförebyggande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;
&lt;DIV id="p375dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339375x1.jpg/" id="p375img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;10 Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Vikten av kontinuitet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Kontinuitet i relationer mellan patien- ten och vårdens medarbetare samt mellan olika professioner och olika vårdkontakter är centralt för såväl vårdens kvalitet och patien- tens upplevelse som medarbetarnas arbetsmiljö och effektiviteten i hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft10"&gt;I slutbetänkandet av Effektiv vård lyfts särskilt fram att för vårdens storkonsumenter är personlig kontinuitet efterfrågat och önskvärt och kan innebära stora effektivitetsvinster, skapa ökad trygghet hos patienten och en bättre arbetsmiljö för vårdens medarbetare. Effektiv vård rekommenderar att kontinuiteten som bärande princip ska genomsyra styrning, organisation och arbetssätt i vården.&lt;SPAN class="ft80"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Även Vårdanalys rekommenderar landstingen att se över hur personkonti- nuiteten i primärvården kan stärkas och utformas på ett ändamåls- enligt sätt. Detta mot bakgrund av att det finns en positiv samvaria- tion mellan personkontinuitet till läkare och till såväl produktivitet som patientrapporterad kvalitet.&lt;SPAN class="ft80"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Samma resonemang torde gälla även andra yrkeskategorier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Vår utredning ställer sig bakom nämnda rekommendationer, inte bara för personer med stort behov av vård, utan för alla som önskar en personkontinuitet i primärvården. Kontinuitet främjar personligt ansvarstagande, är relationsskapande och leder till ökad trygghet i befolkningen. Effektiviteten ökar om patienten och vårdpersonalen redan känner varandra. På så sätt kan onödiga utredningar undvikas. Tilliten som kan skapas i längre relationer underlättar för patienten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2016:2, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Effektiv vård, &lt;/SPAN&gt;kapitel 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdanalys&lt;/SPAN&gt;, En primär angelägenhet, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017, s. 187.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft25"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="p376dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339376x1.jpg/" id="p376img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft11"&gt;att lyfta känsliga frågor, såsom begynnande psykisk ohälsa, miss- bruksproblematik eller våld i nära relationer. Möjligheten att sam- ordna vården för personer med komplexa vårdbehov ökar väsentligt. Kontinuiteten kan utgå från en fast läkarkontakt, en fast vårdkontakt av annan profession eller ett helt vårdteam med flera olika professioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Dock måste vården respektera att alla patienter inte efterfrågar personkontinuitet och byggande av relation med vårdens medarbe- tare. Graden av kontinuitet och relationsbyggande bör därför, såsom allt i vården, anpassas efter patientens behov, förutsättningar och pre- ferenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Väl fungerande interna relationer är av stor vikt vid samverkan och kontakter mellan primärvård och annan vård i landsting/regioner och kommuner. Intern samverkan underlättas om samma personer är involverade runt en patient.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;I många andra sjukvårdssystem står en fast läkarkontakt i primär- vården för kontinuiteten i vården för de allra flesta medborgare. Utredningen bedömer att våra förslag om fast läkarkontakt kommer att leda till att merparten av Sveriges medborgare framöver kommer att ha en fast läkarkontakt i primärvården. Funktionen fast vårdkontakt som kan finnas i all hälso- och sjukvårdsverksamhet kan fylla en annan funktion än den fasta läkaren i primärvården. Den kan innehas av flera olika professioner (jfr 6 kap. 2 § PL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft9"&gt;Även för relationerna mellan vårdens medarbetare är personkonti- nuitet, uttryckt som fast läkare i primärvården eller fast vårdkontakt, och därpå följande tillitsfulla relationer viktiga förutsättningar, inte minst för ett interprofessionellt teamarbete där samverkan kan ske så smidigt och effektivt som möjligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft210"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft216"&gt;Möjligheten till fast läkarkontakt i primärvården ska förtydligas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p779 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska förtydligas att patienten ska in- formeras om möjligheten att få tillgång till och välja en fast läkar- kontakt i primärvården hos den utförare i Vårdval primärvård som patienten valt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;376&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="p377dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339377x1.jpg/" id="p377img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skälen till utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Redan i dag följer av 6 kap. 3 § PL att patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt i primär- vården. Detta är även något som patienten enligt 3 kap. 2 § PL ska bli informerad om i sin kontakt med vården. I enlighet med 7 kap. 3 § HSL är landstingen vidare skyldiga att organisera sin primärvård så att det finns förutsättningar för alla som vill att välja en fast läkarkontakt. I dag har dock relativt få en fast läkarkontakt. I Nationell Patientenkät år 2017 svarade 51 procent positivt på frågan ”Får du träffa samma läkare vid dina besök på vårdcentralen?”, en andel som sjunkit från 54 procent år 2015. Enligt Vårdanalys&lt;SPAN class="ft71"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;svarade år 2016 endast 42 pro- cent av patienter i Sverige att man hade en fast läkarkontakt i primär- vården. Resultatet bekräftas i en nyligen genomförd undersökning av Sveriges Läkarförbund&lt;SPAN class="ft71"&gt;4&lt;/SPAN&gt;. I undersökningen uppgav 61 procent av de tillfrågade att de saknade fast läkarkontakt i primärvården. En orsak till resultaten kan vara att det inte finns tillräckligt många läkare i primärvården för att kunna erbjuda en fast läkarkontakt. Andra bi- dragande orsaker skulle kunna vara att regleringen i PL inte lyfts tillräckligt i landstingens förfrågningsunderlag för Vårdval primärvård och därför inte är tillräckligt känd hos patienter och vårdpersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Avsaknad av fast läkarkontakt i primärvården gör att patienter går miste om både informations- och relationskontinuitet i vården. Detta är viktigt för många patienter, inte minst de med kroniska sjukdomar och/eller komplexa vårdbehov. Det skapar oro hos patienten att inte veta vem som är ansvarig för vården eller vilken läkare man får träffa nästa gång. Patienten får upprepa sin sjukdomshistoria flera gånger vilket kan försvåra både kommande utredning och behandling. Det försämrar även förutsättningar för en god samverkan mellan olika professioner inom primärvården och med andra delar av hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;En fast läkarkontakt i primärvården ger förutsättningar för en sammanhållen planering av utredning och behandling. Det minskar i sig risken för onödiga undersökningar och behandlingar. Läkaren får en bättre överblick över pågående aktiviteter. En tillitsfull rela- tion kan även minska patientens behov att söka vård vid vissa tillfäl- len eller vid platser där adekvat vård för patientens aktuella tillstånd inte kan ges, t.ex. nattetid på akutmottagningen. Dessutom ger en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Vården ur befolkningens perspektiv 2016, &lt;SPAN class="ft84"&gt;s. 80.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Sveriges Läkarförbund, &lt;/SPAN&gt;Åtta av tio vill ha fast läkare enligt ny undersökning från Novus&lt;SPAN class="ft29"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2018-04-11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;377&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft13"&gt;tillitsfull relation bättre förutsättningar för patienten att ta upp poten- tiellt känsliga ämnen som kan ha betydelse för hälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft10"&gt;För att patienten ska kunna ta tillvara sin möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt är det nödvändigt att patienten får information om att en sådan möjlighet finns och på vilket sätt detta kan främja patientens hälsa och vård. Utredningen föreslår att det förtydligas i PL att patienten ska få tillgång till och möjlighet att välja en fast läkarkontakt i primärvården. Motsvarande förtydligande bör även införas i bestämmelsen om vilken information som ska lämnas till patienten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;Huvudmannen måste också organisera primärvården så att det skapas förutsättningar för alla som vill ha en fast läkarkontakt att få en sådan. Samma krav måste ställas både på primärvårdsverksamhet som bedrivs i egen regi och i andra driftsformer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft9"&gt;Det är sannolikt att personer med kroniska sjukdomar och kom- plexa vårdbehov upplever ett större behov av att bygga en långsiktig relation med en namngiven läkare i primärvården. Det kan även finnas patienter eller patientgrupper som av andra skäl vill ha en fast läkar- kontakt. Även vid mer sporadiska kontakter kan förebyggande åt- gärder, t.ex. avseende livsstilsförändringar, underlättas av att patien- ten har möjlighet att återkommande träffa samma läkare. Alla som önskar en fast läkarkontakt ska få det utan att behöva motivera sin önskan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Det finns även patienter som av olika skäl inte vill ha en fast läkar- kontakt, där t.ex. möjligheten att snabbt få komma i kontakt med en läkare kan vara viktigare än att vänta något på en viss läkare. En del patienter kan även uppskatta att träffa olika läkare för olika åkommor, något som lyfts i våra dialoger med patienter och brukare. Patienten måste därför själv vid varje tillfälle få möjlighet att avgöra vad den kän- ner sig mest bekväm med. I valmöjligheten ligger även att en patient måste kunna byta fast läkarkontakt om relationen inte fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;378&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_379"&gt;
&lt;DIV id="p379dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339379x1.jpg/" id="p379img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p516 ft23"&gt;Ett annat perspektiv på kontinuitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft160"&gt;Jag har länge saknat en mer nyanserad diskussion kring begreppet ”kontinuitet” inom primärvården. Att hela tiden envist upprepa att kontinuitet är en av de viktigaste kvalitetsindikatorerna riskerar att skapa en självreproducerande tankefälla. Genom att i exempelvis en- käter ställa frågan ”Fick du träffa samma läkare …?” implicerar sam- hället önskvärdhet och genererar därmed förväntan som i sin tur blir till värderingar av kvalitet och inte alltför sällan missnöje, då konti- nuitet inte erbjuds. Om vi leker med tanken att vi i stället skulle fråga patienterna – ”Fick du möjligheten att träffa en ny läkare…?” så skulle denna fråga spegla en helt annan värdering och därmed sannolikt ock- så påverka vår syn på kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft160"&gt;Häromdagen skulle jag själv beställa tid på min vårdcentral och då sköterskan upplyste mig om att ”min” doktor inte hade tid förrän om sex veckor så svarade jag att jag gärna träffade en annan doktor om det var möjligt. Detta skulle gå att ordna, fick jag besked om, men innan vi avslutade samtalet så uttryckte sköterskan det beklagliga i att jag inte fick träffa min ”vanliga” doktor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft160"&gt;Här var det alltså vården själv som poängterade och konserverade idén om vikten av fast läkarkontakt trots att jag som patient inte kände mig ett dugg beroende av kontinuitet i just i detta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft160"&gt;Otaliga är de berättelser från både patienter och profession, som jag fått till mig, där man vittnat om långvariga &lt;NOBR&gt;patient-läkarrelationer&lt;/NOBR&gt; och där patienten blivit både feldiagnosticerad och felbehandlad under åratal. Detta missförhållande har ofta uppdagats först vid kon- takt med just en ny läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p496 ft19"&gt;Självklart finns det patienter som är extra sårbara och där fast läkar- kontakt är av yttersta vikt men icke att förglömma så är vi många ”sällanpatienter” och även kroniskt sjuka som inte sätter detta överst på kvalitetslistan, utan snarare tycker det är viktigare att ha snabb tillgång till läkarkontakt då vi behöver. Dessutom kan det finnas en medicinsk säkerhetsaspekt i att få möjlighet till flera bedömningar via olika läkarkontakter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft19"&gt;Då jag pratar med patienter om fast läkarkontakt så läggs oftast vikten vid att ”slippa upprepa sin historia, om och om igen”. Detta aber borde vi kunna lösa på annat sätt än att alltid kräva just läkar- kontinuitet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;379&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_380"&gt;
&lt;DIV id="p380dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339380x1.jpg/" id="p380img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Vem kan vara fast läkarkontakt i primärvården?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft214"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska införas krav på att fast läkarkontakt i primärvården ska vara specialist i allmänmedicin, specialist i geria- trik eller barn- och ungdomsmedicin eller ha annan likvärdig kom- petens eller vara läkare under specialiseringstjänstgöring i allmän- medicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Skälen för utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;För att fullgöra uppdraget som fast läkarkontakt i primärvården krävs en bred medicinsk kompetens. Den naturliga kompetensen är den som motsvaras av specialistkompetens i allmänmedicin. Tillgången till specialister i allmänmedicin är i dag inte tillräcklig för att täcka behovet av fast läkarkontakt om den ut- talade målsättningen är att alla i befolkningen ska kunna erbjudas det. Detta var huvudskälet till att kravet på att en fast läkarkontakt i primärvården skulle vara specialist i allmänmedicin togs bort ur HSL i samband med vårdvalsreformen år 2010. Utredningen menar dock att specialistkompetens i allmänmedicin är så central för primär- vårdens kvalitet att denna kompetens särskilt måste lyftas och att en plan för att utbilda tillräckligt många specialister i allmänmedicin måste tas fram. Detta då det är den specialitet som i sin kompetens- beskrivning har primärvårdens uppdrag, att möta grundläggande be- hov av hälso- och sjukvård utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Även specialistläkare med annan generalistkompetens, såsom geria- trik och barn- och ungdomsmedicin skulle kunna fullgöra uppdraget inom sin respektive specialitets målgrupp. Båda dessa specialiteter har också en kompetens som inkluderar förebyggande och rehabili- terande åtgärder inom sina respektive åldersgrupper. För geriatrik anges i Socialstyrelsens målbeskrivning för ST att man ska kunna handlägga gruppen äldre patienter. För barn- och ungdomsmedicin gäller åldersspannet &lt;NOBR&gt;0–18&lt;/NOBR&gt; år. Utredningen bedömer att dessa både specialiteter har den generalistkompetens som krävs för att kunna vara fast läkarkontakt i primärvården. En geriatriker kan t.ex. vara fast läkarkontakt för äldre patienter som har hemsjukvård eller som bor på särskilt boende, men även för andra äldre patienter. En specia- list i barn- och ungdomsmedicin kan vara fast läkarkontakt för barn &lt;NOBR&gt;0–18&lt;/NOBR&gt; år och vid behov kombinera detta t.ex. med tjänstgöring inom barnhälsovården.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;380&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_381"&gt;
&lt;DIV id="p381dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339381x1.jpg/" id="p381img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i allmänmedicin bör som en naturlig del av sin specialiser- ingstjänstgöring vara fast läkarkontakt, i detta liksom i andra utbild- ningsmoment under handledning. Det är centralt för specialiteten att arbeta med kontinuitet över tid och med ansvar för en avgränsad grupp patienter. Handledningen säkrar att &lt;NOBR&gt;ST-läkaren&lt;/NOBR&gt; uppfyller kom- petenskraven. Utredningen bedömer att även övriga specialiteter kan komma i fråga, men då under en kompletterande specialiseringstjänst- göring i syfte att erhålla dubbel- eller trippelspecialistkompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Det finns i dag en mindre grupp läkare med annan specialist- kompetens än ovanstående, som har tjänstgjort länge i primärvården. De har många gånger en kompetens som är att se som likvärdig med kompetensen hos en specialist i allmänmedicin. Det bör uttryckligen anges i förordningsbestämmelsen att sådan likvärdig kompetens också uppfyller kraven på kompetens och erfarenhet för funktionen fast läkarkontakt. Utgångspunkten är dock att läkare med andra speciali- teter än de ovan nämnda ska ansöka om dubbelspecialisering och vid behov genomgå kompletterande sidotjänstgöring. Om detta inte be- döms vara rimligt (t.ex. beroende på nära förstående pensionering) bör läkaren kunna få dispens att vara fast läkarkontakt. Huvudmannen be- döms kunna ge denna dispens, i samråd med t.ex. studierektorsfunktion i allmänmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Krav på kompetens och erfarenhet hos en fast läkarkontakt kan regleras i förordning. Det förutsätter dock ett bemyndigande från riks- dagen. Det bör med hänsyn till HSL:s struktur placeras i 7 kap. 3 § HSL där skyldigheten att tillhandahålla en fast läkarkontakt i Vård- val primärvård regleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Dubbelspecialisering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Enligt Socialstyrelsens föreskrifter&lt;SPAN class="ft71"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;får en läkare högst tillgodoräkna sig två och ett halvt år från tidigare specialiseringstjänstgöring vid dubbel- eller trippelspecialisering. För allmänmedicin är Socialstyrel- sens praxis att det krävs minst 2,5 års tjänstgöring i primärvården för att man ska kunna få specialistbevis i allmänmedicin. Flertalet specia- liteter har även behov av annan kompletterande sidotjänstgöring, be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6 kap. 1 §., Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;om läkarnas speciali- seringstjänstgöring.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;381&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_382"&gt;
&lt;DIV id="p382dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339382x1.jpg/" id="p382img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;roende på vilken grundspecialitet man har. Det innebär att det i prak- tiken tar 3 till 4 år att erhålla allmänmedicin som en ytterligare spe- cialitet. Under specialiseringstjänstgöring i syfte att erhålla dubbel- eller trippelspecialitet bör man vara fast läkarkontakt i primärvården på samma sätt och med samma krav på handledning som för andra &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i allmänmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Antalet patienter per fast läkarkontakt i primärvården bör kunna begränsas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Det ska förtydligas att möjligheten att välja en fast läkarkontakt i primärvården är kopplad till den utförare som patienten har valt inom Vårdval primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;Socialstyrelsen ska få meddela de föreskrifter om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;Fast läkarkontakt hos vald utförare i Vårdval primärvård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Enligt 7 kap. 3 § HSL har alla som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård rätt att välja utförare av hälso- och sjukvårds- tjänster i primärvården och att välja fast läkarkontakt oavsett till vilket landsting patienten hör. Detta sker i dag genom specifika listnings- system i varje landsting. I dag framgår inte klart av regleringen att den fasta läkarkontakten ska finnas hos den utförare som patienten har valt. Enligt utredningens mening är det däremot rimligt att det är så regleringen är tänkt att fungera. Denna avsikt bör förtydligas. Det bör därför framgå av regleringen i 7 kap. 3 § HSL och i 6 kap. 3 § PL att möjligheten att välja fast läkarkontakt är kopplad till den utförare i Vårdval primärvård som patienten har valt. Valet av utförare i Vårdval primärvård styr därmed verksamhetsansvar och ekonomisk ersättning på samma sätt som i dag. Om en läkare byter arbetsplats behöver patienter få möjlighet att välja en ny fast läkarkontakt eller byta utförare för att följa med sin tidigare fasta läkarkontakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft40"&gt;Det finns förespråkare för att i Sverige likt en del andra länder föreslå att den listning som sker ska ske direkt på, och enbart på, en&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;382&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_383"&gt;
&lt;DIV id="p383dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339383x1.jpg/" id="p383img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft40"&gt;enskild läkare i primärvården, dvs. att val av en enskild fast läkar- kontakt ska utgöra grunden i vårdvalet i stället för en utförande en- het, och därefter vid denna enhet en fast läkarkontakt. Så sker i dag i flera andra länder, t.ex. i Danmark och Norge. I dessa länder är också ersättningen direkt kopplad till den enskilde läkaren som har avtal med kommun/stat. Den enskilde läkaren får i sin tur anställa eller sluta avtal om andra tjänster inom primärvården. Systemen har likheter med det system med ”nationell taxa”&lt;SPAN class="ft103"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;som i liten skala finns i Sverige även för specialister i allmänmedicin, och som för närva- rande är under översyn.&lt;SPAN class="ft103"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft11"&gt;Sverige har, till skillnad från dessa länder, historiskt väl utbyggda team av flera samverkande professioner på flertalet enheter i primär- vården. Detta teamarbete behöver utvecklas ytterligare för att kunna möta en växande grupp av patienter med komplexa behov. Behovet av interprofessionellt arbetssätt nämns som utvecklingsområden i de länder där primärvården av tradition utgår från &lt;NOBR&gt;en-läkarenheter,&lt;/NOBR&gt; så- som t.ex. Norge och Danmark. Utredningen bedömer därför att det inte är ändamålsenligt att svensk primärvård utvecklas i motsatt rikt- ning mot den utveckling som ses i våra nordiska grannländer. Be- tydelsen av fast läkarkontakt bör betonas och stärkas, samtidigt som möjligheten och förutsättningarna för en fortsatt nära samverkan med andra yrkesgrupper bevaras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Bestämmelser för fast läkarkontakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;För att möjliggöra en god och patientsäker vård måste uppdraget som fast läkarkontakt i primärvården kunna avgränsas. En rimlig begräns- ning av antal patienter per fast läkarkontakt kan t.ex. ge bättre förut- sättningar för den enskilde läkaren att vara tillgänglig för sina patienter och erbjuda en god och säker vård. Det ger även läkaren möjlighet att ha kontroll över sin arbetssituation. En god arbetsmiljö för med- arbetare i primärvården är även en grundläggande förutsättning för att primärvården ska ses som en attraktiv arbetsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft58"&gt;Enligt utredningens mening finns det alltså behov av närmare bestämmelser om patientansvar för fast läkarkontakt för att kunna garantera en god och säker vård. Utredningen föreslår därför att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Förordning (1994:1121), &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;om läkarvårdsersättning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;S2017/00594/FS, &lt;/SPAN&gt;Uppdrag att se över formerna för det nationella taxesystemet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;383&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_384"&gt;
&lt;DIV id="p384dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339384x1.jpg/" id="p384img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;Socialstyrelsen bemyndigas att ta fram de bestämmelser om fast läkar- kontakt som behövs för att garantera en god och säker vård. Ett be- myndigande om det bör placeras i hälso- och sjukvårdsförordningen. Enligt utredningens mening bör bestämmelser om läkarens patient- ansvar beakta läkarens kompetens och erfarenhet, vilka patientgrupper som läkaren ansvarar för eller som är vanligt förekommande på den vård- enhet där denne tjänstgör, samt andra uppdrag, tjänstgöringsgrad m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;När det gäller hur många patienter som det är rimligt att vara fast läkarkontakt för har 1 500 genomsnittliga patienter per fast läkar- kontakt ofta använts vid beräkningar av behov på aggregerad nivå. Siffran bygger på tidigare utredningar kring primärvårdens dimen- sionering. Under husläkarreformen&lt;SPAN class="ft71"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;i mitten på &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; var rikt- värdet 1 &lt;NOBR&gt;500–2&lt;/NOBR&gt; 500 listade per heltidsarbetande husläkare. I Nationella handlingsplanen&lt;SPAN class="ft71"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;år 1999 gjordes beräkningarna utifrån 1 500 genom- snittliga invånare per heltidslista, en norm som Arbetsmiljöverket utgått ifrån i samband med en nationell tillsyn av den psykosociala miljön vid vårdcentraler.&lt;SPAN class="ft71"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I det aktuella tillsynsärendet framkom att vissa läkare på en vårdenhet ansvarade för mer än 2 400 patienter. Arbetsmiljöverket beslutade att Region Örebro skulle följa upp arbets- belastningen för de aktuella läkarna månatligen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft13"&gt;I det norska fastlegesystemet&lt;SPAN class="ft117"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;kan en fastlege ha mellan 500 och 2 500 personer på sin lista. Man kan hos kommunen ansöka om dis- pens för en mindre lista än 500 personer, men inte om större än 2 500 personer. I Danmark är heltidsarbetande läkare i primärvården skyldiga att lista upp till 1 600 individer&lt;SPAN class="ft117"&gt;12&lt;/SPAN&gt;. Därutöver kan läkare själva välja listningstak. För att få lista fler än 2 700 individer behövs särskilt tillstånd. I Nederländerna är normen mellan 800 och 2 750 invånare per läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft11"&gt;Utredningen anser att det inte är lämpligt att i författning ange ett exakt antal patienter som en läkare kan vara fast läkarkontakt för eftersom det bör kunna variera beroende på flera olika kriterier. En sådan numerär reglering kan vara svår att anpassa till hälso- och sjuk- vårdens utveckling och framtida vårdbehov. Antalet patienter bör även påverkas av t.ex. hur erfaren läkaren är, vilka andra uppdrag denna har, vilken typ av patienter som generellt är listade på enheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p269 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;SOU 1994:126, &lt;/SPAN&gt;Husläkarreformens första halvår, delbetänkande av husläkardelegationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft184"&gt;Socialutskottets betänkande, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2000/01:SOU05.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft179"&gt;Arbetsmiljöverkets tillsynsärende, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;dnr IRM/2013/11752.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;FOR-2012-08-29-842,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;Forskrift om fastlegeordning i kommunene.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Primärvårdens resurser, styrning och organisation&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;384&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_385"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft40"&gt;eller annars söker vård där. Det kan också påverkas av hur ansvars- och arbetsfördelningen är mellan läkare och andra professioner. Det kan övervägas om det även för svenska förhållanden är lämpligt att ange ett intervall. Utredningen utesluter däremot inte att begräns- ningar kan utformas även på andra sätt än att anges i siffror. En förut- sättning är att bestämmelserna kan följas upp. Faktorer som bör påverka i riktning mot en mindre lista är till exempel deltidstjänst- göring eller ett omfattande uppdrag gällande äldre och/eller multi- sjuka. Vid ett uppdrag som helt fokuserar på äldre multisjuka kan ansvaret behöva begränsas ytterligare. Andra faktorer att beakta kan vara andel olistade patienter i verksamheten och den del av arbets- tiden som läkare behöver ta hand om dessa patienter samt andra upp- drag (forskning, utbildning etc.) som läkaren har. &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i början av sin specialiseringstjänstgöring kan ha ansvar för ett mindre antal patienter och sedan successivt öka antalet patienter under speciali- seringstjänstgöringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft9"&gt;Även den övre gränsen bör vara väl tilltagen för att möjliggöra anpassning hos utförare som har en friskare population eller ett väl utbyggt samarbete med andra professioner och där läkaren därför kan ansvara för fler patienter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Det är vårdgivaren som ansvarar för patientsäkerhet och kvalitet. Det bör vara verksamhetschefen som tillsammans med den enskilde läkaren, utifrån lokala förhållanden, reglerar uppdraget för den en- skilde läkaren. Detta uppdrag kan komma att ändras om samman- sättningen av patientgruppen förändras eller om andra förutsättningar ändras, t.ex. andel patienter på enheten som själva avstår eller på grund av brist temporärt inte kan erhålla fast läkarkontakt. En patient bör kunna ställas i kö till en specifik fast läkarkontakt i väntan på att läka- ren kan ta emot nya patienter. Landstingen behöver därför ha system för att kunna hantera en kölista, se exempel från Region Uppsala.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;385&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_386"&gt;
&lt;DIV id="p386dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339386x1.jpg/" id="p386img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p511 ft23"&gt;Tillfällig begränsning – kölista vid byte/omlistning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft218"&gt;När det gäller listning till vårdcentraler så finns det ingen övre gräns för antal listade. Det betyder att ingen ska nekas listning på vårdcentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft160"&gt;När det gäller listning på husläkare kommer taken att finnas kvar vid behov. Det är respektive chef för vårdcentralen som själv vid behov beslutar om och när en begränsning i listningen på respektive husläkare ska införas. Taket anges i viktade personer. Det betyder att listade ska ställas på kö om en husläkare har fullt på sin lista. Med- delande om begränsning i listningen anmäls till Husläkarkansliet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft19"&gt;En person kan ställa sig i kö till en husläkare och fortsätta vara listad på annan eller samma vårdcentral eller annan husläkare. Invånarna kan endast stå i kö till en husläkare åt gången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft19"&gt;Husläkarkansliet kommer att lämna information till respektive vårdcentral om antal personer som står i kö för att underlätta för vårdcentralerna att kunna bedöma och planera kapaciteten.&lt;SPAN class="ft27"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft217"&gt;Rollen som fast läkarkontakt och förhållandet till funktionen fast vårdkontakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Fast läkarkontakt i primärvård har det samordnande ansvaret för patientens vård. Däremot har fast läkarkontakt inte det medicinska ansvaret för vård som ges inom andra delar av hälso- och sjukvården. För att kunna ta ett samordnande ansvar behöver läkaren kunna ta del av information om vård både vid andra enheter och vårdprocesser hos samma vårdgivare och vård som utförs av en annan vårdgivare. En grundläggande förutsättning är att patienten samtycker till en sådan informationsdelning. Samtycket måste också dokumenteras och följas upp kontinuerligt. Det är därför viktigt att patienten fram- för allt i samband med nya vårdkontakter får information om hur hens personuppgifter kommer att behandlas och tillfrågas om patien- ten godkänner att primärvården får tillgång till uppgifter om patien- tens vård vid det aktuella tillfället. Det innebär också att fast läkar- kontakt behöver informeras när en patient skrivs in i slutenvård, samt involveras i samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft40"&gt;Fast läkarkontakt ansvarar också för planering av läkarvård samt för samordning av vårdinsatserna hos den egna utföraren i Vårdval&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdval Region Uppsala. &lt;/SPAN&gt;Regelbok för vårdcentral.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;386&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_387"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p87 ft13"&gt;primärvård såvida inte en fast vårdkontakt finns, som tagit på sig samordningsuppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Även om största möjliga kontinuitet eftersträvas, kan den fasta läkarkontakten inte alltid vara tillgänglig. Fokus bör vara att fast läkarkontakt är tillgänglig för alla planerade kontakter och så långt möjligt även för mer brådskande behov. För patienter med komplexa behov är det av vikt att fast läkarkontakt tillsammans med patient och andra berörda aktörer gör en vårdplan, så att annan läkare vid behov kan följa den planen. På så sätt uppnås kontinuitet i behand- lingen även om den inte alltid är möjlig att uppnå på personnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Utöver eller i stället för fast läkarkontakt i primärvården ska en fast vårdkontakt utses om patienten begär det eller det är nödvändigt för att tillgodose dennes behov av trygghet, kontinuitet och säker- het. För resonemang kring förhållandet fast läkarkontakt och fast vårdkontakt hänvisas till avsnitt 5.1.7 och 9.2.5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Patienter som inte valt fast läkarkontakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Landstinget är huvudansvarig för att organisera verksamheten så att även behoven hos de patienter som inte valt utförare inom lands- tingets Vårdval primärvård och/eller fast läkarkontakt säkerställs. Det är därför viktigt att landstinget ställer krav på utförare som har uppdrag inom Vårdval primärvård att bemanna så att detta behov kan mötas. Detta för att alla ska få samma goda vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Vi ser tre undergrupper:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Patienter som valt utförare i Vårdval primärvård och vill välja fast läkarkontakt men där den önskade läkaren inte kan ta emot fler patienter. Här kan patienten välja att ställa sig i kö till önskad läkare och anses då sakna fast läkarkontakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Patienter som valt utförare aktivt men valt att avstå från möjlig- heten att välja fast läkarkontakt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Patienter som valt att avstå från att välja utförare i landstingets Vårdval primärvård. I vissa landsting blir man då passivt listad på en vårdcentral och måste aktivt säga till om man inte vill bli listad.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;387&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_388"&gt;
&lt;DIV id="p388dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339388x1.jpg/" id="p388img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft10"&gt;Passiv listning på utförare underlättar för utföraren som då erhåller kapiteringsersättning för patienten, vilket möjliggör för utföraren att dimensionera sin verksamhet så att man kan möta behoven även hos passivt listade patienter. Om man inte tillämpar passiv listning får utförare som tar emot dessa patienter särskild ersättning för detta. Utredningens förslag ändrar inte på dessa förhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.2.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Tillgången till fast läkarkontakt bör följas upp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Tillgången till fast läkarkontakt behöver kunna följas upp såväl natio- nellt som regionalt. Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys har tidigare följt kontinuitet i primärvården och bör ha ett fortsatt uppdrag att göra så. Uppföljningen av god vård, kvalitet och lagefterlevnad inom hälso- och sjukvården sker i enlighet med respektive statlig myndig- heters uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft58"&gt;Enligt utredningen är det lämpligt om det av patientjournalen framgår vilken läkare som är fast läkarkontakt för patienten. Denna information bör också göras tillgänglig i Nationella patientöversik- ten (NPÖ) för att vara tillgänglig för övriga aktörer i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.2.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Relaterade frågor med behov av vidare utredning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det finns ett behov av att se över möjligheten att begränsa antal listade patienter hos utförare inom vårdvalssystem. Det finns även behov av att se över möjligheten att årsvis begränsa hur många gånger en patient kan välja att byta utförare av Vårdval primärvård. Detta bör ske inom ramen för utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård” som bl.a. har i upp- drag att se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft11"&gt;Enligt utredningens bedömning saknar landsting/regioner enligt 7 kap. 3 § HSL möjlighet att neka enskilda att fritt lista sig hos en utförare i Vårdval primärvård. En utförare kan därmed inte begränsa antalet patienter som listar sig hos utföraren. Det är därmed inte heller upp till utföraren att välja i vilken skala den vill bedriva sin primärvårds- verksamhet. För en vårdgivare kan detta vara problematiskt av flera skäl. Det kan finnas praktiska hinder för en utförare att växa, om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;388&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_389"&gt;
&lt;DIV id="p389dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339389x1.jpg/" id="p389img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;lokalerna inte är möjliga att utvidga och alternativa lokaler inte finns. Då finns en risk att en välfungerande utförare börjar fungera sämre och t.o.m. kan behöva lägga ner sin verksamhet. Även tillfälliga pro- blem kan uppstå p.g.a. att man inte hinner rekrytera personal till en utförare som växer snabbt. Alla utförare vill inte heller ansvara för att driva en stor verksamhet. Utredningen ser därför ett behov för utförare att i vissa fall kunna sätta stopp för ytterligare listning, till- fälligt men även permanent. För att skapa förutsättningar för mång- fald behöver det vara möjligt att bedriva även mindre verksamheter med ett mer begränsat antal patienter. Utredningen anser att det är angeläget att frågan ses över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Det finns även behov av att se över möjligheten att årsvis begränsa hur många gånger en patient kan välja att byta utförare av Vårdval primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Båda dessa områden bör utredas inom ramen för utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård” som bl.a. har i uppdrag att se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Steg mot säkrad bemanning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Aktuell situation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Bristen på specialister i allmänmedicin har de senaste decennierna varit ett problem och gjort det svårt för landstingen att säkra bemanningen så att alla som vill ska kunna få en fast läkarkontakt i primärvården. Utredningen bedömer att åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att det utbildas tillräckligt många specialister i allmänmedicin och så att andelen specialister i allmänmedicin i förhållande till samtliga specia- lister ökar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Antal läkare i primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;Enligt Socialstyrelsen&lt;SPAN class="ft103"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;fanns det den 31 december 2015, 7 149 läkare under 65 år med utfärdat specialistbevis i allmänmedicin. Antalet hade ökat med 381, eller 6 procent, jämfört med ett år dessförinnan. Där- utöver fanns det 2015, 4 116 läkare 65 år och äldre med specialistbevis i allmänmedicin, en minskning med 33 eller 0,8 procent, se tabell 10.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;389&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_390"&gt;
&lt;DIV id="p390dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339390x1.jpg/" id="p390img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;SPAN style="padding-left:292px;"&gt;SOU 2018:39&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft3"&gt;Tabell 10.1 Antal utfärdade specialistbevis i allmänmedicin&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td167"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;Antal specialistbevis&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td168"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td169"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td170"&gt;&lt;P class="p796 ft3"&gt;Förändring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td171"&gt;&lt;P class="p662 ft29"&gt;64&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td172"&gt;&lt;P class="p797 ft3"&gt;år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;6 768&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td173"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;7 149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td174"&gt;&lt;P class="p798 ft3"&gt;+6,0 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td175"&gt;&lt;P class="p662 ft29"&gt;65&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td176"&gt;&lt;P class="p797 ft3"&gt;år–&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td177"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;4 149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td178"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;4 116&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td179"&gt;&lt;P class="p798 ft3"&gt;&lt;NOBR&gt;-0,8&lt;/NOBR&gt; %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td180"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;Totalt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td181"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;10 917&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td182"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;11 265&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td183"&gt;&lt;P class="p799 ft3"&gt;+3,2 %&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p800 ft220"&gt;I Socialstyrelsens prognoser fram t.o.m. 2025&lt;SPAN class="ft219"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;använder man i stäl- let måttet antalet sysselsatta under 70 år inom hälso- och sjukvården. I den senaste statistiken från Socialstyrelsen&lt;SPAN class="ft219"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;var antalet sysselsatta specialister i allmänmedicin under 70 år 5 974 stycken (2015). En stor andel av dagens specialister i allmänmedicin är nära eller över pensionsåldern (65 år). Av 5 974 sysselsatta under 70 år var 877 (14,7 procent) över 65 år och ytterligare 1 144 (19,1 procent) mellan &lt;NOBR&gt;60–64&lt;/NOBR&gt; år (2015). Den prognosticerade utvecklingen för åren 2012 till 2025 är negativ, med en minskning på 11 procent eller cirka 600 per- soner om nettoinvandringen är oförändrad, och med en minskning på 37 procent eller drygt 2 000 personer om nettoinvandringen är noll. Huvudskälet till minskningen är stora pensionsavgångar. Statisti- ken tar ingen hänsyn till tjänstgöringsgrad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft220"&gt;Sveriges läkarförbund gjorde 2012 en undersökning av primärvår- dens läkarbemanning&lt;SPAN class="ft219"&gt;17&lt;/SPAN&gt;. Undersökningen genomfördes som en enkät- undersökning till landets samtliga vårdcentraler och hade en svars- frekvens på 98,5 procent. Omräknat till heltider fanns det, enligt rapporten, då 4 784 specialistläkare som arbetade i primärvården, varav 85 procent på fasta tjänster, resten på vikariat längre än en månad. Drygt 90 procent var specialister i allmänmedicin, men cirka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft220"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;250&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft221"&gt;läkare hade annan specialitet, de största specialiteterna var geria- trik och barn- och ungdomsmedicin. Läkare som var lediga för semes- ter eller kortare sjukdomsperiod räknades in, men inte de med längre ledigheter. Den vecka undersökningen gjordes arbetade 949 personer som hyrläkare eller på kortare vikariat (mindre än 1 månad) i primär- vården, varav 71 procent var specialister i allmänmedicin. Det går inte ur undersökningen att utläsa hur många av hyrläkarna som enbart arbetade som hyrläkare och hur många som samtidigt hade tjänst på&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft225"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården, åren &lt;NOBR&gt;2012–2025&lt;SPAN class="ft224"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft224"&gt; 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft228"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Sveriges läkarförbund, &lt;/SPAN&gt;Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning&lt;SPAN class="ft5"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;390&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_391"&gt;
&lt;DIV id="p391dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339391x1.jpg/" id="p391img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;vårdcentral eller på sjukhus och tjänstgjorde som hyrläkare på sin fritid. Läkartätheten varierade stort, såväl mellan olika landsting som mellan olika enheter. I rapporten dras slutsatsen att det saknades motsvarande 1 400 heltidsarbetande specialister då undersökningen gjordes, i förhållande till måttet 1 500 invånare/heltidsarbetande läkare i primärvården. &lt;NOBR&gt;ST-läkarna&lt;/NOBR&gt; räknades inte med i beräkningsunderlaget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Antal &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i allmänmedicin var enligt Sveriges läkarförbunds undersökning 2012 1 863 stycken och enligt Socialstyrelsens enkät 2017&lt;SPAN class="ft71"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;drygt 1 800 i hela landet. I Socialstyrelsens enkät deltog 18 lands- ting (ej Jönköping, Gävleborg och Norrbotten), så siffran är i verklig- heten något högre. 2012 hade dessa tre landsting 164 &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i all- mänmedicin. Om antalet &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i dessa landsting inte har minskat är totalantalet &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i hela landet i dag minst cirka 2 000. I vissa landsting ökar antalet ST i allmänmedicin och utredningen uppfattar att söktrycket är stort. I Region Skåne har till exempel antalet re- gionalt finansierade ST (utbildningsbidrag) ökat från 232 år 2014 till 327 år 2018, dvs. en ökning på 40 procent på fem år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär att även &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i allmänmedicin ska kunna vara fast läkarkontakt i primärvården. Utredningen upp- skattar att en &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i genomsnitt kan ansvara för motsvarande en tredjedels specialist i allmänmedicin. Hänsyn är då tagen till att ST- läkaren i början av sin specialiseringstjänstgöring har en mindre lista, i slutet en större samt att &lt;NOBR&gt;ST-läkaren&lt;/NOBR&gt; förlägger cirka 40 procent av sin specialiseringstjänstgöring utanför primärvården vid s.k. sidotjänst- göringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Med stor medvetenhet om osäkerheten i befintliga underlag, upp- skattar utredningen, att det i dag finns läkare motsvarande cirka 6 000 heltidsarbetande allmänläkare som skulle kunna arbeta som fast läkarkontakt i primärvården, se även avsnitt 10.3.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;Omfattningen på primärvårdens uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft40"&gt;På senare år har primärvårdens uppdrag vuxit organiskt. Primärvården har tagit ett allt större ansvar för personer med en eller flera kroniska sjukdomar, psykisk ohälsa, äldre och andra med komplexa behov. Före- tagshälsovården har sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt; minskat och en miljon arbets- tagare saknar i dag tillgång till företagshälsovård. Företagshälsovården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella planeringsstödet 2018&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;391&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_392"&gt;
&lt;DIV id="p392dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339392x1.jpg/" id="p392img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;har också ändrat karaktär och många företag upphandlar i dag endast hälsokontroller.&lt;SPAN class="ft81"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Detta har bidragit till ett ökat uppdrag för primär- vården, inte minst kring sjukskrivning och rehabilitering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft10"&gt;Samtidigt har primärvården under samma period förstärkts med många andra kompetenser än allmänläkare och distriktssköterskor. Sjuksköterskor med avancerad utbildning i t.ex. diabetes, hjärtsvikt, KOL och demens, ger i dag självständigt vård till patienter med kro- niska sjukdomar, i samråd med patienten och dennes läkare samt övriga i teamet. Distriktssköterskor har fått förskrivningsrätt för vissa läkemedel. Fysioterapeuter i första linjen för patienter med problem från rörelseorganen blir allt vanligare, liksom psykolog i första linjen för patienter som söker för psykisk ohälsa. Teamarbete har på många ställen utvecklats (jfr bilaga 3 om interprofessionellt arbete). Andra kompetenser som patienter i dag kan möta i primärvården är arbets- terapeuter, dietister och hälso- och sjukvårdskuratorer. Farmaceuter finns i allt större utsträckning tillgängliga för t.ex. läkemedelsgenom- gångar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Sammantaget gör utredningen bedömningen att dessa båda tren- der tar ut varandra och att ett rimligt värde som planeringsunderlag avseende läkare i primärvården därmed är detsamma som 1999, dvs. 1/1500, vilket också ligger i mitten av de spann som tillämpas i andra länder, såsom Norge, Danmark och Nederländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;För resonemang kring behov av andra kompetenser än läkare hän- visas till avsnitt 9.2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Produktivitet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft9"&gt;I internationella jämförelser uppvisar svenska läkare en lägre produk- tivitet än läkare i andra länder, mätt som antal besök per läkare och år.&lt;SPAN class="ft81"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Statistiken rör all öppenvård inklusive primärvård. Någon jäm- förbar statistik för enbart primärvård finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft58"&gt;Det finns sannolikt flera förklaringar till den lägre produktivite- ten i Sverige, såväl utifrån hur man mäter som hur primärvårdens uppdrag och organisation ser ut i olika länder samt hur lagstiftning kring arbetstider, semester och föräldraledighet är utformad. Utred- ningen ser bl.a. följande möjliga förklaringar:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;SOU 2011:63&lt;/SPAN&gt;, Framgångsrik företagshälsovård – möjligheter och metoder – studiehandbok från &lt;NOBR&gt;FHV-delegationen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Vårdanalys, &lt;/SPAN&gt;Primärvården i Europa, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;392&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_393"&gt;
&lt;DIV id="p393dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339393x1.jpg/" id="p393img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p210 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft229"&gt;Sverige har, delvis till följd av en långvarig brist på läkare i primär- vården, kommit långt när det gäller att introducera andra profes- sioner i primärvården. Det innebär att läkarbesöken i större ut- sträckning rör mer komplexa problem och därför tar längre tid. Mer tid behöver också läggas på samordning av olika vårdinsatser.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft229"&gt;Bristande kontinuitet i Sverige gör att varje läkarbesök tar längre tid än när läkare och patient känner varandra sedan tidigare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft58"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft230"&gt;En stor andel fast ersättning i landstingens vårdvalssystem. Styr mot att man löser flera problem vid samma besök, jämfört med om man har en större andel rörlig besöksersättning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft10"&gt;Den fortsatta digitaliseringen av hälso- och sjukvården förväntas också få betydelse för produktivitet och effektivitet i primärvården och för samordningen med övriga delar av hälso- och sjukvården. Den fortsatta utvecklingen kan innebära effektivitetsvinster för patienter och vårdens professioner, men i vilken utsträckning och hur snabbt är fortfarande för tidigt att säga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Tillgång på läkare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Utredningen har gjort bedömningen att underlaget från Sveriges Läkar- förbund&lt;SPAN class="ft71"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;bäst speglar den verkliga bemanningen i primärvården Detta eftersom det, till skillnad från Socialstyrelsens underlag, fångar de läkare som faktiskt är verksamma inom primärvården (Socialstyrelsens underlag omfattar sysselsätta specialister i allmänmedicin, men säger inget om var dessa är sysselsätta). Jämfört med 2012 finns i dag fler läkare med specialistbevis i allmänmedicin. Då pensionsavgångarna samtidigt är stora väljer utredningen att använda samma bemannings- tal för att beskriva nuvarande tillgång på specialister i allmänmedicin, dvs. motsvarande cirka 4 800 heltidsarbetande specialistläkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Till det kommer cirka 2 000 &lt;NOBR&gt;ST-läkare&lt;/NOBR&gt; i allmänmedicin, vilket en- ligt ovanstående resonemang, uppskattas motsvara cirka 665 specia- lister. Därutöver tillkommer de specialister i allmänmedicin som i dag arbetar som hyrläkare. Utredningen har försiktigt räknat med att hälf- ten av de hyrläkare som finns med i underlaget från Sveriges Läkar- förbund är hyrläkare utan underliggande anställning och att dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Sveriges läkarförbund, &lt;/SPAN&gt;Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning&lt;SPAN class="ft29"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;393&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_394"&gt;
&lt;DIV id="p394dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339394x1.jpg/" id="p394img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;därför skulle vara möjliga att återrekrytera till fast anställning i primär- vården. Totalt sett uppskattar utredningen, enligt våra försiktiga beräk- ningar, att det därmed finns läkare motsvarande cirka 6 000 heltids- arbetande allmänläkare som skulle kunna fylla funktionen som fast läkarkontakt i primärvården. Därutöver finns specialister i allmän- medicin som arbetar inom andra sektorer av hälso- och sjukvården, t.ex. företagshälsovård. Dessa har inte räknats med i vårt underlag, då vi inte kunnat bedöma antalet eller intresset för att återgå till att arbeta i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Behov&lt;/P&gt;
&lt;P class="p240 ft9"&gt;Befolkningen i Sverige är i år (2018) cirka 10,2 miljoner. Prognosen för 2027 är 11,1 miljoner invånare&lt;SPAN class="ft81"&gt;22&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Utgående från en övergripande dimensionering om 1 500 invånare/ heltidsarbetande specialist i allmänmedicin är behovet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;år 2018: 6 800 läkare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;år 2027: 7 400 läkare.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft11"&gt;För att kunna erbjuda hela befolkningen en fast läkarkontakt i primär- vården krävs således redan i dag ett tillskott om minst 800 heltids- arbetande läkare, förutsett att en andel av de som i dag arbetar som hyrläkare kan rekryteras till fast tjänst. Fram till 2027 behövs ett nettotillskott om ytterligare 600 heltidsarbetande läkare, dvs. ett till- skott av totalt minst 1 400 heltidsarbetande läkare i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Fler &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ST-tjänster&lt;/NOBR&gt; i allmänmedicin&lt;/P&gt;
&lt;P class="p715 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Antalet specialiseringstjänster i allmän- medicin behöver ökas med 1 250 tjänster utöver dagens nivå, under perioden &lt;NOBR&gt;2019–2027.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Staten ska under övergångsperioden 2019– 2027 finansiera 1 250 specialiseringstjänster i allmänmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p488 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Prognos folkmängd &lt;NOBR&gt;2016–2060&lt;SPAN class="ft29"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;394&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_395"&gt;
&lt;DIV id="p395dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339395x1.jpg/" id="p395img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;Ansvaret för dimensionering och finansiering av specialiseringstjänster (ST) ligger på landstingen. Regeringen gav dock den 1 mars 2018, Socialstyrelsen i uppdrag&lt;SPAN class="ft80"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;att, utöver den rapportering de årligen gör kring tillgången och efterfrågan på legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, göra en samlad kartläggning och bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång på och långsiktiga behov av specialistläkare inom alla specialiteter. Kartläggningen och bedömningen ska göras både på nationell och regional nivå och omfatta både offentliga och privata vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;I uppdraget ingår att utifrån ett nationellt perspektiv lämna för- slag på hur dimensionering av &lt;NOBR&gt;ST-tjänster&lt;/NOBR&gt; ska kunna göras på ett mer effektivt sätt, i syfte att minska bristen av olika sorters specialist- läkare och uppnå målsättningen om en jämlik vård i hela landet. Fokus ska läggas på de specialiteter där det finns en tydlig brist. De brist- specialiteter som Socialstyrelsen tidigare lyft fram är allmänmedicin och psykiatri.&lt;SPAN class="ft71"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsen ska samarbeta med Sveriges Kommuner och Landsting samt Läkarförbundet i genomförandet av uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Den allvarliga bristen på specialister i allmänmedicin gör att staten under en omställningsperiod bör stimulera utbildningstakten av specia- lister i allmänmedicin. Utredningen bedömer att det är en nödvändig åtgärd för att inom rimlig tid kunna bemanna primärvården. Det i sig är en förutsättning för att kunna bedriva god vård och tillhanda- hålla fast läkarkontakt till befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Utredningens beräkningar utgår ifrån att landstingen fortsätter att finansiera utbildningen av specialister i allmänmedicin, minst i samma omfattning som under 2018. Därutöver ser utredningen be- hov av en riktad statlig satsning för att finansiera 1 250 ST i allmän- medicin under perioden &lt;NOBR&gt;2019–2027.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Under denna tidsperiod förväntas landstingens arbete med om- strukturering av hälso- och sjukvården mot en god och nära vård leda till en ändrad balans i hälso- och sjukvårdsstrukturen med en större tyngd på primärvården. Därmed omfördelas också resurser, vilka efter övergångsperioden bör kunna tillgodose den långsiktiga finansieringen av specialister i allmänmedicin i landsting/regioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft11"&gt;Utredningen är medveten om osäkerheten i det estimerade ut- bildningsbehovet, bl.a. utifrån svårbedömda effektivitetsvinster t.ex.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringen växlar upp för fler specialistläkare&lt;SPAN class="ft84"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;2018-03-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft231"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården åren &lt;NOBR&gt;2012–2025&lt;SPAN class="ft29"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;395&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_396"&gt;
&lt;DIV id="p396dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339396x1.jpg/" id="p396img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p479 ft13"&gt;till följd av ökad digitalisering, men också utifrån att mer tid måste avsättas till handledning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Konsekvensanalyser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p788 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Förtydligande om att patienten ska informeras om möjligheten att få tillgång till och välja en fast läkar- kontakt skapar förutsättningar för förbättrad kontinuitet och sam- ordning av vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft9"&gt;Förslaget om särskilda kompetens- och erfarenhetskrav för fast läkarkontakt säkerställer att funktionen har den kompetens och erfarenhet som krävs för att garantera en god och säker vård i ett brett primärvårdsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;Förslaget att Socialstyrelsen ska få meddela föreskrifter om patientansvar för fast läkarkontakt bidrar till en god och säker vård och därmed till en ökad attraktionskraft för primärvården som arbetsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft9"&gt;Förslaget att staten under en övergångsperiod ska finansiera 1 250 ST i allmänmedicin skapar förutsättningar för att utbilda till- räckligt många specialister i allmänmedicin för att motsvara be- folkningens behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p238 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft18"&gt;För samhället&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (3 kap. 1 § HSL). Den omstrukturering av hälso- och sjukvården som vår utredning har i uppdrag att stödja och samordna, och de förslag vi här lämnar kring tydliggörande av möjligheten till fast läkarkontakt och utökning av antalet specialister i allmänmedicin, bedöms bidra till att hälso- och sjukvården ska kunna leva upp till detta mål, inom ramen för en ändlig gemensam samhällsresurs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Förslagen bedöms leda till att fler patienter kommer att efterfråga och få tillgång till en fast läkarkontakt i primärvården. Härigenom ges förutsättningar för att bygga upp värdefull kunskap om patienten samt tillit mellan patient och läkare. Detta i sin tur förväntas leda till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;396&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_397"&gt;
&lt;DIV id="p397dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339397x1.jpg/" id="p397img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p807 ft10"&gt;effektivare vårdmöten, bättre möjlighet att arbeta med förebyggande insatser samt att tidigt upptäcka och behandla sjukdomstillstånd. Därmed förväntas också en del vårdbehov kunna undvikas, vilket i sin tur frigör hälso- och sjukvårdsresurser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;En ökad kontinuitet i form av en fast läkarkontakt bedöms ha stor potential att minska antalet onödiga vårdtillfällen för just de mest sköra grupperna i samhället såsom t.ex. de mest sjuka äldre. Genom att boende på särskilt boende ges förbättrad tillgång till fast läkarkontakt förväntas ett antal vårdtillfällen på sjukhus kunna und- vikas. Som redogjorts för i avsnitt 9.5 visar en studie som gjordes av SKL 2012, i samband med satsningen De mest sjuka äldre, att kost- naden för varje sjukhusinläggning motsvarade kostnaden för 56 läkar- besök inom primärvården eller 106 hembesök av en distriktssköterska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Risken för vårdskador i samband med vård på akutsjukhus bör också uppmärksammas i detta sammanhang. Data från SKL visar att vid cirka 8 procent av vårdtillfällena drabbas patienter av vårdskador av varierande allvarlighetsgrad. I genomsnitt är ett vårdtillfälle med vårdskada cirka 8 dagar längre än ett vårdtillfälle utan vårdskada. Upp- skattningsvis går cirka 880 000 vårddagar till vård av patienter som drabbats av vårdskador. Kostnaden för den extra vårdtiden blir när- mare 9 miljarder årligen om man räknar med en genomsnittlig vård- dygnskostnad på 10 000 kronor. Det motsvarar cirka &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; procent av den totala kostnaden för svensk hälso- och sjukvård.&lt;SPAN class="ft103"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Beräkningarna är mycket översiktliga men säger något om storleksordningen. Re- sultaten stämmer även väl överens med fynden i en rapport från OECD, vilken uppskattar att cirka 15 procent av kostnaderna för sjukhusvård i &lt;NOBR&gt;OECD-länder&lt;/NOBR&gt; uppstår på grund av brister i patientsäker- heten.&lt;SPAN class="ft103"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Utredningens bedömning är att vissa typer av vårdskador, såsom t.ex. trycksår och fallolyckor i påtaglig omfattning drabbar just patienter där sjukhusvård från början, med rätt insatser, hade kunnat förebyggas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft9"&gt;Den minskade ohälsa som den förbättrade kontinuiteten väntas leda till hos befolkningen innebär också en samhällsekonomisk vinst genom stärkt folkhälsa och minskade kostnader för ohälsa (jfr av- snitt 9.5.1).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;SKL, &lt;/SPAN&gt;Skador i vården, &lt;NOBR&gt;2013–2016&lt;/NOBR&gt; – På nationell, regional- och landstingsnivå. Markörbaserad journalgranskning&lt;SPAN class="ft87"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Slawomirski, L., A. Auraaen and N. Klazinga, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;The economics of patient safety: Strengthening a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt;value-based&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft90"&gt; approach to reducing patient harm at national level, &lt;/SPAN&gt;2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;397&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_398"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p446 ft232"&gt;För staten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft220"&gt;Utredningens förslag om en riktad statlig satsning för att utbilda 1 250 specialister i allmänmedicin under perioden &lt;NOBR&gt;2019–2027,&lt;/NOBR&gt; inne- bär en tillfällig kostnad för staten. Den utökning av grundutbildningen som är en förutsättning för att kunna utöka antalet &lt;NOBR&gt;ST-tjänster&lt;/NOBR&gt; i före- slagen omfattning är redan genomförd eller beslutad att genomföras och de kostnader som denna medför i form av utbildningsplatser och studiemedel påverkas inte av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft220"&gt;Den statliga satsningen förväntas huvudsakligen finansiera nya ST. Det kan också omfatta dubbelspecialisering av läkare med annan specialitet. En dubbelspecialisering tar &lt;NOBR&gt;3–4&lt;/NOBR&gt; år, beroende på läkarens tidigare erfarenhet. Då lönen är högre för läkare som redan har en specialitet förväntas kostnaden per specialiseringsutbildning bli den- samma som för övriga &lt;NOBR&gt;ST-tjänster,&lt;/NOBR&gt; cirka 1 miljon kronor/specialist- utbildning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p215 ft3"&gt;Tabell 10.2 Finansiering av tillkommande &lt;NOBR&gt;ST-tjänster&lt;/NOBR&gt; i allmänmedicin&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td185"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;År&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td186"&gt;&lt;P class="p267 ft3"&gt;”nya” ST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td187"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;”nya” ST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td188"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;”nya” ST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td188"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;”nya” ST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td188"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;”nya” ST&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td189"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Totalt antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td190"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Kostnad (mnkr)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td191"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2019&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td192"&gt;&lt;P class="p810 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td193"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td194"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td195"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td196"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td200"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td201"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td202"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2020&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td203"&gt;&lt;P class="p810 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td205"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td206"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td197"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2021&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;P class="p810 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td134"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td200"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td201"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td202"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2022&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td203"&gt;&lt;P class="p810 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td177"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td205"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td206"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td197"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2023&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td198"&gt;&lt;P class="p810 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td134"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td199"&gt;&lt;P class="p810 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td200"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;1 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td201"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;1 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td200"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td201"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td207"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2024&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td208"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td209"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td210"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td211"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td212"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;1 000&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td197"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2025&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td198"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td199"&gt;&lt;P class="p810 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td200"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td201"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;750&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td197"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td198"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td200"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td201"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td202"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2026&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td203"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td177"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td204"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td204"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td205"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td206"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;500&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td197"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;2027&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td198"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td134"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td199"&gt;&lt;P class="p813 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td200"&gt;&lt;P class="p811 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td201"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td202"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td203"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td177"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td204"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td205"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td206"&gt;&lt;P class="p812 ft3"&gt;6 250&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td213"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td214"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td215"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td216"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td217"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td218"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p814 ft220"&gt;Den riktade statliga satsningen bör finansieras genom UO9, ap 1:6, Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Anslaget får användas för utgifter för bidrag och statsbidrag för att genom riktade insatser arbeta för att säkerställa att hälso- och sjukvården håller en god tillgänglighet och kvalitet, baseras på kunskap, är behovsanpassad och effektiv, samt stärker patientens delaktighet i vården. Anslaget får även användas för bidrag och statsbidrag för att förbättra förutsättningarna för ökad bemanning inom vården, för professionen att utföra sitt arbete och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;398&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_399"&gt;
&lt;DIV id="p399dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339399x1.jpg/" id="p399img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;för att hälso- och sjukvårdens resultat följs upp på ett öppet och jäm- förbart sätt. Medel inom anslaget får användas för överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft58"&gt;Satsningen skulle kunna utformas som en överenskommelse med SKL, t.ex. genom att inrymmas antingen i en förstärkt överenskom- melse om patientmiljarden eller överenskommelsen om goda förut- sättningar för vårdens medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft18"&gt;För landstingen och kommunerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft10"&gt;Förslaget utgår från antagandet att landsting/regioner fortsätter att finansiera ST i allmänmedicin på minst samma nivå som i dag. Det medför alltså inga nya uppgifter för landsting/regioner i denna del.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Utredningens förslag om ökad kontinuitet och fast läkarkontakt innebär ett förtydligande av gällande lagstiftning. En förbättrad kon- tinuitet och en förbättrad tillgång till specialister i allmänmedicin i primärvården förväntas ge besparingar i andra delar av hälso- och sjukvården som en följd av en ökad effektivisering och minskade kvalitetsbristkostnader. Samtidigt förväntas landstingens arbete med omstrukturering av sin hälso- och sjukvård mot en god och nära vård leda till en ändrad balans med en större tyngd i primärvården och den nära vården. Det innebär att landstingen efter övergångsperio- den förväntas kunna balansera en ökad finansiering av primärvården, inklusive kostnader för fler allmänläkare, genom minskade kostna- der i andra delar av hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;För kommunerna ger förslaget en förbättrad möjlighet till god tillgänglighet till läkarinsats i primärvården med en högre kontinuitet och därmed till förbättrad teamkontinuitet med kommunens med- arbetare. Förslaget innebär i sig inte någon förskjutning av gräns- snittet mellan landsting och kommun avseende vem som utför hälso- och sjukvårdsinsatser och därmed inga ekonomiska konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Konsekvenser för en jämlik vård&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Det finns ett stort antal empiriska studier som visat en samvariation mellan en ”stark” primärvård och en jämlik hälsa i befolkningen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;En väl utbyggd primärvård anses också förbättra tillgängligheten till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Starfield, B., Shi, L., Macinko, J. &lt;/SPAN&gt;Contribution of Primary Care to Health Systems and Health&lt;SPAN class="ft29"&gt;. The Milbank Quarterly, vol. 83. nr 3, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;399&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_400"&gt;
&lt;DIV id="p400dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339400x1.jpg/" id="p400img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;vård för hela befolkningen. Grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar har oftare flera sjukdomar än andra grupper. Då primärvården fokuserar på individens hela sjukdomsbild förväntas primärvården bättre kunna möta individens samlade behov. Utred- ningens förslag om fast läkarkontakt förväntas ge en primärvård med större kontinuitet och förbättrad tillgänglighet, något som förväntas bidra till en mer jämlik hälsa mellan olika befolkningsgrupper och mellan olika delar av landet. Detta gäller särskilt en förbättrad tillgång till fast läkarkontakt i hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. Genom att prioritera de med störst behov för fast läkarkontakt får man en mer jämlik vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Konsekvenser för jämställdheten mellan könen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Utredningens förslag om förtydligande av möjligheten att få en fast läkarkontakt i primärvården förväntas leda till att fler personer efter- frågar och får en sådan. Genom en stärkt kontinuitet i relationer mellan patient och såväl fasta läkarkontakter som fasta vårdkontakter, finns bättre förutsättningar att skapa goda relationer och tillit vilket i sin tur underlättar för patienten att lyfta känsliga frågor såsom våld i nära relationer (Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld&lt;SPAN class="ft71"&gt;28&lt;/SPAN&gt;) och begynnande psykisk ohälsa. I dagsläget är det fler kvinnor än män som lider av psykisk ohälsa men samtidigt fler män som tar sitt liv.&lt;SPAN class="ft71"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Genom förbättrad kontinuitet ges bättre förutsättningar att bygga tillitsfulla relationer och möta behoven hos varje enskild kvinna, man, flicka, pojke eller person med annan könsidentitet. Detta förväntas i förlängningen bidra till en stärkt jämställdhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;En majoritet av hälso- och sjukvårdens personal är kvinnor och förslagen kan få betydelse för jämställdheten mellan män och kvin- nor genom påverkan på deras arbetsmiljö. Under senare tid har det rapporterats om ökande sjukskrivningar p.g.a. utmattningssyndrom bland exempelvis unga kvinnliga läkare och höga sjukskrivningstal generellt inom vård- och omsorgsyrken.&lt;SPAN class="ft71"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Förändrade arbetssätt, inklusive att lyfta fram även andra yrkesgrupper än läkare och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft83"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Våld i nära relationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Suicidprevention 2017. &lt;/SPAN&gt;2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft85"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Försäkringskassan, &lt;/SPAN&gt;Sjukfrånvaro per bransch och sektor, &lt;SPAN class="ft29"&gt;2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;400&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_401"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;arbeta interprofessionellt, ses som en central del i att kunna till- handahålla en modern och välfungerande arbetsmiljö. Den omlägg- ning av primärvården som den behovsstyrda vårdgarantin utgjorde ett första steg i och förslagen i detta delbetänkande bygger vidare på, bedöms vara central för att kunna skapa sunda, stimulerande och väl- fungerande arbetsmiljöer för de kvinnor och män som arbetar inom hälso- och sjukvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p816 ft151"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft235"&gt;Konsekvenser för patientsäkerheten, de medicinska resultaten och patienternas upplevelse av vården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Ett förtydligande av fast läkarkontakt i primärvården enligt förslag förväntas ge en ökad kvalitet, en förbättrad patientsäkerhet och bättre möjligheter till att möta den enskilde patientens behov och ta tillvara patientens egna resurser. En god relation till en fast läkarkontakt gör det lättare för patienten att veta vart man ska vända sig i vården och leder till en förbättrad upplevelse av vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;Förslaget om föreskrift om patientansvar för fast läkarkontakt i primärvården bedöms ge förutsättningarna för ökad patientsäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Administrativa konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Patientens val av fast läkarkontakt bör registreras i landstingens administrativa system för val av utförare i Vårdval primärvård och kopplas till detta val. Detta kan innebära att vissa landsting/regioner behöver anpassa sina system för att möjliggöra detta. Detta är dock ett arbete av engångskaraktär. Utredningen bedömer att de positiva effekterna av denna registrering är betydande i förhållande till den relativt ringa administrativa tidsåtgången.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;För att alla berörda aktörer ska kunna få tillgång till information om patientens fasta läkarkontakt bör informationen även finnas i patientens journal samt exporteras till Nationella patientöversikten. Samtliga landsting och merparten av kommunerna (244 av 290) är i dag konsumenter, dvs. deras medarbetare har tillgång till NPÖ. Samtliga landsting och 13 kommuner är producenter, dvs. man till- gängliggör data i NPÖ. Detta arbete pågår och påverkas inte direkt av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;401&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_402"&gt;
&lt;DIV id="p402dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339402x1.jpg/" id="p402img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft236"&gt;Konsekvenser för vårdens medarbetare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft220"&gt;Förslaget om en ökad kontinuitet och fast läkarkontakt i primär- vården med möjlighet att begränsa uppdraget förväntas leda till en ökad attraktionskraft för primärvården som arbetsplats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft220"&gt;Utredningen har uppfattat att det från vissa specialister i allmän- medicin finns en rädsla att det egna uppdraget ska bli för smalt om specialister i geriatrik och barn- och ungdomsmedicin medges vara fast läkarkontakt i primärvården. Utredningen gör dock bedömningen att den risken är liten. Antalet specialister inom dessa båda specia- liteter är små jämfört med antalet specialister i allmänmedicin,&lt;SPAN class="ft219"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;se tabell 10.3, och båda specialiteterna kommer även fortsättningsvis att ha sin huvudsakliga plats inom den specialiserade vården för äldre och barn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft29"&gt;Tabell 10.3 Totalt antal utfärdade specialistbevis för läkare den sista december respektive år, ålder &lt;NOBR&gt;0–64&lt;/NOBR&gt; år&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td219"&gt;&lt;P class="p24 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td220"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td221"&gt;&lt;P class="p819 ft3"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td222"&gt;&lt;P class="p24 ft238"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td223"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;Allmänmedicin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td201"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;6 768&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p819 ft3"&gt;7 149&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td223"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td201"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td224"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td225"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;Geriatrik&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td206"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;680&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td226"&gt;&lt;P class="p819 ft3"&gt;713&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td223"&gt;&lt;P class="p662 ft3"&gt;Barn- och ungdomsmedicin&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td201"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;1 606&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td224"&gt;&lt;P class="p819 ft3"&gt;1 701&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td227"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td228"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td229"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p814 ft220"&gt;Vårt förslag föranleder inte behov av att planera för någon neddrag- ning av antalet ST inom andra specialiteter. De läkare som påbörjar sin specialiseringstjänstgöring 2019 påbörjade sin grundläggande läkar- utbildning 2012 eller tidigare.&lt;SPAN class="ft219"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Läsåret 2009/2010 hade läkarpro- grammet 1 387 platser i hela landet&lt;SPAN class="ft219"&gt;33&lt;/SPAN&gt;. Läsåret 2011/2012 hade antalet platser ökat till 1 553, se tabell 10.4. Det innebär, allt annat lika, att enbart ett ökat antal platser på läkarprogrammet ger underlag för mer- parten av de 250 nya &lt;NOBR&gt;ST-tjänsterna.&lt;/NOBR&gt; Resten förväntas kunna rekry- teras från utlandsutbildade läkare och genom dubbelspecialisering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal &lt;SPAN class="ft7"&gt;2015, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft224"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft223"&gt;Det tar minst 7 år att genomföra grundutbildning och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;AT-tjänstgöring&lt;/NOBR&gt; för att erhålla legi- timation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft228"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;SCB, &lt;/SPAN&gt;Studenter och examina i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå&lt;SPAN class="ft5"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;402&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_403"&gt;
&lt;DIV id="p403dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339403x1.jpg/" id="p403img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td230"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td231"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p821 ft220"&gt;Landstingen behöver dock, med utgångspunkt från egna analyser och resultatet av Socialstyrelsens uppdrag, göra en samlad kartlägg- ning och bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång på och lång- siktiga behov av specialistläkare inom alla specialiteter.&lt;SPAN class="ft219"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft3"&gt;Tabell 10.4 Antal platser på läkarprogrammet per läsår enligt SCB*&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td232"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td233"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2009&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2010&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p28 ft3"&gt;2011&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td235"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2012&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2013&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2014&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;2016&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td234"&gt;&lt;P class="p658 ft3"&gt;2017&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td236"&gt;&lt;P class="p822 ft3"&gt;2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td237"&gt;&lt;P class="p267 ft3"&gt;Antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td238"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 387&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 411&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 553&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td240"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 562&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 617&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 614&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 639&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 681&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td239"&gt;&lt;P class="p25 ft3"&gt;1 681*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td241"&gt;&lt;P class="p823 ft3"&gt;1 721*&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p824 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft239"&gt;Siffran för 2017 finns ej tillgänglig utan är estimerad utifrån antalet platser 2016, i siffran för 2018 finns med den ökning om 40 platser som beslutades i regeringens höstbudget inför 2018, där man aviserade en total ökning om 440 platser t.o.m. 2023.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft236"&gt;Konsekvenser för företagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft220"&gt;Utredningens förslag om förtydligande av gällande lagstiftning om möjlighet att få fast läkarkontakt i primärvården medför ingen för- ändring gentemot dagens förhållande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft220"&gt;Förslagen om kompetenskrav är neutrala i förhållande till drift- form och ger samma konsekvenser för utförare i privat regi som för utförare i huvudmännens regi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft236"&gt;Konsekvenser för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft220"&gt;&lt;SPAN class="ft240"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslaget om behörighetskrav för att få vara fast läkarkontakt är förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p735 ft240"&gt;Skälen för utredningens bedömning: &lt;SPAN class="ft220"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet) skapar allmänna ramar som gyn- nar utövandet av etableringsfriheten för tjänsteleverantörer och den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som en hög kvalitet på tjäns- terna garanteras. Flera typer av tjänster är undantagna, bl.a. hälso- och sjukvårdstjänster. För dessa tjänster gäller i stället yrkes- kvalifikationsdirektivet. Grundläggande fördragsbestämmelser om etableringsfrihet och fri rörlighet för tjänster och personer och den &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;EU-rättspraxis&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt; som utvecklats med stöd av &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt;EU-fördraget&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft220"&gt; måste alltid respekteras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft228"&gt;&lt;SPAN class="ft222"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringen växlar upp för fler specialistläkare&lt;SPAN class="ft5"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;2018-03-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;403&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_404"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 sep- tember 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU syftar till att underlätta den fria rörligheten för tjänster (kallat yrkeskvalifikations- direktivet). Allmänna bestämmelser som genomför direktivet finns i lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer. Sverige er- känner läkares yrkeskvalifikationer inom allmänpraktik som läkare i allmänmedicin (se 4 kap. 10 § PSL och I 6 kap. Socialstyrelsens före- skrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiserings- tjänstgöring). Sverige har därmed hittills bedömts uppfylla yrkes- kvalifikationsdirektivet (se prop. 2011/12:108). Det pågår förhandlings- arbete inom EU om att komplettera direktivet med bl.a. krav på ett EU rättstest. Testet ska innebära att en prövning ska göras om framtida regleringar är nödvändiga och proportionerliga (se Initiativ rörande reglering av yrken; Utbildningsdepartementets &lt;NOBR&gt;Fakta-PM&lt;/NOBR&gt; om &lt;NOBR&gt;EU-förslag&lt;/NOBR&gt; 2016/17:FPM69).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft11"&gt;Utredningens förslag innebär ett behörighetskrav på specialist- utbildning i allmänmedicin för att få utföra funktionen fast läkarkon- takt inom primärvården. Förslaget medger dock ett visst utrymme för att godta annan likvärdig kompetens. Skälet till förslaget är att det krävs en bred och gedigen kompetens för att ansvara för vårdens kontinuerliga kontakt med patienter med komplexa och samman- satta vårdbehov. Förslaget bör ses som en del i utvecklingen av en förstärkt primärvård. För att säkerställa vårdens kvalitet behövs där- för ett behörighetskrav på specialistutbildning i allmänmedicin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Utredningen bedömer att förslaget är förenligt med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt; Det kan övervägas om förslaget behöver anmälas till kommissionen i enlighet med yrkeskvalifikationsdirektivet. Förslaget reglerar dock inte vem som kan praktisera som specialistläkare i allmänmedicin utan endast vilken behörighet som krävs för att ha funktionen fast läkar- kontakt i primärvården. Förslaget hindrar inte läkare med annan spe- cialistutbildning från att arbeta inom primärvården. Eftersom Sverige erkänner läkares yrkeskvalifikationer inom allmänpraktik som spe- cialistläkare i allmänmedicin bedömer utredningen att förslaget inte behöver anmälas till kommissionen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;404&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_405"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td53"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Kontinuitet i primärvården&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;10.4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;Utredningen bedömer att förslagen om förtydligande av gällande lag- stiftning rörande fast läkarkontakt inte innebär något ingrepp i det kommunala självstyret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Förslagen om kompetenskrav på fast läkarkontakt samt närmare bestämmelser om begränsningar som behövs för att garantera en god och säker vård innebär att vissa ingrepp görs i den kommunala själv- styrelsen. Dessa bedöms dock som nödvändiga och proportionerliga för att primärvården ska kunna fullgöra sitt uppdrag och en likvärdig vård tillhandahållas för landets befolkning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;10.4.10 Övriga konsekvenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Utredningens förslag förväntas leda till bättre kontinuitet i relationer såväl mellan patient och vårdpersonal som mellan olika grupper av vårdpersonal samt till en mer sammanhållen vård och omsorg för patienter/brukare. Detta ger i sin tur bättre förutsättningar att upp- täcka och korrigera felaktig läkemedelsanvändning, t.ex. hos äldre med flera olika sjukdomar viket då i vissa fall kommer innebära minskad läkemedelsanvändning. I förlängningen kan förslagen därmed förväntas innebära en minskad påverkan på miljön genom minskad läkemedels- användning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;Utredningen bedömer att förslagen inte har några konsekvenser för möjligheten att nå de integrationspolitiska målen eller för det brottsförebyggande arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;405&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_406"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_407"&gt;
&lt;DIV id="p407dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339407x1.jpg/" id="p407img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;11 Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Utfärdande av intyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Kompetens för att utfärda intyg&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Det kan finnas anledning att se över om förutsättningar för en mer professionsneutral reglering finns på förordningsnivå i vissa fall. Kommuner bör se över i vilken ut- sträckning kompetenskrav vid utfärdande av intyg i lokala före- skrifter/rutiner kan göras mer professionsneutrala. Verksamhets- chefer inom vården bör säkerställa att det finns tydliga riktlinjer om intygshantering. Socialstyrelsen bör överväga att stödja vår- den genom att förtydliga vem som får utfärda vilka intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft18"&gt;Skälen för utredningens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;En mer professionsneutral reglering och stöd i intygshanteringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft9"&gt;Effektiv vård anser att det finns stora möjligheter att ändra lagstift- ning om läkarintyg till en mer professionsneutral reglering. Effektiv vård anser att det finns flera omotiverade rättsliga krav på att läkare ska upprätta vissa intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Vår rättsliga kartläggning visar att det finns ett &lt;NOBR&gt;70-tal&lt;/NOBR&gt; regleringar i lag och förordning inom vitt skilda områden som kräver att vissa intyg upprättas av någon med läkarkompetens. Det har inte funnits utrymme att inom ramen för vår utredning se över om någon regler- ing inte är ändamålsenlig. Vi kan därför inte uttala oss om huruvida något enskilt krav på läkarkompetens är omotiverat. Vår bedömning är dock efter den genomgång av rättsläget som vi har gjort att ut- rymmet att ändra kraven på läkarintyg i lag till en mer professions- neutral reglering snarare är mycket litet. Vi kan däremot inte utesluta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft25"&gt;407&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_408"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft40"&gt;att det i förordning eller kommunala föreskrifter/rutiner kan finnas intyg som det vore mer ändamålsenligt att en annan profession också kan utfärda. I vissa fall kan övervägas om t.ex. en fysioterapeut, diet- ist eller arbetsterapeut är bättre lämpad att intyga de förhållanden som avses än just en läkare. Samtidigt måste det ibland säkerställas att en medicinsk bedömning innefattar en helhetsbedömning av patientens hälsotillstånd. I många fall kräver detta att flera professioner är involverade och att en person ansvarar för att göra en samlad hel- hetsbedömning. Att göra medicinska bedömningar och en samlad bedömning vid utfärdande av ett intyg är en mycket kvalificerad och ansvarsfull uppgift. Vid ändrade ansvarsförhållanden behöver beaktas behovet av utbildning av personal som inte tidigare är van vid den uppgiften och en förståelse för intygets betydelse i en större kon- text. En annan viktig aspekt är att man sällan blir bra på något som man inte gör så ofta. Det finns därför även en risk att en ökad sprid- ning av en arbetsuppgift bidrar till att intygens kvalitet försämras. Eftersom intyg som har sin grund i lag och förordning ofta kan få mycket långtgående konsekvenser kan det inte minst bli ett allvarligt rättssäkerhetsproblem. Om inte kvaliteten kan upprätthållas leder det i sig även till en ojämlik intygshantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft9"&gt;Mot bakgrund av detta krävs enligt utredningens bedömning en relativt omfattande och djupgående analys innan det är möjligt att bedöma om någon reglering av vilken yrkeskategori som bör utfärda ett intyg kan göras mer professionsneutral. För att utreda om en an- nan medicinsk kompetens bör utfärda vissa intyg krävs även särskild insikt i vart och ett av de områden som berörs. En sådan utredning faller utanför vårt uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft40"&gt;Utöver en uttrycklig reglering med krav på läkarintyg finns en om- fattande reglering i såväl lag som förordning som innefattar behov av medicinska bedömningar utan att det närmare anges vilken medicinsk kompetens som behövs för att utfärda ett utlåtande. Såvida det inte finns ett författningsreglerat kompetenskrav att intyg ska utfärdas av läkare kan den medicinska bedömningen göras av flera legitimerade yrkesgrupper, av den som har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Vem som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att göra en viss medicinsk bedömning måste avgöras av vården från fall till fall. Verk- samhetschefen ansvarar för att det finns tydliga riktlinjer till stöd för personalen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;408&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_409"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td243"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft40"&gt;Utredningen bedömer att det finns behov av tydligare riktlinjer från verksamhetschefer om vilka yrkeskategorier som får lov att ut- färda olika intyg. Det är även centralt att &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; utformas på ett sådant sätt att administrationen underlättas. På så sätt kan vårdens resurser användas mer effektivt. Det bidrar även till en god arbetsmiljö. Det är vårdgivarens ansvar att det finns ändamålsenliga &lt;NOBR&gt;it-system.&lt;/NOBR&gt; Socialstyrelsen bör stödja vården i intygshanteringen genom att tyd- liggöra vem inom vården som kan utfärda olika typer av intyg, t.ex. på liknande vägledande sätt som myndigheten gjort när det i övrigt gäller vem som får göra vad i vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft14"&gt;Kommunerna bör se över sina behov av intyg av vården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft9"&gt;Det kan noteras att hälso- och sjukvården även upprättar en del intyg som endast har sin grund i kommunala rutiner eller där varken intyg eller kompetenskrav följer av några rättsliga krav. Det gäller vissa in- tyg som ska visas upp för kommuner, privata föreningar eller inter- nationella organisationer. Det kan avse t.ex. intyg om särskild kost i skolan, att få delta i lägerverksamhet eller viss idrottsutövning såsom boxning eller maratonlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft11"&gt;Vår utredning kan inte uttala sig om huruvida krav på att ett intyg utfärdas av en läkare är motiverade i alla de fall en begäran har sin grund i krav från kommunal verksamhet eller privat aktör. Det får förmodas att den som kräver ett intyg och särskilda kompetenskrav har goda skäl för det. Det kan dock inte uteslutas att vissa krav har förts in utan närmare eftertanke på om även andra yrkeskategorier inom vården skulle kunna intyga de förhållanden som avses.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;En ändring av vårdgarantin inom primärvården som innebär att den blir behovsstyrd och utvidgas till att omfatta även andra legitimerade professioner än läkare träder i kraft 1 januari 2019. Det innebär att patienten garanteras en medicinsk bedömning av den yrkeskategori som den har behov av, läkare eller annan legitimerad hälso- och sjuk- vårdspersonal. Det kan finnas skäl för liknande förändring även i andra fall. Den som begär ett intyg av vården bör överväga om det är nödvändigt dels att alls kräva ett intyg, dels att ange vilken yrkes- kategori som ska utfärda intyget eller om det kan avgöras av vården. Såvida särskilda krav ställs i författning kommer det avgöra vem som får utfärda intyget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;409&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_410"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft11"&gt;I vissa fall kan övervägas om det är tillräckligt att patienten begär ett utdrag ur sin egen journal för att styrka vissa förhållanden. I flera landsting kan patienten få direktåtkomst till delar av sin egen patient- journal. Det ger patienten möjlighet att själv ordna ett intygande från vården vilket i vissa fall kan upplevas som praktiskt och enkelt. För att patienten själv ska slippa maskera delar av sin journal kan vård- givare underlätta genom att skapa ändamålsenliga &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; som möj- liggör att ett mer begränsat och situationsanpassat utdrag av patient- journalen kan skapas. Det innebär att patienten av integritetshänsyn kan dölja delar som inte relevanta. Inom flera landsting pågår även ett arbete med att skapa mer ändamålsenliga &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; med mer struk- turerade patientjournaler. Även de landsting och privata vårdgivare som inte utgör en del av det pågående arbetet bör säkerställa att it- stöden är ändamålsenliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Utredningen anser att kommuner bör se över i vilken utsträck- ning lokala föreskrifter/rutiner om läkarintyg kan ersättas med en mer professionsneutral reglering. En sådan ändring skulle harmo- niera med en behovsstyrd vårdgaranti. Det kan t.ex. övervägas om en fysioterapeut eller arbetsterapeut har den kompetens som behövs för att utfärda intyg om funktionsnedsättning. Det kan finnas skäl för kommunen att i större utsträckning överlåta till vårdens profes- sioner att avgöra vilken kompetens som är bäst lämpad att intyga olika hälsotillstånd. Utredningen uppmanar därför kommunerna att se över om lokala föreskrifter/rutiner om kompetenskrav vid utfärdande av olika intyg från vården är ändamålsenliga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p826 ft9"&gt;Av Socialstyrelsens föreskrifter följer att ett intyg alltid ska ut- färdas av den som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att intyga de förhållanden som det aktuella intyget avser. Det finns även krav i HSL på att intyg ska utformas med noggrannhet och omsorg. Det bör i många fall räcka med en sådan tillitstyrning mellan hälso- och sjukvården och den offentliga förvaltningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft9"&gt;I de fall en begäran om intyg har sin grund i helt privata förhållan- den utan rättsliga krav på att en läkare upprättar ett intyg finns ett större utrymme för vården att överlåta utfärdande av sådana intyg till fler yrkeskategorier. HSL krav på intygens utformning och Social- styrelsens föreskrifter om intyg m.m. ska dock alltid tillämpas för alla typer av intyg och utlåtanden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;410&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_411"&gt;
&lt;DIV id="p411dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339411x1.jpg/" id="p411img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td243"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Intygshantering kräver stora arbetsinsatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Regeringen bör ge berörda myndig- heter i uppdrag att se över om deras krav på intyg är ändamålsenliga samt att de vidtar nödvändiga åtgärder för att underlätta vårdens hantering av intyg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft13"&gt;Kommunerna bör se över sitt behov av intyg från vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Skälen för utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Effektiv vård gör gällande att vården upprättar många onödiga intyg. Vår utredning kan konstatera att vården förväntas delta i ett stort antal medicinska utredningar och upprätta många intyg och utlåtanden till myndigheter, kommu- ner och privatpersoner. Vår bedömning är att frågan om vårdens medverkan i medicinska utredningar är omfattande och därför inte kan hanteras inom ramen för vår utredning. Det är däremot angelä- get att intygshanteringen i vården kan genomföras på ett ändamåls- enligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Krav på intyg från andra myndigheter och aktörer medför på grund av sin mängd en stor arbetsbelastning för vården samtidigt som det inte alltid står klart för vårdpersonalen varför ett intyg behövs. Det är därför naturligt om vårdpersonal upplever att intygshanter- ingen utgör en stor del av en administrativ börda. Det ingår i vårdens ansvarsområde att medicinskt utreda sjukdomar och skador. Vi anser att det är svårt att utan en mycket grundlig utredning uttala sig om i vilken utsträckning vården involveras i intygshantering som är omoti- verad. Frågan om vilka intyg som vården bör utfärda väcker nämligen i sig många svåra frågor. Vad är hälso- och sjukvård och dess upp- drag? Hur långt ska vårdens förebyggande arbete sträcka sig? I vilken utsträckning är patientskadelagen tillämplig? Vem ska ansvara för att medicinska utredningar och bedömningar som samhället eller enskilda behöver görs? Hur bör vårdens arbete med medicinska utredningar kompenseras?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft9"&gt;Utredningen anser däremot att det kan finnas skäl för regeringen att i flera berörda myndigheters regleringsbrev ge myndigheterna i uppdrag att se över egna krav på intyg. Vid bedömning av vilka myn- digheter som bör få ett särskilt uppdrag att se över sina intygskrav kan utgångspunkt tas i den rättsliga kartläggning som redovisas i av- snitt 6.1.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;411&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_412"&gt;
&lt;DIV id="p412dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339412x1.jpg/" id="p412img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft11"&gt;Utredningen rekommenderar även att kommuner ser över om alla krav på intyg i lokala föreskrifter/rutiner är ändamålsenliga eller om vissa förhållanden inte alls behöver styrkas med ett intyg av vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;En mer jämlik intygshantering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Landsting och kommun bör samordna sin intygshantering i syfte skapa en god och jämlik intygshanter- ing i hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p760 ft70"&gt;Skälen för utredningens bedömning: &lt;SPAN class="ft11"&gt;Utredningen rekommende- rar att landstingen och kommunerna samverkar i syfte att skapa mer enhetliga riktlinjer för intygshanteringen. Utredningen ser att ett så- dant arbete bör prioriteras av flera skäl. Befolkningen bör ha i stort sett samma behov av intyg från vården oavsett var i landet man bor. Intygshanteringen bör vara god och jämlik i hela landet. Det finns därför skäl att skapa en mer ändamålsenlig och likvärdig intygshan- tering inom samtliga landsting och kommuner. Ur ett jämlikhets- perspektiv är det rimligt att enskildas kostnad för intyg inte skiljer sig åt beroende på var i landet personen bor. Det kan annars skada förtroendet för hälso- och sjukvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Här noterar utredningen att det pågår ett arbete inom SKL att se över intygen från vården till andra aktörer däribland kommunal verk- samhet, se avsnitt 6.1.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Konsekvensanalys&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p698 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslag om särskilda uppdrag till myn- digheter ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Förslag om ökad samordning bedöms vara kostnadsneutralt för samtliga berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Skälen för utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Utredningens bedömning att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att se över sitt be- hov av intyg från vården kommer att kräva viss arbetsinsats. Upp- dragen bör utformas så att de ryms inom ramen för myndigheternas nuvarande uppdrag och budget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;412&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_413"&gt;
&lt;DIV id="p413dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339413x1.jpg/" id="p413img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td243"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;En ökad samordning mellan landsting och kommuner bör under- lätta för enskilda och företag genom att mer likvärdiga krav och förutsättningar ställs på vårdgivare oavsett var de är etablerade. På så sätt kan utförare agera på samma sätt oavsett vem som begär ett in- tyg. En ökad samordning bedöms även få positiva effekter för be- folkningen som får samma rätt till intyg av vården i hela landet. Båda uppdragen bedöms vara kostnadsneutrala för samtliga berörda aktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Signering av journalanteckningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Signeringskravet bör finnas kvar men ändras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p730 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;Utredningens förslag&lt;/SPAN&gt;: En journalanteckning ska signeras av den som är ansvarig för uppgiften, om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder. Regeringen eller den myndighet som re- geringen bestämmer – lämpligen Socialstyrelsen – bör på liknande sätt som i dag få meddela föreskrifter om när signering inte behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt;Utredningens bedömning&lt;/SPAN&gt;: Signeringskravet orsakar ingen onö- dig administrativ börda. Vårdgivare bör besluta om när signering inte behövs i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Det ingår i verksamhetschefens ansvar att säkerställa att det finns tydliga rutiner för signering, anpassade för den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft9"&gt;Socialstyrelsen bör i sina föreskrifter och vägledning tydligare skilja på signering av journalanteckningar och verifiering av vid- tagna åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft18"&gt;Skälen för utredningens förslag och bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Signeringskravet bör finnas kvar men ändras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Utredningen anser att journalanteckningar ska signeras i de fall det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder. Utredningen går därmed inte vidare med Effektiv vårds förslag att avskaffa signer- ingskravet och ersätta det med en tydligare reglering av vårdgivarens ansvar för journalföringen på det sätt som Utredningen Rätt infor- mation i rätt tid föreslår. Vår analys har visat att det finns en tendens att skylla på rättsliga krav trots att problemen egentligen har annan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;413&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_414"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;grund. De administrativa krav som upplevs tungrodda har främst sin grund i icke användarvänliga &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; och otydliga rutiner och rikt- linjer om signering av journalanteckningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft181"&gt;Vår utredning bedömer att signeringskravet i 3 kap. 10 § PDL fyller en viktig kontrollfunktion för patientsäkerheten som är svår att ersätta. Behovet av signering av journalanteckningar kan däremot variera mellan olika verksamheter och för olika typer av uppgifter. Vilka anteckningar som behöver signeras för att garantera en god och säker vård bör på samma sätt som i dag kunna överlåtas till vårdgivaren att avgöra. Ett så- dant ansvar följer redan av gällande rätt. Verksamhetschefen har en central ledningsfunktion inom hälso- och sjukvården och bär ansvaret för att verksamheten ger en god och säker vård (jfr 4 kap. 2 § HSL och 4 kap. 1 § HSF). Vi anser att det i en sådan ledningsfunktion ingår att ansvara för att personalen har tillräckliga rutiner för hur de ska fullgöra sitt arbete. Att det finns ändamålsenliga &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; ansvarar däremot vårdgivaren för. Vårdgivaren bör besluta om i vilka fall signering är obehövligt eller vad som kan vara ett synnerligt hinder för signering i viss verksamheten. Av vårdgivarens beslut kan t.ex. framgå vilka typer av anteckningar som generellt är obehövligt att signera. Verksamhetschefer behöver därutöver ha rutiner för journalföring och signering anpassade till verksamhet ifråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft40"&gt;Utredningen bedömer att viss information i journalanteckningar behöver kontrolleras av den medicinskt ansvarige oavsett om noter- ingen sker direkt eller först efter diktamen. Den uppfattningen fram- förs även från bl.a. Läkarförbundet i olika sammanhang. För såväl den ansvarige som för vårdutövare senare i vårdkedjan är det av stor vikt att det tydligt framgår om innehållet i vissa journalanteckningar är godkända av den som är medicinskt ansvarig för innehållet. Enligt utredningens bedömning kan den funktionen i dag inte ersättas med någonting annat än någon form av signering. Vidare bedömer utred- ningen att signeringen i sig i dessa fall inte heller medför någon om- fattande extra administration. Det finns därför skäl att behålla signer- ingskravet i 3 kap. 10 § PDL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft14"&gt;Innehållet i journalanteckningen bör avgöra om den ska kontrolleras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Signeringskravet är i dag utformat på ett sådant sätt att huvudregeln är att alla journalanteckningar i princip ska signeras. Det krävs väl- digt starka skäl för att avvika från den huvudregeln. Vårdgivaren får&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;414&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_415"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td243"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;med utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrifter besluta om i vilka situationer det är tillåtet. Utredningen anser att nuvarande reglering i PDL inte är helt ändamålsenligt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Vad som är en journalanteckning definieras inte i PDL. Där fram- går däremot att det är en typ av journalhandling. Utredningen menar att signeringskravet i första hand bör kopplas till anteckningar i fri- text oavsett om de görs på papper eller i tekniska system. I alla jour- nalsystem och pappersjournaler finns i stor utsträckning flera stan- dardiserade delar. Risken för felskrivning i samband med att dessa fylls i är mindre än i anteckningar som skrivs i fritext. Det kan t.ex. röra sig om information om patientens vikt och längd. Den typen av standardiserad information finns det sällan behov att kontrollera. Patienten bidrar även själv med viss information om sitt hälso- tillstånd t.ex. genom att inför besök fylla i hälsodeklarationer eller beskriva sitt upplevda hälsotillstånd. Den vårdpersonal som för in sådana uppgifter ansvarar för att inga felskrivningar görs. Vården bör i dessa fall kunna utgå ifrån att informationen som sådan är korrekt. Med välfungerande röststyrd diktering kan en genomläsning på sikt visa sig obehövlig även för anteckningar i fritext. Det avgörande för om signeringskravet ska gälla bör alltså vara om informationen bör och kan kontrolleras för att säkerställa en god och säker vård. Att vårdpersonal senare i vårdkedjan vet att uppgifter i journalen är korrekta och kontrollerade är det mest centrala skälet till varför det finns behov av att behålla ett signeringskrav för vissa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft40"&gt;I dag tillämpas signeringskravet för i stort sett alla uppgifter i jour- nalen. Få vårdgivare har beslutat om undantag från signeringskravet och det finns sällan tydliga rutiner för journalhanteringen. Det står även klart att det av olika anledningar förs in noteringar i patient- journalen som inte behöver kontrolleras för att patienten ska garan- teras en god och säker vård. Samtidigt finns det anteckningar som behöver kontrolleras av den som kan ta ansvar för att innehållet är korrekt. Vårdpersonal upplever däremot att viktig information ”för- svinner i bruset”. De har även svårt att avgöra vilken information som rättsligt sett omfattas av signeringskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft11"&gt;Utredningen föreslår därför att det i stället bör framgå av bestäm- melsen i 3 kap. 10 § PDL att signering ska ske om det inte är obe- hövligt. På så sätt tydliggörs möjligheten för vårdgivare att besluta om vilken information som inte behöver signeras. Att en uppgift inte behöver signeras hindrar inte att den som skriver in uppgiften måste&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;415&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_416"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;kontrollera att inskriften blivit korrekt. Däremot behövs ingen ytter- ligare synlig signering i dessa fall. Det kan röra sig t.ex. om informa- tion som inte har betydelse för en god och säker vård eller som inte kan kontrolleras materiellt av den som är ansvarig för att informa- tionen förs in i journalen. Generellt bör det inte finnas skäl att t.ex. signera uppgifter om negativa provsvar. Signering bör även fortsätt- ningsvis kunna underlåtas om det inte är praktiskt möjligt eller det finns annat synnerligt hinder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Det finns anledning att påminna om vårdgivarens övergripande ansvar enligt PSL och verksamhetschefens ansvar enligt HSL och HSF för att verksamheten bedrivs så att en god och säker vård säker- ställs. Ett sådant ansvar kräver enligt utredningens mening att verk- samhetschefen säkerställer att det finns tydliga rutiner och vägled- ning för journalföring och signering för den egna verksamheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Vad orsakar den upplevda administrativa bördan?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utredningen har noterat att kritik som tidigare förts fram om onö- dig administration i samband med signering i första hand inte har sitt ursprung i signeringskravet i 3 kap. 10 § PDL.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Utredningen bedömer att den administrativa börda somt vård- personal upplever inte har sin grund i den rättsliga regleringen utan snarare beror på bristande kunskap om bl.a. vad som behöver antecknas i journalen, vad som behöver signeras och om hur &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; fungerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Många av vårdens medarbetare upplever i dag att viktig informa- tion försvinner bland all annan information som förs in i journalen. Det råder också en stor osäkerhet om vad som ska journalföras och kontrolleras. Det vittnas från flera håll om omfattande dubbeldoku- mentation som verkar ha sin grund i att befintlig &lt;NOBR&gt;it-struktur&lt;/NOBR&gt; inte är ändamålsenlig. Det gäller såväl att aktuellt medicinskt tillstånd m.m. måste upprepas i både journalanteckning, konsultremiss, röntgen- remiss m.fl. som att dubbeldokumentation krävs vid återkommande vårdkontakter. Ambitionen bör vara att information endast ska be- höva dokumenteras vid ett tillfälle och sedan följa med i systemet. Utredningen utgår från att kraven på funktionalitet i framtida it- system anpassas till de krav och möjligheter som följer av författ- ningar för att på så sätt undvika onödig administration. Det är också viktigt att verksamhetschefen avsätter tid och resurser så att vårdens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;416&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_417"&gt;
&lt;DIV id="p417dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339417x1.jpg/" id="p417img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td242"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td243"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;medarbetare kan få tillräckligt med utbildning i hur &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; fun- gerar och kan utnyttjas optimalt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft11"&gt;Den främsta kritiken mot stor administrativ börda förefaller vara kopplad till det krav på verifiering av vidtagna åtgärder som följer av Socialstyrelsens föreskrifter. Det s.k. verifieringskravet har uppfat- tats innebära att alla journalhandlingar som skannas in och tillförs en journal också måste signeras i journalen för att verifiera att informa- tionen är korrekt. Detta oavsett om samma person även underteck- nat originalhandlingen eller egentligen inte kan verifiera innehållet. Det kan röra sig om beställningar av laboratorieprover, utgående och inkommande remisser, och laboratoriesvar m.m. Verifieringskravet riskerar därför många gånger medföra en rutin av dubbelkontroll som vårdens medarbetare upplever som en onödig administrativ börda. Skälet till förvirringen kan vara att signeringskravet och kravet på veri- fiering av vidtagna åtgärder regleras i samma paragraf i Socialstyrel- sens föreskrift. Utredningen anser att det kan finnas anledning för Socialstyrelsen att se över om kritiken är befogad eller om det finns skäl att förtydliga föreskriften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft186"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft242"&gt;Konsekvensanalys av förslaget om hanteringen av patientjournalen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;11.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Övergripande konsekvenser av förslagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft211"&gt;Utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslaget om ändring av signerings- kravet bidrar till en effektivare resursanvändning inom vården, en stärkt patientsäkerhet och en förbättrad arbetsmiljö för vårdper- sonalen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Skälen för utredningens bedömning: &lt;/SPAN&gt;Förslaget innebär att färre journalanteckningar behöver signeras än vad som följer av nuvarande mer restriktiva reglering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft40"&gt;Förslaget bedöms bidra till en effektivare resursanvändning inom vården genom möjligheten att underlåta signering av journalanteck- ningar utvidgas. Nuvarande formulering har tolkats mycket restriktivt. På så sätt behöver inte värdefull arbetstid ägnas åt onödig signering av laboratoriedata, hälsodeklarationer och liknande externa fakta-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;417&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_418"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Ändamålsenlig administration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p159 ft11"&gt;uppgifter. Det kommer leda till mindre upplevd stress bland vård- personalen och därmed en bättre arbetsmiljö. Att uppgifterna inte behöver signeras utesluter inte att de kan behöva kontrolleras eller verifieras, se ovan. Bestämmelsen reglerar endast när det genom en synlig signering ska framgå att uppgiften är kontrollerad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft11"&gt;Genom att tydliggöra att signering inte behövs om det är onödigt eller omöjligt bedöms förslaget bidra till att öka patientsäkerheten. De uppgifter som vårdgivare, verksamhetschef och vårdpersonal bedömer har betydelse för patientsäkerheten eller för kvaliteten på vården kommer även fortsättningsvis att behöva signeras. Dessa uppgifter kommer därmed att prioriteras när personal läser igenom och kontrollerar journalanteckningar. Andra vårdutförare senare i vårdkedjan kan även förlita sig på att viktiga uppgifter har kontrol- lerats och godkänts av den som är ansvarig för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft10"&gt;Förslaget förutsätter att det finns ändamålsenliga &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; med funktioner som möjliggör att skilja på olika typer av anteckningar och att signeringsfunktionen anpassas efter det. En sådan anpassning beräknas tas om hand i samband med att äldre och mindre ändamåls- enliga &lt;NOBR&gt;it-system&lt;/NOBR&gt; uppdateras eller ersätts med nya. Det kommer där- med i sig inte innebära några nya ytterligare kostnader för landsting, kommun eller privata vårdgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft9"&gt;Förslagen förutsätter även att vårdgivaren beslutar om vilka typer av uppgifter som inte behöver signeras och verksamhetenschefen tar fram tydliga verksamhetsanpassade rutiner för signering. En sådan skyldighet finns dock redan i dag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Förslaget får inga konsekvenser för den kommunala självstyrel- sen. Utredningen bedömer att förslagen inte har några konsekvenser för miljön, inte påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda. De får inga andra samhällsekonomiska konsekvenser. Förslagen bedöms inte heller ha betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms vara i överensstämmelse med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;418&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_419"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;12 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Förslag till lag om ändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p95 ft36"&gt;i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;2 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft167"&gt;Med &lt;SPAN class="ft243"&gt;primärvård&lt;/SPAN&gt; avses i denna lag hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning när det gäller sjukdomar, ålder eller patient- grupper. Primärvården svarar för behovet av sådan medicinsk &lt;SPAN class="ft244"&gt;bedömning och &lt;/SPAN&gt;behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte &lt;SPAN class="ft244"&gt;av kvalitets- eller effektivitetsskäl &lt;/SPAN&gt;kräver &lt;SPAN class="ft244"&gt;andra &lt;/SPAN&gt;medicinska eller &lt;SPAN class="ft244"&gt;särskilda &lt;/SPAN&gt;tekniska resurser eller annan särskild kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 9.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Genom att lägga till uttrycket medicinsk bedömning anpassas defi- nitionen till motsvarande ändring av vårdgarantin i primärvården i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;kap. 1 § samma lag. Med medicinsk bedömning avses samma sak som i den bestämmelsen (jfr prop. 2017/18:83 s. 47 f).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Vad som är primärvård redogörs för i tidigare förarbeten. Där och av ordalydelsen framgår att det är fråga om vård som ges utan att av- gränsas till att enbart ta om hand vissa särskilda sjukdomstillstånd, organsystem eller åldersgrupper. Det är vård som riktar sig till hela befolkningen (se prop. 1994/95:194 s. 44 f). Uttrycket &lt;SPAN class="ft42"&gt;grundläggande &lt;/SPAN&gt;tas bort. Ändringarna i bestämmelsen tydliggör att gränsen för vad som är primärvård avgörs av vilken medicinsk kompetens eller vilka tekniska resurser eller annan särskild kompetens som av kvalitets- eller effektivitetsskäl krävs i det enskilda fallet. Kopplingen att det är annan vård än den som ges vid ett sjukhus försvinner. Genom att lägga till ordet andra före medicinska resurser tydliggörs att det är annan medicinsk specialistkompetens än sådan generalistkompetens&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft25"&gt;419&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_420"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft11"&gt;som normalt krävs för att fullgöra primärvårdens uppdrag som avses. Ändringarna innebär inte att gränsdragningen förändras i sak då av- gränsningen mot annan vård även enligt tidigare reglering drogs mellan specialist i allmänmedicin i förhållande till andra specialist- läkare (jfr prop. 1995/96:195 s. 46 och s. 80). Det är i första hand generalistkompetens som krävs för att fullgöra ett brett primär- vårdsuppdrag. Framför allt läkare specialiserade i allmänmedicin och distriktssköterskor har sådan kompetens som avses. Även läkare specialiserade i geriatrik och barn- och ungdomsmedicin får anses ha likvärdig generalistkompetens, avgränsat till de åldersgrupper som respektive specialitet omfattar. Definitionen av primärvård hindrar inte att även andra specialister kan arbeta i primärvårdsverksamhet. Andra yrkesgrupper med bred kompetens som är nödvändiga för att fullgöra primärvårdens uppdrag är t.ex. arbetsterapeuter, barnmor- skor, dietister, fysioterapeuter, kuratorer och psykologer. Vissa yrkes- kategorier såsom sjuksköterskor och undersköterskor är nödvändiga i hela hälso- och sjukvården och behövs även i primärvården. Av- görande för gränsdragningen mellan primärvård och övrig öppenvård (s.k. sekundär vård) är vilken kompetens eller vilka andra resurser som krävs för en god, säker och effektiv vård. Primärvårdsverksam- het omfattar både somatisk och psykisk hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft10"&gt;Med särskilda tekniska resurser avses särskilt avancerad eller kost- sam utrustning som av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte bör till- handahållas i primärvården. Även behov av annan särskild kompe- tens kan medföra att patientens vårdbehov bör tillgodoses i den övriga vården, såsom administrativ eller särskild teknisk kompetens (jfr prop. 1994/95:195 s. 46 och s. 80 f). Avgörande är om det krävs längre specialiserad utbildning för att använda utrustningen eller bedöma resultatet som teknisk utrustning ger och det inte av kvalitets- eller kostnadseffektivitetsskäl kan motiveras att sådan kompetens hålls tillgänglig i primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft9"&gt;När kompetensen i primärvården inte räcker till för att bedöma och behandla en viss patient eller om viss utrustning av kostnads- effektiva skäl bör koncentreras utanför primärvården, ska patientens behov tillgodoses i den övriga vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft40"&gt;Den som är medicinskt ansvarig för vården får i samverkan med övriga hälso- och sjukvården avgöra var inom hälso- och sjukvården som patientens vårdbehov bör fullgöras. En sådan särskild bedöm-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;420&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_421"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td244"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft40"&gt;ning får göras i varje enskilt fall med utgångspunkt i patientens be- hov och förutsättningar. Någon exakt gränsdragning eller angivning av vem som ska avgöra frågan går inte att ange. Stor vikt bör fästas vid vad som bäst tillgodoser patientens samlade behov av vård och patientens individuella förutsättningar. Det är rimligt att den vårdnivå dit patienten först söker sig i samråd med andra berörda vårdenheter avgör var patienten ska vårdas. Efter bedömning och behandling i övrig vård kan behovet av t.ex. uppföljning och rehabilitering i vissa fall fullgöras inom primärvården. En bedömning om lämplig vårdnivå behöver därför göras återkommande genom en kontinuerlig dialog mellan berörda enheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p251 ft18"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft19"&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;att landet ska delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utom- ordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft246"&gt;primärvårdens grunduppdrag, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;bedrivande av hälso- och sjukvårdsverksamhet i övrigt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 9.2.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Ändringen innebär att det i punkten 3 förs in ett nytt bemyndi- gande för regeringen att meddela föreskrifter om primärvårdens grund- uppdrag. Med uttrycket grunduppdrag avses en övergripande regler- ing om kärnan i primärvården som ska erbjudas individer oavsett var de bor. Uttrycket antyder att regleringen i förordning inte utgör en uttömmande uppräkning av vad primärvården svarar för utan en minsta gemensam nivå. Regleringen bör inte ange hur primärvården ska organiseras utöver vad som följer av denna lag eller annan reglering. Inget hindrar att primärvårdens utformning anpassas efter lokala och regionala behov. Det finns t.ex. inget som hindrar att man på lokal eller regional nivå har tilläggsuppdrag i primärvården. Den yttre ramen för primärvårdens grunduppdrag avgörs av definitionen av primär- vård i 2 kap. 6 § denna lag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Övriga ändringar är endast redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;421&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_422"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft14"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft19"&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;behörighet för anställning och tillsättning av tjänster inom hälso- och sjukvården,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;skyldigheter för läkare som är anställda vid sjukvårdsenheter där det bedrivs högskoleutbildning för läkarexamen och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;de bestämmelser om patientansvar för fast läkarkontakt i primärvården som behövs för att garantera en god och säker vård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;hälso- och sjukvård som behövs till skydd för enskilda&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft40"&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 10.2.2. Punkterna &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; i paragrafen är oförändrade. I punkten 3 införs ett nytt bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före- skrifter om de bestämmelser som krävs för att garantera att patienter får tillgång till en fast läkarkontakt samtidigt som en god och säker vård kan garanteras. För att garantera en god och säker vård kan en enskild läkare inte vara fast läkarkontakt för alltför många patienter. Exakt hur många patienter en enskild läkare kan ansvara för får av- göras i varje enskilt fall. Det bör t.ex. beaktas hur erfaren läkaren är, vilka andra uppdrag läkaren har, hur behoven ser ut hos patienter i aktuellt primärvårdsområde eller den enskilde läkaren har som hel- het. Den enskilde läkarens arbetsmiljö kan också inverka på om en god och säker vård kan garanteras. I övrigt har endast redaktionella ändringar gjorts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft18"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft168"&gt;Landstinget ska organisera primärvården så att alla som omfattas av lands- tingets ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjuk- vårdstjänster samt &lt;SPAN class="ft248"&gt;hos den valda utföraren i Vårdval primärvård &lt;/SPAN&gt;få tillgång till och välja en fast läkarkontakt (vårdvalssystem). Landstinget får inte be- gränsa den enskildes val till ett visst geografiskt område inom landstinget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;422&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_423"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td244"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p536 ft160"&gt;Landstinget ska utforma vårdvalssystemet så att alla utförare behandlas lika, om det inte finns skäl för något annat. Ersättningen från landstinget till utförare inom ett vårdvalssystem ska följa den enskildes val av utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft19"&gt;När landstinget beslutat att införa ett vårdvalssystem ska lagen (2008:962) om valfrihetssystem tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft52"&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om vilken kompetens och erfarenhet en fast läkarkontakt inom primärvården ska ha.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft11"&gt;Paragrafens första stycke har endast ändrats språkligt och behandlas i avsnitt 2.3.1 och 9.3.1. Av tidigare förarbeten till bestämmelsen framgår att landsting är skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården och att dessa kan organiseras som ett eller flera vårdval (se prop. 2008/09:74 s. 51 f). Genom ändringen förtydligas att enskilda kan välja en fast läkarkontakt hos den utförare som den enskilda valt inom det vård- val som benämns Vårdval Primärvård. Med Vårdval Primärvård avses det vårdval i landstinget där patienten listar sig och där allmänläkaren finns, dvs. det som brukar kallas vårdcentral eller hälsocentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Andra–tredje&lt;/NOBR&gt; styckena är oförändrade. Fjärde stycket är nytt och innehåller ett bemyndigande för regeringen att reglera vilken kom- petens och erfarenhet som ska krävas för att vara fast läkarkontakt inom primärvården. Regleringen behandlas i avsnitt 10.2.1. Det bör som regel krävas att läkaren är specialist i allmänmedicin, men även läkare med likvärdig kompetens såsom läkare med annan specialitet med lång erfarenhet av arbete i primärvård bör uppfylla kompetens- kravet. Även läkare som är specialist i geriatrik eller barn- och ung- domsmedicin samt läkare under specialiseringstjänstgöring i allmän- medicin bör uppfylla kompetenskravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;3 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft244"&gt;Landstinget ska organisera Vårdval primärvård så att utförare ensam eller i samverkan med andra tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårds- tjänster som krävs för att primärvårdens grunduppdrag ska fullgöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft11"&gt;Paragrafen, som är ny behandlas, i avsnitt 9.2 och 9.3.1. Bestämmelsen innebär att landstingen är skyldiga att se till att alla&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;utförare i Vårdval primärvård ensamma eller tillsammans med andra ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;423&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_424"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p415 ft11"&gt;förare kan erbjuda patienter alla kompetenser och hälso- och sjuk- vårdstjänster som är nödvändiga för att landstinget ska fullgöra primär- vårdens grunduppdrag. Med Vårdval primärvård avses det vårdval i landstinget där patienten listar sig och där man har sin fasta läkar- kontakt, dvs. det som brukar kallas vårdcentral eller hälsocentral.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Regleringen hindrar inte att primärvårdens grunduppdrag fullgörs av flera utförare i samverkan. Den hindrar inte heller att landstinget bedriver delar av uppdraget t.ex. mödrahälsovård som annat vårdval, genom upphandling enligt LOU eller i egen regi. Andra utförare kan då hänvisa vidare dit. Det avgörande är att enskilda som listar sig på en vårdcentral eller hälsocentral får ett sammanhållet primärvårdspaket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;En utförare i Vårdval primärvård måste däremot minst vara beman- nad med läkare med allmänmedicinsk specialistkompetens och distrikts- sköterska eller sjuksköterska med motsvarande kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;För att primärvårdens grunduppdrag ska kunna fullgöras krävs där- utöver flera olika legitimerade yrkesgrupper. Förutom distriktssköter- skor behövs framför allt tillgång till sjuksköterskor med annan för- djupad kompetens, såsom inom diabetes och vård av äldre, eller med avancerade utbildningar såsom inom astma/KOL och hjärtsvikt. Vid vård av äldre finns behov av farmaceuter som stöd vid genomgång av läkemedel. Även vid vård av andra patienter som använder flera läke- medel kan farmaceuters kompetens vara nödvändig för en god vård. För att kunna arbeta mer med förebyggande och rehabiliterande in- satser behövs tillgång till arbetsterapeuter, fysioterapeuter och dietis- ter. För att klara av att hantera patienter med psykisk ohälsa krävs till- gång till hälso- och sjukvårdskuratorer och psykologer. För att primär- vård ska kunna ges utan avgränsning till ålder behövs även tillgång till barnmorskor och barnsjuksköterskor inom barnhälsovård, ungdoms- mottagningar och mödrahälsovård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Regleringen innebär inte att en ensam utförare inom den egna verk- samheten måste ha tillgång till alla kompetenser som behövs för att fullgöra primärvårdens grunduppdrag. Däremot ska landstingen ge- nom organisatoriska åtgärder och kravställning i förfrågningsunder- lag säkerställa att alla utförare i Vårdval primärvård ensamma eller i samverkan med andra utförare, landstingsdriven verksamhet eller annan upphandlad verksamhet tillhandahåller de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som krävs för att utföraren ska fullgöra upp- draget inom Vårdval primärvård. Inget hindrar att landstingen där-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;424&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_425"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td244"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft9"&gt;utöver lägger till ytterligare krav. Genom samverkan med andra ut- förare eller aktörer med annan kompetens kan utföraren i Vårdval primärvård hänvisa patienter till sina samarbetspartner. Det avgö- rande är inte av vilken utförare eller i vilken driftsform som patienten får sin vård utan att patienten träffar den profession som den har behov av och att det finns en organiserad samverkan som erbjuder patienten en sömlös vård. Samtidigt är enskilda inte bundna av att gå till dessa utförare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft10"&gt;Bestämmelsen innebär att landstingen ska tillhandahålla motsva- rande innehåll även i Vårdval primärvård som bedrivs i egen regi. För utförare i landstingsdriven primärvård måste dock likabehandlings- principen respekteras. När landsting ingår avtal med andra utförare i Vårdval primärvård förutsätter bestämmelsen att landstingen ställer motsvarande krav i förfrågningsunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Bestämmelsen gäller genom sin placering i 7 kap. bara för primär- vård som landstingen är huvudman för.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;7 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;3 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft52"&gt;Landstinget ska rapportera in uppgifter från utförare i primärvård till en nationell databas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft52"&gt;Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om landstingets rapporteringsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft13"&gt;Paragrafen som är ny behandlas i avsnitt 8.4.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Paragrafens första stycke reglerar en ny skyldighet för landstingen att rapportera in vissa uppgifter från utförare i primärvård till en nationell databas. Den databas som avses är Väntetidsdatabasen, som Sveriges Kommuner och Landsting ansvarar för. Av andra stycket framgår att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, bemyndigas att meddela föreskrifter om landstingets rapporter- ingsskyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;425&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_426"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p843 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;2 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft19"&gt;Patienten ska även få information om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;möjligheten att välja behandlingsalternativ, vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft52"&gt;&lt;SPAN class="ft3"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft247"&gt;möjligheten att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt hos den valda utföraren i Vårdval primärvård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft245"&gt;vårdgarantin&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p16 ft19"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft10"&gt;Ändringen innebär att skyldigheten att informera patienten om möjligheten att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primär- vården regleras i en egen punkt. Genom ändringen förtydligas att patienten ska informeras om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och även kunna välja vilken läkare den har förtroende för hos den utförare den valt inom landstingens Vårdval primärvård. Övriga ändringar är endast redaktionella.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;6 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p718 ft19"&gt;Patienten ska få &lt;SPAN class="ft52"&gt;tillgång till &lt;/SPAN&gt;och möjlighet att välja en fast läkarkontakt &lt;SPAN class="ft52"&gt;hos den utförare som patienten valt i Vårdval primärvård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 10.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;Genom ändringen förtydligas att patienter ska erbjudas en fast läkarkontakt. Motsvarande förtydligande görs i 3 kap. 2 § samma lag i vilken informationsskyldigheten regleras. Patienten ska få en fast läkarkontakt om den själv så önskar. Patienter som inte själva frågar efter en fast läkarkontakt ska erbjudas en sådan på initiativ från vård- personalen. Alla patienter ska ha samma möjlighet att få tillgång till&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;426&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_427"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td19"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td244"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft9"&gt;en fast läkarkontakt. Bestämmelsen kräver ingen behovsprövning så- som att patienten har ett särskilt behov av samordning eller kon- tinuitet. Det förtydligas att patientens möjlighet att välja fast läkar- kontakt omfattar läkare som vid tillfället finns tillgänglig hos den utförare som patienten har valt att lista sig på inom ramen för lands- tingens Vårdval primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft55"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft249"&gt;Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft18"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;10 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft19"&gt;En journalanteckning ska signeras av den som &lt;SPAN class="ft52"&gt;är ansvarig &lt;/SPAN&gt;för uppgiften, &lt;SPAN class="ft52"&gt;om det inte är obehövligt eller finns något synnerligt hinder&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 11.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft40"&gt;Ändringen innebär att utrymmet att underlåta signering utökas jämfört med tidigare reglering. Paragrafen har även ändrats språkligt. Signering är obehövligt om de aktuella uppgifterna som förs in i journalen kommer direkt från patienten själv, t.ex. genom att patien- ten har fyllt i en elektronisk hälsodeklaration. Signering kan även underlåtas om det annars rör sig om faktauppgifter som det inte finns skäl att ifrågasätta, t.ex. laboratorierapporter eller andra prov- svar. Avgörande för om en signering inte behövs är uppgiftens bety- delse för patientsäkerheten och vårdens kvalitet. Det ska även beaktas om vårdpersonal senare i vårdkedjan värdesätter att en viss uppgift kvalitetssäkras av den som är ansvarig för uppgiften. Har uppgiftens innehåll ingen inverkan på patientsäkerheten eller någon märkbar inverkan på vårdens kvalitet så är det obehövligt att verifiera dess riktighet. Signering behöver inte heller göras om det är praktiskt omöjligt. Även om en formell signering inte behövs måste den som ansvarar för anteckningen alltid kontrollera att uppgifterna förs in korrekt så att skrivfel undviks. Socialstyrelsen får i enlighet med 12 § denna lag föreskriva när signering kan underlåtas utan risker för patientsäkerheten. En avvägning ska göras mellan nyttan av signer- ing och det merarbete i vården som signeringskravet innebär (jfr prop. 2007/08:126 s. 94 och s. 235).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;427&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_428"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Felaktiga personuppgifter ska alltid korrigeras eller rättas i enlig- het med bestämmelserna i EU:s allmänna dataskyddsförordning. Då ska även kraven på spårbarhet beaktas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;428&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_429"&gt;
&lt;DIV id="p429dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339429x1.jpg/" id="p429img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;13 Ikraftträdande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p48 ft36"&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft215"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p846 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft18"&gt;Utredningens förslag: &lt;/SPAN&gt;Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft70"&gt;Skälen för utredningens förslag: &lt;SPAN class="ft11"&gt;Lagändringarna bör enligt utred- ningens mening införas så snart som möjligt. Lagändringarna som föreslås i PL och PDL kräver inga särskilda genomförande åtgärder utöver vad som redan följer av nuvarande regelverk. De kan därför träda i kraft så snart lagstiftningsprocessen tillåter. Omstrukturer- ingen från en akutsjukhustung vård till nära vård med primärvården som nav pågår redan. Det är därför angeläget att den nya definitionen av primärvård träder i kraft så snart som möjligt för att stödja den utvecklingen. Av samma skäl bör bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om primärvårdens grunduppdrag också träda i kraft så snart som möjligt. På så sätt kan bestämmelserna beaktas i samband med att landstingen reviderar sina förfrågningsunderlag inom ramen för vårdvalssystemet för primärvården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande den 31 mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;enlighet med utredningens tilläggsdirektiv kommer utredningen då att redovisa sin analys av ändamålsenligheten i uppdelningen mellan öppen och sluten vård. Beroende på vad utredningen kommer fram till kan det finnas behov för utredningen att föreslå justeringar i sitt eget förslag till definition av primärvården. Utredningen anser dock att det inte nödvändigtvis behöver inverka på ikraftträdandet. Med hänsyn tagen till lagstiftningsprocessen kan lagändringen enligt utred- ningens bedömning tidigast träda i kraft den 1 juli 2020. Utredningen beräknar att det då även finns förutsättningar för att beakta utred- ningens kompletterande förslag i slutbetänkandet. Utredningen före- slår därför att samtliga lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft25"&gt;429&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_430"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_431"&gt;


&lt;P class="p848 ft17"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft36"&gt;Författningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft18"&gt;EU rättsakter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p851 ft9"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning, (EU) 2016/679, &lt;SPAN class="ft12"&gt;av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på be- handling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana upp- gifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data- skyddsförordning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft11"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv, (EU) 2016/680, &lt;SPAN class="ft42"&gt;av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på be- höriga myndigheters behandling av personuppgifter för att före- bygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft13"&gt;Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft18"&gt;Lagar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft14"&gt;Tryckfrihetsförordningen &lt;SPAN class="ft13"&gt;(1949:105).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;Regeringsformen &lt;SPAN class="ft13"&gt;(1974:152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;Föräldrabalken &lt;SPAN class="ft13"&gt;(1949:351).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;Mönstringslagen &lt;SPAN class="ft13"&gt;(1983:929).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft13"&gt;Lag (1990:52) &lt;SPAN class="ft14"&gt;om vård av unga&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;Begravningslagen &lt;SPAN class="ft13"&gt;(1990:1144).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Lag (1991:1128) &lt;/SPAN&gt;om psykiatrisk tvångsvård&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Lag (1991:1129) &lt;/SPAN&gt;om rättspsykiatrisk vård&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Lag (1991:1137) &lt;/SPAN&gt;om rättspsykiatrisk undersökning&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft25"&gt;431&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_432"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p857 ft251"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;Lag (1991:2041) &lt;/SPAN&gt;om särskild personutredning i brottmål m.m&lt;SPAN class="ft250"&gt;. Lag (1994:261&lt;/SPAN&gt;) om fullmaktsställning&lt;SPAN class="ft250"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;Körkortslagen &lt;SPAN class="ft13"&gt;(1998:488).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft253"&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Lag (1998:870) &lt;/SPAN&gt;om vård av missbrukare&lt;SPAN class="ft252"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Socialtjänstlagen &lt;SPAN class="ft252"&gt;(2001:453). &lt;/SPAN&gt;Fartygssäkerhetslagen &lt;SPAN class="ft252"&gt;(2003:364).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft255"&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;Lag (2005:225) &lt;/SPAN&gt;om rättsintyg i anledning av brott&lt;SPAN class="ft254"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Patientdatalagen &lt;SPAN class="ft254"&gt;(2008:355).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Lag (2008:962) &lt;/SPAN&gt;om valfrihetssystem&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft257"&gt;Lag (2009:366) &lt;SPAN class="ft256"&gt;om handel med läkemedel&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft256"&gt;Patientsäkerhetslagen &lt;/SPAN&gt;(2010:659). &lt;SPAN class="ft256"&gt;Socialförsäkringsbalken &lt;/SPAN&gt;(2010:110). &lt;SPAN class="ft256"&gt;Taxitrafiklagen &lt;/SPAN&gt;(2012:211).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft253"&gt;Hälso- och sjukvårdslagen &lt;SPAN class="ft252"&gt;(2017:30). Lag (2017:310) &lt;/SPAN&gt;om framtidsfullmakter&lt;SPAN class="ft252"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Lag (2017:612) &lt;/SPAN&gt;om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;Kommunallagen &lt;SPAN class="ft13"&gt;(2017:725).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Förordningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Förordning (1963:194), &lt;/SPAN&gt;om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m&lt;SPAN class="ft11"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förordning (1977:740), &lt;/SPAN&gt;om tillämpningen av en konvention den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft12"&gt;27 februari 1976 mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om social trygghet&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Förordning (1984:555), &lt;/SPAN&gt;om tillämpningen av en konvention den 4 februari 1983 mellan Sverige och Spanien om social trygghet&lt;SPAN class="ft40"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förordning (1979:38), &lt;/SPAN&gt;om läkarintyg för sjöfolk&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förordning (1991:1472), &lt;/SPAN&gt;om psykiatrisk tvångsvård och rätts- psykiatrisk vård&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft255"&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;Förordning (1992:289), &lt;/SPAN&gt;om särskild rättsutredning i brottmål m.m&lt;SPAN class="ft254"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Anställningsförordningen &lt;SPAN class="ft254"&gt;(1994:373).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;432&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_433"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;Förordning (1994:1121), &lt;SPAN class="ft14"&gt;om läkarvårdsersättning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förordning (1995:1051), &lt;/SPAN&gt;om skyldigheten att lämna läkarintyg m.m.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft253"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft258"&gt;vissa sjukpenningärenden i vissa fall&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;. Förordning (1996:1100), &lt;/SPAN&gt;om aktivitetsstöd&lt;SPAN class="ft252"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Körkortsförordningen &lt;SPAN class="ft252"&gt;(1998:980). &lt;/SPAN&gt;Studiestödsförordningen &lt;SPAN class="ft252"&gt;(2000:655). &lt;/SPAN&gt;Fartygssäkerhetsförordning &lt;SPAN class="ft252"&gt;(2003:438).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft254"&gt;Förordning (2001:707), &lt;SPAN class="ft255"&gt;om patientregister hos Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft255"&gt;Livsmedelsförordningen &lt;/SPAN&gt;(2006:813).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förordning (2007:237), &lt;/SPAN&gt;om behörigheter för sjöpersonal&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p870 ft253"&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Förordning (2010:407), &lt;/SPAN&gt;om ersättning till vissa nyanlända invandrare&lt;SPAN class="ft252"&gt;. Förordning (2011:1533), &lt;/SPAN&gt;om behörigheter för sjöpersonal&lt;SPAN class="ft252"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Förordning (2016:706), &lt;/SPAN&gt;om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;Hälso- och sjukvårdsförordningen &lt;SPAN class="ft13"&gt;(2017:80).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Förordning (2017:819), &lt;/SPAN&gt;om ersättning till deltagare i arbetsmarknads- politiska insatser&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Myndighetsföreskrifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft13"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29), &lt;SPAN class="ft14"&gt;om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft40"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6), &lt;SPAN class="ft48"&gt;om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft9"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14), &lt;SPAN class="ft12"&gt;om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft9"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:7), &lt;SPAN class="ft12"&gt;om livsuppehållande behandling&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft9"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8), &lt;SPAN class="ft12"&gt;om läkarnas specialiseringstjänstgöring&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;433&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_434"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p877 ft9"&gt;Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd &lt;NOBR&gt;(HSLF-FS&lt;/NOBR&gt; 2016:40), &lt;SPAN class="ft12"&gt;om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft9"&gt;Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:13), &lt;SPAN class="ft12"&gt;om kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Utländska författningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;FOR-2012-08-29-842,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;Forskrift om fastlegeordning i kommunene&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft36"&gt;Offentliga tryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft18"&gt;Riksdagstryck&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft9"&gt;Riksdagens skrivelse 1996/97:186, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Propositioner och skrivelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 1969:125, &lt;/SPAN&gt;om läkarvårdsersättningen&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Prop. 1973:90, &lt;/SPAN&gt;Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ny regerings- form och ny riksdagsordning m.m.; given Stockholms slott den&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft14"&gt;16 mars 1973&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 1981/82:97, &lt;/SPAN&gt;om hälso- och sjukvårdslag, m.m&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft251"&gt;&lt;SPAN class="ft250"&gt;Prop. 1984/85:181, &lt;/SPAN&gt;om utvecklingen av hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft250"&gt;. Prop. 1984/85:189, &lt;/SPAN&gt;om patientjournallag m.m&lt;SPAN class="ft250"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 1991/92:104, &lt;/SPAN&gt;om ändring i patientjournallagen (1985:562) m.m&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 1993/94:149, &lt;/SPAN&gt;Åligganden för personal inom hälso- och sjuk- vården m.m&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft253"&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Prop. 1994/95:195, &lt;/SPAN&gt;Primärvård, privata vårdgivare m.m&lt;SPAN class="ft252"&gt;. Prop. 1996/97:60, &lt;/SPAN&gt;Prioriteringar inom hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft252"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 1999/2000:149, &lt;/SPAN&gt;Nationell handlingsplan för hälso- och sjuk- vårdens utveckling&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;434&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_435"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p885 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2005/06:50, &lt;/SPAN&gt;Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotika- resistens och vårdrelaterade sjukdomar&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2005/06:115, &lt;/SPAN&gt;Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;Prop. 2007/08:126, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Patientdatalag m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft253"&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Prop. 2008/09:29, &lt;/SPAN&gt;Lag om valfrihetssystem&lt;SPAN class="ft252"&gt;. Prop. 2008/09:74, &lt;/SPAN&gt;Vårdval i primärvården&lt;SPAN class="ft252"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 2009/10:67, &lt;/SPAN&gt;Stärkt ställning för patienten – vårdgaranti, fast vårdkontrakt och förnyad medicinsk bedömning&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft252"&gt;Prop. 2009/10:80, &lt;SPAN class="ft253"&gt;En reformerad grundlag&lt;/SPAN&gt;. Prop. 2009/10:210, &lt;SPAN class="ft253"&gt;Patientsäkerhet och tillsyn&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Prop. 2013/14:106, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Patientlag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft13"&gt;Prop. 2014/15:91, &lt;SPAN class="ft14"&gt;En ny läkemedelslag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2016/17:43, &lt;/SPAN&gt;En ny hälso- och sjukvårdslag&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 2016/17:106, &lt;/SPAN&gt;Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2017/18:24, &lt;/SPAN&gt;Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2017/18:40, &lt;/SPAN&gt;En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2017/18:83, &lt;/SPAN&gt;Styrande principer inom hälso- och sjukvård och en förstärkt vårdgaranti&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft260"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;Prop. 2017/18:138, &lt;/SPAN&gt;Legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer&lt;SPAN class="ft259"&gt;. Prop. 2017/18:151, &lt;/SPAN&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan&lt;SPAN class="ft259"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft65"&gt;&lt;SPAN class="ft261"&gt;Prop. 2017/18:171, &lt;/SPAN&gt;Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhets- område – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning&lt;SPAN class="ft261"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 2017:18:186, &lt;/SPAN&gt;Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2017/18:223, &lt;/SPAN&gt;Nationell läkemedelslista&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Prop. 2017/18:224, &lt;/SPAN&gt;Lag om försäkringsmedicinska utredningar&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 2018/18:249, &lt;/SPAN&gt;God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälso- politik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft9"&gt;Regeringens skrivelse 2017/18:146, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Politiken för global utveckling i genomförandet av Agenda 2030&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft9"&gt;Regeringens skrivelse 2014/15:72, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Riksrevisionens rapport om primär- vårdens styrning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;435&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_436"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;Statens offentliga utrednings- och kommittébetänkanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 1984:73, &lt;/SPAN&gt;Patientjournalen, huvudbetänkande&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 1994:126, &lt;/SPAN&gt;Husläkarreformens första halvår, delbetänkande av husläkardelegationen&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft253"&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;SOU 2006:82, &lt;/SPAN&gt;Patientdatautredningen&lt;SPAN class="ft252"&gt;. SOU 2008:37, &lt;/SPAN&gt;Vårdval i Sverige&lt;SPAN class="ft252"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2011:6, &lt;/SPAN&gt;Missbruket, Kunskapen, Vården&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;SOU 2011:63, &lt;/SPAN&gt;Framgångsrik företagshälsovård – möjligheter och metoder – studiehandbok från &lt;NOBR&gt;FHV-delegationen&lt;SPAN class="ft58"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft260"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;SOU 2013:15, &lt;/SPAN&gt;För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning&lt;SPAN class="ft259"&gt;. SOU 2013:33, &lt;/SPAN&gt;En myndighet för alarmering&lt;SPAN class="ft259"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft260"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;SOU 2014:23, &lt;/SPAN&gt;Rätt information på rätt plats i rätt tid&lt;SPAN class="ft259"&gt;. SOU 2015:17, &lt;/SPAN&gt;För kvalitet – Med gemensamt ansvar&lt;SPAN class="ft259"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2015:20, &lt;/SPAN&gt;Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2015:98, &lt;/SPAN&gt;Träning ger färdighet. Koncentrera vården för patientens bästa&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft255"&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;SOU 2015:101, &lt;/SPAN&gt;Långtidsutredningen 2015, Bilaga 7&lt;SPAN class="ft254"&gt;. SOU 2016:2, &lt;/SPAN&gt;Effektiv vård&lt;SPAN class="ft254"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2016:55, &lt;/SPAN&gt;Det handlar om jämlik hälsa – delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;SOU 2017:29, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Brottsdatalag&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2017:47, &lt;/SPAN&gt;Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2017:56, &lt;/SPAN&gt;Jakten på den perfekta ersättningsmodellen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;SOU 2017:66, &lt;/SPAN&gt;Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhets- område – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2017:77, &lt;/SPAN&gt;En generell rätt till kommunal avtalssamverkan&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2017:87, &lt;/SPAN&gt;Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2017:111, &lt;/SPAN&gt;För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn i psykiatrisk tvångsvård&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2018:11, &lt;/SPAN&gt;Vårt gemensamma ansvar – för unga som varken arbetar eller studerar&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;436&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_437"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p909 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2018:28, &lt;/SPAN&gt;En nationell alarmeringstjänst – för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;SOU 2018:32, &lt;/SPAN&gt;Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande social- tjänst&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Departementspromemorior och betänkanden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft9"&gt;Socialutskottets betänkande,1984/85:SoU33, &lt;SPAN class="ft12"&gt;om patientjournallag m.m&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft9"&gt;Socialutskottets betänkande, 1996/97:SoU14, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Prioriteringar inom hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft9"&gt;Socialutskottets betänkande, 2000/01:SoU05, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Nationell handlings- plan för utveckling av hälso- och sjukvården&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Departementsserien&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft255"&gt;&lt;SPAN class="ft254"&gt;Ds 2016:41, &lt;/SPAN&gt;Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna&lt;SPAN class="ft254"&gt;. Ds 2017:56, &lt;/SPAN&gt;Bastjänstgöring för läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Ds 2018:5, &lt;/SPAN&gt;Ny lag om koordineringsinsatser&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Kommittédirektiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Dir 2015:105, &lt;/SPAN&gt;En nationell samordnare för området livsvetenskap&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Dir 2015:138, &lt;/SPAN&gt;Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Dir. 2016:51, &lt;/SPAN&gt;Tillit i styrningen&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p916 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Dir 2016:91, &lt;/SPAN&gt;Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p917 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Dir 2016:98, &lt;/SPAN&gt;Rättsliga förutsättningar för en digitalt samverkande förvaltning&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Dir 2016:106, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa&lt;SPAN class="ft40"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p918 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Dir. 2017:44, &lt;/SPAN&gt;Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Dir 2017:94, &lt;/SPAN&gt;Inrättande av Myndigheten för arbetsmiljökunskap&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;437&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_438"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Dir 2017:95, &lt;/SPAN&gt;En organisation för lokal statlig service&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p919 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Dir 2017:117, &lt;/SPAN&gt;Inrättande av en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn&lt;SPAN class="ft13"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p920 ft263"&gt;&lt;SPAN class="ft262"&gt;Dir. 2017:119, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Tillitsdelegationen&lt;SPAN class="ft262"&gt;. Dir. 2017:128, &lt;/SPAN&gt;Ordning och reda i vården&lt;SPAN class="ft262"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p921 ft253"&gt;&lt;SPAN class="ft252"&gt;Dir 2018:14, &lt;/SPAN&gt;Tilläggsdirektiv till Ordning och reda i vården&lt;SPAN class="ft252"&gt;. Dir. 2018:26, &lt;/SPAN&gt;En trygg sjukförsäkring med människan i centrum&lt;SPAN class="ft252"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p922 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Dir 2018:27, &lt;/SPAN&gt;Nationell samordnare för en välfungerande sjuk- skrivningsprocess&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;Rapporter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p923 ft40"&gt;Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationen&lt;/NOBR&gt; (Fi 2016:01), &lt;SPAN class="ft48"&gt;I riktning mot en hållbar välfärd &lt;/SPAN&gt;– &lt;SPAN class="ft48"&gt;Agenda &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2030-delegationens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt; nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling&lt;/SPAN&gt;, Rapport 170601, Stockholm, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;Andersson, Dan och Fransson, Anna, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Kalorier kostar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p924 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ESO-rapport&lt;/NOBR&gt; om vikten av vikt&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2011:3, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p925 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Anderstig, C, &lt;/SPAN&gt;Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Underlagsrapport 8 till Framtidskommissionen, Statsrådsberedningen, 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Anell, Anders, &lt;/SPAN&gt;Primärvårdens funktion, organisation och ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p926 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;en litteraturöversikt &lt;/SPAN&gt;– rapport till utredningen En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S 2013:4), 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p927 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Anell, Anders, &lt;/SPAN&gt;Värden i vården – en &lt;NOBR&gt;ESO-rapport&lt;/NOBR&gt; om målbaserad ersättning i hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2010:7, 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft9"&gt;Astma- och allergiförbundet, Diabetesorganistaionen i Sverige. Neuroförbundet, Reumatikerförbundet, Riksförbundet HjärtLung och Storstockholms diabetesförening, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Vägen mot världsklass&lt;/SPAN&gt;, 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;Barnombudsmannen, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Nyanlända barns hälsa&lt;/SPAN&gt;, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;438&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_439"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p929 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Den norske Legeforening, &lt;/SPAN&gt;Fastlegeordningen Veileder og kommentar- utgave&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E-hälsomyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;Digitalt pedagogiskt stöd för &lt;NOBR&gt;e-hälsolösningar&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p930 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft63"&gt;Återrapportering enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;E-hälsomyndighetens&lt;/NOBR&gt; och Socialstyrelsens likalydande regeringsuppdrag (S2017/02466/FS. 2018), &lt;SPAN class="ft11"&gt;2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft14"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;E-hälsomyndigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; &lt;/SPAN&gt;Samordning av regeringens satsningar på &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p931 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Återrapportering enligt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;E-hälsomyndighetens&lt;/NOBR&gt; regleringsbrev 2017 (S2017/00838/FS)&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;European Commission, &lt;/SPAN&gt;State of Health in the EU: Companion Report 2017&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Framtidens vårdkompetens, &lt;/SPAN&gt;Samverkan om kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården – Årsrapport för 2017&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-02-20,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;www.framtidensvardkompetens.se/wp-content/uploads/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018/03/arsrapport-2017-samverkan-om-kompetensforsorjning-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;i-halso-o-sjukvarden-framtidens-vardkompetens-2018-02-20.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-04-04).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft13"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Skolbarns hälsovanor&lt;/SPAN&gt;, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Slutrapportering av regeringsuppdrag inom&lt;/P&gt;
&lt;P class="p933 ft14"&gt;ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinders- politiken &lt;NOBR&gt;2011–2016&lt;SPAN class="ft13"&gt;”,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p934 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsan i Sverige 2016 – Årlig rapportering, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2017&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Suicidprevention 2017&lt;/SPAN&gt;. 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Folkhälsomyndigheten, &lt;/SPAN&gt;Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2018&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p936 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Försäkringskassan, &lt;/SPAN&gt;Socialförsäkringsrapport 2017&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Socialförsäkrings- rapport 2017:13, 2017&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p932 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Helsedirektoratet, &lt;/SPAN&gt;Styringsdata for fastlegeordningen&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 4, kvartal 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Inera, &lt;/SPAN&gt;Kartläggning intyg&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Konkurrensverket, &lt;/SPAN&gt;Etablering och konkurrens bland vårdcentraler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;439&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_440"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Kringos, DS et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p937 ft13"&gt;European Observatory on Health Systems and Policies, Volume 1, 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p938 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Kringos, DS, et al, &lt;/SPAN&gt;Building Primary care in a changing Europe, European Observatory on Health Systems and Policies&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Volume 2, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p939 ft9"&gt;Myndigheten för delaktighet, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Uppföljning av funktionshinder- politiken&lt;/SPAN&gt;, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;Mörk, E., Sjögren, A., och Svaleryd, H, &lt;SPAN class="ft14"&gt;”Hellre rik och frisk&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft14"&gt;– om familjebakgrund och barns hälsa”&lt;SPAN class="ft13"&gt;, SNS, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p940 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Norges forskningsråd, &lt;/SPAN&gt;Evaluering av fastlegereformen &lt;NOBR&gt;2001–2005&lt;SPAN class="ft9"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Norges forskningsråd, &lt;/SPAN&gt;Evaluering av samhandlingsreformen&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p941 ft9"&gt;The Primary Care Workforce Commission, &lt;SPAN class="ft12"&gt;The future of Primary &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;Care-Creating&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; teams for tomorrow&lt;/SPAN&gt;, 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Doing Better for Children&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;OECD Health Care Quality Review of Sweden&lt;SPAN class="ft13"&gt;, Paris, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p942 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;The future of primary care Interim report and next steps&lt;SPAN class="ft13"&gt;, Paris, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p943 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Health at a Glance 2017: OECD Indicators&lt;SPAN class="ft13"&gt;, OECD Publishing, Paris, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p944 ft40"&gt;OECD/European Observatory on Health Systems and Policies, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Sverige: Landprofil hälsa 2017&lt;/SPAN&gt;, OECD Publishing, Paris/European Observatory on Health Systems and Policies, Brussels, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p945 ft9"&gt;OECD/European Observatory on Health Systems and Policies, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Denmark: Country Health Profile 2017&lt;/SPAN&gt;, State of Health in the EU, OECD Publishing, Paris/European Observatory on Health Systems and Policies, Brussels, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft9"&gt;OECD/European Observatory on Health Systems and Policies, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Finland: Country Health Profile 2017, State of Health in the EU, &lt;/SPAN&gt;OECD Publishing, Paris/European Observatory on Health Systems and Policies, Brussels, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft9"&gt;OECD/European Observatory on Health Systems and Policies, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Netherlands: Country Health Profile 2017&lt;/SPAN&gt;, State of Health in the EU, OECD Publishing, Paris/European Observatory on Health Systems and Policies, Brussels, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;440&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_441"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft10"&gt;OECD/European Observatory on Health Systems and Policies, &lt;SPAN class="ft53"&gt;United Kingdom: Country Health Profile 2017&lt;/SPAN&gt;, State of Health in the EU, OECD Publishing, Paris/European Observatory on Health Systems and Policies, Brussels, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p948 ft40"&gt;Persson U, Svensson M, Ödegaard K, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Kostnadsutvecklingen i svensk sjukvård relaterad till övervikt och fetma&lt;/SPAN&gt;, Stockholm, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p949 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Persson U, Ödegaard K, &lt;/SPAN&gt;Indirekta kostnader till följd av sjukdomar relaterade till övervikt och fetma&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Lund: Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Riksrevisionen, &lt;/SPAN&gt;Samordning av stöd till barn och unga med funktions- nedsättning&lt;SPAN class="ft40"&gt;, (RiR 2011:17), Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft13"&gt;Socialstyrelsen, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Om implementering&lt;/SPAN&gt;, 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p951 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Meddelandeblad nr 9/2012; Patientens rätt till fast vårdkontakt – verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning&lt;SPAN class="ft40"&gt;, Socialstyrelsens vägledning, 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p952 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården åren &lt;NOBR&gt;2012–2025&lt;SPAN class="ft9"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p953 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella riktlinjer – Utvärdering, 2014 Sjukdoms- förebyggande metoder&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;, Traumavård vid allvarlig händelse&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p954 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik över hälso- och sjukvårdspersonal 2015&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Psykisk ohälsa bland personer i samkönade äktenskap&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Remissvar över Effektiv vård (SOU 2016:2)&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p955 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin – Slutrapport&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Att nivåstrukturera nationell högspecialiserad vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Socialstyrelsens förslag till arbetsprocess&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p956 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Lägesrapport, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna, Till och med 2016&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Stockholm, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p957 ft260"&gt;&lt;SPAN class="ft259"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft259"&gt;, 2017. Socialstyrelsen&lt;/SPAN&gt;, Nationella planeringsstödet 2018&lt;SPAN class="ft259"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;441&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_442"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av universitetssjukvård&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p958 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Öppna jämförelser 2017, En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p959 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Statens folkhälsoinstitut, &lt;/SPAN&gt;Svenska folkets hälsa i historiskt perspektiv&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Hälsoräkenskaper &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;2001–2016,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt; &lt;/SPAN&gt;2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p960 ft9"&gt;Statskontoret, Rapport (2016:24), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Statens styrning av kommunerna&lt;/SPAN&gt;, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p946 ft9"&gt;Statskontoret, Rapport (2018:4), &lt;SPAN class="ft12"&gt;Utvärdering av rättsintygsreformen, 2018&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p928 ft9"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Kvalitativ uppföljning av multi- sjuka äldre i ordinärt boende&lt;/SPAN&gt;, 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p961 ft259"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft260"&gt;Ingen på sjukhus i onödan&lt;/SPAN&gt;, 2016. Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft260"&gt;Nationella Patientenkäten&lt;/SPAN&gt;, 2017. Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft260"&gt;Skador i vården, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft260"&gt;2013–2016&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p962 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;På nationell, regional- och landstingsnivå&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, Markörbaserad journalgranskning, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Flippen i primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p963 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;Ett nationellt innovationsprojekt med och för Sveriges primär- vård – slutrapport&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p964 ft40"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Rapport Analysuppdrag: Flippen&lt;/SPAN&gt;, https://skl.se/download/18.b0a557c16076a65ab52516e/1513926 973950/Flippen,%20analysuppdrag.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p965 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Sveriges läkarförbund, &lt;/SPAN&gt;Läkarförbundets undersökning av primär- vårdens läkarbemanning&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p966 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;U 2015:08, &lt;/SPAN&gt;Delrapportering för U 2015:08 en nationell samordnare för livsvetenskaperna&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;UNICEF Office of Research, &lt;/SPAN&gt;‘Fairness for Children: A league table of inequality in child &lt;NOBR&gt;well-being&lt;/NOBR&gt; in rich countries’&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Innocenti Report Card 13, UNICEF Office of Research – Innocenti, Florence, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p967 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vetenskapsrådet, &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet vid de landsting som omfattas av &lt;NOBR&gt;ALF-avtalet&lt;SPAN class="ft9"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;442&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_443"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p968 ft13"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Vad på- verkar patientupplevd kvalitet i primärvården? &lt;/SPAN&gt;2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p910 ft58"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Rapport 2013:9, &lt;SPAN class="ft57"&gt;Ur led är tiden. Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens&lt;/SPAN&gt;, 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p969 ft9"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Struktur- reformer i hälso- och sjukvårdssystem&lt;/SPAN&gt;, 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p950 ft40"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Samordnad vård och omsorg – En analys av samordningsutmaningar i ett fragmenterat vård- och omsorgssystem&lt;/SPAN&gt;, Stockholm, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p970 ft9"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Vården ur befolkningens perspektiv 2016 – en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder&lt;/SPAN&gt;, Stockholm, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft9"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, &lt;SPAN class="ft12"&gt;En primär angelägenhet&lt;/SPAN&gt;, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft40"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Från medel till mål – att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv&lt;/SPAN&gt;, Stockholm, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p972 ft13"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Primär- vårdens resurser, styrning och organisation&lt;/SPAN&gt;, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p973 ft9"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, PM 2017:4, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Primärvården i Europa – En översikt av finansiering, struktur och måluppfyllelse&lt;/SPAN&gt;, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p971 ft9"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Rapport 2017:7, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Visa vägen i vården – ledarskap för stärkt utvecklingskraft&lt;/SPAN&gt;, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft40"&gt;Vårdanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Rapport 2017:10, &lt;SPAN class="ft48"&gt;För säkerhets skull. Befolkningens inställning till nytta och risker med digitala hälsouppgifter&lt;/SPAN&gt;, 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p974 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Now more than ever&lt;SPAN class="ft9"&gt;, &lt;/SPAN&gt;World Health Report 2008&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Genève 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft36"&gt;Litteratur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Ekman et al, &lt;/SPAN&gt;Personcentrering inom hälso- och sjukvård&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;443&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_444"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft36"&gt;Övrigt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p975 ft9"&gt;Agenda &lt;NOBR&gt;2030-delegationen,&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft12"&gt;Om delegationen&lt;/SPAN&gt;, https://agenda2030delegationen.se/ &lt;NOBR&gt;agenda-2030/om-agendan/&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-02-16).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p976 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Ahrnell, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Britt-Marie,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;Vem tar ansvar för min mans cancer? &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2013-06-13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/vem-i-vardapparaten-tar-ansvar-foer-min-mans-cancer-5726"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.dagenssamhalle.se/nyhet/vem-i-vardapparaten-tar-ansvar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/vem-i-vardapparaten-tar-ansvar-foer-min-mans-cancer-5726"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/vem-i-vardapparaten-tar-ansvar-foer-min-mans-cancer-5726"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;foer-min-mans-cancer-5726&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/vem-i-vardapparaten-tar-ansvar-foer-min-mans-cancer-5726"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;(hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-17).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Apoteket, &lt;/SPAN&gt;Egenvård – Självval och egenvård moderniserade apoteken&lt;SPAN class="ft9"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.apoteket.se/om-apoteket/apotekets-historia/organisationen/egenvard"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;https://www.apoteket.se/om-apoteket/apotekets-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.apoteket.se/om-apoteket/apotekets-historia/organisationen/egenvard"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; historia/organisationen/egenvard &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;(hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p977 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Arbetsterapeuterna, &lt;/SPAN&gt;Sverige behöver en MAR i varje kommun&lt;SPAN class="ft58"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2017-10-31,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;www.arbetsterapeuterna.se/Om-forbundet/vi-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;tycker/stallningstaganden/Sverige-behover-en--MAR-i-varje-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; kommun (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-05-05).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p978 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Cancerfonden, &lt;/SPAN&gt;Cancerprevention &lt;SPAN class="ft9"&gt;– &lt;/SPAN&gt;Vad säger forskningen? &lt;SPAN class="ft9"&gt;Stockholm, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p979 ft10"&gt;Dagens medisin, &lt;SPAN class="ft53"&gt;Fastleger i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;40-årener&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; slutter&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2017-09-28,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.dagensmedisin.no/artikler/2017/09/28/-fastleger-i-40-arene-slutter-som-fastlege"&gt;www.dagensmedisin.no/artikler/2017/09/28/-fastleger-i-40-&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.dagensmedisin.no/artikler/2017/09/28/-fastleger-i-40-arene-slutter-som-fastlege"&gt; &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.dagensmedisin.no/artikler/2017/09/28/-fastleger-i-40-arene-slutter-som-fastlege"&gt;arene-slutter-som-fastlege&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.dagensmedisin.no/artikler/2017/09/28/-fastleger-i-40-arene-slutter-som-fastlege"&gt; &lt;/A&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-06).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p980 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Eurohealth, &lt;/SPAN&gt;Developing integrated Health and Social care models in Scotland&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 22(2), 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p981 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Eurostat, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Self-perceived&lt;/NOBR&gt; health statistics&lt;SPAN class="ft58"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-02-21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;index.php?title=Self-perceived_health_statistics&amp;oldid=374099&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p982 ft9"&gt;Expert Group on Health Systems Performance Assessment, &lt;SPAN class="ft12"&gt;A New Drive for Primary Care in Europe: Rethinking the Assessment Tools and Methodologies&lt;/SPAN&gt;, 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p983 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;FPA, &lt;/SPAN&gt;FPA finansiering 2016&lt;SPAN class="ft9"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;www.kela.fi/web/sv/fpas-finansiering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2018-04-08).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p984 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Försäkringskassan, &lt;/SPAN&gt;Sjukfrånvaro per bransch och sektor&lt;SPAN class="ft40"&gt;, 2016, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/eca49949-6bc6-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4e03-ae57-60398ff31ff1/PM_sjukfranvaro_olika_branscher.pdf?&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; MOD=AJPERES (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-25).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;444&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_445"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p985 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Health Education England, &lt;/SPAN&gt;Response to ”The future of primary care: Creating teams for tomorrow”&lt;SPAN class="ft10"&gt;, www.hee.nhs.uk/sites/default/files/documents/The%20Future% 20of%20Primary%20Care%20report.pdf (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2018-04-08).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p986 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Helfo, &lt;/SPAN&gt;Nytt kompetansekrav for leger i allmennpraksis&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;https://helfo.no/nytt-kompetansekrav-for-leger-i-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; allmennpraksis (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-03-07).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft40"&gt;Hermansen M, Ören, T.O, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Fastlegeordningen slår sprekker&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2018-04-16,&lt;/NOBR&gt; &lt;A href="http://www.vg.no/nyheter/meninger/i/3jgXzA/fastlegeordningen-slaar-sprekker"&gt;www.vg.no/nyheter/meninger/i/3jgXzA/fastlegeordningen- &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.vg.no/nyheter/meninger/i/3jgXzA/fastlegeordningen-slaar-sprekker"&gt;slaar-sprekker&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.vg.no/nyheter/meninger/i/3jgXzA/fastlegeordningen-slaar-sprekker"&gt; &lt;/A&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-01).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p987 ft40"&gt;Hospital at home, &lt;SPAN class="ft48"&gt;About Hospital at Home&lt;/SPAN&gt;, www.hospitalathome.org/ &lt;NOBR&gt;about-us/overview.php&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p988 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;IHME, &lt;/SPAN&gt;About GDB – The Global Burden of Disease: a critical resource for informed policymaking&lt;SPAN class="ft9"&gt;, www.healthdata.org/ gbd/about (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft9"&gt;Jarl J, Johansson P, Eriksson A, Eriksson M, Gerdtham UG, Hemstrom O, et al, &lt;SPAN class="ft12"&gt;The societal cost of alcohol consumption: an estimation of the economic and human cost including health effects in Sweden&lt;/SPAN&gt;, 2002, Eur J Health Econ, &lt;NOBR&gt;2008;9(4):351-60,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;DOI:10.1007/s10198-007-0082-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p990 ft58"&gt;Landskaps- och vårdreformen, Allmän presentation av landskaps- och vårdreformen, &lt;NOBR&gt;http://alueuudistus.fi/sv/allman-information&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-08).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p991 ft9"&gt;Landskaps- och vårdreformen, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Tidtabell&lt;/SPAN&gt;, http://alueuudistus.fi/sv/tidtabell (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-08).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p992 ft11"&gt;Landstinget i Kalmar, &lt;SPAN class="ft42"&gt;Om hemsjukhuset i Borgholm&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2017-12-22,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.ltkalmar.se/forskning-och-forbattring/kvalitet-och-&lt;/NOBR&gt; forbattringar/forbattringsarbete/hemsjukhuset&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p993 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Landstinget i Kalmar, &lt;/SPAN&gt;Oskar - samverkan kommun och landsting, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-03-29,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; www.ltkalmar.se/samarbetsportalen/uppdrag_samverkan/oskar- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;samverkan-kommun-och-landsting&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Leading Healthcare. &lt;SPAN class="ft14"&gt;Working paper 2016:1&lt;/SPAN&gt;, 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;445&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_446"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p994 ft11"&gt;Lim, SS, Allen, K, Bhutta, ZA, Dandona, L, Forouzanfar, MH, Fullman, N, et al, &lt;SPAN class="ft42"&gt;Measuring the &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt;health-related&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft42"&gt; Sustainable Develop- ment Goals in 188 countries: a baseline analysis from the Global Burden of Disease Study 2015&lt;/SPAN&gt;, The Lancet, 388(10053), 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p995 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Lundkvist, L, &lt;/SPAN&gt;Migration ger en yngre befolkning&lt;SPAN class="ft9"&gt;, SCB:s tidskrift Välfärd, nr 1, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p996 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Läkartidningen, Agardh et al, &lt;/SPAN&gt;Hälsoutvecklingen i Stockholm bättre än i övriga landet – Jämförelse av hälsoläget utifrån globala sjuk- domsbördeprojektet&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-01-22,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; www.lakartidningen.se/Klinik- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;och-vetenskap/Rapport/2018/01/Halsoutvecklingen-i-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Stockholm-battre-an-i-ovriga-landet&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p997 ft9"&gt;Nationella forskarskolan i allmänmedicin, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Målsättning med Nationella forskarskolan i allmänmedicin&lt;/SPAN&gt;, www.forskarskolanallmanmedicin.se/presentation (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p998 ft58"&gt;OECD, &lt;SPAN class="ft57"&gt;Health database&lt;/SPAN&gt;, http://stats.oecd.org/ Index.aspx?DataSetCode=SHA (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-02-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p999 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;OECD, &lt;/SPAN&gt;Infant mortality rates (indicator)&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 2018, doi: 10.1787/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;83dea506-en&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2018-03-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1000 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Överenskommelse om Vision &lt;NOBR&gt;e-hälsa&lt;/NOBR&gt; 2025&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2016-03-14,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.regeringen.se/overenskommelser-och-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;avtal/2016/03/overenskommelse-om-vision-e-halsa-2025&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1001 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum – Åtgärdsprogram 3.0&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-01-24,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;promemorior/2018/01/atgardsprogram-3.0--regeringens-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;initiativ-for-en-trygg-sjukforsakring-med-manniskan-i-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; centrum/ (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1002 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Sverige vässar arbetet inom life science&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-02-08,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/sverige-vassar-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;arbetet-inom-life-science/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringen växlar upp för fler specialistläkare&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-03-03,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/03/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;regeringen-vaxlar-upp-for-fler-specialistlakare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;446&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_447"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1004 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Stärkt arbete med kunskap att bemöta psykisk ohälsa i primärvården&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-03-22,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; www.regeringen.se/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;pressmeddelanden/2018/03/starkt-arbete-med-kunskap-att-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;bemota-psykisk-ohalsa-i-primarvarden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft13"&gt;Regeringskansliet (Näringsdepartementet), &lt;SPAN class="ft14"&gt;Uppdrag att göra en&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1005 ft12"&gt;förstudie om hur internetombud inom vård och omsorg kan etableras över hela landet&lt;SPAN class="ft9"&gt;, N2018/00718/D.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1006 ft40"&gt;Regeringskansliet (Socialdepartementet), &lt;SPAN class="ft48"&gt;Uppdrag att se över formerna för det nationella taxesystemet&lt;/SPAN&gt;, S2017/00594/FS.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1007 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-20,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; www.regeringen.se/artiklar/2017/09/ny- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;arbetsmiljomyndighet-placeras-i-gavle&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-02).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1008 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringskansliet, &lt;/SPAN&gt;Regeringen inrättar ett patientråd för hälso- och sjukvården&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-30,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; www.regeringen.se/pressmeddelanden/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018/04/regeringen-inrattar-ett-patientrad-for-halso--och-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; sjukvarden (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-02).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1009 ft11"&gt;Regjeringen, &lt;SPAN class="ft42"&gt;Kommuner og regioner&lt;/SPAN&gt;, www.regjeringen.no/no/ &lt;NOBR&gt;tema/kommuner-og-regioner/id921&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-02-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1010 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Regjeringen, &lt;/SPAN&gt;Samhandlingsreformen i kortversjon&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2014-10-03,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;www.regjeringen.no/no/tema/helse-og-omsorg/helse--og-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;omsorgstjenester-i-kommunene/samhandlingsreformen-i-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; kortversjon1/id650137/ (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-02-27).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1011 ft40"&gt;Regeringen, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Sammenhængsreform, &lt;/SPAN&gt;www.regeringen.dk/nyheder/ sammenhaengsreform/ (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-02-20).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1012 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Regeringen, &lt;/SPAN&gt;Udvalg om det naere og sammenhaengenede sundheds- väsende, Afrapportering, juni 2017&lt;SPAN class="ft40"&gt;, https://www.regeringen.dk/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;media/3589/afrap-naere-sammenhaengen-sundsvaesen-juni-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; 2017.pdf (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1013 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Region Sjaelland, &lt;/SPAN&gt;Ansøgning til Pulje til etablering af læge- og sundhedshuse&lt;SPAN class="ft10"&gt;, http://www.regionsjaelland.dk/dagsordener/Dagsordener2018/ Sider/Udvalget%20for%20det%20n%C3%A6re%20sundhedsv &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;%C3%A6sen/3960-M%C3%B8de%20d.%2015-3-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; 2018/3513807.aspx (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2018-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;447&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_448"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1014 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Riksrevisionen, &lt;/SPAN&gt;Läkares förutsättningar för att bedöma arbetsförmåga (15 maj)&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2017-04-05,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; www.riksrevisionen.se/nu- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;granskas/pagaende-granskningar/lakares-forutsattningar-for-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;att-bedoma-arbetsformaga.html&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1015 ft40"&gt;SFAM, Svensk förening för allmänmedicin, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Ersättningssystem som främjar god vårdkvalitet i primärvården – ett policydokument&lt;/SPAN&gt;, 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1016 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Sjukhusläkaren, &lt;/SPAN&gt;Signering: Så tyckte läkare från norr till söder&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2013-02-19,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.sjukhuslakaren.se/signering-sa-tycker-lakare-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;fran-norr-till-soder&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1017 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Sjukhusläkaren, &lt;/SPAN&gt;Använd möjligheten till undantag från signerings- tvånget&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2013-02-20,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.sjukhuslakaren.se/anvand-mojligheten-till-undantag-fran-signeringstvanget"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.sjukhuslakaren.se/anvand-mojligheten-&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.sjukhuslakaren.se/anvand-mojligheten-till-undantag-fran-signeringstvanget"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.sjukhuslakaren.se/anvand-mojligheten-till-undantag-fran-signeringstvanget"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;till-undantag-fran-signeringstvanget&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.sjukhuslakaren.se/anvand-mojligheten-till-undantag-fran-signeringstvanget"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;(hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1018 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Sjukhusläkaren, &lt;/SPAN&gt;Färre signeringar ger obefintliga vinster&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2013-02-20,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="http://www.sjukhuslakaren.se/farre-signeringar-ger-obefintliga-vinster"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.sjukhuslakaren.se/farre-signeringar-ger-obefintliga-vinster&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="http://www.sjukhuslakaren.se/farre-signeringar-ger-obefintliga-vinster"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;(hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1019 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Skolverket, &lt;/SPAN&gt;Egenvård i förskola och skola, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2014-02-18,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; www.skolverket.se/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;polopoly_fs/1.254800!/7.2.1-2014-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; 228%20Mer%20om%20egenv%C3%A5rd%20i%20f%C3%B6r skolan%20och%20skolan.pdf (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1003 ft10"&gt;Skottlands regering, National Health and Wellbeing Outcomes: Information Framework, www.gov.scot/Resource/0047/ 00473499.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-03-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1020 ft9"&gt;Slawomirski, L., A. Auraaen and N. Klazinga, &lt;SPAN class="ft12"&gt;The economics of patient safety: Strengthening a &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;value-based&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt; approach to reducing patient harm at national level&lt;/SPAN&gt;, OECD, Directorate for Employment, Labour and Social Affairs), 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1021 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Digital verksamhetsutveckling i vården&lt;SPAN class="ft40"&gt;, https://div.socialstyrelsen.se (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1022 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Frågor och svar om patientjournalen&lt;SPAN class="ft9"&gt;, www.socialstyrelsen.se/Frågor och svar om patientjournaler (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1023 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Försäkringsmedicinskt beslutsstöd&lt;SPAN class="ft58"&gt;, https://roi.socialstyrelsen.se/fmb (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;448&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_449"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p947 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)&lt;SPAN class="ft10"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2018-04-27,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/medicinskt-ansvarig-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;sjukskoterska-mas-och-medicinskt-ansvarig-rehabilitering-mar&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2018-05-05).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1024 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor&lt;SPAN class="ft40"&gt;, Remissversion, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1025 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Nu prövas ny modell för nationell högspecialiserad vård&lt;SPAN class="ft40"&gt;, www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/nuprovasnymodellfornationell hogspecialiseradvard (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1026 ft40"&gt;Socialstyrelsen, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Patientregistret&lt;/SPAN&gt;, www.socialstyrelsen.se/register/ halsodataregister/patientregistret (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-21).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1027 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal&lt;SPAN class="ft40"&gt;, www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/halsoochsjuk vardspersonal (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1028 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Statistik om kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2017-05-18,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Attachments/20608/2017-5-3.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtat &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-02).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Tillsynsbeslut dnr &lt;NOBR&gt;44-9129/08&lt;SPAN class="ft13"&gt;,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1029 ft64"&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;Socialstyrelsen, &lt;/SPAN&gt;Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?&lt;SPAN class="ft181"&gt;, https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft181"&gt;2018-05-14).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1030 ft58"&gt;Socialstyrelsen, &lt;SPAN class="ft57"&gt;Våld i nära relationer&lt;/SPAN&gt;, www.socialstyrelsen.se/ &lt;NOBR&gt;valds-ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-25).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft13"&gt;Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering, &lt;SPAN class="ft14"&gt;Fetma&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1031 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft264"&gt;Problem och åtgärder, en systematisk litteraturöversikt&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Stockholm, 2002.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1032 ft9"&gt;Starfield, B., Shi, L., Macinko, J, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Contribution of Primary Care to Health Systems and Health&lt;/SPAN&gt;, The Milbank Quarterly, vol. 83. nr. 3, 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1033 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;/SPAN&gt;Befolkningsstatistik – Kommuner med högst och lägst medelålder&lt;SPAN class="ft11"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-03-21,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; www.scb.se/hitta- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;topplistor-kommuner/kommuner-med-hogst-och-lagst-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;medelalder-31-december-2016-jamfort-med-31-december-2015&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;449&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_450"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1034 ft10"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;SPAN class="ft53"&gt;Försörjningskvot &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;1960–2016&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt; och prognos &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft53"&gt;2017–2060&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2017-04-12,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.scb.se/hitta-statistik/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;statistik-efter-amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/sveriges-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;framtida-befolkning-20162060/forsorjningskvot-och-prognos&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-26).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p225 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;/SPAN&gt;Förändring av Hälsoräkenskaperna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;publicering mars 2015&lt;/SPAN&gt;, Örebro: Statistiska centralbyrån, 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1035 ft58"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;SPAN class="ft57"&gt;Prisomräknaren 2018&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/prisomraknaren&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1036 ft40"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Prognos folkmängd &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;2016–2060&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;sverige/framtidens-befolkning/&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-15).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1037 ft57"&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;/SPAN&gt;Studenter och examina i högskole- utbildning på grundnivå och avancerad nivå&lt;SPAN class="ft58"&gt;, www.scb.se/hitta- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;hogskolevasende/studenter-och-examina-i-hogskoleutbildning-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;pa-grundniva-och-avancerad-niva/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;2018-04-15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1038 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Statistiska centralbyrån, SCB, &lt;/SPAN&gt;Sveriges framtida befolkning 2017– 2060 &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2017-04-12,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; www.scb.se/contentassets/ fee6de8eb7dc43bd9b3f36da925b5458/be0401_2017i60_sm_ be18sm1701.pdf (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-26).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Stortingsmelding, &lt;/SPAN&gt;Samhandlingsreformen – Rett behandling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;på rett sted – til rett tid&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;, nr 47, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;2008–09,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1039 ft40"&gt;Stockholm Läns Landsting, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Norra Stockholms psykiatri&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2015-10-09,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.norrastockholmspsykiatri.se/Om-oss/Press/aktuellt/asa-ar-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;bron-mellan-patienterna-och-verksamheten&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Stockholms Läns Landsting, &lt;/SPAN&gt;Akademiskt Primärvårdscentrum, För en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft14"&gt;starkare primärvård!, &lt;SPAN class="ft13"&gt;www.cefam.se/om &lt;/SPAN&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1040 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Sundheds og ældreministeriet, &lt;/SPAN&gt;Sygeplejersker får ny specialuddannelse i kommuner og almen praksis, &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-08-02,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; www.sum.dk/Aktuelt/ Nyheder/Sundhedspersonale/2018/Februar/Sygeplejersker- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;faar-ny-specialuddannelse-i-kommuner-og-almen-praksis.aspx&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;450&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_451"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1041 ft11"&gt;Sundheds og ældreministeriet, Sundhed, hvor du er, december 2017, https://www.sum.dk/~/media/Filer%20- &lt;NOBR&gt;%20Publikationer_i_pdf/2017/Sundhed-hvor-du-er-dec-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;2017/Sundhed-hvor-du-er-08012018.pdf&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft11"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft42"&gt;Beteenden och behov hos personer i kontakt med vården&lt;/SPAN&gt;, https://skl.se/download/ 18.5e588ed415aa6ecabde9f48f/1489484509965/Beteenden+och +behov+hos+personer+i+kontakt+med+v%C3%A5rden.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-07).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1043 ft10"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft53"&gt;ACG, Adjusted Clinical Groups, nätverk&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2018-04-06,&lt;/NOBR&gt; https://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/va lfrihetssystemersattningssystem/halsoochsjukvard/ersattningss ystem/acgnatverk.11263.html (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1044 ft9"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017&lt;/SPAN&gt;, 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1045 ft10"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft53"&gt;Landsting och regioners system för kunskapsstyrning&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2018-04-23,&lt;/NOBR&gt; www.skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/ systemforkunskapsstyrning.14031.html (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1046 ft9"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft12"&gt;PrimärvårdsKvalitet – ett stöd för kvalitetsarbete i primärvården&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2018-05-02,&lt;/NOBR&gt; www.skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/ primarvardnaravard/primarvardskvalitetuppfoljning.5977.html (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1047 ft9"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2016&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2017-08-30,&lt;/NOBR&gt; www.skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/ekonomiochverk samhetsstatistik.270.html (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-24).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1048 ft40"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Strategi för hälsa&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2018-04-11,&lt;/NOBR&gt; www.skl.se/halsasjukvard/strategiforhalsa.9515.html (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1049 ft40"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Tillgänglighet i primärvård, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-01-08.&lt;/NOBR&gt; https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/ primarvardnaravard/tillganglighet.10238.html (hämtad &lt;NOBR&gt;18-05-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;451&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_452"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1050 ft10"&gt;Sveriges Kommuner och Landsting, &lt;SPAN class="ft53"&gt;Överenskommelser mellan SKL och regeringen inom vård och omsorg&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2018-03-22,&lt;/NOBR&gt; www.skl.se/halsasjukvard/overenskommelsermellansklochregeri ngen.1463.html (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-26).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1051 ft9"&gt;Sveriges Läkarförbund/Distriktsläkarföreningen, &lt;SPAN class="ft12"&gt;DLF:s åtgärds- program för primärvården&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2017-08-31,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;www.slf.se/Foreningarnas-startsidor/Yrkesforening/&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Distriktslakarforeningen/60-punkts-lista/&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-15).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1052 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Sveriges Läkarförbund, &lt;/SPAN&gt;Åtta av tio vill ha fast läkare enligt ny under- sökning från Novus&lt;SPAN class="ft40"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-11,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.slf.se/Aktuellt/Atta-av-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;tio-vill-ha-fast-lakare-enligt-ny-undersokning-fran-Novus/&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-04-15).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1053 ft40"&gt;Sveriges Läkarförbund, &lt;SPAN class="ft48"&gt;Fortbildningsenkät 2016&lt;/SPAN&gt;, www.slf.se/Pages/39049/Fortbildningsenk%c3%a4t%202016.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-15).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1054 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vinnova, &lt;/SPAN&gt;Spetspatienter – en ny resurs för hälsa&lt;SPAN class="ft9"&gt;, https://www.vinnova.se/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;p/spetspatienter---en-ny-resurs-for-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; halsa/ (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2018-04-21).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1055 ft11"&gt;Vårdval Region Uppsala, &lt;SPAN class="ft42"&gt;Regelbok för vårdcentral&lt;/SPAN&gt;, www.lul.se/Global/ &lt;NOBR&gt;Landsting_politik/Upphandling/UPPH2009-0050%20Vardcentral/&lt;/NOBR&gt; 2017/F%C3%B6rfr%C3%A5gningsunderlag%20VC%202017.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1056 ft48"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;Västra Götalandregionen, &lt;/SPAN&gt;Sjukvårdens Larmcentral VGR (SvLc), &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;www.narhalsan.se/om-narhalsan/for-vardgivare/sjukvardens-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;larmcentral-vgr&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2018-05-03).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1057 ft9"&gt;Webbkollen, &lt;SPAN class="ft12"&gt;Trygghet i vardagen&lt;/SPAN&gt;, www.webbkollen.com (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-14).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft14"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Alma Ata Deklarationen&lt;SPAN class="ft13"&gt;, 1978.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1058 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Health in all policies: Helsinki statement. Framework for country action&lt;SPAN class="ft9"&gt;, 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1059 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Hälsa 2020 – Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion&lt;SPAN class="ft10"&gt;, www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d9b8efd36d8d7de4c/halsa-2020-sektorsovergripande-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande-15008.pdf&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt; (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;2018-04-07).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;452&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_453"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td245"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td246"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Referenser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1060 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;WHO, &lt;/SPAN&gt;Resolution WHA69.24, Strengthening integrated, people- centred health services, &lt;NOBR&gt;In:Sixty-Ninth&lt;/NOBR&gt; World Health Assembly&lt;SPAN class="ft11"&gt;, Geneva, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt;16–24&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft11"&gt; May 2016, Resolutions and decisions, annexes, Geneva, World Health Organization, 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1042 ft58"&gt;WHO, &lt;SPAN class="ft57"&gt;Non Communicable diseases&lt;/SPAN&gt;, &lt;NOBR&gt;2017-06-21,&lt;/NOBR&gt; www.who.int/en/ &lt;NOBR&gt;news-room/fact-sheets/detail/noncommunicable-diseases&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-01).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;453&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_454"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_455"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Kommittédirektiv 2017:24&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1061 ft132"&gt;Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 2 mars 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;En särskild utredare ska utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisa- tioner i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, till- gänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft13"&gt;Utredaren ska bl.a.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;redovisa förslagens konsekvenser samt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad för- ändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med be- rörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändrings- arbetet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Svensk hälso- och sjukvård har i ett historiskt perspektiv dominerats av investeringar i specialistvård och akutsjukhus. Sverige är ett av de länder som har flest sjukhusläkare i världen per capita. Sjukvård bedrivs enligt dagens regelverk antingen som öppen eller som sluten vård. För&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft25"&gt;455&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_456"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning finns det sjukhus och den vården kallas för sluten vård. All annan hälso- och sjukvård är öppen vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I internationella jämförelser har svensk vård en hög kvalitet när det gäller medicinska resultat, men sämre resultat när det gäller konti- nuitet, patientmedverkan m.m. Den demografiska utvecklingen, fler personer med kroniska sjukdomar, begränsade resurser, urbanisering och utvecklingen inom andra områden, exempelvis medicinteknik, it och behov hos vårdpersonal, kommer dock att kräva en förändring av hälso- och sjukvårdens struktur och organisation för att åstadkomma ett effektivare resursutnyttjande, ökad kvalitet och bättre tillgänglighet samt öka förtroendet hos befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Huvudmän – och därmed de ytterst ansvariga – för hälso- och sjuk- vården är de landsting och de kommuner som enligt lag ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta i landstinget eller som efter beslut av kommunen bor i vissa sådana boendeformer eller bostäder som avses i socialtjänstlagen (2001:453).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft14"&gt;Primärvården har en central roll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft11"&gt;Primärvården, som är en del av den öppna vården, har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet eftersom det är dit patienten först förväntas vända sig för att få en bedömning, behandling eller skickas vidare för utredning eller behandling inom specialistsjukvården. I dag vänder sig dock en stor andel av patienterna till andra vårdnivåer, t.ex. akutmottagningar, bl.a. på grund av brist på annan tillgänglig vård- instans (Effektiv vård SOU 2016:2). Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges före- träde till vården. Regeringen har därutöver ett delmål för jämställd- hetspolitiken om att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. I en välfungerande vårdkedja har alla tillgång till den vård och vårdnivå de har behov av och vården erbjuds i rätt tid. Utgångsläget ska vara att ingen ska behöva vårdas på sjukhus i onödan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Vård på sjukhus som hade kunnat undvikas resulterar, förutom i en icke optimal vård av patienten, i höga kostnader och vårdskador.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;456&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_457"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;En enda akut slutenvårdsepisod motsvarar i genomsnitt kostnaden för 56 läkarbesök i primärvården eller 220 hemtjänsttimmar för de mest sjuka äldre (Ingen på sjukhus i onödan, SKL 2016).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet behöver därför refor- meras så att mer resurser ges till de delar i systemet som har goda förutsättningar att hantera både närhet till patienten och kom- plexitet i sjukdomstillstånd. En förstärkning av primärvården är därför nödvändig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft40"&gt;Under det senaste decenniet har primärvården i Sverige genom- gått omfattande förändringar såsom införandet av vårdval, lagregler- ingen av vårdgarantin och möjligheterna att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård utanför det egna landstinget. Dessutom kan vård som tidigare krävde intagning på sjukhus, genom nya sätt att organisera hälso- och sjukvården samt nya behandlingsalternativ numera även utföras på andra platser än sjukhus. Detta innebär att gränsen mellan öppen och sluten vård i praktiken successivt för- ändras. Som exempel kan nämnas att viss vård som tidigare endast kunde ges på sjukhus numera kan erbjudas i hemmet. Den öppna vården kan således utföras på en vårdmottagning men också i patien- tens hem eller i ett särskilt boende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1062 ft40"&gt;Primärvården, och den övriga hälso- och sjukvården, har dess- utom flera utmaningar att hantera, t.ex. ökade bemanningsproblem och en bristande digital arbetsmiljö i flera delar av landet. När det gäller den sistnämnda frågan visade myndigheten Vårdanalys i pro- memorian Ändamålsenliga journalsystem i primärvården att i en internationell jämförelse mellan tio länder så är svenska primärvårds- läkare minst nöjda med sina elektroniska journalsystem. Endast 37 procent svarade att de var nöjda eller mycket nöjda medan mot- svarande siffra i Storbritannien var 86 procent. Läkarnas nöjdhet med journalsystemen varierar vidare betydligt mellan olika landsting och regioner inom landet, från 10 procent i Skåne till 78 procent i Kronoberg. Därutöver kommer antalet patienter som behöver ha kontinuerlig kontakt med vården, och flera delar av vården, att öka eftersom fler lever allt längre och därmed hinner utveckla och leva under lång tid med kroniska sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1063 ft11"&gt;Enligt 5 § HSL ska primärvården som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;457&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_458"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p589 ft13"&gt;sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft11"&gt;Förutom denna bestämmelse i HSL finns det inte någon lag- stadgad definition av primärvårdens uppdrag. Vad som ingår i upp- draget till primärvården påverkas av landstingens bedömning av vilka insatser som kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Det kommunala självstyret innebär dessutom att landstingen har stor frihet att själva besluta om hur hälso- och sjukvården ska organiseras och nivåstruktureras. I ett landsting kan en verksamhet ingå i uppdraget till primärvården medan samma verksamhet i ett annat landsting ingår i hälso- och sjukvårds- tjänster som organiseras på annat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft11"&gt;Det har framförts förslag om att primärvårdens uppdrag bör tydliggöras. Riksrevisionen har t.ex. granskat hur de statliga reform- erna om vårdval och lagstadgad vårdgaranti påverkat möjligheterna för primärvården att verka för en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. I en granskningsrapport som publicerades i oktober 2014 rekommenderade Riksrevisionen att regeringen ska ta initiativ till att göra vårdvalssystemen mer lika och formulera ett nytt mer enhetligt primärvårdsuppdrag. Enligt Riksrevisionen är det en bland flera åtgärder ”som är värda att pröva i syfte att styra primär- vården mot vårdens övergripande målsättningar”. Sedan den 1 januari 2015 har patienter, enligt 9 kap. patientlagen (2014:821), möjlighet att välja utförare inom eller utom det egna landstinget. Det innebär bl.a. att en person som är bosatt i ett landsting kan välja vårdcentral och fast läkarkontakt i ett annat landsting. Detta förhållande kan också i förlängningen öka medborgarnas förväntningar på att få samma eller likvärdiga tjänster oavsett landsting – och därigenom skynda på en utveckling mot en mer jämlik hälso- och sjukvård. Att primärvårdsuppdraget blir mer enhetligt över landet och tydligt för medborgarna är också viktigt för att öka förtroendet för vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft11"&gt;Beträffande försörjning och finansiering av läkemedel så utgår dagens system från den lagstadgade uppdelningen av vården i öppen respektive sluten vård. Läkemedel inom den slutna vården, som ofta benämns rekvisitionsläkemedel betalas till övervägande del av lands- tingen. Det finns också läkemedel som rekvireras till öppen vård t.ex. till vårdcentraler. Den största delen av de läkemedel som används i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;458&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_459"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;den öppna vården distribueras dock på öppenvårdsapoteken och be- kostas dels av patienten, dels av staten genom högkostnadsskyddet i den mån läkemedlen ingår i läkemedelsförmånerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1064 ft14"&gt;En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1065 ft11"&gt;Regeringen beslutade den 21 november 2013 att ge en nationell sam- ordnare i uppdrag att göra en analys av hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt (dir. 2013:104). Analysen skulle bl.a. belysa de effek- tivitetsproblem och utvecklingsområden som finns. Utredningen an- tog namnet En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. I januari 2016 överlämnades slutbetän- kandet Effektiv vård (SOU 2016:2) till regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;I betänkandet framhåller utredningen att det behövs en starkare och mer enhetlig styrning på stukturnivå i hälso- och sjukvården för att åstadkomma förändringar. Utredningen menar bl.a. att det be- hövs en omfattande strukturreform där primärvården blir den verk- liga basen och första linjen i hälso- och sjukvården. Regeringen delar utredningens övergripande bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Enligt utredningen har primärvården svårt att klara uppdraget som första linjens vård. Primärvården är underdimensionerad både i förhållande till förväntningar och potential. Öppettiderna är alltför begränsade och tillgängligheten i akuta fall är låg. Det kan också konstateras att primärvården i Sverige i jämförelse med andra länder erbjuder en låg grad av kontinuitet för patienten. En bidragande orsak till bristande tillgänglighet och kontinuitet är de svårigheter som landstingen har med kompetensförsörjning och bemanning av bl.a. specialister i allmänmedicin. En växande användning av s.k. hyr- läkare påverkar primärvårdens kostnader och därmed landstingens budget. Även kontinuitet för patienten påverkas. Såväl Konkurrens- verket som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i rapporter lyft frågan och visat på eventuella negativa konsekvenser av situa- tionen (se Konkurrensverket 2015:10 Hyrläkare i primärvården – en kartläggning av landstingens upphandlingar och kostnader och IVO 2016 Hyrläkare – vårdgivarens dilemma?).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1066 ft40"&gt;Utredningen bedömer att den nuvarande strukturen vad gäller primärvård och sjukhusanknuten vård är en viktig bidragande orsak&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;459&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_460"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;till ineffektivitet i hälso- och sjukvårdssystemet. Primärvården är alltför begränsad i sin funktion vad gäller att koordinera vården, att ha översikt över de insatser som patienten får och att bidra till att knyta samman de samlade insatser från landstingens hälso- och sjuk- vård, kommunernas hemsjukvård och socialtjänst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft14"&gt;Förslagen i Effektiv vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft40"&gt;I betänkandet Effektiv vård föreslås en förändring av de grundlägg- ande styrprinciperna för vårdens organisering. Utredningen menar att de styrande principerna för hälso- och sjukvårdens organisering i dag i stor utsträckning utgår från sluten vård vid sjukhus. Därför föreslår utredningen att lagstiftningen ska utgå från att vården ska organiseras nära befolkningen om det inte av kvalitets- eller effek- tivitetsskäl är motiverat att koncentrera vården. Huvudprincipen ska vara öppen vård men där öppenvård inte är möjlig ska vården ges som sluten vård. Detta synsätt är enligt utredaren egentligen praxis redan i dag. Utredningen påpekar även att det finns anledning att överväga om det fortsatt behövs en uppdelning i öppen respektive sluten vård. Vidare anges att gränserna mellan öppen och sluten vård nu är så oklara att det sannolikt inte är ändamålsenligt att upprätt- hålla någon exakt distinktion. När det gäller den slutna vården före- slår utredningen att denna ska kunna ges på vårdinrättning eller på annan plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft10"&gt;Utredningen föreslår dessutom en lagstiftning med ett nationellt utformat uppdrag för primärvården. Det innebär att primärvården ska vara befolkningens första kontakt med vården, ansvara för före- byggande arbete, diagnostik, behandling och rehabilitering för de allra flesta vårdbehov, ansvara för akut hälso- och sjukvård som inte kräver vård på sjukhus, remittera till annan vård vid behov samt koordinera och integrera den vård som erbjuds patienten och se till patientens samlade förutsättningar och behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Utredningen menar att en principiellt viktig skillnad mot nuva- rande lagstiftning är att primärvården ska ta hand om ”de allra flesta vårdbehov” och inte bara ”grundläggande behov” som i dag. Utred- ningen anser att mer och mer avancerad vård behöver utföras i primär- vården, och att det kommer att innebära att primärvården behöver förstärkas med personella resurser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;460&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_461"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Därutöver innehåller betänkandet förslag som innebär att primär- vården ska få ett tydligare akutuppdrag. Primärvården ska vara lätt- tillgänglig för befolkningen under dygnets alla timmar. Det finns behov av en lagstiftning för att komma till rätta med problemet att patienter söker vård på sjukhusens akutmottagningar för åkommor som kan hanteras på annan vårdnivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Utredningen föreslår även att landstingens skyldighet att erbjuda vårdgaranti ska ändras på så sätt att den enskilde inom viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården, dvs. lagstiftningen ska inte styra patienten till en specifik profession. Den nuvarande be- stämmelsen om vårdgarantin ska således ändras så att ”besöksgarantin”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;primärvården istället blir en ”bedömningsgaranti”. Om ”besöks- garantin” blir en ”bedömningsgaranti”, gör utredningen bedömning- en att tidsfristen skulle kunna förkortas. Utredningen föreslår därför att en bedömning ska kunna lämnas inom tre dagar från patientens kontakt med vården.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft10"&gt;Utredningens bedömning är att det finns en bred uppslutning kring uppfattningen att primärvården behöver stärkas i form av resurser och strukturer. Landstingen behöver omfördela resurser inom sina respek- tive organisationer. Resurser behöver föras över från sjukhusen till primärvården. Överföringen av resurser bör dock ske gradvis, med en tydlig långsiktig viljeinriktning och ett konsekvent agerande. Små och gradvisa steg är att föredra för att tillväxten ska ske dynamiskt och inte riskera att sjukhusvården påverkas negativt i fråga om kvalitet och effektivitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Remittering av betänkandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Betänkandet har remitterats (dnr S2016/00212/FS). I remissvaren till betänkandet instämmer en stor majoritet av instanserna i utred- ningens bedömning att Sverige har ett sjukhustungt system och de välkomnar att primärvården ska stärkas och vara första linjens vård. Det betonas dock att detta måste ske gradvis och det finns behov av ytterligare analys. Instanserna är vidare positiva till ett nationellt utformat uppdrag för primärvården och att primärvården får ett tyd- ligare akutuppdrag. En del instanser önskar att den resursöverföring från sjukhusen till primärvården, som utredningen bygger förslagen på, tydligare hade beskrivits.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;461&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_462"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft14"&gt;Andra kartläggningar och analyser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft10"&gt;År 2010 hade Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) följa upp hur vårdval har införts i primärvården. Inom ramen för detta uppdrag studerade Social- styrelsen även hur landstingen beskrev primärvårdens grunduppdrag och vilka likheter och skillnader som fanns mellan huvudmännen med avseende på hur uppdraget var formulerat. Resultatet av upp- följningen visade att det trots vissa skillnader fanns en ganska stor överensstämmelse mellan landstingen om vad som utgör ett grund- eller basåtagande inom primärvården med utgångspunkt från det allmänmedicinska kompetensområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Socialstyrelsen gjorde även 2012 ett utvecklingsarbete avseende datainsamling inom primärvården. I uppdraget ingick bland annat att utarbeta ett konkret förslag på hur en rikstäckande datainsamling inom primärvården kan genomföras samt att föreslå vilka uppgifter som bör samlas in om patienternas besök i primärvården. I dag är uppföljningen av primärvården begränsad och därmed saknas viktig information för att få en mer fullständig bild av hälso- och sjuk- vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;År 2012 genomförde SKL en jämförelse av landstingens uppdrag till primärvården. Syftet var att kartlägga och jämföra vårdvals- systemen i samtliga 21 landsting utifrån uppdrag, ersättningsprin- ciper och kostnadsansvar för vårdenheter, samt att studera hur dessa villkor förändrats sedan vårdvalet infördes. Jämförelsen visar att landstingen arbetar med likartade övergripande principer men att det finns skillnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Socialstyrelsen genomförde 2013 en kartläggning och analys av primärvårdens insatser för de mest sjuka äldre. Ett flertal utveck- lingsområden för primärvården identifierades, bland annat förslag som syftade till att förbättra samordningen av vården och behand- lingen för de mest sjuka äldre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Enligt en undersökning om befolkningens (55 år eller äldre) er- farenheter av hälso- och sjukvården framgår att bland de respondenter som angav att de besökt en akutmottagning de senaste två åren, ansåg 29 procent att deras tillstånd kunde ha behandlats av deras ordi- narie läkare eller mottagning. Någon skillnad mellan kvinnor och mäns uppfattning framgår inte av rapporten. (Vården ur patienternas perspektiv, Vårdanalys 2014). I rapporten Utveckling av indikatorer&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;462&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_463"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;för äldres rehabilitering identifierade Socialstyrelsen två studier kring undvikbara akuta tillstånd eller besök som inte sker på ändamålsenlig vårdnivå, varav den ena studien avsåg ett litet urval av besök i ett enskilt landsting och den andra studien riktade sig mot äldre kvinnor och män som besökte akutmottagningar. Även om det är svårt att fastslå hur stor andel besök vid sjukhusbundna akutmottagningar som gäller undvikbara akuta tillstånd eller inte sker på ändamålsenlig vårdnivå, skriver Socialstyrelsen att i storleksordningen en femtedel av besöken hade varit möjliga att behandla i primärvården. I Social- styrelsens rapport redovisas inte om det föreligger någon skillnad mellan kvinnor och män.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Socialstyrelsen har i en nyligen utförd kartläggning (Primär- vårdens uppdrag – En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade, 2016) konstaterat att kärnverksam- heten i primärvården på en övergripande nivå fortfarande är relativt överensstämmande mellan landstingen. Samtidigt har myndigheten i denna studie fördjupat sig i innehållet i kärnverksamheten och har då observerat att det finns variation mellan landstingen i hur kärn- uppdraget till primärvården är formulerat och vad som anses ingå i uppdraget. Myndigheten bedömer att en tydligare definition på natio- nell nivå kan bidra till att minska skillnaderna mellan landstingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft9"&gt;När det gäller primärvårdens förutsättningar att tillhandhålla en jämlik och patientcentrerad vård har Myndigheten för vård- och om- sorgsanalys i uppdrag att göra en fördjupad analys utifrån ett patient- och medborgarperspektiv (dnr S2015/08135/RS). Uppdraget ska slut- redovisas senast den 30 april 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Inom ramen för överenskommelsen om insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar genomför SKL bl.a. insatser för att främja utvecklingen av hälso- och sjukvården med särskilt fokus på primärvården. I överenskommelsen ingår bl.a. att främja spridningen och tillämpningen av nationella riktlinjer och be- handlingsrekommendationer för ett stort antal kroniska sjukdomar samt att utveckla ledarskap och stödja uppföljningen av patient- resultat i primärvården. I överenskommelsen ingår även att främja utvecklingen av patientcentrerade arbetssätt och metoder i primär- vården inom ramen för ett projekt som kallas ”flippen”. I detta arbete ingår att stödja utveckling av vårdtjänster på vårdcentraler som passar olika patientgruppers behov och förutsättningar samt att stödja sprid-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;463&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_464"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;ningen av ett sådant arbetssätt inom landstingen och erfarenhets- utbyte mellan sjukvårdsregionerna. Överenskommelsen med SKL pågår t.o.m. 2017 och en redovisning av arbetet ska ske i mars 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft10"&gt;Utvecklingen av primärvården har även en central roll i andra överenskommelser mellan regeringen och SKL, bl.a. överenskom- melsen om en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa samt överenskommelsen om psykisk hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;När det gäller finansieringsmodellen för läkemedel har regeringen tillsatt en utredning som har i uppdrag att se över finansiering, sub- vention och prissättning av läkemedel (dnr S2016/07174/FS). Över- synens övergripande mål är ett långsiktigt hållbart system som möj- liggör en samhällsekonomiskt effektiv användning av läkemedel och följer den etiska plattform som gäller inom hälso- och sjukvården samtidigt som läkemedelskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. Utredningen ska bland annat analysera och överväga om det finns ett fortsatt behov av uppdelning av läkemedel i öppenvårdsläke- medel respektive slutenvårdsläkemedel eller någon annan form av uppdelning. Utredaren ska senast den 1 november 2017 lämna en delredovisning som innehåller en övergripande problembeskrivning och en beskrivning av inriktningen för det fortsatta arbetet. Upp- draget ska slutredovisas senast den 1 december 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Behovet av ett utvecklingsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdens strukturer behöver förändras för att bättre utveckla kvaliteten och tillgängligheten samt främja effektivitet och jämlikhet. Sjukvårdshuvudmännen behöver bli bättre på att organisera vården efter olika målgruppers skilda behov och förutsättningar. Särskilt viktigt är att förbättra vården för de patientgrupper som har störst behov, framför allt personer med kroniska sjukdomar och per- soner med komplexa vårdbehov. Ett steg i detta är att vidareutveckla primärvården. Primärvårdens samordnande roll kan bidra till en hel- hetssyn på patienten och skapa förutsättningar för samverkan mellan olika yrkeskategorier. Det möjliggör ett förebyggande förhållningssätt som är en viktig förutsättning för en hållbar hälsoutveckling. Det är angeläget att primärvården förmår bidra till livsstilsförändringar för att förebygga kroniska eller andra långvariga sjukdomar samt till att minska risken för felaktig läkemedelsanvändning. Insatser för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;464&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_465"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft10"&gt;förebygga psykisk ohälsa och för att minska antalet sjukskrivningar är angelägna utvecklingsområden för primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Flera studier visar att investeringar i primärvård kan ha en positiv betydelse för hälso- och sjukvårdens övergripande kvalitet och effek- tivitet. Det gäller inte minst förutsättningarna för att uppnå en jäm- likhet fördelning av vårdens resurser. WHO har även i sin världs- hälsorapport 2008 lyft fram vikten av en väl fungerande primärvård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Primärvården måste vara föränderlig och kunna möta de utman- ingar som den står inför, bl.a. den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och att allt fler lever med kroniska sjukdomar. Ett tydliggörande av primärvårdens uppdrag och ansvarsfördelning kan bidra till att öka befolkningens förtroende för primärvården och underlätta samverkan med andra delar av vården och omsorgen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;Förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Forskning och erfarenheter visar att många av dagens kroniska sjuk- domar både kan förebyggas och behandlas. En förbättrad sjukvård för personer med dessa sjukdomar är därför viktig för patientens välbefinnande. Historiskt har dock vården av personer med kroniska sjukdomar varit lägre prioriterad än andra områden. Personer med kroniska sjukdomar har stort behov av kontinuitet och behöver en hälso- och sjukvård som är anpassad till långa och komplexa sjuk- domsförlopp och med hög delaktighet från patienten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft9"&gt;Det finns tecken på en positiv utveckling av vården för kroniskt sjuka, bl.a. genom den uppmärksamhet som området fått de senaste åren. Regeringen beslutade 2014 om en satsning för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, och den presenterades i form av en nationell strategi. Strategin syftade till att utveckla vården för personer med kroniska sjukdomar och därmed skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar, effektiv och jämlik hälso- och sjukvård i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Den nationella samordnaren för effektivt resursutnyttjande i hälso- och sjukvården menar att en komponent i lösningen för att effektivisera vården för personer med kroniska sjukdomar är att ut- veckla primärvården för att bättre än i dag kunna ta detta ansvar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;465&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_466"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p54 ft40"&gt;En bättre vård för personer med kroniska sjukdomar är också viktig för samhällsekonomin. I Sverige har närmare halva befolk- ningen minst en kronisk sjukdom och ca &lt;NOBR&gt;80–85&lt;/NOBR&gt; procent av vårdens kostnader kan knytas till vården av dessa patientgrupper (Vårdanalys (2014) VIP i vården). När fler personer lever allt längre med kroniska sjukdomar får det stora ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Dessa personer är också i högre grad långtidssjukskrivna och står utanför arbetsmarknaden jämfört med dem utan kroniska sjukdomar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1067 ft42"&gt;En väl fungerande primärvård är sannolikt den enskilt viktigaste åtgärden hälso- och sjukvården kan göra för en mer jämlik hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1068 ft9"&gt;Primärvården har betydelse för att vården ska ges på lika villkor och fördelas jämlikt över befolkningen. Att vården generellt sett i dag har problem med att nå socioekonomiskt svaga grupper och till- mötesgå hälso- och sjukvårdsbehov hos dessa är väl känt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft9"&gt;Ojämlikhet i hälsa är ett problem, såväl ur ett individ- som ett samhällsperspektiv. Ökad jämlikhet i hälsa leder till bättre utnytt- jande av tillgängliga resurser, och insatser för jämlikhet i hälsa är därför samhällsekonomiskt väl motiverade. Regeringen tillsatte i juni 2015 en kommitté – Kommissionen för jämlik hälsa – med upp- drag att lämna förslag som kan bidra till att hälsoklyftorna minskar. Kommissionen har lämnat två delbetänkanden och ska slutredovisa sitt uppdrag den 31 maj 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;En utbyggnad av primärvården är en åtgärd som landstingen kan göra för att uppnå en mer tillgänglig och jämlik vård oavsett om det gäller jämlikhet mellan geografiska områden eller mellan olika grupper i befolkningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Ett nationellt utformat primärvårdsuppdrag kan bidra till detta genom att vårdens innehåll och organisering blir mer likartad över landet och på ett mer transparent sätt kan ge underlag för analyser, jämförelser och utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft9"&gt;Det krävs dock ytterligare analys för att det ska vara möjligt att skapa goda förutsättningar för att primärvården bättre ska kunna tillgodose kvinnors och mäns, flickors och pojkars skilda behov och förutsättningar och fungera som basen i ett effektivt och modernt hälso- och sjukvårdssystem.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;466&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_467"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Resursöverföring från sjukhusvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;En förstärkning av primärvårdens kapacitet är enligt betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) nödvändig för att nuvarande primärvård ska klara av det primärvårdsuppdrag som samordnaren föreslår. Det kommer därför att krävas en resursöverföring från sjukhusen till primärvården för att primärvården ska kunna ta ett större ansvar för akuta vårdbehov samt för att koordinera hälso- och sjukvårdens insatser. Det bedöms bl.a. handla om att flytta kompetenser och funktioner från sjukhus och annan öppenvård till primärvårds- organisationen. Sådana exempel finns det gott om, t.ex. att specialister på sjukhusen tjänstgör på vårdcentraler i varierande grad. Det kan göras på flera sätt och måste anpassas till den lokala kontexten. Hur en resursöverföring ska genomföras utan att riskera en försämring av kvaliteten i vården i sin helhet måste analyseras vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft14"&gt;En insats i ett större sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;En reformering av hälso- och sjukvården förutsätter att en mängd olika insatser genomförs, där förslagen i Effektiv vård utgör en viktig del. Därutöver är det viktigt att bl.a. stimulera patientkontrakt, slut- föra det påbörjade arbetet med betänkandet Träning ger färdighet (SOU 2015:98) samt att ge förutsättningar för att utveckla en god uppföljning av primärvården. Andra centrala delar för en utveckling av vården är fortsatt arbete med kompetensförsörjningsfrågorna och att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Sammanfattningsvis förut- sätter en reformering av hälso- och sjukvården att en mängd olika insatser genomförs som tillsammans lägger grunden för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;För att kunna möta framtidens utmaningar och för att öka förtroen- det för hälso- och sjukvården krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete, där en del handlar om att organisera vården utifrån allmän- hetens och patienternas behov. Mot bakgrund av ovanstående får en särskild utredare i uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård stödja landstingen, berörda myndigheter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;467&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_468"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft40"&gt;och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Målsättningen är att på sikt förverkliga denna struktur- reform av hälso- och sjukvården. En utveckling av primärvården för- bättrar också förutsättningarna för en mer tillgänglig vård. Primär- vården ska vara det naturliga förstahandsvalet för alla som söker vård, inte minst vid behov av regelbundna vårdkontakter. Till upp- draget ska flera referensgrupper knytas, bl.a. bestående av företrä- dare för politiska partier och företrädare för professionerna och patienterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft14"&gt;Analys av förslagen i Effektiv vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft58"&gt;Utredaren får i uppdrag att göra en bred analys av de förslag som den nationella samordnaren för effektivt resursutnyttjande i hälso- och sjukvården lämnade när det gäller primärvården i betänkandet Effek- tiv vård. Utredaren ska beakta följande förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1069 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;förändring av grundläggande styrande principer för vårdens orga- nisering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett nationellt utformat uppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p156 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;ett tydligare akutuppdrag för primärvården&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1070 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;resursöverföring från sjukhusvård till primärvård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1071 ft9"&gt;I detta ingår att analysera hur ett genomförande skulle kunna ske i praktiken utan att riskera en sämre kvalitetet i vården i dess helhet och identifiera och analysera vilka framgångsfaktorer, problem och hinder som finns för att primärvården ska utvecklas på ett fram- gångsrikt sätt. En utgångspunkt ska vara kvinnors respektive mäns behov och förutsättningar. En analys ska även göras av de ekono- miska och verksamhetsmässiga konsekvenserna. Analysen ska visa på hur förslagen påverkar patienter samt aktörer så som landsting, vårdgivare m.fl.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;468&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_469"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Dialog med berörda aktörer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;En viktig del av uppdraget består i att initiera samarbeten och sam- ordna diskussioner mellan företrädare för landstingen, myndig- heter och andra berörda aktörer, såsom i synnerhet kommuner samt organisationer som företräder patienter och professionerna, när det gäller hur primärvården ska utvecklas. Arbetet ska utgå från försla- gen i Effektiv vård, den analys som utredaren har i uppdrag att göra utifrån förslagen i betänkandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Med utgångspunkt i detta behöver det formuleras strategier och tas fram regionalt anpassade modeller för utvecklingen av primärvården och en mer effektiv vård. I denna del ingår det bl.a. att se över vilka resurser som behöver föras över från sjukhusvården till primärvården, i enlighet med förslagen i Effektiv vård, och hur detta bör ske. Ut- redaren ska dock inte ta över det ansvar som landstingen, vårdgivarna och andra myndigheter har utan enbart stödja deras arbete och verka för att arbetet samordnas på nationell och regional nivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Även andra förutsättningar som är centrala i utvecklingen av pri- märvården, som t.ex. kompetensförsörjning och kunskaps- och verk- samhetsstöd, ska beaktas i analysen och dialogen med huvudmännen. I uppdraget ingår även att lyfta fram exempel på organisering av pri- märvården som gett gott resultat. Det kan även ske jämförelser med hur primärvården har organiserats i de nordiska grannländerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Utredaren ska även stödja arbetet med andra närliggande frågor, som t.ex. utvecklingen av uppföljningen av primärvården i Social- styrelsens patientregister, kvalitetsregister, nationell kunskapsstyrning och den nationella väntetidsdatabasen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft40"&gt;Vidare ska utredaren lämna en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft18"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Utredaren ska redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) och i det sammanhanget särskilt redogöra för konsekvenserna för berörda aktörer. I synnerhet ska konsekvenserna för kvinnor, män och flickor och pojkar, samt hälso-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;469&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_470"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft11"&gt;och sjukvårdens och berörda myndigheters roll beskrivas. Även kon- sekvenserna för en jämlik vård ska beskrivas, både vad gäller jämlik vård mellan olika grupper och kön samt jämlik vård över landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft14"&gt;Samråd och kunskapsinhämtning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Utredaren ska samråda med SKL och med företrädare för lands- tingen samt med samtliga myndigheter med centrala uppgifter som berör uppdraget och andra berörda aktörer. I den mån det bedöms lämpligt ska utredaren även föra dialog med andra pågående utred- ningar, bl.a. utredningen om ökad följsamhet till nationella kunskaps- stöd i hälso- och sjukvården (dir. 2015:127), utredningen som ska genomföra en översyn av dagens system för finansiering, subvention och prissättning av läkemedel (dir. 2016:95) samt generaldirektören med uppdrag att se över formerna för det nationella taxesystemet (S2017/00594/FS).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Utredaren ska även inhämta synpunkter från de referensgrupper som ska biträda utredaren i arbetet, varav en ska vara parlamentariskt sammansatt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren ta tillvara på kun- skaper och erfarenheter från den analys som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag att göra när det gäller en jämlik och patientcentrerad primärvård samt de projekt som SKL genomför för att främja nya patientcentrerade arbetssätt i primärvården som ingår i överenskommelsen om insatser för att förbättra vården för per- soner med kroniska sjukdomar m.m. Utredaren ska även ta hänsyn till tidigare utredningar och kartläggningsarbeten som kan vara av betydelse för uppdraget.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Även annat pågående arbete på välfärdsområdet bör beaktas, så- som hanteringen av betänkandet Träning ger färdighet (SOU 2015:98) och övriga insatser som regeringen har initierat och som syftar till att utveckla primärvården, t.ex. delar av överenskommelserna om att förbättra förlossningsvården och förbättra kvinnors hälsa samt stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;470&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_471"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft14"&gt;Redovisning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;Utredaren ska fortlöpande informera Regeringskansliet (Social- departementet) om arbetet och ska senast den 9 juni 2017 lämna en delredovisning som innehåller en beskrivning av inriktningen för det kommande arbetet som utgår från att de nuvarande styrande prin- ciperna för vårdens organisering bör ersättas av nya principer som anger närheten till patienten och en tidsplan för detta. Delredovis- ningen ska även innehålla en analys inklusive konsekvensanalys av förslagen om den nationella vårdgarantin.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;En nationell plan, där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten, samt en analys av övriga förslag i Effektiv vård ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 juni 2018. Denna redovisning kan även vid behov innehålla förslag till ytterligare lagändringar Uppdraget ska sedan slutredovisas senast den 31 mars 2019. Slutredovisningen ska sammanfatta erfarenheterna och beskriva resultatet av det arbete utredaren har bedrivit samt de initiativ som har tagits.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft13"&gt;(Socialdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;471&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_472"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_473"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Kommittédirektiv 2017:97&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1073 ft132"&gt;Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 21 september 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Ändring i uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Regeringen beslutade den 2 mars 2017 kommittédirektiv om Sam- ordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen har tagit nam- net Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p4 ft18"&gt;Sammanfattning av tilläggsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft9"&gt;Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommitté- direktiv,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1074 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan under- lättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1075 ft25"&gt;473&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_474"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft18"&gt;Utredningens nuvarande uppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft11"&gt;Regeringen gav den 2 mars 2017 en särskild utredare i uppdrag att utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredaren ska även i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i pla- nen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2019. Utredningen har antagit nam- net Samordnad utveckling för god och nära vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Uppdraget utvidgas med två frågeställningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft14"&gt;Är uppdelningen i öppen och sluten vård ändamålsenlig?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft10"&gt;Svensk hälso- och sjukvård har i ett historiskt perspektiv dominerats av investeringar i specialistvård och akutsjukhus. Sjukvård bedrivs enligt dagens regelverk antingen som öppen eller som sluten vård. Med sluten vård avses enligt 2 kap.4 § i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL, hälso- och sjukvård som ges till en patient som är intagen vid en vårdinrättning. Vidare anges i 7 kap.4 § HSL att det för hälso- och sjukvård som kräver intagning i vårdinrättning ska finnas sjukhus. Med öppen vård avses enligt 2 kap.5 § HSL annan hälso- och sjukvård än sluten vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft11"&gt;I betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) görs bedömningen att den nuvarande strukturen vad gäller öppen vård och sluten vård är en viktig bidragande orsak till ineffektivitet i hälso- och sjukvårds- systemet. I betänkandet anges att det finns anledning att överväga om det fortsatt behövs en uppdelning i öppen respektive sluten vård. Nya behandlingsalternativ och nya sätt att organisera hälso- och sjukvården har lett till att vård som tidigare krävde intagning på sjuk- hus numera även kan utföras på andra platser, så som en öppen vård- enhet eller i patientens hem, ibland med hjälp av digitala lösningar. Detta innebär att gränsen mellan öppen och sluten vård i praktiken&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;474&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_475"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;successivt förändras. I betänkandet Effektiv vård anser utredaren att gränserna mellan öppen och sluten vård i dag i realiteten är så fly- tande att begreppen inte längre är relevanta att upprätthålla. När det gäller den slutna vården föreslås det i betänkandet att denna ska kunna ges på vårdinrättning eller på annan plats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Uppdelningen i öppen och sluten vård är direkt kopplad till huvud- mannafrågan där landstinget är huvudman för den slutna vården medan den öppna vården kan ha antingen landsting eller kommun som huvudman. Många vårdprocesser går fram och tillbaka över gränserna mellan öppen och sluten vård, bl.a. när det gäller de stan- dardiserade vårdförlopp som införs i cancervården. Uppdelningen påverkar också organiseringen av åtskilliga separata funktioner och aktiviteter i hälso- och sjukvårdssystemet. Försörjning och finan- siering av läkemedel utgår exempelvis i dagens system från denna uppdelning. Läkemedel inom den slutna vården, som ofta benämns rekvisitionsläkemedel, betalas till övervägande del av landstingen. Det finns också läkemedel som rekvireras till öppen vård, t.ex. till vårdcentraler. Den största delen av de läkemedel som används i den öppna vården distribueras dock via öppenvårdsapoteken och be- kostas dels av patienten, dels av staten genom högkostnadsskyddet i den mån läkemedlen ingår i läkemedelsförmånerna. När det gäller finansieringsmodellen för läkemedel har regeringen tillsatt en utred- ning som har i uppdrag att se över finansiering, subvention och pris- sättning av läkemedel (S 2016:07). Utredningen har tagit namnet Läkemedelsutredningen. Inom ramen för den utredningen ska det bl.a. analyseras om det finns ett fortsatt behov av uppdelning av läkemedel i öppenvårdsläkemedel respektive slutenvårdsläkemedel eller någon annan form av uppdelning. I direktiven aviseras även att tilläggsdirektiv ska komma att beslutas om att se över regelverket för läkemedelsförsörjningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft11"&gt;Läkemedelsfrågan och huvudmannafrågan är bara två exempel på aspekter av det nuvarande hälso- och sjukvårdssystemet som beror på, eller påverkas av, uppdelningen i öppen och sluten vård. I del- betänkandet (SOU 2017:53) från utredningen S 2017:01 föreslås att vård ska ges som öppen vård i första hand och att en överflytning av resurser från sluten vård skulle kunna ge kostnadsbesparingar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Uppdelningen tydliggör ansvarsfördelning och finansieringsansvar men det är angeläget att den inte hindrar effektiva vårdprocesser och kontinuitet eller skapar otrygghet för den enskilda patienten. I ljuset&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;475&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_476"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1076 ft13"&gt;av en omfattande omorganisation av hälso- och sjukvården behöver denna uppdelning därför utredas närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1077 ft13"&gt;I tillägg till det tidigare kommittédirektivet (dir. 2017:24) ska ut- redaren därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1078 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft91"&gt;analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och slu- ten vård med utgångspunkt att vården ska organiseras och bedri- vas effektivt med god kvalitet utifrån den enskildes vårdbehov&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1079 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;göra analysen utifrån ett patientperspektiv i relation till utred- ningens övriga förslag och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1080 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft265"&gt;redogöra för vilka konsekvenser en förändring skulle kunna få för kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner och landsting, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv samt avseende ansvarsför- delning och samverkan mellan huvudmännen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1081 ft42"&gt;Hur kan samverkan mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård och omsorg underlättas?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1082 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;Ädel-reformen&lt;/NOBR&gt; 1992 innebar att kommunerna övertog viss typ av vård från landstingen. Både landstingen och kommunerna är därmed huvudmän för hälso- och sjukvård. Med kommunal hälso- och sjuk- vård avses sjukvård som genom kommunens åtagande och ansvar ges i patientens bostad eller där patienten vistas. Kommunerna ansvarar enligt 12 kap.1 och 2 §§ och 14 kap.1 § HSL för hälso- och sjukvård (dock inte läkarinsatser) i särskilt boende, dagverksamheter och, i de fall man har avtal med landstinget, även i hemsjukvård i ordinärt bo- ende, det vill säga patientens privata bostad. I alla landsting utom ett har skyldigheten att erbjuda hemsjukvård i ordinärt boende över- låtits till kommunerna. I och med detta har kommunernas betydelse som huvudmän för hälso- och sjukvård ökat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p14 ft11"&gt;Enligt såväl socialtjänstlagen (2001:453) som HSL har kommu- nerna och landstingen skyldighet att samverka både på övergripande nivå och på patientnivå. Ett exempel är bestämmelsen om samordnad individuell plan som ska upprättas av landsting och kommun tillsam- mans för personer som behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten. Enligt 6 kap.2 § patientlagen (2014:821) ska en fast vårdkontakt utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;476&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_477"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p694 ft9"&gt;trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Vad gäller primär- vården ska landstinget enligt 7 kap.3 § HSL organisera den så att alla som omfattas av landstingets ansvar för hälso- och sjukvård kan välja utförare av hälso- och sjukvårdstjänster samt få tillgång till och välja en fast läkarkontakt. Tidigare lagstiftning talade om patientansvarig läkare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Kontinuitet och samordning utgör emellertid fortfarande stora utmaningar i hälso- och sjukvården och det är ofta svårt för patien- terna att navigera rätt. I betänkandet Läs mig! Nationell kvalitets- plan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21) be- skrivs hur samspelet mellan huvudmännen allt för ofta brister men att det finns goda exempel att lära ifrån. Under åren 2010 till 2014 ingick regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting överens- kommelsen Bättre liv för sjuka äldre. Inom ramen för överenskom- melsen stimulerades en rad verksamheter och initiativ så som Mobilt hembesöksteam i Uppsala och Närvård i västra Skaraborg. Flera av projekten har permanentats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p18 ft9"&gt;Regeringen har i år, efter pilotprojekt i tre landsting, aviserat en nationell satsning på s.k. Patientkontrakt. Ett patientkontrakt är en sammanhållen plan över inplanerade vårdinsatser som gör patienten mer delaktig i sin vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p17 ft9"&gt;I betänkandet Effektiv vård anförs att primärvården i dag är allt- för begränsad i sin funktion när det gäller att koordinera vården, att ha översikt över de insatser som patienten får samt att bidra till att knyta samman de samlade insatserna från landstingens hälso- och sjukvård och kommunernas hälso- och sjukvård och socialtjänst. Vidare anförs att insatser från olika huvudmän och verksamheter i dag inte är tillräckligt integrerade med varandra och inte möter individens samlade behov.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;I betänkandet Effektiv vård föreslås ytterligare ny lagstiftning som ställer krav på att landsting och kommun ska utföra verksamhet gemensamt för äldre med omfattande behov. Förslaget är ett led i att skapa en juridisk ram för verksamhet som behöver hänga ihop. Per- soner med komplexa behov av vård och omsorg rör sig ofta mellan olika vårdnivåer och huvudmän och det är angeläget, inte minst ur ett patientperspektiv, att vården och omhändertagandet sker smidigt och sömlöst. Betänkandet lyfter också fram behovet av samverkan mellan huvudmännen kring prevention och att förebyggande åtgär- der behöver prioriteras mer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;477&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_478"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft11"&gt;Även patienter som får sitt huvudsakliga behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från kommunen har ofta en eller flera läkare i pri- märvården med ett medicinskt ansvar för patienten. För att säkra kontinuiteten är det därför angeläget att även primärvården deltar i samarbetet kring den enskilde. Detta tydliggörs också i den nya lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som träder i kraft den 1 januari 2018. En stor mängd vårdplatser uppehålls i dag av utskrivningsklara patienter och det bidrar till överbeläggningar i slutenvården. I den nya lagen om sam- verkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård tydliggörs att både kommunala verksamheter och primärvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Informations- överföringen mellan huvudmännen måste fungera och beredskap finnas för att ta emot de utskrivna patienterna. Några behöver skrivas ut till ett kommunalt boende medan andra kan komma hem under förut- sättning att primärvård och kommunen kan erbjuda den vård och omsorg som behövs. Den nya lagen kommer att påverka både primär- vårdens och kommunernas arbetssätt och samverkan. Ett tydligt syfte med lagen är att skapa en större delaktighet från primärvården i den fortsatta planeringen för patienten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;En god samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen är alltså en förutsättning för ett gott omhändertagande och en förbättrad kontinuitet för många patien- ter. Det är angeläget att närmare utreda relationen mellan primär- vården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen. Utredaren ska därför lämna förslag på&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft37"&gt;hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;Genomförande och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft11"&gt;För frågan som berör ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård ska utredningen föra dialog med Läkemedelsutred- ningen (S 2016:07). Utredningen förväntas i frågan om samverkan och gränssnitt mellan primärvård och kommunal hälso- och sjukvård och omsorg särskilt beakta införandet av den nya lagen om sam- verkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;478&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_479"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;Utredaren ska fortlöpande informera Regeringskansliet (Social- departementet) om arbetet. Uppdraget ska fortfarande redovisas senast den 31 mars 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1072 ft13"&gt;(Socialdepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;479&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_480"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_481"&gt;


&lt;P class="p0 ft17"&gt;Interprofessionell utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft17"&gt;och interprofessionella arbetssätt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1083 ft40"&gt;Denna bilaga belyser området interprofessionell utbildning och inter- professionella arbetssätt. Utredningen vill tacka följande personer som bidragit med texter till bilagan: Sari Ponzer, professor/över- läkare, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Söder- sjukhuset, Karolinska Institutet, Viviana Lundberg, sammankallande i Sveriges hälso- och sjukvårdsstudenter, Sofia Kialt, Emma Spak och Michael Bergström, Sveriges Kommuner och Landsting, René Ballnus, Föreståndare &lt;NOBR&gt;C-IPLS,&lt;/NOBR&gt; Södersjukhuset samt Lena Lund och Erika Berggren, Akademiskt primärvårdscentrum, Stockholm Läns lands- ting. Ett speciellt tack går också till Douglas Eby, medical director, Kathryn Gottlieb CEO och medarbetare vid Southcentral Founda- tion, Alaska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p242 ft36"&gt;En kunskapsöversikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p288 ft11"&gt;Hälso- och sjukvårdens professioner ska samarbeta i välfungerande arbetslag/team för att kunna ge effektiv och ändamålsenlig vård av god kvalitet till patienterna. Trots denna målsättning utbildas varje profession fortfarande i stor utsträckning var för sig (uniprofessionellt) utan formella eller organiserade gemensamma utbildningsmoment. Detta gäller både grundläggande högskoleutbildningar och vidare- utbildning av redan yrkesverksamma. Det är välkänt att ett fungerande samarbete mellan professioner förutsätter kunskaper om varandras kompetensområden, gemensamma mål och värderingar. Interprofes- sionell utbildning, som oftast förkortas IPE (från engelska Inter- Professional Education), erbjuder möjlighet att lära sig tillsammans. IPE definieras som följer: Interprofessionell utbildning sker när två eller flera professioner lär med, av och om varandra för att förbättra&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1084 ft25"&gt;481&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_482"&gt;
&lt;DIV id="p482dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339482x1.jpg/" id="p482img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;samarbetet och vårdkvalitet (från eng: IPE enables two or more pro- fessions to learn with, from and about each other to improve collabo- rative practice and quality of care ).&lt;SPAN class="ft81"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft40"&gt;Med interprofessionellt lärande (InterProfessional Learning, IPL) menas lärande som sker i samband med &lt;NOBR&gt;IPE-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; eller på annat sätt. Det viktigaste målet med IPE/IPL är att förbättra vården av patienter genom att tillföra kunskaper, färdigheter och attityder för de professioner som samarbetar med varandra.&lt;SPAN class="ft103"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Det är väsentligt att urskilja IPE begreppet från ”multiprofessionell utbildning” där olika aktörer lär sig sida vid sida oavsett målet, dvs. parallellt i stället för interaktivt med varandra. Att flera studentkategorier samtidigt gör sin praktik på samma avdelning eller att flera yrkesverksamma från olika professioner medverkar utan klara uttalade mål leder således inte automatiskt till en samverkan. Att vara klar över de andra pro- fessionernas kompetensområden är speciellt viktigt i dag när vårdens olika vårdnivåer och mångfasetterade vårdbehov ska hanteras. En interprofessionell lärandemodell vilar på pedagogiska, sociologiska och psykologiska teorier såsom vuxenlärande, problembaserat lärande, erfarenhetsinlärning och reflektion.&lt;SPAN class="ft103"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p387 ft18"&gt;Utbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft40"&gt;Att redan under studietiden träna interprofessionellt samarbete är numera accepterat och efterfrågat och ett flertal interprofessionella lärandeaktiviteter har också introducerats inom hälso- och sjuk- vårdsutbildningar världen över.&lt;SPAN class="ft103"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;Interprofessionella aktiviteter för studenter kan ske i många olika kontexter och former och praktise-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1085 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;CAIPE: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Interprofessional-Education-Guidelines&lt;/NOBR&gt; (2017). ISBN &lt;NOBR&gt;978-0-9571382-6-1.&lt;/NOBR&gt; www.caipe.org., Freeth, D., Hammick, M., Reeves, S., Koppel, I., &amp; Barr, H. (2005). Effective Interprofes- sional Education: Development, Delivery and Evaluation. Oxford: Blackwell Publishing.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p254 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Thistlethwaite, J. (2012). Interprofessional education: A review of context, learning and the research agenda. Medical Education, 46(1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;58–70.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/10.1111/j.1365- 2923.2011.04143.x&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Thistlethwaite, 2012; CAIPE, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Reeves, Tassone, Parker, Wagner, Simmons (2012). Interprofessional education&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt; &lt;/SPAN&gt;: An over- view of key developments in the past three decades, 41, &lt;NOBR&gt;233–245.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;https://doi.org/10.3233/WOR-2012-1298&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;482&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_483"&gt;
&lt;DIV id="p483dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339483x1.jpg/" id="p483img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft11"&gt;ras redan i dag exempelvis inom akutsjukvården, primärvården, kom- muner och inom socialtjänsten.&lt;SPAN class="ft71"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;Formerna varierar allt från work- shops, simuleringsövningar, integrerande utbildningsmoment eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på vårdavdelningar, akutmot- tagningar eller inom primärvården och kommunal vård och omsorg. En väl beprövad modell av IPE i Sverige är s.k. studentdrivna inter- professionella vårdavdelningar.&lt;SPAN class="ft71"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;Denna typ av VFU är specifikt plane- rad för att stödja ett av IPE:s kärnkoncept: att lärandet sker i realis- tiska inlärningssituationer.&lt;SPAN class="ft71"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;I Stockholm har dessa VFU placeringar till exempel skett på s.k. Kliniska Utbildningsavdelningar (KUA). Ett antal publicerade artiklar har belyst verksamheten och visat dess positiva effekter.&lt;SPAN class="ft71"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Motsvarande data har även redovisats från andra orter.&lt;SPAN class="ft71"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;De flesta KUA finns inom ortopedi eller rehabilitering då patienter som vårdas på denna typ av vårdavdelningar så tydligt är i behov av kompetens från flera yrkeskategorier (läkare, sjuksköters- kor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter) under sin vårdtid, vilket ger studenter utmärkt tillfälle att arbeta tillsammans men också med yrkesspecifika frågor. Vid varje arbetspass deltar en mindre grupp studenter och deras handledare från respektive yrkeskategori. KUA- verksamhet bedrivs även på intensivvårdsavdelningar där narkosläkare under specialistutbildning arbetar i team med sjuksköterskor under specialistutbildning. Andra IPE/IPL aktiviteter som kan nämnas är simulationsövningar t.ex. inom akut trauma livshotande tillstånd hos&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1086 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Hammick Freeth, Koppel, Reeves, Barr (2007). A best evidence systematic review of inter- professional education: BEME Guide no. 9. Medical Teacher, 29(8), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;735–51.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/ 10.1080/01421590701682576&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Wilhelmsson, Pelling, Ludvigsson, Hammar, Dahlgren, Faresjö (2009). Twenty years experi- ences of interprofessional education in Linköping – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;ground-breaking&lt;/NOBR&gt; and sustainable. Journal of Interprofessional Care, 23(2), &lt;NOBR&gt;121–133.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/10.1080/13561820902728984&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Oandasan &amp; Reeves, Sc. (2005). Key elements for interprofessional education. Part 1: The learner, the educator and the learning context. Journal of Interprofessional Care, 19(s1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;21–38.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/10.1080/13561820500083550&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Ponzer, Hylin, Kusoffsky, Lauffs, Lonka, Mattiasson, Nordström (2004). Interprofessional training in the context of clinical practice: Goals and students’ perceptions on clinical education wards. Medical Education, 38(7), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;727–736.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;https://doi.org/10.1111/j.1365-2929.2004.01848.x,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1088 ft28"&gt;• Hallin, Kiessling, Waldner, Henriksson (2009). Active interprofessional education in a patient based setting increases perceived collaborative and professional competence. Medical Teacher, 31(908669285), &lt;NOBR&gt;151–157.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/10.1080/01421590802216258&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Jacobsen, Fink, Marcussen, Larsen, Bæk Hansen (2009). Interprofessional undergraduate clinical learning: Results from a three year project in a Danish Interprofessional Training Unit. Journal of Interprofessional Care, 23(1), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;30–40.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/10.1080/13561820802490909, Falk, Hult, Hammar, Hopwood, Dahlgren (2013). One site fits all? A student ward as a learning practice for interprofessional development. Journal of Interprofessional Care, 1820(2006), &lt;NOBR&gt;1–6.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/10.3109/13561820.2013.807224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;483&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_484"&gt;
&lt;DIV id="p484dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339484x1.jpg/" id="p484img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;nyfödda barn. Klinisk Utbildningsmottagning (KUM) är en variant av KUA men sker på en akutmottagning, likaledes mycket uppskattat av studenter.&lt;SPAN class="ft81"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;Att ha möjlighet att delta i interprofessionella utbildningsmoment redan under grundutbildning kan ses som en god början på att skaffa sig interprofessionell kompetens. &lt;NOBR&gt;IPE-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; syftar till att an- vända sin egen kompetens på ett sätt som kommer hela teamet till- godo och bidrar därmed till ändamålsenlig vård. En tydlig och öppen kommunikation i ett team är viktig för att medlemmarna effektivt ska kunna ta tillvara den befintliga kompetensen i arbetet. Utma- ningen är också att få teamarbetet meningsfullt och effektivt vilket innebär att teamets medlemmar bör ha förmåga att se arbetet i ett vidare perspektiv utifrån hela teamets satsning framför sin egen individuella insats. Ett sådant helhetsperspektiv blir inte fullständigt om inte teamets medlemmar kan se sin egen plats i det aktuella sam- manhanget. Detta kräver reflektion. Förmåga till reflektion är av be- tydelse för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och få en ökad självinsikt. Medvetenhet om egna reaktioner, preferenser, starka och svaga sidor är förutsättningen för att förnuftiga val ska kunna göras. Reflektion sker dock inte per automatik utan kräver stöd, träning och tid. Reflektion är således en kärnkomponent i &lt;NOBR&gt;IPE-strategier.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Förväntade effekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Interprofessionell kompetens innebär således förmåga att samverka med andra professioner, att ha kunskap om, förståelse och respekt för andra professioners funktioner, roller och etiska värderingar. Dessa kompetensen anses bidra till att förbättra vårdens kvalitet.&lt;SPAN class="ft71"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;För att nå det ultimata målet med IPE, bättre vårdkvalitet, är det väsentligt att fortsätta att inkludera och vidareutveckla &lt;NOBR&gt;IPE-kompe-&lt;/NOBR&gt; tenser under kontinuerlig fortbildning. En expertkommitté under Institute of Medicine (2015) har publicerat en omfattande rapport ”Measuring the Impact of Interprofessional Education on Collabora-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1090 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Ericson, Masiello, Bolinder, G. (2012). Interprofessional clinical training for undergraduate students in an emergency department setting. Journal of Interprofessional Care, 26(4), &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;319–25.&lt;/NOBR&gt; https://doi.org/10.3109/13561820.2012.676109&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1091 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;World Health Organization. (2010). Framework for Action on Interprofessional Education &amp; Collaborative Practice. Practice, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–63.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;https://doi.org/10.1111/j.1741-1130.2007.00144.x&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;484&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_485"&gt;
&lt;DIV id="p485dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339485x1.jpg/" id="p485img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p82 ft10"&gt;tive Practice and Patient Outcomes” där man diskuterar olika aspek- ter om IPE och dess nytta, men också betonar betydelsen av att flera väl designade studier genomförs där interprofessionell samverkans betydelse mäts ur ett patientutfallsperspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Det mesta av litteraturen gällande IPE har fokuserat på formella och planerade utbildningsaktivitet men på senare år har IPEs roll och betydelse inom det livslånga informella lärandet på arbetsplatsen ökat.&lt;SPAN class="ft71"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Med informellt lärande avses ”övervägande ostrukturerat, ex- perimenterande och &lt;NOBR&gt;icke-institutionellt”&lt;/NOBR&gt; lärande som sker som en del av vardagen och är en betydelsefull komponent i att kontinuerligt uppdatera sina kunskaper.&lt;SPAN class="ft71"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;Att beakta IPE i ljuset av det informella lärandet kan vara till hjälp för att förstå hur IPE kan implementeras.&lt;SPAN class="ft71"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft9"&gt;De flesta publicerade &lt;NOBR&gt;IPE-studier&lt;/NOBR&gt; är genomförda inom slutenvård men det finns också ett antal där fokus har legat på öppen vård och specifikt primärvården. Litteratursökning i Pubmed på orden ”primary care” and ”interprofessional education” ger över 2000 publikationer på varierande aspekter av primärvårdens verksamhet allt från studen- ters lärande till olika typer av interventioner för medarbetare i ett primärvårdsteam.&lt;SPAN class="ft81"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft11"&gt;Att hitta entydiga evidens om IPE:s fördelar är inte enkelt då en- dast ett fåtal randomiserade studier har genomförts inom detta forsk- ningsfält. I en &lt;NOBR&gt;Cochrane-rapport&lt;/NOBR&gt; undersöktes betydelsen av inter- professionell samverkan mellan yrkesverksamma (InterProfessional collaboration, IPC) och dess betydelse för patientrelaterade utfall och vårdens effektivitet.&lt;SPAN class="ft71"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Totalt inkluderades nio studier (6 540 del- tagare), alla från höginkomstländer. Man kunde utifrån de inklu- derade studierna inte visa några säkra effekter av de varierande IPE interventioner (ronder, möten, checklistor) som hade använts i dessa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1092 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Owen, Schmitt (2013). Integrating interprofessional education into continuing education: a planning process for continuing interprofessional education programs. J Contin Educ Health Prof. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;33(2):109-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Marsick, Volpe (1999). The nature and need for informal learning. Advances in Developing Human Resources, 1, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1–9),&lt;/NOBR&gt; • Regehr, Mylopoulos (2008). Maintaining competence in the field: Learning about practice, through practice, in practice. Journal of Continuing Education in the Health Professions, 28, &lt;NOBR&gt;S19–S23.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft98"&gt;Nisbet, Lincoln, Dunn (2013) Informal interprofessional learning: an untapped opportunity for learning and change within the workplace. Journal of Interprofessional Care, 27:6, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;469-475,&lt;/NOBR&gt; DOI: 10.3109/13561820.2013.805735&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1087 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Exempelvis Lee, Hillier, Weston (2017). ”Booster Days”: An educational initiative to develop a community of practice of primary care collaborative memory clinics. GERONTOLOGY &amp; GERIATRICS EDUCATION. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1080/02701960.2017.1373350&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1089 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;Reeves, Pelone, Harrison, Goldman, Zwarenstein (2017). Interprofessional collaboration to im- prove professional practice and healthcare outcomes. Cochrane Database of Systematic Reviews.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;485&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_486"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft10"&gt;studier. Författarna konstaterade att graden av evidens var låg, varför det var svårt att dra några slutsatser men också att det fanns flera studier som kunde inkluderas jämfört med den tidigare Cochrane- analysen (2008). Författarna uppmanade till ytterligare studier där andra metoder (t.ex. mixed methods) används, och där utvärdering genomförs först efter en längre implementeringsfas och där även uppföljning sker i ett senare skede efter intervention.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att även om det finns många studier som pekar på nyttan av IPE, är evidensläget fortfarande rela- tivt lågt avseende IPE:s betydelse för vårdens kvalitet. Det betyder inte att det saknas mätbara effekter, utan relaterar mer till att forsk- ningsområdet är relativt nytt och har metodologiska utmaningar. Det finns givetvis heller inga studier som visar motsatsen, att uni- professionellt lärande, den dominerande modellen för hälso- och sjukvårdspersonal, leder till förbättrad samverkan eller har fördelar ur patientens perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;Att redan under utbildningen få kunskap om vilka kompetenser de andra professionerna i teamet runt patienten har måste betraktas som en investering för framtiden, så att alla professioner under sina yrkesverksamma år kan fortsätta att lära med, av och om varandra för att förbättra samarbetet och bida till patientsäkerhet och vårdens kvalitet. Mer forskning behövs om framgångsrika arbetssätt inom hälso- och sjukvård och omsorg, och det är av stor betydelse att när omorganisationer och omstrukturering sker också redan från början planera uppföljande insatser och följeforskning av de omställningar som genomförs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft36"&gt;Nätverket för Sveriges hälso- och sjukvårdsstudenter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p222 ft18"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft9"&gt;Nätverket för Sveriges Hälso- och Sjukvårdsstudenter är en samarbets- plattform för studenter inom Hälso- och Sjukvårdsutbildningarna. Följande organisationer* och professioner finns representerade i nät- verket:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;486&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_487"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Akademikerförbundet SSR (socionomer)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Arbetsterapeuterna (arbetsterapeuter)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Dietisternas Riksförbund (dietister)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Farmaceuterna (farmaceuter)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Fysioterapeuterna (fysioterapeuter)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Naturvetarna (dietister, biomedicinska analytiker)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Psykologförbundet (psykologer)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Svenska Läkaresällskapet (läkare)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Sveriges Läkarförbund (läkare)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;SRAT (Logopeder)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Vårdförbundet (biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p187 ft29"&gt;* Respektive organisations studentorganisation/förening är anslutna till nätverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1093 ft11"&gt;Studenter från olika hälso- och sjukvårdsutbildningar har under åren träffats via olika plattformar, forum och arenor. Det har då fram- kommit, i dialog med makthavare och beslutsfattare, att studenterna saknar en egen gemensam arena för att diskutera och föra student- organisationernas talan. På initiativ från enskilda studenter bilda- des 2016 det som i dag är Sveriges Hälso- och Sjukvårdsstudenter. Till en början fungerade det som ett kontaktnätverk. Främsta syftet var att skapa kontaktvägar och nätverk samt introducera aktuella frå- gor och dialoger. Ordföranden och förtroendevalda från de olika studentfackliga organisationerna etablerade på så sätt en kontakt organisationerna emellan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Nätverket höll sitt första möte under våren 2017. Tidigt formu- lerades en agenda kring frågor om de olika utbildningarnas innehåll och vikten av ett interprofessionellt lärande och samarbete. Två re- presentanter från respektive organisation sammanträder två till tre gånger per år. Huvudsakligt fokus är utmaningar och möjligheter i hälso- och sjukvårdsutbildningarna och hur respektive organisations medlemmar ser på interprofessionellt lärande i deras respektive kon- text. Nätverket representerar cirka 45 000 studenter som är på väg att utbilda sig inom elva olika professioner.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;487&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_488"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;Mål och Vision&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft40"&gt;Nätverket inledde tidigt under 2018 en kartläggning om möjligheterna att under året omorganiseras från nätverk till ideell förening. Syftet är att främja och underlätta för såväl engagemang som kontinuiteten i nätverket. Nätverket verkar i dag som en samarbetsplattform med förtroendevalda för samtliga parter där studenterna med stöd från olika intressenter strävar efter att genom en gemensam röst vara en drivande kraft i frågor som rör hälso- och sjukvårdsutbildningarnas olika typer av interprofessionella inslag. Nätverkets gemensamma vision är att främja patientsäkerheten genom att lyfta vikten av inter- professionellt lärande och teamarbete, samt möjliggöra att detta blir en obligatoriskt och självklar del av hälso- och sjukvårdsutbildningarna. Teamarbetet är som vi ser det en avgörande del för yrkesutövning i god arbetsmiljö och för att upprätthålla en hög standard på svensk hälso- och sjukvård. Nätverkets mål är att alla studenter under sin utbildning ska får möjlighet att både teoretiskt såväl som praktiskt träna sina färdigheter i teamarbete och interprofessionellt samarbete. Nätverket arbetar via respektive organisation för att nå ut till medlem- mar och inhämta information, åsikter men även kunskap om attityder till interprofessionalism. Den nationella representantgruppen består av &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; representanter från respektive organisation med ansvar att pla- nera nätverkets arbete framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Verksamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Under åren har en stor del av det arbete som nätverket bedriver syftat till att få en översikt i utbildningarnas möjligheter och utmaningar och få en uppfattning av hur stor plats interprofessionellt lärande och samarbete får i utbildningen. Samtliga organisationer har uppfatt- ningen att det existerar stora skillnader mellan lärosäten. Skillnaderna förefaller till stor del bero på hur många hälso- och sjukvårdsutbild- ningar det finns på lärosätet. Olika skolor har också olika ingångssätt till interprofessionellt lärande. Utbildningsort är följaktligen avgörande för studentens erfarenhet av interprofessionellt samarbete. Lärosäten som enbart utbildar enstaka professioner har i regel färre interprofes- sionella moment. Däremot är det fortfarande få av lärosätena med samtliga utbildningar som har interprofessionella lärandemoment som en obligatorisk del i undervisningen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;488&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_489"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft11"&gt;Nätverket har under året tagit del av många goda exempel på inter- professionella lärandemoment som främjar studenterna insikt och kunskap om interprofessionalitet och teamarbetets betydelse för patientsäkerhet och personcentrerad vård. Det finns således goda möjligheter såväl som stora utmaningar för att tillgängliggöra inter- professionellt lärande för samtliga studenter oberoende av lärosäte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Utbildningarnas innehåll och professionsutveckling&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft40"&gt;Nätverket menar att interprofessionella lärandemoment behöver vara en självklar del i hela utbildningen. Momentens innehåll ska an- passas utifrån studenternas utveckling. Tidigt i utbildningarna kan teoretiska grunder i interprofessionalitet och teamarbete introduce- ras för att i utbildningarnas senare delar avancera till praktiska mo- ment där studenterna exempelvis genomför en gemensam klinisk placering/verksamhetsförlagd utbildning på en Klinisk Utbildnings- avdelning (KUA) alternativt Klinisk Utbildningsmottagning (KUM). Insikten i andra professioner än den egna ska inte enbart bestå av delar där studenten ges teoretiska kunskaper om en annan profession, utan kan med fördel skapas i samarbete och gemensamt lärande. Studenten bör med grund i den egna professionen utvecklas och ges kunskaper om såväl teamet som interprofessionellt samarbete i hälso- och sjukvården för att ges förutsättningar att arbeta patientsäkert och personcentrerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p256 ft18"&gt;Primärvård, prevention, promotion och personcentrerad vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Med studenter från elva olika professioner finns det en rad utmaningar och möjligheter som lägger grunden för nätverkets samarbete. Ett av de stora ämnena är primärvård och möjlighet till interprofessionella lärandemoment med fokus på primärvård, prevention och promotion. Den interprofessionella diskussionen har medfört flertalet intressanta vidaredialoger gällande promotion och preventivt arbete. Nätverkets medlemmar har uppmärksammat hur olika professioner nyttjas be- roende på preventionsnivå (primär, sekundär samt tertiär), men fram- för allt på studenternas inställningar, fördomar och förväntningar kopplat till respektive profession. Nätverkets medlemmar menar att samtliga professioner bör få med sig ytterligare kunskaper och insikt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;489&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_490"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft9"&gt;i hur promotion och prevention kan adresseras ur ett interprofes- sionellt perspektiv och att lärosätena bör anpassa kliniska placeringar och verksamhetsförlagd utbildning utefter de prognoser som finns avseende var framtidens hälso- och sjukvård i huvudsak kommer att bedrivas. Bland annat ser Nätverket att primärvård, olika former av vård i hemmet och folkhälsa (med särskilt fokus promotion och pre- vention) är ämnen som bör få ett avsevärt större utrymme i utbild- ningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Organisationskunskap och förbättringsarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Nätverket ser organisationskunskap, systemförståelse och förbättrings- kunskap som viktiga delar att utveckla inom grundutbildningarna för att framtidens medarbetare ska kunna möta samhällets efterfrågan och behov av en god hälso- och sjukvård. Att möta utmaningar och nya möjligheter med ett interprofessionellt perspektiv tror vi kan skapa möjligheter för framtidens medarbetare. Nätverket är eniga om att dessa inslag bör ingå i grundutbildningarna, och att det behöver säkras goda möjligheter för studenter som representerar hela vård- teamet att aktivt arbeta med förbättringsarbeten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Framtidens hälso- och sjukvårdsutbildningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft9"&gt;Dagens hälso- och sjukvårdsstudenter behöver rustas för en framtid med allt fler multisjuka äldre, och ett växande antal individer som lever med kroniska sjukdomstillstånd. Nätverket menar att det är av största vikt att studenter ges möjlighet att under sina respektive ut- bildningar ges verktyg för att utveckla dagens hälso- och sjukvård. Vi behöver få redskap för att implementera dagens forskning i verk- samheten samt förbereda framtidens medarbetare på de utmaningar som kommer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft9"&gt;Sveriges Hälso- och Sjukvårdsstudenter ser att satsningar behöver ske huvudsakligen inom fyra olika områden:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;490&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_491"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1094 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Att alla vårdutbildningar i större utsträckning bör ha strukture- rade inslag av IPL,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1095 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Att vårdverksamheter bör säkra att det finns möjligheter att be- driva IPL (t.ex. genom att säkerställa att fysioterapeuter finns på eller i anslutning till vårdcentraler/hälsocentraler och andra vård- verksamheter där andra studenter befinner sig),&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1096 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;En viss nivå av system- och organisationskunskap bör ingå i alla utbildningars nationella examensmål,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1097 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Att förutsättningarna för en lärorik klinisk praktik måste stärkas i primärvården (t.ex. genom att öka akademiseringen i primärvår- den genom att ge resurser till utbildning och forskning på ett ge- nomtänkt sätt).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1098 ft132"&gt;Ett exempel: Integrerade vårdteam är hjärtat i Southcentral Foundation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p477 ft9"&gt;Southcentral Foundation i Alaska sticker ut i omvärldsspaningen bland internationella hälso- och sjukvårdssystem. De har på ett tyd- ligt sätt gjort primärvården till basen för vården. Genom att sätta relationer och kontinuitet i centrum, stöttat av tvärprofessionella team, har de nått toppklass i nationella och internationella jämförelser avseende resurseffektivitet, kvalitet och kundnöjdhet. Southcentral Foundations ”Nuka” vårdsystem är en icke vinstdrivande organisa- tion vars verksamhet riktar sig till sydvästra Alaskas ursprungsbefolk- ning om 65 000 invånare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft11"&gt;Organisationen beskrivs som kundägd och kundstyrd, har 2 000 an- ställda och en budget på 210 miljoner dollar. Verksamheten består i första hand av primärvård, tandvård, psykosociala stödtjänster, MVC, BVC, hemsjukvård och utbildning. Alternativmedicin och traditio- nell healing ingår eftersom det förväntas utifrån den lokala kon- texten och traditionen. Southcentral Foundation deläger ett sjukhus med cirka 150 vårdplatser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;491&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_492"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;Innan omställningen – i slutet av &lt;NOBR&gt;1990-talet&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Ursprungsbefolkningen i Alaska har länge varit diskriminerad och haft dålig folkhälsa. Hälso- och sjukvården hade dåliga resultat trots höga kostnader. Hälsoproblemen i befolkningen bestod bland annat av alkohol, tobak, våld i nära relationer och fetma. Patienterna fick vänta veckor på att få en tid vilket ledde till många besök via akuten. Patienterna träffade olika personer varje gång. Vården av kroppen och av själen var helt skild från varandra. Sjukvårdssystemet var stort och byråkratiskt och kontrollerades från Washington, cirka 800 mil från Alaska. Medarbetare upplevde att de inte hade lov att vara krea- tiva och innovativa. Avdelningar och verksamheter agerade enskilt ut- ifrån vad som var bäst för dem. I mätningar visades att vare sig patien- terna eller vårdens medarbetare var nöjda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Startpunkten för förändringen blev en nationell lagförändring 1997 som möjliggjorde för Amerikas ursprungsbefolkningen att ta över ägarskapet för skattefinansierad service. Ledarna för Alaskas ur- sprungsbefolkning såg detta som en möjlighet för radikal förnyelse och innovation. Detta blev starten för en omfattande dialog för att nå en djupare förståelse för behov och värderingar hos de nya ”kund- ägarna”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft18"&gt;Efter omställningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;I dag är Southcentral Foundations Nuka vårdsystem ett av världens mest framgångsrika exempel på en omställning av ett hälso- och sjukvårdssystem. Hälso- och sjukvårdsresultaten är topp 25 i USA. Nationella och internationella jämförelser visar toppklass avseende resurseffektivitet, kvalitet och kundnöjdhet. 95 procent av befolk- ningen är kopplade till ett integrerat vårdteam. De erbjuds kontakt samma dag, via mail, telefon, video eller besök efter kundägarens eget val. Ett år efter införandet av kontakt samma dag hade till exem- pel väntelistan till beteendevetare minskat från 1 300 personer till noll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;De första åren minskade antalet vårddygn med 36 procent, akut- besök med 42 procent och besök till sjukhusspecialister med 58 pro- cent, förändringar som också stått sig över tid. Även besök till allmän- läkare har minskat med 36 procent. Våld i nära relationer har minskat samtidigt medan deltagandet i barnvaccinationsprogrammet ökat med 25 procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;492&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_493"&gt;
&lt;DIV id="p493dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339493x1.jpg/" id="p493img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft11"&gt;Personalomsättningen minskade med 15 procent mellan 2007 och 2015. Kundägarnöjdheten är 96 procent och medarbetarnöjdheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;procent.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft13"&gt;Southcentral Foundation mottog 2011 och 2017 Malcolm Baldrige&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1099 ft9"&gt;National Quality Award och blev den första organisation som er- hållit utmärkelsen två gånger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Strategiskt ledarskap med fokus på relationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1100 ft9"&gt;Den initiala behovs- och värdedialogen visade dels på behovet av att bli sedd som en fullvärdig människa med makt och ansvar för sin egen hälsosituation och dels att erkänna familjens centrala ställning i kulturen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p52 ft9"&gt;Figuren nedan visar hur hög kontroll patienten och familjen har vid kroniska tillstånd medan vårdens professioner fattar besluten i akuta skeden. Det är de som fattar besluten som påverkar utfallet av vården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1101 ft3"&gt;100%&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft3"&gt;Kontroll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1102 ft3"&gt;0&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td72"&gt;&lt;P class="p24 ft266"&gt;Låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td248"&gt;&lt;P class="p1103 ft29"&gt;Hög&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td72"&gt;&lt;P class="p24 ft22"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td248"&gt;&lt;P class="p24 ft3"&gt;Grad av akut tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p190 ft29"&gt;En viktig insikt är att kundägaren och dennes familj har stort inflytande över resultaten för systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1104 ft11"&gt;Denna insikt har lett till att hela organisationen och alla strategier i dag fokuserar på att bygga och vårda relationer, vilket också är en uttalad huvuduppgift för alla medarbetare. Exempelvis bildar orga- nisationens principer med sina första bokstäver ordet Relationships.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p144 ft40"&gt;Southcentral Foundation har gått längre än det vi kallar person- centrerad vård. De fokuserar på hur kundägarna med familj driver&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;493&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_494"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p191 ft40"&gt;systemet. Hälso- och sjukvården ska vara invävd i invånarnas liv och uppbyggda ur deras perspektiv snarare än utifrån professionens. Människan och familjen adresseras på ett sammanhållet och person- ligt sätt. Begrepp som används är ”kunddriven helhetsvård” eller ”kund- och familjedriven integrerad vård på egna villkor”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft18"&gt;De integrerade vårdteamen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p347 ft11"&gt;Hjärtat i organisationen är de integrerade vårdteamen. Det är de som står för den kontinuerliga relationen mellan kundägarna och vården. Navet i det integrerade vårdteamet är ett primärt ansvarigt team med fyra funktioner; läkare, distriktssköterska, en samordnande funk- tion och en undersköterska. Det är till dessa personer som kund- ägaren hör av sig direkt med sina frågor och problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft11"&gt;I de integrerade vårdteamen ingår förutom det primära teamet även andra kompetenser såsom beteendevetare/psykologer, apotekare, die- tist, barnmorska, psykiatriker och socialarbetare. Dessa kompetenser är samlokaliserade med de primära teamen och samarbetar nära flera primära team. Mödravård och barnhälsovård är också samlokaliserad med de primära vårdteamen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Medlemmarna i det integrerade vårdteamet samlas löpande under arbetsdagen för kortare avstämningar för att tillsammans hantera de frågor och problem som kommer från kundägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;Det integrerade teamet har ett antal resurser och program att nyttja och remittera till för att lösa det som uppkommit för kund- ägarna. Exempelvis konsulter för kronisk smärta, rehabiliterings- insatser, HIV rådgivare, samtalsterapi, studiecirklar, missbruksvård, suicidprevention, kristeam, traditionell healing, familjeterapi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Det finns ett tydligt fokus på psykosocial kompetens i de integre- rade vårdteamen med avsikt att kunna ge stöd till kundägaren och dennes familj på grund av sjukdom eller andra livshändelser. Kompe- tenser som beteendevetare, socionom och psykiatriker gör att teamet väl kan möta problem för kundägaren oavsett om det gäller kroppen eller själen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1105 ft161"&gt;It is only through solid relationships that you can begin to get at insidious underlying health issues such as depression, domestic violence, and obesity.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1106 ft52"&gt;Doug Eby MD, PhD, Vice President of Medical Services Division&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;494&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_495"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft11"&gt;Hela det integrerade teamet har ett gemensamt ansvar att lära känna kundägarna på djupet och vårda relationerna. När en kundägare hör av sig med ett problem eller fråga tas kontakt samma dag. Tack vare en etablerad relation till teamet tas dessa kontakter i dag till cirka 50 pro- cent digitalt. Målsättningen är att öka denna andel till &lt;NOBR&gt;80–90&lt;/NOBR&gt; procent. Kundägarens behov avgör vilken kompetens som står för kontakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft19"&gt;Primary care isn’t manufacturing, it’s not linear. It’s about doctors and patients and how well they connect. It’s about messy human relationships. And it’s about partnering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1107 ft52"&gt;Doug Eby MD, PhD, Vice President of Medical Services Division&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1108 ft11"&gt;De integrerade teamen har ingen permanent utsedd ledare, alla ingår på lika villkor och det finns en målmedveten strävan att nå välfunge- rande &lt;NOBR&gt;icke-hierarkiskt&lt;/NOBR&gt; teamsamarbete, något som kräver träning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Teamen tränas tillsammans&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;Southcentral Foundation investerar i sina medarbetare. Första året som anställd ägnas 15 arbetsdagar åt utbildning utanför den kliniska situationen för att befästa organisationens vision och arbetssätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Det är den högsta ledningen som leder den obligatorisk intro- duktionsutbildningen på tre dagar. Ledarna för organisationen blir därmed levande förebilder för den kultur organisationen vill odla och nära. De, liksom alla som deltar, delar personliga berättelser, upp- muntrar ifrågasättande, erkänner misstag och firar framgångar. Fokus ligger på relationer och den värdegrund som kundägarna definierat som viktigt och som genomsyrar organisationen. De anställda får på ett aktivt sätt ställa sig bakom den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Träningen sker ofta i form av simulering av reella situationer och fokus ligger på hur teamet tillsammans löser uppgifter och medlem- marna möter både kundägare och övriga medlemmar i teamet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Under första året sker en omformande träning som är oberoende av profession. Träningen utgår från vad det innebär att vara männi- ska och bidrar till teammedlemmarnas förmåga att använda sig själv som verktyg i arbetet. Det är en utmanande träning som kan väcka motstånd initialt men som många beskriver som livsförändrande. Inte minst erfarna medarbetare kan känna sig obekväma i situationen och ha svårt att förskjuta fokus från den egna yrkesrollen till hur de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;495&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_496"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;som individer i grupp tar sig an uppgifter, löser situationer och möter människor. Detta är ingen kunskap eller kompetens medarbetarna fått med sig från professionsutbildningarna. Det är något helt nytt. Träningen bidrar till att likställda alla, oavsett profession, vilket blir en ny situation i sig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Teamen tränar kontinuerligt tillsammans. När någon ny börjar i teamet genomförs träningen igen för att ge teamet möjlighet att byg- ga sina relationer. Träningen sker ofta med digitalt stöd i form av filmade scenarion eller situationer som sedan teamet diskuterar. Det ger möjlighet att reflektera kring hur teamet löser uppgifter tillsam- mans och utvecklar relationer med kundägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Arbetsmiljön underlättar teamarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft11"&gt;Den fysiska arbetsmiljön är utformad för att underlätta kommunikation och relationer inom teamet. Den bidrar också till att få bort hierarkier och uppmuntrar alla att se varandra som jämbördiga kollegor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Hela det integrerade vårdteamet sitter tillsammans i ett öppet landskap. Att sitta så att det hela tiden går att se varandra bidrar till att det är lättare att hjälpas åt och att delegera arbetsuppgifter. Det pågår ett ständigt resonerande och interagerande med varandra för att utröna hur problem och situationer ska hanteras och vem som är mest lämpad att ha kontakt med kundägaren. Det är den samordnade funktionen som ansvarar för att journaler och andra relevanta doku- ment och planer hålls uppdaterade.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft11"&gt;Primärvårdsverksamheternas lokaler är utformade för att kund- ägarna ska känna sig bekväma och likvärdiga. De är genomgående ljust designade med tydliga inslag från den lokala kulturen. Berörda team- medlemmarna träffar kundägarna i samtals- eller undersökningsrum.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft11"&gt;En del i arbetsmiljön är också de olika former av kunskapsstöd och återkoppling som teamen har för att arbeta med ständiga för- bättringar. Teamen har löpande tillgång till utfallsdata för att kunna driva sin egen utveckling. Det är både hälsodata ur ett befolknings- perspektiv och data avseende vård och behandling. Southcentral Foundation har en dataavdelning som är indelade i egna ”integrerade informationsteam” som arbetar tillsammans med verksamheterna. Dessa team består av analytiker, statistiker och erfarna forskare som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;496&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_497"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;kan hjälpa till att formulera frågor för analytiska metoder och pro- grammerare som kan få fram data ur organisationens system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1109 ft9"&gt;Att arbeta med ständiga förbättringar och innovation är en av fyra kompetenser som Southcentral Foundation förväntar sig av alla sina medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Förmåga att rekrytera personal&lt;/P&gt;
&lt;P class="p270 ft11"&gt;Det är en central ledningsfråga för Southcentral Foundation att hitta rätt medarbetare, för att kunna bygga långvariga relationer krävs det en låg personalomsättning. Organisationen lägger därför mycket tid och omsorg på rekryteringen. I stället för att bara rekrytera när det finns vakanser, är man proaktiv och rekryterar kontinuerligt oavsett om det finns någon ledig tjänst. De har tillexempel ett program för att tidigt identifiera &lt;NOBR&gt;14–18&lt;/NOBR&gt; åringar med potential och ge stöd genom skolan för att sedan kunna vidareutbilda och anställa på sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Southcentral har i dag en kommittébaserad intervjumodell för re- krytering. Intervjuerna fokuserar på kompetenser som efterfrågas hos samtliga anställda såsom kundsyn och relationer, kommunika- tion och teamarbete, ständiga förbättringar och innovation samt sys- tematiskt arbetsmiljöarbete. Chefer från olika divisioner är utbildade i beteendevetenskapliga intervjutekniker och intervjuar kandidaterna i grupp utifrån tjänster med behov av liknande kompetenser och meriter. Intervjuarna gör en grundläggande bedömning av huruvida den sökande passar i Southcentrals organisation och av personen kompetenser för att sedan kunna föreslå i vilken roll personen skulle passa innan en tjänst erbjuds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft11"&gt;Southcentral Foundation har genom sitt tydliga kundägarperspek- tiv ett starkt incitament att återupprätta ursprungsbefolkningen stolt- het och värdighet. I dag kommer över 50 procent av medarbetarna själva från målgruppen och är därmed samtidigt kundägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Organisationen har byggt en strukturerad karriärmodell så att till exempel allmänläkare och distriktssjuksköterskor efter kompetens- utveckling kan ta på sig ansvar för mentorskap, kvalitetssäkring eller kvalitetsutveckling eller ta på sig ett ledarskap/chefskap för flera in- tegrerade vårdteam.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;497&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_498"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p85 ft18"&gt;Reflektioner och lärdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;Det är slående hur seriöst och genomtänkt Southcentral Foundation förhåller sig till teamarbete. I relation till detta blir det tydligt att vi i Sverige inte sällan sätter en &lt;NOBR&gt;team-etikett&lt;/NOBR&gt; på personer med olika funk- tioner som ska arbeta tillsammans för att lösa problem eller situatio- ner för patienter, men utan särskild träning eller långsiktighet. Dessa grupper får sällan stöd i hur själva teamarbetet ska gå till. Vi slarvar med &lt;NOBR&gt;team-etiketten&lt;/NOBR&gt; och ibland applicerar den på personer som bara är sam- lokaliserade, utan incitament eller förmåga att arbeta tillsammans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft11"&gt;Southcentral Foundations fokus på behov och relationer kan ge både djup inspiration och lärdomar. Några områden noteras specifikt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Utgångspunkt i kundägarnas behov och förutsättningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;Stark integrering av hälso- och sjukvård med psykosocial kompe- tens som en väg att arbeta med de underliggande orsakerna till hälsoproblem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1110 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;Strategiskt och långsiktigt ledarskap med fokus på värde och rela- tioner för att göra så väl personal som kundägare till kulturbärare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Förmåga att rekrytera proaktivt och långsiktigt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;Bygga team och avsätta tid och resurser för att de ska kunna träna och utvecklas tillsammans&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;Skapa en fysisk och digital arbetsmiljö som underlättar teamarbete.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft10"&gt;Det går förstås inte att helt överföra Southcentral Foundations ar- bete med ursprungsbefolkningen i Alaska till svenska förhållanden, kultur och värderingar, men det finns mycket att lära av deras arbets- sätt och goda resultat. Att träna för teamarbete är något som är möj- ligt att göra i större utsträckning än i dag. Att helhjärtat sätta kund- ägarnas behov och förutsättningar i första rummet är heller inget som är beroende av den kulturella kontexten. Att utgå från kundägarnas behov och förutsättningar är något alla organisationer kan gör, det kräver dock att denna utgångspunkt integreras i värdegrunden. Om så inte redan är fallet kräver det ett omfattande kulturarbete. Resan dit är avgörande för framgång.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;498&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_499"&gt;
&lt;DIV id="p499dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339499x1.jpg/" id="p499img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft36"&gt;Ytterligare ett exempel: &lt;NOBR&gt;C-IPLS,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft36"&gt;Centrum för Interprofessionellt Lärande och Samarbete&lt;/P&gt;
&lt;P class="p49 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; (Center för kliniskt interprofessionellt lärande och samarbete) är ett landstingsövergripande kunskapscentrum för medarbetare inom alla vårdens professioner inom Stockholms läns landsting (SLL). C- IPLS har sin fysiska hemvist på Södersjukhuset i Stockholm. Verk- samheten är placerad under Avdelningen för Forskning, Utveckling, Utbildning och Innovation (FoUUi). Ambitionen är att bidra med stöd och utbildningsinsatser som främjar interprofessionella sam- arbeten och lärande. Verksamheten sker i nära samverkan med SLL och i samarbete med såväl nationella som internationella partners. Den övergripande målsättningen är att öka den interprofessionella kompetensen bland vårdens medarbetare. Arbetet utgår från att ett tätt samarbete och en effektiv kommunikation mellan hälso- och sjukvårdens professioner är en förutsättning för att möta framtidens utmaningar med en personcentrerad och patientsäker vård. &lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; bidrar till att möjliggöra förbättrade arbetssätt och ett utökat utbild- ningssamarbete mellan professioner och verksamheter.&lt;SPAN class="ft71"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p51 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; har som uppdrag och ambition att arbeta tillsammans med många olika enheter inom landstinget. Därför arbetar man med en bred representation i verksamhetens styrgrupp. För att möjlig- göra spridning av kunskap och genomföra insatser i olika verksam- heter har &lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; byggt upp ett nätverk av ambassadörer (kontakt- personer). Kontaktpersonerna representerar olika professioner och deltar i kompetensutveckling inom såväl utbildning som i det var- dagliga kliniska arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p89 ft18"&gt;Ett urval av C- IPLs aktiviteter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; prioriterar förfrågningar om stöd från verksamheter där am- bitionen att integrera IPLS i verksamheten är tydligt uttalade. För- frågningar inkommer regelbundet och kan antingen resultera i kon- kret stöd till genomförande från &lt;NOBR&gt;C-IPLS,&lt;/NOBR&gt; eller stöd i planeringen av aktiviteter som sedan genomförs självständigt av de respektive en- heternas medarbetare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1111 ft113"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;Södersjukhuset. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPL&lt;/NOBR&gt; – Centrum för interprofessionellt Lärande. www.sodersjukhuset.se/ &lt;NOBR&gt;Forskning-utbildning--utveckling/Utbildning/C-IPL---Centrum-for-interprofessionellt-&lt;/NOBR&gt; Larande/ (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;499&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_500"&gt;
&lt;DIV id="p500dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339500x1.jpg/" id="p500img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p94 ft18"&gt;Nationell och internationell samverkan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p167 ft40"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; har ett kontinuerligt utbyte med bland annat ”Centre for IPE” i Toronto och ”Selskabet för IPLS” i Danmark.&lt;SPAN class="ft103"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Båda organi- sationerna arbetar aktivt med IPLS i sitt kompetensutvecklingsarbete. &lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; arbetar fortlöpande med omvärldsbevakning. Intresset för dessa frågor återfinns såväl på internationell som på nationell och regional nivå. Det förekommer i dag en rad utbildningssatsningar IPLS runtom i Sverige, exempelvis i region Kalmar, region Öster- götland och region Skåne.&lt;SPAN class="ft103"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1112 ft18"&gt;Inventering av pågående &lt;NOBR&gt;IPLS-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; på regional nivå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Många aktiviteter för att främja IPLS finns i dag på olika håll inom SLL:s verksamheter, men medvetenheten om området behöver stär- kas och befintliga kliniska &lt;NOBR&gt;IPLS-aktiviteter&lt;/NOBR&gt; tydliggöras för möjlig- heten till ökad spridning och lärande. Inventeringen genomförs av de ovan nämnda kontaktpersonerna i olika verksamheter. De aktivi- teter som beskrivs rör i huvudsak:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;lokala arbetssätt och rutiner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;arbetssätt relaterade till specifika processer såsom in- och ut- skrivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;fortbildning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;arbetsplatsintroduktion&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p214 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;möjligheten att hospitera i andra verksamheter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1113 ft95"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft94"&gt;strukturerad kommunikation (SBAR; Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendationer)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1114 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Dansk Selskab for Interprofessionel Læring og Samarbejde i sundhedsvæsenet www.ipls.dk/ wordpress (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-04-30).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft111"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;Linköpings Universitet. Medicinska fakulteten. Kommittén för interprofessionellt lärande. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017-04-03.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;https://old.liu.se/medfak/om-oss/styrelse_namnder/utbildningsnamnden/&lt;/NOBR&gt; integrationskommitten?l=sv (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1115 ft87"&gt;Region Skåne. Practicum Clinical Skills Centres. www.practicum.info/kurser/ (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1116 ft28"&gt;Region Östergötland. Clinicum Östergötland– centrum för färdighetsträning och simulering. &lt;NOBR&gt;www.regionostergotland.se/Om-regionen/Verksamheter/Centrum-for-verksamhetsstod-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;och-utveckling/Clinicum/&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft29"&gt;Klinsim. Svensk Förening för Klinisk Träning och Medicinsk Simulering. www.klinsim.se/ (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;500&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_501"&gt;
&lt;DIV id="p501dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339501x1.jpg/" id="p501img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;möteskultur på arbetsplatsträffar (APT)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;möteskultur vid ronder och överrapportering&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;teambaserade planeringsdagar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;teambaserat förbättringsarbete och forskning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;utformning av lokaler utifrån teambaserade arbetssätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;dokumentation&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;arbete med vårdplaner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;teambaserade metoder för briefing och debriefing&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1117 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft96"&gt;metodspecifik praktisk teamträning exempelvis med hjälp av CEPS, CAMST, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Bergen-modellen&lt;SPAN class="ft81"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p27 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft92"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft93"&gt;studentrelaterade aktiviteter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p88 ft18"&gt;Samverkan med patientföreningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; har kontakt med flera patientföreningar såsom Bröstcancer- föreningen Amazona och &lt;NOBR&gt;Tarm-,&lt;/NOBR&gt; uro- och stomiförbundet, ILCO. Föreningarnas representanter bekräftar ur sitt perspektiv behovet av en förbättrad interprofessionell samverkan, och hur tillfällen av brist- ande samarbete och kommunikation mellan professionerna påverkat vårdupplevelsen negativt. Lyckligtvis existerar förstås också positiv återkoppling. Under IPLS utbildningar används personliga patient- berättelser, efter samtycke från patienter, som pedagogisk metod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Stöd till verksamhetsprojekt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft58"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; ger stöd till diverse förändringsarbeten och arbetsmiljöpro- jekt som fokuserar på interprofessionella samarbeten. Exempelvis kan kompetens från &lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; ingå i arbetsgrupper och i samråd med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1118 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft105"&gt;CEPS. Centrum för patientsimulering Södersjukhuset. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015-06-12.&lt;/NOBR&gt; www.sodersjukhuset.se/ &lt;NOBR&gt;Forskning-utbildning--utveckling/Utbildning/CEPS---Pediatriskt-utbildnings--och-&lt;/NOBR&gt; traningscentrum (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1119 ft111"&gt;CAMST simulatorcentrum. www.simulatorcentrum.se (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt; Stockholm Läns Landsting. Bergenmodellen. http://dok.slso.sll.se/Psykiatri.sll.se/ bergenmodellen.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-04).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1120 ft29"&gt;Suntarbetsliv. Bergenmodellen. https://www.suntarbetsliv.se/taggar/bergenmodellen (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;501&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_502"&gt;
&lt;DIV id="p502dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339502x1.jpg/" id="p502img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;verksamheter genomföra utbildningar och simuleringar, t.ex. gällande strukturerat stöd till teambaserade rondsystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft18"&gt;Stöd till utbildningsinsatser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; erbjuder föreläsningar och workshops. Föreläsningar kan genomföras i sammanhang som chefsdagar, temadagar, fortbildnings- dagar, personalmöten, nätverksmöten för utbildningsledare, verksam- hetsutvecklare och studentansvariga. Föreläsningar kombineras oftast med workshop, för att aktivt involvera deltagarna. Föreläsningarna består av grundläggande information om IPLS och dess praktiska betydelse i den kliniska vardagen. Situationer där &lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; kompetens särskilt efterfrågas är exempelvis som stöd till &lt;NOBR&gt;HLR-instruktörer&lt;/NOBR&gt; som ska utbilda professionsövergripande i HLR, och teamsimuler- ingar inom enheter där simuleringsövningar inte tidigare använts i större omfattning, såsom ordinarie vårdavdelningar och öppenvårds- mottagningar. De metoder som används vid dessa tillfällen grundas på CEPS och omhändertagande av patienter utifrån &lt;NOBR&gt;CRM-modellen.&lt;SPAN class="ft71"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft18"&gt;Smart training platform&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft11"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; har tillsammans med &lt;NOBR&gt;SLL-Innovation&lt;/NOBR&gt; tagit fram en vård- avdelningssimulator ”Smart Training Platform” som en modern peda- gogisk metod för att träna IPLS i vardagliga situationer. Målbilden med programvaran är att återspegla den mångfacetterade verkligheten på en vårdavdelning. I denna simuleringsmiljö kan man välja att träna olika fokusområden som t.ex. arbetsfördelning, prioritering i team, samarbete, kommunikation, roller och ansvarsfördelning, teamledar- skap eller logistiska frågeställningar. Det är även möjligt att testa nya rutiner och arbetssätt under den trygga form som simulering erbjuder. I en nära framtid ska simulatorn även kunna användas för simulering av mottagnings- och vårdcentralsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1121 ft28"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt;Vårdhandboken. Crew Resource Management – CRM. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-04-10.&lt;/NOBR&gt; www.vardhandboken.se/ &lt;NOBR&gt;Texter/Teamarbete-och-kommunikation/Crew-Resource-Management-CRM&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-05-03).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;502&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_503"&gt;
&lt;DIV id="p503dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339503x1.jpg/" id="p503img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td247"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td151"&gt;&lt;P class="p24 ft34"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p92 ft18"&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; facilitatorutbildning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;I&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft104"&gt;samarbete med ”Centre for Interprofessional Education” på Torontos Universitet och ”Center for HR” i Region Hovedstaden i Danmark har &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-IPLS&lt;/NOBR&gt; utvecklat ett kompetensutvecklingsprogram för IPLS ambassadörer. Första kursomgång avslutades i mars 2018 med 27 del- tagare varav två från primärvården. En utbildad IPLS facilitator kan initiera och stödja teamsamarbete och grupprocesser, sätta fokus på ett ökat lärande mellan professionerna och en strukturerad involver- ing av patienter i olika processer. Facilitatorerna fungerar som sam- arbetspartners för ledningen i respektive organisation i arbetet med interprofessionella insatsområden och utvecklingsprojekt &lt;NOBR&gt;IPLS-facili-&lt;/NOBR&gt; tatorer stödjer och utbildar sina kollegor i grundläggande IPLS i var- dagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p50 ft9"&gt;Kompetensutvecklingsprogrammet består av tre moduler som sträcker sig över två dagar vardera. Deltagarnas kunskap återförs direkt till verksamheten via konkreta hemuppgifter och ett långsiktigt IPLS insatsområde för den egna verksamheten som arbetas fram under ut- bildningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p76 ft11"&gt;Utbildningen syftar även till att möjliggöra nätverksbyggande mellan deltagare. Utbildningen efterföljs av kortare träffar och möj- ligheter till en fortsatt webbaserad samverkan. Programmet riktar sig främst till medarbetare som deltar i eller planerar utvecklingsprojekt som involverar flera olika professioner, eller som har ansvar för ut- bildningsaktiviteter mellan olika professioner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft18"&gt;Att driva interprofessionell utveckling inom primärvården&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft11"&gt;Interprofessionellt samarbete sker dagligen inom primärvården, olika väl utvecklat i olika verksamheter. På många ställen i landet be- drivs stödet till och utvecklingen av interprofessionella arbetssätt särskilt som uppdrag till Akademiska Vårdcentraler. De kan fungera som noder i ett akademiskt vårdcentralsområde och ha en disputerad samordnare anställd som har till uppgift att driva just utvecklings- frågor.&lt;SPAN class="ft71"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;Fokus är ofta på studentverksamhet, utvecklingsprojekt och fortbildning och mycket av detta sker i dag med målsättning att ge- nomföras interprofessionellt. I andra exempel finns flera kompeten- ser med högre akademisk examen representerade på en vård- eller&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Exempelvis Akademiska Vårdcentraler/Akademiskt Primärvårdscentrum, SLSO, SLL.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;503&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_504"&gt;
&lt;DIV id="p504dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339504x1.jpg/" id="p504img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td13"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;Bilaga 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft26"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft11"&gt;hälsocentral, och har då förutom ett forsknings- och utbildnings- uppdrag också i uppgift att driva interprofessionella arbetssätt och visa på interprofessionell samverkan såväl i forskning och utbildning som därmed också i implementeringsarbete och klinisk verksamhet.&lt;SPAN class="ft71"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel på väl utvecklade interprofessionella arbetsformer i den kliniska vardagen är Övertorneå Hälsocentral&lt;SPAN class="ft71"&gt;24&lt;/SPAN&gt;, där medarbetarna till- sammans med ledningen utifrån befolkningens behov och lokala förut- sättningar har detta som en ledstjärna i verksamhetsutvecklingen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1122 ft84"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Exempelvis Vårdcentralen Jakobsgårdarna, Landstinget Dalarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;Övertorneå Hälsocentral, Region Norrbotten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft25"&gt;504&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_505"&gt;
&lt;DIV id="p505dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339505x1.jpg/" id="p505img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;P class="p1123 ft101"&gt;Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 9 maj 2018. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten av litteratursökningen vara ofullständiga. Kvaliteten på ingående studier har inte bedömts. Detta svar har tagits fram av SBU:s kansli och har inte granskats av SBU:s nämnd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1124 ft267"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1125 ft268"&gt;Egenavgifter som innebär att patienter själva får betala en viss del av sin vård används som ett styrmedel för att påverka nyttjandet av vård. SBU publicerade 2011 en sammanställning av systematiska översikter som undersökte hur egenavgifter påverkar patienters hälsa och efterfrågan på läkemedel och läkarbesök inom öppenvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1126 ft268"&gt;Den statliga utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) har bett SBU om en uppdatering av vilka systematiska översikter som har publicerats på ämnet sedan den tidigare sammanställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1127 ft269"&gt;Frågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1128 ft270"&gt;Vilka systematiska översikter finns det som undersöker hur nivån på egenavgifter för läkarbesök påverkar patienters hälsa och efterfrågan på läkarbesök?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1129 ft270"&gt;Vilka systematiska översikter finns det som undersöker hur nivån på egenavgifter för läkemedel påverkar patienters hälsa, samt efterfrågan på läkemedel och annan vård?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1130 ft269"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1131 ft268"&gt;Upplysningstjänsten har identifierat 31 systematiska översikter som tillkommit sedan SBU:s tidigare sammanställning år 2011. Vi har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte bedömt de enskilda översikternas kvalitet eller vägt samman resultaten. I det här upplysningstjänstsvaret redovisar vi därför endast de enskilda översiktsförfattarnas slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1132 ft268"&gt;Fyra översikter har undersökt hur egenavgifter för vårdbesök påverkat antalet besök. Slutsatserna från översikterna går generellt i linje med slutsatserna från&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1133 ft113"&gt;505&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_506"&gt;
&lt;DIV id="p506dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339506x1.jpg/" id="p506img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1134 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1135 ft191"&gt;SBU:s tidigare sammanställning, dvs. att ökade egenavgifter för vårdbesök minskar efterfrågan på vård.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1136 ft191"&gt;Tjugosju översikter har sammanställt studier som undersökt hur egenavgifter för läkemedel påverkat följsamheten till läkemedelsbehandling, vårdnyttjande och/eller hälsa. Ett stort antal olika system för egenavgifter har utvärderats och studierna som ingår i översikterna har gjorts i olika kontexter med olika jämförelsealternativ, vilket i vissa fall gör det svårt att dra några generella slutsatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1137 ft268"&gt;Vissa översikter har inkluderat studier av interventioner där patienterna betalat fasta egenavgifter per recept medan i andra studier har policyer studerats som innebär att patienterna fått betala en viss andel av läkemedelskostnaden själva, fått ett visst antal recept gratis per månad, fått betala mellanskillnaden om de velat välja andra läkemedel än specifika referensläkemedel, eller fått betala kostnaden själva upp till ett visst tak. I det här svaret presenteras översikterna indelade i olika tabeller utifrån om de har undersökt effekterna av egenavgifter för läkemedel generellt eller för läkemedel riktade till patienter med kroniska eller andra specifika sjukdomar, eller om de har fokuserat på egenavgifters påverkan på särskilt utsatta grupper.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1138 ft268"&gt;De flesta av översikterna har fokuserat på egenavgifters påverkan på följsamhet till läkemedelsbehandling. Översiktsförfattarna drar, i linje med översikterna i SBU:s tidigare sammanställning, slutsatsen att högre egenavgifter leder till minskad användning av läkemedel. Ett fåtal översikter har även undersökt hur egenavgifter för läkemedel påverkat nyttjandet av annan vård, och/eller hälsan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1139 ft268"&gt;De flesta studier som ingår i översikterna är retrospektiva observationsstudier från USA. Anledningen till den stora mängden amerikanska studier är att det finns ett stort antal, främst privata, hälso- och sjukvårdsförsäkringar som använder egenavgifter som ett medel för att styra efterfrågan på vård och för att kontrollera kostnader. Då det amerikanska systemet är väldigt olikt det svenska offentligt finansierade hälso- och sjukvårdsystemet kan generaliserbarheten av dessa studier till svenska förhållanden ifrågasättas. Eftersom påverkan av egenavgifter även kan vara nära kopplat till betalningsförmåga kan skillnader i befolkningarnas socioekonomiska sammansättning också påverka generaliserbarheten av resultaten mellan olika länder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;506&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_507"&gt;
&lt;DIV id="p507dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339507x1.jpg/" id="p507img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1140 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1141 ft269"&gt;Bakgrund&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1142 ft191"&gt;Införande eller ökning av egenavgifter inom hälso- och sjukvården innebär att man ökar andelen av kostnaden som patienterna själva betalar vid konsumtion av vård genom att låta patienten betala en avgift eller en andel av kostnaden själv. Enligt ekonomisk teori förväntas ökningar av egenavgifter minska efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster. Egenavgifterna kan dock få oönskade konsekvenser när konsumtionen styrs mot annan typ av vård eller när det drabbar vissa grupper mer än andra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1143 ft191"&gt;SBU publicerade år 2011 en sammanställning av systematiska översikter som utvärderade egenavgifters påverkan på hälsa och efterfrågan på läkarbesök och läkemedel i öppenvården (1). Sammanställningen gjordes som stöd till en statlig utredning (Direktiv 2011:61) vilken skulle se över avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, för läkemedel och för äldre- och handikappomsorg m.m. Slutsatsen var att det fanns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att ökade &lt;SPAN class="ft268"&gt;egenavgifter ledde till minskad efterfrågan på läkarbesök och läkemedel. Det bedömdes däremot oklart om nivån på egenavgifter påverkade efterfrågan på annan vård och patienters hälsa.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1144 ft268"&gt;SBU:s Upplysningstjänst har fått in en förfrågan från den statliga utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) om att uppdatera den tidigare sammanställningen. Syftet med föreliggande upplysningstjänstsvar är därför att presentera och beskriva slutsatser från systematiska översikter som sammanställt studier av hur nivån på egenavgifter i hälso- och sjukvården påverkar patienternas efterfrågan på läkemedel och läkarbesök, och om möjligt även hur egenavgifterna påverkar patienternas hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft269"&gt;Avgränsningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1145 ft268"&gt;Vi har gjort sökningar (se avsnittet Litteratursökning) i databaserna PubMed, Embase, Cochrane Library, DARE, NHS EED samt HTA database.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1146 ft268"&gt;Den här sammanställningen har begränsats till att inkludera systematiska översikter som sammanställt kvantitativa studier av sambandet mellan olika nivåer av egenavgifter för läkemedel respektive vårdbesök i öppen vård och patienternas hälsa och/eller efterfrågan på läkemedel och vårdbesök. Vi har endast inkluderat studier som tillkommit sedan den förra sökningen. Översikter som undersökt egenavgifter för vaccin ingår inte i sammanställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1147 ft268"&gt;För att resultaten skulle vara relevanta för en svensk kontext har vi i likhet med tidigare sammanställning endast inkluderat systematiska översikter som innehållit studier baserade på data från Europa, Kanada och USA. Det betyder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;507&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_508"&gt;
&lt;DIV id="p508dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339508x1.jpg/" id="p508img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1149 ft191"&gt;att systematiska översikter som begränsats till studier inom ett område utanför Europa, Kanada och USA har exkluderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1150 ft191"&gt;Vi har enbart inkluderat artiklar skrivna på engelska, svenska, norska eller danska. Översikter som endast publicerats som sammanfattningar i samband med en konferens eller som endast inkluderat kvalitativa studier har exkluderats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1151 ft268"&gt;Till skillnad från SBU:s tidigare sammanställning granskas i det här svaret inte de ingående översikternas kvalitet och resultatet och de har därför inte heller vägts samman och evidensgraderats. En viss överlappning av studier i de inkluderade översikterna kan förekomma men har inte undersökts närmare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1152 ft269"&gt;Resultat från sökningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1153 ft268"&gt;Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 898 träffar. En person läste alla artikelsammanfattningar. Av dessa bedömdes 100 vara relevanta och lästes i fulltext. Vid oklarheter diskuterades artiklarna med ytterligare en person. Totalt ingår 31 översikter i svaret. De artiklar som inte ingår, exkluderades på grund av att de inte var relevanta för frågeställningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1154 ft191"&gt;I de identifierade översikterna beskrevs interventionerna oftast antingen som en form av försäkring där patienterna fick betala en andel av kostnaden själva, så kallad &lt;NOBR&gt;cost-sharing,&lt;/NOBR&gt; eller som fasta egenavgifter som beskrevs som fixed co- payment. I det här upplysningstjänstsvaret benämns båda dessa former som förekomst av egenavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1155 ft191"&gt;Bland de studier som ingick i översikterna förekom ett fåtal randomiserade kontrollerade studier (RCT). Majoriteten av studierna var retrospektiva observationsstudier från USA. Vanliga förekommande studiedesigner var icke- randomiserade experimentella studier, avbrutna tidsserieanalyser, upprepade mätningar och tvärsnittsstudier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1156 ft268"&gt;Observera att vi inte bedömt kvaliteten på varken översikterna eller de inkluderade studierna. Det är därför möjligt att flera av studierna kan ha lägre kvalitet än vad SBU inkluderar i sina ordinarie utvärderingar. Läsaren bör därför själv göra en bedömning av studiernas kvalitet. Vid granskning av observationsstudier är det viktigt att tänka på vad studien har haft för kontrollgrupp och om författarna justerat för viktiga förväxlingsfaktorer. För mer information om granskning av observationsstudier, se SBU:s metodbok (2).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;508&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_509"&gt;
&lt;DIV id="p509dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339509x1.jpg/" id="p509img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1157 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1158 ft272"&gt;Vilka systematiska översikter finns det som undersöker hur nivån på egenavgifter för läkarbesök påverkar patienters hälsa och efterfrågan på läkarbesök?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1159 ft191"&gt;Fyra systematiska översikter har undersökt hur egenavgifter i samband med vårdbesök påverkat patienters hälsa och efterfrågan på vårdbesök (Tabell 1). Ingen av översikterna var begränsade till en specifik population. Efterfrågan på vårdbesök mättes i översikterna som antalet vårdbesök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1160 ft191"&gt;I översikten av &lt;NOBR&gt;Flores-Mateo&lt;/NOBR&gt; och medarbetare studerades hur egenavgifter för akutvårdsbesök påverkade antalet besök (3). I översikten ingick elva studier från USA och en från Irland. Författarnas slutsats var att egenavgifter minskade antalet akutvårdsbesök men att det saknades studier som undersökte effekten av egenavgifter i mer socioekonomiskt utsatta grupper, som är de grupper som mest frekvent besöker akutvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft191"&gt;I översikten av Hone och medarbetare undersöktes hur relativt lägre egenavgifter inom primärvård, jämfört med specialistvård, påverkade nyttjandet av de olika tjänsterna (4). Åtta studier ingick i översikten (ingen från Europa). Författarnas slutsats var att det var oklart om relativt högre egenavgifter för specialistvård styr nyttjandet av vård mot primärvården.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft191"&gt;I översikten av Kiil och medarbetare undersöktes hur egenavgifter för allmänläkarbesök, specialistläkarbesök, ambulerande vård, sjukhusinläggningar, receptläkemedel och olika preventionsåtgärder i höginkomstländer påverkade efterfrågan på de tjänster som egenavgiften gällde, om egenavgifter ledde till negativa effekter eller ökade användningen av andra tjänster, samt om egenavgifter ledde till någon form av fördelningseffekter inom befolkningen (5). I översikten ingick 47 studier, varav de flesta var från Kanada men också flera från USA och Europa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p272 ft268"&gt;Författarnas slutsatser var att egenavgifter minskade nyttjandet av receptläkemedel, läkarbesök inom öppen- och specialistvård, och ambulerande vård, men inte signifikant minskade antalet inläggningar på sjukhus. Det vetenskapliga stödet för huruvida egenavgifter påverkade hälsa, och/eller ledde till att de tjänster som egenavgifterna gällde ersattes med andra typer av tjänster, sammanfattades av författarna som svagt och motsägelsefullt. Författarna drog också slutsatsen att egenavgifter påverkade nyttjandet av vård mer hos särskilt utsatta grupper, till exempel de med låg inkomst eller de med särskilda behov av vård, än i övriga populationen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1162 ft268"&gt;Slutligen har översikten av Rezayatmand och medarbetare sammanställt 47 studier som undersökte hur egenavgifter inom primärprevention (rökning, rådgivning, vaccinering, myggnät etc.) och/eller sekundärprevention&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;509&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_510"&gt;
&lt;DIV id="p510dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339510x1.jpg/" id="p510img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1164 ft268"&gt;(läkemedelsbehandling, periodiska eller omfattande hälsoundersökningar, screening) påverkade användningen av preventiva tjänster och hälsorelaterad livsstil (6). Författarnas slutsats var att det fanns ett starkt vetenskapligt stöd för att patientutgifter i samband med sekundärprevention minskade följsamhet vid läkemedelsbehandling och nyttjandet av preventiva tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1165 ft191"&gt;I SBU:s tidigare sammanställning identifierades en översikt av Skriabikova och medarbetare som undersökte hur egenavgifter för läkarbesök påverkade efterfrågan på läkarbesök (7). Översikten inkluderade 46 studier. Slutsatsen var att nivån på egenavgifter hade en påverkan på efterfrågan av läkarbesök (priselasticitet med cirka &lt;NOBR&gt;–0,3)&lt;/NOBR&gt; och att priselasticiteten ökade med lägre inkomst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1166 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Tabell 1. &lt;/SPAN&gt;Översikter som undersökt påverkan av egenavgifter för läkarbesök (endast översikter som tillkommit sedan den tidigare sammanställningen)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p113 ft274"&gt;Inkluderade studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p662 ft274"&gt;Studerade samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td253"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Intervention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td256"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;&lt;NOBR&gt;Flores-Mateo&lt;/NOBR&gt; och medförfattare, 2012 (3)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td257"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 12 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Inga begränsningar när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td260"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekten av organisatoriska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;6 &lt;NOBR&gt;icke-randomiserade&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;gäller population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;interventioner (inklusive&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;experimentella studier med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;egenavgifter) på antalet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;kontrollgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Egenavgifter och olika nivåer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;akutvårdsbesök (ED visits)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 tvärsnittsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;på egenavgifter för akutvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 prospektiva studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 &lt;NOBR&gt;icke-randomiserad&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;experimentell studie utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;kontrollgrupp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 RCT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;11 från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Irland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td264"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td266"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1167 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft106"&gt;“Our review found consistent evidence that ED &lt;NOBR&gt;cost-sharing&lt;/NOBR&gt; successfully reduces ED utilization. Apparently, people who should go to the ED are not deterred by &lt;NOBR&gt;co-payments,&lt;/NOBR&gt; whereas at least some of those who should not be using the ED are deterred. However, the impact of &lt;NOBR&gt;cost-sharing&lt;/NOBR&gt; in different subgroups is limited. Notably absent are studies that assess the effect of &lt;NOBR&gt;cost-sharing&lt;/NOBR&gt; in populations with low purchasing power and in the more disadvantaged social classes which, in general, are those that most frequently utilize hospital ED facilities.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;510&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_511"&gt;
&lt;DIV id="p511dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339511x1.jpg/" id="p511img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td174"&gt;&lt;P class="p267 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td267"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p1169 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td269"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr33 td270"&gt;&lt;P class="p1170 ft101"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p1170 ft101"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td269"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td267"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td272"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr34 td273"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td274"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr2 td275"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Hone och medförfattare, 2017 (4)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 8 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td278"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Inga begränsningar när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Påverkan av differentiella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 tidserieanalyser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;gäller population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;egenavgifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;5 tvärsnittsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft278"&gt;utnyttjandet av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft280"&gt;Differentiella egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;primärvårdstjänster&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 &lt;NOBR&gt;icke-randomiserad&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;experimentell studie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Införandet av högre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;egenavgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 från Israel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;specialistvård jämfört med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft283"&gt;primärvård, minskning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 från Taiwan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;egenavgifter för primärvård,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Egypten,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;eller införandet av en avgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Eritrea&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;för &lt;NOBR&gt;icke-remitterad&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Kina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;specialistvård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td284"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td285"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td286"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td288"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft285"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;“&lt;/SPAN&gt;Our findings suggest the impact of introducing differential &lt;NOBR&gt;user-charges&lt;/NOBR&gt; on PHC utilisation&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft285"&gt;remains uncertain. Whilst five of the eight studies suggest differential user charges may have&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft285"&gt;increased utilisation in PHC, two of these were methodologically weak. With regard to SHC&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft285"&gt;utilisation, four (including two low quality) studies found lower utilisation whilst two studies&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft285"&gt;showed increased utilisation in services subjected to higher fees. There is little and very weak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft285"&gt;evidence that differential user charges can actually shift utilisation from SHC to PHC.&lt;SPAN class="ft106"&gt;”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr20 td290"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td291"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td292"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Kiil och medförfattare, 2014 (5)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td293"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td277"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 47 studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td278"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td279"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Inga begränsningar när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Egenavgifters påverkan på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;29 experimentella studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;gäller population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;individuell efterfrågan av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;14 observationsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft278"&gt;tjänster som egenavgiften&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Egenavgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;gäller, om egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;4 multinationella studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft286"&gt;leder till negativa effekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;(cross-country)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;allmänläkarbesök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;eller ökar användningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td281"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft288"&gt;specialistläkarbesök,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;andra tjänster, om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td281"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft283"&gt;ambulerande vård,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;7 från Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;egenavgifter leder till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft288"&gt;sjukhusinläggningar,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Flera studier också från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;receptläkemedel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;fördelningseffekter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Belgien, Danmark, Irland,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;prevention i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Italien, Spanien, Sverige, USA,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;höginkomstländer.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Redovisar även&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td281"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Tjeckien och Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td89"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;priselasticiteter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td284"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td285"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td286"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td288"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td267"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td294"&gt;&lt;P class="p113 ft280"&gt;Efterfrågan på de tjänster som egenavgiften gäller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;“Considering the demand effects, the majority of the reviewed studies find that &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;reduces the use of prescription medicine, consultations with general practitioners and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;specialists, and ambulatory care, respectively, thereby potentially lowering the total health&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;care costs. In general the literature finds no significant effects of &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; on the&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr17 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft283"&gt;prevalence of hospitalisations, which implies that &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; for this type of treatment&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;mainly shifts the burden of financing from the public coffers to the users rather than reduces&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td288"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;demand.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td267"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td295"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td285"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td291"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;511&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_512"&gt;
&lt;DIV id="p512dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339512x1.jpg/" id="p512img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1172 ft280"&gt;Användning av andra tjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1173 ft106"&gt;“The empirical evidence on whether &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; for some services, but not for others, causes substitution from the services that are subject to &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; to the ‘free’ services rather than lower total use is sparse and mixed. Likewise, the health effects of &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; have only been analysed empirically in a limited number of studies, of which half did not find any significant effects in the short term. This result is, however, restricted by the fact that the reviewed studies primarily consider effects on mortality, which is a rather coarse measure of health.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1174 ft280"&gt;Fördelningseffekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1175 ft106"&gt;“Finally, the empirical literature confirms almost unambiguously that distributional consequences are a real matter of concern and not just a theoretical construct. On the financing side, the reviewed studies find that &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; represents an unequal type of financing vertically as well as horizontally. The empirical evidence likewise indicates that vulnerable groups, including individuals with low income and in particular need of care, reduce their use relatively more than the remaining population in consequence of &lt;NOBR&gt;co-payment.”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1176 ft273"&gt;Rezayatmand och medförfattare, 2012 (6)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Totalt 47 studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1177 ft106"&gt;Majoriteten av studierna baserades på existerande data och sekundär dataanalys och/eller simulering och ekonometrisk modellering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1178 ft106"&gt;6 prospektiva studier baserade på enkätdata&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1179 ft106"&gt;3 prospektiva experimentella studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1180 ft290"&gt;31 av 47 studier från USA Endast 2 från Europa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1181 ft106"&gt;Konsumenter av primär prevention (rökning, rådgivning, vaccinering, myggnät, vattenrening, kondomer) eller sekundär prevention (läkemedelsbehandling, periodiska eller omfattande hälsoundersökningar, screening)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft106"&gt;Patientutgifter (egenavgifter för rådgivning, läkemedel eller vårdbesök)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p1076 ft106"&gt;Effekten av patientutgifter &lt;NOBR&gt;(out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; payments) på användningen av preventiva tjänster och hälsorelaterad livsstil&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft106"&gt;37 av 47 studier fokuserade på sekundär prevention (effekten av egenavgifter för receptläkemedel på följsamhet till läkemedelsbehandling)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p1183 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1184 ft106"&gt;“Despite much theoretical discussion, sound empirical evidence on the relation between out- &lt;NOBR&gt;of-pocket&lt;/NOBR&gt; payments and primary prevention and &lt;NOBR&gt;health-related&lt;/NOBR&gt; behaviour is still lacking.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1185 ft106"&gt;“Few studies address the impact of cost sharing obligations and reduced insurance coverage on &lt;NOBR&gt;health-related&lt;/NOBR&gt; lifestyle and moreover, their results are contradictory.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1186 ft106"&gt;“There is strong evidence that in case of secondary prevention, &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; payments present a financial barrier by decreasing adherence to medication and preventive services.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1187 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;RCT &lt;/SPAN&gt;= Randomised Controlled Trial; &lt;SPAN class="ft273"&gt;ED &lt;/SPAN&gt;= Emergency Department (akutmottagning); &lt;SPAN class="ft273"&gt;SHC &lt;/SPAN&gt;= Specialised Healthcare (specialistvård), &lt;SPAN class="ft273"&gt;PHC &lt;/SPAN&gt;= Primary Healthcare (primärvård)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;512&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_513"&gt;
&lt;DIV id="p513dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339513x1.jpg/" id="p513img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p1188 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1189 ft269"&gt;Vilka systematiska översikter finns det som undersöker hur nivån på egenavgifter för läkemedel påverkar patienters hälsa, samt efterfrågan på läkemedel och annan vård?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1190 ft191"&gt;Tjugosju systematiska översikter har undersökt hur egenavgifter för läkemedel påverkar efterfrågan av läkemedel, nyttjandet av annan vård och/eller patienternas hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1191 ft191"&gt;Flera av översikterna undersökte effekten av olika läkemedelspolicyer. Det var till exempel att patienterna fick ett visst antal recept per månad gratis (prescription caps), att patienterna fick betala mellanskillnaden om de valde dyrare läkemedel än specifika referensläkemedel (interna referenspriser), eller differentierade egenavgifter som innebar att patienterna fick betala lägre egenavgifter för vissa kategorier av läkemedel som bedömdes ha ett högre värde (tiered &lt;NOBR&gt;co-payment).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1192 ft191"&gt;Efterfrågan eller användningen av läkemedel mättes ofta som konsumtion av läkemedel, antingen som uttag från apotek eller som självrapporterad konsumtion. I flera översikter användes begreppet adherence, som i det här svaret har översatts till det svenska begreppet följsamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft191"&gt;Nedan presenteras översikterna indelade i olika tabeller utifrån om de undersökt effekterna av egenavgifter för läkemedel generellt (Tabell 2) eller effekterna för läkemedel riktade till patienter med kroniska eller andra specifika sjukdomar (Tabell 3 och 4), eller om de har fokuserat på egenavgifters påverkan på särskilt utsatta grupper (Tabell 5).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1193 ft191"&gt;I SBU:s tidigare sammanställning identifierades sju översikter som undersökte hur egenavgifter för läkemedel påverkade användningen av läkemedel, efterfrågan på annan vård och/eller patienters hälsa &lt;NOBR&gt;(8-14).&lt;/NOBR&gt; I linje med den sammanställningen drar de flesta översikterna i den här uppdateringen slutsatsen att högre egenavgifter för läkemedel kan minska efterfrågan på läkemedel men att det är mer oklart hur egenavgifterna påverkar användning av annan vård och patienternas hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;513&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_514"&gt;
&lt;DIV id="p514dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339514x1.jpg/" id="p514img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1194 ft291"&gt;Översikter som undersökte egenavgifter för läkemedel generellt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1195 ft191"&gt;Åtta översikter undersökte sambanden mellan egenavgifter och följsamhet till läkemedelsbehandling utan att fokusera på några specifika patientgrupper (Tabell 2). En av översikterna fokuserade helt på egenavgifter för generiska läkemedel och inkluderade endast en studie (15). Två av översikterna fokuserade enbart på studier från USA (16, 17).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1196 ft268"&gt;Två av översikterna är &lt;NOBR&gt;Cochrane-rapporter&lt;/NOBR&gt; (18, 19). Rapporten av Acosta och medarbetare undersökte effekten av olika policyer för prissättning och inköp av läkemedel på hälsa, vårdnyttjande, läkemedelsutgifter och läkemedelsanvändning (18). Majoriteten av de inkluderade studierna fokuserade på interna referenspriser, som innebar att patienterna fick betala mellanskillnaden om de valde dyrare läkemedel än specifika referensläkemedel. Författarnas slutsats var att interna referenspriser styrde läkemedelsanvändningen mot referensläkemedel men att det var oklart om det hade en påverkan på patienternas hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1197 ft191"&gt;Luiza och medarbetare (19) gjorde en uppdatering av en tidigare Cochrane- rapport av &lt;NOBR&gt;Austvoll-Dahlgren&lt;/NOBR&gt; och medarbetare (8), vilken presenterades i SBU:s tidigare sammanställning. Den uppdaterade översikten identifierade 17 nya studier som undersökte hur fasta egenavgifter, ett visst antal gratis läkemedel per månad (prescription caps) eller differentierade egenavgifter (tiered payments) påverkade vårdnyttjande, hälsa och kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1198 ft268"&gt;&lt;NOBR&gt;Cochrane-rapportens&lt;/NOBR&gt; slutsats var att de interventioner och utfall som hade undersökts i de inkluderade studierna var så olika och var undersökta i så olika kontexter och populationer samt med så olika jämförelsealternativ att det var svårt att sammanfatta resultaten från studierna. De drog dock slutsatsen att en övre gräns när det gällde antalet gratis recept (caps), och andra policys för egenavgifter, kunde minska användningen av läkemedel men att det också kunde leda till en ökad användning av hälso- och sjukvårdstjänster då påverkan även verkade gälla livsuppehållande läkemedel och behandling av kroniska symtomatiska sjukdomar. Författarna skrev vidare att fasta egenavgifter med ett specifikt tak och differentierade egenavgifter (tiered payment) inte förväntas påverka användningen av viktiga läkemedel och annan vård i samma omfattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1199 ft268"&gt;I översikten av Ogbechie och medarbetare fanns 28 studier sammanställda (20). Studierna undersökte hur differentiell prissättning, med interna referenspriser eller med lägre egenavgifter för vissa kategorier av läkemedel som bedömdes ha ett högre värde (tiered payments), påverkade läkemedelsanvändning och hälsa. Författarna drog slutsatsen att införandet av differentiell prissättning ledde till att vissa patienter bytte till de billigare läkemedelsalternativen och de totala läkemedelsutgifterna minskade, men att patienternas läkemedelsutgifter ökade. Det senare förklarade författarna med att vissa patienter stod kvar på de dyrare alternativen. Författarna skrev vidare att sex av åtta studier inte hittade&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;514&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_515"&gt;
&lt;DIV id="p515dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339515x1.jpg/" id="p515img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1200 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1201 ft191"&gt;några skillnader i hälsa som kunde kopplas till differentiell prissättning samt att de flesta studier som undersökte nyttjande av annan vård inte hittade någon förändring kopplad till differentiell prissättning när det gällde antalet besök i akutvård eller inläggningar på sjukhus.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1202 ft191"&gt;Även översikten av Lee och medarbetare, som inkluderade 69 studier, drog slutsatsen att egenavgifter, begränsningar när det gäller antalet gratis recept (caps), och differentierade egenavgifter (tiered payments) påverkade användningen av läkemedel (21). Författarna drog också slutsatsen att begränsningar i antalet gratis recept minskade användningen av viktiga läkemedel i särskilt utsatta grupper och att nyttjandet av annan vård i vissa populationer därför kunde öka.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1203 ft191"&gt;Kolasa och medarbetare sammanställde studier som undersökte hur förändringar i egenavgifter för läkemedel påverkade hälsa och konsumtion av vård (22). Författarna identifierade 18 studier. Elva av dessa studerade hur egenavgifter för läkemedel påverkade nyttjandet av vård. Författarna drog slutsatsen att vårdtjänster inom såväl öppen- och slutenvården som akutvården påverkades av förändringar i egenavgifter för läkemedel. Sju studier undersökte hur egenavgifterna påverkade patienters hälsa, mätt som antalet kardiovaskulära händelser, överlevnad eller som självskattad hälsa. Författarnas slutsats var att studiernas resultat tydde på att minskade patientutgifter kunde förbättra patienters hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1204 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Tabell 2&lt;/SPAN&gt;. Översikter som undersökt påverkan av egenavgifter för läkemedel utan restriktioner på population (endast översikter som tillkommit sedan den tidigare sammanställningen)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td296"&gt;&lt;P class="p113 ft274"&gt;Inkluderade studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td251"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td297"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Studerade samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td298"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td254"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Intervention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td299"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td300"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Acosta och medförfattare, 2014 (18)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td301"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 18 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Effekten av policyer för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;15 tidsserieanalyser (med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;sjukvårdskonsumenter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;prissättning och inköp av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;eller utan kontrollgrupp)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;läkemedel på hälsa,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;3 studier med upprepade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Policyer för prissättning och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;nyttjande av vård,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;läkemedelsutgifter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;mätningar (repeated&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;inköp av läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;läkemedelsanvändning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;measures design)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;(referenspriser, indexpriser,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;maxpriser, vinstreglering, en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;8 från Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;modell för stegvisa priser, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft292"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;andra policyer för prissättning)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft293"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 från Tyskland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft294"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft295"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft295"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Referenspriser: Patienter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 från Spanien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft296"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;betalar för mellanskillnaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft297"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 från Norge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft295"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;om de väljer ett läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft294"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft237"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;som kostar mer än&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;referenspriset&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td303"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft234"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;515&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_516"&gt;
&lt;DIV id="p516dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339516x1.jpg/" id="p516img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1205 ft273"&gt;Författarnas slutsatser&lt;SPAN class="ft106"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1206 ft106"&gt;“The majority of the studies of pricing and purchasing policies that met our inclusion criteria evaluated reference pricing. We found that internal reference pricing may reduce expenditures in the short term by shifting drug use from cost share drugs to reference drugs. Reference pricing may reduce related expenditures with effects on reference drugs but the effect on expenditures of cost share drugs is uncertain. Reference pricing may increase the use of reference drugs and may reduce the use of cost share drugs. The analysis and reporting of the effects on patients’ drug expenditures were limited in the included studies and administration costs were not reported. Reference pricing effects on health are uncertain due to lack of evidence. “&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft273"&gt;Babar och medförfattare, 2014 (15)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 18 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Inga begränsningar när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td260"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Interventionernas påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;endast en &lt;NOBR&gt;icke-randomiserad&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;gäller population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;på förändringar i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;experimentell före-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;användningen och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;efterstudie från USA har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Interventioner som kan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;fördelningen av generiska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft283"&gt;studerat egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;förbättra användningen,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;läkemedel samt i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;förskrivandet och utdelningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft278"&gt;försäljningen av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;originalläkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;av generiska läkemedel (t.ex.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;ändringar i egenavgifter).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Egenavgifter definierades som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;högre fasta avgifter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;patienterna fick betala för sina&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;läkemedel eller en nyligen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td264"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td265"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;införd höjning av egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td266"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1208 ft273"&gt;Författarnas slutsatser&lt;SPAN class="ft106"&gt;:&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1209 ft106"&gt;“Rodin et al., assessed the effect of a free generic medicine benefit on the rate of generic utilisation and its effect on medicines adherence. An insurance company in Minnesota introduced a change to the pharmaceutical benefit, whereby the $5 &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; for generic medicine was waived while the &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; of brand name and nonformulary medicines was increased by $5. The rate of switching from &lt;NOBR&gt;brand-name&lt;/NOBR&gt; medicines to generic drugs in the intervention group was not statistically different from that in the control group. The net change in adherence was higher for the intervention group patients taking statins who switched to generic drugs, a 6.2% increase compared with an 8.5% decrease in the control group.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1207 ft273"&gt;Happe och medförfattare, 2014 (16)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1210 ft106"&gt;Totalt 93 studier (56 utvärderade egenavgifter) varav&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1211 ft106"&gt;61 kohorter eller fall- kontrollstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft298"&gt;tidsserieanalyser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft299"&gt;RCT&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft106"&gt;Samtliga studier från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1212 ft106"&gt;Inga begränsningar när det gäller population&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft106"&gt;”Managed care formulary restrictions” för läkemedel (inklusive “step therapy”, egenavgifter, “prior authorization”, “preferred drug lists”, och “quantity limits”). Egenavgifter inkluderade både fasta egenavgifter och att patienter betalar en viss andel av kostnaden själva (coinsurance)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Riktningen (positiv, negativ, eller neutral) på samband mellan “managed care formulary restrictions” och följsamhet till läkemedel (medication adherence), kliniska och ekonomiska utfallsmått och vårdnyttjande&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;516&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_517"&gt;
&lt;DIV id="p517dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339517x1.jpg/" id="p517img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1213 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1215 ft106"&gt;“Our study found that the most commonly assessed outcomes were related to medication adherence, of which 68% were negatively associated with formulary restrictions. Previous literature reviews have also concluded that formulary restrictions are associated with worsened medication adherence. Additionally, we found that health care resource utilization had no significant association with formulary restrictions in half of the outcomes assessed in the literature, a conclusion substantiated by a prior literature review. Despite the evidence that formulary restrictions reduce expenditures of the restricted drug, we found no distinct trend in the direction of association between formulary restrictions and broader economic measures, including total costs, medical costs, and total pharmacy costs.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1216 ft273"&gt;Kolasa och medförfattare, 2017 (22)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1217 ft300"&gt;Totalt 18 studier varav 15 retrospektiva studier 3 prospektiva studier 14 från USA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;2 från Kanada&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft106"&gt;1 från Japan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft106"&gt;1 från Italien&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Från förskolebarn till äldre med en medelålder på 75,5 år&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1218 ft106"&gt;(en majoritet av studierna var sjukdomsspecifika)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1219 ft106"&gt;Förändringar i egenavgifter för läkemedel &lt;NOBR&gt;(”co-payment&lt;/NOBR&gt; mechanisms” och ”coinsurance policy”)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Samband mellan egenavgifter för läkemedel och såväl hälso- och sjukvårdskonsumtion som hälsa (självskattad hälsa, kardiovaskulär sjukdom, mortalitet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft280"&gt;Hälso- och sjukvårdskonsumtion&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1220 ft106"&gt;“the most impactful results reported were with respect to the impact of OOP pharmaceutical payments on health care utilization patterns. As many as nine out of 11 studies found statistically significant associations between drug cost sharing and the consumption of medical services. Interestingly, the majority of included publications focused on the consequences of an increase in OOP drug payments. The findings suggest that the bigger the OOP burden the fewer prescriptions filled, but the higher demand for health care services, such as outpatient and ER lists, as well as hospitalization.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft280"&gt;Hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1221 ft106"&gt;“this review tends to suggest that a decrease in the burden of OOPs might also improve patient health outcomes. Among seven studies that looked into this particular relationship, two did not find any association and five delivered statistically significant results. Three types of health outcomes were mainly reported. These were: subjective health, cardiovascular events and mortality.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;517&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_518"&gt;
&lt;DIV id="p518dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339518x1.jpg/" id="p518img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td153"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td304"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p1222 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td306"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td307"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td304"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td309"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td310"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td274"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td312"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Lee och medförfattare, 2015 (21)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td313"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td276"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Totalt 69 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Inga begränsningar när det&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekten av internationella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;4 RCT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;gäller population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;policyer på läkemedels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;35 avbrutna tidsserier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft278"&gt;utgifter, priser eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr35 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Internationella policyer:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;användning; annan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;30 kontrollerade &lt;NOBR&gt;före-och-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;resursförbrukning relaterad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;efter studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Egenavgifter (52 studier)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p47 ft301"&gt;∙&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;till läkemedel; och hälsa och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p47 ft302"&gt;∙&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Differentierade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;patienters och vårdaktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;45 från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;egenavgifter för olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;beteende relaterat till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;5 från Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft283"&gt;kategorier av läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;användning av läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;(tiered &lt;NOBR&gt;co-payments,&lt;/NOBR&gt; 12&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;4 från UK&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;studier)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;5 från Asien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p47 ft302"&gt;∙&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Patienten behöver inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;2 från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;betala för ett visst antal&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;2 från Nederländerna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;recept per månad&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;1 från Australien, Island,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft283"&gt;(prescription caps, 6&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;studier).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Spanien, Portugal, Tyskland,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td309"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td315"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td305"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td304"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr16 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;“Interventions aiming to influence patients were mostly based on cost sharing, including user&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;charges, tiered &lt;NOBR&gt;co-payments&lt;/NOBR&gt; and prescription caps. Overall, evidence showed that cost sharing&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;reduces payer expenditure on pharmaceuticals by reducing utilization and shifting costs to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td317"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;patiopidogrel users: 0.89, 95% CI: 0.74, 0.90).”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr20 td318"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr2 td319"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Luiza och medförfattare, 2015 (19) Uppdatering av &lt;NOBR&gt;Austvoll-Dahlgren,&lt;/NOBR&gt; 2008 (8)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Totalt 32 studier (17 nya efter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekten av olika typer av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;Austvoll-Dahlgren&lt;/NOBR&gt; 2008)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;sjukvårdskonsumenter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;egenavgifter för läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;vårdaktörer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;(inklusive cap policys) på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;1 RCTs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td50"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td314"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;användningen av läkemedel,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;8 studier med upprepade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Policyer för egenavgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;vårdutnyttjande, hälsa och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;kostnader (utgifter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;mätningar(repeated&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;läkemedel: Fasta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;measures)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;egenavgifter, policyer som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;21 avbrutna tidsserier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;innebär att patienten får ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;2 kontrollerade före- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft278"&gt;visst antal recept gratis per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;månad (cap policy),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;efter studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;samförsäkring där patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr36 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;17 från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;betalar en andel av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;kostnaden &lt;NOBR&gt;(co-insurance),&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;9 från Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;högkostnadsskydd där&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;4 från Australien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;patienten betalar kostnaden&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;upp till ett visst tak,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;2 från Sverige&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;differentierade egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;för olika kategorier av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;läkemedel (tiered co-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;payments)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td311"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td309"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td315"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;518&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_519"&gt;
&lt;DIV id="p519dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339519x1.jpg/" id="p519img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1213 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1214 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1223 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;”&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft298"&gt;The diversity of interventions and outcomes addressed across studies and differences in settings, populations and comparisons made it difficult to summarise results across studies. Cap and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; polices may reduce the use of medicines and reduce medicine expenditures for health insurers. However, they may also reduce the use of &lt;NOBR&gt;life-sustaining&lt;/NOBR&gt; medicines or medicines that are important in treating chronic, including symptomatic, conditions and, consequently, could increase the use of healthcare services. Fixed &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; with a ceiling and tiered fixed &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; may be less likely to reduce the use of essential medicines or to increase the use of healthcare services.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1224 ft273"&gt;Ogbechie och medförfattare, 2015 (20)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p1225 ft106"&gt;31 artiklar totalt (28 unika interventioner)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;Icke-randomiserade&lt;/NOBR&gt; experimentella studier (quasi- experimental) som studerade longitudinella förändringar i priser och utvärderade effekter före och efter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft106"&gt;Studier från bl.a. Kanada, USA och Nya Zeeland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p1226 ft106"&gt;Inga begränsningar när det gäller population&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;Incentive-based&lt;/NOBR&gt; health insurance designs: Genom att konsumenten behöver betala en lägre andel av kostnaden för vissa läkemedel ökar incitamenten att välja dessa läkemedel. De flesta studerade differentierade egenavgifter (”tiered formularies”, 19 studier) eller referenspriser (10 studier).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Effekten av differentiell kostnadsdelning för receptläkemedel på beteenden när det gäller läkemedelsanvändning (byte av läkemedel, följsamhet och användning), utgifter och hälsa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft280"&gt;Läkemedelsanvändning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1227 ft106"&gt;“Overall, the reviewed articles suggest that when faced with differential cost sharing, some patients will switch to the cheaper drug option, overall plans’ pharmacy spending decreases, and overall patients’ OOP pharmacy spending increases. Although these findings may appear to be in conflict, they suggest that some patients continue using the more expensive option, which results in high OOP expenditures. Reports on patients’ adherence were mixed but suggestive of decreased adherence to the more expensive option. Similarly, most articles found decreases in utilization of the expensive option. However, on balance, the articles were inconclusive on the overall treatment adherence.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft280"&gt;Hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1228 ft106"&gt;“Only 8 articles examined any health outcomes, and 6 of these found no changes in the studied health outcome measures (Figure 4). All 6 articles that assessed ED visits and 5 of 6 that assessed &lt;NOBR&gt;in-patient&lt;/NOBR&gt; hospitalizations found no change compared to controls after the differential &lt;NOBR&gt;drug-pricing&lt;/NOBR&gt; intervention.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;519&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_520" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:55px;left:453px;z-index:-1;width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339520x1.jpg/" style="width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p1229 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr33 td320"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td321"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td266"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td323"&gt;&lt;P class="p662 ft273"&gt;Viswanathan och medförfattare, 2012 (17)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Totalt 5 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Konsumenter av primär- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekten av minskade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;1 RCT&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;specialisttjänster inom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;egenavgifter på följsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;4 kohorter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft278"&gt;öppenvård samt i en hem-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p662 ft278"&gt;till läkemedel och andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;eller samhällsbaserad kontext&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;utfall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="height: 25px;" class="td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 25px;" class="td262"&gt;&lt;P class="p797 ft106"&gt;Endast studier från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr32 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Minskade patientutgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="height: 25px;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;genom lägre egenavgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;läkemedel eller bättre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;täckning av receptläkemedel i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;patienternas försäkring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Inkluderade studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;fokuserade på egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;för läkemedel för behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;av kardiovaskulär sjukdom,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;diabetes och/eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;respiratoriska sjukdomar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td305"&gt;&lt;P class="p662 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;“Among interventions to improve medication adherence at the policy level, we found robust&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;evidence that reduced &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; expenses improved medication adherence across clinical&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;conditions.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td321"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;RCT &lt;/SPAN&gt;= Randomised Controlled Trial; &lt;SPAN class="ft273"&gt;OOP &lt;/SPAN&gt;= &lt;NOBR&gt;Out-Of-Pocket&lt;/NOBR&gt; costs (patientavgifter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 330px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;520&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_521" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:382px;z-index:-1;width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339521x1.jpg/" style="width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 483px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 407px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 74px;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 11px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;"&gt;Översikter som undersökte egenavgifter för läkemedel riktade till patienter med kroniska sjukdomar eller med andra specifika sjukdomar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft268"&gt;Tretton översikter undersökte påverkan av egenavgifter för läkemedel riktade till patienter med kroniska sjukdomar eller andra specifika sjukdomar (Tabell 3 och 4). Översikterna har alla sammanställt vilka studier som undersökt sambandet mellan nivå på egenavgifter och följsamhet till läkemedelsbehandling inom något av följande områden: kroniska sjukdomar generellt, diabetes, hypertoni, multipel skleros, reumatoid artrit, kardiovaskulär sjukdom och cancer. Slutsatserna från dessa översikter var generellt att det finns ett samband mellan högre egenavgifter och sämre följsamhet till läkemedelsbehandling.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft191"&gt;I flera av översikterna var patientutgifter eller egenavgifter bara en av flera faktorer som undersöktes för korrelation med följsamhet &lt;NOBR&gt;(23-27).&lt;/NOBR&gt; Analys av patientutgifter eller egenavgifter som riskfaktorer fanns i vissa fall bara med i en liten del av studierna.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 22px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;Fyra av översikterna undersökte också hur egenavgifter för läkemedel påverkade patienternas hälsa eller efterfrågan av annan vård &lt;NOBR&gt;(28-31).&lt;/NOBR&gt; Gourzoulidis och medarbetare identifierade tre studier som undersökte sambandet mellan egenavgifter för läkemedel och nyttjandet av annan vård&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft268"&gt;(28). Två av studierna visade inget signifikant samband mellan förändringar i egenavgifter och akutvårdsbesök, vårdbesök, inläggningar på sjukhus och laboratorietest/diagnostiska test. Den tredje studien visade ett statistiskt samband mellan egenavgifter och en ökning i akutvårdsbesök. Endast en studie undersökte egenavgifters påverkan på hälsoutfall, vilken visade ett samband mellan ökade läkemedelskostnader och ökat HbA1c i en diabetespopulation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1161 ft191"&gt;Mann och medarbetare identifierade två studier som rapporterade egenavgifters påverkan på kliniska utfallsmått (29). En av studierna (en RCT) visade ett samband mellan att vara helförsäkrad mot läkemedelsavgifter och lägre blodtryck, jämfört med försäkringslösningar som krävde egenavgifter. En annan studie (en avbruten tidsserieanalys) visade inga skillnader i överlevnad, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller i angina (kärlkramp) i samband med en förändring av egenavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft191"&gt;Tang och medarbetare gjorde en översikt av studier som undersökte hur ett försäkringsupplägg med selektiv minskning eller borttagning av egenavgifter för läkemedel som bedömdes ha stort värde &lt;NOBR&gt;(value-based&lt;/NOBR&gt; insurance design) påverkade följsamhet till behandling, kliniska utfallsmått samt vårdnyttjande (30). Endast en studie vardera identifierades för påverkan på kliniska utfallsmått och på vårdnyttjande.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 17px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 16px;"&gt;Doshi och medarbetare gjorde en sammanställning av studier som studerade egenavgifter för specialistläkemedel (31). Författarnas slutsats var att högre&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;521&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_522" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:65px;z-index:-1;width:419px;height:700px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339522x1.jpg/" style="width:419px;height:700px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 71px;padding-right: 95px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;" class="ft191"&gt;egenavgifter påverkade användningen av specialistläkemedel negativt men de identifierade inga studier som hade undersökt påverkan på nyttjande av annan vård eller hälsa.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 86px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Tabell 3. &lt;/SPAN&gt;Översikter som undersökt påverkan av egenavgifter för läkemedel hos patienter med kroniska sjukdomar (endast översikter som tillkommit sedan den tidigare sammanställningen)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 15px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p113 ft274"&gt;Inkluderade studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p662 ft274"&gt;Studerade samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td253"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Intervention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td255"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td256"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Aziz och medförfattare, 2016 (32)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td257"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 21 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Patienter med kroniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td260"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekten av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;6 retrospektiva kohorter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;sjukdomar eller tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;läkemedelskostnader eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 longitudinell studie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft278"&gt;betalningssystem på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;System för betalning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;patienters följsamhet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;11 tvärsnittsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 &lt;NOBR&gt;före-efter&lt;/NOBR&gt; kohort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;läkemedelskostnader:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Patientutgifter eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 observationsstudie med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft282"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;egenavgifter &lt;NOBR&gt;(”out-of-pocket&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;kontrollgrupp &lt;NOBR&gt;(claim-based)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;expenditure” eller ”co-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 ingen studiedesign nämnd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;payment”),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;försäkringsförmåner (”drug&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;17 från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;coverage” eller ”insurance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;2 från Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;benefit”), restriktion gällande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;antal gratis receptuttag per&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Indien&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;månad (”caps”),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 från Finland&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;läkemedelssubventioner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td264"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td266"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1168 ft106"&gt;“Our review found that high &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; expenditure and lack of or no prescription drug coverage are strongly associated with reduction of patients’ adherence to medication. Although reduction in &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; medication expenditure may improve patients’ adherence to medication, the nonadherence rate among patients who received medication at no cost was found to be high especially in nonsevere disease.”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Gourzoulidis och medförfattare, 2017 (28)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 419px;margin-left: 65px;margin-top: 3px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 38 studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Patienter med kroniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td260"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekten av egenavgifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Till största del retrospektiva&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;sjukdomar (mestadels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;resursförbrukning, hälsa och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;kohortstudier från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;diabetes och hjärtsvikt)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;ekonomiska utfallsmått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft278"&gt;direkt (6 studier), effekten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Förändringar i egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;av egenavgifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;följsamhet till läkemedel (11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;för läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;studier), och effekten av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;följsamhet till läkemedel på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;resursförbrukning, hälsa och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;ekonomiska utfallsmått (29&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;studier)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td264"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td266"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;522&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_523" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:419px;height:703px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339523x1.jpg/" style="width:419px;height:703px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 76px;padding-right: 173px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 4px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“the results of our systematic review revealed that there is no strong evidence demonstrating a direct effect of &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; changes on health and economic outcomes in patients with DM and HF. However, there is moderate evidence indicating that &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; increases may result in lower medication adherence, which in turn may lead to poorer health outcomes and higher total healthcare expenses. Thus, it can be mentioned that &lt;NOBR&gt;co-payments&lt;/NOBR&gt; could have an indirect impact on outcome.”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Lee och medförfattare, 2013 (33)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 399px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1225 ft106"&gt;Totalt 13 observationsstudier varav 11 studier med kontrollgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft106"&gt;Samtliga från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 258px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 258px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Hela befolkningen men de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekterna av lägre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;identifierade studierna gällde&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;egenavgifter för läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;läkemedel för kroniska&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;på följsamhet (adherence)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft283"&gt;sjukdomar (diabetes och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;till läkemedel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;hypertoni var vanligast)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;medicinska utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Minskning av egenavgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr7"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;läkemedel inom program för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;”Value-Based&lt;/NOBR&gt; Insurance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Design” (VBID). Minskningen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;av egenavgifter gick från 25&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;till 100 procent per recept.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“We identified thirteen studies assessing the effects of VBID programs and found that the programs were consistently associated with improved adherence (average change of 3.0 percent over one year), as well as with lower &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; spending for drugs. In the studies we reviewed, providing more generous coverage did not lead to significant changes in overall medical spending for patients and insurers.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft273"&gt;Mann och medförfattare, 2014 (29)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 392px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Totalt 11 studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft106"&gt;2 separata rapporter för 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;RCT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft106"&gt;4 avbrutna tidsserier&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft298"&gt;kontrollerade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;före-efter&lt;/NOBR&gt; studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft106"&gt;7 från USA&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft106"&gt;3 från Kanada&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft106"&gt;1 från Taiwan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 126px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Patienter med kardiovaskulär kronisk sjukdom (8 av 11 studier fokuserade på äldre patienter)&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;Läkemedelsförsäkring (vs. ingen läkemedelsförsäkring) och varierande nivåer på andelen av läkemedels- kostnaderna som betalas av patienten &lt;NOBR&gt;(co-payment,&lt;/NOBR&gt; deductible, caps, maximum &lt;NOBR&gt;out-of&lt;/NOBR&gt; pocket expenditure)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 16px;padding: 0px;border:none;width: 109px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Effekten av läkemedelsförsäkring och andelen av kostnaderna som patienten betalar på följsamhet till läkemedelsbehandling (medication adherence), samt kliniska och ekonomiska utfallsmått&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 3px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser: &lt;/SPAN&gt;“Our review shows that providing drug insurance to those with or at risk for cardiovascular disease who have no insurance improves drug adherence. The impact of cost sharing strategies is less certain, though patient cost sharing in people of lower socioeconomic status may adversely impact adherence. Policy makers should be aware that &lt;NOBR&gt;co-payments&lt;/NOBR&gt; and deductibles, while reducing cost for the payer, may influence medication adherence and ultimately health outcomes – especially for those of lower socioeconomic status.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft106"&gt;DM = Diabetes Mellitus; HF = Heart Failure&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 21px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;523&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_524" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:690px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339524x1.jpg/" style="width:419px;height:690px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 86px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Tabell 4. &lt;/SPAN&gt;Översikter som undersökt påverkan av egenavgifter för läkemedel riktade till specifika sjukdomar (endast översikter som tillkommit sedan den tidigare sammanställningen)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 419px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td250"&gt;&lt;P class="p113 ft274"&gt;Inkluderade studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p662 ft274"&gt;Population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td252"&gt;&lt;P class="p662 ft274"&gt;Studerade samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td253"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td254"&gt;&lt;P class="p662 ft274"&gt;Intervention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td255"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td256"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Bestvina och medförfattare, 2014 (34)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td257"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td258"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 55 studier (endast 3&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Patienter under&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td260"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Påverkan av patientutgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;som undersöker sambandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;cancerbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;och egenavgifter på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;mellan egenavgifter och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;patienters följsamhet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;följsamhet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Egenavgifter &lt;NOBR&gt;(co-payment)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;läkemedelsbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;läkemedelsbehandling)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Saknas information om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;studiedesign&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Endast studier från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td263"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td264"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td266"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 89px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“Even when significant coping strategies are adopted, &lt;NOBR&gt;cost-related&lt;/NOBR&gt; medication nonadherence is common among cancer patients. For example, in order to save money and make prescriptions last longer, cancer patients reported taking less prescription medication than prescribed (20%), only partially filling a prescription (19%) or not filling a prescription altogether (20%). Neugut et al. found that breast cancer patients with prescription drug co- payments greater than US$30 per month were more likely to be nonadherent to their aromatase inhibitors. Similarly, Dusetzina et al. found that patients with higher &lt;NOBR&gt;co-payments&lt;/NOBR&gt; were more likely to discontinue or be nonadherent to oral anticancer treatment for chronic myeloid leukemia compared with those with lower &lt;NOBR&gt;co-payments.&lt;/NOBR&gt; “&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;padding-right: 82px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“Studies also suggest that patient adherence to medications is influenced by the size of patient &lt;NOBR&gt;co-payments.”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Davies och medförfattare, 2013 (24)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 396px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 141px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Totalt 17 studier varav&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 24px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;2 retrospektiva studier som undersöker sambandet mellan egenavgifter och följsamhet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;Båda studierna från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 255px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 255px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Patienter med typ 1 eller typ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Riskfaktorer för låg&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;2 diabetes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;följsamhet (adherence) till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;insulinbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Lägre eller helt borttagna&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;egenavgifter (genom byte av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;försäkringsplan)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 3px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 95px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“Two studies, both conducted in the USA, assessed the effects of changing the type of insurance plan on adherence. Both studies showed improved adherence to insulin therapy after changing from a traditional &lt;NOBR&gt;three-tier&lt;/NOBR&gt; formulary to a &lt;NOBR&gt;value-based&lt;/NOBR&gt; insurance design, an insurance scheme in which &lt;NOBR&gt;co-payments&lt;/NOBR&gt; are reduced or even eliminated for highly effective preventive medications.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 66px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;524&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_525" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 65px 72px;padding: 0px;border: none;width: 552px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:55px;left:387px;z-index:-1;width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339525x1.jpg/" style="width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p267 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p1169 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 342px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p1170 ft101"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr5 td271"&gt;&lt;P class="p1170 ft101"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Doshi och medförfattare, 2016 (31)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 19 observationsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;Läkemedel eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;Effekten av egenavgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;(13 tvärsnittsstudier)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;läkemedelsklasser som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;specialistläkemedel på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;8 RA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;godkänts för behandling av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;åtminstone ett av utvalda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;8 cancer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft283"&gt;reumatoid artrit (RA),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p267 ft283"&gt;utfallsmått (användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft283"&gt;multipel skleros (MS) eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p267 ft283"&gt;eller utgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;9 MS&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;cancer, och uppfyller tidigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;specialistläkemedel,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;uppsatta högkostnads-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;användning av eller utgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Ingen information om vilka&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;kriterier för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;för andra vårdtjänster,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;länder studierna är gjorda i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;specialistläkemedel i&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;hälsa)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft278"&gt;kombination med ytterligare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;ett kriterium för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;specialistläkemedel (t.ex.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;komplex molekyl).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;Egenavgifter (cost sharing, co-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;payment, coisnsurance) eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;patientutgifter för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;specialistläkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Användning av specialistläkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;“Evidence to date generally indicates reductions in specialty drug utilization associated with&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;higher cost sharing, with effects varying by type of disease and specialty drug use outcome.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;We have identified several gaps in the evidence base that, if addressed, would help inform&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;future specialty drug &lt;NOBR&gt;cost-sharing&lt;/NOBR&gt; policies.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Användning av andra vårdtjänster och hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr16 td289"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;“We found no studies examining the impact of specialty drug cost sharing on medical&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;utilization, spending, or health outcomes.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 285px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p266 ft273"&gt;Heidari och medförfattare, 2018 (35)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr26"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr0"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;Totalt 6 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Patienter med reumatoid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;Sambandet mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;2 retrospektiva kohortstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;artrit (RA) över 18 års ålder&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;patientutgifter &lt;NOBR&gt;(out-of-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;2 tvärsnittsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p267 ft278"&gt;pocket costs) och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr35 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Patientutgifter &lt;NOBR&gt;(out-of-pocket&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p267 ft283"&gt;följsamhet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;1 retrospektiv studie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p267 ft288"&gt;läkemedelsbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;1 prospektiv kohortstudie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft288"&gt;costs, OOP): den del av de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p267 ft106"&gt;(medication adherence)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr19"&gt;&lt;P class="p24 ft287"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;totala hälso- och sjukvårds-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr25"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr36"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;Endast studier från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;kostnaderna som betalas av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;patienten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td289"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser: “&lt;/SPAN&gt;Published data indicated that in patients with RA, higher OOP costs&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;was associated with &lt;NOBR&gt;non-adherence&lt;/NOBR&gt; to the prescribed RA medication. Studies conducted on&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;the relationship of medication adherence and OOP costs are scarce and limited to the USA.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;Therefore, it would be beneficial for health policy makers in every country to find the right&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td289"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;cost-sharing&lt;/NOBR&gt; amount so OOP costs do not affect adherence whilst at the same time ensuring&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 286px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;costs are not an intolerable burden for providers and insurers.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;525&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_526" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:55px;left:453px;z-index:-1;width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339526x1.jpg/" style="width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 486px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 486px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td127"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p1229 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr33 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 277px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft101"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td307"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td268"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td14"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td308"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td274"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Lemstra och medförfattare, 2012 (23)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Totalt 67 studier varav&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Patienter med kardiovaskulär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Riskindikatorer för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;6 retrospektiva kohortstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;sjukdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;patienter inte följer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;undersökt egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;(nonadherence) behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Egenavgifter vid uttag av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;med statinläkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;5 från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;statiner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;1 från Kanada&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p266 ft106"&gt;“Among 6 studies with a total sample size of 884,643, patients required to make a co-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;payment when their statin medications were dispensed were 28% more likely than others to&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td317"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;be nonadherent (rate ratio &lt;SPAN style="font: 10px 'Cambria Math';line-height: 13px;"&gt;= &lt;/SPAN&gt;1.28; 95% CI, &lt;NOBR&gt;1.09-1.50).”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;“Among observational studies, 49.0% of patients were adherent to statin medications at 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;year of &lt;NOBR&gt;follow-up,&lt;/NOBR&gt; in comparison with 90.3% of patients in randomized trials. After&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;metaanalysis, only 6 variables were associated with nonadherence to statin medications:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;primary prevention, new statin users, &lt;NOBR&gt;co-payment,&lt;/NOBR&gt; lower income status, fewer than 2 lipid&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;tests performed, and not having hypertension.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Mathes och medförfattare, 2014 (25)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr4"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Totalt 22 studier (2 studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Vuxna patienter (&amp;gt;18 år) med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Faktorer som påverkar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;som undersöker egenavgifter)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;maligna neoplasier som tar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;följsamhet (adherence) till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Kvantitativa analyser av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;orala medel mot cancer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;behandling med orala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;korrelation mellan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;medel mot cancer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;exponering och följsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Patientutgifter &lt;NOBR&gt;(out-of-pocket&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;(inga interventionsstudier)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;costs) som en av de faktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;som har undersökts&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;De två studier som undersöker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;egenavgifter är från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td305"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;“The influence of &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; costs for OACA was analyzed in two studies. Higher &lt;NOBR&gt;out-of&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;pocket costs seem to be negatively associated with adherence. One study showed statistically&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;significant results with large effect sizes in favor of this effect direction.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;“Age, ethnic status, social support, depression, intake of aromatase inhibitors, number of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;different medications, and out &lt;NOBR&gt;of-pocket&lt;/NOBR&gt; costs seem to have an effect on adherence. The&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;remaining factors either showed mostly no influence or a clear conclusion is not possible,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;because the results differed between studies. Due to the heterogeneity no general conclusions&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr11 td316"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;for all factors, – also for those emphasized above can be made that can be applied to all&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;indications, medications, settings, countries etc.”&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p47 ft273"&gt;Murphy och medförfattare, 2012 (26)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Totalt 24 studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Kvinnliga patienter som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Faktorer som korrelerar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Oklart vilka av dessa som har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;överlevt bröstcancer och som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;med följsamhet (adherence&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;studerat ökade egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;påbörjat tilläggsbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;and persistence) till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;med hormoner efter att ha&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft283"&gt;tilläggsbehandling med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;genomgått primärbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;hormoner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;för bröstcancer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Ökade patientavgifter &lt;NOBR&gt;(out-of-&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td322"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td265"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;pocket costs)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td287"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 19px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;526&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_527" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 871px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:492px;height:818px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339527x1.jpg/" style="width:492px;height:818px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1213 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 150px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser: &lt;/SPAN&gt;“Extremes of age (older or younger), increasing &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; costs, &lt;NOBR&gt;follow-up&lt;/NOBR&gt; care with a general practitioner (vs. oncologist), higher CYP2D6 activity, switching from one form of therapy to another, and treatment side effects were negatively associated with adherence and/or persistence. Taking more medications at baseline, referral to an oncologist, and earlier year at diagnosis were positively associated with adherence and/or persistence.”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Tang och medförfattare, 2014 (30)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 1px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 389px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 10px 'Calibri';line-height: 14px;"&gt;Totalt 10 studier varav 1 RCT&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft106"&gt;1 avbruten tidsserie&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 34px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft299"&gt;kontrollerade &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;före-och-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;efter-studier&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft106"&gt;Alla från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 247px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 247px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Patienter med kardiovaskulär&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Påverkan av &lt;NOBR&gt;V-BID&lt;/NOBR&gt; på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;kronisk (CV) sjukdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;följsamhet till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;(hypertoni, dyslipidemi,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;läkemedelsbehandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;diabetes, kranskärlssjukdom,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;(medication adherence),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;hjärtsvikt, eller stroke)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;kliniska utfallsmått och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;”Value-based&lt;/NOBR&gt; insurance&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;sjukvårdskostnader&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;design (VBID)”: Selektiv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;minskning eller borttagning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft283"&gt;av egenavgifter för läkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;som bedömts vara ha stort&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;värde som behandling av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;kronisk sjukdom&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td282"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;" class="tr18"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 2px 0px 0px 79px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 139px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“We found 10 studies that evaluated 9 interventions which compared &lt;NOBR&gt;V-BID&lt;/NOBR&gt; with no differential lowering of drug &lt;NOBR&gt;co-payments&lt;/NOBR&gt; in patients with &lt;NOBR&gt;CV-related&lt;/NOBR&gt; chronic diseases. Although &lt;NOBR&gt;V-BID&lt;/NOBR&gt; was consistently associated with an increase in medication adherence of 2 to 5 percentage points across all studies, including the sole randomized trial, the evidence of impact of &lt;NOBR&gt;V-BID&lt;/NOBR&gt; on clinical outcomes was far more limited, with only 1 study evaluating this. Though this study showed no difference in the primary clinical outcome, there was a decrease in adverse clinical secondary outcomes. Furthermore, the combined role of disease management and &lt;NOBR&gt;V-BID&lt;/NOBR&gt; is unclear.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft273"&gt;Van der Laan och medförfattare, 2017 (27)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 79px;padding: 0px;border:none;width: 404px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 10px 'Calibri';line-height: 14px;"&gt;Totalt 44 studier varav 26 tvärsnittsstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft106"&gt;11 retrospektiva studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft106"&gt;5 prospektiva studier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft106"&gt;2 kohortstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft106"&gt;35 av 44 studier från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;Patienter med hypertoni &lt;SPAN style="font: 10px 'Cambria Math';line-height: 17px;"&gt;⩾&lt;/SPAN&gt;18 år och som bor i ett västerländskt land och använder antihypertensiva läkemedel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft106"&gt;Högre egenavgifter&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 4px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 120px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Faktorer som associeras med att patienter inte följer &lt;NOBR&gt;(non-adherence)&lt;/NOBR&gt; sin behandling med antihypertensiva läkemedel&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 79px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“Higher &lt;NOBR&gt;co-payment,&lt;/NOBR&gt; side effects and a poor &lt;NOBR&gt;patient–provider&lt;/NOBR&gt; relationship were whenever studied consistently associated with antihypertensive medication &lt;NOBR&gt;non-adherence.&lt;/NOBR&gt; Higher co- payment was identified in three studies using a retrospective study design. These studies included a significant sample of patients and used pharmacy refill data to measure medication adherence. &lt;NOBR&gt;Co-payment&lt;/NOBR&gt; was defined as higher levels of fixed amounts that patients were obliged to pay for their medication or a recent increase of &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; for Medication. Based on the methodological quality assessment two of these studies were rated as moderate and one study as strong.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;OACA &lt;/SPAN&gt;= Oral Anticancer Agents&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 12px 0px 0px 474px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;527&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_528" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:452px;z-index:-1;width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339528x1.jpg/" style="width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1134 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 15px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;font: bold 13px 'Times New Roman';line-height: 16px;"&gt;Översikter som undersökte egenavgifter för läkemedel riktade till särskilt utsatta grupper&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 19px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft191"&gt;Sex översikter (Tabell 5) fokuserade på egenavgifters påverkan på efterfrågan av läkemedel hos särskilt utsatta grupper, såsom äldre och socioekonomiskt utsatta &lt;NOBR&gt;(36-41).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 2px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;Tre av översikterna fokuserade helt på grupper som täcktes av Medicare Part D, vilket är en separat läkemedelsförsäkring kopplad till det amerikanska sjukförsäkringsprogrammet Medicare &lt;NOBR&gt;(36-38).&lt;/NOBR&gt; De som omfattas av försäkringen är personer som är minst 65 år eller har någon form av funktionell nedsättning. Försäkringen minskar patienternas utgifter genom att den täcker en viss andel av kostnaden för godkända läkemedel. Översikten av Park och medarbetare (38) är en uppdatering av översikten av Polinski och medarbetare (37).&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 17px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft191"&gt;Alla översikterna drog slutsatsen att nivån på egenavgifter påverkade följsamheten till läkemedelsbehandling. Pimentel och medarbetare sammanställde även studier som undersökte hur de minskade egenavgifterna som medföljde Medicare Part D påverkade kliniska utfallsmått bland patienter med kroniska sjukdomar eller funktionella nedsättningar som fick vård på vårdhem (36). Översiktens slutsats var att påverkan på kliniska utfallsmått var oklar men att resultat från vissa av studierna tydde på oavsiktliga negativa konsekvenser för patienternas hälsa till följd av försäkringens utformning och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;padding-right: 8px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Tabell 5&lt;/SPAN&gt;. Översikter som undersökt påverkan av egenavgifter för läkemedel hos särskilt utsatta grupper, såsom äldre och socioekonomiskt utsatta (endast översikter som tillkommit sedan den tidigare sammanställningen)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td296"&gt;&lt;P class="p113 ft274"&gt;Inkluderade studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td251"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Population&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td297"&gt;&lt;P class="p662 ft274"&gt;Studerade samband&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td298"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td254"&gt;&lt;P class="p47 ft274"&gt;Intervention&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td299"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #e4eef3 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p113 ft273"&gt;Choi och medförfattare, 2018 (41)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr2"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 9 studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Vuxna (medelålder ≥60 år)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td280"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Faktorer som associeras&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;(6 inkluderade i &lt;NOBR&gt;meta-analys)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;med typ 1 eller typ 2 diabetes&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;med “medication&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;5 retrospektiva kohorter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 11px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft278"&gt;engagement” (uppgifter om&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Faktorer relaterade till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;receptförnyelse,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 tvärsnittsstudie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft288"&gt;självrapporterade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td302"&gt;&lt;P class="p24 ft294"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft286"&gt;patienten, läkemedel, hälso-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;instrument, och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td302"&gt;&lt;P class="p24 ft297"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;och sjukvårdsystemet och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td302"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;75% av studierna från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td283"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;dosmonitorering)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;vårdaktörer. Patientutgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;&lt;NOBR&gt;(out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; spending)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;ingick bland faktorer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;relaterade till hälso- och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td302"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;sjukvårdssystemet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td283"&gt;&lt;P class="p24 ft233"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td303"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td287"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Times New Roman';line-height: 3px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;528&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_529" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:700px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339529x1.jpg/" style="width:420px;height:700px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;margin-left: 3px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 80px;padding-right: 173px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 139px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“Findings from metaanalysis show that women (odds ratio [OR], 0.92; 95% CI, &lt;NOBR&gt;0.86-0.97),&lt;/NOBR&gt; those with depression (OR, 0.73; 95% CI, &lt;NOBR&gt;0.62-0.87),&lt;/NOBR&gt; and those with higher &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; spending for prescription drugs (OR, 0.87; 95% CI, &lt;NOBR&gt;0.80-0.94)&lt;/NOBR&gt; were less likely to take diabetes medication when compared with men, those without depression, and those with lower &lt;NOBR&gt;out-of-&lt;/NOBR&gt; pocket costs, respectively.”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 144px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“Of 9 studies that examined the relationship between high &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; pharmacy costs and medication engagement among older adults with diabetes, 6 met criteria for inclusion in the &lt;NOBR&gt;meta-analysis.&lt;/NOBR&gt; Figure 4 represents data from 390 074 older adults who participated in these studies. According to a random effects model, older adults with high &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; pharmacy costs were 13% less likely to take medication as prescribed (OR, 0.87; 95% CI, &lt;NOBR&gt;0.80-0.94).”&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Pimentel och medförfattare, 2013 (36)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 420px;margin-top: 2px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td258"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 19 studier (11&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Medicare Part &lt;NOBR&gt;D-mottagare&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Läkemedelsförsäkringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;kvantitativa)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;som har kroniska sjukdomar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;påverkan på kostnader för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;5 tvärsnittsstudier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;eller funktionella&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;boende i vårdhem (LTC),&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr4 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;3 &lt;NOBR&gt;icke-randomiserade&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;nedsättningar och får&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;vårdaktörer och finansiärer;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;medicinsk och stöttande vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr17 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;täckning och användning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;experimentella studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;i andra kontexter än i sitt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;receptläkemedel; samt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr2 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 prospektiv studie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;hem, med specifikt fokus på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;kliniska och administrativa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 &lt;NOBR&gt;fall-kontroll&lt;/NOBR&gt; studie&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;vårdhem &lt;NOBR&gt;(long-term&lt;/NOBR&gt; care,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;utfallsmått&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;1 studie med paneldesign&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;LTC, residents).&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td268"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Enbart studier från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Medicare Part D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td268"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td264"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td265"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td274"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 140px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser: &lt;/SPAN&gt;“In the seven years since its implementation, Part D decreased &lt;NOBR&gt;out-of-&lt;/NOBR&gt; pocket costs among enrolled nursing home residents and potentially increased costs borne by LTC facilities. Coverage of prescription drugs frequently used by older adults was adequate, except for certain drugs and alternative formulations of importance to LTC residents. The use of medications that raise safety concerns was decreased, but overall drug utilization may have been unaffected. Although there was uncertain impact on clinical outcomes, quantitative studies demonstrated evidence of unintended health consequences.”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Park och medförfattare, 2017 (38) Uppdatering av Polinski, 2011(37)&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 420px;margin-top: 2px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td258"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Totalt 65 studier&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td259"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Personer som är minst 65 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Läkemedelsförsäkringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Mestadels&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;eller har någon form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;effekt på läkemedels-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;observationsstudier med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;funktionell nedsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;användning och patient-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;olika typer av kontrollgrupper&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;(mottagare av stöd från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;utgifter. Utöver att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft277"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft278"&gt;Medicare)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft278"&gt;identifiera studier som&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td261"&gt;&lt;P class="p113 ft106"&gt;Enbart studier från USA&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;tillkommit efter den tidigare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td262"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Medicare Part D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;översikten (Park och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;medförfattare 2010) har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;översikten fokuserat på ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;glapp i försäkringens&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft283"&gt;täckning av kostnader och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;försäkringens effekt på olika&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td261"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td262"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td268"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;subpopulationer&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td184"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td264"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td265"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td274"&gt;&lt;P style="font: 1px 'Calibri';line-height: 2px;" class="p24"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;529&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_530" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:662px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339530x1.jpg/" style="width:419px;height:662px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 82px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser: &lt;/SPAN&gt;“There is strong and robust evidence for increased drug utilization and decreased OOP costs across different medications, using a range of data sources and study designs. However, the generosity of beneficiaries’ &lt;NOBR&gt;pre–Part&lt;/NOBR&gt; D insurance and drug spending strongly moderated the program’s impact. We also found that the benzodiazepine exclusion decreased drug utilization and OOP costs. These findings are consistent with those from the prior systematic review (Polinski et al. 2010), although our findings demonstrate a longer term impact.”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Polinski och medförfattare, 2011 (37)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 72px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p1225 ft106"&gt;Totalt 19 observationsstudier med eller utan kontrollgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;Enbart studier från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 260px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 260px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Personer som är minst 65 år&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td166"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;Effekten av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;eller har någon form av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;läkemedelsförsäkringen på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;funktionell nedsättning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;under- och överanvändning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;(mottagare av stöd från&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;av specifika läkemedel och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Medicare)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td166"&gt;&lt;P class="p662 ft106"&gt;klasser&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Medicare Part D&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 136px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td166"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 69px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 3px;padding-right: 91px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;“Increasing drug coverage led to greater use of underused essential medications and inappropriate, or overused, medications under Medicare Part D. Despite efforts to have it do so, the Part D benefit did not sufficiently discriminate between essential and nonessential medication use.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft273"&gt;Shenolikar och medförfattare, 2011 (40)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 7px 0px 0px 72px;padding: 0px;border:none;width: 406px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft290"&gt;Totalt 47 studier varav 6 deskriptiva studier&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;Majoriteten av resterande är tvärsnittsstudier&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;Enbart studier från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 127px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;Äldre ( ≥65 år) mottagare av stöd från Medicare&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 7px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;Inga övriga restriktioner när det gäller populationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;Nivån på försäkringsskydd för läkemedelskostnader (fullt skydd, delvis skydd eller inget skydd, ”caps”, etc.) eller olika typer av kostnadsfördelning (fasta egenavgifter eller att patienten betalar en viss andel av kostnaden etc.)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 15px;padding: 0px;border:none;width: 122px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Effekten av nivån på försäkringsskydd för läkemedelskostnader (24 studier) eller av olika former av kostnadsfördelning (19 studier) på läkemedelsanvändning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 6px 0px 0px 72px;padding: 0px;border:none;width: 390px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser: “&lt;/SPAN&gt;Based on the available research previously published, this review suggests that more restrictive drug coverage— or formulary strategies that are intended to curb patient demand for drug therapies by increasing the cost borne by the patient or by providing incentives to select lower cost &lt;NOBR&gt;alternatives—in&lt;/NOBR&gt; the elderly leads to decreased utilization of drug therapies.”&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 81px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;530&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_531" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:359px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339531x1.jpg/" style="width:420px;height:359px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 77px;padding-right: 173px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;" class="ft273"&gt;Sinnott och medförfattare, 2013 (39)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 4px 0px 0px 7px;padding: 0px;border:none;width: 396px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 3px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 142px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft106"&gt;Totalt 7 studier&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 35px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft298"&gt;kontrollerade före- och efterstudier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft298"&gt;kohortstudier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft106"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft298"&gt;retrospektiva kohortstudier&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;Enbart studier från USA&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 254px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 254px;font: 10px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Offentligt försäkrade&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;Egenavgifters påverkan på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;populationer, vilka omfattar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;följsamhet till behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;vissa särskilt utsatta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft106"&gt;med receptläkemedel&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;patientgrupper som äldre&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;individer eller grupper med&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft283"&gt;låg inkomst, och som kan vara&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft289"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;särskilt känsliga för påverkan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;av egenavgifter på följsamhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;till behandling&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;Införande eller ökning av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr32"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft106"&gt;egenavgifter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td282"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 3px 0px 0px 6px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;Författarnas slutsatser: “&lt;/SPAN&gt;This &lt;NOBR&gt;meta-analysis&lt;/NOBR&gt; showed an 11% increased odds of &lt;NOBR&gt;non-adherence&lt;/NOBR&gt; to medicines in publicly insured populations involved in a system where &lt;NOBR&gt;co-payments&lt;/NOBR&gt; for medicines are required. Reductions in adherence to medications, especially essential medicines, can be detrimental to health status and causes increases in expenditure via hospital admissions. Hence, the results of this metaanalysis should be taken into account at a policy and health systems level to aid in striking a balance between the financial benefits and financial repercussions of &lt;NOBR&gt;cost-sharing&lt;/NOBR&gt; policies.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft106"&gt;&lt;SPAN class="ft273"&gt;LTC &lt;/SPAN&gt;= &lt;NOBR&gt;Long-Term&lt;/NOBR&gt; Care; &lt;SPAN class="ft273"&gt;OOP &lt;/SPAN&gt;= &lt;NOBR&gt;Out-Of-Pocket&lt;/NOBR&gt; costs (patientavgifter)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft269"&gt;Projektgrupp&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-right: 149px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft191"&gt;Detta svar är sammanställt av Emelie Heintz (projektledare och hälsoekonom) och Christel Hellberg (projektledare) vid SBU. Johanna Wiss (hälsoekonom) har bidragit i relevansgranskningen av fulltexter.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 272px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 150px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;531&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_532" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:411px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339532x1.jpg/" style="width:419px;height:411px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1148 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft269"&gt;Litteratursökning&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;"&gt;PubMed via NLM &lt;NOBR&gt;2018-03-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;font: bold 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-payments&lt;/NOBR&gt; in health care&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 419px;margin-left: 66px;margin-top: 3px;font: 9px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p47"&gt;Search terms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p26"&gt;Items found&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;Intervention:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;(((((((("Drug Costs"[Mesh]) OR "Direct Service Costs"[Mesh]) OR "Cost&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p264 ft101"&gt;37139&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Sharing"[Mesh]) OR "Prescription Fees"[Mesh]) OR "Fees and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Charges"[Mesh:NoExp]) OR "Fees, Medical"[Mesh]) OR "Fees,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Pharmaceutical"[Mesh]) OR "Rate Setting and Review"[Mesh]) OR &lt;NOBR&gt;"Single-Payer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;System"[Mesh]&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;co-payment*[tiab]&lt;/NOBR&gt; OR (cap[tiab] AND (payment[ti] OR cost[ti])) OR prescription&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p264 ft101"&gt;10399&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;cap[tiab] OR capped prescription[tiab] OR drug benefit cap*[tiab] OR Out of&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;pocket[tiab] OR affordability[tiab] OR prescription charge[tiab] OR cost burden[tiab]&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;OR cost ceiling[tiab] OR payment limit*[tiab] OR cost sharing[tiab] OR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;coinsurance[tiab] OR &lt;NOBR&gt;co-insurance[tiab]&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p47"&gt;1 or 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p264"&gt;45632&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;Study types:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;" class="p47"&gt;systematic [sb]&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p264 ft101"&gt;356360&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1174 ft101"&gt;Limits:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Arial';margin-left: 26px;line-height: 10px;"&gt;Filters: &lt;/SPAN&gt;Publication date from 2011/09/01 to 2018/12/31&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 406px;margin-left: 73px;margin-top: 7px;font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p24"&gt;Final 3 AND 4 AND 5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p25"&gt;539&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;[MeSH] = Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below this term in the MeSH hierarchy&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;[MeSH:NoExp] = Does not include terms found below this term in the MeSH hierarchy&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 346px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;[MAJR] = MeSH Major Topic [TIAB] = Title or abstract [TI] = Title&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 394px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;[AU] = Author [TW] = Text Word&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;Systematic[SB] = Filter for retrieving systematic reviews * = Truncation&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1208 ft268"&gt;“ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 128px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;532&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_533" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:393px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339533x1.jpg/" style="width:420px;height:393px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;margin-left: 3px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 80px;padding-right: 173px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;padding-right: 155px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;"&gt;Cochrane Database of Systematic Review, Database Abstracts of Reviews of Effects and Health Technology Assessments via Wiley &lt;NOBR&gt;2018-03-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: bold 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-payments&lt;/NOBR&gt; in health care&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 420px;margin-top: 1px;font: 9px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p47"&gt;Search terms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;"&gt;Items found&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 345px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;Intervention:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Drug Costs[MeSH] OR Cost Sharing[MeSH] OR Prescription Fees[MeSH] OR Fees&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p823 ft101"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;and Charges[MeSH:NoExp] OR Fees, Medical[MeSH] OR Fees,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Pharmaceutical[MeSH] OR Rate Setting and Review[MeSH] OR &lt;NOBR&gt;Single-Payer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;" class="p47"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;System[MeSH], &lt;/SPAN&gt;Publication Year from 2011 to 2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td74"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;co-payment*&lt;/NOBR&gt; or "prescription cap" or "capped prescription" or "drug benefit&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P class="p823 ft101"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;cap*" or "Out of pocket" or affordability or "prescription charge" or "cost&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;burden" or "cost ceiling" or "payment limit*" or "cost sharing" or coinsurance or&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;co-insurance:ti,ab,kw&lt;/NOBR&gt; (Word variations have been searched), &lt;SPAN style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;"&gt;Publication Year&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;" class="p47"&gt;from 2011 to 2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td74"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p47"&gt;1 0R 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td74"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p823"&gt;858&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft101"&gt;Limits:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN class="ft101"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;margin-left: 26px;line-height: 11px;"&gt;Publication Year from 2011 to 2018&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 412px;margin-left: 1px;margin-top: 5px;font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p47"&gt;Final&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td64"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p113"&gt;3 AND 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p25"&gt;858&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td64"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 8px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 10px;"&gt;CDSR:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td64"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p25"&gt;DARE:13&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p25"&gt;HTA:8&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;[AU] = Author&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;[MAJR] = MeSH Major Topic&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;[MeSH] = Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below this term in the MeSH hierarchy&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 184px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;[MeSH:NoExp] = Does not include terms found below this term in the MeSH hierarchy&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 280px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;Systematic[SB] = Filter for retrieving systematic reviews [TI] = Title&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 419px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;[TIAB] = Title or abstract [TW] = Text Word&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;* = Truncation&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;“ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;CDSR = Cochrane Database of Systematic Review&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;CENTRAL = Cochrane Central Register of Controlled Trials, “trials”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;CRM = Method Studies&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;DARE = Database Abstracts of Reviews of Effects, “other reviews”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;EED = Economic Evaluations&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;HTA = Health Technology Assessments&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;533&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_534" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:55px;left:66px;z-index:-1;width:419px;height:350px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339534x1.jpg/" style="width:419px;height:350px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 485px;font: 9px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr8 td79"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td101"&gt;&lt;P class="p28 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr33 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 385px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 41px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr32 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 320px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p47"&gt;Economic Evaluations via Wiley &lt;NOBR&gt;2018-03-19&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #023c98 1px solid;border-bottom: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p47"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-payments&lt;/NOBR&gt; in health care&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p47"&gt;Search terms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p264"&gt;Items found&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Intervention:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft101"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Drug Costs[MeSH] OR Cost Sharing[MeSH] OR Prescription Fees[MeSH] OR Fees and&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P class="p264 ft101"&gt;566&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Charges[MeSH:NoExp] OR Fees, Medical[MeSH] OR Fees, Pharmaceutical[MeSH] OR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;Rate Setting and Review[MeSH] OR &lt;NOBR&gt;Single-Payer&lt;/NOBR&gt; System[MeSH], &lt;SPAN style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;"&gt;Publication Year&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;" class="p47"&gt;from 2011 to 2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft101"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;co-payment*&lt;/NOBR&gt; or "prescription cap" or "capped prescription" or "drug benefit cap*"&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P class="p264 ft101"&gt;310&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;" class="p47"&gt;or "Out of pocket" or affordability or "prescription charge" or "cost burden" or "cost&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;ceiling" or "payment limit*" or "cost sharing" or coinsurance or co-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p47 ft101"&gt;insurance:ti,ab,kw (Word variations have been searched), &lt;SPAN style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;"&gt;Publication Year from&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;" class="p47"&gt;2011 to 2018&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft101"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p47"&gt;1 0R 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td101"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p264"&gt;858&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 1px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft101"&gt;Limits:&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 73px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;font: 9px 'Calibri';color: #333333;line-height: 11px;"&gt;&lt;SPAN style="font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Calibri';color: #333333;margin-left: 27px;line-height: 11px;"&gt;Publication Year from 2011 to 2018&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 418px;margin-left: 67px;margin-top: 5px;font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr8"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p47"&gt;Final&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td58"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p113"&gt;(3 AND 4) NOT &lt;NOBR&gt;(cost-benefit&lt;/NOBR&gt; or &lt;NOBR&gt;cost-effectiveness:ti,ab,kw&lt;/NOBR&gt; (Word variations have&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr8"&gt;&lt;P style="text-align: left;padding-left: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;"&gt;EED:94&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td54"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td58"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p113"&gt;been searched) OR MeSH descriptor: &lt;NOBR&gt;[Cost-Benefit&lt;/NOBR&gt; Analysis] explode all trees)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;[AU] = Author&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;[MAJR] = MeSH Major Topic&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;[MeSH] = Term from the Medline controlled vocabulary, including terms found below this term in the MeSH hierarchy&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;[MeSH:NoExp] = Does not include terms found below this term in the MeSH hierarchy&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 223px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;Systematic[SB] = Filter for retrieving systematic reviews [TI] = Title&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;padding-right: 363px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;[TIAB] = Title or abstract [TW] = Text Word&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;* = Truncation&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;“ “ = Citation Marks; searches for an exact phrase&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;CDSR = Cochrane Database of Systematic Review&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;CENTRAL = Cochrane Central Register of Controlled Trials, “trials”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;CRM = Method Studies&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;DARE = Database Abstracts of Reviews of Effects, “other reviews”&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;EED = Economic Evaluations&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;HTA = Health Technology Assessments&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 110px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;534&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_535" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 42px 0px 65px 73px;padding: 0px;border: none;width: 551px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:55px;left:0px;z-index:-1;width:420px;height:428px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339535x1.jpg/" style="width:420px;height:428px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 551px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 486px;font: 9px 'Calibri';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 356px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p109 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p36 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;" class="tr33"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft101"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 453px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="text-align: right;padding-right: 108px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft101"&gt;Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="padding: 0px;margin: 0px;width: 387px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p1171 ft101"&gt;&lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr34"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr32 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p113"&gt;Embase via embase.com &lt;NOBR&gt;2018-03-20&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #023c98 1px solid;border-bottom: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr16"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p113"&gt;&lt;NOBR&gt;Co-payments&lt;/NOBR&gt; in health care&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p113"&gt;Search terms&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P style="font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p43"&gt;Items found&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr28"&gt;&lt;P class="p24 ft281"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft304"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;Intervention:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;1.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;'drug cost'/mj OR 'hospital billing'/mj OR 'hospital charge'/mj OR 'medical fee'/mj&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p823 ft101"&gt;10457&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;OR 'capitation fee'/mj AND [embase]/lim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;2.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;'co payment$':ti:ab OR copayment$:ti:ab OR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p823 ft101"&gt;12015&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;'prescription cap':ti:ab OR 'capped prescription':ti:ab OR 'drug benefit cap':ti:ab OR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;'out of pocket':ti:ab OR affordability:ti:ab OR 'prescription charge':ti:ab OR 'cost&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;burden':ti:ab OR 'cost ceiling':ti:ab OR 'payment limit':ti:ab OR 'cost sharing':ti:ab&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;OR coinsurance:ti:ab&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr8"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;OR 'co insurance':ti:ab OR 'price elasticity':ab,ti AND [embase]/lim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr23"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft279"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;3.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr11"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;(cap:ti OR caps:ti OR ceiling$:ti) AND (payment:ti OR policy:ti OR policies:ti OR&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td139"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p823"&gt;17&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr17"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;prescrib$:ti) AND [embase]/lim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;4.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;(charg$:ti OR fee$:ti OR 'direct pay$':ti OR 'direct contribut$':ti OR expenditure:ti)&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p823 ft101"&gt;2479&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;AND (patient$:ti OR prescrib$:ti OR prescrip$:ti OR pharmaceutic$:ti OR dispens$:ti&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr12"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;OR 'health care':ti OR healthcare:ti OR care:ti) AND [embase]/lim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;5.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;"Patient related cost":ti:ab OR "medical care expenditures":ti,ab AND [embase]/lim&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p823 ft101"&gt;145&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr27"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft303"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;6.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p113"&gt;OR &lt;NOBR&gt;(1-5)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P style="font: italic 9px 'Calibri';line-height: 11px;" class="p823"&gt;24251&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-left: #a6a6a6 1px solid;border-right: #a6a6a6 1px solid;border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 style="border-right: #e4eef3 1px solid;border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;Study types:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #e4eef3 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #e4eef3;" class="tr16"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;7.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p113 ft101"&gt;'systematic review'/de&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-top: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr5"&gt;&lt;P class="p823 ft101"&gt;160628&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="border-bottom: #a6a6a6 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft284"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p113"&gt;Final&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 style="border-right: #023c98 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 322px;vertical-align: bottom;" class="tr10"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p113"&gt;#6 AND #7 AND &lt;NOBR&gt;[2011-2018]/py&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr5"&gt;&lt;P style="font: 9px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 11px;" class="p823"&gt;340&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft275"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;background: #023c98;" class="tr20"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;P class="p24 ft276"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;/de= Term from the EMTREE controlled vocabulary&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 218px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;/exp= Includes terms found below this term in the EMTREE hierarchy /mj = Major Topic&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;:ab = Abstract&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;:au = Author&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;:ti = Article Title&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;padding-right: 431px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;font: 12px 'Times New Roman';line-height: 13px;"&gt;:ti,ab = Title or abstract * = Truncation&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft268"&gt;’ ’ = Citation Marks; searches for an exact phrase&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 192px 0px 0px 400px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;535&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:452px;z-index:-1;width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339536x1.jpg/" style="width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 560px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p1163 ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 71px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;" class="ft269"&gt;Referenser&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 95px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg med mera - en systematisk litteraturöversikt. Stockholm; 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården - En handbok. 2 uppl. . Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Flores-Mateo&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; G, &lt;NOBR&gt;Violan-Fors&lt;/NOBR&gt; C, &lt;NOBR&gt;Carrillo-Santisteve&lt;/NOBR&gt; P, Peiro S, Argimon JM. Effectiveness of organizational interventions to reduce emergency department utilization: a systematic review. PloS one. 2012;7(5):e35903.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Hone T, Lee JT, Majeed A, Conteh L, Millett C. Does charging different user fees for primary and secondary care affect &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;first-contacts&lt;/NOBR&gt; with primary healthcare? A systematic review. Health policy and planning. 2017;32(5):723- 31.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft268"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Kiil A, Houlberg K. How does copayment for health care services affect demand, health and redistribution? A systematic review of the empirical evidence from 1990 to 2011. The European journal of health economics : HEPAC : health economics in prevention and care. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014;15(8):813-28.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Rezayatmand R, Pavlova M, Groot W. The impact of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; payments on prevention and &lt;NOBR&gt;health-related&lt;/NOBR&gt; lifestyle: a systematic literature review. European journal of public health. &lt;NOBR&gt;2013;23(1):74-9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Skriabikova O, Pavlova M, Groot W. Empirical models of demand for out- patient physician services and their relevance to the assessment of patient payment policies: a critical review of the literature. Int J Environ Res Public Health. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010;7(6):2708-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Austvoll-Dahlgren&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; A, Aaserud M, Vist G, Ramsay C, Oxman AD, Sturm H, et al. Pharmaceutical policies: effects of cap and &lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; on rational drug use. The Cochrane database of systematic reviews. 2008(1):CD007017.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 9px;line-height: 15px;"&gt;Corrieri S, Heider D, Matschinger H, Lehnert T, Raum E, Konig HH. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Income- ,&lt;/NOBR&gt; education- and &lt;NOBR&gt;gender-related&lt;/NOBR&gt; inequalities in &lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;health-care&lt;/NOBR&gt; payments for 65+ patients - a systematic review. International journal for equity in health. 2010;9:20.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 96px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft268"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Gadkari AS, McHorney CA. Medication nonfulfillment rates and reasons: narrative systematic review. Curr Med Res Opin. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2010;26(3):683-705.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 84px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Goldman DP, Joyce GF, Zheng Y. Prescription drug cost sharing: associations with medication and medical utilization and spending and health. Jama. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2007;298(1):61-9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;536&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:387px;z-index:-1;width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339537x1.jpg/" style="width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;margin-left: 2px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 79px;padding-right: 173px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Green CJ, Maclure M, Fortin PM, Ramsay CR, Aaserud M, Bardal S. Pharmaceutical policies: effects of restrictions on reimbursement. The Cochrane database of systematic reviews. 2010(8):CD008654.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Lexchin J, Grootendorst P. Effects of prescription drug user fees on drug and health services use and on health status in vulnerable populations: a systematic review of the evidence. International journal of health services : planning, administration, evaluation. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2004;34(1):101-22.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Page RL, 2nd, Barton P, Nair K. Effect of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;cost-sharing&lt;/NOBR&gt; for prescription medications on health outcomes in older adults: a critical review of the literature and potential implications for managed care. The Consultant pharmacist : the journal of the American Society of Consultant Pharmacists. &lt;NOBR&gt;2008;23(1):44-54.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Babar ZUD, Atif M. Differential pricing of pharmaceuticals: A bibliometric review of the literature. Journal of Pharmaceutical Health Services Research. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014;5(3):149-56.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Happe LE, Clark D, Holliday E, Young T. A systematic literature review assessing the directional impact of managed care formulary restrictions on medication adherence, clinical outcomes, economic outcomes, and health care resource utilization. Journal of managed care &amp; specialty pharmacy. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014;20(7):677-84.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p989 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Viswanathan M, Golin CE, Jones CD, Ashok M, Blalock SJ, Wines RC, et al. Interventions to improve adherence to &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;self-administered&lt;/NOBR&gt; medications for chronic diseases in the United States: a systematic review. Annals of internal medicine. &lt;NOBR&gt;2012;157(11):785-95.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft268"&gt;&lt;SPAN class="ft268"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Acosta A, Ciapponi A, Aaserud M, Vietto V, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Austvoll-Dahlgren&lt;/NOBR&gt; A, Kosters JP, et al. Pharmaceutical policies: effects of reference pricing, other pricing, and purchasing policies. The Cochrane database of systematic reviews.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p126 ft191"&gt;2014(10):Cd005979.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p935 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Luiza VL, Chaves LA, Silva RM, Emmerick IC, Chaves GC, Fonseca de Araujo SC, et al. Pharmaceutical policies: effects of cap and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;co-payment&lt;/NOBR&gt; on rational use of medicines. The Cochrane database of systematic reviews. 2015(5):Cd007017.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Ogbechie OA, Hsu J. Systematic review of benefit designs with differential cost sharing for prescription drugs. The American journal of managed care. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015;21(5):e338-48.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Lee IH, Bloor K, Hewitt C, Maynard A. International experience in controlling pharmaceutical expenditure: influencing patients and providers and regulating industry - a systematic review. Journal of health services research &amp; policy. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2015;20(1):52-9.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;537&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 64px;padding: 0px;border: none;width: 560px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:453px;z-index:-1;width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339538x1.jpg/" style="width:32px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 484px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td163"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td139"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 146px;padding-right: 40px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 12px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft268"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Kolasa K, Kowalczyk M. The effects of payments for pharmaceuticals: a systematic literature review. Health economics, policy, and law. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017:1-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Lemstra M, Blackburn D, Crawley A, Fung R. Proportion and Risk Indicators of Nonadherence to Statin Therapy: A &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Meta-analysis.&lt;/NOBR&gt; Canadian Journal of Cardiology. &lt;NOBR&gt;2012;28(5):574-80.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Davies MJ, Gagliardino JJ, Gray LJ, Khunti K, Mohan V, Hughes R. Real- world factors affecting adherence to insulin therapy in patients with Type 1 or Type 2 diabetes mellitus: a systematic review. Diabetic medicine : a journal of the British Diabetic Association. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2013;30(5):512-24.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 12px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Mathes T, Pieper D, Antoine SL, Eikermann M. Adherence influencing factors in patients taking oral anticancer agents: a systematic review. Cancer epidemiology. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2014;38(3):214-26.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Murphy CC, Bartholomew LK, Carpentier MY, Bluethmann SM, Vernon SW. Adherence to adjuvant hormonal therapy among breast cancer survivors in clinical practice: a systematic review. Breast cancer research and treatment. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2012;134(2):459-78.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 25px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;van der Laan DM, Elders PJM, Boons C, Beckeringh JJ, Nijpels G, Hugtenburg JG. Factors associated with antihypertensive medication non- adherence: a systematic review. Journal of human hypertension. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017;31(11):687-94.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Gourzoulidis G, Kourlaba G, Stafylas P, Giamouzis G, Parissis J, Maniadakis N. Association between copayment, medication adherence and outcomes in the management of patients with diabetes and heart failure. Health policy (Amsterdam, Netherlands). &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017;121(4):363-77.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 2px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Mann BS, Barnieh L, Tang K, Campbell DJ, Clement F, Hemmelgarn B, et al. Association between drug insurance cost sharing strategies and outcomes in patients with chronic diseases: a systematic review. PloS one. 2014;9(3):e89168.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 8px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Tang KL, Barnieh L, Mann B, Clement F, Campbell DJ, Hemmelgarn BR, et al. A systematic review of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;value-based&lt;/NOBR&gt; insurance design in chronic diseases. The American journal of managed care. &lt;NOBR&gt;2014;20(6):e229-41.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 7px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft268"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 12px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Doshi JA, Li P, Ladage VP, Pettit AR, Taylor EA. Impact of cost sharing on specialty drug utilization and outcomes: a review of the evidence and future directions. The American journal of managed care. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016;22(3):188-97.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 35px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Aziz H, Hatah E, Makmor Bakry M, Islahudin F. How payment scheme affects patients' adherence to medications? A systematic review. Patient preference and adherence. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016;10:837-50.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 24px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Lee JL, Maciejewski M, Raju S, Shrank WH, Choudhry NK. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Value-based&lt;/NOBR&gt; insurance design: quality improvement but no cost savings. Health affairs (Project Hope). &lt;NOBR&gt;2013;32(7):1251-7.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 18px 0px 0px 68px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;538&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 65px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:53px;left:387px;z-index:-1;width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339539x1.jpg/" style="width:31px;height:48px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 485px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 483px;margin-left: 2px;font: 9px 'Arial';"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td249"&gt;&lt;P class="p24 ft29"&gt;SOU 2018:39&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td148"&gt;&lt;P class="p24 ft28"&gt;Bilaga 4&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P style="text-align: right;padding-left: 79px;padding-right: 108px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft271"&gt;Svar från SBU:s Upplysningstjänst Egenavgifter inom hälso- och sjukvården som styrmedel för nyttjande av vård &lt;NOBR&gt;2018-05-09&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 82px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Bestvina CM, Zullig LL, Yousuf Zafar S. The implications of &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; cost of cancer treatment in the USA: a critical appraisal of the literature. Future oncology (London, England). &lt;NOBR&gt;2014;10(14):2189-99.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Heidari P, Cross W, Crawford K. Do &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;out-of-pocket&lt;/NOBR&gt; costs affect medication adherence in adults with rheumatoid arthritis? A systematic review. Seminars in arthritis and rheumatism. 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Pimentel CB, Lapane KL, Briesacher BA. Medicare part D and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;long-term&lt;/NOBR&gt; care: a systematic review of quantitative and qualitative evidence. Drugs &amp; aging. &lt;NOBR&gt;2013;30(9):701-20.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Polinski JM, Donohue JM, Kilabuk E, Shrank WH. Medicare Part D's effect on the under- and overuse of medications: a systematic review. Journal of the American Geriatrics Society. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011;59(10):1922-33.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Park YJ, Martin EG. Medicare Part D's Effects on Drug Utilization and Out- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;of-Pocket&lt;/NOBR&gt; Costs: A Systematic Review. Health services research. &lt;NOBR&gt;2017;52(5):1685-728.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Sinnott SJ, Buckley CM, O'Riordan D, Bradley C, Whelton H. The effect of copayments for prescriptions on adherence to essential medicines in publicly insured populations; a systematic review and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;meta-analysis.&lt;/NOBR&gt; International Journal of Pharmacy Practice. 2013;21:14.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;40.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Shenolikar R, Bruno AS, Eaddy M, Cantrell C. Sensitivity of medication use to formulary controls in medicare beneficiaries: a review of the literature. American health &amp; drug benefits. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2011;4(7):465-74.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft191"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;41.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 13px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;Choi YJ, Smaldone AM. Factors Associated With Medication Engagement Among Older Adults With Diabetes: Systematic Review and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Meta-Analysis.&lt;/NOBR&gt; The Diabetes educator. &lt;NOBR&gt;2018;44(1):15-30.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 261px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft113"&gt;539&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 113px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339541x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Statens offentliga utredningar 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft19"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 5px;padding: 0px;border:none;width: 543px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Ett reklamlandskap i förändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Stärkt straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;En strategisk agenda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;för internationalisering. U.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Framtidens biobanker. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet­ 2018. Beslut under osäkerhet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Vårt gemensamma ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;för unga som varken arbetar eller studerar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Bidragsbrott och underrättelseskyl- dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Mindre aktörer i energilandskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;genomgång av nuläget. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Vägen till självkörande fordon – introduktion. Del 1 + 2. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Med undervisningsskicklighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 326px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Gräsrotsfinansiering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Flexibel rehabilitering. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Konstnär – oavsett villkor? Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Tid för utveckling. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 148px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Några frågor i skyddslagstiftningen. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 179px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ekonomiska sanktioner mot terrorism. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;En nationell alarmeringstjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 169px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 142px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 154px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 158px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;Aggressionsbrottet och ändringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;Romstadgan. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;35.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;36.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Rätt att forska – Långsiktig reglering av forskningsdatabaser. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;"&gt;37.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Att bryta ett våldsamt beteende&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft7"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;återfallsförebyggande insatser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;för män som utsätter närstående för våld. S.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 93px 0px 765px 138px;padding: 0px;border: none;width: 486px;"&gt;


&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;38.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;39.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft226"&gt;God och nära vård.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;En primärvårdsreform­. S.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 89px 0px 122px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;"&gt;
&lt;DIV style="position:absolute;top:35px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B339543x1.jpg/" style="width:415px;height:24px;"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft17"&gt;Statens offentliga utredningar 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft19"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P class="p0 ft29"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Uppdrag: Samverkan 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 51px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;" class="ft5"&gt;Många utmaningar återstår. [12] Flexibel rehabilitering. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft5"&gt;Tid för utveckling. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft29"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Ett reklamlandskap i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. [1]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Myndighetsgemensam indelning – sam- verkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? [13]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;"&gt;Bidragsbrott och underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Gräsrotsfinansiering. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 54px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Styra och leda med tillit. Forskning och praktik. [38]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft29"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Några frågor i skyddslagstiftningen. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft29"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;Stärkt straffrättsligt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. [2]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;"&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 190px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. [6]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;En nationell alarmeringstjänst&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 166px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. [28]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft29"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 177px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Konstnär – oavsett villkor? [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p276 ft29"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet­ 2018. Beslut under osäkerhet. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;Mindre aktörer i energilandskapet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 153px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 15px;"&gt;genomgång av nuläget. [15] Vägar till hållbara vattentjänster. [34]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft29"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Vägen till självkörande fordon – introduktion Del 1 + 2. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar. [35]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft29"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft5"&gt;Framtidens biobanker. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Vissa processuella frågor på social- försäkringsområdet. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Ju förr desto bättre – vägar till&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;" class="ft5"&gt;en förebyggande socialtjänst. [32] Att bryta ett våldsamt beteende&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft301"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft241"&gt;återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld. [37]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;God och nära vård. En primärvårdsreform­. [39]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 509px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;"&gt;


&lt;P class="p0 ft29"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft7"&gt;En strategisk agenda&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;för internationalisering. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 353px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft7"&gt;Vårt gemensamma ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 315px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;&lt;SPAN class="ft5"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft227"&gt;för unga som varken arbetar eller studerar. [11]&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft5"&gt;Med undervisningsskicklighet&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 317px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"&gt;i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 322px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 309px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Validering i högskolan – för tillgodo- räknande och livslångt lärande. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1182 ft29"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft5"&gt;Ekonomiska sanktioner mot terrorism. [27]&lt;/P&gt;
&lt;P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 309px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"&gt;Rätt att forska – Långsiktig reglering av forskningsdatabaser. [36]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H6B339</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2018__39.pdf</filnamn>
<filstorlek>5402602</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>God och nära vård - En primärvårdsreform</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FD4442D3-C4D5-4799-869C-A00930A003F5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>