<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>0</hangar_id>
 <dok_id>H6B334</dok_id>
 <rm>2018</rm>
 <beteckning>34</beteckning>
 <typ>sou</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>sou</doktyp>
 <typrubrik>Statens offentliga utredningar 2018:34</typrubrik>
 <dokumentnamn>Statens offentliga utredningar</dokumentnamn>
 <debattnamn>Statens offentliga utredningar</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>34</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2018-05-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2018-05-28 13:03:12</systemdatum>
 <publicerad>2018-05-28 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vägar till hållbara vattentjänster </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html-ec</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/H6B334/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/H6B334</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H6B334</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd"&gt;
&lt;HTML&gt;
&lt;HEAD&gt;
&lt;META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8"&gt;
&lt;META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8"&gt;
&lt;TITLE&gt;sou 2018 34 &lt;/TITLE&gt;
&lt;META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60"&gt;
&lt;STYLE type="text/css"&gt;

body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}

#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 1px 0px;padding: 0px;border: none;width: 629px;height: 916px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 164px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 453px;padding: 0px;border:none;width: 176px;overflow: hidden;}

#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:629px;height:916px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:629px;height:916px;}




#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 6px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 916px;}

#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:916px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:624px;height:916px;}




#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 127px 76px;padding: 0px;border: none;width: 420px;}





#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 336px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}





#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}





#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 488px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_22 #dimg1 {position:absolute;top:276px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_22 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 614px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:150px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}




#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_3 {border:none;margin: 292px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:473px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_27 #dimg1 {position:absolute;top:455px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:269px;}
#page_27 #dimg1 #img1 {width:415px;height:269px;}




#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 126px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}

#page_29 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_29 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}



#page_29 #tx1 {position:absolute;top:791px;left:403px;width:17px;height:12px;}
#page_29 #tx2 {position:absolute;top:425px;left:215px;width:200px;height:90px;}

#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_30 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_30 #id_3 {border:none;margin: 542px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_30 #dimg1 {position:absolute;top:222px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:689px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}



#page_31 #tx1 {position:absolute;top:387px;left:215px;width:200px;height:126px;}
#page_31 #tx2 {position:absolute;top:531px;left:215px;width:200px;height:144px;}
#page_31 #tx3 {position:absolute;top:260px;left:215px;width:200px;height:108px;}

#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 290px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_34 #dimg1 {position:absolute;top:457px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}




#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 498px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:654px;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:654px;}




#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:666px;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:666px;}




#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 146px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 408px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_71 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_71 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_75 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_75 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:404px;height:612px;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:404px;height:612px;}




#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 151px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 82px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:291px;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:422px;height:291px;}




#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_86 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_86 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:678px;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:678px;}




#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_92 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_92 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_93 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_93 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_96 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_96 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}

#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}





#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 197px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}



#page_131 #tx1 {position:absolute;top:308px;left:277px;width:35px;height:10px;}

#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 601px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:554px;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:554px;}




#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:622px;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:622px;}




#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:528px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:196px;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:196px;}




#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:646px;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:646px;}




#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 86px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:401px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:311px;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:311px;}




#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 204px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:266px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}




#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:677px;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:413px;height:677px;}




#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:203px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}




#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_211 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_211 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 124px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:120px;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:413px;height:120px;}




#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 21px 0px 0px 145px;padding: 0px;border:none;width: 479px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 133px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 33px;padding: 0px;border:none;width: 313px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 233px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_4 {border:none;margin: 9px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_5 {border:none;margin: 46px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:262px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:450px;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:450px;}




#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:275px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:417px;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:413px;height:417px;}




#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 115px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:331px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:402px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:413px;height:402px;}




#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:38px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:87px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:413px;height:87px;}




#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_244 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_244 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_245 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_245 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:489px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:413px;height:489px;}




#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:304px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:408px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:415px;height:408px;}




#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_256 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_256 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_257 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_257 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_258 #dimg1 {position:absolute;top:218px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:494px;}
#page_258 #dimg1 #img1 {width:416px;height:494px;}




#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_263 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_263 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 125px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_265 #dimg1 {position:absolute;top:553px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:119px;}
#page_265 #dimg1 #img1 {width:413px;height:119px;}




#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_266 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_266 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 655px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 240px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_283 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:363px;height:665px;}
#page_283 #dimg1 #img1 {width:363px;height:665px;}

#page_283 #inl_img1 {position:relative;width:19px;height:14px;}



#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:345px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:379px;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:417px;height:379px;}




#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 108px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_309 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_310 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_310 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 212px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 61px 68px;padding: 0px;border: none;width: 804px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 90px;padding: 0px;border:none;width: 714px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_1 {float:left;border:none;margin: 90px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 700px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 239px;padding: 0px;border:none;width: 461px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 627px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 #id_1_1_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 469px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_1 #id_1_1_2 #id_1_1_2_2 {float:left;border:none;margin: 129px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 158px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_1 #id_1_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 13px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 801px;overflow: hidden;}

#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:75px;z-index:-1;width:680px;height:358px;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:680px;height:358px;}




#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 79px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:1px;z-index:-1;width:418px;height:626px;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:418px;height:626px;}




#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 73px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}

#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}




#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 154px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 221px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 248px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}

#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}




#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 176px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 554px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}





#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 574px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}





#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 119px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 141px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 155px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}





#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 454px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}





#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 2px 0px;padding: 0px;border: none;width: 623px;height: 915px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 87px 0px 0px 73px;padding: 0px;border:none;width: 550px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 78px;padding: 0px;border:none;width: 545px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 217px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 328px;overflow: hidden;}

#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:623px;height:915px;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:623px;height:915px;}




#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 2px 0px;padding: 0px;border: none;width: 630px;height: 917px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 89px 0px 0px 133px;padding: 0px;border:none;width: 497px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 133px;padding: 0px;border:none;width: 497px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 279px;overflow: hidden;}

#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:630px;height:917px;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:630px;height:917px;}




#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 2px 0px;padding: 0px;border: none;width: 629px;height: 914px;}

#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:629px;height:914px;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:629px;height:914px;}




.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}

.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft2{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft3{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft5{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft6{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft8{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft11{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft12{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft13{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft15{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft17{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft18{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft19{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft20{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft21{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft24{font: 15px 'Arial';margin-left: 28px;line-height: 17px;}
.ft25{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft27{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft28{font: 1px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft29{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft30{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft31{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft33{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft34{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft38{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft39{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft40{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft41{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft42{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft43{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft44{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft45{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft46{font: bold 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft47{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft48{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft49{font: 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft50{font: italic 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 17px;}
.ft51{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft52{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft53{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft54{font: italic 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft55{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft56{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft57{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft58{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft59{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft60{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft61{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft62{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft63{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft64{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft65{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft66{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft67{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft68{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft70{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft71{font: 14px 'MS PGothic';line-height: 16px;}
.ft72{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft74{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft75{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft77{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft78{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft79{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft80{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft81{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft83{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft84{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft86{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft87{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft88{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft89{font: 1px 'Arial';line-height: 4px;}
.ft90{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft91{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft92{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft93{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft94{font: 1px 'Arial';line-height: 3px;}
.ft95{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft96{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft97{font: 8px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft98{font: 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft99{font: 8px 'Calibri';line-height: 5px;}
.ft100{font: 8px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft102{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft103{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft104{font: bold 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft105{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft106{font: 7px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft107{font: 6px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft108{font: 7px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft109{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;position: relative; bottom: -4px;}
.ft110{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft111{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft112{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft113{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft114{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft115{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft116{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft117{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft118{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft119{font: italic bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft120{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 10px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft121{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 19px;}
.ft122{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft123{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft124{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft125{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;}
.ft126{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft127{font: 11px 'MS PGothic';line-height: 11px;}
.ft128{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft129{font: 9px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 12px;}
.ft130{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft131{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft132{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft133{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft134{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft135{font: 15px 'MS PGothic';line-height: 16px;}
.ft136{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft137{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft138{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft139{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft140{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft141{font: 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft142{font: 13px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 19px;}
.ft143{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft144{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft145{font: 10px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 13px;}
.ft146{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft147{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 29px;line-height: 18px;}
.ft148{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft149{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft150{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;}
.ft151{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft152{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 17px;}
.ft153{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft154{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft155{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft156{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft157{font: 10px 'Arial';text-decoration: underline;color: #0000ff;line-height: 13px;}
.ft158{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft159{font: 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 6px;}
.ft160{font: 8px 'Arial';line-height: 9px;}
.ft161{font: 8px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft162{font: 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft163{font: 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 10px;}
.ft164{font: 6px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 8px;}
.ft165{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft166{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft167{font: 15px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 18px;}
.ft168{font: 13px 'Arial';text-decoration: underline;line-height: 19px;}
.ft169{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;}
.ft170{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft171{font: 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft172{font: italic bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 15px;}
.ft173{font: italic 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft174{font: italic bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft175{font: italic 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft176{font: italic bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 14px;}
.ft177{font: italic bold 10px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft178{font: italic bold 12px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft179{font: italic bold 11px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft180{font: italic bold 9px 'Arial';color: #ffffff;line-height: 11px;}
.ft181{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft182{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft183{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft184{font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft185{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft186{font: 13px 'MS PGothic';line-height: 15px;}
.ft187{font: 13px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft188{font: 15px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft189{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft190{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft191{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft192{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft193{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft194{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft195{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft196{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft197{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft198{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}

.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 494px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 130px;padding-right: 169px;margin-top: 531px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 130px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 130px;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 130px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 130px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;padding-right: 4px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p19{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p23{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p24{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p25{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 288px;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p27{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p29{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p30{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p32{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p33{text-align: right;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: right;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p40{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: left;padding-left: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p45{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: right;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p49{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p50{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p51{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p66{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p69{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p71{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p75{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p76{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p77{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p80{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p83{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: center;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p88{text-align: right;padding-right: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p89{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p90{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 261px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p96{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p99{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p112{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p114{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p117{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 148px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: left;padding-left: 215px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 215px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p121{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 222px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 189px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: right;padding-right: 139px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p128{text-align: left;margin-top: 248px;margin-bottom: 0px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p130{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: right;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;padding-left: 195px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: right;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p135{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 328px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 176px;}
.p136{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: left;margin-top: 214px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: left;padding-left: 196px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 196px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p141{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 331px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 180px;}
.p145{text-align: justify;padding-right: 348px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 367px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p149{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p159{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p162{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p166{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: justify;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p180{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p184{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 270px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p192{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;margin-top: 224px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p210{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p211{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p212{text-align: left;padding-left: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p213{text-align: center;padding-right: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p214{text-align: right;padding-right: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p215{text-align: right;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p216{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p217{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p218{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p219{text-align: right;padding-right: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p220{text-align: right;padding-right: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p221{text-align: right;padding-right: 55px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p222{text-align: center;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p223{text-align: right;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p224{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p225{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p226{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p227{text-align: right;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p228{text-align: left;padding-left: 36px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p229{text-align: right;padding-right: 78px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p230{text-align: right;padding-right: 46px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p231{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: right;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p233{text-align: left;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p234{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p235{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p236{text-align: right;padding-right: 49px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p237{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p238{text-align: right;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p239{text-align: right;padding-right: 35px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p240{text-align: left;padding-left: 47px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p241{text-align: right;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p242{text-align: left;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p243{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p244{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: center;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p249{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p250{text-align: center;padding-right: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p251{text-align: center;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p252{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p253{text-align: right;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p254{text-align: left;padding-left: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p255{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: center;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p257{text-align: right;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: center;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: center;padding-right: 62px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: center;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: right;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p263{text-align: right;padding-right: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p264{text-align: left;padding-left: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p265{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p266{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p267{text-align: right;padding-right: 40px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p268{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p269{text-align: left;padding-left: 87px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p270{text-align: right;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p271{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p272{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p273{text-align: left;padding-left: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p284{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p285{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p294{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 107px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p305{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 34px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p306{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p313{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-right: 128px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p318{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p319{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 201px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p332{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 142px;margin-bottom: 0px;}
.p336{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 84px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p341{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p343{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 651px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p354{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p355{text-align: justify;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p359{text-align: left;padding-right: 87px;margin-top: 330px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: justify;padding-right: 193px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 243px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: right;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p371{text-align: right;padding-right: 179px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p372{text-align: right;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p373{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p374{text-align: right;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p375{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p380{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 89px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p390{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p394{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p396{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p400{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p401{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p402{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p430{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 157px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 199px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p442{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p449{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p452{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p457{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: justify;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p461{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p466{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 153px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p478{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p480{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p490{text-align: left;padding-right: 83px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p496{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 173px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p498{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p504{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p507{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p510{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p512{text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p514{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p524{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p527{text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p529{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p530{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;padding-right: 114px;margin-top: 138px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p534{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p535{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p537{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p540{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p545{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 75px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p549{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p554{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 67px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 122px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p565{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p568{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p570{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: left;padding-right: 149px;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-right: 136px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p580{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 54px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p586{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p588{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p595{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p596{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p597{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p598{text-align: left;padding-left: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p599{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p600{text-align: left;padding-left: 106px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: right;padding-right: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: left;padding-left: 219px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: left;padding-left: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: left;padding-left: 173px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: center;padding-left: 165px;padding-right: 242px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: left;padding-left: 185px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p611{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 137px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p612{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p614{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p616{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p617{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p619{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 245px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p620{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 14px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 95px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 196px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p630{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 9px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 15px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p639{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 14px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p640{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p641{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 9px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p642{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p643{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p644{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p649{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 64px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p650{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p651{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p656{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 173px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p662{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 28px;padding-right: 142px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p666{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p671{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 92px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p677{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p678{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 255px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p681{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p682{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p683{text-align: left;padding-left: 227px;padding-right: 239px;margin-top: 557px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 255px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: left;padding-left: 255px;padding-right: 223px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: right;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p688{text-align: left;padding-left: 24px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p689{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 246px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 177px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 184px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 221px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p699{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 164px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 174px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p704{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: center;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p708{text-align: center;padding-left: 26px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p709{text-align: center;padding-right: 29px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p710{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p711{text-align: center;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p712{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p713{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p715{text-align: center;padding-left: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p716{text-align: center;padding-left: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p717{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:143px;height:13px;}
.p718{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:72px;height:398px;}
.p719{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;-webkit-transform: rotate(90deg);-moz-transform: rotate(90deg);filter: progid:DXImageTransform.Microsoft.BasicImage(rotation=1);direction: ltr;block-progression: rl;width:143px;height:14px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p723{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p729{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p730{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p731{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 147px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p734{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 148px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p738{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p743{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p749{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p755{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p757{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 92px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p762{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p764{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p765{text-align: left;padding-right: 148px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p768{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p770{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p772{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p773{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;padding-left: 151px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p775{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p777{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p778{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p779{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p780{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 87px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 84px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p786{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p787{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 88px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 169px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p790{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p795{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 131px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 372px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 108px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 200px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 115px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p827{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p829{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 131px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p831{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p833{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p835{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p836{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p838{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: left;padding-left: 275px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p840{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 229px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p842{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p845{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p846{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p847{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p849{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p852{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p853{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p856{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p859{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 68px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;}
.p860{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p861{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p862{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p863{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 31px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p864{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p865{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p866{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p867{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p868{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p869{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p870{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p872{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 150px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 181px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -14px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 165px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p879{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 171px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 144px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 156px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p882{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p883{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 155px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p884{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p885{text-align: left;padding-right: 52px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p886{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 45px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p887{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p890{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p893{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p894{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p895{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p897{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p898{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p900{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 125px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p901{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 82px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p902{text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p903{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 126px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p904{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p905{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p908{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p909{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 102px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p910{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 377px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p912{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 382px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p913{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 364px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p914{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: left;padding-left: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}

.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 282px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 133px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 318px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 161px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 254px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 313px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 375px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 310px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 301px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 391px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 323px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 256px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #ffc000;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #00b050;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #00b0f0;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #71588f;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #d99694;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #db843d;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #93a9cf;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td115{border-bottom: #93a9cf 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td121{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #4572a7;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #aa4643;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #89a54e;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #4198af;}
.td129{border-bottom: #db843d 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #d19392;}
.td131{border-bottom: #b9cd96 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #a99bbd;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;background: #91c3d5;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 182px;vertical-align: bottom;}
.td135{border-top: #17a084 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-bottom: #17a084 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td144{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-right: #003d61 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #003d61 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;background: #e5e5e5;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td161{padding: 0px;margin: 0px;width: 411px;vertical-align: bottom;}
.td162{padding: 0px;margin: 0px;width: 417px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}

.tr0{height: 18px;}
.tr1{height: 21px;}
.tr2{height: 37px;}
.tr3{height: 30px;}
.tr4{height: 20px;}
.tr5{height: 27px;}
.tr6{height: 19px;}
.tr7{height: 38px;}
.tr8{height: 28px;}
.tr9{height: 55px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 14px;}
.tr13{height: 29px;}
.tr14{height: 36px;}
.tr15{height: 17px;}
.tr16{height: 16px;}
.tr17{height: 4px;}
.tr18{height: 10px;}
.tr19{height: 2px;}
.tr20{height: 6px;}
.tr21{height: 13px;}
.tr22{height: 3px;}
.tr23{height: 5px;}
.tr24{height: 8px;}
.tr25{height: 12px;}
.tr26{height: 9px;}
.tr27{height: 7px;}
.tr28{height: 26px;}
.tr29{height: 11px;}
.tr30{height: 22px;}
.tr31{height: 24px;}
.tr32{height: 56px;}
.tr33{height: 23px;}
.tr34{height: 53px;}
.tr35{height: 59px;}
.tr36{height: 143px;}
.tr37{height: 87px;}
.tr38{height: 88px;}
.tr39{height: 47px;}
.tr40{height: 48px;}
.tr41{height: 207px;}
.tr42{height: 107px;}
.tr43{height: 54px;}
.tr44{height: 70px;}
.tr45{height: 51px;}
.tr46{height: 39px;}

.t0{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 416px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t2{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t3{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t4{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t5{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 482px;font: 15px 'Arial';}
.t7{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t8{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t10{width: 378px;margin-left: 104px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 161px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t12{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t13{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t14{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 379px;margin-left: 37px;font: 15px 'Arial';}
.t16{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t17{width: 378px;margin-left: 104px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t20{width: 415px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t21{width: 415px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 16px;font: 15px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 12px 'Arial';}
.t24{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t25{width: 338px;margin-left: 134px;margin-top: 69px;font: 8px 'Calibri';}
.t26{width: 254px;margin-left: 131px;margin-top: 71px;font: bold 8px 'Calibri';}
.t27{width: 364px;margin-left: 42px;font: 8px 'Calibri';}
.t28{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 8px 'Arial';}
.t29{width: 352px;margin-left: 52px;margin-top: 84px;font: bold 8px 'Calibri';}
.t30{width: 365px;margin-left: 44px;margin-top: 4px;font: 8px 'Calibri';}
.t31{width: 144px;margin-left: 196px;margin-top: 62px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;}
.t32{width: 133px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;}
.t33{width: 220px;margin-left: 10px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;}
.t34{width: 233px;font: 6px 'Arial';color: #ffffff;}
.t35{width: 89px;margin-left: 228px;margin-top: 16px;font: 9px 'Arial';}
.t36{width: 448px;font: italic bold 10px 'Arial';color: #ffffff;}
.t37{width: 158px;font: italic bold 10px 'Arial';color: #ffffff;}
.t38{width: 801px;font: bold 10px 'Arial';}
.t39{width: 488px;font: bold 8px 'Arial';}
.t40{width: 482px;margin-left: 66px;font: bold 11px 'Arial';}
.t41{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}

&lt;/STYLE&gt;
&lt;/HEAD&gt;

&lt;BODY&gt;
&lt;DIV id="page_1"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B3341x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft0"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p1 ft1"&gt;Betänkande av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft1"&gt;Utredningen om hållbara vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft1"&gt;Stockholm 2018&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft2"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_2"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B3342x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p4 ft3"&gt;SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: &lt;NOBR&gt;08-598 191 90&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;&lt;NOBR&gt;E-post:&lt;/NOBR&gt; kundservice@nj.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p7 ft4"&gt;För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Svara på remiss – hur och varför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft5"&gt;Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad &lt;NOBR&gt;2009-05-02).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft6"&gt;En kort handledning för dem som ska svara på remiss.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p5 ft4"&gt;Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p8 ft4"&gt;Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Omslag: Elanders Sverige AB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p9 ft4"&gt;ISBN &lt;NOBR&gt;978-91-38-24798-3&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p6 ft4"&gt;ISSN &lt;NOBR&gt;0375-250X&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_3"&gt;


&lt;P class="p10 ft7"&gt;Till statsrådet och chefen för Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 11 maj 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över kommunens skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster och frågor om små avlopp. En utgångspunkt för utredningen skulle vara att det ska vara enkelt för den enskilda fastighetsägaren att göra rätt genom korrekt tillgänglig information om lämplig &lt;NOBR&gt;va-lösning&lt;/NOBR&gt; ut- ifrån de lokala förutsättningarna. Utredaren skulle också utreda be- hovet av och i så fall föreslå en central tillsynsvägledande myndig- het för tillämpningen av 6 § lagen om allmänna vattentjänster samt föreslå kostnadseffektiva styrmedel som ökar åtgärdstakten för små avlopp och återvinning av näringsämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p12 ft9"&gt;F.d. oppositionsrådet Anders Grönvall förordnades den 11 maj 2017 som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Utredningen om hållbara vattentjänster (M 2017:02).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p13 ft8"&gt;Uppdraget skulle ursprungligen redovisas senast den 28 februari 2018. Genom tilläggsdirektiv den 18 december 2017 förlängdes ut- redningstiden till den 31 maj 2018. Genom tilläggsdirektivet har uppdraget även kommit att omfatta vissa frågor om finansiering av&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=4 class="tr0 td0"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;dagvattenhantering i ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Som experter&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p16 ft12"&gt;förordnades&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td4"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td5"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;30 juni 2017 handläggaren&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td2"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;Lena Blomqvist,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft12"&gt;Länsstyrelsen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td6"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;i Skåne&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;län, rättssakkunniga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td7"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;Kristina Börjevik Kovaniemi, Miljö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td8"&gt;&lt;P class="p19 ft10"&gt;och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td1"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;energidepartementet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p20 ft13"&gt;ordföranden Åse Classon, Hela Sverige ska leva, handläggaren Pontus Cronholm, Naturvårdsverket, kanslirådet Caroline Dickson, Miljö- och energidepartementet, rättssakkunnige Håkan Eriksson, Finansdepartementet, miljöstrategen Sofie Eriksson, Sundsvalls kommun, miljösamordnaren Maria Hübinette, Kungälvs kommun, juristen Nils Leine, Kammarkollegiet, departementssekreteraren&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_4"&gt;


&lt;P class="p21 ft9"&gt;Roger Lind, Näringsdepartementet, kommunstyrelseordföranden Peter Lindroth, Karlsborgs kommun, utredaren Margareta Lundin Unger, Havs- och vattenmyndigheten, juristen Gilbert Nordenswan, Svenskt Vatten, hovrättsrådet Lars Olsson, Svea hovrätt, chefs- juristen Germund Persson, Sveriges kommuner och landsting, hand- läggaren Anders Rimne, Boverket, rättssakkunniga Agneta Staff, Näringsdepartementet och länsmiljöingenjören Annika Svensson, Länsstyrelsen Västra Götalands län. Caroline Dickson entledigades den 16 februari 2018 och ersattes samma dag av ämnesrådet Annika Nilsson.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;Beredningsjuristen Sara Linde förordnades som sekreterare den 1 augusti 2017, systemekologen Mats Johansson förordnades som sekreterare den 1 september 2017 och juristen Åsa Talvik för- ordnades som sekreterare den 15 januari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p23 ft9"&gt;Utredningen har bedrivits i nära samarbete med utredningens experter. Därutöver har utredningen biståtts av flera företrädare för andra berörda myndigheter, kommuner och organisationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft13"&gt;Utredningen överlämnar härmed betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster (SOU 2018:34). Uppdraget är därmed slutfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft10"&gt;Stockholm i maj 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p25 ft10"&gt;Anders Grönvall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p26 ft9"&gt;/ Sara Linde Mats Johansson Åsa Talvik&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_5"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td9"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;Sammanfattning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_13"&gt;13&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td12"&gt;&lt;P class="p27 ft15"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;Författningsförslag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td12"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_21"&gt;21&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412) om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;allmänna vattentjänster...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_23"&gt;23&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td15"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;(2012:259) om miljösanktionsavgifter...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_26"&gt;26&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td15"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;1.4 Förslag till förordning om ändring i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td14"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td15"&gt;&lt;P class="p31 ft12"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;miljötillsynsförordningen (2011:13) .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_27"&gt;27&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen om&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td13"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_28"&gt;28&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;(2007:701) om allmänna vattentjänster .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_31"&gt;31&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;1.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;Förslag till förordning om avloppsdeklarationer ..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_32"&gt;32&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Uppdragen och genomförandet ...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;Direktiven................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_35"&gt;35&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;Utredningens arbete ...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_37"&gt;37&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;Betänkandets disposition........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_39"&gt;39&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Problembeskrivning och bakgrund ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;3.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td16"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Hållbara vattentjänster ...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;3.1.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td18"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;Inom planetens gränser ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_41"&gt;41&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td17"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td18"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr9 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft19"&gt;5&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_6"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td19"&gt;&lt;P class="p33 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td20"&gt;&lt;P class="p14 ft21"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;3.1.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;Miljömålen...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_44"&gt;44&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;3.1.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft23"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;Skydd av människors hälsa .....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_49"&gt;49&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td22"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;3.2 Vattendirektivet och vattenförvaltningen.............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;3.2.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft23"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;Den svenska vattenförvaltningen ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_51"&gt;51&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;3.2.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;Miljökvalitetsnormer ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_52"&gt;52&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;3.2.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft23"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram ................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_53"&gt;53&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p34 ft10"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;3.2.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;Krav på hållbara vattentjänster i&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td19"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td20"&gt;&lt;P class="p17 ft23"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;åtgärdsprogrammen ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_54"&gt;54&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td22"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;3.3 Kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td21"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;56&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Historiken kring kommunernas skyldighet att&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;ordna vattentjänster ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_56"&gt;56&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;3.3.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;6 § vattentjänstlagen................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_59"&gt;59&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;3.3.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;Praxisutveckling ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_61"&gt;61&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Tillsynsvägledande myndighet för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;tillämpningen av 6 § vattentjänstlagen...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_68"&gt;68&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;3.3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;6 § vattentjänstlagen i dag.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_69"&gt;69&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;3.3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td24"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;Kommunala &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;va-planer .............................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td14"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_75"&gt;75&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Gemensamhetsanläggningar för vatten och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;avlopp.......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_84"&gt;84&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;3.3.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;Småskaliga allmänna lösningar ...............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_86"&gt;86&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;3.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;Åtgärdstakten för små avlopp................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;3.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;Små avlopp...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_87"&gt;87&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td25"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;3.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td26"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;Miljöbalken och tillsynen .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_89"&gt;89&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;3.4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;Vilken åtgärdstakt behövs?.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_91"&gt;91&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;3.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;Avloppsrådgivning..................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_96"&gt;96&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td25"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;3.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td28"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;Kretslopp och återvinning av näring från små avlopp ........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_102"&gt;102&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td25"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;3.6.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td26"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;Hur återföring av näring görs möjlig ...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_104"&gt;104&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_108"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Miljöeffekter av återföring av näring från små&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_108"&gt;avlopp.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_108"&gt;108&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;System för återföring av näring från små&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;avlopp.....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_110"&gt;110&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;3.6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;Tekniklösningar för kretslopp från små avlopp ..&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_111"&gt;111&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;3.6.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;Insamling, behandling och spridning...................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_113"&gt;113&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;3.6.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;Eget omhändertagande .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_116"&gt;116&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kommuners möjligheter att styra mot&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td29"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;kretslopp från små avlopp.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_117"&gt;117&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;6&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_7"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Kommunernas drivkrafter och&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;framgångsfaktorer .................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_119"&gt;119&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;3.6.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;Drivkrafter för fastighetsägare och lantbruket....&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_120"&gt;120&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td34"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;3.6.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td35"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;Hinder för införande av kretsloppssystem ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_121"&gt;121&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;3.7 Dagvattenhantering i ett förändrat klimat ..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_124"&gt;124&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;3.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;Olika styrdokument ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_125"&gt;125&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Åtgärder för anpassning av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td17"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;dagvattenhanteringen ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_127"&gt;127&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;3.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;Rådighet .................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_129"&gt;129&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;3.7.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;Ansvar ....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_130"&gt;130&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;3.7.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;Återkomsttider ......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_135"&gt;135&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_136"&gt;3.7.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_136"&gt;Skäliga anspråk på säkerhet...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_136"&gt;136&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;3.7.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td37"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;Va-taxa&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_137"&gt; för dagvatten ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_137"&gt;137&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;3.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;Reglering för kostnadstäckning i Danmark ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_141"&gt;141&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td39"&gt;&lt;P class="p15 ft18"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;Utredningens överväganden och förslag .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr3 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr3 td39"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;Styrmedelskedja för hållbara vattentjänster ........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_145"&gt;145&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Nationell plattform för samverkan om hållbara&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;vattentjänster.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_149"&gt;149&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;4.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft2"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;Tillsynsvägledande myndighet .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_152"&gt;152&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;Behovsbedömning i 6 § vattentjänstlagen ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_156"&gt;156&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;4.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;Behovet av allmänna vattentjänster ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_159"&gt;159&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td17"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;4.4.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;I ett större sammanhang .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_161"&gt;161&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Vad som menas med att på ett ”annat sätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;uppnå motsvarande skydd”...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_163"&gt;163&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;4.4.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;Finns det ett demokratiskt underskott? ..............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_168"&gt;168&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;4.4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td41"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;Behövs begreppet snarast? ....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_169"&gt;169&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Alternativa förslag som utredningen inte gått&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;vidare med ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_170"&gt;170&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;4.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td40"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;Krav på plan för allmänna vattentjänster .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_173"&gt;173&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td42"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;4.5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;Val av lag för &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;va-planering.....................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;4.5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;Vad planen ska innehålla .......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_176"&gt;176&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;4.5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;Hur planen ska beslutas ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_177"&gt;177&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td42"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;4.5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;Behov av samråd ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_178"&gt;178&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td10"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;4.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td42"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;Särtaxa&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td43"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;....................................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_180"&gt;180&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;7&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_8"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Innehåll SOU 2018:34&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;4.7 Styrmedel och nationella mål för små avlopp .....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;182&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;4.7.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;Kostnadseffektiva styrmedel för ökad&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;åtgärdstakt .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_182"&gt;182&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;4.7.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;Mål för ökad åtgärdstakt.......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_185"&gt;185&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;4.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;Effektivare tillsynsarbete .....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_189"&gt;189&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;4.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;Tillsynsvägledning för små&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;avloppsanläggningar ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_191"&gt;191&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;4.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;Föreskriftsrätt för Havs- och&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;vattenmyndigheten ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_193"&gt;193&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;4.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;Avloppsanläggning eller avloppsanordning.........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_194"&gt;194&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;4.8.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;Länsstyrelsernas tillsynsvägledning ska&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;utvecklas ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_195"&gt;195&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;4.8.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;om tillsyn, taxor och prövning .............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_197"&gt;197&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;4.8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;Kunskapsunderlag om tekniklösningars&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;prestanda................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_201"&gt;201&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;4.9 Införande av en avloppsdeklaration.....................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_203"&gt;203&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;4.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;Fastighetsägarens incitament och drivkrafter&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;för åtgärder ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_205"&gt;205&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;4.9.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;Deklarationen ska omfatta små&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;avloppsanläggningar ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_212"&gt;212&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;4.9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;En kvalitetssäkrad kontroll...................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_215"&gt;215&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;4.9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;Vad som ska ingå i avloppsdeklarationen ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_218"&gt;218&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;4.9.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;System för registrering av&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;avloppsdeklarationer .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_220"&gt;220&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;4.9.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;Fastighetsägares konsumenträttsliga skydd&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;kan stärkas .............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_221"&gt;221&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;4.9.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;Miljösanktionsavgift .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_222"&gt;222&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;4.10 System för insamling av uppgifter om små avlopp.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_224"&gt;224&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;4.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td47"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;Avloppsrådgivning................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_227"&gt;227&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;4.11.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;Begreppet &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;va-rådgivning .......................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_228"&gt;228&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;4.11.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;Nationellt ansvar för &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;va-rådgivning .....................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_230"&gt;230&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;4.11.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;Kunskapsunderlag om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;gemensamhetsanläggningar ..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_232"&gt;232&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;4.11.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;Vikten av lokal &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;va-rådgivning ...............................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_233"&gt;233&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td45"&gt;&lt;P class="p42 ft10"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;4.11.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;Bidrag till kommuner som ansöker om va-&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td44"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td45"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td46"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;rådgivningsaktiviteter ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_235"&gt;235&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;8&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_9"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td32"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td33"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p38 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.11.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Förslag som utredningen valt att inte gå vidare&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;med .........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_236"&gt;236&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;4.12 Kretsloppsåtgärder................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_237"&gt;237&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Etappmål för ökat antal system för kretslopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td48"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;av små avlopp .........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_239"&gt;239&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;4.12.2 Myndigheterna ska samverka om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td49"&gt;&lt;P class="p44 ft12"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;kretsloppsanpassning av små avlopp ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_241"&gt;241&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Vägledning och utveckling av den kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p43 ft2"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;avfallsplaneringen ..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_243"&gt;243&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;4.12.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p43 ft12"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;Bidrag för att utveckla kretsloppssystem.............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_249"&gt;249&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Utveckling av kretsloppsteknik och innovativa&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;systemlösningar för små avlopp ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_252"&gt;252&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;4.13 Anpassningsåtgärder för dagvattenhanteringen..................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;4.13.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;Plan för hantering av skyfall .................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_253"&gt;253&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td34"&gt;&lt;P class="p45 ft10"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;4.13.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td35"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;Stödjande myndighet.............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_258"&gt;258&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p39 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Finansiering av anpassningsåtgärder för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;dagvattenhanteringen ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_260"&gt;260&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;4.13.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;Beskrivning av ett alternativ med servicenivå ......&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_262"&gt;262&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;4.13.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;Erfarenheter från det danska systemet.................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_264"&gt;264&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;4.13.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;Öppna lösningar i vattentjänstlagen.....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;4.13.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;Inriktningen för fortsatt utredningsarbete ..........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_265"&gt;265&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;&lt;A href="#page_269"&gt;5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td39"&gt;&lt;P class="p15 ft27"&gt;&lt;A href="#page_269"&gt;Konsekvensbeskrivning ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td38"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_269"&gt;269&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_269"&gt;5.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;&lt;A href="#page_269"&gt;Allmänt om förslagens konsekvenser..................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_269"&gt;269&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;5.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;Vilka aktörer berörs? ............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_272"&gt;272&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;5.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Andra avgränsningar för konsekvensbeskrivningen ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;5.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;Referensscenario och alternativ ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_274"&gt;274&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td51"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;5.4.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td52"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;Alternativ för dagvattenhanteringen ....................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_275"&gt;275&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;5.5&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;Förslagen i förhållande till &lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;EU-rätten .................................&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_277"&gt;277&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;5.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr8 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Ikraftträdande .......................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td10"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;5.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td39"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;Konsekvenser för fastighetsägare ........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;&lt;SPAN class="ft25"&gt;Hur påverkas fastighetsägare av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td48"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;avloppsdeklarationer?............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_279"&gt;279&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;9&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_10"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p46 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hur många fastighetsägare berörs av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;avloppsdeklarationer? ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_281"&gt;281&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;5.7.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;Kostnad för avloppsdeklaration ...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_284"&gt;284&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Kostnad för tillsyn och för att åtgärda&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;anläggningar...........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_286"&gt;286&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Miljösanktionsavgift vid utebliven&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;avloppsdeklaration ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;5.7.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;Förändring i 6 § vattentjänstlagen........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_289"&gt;289&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;5.7.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft16"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;Plan för allmänna vattentjänster...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_291"&gt;291&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;5.7.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;Konsekvenser av övriga förslag ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_292"&gt;292&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;5.8 Konsekvenser för företag.....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_294"&gt;294&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;5.8.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;Förändring i 6 § vattentjänstlagen........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_297"&gt;297&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;5.8.2&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;Förslaget om avloppsdeklarationer ......................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_298"&gt;298&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;5.8.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p47 ft10"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;Konsekvenser för ackrediterade&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft10"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;besiktningsorgan av avloppsdeklarationer...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_299"&gt;299&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Sysselsättning och marknadens storlek för&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;avloppsdeklarationer .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_300"&gt;300&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Särskilda konsekvenser för små företag av&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;avloppsdeklarationer .............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;5.8.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;Plan för allmänna vattentjänster...........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_301"&gt;301&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;5.8.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;Konsekvenser av övriga förslag ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_302"&gt;302&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Hänsyn till små företag vid reglernas&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td29"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;utformning.............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_303"&gt;303&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Regleringarnas påverkan på företag i andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td53"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;avseenden...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;304&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;5.9 Konsekvenser för kommuner ..............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;304&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td53"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;5.9.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;Sammanfattning ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_304"&gt;304&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p35 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Konsekvenser för den kommunala&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft2"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;självstyrelsen..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_306"&gt;306&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p40 ft12"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;5.9.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;Behovsbedömning i 6 § vattentjänstlagen ...........&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_308"&gt;308&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td23"&gt;&lt;P class="p36 ft12"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;5.9.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td31"&gt;&lt;P class="p32 ft12"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;Krav på plan för allmänna vattentjänster .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_309"&gt;309&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p37 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;&lt;SPAN class="ft24"&gt;Belastning på de allmänna &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;va-anläggningarna&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p28 ft2"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;vid skyfall...............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_311"&gt;311&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;5.9.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;Avloppsdeklaration ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_314"&gt;314&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;5.9.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td46"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;Konsekvenser av övriga förslag ............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_320"&gt;320&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr5 td36"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;5.10 Konsekvenser för staten.......................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;322&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;P class="p48 ft10"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;5.10.1&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td46"&gt;&lt;P class="p28 ft12"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;Sammanfattning ....................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_322"&gt;322&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;10&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_11"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td36"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td55"&gt;&lt;P class="p17 ft22"&gt;Innehåll&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td36"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;5.10.2 Konsekvenser av en nationell plattform...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td55"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;A href="#page_324"&gt;324&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;5.10.3 Tillsynsvägledande myndighet..............................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td36"&gt;&lt;P class="p31 ft16"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;5.10.4 Krav på plan för allmänna vattentjänster .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td55"&gt;&lt;P class="p49 ft10"&gt;&lt;A href="#page_325"&gt;325&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p41 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;&lt;SPAN class="ft26"&gt;Belastning på allmänna &lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;va-anläggningar&lt;/A&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;A href="#page_326"&gt; vid&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;skyfall .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_326"&gt;326&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;5.10.6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;Behovsbedömning i 6 § vattentjänstlagen ............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_327"&gt;327&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;5.10.7&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;Mål för ökad åtgärdstakt för små avlopp .............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_328"&gt;328&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;5.10.8&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;Effektivare tillsynsarbete ......................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_329"&gt;329&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;5.10.9&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;Avloppsdeklaration ...............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_330"&gt;330&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;5.10.10&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p51 ft10"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;System för insamling av uppgifter om små&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;avlopp .....................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_333"&gt;333&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;5.10.11&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;Avloppsrådgivning.................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;334&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td57"&gt;&lt;P class="p50 ft10"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;5.10.12&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td58"&gt;&lt;P class="p17 ft2"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;Kretsloppsåtgärder ................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_334"&gt;334&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td56"&gt;&lt;P class="p17 ft15"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;6&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td16"&gt;&lt;P class="p50 ft15"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;Författningskommentar ............................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td38"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;337&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr3 td59"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i miljöbalken..........................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr3 td38"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_337"&gt;337&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;vattentjänster.........................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_338"&gt;338&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr8 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;6.3&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft10"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;Förslaget till ändring i förordningen om&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr8 td30"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft2"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;miljösanktionsavgifter ..........................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;340&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td11"&gt;&lt;P class="p45 ft12"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;6.4&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td60"&gt;&lt;P class="p52 ft16"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;Förslaget till ändring i miljötillsynsförordningen...............&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_340"&gt;340&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslaget till ändring i förordningen om miljöfarlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td49"&gt;&lt;P class="p14 ft2"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;verksamhet och hälsoskydd..................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td30"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_341"&gt;341&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p30 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;&lt;SPAN class="ft17"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr6 td61"&gt;&lt;P class="p31 ft10"&gt;&lt;A href="#page_342"&gt;(2007:701) om allmänna vattentjänster&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft28"&gt;............................... &lt;A href="#page_342"&gt;342&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr2 td61"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;Särskilt yttrande ..............................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_343"&gt;343&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td61"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;Källförteckning ................................................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td62"&gt;&lt;P class="p28 ft15"&gt;&lt;A href="#page_349"&gt;349&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr2 td63"&gt;&lt;P class="p14 ft15"&gt;Bilagor&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td64"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr2 td62"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr5 td63"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td64"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;Kommittédirektiv 2017:54 ...........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr5 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_363"&gt;363&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr13 td63"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td64"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;Kommittédirektiv 2017:129 .........................................&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr13 td62"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;&lt;A href="#page_371"&gt;371&lt;/A&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;11&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_12"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_13"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft29"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Att göra vattentjänsterna hållbara är ett ansvar som alla delar. Sam- hället, i det här fallet kommunen, har ett uppdrag att lösa detta när det finns ett behov av att skydda hälsa och miljö och när bebyggel- sen finns i ett större sammanhang. Det är det som står i den lag som en stor del av detta betänkande kretsar kring, nämligen lagen (2016:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Den ekologiska hållbarheten och hur vi tillsammans ska klara kraven för miljö och hälsa styrs av miljöbalken (1998:808). Där finns krav på kommuner och på dem som inte bor i bebyggelse i ett större sammanhang och som därför själva ansvarar för sina vatten- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Vattentjänsterna är försörjning av dricksvatten och bortförande av dagvatten och spillvatten. De två sistnämnda kallas i allmänhet för avlopp. Dagvatten är det regnvatten som hamnar på hårdgjorda ytor och hus och som måste ledas bort för att det inte ska orsaka skador. Spillvatten är det som spolas ner i toaletten eller sköljs ut från duschen, tvättmaskinen och köket. För att vara ekologiskt hållbar ska hanteringen av spillvatten inte leda till övergödning och inte till spridning av kemikalier och smittämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Övergödning beror på näringsämnena fosfor och kväve som är två av naturens viktigaste byggstenar. Människan har allvarligt rub- bat de naturliga kretsloppen för kväve och fosfor. Att de inte kommer i kretslopp utan hamnar i sjöar, vattendrag och hav är inte långsiktigt hållbart.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Utredningens direktiv och tilläggsdirektiv innehåller flera olika uppdrag och aspekter som alla rör vattentjänsterna och hur de ska bli mer hållbara. Utredningen har därför valt att ta namnet &lt;SPAN class="ft30"&gt;Utred- ningen om hållbara vattentjänster&lt;/SPAN&gt;. Under arbetets gång har det stått&lt;/P&gt;
&lt;P class="p59 ft19"&gt;13&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_14"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;klart att uppdragens problem och lösningar är sammanlänkade och beroende av varandra. Av den anledningen behöver de lösas i ett sammanhang. Annars kan lösningen på ett problem förvärra ett annat eller så kan en lösning bli verkningslös utan en annan. Det behövs med andra ord en styrmedelskedja för att göra vatten- tjänsterna hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;När kommunen är ansvarig för vattentjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Det är i 6 § vattentjänstlagen som det står att kommunen har en skyldighet att ordna vattentjänster om det behövs för skyddet av människors hälsa och miljö och om bebyggelsen ingår i ett större sammanhang. Det större sammanhanget tolkas i dag som att det gäller för minst 20 till 30 hus eller i vissa fall något färre. I praxis, det vill säga hur domstolar har tolkat lagen, har det visat sig att det i princip alltid finns ett behov av att skydda människors hälsa och miljön. Tolkningen har också varit strikt vad gäller att kommunen ska ansvara för vattentjänsterna genom allmänna anläggningar så snart bebyggelsen utgör ett större sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Det här har lett till konflikter och problem på flera håll i landet. Några kommuner har valt att inte tillåta exploateringar och ytterli- gare bebyggelse på landsbygden eftersom det hade blivit dyrt att ordna vatten och avlopp, det vill säga att avgifterna för alla i kom- munen skulle behöva höjas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;På många håll har fastighetsägare protesterat mot att de måste betala anläggningsavgifter, det vill säga den avgift kommunen tar ut för att ansluta fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. I om- råden där fastigheterna har lågt värde är det inte alltid möjligt att låna för att finansiera den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det är också vanligt är att fastighetsägare kräver att få bli an- slutna till den allmänna anläggningen men att kommunen vill av- vakta med den investeringen och i stället kräva att fastighetsägarna åtgärdar sina egna enskilda anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Det har framställts som ett demokratiunderskott att fastighets- ägare inte har möjlighet att överklaga kommunens bedömning av vilka fastigheter som ska anslutas till den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och få den prövad utöver en laglighetsprövning. Vattentjänstlagen riktar sig till kommunen och kräver att kommunen ska agera.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;14&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_15"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td66"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Fastighetsägare kan vända sig till länsstyrelsen som ska bedriva tillsyn över hur kommunen sköter detta och hävda att kommunen inte fullgjort sin skyldighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Utredningen lägger i detta betänkande ett antal förslag för att dels göra det flexiblare för kommunerna när den ska tillämpa 6 § vattentjänstlagen och dels minska demokratiunderskottet. Men utredningens utgångspunkt i arbetet är att förslagen inte ska kom- promissa med skyddet för människors hälsa och miljön. Utred- ningen föreslår:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p68 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Att Havs- och vattenmyndigheten ska utses till tillsynsvägle- dande myndighet för länsstyrelsernas tillsyn över hur kommu- nerna uppfyller sin skyldighet enligt 6 § vattentjänstlagen. Arbe- tet ska göras i samarbete med Boverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Detta för att ge länsstyrelserna ett ökat stöd, underlätta kunskapsutbyte mellan dem och se till att tillsynen blir mer lika över landet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p69 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;Att ett nytt stycke införs i 6 § vattentjänstlagen som ska göra att kommunerna lägger ett större fokus på att bedöma behovet av vattentjänster. Kommunen ska utreda om det finns en möjlighet att på ett annat sätt än med en allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p70 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Att ett krav införs i vattentjänstlagen på att kommunerna ska se till att det finns en långsiktig plan för hur försörjning av vatten- tjänster inom kommunen ska ske och att denna plan ska beslu- tas av kommunfullmäktige. Den långsiktiga planen ska lämnas på samråd och granskning för att öka det demokratiska infly- tandet över hur kommunen planerar för att ansluta fastigheter till kommunalt vatten och avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;Att de statliga myndigheter som arbetar med vattentjänsterna behöver samverka mer för att stödja kommunerna och styra mot hållbara vattentjänster. Utredningen föreslår därför att en platt- form för detta bör bildas med Naturvårdsverket som koordinator.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;15&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_16"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;När fastighetsägaren själv är ansvarig för vattentjänsterna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft8"&gt;Fastighetsägare som inte är anslutna till det kommunala avloppsnä- tet har för det mesta en egen anläggning. De är enligt miljöbalken ansvariga för att deras avloppsanläggning följer de regler som finns.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Kommunen ska sedan utöva tillsyn på dessa. Många kommuner hinner inte med alla anläggningar i kommunen och i dag beräknas att det fortfarande finns 180 000 anläggningar som inte uppfyller de grundkrav för att skydda hälsa och miljö som kom redan 1969. Det finns också ett ökande antal anläggningar som har tillstånd men som tappat i funktion eller av andra anledningar inte längre uppfyl- ler kraven i tillståndet. Varje år ökar detta antal mer än det antal anläggningar som kommunerna hinner ställa krav på eller som fas- tighetsägarna åtgärdar på eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Forskning har visat att fastighetsägarna saknar incitament för att på eget initiativ åtgärda sina avlopp. Det är ofta först när kommu- nen uppmärksammar brister som de åtgärdas. Dagens tillsyn och dagens system räcker inte för att öka åtgärdstakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Tre saker behöver enligt utredningen hända för att åtgärds- takten ska öka. Fastighetsägarens egentillsyn måste öka, fastighets- ägarens incitament för att göra åtgärder måste stärkas och kom- munens tillsynsarbete bli effektivare. Utredningen har flera förslag för att uppnå detta:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;Regeringen beslutar om ett etappmål i miljömålssystemet om ökad åtgärdstakt av små avlopp som inte klarar kraven i miljö- lagstiftningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p75 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Ett krav införs på avloppsdeklaration för små avloppsanlägg- ningar. Ett ackrediterat kontrollorgan utför en enkel kontroll och upprättar en avloppsdeklaration som fastighetsägaren skick- ar in till kommunen. Avloppsdeklarationen är inte tillsyn utan den ska ge fastighetsägaren information om sitt avlopp och inci- tament att åtgärda det för att undvika kommunala tillsynsavgif- ter. De ger kommunen information om vilka små avloppsan- läggningar i kommunen som behöver åtgärdas och kan på så sätt effektivisera tillsynen. Fastighetsägare som inte skickar in någon deklaration ska enligt förslaget riskera miljösanktionsavgift.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;16&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_17"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td66"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p76 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Förbättrad avloppsrådgivning och även centraliserad avlopps- rådgivning kan också effektivisera kommunernas arbete. Havs- och vattenmyndigheten föreslås få i uppdrag att tillsammans med Konsumentverket utveckla en nationell rådgivning och stödja kommunerna för ökad rådgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p77 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Reglerna som kommunens tillsyn av små avlopp utgår från måste bli tydligare. Detta kan enligt Havs- och vattenmyndig- heten kraftigt minska handläggningstiderna. Utredningen för- slår därför att Havs- och vattenmyndigheten får föreskriftsrätt när det gäller små avlopp och att det tydliggörs att Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för tillsynsvägledning för små av- loppsanläggningar belastade med hushållsspillvatten och som är dimensionerade för högst 200 personekvivalenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Kommunerna ska få stöd med kompetensutveckling och erfa- renhetsutbyte av Havs- och vattenmyndigheten vad det gäller hur tillsyn, taxor och prövning kan utformas för att ge ökad åt- gärdstakt. Utredningen föreslår också att Havs- och vatten- myndigheten får i uppdrag att genomföra en satsning inriktad på hur nya &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; kan effektivisera tillsynen samt ta fram ett underlag om små avloppsanläggningars tekniska prestanda som både kommuner och fastighetsägare kan få till- gång till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;Fler kretsloppsanpassade små avlopp minskar påverkan på miljön. Kommunerna behöver ha system för att ta hand om nä- ring från små avlopp som kan sättas i kretslopp. Ett etappmål om att öka antalet kommuner som har sådana system bör infö- ras samt ett bidrag till kommuner för utveckling av kretslopps- system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p71 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska hjälpa kommunerna att få kunskap om kretsloppsanpassning av små avlopp och Natur- vårdsverket ska bland annat hjälpa dem med hur avfallstaxan kan användas för att styra mot fler kretsloppsanpassade anläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;17&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_18"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Dagvatten i ett förändrat klimat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft9"&gt;Klimatförändringarna kommer att leda till ökade regnmängder och att häftiga skyfall inträffar oftare. Ett sätt att klimatanpassa är att bygga om vägar, parker och dammar i staden så att de kan ta emot, kanske fördröja, och eventuellt leda regnvattnet till våra dagvatten- system. Det kallas för öppna dagvattenlösningar, till skillnad från de vanliga slutna ledningarna och rören.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Efter flera ovanligt kraftiga skyfall i Köpenhamn och Malmö har dessa städer arbetat med särskilda skyfallsplaner för att investera i förändringar i stadsbilden som kan hantera regnmängderna. En del av dessa förändringar kan sägas vara &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; som kan be- kostas av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; (det vill säga det kommunala bolag eller den förvaltning som har hand om vatten och avlopp) och i slutän- dan av de abonnenter som är anslutna via &lt;NOBR&gt;va-taxan.&lt;/NOBR&gt; Andra åtgärder har finansierats med kommunala skattemedel. I Danmark ändrades lagen för att göra det möjligt för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att mer än tidigare betala investeringar i öppna lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;I Sverige behövs inga sådana ändringar eftersom den svenska vattentjänstlagen är teknikneutral. Det är alltså redan i dag möjligt för &lt;NOBR&gt;va-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; att finansiera öppna lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det finns en viktig skillnad mellan Danmark och Sverige i frågan om vem som bestämmer hur mycket regn som ska kunna hanteras av den allmänna dagvattenanläggningen. I Danmark bestäms detta lokalt politiskt av kommunerna medan det i Sverige är reglerat övergripande i vattentjänstlagen och tolkat av &lt;NOBR&gt;va-huvudmännens&lt;/NOBR&gt; samarbetsorganisation Svenskt Vatten. Utredningen har dock valt att inte lägga fram något förslag på att införa ett system motsva- rande det i Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Utredningen menar att kommunerna behöver titta på och be- döma hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; vid skyfall ska hanteras i kommunen och därmed också hur stor del av investeringen för &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; som &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ska stå för och hur stor del som skattebetalarna ska finansiera. Bedömningen ska ingå i kommunernas planer för hur kommunen ska klara sin skyldighet att förse medborgarna med vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;För att kunna göra en sådan bedömning måste kommunen skaffa sig mer kunskap och underlag om hur stor belastningen blir på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; vid ett skyfall. Det kan de göra&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;18&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_19"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td65"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td66"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;genom en så kallad skyfallskartering som visar vilka områden som översvämmas vid extrema regn. Utredningen föreslår att Boverket ska få i uppdrag att stödja kommunerna med det underlag som behövs för att de ska kunna bedöma hur kommunen ska hantera skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;En viktig fråga är hur anpassningsåtgärderna för att klara skyfall ska finansieras. Frågan för utredningen har varit om investeringar i öppna lösningar i större utsträckning än i dag skulle kunna finan- sieras med &lt;NOBR&gt;va-taxan.&lt;/NOBR&gt; Utredningen har kommit fram till att det med dagens regler inte finns något hinder mot att finansiera en viss överkapacitet med &lt;NOBR&gt;va-taxan.&lt;/NOBR&gt; Det får anses vara en nödvändig kost- nad att anpassa de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; i våra städer och samhällen så att de kan hantera ovanligt stora regnmängder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Frågan kring finansieringen har också en fördelningspolitisk aspekt. &lt;NOBR&gt;Va-taxan&lt;/NOBR&gt; är en platt avgift som drabbar alla som ska betala &lt;NOBR&gt;va-avgift&lt;/NOBR&gt; ungefär lika medan kommunalskatten bygger på procent av inkomst. Dock betalar även juridiska personer &lt;NOBR&gt;va-taxa.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p22 ft9"&gt;Det finns också i vattentjänstlagen en möjlighet för va- huvudmannen att fondera medel för framtida nyinvesteringar. Fondering används i dag inte så ofta men fondering skulle enligt utredningen kunna användas i större utsträckning till exempel för att få till stånd öppna dagvattenanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;19&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_20"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_21"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;1 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p82 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken (1998:808)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om miljöbalken (1998:808)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p84 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att rubriken närmast före 26 kap. 19 § ska lyda: ”Verksam- hetsutövarens kontroll, miljörapport och annan dokumentation”,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 9 kap. 7 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas en ny paragraf, 26 kap. 20 a § av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft45"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr14 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr14 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td71"&gt;&lt;P class="p87 ft46"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td71"&gt;&lt;P class="p88 ft10"&gt;7 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Avloppsvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;skall&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p36 ft23"&gt;avledas&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;Avloppsvatten &lt;SPAN class="ft47"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;avledas och&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;och renas eller tas om hand på&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;renas eller tas om hand på något&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;något annat sätt så att olägenhet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;annat sätt så att olägenhet för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;för människors hälsa eller miljön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;människors hälsa eller miljön inte&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;inte uppkommer. För detta än-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft16"&gt;uppkommer. För detta ändamål&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;damål &lt;/SPAN&gt;skall &lt;SPAN class="ft10"&gt;lämpliga &lt;/SPAN&gt;avloppsan-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft47"&gt;ska &lt;SPAN class="ft12"&gt;lämpliga &lt;/SPAN&gt;avloppsanläggningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ordningar &lt;/SPAN&gt;eller andra inrättningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;eller andra inrättningar utföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;utföras.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p15 ft16"&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p89 ft10"&gt;Regeringen får föreskriva att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;det &lt;SPAN class="ft29"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;vara förbjudet att utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;det &lt;SPAN class="ft29"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara förbjudet att utan&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;tillstånd eller innan anmälan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;tillstånd eller innan anmälan har&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;gjorts inrätta eller ändra sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;gjorts inrätta eller ändra sådana&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft47"&gt;avloppsanläggningar &lt;SPAN class="ft12"&gt;eller andra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft47"&gt;avloppsanordningar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p43 ft10"&gt;eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p89 ft10"&gt;andra&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;inrättningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;inrättningar.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td69"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Regeringen får överlåta åt kommunerna att meddela föreskrifter enligt andra stycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p90 ft19"&gt;21&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_22"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33422x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p91 ft15"&gt;26 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p92 ft29"&gt;20 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft30"&gt;Regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldig- het för den som är verksamhets- utövare för en avloppsanläggning eller leder avloppsvatten till en sådan anläggning att till tillsyns- myndigheten lämna uppgifter om anläggningen och hur den kon- trolleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p94 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;22&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_23"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td73"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 6 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p86 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas nya paragrafer, 6 &lt;NOBR&gt;a–6&lt;/NOBR&gt; d §§, och närmast före 6 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr14 td22"&gt;&lt;P class="p98 ft10"&gt;6 §&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Om det med hänsyn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Om det med hänsyn till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;skyddet för människors hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;skyddet för människors hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;eller miljön behöver ordnas vat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft16"&gt;eller miljön behöver ordnas vat-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;tenförsörjning eller avlopp i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;tenförsörjning eller avlopp i ett&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;större sammanhang för en viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft16"&gt;större sammanhang för en viss&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;befintlig eller blivande be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;befintlig eller blivande be-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;byggelse, &lt;SPAN class="ft29"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;byggelse, &lt;SPAN class="ft29"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;kommunen&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p100 ft30"&gt;Vid bedömningen av behovet av en vattentjänst enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till möjligheten att på ett annat sätt uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p101 ft50"&gt;Planering av vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p102 ft29"&gt;6 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p103 ft30"&gt;För varje kommun ska finnas en av kommunfullmäktige fast- ställd plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyl- digheter att ordna vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;23&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_24"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p104 ft29"&gt;enligt 6 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft51"&gt;Planen ska innehålla en redo- görelse för kommunens bedöm- ning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p105 ft29"&gt;6 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft43"&gt;Innan kommunen antar en plan enligt 6 a § ska kommunen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft44"&gt;1. på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med de fa- stighetsinnehavare och myndig- heter som kan ha ett väsentligt in- tresse av planen,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p107 ft29"&gt;och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft44"&gt;2. ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p106 ft43"&gt;Kommunen ska informera om utställningen på sin webbplats före utställningstidens början. In- formationen ska innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga inne- börd, var det ställs ut samt inom vilken tid och till vem synpunkter ska lämnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p109 ft29"&gt;6 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p93 ft44"&gt;När kommunen antar planen enligt 6 a § ska kommunen ta hänsyn till de synpunkter som kommit fram i samrådet och granskningen enligt 6 b §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p110 ft29"&gt;6 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p108 ft44"&gt;Bestämmelserna i 6 b och 6 c §§ gäller även förslag till ändringar i en plan enligt 6 a §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;24&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_25"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33425x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td73"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p111 ft44"&gt;En kommun behöver inte ställa ut ett förslag till ändring i planen som endast berör ett fåtal fastighetsinnehavare eller annars är liten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;25&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_26"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33426x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p113 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p114 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p115 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det införs en ny paragraf, 3 kap. 4 §, och närmast före 3 kap. 4 § en ny rubrik av följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p116 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det närmast före 3 kap. 1 § ska införas en ny rubrik som ska lyda ”Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälso- skydd”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p117 ft15"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p118 ft54"&gt;Förordningen om avloppsdeklarationer&lt;/P&gt;
&lt;P class="p119 ft29"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p120 ft30"&gt;För en överträdelse av 7 § för- ordningen (xxx:xxx) om avlopps- deklarationer genom att inte i tid lämna in en avloppsdeklaration ska en miljösanktionsavgift beta- las med 3 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p121 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;26&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_27"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33427x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td73"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p122 ft56"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft55"&gt;Förslag till förordning om ändring i miljötillsynsförordningen (2011:13)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p96 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § miljötillsynsförordningen (2011:13) ska ha följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p123 ft15"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p124 ft10"&gt;5 §&lt;SPAN class="ft57"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska ge tillsynsvägledning i frågor om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken inom sitt an- svarsområde,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;vattenskyddsområden enligt 7 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p15 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;enskilda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;avlopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;enligt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;3. &lt;/SPAN&gt;avloppsanläggningar för hus-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td77"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;9 kap. miljöbalken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft29"&gt;hållsspillvatten som är dimen-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft47"&gt;sionerade för högst 200 personek-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td75"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td76"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p126 ft47"&gt;vivalenter,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken, med undantag för frågor om markavvattning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p127 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;dumpning enligt 15 kap. miljöbalken,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft49"&gt;fiske och vattenbruk, med undantag för frågor som omfattas av Kemikalieinspektionens vägledningsområde enligt 6 §, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p125 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft59"&gt;skydd av grundvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p112 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p128 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2014:430.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;27&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_28"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33428x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p129 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen om miljöfarlig verk- samhet och hälsoskydd (1998:899)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p131 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att &lt;NOBR&gt;13–16&lt;/NOBR&gt; §§ ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det införs en ny paragraf, 47 b §, och närmast före 47 b § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td54"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p132 ft10"&gt;13 §&lt;SPAN class="ft57"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td78"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Det krävs tillstånd för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td79"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Det krävs tillstånd för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;1. inrätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p36 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;en &lt;/SPAN&gt;avloppsanord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;1. inrätta&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft45"&gt;&lt;SPAN class="ft16"&gt;en &lt;/SPAN&gt;avloppsanlägg-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;som en eller flera vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;som en eller flera vatten-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;toaletter ska anslutas till, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;toaletter ska anslutas till, eller&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;2. ansluta en vattentoalett till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;2. ansluta en vattentoalett till&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;en befintlig &lt;/SPAN&gt;avloppsanordning&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;en befintlig &lt;/SPAN&gt;avloppsanläggning&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Det krävs en anmälan till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p15 ft12"&gt;Det krävs en anmälan till den&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;nämnden för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;kommunala&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;nämnden för att&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;inrätta en annan &lt;SPAN class="ft29"&gt;avloppsanord-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;inrätta en annan &lt;SPAN class="ft47"&gt;avloppsanlägg-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;än den som avses i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ning &lt;/SPAN&gt;än den som avses i första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td80"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td54"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;stycket.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td78"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;En ansökan om tillstånd enligt första stycket ska prövas av den kommunala nämnden. Ansökan prövas dock av försvarsinspektö- ren för hälsa och miljö i de fall inspektören har tillsyn över anlägg-&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;ningen.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;En kommun får meddela fö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;En kommun får meddela fö-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;reskrifter om att det i stället för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;reskrifter om att det i stället för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;en anmälan krävs tillstånd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;en anmälan krävs tillstånd för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;att inom vissa delar av kommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;att inom vissa delar av kommu-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;nen inrätta en sådan &lt;SPAN class="ft29"&gt;anordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;nen inrätta en sådan &lt;SPAN class="ft47"&gt;anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;som avses i andra stycket. Så-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;som avses i andra stycket. Så-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;dana föreskrifter får endast avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr0 td79"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;dana föreskrifter får endast avse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;tillståndsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;tillståndsplikt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;som behövs för&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;att skydda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td81"&gt;&lt;P class="p36 ft10"&gt;människors hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;att skydda&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td82"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;människors hälsa&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;eller miljön.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td81"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;eller miljön.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td82"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2017:793.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;28&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_29"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33429x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft19"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Ledningarna för en &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;avlopps- anläggning &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;som avses i 13 § &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;ska &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;vara slutna, om inte den kom- munala nämnden medger något annat.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2018:34 Författningsförslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p133 ft10"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft10"&gt;Det är förbjudet att utan an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;Det är förbjudet att utan an-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;mälan till den kommunala nämn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;mälan till den kommunala nämn-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;den ändra sådana &lt;SPAN class="ft29"&gt;avloppsanord-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;den ändra sådana &lt;SPAN class="ft47"&gt;avloppsanlägg-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;ningar &lt;/SPAN&gt;som avses i 13 §, om åt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;&lt;SPAN class="ft45"&gt;ningar &lt;/SPAN&gt;som avses i 13 §, om åt-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;gärden kan medföra väsentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;gärden kan medföra väsentlig&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft12"&gt;ändring av avloppsvattnets mängd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;ändring av avloppsvattnets mängd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;eller sammansättning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;eller sammansättning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr7 td22"&gt;&lt;P class="p134 ft10"&gt;15 §&lt;SPAN class="ft57"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td72"&gt;&lt;P class="p15 ft61"&gt;Bestämmelserna i 13 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft61"&gt;Bestämmelserna i 13 § första&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;och andra styckena ska inte till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;och andra styckena ska inte till-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;lämpas på en &lt;/SPAN&gt;avloppsanordning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft47"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;lämpas på en &lt;/SPAN&gt;avloppsanläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;som kräver tillstånd eller anmä-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft16"&gt;som kräver tillstånd eller anmä-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;lan enligt miljöprövningsförord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;lan enligt miljöprövningsförord-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;ningen (2013:251) eller om &lt;SPAN class="ft29"&gt;av-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft10"&gt;ningen (2013:251) eller om &lt;SPAN class="ft29"&gt;av-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;loppsanordningen &lt;SPAN class="ft10"&gt;är avsedd att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft47"&gt;loppsanläggningen &lt;SPAN class="ft12"&gt;är avsedd att&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;föra avloppsvattnet till enbart en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr0 td70"&gt;&lt;P class="p17 ft12"&gt;föra avloppsvattnet till enbart en&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;allmän avloppsanläggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td70"&gt;&lt;P class="p14 ft10"&gt;allmän avloppsanläggning.&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p135 ft10"&gt;16 § Ledningarna för en &lt;SPAN class="ft29"&gt;avlopps-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p136 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;anordning &lt;/SPAN&gt;som avses i 13 § &lt;SPAN class="ft44"&gt;skall &lt;/SPAN&gt;vara slutna, om inte den kom- munala nämnden medger något annat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p137 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Senaste lydelse 2013:769&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_30"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33430x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p138 ft50"&gt;Bemyndigande för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p139 ft29"&gt;47 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p140 ft62"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om försiktighetsmått vid utsläpp av avloppsvatten från små av- loppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;30&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_31"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33431x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;3 § Havs- och vattenmyndig- heten får ge tillsynsvägledning till länsstyrelser i frågor om 6 § lagen (2006:412) om allmänna vatten- tjänster i samverkan med Natur- vårdsverket, Boverket och Livs- medelsverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx2"&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;4 § Boverket ska ge stöd åt kommuner vid arbetet med att ta fram en redogörelse enligt 6 a § andra stycket lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster för hur en ökad belastning på de all- männa &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt;va-anläggningarna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft30"&gt; ska hanteras vid skyfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="tx3"&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;Denna förordning är medde- lad med stöd av 23 § lagen (2006:412) om allmänna vatten- tjänster i fråga om 2 § och 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om 3 och 4 §§.&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td73"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p95 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:701) om allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p142 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2007:701) om all- männa vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att 1 § ska ha följande lydelse,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p143 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dels &lt;/SPAN&gt;att det ska införas nya paragrafer, 3 och 4 §§ av följande ly- delse.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft29"&gt;Nuvarande lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td83"&gt;&lt;P class="p14 ft63"&gt;Föreslagen lydelse&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p144 ft9"&gt;1 § Denna förordning är medde-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p145 ft9"&gt;lad med stöd av 23 § lagen (2006:412) om allmänna vatten- tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p146 ft10"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;31&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_32"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;1.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Förslag till förordning om avloppsdeklarationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p148 ft10"&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;1 § &lt;/SPAN&gt;I denna förordning föreskrivs en skyldighet att lämna av- loppsdeklarationer för avloppsanläggningar som är dimensionerade för hushållsspillvatten med en föroreningsmängd som motsvarar högst 200 personekvivalenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p150 ft9"&gt;Med hushållsspillvatten avses i denna förordning spillvatten från bostäder och serviceinrättningar vilket till övervägande del härrör från människans metabolism och hushållsaktiviteter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Förordningen är meddelad med stöd av 26 kap. 20 a § miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;Undantag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;2 § &lt;/SPAN&gt;Denna förordning gäller inte&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;avloppsanläggningar som enbart består av ledningar där allt hushållsspillvatten leds till en annan avloppsanläggning,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;allmänna avloppsanläggningar enligt lagen (2006:412) om all- männa vattentjänster, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;avloppsanläggningar som försvarsinspektören för hälsa och miljö har tillsyn över.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft15"&gt;Upplysning om tillsynsmyndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;3 § &lt;/SPAN&gt;Varje kommun har enligt 26 kap. 3 § miljöbalken och 2 kap. 31 § miljötillsynsförordningen, inom sitt område, ansvar för tillsy- nen i fråga om de avloppsanläggningar som omfattas av denna för- ordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p155 ft15"&gt;Skyldighet att deklarera en avloppsanläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;4 § &lt;/SPAN&gt;Den som är verksamhetsutövare för en avloppsanläggning eller leder hushållsspillvatten till en sådan anläggning ska se till att det för anläggningen finns en aktuell avloppsdeklaration.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;32&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_33"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td73"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td74"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5 § &lt;/SPAN&gt;Kravet i 4 § ska tillämpas första gången vid utgången av sjunde året efter det att anläggningen fick tillstånd eller anmäldes enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p157 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;6 § &lt;/SPAN&gt;En avloppsdeklaration får inte vara äldre än sju år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;7 § &lt;/SPAN&gt;Avloppsdeklarationen ska lämnas in till tillsynsmyndigheten senast en månad efter det att skyldigheten enligt 5 eller 6 §§ ska vara uppfylld.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft66"&gt;8 § &lt;/SPAN&gt;En avloppsdeklaration ska vara upprättad av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med Europaparlamen- tets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackredi- tering och marknadskontroll i samband med saluföring av produk- ter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;9 § &lt;/SPAN&gt;Tillsynsmyndigheten får bevilja anstånd med att lämna in en avloppsdeklaration om det finns särskilda skäl.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft15"&gt;Besiktning av avloppsanläggningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft67"&gt;10 § &lt;/SPAN&gt;Innan en avloppsdeklaration upprättas ska ett sådant kontroll- organ som anges i 8 § utföra en besiktning av avloppsanläggningen, dess utsläppspunkt och marken i anläggningens omedelbara närhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p163 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;11 § &lt;/SPAN&gt;Vid besiktningen ska alla delar av avloppsanläggningen in- spekteras som är synliga eller enkelt kan kontrolleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft15"&gt;Avloppsdeklarationens innehåll&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;12 § &lt;/SPAN&gt;En avloppsdeklaration ska ange vilka tillstånd som gäller för anläggningen eller om anläggningen anmälts till tillsynsmyndig- heten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p166 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;13 § &lt;/SPAN&gt;En avloppsdeklaration ska innehålla en beskrivning av hur anläggningen är utformad och hur den används.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;33&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_34"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33434x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningsförslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p167 ft10"&gt;Beskrivningen av anläggningens utformning ska innehålla upp- gift om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p168 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;eventuell ansluten vattentoalett,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;vilken typ och mängd av hushållsspillvatten anläggningen be- lastas med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft58"&gt;vilken typ och mängd av hushållsspillvatten anläggningen är dimensionerad för, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p169 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;iakttagelser från besiktningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p170 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;14 § &lt;/SPAN&gt;En avloppsdeklaration ska innehålla en bedömning av av- loppsanläggningens funktion i förhållande till anläggningens till- stånd eller anmälan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;Bemyndiganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft65"&gt;15 § &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten får meddela ytterligare före- skrifter om vad som krävs för att ackrediteras för uppgiften enligt 8 §.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;16 § &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om hur avloppsdeklarationen ska utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p174 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;Kravet i 4 § ska tillämpas tidigast den 1 januari 2027.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;34&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_35"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;2 Uppdragen och genomförandet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Direktiven&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;I det ursprungliga direktivet har regeringen angett tre områden för utredningen att se över. Det första handlar om 6 § vattentjänst- lagen och dess tillämpning. Det andra om en eventuell tillsynsväg- ledande myndighet beträffande samma paragraf. Det tredje uppdra- get handlar om små avlopp och hur åtgärdstakten och återvinning- en av näringsämnen kan öka. I utredningens tilläggsdirektiv tillkom vissa frågor om finansiering av dagvattenåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;En utgångspunkt för utredningens arbete ska vara att det ska vara enkelt för den enskilde fastighetsägaren att göra rätt genom korrekt tillgänglig information om lämplig &lt;NOBR&gt;va-lösning&lt;/NOBR&gt; utifrån de lokala förutsättningarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster regleras i 6 § vattentjänstlagen. I direktivet framhålls att kostnaden för att ordna vattentjänster för fastigheter på landsbygderna upplevs som bety- dande av kommunerna. Därför upplevs paragrafen av vissa kom- muner som ett hinder för nybyggnation på landsbygderna. Det kan också vara så att kommuner avstår från att ålägga fastighetsägare att åtgärda avlopp i områden där man planerar att ansluta till ett verk- samhetsområde. Utredningens uppdrag är därför att undersöka möjligheten att i större utsträckning ge utrymme för enskilda alter- nativ när dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och en sådan lösning är förenlig med intresset av en god hushållning med naturresurser. Detta utifrån utgångs- punkten att det kan bli billigare för den enskilde fastighetsägaren att ordna va genom en enskild lösning eller genom samverkan mellan fastighetsägare. Utredningen ska därför se över möjligheten för kommunerna att besluta om &lt;NOBR&gt;va-samverkan,&lt;/NOBR&gt; analysera hur praxis har utvecklats vad gäller kommunens ansvar för att tillgodose be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p178 ft19"&gt;35&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_36"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Uppdragen och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;hovet av en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; utan negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön och lämna förslag på en ändamålsenlig ändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft31"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har påtalat att det inte finns nå- gon central tillsynsvägledande myndighet gällande 6 § vattentjänst- lagen. Länsstyrelsernas arbete som tillsynsmyndigheter skulle kunna underlättas av att handläggningen blir mer enhetlig. Sedan Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd&lt;/NOBR&gt; upphörde som myndighet har en kunskapsbank för tillsynsmyndigheterna i tillsynsfrågor och ett stöd till länssty- relserna försvunnit. Utredningens uppgift är att se över om det finns ett behov av en tillsynsvägledande myndighet och i så fall lämna förslag på vilken central myndighet som bör få den upp- giften.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p181 ft31"&gt;Det tredje delområdet berör hur åtgärdstakten och återvinning- en av näringsämnen kan öka avseende små avlopp. I direktivet anges att utredningen ska analysera vilket eller vilka styrmedel som har bäst förutsättningar för att vara verkningsfulla och kostnadsef- fektiva i syfte att öka åtgärdstakten för små avlopp. Detta eftersom arbetet med att byta ut och ersätta undermåliga små avlopp går mycket långsamt. Förbättrad rådgivning skulle kunna underlätta för fastighetsägare. Utredningen ska därför analysera hur avlopps- rådgivningen ska bli bättre. I direktivet konstateras också att små avlopp kan utgöra källan för lokala kretslopp av växtnäring. Utred- ningen ska därför analysera hur återvinning av näringsämnen kan öka och föreslå författningsändringar med syfte att öka återvinning och kretslopp av näringsämnen från små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p182 ft8"&gt;Utredningens tilläggsdirektiv som beslutades av regeringen i de- cember 2017 anger att ett förändrat klimat med bland annat ökad nederbörd kräver en förändrad dagvattenhantering. Utredningen ska därför utreda vilka möjligheter som finns att anlägga öppna dagvattenlösningar och andra anpassningsåtgärder enligt vatten- tjänstlagen samt identifiera hinder i vattentjänstlagen och annan lagstiftning som försvårar anläggandet av anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;För att hantera effekterna av ökad nederbörd behöver va- anläggningen klara skyfall. Det råder osäkerhet om i vilken omfatt- ning &lt;NOBR&gt;va-avgifter&lt;/NOBR&gt; kan användas för finansiering av åtgärder för an- passning till ett förändrat klimat. Utredningen ska därför under- söka om det går att finansiera anpassningsåtgärder genom &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; samt, om detta inte är möjligt, utreda om det finns andra modeller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;36&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_37"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Uppdragen och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;för kostnadstäckning. Enligt 30 § vattentjänstlagen får avgifterna inte överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Utredningen ska vidare analysera hur &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; skyldighet att tillgodose skäliga anspråk på säkerhet förhåller sig till överkapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Köpenhamn drabbades av ett skyfall 2011. Staden har därefter antagit en skyfallsplan. Den huvudsakliga finansieringen av åtgär- derna enligt skyfallsplanen sker genom en höjning av avgifterna för dagvattenhanteringen. Utredningen ska redovisa hur denna regle- ring för kostnadstäckning av anpassningsåtgärder ser ut i Danmark samt ta ställning till om erfarenheterna från den danska regleringen bör leda till förändringar i den svenska regleringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Utredningen ska i sitt arbete beakta andra nyligen presenterade utredningar på området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Utredningens arbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Utredningen har till sin hjälp haft en expertgrupp med ett mycket brett spektrum av erfarenheter av &lt;NOBR&gt;va-frågor.&lt;/NOBR&gt; På detta sätt har kun- skap tagits till vara från Miljö- och energidepartementet, Närings- departementet, Finansdepartementet, länsstyrelserna i Skåne och Västra Götaland, kommunerna Kungälv, Karlsborg och Sundsvall, myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Svea hov- rätt, Kammarkollegiet och Naturvårdsverket samt organisationerna Sveriges kommuner och landsting (SKL), Svenskt Vatten och Hela Sverige ska leva. Utredningen har genomfört sex möten med ex- pertgruppen. Utöver det har experterna bistått utredningen på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Utredningen har i dagvattenfrågorna även biståtts av en referensgrupp. I denna grupp har Kristina Hall, &lt;NOBR&gt;Va-syd,&lt;/NOBR&gt; Lennart Lorick, Falkenbergs kommun, Eva Vall, Stockholm Vatten och Avfall, Tommy Danielsson, Kristianstads kommun, Lotta Andersson, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Christer Stenmark, Vatten och Avfallskompetens i Norr (Umeå och Vindelns kommuner) och Erik Bern, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ingått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Under utredningstiden har utredningen besökt Norrtälje, Kungälvs och Södertälje kommuner samt haft ett möte med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;37&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_38"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Uppdragen och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Malung-Sälens&lt;/NOBR&gt; kommun. Särskilt för frågorna kring dagvatten har utredningen besökt Malmö kommun och &lt;NOBR&gt;Va-syd&lt;/NOBR&gt; samt gjort en studieresa till Danmark. Utredningen har även haft möten med representanter från Villaägarna, &lt;NOBR&gt;VVS-fabrikanternas&lt;/NOBR&gt; råd, Jord- ägarna, Branschorganisationen för &lt;NOBR&gt;EN-godkända&lt;/NOBR&gt; minireningsverk, Hela Sverige ska leva, Lantbrukarnas Riksförbund, Avfall Sverige, SKL:s samhällsbyggnadsutskott, SKL:s miljöchefsnätverk, Svenskt Vatten, ledamöterna i riksdagens miljö- och jordbruksutskott och civilutskott samt representanter för olika grupperingar med fastig- hetsägare som engagerat sig i frågan om &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad.&lt;/NOBR&gt; Utred- ningen har även rådgjort med Lantmäteriet och Naturvårdsverket i frågor som rör myndigheten. Vad gäller dagvattenfrågan har utred- ningen särskilt haft möten med Svensk Försäkring, Fastighetsägarna och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. I Danmark besökte utredningen Köpenhamns kommun och &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; (HOFOR) samt Miljøstyrelsen vid Miljø- og Fødevareministeriet. Utredningen har även haft kontakt med två andra danska kommuner samt Forsyningssekretariatet vid Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen som ansvarar för frågor om medfinansiering av anpassningsåtgärder för skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;I arbetet med konsekvensanalysen har Jens Mentzer, Havs- och vattenmyndigheten, samt Samhällsekonomienheten vid Natur- vårdsverket bistått utredningen och bidragit med samhällsekono- misk kompetens. Ett av utredningens expertmöten hölls i Göte- borg i nära samarbete med Havs- och vattenmyndigheten. Utred- ningen har genom deltagande i två utbildningar anordnade av Va- guiden inhämtat ytterligare kunskap och erfarenheter från kom- muner, länsstyrelser och myndigheter. På konferensen &lt;SPAN class="ft43"&gt;Vatten, av- lopp, kretslopp &lt;/SPAN&gt;i Gävle i mars 2018 presenterade utredningen delar av förslagen och fick möjlighet att diskutera aktuella frågor under olika former med andra deltagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;För frågor gällande kretsloppsanpassning av små avlopp har ut- redningen låtit konsulten Marika Palmér Rivera, Ekologigruppen, ta fram en rapport. En kunskapssammanställning till utredningens frågor om dagvatten har tagits fram av Karin Carlsson, Anna Dahlman Petri och Jane Hjelmqvist på WSP Sverige. WSP har även bistått utredningen i arbetet med konsekvensanalysen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Utredningen har bedrivits med öppenhet gentemot de aktörer som på olika sätt arbetar med utredningens frågeställningar. Information&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;38&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_39"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td84"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td85"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Uppdragen och genomförandet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p188 ft13"&gt;har därför löpande publicerats på utredningens facebooksida och ut- redningen har även svarat på frågor från allmänhet och media.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Betänkandets disposition&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p190 ft8"&gt;Betänkandet inleds med en redovisning av de författningsändringar utredningen föreslår i kapitel 1. I kapitel 3 beskrivs de övergripande miljöproblem som är ursprunget till utredningens uppdrag, en be- skrivning och analys av de problem som tas upp i direktiven, andra för utredningen viktiga aspekter och den lagstiftning som gäller på området i dag. Utredningens överväganden, slutsatser och förslag finns i kapitel 4 medan kapitel 5 innehåller konsekvensbeskrivning- en. Författningskommentarer finns i kapitel 6.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;39&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_40"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_41"&gt;


&lt;P class="p191 ft7"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft68"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p192 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Hållbara vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Vattnet är en grundläggande resurs för den mänskliga civilisationen och det är helt livsavgörande att den hanteras hållbart. När be- folkningen ökar och samhällen förtätas följer med det utmaningen att förse befolkningen med vattentjänster utan att det drabbar människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Alla utredningens uppdrag har i grunden samma mål: att skapa hållbara vattentjänster som klarar våra krav på skydd för hälsa och miljö. Vattentjänsterna definieras i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster som vattenförsörjning och avlopp. Med vattenför- sörjning menas tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning (dricksvatten). I avlopp ingår bort- ledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats (dagvatten), bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kyl- ning (spillvatten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;De utredningsuppdrag och problemen som beskrivs i utred- ningens direktiv är sammanlänkade och beroende av varandra. Där- för behöver de lösas i ett sammanhang. I kapitel fyra beskrivs den styrmedelskedja som utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Inom planetens gränser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;Flera av dagens stora miljöproblem beror på att människan på olika sätt satt de naturliga kretsloppen ur spel vilket ökat belastningen på miljön. Detta skapar i förlängningen storskaliga förändringar i eko- systemen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p193 ft19"&gt;41&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_42"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33442x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;Ursprungligen handlade utmaningen att skapa hållbara vatten- tjänster om att undvika hälsoproblem. I dag har människans sätt att lösa behovet av vattentjänsterna en stor del i att hon inte lever inom planetens gränser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Professor Johan Rockström vid Stockholms universitet skrev 2009 tillsammans med en stor grupp forskare världen över en arti- kel i tidningen Nature som fått stor uppmärksamhet internatio- nellt.&lt;SPAN class="ft70"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Artikeln ”A safe operating space for humanity” sammanfat- tar nutida miljöforskning i ett nytt begrepp – nio planetära gränser. Synsättet bygger på konstaterandet att människan påverkar plane- tens system och riskerar att försätta dem i irreversibel obalans.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;En av de gränser som redan i dag överskrids är flödena av nä- ringsämnena fosfor och kväve. Övergödning, eller eutrofiering innebär att sjöar, vattendrag och hav tillförs näringsämnen i form av fosfor och kväve vilket startar en ökad tillväxt av fintrådiga alger och växtplankton. När dessa sedan dör och faller till botten kan syrebrist uppstå och bottenlevande växter och djur kan slås ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Kvävets kretslopp är en grundläggande förutsättning för allt liv och kväve är en helt nödvändig byggsten i växter och djurs pro- teiner och DNA. I kretsloppet återanvänds kväveatomerna hela tiden. Växterna tillgodogör sig kväve genom att ta upp oorganiskt kväve ur jord eller vatten. Djur får i sig kvävet genom att äta växter eller andra djur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;När växter och djur dör och bryts ned eller när de släpper ifrån sig urin och avföring återförs kvävet till jorden. En del av kvävet blir till kvävgas och avgår till luften. Men balansen upprätthålls genom att kvävefixerande bakterier kan omvandla rent kväve till närsalter igen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;När människan på konstgjord väg tar kväve från atmosfären för att skapa närsalter, syntetisk mineralgödsel, till sina odlingar upp- står en obalans i kvävets kretslopp. Dessutom ger tillverkningspro- cessen relativt stora utsläpp av växthusgaser, cirka 5,3 kg CO2&lt;SPAN class="ft71"&gt;‐ &lt;/SPAN&gt;ekvivalenter per kilo kväve.&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Rockström et al. menade i sin artikel att den gräns som naturen tål är ungefär 35 miljoner ton kväve per år. Enligt forskarnas senaste beräkningar från 2015 är den nuva-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Rockström et al. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;A safe operation space for humanity&lt;/SPAN&gt;. Nature. vol. 461. 24 september 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Jenssen, T.K., Kongshaug, G. &lt;/SPAN&gt;Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions in Ferti- liser Production&lt;SPAN class="ft79"&gt;. Proceedings 509. International Fertiliser Society. London, UK. 2003.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;42&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_43"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33443x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;rande produktionen av mineralgödselkväve 150 miljoner ton per år. Det är mer än vad alla jordens egna processer producerar för att skapa närsalter från kvävgas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Detta nya reaktiva och konstgjorda kväve som människan spri- der bland annat genom konstgödning hamnar i viss grad till slut i ekosystemen. Det bidrar till övergödning i hav, sjöar och vatten- drag, och ackumuleras i marksystem. En del läcker som nya gaser till atmosfären, till exempel lustgas som är en mycket stark växt- husgas. Klimatförändringarna beror alltså inte bara på en kraftig obalans i kolets kretslopp utan även på en obalans i kvävets krets- lopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Fosfors kretslopp är en mer långsam process än kvävets. Fosfor finns mineraliserat i berggrunden men till skillnad från kväve har fosfor ingen gasfas. Flödena är därför begränsade till mark, vatten och biologiska processer. Fosfor binds hårdare i marken än kväve. Fosfor har en hög kemisk reaktionsförmåga och finns därför inte som fritt grundämne i naturen. Genom vittring sprids fosfor ut i naturens korta kretsloppssystem. Återmineralisering av fosfor tar miljontals år. Fosforn sprids som fosfater i mark och vatten och tas upp av växter. Fosfor är en grundläggande byggsten för allt liv i DNA, RNA och i cellerna. Växternas förmåga att ta upp fosfor är således avgörande för allt liv. Djuren tillgodogör sig fosfor genom att äta växter eller andra djur. Fosforn återförs till mark och vatten genom djurens avföring och urin samt när växter och djur dör och bryts ner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;När människan bryter mineraliserat fosfor och sprider som konstgödning på sina odlingar tillförs mer fosfor till det naturliga kretsloppet. Det råder delade meningar om hur lång tid det tar innan den fossila fosforn tar slut men en god uppskattning utifrån kända tillgängliga reserver och dagens brytningshastighet är cirka &lt;NOBR&gt;300–400&lt;/NOBR&gt; år.&lt;SPAN class="ft72"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;Eftersom de stora fosforreserverna är koncentrerade till framför allt Marocko, Kina och Mellanöstern är tillgången på fosfatmineral också en geo- och säkerhetspolitisk fråga. EU driver därför frågan om en hållbar användning av fosfor.&lt;SPAN class="ft72"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;Läckaget av fosfor från mark till vatten varierar mycket geogra- fiskt, bland annat beroende på typ av jordar. Det handlar om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Hållbar återföring av fosfor. &lt;/SPAN&gt;Rapport 6580. september 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;43&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_44"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33444x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;jordart, fosforinnehåll i marken, marklutning, vegetation, närheten till vattendrag och hur grundvattnet och ytvattnet rör sig (hydro- login). Kväve och fosfor som finns i avfall, slam, restprodukter och stallgödsel måste tas om hand lokalt och återföras till de jordar där mat och djurfoder odlas för att kretsloppet ska slutas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;En forskningsrapport beställd av Naturvårdsverket visar att Sverige behöver minska den inhemska konsumtionen av mineral- gödselkväve med två tredjedelar om den regionala planetära gränsen&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;ska klaras.&lt;SPAN class="ft84"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Den globala livsmedelsproduktionen är i dag beroende av billigt fosfat i form av konstgödsel eller mineralgödsel. Beroendet har ökat när befolkningen ökat och dessutom, framför allt i industri- länderna, övergått till en mer köttrik och resurskrävande kost.&lt;SPAN class="ft72"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Människor bor i stor utsträckning samlat i städer och tätorter och avloppen påverkar miljön lokalt. Att skapa system där utsläp- pen av näringsämnen sker lokalt för att skapa mer kretsloppsanpas- sade system ter sig som en mycket stor utmaning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;FN tecknade 2015 en överenskommelse som innehåller mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. Där kommer forskningen kring kretsloppen till uttryck. I mål 6.3 klargörs att vattenkvaliteten måste förbättras, att andelen obehandlat avloppsvatten ska halveras till 2030 och att återvinningen väsentligt ska öka.&lt;SPAN class="ft84"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;I mål 14.1 ska alla slags föroreningar i havet, exempelvis näringsämnen, förebyg- gas och avsevärt minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Miljömålen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål. Miljömålen be- skriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås och de ska vara riktmärken för arbetet att lösa våra miljöproblem. Det finns också ett övergripande generationsmål som innebär att nästa gene-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p201 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Behovet av regionala planetära gränsen introducerades i en ny artikel av Rockströms forskargrupp 2015: Steffen et al. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Planetary bounderies: Guiding human development on a changing planet&lt;/SPAN&gt;. Science&lt;SPAN class="ft86"&gt;. &lt;/SPAN&gt;15 jan 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p202 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Nykvist, Persson, Moberg, Persson, Cornell, Rockström&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;. National Envorinment Perfor- mance on Planetary Boundaries. A study for the Swedish EPA&lt;/SPAN&gt;. Rapport 6576. 2013&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Cordell D. &lt;/SPAN&gt;The Story of Phosphorus: Sustainability implications of global phosphorus scarcity for food security. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Linköpings universitet. 2010&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p204 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;mal-for-hallbar-utveckling/&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;44&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_45"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33445x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;ration ska få ta emot ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Till miljömålen finns dessutom ett flertal etappmål som är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljö- kvalitetsmål. Miljökvalitetsmålen har en annan indelning och ut- gångspunkt än Rockströms planetära gränser men likväl täcker miljömålen in samma miljöproblem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Flera miljömål riskerar sämre måluppfyllelse i olika grad med anledning av hur samhället hanterar sina vattentjänster. Dessa är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft30"&gt;Ingen övergödning, God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Giftfri miljö&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Grundvatten av god kva- litet&lt;SPAN class="ft8"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Hav i balans &lt;SPAN class="ft8"&gt;samt &lt;/SPAN&gt;Levande kust och skärgård&lt;SPAN class="ft8"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Naturvårdsverket gör vart fjärde år en fördjupad utvärdering av miljömålen. I 2015 års fördjupade utvärdering konstateras att miljö- målet &lt;SPAN class="ft30"&gt;Ingen övergödning &lt;/SPAN&gt;inte kommer att klaras med existerande beslutade styrmedel och åtgärder till målåret 2020.&lt;SPAN class="ft70"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverket konstaterar att belastningen av näringsämnen minskar.&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;I vissa om- råden minskar även övergödningssymtomen. Problemet är dock fort- farande stort i stora delar av Sverige. Det tar lång tid för miljön att återhämta sig även om belastningen minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;I Sverige är jordbruket den största mänskliga källan till utsläpp av kväve och fosfor som orsakar övergödning. Övriga källor är kommunala och enskilda avlopp, skogsbruk, luftbaserade utsläpp från trafik, industrier och från dagvatten. Olika källor har olika stor betydelse i olika havsbassänger (se figur 3.1 och 3.2).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p207 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Styr med sikte på miljömålen&lt;/SPAN&gt;. Rapport 6666. oktober 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Mål i sikte – Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördju- pad utvärdering. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Rapport 6662. maj 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;45&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_46"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33446x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p209 ft90"&gt;Bottenviken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p210 ft91"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr18 td95"&gt;&lt;P class="p14 ft90"&gt;Tot N ant netto =4100 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p210 ft91"&gt;Hygge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td96"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p211 ft91"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td88"&gt;&lt;P class="p17 ft90"&gt;Skagerrak&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p212 ft91"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p210 ft96"&gt;Deposition på vatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td99"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td101"&gt;&lt;P class="p213 ft97"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=3 class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p214 ft90"&gt;Tot N ant netto=1600 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p210 ft91"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td88"&gt;&lt;P class="p215 ft91"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr10 td97"&gt;&lt;P class="p216 ft91"&gt;31%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td93"&gt;&lt;P class="p210 ft91"&gt;Enskilda avlopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr25 td88"&gt;&lt;P class="p217 ft91"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=4 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p213 ft91"&gt;33%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td93"&gt;&lt;P class="p210 ft98"&gt;Karv&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p218 ft91"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p17 ft91"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p210 ft91"&gt;Industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td88"&gt;&lt;P class="p219 ft91"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr25 td89"&gt;&lt;P class="p220 ft91"&gt;57%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td106"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td88"&gt;&lt;P class="p221 ft99"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p217 ft100"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr10 td69"&gt;&lt;P class="p222 ft90"&gt;Bottenhavet&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p214 ft97"&gt;6%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr24 td107"&gt;&lt;P class="p212 ft103"&gt;Tot N ant netto = 10400 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p223 ft90"&gt;Kattegatt&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p224 ft91"&gt;18%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p225 ft91"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p17 ft103"&gt;Tot N ant netto=21000 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td38"&gt;&lt;P class="p226 ft91"&gt;9%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td88"&gt;&lt;P class="p217 ft98"&gt;5%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td88"&gt;&lt;P class="p227 ft91"&gt;19%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td97"&gt;&lt;P class="p228 ft91"&gt;32%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td38"&gt;&lt;P class="p28 ft91"&gt;23%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p229 ft91"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p230 ft91"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td91"&gt;&lt;P class="p17 ft91"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td38"&gt;&lt;P class="p231 ft91"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p229 ft97"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr21 td107"&gt;&lt;P class="p44 ft90"&gt;Egentliga Östersjön&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td88"&gt;&lt;P class="p232 ft91"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=6 class="tr18 td107"&gt;&lt;P class="p233 ft90"&gt;Tot N ant netto=18200 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p234 ft97"&gt;4%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p235 ft91"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr24 td102"&gt;&lt;P class="p236 ft103"&gt;Öresund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td102"&gt;&lt;P class="p237 ft90"&gt;Tot N ant netto=4200 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td97"&gt;&lt;P class="p48 ft91"&gt;30%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p211 ft100"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td88"&gt;&lt;P class="p34 ft91"&gt;22%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td90"&gt;&lt;P class="p238 ft91"&gt;50%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr6 td88"&gt;&lt;P class="p239 ft90"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td97"&gt;&lt;P class="p240 ft91"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr6 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td100"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td91"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td38"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p241 ft97"&gt;76%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p242 ft97"&gt;1%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr16 td100"&gt;&lt;P class="p17 ft91"&gt;10%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr16 td101"&gt;&lt;P class="p243 ft91"&gt;2%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td89"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td97"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p244 ft23"&gt;Källa: Naturvårdsverket och SMED.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p245 ft9"&gt;Enligt Helsingforskonventionen&lt;SPAN class="ft84"&gt;11&lt;/SPAN&gt;, som är den överenskommelse som länderna kring Östersjön tecknat om hur havsmiljön i Östersjön ska kunna skyddas och förbättras, ska Sverige minska sin belastning av fosfor med 530 ton och av kväve med 9 245 ton. En- ligt Naturvårdsverket har Sverige uppnått målen för kväve medan minskningen av fosfor går långsammare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Den negativa påverkan av fosfor och kväve har under lång tid lett till stora områden med syrefria bottnar i Östersjön. Även om tillförseln minskar så dröjer effekterna. Enligt Havsmiljöinstitutets årliga rapport om havsmiljön så är ytan av syrefria bottnar i det egentliga Östersjön nu nära tre gånger så stor som vid millennie- skiftet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Totalhalterna av näringsämnen i ytvattnet är högre än i början av &lt;NOBR&gt;1970-talet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Convention on the Protection of the Marine Environment of the Baltic Sea Area. Handhas av Baltic Marine Environment Protection Commission även kallad HELCOM.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Havsmiljöinstitutet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Havet 2015/2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;46&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_47"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33447x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td78"&gt;&lt;P class="p248 ft90"&gt;Bottenviken,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td109"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Jordbruk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td94"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p250 ft104"&gt;Skagerrak,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td78"&gt;&lt;P class="p251 ft105"&gt;Tot P ant netto =90 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr16 td109"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Hygge&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td78"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td96"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft90"&gt;Tot P ant netto =80 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td78"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td78"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td109"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p252 ft91"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr10 td56"&gt;&lt;P class="p17 ft96"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr15 td108"&gt;&lt;P class="p89 ft106"&gt;38%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr15 td112"&gt;&lt;P class="p231 ft106"&gt;37%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p249 ft97"&gt;Dagvatten&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td103"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr26 td114"&gt;&lt;P class="p249 ft98"&gt;EnskildaAvlopp&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td111"&gt;&lt;P class="p253 ft91"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td104"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p254 ft100"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p249 ft100"&gt;KARV&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td105"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p255 ft100"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p256 ft107"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td108"&gt;&lt;P class="p17 ft106"&gt;13%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td98"&gt;&lt;P class="p17 ft96"&gt;12%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p40 ft106"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td115"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td114"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Industri&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr29 td108"&gt;&lt;P class="p257 ft91"&gt;75%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr24 td116"&gt;&lt;P class="p258 ft103"&gt;Bottenhavet,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr18 td116"&gt;&lt;P class="p258 ft90"&gt;Tot P ant netto =360 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p259 ft104"&gt;Kattegatt,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr26 td117"&gt;&lt;P class="p248 ft104"&gt;Tot P ant netto =370 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td118"&gt;&lt;P class="p260 ft106"&gt;25%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p261 ft91"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td116"&gt;&lt;P class="p237 ft106"&gt;47%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td118"&gt;&lt;P class="p262 ft108"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p17 ft91"&gt;24%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr27 td118"&gt;&lt;P class="p263 ft108"&gt;3%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr26 td111"&gt;&lt;P class="p264 ft98"&gt;49%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr24 td118"&gt;&lt;P class="p265 ft106"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p17 ft96"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr4 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td111"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;11%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr4 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 class="tr4 td116"&gt;&lt;P class="p220 ft90"&gt;Egentliga Östersjön,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td111"&gt;&lt;P class="p266 ft97"&gt;5% 0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=5 rowspan=2 class="tr15 td116"&gt;&lt;P class="p267 ft104"&gt;&lt;SPAN class="ft109"&gt;9% &lt;/SPAN&gt;Tot P ant netto =440 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td111"&gt;&lt;P class="p268 ft90"&gt;Öresund,&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr26 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 class="tr26 td119"&gt;&lt;P class="p242 ft105"&gt;Tot P ant netto =70 ton&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft28"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p269 ft91"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td108"&gt;&lt;P class="p270 ft97"&gt;20%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td10"&gt;&lt;P class="p27 ft91"&gt;48%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td111"&gt;&lt;P class="p215 ft91"&gt;29%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td108"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td111"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td108"&gt;&lt;P class="p229 ft91"&gt;43%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr1 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr28 td111"&gt;&lt;P class="p215 ft91"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td108"&gt;&lt;P class="p45 ft91"&gt;16%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr1 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td56"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td108"&gt;&lt;P class="p271 ft91"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td98"&gt;&lt;P class="p272 ft91"&gt;7%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td112"&gt;&lt;P class="p253 ft91"&gt;0%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr26 td83"&gt;&lt;P class="p273 ft98"&gt;14%&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td110"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td98"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td113"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td114"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Källa: Naturvårdsverket och SMED.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft13"&gt;Östersjön har även en stor internbelastning av fosfor, det vill säga den fosfor som frigörs från bottnarna. Det beror dels på fosfor som ackumulerats under &lt;NOBR&gt;1900-talet&lt;/NOBR&gt; och som härstammar från gamla mänskliga utsläpp och dels på det faktum att låga syrehalter kan minska effektiviteten i att begrava fosfor i sediment.&lt;SPAN class="ft72"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Östersjöcentrum vid Stockholms universitet har visat att fosfor ansamlas på land i stora mängder och att den mängden fortfarande ökar. Även om utsläppen av fosfor från exempelvis avlopp avtar eller upphör så kommer marken att läcka fosfor under decennier. Enligt forskare på Östersjöcentrum står den landackumulerade fosforn i hela Östersjöns avrinningsområde i nuläget för ungefär halva tillförseln av fosfor till Östersjön. Men om tillförseln av fosfor till land minskar så minskar även tillförseln till havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p275 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Stockholms universitet Östersjöcentrum. &lt;/SPAN&gt;Internbelastning av fosfor – gamla synder som spökar. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Policy Brief. januari 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;47&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_48"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33448x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Utsläppen av övergödande ämnen ger effekter också på land- miljön. Markens kemi påverkas vilket betyder förändringar i eko- systemen. Arter som är mer beroende av kväve ökar sin utbredning på bekostnad av andra. Dessa problem är störst i södra Sverige på grund av att det atmosfäriska nedfallet är större där. Om skogs- mark utsätts för mer kväve än den kan ta upp naturligt läcker den näring till omgivande vattendrag. I dag klarar den mesta skogen i Sverige att ta emot påverkan från kväve. I sydvästligaste delarna av landet indikerar dock mätningar att nitratkväve läcker från skogs- mark till sjöar, vattendrag och till grundvattenförekomster.&lt;SPAN class="ft70"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Effekterna av övergödningen i insjöar och andra sötvattenföre- komster liknar mycket den som drabbar havet. Det finns dock en viss skillnad i vilket av de båda ämnena kväve och fosfor som är mest begränsande. Förenklat är fosfor mer begränsande för till- växten i sötvattensjöar. Men sambandet mellan de båda ämnena är komplicerat. Det är också skillnad på hur näringsrika och närings- fattiga (eutrofa och oligotrofa) sjöar påverkas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Eftersom fosfor rör sig långsammare genom miljön får utsläpp av till exempel spillvatten större negativ effekt på miljön lokalt och mindre i hav och vattendrag långt från utsläppskällan jämfört med kväve. Fosfor i orenat avloppsvatten och dagvatten kan få stora effekter på känsliga närområden. Det kan synas tydligt i instängda vikar i havet och i eutrofa sjöar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p277 ft9"&gt;Enligt vattendirektivet&lt;SPAN class="ft84"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;ska de svenska vattendragens ekolo- giska status klassificeras. Enligt den senaste bedömningen från vattenmyndigheterna (2015) är det 13 procent av de vattendrag som klassats och 10 procent av de sjöar som klassats som inte uppfyller kraven i vattendirektivet på god ekologisk status.&lt;SPAN class="ft84"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Det är en försämring jämfört med den förra bedömningen (2009). Dock är det nästan en tredjedel av sjöarna och hälften av vattendragen som ännu inte klassats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Effekten av dåligt fungerande avloppsanläggningar är uppenbar på miljömålen &lt;SPAN class="ft30"&gt;Levande sjöar och vattendrag&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft30"&gt;Hav i balans och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p278 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Mål i sikte – Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördju- pad utvärdering&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 6662. maj 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprät- tande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;16&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;Rapport 6804. mars 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;48&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_49"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33449x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;Levande kust och skärgård &lt;/SPAN&gt;genom försämrad vattenkvalitet och svå- righeter att uppfylla kraven i vattendirektivet på god ekologisk status. Kommunerna står ofta även inför problem med grundvatt- net och påverkan på miljömålet &lt;SPAN class="ft44"&gt;Grundvatten av god kvalitet&lt;/SPAN&gt;. Brist- fälliga små avloppsanläggningar gör att avloppsvatten tränger in i grundvattenmagasin eller förorenar grundvattentäkter. Dricksvat- tenutredningen har i sitt betänkande betonat risken att många små avlopp med otillräcklig rening medför risk för smitta om dricksvat- ten förorenas.&lt;SPAN class="ft84"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.1.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Skydd av människors hälsa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Ursprunget till behovet att ordna vattentjänsterna i allmän regi kom inte från upptäckten av små avlopps miljöpåverkan utan från risker med hälsan. Problemen dök upp i Sverige när bebyggelsen blev tätare. När till exempel bakterier från avlopp förorenade dricksvattnet eller bad- och tvättvattnet så uppstod ett behov att gemensamt se till att avloppet togs om hand.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Samma problem finns i dag i länder med hög tillväxttakt. I Agenda &lt;NOBR&gt;2030-målet&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft44"&gt;Rent vatten och sanite&lt;/SPAN&gt;t konstateras att orenat avlopp från industri och hushåll leder till att vatten förorenas och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom. Också produktionen av livsmedel kan skadas av orenat avloppsvatten. Ett av delmålen kopplat till detta är att senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;I Sverige hade hälsoskyddsnämnderna i kommunerna redan vid &lt;NOBR&gt;1800-talets&lt;/NOBR&gt; slut ett visst ansvar att se till att avloppsvattnet från bebyggelsen togs omhand. Detta för att inte skapa hälsoproblem och sprida smitta genom bland annat dricksvattnet. Kravet utveck- lades också i 1919 års hälsoskyddsstadgor. Det var först i och med &lt;NOBR&gt;1918-års&lt;/NOBR&gt; vattenlag som genomfördes först på &lt;NOBR&gt;1940-talet&lt;/NOBR&gt; som miljö- kravet kom med.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p283 ft31"&gt;I och med 1955 års &lt;NOBR&gt;va-lag&lt;/NOBR&gt; fick Sverige en samlad lagstiftning och reglering mellan fastighetsägare som skulle använda en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; och det allmänna. Kommunerna fick ansvaret att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p284 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17&lt;/SPAN&gt;SOU 2016:32. Dricksvattenutredningen. &lt;SPAN class="ft88"&gt;En trygg dricksvattenförsörjning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;49&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_50"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33450x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;förse medborgarna med vattentjänster för att förebygga sanitär olägenhet, det vill säga skydda deras hälsa.&lt;SPAN class="ft84"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Ännu tydligare regler för att minska utsläpp av förorenat vatten i syfte att skydda miljön kom i 1969 års miljöskyddslag vilken kom samtidigt som stats- bidrag delades ut för att bygga kommunala reningsverk. Dagens miljöbalk trädde i kraft 1999.&lt;SPAN class="ft84"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Även om samhällsdebatten ofta fokuserar på miljöproblemen med våra avlopp så är än i dag ett väl fungerande avloppssystem för spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten viktigt för hälsan. Att behovet fortfarande är aktuellt stod klart i november 2010 när 27 000 människor i Östersund drabbades av att dricksvattnet var förorenat av Cryptosporidium, en encellig parasit.&lt;SPAN class="ft84"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Socialstyrelsen gjorde 2007 en sammanställning av dricksvatten- kvaliteten i egna brunnar.&lt;SPAN class="ft70"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Det visade sig att nästan 35 procent av de grävda brunnarna hade vatten som inte var tjänligt att dricka. Bland bergborrade brunnar hade tio procent otjänligt vatten. För höga halter av mikroorganismer, till exempel bakterier, var den vanligaste orsaken till att vattnet klassades som otjänligt. Skadliga mikroorganismer kan ge akuta hälsoeffekter, främst &lt;NOBR&gt;mag-och&lt;/NOBR&gt; tarm- sjukdomar, men också i mer sällsynta fall orsaka allvarliga kroniska skador hos vissa individer. Mikroorganismerna kan komma från jordbruk, djurhållning, enskilda avlopp och industrier.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Dricksvatten i enskilda brunnar kan också innehålla skadliga kemiska ämnen som finns naturligt i vattnet och som gör det olämpligt att dricka. Det kan handla till exempel om uran, arsenik, radon och fluorid. En annan orsak till otjänligt vatten är nitrit som kan komma från avlopp eller djurhållning. Också de material som används i brunnar, vattenledningar och kranar, kan ge ifrån sig till exempel koppar och bly. En annan orsak till kemisk förorening av brunnar är bekämpningsmedel från jordbruket. För dessa ämnen finns hälsomässigt grundade gränsvärden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I kustnära områden och i områden som legat under hav den senaste istiden kan höga halter av natrium och klorid tyda på ett överuttag av grundvatten i området. Havsvatten kan då tränga in i brunnarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2004:64. Vattentjänstlagsutredningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Allmänna vattentjänster.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Juridiken kring vatten och avlopp. &lt;/SPAN&gt;Rapport 2015:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p287 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;beredskap/utbrott/utbrottsarkiv/cryptosporidium-ostersund-2010&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Socialstyrelsen. &lt;/SPAN&gt;Dricksvatten från enskilda vattentäkter. Ett nationellt tillsynsprojekt&lt;SPAN class="ft23"&gt;. 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;50&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_51"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33451x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vattendirektivet och vattenförvaltningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p289 ft9"&gt;Vattenförvaltningen i Sverige bedrivs i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Vattendirektivet har genomförts i svensk rätt huvud- sakligen genom 5 kap. miljöbalken och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförord- ningen). I direktivet illustreras hur viktigt vatten är för vårt samhälle och för våra ekosystem med orden: ”Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.”&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Vattendirektivet vilar på två grundpelare nämligen att värna ett naturligt växt- och djurliv i vatten och att säkerställa tillgången på rent vatten för dricksvattenproduktion. Genom att vattenfrågorna reglerats på &lt;NOBR&gt;EU-nivå&lt;/NOBR&gt; i direktivet görs bedömningar på samma sätt för hela EU:s vatten. Miljöregleringar i EU är en viktig förutsättning för den gemensamma marknaden. Inget land ska kunna ta sig konkurrensfördelar genom lägre miljökrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;En utgångspunkt i vattendirektivet är att vattnet ska förvaltas i avrinningsområden och vattendistrikt eftersom vatten rör sig efter de naturgivna gränserna och inte inom &lt;NOBR&gt;lands-,&lt;/NOBR&gt; läns- eller kommun- gränser. En annan viktig del i vattendirektivet är att kunskap om lokala förhållanden samt människors engagemang ska tas tillvara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.2.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Den svenska vattenförvaltningen&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Den svenska vattenförvaltningen är uppdelad i fem vattendistrikt utifrån de fem huvudsakliga havsbassängerna vilket gör att den avviker från uppdelningen i län och kommuner. Både län, kommu- ner och avrinningsområden kan därför tillhöra mer än ett vatten- distrikt. För varje vattendistrikt finns en utpekad länsstyrelse som är vattenmyndighet, med en vattendelegation. Vattendelegationer- na är utsedda av regeringen och består av sakkunniga från läns- styrelser, kommuner och andra instanser men även representanter från näringslivet och de politiska partierna. Vart sjätte år fastställer vattendelegationerna i varje vattendistrikt en förvaltningsplan med åtgärdsprogram samt miljökvalitetsnormer för distriktets vatten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p290 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;En översyn av vattenförvaltningen pågår i utredningen Översyn av vattenförvaltningens organisation. Dir 2017:96.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;51&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_52"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33452x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft13"&gt;förekomster. Den nuvarande perioden pågår under &lt;NOBR&gt;2016–2021.&lt;/NOBR&gt; Vattenmyndigheterna ska också se till att det för respektive vatten- distrikt görs en beskrivning och analys av karaktärsdragen för om- rådets vattenförekomster, en kartläggning av mänsklig verksamhets påverkan på yt- och grundvattnets tillstånd samt en ekonomisk analys av vattenanvändningen.&lt;SPAN class="ft72"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.2.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;I vattendirektivet används begreppen miljömål och miljökvalitets- normer. Miljömål är mål som handlar om vattnets status och fast- ställs enligt direktivets artikel 4. Med miljökvalitetsnormer menas att koncentrationen av ett visst förorenande ämne eller en viss grupp av förorenande ämnen inte bör överskridas i vatten, sedi- ment eller bland växter och djur för att skydda människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Sverige har valt att skriva in direktivets miljömål som miljökvali- tetsnormer i 5 kap. miljöbalken. En sådan miljökvalitetsnorm är en bestämmelse om hur miljön bör eller ska vara beskaffad i olika avseenden. Miljökvalitetsnormerna för vatten har därmed betydelse för vilka krav som kan ställas utifrån 5 kap. miljöbalken, de all- männa hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken samt andra bestäm- melser om skydd för miljön i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;De övergripande miljökvalitetsnormerna anges i vattenförvalt- ningsförordningen som ett generellt krav på:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;att tillståndet inte får försämras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;att ytvatten ska uppnå god ytvattenstatus,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk ytvatten- status,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;att grundvatten ska uppnå god grundvattenstatus.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p295 ft10"&gt;Vattenmyndigheterna ska klassificera ekologisk status för varje ytvattenförekomst. Den fastställda statusen ska som huvudregel&lt;/P&gt;
&lt;P class="p296 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;3 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;52&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_53"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33453x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;uppnås senast år 2021. Det finns möjlighet att göra vissa avvikelser och undantag. Var och en av de fem regionala vattenmyndigheterna ska fastställa kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvatten- förekomster och skyddade områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska under- sökning får meddela föreskrifter om hur kvalitetskraven för yt- respektive grundvatten ska bestämmas. Vattenmyndigheterna får meddela närmare föreskrifter om de kvalitetskrav som ska gälla i vattendistrikten. I föreskrifterna anges de kvalitetskrav som vat- tenmyndigheten fastställt för varje yt- respektive grundvattenföre- komst och när dessa ska uppnås. Data för vattenförekomsterna sammanställs i VISS, Vatteninformationssystem i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Miljökvalitetsnormerna är riktade till myndigheter och kommu- ner som enligt miljöbalken är ansvariga för att de följs och att de åtgärder som anges i åtgärdsprogrammet genomförs.&lt;SPAN class="ft70"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Myndigheter och kommuner är skyldiga att genomföra åtgärderna i åtgärdspro- grammet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;De ger dock ingen styrning i sig för enskilda fastighets- ägare eller verksamhetsutövare. De får effekt för den enskilde först efter att de i flera steg omvandlas till olika former av krav som rikts mot verksamhetsutövare av andra myndigheter&lt;SPAN class="ft70"&gt;26&lt;/SPAN&gt;. Bedömningen av vilka krav som kan ställas i det enskilda fallet avgörs genom til- lämpning av reglerna i framför allt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.2.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förvaltningsplaner och åtgärdsprogram&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Förvaltningsplaner ska innehålla en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av kvaliteten på vatten- miljön i distriktet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft34"&gt;Baserat på innehållet i förvaltningsplanen tar vattenmyndig- heterna sedan fram åtgärdsprogram. Dessa är riktade till myndig- heter och kommuner som har ansvar för att vidta de åtgärder som behövs enligt åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheternas åtgärds- program är bindande för kommuner och myndigheter enligt miljö-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p297 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. 3 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. 8 § miljöbalken samt 27 § förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;26&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet. &lt;SPAN class="ft87"&gt;2011, s. 4 och 15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;27&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5 kap. Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;53&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_54"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33454x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;balken. Det finns dock inga sanktioner för den kommun eller myn- dighet som inte klarar av att följa de krav som ställs på dem i programmen. Det finns inte heller några tillsynsåtgärder. Åtgärds- programmen är med andra ord tänkta att ha en vägledande funktion för kommuner och myndigheter att arbeta utifrån.&lt;SPAN class="ft70"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Hur arbetet går följs upp av vattenmyndigheterna vilka rapporterar till Havs- och vattenmyndigheten som i sin tur rapporterar till Europeiska kommissionen. Åtgärdsprogrammen ska omprövas vid behov, dock minst vart sjätte år.&lt;SPAN class="ft70"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Många åtgärder träffar och påverkar direkt de frågor som utredningen ska undersöka och ge förslag till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.2.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Krav på hållbara vattentjänster i åtgärdsprogrammen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Kommunernas åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p300 ft31"&gt;Enligt åtgärdsprogrammen för &lt;NOBR&gt;2016–2021&lt;/NOBR&gt; ska kommunerna vidta vissa åtgärder. Åtgärderna består bland annat i krav på kommunerna att bedriva tillsyn så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas och att utsläppen av kväve, fosfor och växtskyddsmedel från vissa verk- samheter minskar. Likaså ska tillsyn ske över avloppsledningar och reningsverk så att utsläppen av näringsämnen och prioriterade och särskilda förorenande ämnen minskar. Detta gäller även små avlopp där kommunen ska ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve där det behövs samt prioritera tillsynen av små avlopp. Kom- munerna ska också säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Vad gäller planering ska kommunerna genomföra sin översikts- och detaljplanering samt prövning enligt plan- och bygglagen (2010:900) så att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Kommunerna ska också upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner samt dagvattenplaner för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p301 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;28&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Vägledning om tillämpning av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet. &lt;SPAN class="ft87"&gt;2011, s. 4 och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;16–17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;5 kap. 6 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;54&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_55"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33455x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Länsstyrelsernas åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;I åtgärdsprogrammen finns sammantaget tolv åtgärder som berör länsstyrelserna. I dessa ställs krav på länsstyrelserna genom vägled- ning och tillsyn till kommunerna. Denna ska säkerställa att verk- samhetsutövare som påverkar vattenmiljön genomför egenkontroll med mera. Det omfattar inte bara små avlopp utan också dagvatten och dricksvatten. Länsstyrelserna ska också utveckla sin vägledning till kommunerna om prövning och tillsyn av enskilda avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt konstate- rar i motiveringen till åtgärd 8 till exempel att åtgärder i distriktet för att minska fosforbelastningen från små enskilda avlopp behöver vidtas för närmare 500 vattenförekomster. Detta för att bidra till minskade utsläpp så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna nås. Enligt vattenmyndighetens bedömning är dock åtgärds- takten för låg. Det krävs därför en förstärkning av tillgängliga styrmedel för att kunna uppnå en åtgärdstakt som säkerställer att enskilda avlopp har tillräcklig rening för att över tid bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas.&lt;SPAN class="ft84"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Några statliga myndigheters åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten ska enligt åtgärdsprogrammen fort- sätta att arbeta med utveckling av styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp minskar samt med frågor kring prövning och tillsyn av enskilda avlopp. Myndigheten ska också fortsätta att utveckla sin vägledning till länsstyrelser och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Naturvårdsverket ska enligt åtgärdsprogrammen bland annat identifiera behovet av och föreslå eller utveckla förändrade eller nya styrmedel för dagvattenhantering, samt utarbeta tillsynsvägledning avseende dagvattenhantering till länsstyrelser och kommuner. Åt- gärden ska genomföras i samverkan med Boverket, Havs- och vat- tenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning och Trafik- verket samt med länsstyrelser och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;Vattenmyndigheten Norra Östersjön. &lt;/SPAN&gt;Förvaltningsplan Norra Östersjöns Vattendistrikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft88"&gt;&lt;NOBR&gt;2016–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;55&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_56"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33456x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p303 ft31"&gt;Boverket ska vägleda länsstyrelser och kommuner om fysisk planering enligt plan- och bygglagen. Verket behöver enligt åtgärds- programmen särskilt utveckla vägledningen till länsstyrelserna och kommunerna om hur miljökvalitetsnormerna för vatten tillämpas i detaljplaner, områdesbestämmelser och översiktsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p304 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p305 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Historiken kring kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft8"&gt;Kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster kom till i lagen (1955:314) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Där står att det är kommunen som ska ombesörja eller se till att allmän vat- ten- och avloppsanläggning kommer till stånd om vattenförsörj- ning och avlopp behöver ordnas i ett större sammanhang på grund av sanitär olägenhet. Anläggningen skulle komma till stånd så snart omständigheterna medgav det. Vad som kunde utgöra ett större sammanhang specificerades inte. I förarbetena, framgår ändå att ett antal av &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; anslutna fastigheter kan tänkas utgöra ett antagbart minimum, som dock bör kunna minskas, om bebyggelsen ligger så samlad, att sanitära synpunkter i högre grad gör sig gällande.&lt;SPAN class="ft70"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;Lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar trädde i kraft 1970 och medförde vissa ändringar. Den huvudsakliga strukturen förblev dock densamma. Vad gällde kommunernas skyl- dighet att inrätta allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; omformulerades kravet till att gälla om, med hänsyn till hälsoskyddet, vattenförsörjning och avlopp för viss befintlig eller blivande bebyggelse behöver ord- nas i ett större sammanhang. I de fallen skulle kommunen sörja för eller se till att en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; kom till stånd så snart det kunde ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Genom 1970 års lag inrättades Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;(Va-nämnden).&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; uppdrag var att utgöra en central prövningsmyndig- het för &lt;NOBR&gt;va-frågor.&lt;/NOBR&gt; Bestämmelserna kring &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; bröts senare ut till lagen (1976:839) om Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p307 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kungl. Maj:ts proposition 1955:121. &lt;/SPAN&gt;Förslag till lag om allmänna vatten- och avloppsanlägg- ningar, &lt;SPAN class="ft23"&gt;s. 61.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;56&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_57"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33457x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-lagsutredningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;I juni 2004 lämnade &lt;NOBR&gt;Va-lagsutredningen&lt;/NOBR&gt; sitt betänkande Allmänna vattentjänster, SOU 2004:64. I utredningen behandlades frågan om privatiseringar av &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; och utredningen gjorde också en allmän översyn över &lt;NOBR&gt;va-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Översynen resulterade i ett förslag på en ny lag som benämndes lag om allmänna vattentjäns- ter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Vid tiden för &lt;NOBR&gt;Va-lagsutredningen&lt;/NOBR&gt; hade enstaka kommuner över- låtit drift, underhåll eller ägande på privata aktörer. &lt;NOBR&gt;Va-lagsutred-&lt;/NOBR&gt; ningen konstaterade dock att &lt;NOBR&gt;va-försörjningen&lt;/NOBR&gt; utgör ett naturligt monopol och att tillgång till vattentjänster är ett primärbehov och en förutsättning för en tillfredsställande levnadsstandard. För att finansiera &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; används en självkostnadsprincip och avgifterna får inte överstiga de kostnader som är nödvändiga för att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;SPAN class="ft72"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; &lt;/SPAN&gt;ska kunna ordna och driva &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Va- lagsutredningen fann därför att det inte skulle finnas något ut- rymme för en privatisering eller kommersialisering av de allmänna vattentjänsterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-samverkan&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;Va-lagsutredningen&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Ett av &lt;NOBR&gt;Va-lagsutredningens&lt;/NOBR&gt; förslag var att kommunen skulle kunna besluta att fastighetsägarna skulle samarbeta om utförande och drift av en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; när detta ansågs lämpligare än att inrätta en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Samarbetet skulle ske i form av en gemensamhets- anläggning enligt anläggningslagen (1973:1149). Innan kommunen fattade beslut i frågan skulle en avvägning mellan allmänna och en- skilda intressen göras. Det var tänkt att vara ett sätt för kommunen att uppfylla sin skyldighet att se till att en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; skulle komma till stånd utan att inrätta en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Kommunens ansvar skulle dock kvarstå om lösningen med en gemensamhetsanläggning skulle visa sig inte fungera som det var tänkt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p309 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudman=den&lt;/NOBR&gt; som äger och ansvarar för drift och underhåll av allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;57&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_58"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33458x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Regeringens bedömning av &lt;NOBR&gt;va-samverkan&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Regeringen gjorde bedömningen att några bestämmelser om att kommunen skulle kunna besluta om &lt;NOBR&gt;va-samverkan&lt;/NOBR&gt; inte skulle in- föras.&lt;SPAN class="ft70"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Som skäl för den bedömningen anförde regeringen i huvud- sak följande. Det finns gott om exempel på att fastighetsägare sam- verkar i &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; även om förutsättningarna för den kommunala utbyggnadsskyldigheten i och för sig varit uppfyllda. När fastig- hetsägarna inte är överens är förutsättningarna för samverkan dock små. Eftersom kommunens ansvar för &lt;NOBR&gt;va-försörjningen&lt;/NOBR&gt; kvarstår om det senare skulle visa sig att gemensamhetsanläggningen inte fungerar, kan det finnas en viss kommunal skepsis mot att stödja gemensamhetsanläggningar även när fastighetsägarna är överens om en samverkan. Det blir i regel mer kostsamt att i efterhand in- rätta en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Det finns många exempel på gemen- samhetsanläggningar där inbördes konflikter mellan deltagarna har försvårat för verksamheten. Klander av stämmobeslut drar ofta mycket höga kostnader. Även ett överklagande av ett kommunalt beslut om &lt;NOBR&gt;va-samverkan&lt;/NOBR&gt; kan leda till utdragna och kostsamma pro- cesser. Det är därför mycket viktigt, inte minst med hänsyn till det allmänna intresset, att förmågan att samarbeta finns från början och kan förväntas bestå på lång sikt. Det kan ifrågasättas om va- samverkan mellan fastighetsägare verkligen är ett enklare och mer rationellt alternativ för kommunen, särskilt om en sådan samverkan påtvingas fastighetsägarna mot deras vilja. Några remissinstanser ifrågasatte också det rimliga i att kommunen, som ofta har andra intressen än användarna, ska ha rätten att avgöra frågan om en va- samverkan är lämpligare än en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Regeringen menade att bara den omständigheten att det inte helt säkert går att utesluta att kommunens egenintresse kan komma att styra eller i vart fall påverka avgörandet riskerar att medföra att allmänheten förlorar tilltro till systemet, oavsett om beslutet om &lt;NOBR&gt;va-samverkan&lt;/NOBR&gt; kan överklagas. Regeringen menade också att förslaget skulle kunna medföra att fastighetsägarna tvingas ta ansvaret för alltför stora och komplicerade anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p310 ft9"&gt;Regeringen kom efter detta resonemang till slutsatsen att när förutsättningarna är sådana att kommunen behöver se till att vat-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p311 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;Regeringens proposition 2005/06:78 &lt;SPAN class="ft88"&gt;Allmänna vattentjänster, s. &lt;/SPAN&gt;37 ff&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;58&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_59"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33459x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;tentjänster ordnas och fastighetsägarna inte själva kan enas om att de vill lösa &lt;NOBR&gt;va-frågorna&lt;/NOBR&gt; på egen hand, är det mest rimligt att kom- munen fullgör sitt ansvar med en allmän anläggning.&lt;SPAN class="ft84"&gt;34&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utredningen har funnit att det resonemang som regeringen förde kring &lt;NOBR&gt;va-samverkan&lt;/NOBR&gt; i prop. 2005/06:78 ligger fast. Några nya omständigheter eller förutsättningar som ändrar utgångspunkterna för diskussionen har inte kommit fram. Utredningen bedömer där- för att det inte finns några förutsättningar för att i dagens läge upp- repa &lt;NOBR&gt;Va-lagsutredningens&lt;/NOBR&gt; förslag och föreslå att det ska lagstiftas om att tvångsvis ordna va genom samverkan mellan fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft31"&gt;Riksdagen beslutade om en ny lag (2006:412) om allmänna vatten- tjänster (vattentjänstlagen) baserad på propositionen 2005/06:78. Frågan om kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster place- rades i 6 §. I den nya lagen skulle inte längre anläggningens huvud- man besluta i frågan om hur verksamhetsområdet för anläggningen skulle avgränsas. Regeringen fann att i praktiken rör det sig om ett mot berörda sakägare riktat förvaltningsbeslut. Ansvaret för att bestämma hur verksamhetsområdet skulle se ut skulle därför ligga hos kommunen i stället för hos &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen.&lt;/NOBR&gt; Ärenden som rör vilka områden som ska omfattas av verksamhetsområdet bereds ofta inom flera förvaltningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p312 ft9"&gt;I första paragrafen anges att lagen syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Bestämmelsen om kommunens skyldighet att ordna vattentjänster skiljer sig från andra lagkonstruktioner och ligger mellan miljöfrå- gorna och planeringsfrågorna, med drag från båda. Beslut om verk- samhetsområde för allmänt va enligt 6 § vattentjänstlagen fattas i de flesta kommuner av kommunfullmäktige. Besluten kan överkla-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;Regeringens proposition 2005/06:78 &lt;SPAN class="ft88"&gt;Allmänna vattentjänster, &lt;/SPAN&gt;s. 38.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;59&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_60"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33460x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;gas enligt reglerna om laglighetsprövning enligt kommunallagen. Det innebär att endast beslutets laglighet prövas och att det endast kan godkännas eller upphävas, inte ändras. Till den enskilda fastig- hetsägaren uppkommer ett förhållande först när kommunen (va- huvudmannen) byggt ut den allmänna anläggningen och upprättat en förbindelsepunkt samt informerat fastighetsägaren om det. Genom denna information uppstår principiellt en avgiftsskyldighet för fastighetsägaren. Denna avgiftsskyldighet kan prövas enligt tvistereglerna i vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;När vattentjänstlagen trädde i kraft 2006 moderniserades para- grafen men de avgörande idéerna såsom ”i ett större sammanhang” och att behovet ska ordnas ”snarast” behölls. Skyddet för miljön infördes som ett nytt kriterium för när skyldigheten att bygga ut allmänt va skulle inträda. Vattenförsörjning eller avlopp ska ordnas i ett större sammanhang inte bara om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa utan även med hänsyn till skyddet för miljön. I och med det nya kriteriet utvidgades kommunernas skyldighet att ordna vatten och avlopp något. För att det så kallade miljörekvisitet ska anses vara uppfyllt krävs dock enligt förarbets- uttalanden att det kan förväntas att den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; förhindrar eller åtminstone väsentligt motverkar påtagliga olägen- heter för miljön.&lt;SPAN class="ft114"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;I åtminstone ett fall har rekvisitet till skydd för miljön fått avgörande betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p314 ft8"&gt;År 2015 var cirka 1 500 000 fastigheter i Sverige anslutna till all- mänt va varav cirka 135 000 fritidsfastigheter.&lt;SPAN class="ft70"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Cirka 950 000 fastig- heter är inte anslutna, varav cirka 450 000 fritidsfastigheter. Eftersom det allmänna &lt;NOBR&gt;va-nätet&lt;/NOBR&gt; i stor utsträckning är utbyggt i tätorter och städer aktualiseras frågor om kommunens skyldighet att ordna vattentjänster främst i omvandlingsområden, vid förtätningar utanför befintliga verksamhetsområden och vid exploateringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p315 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Regeringens proposition 2005/06:78 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Allmänna vattentjänster &lt;/SPAN&gt;s. 45.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Statistiska Centralbyrån. Statistikdatabasen. Vatten- och avloppsförhållanden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;60&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_61"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Tillsynen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Av 51 § vattentjänstlagen framgår att länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 § att tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen ska enligt förarbetena till lagen vaka över och verka för att kommunen ordnar och vidmakt- håller en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; där det behövs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;I dag kan fastighetsägare och andra som menar att det finns ett behov av att en eller flera vattentjänster ska lösas med allmänt hu- vudmannaskap vända sig till länsstyrelsen. Detta i form av en för- frågan om att ett tillsynsärende ska startas utifrån 51 § vattentjänst- lagen. Länsstyrelsen kan då förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde för en eller flera vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Praxisutveckling&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;I utredningens uppdrag ingår att analysera hur praxis har utvecklats vad gäller kommunens ansvar för att tillgodose behovet av en all- män &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Varje område har sina unika förutsättningar vad gäller storlek, bebyggelsestruktur, permanentningsgrad, geologi, närhet till känsliga recipienter med mera. Därför kan det ibland vara svårt att bedöma till vilken grad ett avgörande kan vara vägle- dande för andra fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Domstolsprövningarna enligt 6 § vattentjänstlagen uppkommer när länsstyrelsen beslutat om att förelägga eller inte förelägga en kommun att låta vissa fastigheter omfattas av verksamhetsområdet. Endast kommunen kan överklaga sådana beslut. Det är också möj- ligt att som fastighetsägare initiera en process hos en mark- och miljödomstol för att få kommunens skyldighet att ordna vatten- tjänster prövad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; lades ner den 31 december 2015 och alla öppna ärenden fördelades då på landets mark- och miljödomstolar som sedan dess är första instans i dessa mål.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;61&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_62"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33462x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Människors hälsa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Människors hälsa var länge det avgörande skälet för kommunens ansvar för vattentjänsterna. I avgöranden kring tiden för ikraftträ- dandet av 1970 års &lt;NOBR&gt;va-lag&lt;/NOBR&gt; noterar Regeringsrätten att när fastighe- tens avlopp inte kan lösas godtagbart ur sanitär synpunkt genom markinfiltration eller när en förenings vatten blivit otjänligt ska kommunen åläggas ansvar för att svara för utbyggnad av avlopps- ledningar och vattenförsörjning.&lt;SPAN class="ft84"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Begreppet ”om det behövs” omfattar såväl redan uppkomna olä- genheter som risken för framtida olägenheter. I ett avgörande som gällde ett område i Knivsta kommun fann &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; och Mark- och miljööverdomstolen att det inte krävdes att hälsomässiga olä- genheter skulle ha uppstått utan det räckte med att det fanns en risk för olägenheter.&lt;SPAN class="ft84"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Miljön&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Miljön har blivit ett allt viktigare skäl för åtgärder vilket kanske allra tydligast illustreras med själva införandet av rekvisitet i lag- stiftningen i samband med vattentjänstlagens tillkomst. I flertalet nyare avgöranden anges både hälso- och miljöskäl utan att någon mer noggrann särskiljning görs i domarna. Miljöskälet kan dock i sig väga så tungt att antalet fastigheter som är berörda får en un- derordnad betydelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Så var fallet i Eslövs kommun, i ett område som bestod av två delar. Området söder om ån omfattades av kommunens verksam- hetsområde för avlopp. Området norr om ån (ett par hundra meter från befintligt verksamhetsområde) bestod av cirka tio fastigheter som redan sedan tidigare betjänades av kommunens dricksvatten- anläggning. En förening för de boende anmälde behov av en allmän avloppsanläggning till länsstyrelsen som förelade kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Kommunen överklagade beslutet. Nedströms områdena fanns ett bestånd av den tjockskaliga målar- musslan som nationellt klassificerades som starkt hotad och också&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;RÅ 1971 not S 54 och RÅ 1968 not s. 76.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 mars 2012 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2403–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;62&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_63"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33463x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p316 ft9"&gt;var upptagen i EU:s livsmiljödirektiv&lt;SPAN class="ft84"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;och därmed fredad enligt den svenska artskyddsförordningen (2007:845). Målarmusslan är känslig för övergödning och ytterligare eutrofiering av ån borde undvikas. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; konstaterade att det inte påverkade bedöm- ningen att den omgivande jordbruksmarken sannolikt försämrade vattenkvaliteten i ån mer än de enskilda avloppen. Målarmusslans skyddsvärde och den relativa närheten till det befintliga verksam- hetsområdet gjorde att kommunen ansågs vara skyldig att innefatta även de aktuella fastigheterna i verksamhetsområdet för avlopp. Mark- och miljööverdomstolen ändrade beslutet endast vad gällde tiden för fullgörande.&lt;SPAN class="ft84"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Större sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Vad som utgör ett större sammanhang har varit en diskussionsfråga ända sedan begreppet infördes i lagstiftningen. Trots departe- mentschefens relativt försiktiga uttalande i propositionen till 1955 års lag så har skrivningen levt vidare. Departementschefen skrev då att ett antal av &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; anslutna fastigheter kan tänkas ut- göra ett antagbart minimum, som dock bör kunna minskas, om bebyggelsen ligger så samlad, att sanitära synpunkter i högre grad gör sig gällande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Helt tydligt framgick bedömningen av antalet hus i ett fall där länsstyrelsen hade förelagt Klippans kommun att bygga ut va till tre nya områden. I område A fanns ett &lt;NOBR&gt;15-tal&lt;/NOBR&gt; fastigheter och områ- det gränsade till ett befintligt verksamhetsområde för va. I område B och C fanns 23 respektive 17 fastigheter. Områdena hade delvis stora tomter och inget av områdena bedömdes ha en sådan samlad bebyggelse som normalt krävs för utbyggnadsskyldighet. Område A ansågs ha ett så nära samband med verksamhetsområdet att fastigheternas &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; bör lösas i det större sammanhanget med den bebyggelsen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft31"&gt;I någon mån kan avgöranden i frågan om större sammanhang delas upp mellan områden som i sig utgör ett större sammanhang och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;39&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (kallas också art- och habitatdirektivet).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;40&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Miljööverdomstolens dom den 8 juni 2010 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;7788-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;41&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Va-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2015-03-19,&lt;/NOBR&gt; BVa 28.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;63&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_64"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33464x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;enstaka fastigheter eller mindre grupper av fastigheter som har ett sådant planmässigt samband med bebyggelse som redan ingår i ett verksamhetsområde. Instanserna har i vissa fall bedömt att de senare också ska ingå i det större sammanhanget som verksamhetsområdet utgör. I ett äldre, ofta citerat, fall från Torslunda kommun 1967 begärde en fastighetsägare att hans fastighet skulle förses med vatten- och avloppsledningar. Fastigheten hade fyra lägenheter och låg 250– 300 meter från ett befintligt verksamhetsområde. Länsstyrelsen lämnade överklagandet utan bifall. Regeringsrätten konstaterade att det framgick att avsaknaden av avlopp orsakade en sanitär olägenhet. Vattenförsörjning och avlopp kunde inte lämpligen ordnas genom enskilda anläggningar. Kommunen ansågs vara skyldig att se till att vatten- och avloppsanläggningar kom till stånd.&lt;SPAN class="ft70"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;I ett nyare fall från 2009 uppgav Vansbro kommun att fastig- heterna i ett område låg glest och i grupper om en till tre med runt 100 meters mellanrum och utgjorde därför inte en grupp på 20– 30 fastigheter. Det befintliga verksamhetsområdet låg maximalt 800 meter bort. Länsstyrelsen förelade kommunen om att inrätta ett verksamhetsområde efter begäran från fastighetsägarna. Efter- som cirka 40 fastigheter hade bristande avloppslösningar och av- ståndet till ett befintligt verksamhetsområde inte var särskilt stort bedömde &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; att det fanns sådana förtjänster med att ordna avlopp i ett större sammanhang att förutsättningarna var uppfyllda. Detta trots att det inte förelåg hinder för att lösa av- loppsfrågorna enskilt. Elva fastigheter hade behov av dricksvatten- försörjning. Eftersom det fanns ett befintligt verksamhetsområde på måttligt avstånd samt att övervägande skäl talade för att avlopps- tjänsten skulle ordnas i ett större sammanhang framstod det som lämpligast att även ordna dricksvattentjänsten i ett större samman- hang.&lt;SPAN class="ft84"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det faktiska och planmässiga sambandet har haft större bety- delse än det exakta avståndet till verksamhetsområdet. I Kungs- backa kommun låg ett verksamhetsområde cirka &lt;NOBR&gt;150–200&lt;/NOBR&gt; meter från fastigheten. Fastighetsägaren yrkade att kommunen skulle bestämma verksamhetsområde för va så att fastigheten skulle inne- fattas. Fastigheten hade ett stort behov av både vatten och avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;RÅ 1967 not I 64.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Miljööverdomstolens dom den 30 december 2009 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;4062-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;64&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_65"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33465x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p320 ft13"&gt;på både hälsomässiga och miljömässiga grunder och &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; bedömde att ett kommunalt utbyggnadsansvar därför kom ifråga.&lt;SPAN class="ft72"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;I ett fall som rörde fastighetsägare i Upplands Väsby kom dom- stolen till motsatt slutsats. Det handlade om tre fastigheter som hade en avloppsanläggning som i sig var godkänd. Anläggningens utsläppspunkt kunde dock inte utnyttjas. Fastigheterna skiljdes från närmast möjliga anslutning till kommunens nät 150 meter bort av en jordbruksfastighet och en tvåfilig länsväg. Mark- och miljö- överdomstolen fann att det inte var visat att en annan utsläpps- punkt eller andra enskilda avloppsanordningar inte kunde ordnas för fastigheterna. Kommunen ansågs därför inte ha någon utbygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p321 ft10"&gt;nadsskyldighet.&lt;SPAN class="ft57"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p322 ft29"&gt;När kommunen redan agerat&lt;/P&gt;
&lt;P class="p323 ft8"&gt;Valdemarsviks kommun hade dragit en avloppsledning till ett mindre område med &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; fastigheter utanför verksamhetsområdet och uppmanat fastighetsägarna att ansluta sig via ett avtal. En fastighetsägare begärde att fastigheten skulle omfattas av verksam- hetsområdet. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; fann att det fanns både hälsomässiga och miljömässiga risker som motiverade att området skulle omfat- tas av kommunens verksamhetsområde för avlopp.&lt;SPAN class="ft70"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p324 ft8"&gt;Även i andra fall har &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; konstaterat att kommunen redan på något sätt bedömt att en anslutning behövs och ordnat en sådan till det kommunala nätet på avtalsgrund. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; har då konstaterat att brukare inte ska behöva acceptera anslutningsförhållanden som inte regleras av &lt;NOBR&gt;va-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; Fastigheterna ansågs i ett sådant fall i Ekerö kommun ha ett faktiskt och även planmässigt samband med bebyggelsen inom verksamhetsområdet att &lt;NOBR&gt;va-frågorna&lt;/NOBR&gt; borde lösas i det större sammanhanget med denna. Eftersom fastigheterna behövde såväl vatten- som avloppstjänst och av både sanitära skäl och miljöskäl måste vara anslutna till kommunens nät för att tillgodose behoven och att detta ordnats av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen,&lt;/NOBR&gt; skulle de sökande fastigheterna även omfattas av verksamhetsområdet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p325 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Va-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2010-03-01,&lt;/NOBR&gt; BVa 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 10 november 2017 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3852-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Va-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2009-02-23,&lt;/NOBR&gt; BVa 3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p326 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Va-nämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2010-10-11,&lt;/NOBR&gt; BVa 68.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;65&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_66"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33466x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-planer&lt;/NOBR&gt; har betydelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; har konstaterat att en &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; kan vara tillräcklig för att motivera en viss utbyggnadsordning och att &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; nor- malt sett inte bör överpröva i vilken ordning utbyggnader till om- råden ska ske. Tranås kommun hade en &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; vari det framgick att va skulle dras fram till områden i en viss takt och ordning. Läns- styrelsens föreläggande om att utbyggnad skulle ske tidigare än enligt planen ändrades därför i enlighet med kommunens &lt;NOBR&gt;va-plan.&lt;SPAN class="ft70"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Om kommunen varit otydlig i sin planering eller planeringen inte haft tillräcklig omfattning har dock &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; beslutat efter det underlag som funnits. I Trosa kommun fanns vid tidpunkten inte något samlat dokument för &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; eller egentlig utbyggnadsplan. Det fanns däremot en investeringsbudget för en viss tid. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; fann då att det inte fanns miljö- eller hälsomässiga skäl för att frångå den planering kommunen ändå gjort. Det aktuella området skulle tas in i planeringen direkt efter de som nu fanns med.&lt;SPAN class="ft70"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p327 ft29"&gt;Utbyggnadsskyldighet gäller även i områden med områdesbestämmelser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;I vissa kommuner har det funnits en vilja att behålla områden som fritidshusområden. Anledningar till det kan vara att kommunen vill behålla karaktären men också att den inte klarar att tillgodose om- rådet med annan samhällsservice som exempelvis förskolor och hemtjänst. Sådan vilja har ibland uttryckts genom att området om- fattas av områdesbestämmelser. I ett sådant område i Hammarö kommun fanns cirka 20 bebyggda fastigheter med avloppsanord- ningar med varierande status. Området låg nära Vänerns strand och vissa fastigheter omfattades av risk för översvämning. Det var cirka &lt;NOBR&gt;350–500&lt;/NOBR&gt; meter till ett befintligt verksamhetsområde för kommu- nens &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Mellan området och &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; fanns även ett annat område som hade stora behov av anslutning till den kommunala anläggningen. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; fann att det relativt korta avståndet till befintligt verksamhetsområde i kombination med situationen i det närmare belägna området medförde att en utbygg-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p329 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Va-nämnden&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2012-10-17,&lt;/NOBR&gt; BVa 64.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 juni 2013 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1803-13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;66&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_67"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33467x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;nad borde kunna ses som ett led i ett större utbyggnadssamman- hang för båda områdena. Kommunen konstaterades därför ha skyl- dighet att låta verksamhetsområdet omfatta de berörda fastig- heterna.&lt;SPAN class="ft84"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Betydelsen av gemensamhetsanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft31"&gt;Kommunerna arbetar på mycket olika sätt med gemensam- hetsanläggningar för va. Vissa kommuner är mycket aktiva med att uppmuntra till inrättandet av gemensamhetsanläggningar medan andra inte förordar sådana lösningar. I ett område i Knivsta kommun, där en gemensamhetsanläggning byggts ut till ungefär halva området, fann &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; och Mark- och miljööverdomsto- len att lösningen inte uppfyllde kommunens skyldighet att till- godose behovet för hela området med en kommunal anläggning.&lt;SPAN class="ft114"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;Den praktiska konsekvensen blev att kommunen löste in anlägg- ningen inklusive ledningar och det reningsverk som byggts för att sedan planera att byta ut reningsverket till ett större.&lt;SPAN class="ft114"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;I ett annat område, i Nordanstigs kommun, ville en majoritet av fastighets- ägarna prova att själva bygga ut en gemensamhetsanläggning. Va- nämnden fann att en kommun inte kan undgå ansvar att ordna vat- tentjänster om det föreligger behov därtill och att vattentjänstlagen innebär en ovillkorlig skyldighet i de fallen. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; konstate- rar dock även att vattentjänstlagens reglering inte innebär att en utbyggnadsskyldighet ska föreligga för ett område som helt betjä- nas av en väl fungerande gemensam &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; som ägs och drivs av fastighetsägarna.&lt;SPAN class="ft114"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Det är viktigt att tänka på att det måste föreligga eller förväntas uppstå ett miljömässigt eller hälsomässigt behov av att lösa va- frågorna i ett större sammanhang för att skyldigheten ska inträda. Det räcker inte med att fastigheterna utgör ett större sammanhang utan det kan mycket väl finnas goda möjligheter för att lösa avloppsfrågan med lokala lösningar och god tillgång till dricksvatten. I ett fall hade länsstyrelsen förelagt Ludvika kommun att innefatta ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 februari 2012 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;8381–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 mars 2012 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2403–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;E-post&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; från Maria Broström, Roslagsvatten, &lt;NOBR&gt;2018-02-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Va-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2012-08-09,&lt;/NOBR&gt; BVa 49.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;67&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_68"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33468x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft31"&gt;område med 96 fastigheter varav 78 bebyggda i verksamhetsområdet för va. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; fann att det rörde sig om ett större sammanhang men att riskerna inte var sådana att det motiverade utbyggnad. Inte heller fanns stöd för att motivera en utbyggnad av miljöskäl. Läns- styrelsens föreläggande upphävdes därför.&lt;SPAN class="ft114"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p331 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tillsynsvägledande myndighet för tillämpningen av 6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft13"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har påpekat att det inte finns någon utpekad tillsynsvägledande myndighet gällande tillämpningen av 6 § vattentjänstlagen. Beträffande kommunens skyldighet att ordna allmänt va handlar det ofta om bedömningsfrågor där det råder stor osäkerhet. Inom detta område ställs krav på särskild juridisk kun- skap både hos länsstyrelser och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I brist på tillsynsvägledning har länsstyrelserna genom Miljö- samverkan Sverige tagit fram stöd för handläggarna.&lt;SPAN class="ft70"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Syftet med handläggarstödet har bland annat varit att underlätta länsstyrelser- nas fortsatta tillsyn och få en ökad samsyn mellan länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har i en skrivelse 2016 till Miljö- och energidepartementet konstaterat att länsstyrelsernas tillsyn av 6 § vattentjänstlagen varierar både vad det gäller effektiviteten i tillsynen, resursallokering samt hur ärendena handläggs i olika län.&lt;SPAN class="ft114"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten har stöd i sin slutsats i den samman- ställning och analys som myndigheten gjort av länsstyrelsernas regeringsuppdrag att redovisa tillsynsarbetet enligt 51 § vatten- tjänstlagen.&lt;SPAN class="ft114"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Enligt analysen varierade mängden nedlagd tid 2015 från ”inte alls” till 866 timmar. Bristande resurser gör att tillsynen huvudsakligen är händelsestyrd utifrån klagomål. De flesta läns- styrelser har ingen sammanställning av antalet områden i länets kommuner där allmänna vattentjänster behöver ordnas enligt 6 § vattentjänstlagen. I takt med att kommunerna tar fram va- planer ökar dock kunskapen. Flera länsstyrelser uppger i den upp-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Va-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2015-07-30,&lt;/NOBR&gt; BVa 77.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Miljösamverkan Sverige. &lt;/SPAN&gt;Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster. Ett handläggarstöd för &lt;NOBR&gt;länsstyrelserna.&lt;SPAN class="ft87"&gt;2014-10-17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Behov av tillsynsvägledande myndighet beträffande länssty- relsernas tillsyn av 6 § lagen om allmänna vattentjänster. &lt;SPAN class="ft79"&gt;Skrivelse Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;344–16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2016-12-01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;57&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Redovisning av uppdrag 26&lt;/SPAN&gt;. 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;68&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_69"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;följning Havs- och vattenmyndigheten gjort att de önskar arbeta mer förebyggande med frågan och vill både ge stöd och ha en dia- log med kommunerna. Detta för att kommunerna i sin tur ska kunna bedriva en långsiktig planering för &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; och priori- tera resurserna där det behövs mest. Det finns enligt uppföljningen ett behov av stöd för att underlätta länsstyrelsernas fortsatta tillsyn och även för att få till stånd en ökad samsyn mellan länsstyrelserna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Det finns också ett behov av vägledning kring strategisk va- planering som inbegriper fler frågor än 6 § i vattentjänstlagen. Några länsstyrelser ger i dag vägledning och stöd till kommuner vad gäller &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och strategiska vägval men detta sker på respektive länsstyrelses eget initiativ. En utpekad central tillsyns- vägledande myndighet skulle ha bättre förutsättningar för att sam- ordna vägledningen. Eftersom det finns ett tydligt samband mellan tillsyn och åtgärder avseende &lt;NOBR&gt;va-frågor,&lt;/NOBR&gt; reglerade i miljöbalken och vattentjänstlagen men även enligt plan- och bygglagen, är det vik- tigt att tillsynsvägledningen sker på ett samordnat sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;6 § vattentjänstlagen i dag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Vattentjänstlagen innebär en skyldighet för kommunen att ordna allmänt va om förutsättningarna i 6 § vattentjänstlagen är uppfyllda. Historiskt och även i dag brister många kommuner vad gäller utbygg- nad av va till områden som är i behov av vattentjänster. Bedömningen av behovet av vattentjänster är i grunden objektiv. Det saknar bety- delse om fastighetsägaren vill ha allmänt va eller inte. Fastighets- ägarens vilja kan dock ändå få betydelse beroende på hur denne väljer att driva sin sak. Ur kommunens perspektiv är vattentjänstlagen i hög grad en lag som möjliggör utbyggnad av det allmänna &lt;NOBR&gt;va-nätet.&lt;/NOBR&gt; Lagen kan dock även användas för att tvinga kommunen att bygga ut de allmänna vattentjänsterna trots att detta blir kostsamt för kommunen eller för &lt;NOBR&gt;va-kollektivet.&lt;/NOBR&gt; Tillämpningen av 6 § vattentjänstlagen orsakar i dessa frågor en hel del konflikter ute i landet och påverkar därför den sociala hållbarheten vad gäller hur samhället löser behovet av allmänna vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;I vattentjänstlagen finns några paragrafer som anknyter till be- slut enligt 6 § och som påverkar hur slutresultatet blir för berörda fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;69&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_70"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33470x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;I vattentjänstlagen finns en bestämmelse i 9 § som anger att verksamhetsområdet får inskränkas om en fastighet uppenbarligen inte behöver omfattas av det större sammanhang som avses i 6 §. Paragrafen ger ingen rättighet för en enskild att inte omfattas av verksamhetsområden utan innebär en möjlighet för kommunen, om förutsättningarna är uppfyllda, att inskränka verksamhetsområ- det.&lt;SPAN class="ft84"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I 24 § vattentjänstlagen anges att en fastighetsägare ska betala avgifter för en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning,&lt;/NOBR&gt; om fastigheten finns inom va- anläggningens verksamhetsområde, och med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och be- hovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Särskild hänsyn ska tas till i vilken utsträckning jämförda alternativ tillgodoser intresset av en god hushållning med naturresurser. Om fastigheten är obe- byggd men enligt en detaljplan är avsedd för bebyggelse, ska be- dömningen göras som om fastigheten vore bebyggd i enlighet med planen om det inte finns särskilda skäl för en annan bedömning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; har i flera fall konstaterat att enbart förhållandet att huvudmannen byggt ut den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; i ett om- råde inte automatiskt medför att fastigheterna där kan debiteras en avgift. Avgiftsskyldigheten ska i princip vara motiverad av den en- skilda fastighetens behov av de vattentjänster som erbjuds. Bedöm- ning av avgiftsskyldigheten ska ske utifrån hur fastigheten på sikt kan komma att användas och med bortseende från fastighetsäga- rens särskilda uppfattning om fastighetens användning. Obebyggda tomter som i detaljplan pekats ut som avsedda för boende har an- setts ha behov av att anslutas. Än så länge har ingen enskild av- loppsanläggning som prövats uppnått de krav som kan ställas uti- från bestämmelserna i 24 §. Dricksvattenanläggningar kan däremot ofta godtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p335 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2013-12-13,&lt;/NOBR&gt; BVa 99.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;70&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_71"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33471x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Konsekvenser för fastighetsägare av enskilt eller allmänt va&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Beroende på om &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är enskild eller allmän betalar fastighetsägarna på olika sätt för anläggning och drift. Enskilt va finansieras och betalas av den som är verksamhetsutövare, det vill säga exempelvis fastighetsägare, samfällighetsföreningar och före- tag. För allmänt va betalar fastighetsägaren själv för installation och underhåll som sker på den egna fastigheten. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; tar sedan ut en initial anläggningsavgift för anslutningen till det all- männa &lt;NOBR&gt;va-systemet.&lt;/NOBR&gt; Därefter betalar fastighetsägaren i princip en- bart löpande den gällande brukningsavgiften. I områden vilka över tiden omvandlas och blir aktuella för att anslutas till den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; betyder detta en övergång från ett enskilt ansvar för skötsel av vattentjänsterna till en form där det allmänna tar en stor del av ansvaret. En fastighetsägare med en enskild &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ning som inte uppfyller lagens krav är ansvarig för att investera och underhålla &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; så att den klarar kraven. Detta gäller även fastigheter i väntan på allmänt va. Kommunernas riktlinjer kring detta varierar men exempelvis innebär Örebro kommuns riktlinjer att områden som planeras anslutas till allmänt va inom tio år inte prioriteras i kommunens tillsyn av små avlopp.&lt;SPAN class="ft70"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;I om- råden som ska få allmänt va på längre sikt, det vill säga om mer än tio år bedrivs i Örebro tillsyn aktivt. Allmänt gäller att endast om det handlar om korta eller mycket korta tidsintervall kan det eventuellt ses som skäligt att fortsatt släppa ut smittämnen och övergödande ämnen från sin avloppsanläggning utan vidare åtgärd. På samma sätt är det också rimligt att verksamhetsutövaren kontinuerligt återinvesterar eller bygger en helt ny avloppsanlägg- ning när det behövs. Hur ofta en anläggning behöver förbättras och återinvesteras i varierar stort beroende på tekniklösning och situa- tion. Havs- och vattenmyndigheten, branschaktörer och flera andra experter använder i samband med beräkning av hållbar åtgärdstakt bedömningen att en genomsnittlig teknisk livslängd för en småska- lig avloppsanläggning kan vara cirka 20 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p336 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;59 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Örebro kommun. &lt;/SPAN&gt;Riktlinjer och bedömningsgrunder för vatten- och avloppsplanering. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Upp- datering 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;71&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_72"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33472x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;När fastighetsägare önskar allmänt va&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Anledningar till att fastighetsägare vill ansluta sig till det allmänna &lt;NOBR&gt;va-nätet&lt;/NOBR&gt; kan vara att dricksvattnet i området inte räcker till eller har bristande kvalitet eller att avloppsanläggningarna inte är godkända och därför kommer att kräva stora investeringar. Skälen kan alltså basera sig på ett stort behov men också åtminstone delvis på eko- nomiska avvägningar. En egen avloppsanläggning innebär en stor investering och den behöver underhåll och har en begränsad livs- längd. Även om kommunens anläggningsavgift är högre än kostna- den för en investering i en ny egen anläggning, bedömer många fastighetsägare att en anslutning till allmänt va är ett ekonomiskt mer fördelaktigt alternativ. Detta eftersom anslutningen till en allmän anläggning gäller så länge behovet finns och höjer värdet på fastigheten bestående. En egen anläggning minskar däremot i värde årligen och leder också i många fall till kostnader för skötsel, underhåll och egenkontroll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det finns många exempel på när fastighetsägare vänt sig till läns- styrelsen och på så sätt initierat en utredning av behovet av att ordna allmänt va i ett område. I de fall länsstyrelsen ansett att det funnits ett behov som kommunen ska tillgodose och därför gått vidare med ett föreläggande, har det i vissa fall inneburit kostsamma utbyggnader och omprioriteringar i kommunernas &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Det räcker i princip med att en enskild fastighetsägare i området vänder sig till länsstyrelsen, för att länsstyrelsen ska undersöka behovet av allmänt va. Någon samsyn i området behöver inte finnas eftersom länsstyrelsen ser till behovet av en allmän lösning i rela- tion till 6 § vattentjänstlagen. I kommunerna hanteras risken att va- kollektivet behöver finansiera en stor oplanerad investering på olika sätt. Vissa kommuner väljer att inte exploatera några nya områden som skulle kunna kräva allmänt va. Detta kan exempelvis ske ge- nom att detaljplaner inte tas fram eller att bygglov inte beviljas på landsbygden, eller i närheten av befintlig bebyggelse. Detta innebär ett principiellt problem eftersom byggande och utveckling i lands- bygdsområden hämmas. Detta problematiserades i Landsbygds- kommitténs slutbetänkande.&lt;SPAN class="ft72"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p337 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;60 &lt;/SPAN&gt;SOU 2017:1. Parlamentariska landsbygdskommittén. &lt;SPAN class="ft88"&gt;För Sveriges landsbygder – en sam- manhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;72&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_73"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft13"&gt;En &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt; möjliggör i större utsträckning ökat perma- nentboende i fritidshusområden. Andelen permanentboende ökar ofta när vattentillgången blir säkrare och när det blir möjligt med vattentoalett om det inte funnits tidigare. Med permanentboende kommer även krav på annan samhällelig service såsom exempelvis förskolor vilket kan upplevas som problematiskt för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;När fastighetsägare inte önskar allmänt va&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Det finns tillfällen då kommuner anser att allmänt va ska dras ut till ett eller flera områden men där en eller flera fastighetsägare motsät- ter sig detta. På flera platser i landet har det uppstått konflikter mellan kommuner och fastighetsägare när fastighetsägare motsätter sig anslutning till allmänt va. Fastighetsägare har upplevt sig förbi- gångna och rättslösa när kommunen fattar beslut om att utvidga verksamhetsområdet till att omfatta deras fastigheter. Den totala kostnaden för att ansluta till det allmänna ledningsnätet kan för- utom anslutningsavgiften också innefatta kostnader för ledningar på den egna fastigheten. Fastigheternas värde i olika delar av landet skiljer sig mycket åt och det kan innebära svårigheter med att ex- empelvis låna pengar med fastigheten som säkerhet för att finansi- era anslutningen till det kommunala &lt;NOBR&gt;va-nätet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Den som anser att det redan finns en bra avloppsanläggning och bra dricksvatten på fastigheten kan uppfatta kommunens beslut om verksamhetsområde som onödigt och ingripande. I Orsa kommun framkom i samband med arbetet med &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; att det fanns ett stort motstånd till en planerad anslutning till det allmänna &lt;NOBR&gt;va-nätet&lt;/NOBR&gt; i några byar i kommunens södra delar. Fastighetsägarna skrev protestlistor och frågan uppmärksammades mycket i media. Fastig- hetsägarna var oroliga för höga anläggningskostnader och menade att de själva med enskilda anläggningar kunde klara behovet av vattentjänster. Kommunen beslutade därför att avvakta och utreda vidare. Länsstyrelsen beslutade emellertid om föreläggande att kommunen enligt 6 § vattentjänstlagen skulle inrätta ett verksam- hetsområde för allmänt va. Kommunen överklagade till mark- och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;73&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_74"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33474x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;miljödomstolen som upphävde länsstyrelsens föreläggande. Dom- stolens beslut har vunnit laga kraft. &lt;SPAN class="ft57"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft13"&gt;I Smedjebacken i Dalarna begärde ett antal fastighetsägare att länsstyrelsen i sin roll som tillsynsmyndighet skulle upphäva kommunens beslut att inrätta verksamhetsområde i bland annat byn Torrbo. När länsstyrelsen lämnade deras krav utan åtgärd överklagade fastighetsägarna länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. De menade att kommunens agerande var makt- missbruk och ett orättfärdigt sätt för kommunen att få ett större avgiftsunderlag för &lt;NOBR&gt;va-utbyggnaden.&lt;/NOBR&gt; Domstolen menade emellertid att länsstyrelsen gjort rätt och att det inte ingår i länsstyrelsens tillsyn av 6 § vattentjänstlagen att ingripa om kommunen fastställer ett större verksamhetsområde än vad kommunen är skyldig till.&lt;SPAN class="ft72"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft31"&gt;Möjligheten att undvika betalningsskyldighet vad gäller anslut- ningen till den allmänna avloppsanläggningen är liten medan det finns större möjlighet vad gäller dricksvattnet. Ett fall från Ekerö kommun visar på att det är oklart vad det innebär att behovet kan tillgodoses bättre på annat sätt. Den i målet aktuella anläggningen separerade urin som tillsammans med &lt;NOBR&gt;BDT&lt;SPAN class="ft114"&gt;63&lt;/SPAN&gt;-vattnet&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;UV-behandlades&lt;/NOBR&gt; och släpp- tes till en slamavskiljare och infiltration som mynnade i ett dike. Ytterligare fosforfälla kunde monteras på anordningen. Fekalierna togs omhand i trummor där de bröts ner till jord som användes i trädgården. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; fann i sina skäl att miljöaspekten är viktig men det är inte avgörande vilken lösning som är mest kretslopps- anpassad. I första hand motiveras utbyggnaden av en allmän va- anläggning av hälsoskyddsskäl. Vid bedömningen ska även hänsyn tas till vad modern boendestandard kan kräva. Av betydelse är också sådana omständigheter som eventuella framtida förändringar av fastig- hetens användningssätt eller ägarförhållanden samt rent ekonomiska överväganden. Området ansågs typiskt sett ha behov av en gemensam avloppslösning, även om detta inte i sig helt uteslöt att en enskild anläggning kunde vara bättre. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; fann att det inte var visat att näringsämnena från urinen tillvaratogs på ett kretsloppsanpassat sätt och att behovet av spillvattentjänster kunde tillgodoses på ett&lt;/P&gt;
&lt;P class="p340 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Mark- och miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 25 januari 2018 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3819-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Mark- och miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 22 mars 2018 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3198-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;63&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;BDT= Bad, Disk och Toalett&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;74&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_75"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33475x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;bättre sätt genom den egna anläggningen. Anslutning till kommunens dricksvattenanläggning behövdes inte.&lt;SPAN class="ft57"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;Eftersom det än så länge är oklart om det i praktiken finns någon enskild avloppslösning som kan anses uppnå de krav som ställs i 24 § vattentjänstlagen så kan användningen av enskilda avloppslösningar i de allra flesta fall vara ett alternativ endast utanför verksamhets- områdena. Detta ställer i sin tur krav på att det är tydligt för den enskilde om och när fastigheten kan komma att omfattas av ett sådant.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Det finns i dag inget direkt lagkrav på att varje kommun ska ha en va- plan. Men som framgår av avsnitt 3.2.3 ovan ska kommunerna enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bedriva en &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; samt upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner för att miljö- kvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Åtgärden behöver ge- nomföras i samverkan med länsstyrelserna och ska vara vidtagen senast 2019. Myndigheter och kommuner är enligt miljöbalken skyldiga att vidta de åtgärder som är fastställda i åtgärdsprogrammet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;I Havs- och vattenmyndighetens och Naturvårdsverkets vägledning om kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; understryks att kommunerna behöver ha en långsiktig va- planering som omfattar hela kommunen. &lt;SPAN class="ft70"&gt;66 &lt;/SPAN&gt;I vägledningen definierades begreppet kommunal &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; som ett styrdokument som beskriver hur &lt;NOBR&gt;va-försörjningen&lt;/NOBR&gt; ska ordnas i hela kommunen, det vill säga både inom och utanför kommunalt verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;I vägledningen står också att kommunerna genom en strategisk &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; kan hantera skärpta miljökrav, klimatförändringar och ökade förväntningar på att kommunen ska ordna &lt;NOBR&gt;va-försörjningen.&lt;/NOBR&gt; Trots att det inte finns något lagkrav angående &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; har en stor andel av landets kommuner tagit fram planer för &lt;NOBR&gt;va-försörjningen&lt;/NOBR&gt; och olika typer av styrdokument för arbetet med &lt;NOBR&gt;va-frågor.&lt;/NOBR&gt; Dessa planer kan givetvis variera i ambitionsnivå och kvalitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Landets kommuner har kommit olika långt i sitt arbete vad gäller frågor som rör planering för tillämpningen av 6 § vatten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;64&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Va-nämndens&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2013-06-05,&lt;/NOBR&gt; BVa 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;65&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 kap. 8 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Vägledning för kommunal &lt;NOBR&gt;VA-planering&lt;/NOBR&gt; för hållbar VA- försörjning och god vattenstatus&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Rapport 2014:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;75&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_76"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33476x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft13"&gt;tjänstlagen. I vissa fall kan tillsynen av enskilda avlopp vara lågt prioriterad. Även för de som arbetat mer med frågorna handlar det om komplexa bedömningar och det är vanligt att kommunerna avvaktar med utbyggnadsplaner på grund av osäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Bland de kommuner som har en &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; skiljer sig synen på små avloppsanläggningar ofta åt. Vissa kommuner är försiktiga med att göra tillsyn på dessa i områden som väntar på allmänt va. Andra har konstaterat att det kommer dröja minst &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år innan utbyggnad sker och bedriver därför aktiv tillsyn under tiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Utan en &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; har kommunerna svårt att till exempel hantera &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; inom omvandlingsområden och i skär- gård/kustnära områden, nå god ekologisk och kemisk status i grundvatten, sjöar och vattendrag, säkerställa en långsiktig dricks- vattenförsörjning, möjliggöra och utveckla system för återföring av växtnäring och tillvarata andra resurser ur avloppsvattnet. Dess- utom är det svårt att ha god planeringsberedskap och identifiera och tydliggöra strategiska frågor, det vill säga problem och utma- ningar med koppling till vatten och avlopp. Det behövs också en &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; för hela kommunens geografiska yta för att kunna få ett beslutsunderlag inför utvecklingen av såväl &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; för de som är anslutna till den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; som för tillsyns- och avfallstaxor för fastigheter med enskilt vatten och avlopp.&lt;SPAN class="ft72"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Det är också viktigt att planera för hur kommunens dagvatten- hantering ska utvecklas med tanke på de utmaningar samhället står inför i och med klimatförändringarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Många kommuner har en &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Vid den årliga uppföljningen av arbetet med åtgärdsprogrammen som vattenmyndigheterna gjorde 2015/2016 ställdes frågan om kommunen har någon form av övergripande och strategisk vatten- och avlopps- vattenplan. 126 kommuner svarade att de hade en sådan. Motsvarande siffra för år 2014 var 116 kommuner. På en följdfråga svarade 88 kom- muner att de hade för avsikt att ta fram någon form av övergripande strategisk vatten- och avloppsvattenplan under år 2016.&lt;SPAN class="ft70"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Vattenmyndigheterna i samverkan. &lt;/SPAN&gt;Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2015. 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;76&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_77"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B334/H6B33477x1.jpg" style="width:421px;height:638px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p347 ft23"&gt;Källa: Vattenmyndigheterna i samverkan 2016. Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;77&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_78"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;I de mer detaljerade svaren från kommunerna så hänvisar kommu- nerna till styrdokument och &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; av olika slag och ibland är det oklart vad dessa styrdokument innehåller. Uppföljningen visar att det redan finns ett etablerat eller påbörjat arbete med övergripande &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; i de flesta av landets kommuner. Sedan år 2015 har sannolikt än fler blivit färdiga eller kommit igång med arbetet. I vad mån de olika kommunerna har utvecklat handlings- planer för alla vattentjänster och både för allmänt och enskilt va är svårt att utläsa. Det är också svårt att veta om kommunerna politiskt beslutat om vilka områden som är prioriterade för va- utbyggnad på kort respektive längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I exempelvis Finland, Norge och Danmark finns krav på att ta fram kommunala &lt;NOBR&gt;va-planer.&lt;/NOBR&gt; Dessa behandlar i första hand hur de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska förvaltas och utvecklas. I Danmark och Norge ställs krav på separata planer för dricksvatten- och spill- vattenförsörjning och i Finland finns krav på så kallade utveck- lingsplaner för va vilka omfattar enbart den allmänna va- anläggningen och inte va i hela kommunen. I våra grannländer har också den regionala styrningen av de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; en tydligare påverkan på &lt;NOBR&gt;va-planeringen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Utveckling av kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; är inte något nytt och planering för va pågår och har pågått under många år. &lt;NOBR&gt;Va-frågor&lt;/NOBR&gt; har i mycket varie- rande omfattning fått utrymme i kommunernas översiktsplanering och i många fall har &lt;NOBR&gt;va-frågorna&lt;/NOBR&gt; helt saknats eller enbart omnämnts i övergripande kommunala planeringsdokument.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;I ett fåtal kommuner har va tagits med tidigt som en viktig del i den fysiska planeringen, ofta som en följd av att de etablerat ett för- valtningsövergripande arbete om &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; och utvecklat olika typer av strategiska styrdokument för va. Flera kommuner, bland andra Gotland, Trelleborg, Alingsås, Kungälv, Värmdö och Norrtälje, tog fram denna typ av dokument redan i början på &lt;NOBR&gt;2000-talet.&lt;/NOBR&gt; Detta var ofta en följd av att de sett behov av att ta ett samlat grepp för att lösa dricksvattenförsörjning eller flera &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; i omvandlingsområden. Dessa första generationens &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; eller snarare &lt;NOBR&gt;va-utbyggnads-&lt;/NOBR&gt; planer utvecklades ofta utan samverkan mellan kommunens olika&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;78&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_79"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33479x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p348 ft10"&gt;verksamheter och hade många olika benämningar: &lt;NOBR&gt;va-strategi,&lt;/NOBR&gt; va- policy, &lt;NOBR&gt;va-program,&lt;/NOBR&gt; handlingsplan för va och så vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft9"&gt;I de kommuner som aktivt bedrivit någon form av &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; har det inledningsvis skett utifrån respektive förvaltnings uppdrag och prioriteringar. Detta har gjort att både form och avgränsning samt ambitionsnivå har varierat stort mellan kommunerna. Det förvaltningsövergripande samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar och mellan förvaltningar och politikerna var i många fall dåligt utvecklat vilket hämmade eller försenade &lt;NOBR&gt;va-planeringen.&lt;/NOBR&gt; I första hand har initiativ tagits som en del i &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; planering för den allmänna &lt;NOBR&gt;va-försörjningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Alla kommunala &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; måste planera för drift, underhåll och förnyelse av ledningssystem och reningsanläggningar. Dess- utom tillkommer eventuell &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt; och andra åtgärder. Pla- nering är alltså nödvändigt för att tillhandahålla de allmänna vatten- tjänsterna. Parallellt med detta har miljönämnd och miljökontor planering för tillsyn och prövning av småskaliga enskilda avlopps- anläggningar och i vissa fall även dricksvattenanläggningar. Utöver detta ska avfallsenheten arbeta med hur avloppsfraktioner från små avlopp kan tas om hand på ett hållbart sätt. Arbetet med avlopps- fraktioner är ofta inte särskilt utvecklat, utan kommuner eller va- huvudmän transporterar och tömmer många gånger avloppsfrak- tionerna från enskilda avlopp i de kommunala reningsverken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p350 ft9"&gt;Kommunförbundet Stockholms län lyfte år 2004 fram och poängterade behovet av förvaltningsövergripande arbete i &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; i en rapport som sammanfattade kunskapsläget och som dessutom presenterade konkreta förslag på aktiviteter på nationell, regional och kommunal nivå. Budskapet fick stor spridning och intresset för att arbeta tillsammans inom kommunerna har sedan dess stadigt ökat.&lt;SPAN class="ft84"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;Under de senaste tio åren har behovet av en samlad planering för all &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; inom en kommun blivit allt tydligare och mycket utvecklingsarbete och flera kunskapssammanställningar har gjorts. Efter det att vattentjänstlagen trädde i kraft år 2007 har för- väntningarna från fastighetsägarna på att kommunen ska ordna va- försörjning genom allmänt va blivit tydligare. Det finns flera av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Kommunförbundet Stockholms län. &lt;/SPAN&gt;Förutsättningar för kommunernas arbete med småska- liga &lt;NOBR&gt;va-system&lt;SPAN class="ft23"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; 2004.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;79&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_80"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33480x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;varandra oberoende men samverkande orsaker till detta. Vissa ändringar genomfördes i den nya vattentjänstlagen och strykningen av förslaget om &lt;NOBR&gt;va-samverkan&lt;/NOBR&gt; tydliggjorde kommunens ansvar. Det är möjligt att också den då nya så kallade &lt;NOBR&gt;LTA-tekniken&lt;SPAN class="ft70"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;för led- ningsdragning bidrog till att det i högre grad blev ekonomiskt möj- ligt att bygga ut &lt;NOBR&gt;va-ledningar&lt;/NOBR&gt; i områden vilka annars skulle vara alltför kostsamma. Ytterligare andra orsaker är att kommunerna började lägga större fokus på tillsyn av små avlopp samt ett gradvist ökande av att permanent bosätta sig i fritidshusområden (omvand- lingsområden) utanför de allmänna &lt;NOBR&gt;va-systemen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Efter att den nya lagen om allmänna vattentjänster trädde i kraft har flera publikationer och rapporter tydliggjort utvecklingen av kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt; Länsstyrelsen i Skåne län publicerade re- dan år 2004 en rapport med fokus på de juridiska aspekterna av va- planeringen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;Rapporten har senare utvecklats och uppdaterats till att bli ”Juridiken kring vatten och avlopp” som Havs- och vatten- myndigheten publicerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Att &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; behövs för hela kommunen, inte bara inom verksamhetsområdet påtalade Svenskt Vatten Utveckling i en rap- port 2008. I den lyfts tydligt fram att ett väl utvecklat samarbete mellan berörda förvaltningar och mellan tjänstemän och politiker är en förutsättning för att &lt;NOBR&gt;va-planeringen&lt;/NOBR&gt; ska bli väl förankrad och effektiv. &lt;SPAN class="ft84"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;I en rapport publicerad av Länsstyrelsen i Stockholms län läm- nades förslag på hur en kommunal &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; på ett strukturerat sätt kan utvecklas.&lt;SPAN class="ft72"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Rapporten togs fram som ett stöd för att upprätta vatten- och avloppsvattenplaner eftersom vattenmyndigheterna ställt upp krav på sådana. I en rapport från Sveriges geologiska undersökning lades fokus på hur kommuner kan planera för en god regional och kommunal vattenförsörjning.&lt;SPAN class="ft72"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p353 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;Lättryckavloppsvattensystem &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;(LTA-system)&lt;/NOBR&gt; innebär ett grenat rörsystem med små pump- stationer nära på fastigheten som skickar iväg avloppsvatten till det allmänna nätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Länsstyrelsen i Skåne län. &lt;/SPAN&gt;Planera vatten och avlopp – Vad lagen säger och hur den kommunala planeringen kan gå till&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 2008:44.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Svenskt Vatten Utveckling. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Handbok om VA i omvandlingsområden&lt;/SPAN&gt;. Rapport nr &lt;NOBR&gt;2008-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län. &lt;/SPAN&gt;Kommunal &lt;NOBR&gt;VA-planering&lt;/NOBR&gt; – Manual med tips och checklistor&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 2009:07.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;74&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;SGU. &lt;/SPAN&gt;Vattenförsörjningsplan – identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörj- ning&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Rapport 2009:24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;80&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_81"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33481x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft13"&gt;I Danmark och Finland finns lagkrav på kommunala &lt;NOBR&gt;va-planer.&lt;/NOBR&gt; I ett utvecklingsprojekt finansierat av Svenskt Vatten konstaterades att ett sådant system inte är att föredra i Sverige.&lt;SPAN class="ft72"&gt;75 &lt;/SPAN&gt;En satsning på att sprida erfarenheter och goda exempel tillsammans med etable- randet av någon form av morötter för de kommuner som tar fram styrdokument för &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; vore mer effektivt och skulle tas emot på ett bättre sätt i kommunerna, menade Svenskt Vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Nationell vägledning om kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;En nationell vägledning om kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; togs fram 2014 av Havs- och vattenmyndigheten.&lt;SPAN class="ft72"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Den hade som syfte att ge stöd till de många kommuner som påbörjat sin &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och att för- tydliga vad åtgärd 37 i det dåvarande åtgärdsprogrammet betydde.&lt;SPAN class="ft72"&gt;77 &lt;/SPAN&gt;Arbetet att ta fram vägledningen gjordes i bred samverkan mellan nationella myndigheter, länsstyrelser och branschorganisationer. Vägledningen redovisar dels den definition av kommunal &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; som presenterats ovan och dels ett utvecklat arbetssätt för hur kommunerna steg för steg kan utveckla och besluta om en kom- munal heltäckande &lt;NOBR&gt;va-plan.&lt;SPAN class="ft72"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Utgångspunkten för vägledningen är att kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; ska omfatta hela kommunen, inom och utanför verksamhetsområ- det för allmänna vattentjänster. Syftet är att nå en socialt, ekono- miskt och ekologiskt hållbar &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; i hela kommunen. Va- planeringen behöver sätta in kommunen i dess geografiska sam- manhang. Inom kommunens gränser delas &lt;NOBR&gt;va-planeringen&lt;/NOBR&gt; naturligt in i två huvuddelar nämligen den allmänna &lt;NOBR&gt;va-försörjningen&lt;/NOBR&gt; inom verksamhetsområdet respektive &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; utanför nuvarande verksamhetsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;I den nationella vägledningen beskrivs hur &lt;NOBR&gt;va-planeringen&lt;/NOBR&gt; kan utvecklas steg för steg fram till ett genomförande och kontinuerlig uppföljning:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p355 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Svenskt Vatten Utveckling. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;VA-planer&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt; – en kunskapsöversikt&lt;/SPAN&gt;. Rapport &lt;NOBR&gt;2012–03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Vägledning för kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft76"&gt;2014:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Motsvarar åtgärd 7 i åtgärdsprogrammen för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016–2021.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Vägledning för kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt; &lt;SPAN class="ft23"&gt;2014:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;81&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_82"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p356 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Steg 1 – Att påbörja &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Va-planeringen:&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Va-planeringen&lt;/NOBR&gt; kan initieras på många olika sätt. Arbetet bör starta med ett tydligt uppdrag, helst från den politiska ledningen, till en förvaltningsövergripande arbetsgrupp, som får mandat att driva processen framåt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Steg 2 – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Va-översikt:&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Va-översikten&lt;/NOBR&gt; beskriver omvärldsfaktorer, nuläge, förutsättningar och framtida behov inom och utanför det nuvarande verksamhetsområdet. &lt;NOBR&gt;Va-översikten&lt;/NOBR&gt; är ett un- derlag för den fortsatta &lt;NOBR&gt;va-planeringen&lt;/NOBR&gt; men kan också i sig fun- gera som ett underlag till översiktsplanen. I &lt;NOBR&gt;va-översikten&lt;/NOBR&gt; ska också ett antal strategiska frågor för kommunens &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; identifieras och beskrivas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Steg 3 – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Va-policy:&lt;/NOBR&gt; I detta steg fastställs strategiska vägval, rikt- linjer för hantering av olika frågor och prioriteringsgrunder i en &lt;NOBR&gt;va-policy&lt;/NOBR&gt; som bör antas av kommunfullmäktige. &lt;NOBR&gt;Va-policyn&lt;/NOBR&gt; är ett viktigt styrdokument i arbetet med &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; och med över- siktsplanen som helhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p358 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Steg 4 – &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Va-plan:&lt;/NOBR&gt; I detta steg utarbetas den kommunala va- planen utifrån &lt;NOBR&gt;va-översikten&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;va-policyn.&lt;/NOBR&gt; När prioriterings- grunder och riktlinjer är fastställda i &lt;NOBR&gt;va-policyn,&lt;/NOBR&gt; är förutsätt- ningarna goda att utforma en tydlig långsiktigt hållbar plan där det framgår hur &lt;NOBR&gt;va-försörjningen&lt;/NOBR&gt; inom kommunen ska utveck- las för att kunna uppfylla framtida krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Steg 5 – Genomförande och uppföljning: Det största värdet uppstår i genomförandet och den fortsatta planeringen. I detta steg implementeras &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; genom att åtgärderna förs in i kommunens löpande budgetprocess. Det är rimligt att upp- datera &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; åtminstone en gång per mandatperiod, det vill säga vart fjärde år. Vid varje uppdatering kan bättre underlag till- föras så att &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; blir allt mer genomarbetad och priorite- rade frågor kan då också kommuniceras till exempel översikts- och detaljplanering utifrån plan- och bygglagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;82&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_83"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B334/H6B33483x1.jpg" style="width:440px;height:304px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p359 ft23"&gt;Källa: Vägledning för kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; för hållbar &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; och god vattenstatus. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p360 ft8"&gt;Många kommuner har påbörjat och genomfört de tre första stegen. Allt fler kommuner har nu också handlingsplaner för va i hela kom- munen medan vissa kommuner enbart tar fram en &lt;NOBR&gt;va-utbyggnadsplan&lt;/NOBR&gt; för allmänt va och ytterligare andra enbart arbetat fram ett styr- dokument för hur man ska arbeta med dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;Arbetet med att ta fram en &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; kräver inte att kommunen ger medborgarna möjlighet att lämna synpunkter på planen. Den natio- nella vägledningen anger inte heller att det föreligger någon sådan skyldighet inför att kommunfullmäktige ska anta &lt;NOBR&gt;va-planen.&lt;/NOBR&gt; Detta medför att det är först när &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; redan har antagits som kom- munmedborgarna får möjlighet att komma till tals. Möjligheten är då också begränsad till att ge sin synpunkt på konkreta åtgärder som ska vidtas genom ett detaljplaneförfarande eller riktlinjer som ska ingå en översiktsplan. Möjligheten begränsas även till att omfatta bara de fastighetsägare som är direkt berörda av detaljplanen. Någon möjlig- het för fastighetsägare att lämna synpunkter på till exempel framtida utbyggnadsområde för kommunalt va finns inte.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;83&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_84"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33484x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p361 ft8"&gt;Med gemensamhetsanläggningar menas enligt anläggningslagen en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem.&lt;SPAN class="ft70"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Ofta används emellertid begreppet gemensamhetsanläggningar för många andra sammanhang där man talar om anläggningar som på något sätt nyttjas av flera fastig- heter. Frågan om bildandet av en gemensamhetsanläggning prövas vid förrättning vilket leder fram till ett myndighetsbeslut av Lantmäteriet. Förvaltningen sker sedan i föreningsform med delat ansvar mellan medlemmarna (normalt i form av en samfällighetsförening). Det går också att bilda ekonomiska föreningar för att driva gemensamma enskilda &lt;NOBR&gt;va-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; En kommun kan inte förelägga om att en samfällighet ska bildas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Det kan vara effektivt för fastighetsägare att investera i en ge- mensam anläggning tillsammans med sina grannar. Till fördelarna hör att en sådan kan innebära miljöbesparingar, lägre anläggnings- kostnader och lägre kostnader för framtida drift. Samverkan kan exempelvis ge vinster vid:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;gemensam &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; (exempelvis ett reningsverk) utan an- slutning till allmän anläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;gemensamma ledningar med anslutning till allmän vatten- och/ eller avloppsförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft8"&gt;Det bör beaktas att komplicerade &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; i vissa fall kan bli svåra att förvalta för privatpersoner. Det finns även utmaningar med gemensamhetsanläggningar eftersom de kräver ett bestående långsiktigt samarbete mellan medlemmarna i samfälligheten. Det kräver också att de är engagerade för att klara egenkontroll och skötsel av anläggningen. Problem kan uppstå när kunskap och engagemang inte förs vidare vid till exempel ägarbyte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p362 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;1 § anläggningslagen (1973:1149).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;84&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_85"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33485x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Anläggningar som ägs gemensamt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Det är svårt att beräkna antalet anläggningar med gemensamt vatten eller avlopp i Sverige. Enligt en teknikenkät från SMED&lt;SPAN class="ft70"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;är cirka tre procent av de 625 000 avloppen med vattentoalett i Sverige anslutna till en avloppsanläggning för mellan &lt;NOBR&gt;25–200&lt;/NOBR&gt; personekvivalenter&lt;SPAN class="ft70"&gt;81&lt;/SPAN&gt;, vilket skulle motsvara cirka 19 000 fastigheter.&lt;SPAN class="ft70"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Teknikenkäten har emellertid metodproblem vad gäller just dessa uppgifter då flera kommuner missförstått enkätfrågorna och angett antalet gemensam- hetsanläggningar i stället för antalet anslutna fastigheter. Dessutom inbegriper denna uppskattning enbart avloppsanläggningar med vattentoalett anslutna och inte anläggningar för &lt;NOBR&gt;BDT-rening&lt;/NOBR&gt; eller dricksvattenförsörjning (det senare ingår inte i SMED:s ansvar att samla in data för). Inga av de &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; som består av anslutning till centraliserat allmänt va ingår heller, då dessa inte belastar små lokala avloppsanläggningar och därför inte är relevant för de utsläpps- beräkningar som SMED gör. Denna beräkning innebär därför sanno- likt en underskattning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;I en rapport från 2016 bedömdes det finnas drygt 3 000 avlopps- anläggningar för &lt;NOBR&gt;25–2&lt;/NOBR&gt; 000 personekvivalenter i Sverige.&lt;SPAN class="ft70"&gt;83 &lt;/SPAN&gt;Ungefär hälften av anläggningarna var dimensionerade för 200 person- ekvivalenter eller färre och ytterligare knappt hälften av avlopps- anläggningarna för &lt;NOBR&gt;25–2&lt;/NOBR&gt; 000 personekvivalenter är kommunala, knappt en fjärdedel ägs av samfälligheter och drygt en fjärdedel av övriga företag, enskilda, stiftelser, föreningar, myndigheter etc.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;I en rapport om gemensamhetsanläggningar för va gjordes en sökning i Lantmäteriets register på vilka som hade enskilt dricks- vatten eller avloppshantering som ändamål. Den försiktiga upp- skattningen av antalet fastigheter anslutna till gemensamhetsan- läggningar för va blev då minst 160 000.&lt;SPAN class="ft70"&gt;84 &lt;/SPAN&gt;Av dessa beräknades minst 50 000 vara fastigheter med gemensam småskalig vatten- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Svenska MiljöEmissionsData, ett konsortium som består av IVL, SCB, SLU och SMHI.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;81&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Personekvivalent (pe) = föroreningsbelastning som används vid dimensionering av en- skilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;82&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Detta baserat på kategorierna Stora infiltrationer/markbäddar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;25–200&lt;/NOBR&gt; pe respektive Re- ningsverk &lt;NOBR&gt;25–200&lt;/NOBR&gt; pe i: SMED. &lt;SPAN class="ft86"&gt;Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avlopps- anläggningar&lt;/SPAN&gt;. Rapport NR 166. 2015.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Palmer-Rivera,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; M. &lt;/SPAN&gt;Avloppsanläggningar för &lt;NOBR&gt;25–2000&lt;/NOBR&gt; pe – en nationell översikt&lt;SPAN class="ft87"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;VA-Forsk.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; Rapport 2006:21. 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Johansson &amp; Albinsson&lt;/SPAN&gt;. Gemensamhetsanläggningar för va – en del i genomförandet av kommuners &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;SPAN class="ft23"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;VA-guiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; Rapport 2016:01. 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;85&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_86"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33486x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;avloppsförsörjning. I sökningen som Lantmäteriet gjorde ingick inte andra organisationsformer såsom ekonomiska föreningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Antalet gemensamhetsanläggningar för va och antalet fastig- hetsägare som nyttjar dessa i landet är alltså svårt att bedöma med säkerhet. På kommunal nivå är det emellertid relativt lätt att genom att kombinera kommunens register med Lantmäteriets uppgifter kartlägga och registrera antalet fastigheter som är anslutna till olika former av gemensamhetsanläggningar. Detta är också något som sker i samband med många kommuners &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; särskilt i arbe- tet med &lt;NOBR&gt;va-översikten.&lt;SPAN class="ft84"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Vissa kommuner arbetar för att fler samfälligheter ska bildas och att med en sådan metod göra vattentjänster i större skala till- gängliga för fler. Detta kan utöver ställningstaganden i kommunens översiktsplaner och policydokument också vara genom kommuni- kation från kommunens förvaltningar, &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; eller ekono- miska incitament. Exempel på hur man kan förenkla för gemen- samhetsanläggningar ekonomiskt är dels genom utformningen av va taxor för anslutning till den allmänna anläggningen men också genom direkta bidrag som finns i enstaka kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Småskaliga allmänna lösningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p364 ft8"&gt;Det finns exempel på områden i landet där kommunen, i stället för att bygga en lång överföringsledning till det befintliga reningsverket valt andra lösningar för &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; i allmän regi. Utöver att bygga ett lokalt reningsverk eller annan avloppsrening finns det kommuner som valt att bygga på nya sätt. Ett exempel är Trosa kommun som i ett fritidshusområde planerar att installera slutna tankar för klosettvatten och lokal &lt;NOBR&gt;BDT-rening&lt;/NOBR&gt; på varje fastighet som en del av det allmänna va- systemet. Dricksvattenförsörjningen kommer fortsatt vara enskild i området. Kommunen ansvarar för tankarna och fastighetsägaren betalar anläggningsavgift och &lt;NOBR&gt;va-taxa.&lt;/NOBR&gt; I Västerås pågår utbyggnad av allmänt va i ett omvandlingsområde där man dels samlar upp toalettavloppsvatten separat i ett ledningssystem för behandling och återanvändning i jord- bruk och dels parallell uppsamling av &lt;NOBR&gt;BDT-vatten&lt;/NOBR&gt; i ett ledningssystem för rening i en allmän lokal avloppsanläggning. Dricksvattenförsörj- ningen blir allmän från kommunens centrala ledningsnät.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Johansson m.fl. &lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2016:01.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;86&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_87"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33487x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Åtgärdstakten för små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft70"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;är oftast privatägda och kopplade till en eller några få fastigheter. Svenska Miljöemissionsdata (SMED) fick i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att göra en uppdatering av kunskapsläget kring de små avloppen som publicerades 2015.&lt;SPAN class="ft70"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Det vill säga hur många det finns, vilken kvalitetsnivå på rening de har och vilka effekter på miljön som kan beräknas. Med svaren från en kommunenkät som källmaterial och uppgifter från fastighets- registret bedömer SMED att det finns cirka 691 000 små avlopp som belastas med vattentoalett. Det finns också ytterligare cirka 145 000 fastigheter med endast &lt;NOBR&gt;BDT-avlopp.&lt;SPAN class="ft70"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;SMED har i en annan beräkning med fastighetsregistret som källmaterial uppskattat att antalet fastigheter som inte är anslutna till en kommunal avloppsanläggning minskat under åren &lt;NOBR&gt;2011–2014&lt;/NOBR&gt; med cirka 1 700 per år.&lt;SPAN class="ft84"&gt;89 &lt;/SPAN&gt;Statistik från SCB pekar mot att det kan vara betydligt fler, möjligen mer än 5 000 fastigheter som årligen ansluts till kommunala &lt;NOBR&gt;va-anläggningar.&lt;/NOBR&gt; Det är svårt att få säkra siffror på om anslutningarna sker direkt till den allmänna va- anläggningen eller till enskilda anläggningar vilka har avtal om an- slutning med kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;SMED:s beräkningar innebär att den årliga belastningen från små avlopp beräknas vara 295 ton fosfor och 3 066 ton kväve. Detta är en ökning med tre procent jämfört med 2011, vilket SMED menar beror på att bedömningen av hur mycket fosfor olika avloppstekniker släpper ut har förändrats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;I SMED:s rapport framgår att 26 procent av avloppsanläggning- arna endast hade slamavskiljning med enklare eller ingen efterföl- jande rening, samt att nio procent hade okänd rening. Det skulle innebära att åtminstone cirka 180 000 små avloppsanläggningar saknar egentlig rening och därför är direkt olagliga. Ytterligare ett antal anläggningar har genom åren dimensionerats i underkant jäm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p197 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;86&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Definierat som anläggningar avsedda för upp till 200 personekvivalenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;87&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SMED&lt;/SPAN&gt;. Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport NR 166. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Beräkning utifrån uppgifter från SMED för fastigheter med &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;BDT-avlopp.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p368 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SMED&lt;/SPAN&gt;. Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Rapport NR 166. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;87&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_88"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33488x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;fört med dagens krav på avloppsanläggningar. Även andra anlägg- ningar som från början fungerat bra men som med tiden försämrats skulle vara föremål för tillsynsåtgärder om de upptäcktes.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;När Sverige 2016 rapporterade de svenska utsläppen till HELCOM&lt;SPAN class="ft72"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;hade belastningen från de små avloppen beräknats. Resultaten visade att de små avloppen stod för 0,6 procent av de av människan orsakade kväveutsläppen i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.&lt;SPAN class="ft72"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Små avlopp står för utsläpp av 200 ton fosfor per år av totalt 1 330 ton av den av människan orsakade belastning, det vill säga 15 procent av de totala svenska fosforutsläppen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Att det finns stora osäkerheter i dessa belastningsberäkningar påpekar både SMED och Havs- och vattenmyndigheten, bland annat beroende på osäkerhet i beräkningen av retentionen. Markre- tentionen är den process där fosfor och kväve binds och omvandlas och antingen aldrig når, eller fördröjs på vägen till vattendraget. Osäkerheten består i att det finns en risk att bidraget av främst fosfor från små avloppsanläggningar överskattas i beräkningarna av källfördelad belastning på havet. Däremot är det visat att små av- lopp kan ha stor direkt påverkan på lokala recipienter. De lokala recipienterna innefattar allt från dricksvattenbrunnar, mindre vattendrag, åar och mindre sjöar till havsvikar. Det är känt, förenklat, att fosfor har störst påverkan i sötvattensmiljöer och att kväve påverkar mest i havsmiljöer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p369 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;HELCOM är det organ som hanterar Helsingforskonventionen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft119"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;91&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;Rapport 2016:12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;88&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_89"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33489x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td8"&gt;&lt;P class="p234 ft90"&gt;12 070&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr18 td120"&gt;&lt;P class="p370 ft105"&gt;7 905&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td121"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td122"&gt;&lt;P class="p371 ft90"&gt;60 377&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr1 td8"&gt;&lt;P class="p17 ft90"&gt;15 167 &lt;SPAN class="ft120"&gt;3 902&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td121"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td93"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td123"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td122"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr21 td93"&gt;&lt;P class="p249 ft96"&gt;Enbart slamavskiljare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td123"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td122"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td124"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr0 td72"&gt;&lt;P class="p372 ft90"&gt;177 817&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Infiltration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td126"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;&lt;NOBR&gt;Infiltration+P-rening&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td127"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr1 td125"&gt;&lt;P class="p270 ft90"&gt;73 117&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft98"&gt;Markbädd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td103"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr21 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;&lt;NOBR&gt;Markbädd+P-rening&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td128"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr28 td27"&gt;&lt;P class="p17 ft90"&gt;10 802&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td129"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Slutentank&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft98"&gt;Minireningsverk&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td106"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft102"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr10 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Urinseparering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td130"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr15 td125"&gt;&lt;P class="p373 ft105"&gt;94 159&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td131"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Infiltration &lt;NOBR&gt;25-200&lt;/NOBR&gt; pe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td6"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=5 class="tr30 td72"&gt;&lt;P class="p374 ft90"&gt;208 831&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr18 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft98"&gt;Reningsverk &lt;NOBR&gt;25-200&lt;/NOBR&gt; pe&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr17 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr17 td132"&gt;&lt;P class="p14 ft89"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td125"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=4 class="tr7 td125"&gt;&lt;P class="p17 ft90"&gt;1 821&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft101"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=3 class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p249 ft91"&gt;Okänd rening&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td133"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr19 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr19 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft92"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr31 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td72"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td92"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr31 td6"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p375 ft23"&gt;Källa: M. Olshammar. Utsläpp från små avlopp 2017. SMED Rapport &lt;NOBR&gt;2018-6.&lt;/NOBR&gt; Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut&lt;/P&gt;
&lt;P class="p376 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Miljöbalken och tillsynen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Miljöbalken inleds med övergripande mål och hänsynsregler. Redan i portalparagrafen 1 kap. 1 § stadgas bland annat att miljöbalken ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter och att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. I 2 kap. 3 § miljöbalken finns krav på skydds- åtgärder och försiktighetsmått för att förhindra att en åtgärd medför skada eller olägenhet. I 2 kap. 5 § miljöbalken anges bland annat att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att minska mängden avfall och återvinna detsamma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utsläpp av avloppsvatten utgör miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 1 § miljöbalken. Enligt 9 kap. 6 § miljöbalken får regeringen besluta om tillstånds- eller anmälningsplikt. Avloppsanläggningar kategoriseras i flera nivåer beroende på storlek på anläggningen, där de största avloppsanläggningarna, för mer än 2 000 personekvi- valenter, kräver tillstånd.&lt;SPAN class="ft70"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;För anläggningar dimensionerade för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;28 kap. miljöprövningsförordningen (2013:251).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;89&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_90"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33490x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;mer än 200 men högst 2000 personekvivalenter krävs däremot an- mälan. De anläggningar som är dimensionerade för upp till och med 200 personekvivalenter brukar benämnas som små avlopps- anläggningar. Det finns dock ytterligare uppdelningar. Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten&lt;SPAN class="ft70"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;är skrivna för anläggningar upp till 25 person- ekvivalenter. Det motsvarar fem hushåll.&lt;SPAN class="ft70"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Det finns även andra gränser att förhålla sig till i vissa sammanhang. &lt;NOBR&gt;EU-standarden&lt;/NOBR&gt; (EN- 12566) som behandlar teknik för små avloppsanläggningar har satt gränsen vid anläggningar som betjänar upp till 50 personekvivalenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Regeringen har i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) beslutat att det ska vara förbjudet att släppa ut avloppsvatten som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning i ett vattenområde samt att utan anmälan ändra befintliga avloppsanordningar.&lt;SPAN class="ft84"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;I förordningen anges bland annat att det krävs tillstånd från kommunen för att inrätta en avlopps- anläggning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning.&lt;SPAN class="ft84"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;För andra avloppsanordningar krävs anmälan till kommunen om inte kommunen med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön meddelat föreskrifter om att det inom visst område i kommunen krävs tillstånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Miljösanktionsavgifter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Miljösanktionsavgifter kan påföras vid tre olika överträdelser av 13 § FMH. Om någon utan tillstånd inrättar en avloppsanordning trots att ett sådant tillstånd krävs påförs en avgift på 5 000 kronor. Avgiften är 3 000 kronor för att utan tillstånd ansluta en vatten- toalett till en befintlig avloppsanordning som före anslutningen inte hade någon vattentoalett ansluten eller utan att ha gjort en anmälan om att inrätta en avloppsanordning trots att en anmälan krävs.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;93&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Hushållsspillvatten=spillvatten från bostäder och serviceinrättningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;HVMFS 2016:17. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;12 och 14 §§ förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;90&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_91"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33491x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Miljösanktionsavgifterna har som ändamål att tydliggöra vikten av att skaffa sig de tillstånd och göra de anmälningar som krävs innan åtgärder vidtas. Detta är nödvändigt för att förhindra att skador och olägenheter uppstår för människor och miljö om av- loppsanläggningar installeras på fel sätt eller fel plats men också för att kommunernas tillsyn ska fungera. Miljösanktionsavgifter bidrar däremot inte till att fler undermåliga avloppsanläggningar åtgärdas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Tillsyn av små avloppsanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Miljönämnderna i kommunerna bedriver i olika grad tillsyn över de små avloppsanläggningarna. I några kommuner har större projekt genomförts och de flesta små avloppen har fått tillsyn. En invente- ring av de befintliga avloppsanläggningarna har då skett, först ge- nom arkivsökningar och enkäter och sedan genom platsbesök. I de fall avloppsanläggningen inte uppfyller de miljökrav som ställs kan verksamhetsutövaren (ofta fastighetsägaren) föreläggas att vidta åtgärder alternativt förbjudas att släppa ut avloppsvatten till an- läggningen. Om verksamhetsutövaren misstänks ha gjort sig skyl- dig till miljöbrott ska detta åtalsanmälas. Förelägganden och förbud kan förenas med vite. Det har i praxis generellt ansetts orimligt med omedelbara förbud utan verksamhetsutövaren bör få en rimlig tid på sig att åtgärda eller byta ut anläggningen. Verksamhetsutöva- ren debiteras i enlighet med kommunens taxa för den tid som miljökontoret lägger ner på tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Till sin hjälp har de kommunala tjänstemännen förutom regel- verket i miljöbalken och FMH som nämnts ovan, också allmänna råd utfärdade av Havs- och vattenmyndigheten.&lt;SPAN class="ft84"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Vilken åtgärdstakt behövs?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p378 ft9"&gt;I Sverige finns det, som tidigare nämnts, ett betydande antal små avloppsanläggningar, som har bristfällig eller ingen rening alls.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p379 ft34"&gt;Dessa kan orsaka övergödning och innebär risker för män- niskors hälsa. De kan överföra smitta till dricksvattentäkter eller till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p380 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;97 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;HVMFS 2016:17. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten&lt;SPAN class="ft23"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;91&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_92"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33492x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;badvatten. De bristfälliga anläggningarna bidrar därmed till att riks- dagens miljömål inte uppfylls samt till att Sverige inte uppnår kraven i vattendirektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det finns minst 180 000 avlopp som saknar rening eller som endast har enklare rening efter slamavskiljningen och därför kan betraktas som olagliga.&lt;SPAN class="ft70"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Åtgärdstakten behöver innefatta både dessa avloppsanläggningar, andra befintliga anläggningar som åt- gärdas för att de inte längre uppfyller kraven samt nya anläggningar som tillkommer vid nybyggnation.&lt;SPAN class="ft70"&gt;99 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att mellan 30 000– 40 000 av de avlopp som har tillstånd behöver åtgärdas varje år. Havs- och vattenmyndigheten har bedömt att dagens åtgärdstakt är cirka tre procent per år.&lt;SPAN class="ft70"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;Siffran togs fram genom att dela antalet avlopp som fått nytt tillstånd under året med det totala antalet av- loppsanläggningar. Enligt Havs- och vattenmyndighetens beräk- ningar klarar inte den åtgärdstakt som hålls i dag att kompensera för det årligen ökande antalet avlopp som stegvis bedöms tappa i funktion till exempel på grund av ökande ålder. &lt;SPAN class="ft70"&gt;101 &lt;/SPAN&gt;Det innebär att antalet avlopp som behöver åtgärdas stiger till nästan 400 000 om&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft48"&gt;år.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p175 ft10"&gt;Bristfälliga avloppsanläggningar åtgärdas efter att tillsynsmyn-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p196 ft13"&gt;digheterna förelagt fastighetsägaren om åtgärd eller på fastighets- ägarens eget initiativ. Det kan också ske genom att fastigheten an- sluts till allmänt va. Med andra ord har kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen en roll i åt- gärdstakten. Det är dock svårt att avgöra hur stor procent av de avloppsanläggningar som ansluts till en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; som var att betrakta som bristfälliga. Havs- och vattenmyndigheten menar att en hållbar åtgärdstakt är fem procent årligen långsiktigt (räknat på en genomsnittlig livslängd för en avloppsanläggning på 20 år). På kort sikt behöver den dock uppgå till drygt sex procent för att klara en omställning av anläggningar som inte uppfyller miljöbalkens krav inom tidsramen tio år. I dag råder det osäkerhet kring hur många små avlopp som sammantaget finns samt hur&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;SMED&lt;/SPAN&gt;. Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport NR 166. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p381 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanlägg- ningar&lt;SPAN class="ft87"&gt;. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Tydligare regler för små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft76"&gt;. 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Havs och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Bilaga: Översiktlig styrmedelsanalys för enskilda avlopp, till rapporten Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt&lt;SPAN class="ft23"&gt;. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;92&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_93"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33493x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;många av dessa som inte uppfyller miljöbalkens krav. Det saknas dessutom en generellt vedertagen definition och metod för hur åtgärdstakten för små avlopp ska beräknas. Beräkningarna som gjorts tar till exempel inte hänsyn till om små avlopp åtgärdas ge- nom att de blir en del av gemensamhetsanläggningar eller det all- männa &lt;NOBR&gt;va-systemet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Utredningen menar dock att begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;hållbar &lt;/SPAN&gt;åtgärdstakt är svårhanterat i detta fall. En åtgärdstakt som är &lt;SPAN class="ft43"&gt;ekologiskt hållbar &lt;/SPAN&gt;kanske ligger långt högre än fem procent årligen med hänsyn till de krav Sverige har att följa enligt de beslutade miljökvalitets- normerna. Vad gäller små avlopp är det särskilt bråttom med tanke på det som vetenskapliga studier visat om att marken först mättas med näringsämnen innan de läcker ut i omgivande vattendrag. De positiva effekterna av en förändrad belastning kommer därmed att dröja eftersom tidigare utsläpp fortfarande finns kvar i marken.&lt;SPAN class="ft72"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Utredningen konstaterar att landets kommuner har de juridiska verktyg som behövs för att ålägga fastighetsägare att förbättra sina avloppsanläggningar så att de uppfyller lagens krav. Kommunerna har också möjlighet att avgiftsfinansiera en ökad tillsyn vilket där- med skulle leda till ökad åtgärdstakt. Det skulle dock kräva att fler miljöinspektörer anställs över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Det har trots detta visat sig vara svårt för kommunerna att klara fem procents åtgärdstakt ur en ekonomisk hållbarhetsaspekt med dagens regelverk, incitamentsstruktur och resurser. Det skulle i medeltal innebära en fördubbling av tillsynsåtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;En annan möjlighet för att öka åtgärdstakten är ökad effektivitet i tillsynsarbetet. Inventeringsskedet skulle kunna underlättas om kommunen får bättre och snabbare tillgång till information om vilka avlopp som behöver åtgärdas. Åtgärdstakten kan också öka om själva tillsynsbesöket och efterarbetet går fortare eller vid ökad så kallad skrivbordstillsyn. Ett effektivare tillsynsarbete skulle i de flesta fall leda till lägre kostnad (beroende på kommunens taxe- system) för fastighetsägaren. Flera tillsynsinspektörer som utred- ningen varit i kontakt med vid besök eller på andra sätt vittnar om att den otydlighet som i dag finns kring regelverket gör arbetet mindre effektivt. Den konsekvensanalys som Havs- och vatten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;102 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Baltic Sea Center. &lt;/SPAN&gt;The internal phosphorus load – recycles old sins&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Stockholms universitet. oktober 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;93&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_94"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33494x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;myndigheten gjort kring möjligheten att göra om reglerna i de all- männa råden till föreskrift eller förordning har visat möjligheter till effektivisering i kommunernas arbete med en sådan reform.&lt;SPAN class="ft84"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Intressanta slutsatser kring åtgärdstakten drogs i ett projekt i Värmdö kommun. I ett område vid Björnöfjärden fanns cirka 200 fastigheter som bedömdes ha olagliga eller bristfälliga avlopps- lösningar. Projektet innebar expertstöd, &lt;NOBR&gt;va-rådgivning,&lt;/NOBR&gt; subventio- ner och vanliga tillsynsåtgärder. Totalt sätt åtgärdade 41 procent av fastigheterna sina avlopp. Av dessa var det mindre än hälften (40 procent) som gjorde det på frivillig väg efter rådgivning och erbjudande om ekonomiskt stöd. De flesta avloppen åtgärdades i de delområden där kommunen genomförde tillsyn parallellt med pro- jektets aktiviteter.&lt;SPAN class="ft84"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;En av slutsatserna från projektet är alltså att fastighetsägare inte i någon högre grad frivilligt åtgärdar sina avloppsanläggningar som ett resultat av subventioner (om de inte är mycket stora) och råd- givning. För att frivilligt åtgärdande ska ske behövs tydlig kommu- nikation att krav på åtgärder är nära förestående samt att kommu- nen aktivt bedriver tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;Fastighetsägarnas incitament för åtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har i sin styrmedelsanalys i samband med rapportering av ett regeringsuppdrag visat att det i dag saknas drivkrafter för fastighetsägare att åtgärda små avlopp som är brist- fälliga samt att åtgärdstakten som följd av den kommunala tillsynen är för låg.&lt;SPAN class="ft84"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Det är fastighetsägaren som ansvarar för att se till att fastighet- ens avloppsanläggning uppfyller kraven i miljöbalken.&lt;SPAN class="ft114"&gt;106 &lt;/SPAN&gt;Men fastighetsägarna saknar ofta kunskaper om statusen på fastighetens avlopp samt vilka krav som finns. Eftersom kostnaderna för att åtgärda ett bristfälligt avlopp är stora förblir fastighetsägaren ofta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Havs och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små av- loppsanläggningar. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2016-10-31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;104&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Norström, Johansson, Kumblad, Rydin. &lt;/SPAN&gt;Erfarenheter från projektet Hjälp din vik – för- bättra ditt avlopp. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Ecoloop och BalticSea 2020. 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;105&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Havs och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Bilaga: Översiktlig styrmedelsanalys för enskilda avlopp, till rapporten Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt&lt;SPAN class="ft87"&gt;. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;106&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;2 kap. 1 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;94&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_95"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33495x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;passiv och skaffar sig inte kunskap om sitt avlopp. Detta trots att det ställs kunskapskrav enligt de allmänna hänsynsreglerna och att tillsynsmyndigheten kan kräva undersökningar.&lt;SPAN class="ft84"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Forskning visar att fastighetsägare är obenägna att på eget ini- tiativ åtgärda sina avlopp.&lt;SPAN class="ft84"&gt;108&lt;/SPAN&gt;, &lt;SPAN class="ft84"&gt;109 &lt;/SPAN&gt;Resultaten i forskningen tyder på att ekonomin är det starkaste motivet och att frågan om rättvisa mellan fastighetsägare är relativt viktig. Däremot är miljömotiv mindre viktigt för att fastighetsägare ska ta steget och åtgärda sin anläggning. Det är påverkan från tillsynsmyndigheten som främst får hushåll att vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;För att kommunen ska kunna agera krävs att det finns något som indikerar att avloppsanläggningen inte uppfyller kraven. Fastighetsägaren kan vänta ut att kommunen lyfter frågan. Det finns i nuläget ingen (eller mycket liten) risk med att vara passiv. Fastighetsägaren saknar därför incitament att agera även om den misstänker eller till och med vet att anläggningen inte uppfyller kraven. Den ekonomiska vinsten med att vänta är alltså stor. För kommunen krävs ofta tillsynsbesök i fält för att identifiera de brist- fälliga avloppen. Tillsynen kan också innebära arkivsökningar. Saknas information om fastighetens avlopp kan ett brev skickas ut till fastighetsägaren med frågor. Avgift kan då tas ut för arkivarbete. Detta medför både kostnader för fastighetsägarna genom tillsyns- avgifter och även för skattekollektivet då detta arbete sällan uppnår full kostnadstäckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;När kommunen hittat ett bristfälligt avlopp och förelagt fastig- hetsägaren att åtgärda det ligger bevisbördan hos fastighetsägaren att visa att de åtgärder som planeras är tillräckliga. Detta minskar fastighetsägarens vilja att självmant anmäla ett bristfälligt avlopp ytterligare. Även de kostnader som är kopplade till tillståndsan- sökan och handläggningen är avskräckande för fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten konstaterar i sin styrmedels- analys att de kommunala tillsynsavgifterna har en positiv inverkan på fastighetsägarens vilja till åtgärder medan tillståndsavgiften har en negativ inverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p383 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;107&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;26 kap. 22 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;108&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Wallin, Molander, Johansson. &lt;/SPAN&gt;Faktorer som påverkar hushåll att minska enskilda avlopps miljöbelastning. &lt;SPAN class="ft79"&gt;Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Göteborg. 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p385 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;109&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Wallin. &lt;/SPAN&gt;Actors at the interface between &lt;NOBR&gt;socio-technical&lt;/NOBR&gt; and ecological systems. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Chalmers tek- niska högskola. Göteborg. 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;95&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_96"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33496x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;När väl kommunen fattar beslut om föreläggande och eventuellt vite följer ofta åtgärder. Då finns ett starkt incitament hos fastig- hetsägaren att genomföra åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det nuvarande systemet fungerar alltså när ett avlopp som inte uppfyller kraven upptäcks vid tillsyn. Svagheterna i systemet finns i fastighetsägarens avsaknad av incitament för att ta reda på status för sitt avlopp och lämna denna information till kommunen. Det är också en svaghet att kommunernas arbete med att utöva tillsyn sker förutsättningslöst. Ofta koncentreras det till ett avgränsat geografiskt område i taget där känsliga recipienter finns eller efter andra övergripande indikationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Utredningen kan konstatera att de styrmedel som föreslås för att öka åtgärdstakten av små avlopp måste innehålla tre viktiga komponenter. Fastighetsägarens egentillsyn måste bli bättre, fastig- hetsägarens incitament för att själv åtgärda måste bli starkare och tillsynsmyndighetens arbete måste effektiviseras. Dessa delar hänger ihop. Åtgärdstakten kan öka om incitament kan skapas så att kom- munen får veta vilka avlopp det är nödvändigt att utöva tillsyn på.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Avloppsrådgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Avloppsrådgivning eller &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; innebär att kommunen själv eller genom andra aktörer och kanaler aktivt kommunicerar och ger råd till fastighetsägare i vatten- och avloppsfrågor. Målsättningen är ofta att fastighetsägarna själva utan krav från kommunen ska för- bättra sina avlopp alternativt att underlätta processen med att an- sluta sig till allmänna eller gemensamma &lt;NOBR&gt;va-anläggningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Den enda generellt tillgängliga och kostnadsfria informationskanal riktad till fastighetsägare som finns tillhandahålls av &lt;NOBR&gt;Va-guiden&lt;/NOBR&gt; som är ett fristående bolag/aktör vilken på uppdrag av mer än 200 av landets miljökontor driver webbplatsen Avloppsguiden.se.&lt;SPAN class="ft70"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;Informationen på webbplatsen är oberoende av teknikleverantörer och bransch- aktörer och allt material produceras av &lt;NOBR&gt;Va-guidens&lt;/NOBR&gt; redaktörer. Va- guiden har med stöd från Havs- och vattenmyndigheten tagit fram och uppdaterar en fritt tillgänglig produktöversikt för tekniklös- ningar för små avlopp. Dessa innehåller oberoende experters bedöm-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;110 &lt;/SPAN&gt;www.vaguiden.se&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;96&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_97"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33497x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft9"&gt;ningar av de olika produkterna samt en rad informationsfilmer riktade till fastighetsägare, entreprenörer och kommuner. De kom- muner och andra myndigheter som finansierar webbplatsen har möjlighet att påverka informationen och arbetet genom en fristående användarförening. Utöver &lt;NOBR&gt;Va-guiden&lt;/NOBR&gt; finns ett stort antal publika- tioner samt webbsidor med information om små avlopp vilka drivs av teknikleverantörer och branschaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;I dag finns erfarenheter från ett tjugotal kommuner som på- börjat eller planerar någon form av &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; om små avlopp eller va i omvandlingsområden. I de &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; som tas fram i många av landets kommuner finns ofta &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; i någon form med som förslag på aktivitet men långt ifrån alla har beslutat om eller påbörjat detta arbete. I en genomgång av kommuners styrdoku- ment visade det sig att &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; nämndes i 55 av 169 kom- muners &lt;NOBR&gt;va-policys/va-strategier&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;va-planer.&lt;SPAN class="ft72"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; &lt;/SPAN&gt;Mycket av den va- rådgivning som genomförs har startats i projektform med något eller några års intern finansiering alternativt extern delfinansiering från till exempel regeringens &lt;NOBR&gt;LOVA-bidrag.&lt;SPAN class="ft72"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft72"&gt; &lt;/SPAN&gt;Endast i ett fåtal kommuner är &lt;NOBR&gt;va-rådgivningen&lt;/NOBR&gt; en del i den löpande budgeten för arbete med &lt;NOBR&gt;va-frågor.&lt;/NOBR&gt; Utöver anställda &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; arbetar många kommuner aktivt med kommunikation och rådgivningsaktiviteter i samband med inventering och tillsyn av små avlopp samt va- utbyggnad. Detta är aktiviteter som är närliggande till de uppgifter en &lt;NOBR&gt;va-rådgivare/avloppsrådgivare&lt;/NOBR&gt; har.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Det finns ännu ingen definition av vad avloppsrådgivning eller &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; är. Kommuner, bransch och myndigheter kan därför använda begreppet och mena olika saker. Några grundläggande målsättningar och utgångspunkter med &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; som lyfts fram av de aktiva kommunerna är att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;underlätta åtgärdandet av undermåliga små avlopp och förbättra den enskilda dricksvattenförsörjningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p390 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;möjliggöra gemensamma lokala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-lösningar&lt;/NOBR&gt; i områden som i dag har bristfälligt va&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;111&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Albinsson, M. m.fl. &lt;/SPAN&gt;Kunskapsläge och nätverksträffar – små avlopp i kretslopp och VA- rådgivning. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;VA-guiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; Rapport 2017:2. 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;112&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;LOVA= Lokala vattenvårdsprojekt. Se Förordning (2009:381) om statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;97&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_98"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B33498x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p393 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;stödja fastighetsägaren att hitta bra och kostnadseffektiva lös- ningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;minska det framtida behovet av utbyggnad av kommunalt va&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;stötta arbetet med att få fler kretsloppsanpassade små avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft13"&gt;Redan för &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; år sedan påbörjades &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; i några kom- muner. I Norrköping riktades rådgivningen till fastighetsägare som ville bilda gemensamhetsanläggningar och i Alingsås riktades den till enskilda fastighetsägare. Modellerna fick dock inte någon större spridning. I en rapport från 2011 presenteras en rad olika modeller för &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; och projektbaserad kommunikation som använts i svenska kommuner.&lt;SPAN class="ft72"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;De modeller och exempel som beskrivs är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;Va-rådgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med fokus på att lösa &lt;NOBR&gt;va-frågan&lt;/NOBR&gt; i omvandlingsom- råden. Målet är då att få fastighetsägare att gå samman och frivil- ligt planera och bygga en enskild &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Detta har ge- nomförts både med av kommunen anställda rådgivare och med upphandlade konsulter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p396 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Va-rådgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; med fokus på små avlopp och med målsättningen att få fastighetsägare att åtgärda frivilligt. Detta har genomförts både med av kommunen anställda rådgivare och med upp- handlade konsulter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Va-rådgivare&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; på mellankommunal eller regional nivå där en personresurs arbetar i flera olika kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Kommunikationsaktiviteter baserade på demonstrationsanlägg- ningar eller särskilda utställningar som fastighetsägare och andra kan besöka.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Andra kommunikationsaktiviteter med inslag av rådgivning. Detta är till exempel rådgivning riktad till specifika områden vid &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-utbyggnad.&lt;/NOBR&gt; Arrangemang av typen lokala Avloppsmässor eller så kallade ”Avloppslördagar” vilket många kommuner ge- nomfört.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p397 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;113 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Erlandsson, Å. &amp; Johansson, M. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VA-rådgivning&lt;/NOBR&gt; – Kommunala exempel och erfarenheter. R&lt;SPAN class="ft23"&gt;apport nr 2011:3. Kunskapscentrum Små Avlopp. 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;98&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_99"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft13"&gt;I många kommuner riktas &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; mot områden där det finns behov av en lösning i ett större sammanhang. De kommuner som arbetar på detta sätt har ofta gjort bedömningen att en enskild ge- mensam anläggning är att föredra framför en allmän både för fastighetsägarna och för kommunen. Det är emellertid oklart ur ett juridiskt perspektiv om det är lämpligt att bedriva &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; i områden som faller inom 6 § vattentjänstlagen eftersom kommu- nens skyldighet att ordna vattentjänster i området kan finnas kvar även om vissa avloppsanläggningar åtgärdas eller en gemensam an- läggning byggs. Enligt de &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; som är aktiva i dag så är detta en av de högst prioriterade frågorna för dem att få stöd och vägledning kring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;En &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; kan fungera som ett ansikte utåt för kommunen mot fastighetsägare, entreprenörer med flera, men också vara en in- tern samordnare för det förvaltningsövergripande arbetet inom kommunen. I flera kommuner har personerna som anställts som &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; ganska snabbt fått en central roll i kommunens va- planering och förvaltningsövergripande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Det finns ett ökande intresse i många av landets kommuner för &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; som komplement till gängse tillsynsarbete och va- planering. Våren 2016 fanns det minst 20 kommuner som erbjöd fastighetsägare stöd i form av en &lt;NOBR&gt;va-rådgivare/avloppsrådgivare&lt;/NOBR&gt; eller som drev någon form av kommunikationsprojekt kring småskaligt va.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft31"&gt;Då mycket av den pågående &lt;NOBR&gt;va-rådgivningen&lt;/NOBR&gt; är relativt nystartad och ofta bedrivs i projektform av enskilda kommuner saknas det jämförbara utvärderingar av hur väl rådgivningen uppnår projekt- målen och hur kostnadseffektiv den är som styrmedel. I Värmdö kommun bedrivs rådgivning till fastighetsägare för små avlopp via telefon av en upphandlad extern konsult. Denna rådgivning har enligt kommunen resulterat i en mätbar förbättring av kvaliteten på inkomna ansökningar till miljökontoret det vill säga att antalet ansökningar som sänds tillbaka för komplettering har minskat. Detta innebär en effektivare handläggning av ärenden och att fler tillstånd kan hanteras varje år. Troligen påverkar det dock inte åt- gärdstakten i sig. I stället är de som hör av sig redan på väg att ge- nomföra åtgärder efter kommunens tillsyn eller så har de ansökt om bygglov och måste då förbättra avloppet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;99&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_100"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334100x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;I ett projekt som genomfördes av stiftelsen BalticSea 2020 under &lt;NOBR&gt;2013–2015&lt;/NOBR&gt; i ett avgränsat område i Värmdö kommun&lt;SPAN class="ft84"&gt;114 &lt;/SPAN&gt;erbjöds fastighetsägare rådgivning av en erfaren konsult om de frivilligt och inom en relativt snar framtid (ett år) ville förbättra och kretsloppsanpassa sitt avlopp. Fastighetsägarna erbjöds i detta fall också en mindre subvention om de byggde en sådan anläggning. Resultatet blev att rådgivningen skapade mervärden för fastighets- ägarna och att många åtgärdade sina avlopp. De fastighetsägare som inte hade krav på sig från kommunens miljökontor om åtgärd åtgärdade dock i mindre grad frivilligt sina avlopp. Ytterligare en erfarenhet från detta projekt är att det inte är enkelt att ha en projektbaserad extern rådgivare då mycket av den formella pro- cessen innebär direkt handläggning av kommunens avloppsinspek- törer eller handläggare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;Inom ramen för projektet Klart vatten på Gotland har sedan 2009 fastighetsägare i 53 socknar informerats om att se över sina avlopp. Detta är ett nytt mer kommunikationsorienterat arbetssätt än vad kommunerna normalt använder. Målet är att avloppsanläggningarna ska vara godkända inom två år från det att fastighetsägaren fått det första informationsbrevet. Hittills har det fattats beslut om tillstånd till cirka 4 000 förbättringsåtgärder. I de fall kommunens miljökontor inte fått in ansökningar för förbättringsåtgärder inom två år från det första utskicket har handläggaren gjort ett tillsynsbesök.&lt;SPAN class="ft70"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Naturvårdsverket genomförde under 2010 och 2011 tillsynskam- panjen ”Små avlopp – ingen skitsak”. Kampanjen var ett samarbete med kommuner och länsstyrelser och syftet var att öka åtgärdstakten av undermåliga små avlopp. Ett flertal centrala myndigheter och projektet Kunskapscentrum små avlopp medverkade också i kam- panjen. Kampanjens huvudsakliga verktyg för att åstadkomma en förändring hos verksamhetsutövarna var information. Avsikten var att nå många med de begränsade resurser som fanns tillgängliga och att i stor utsträckning nå resultat genom att möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan kommuner samt att sprida goda exempel. Kampanjen hade som huvudsakligt mål att öka den totala summan av antalet tillstånds- och anmälningsärenden för enskilda avlopp per år i de deltagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p402 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;114&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Norström, Johansson, Kumblad, Rydin. &lt;/SPAN&gt;Erfarenheter från projektet Hjälp din vik – förbättra ditt avlopp. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Ecoloop och BalticSea 2020. 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;115&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;http://www.gotland.se/klartvatten (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;100&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_101"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334101x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;kommunerna med 40 procent jämfört med 2009. Utöver detta fanns mål om hur många kommuner och länsstyrelser som skulle aktiveras i kampanjen och att det stöd som gavs skulle skapa nyttor för kom- munerna. Projektet ville också efterlämna metodik och goda exempel som gör att åtgärdstakten för enskilda avlopp ökar på längre sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Uppföljningen visar att inget av de kvantifierbara målen upp- fylldes och det samlade antalet tillstånds- och anmälningsärenden endast ökade med tio procent. En del av det stödmaterial som togs fram har använts i stor utsträckning av kommunerna. Det gäller till exempel illustrationerna och informationsbladet till fastighetsägare om ”Har du rött, gult eller grönt avlopp?”.&lt;SPAN class="ft72"&gt;116 &lt;/SPAN&gt;Detta informations- blad har utvecklats och sprids fortsättningsvis på den kommunfi- nansierade internetbaserade kunskapsplattformen Avloppsguiden. I utvärderingen lyfts fram att kommunerna upplevde att de genom den nationella satsningen och avsändaren fått ökat lokalt stöd för tillsynsinsatser för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;I Finland initierades redan 2011 ett antal pilotprojekt inriktade på avloppsrådgivning. Detta finansierades från statlig nivå som ett sätt att möta upp det behov som fångats upp och som en alternativ väg att få fastigheter att åtgärda sina avlopp i stället för att tvinga fastighetsägare med stöd av den dåvarande lagstiftningen. En na- tionell satsning med utbildning av avloppsrådgivare inleddes och pilotprojekt för avloppsrådgivning startade i Egentliga Finland, Norra Österbotten och Södra Karelen. Avloppsrådgivarna var an- ställda på regionala och mellankommunala vattenvårdsorganisa- tioner liknande svenska kommunförbund. I arbetet ingick bland annat möten för allmänheten, rådgivning per telefon och på nätet samt besök i fastigheter. Rådgivningen var avgiftsfri. Efter detta har den finska lagstiftningen kring små avlopp kraftigt mildrats men systemet med avlopprådgivning med statlig finansiering lever vidare. I dag genomförs den rådgivningen av regionala kommun- förbund i Finland och de har också tillsammans utvecklat informa- tion på webben i form av den så kallade Avloppsvattenguiden.&lt;SPAN class="ft70"&gt;117 &lt;/SPAN&gt;De regionala vattenskyddsföreningarna är sakkunniga i avloppsvatten-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p403 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;116&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Hjelmqvist, J. &lt;/SPAN&gt;Små avlopp ingen skitsak – Uppföljning av Naturvårdsverkets tillsynskampanj för små avlopp. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. Rapport 2012:11. 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p404 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;117&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Förbundet för vattenskyddsföreningarna i Finland. https://vesiensuojelu.fi/jatevesi/ingangssida/. (Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-04-23).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;101&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_102"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334102x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;frågor och flera erbjuder rådgivning till kunderna via telefon, evenemang eller till och med via besök hos fastighetsägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Det kan konstateras att trots att intresset för och arbetet med rådgivning kring vatten och avlopp ökar i Sverige så saknas det fortfarande en ansvarig nationell aktör eller formaliserad plattform som möjliggör aktivt erfarenhetsutbyte och vägledning i frågan. Det erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete kring &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; som sker är huvudsakligen kopplat till den plattform och de nät- verk som etablerats av &lt;NOBR&gt;Va-guiden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p405 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Kretslopp och återvinning av näring från små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Kretsloppsprincipen finns inskriven redan i miljöbalkens portal- paragraf där det står att återanvändning och återvinning ska främjas så att ett kretslopp uppnås. När EU:s avfallshierarki infördes i svensk lag förtydligades kretsloppsprincipen i 2 kap. 5 § miljö- balken.&lt;SPAN class="ft84"&gt;118&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Syftet i avfallshierarkin är att sikta mot slutna materialflöden. Det den svenska miljöbalken syftar till är att hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen ska leda mot ett mer resurshushållande samhälle och en cirkulär ekonomi.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Enligt förarbetena till 2 kap. 5 § miljöbalken bör prövningsmyn- digheten vid sin bedömning av om det finns skäl att ställa krav på kretsloppsanpassning av exempelvis små avloppsanläggningar fun- dera över två saker:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Vad är det i det enskilda fallet som ger den totalt bästa effekten för att uppnå miljöbalkens mål? Det handlar alltså om att väga olika åtgärder och handlingsalternativ och deras effekter mot varandra. Det är inte alltid säkert att kretsloppsåtgärden är det bästa för att främja miljöbalkens mål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft124"&gt;Om myndigheten kommer fram till att det skulle leda till bra effek-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p406 ft9"&gt;ter för miljön om krav på kretsloppsåtgärder ställs, så måste också en skälighetsavvägning enligt den allmänna avvägningsregeln i 2 kap. 7 § göras för att se om det är rimligt att kräva kretslopps- anpassning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;118 &lt;/SPAN&gt;Regeringens proposition 2015/16:166. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Avfallshierarkin&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;102&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_103"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Det är inte några lätta avgöranden som myndigheten står inför. Det finns många osäkerhetsfaktorer och många miljöfaktorer som ska vägas mot varandra. Detta får dock enligt förarbetena inte hindra att regeln i 2 kap. 5 § miljöbalken tillämpas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har i sina allmänna råd för små avlopp (HVMFS 2016:17) skrivit om kretsloppsprincipen i 2 kap. 5 § att ”Kommuner bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktion nyttiggörs”. Om den allmänna av- vägningsregeln i 2 kap. 7 § står det:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p408 ft12"&gt;Vid bedömningen av om det är orimligt att uppfylla funktionskraven avseende kretslopp och hushållning bör bland annat följande beaktas:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p409 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;om de åtgärder som kraven förutsätter är i tekniskt hänseende krä- vande för den enskilde;&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p410 ft12"&gt;&lt;SPAN class="ft2"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft125"&gt;om det saknas förutsättningar att på lång sikt nyttiggöra avlopps- fraktionerna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p411 ft9"&gt;Det är med andra ord så att om det finns ett inrättat system för insamling, behandling och återföring av näringsämnen så ökar tro- ligen chansen att krav på kretsloppsanpassning som ställs vid pröv- ning av små avlopp håller vid en domstolsprövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;För många delar av Sverige kan det dock vara svårt att på lång sikt nyttiggöra avloppsfraktionen eftersom det saknas jordbruk med mark där avloppsfraktionen kan användas som gödningsmedel. Där kan kommunen enligt de allmänna råden inte heller ställa såd- ana krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft34"&gt;Av några domar i mark- och miljödomstolen framgår att krav ställda utifrån kretsloppsprincipen godtagits i fall det både finns en känslig recipient och där kommunen haft ett system för inhämt- ning och återföring av näringsämnen till åkermark. Det finns dock fortfarande ingen praxis från Mark- och miljööverdomstolen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;103&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_104"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334104x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hur återföring av näring görs möjlig&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Näringen bedöms vara den viktigaste resursen i avloppsvatten under svenska förhållanden.&lt;SPAN class="ft70"&gt;119 &lt;/SPAN&gt;Möjligheten till återföring av näring från små avlopp beror på i hur hög grad näringen i avloppet samlas upp i anläggningarna på ett sätt som gör den praktiskt möjlig att transpor- tera bort från anläggningen. Detta varierar mycket mellan olika an- läggningstyper. I dagsläget består huvuddelen av de enskilda avlopps- anläggningarna med ansluten vattentoalett, cirka 46 procent, av infiltrationsanläggningar eller markbäddar där mycket liten del av näringen samlas upp.&lt;SPAN class="ft70"&gt;120 &lt;/SPAN&gt;I stället fastläggs näringen i marken eller släpps ut i recipienten. Möjligheten för kretslopp från dessa anlägg- ningar är därför liten. Större möjlighet till återföring av näring finns i nyare typer av avloppsanläggningar, såsom fosforfällning i slamav- skiljare, minireningsverk och fosforfällor, där fosfor från avloppet samlas upp i anläggningen och därefter kan omhändertas för åter- föring. Dessa tekniklösningar utgör dock endast cirka sju procent av de små avloppsanläggningarna.&lt;SPAN class="ft70"&gt;121 &lt;/SPAN&gt;Eftersom näringen främst finns i toalettavfallet ger anläggningar där hela toalettavfallet samlas upp separat i en sluten tank störst möjlighet till kretslopp. Sådan upp- samling möjliggör kretslopp av såväl fosfor som kväve och andra makro- och mikronäringsämnen.&lt;SPAN class="ft70"&gt;122 &lt;/SPAN&gt;Dessa utgör cirka elva procent av antalet små avloppsanläggningar med vattentoalett.&lt;SPAN class="ft70"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft29"&gt;Torra lösningar och eget omhändertagande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Utöver anläggningarna med vattentoalett finns cirka 269 000 hus- håll utan vattentoalett, som främst utgörs av fritidsfastigheter.&lt;SPAN class="ft84"&gt;124 &lt;/SPAN&gt;Torra toaletter ger stor möjlighet till återföring av näring eftersom all näring samlas upp i toalettavfallet. Till följd av arbetsmiljöpro-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p382 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;119&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Jönsson, H. &lt;/SPAN&gt;Återvinn all växtnäring ur avloppet – inte bara fosfor! Ur Återvinna fosfor – hur bråttom är det? &lt;SPAN class="ft87"&gt;Formas fokuserar 19. 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;120&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft126"&gt;SMED. &lt;/SPAN&gt;Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar &lt;SPAN class="ft87"&gt;Norr- köping: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;121&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;122&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Jönsson, H, Baky, A., Jeppson, U., Hellström, D., Kärrman, E. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Composition of urine, faeces, greywater and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;bio-waste&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt; – for utilization in the URWARE model. &lt;/SPAN&gt;Report 2005:6. Urban Water, Chalmers. Sweden. 2005.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;123&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SMED. &lt;/SPAN&gt;Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Norr- köping: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;124&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;104&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_105"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334105x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft31"&gt;blem och andra svårigheter med insamling av latrin från torra toa- letter tas dock detta framför allt omhand på den egna fastigheten.&lt;SPAN class="ft114"&gt;125 &lt;/SPAN&gt;Av torrtoaletterna bedöms cirka 120 000 vara försedda med urin- sortering där urinen skulle kunna samlas upp i en sluten tank och hämtas av kommunens entreprenör.&lt;SPAN class="ft114"&gt;126 &lt;/SPAN&gt;Eftersom endast enstaka kommuner har separat hämtning av urin är det vanligast att även urinen tas omhand på den egna fastigheten.&lt;SPAN class="ft114"&gt;127 &lt;/SPAN&gt;Eget omhänderta- gande kan innebära ett hållbart kretsloppssystem om tomten är stor nog och odling bedrivs i tillräcklig omfattning. Användningen av mineralgödsel i fritidsodling bedöms vara relativt stor, och det finns således potential för avloppsfraktioner att ersätta mineralgöd- sel i trädgårdar och liknande.&lt;SPAN class="ft114"&gt;128 &lt;/SPAN&gt;Eftersom kunskapen om hur göds- lingen ska utformas för att vara så effektiv som möjligt i allmänhet är låg bland fritidsodlare innebär dock eget omhändertagande av avloppsfraktioner ofta ett relativt dåligt resursutnyttjande.&lt;SPAN class="ft114"&gt;129 &lt;/SPAN&gt;På sjö- och kustnära tomter med tunna jordlager kan eget omhänder- tagande av avloppsfraktioner också leda till läckage av övergödande ämnen till vattenmiljöer.&lt;SPAN class="ft114"&gt;130 &lt;/SPAN&gt;Eget omhändertagande förekommer också till viss del av slam från minireningsverk med slamavvattning och av förbrukat fosforfiltermaterial.&lt;SPAN class="ft114"&gt;131 &lt;/SPAN&gt;Omfattningen av detta är emellertid inte känd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p412 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;125&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Hjelmqvist, J., Johansson, M., Tegelberg, L. &lt;/SPAN&gt;Återföring av näring från små avlopp. En kun- skapssammanställning om källsorterande avloppssystem för enskilda hus och samlad bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;Urban Water. Rapportserie nr 2012:1. 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;126&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kvarnström, E., Emilsson, K., Richert Stintzing, A., Johansson, M., Jönsson, H., af Petersens, E., Schönning, C., Christensen, J., Hellström, D., Qvarnström, L., Ridderstolpe, P., Drangert, J.O. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Urine diversion: One step towards sustainable sanitation&lt;/SPAN&gt;. Report 2006&lt;SPAN class="ft127"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;1. Ecosanres, Stockholm Environment Institute. 2006.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;127&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;128&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Richert Stintzing, A. &lt;/SPAN&gt;Bruket av växtnäring i fritidsodlingar – kan man ersätta konstgödsel med urin&lt;SPAN class="ft79"&gt;? JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. JTI informerar Nr 102. 2003&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;129&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Andersson, Y. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Läns- styrelsen Västra Götalands län. Rapport 2008:88. 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p413 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;130&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Johansson, M., Johansson, M., Albinsson, M., Norström, A. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Kartläggning av fosforutsläpp från små avlopp längs den svenska Östersjökusten. &lt;/SPAN&gt;Ecoloop, på uppdrag av BalticSea 2020. Preliminär slutrapport. &lt;NOBR&gt;2017-09-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;131&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Avfall Sverige&lt;/SPAN&gt;. Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushållsavfall&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Avfall Sverige Utveck- ling. Rapport U2012:03; Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Minireningsverk i enskilda avlopp&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Avfall Sverige Ut- veckling. Rapport U2013:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;105&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_106"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334106x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Hantering av avloppsfraktioner från små avlopp i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Huvuddelen av avloppsfraktionerna hanteras dock inte på den egna fastigheten. Ansvaret för att samla in, behandla och återföra av- loppsfraktioner från små avlopp ligger på kommunernas avfalls- verksamhet.&lt;SPAN class="ft114"&gt;132 &lt;/SPAN&gt;I dag hanteras avloppsfraktioner från huvuddelen av landets små avloppsanläggningar genom slamtömning och trans- port till kommunalt reningsverk för behandling.&lt;SPAN class="ft114"&gt;133 &lt;/SPAN&gt;Eftersom slam- met främst består av slam från slamavskiljare innehåller det mycket lite växtnäring och stora mängder vatten, vilket innebär att det inte är intressant för biogasproduktion eller för återföring av näring.&lt;SPAN class="ft114"&gt;134 &lt;/SPAN&gt;Hantering av slam från små avlopp i reningsverk innebär ofta långa transporter och kostnaderna för detta ökar när många reningsverk inför högre avgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p414 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;ReVAQ-certifiering&lt;SPAN class="ft128"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;I dagsläget är ett &lt;NOBR&gt;40-tal&lt;/NOBR&gt; större kommunala reningsverk certifierade enligt ReVAQ, vilket möjliggör spridning av slam på åkermark.&lt;SPAN class="ft70"&gt;136 &lt;/SPAN&gt;Många av dessa reningsverk tar också emot och behandlar slam och andra avloppsfraktioner från små avloppsanläggningar, vilket inne- bär att även näringen från dessa fraktioner kan återföras. Det är dock inte all näring som tas tillvara på detta sätt eftersom avlopps- fraktionerna behandlas på nytt i reningsverket och endast den nä- ring som binds i reningsverksslammet kan återföras. Förutsättning- en är också att slammet från reningsverken återförs till åkermark. År 2016 var det cirka 60 procent av slammet som producerades vid &lt;NOBR&gt;ReVAQ-certifierade&lt;/NOBR&gt; reningsverk som återfördes till åkermark, det vill säga cirka &lt;NOBR&gt;25–30&lt;/NOBR&gt; procent av den totala mängden fosfor som kommer till de kommunala avloppsreningsverken.&lt;SPAN class="ft70"&gt;137 &lt;/SPAN&gt;Många&lt;/P&gt;
&lt;P class="p73 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;132&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Naturvårdsverket. S&lt;/SPAN&gt;må avloppsanläggningar. Handbok till allmänna råd. &lt;SPAN class="ft79"&gt;Handbok 2008:3, utgåva 1. juli 2008; Avfall Sverige&lt;/SPAN&gt;. Omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp – nu- lägessammanställning och framtidsplan&lt;SPAN class="ft79"&gt;. Avfall Sverige Utveckling. Rapport U2014:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;133&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;134&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2 SPCR 178. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp. &lt;/SPAN&gt;2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;135&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft129"&gt;ReVAQ= ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p415 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;136&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;RISE förteckning över certifierade produkter, http://publiccert.extweb.sp.se/sv/Product/List/969. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-01-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;137&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Svenskt Vatten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;REVAQ Årsrapport 2016&lt;/SPAN&gt;. &lt;NOBR&gt;2017-10-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;106&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_107"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334107x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft31"&gt;&lt;NOBR&gt;ReVAQ-certifierade&lt;/NOBR&gt; reningsverk tar inte emot slam från slamav- skiljare, alltså huvuddelen av avloppsfraktionerna från enskilda av- lopp, eftersom näringsinnehållet är så litet i förhållande till mäng- den oönskade ämnen att det kan påverka slamkvaliteten negativt.&lt;SPAN class="ft114"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft29"&gt;Särskilda system för kretslopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft31"&gt;Ett tiotal kommuner är nära att starta igång eller har redan ett särskilt system för behandling och spridning av avloppsfraktioner från små avlopp på odlad mark.&lt;SPAN class="ft114"&gt;139 &lt;/SPAN&gt;Linköpings, Norrköpings och Tanums kom- muner har system för lagring och spridning av urin från urinsor- terande toaletter. Södertälje, Eskilstuna, Haninge, Strängnäs, Udde- valla, Västerviks och Örebro kommuner har system för behandling och spridning av toalettvatten från slutna tankar. Norrtälje kommun har för behandling av toalettvatten från slutna tankar och latrin från torrtoaletter och Enköpings kommun för behandling och spridning på energiskog av slam och toalettvatten. Ytterligare knappt tio kom- muner har pågående förstudier eller projekt med avsikten att bygga anläggningar för kretslopp från små avlopp.&lt;SPAN class="ft114"&gt;140 &lt;/SPAN&gt;Förbrukat fosforfilter- material kan inte hanteras i reningsverk och andra system för om- händertagande krävs därför.&lt;SPAN class="ft114"&gt;141 &lt;/SPAN&gt;Ett fåtal kommuner, till exempel Örebro och Linköping, har inrättat system för spridning av fosfor- filtermaterial på jordbruksmark. Enligt vad utredningen erfar pågår planering av sådana system i ytterligare ett antal kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft13"&gt;Flera kommuner som saknar kretsloppssystem har påbörjat in- terna diskussioner om och planering av kretsloppssystem och många kommuner är intresserade av frågan. En genomsökning av knappt 80 kommunala &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; visade att cirka 70 procent har någon skrivning om kretslopp från avlopp, exempelvis ”Kommu- nen bör erbjuda ett system för kretsloppsanpassad hantering av avloppsfraktioner” och ”Kommunen ska sträva efter att uppnå kretsloppsanpassade lösningar för såväl kommunalt som enskilt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p274 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;138&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp – nulägessamman- ställning och framtidsplan&lt;SPAN class="ft112"&gt;. Avfall Sverige Utveckling. Rapport U2014:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;139&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Albinsson, M, m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;140&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;141&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushållsavfall. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Avfall Sverige Utveck- ling. Rapport U2012:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;107&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_108"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334108x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;avlopp”.&lt;SPAN class="ft57"&gt;142 &lt;/SPAN&gt;Det är dock svårt att säga hur nära dessa kommuner är att skapa system för återföring av avloppsfraktioner från små av- lopp till åkermark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Miljöeffekter av återföring av näring från små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;I avloppsslam från minireningsverk återfinns cirka &lt;NOBR&gt;70–90&lt;/NOBR&gt; procent av fosforn i det inkommande avloppsvattnet, i urin cirka 60 procent och i toalettvatten cirka 90 procent.&lt;SPAN class="ft72"&gt;143,144,145 &lt;/SPAN&gt;Fosfor i avloppsslam, som i stor utsträckning är bunden till järn eller aluminium (i mini- reningsverk används främst aluminium), är inte lika tillgänglig för växterna som mineralgödsel.&lt;SPAN class="ft72"&gt;146 &lt;/SPAN&gt;Det är rimligt att anta att fosfor i slam till &lt;NOBR&gt;50–70&lt;/NOBR&gt; procent ersätter mineralgödselfosfor.&lt;SPAN class="ft72"&gt;147 &lt;/SPAN&gt;Fosforn i de källsorterade avloppsfraktionerna urin och toalettvatten anses där- emot vara lika tillgänglig som mineralgödselfosfor, vilket innebär att denna fosfor fullt ut kan ersätta mineralgödselfosfor.&lt;SPAN class="ft72"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Den största potentialen för återföring av näring finns således i att samla upp allt toalettavfall. Återföringspotentialen om alla un- dermåliga små avloppsanläggningar ersätts med sluten tank för toalettvattnet beräknas till 150 ton fosfor per år och 1340 ton kväve per år.&lt;SPAN class="ft70"&gt;149 &lt;/SPAN&gt;Detta motsvarar drygt 1 procent av försäljningen av mine- ralgödselfosfor respektive 0,7 procent av försäljningen av mineral-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p420 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;142&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Albinsson, M., m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;143&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Hellström, D., Jonsson, L., Sjöström, M. &lt;/SPAN&gt;Bra Små Avlopp Slutrapport. Utvärdering av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft132"&gt;enskilda avloppsanläggningar&lt;/SPAN&gt;. Stockholm Vatten, R nr 13. juni 2003.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;144&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft133"&gt;Andersson, Y. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Läns- styrelsen Västra Götalands län. Rapport 2008:88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p421 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;145&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;HVMFS 2016:17. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;146&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Linderholm, K. &lt;/SPAN&gt;Fosfor och dess växttillgänglighet i slam – en litteraturstudie. Svenskt Vatten Utveckling. Rapport &lt;NOBR&gt;2011–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;147&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Tidåker, P., Kärrman, E., Baky, A., Jönsson, H. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Wastewater management integrated with farming&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft86"&gt;– an environmental systems analysis of a Swedish country town&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Resources, Conservation &amp; Recycling, 47(4):295&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;314. 2006; Bengtsson, M., Lundin, M., Molander, S. &lt;/SPAN&gt;Life cycle assessment of wastewater systems. Case studies of conventional treatment, urine sorting and liquid composting in three Swedish municipalities&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Report 1997:9. Technical Environmental Planning. Chalmers Uni- versity of Technology. 1997.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;148&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Jönsson, H., Nordberg, Å., Vinnerås, B. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;System för återföring av fosfor i källsorterade frak- tion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lant- bruksuniversitet, Rapport 061. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;149&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;108&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_109"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334109x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;gödselkväve i Sverige under 2015/2106.&lt;SPAN class="ft57"&gt;150 &lt;/SPAN&gt;Återföring från små av- lopp utgör följaktligen en liten del av växtnäringsflödena i sam- hället. Om dessa avlopp behöver åtgärdas av andra skäl kan det vara en viktig åtgärd för att öka återföringen av växtnäring om det kan göras på ett kostnadseffektivt sätt. I känsliga miljöer kan krav på kretsloppssystem innebära att vattenmiljöerna effektivt avlastas från näringsämnen.&lt;SPAN class="ft57"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft9"&gt;Återföring av näring från små avlopp ger också andra nyttor. Små avloppsanläggningar återfinns ofta utanför tätorter och nära jordbruks- eller skogsmark, vilket ger goda förutsättningar för att minimera transporterna, och därmed användningen av fossila bränslen, när avloppsfraktioner sprids på närliggande mark.&lt;SPAN class="ft84"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft31"&gt;Uppsamling av toalettvatten i sluten tank ger ytterligare för- delar. System med sluten tank och extremt snålspolande toaletter sparar vatten, vilket är viktigt i områden med brist på grundvatten eller med risk för saltvatteninträngning. Vattenbesparingen i en vakuumtoalett jämfört med en konventionell toalett bedöms vara i storleksordningen 9,5 kubikmeter per person och år.&lt;SPAN class="ft114"&gt;153 &lt;/SPAN&gt;Eftersom system med återföring av toalettvatten från slutna tankar innebär att allt toalettavfall samlas in och hygieniseras minskar risken avse- värt för spridning av smittämnen och &lt;NOBR&gt;antibiotika-resistenta&lt;/NOBR&gt; bakte- rier till miljön.&lt;SPAN class="ft114"&gt;154 &lt;/SPAN&gt;Detta skyddar också lokala dricksvattentäkter, vilket har stor betydelse för enskilda fastigheter där avloppsanlägg- ning och dricksvattentäkt ofta ligger nära varandra. Separat behand- ling av toalettvatten med efterföljande spridning på odlad mark minskar belastningen på reningsverken, vilket leder till minskade utsläpp av växthusgaser i samband med kväverening i storleksord- ningen &lt;NOBR&gt;2–22&lt;/NOBR&gt; kg &lt;NOBR&gt;CO&lt;SPAN class="ft114"&gt;2&lt;/SPAN&gt;-ekvivalenter&lt;/NOBR&gt; per person och år.&lt;SPAN class="ft114"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p424 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;150&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;SCB. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/godselmedel-och-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;kalk/forsaljning-av-mineralgodsel-till-jord-och-tradgardsbruk/pong/tabell-och-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;diagram/forsaljning-av-mineralgodsel-till-jord--och-tradgardsbruk/.&lt;/NOBR&gt; Hämtad &lt;NOBR&gt;2018-01-25.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;151&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Tidåker, P. &lt;/SPAN&gt;Integrating Farming and Wastewater Management. A System Perspective. Doc- toral thesis&lt;SPAN class="ft112"&gt;. Swedish University of Agricultural Sciences. Uppsala, Sweden. 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;152&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Paulrud, S., von Bahr, B., Wallertz, A., Rosenqvist, H. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;Slam från små avloppsanläggningar i kretslopp&lt;/SPAN&gt;. RISE Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi. Rapport 2017:33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;153&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Jönsson, H., m.fl.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;154&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;155&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;109&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_110"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334110x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Oönskade ämnen i avloppsvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Avloppsvatten innehåller också oönskade ämnen i form av till ex- empel smittämnen, tungmetaller, läkemedelsrester, andra organiska ämnen och mikroplaster. Smittämnen återfinns i allt toalettavfall, och behandlingsmetoder och krav med avseende på spridning är framtagna för att minimera riskerna för smittspridning.&lt;SPAN class="ft114"&gt;156 &lt;/SPAN&gt;Fördelen med återföring av näring från små avloppsanläggningar jämfört med från de stora allmänna avloppssystemen är att man kan för- vänta sig lägre grad av föroreningar eftersom inte dagvatten och industriavlopp tillförs avloppsvattnet.&lt;SPAN class="ft114"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p426 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;System för återföring av näring från små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Förutsättningen för återföring av näring från små avlopp är ett sammanhängande system, från tekniklösningar som möjliggör kretslopp, via insamling och behandling av avloppsfraktioner till spridning på åkermark eller annan produktiv mark. Olika aktörer har ansvar för olika delar av systemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Den privata fastighetsägaren är verksamhetsutövare för avlopps- anläggningen och ansvarar därmed för att välja tekniklösning samt för att anläggningen installeras, drivs och underhålls på ett sådant sätt att kraven på försiktighetsmått och resurshushållning enligt miljöbalken uppfylls. Fastighetsägaren köper produkter för av- loppsrening av tillverkare eller återförsäljare, anlitar maskin- entreprenörer för att bygga och installera avloppsanläggningar ut- omhus och &lt;NOBR&gt;VVS-installatörer&lt;/NOBR&gt; för eventuella installationer inomhus. Den kommunala tillsynsmyndigheten prövar att anläggningen upp- fyller kraven och ger tillstånd, samt utövar tillsyn på befintliga an- läggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Avloppsfraktioner från enskilda hushåll definieras som hushålls- avfall, vilket innebär att det är kommunen som har ansvar för in- samling och hantering av avloppsfraktionen.&lt;SPAN class="ft72"&gt;158 &lt;/SPAN&gt;Ofta anlitar kom- munen i sin tur en slamtömningsentreprenör för att hämta avlopps-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;156&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp&lt;/SPAN&gt;. SPCR 178. 2012.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;157&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Paulrud, S., m.fl. RISE Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi. Rapport 2017:33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;158&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Små avloppsanläggningar. Handbok till allmänna råd&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Handbok 2008:3, utgåva 1. juli 2008.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;110&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_111"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334111x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;fraktionerna på respektive fastighet och köra dem till en behand- lingsanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;Vid behandlingsanläggningen kan avfallsverksamheten drivas i egen regi eller genom att anlita en annan aktör. I de kommuner som inte har kretsloppssystem för enskilda avlopp körs vanligen alla avloppsfraktioner från enskilda hushåll till ett kommunalt avlopps- reningsverk för behandling. Ansvarsfördelningen för behandlings- anläggningar i kretsloppsystem för små avlopp varierar mellan olika kommuner och olika anläggningar. Kommunen kan stå för hela an- läggningen och dess drift och endast anlita en lantbrukare för sprid- ning på åkermark, eller äga behandlingsanläggningen men anlita en lantbrukare (vanligen samma lantbrukare som sedan sprider avlopps- fraktionen på åkermark) för hela eller delar av driften för anlägg- ningen. Ett annat alternativ är att lantbrukaren äger och driver be- handlingsanläggningen och anlitas av kommunen för både behandling och spridning av avloppsfraktionen. Det förekommer också att va- huvudmannen äger anläggningen, som i till exempel Södertälje.&lt;SPAN class="ft70"&gt;159&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;Spridning på odlingsmark sköts av en lantbrukare på uppdrag av kommunens avfallsverksamhet. Fördelningen av ansvar mellan kommunen och lantbrukaren vad gäller spridningen av avlopps- fraktioner bör regleras i avtal. Vanligen ansvarar lantbrukaren för att spridning sker enligt gällande regler för gödsling av åkermark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tekniklösningar för kretslopp från små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;En grundläggande förutsättning för ökad återföring av näring från små avlopp är att en större andel av avloppsanläggningarna än i dagsläget samlar upp näringen i en avloppsfraktion som på ett ef- fektivt sätt kan transporteras, behandlas och spridas på åkermark eller annan produktiv mark. Som beskrivits ovan ger de vanligaste tekniklösningarna för små avlopp, det vill säga infiltrationsanlägg- ningar och markbäddar, ingen möjlighet till kretslopp, såvida de inte kompletteras med kemisk fosforfällning i slamavskiljaren. An- läggningar med kemisk fällning av fosfor, minireningsverk eller kompletterande fosforfällning till markbäddar, ger ett fosforrikt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;159 &lt;/SPAN&gt;Kärrman, E., Kjerstadius, H., Davidsson, Å., Hagman, M., Dahl, S. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Källsorterande system för spillvatten och matavfall. Erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Vatten Utveckling. Rapport &lt;NOBR&gt;2017–04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;111&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_112"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334112x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft13"&gt;slam som efter hygienisering kan återföras till åkermark. I dessa anläggningar samlas dock endast en liten del av kväve och andra näringsämnen upp.&lt;SPAN class="ft72"&gt;160 &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor, som används som komplement till markbäddar och i vissa fall som komponenter i minireningsverk, innehåller ett särskilt filtermaterial som binder fosfor och som efter lagring kan spridas på åkermark. Eftersom materialet är kalkhaltigt ger det också en kalkningseffekt.&lt;SPAN class="ft72"&gt;161 &lt;/SPAN&gt;I likhet med slam innehåller det använda filtermaterialet endast mindre mängder av andra närings- ämnen än fosfor, och återföringen av kväve och andra närings- ämnen blir därmed låg.&lt;SPAN class="ft72"&gt;162 &lt;/SPAN&gt;Dessa fosforfiltermaterial har dock ofta en strukturförbättrande inverkan på exempelvis täta lerjordar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Cirka 90 procent av näringen, såväl vad gäller fosfor som kväve och andra näringsämnen, finns i toalettavfallet.&lt;SPAN class="ft114"&gt;163 &lt;/SPAN&gt;Tekniklösningar som samlar in hela toalettavfallet ger därför störst potential för återföring av samtliga näringsämnen. Torrtoaletter samlar upp toa- lettavfallet utan att det blandas upp med vatten, vilket ger möjlighet till återföring av koncentrerad växtnäring. I dagsläget finns dock inget effektivt sätt för insamling av toalettavfall från torrtoaletter, utan i stället har många kommuner avvecklat hämtning av latrin av arbetsmiljöskäl.&lt;SPAN class="ft114"&gt;164 &lt;/SPAN&gt;Toalettavfallet från dessa toaletter återförs där- för främst på fastighetsägarnas egna tomter. Urinsorterande torr- toaletter, vilket är relativt vanligt eftersom det förenklar hantering- en av fekalierna och minskar risken för lukt, gör att urin kan samlas upp i en tank och hämtas av kommunens slamtömningsentrepre- nör. Urin är ett mycket bra gödselmedel som innehåller koncentre- rad växtnäring som är anpassad till många grödors behov av fosfor, kväve och andra makro- och mikronäringsämnen.&lt;SPAN class="ft114"&gt;165 &lt;/SPAN&gt;Det finns också urinsorterande vattentoaletter som på samma sätt medger uppsamling av urin i tank. Dock finns endast cirka 7 &lt;NOBR&gt;000–10&lt;/NOBR&gt; 000&lt;/P&gt;
&lt;P class="p428 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;160&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Palm, O., Richert Stintzing, A. &lt;/SPAN&gt;System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll&lt;SPAN class="ft79"&gt;. JTI. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;JTI-rapport&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt; Kretslopp &amp; Avfall 44. 2009.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;161&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushållsavfall&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Avfall Sverige Utveck- ling. Rapport U2012:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;162&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Palm, O. m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;JTI-rapport&lt;/NOBR&gt; Kretslopp &amp; Avfall 44. 2009.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;163&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;HVMFS 2016:17. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;164&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Länsstyrelsen Västra Götalands län. &lt;/SPAN&gt;Kretsloppsanpassning av små avlopp i Uddevalla, Stenungssund, Tjörn, Orust och Kungälvs kommuner&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 2011:33.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;165&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Kvarnström, E., m.fl. Report 2006&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft127"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;1. Ecosanres, Stockholm Environment Institute. 2006.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;112&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_113"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334113x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;urinsorterande vattentoaletter installerade i Sverige och ett mycket litet antal har nyinstallerats de senaste åren.&lt;SPAN class="ft57"&gt;166,167&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft31"&gt;Uppsamling av toalettvatten i en sluten tank innebär att allt toa- lettavfall från fastigheten, och därmed nästan all näring, kan hämtas av kommunens slamentreprenör för behandling och spridning på åkermark. Med en vanlig vattentoalett innebär denna lösning rela- tivt stora mängder vatten som måste hämtas från fastigheten. Ut- spädd växtnäring innebär också att stora mängder av det behand- lade toalettvattnet måste spridas på åkermark för att ge tillräcklig näringsgiva, vilket ger ökad risk för skador på mark som är känslig för markpackning. Det finns dock enligt vad utredningen erfar system för återföring av toalettvatten från konventionella vatten- toaletter som fungerar väl. För att minska mängden vatten i toalett- avfallet finns det flera modeller av extremt snålspolande toaletter för enskilda hushåll på marknaden. Dessa toaletter spolar med 0,7– 1 liter per spolning i stället för &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; liter per spolning i konven- tionella snålspolande toaletter. Vakuumtoaletter har till exempel installerats i cirka 800 enskilda fastigheter i Norrtälje, Södertälje, Kungsbacka och Östhammars kommuner.&lt;SPAN class="ft114"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p429 ft9"&gt;Utöver att nästan all näring från avloppet samlas in, innebär se- parat uppsamling av toalettavfallet/toalettvattnet också fördelen att oönskade ämnen från &lt;NOBR&gt;bad-,&lt;/NOBR&gt; disk- och tvättvattnet inte blandas med växtnäringen som ska återföras till åkermark. I stället behöver en behandlingsanläggning för &lt;NOBR&gt;bad-,&lt;/NOBR&gt; disk- och tvättvatten anläggas, vanligen i form av en markbädd, en infiltrationsanläggning eller ett kompaktfilter.&lt;SPAN class="ft84"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Insamling, behandling och spridning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft34"&gt;Flytande avloppsfraktioner, såsom slam, urin och toalettvatten hämtas vid de enskilda fastigheterna med slambil. Införandet av kretsloppssystem, där endast vissa av avloppsfraktionerna ska tas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p430 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;166&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;af Petersens, E., Kvarnström, E., Johansson, M. Helsingborg Interreg – &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Handbok om urin- sortering&lt;/SPAN&gt;. Rent Vatten. 18 mars 2005&lt;/P&gt;
&lt;P class="p205 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;167&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små av- loppsanläggningar. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Havs- och vattenmyndighetens rapportering. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2016-10-31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;168&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;af Petersens, E., Granath, M. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av användaraspekter av vakuumtoaletter till sluten tank. &lt;SPAN class="ft87"&gt;WRS Uppsala AB. Rapport nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2015–0743-A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2015-05-10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;169&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Hjelmqvist, J., m.fl. Urban Water. Rapportserie nr 2012:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;113&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_114"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334114x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;emot av lantbruket, innebär ofta förändringar i logistiken så att olika avloppsfraktioner hämtas för sig.&lt;SPAN class="ft84"&gt;170 &lt;/SPAN&gt;Förbrukat fosforfilter- material, som är en fast avloppsfraktion, töms normalt inte med slambil, utan med kranbil.&lt;SPAN class="ft84"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Behovet av att behandla avloppsfraktionerna beror på vilken gröda som ska gödslas. Högre krav ställs på hygienisering vid spridning på livsmedelsgrödor än på energigrödor. Vid återföring av avloppsfraktioner från små avlopp till energigrödor räcker i all- mänhet lagring som behandlingsmetod, vilket har tillämpats i bland annat Lunds och Enköpings kommuner.&lt;SPAN class="ft84"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Långtidslagring tillämpas som behandlingsmetod inför sprid- ning på livsmedelsgrödor, och för urin innebär lagring i sex måna- der fullgod hygienisering.&lt;SPAN class="ft72"&gt;173 &lt;/SPAN&gt;Detta har dock visat sig vara en osäker hygieniseringsmetod för slam och toalettvatten, som kräver ytterli- gare försiktighetsmått vad gäller val av grödor och typ av sprid- ning.&lt;SPAN class="ft72"&gt;174 &lt;/SPAN&gt;Slam från minireningsverk liknar i stor utsträckning slam från större kommunala reningsverk, och det ligger därför närmast till hands att behandla slam från minireningsverk i kommunala re- ningsverk som är &lt;NOBR&gt;ReVAQ-certifierade&lt;/NOBR&gt; och föra ut slammet på åkermark därifrån.&lt;SPAN class="ft72"&gt;175 &lt;/SPAN&gt;Fosforfiltermaterial behöver i allmänhet inte hygieniseras, utan endast torkas innan användning.&lt;SPAN class="ft72"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;Ureahygienisering är en relativt ny hygieniseringsmetod som kan tillämpas på både slam och toalettvatten.&lt;SPAN class="ft134"&gt;177 &lt;/SPAN&gt;Metoden har ut- vecklats för att tillämpas i befintliga gödselbrunnar vilket innebär att investeringskostnaden är relativt låg, och behandlingsmetoden är nu den vanligaste för toalettvatten. Ureahygienisering tillämpas i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p432 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;170&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;171&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushållsavfall&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Avfall Sverige Utveck- ling. Rapport U2012:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;172&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Jönsson, H., m.fl&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;173&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;World Health Organization. &lt;/SPAN&gt;Guidelines for the safe of wastewater, excreta and greywater&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Volume 4 Excreta and greywater use in agriculture. 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;174&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Vinnerås, B. &lt;/SPAN&gt;Comparison of composting, storage and urea treatment for sanitising of faecal matter and manure&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Bioresource Technology 98, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;3317–3321.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;175&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Minireningsverk i enskilda avlopp. &lt;/SPAN&gt;Avfall Sverige Utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft87"&gt;Rapport U2013:14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;176&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushållsavfall&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Avfall Sverige Utveck- ling. Rapport U2012:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;177&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Nordin, A. &lt;/SPAN&gt;Nitrogen based sanitation of source separated faecal matter&lt;SPAN class="ft79"&gt;. Master thesis 2006:3. Department of Biometry and Engineering. Swedish University of Agricultural Sciences. Uppsala. 2006; Vinnerås, B. &lt;/SPAN&gt;Comparison of composting, storage and urea treatment for sanitis- ing of faecal matter and manure&lt;SPAN class="ft79"&gt;. Bioresource Technology 98, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;3317–3321.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt; 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;114&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_115"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334115x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;bland annat Uddevalla, Örebro och Strängnäs kommuner.&lt;SPAN class="ft72"&gt;178 &lt;/SPAN&gt;Efter- som metoden är ny finns det behov av ytterligare utveckling. Våt- kompostering används för att hygienisera toalettvatten och latrin i tre anläggningar i Sverige. Denna metod innebär relativt höga inve- sterings- och driftskostnader, och är inte lika flexibel som ureahy- gienisering. Södertälje kommun använder en kombination av våt- kompostering och ureahygienisering.&lt;SPAN class="ft72"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Det finns flera behandlingsmetoder för källsorterade avlopps- fraktioner under utveckling som eventuellt kan komma att bli ak- tuella för små avlopp framöver, till exempel rötning, ammo- niakstripping, struvitfällning och omvänd osmos.&lt;SPAN class="ft84"&gt;180 &lt;/SPAN&gt;Även metoder för behandling av läkemedelsrester i urin och toalettvatten är under utveckling.&lt;SPAN class="ft84"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft9"&gt;För att få ekonomi i återföring av näring från avloppsfraktioner är det viktigt att kostnaden för hantering och spridning hålls nere. Spridningsarealen bör därför ligga nära behandlingsanläggningen och tidsåtgången för fyllning och spridning får inte bli för stor.&lt;SPAN class="ft84"&gt;182 &lt;/SPAN&gt;I de flesta system får lantbrukaren ersättning från kommunen för spridningen, eftersom gödselvärdet i allmänhet är för lågt för att det ska kompensera spridningskostnaden. Det förekommer dock att lantbrukare tar emot avloppsfraktioner utan ersättning.&lt;SPAN class="ft84"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;God acceptans hos de företag som köper lantbrukets produkter är kritiskt och för detta krävs att den återförda gödselprodukten är kvalitetssäkrad.&lt;SPAN class="ft70"&gt;184 &lt;/SPAN&gt;Ett system för kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp togs fram 2012 och ägs och drivs av SP Sveriges Tek- niska Forskningsinstitut.&lt;SPAN class="ft70"&gt;185 &lt;/SPAN&gt;Grundförutsättningen för certifiering är att avloppsfraktionerna är hygieniskt säkra och intressanta som gödselmedel, och att det finns en hög grad av spårbarhet i systemet. Avloppsfraktionerna som kan certifieras delas in i sorterade frakt-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p434 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;178&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Albinsson, M., m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;179&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Jönsson, H., m.fl&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;180&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;181&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;182&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Richert, A., Jönsson, H., Tidåker, P., af Petersens, E., &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Avloppsfraktioner från enskilda kretslopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft80"&gt;– Kunskapssammanställning om klosettvatten samt exempel på kretsloppsarbete i Stockholms- regionen&lt;SPAN class="ft79"&gt;. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik. Rapport 038. 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;183&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet, rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;184&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;185&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp&lt;/SPAN&gt;. SPCR 178. 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;115&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_116"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334116x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;ioner (toalettvatten, urin, latrin) och ej sorterade avloppsfraktioner (slam från kemisk fällning, fosforfiltermaterial).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Det finns dock branschorganisationer för livsmedelsprodu- center som inte accepterar grödor gödslade med certifierade av- loppsfraktioner. &lt;NOBR&gt;EU-reglerna&lt;/NOBR&gt; för ekologisk odling medger inte heller användning av avloppsfraktioner som gödselmedel.&lt;SPAN class="ft84"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Eget omhändertagande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Fastighetsägare kan söka dispens från tillsynsmyndigheten för att ta hand om avloppsfraktioner på den egna fastigheten. För att medge dispens för eget omhändertagande ska den kommunala till- synsmyndigheten göra en bedömning i varje enskilt fall, för att säkerställa att omhändertagandet kan ske på ett sätt som är miljö- och hälsomässigt acceptabelt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;187 &lt;/SPAN&gt;Vanligast är eget omhändertagande av latrin och urin från torrtoaletter, men eget omhändertagande av avvattnat slam från minireningsverk samt fosforfiltermaterial före- kommer också.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;För att eget omhändertagande ska utgöra ett kretsloppssystem krävs att näringen tillgodogörs i odling och helst ersätter ett annat gödselmedel och eller/jordförbättringsmedel. Tomten behöver vara relativt stor (urin för en person räcker till cirka &lt;NOBR&gt;300–400&lt;/NOBR&gt; kvadrat- meter per år) och odlingen tillräckligt omfattande för att näringen i toalettavfall ska tas upp av grödan.&lt;SPAN class="ft72"&gt;188 &lt;/SPAN&gt;Det är också viktigt att sprid- ningen sker vid rätt tillfälle och med rätt teknik samt att avlopps- fraktionen hanteras på ett hygieniskt säkert sätt. Kontroll av detta vid beviljande av dispens är ovanligt och resurser för uppföljning saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Om spridningen inte sker på rätt sätt är risken stor för nä- ringsläckage till sjöar, vattendrag eller kustvatten. Risken är särskilt stor från sjö- och kustnära tomter med tunna jordlager.&lt;SPAN class="ft84"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p377 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;186&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet, rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;187&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushållsavfall&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Avfall Sverige Utveck- ling. Rapport U2012:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;188&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Richert, A., Gensch, R., Jönsson, H., Stenström, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;T.-A.,&lt;/NOBR&gt; Dagerskog; L. &lt;SPAN class="ft86"&gt;Practical Guidance on the Use of Urine in Crop Production&lt;/SPAN&gt;. Stockholm Environment Institute, EcoSanres. Report &lt;NOBR&gt;2010-1.&lt;/NOBR&gt; 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;189&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Johansson, M., m.fl. Ecoloop, på uppdrag av BalticSea 2020. Preliminär slutrapport. 2017- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;09-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;116&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_117"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334117x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p435 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kommuners möjligheter att styra mot kretslopp från små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft13"&gt;Kommunernas arbete med återföring av näring från små avlopp styrs främst av det ansvar och det regelverk som generellt gäller för hushållsavfall.&lt;SPAN class="ft72"&gt;190 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att kretslopp av små avlopp ska han- teras i avfallsplanen, så att avloppsfraktioner liksom andra typer av hushållsavfall hanteras i enlighet med avfallshierarkin och med ut- gångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och andra relevanta mål och strategier.&lt;SPAN class="ft72"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;De styrmedel som finns tillgängliga för hushållsavfall kan följaktligen också tillämpas på avloppsfraktioner. Kommunernas avfallsföreskrifter reglerar insamling av avloppsfraktioner, och kan till viss del styra utformning av avloppsanläggningar. Exempelvis kan föreskrifterna ange att fosforfilter med filtermaterial i lösvikt (som tidigare var vanligt men som försvårar hämtning) inte får förekomma genom att ange att materialet ska vara förpackat.&lt;SPAN class="ft72"&gt;192 &lt;/SPAN&gt;Det är vanligt att avfallsföreskrifterna reglerar hur nära uppställnings- platsen för slambilen avloppsanläggningen måste ligga, eftersom det är en viktig arbetsmiljöfråga för slamhämtningsentreprenörer- na. Hämtningsintervall för olika avloppsfraktioner kan också regle- ras i avfallsföreskrifterna.&lt;SPAN class="ft72"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Avfallstaxan kan, till skillnad från &lt;NOBR&gt;va-taxan,&lt;/NOBR&gt; användas som styr- medel. Avgifter kan tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas.&lt;SPAN class="ft72"&gt;194 &lt;/SPAN&gt;När det gäller avloppsfraktioner innebär installationen av avlopps- anläggningen så stora kostnader att kostnaden för hämtningen av avloppsfraktioner inte blir avgörande för val av avloppsanläggning. Styrning med avfallstaxan är framför allt viktig för att de som in- stallerar system med högre kretsloppspotential inte ska få högre kostnader för hämtning av avloppsfraktioner än andra, vilket ofta annars är fallet. Ett exempel på styrning med avfallstaxan är Norr-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p437 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;190&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Minireningsverk i enskilda avlopp&lt;/SPAN&gt;. Avfall Sverige Utveckling. Rapport U2013:14.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;191&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;NFS 2017:2. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;192&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushållsavfall&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Avfall Sverige Utveck- ling. Rapport U2012:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;193&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;194&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;27 kap. 5 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;117&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_118"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334118x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;köpings kommun som har ett kretsloppssystem för urin och där hämtning av 3 kubikmeter källsorterad urin kostar 150 kronor per tillfälle jämfört med 1 080 kronor per tillfälle för tre kubikmeter slam från slamavskiljare.&lt;SPAN class="ft84"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;Avfallsplaneringen styr hur det avfall som har uppkommit ska hanteras, vilket i fallet små avlopp innebär insamling, behandling och spridning av avloppsfraktioner. Möjligheten för den avfallsan- svariga nämnden att styra vilka avloppsfraktioner som uppkommer och i vilken mängd är däremot begränsade. Vilken typ av avlopps- anläggningar som ska installeras och i vilken mån enskilda avlopp ska ersättas med utbyggnad av allmänt va styrs i stället av fastig- hetsägarnas teknikval, den kommunala miljötillsynen och va- planeringen. Planering av kretsloppssystem för små avlopp är där- för i högsta grad en förvaltningsövergripande fråga, som behöver hanteras i samarbete mellan avfallsenheten, den kommunala miljö- tillsynen, &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och andra berörda delar av kommunen. Det är därför ofta fördelaktigt att integrera planeringen av krets- loppssystem för små avlopp med &lt;NOBR&gt;va-planeringen,&lt;/NOBR&gt; där andra förvalt- ningsövergripande &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; hanteras.&lt;SPAN class="ft72"&gt;196&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Tillsynsmyndigheten har inte möjlighet att ange vilken teknik- lösning som ska användas, men påverkar fastighetsägarens teknik- val genom att ställa krav på kretsloppsanpassning i enlighet med 2 kap. 5 § miljöbalken. En avvägning avseende kravens rimlighet enligt 2 kap. 7 § miljöbalken behöver också göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft9"&gt;Ekonomiska styrmedel, till exempel avseende taxor och avgifter, fungerar bara om fastighetsägarna känner till dem. Kommunikation är därför en viktig del i att öka andelen små avlopp med krets- loppspotential.&lt;SPAN class="ft84"&gt;197 &lt;/SPAN&gt;Störst effekt får den om den är samordnad mellan alla relevanta delar av kommunen, det vill säga avfallsverksamheten, tillsynsmyndigheten, bygglovsmyndigheten och kommunikations- avdelningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p439 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;195&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Norrköping Vatten och Avfall. R&lt;/SPAN&gt;enhållningstaxa för Norrköpings kommun 201&lt;SPAN class="ft87"&gt;8. Antagen av kommunfullmäktige &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2017-12-18.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p438 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;196&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Vägledning för kommunal VA- planering för hållbar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;VA-försörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt; och god vattenstatus. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;197&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Hjelmqvist, J., Johansson, M., Tegelberg, L &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Återföring av näring från små avlopp. En kun- skapssammanställning om källsorterande avloppssystem för enskilda hus och samlad bebyggelse&lt;/SPAN&gt;. Urban Water. Rapportserie nr 2012:1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;118&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_119"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334119x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Ett fungerande kretslopp av växtnäring kräver att kommunens va&lt;SPAN class="ft135"&gt;‐ &lt;/SPAN&gt;och avfallsorganisationer hittar väl fungerande samarbetsformer med lantbruket.&lt;SPAN class="ft84"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kommunernas drivkrafter och framgångsfaktorer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Drivkraften att införa kretsloppsanpassade avloppssystem är ofta att kombinera höga krav på hälso- och miljöskydd med möjlighet till kretslopp.&lt;SPAN class="ft84"&gt;199 &lt;/SPAN&gt;Det är vanligt att det är eldsjälar inom kommunens organisation som driver arbetet framåt. Det kan antingen vara för- troendevalda, som driver fram politiska mål för kretslopp av små avlopp, eller tjänstepersoner som driver det praktiska arbetet framåt och tar fram underlag för politiska beslut. Ett exempel är Södertälje kommun där kombinationen av stark politisk vilja och miljömässiga motiv ledde till skapandet av ett kretsloppsystem för toalettvatten från slutna tankar.&lt;SPAN class="ft84"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;Det kan också finnas praktiska skäl till att skapa kretslopps- system, till exempel att reningsverket nått sin kapacitetsgräns och inte kan ta emot avloppsfraktioner från små avloppsanläggningar. Dålig arbetsmiljö för förarna av slamtömningsbilar på grund av transporter med tankbil och släp på småvägar på landsbygden kan göra att man vill korta transporterna genom att skapa system för behandling och spridning av avloppsfraktioner i anslutning till om- råden med många enskilda avlopp.&lt;SPAN class="ft72"&gt;201 &lt;/SPAN&gt;Det kan också handla om en vilja att skapa affärsmöjligheter för lantbruket. Möjligheten att söka &lt;NOBR&gt;LOVA-bidrag&lt;/NOBR&gt; för att skapa kretsloppsystem för avlopp kan fungera som en förstärkande drivkraft till redan existerande driv- krafter i form av politiska mål eller liknande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Identifierade framgångsfaktorer för att införa kretsloppssystem för avlopp är att arbeta förvaltningsövergripande och ta tillvara på den kompetens och kunskap som finns i kommunen, att förankra arbetet politiskt och med kommuninvånarna, att involvera nyckel- aktörer som lantbruket i ett tidigt stadium i processen och att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p442 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;198&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;199&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Albinsson, M., m.fl&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;200&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kärrman, E., m.fl. Svenskt Vatten Utveckling. Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017–04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;201&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;119&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_120"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334120x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p418 ft10"&gt;arbeta långsiktigt.&lt;SPAN class="ft57"&gt;202 &lt;/SPAN&gt;Lantbrukarnas riksförbund har identifierat tre avgörande faktorer för att få en kretsloppsanläggning för små av- lopp på plats:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;en politiskt förankrad kretsloppspolicy alternativt en &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-strategi&lt;/NOBR&gt; med ett tydligt uttalat kretsloppsmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;samarbete inom kommunen mellan renhållning, va och miljö- kontor&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;avsatta resurser för att arbeta med att få till stånd kretsloppsan- läggningen.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft136"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;Detta ligger i linje med forskning om institutionella förutsättningar för hållbara &lt;NOBR&gt;va-system&lt;/NOBR&gt; som identifierar nyckelfaktorerna drivande och ansvarstagande aktörer, värdegemenskap mellan nyckelaktörer, handlingsutrymme i form av lagstiftning och politiskt stöd, fördel- ning av ansvar och risk, resurstillgång i form av pengar och kun- skap, kommunikation med tilltänkta användare och en arena för deltagande och konflikthantering.&lt;SPAN class="ft84"&gt;204&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Drivkrafter för fastighetsägare och lantbruket&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Även bland fastighetsägare finns eldsjälar som inrättar kretslopps- anpassade avloppsanläggningar på eget initiativ. Dessa är dock få, och den absoluta majoriteten av fastighetsägarna åtgärdar sitt av- lopp till följd av krav från tillsynsmyndigheten. Ekonomi och en- kelhet styr i stor utsträckning fastighetsägarnas teknikval. Efter- som fastighetsägare i allmänhet har låg kunskap om de olika alter- nativen till avloppslösning får ofta råd och rekommendationer från markentreprenörer och &lt;NOBR&gt;VVS-installatörer&lt;/NOBR&gt; stor betydelse för vilken teknik som väljs. Information om kretsloppslösningar till både fastighetsägare, avloppsentreprenörer och &lt;NOBR&gt;VVS-installatörer&lt;/NOBR&gt; är där- för viktigt för att styra mot dessa lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;202&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Hjelmqvist, J., m.fl. Urban Water Rapportserie nr 2012:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p445 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;203&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige&lt;/SPAN&gt;. Hållbart kretslopp av små avlopp&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Avfall Sverige Utveckling. Rapport 2016:07.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;204&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Storbjörk, S. &lt;/SPAN&gt;Plötsligt händer det. Institutionella förutsättningar för uthålliga &lt;NOBR&gt;VA-system.&lt;/NOBR&gt; Fallen Ringdansen, Surahammar och Hammarby Sjöstad&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Forskningsprogrammet Urban Water. Rapport 2003:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;120&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_121"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334121x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Erfarenheter har visat att det är viktigt hur bidrag för att instal- lera kretsloppsanpassade avloppssystem är utformade för att de ska få den avsedda styrande effekten.&lt;SPAN class="ft84"&gt;205 &lt;/SPAN&gt;Ofta är bidragsdelen för låg i förhållande till avloppsanläggningens totala kostnad för att bidraget ska ge någon effekt. Däremot kan bidrag, tillsammans med infor- mations- och rådgivningsinsatser, bidra till att en viss tekniklösning väljs till förmån för en annan tekniklösning med motsvarande inve- steringskostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Möjligheten att få en vattentoalett i stället för en torrtoalett, som tidigare varit det enda som varit tillåtet, har fått många fastig- hetsägare i Norrtälje kommun att installera vakuumtoaletter till sluten tank. I Kungsbacka kommun har vakuumtoalett till sluten tank varit villkor för att få bygglov till nybyggnation i områden med krav på hög skyddsnivå.&lt;SPAN class="ft84"&gt;206&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Den grundläggande drivkraften hos lantbruksaktörer att med- verka i kretsloppssystem för små avlopp är ofta kretsloppet i sig, det vill säga att återföra växtnäring och bidra till en långsiktigt håll- bar livsmedelsproduktion.&lt;SPAN class="ft84"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;I dagsläget är dock återföring av avloppsfraktioner från små av- loppsanläggningar främst en entreprenadtjänst, som drivs på affärs- mässiga grunder. En rimlig ersättning för spridning är därför centralt för lantbruket.&lt;SPAN class="ft84"&gt;208 &lt;/SPAN&gt;Lantbrukaren kan också vara entreprenör för hämtning och transport av avloppsfraktionerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.6.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Hinder för införande av kretsloppssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Hinder finns såväl på en övergripande planeringsnivå som i alla delar av kretsloppssystemet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;209 &lt;/SPAN&gt;Nationella mål för återföring av näring saknas i nuläget, vilket innebär att frågan inte prioriteras politiskt i kommunernas miljöarbete och avfallsplanering.&lt;SPAN class="ft84"&gt;210 &lt;/SPAN&gt;Detta&lt;/P&gt;
&lt;P class="p446 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;205&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Avlopp i kretslopp – en utvärdering av &lt;NOBR&gt;LIP-finansierade&lt;/NOBR&gt; enskilda avlopp, vassbäddar och bevattningssystem med avloppsvatten&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 5406. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;206&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;af Petersens, E., Granath, M. &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av användaraspekter av vakuumtoaletter till sluten tank&lt;SPAN class="ft87"&gt;. WRS Uppsala AB. Rapport nr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2015–0743-A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2015-05-10.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;207&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;LRF. &lt;/SPAN&gt;Varför kretslopp av enskilda små avlopp?&lt;SPAN class="ft76"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2012-03-16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;208&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Richert, A., m.fl&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik. Rap- port 038. 2010.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;209&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Albinsson, M., m.fl. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VA-guiden&lt;/NOBR&gt; Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;210&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Törngren, D., Olivebrant, J. &lt;/SPAN&gt;Näring från enskilda avlopp i kretslopp &lt;NOBR&gt;–Hinder,&lt;/NOBR&gt; möjligheter och framtidsutsikter. &lt;NOBR&gt;-En&lt;/NOBR&gt; intervjustudie på kommunnivå i Östergötlands län&lt;SPAN class="ft23"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;C-uppsats&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; från Miljövetarprogrammet, Linköpings universitet. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;121&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_122"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334122x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;gör också att otillräckliga resurser avsätts för att arbeta med frågan, såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt.&lt;SPAN class="ft70"&gt;211 &lt;/SPAN&gt;Även i kommuner som satsar på kretsloppssystem från små avlopp är finansieringen en återkommande fråga, och systemen har delvis finansierats med LOVA- eller andra bidrag.&lt;SPAN class="ft70"&gt;212,213 &lt;/SPAN&gt;I kommunerna finns en stor varia- tion i kunskap om kretslopp för små avlopp som till stor del beror på enskilda tjänstepersoners intresse och engagemang.&lt;SPAN class="ft70"&gt;214&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Avsaknaden av ett nationellt mål gör att kommunerna upplever att nationella aktörer inte tar ansvar för kretsloppsfrågan, och en upplevd otydlighet och upplevda risker avskräcker många kommu- ner från att satsa på kretsloppsystem.&lt;SPAN class="ft84"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Det finns inget etablerat sätt att organisera ett kretslopps- system, och organisatoriska frågor är ofta en större utmaning än teknik eller övriga frågor.&lt;SPAN class="ft114"&gt;216 &lt;/SPAN&gt;Uppdelningen mellan avfall och va försvårar också arbetet med att skapa en organisation för kretslopp och hur ansvarsfördelningen för kretsloppsystemen ska se ut är en återkommande fråga.&lt;SPAN class="ft114"&gt;217,218 &lt;/SPAN&gt;I många fall saknas ett förvaltningsöver- gripande arbete vad gäller kretslopp av små avlopp, och den hel- hetssyn över frågan som krävs för att skapa ett kretsloppssystem saknas. Helhetssynen kan också försvåras av att olika funktioner är spridda på olika kommunala bolag, som ibland delas på flera kom- muner. I vissa fall har kommunen en gemensam miljömyndighet med några kommuner och gemensamt avfallsbolag med andra kom- muner. När avfalls- och &lt;NOBR&gt;va-funktioner&lt;/NOBR&gt; samlas i kommunala bolag kan det också innebära att kommunen saknar egen kompetens och upplevt eget mandat, medan bolagen inte arbetar med frågan om kommunen inte visar en tydlig viljeinriktning i frågan. Eftersom va- huvudmännen inte driver frågan om kretsloppssystem inom verksamhetsområdet för allmänt va, används inte de resurser i form&lt;/P&gt;
&lt;P class="p447 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;211&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Karlsson, J. &lt;/SPAN&gt;Kommuners inställning till krav på kretslopp för enskilda avlopp. &lt;SPAN class="ft112"&gt;Examensar- bete för Masterexamen Miljö och Hälsoskydd 30 hp. Lunds universitet. 2015&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;212&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Avfall Sverige, 2016. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Hållbart kretslopp av små avlopp&lt;/SPAN&gt;. Avfall Sverige Utveckling,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft76"&gt;rapport 2016:07.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;213&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Hjelmqvist, J., m.fl. Urban Water. Rapportserie nr 2012:1.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;214&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Karlsson, J. &lt;/SPAN&gt;Kommuners inställning till krav på kretslopp för enskilda avlopp&lt;SPAN class="ft112"&gt;. Examensar- bete för Masterexamen Miljö och Hälsoskydd 30 hp. Lunds universitet. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;215&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;216&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Kärrman m.fl. 2017; Richert, A., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik. Rapport 038. 2010.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;217&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Jönsson, H., m.fl&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;218&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Hållbart kretslopp av små avlopp&lt;/SPAN&gt;. Avfall Sverige Utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft23"&gt;Rapport 2016:07.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;122&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_123"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334123x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;av både kompetens och pengar som finns hos &lt;NOBR&gt;va-sidan&lt;/NOBR&gt; för att driva på utvecklingen av kretsloppssystem för avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft31"&gt;Anläggandet av kretsloppsanpassade avloppsanläggningar hind- ras främst av att tillsynsmyndigheterna är osäkra på tillämpningen av kretsloppskrav enligt 2 kap. 5 § miljöbalken och hur avvägningen om rimlighet enligt 2 kap. 7 § miljöbalken ska göras. Många kom- muner anser att tillsynsvägledningen om detta är otillräcklig. Miljö- inspektörer upplever också att ett hinder utgörs av att miljömyn- digheten saknar möjlighet att förespråka en viss tekniklösning. Fastighetsägaren hindras att välja kretsloppsanpassade avloppslös- ningar av flera anledningar. Okunskap hos avloppsentreprenörer och &lt;NOBR&gt;VVS-installatörer&lt;/NOBR&gt; gör att de avråder från kretsloppsanpassade tekniklösningar.&lt;SPAN class="ft114"&gt;219 &lt;/SPAN&gt;Standardiserade byggbeskrivningar saknas för urinsorterande vattentoaletter och vakuumtoaletter.&lt;SPAN class="ft114"&gt;220 &lt;/SPAN&gt;Det finns också ett relativt litet utbud av olika modeller av till exempel vakuum- toaletter jämfört med konventionella toaletter, vilket fastighetsägaren kan uppleva som ett hinder. Fastighetsägare har också ofta en stark önskan om vanlig vattentoalett.&lt;SPAN class="ft114"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p448 ft9"&gt;De styrmedel som finns tillgängliga vad gäller avfallstaxan til- lämpas inte och extra kostnad för hämtning av kretsloppsfraktioner är ett hinder för fastighetsägaren.&lt;SPAN class="ft84"&gt;222 &lt;/SPAN&gt;Även kommunikation som styrmedel är lågt utnyttjat i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Att genom olika åtgärder aktivt styra mot kretsloppssystem in- nebär ett nytt sätt att arbeta för de flesta kommuner, och det råder osäkerhet om formerna för samarbete. Att hitta lantbrukare som kan ta emot avloppsfraktionen har varit en utmaning i vissa kom- muner.&lt;SPAN class="ft84"&gt;223 &lt;/SPAN&gt;En återkommande fråga är vad som är en rimlig ersätt- ning till lantbrukaren som tar emot avloppsfraktionen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;224 &lt;/SPAN&gt;Utform- ningen av avtal mellan kommun och lantbrukaren är också en ny fråga som behöver lösas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;219&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Karlsson, J. &lt;/SPAN&gt;Kommuners inställning till krav på kretslopp för enskilda avlopp&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Examens- arbete för Masterexamen Miljö och Hälsoskydd. Lunds universitet. 2015&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;220&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;221&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Törngren, D., Olivebrant, J. &lt;/SPAN&gt;Näring från enskilda avlopp i kretslopp &lt;NOBR&gt;–Hinder,&lt;/NOBR&gt; möjligheter och framtidsutsikter. &lt;NOBR&gt;-En&lt;/NOBR&gt; intervjustudie på kommunnivå i Östergötlands län&lt;SPAN class="ft87"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;C-uppsats&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; från Miljövetarprogrammet, Linköpings universitet. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;222&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;223&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Kärrman et al, 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;224&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Avfall Sverige. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Hållbart kretslopp av små avlopp. &lt;/SPAN&gt;Avfall Sverige Utveckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Rapport 2016:07.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;123&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_124"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334124x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;För att hygienisera avloppsfraktionen behöver ofta en ny be- handlingsanläggning byggas, som kräver ny kunskap om såväl teknik som former för ansvar, ägande och drift. Eftersom det inte finns någon möjlighet att ta ut anläggningsavgift i avfallstaxan måste anläggningen finansieras av hämtningsavgifterna eller bidrag och finansieringen är därför ofta en kritisk fråga.&lt;SPAN class="ft70"&gt;225 &lt;/SPAN&gt;Potentialen för synergier med insamling, behandling och återvinning/kretslopp av matavfall utnyttjas inte.&lt;SPAN class="ft70"&gt;226 &lt;/SPAN&gt;Det kan också vara en utmaning att säkra systemets långsiktighet, eftersom behandling och spridning av av- loppsfraktioner ofta sköts av en enskild lantbrukare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;För lantbruket är den avgörande frågan möjligheten att få av- sättning för avloppsgödslade grödor. Otydligt regelverk kan skapa osäkerhet. Förlorade bidrag kan ge stora konsekvenser och regel- verket för detta kan behöva tydliggöras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Dagvattenhantering i ett förändrat klimat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Samhället står inför en stor utmaning när klimatförändringarna leder till ökade kraftiga regn, skyfall. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut definierar skyfall som ett regn med regn- volym om minst 50 mm/timme eller 1 mm/minut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;De ökade regnmängderna inom ett kort tidsintervall kan leda till särskilda problem i områden där stora markytor har hårdgjorts. I dessa områden infiltreras inte regnvattnet i marken på ett naturligt sätt. Vattentjänstlagen omfattar omhändertagande av dagvatten inom samlad bebyggelse vilket innebär att va- huvudmannen har ett visst ansvar för omhändertagandet genom att bortleda dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Stora översvämningar på grund av häftiga regn, till exempel i Malmö 2014, har visat att bebyggelsen i många städer och tätorter inte klarar framtida skyfall. Kommunerna kan komma att behöva göra stora investeringar för att förebygga framtida skador från skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Det finns i dagsläget ingen standard eller krav för hur kraftiga skyfall en ort ska kunna hantera utan det är upp till varje kommun&lt;/P&gt;
&lt;P class="p199 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;225&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Lindqvist, J., Larfeldt Alvén, A. &lt;/SPAN&gt;Juridisk utredning av frågor rörande hantering av matavfall och klosettvatten i projekt MACRO&lt;SPAN class="ft79"&gt;. Rättsutredning. Agnes advokatbyrå. 21 september 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;226&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Jönsson, H., m.fl. Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;124&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_125"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334125x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;att besluta. Olika kommuner har kommit olika långt i sitt arbete med klimatanpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;Svensk Försäkring gör varje år en kommunranking som tittar på hur kommunerna arbetar strategiskt med klimatanpassningsåtgär- der.&lt;SPAN class="ft72"&gt;227 &lt;/SPAN&gt;Undersökningen visar att de stora kommunerna ofta har kommit längre i klimatanpassningsarbetet jämfört med de små och medelstora kommunerna. Nästan alla kommuner tror att de kom- mer att påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändel- ser såsom ökad nederbörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Olika styrdokument&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Det finns olika typer av styrdokument som kommunerna kan arbeta med när det gäller klimatanpassningsåtgärder. Ett sådant dokument är dagvattenpolicy. Dessa policys beskriver problema- tiken kring dagvattnets kvalitet och hur &lt;NOBR&gt;dagvatten-frågorna&lt;/NOBR&gt; kan integreras i planering och utveckling av staden. Dagvattenpolicyn tas oftast fram av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp och får på så sätt en bred förankring inom kommunen. I dessa definieras ansvar mellan kommunen, fastighetsägarna, &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och andra aktörer. Dagvattenpolicyn ger därmed vägledning till en motiverad kapacitet för &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; avseende anpassnings- åtgärder för att hantera skyfall och större regn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-plan&lt;/NOBR&gt; är ett annat styrdokument i den kommunala planering- en. &lt;NOBR&gt;Va-planen&lt;/NOBR&gt; innefattar planering för vattenförsörjning och bort- ledning av spillvatten och dagvatten. Genom &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; ges rikt- linjer för investeringar och anpassningar som motiveras som en nödvändig kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft34"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i sin vägledning för skyfallskartering angett att kommunerna behöver ha en &lt;SPAN class="ft62"&gt;strukturplan för vatten &lt;/SPAN&gt;innan de kan ta fram en åtgärdsplan över vilka åtgärder som ska vidtas.&lt;SPAN class="ft134"&gt;228 &lt;/SPAN&gt;En strukturplan för vatten be- skriver hur skyfall kan hanteras ur ett avrinningsområdesperspek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;227&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Thörn, P., Matschke Ekholm, H., Nilsson, Å. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Klimatanpassning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;2017-så&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt; långt har kom- munerna kommit. Enkätundersökning och kommunrankning. &lt;/SPAN&gt;IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p450 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;228&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft138"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vägledning för skyfallskartering. Tips för genomförande och exempel på användning&lt;/SPAN&gt;. 2017&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;125&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_126"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;tiv. Strukturplanen visar var olika typåtgärder som magasinering och avledning behöver genomföras. Det kan handla om att man hindrar vattnet från att nå sårbara områden med hjälp av fysiska barriärer eller identifierar vilka vägar som kan fungera som avrin- ningsvägar. Strukturplanen kan användas som underlag till översikts- och detaljplaner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Ytterligare ett styrdokument där kommunens strategi för över- svämningssäkring formuleras är en klimatanpassningsplan. Samtliga länsstyrelser har tagit fram handlingsplaner för klimatanpassning. I dessa föreslås att kommunerna ska verka för att bygga upp eller vidareutveckla en tvärsektoriell organisation för att arbeta struktu- rerat med klimatanpassningsfrågan och verka för att klimatanpass- ningsperspektivet genomsyrar den kommunala verksamheten. Kli- matanpassningsplaner är dock inte särskilt vanligt förekommande. Det är bara ett fåtal kommuner som har antagit en sådan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Exemplet Malmö&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Malmö kommun har efter att ha drabbats av ett skyfall 2014 kom- mit långt i sitt arbete med planering för att staden ska kunna han- tera stora regnmängder. Malmö kommun har gjort planen &lt;SPAN class="ft30"&gt;Plan för Malmös vatten&lt;/SPAN&gt;. Planens strategi och planeringsriktlinjer har integre- rats i översiktsplanen i samband med att denna reviderats. Som en del av &lt;SPAN class="ft30"&gt;Plan för Malmös vatten &lt;/SPAN&gt;finns en skyfallsplan. Skyfallsplanen utgår från de strategier som fastställts i &lt;SPAN class="ft30"&gt;Plan för Malmös vatten &lt;/SPAN&gt;och beskriver hur samhället ska förberedas för att hantera regn som är kraftigare än vad dagvattensystemet kan hantera. Skyfallsplanen ska kompletteras med en handlingsplan. Handlingsplanen är inriktad på ombyggnadsåtgärder för att förverkliga målen i skyfallsplanen. Därutöver håller kommunen på att ta fram en dagvattenplan. Även den ska vara en del av &lt;SPAN class="ft30"&gt;Plan för Malmös vatten&lt;/SPAN&gt;. Dagvattenplanen ska behandla de regnmängder som dagvattensystemet ska kunna han- tera. Senast år 2045 ska skyfallsplaneringen ha lett till att hela Malmö kan hantera ett &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; regn med minimala materiella och personella skador samt med ett minimum av störningar som följd.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;126&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_127"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334127x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Åtgärder för anpassning av dagvattenhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Klimatanpassningsutredningen hade som ett av sina deluppdrag att se över frågan om en långsiktigt hållbar dagvattenhantering. I denna del kom utredningen bland annat fram till att det finns flera definitioner av dagvatten men att det saknas skäl att definiera begreppet dagvatten i författning.&lt;SPAN class="ft114"&gt;229 &lt;/SPAN&gt;De ökande regnmängder och även de oftare förekommande extrema regnen kommer att innebära stor belastning på dagvattensystemen. För att lyckas med hållbar dagvattenhantering behöver hela samhällsplaneringen inkluderas. Det krävs både anpassningar och satsningar på de befintliga syste- men men även planering av blivande bebyggelse. Det kan göras genom att planera hur byggnader placeras höjdmässigt i förhållande till gator, avrinningsytor som kan översvämmas och öppna dagvat- tensystem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen analyserat kun- skapsläget kring dagvattenproblematiken.&lt;SPAN class="ft84"&gt;230 &lt;/SPAN&gt;I redovisningen av regeringsuppdraget pekar Naturvårdsverket ut flera problemom- råden som till exempel samhällsplanering och lagstiftning. Natur- vårdsverket föreslog att det i en utredning skulle göras en översyn av regleringen som berör dagvatten med syfte att förtydliga, samla och utveckla.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Som Naturvårdsverket pekade på utgör samhällsplaneringen ett problem vad avser dagvattenfrågan. Det är nödvändigt att dagvat- tenhanteringen kommer in tidigt i planeringsprocessen. Förutsätt- ningar för avledning och rening av dagvatten ska finnas med redan vid utformning av bebyggelse. Kommunerna och &lt;NOBR&gt;va-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; behöver därför hitta en gemensam hållning till hur de ska planera för en dagvattenhantering som ska fungera i ett framtida förändrat klimat. Vid planering av nya områden har kommunerna stora möj- ligheter att göra rätt för början eftersom kommunen har kontroll över planerings- och byggprocessen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft34"&gt;I befintliga områden är utmaningen större eftersom där redan finns infrastruktur på plats. Ändringar av dimensioner på befintliga ledningar, ökade grönytor eller tillkommande infrastruktur kan kräva stora ingrepp med tillhörande stora kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;229&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;SOU 2017:42. Klimatanpassningsutredningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Vem har ansvaret?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;230&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Redovisning av regeringsuppdrag. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2017-09-25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;127&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_128"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Utöver anläggningstekniska åtgärder på dagvattensystemet finns flera andra anpassningsåtgärder som kan vidtas i förebyggande syfte, för att minska uppkomsten av dagvatten och för att minska risken för skador från översvämningar. Den del av dagvattenavrin- ningen som inte ryms i dagvattensystemet måste fördröjas eller avledas på ytor vid sidan av dagvattensystemet. Åtgärdsalternativ kan tas fram genom att simulera ytavrinning i bebyggelsen i kom- bination med dagvattensystemets kapacitet. Exempel på anpass- ningsåtgärder som kan vidtas utanför dagvattensystemet är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att planera och höjdsätta ny bebyggelse så att byggnader, vägar och annan viktig infrastruktur inte översvämmas vid kraftigt regn&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p453 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att vara restriktiv med bebyggelse i områden utan avledning genom självfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att vara restriktiv med bebyggelse i områden som riskerar att översvämmas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att planera för ytlig avrinning av dagvatten utanför dagvatten- systemet, så kallade sekundära avrinningsvägar när dagvatten- systemet är överbelastat&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att planera för, eller i befintlig bebyggelse bygga om, ytor där vatten kan samlas i samband med kraftiga regn, så kallade över- svämningsytor. Översvämningsytor kan till exempel vara ned- sänkta gatusektioner, idrottsplatser och parkytor.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p454 ft8"&gt;Dessa lösningar kan ofta styras genom den kommunala planeringen. Öppna dagvattenanläggningar kan utformas som exempelvis&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft9"&gt;svackdiken, infiltrationsstråk, dagvattendammar och regnbäddar. Vilket alternativ som är lämpligast beror på vad som ska åstad- kommas och vem som ansvarar för åtgärden. Öppna anläggningar kan anläggas;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;nära källan, längs vägen (trög avrinning) eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;end-of-pipe&lt;/NOBR&gt; (sam- lad fördröjning)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;på kvartersmark eller allmän platsmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;innan eller efter förbindelsepunkt till den allmänna dagvattenan- läggningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;128&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_129"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334129x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p455 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;utformad med olika funktioner så som rening och/eller fördröj- ning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;dimensionerad för olika stora regn, för hantering av mindre regn eller upp till extrema regn och skyfall.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Rådighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;Rådighet kan innebära dels rådighet över samhällsplanering och dels rådighet över mark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;När det gäller samhällsplaneringen så har kommunen full rådighet över denna. I många kommuner är den kommunala förvaltningen också &lt;NOBR&gt;va-huvudman.&lt;/NOBR&gt; I en del kommuner där &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; är ett kommunalt bolag deltar &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; i planeringen av ny be- byggelse och kan då påverka utformningen av dagvattenhanteringen med till exempel öppna lösningar. I kommuner där &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; inte deltar i samhällsplaneringen kan &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; uppleva detta som ett stort problem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;För att få till stånd öppna lösningar för dagvattenhantering krävs tillgång till markyta, men i vattentjänstlagen finns ingen reglering som ger förutsättningar för den markåtkomst som be- hövs. En &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; kan genom ledningsrätt få rådighet över mark för att anordna vatten- och avloppsledningar. Ledningsrätt- slagen gäller för vatten- och avloppsledningar som ingår i en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;SPAN class="ft84"&gt;231&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; &lt;/SPAN&gt;Diken, kanaler eller andra öppna dagvattenanlägg- ningar faller utanför ledningsbegreppet och ledningsrätt kan inte ges för sådana anläggningar även om de används för att leda bort vatten. Detta innebär svårigheter att anlägga öppna dagvattenan- läggningar i befintlig bebyggelse på mark som kommunen inte har rådighet över.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;Det är dock stor skillnad mellan olika kommuner. Vissa kom- muner äger mycket mark och får på det sättet möjlighet att vidta åtgärder i befintlig bebyggelse. Andra kommuner äger väldigt lite mark och har ibland inte ens huvudmannaskap över vägar och all- män platsmark förutom i delar av centralorten. I dessa kommuner försvåras möjligheten att vidta klimatanpassningsåtgärder och fram- för allt anläggandet av öppna dagvattenlösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p457 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;231 &lt;/SPAN&gt;2 § ledningsrättslag (1973:1144).&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;129&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_130"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334130x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Dagvattenhanteringen berör flera aktörer utan att någon ensam har rådighet över helheten. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; är en central aktör och inom kommunens organisation har olika förvaltningar ansvar och intressen som skiljer sig från varandra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Dagvattenhanteringen berör även andra aktörer så som privata fastighetsägare, tillsynsmyndigheter, vägsamfälligheter, Trafikver- ket och dikningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Kommunens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kommunen har ett ansvar enligt plan- och bygglagen att hantera dagvattenfrågor vid sin översikts- och detaljplaneläggning. Över- siktsplanen ska ge vägledning för beslut om utveckling av bebyg- gelsen och i den ska kommunen bedöma lämpligheten av markan- vändningen genom att beakta bland annat vattenförhållanden och risk för översvämning. I en detaljplan ska hanteringen av dagvatten säkerställas och skyddsåtgärder för att motverka översvämningar ska anges vid behov. Vid planering ska hela avrinningsområdet beaktas och inte bara planområdet eftersom kringliggande fastig- heter kan påverkas. I den tillsynsvägledning till länsstyrelserna som Boverket har tagit fram sägs bland annat om skyfall att som ett minimum bör ny sammanhållen bebyggelse och bebyggelse med sam- hällsviktig verksamhet planläggas så att den årliga sannolikheten för att bebyggelse tar skada vid översvämning är mindre än 1/100.&lt;SPAN class="ft70"&gt;232&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Kommunen ska besluta om verksamhetsområde för vattentjäns- ter om det behöver ordnas i ett större sammanhang till skydd för människors hälsa eller miljön.&lt;SPAN class="ft84"&gt;233 &lt;/SPAN&gt;Skyldigheten omfattar även dag- vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Kommunen har enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ansvar för beredskapsplanering. Kraven omfattar risk- och sårbar- hetsanalyser och förebyggande verksamheter. Skyfall och regn med hög återkomsttid, till exempel ett &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; regn, kan vara en sådan risk som kommunens beredskapsplanering ska omfatta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;232&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Boverket. &lt;/SPAN&gt;Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker&lt;SPAN class="ft76"&gt;. Rapport 2018:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;233&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;130&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_131"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334131x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="tx1"&gt;&lt;SPAN class="ft139"&gt;235, 236&lt;/SPAN&gt;&lt;/DIV&gt;

&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Kommunen har enligt kommunallagen (2017:725) ett generellt ansvar för det som anses vara ”angelägenheter av allmänt intresse”.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft9"&gt;Detta innebär att kommunen har möjlighet och bör arbeta före- byggande för att skydda områden från skador i samband med sky- fall, under förutsättning att ingen enskild gynnas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har ett ansvar för att ordna de ledningar och andra anläggningar som behövs för rening och bortledande av dag- vatten och för att dagvattenanläggningen tillgodoser skäliga an- språk på säkerhet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;234 &lt;/SPAN&gt;Vattentjänstlagen ställer inga absoluta krav på nivå av säkerhet utan Svenskt Vattens publikation gällande dimen- sionering har godtagits som branschpraxis och har också i rättsfall tolkats motsvara skäliga anspråk på säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; kan bli skadeståndsskyldig om skyldigheterna enligt 13 § åsidosätts, det vill säga om anläggningen inte uppfyller skäliga anspråk på säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;237&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Vattentjänstlagen innehåller inte några föreskrifter om själva ut- formningen av dagvattenanläggningen utan det ges möjlighet att välja den lösning som från ekonomisk och teknisk synpunkt fram- står som lämpligast.&lt;SPAN class="ft84"&gt;238 &lt;/SPAN&gt;Detta innebär att vattentjänstlagen ger möjlighet för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att anlägga öppna dagvattensystem i de fall den lösningen är den mest hållbara.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar när det gäller dricksvattenförsörjning och hushållsspillvatten är väl definierat i både lag och praxis. Någon motsvarande kvantitativ eller kvalitativ begränsning av va- huvudmannens ansvar för dagvattentjänster finns inte i dag. I en rapport på området kom författarna fram till att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; inte är skyldig att ta emot dagvatten som avleds från hårdgjord yta som överstiger det normala, det vill säga normaldagvatten.&lt;SPAN class="ft72"&gt;239 &lt;/SPAN&gt;I rap- porten konstaterades det vidare att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; inte heller är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;234&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;13 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;235&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Svenskt Vatten P110. &lt;/SPAN&gt;Avledning av &lt;NOBR&gt;dag-,&lt;/NOBR&gt; drän- och spillvatten&lt;SPAN class="ft76"&gt;. 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;236&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Se till exempel NJA 1991 s. 580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;237&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;45 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;238&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Vattenöverdomstolens dom DTVa 7/92.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;239&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Hjelmqvist, J, Sjögren, E, Blecken, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;G-T,&lt;/NOBR&gt; Österlund, H, Rydberg, A, Hassel, A. &lt;SPAN class="ft80"&gt;Att defini- era normaldagvatten: förslag och resonemang&lt;/SPAN&gt;. Svenskt Vatten Utveckling. Rapport 2017:12.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;131&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_132"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;skyldig att ta emot dagvatten vars kvalitet inte i oväsentlig mån avviker från normaldagvatten. För dagvatten med kvalitet eller kvantitet som överstiger det som anses normalt ska abonnenten utforma anläggningar för att i erforderlig mån kunna fördröja och rena dagvattnet före utsläpp till det allmänna dagvattensystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Det finns dock många svårigheter för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att ut- forma och ställa krav utifrån normaldagvatten. Det saknas ex- empelvis data för att i dag kunna definiera både normal kvalitet och kvantitet. Att dagvattnets innehåll varierar så mycket i tid och rum medför också svårigheter med att finna en definition av vad som är en normal kvalitet inom en användbar felmarginal. Vad som är normalt kan också komma att förändras med tiden. Andelen hård- gjord yta ökar vilket i kombination med förväntade effekter av klimatförändringarna leder till att större avrinning blir det normala.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Fastighetsägarens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft31"&gt;En fastighetsägare kan vara en enskild person eller en juridisk person. En fastighetsägare är ansvarig för avvattningen på sin fastighet. Inom ett verksamhetsområde kan fastighetsägaren för- vänta sig att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; dagvattensystem avleder dagvattnet upp till en skälig nivå av säkerhet. För regn utöver den nivå va- huvudmannen är skyldig att avleda och för fastigheter som inte ligger inom ett verksamhetsområde för dagvatten, kan det generellt inte utkrävas något ansvar från kommunen eller &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen.&lt;/NOBR&gt; Det är fastighetsägarens ansvar att vidta åtgärder på fastigheten för att undvika skador. Det finns många åtgärder som fastighetsägare själv kan vidta för att förebygga skador. En relativt enkel anpass- ningsåtgärd är installation av baktrycksventiler i fastigheten. Venti- lerna minskar risken för översvämning till följd av att vatten tränger upp ur avloppet. Till andra åtgärder hör att underlätta av- rinning på tomtmark till exempel genom att undvika större områden med hård markbeläggning såsom asfalt och gatsten. Möjlighet till ma- gasinering av regnvatten på mark kan även vara en dellösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft13"&gt;En fastighetsägare är enligt jordabalken ansvarig för vad denne gör på sin fastighet. Utförs åtgärder som påverkar en grannfastig- het negativt, till exempel ökat eller förändrat &lt;NOBR&gt;dagvatten-flöde&lt;/NOBR&gt; från fastigheten, så har den som genomfört åtgärden ansvaret för att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;132&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_133"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334133x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;vidta skäliga skyddsåtgärder. Fastighetsägaren är även i relation till &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; enligt vattentjänstlagen ansvarig för att dag- vattnet är kopplat till rätt ledning. I ansvaret ingår även att se till att anläggningen fram till förbindelsepunkten fungerar som den ska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;Fastighetsägaren har även ett ansvar enligt plan- och bygglagen och Boverkets byggregler vid markarbeten. Markarbeten kan ändra dagvattenflödet från fastigheten. Marklov krävs för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjd- läget inom en tomt.&lt;SPAN class="ft72"&gt;240 &lt;/SPAN&gt;Om schaktning, fyllning, pålning, spräng- ning eller andra markarbeten kan komma att påverka ledningar i mark eller andra anläggningar under mark negativt ska skaderisker- na förebyggas.&lt;SPAN class="ft72"&gt;241 &lt;/SPAN&gt;Vidare har regeringen lagt fram ett förslag om att det ska krävas marklov, om kommunen har bestämt det i detalj- planen, för markåtgärder som kan försämra markens genomsläpp- lighet.&lt;SPAN class="ft72"&gt;242&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Verksamhetsutövarens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Den som ansvarar för en dagvattenanläggning är verksamhetsut- övare och har ansvar för egenkontroll av anläggningens funktion och för att utsläppet uppfyller gällande krav på rening. För den allmänna dagvattenanläggningen är &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; verksamhets- utövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Dagvatten inom detaljplanelagt område ska enligt miljöbalken avledas och renas eller tas om hand så att olägenheter inte uppstår eller att miljökvalitetsnormerna för vatten inte kan uppnås. För att nå detta syfte ska lämpliga avloppsanordningar anordnas så att er- forderlig rening eller fördröjning uppnås. En verksamhetsutövare kan även behöva vidta åtgärder för att undvika miljöskador som kan uppstå till följd av översvämningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p459 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;240&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;9 kap. 11 § plan- och bygglagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;241&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;2:4 Boverkets byggregler.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;242&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Regeringens proposition 2017/18:163. &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för klimatanpassning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;133&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_134"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334134x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Väghållarens ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vem som har ansvaret för vägar beror på vad det är för typ av väg. Ansvaret för allmänna vägar regleras ien (1971:948). Väghållare för allmänna vägar kan antingen vara staten genom Trafikverket eller en kommun.&lt;SPAN class="ft70"&gt;243 &lt;/SPAN&gt;Kommunen är som huvudregel ansvarig för allmän platsmark vilket innefattar gator i kommunen (kommunalt huvud- mannaskap) men kommunen kan i detaljplan bestämma att huvud- mannaskapet i stället ska vara enskilt.&lt;SPAN class="ft70"&gt;244 &lt;/SPAN&gt;Ansvaret för enskilda vägar regleras i anläggningslagen och i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter om det är fråga om sådana vägar som är inrättade som eller ska anses som gemensamhetsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Ansvaret omfattar dels hantering av vatten från själva vägen dels vatten från uppströms liggande mark vars flöde skärs av eller på något sätt påverkas av vägen. Det är vägens ägare som normalt är skyldig att leda vatten genom vägen från uppströms liggande mark. Vägens ägare har också underhållsansvaret för sidotrummor genom utfarter och anslutningar till andra vägar i det fall trumman ligger i vägdiket och inom vägområdet. Ägaren av marken där trumman ligger bekostar trumman. Därefter tar väghållaren över underhållet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; skyldighet omfattar inte vägdiken, rännste- nar, rännstensbrunnar eller ledningar som förbinder rännstens- brunnar med en allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;245&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Försäkringsbolagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Försäkringsbolagen har inget formellt ansvar för klimatanpassning men spelar en viktig roll eftersom de hanterar skador som uppstår och ersätter drabbade försäkringstagare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;En hemförsäkring eller villaförsäkring består av flera olika delar. En av dem är naturskadeskydd som täcker skador från till exempel översvämningar. Den premie som försäkringstagaren betalar till försäkringsbolaget bestäms utifrån alla delarna i försäkringen. Pre- mien baseras utifrån ett historiskt underlag det vill säga hur stora&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;243&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;5 § väglagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;244&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;4 kap. 33 § och 6 kap. 21 § plan- och bygglagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;245&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;13 § andra stycket vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;134&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_135"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334135x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;skador har försäkringskollektivet drabbats av och inte vilka skador kommer att drabba försäkringskollektivet i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft9"&gt;Försäkringsavtal är ett ettårigt avtal mellan försäkringstagare och försäkringsbolag. När försäkringsperioden löper ut är det tillå- tet för både försäkringstagaren och försäkringsbolaget att dra sig ur avtalsförbindelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Svensk Försäkring har beräknat att de naturskaderelaterade vat- tenskadorna kostar de svenska försäkringsbolagen minst 300 miljo- ner kronor årligen. Enligt en rapport från Svenska Miljöinstitutet utgör baktrycksskador &lt;NOBR&gt;70–80&lt;/NOBR&gt; procent av alla översvämningsska- dor.&lt;SPAN class="ft70"&gt;246 &lt;/SPAN&gt;Baktrycksskador uppstår då vatten tränger in genom fastig- hetens avloppsenheter på grund av uppdämning av vatten i avlopps- systemet. Uppdämningen kan orsakas av tillfällig kapacitetsbrist i det allmänna avloppssystemet på grund av kraftig nederbörd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Vid en översvämningsskada reglerar försäkringsbolaget alla kost- nader. Efter att ersättning har betalats ut bedömer försäkringsbolaget om bolaget via regress kan göra anspråk på ekonomisk ersättning från &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; för de inträffade skadorna. Om skadan beror på en brist i &lt;NOBR&gt;va-systemet&lt;/NOBR&gt; riktar försäkringsbolaget en regresstalan mot va- huvudmannen. Självrisken som fastighetsägaren får betala uppgår i regel till cirka 10 000 kronor. Det beloppet kan fastighetsägaren sedan kräva av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; om översvämningsskadan orsakades av brister i &lt;NOBR&gt;va-systemet.&lt;/NOBR&gt; Orsakades skadan inte av brister i &lt;NOBR&gt;va-systemet&lt;/NOBR&gt; får fastighetsägaren stå för den kostnaden själv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Återkomsttider&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Återkomsttid är ett begrepp som används för att beskriva hur pass vanlig eller ovanligt en händelse är. Återkomsttid är ett mått på hur ofta förekomsten av extrema naturliga händelser kan förväntas. Med en händelses återkomsttid menas att händelsen i genomsnitt inträffar eller överträffas en gång under denna tid. Ett värde som har en återkomsttid på 100 år uppnås eller överträffas i genomsnitt en gång per 100 år. Återkomsttider beräknas statistiskt och vanligen utifrån de högsta värdena för varje år. Värdena antas vara oberoende och följa&lt;/P&gt;
&lt;P class="p461 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;246 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Olshammar, M, Baresel, C. &lt;/SPAN&gt;Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet – erfaren- heter, regler, hantering och tekniska lösningar. &lt;SPAN class="ft23"&gt;IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring. Rapport: B2029. mars 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;135&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_136"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334136x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft8"&gt;samma sannolikhetsfördelning. Vid statistisk återkomsttidsanalys kan i princip återkomsttider över 100 år beräknas. Det är dock mycket ovanligt att ha tillgång till så långa mätserier. Eftersom återkomsttider beräknas på uppmätta data förutses ett beteende som, över tid, är likartat. Om klimatet blir alltmer nederbördsrikt ändras det statistiska underlaget så att en ovanligt nederbördsrik händelse i det torrare klimatet blir mindre ovanlig i det blötare klimatet. Eftersom klimatet nu är i förändring går det inte att baserat på äldre mätdata bedöma återkomsttider i framtiden. För detta behövs analyser av klimat- scenarier som beskriver det framtida klimatet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;247&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Skäliga anspråk på säkerhet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Vattentjänstlagen innehåller vissa allmänna bestämmelser om hur en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; ska ordnas och drivas utan att definiera några absoluta kravnivåer. Svenskt Vatten har i sina branschrikt- linjer rekommenderade minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av system. Dessa har i praxis ansetts motsvara skä- liga anspråk på säkerhet. I nuvarande branschriktlinjer ligger mini- mikrav för återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dag- vattensystem vid &lt;NOBR&gt;10-års&lt;/NOBR&gt; återkomsttid för gles bostadsbebyggelse, &lt;NOBR&gt;20-års&lt;/NOBR&gt; för tät bostadsbebyggelse och &lt;NOBR&gt;30-års&lt;/NOBR&gt; för centrum och affärs- områden. De angivna återkomsttiderna är enbart minimikrav och det står därmed &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; fritt att dimensionera dagvatten- systemet, eller delar av det, med högre dimension. &lt;SPAN class="ft70"&gt;248&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;För att åtgärderna ska kunna finansieras genom &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; krävs att åtgärderna är att anse som nödvändiga. I de fall åtgärderna inte kan anses som nödvändiga utgör vattentjänstlagen inget hinder för kommunen att skattefinansiera sin &lt;NOBR&gt;va-verksamhet.&lt;/NOBR&gt; Klimatanpass- ningsutredningen kom fram till att avgiftsfinansiering inte kan an- ses möjlig för investeringar avseende dagvattenhanteringen som skulle ge anläggningen en kraftig ”överkapacitet” i förhållande till &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; skyldigheter att tillgodose skäliga anspråk på säkerhet i förhållande till risken för översvämning.&lt;SPAN class="ft70"&gt;249 &lt;/SPAN&gt;Men exakt var denna gräns går får enligt Klimatanpassningsutredningen antas vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p345 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;247&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SMHI:s hemsida www.smhi.se/kunskapsbanken/aterkomsttider (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;248&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Svenskt Vatten P110. &lt;/SPAN&gt;Avledning av &lt;NOBR&gt;dag-,&lt;/NOBR&gt; drän- och spillvatten&lt;SPAN class="ft76"&gt;. 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;249&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;SOU 2017:42. Klimatanpassningsutredningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Vem har ansvaret?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;136&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_137"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334137x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;beroende av en mängd olika förhållanden som är olika för varje specifikt område. Det råder därmed en osäkerhet kring hur mycket &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; kan ”ta i” och när överkapacitet har uppstått.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Som framgår ovan finns det ingen utpekad ansvarig aktör för att samordna eller ordna anpassningsåtgärder för regn med återkomst- tid från det som bedöms vara skälig nivå av säkerhet, upp till de nivåer kommuner är skyldiga att ha kris och beredskapsplanering för. För att dessa anpassningsåtgärder ska vidtas krävs därför i dag en gemensam målbild och interna överenskommelser inom kom- munen avseende planering, genomförande, drift och skötsel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Va-taxa&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; för dagvatten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft9"&gt;Det är möjligt att låta &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; finansiera åtgärder för att hantera större dagvattenflöden under förutsättning att det kan anses vara en nödvändig kostnad för att den allmänna anläggningen ska upp- fylla sitt ändamål och uppfylla skäliga anspråk på säkerhet. Va- taxan gäller inom det geografiska område där vattentjänsten levere- ras, verksamhetsområdet. Det är kommunfullmäktige som beslutar om verksamhetsområdet, finansiering och taxa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Vattentjänster för dagvatten delas upp i två typer, dels tjänsten avledning från kvartersmark (&lt;SPAN class="ft30"&gt;dagvatten fastighet&lt;/SPAN&gt;) och dels avledning från allmän platsmark (&lt;SPAN class="ft30"&gt;dagvatten gata&lt;/SPAN&gt;). För allmän platsmark finns det två typer av avgiftsskyldiga, dels fastighetsägarna och dels den som är allmän platsmarkshållare. För avgiftsskyldighet behöver inte en förbindelsepunkt ha upprättats för dagvattentjänsten. Avgifts- skyldigheten ges av att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har ordnat en anläggning och att den är i funktion. Avgifter för &lt;SPAN class="ft30"&gt;dagvatten gata &lt;/SPAN&gt;får inte över- skrida det som behövs för att täcka kostnaderna för den vatten- tjänsten.&lt;SPAN class="ft70"&gt;250 &lt;/SPAN&gt;Detta ställer krav på att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ska kunna visa vad just den vattentjänsten kostar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft34"&gt;Fördelningen av kostnaden för &lt;SPAN class="ft62"&gt;dagvatten gata &lt;/SPAN&gt;mellan fastighets- ägare och allmän platsmarkshållare ska ske enligt vad som är skäligt med hänsyn till den berörda allmänna platsmarkens omfattning och fastighetsägarnas nytta av vattentjänsten.&lt;SPAN class="ft134"&gt;251&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p463 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;250&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;30 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;251&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;31 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;137&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_138"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334138x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Hantering av dagvattenavgifter i &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; i dag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kommunerna får enligt vattentjänstlagen meddela föreskrifter om taxan där avgifternas belopp och hur avgifterna ska beräknas ska framgå. Taxan gäller endast inom verksamhetsområdet för vatten- tjänsten. Avgiftsskyldigheten är reglerad så att antingen har man tjänsten eller så har man den inte. Det är stor skillnad mellan olika kommuner. I en tätbefolkad kommun som Stockholm omfattar verk- samhetsområdet hela kommunen och alla vattentjänster. I en geo- grafiskt stor kommun är det i stället långt ifrån all mark och bebyg- gelse som omfattas och olika delar av kommunen kan ha olika tjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Avgifter får endast tas ut från taxekollektivet så att de täcker de nödvändiga kostnader som krävs för att driva och ordna den all- männa anläggningen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;252 &lt;/SPAN&gt;Huvudprincipen för vad som avses med nödvändiga kostnader är att avgifterna ska bekosta sådant som kommer hela &lt;NOBR&gt;va-kollektivet&lt;/NOBR&gt; till godo.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Kostnaderna ska fördelas på de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist. Det finns krav på att &lt;NOBR&gt;va-verksamheten&lt;/NOBR&gt; bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkning redovisas särskilt.&lt;SPAN class="ft72"&gt;253 &lt;/SPAN&gt;För att kunna fördela rätt kost- nader via &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; till &lt;NOBR&gt;va-kollektivet,&lt;/NOBR&gt; måste kostnaden för varje vattentjänst identifieras och avgift beräknas. Det är också nödvän- digt att särskilja vilka kunder som ska betala dagvattenavgift det vill säga ligger inom verksamhetsområdet och om det finns en anlägg- ning i funktion för dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det förekommer i praktiken fyra olika sätt att finansiera årliga kostnader för den allmänna dagvattenhanteringen: &lt;SPAN class="ft84"&gt;254&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;Genom uttag av brukningsavgifter för ändamålet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;dagvatten gata &lt;/SPAN&gt;av fastighetsägare samt av Trafikverket och den som underhåller kommunala allmänna platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p395 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft141"&gt;Genom ett kommunalskattefinansierat tillskott direkt till va- verksamhetens budget, det vill säga att det finns ett intäktsslag i form av skattetillskott som täcker &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-verksamhetens&lt;/NOBR&gt; kostnad för bortledning av vatten från gator och andra allmänna platser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p333 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;252&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;30 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;253&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;50 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;254&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Eklund, M. &lt;/SPAN&gt;Regnpengen – &lt;NOBR&gt;VA-taxa&lt;/NOBR&gt; med dagvattenavgift som styr mot hållbar dagvatten- hantering&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Svenskt Vatten Utveckling. Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2017-17,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; s. 51.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;138&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_139"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334139x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p464 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft142"&gt;Genom uttag av brukningsavgifter för ändamålet &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft51"&gt;dagvatten fas- tighet &lt;/SPAN&gt;av kommunen såsom ägare av de fastigheter där de all- männa platser ligger som nyttjar den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Denna finansieringsmetod är inte att rekommendera eftersom den innebär att kommunen blir avgiftspliktig för hela kostnaden för bortledning av vatten från alla gator och vägar, såväl från lokalgator som från de av Trafikverkets vägar som ligger på fastigheter som ägs av kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p465 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft123"&gt;Genom uttag av för hög brukningsavgift för något eller flera av ändamålen &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft62"&gt;dagvatten fastighet&lt;/SPAN&gt;, spillvatten och vatten, så att de avgifterna täcker &lt;NOBR&gt;va-verksamhetens&lt;/NOBR&gt; kostnad för bortledning av vatten från gator och andra allmänna platser. Denna finansie- ringsmetod strider dock mot 30 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p466 ft8"&gt;En allmän förutsättning för &lt;NOBR&gt;va-verksamheten&lt;/NOBR&gt; är kommunallagens självkostnadsprincip. &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; har dock i flera sammanhang understrukit att vattentjänstlagen inte talar om självkostnad utan om nödvändiga kostnader. Avgifter får endast tas ut från kollektivet så att de täcker de nödvändiga kostnader som krävs för att driva och ordna med den allmänna anläggningen. När &lt;NOBR&gt;1970-års&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;va-lag&lt;/NOBR&gt; infördes utgick lagstiftaren från att &lt;NOBR&gt;va-verksamheten&lt;/NOBR&gt; liksom tidigare skulle skatte- finansieras i betydande utsträckning. Det ansågs därför inte angeläget att i alla delar precisera vad som utgör en nödvändig kostnad, vilket har medfört att det lämnats ett relativt stort utrymme åt rätts- tillämpningen att vid behov göra sådana preciseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Med nödvändiga kostnader menas att kostnaderna framstår som motiverade av en normalt fackmannamässigt och rationellt driven verksamhet som kapacitetsmässigt i övrigt är lämpligt avpassad för sitt ändamål. I avgiftsunderlaget får inte räknas in kostnader som hänför sig till andra ändamål eller till en omotiverad överkapa- citet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;255 &lt;/SPAN&gt;Det råder osäkerhet om vad som är nödvändig kostnad i dagvattensammanhang eftersom detta inte har prövats av domstol.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Eftersom ansvaret för dagvattnets kvalitet och kvantitet, och därmed vad som kan anses som en motiverad överkapacitet, är oklart har allt fler kommuner tagit fram lokala dagvattenpolicys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;255 &lt;/SPAN&gt;SOU 2004:64. Vattentjänstlagsutredningen. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;139&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_140"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334140x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Exempel på anpassningsåtgärder i &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-taxan&lt;/NOBR&gt; används redan i dag för att finansiera konsekvenser av översvämningar. Dels genom den uttolkning av branschstandard som blivit rättspraxis. Dels genom domar där skadeståndsanspråket avseende anläggningens kapacitet vid översvämningar prövats. Va- taxan används också till olika incitamentslösningar för fastighets- ägare och väghållare i syfte att få dessa att bidra till en hållbar dag- vattenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I takt med ökade kunskaper om klimatförändringar eller föränd- rad stadsutveckling har branschpraxis avseende krav på nya dag- vattensystem förändrats. Detta har medfört behov av justering av &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; för att täcka ökade kostnader för dagvatten. Anpassnings- åtgärder i anläggningens kapacitet för att undvika översvämningar är åtgärder som kan finansieras via &lt;NOBR&gt;va-taxan,&lt;/NOBR&gt; upp till skäligt anspråk på säkerhet. Det är tydligt reglerat i vattentjänstlagen att användar- na av vattentjänsterna endast ska bekosta vattentjänsterna. Va- taxan får därmed inte användas till att betala andra kommunala nyttigheter såsom gestaltning av parkytor, bullerdämpning eller ytor för rekreation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;För att slippa avgiftsskyldighet för verksamhetsområde &lt;SPAN class="ft44"&gt;dagvat- ten fastighet &lt;/SPAN&gt;måste fastighetsägare kunna visa att denne kan lösa frågan bättre på annat sätt.&lt;SPAN class="ft84"&gt;256 &lt;/SPAN&gt;Det kan ibland ske genom naturlig avrinning till något vattendrag eller genom bra förutsättningar för infiltrering. En del kommuner har sådana taxebestämmelser där avgift bara tas ut av dem som brukar anläggningen. Det ger då inci- tament att inte ansluta fastigheten eftersom fastighetsägaren då slipper hela avgiften för &lt;SPAN class="ft44"&gt;dagvatten fastighet&lt;/SPAN&gt;. Avgiften för &lt;SPAN class="ft44"&gt;dagvatten fastighet &lt;/SPAN&gt;är oftast inte särskilt hög och får därför inte i sig någon betydande styrande effekt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har möjlighet att sätta en lägre avgift i taxan för fastighetsägare och väghållare som genom sin markanvändning och egna anordningar minskar dagvattenbelastningen.&lt;SPAN class="ft70"&gt;257 &lt;/SPAN&gt;Detta bru- kar ibland ske genom olika kampanjer där fastighetsägare som kopplar bort stuprörsanslutningarna och i stället leder vattnet ut på gräsmatta eller andra lämpliga ytor kan få avdrag på &lt;NOBR&gt;va-taxan.&lt;/NOBR&gt; Det&lt;/P&gt;
&lt;P class="p195 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;256&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;24 och 25 §§ vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;257&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;31 § andra stycket vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;140&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_141"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334141x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;är dock svårt för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att hitta en nivå på avgifts- minskningen som ger en styrande effekt och som samtidigt kan visa att åtgärderna ger en motsvarande minskning av kostnaderna. Detta beror dels på att avgiften inte är så hög att den enskilda inve- steringen lönar sig, dels att huvudmannen fortfarande levererar tjänsten och är skyldig att ta emot upp till skäligt anspråk på säker- het och att det är resurskrävande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Ett annat problem är att ett generellt avdrag för tjänsten har en potentiell styrande effekt på alla inom kollektivet och inte specifikt styrande där åtgärderna faktiskt skulle göra nytta. Detta eftersom det är ett frivilligt åtagande för fastighetsägaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Brukningsavgifterna har studerats i en rapport. &lt;SPAN class="ft70"&gt;258 &lt;/SPAN&gt;Av studerade kommuner innehåller 13 &lt;NOBR&gt;va-taxor&lt;/NOBR&gt; incitament i form av reducerad brukningsavgift för fastighetsägare och väghållare som gjort an- passningsåtgärder inom sin fastighet eller sitt vägområde för att minska belastningen av dagvatten på den allmänna anläggningen. Rapporten visar att dagvatten utgör i genomsnitt 12 procent av total &lt;NOBR&gt;va-kostnad&lt;/NOBR&gt; och 12 procent av totala &lt;NOBR&gt;va-intäkter.&lt;/NOBR&gt; Eftersom dag- vattenandelen endast utgör drygt en tiondel av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; totala kostnader har &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; sannolikt en begränsad effekt som styr- medel i riktning mot en mer hållbar dagvattenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;3.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Reglering för kostnadstäckning i Danmark&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft9"&gt;Under somrarna 2010 och 2011 inträffade tre stora skyfall över Köpenhamnsområdet vilka resulterade i stora översvämningar med skador runt om i staden. Efter dessa händelser har ett arbete på- börjats för att minimera skador till följd av intensiv korttidsneder- börd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Genom lagändringar samt tillkomsten av förordningen &lt;SPAN class="ft30"&gt;Bekant- görelse nr 89 om spildevandsförsyningsselskabernes medfinansiering af kommunale och private projekter &lt;/SPAN&gt;har &lt;NOBR&gt;va-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; getts möjlig- het att medfinansiera skyfallsåtgärder i Danmark. Åtgärderna kan vara sådana som normalt ligger utanför &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvars- område. Regleringen möjliggör för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att medfinan-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p469 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;258 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Eklund, M. &lt;/SPAN&gt;Regnpengen – &lt;NOBR&gt;Va-taxa&lt;/NOBR&gt; med dagvattenavgift som styr mot hållbar dagvatten- hantering. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Svenskt Vatten Utveckling. Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2017-17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;141&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_142"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334142x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft13"&gt;siera projekt där till exempel gator byggs om så att de kan avleda regnvatten vid översvämningar. Som grund ligger kommunens sky- fallsplan där riskområden pekats ut. Alla kommuner i Danmark ska ha en skyfallsplan. Skyfallsplanen är inte juridiskt bindande vare sig för kommunen, &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; eller privata fastighetsägare. Kommunen ska i skyfallsplanen fastställa en servicenivå, det vill säga en accepterad nivå för översvämningar som är samhällseko- nomiskt lönsam. I Köpenhamn resulterade gjorda samhällsekono- miska analyser i att den accepterade nivån för översvämningar be- stämdes till tio cm på gator vid ett &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; regn.&lt;SPAN class="ft72"&gt;259&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Åtgärderna i skyfallsplanen finansieras genom offentliga och privata medel. En förutsättning för att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ska kunna vara med och finansiera en åtgärd är att området pekas ut som sky- fallskänsligt och i behov av åtgärd i skyfallsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;Kommunen, som är projektägare, upptar ett lån för finansiering av projektet och &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; betalar upp till 75 procent av kostna- den. De kommunala lånegarantierna har förlängts från 25 år till 40 år. Inför genomförandet av ett projekt ska kommunen och &lt;NOBR&gt;va-huvud-&lt;/NOBR&gt; mannen ingå ett avtal. Ett projekt kan till exempel bestå i ombygg- nation av en gata som pekats ut som skyfallskänslig och i behov av åtgärd i kommunens skyfallsplan. I avtalet ska utförande, drift och underhåll regleras. Det ska även specificeras i detalj vilka kostnader som ska betalas av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; respektive projektägaren. Avtalet reglerar också &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; betalning till projektägaren samt övriga upplysningar som behövs för kontroll av de ekonomiska ramarna. Avtalet ska sedan godkännas av Forsyningssekretariatet vid Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen. För att avtalet ska godkännas krävs att projektet blir billigare än traditionella dagvattenlösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I Köpenhamn kommer &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; till följd av de ökade investe- ringarna att höjas med cirka 1 100 danska kronor per år för en villa- ägare och med cirka 700 danska kronor per år för en lägenhets- innehavare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;En översyn av medfinansieringsreglerna pågår för tillfället. Över- synen ska analysera om &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; blir överkompenserad genom tillskottet från medfinansieringsprojektet. Överkompen- sation skulle kunna ske i de fall där den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; blir avlastad genom att ett medfinansieringsprojekt tar hand om allt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p470 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;259 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Köpenhamns kommun (2012), &lt;/SPAN&gt;Københavns kommunes skybrudsplan 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;142&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_143"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td86"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td87"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Problembeskrivning och bakgrund&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;vatten. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har då i sina ekonomiska ramar räknat med dels kostnader för den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; dels tillägget från medfinansieringsprojektet. Översynen ska även undersöka om etableringen av nya medfinansieringsprojekt har avstannat på grund av att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; bara kan finansiera kostnader upp till 75 procent. Därutöver ska översynen titta på om &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ska kunna vara projektägare. För närvarande är det bara kommunen och privata aktörer som kan vara projektägare.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;143&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_144"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_145"&gt;


&lt;P class="p471 ft144"&gt;&lt;SPAN class="ft14"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft143"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p11 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Styrmedelskedja för hållbara vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;De problem och miljöutmaningar som beskrivs i kapitel 3 är i hög grad sammankopplade och beroende av varandra. Åtgärder för att lösa ett av problemen får därför konsekvenser för ett annat. Till exempel påverkar de förslag för ökad åtgärdstakt för små avlopp, som utredningen redovisar nedan, både på kort och lång sikt kom- munernas planering för att lösa va i ett större sammanhang med en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Utredningens förslag om ändringar i 6 § lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) kommer både kräva och möjliggöra att nya typer av hållbara enskilda va- lösningar kommer till stånd. Utredningens mål har därför varit att lägga fram förslag som utgör en kedja av åtgärder vilka tillsammans styr mot utredningens övergripande uppdrag, en styrmedelskedja för hållbara vattentjänster. Detta avsnitt ska visa hur förslagen hänger ihop. De förslag som utredningen lämnar utvecklas i efter- följande avsnitt &lt;NOBR&gt;(4.2–4.13).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Det sätt samhället väljer att uppfylla behovet av vattentjänster på har betydelse för både miljön och människors hälsa. Väl funge- rande vattentjänster är också en viktig del av välfärd och service både i och kring städer och på landsbygden. Tillgång till hållbara vattentjänster utanför den samlade bebyggelsen skapar möjlighet att bo och verka på landsbygden och i mer glest befolkade områ- den. Därför har utredningen haft som en central målsättning att lämna förslag som skapar förutsättningar för hållbara vattentjänster över hela landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;En grundprincip för utredningens arbete med att ta fram förslag har varit att oavsett om de rör enskilda eller allmänna &lt;NOBR&gt;va-lösningar&lt;/NOBR&gt; så behöver de säkerställa skyddet av människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p472 ft19"&gt;145&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_146"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334146x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Detta är också något som tydligt lyfts fram såväl i vattentjänstlagen som i miljöbalken. Detta innebär att de som är verksamhetsutövare, för enskilt va, ofta en fastighetsägare eller en förening, och för allmänt va, kommuners &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;SPAN class="ft84"&gt;1&lt;/SPAN&gt;,&lt;/NOBR&gt; är ansvariga för att va- anläggningarna inte bara har de tillstånd som krävs utan att de också följer kraven i dem.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Kommunens skyldighet att ordna vattentjänster är väl förankrad politiskt och tydliggjord sedan efterkrigstiden i svensk lag. Ansva- ret är dock avgränsat till bebyggelse i ett större sammanhang och ska endast i vissa fall gälla enstaka hus och mindre grupperingar av hus utanför tätorter. Det är också &lt;NOBR&gt;va-kollektivet,&lt;/NOBR&gt; det vill säga de som använder vattentjänsterna, och inte skattebetalarna, som ska bekosta de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; dricksvattenreningen, avlopps- reningen, visst omhändertagande och rening av dagvatten etcetera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utredningen kan konstatera att utvecklingen har påverkat för- sörjningen av vattentjänster i Sverige både i stor och liten skala vilket skapar nya möjligheter men också utmaningar. Det handlar såväl om teknisk utveckling kring små avloppsanläggningar som den kraftigt förändrade befolkningsstrukturen i Sverige med ökat tryck på boende i tillväxtregioner och relativt sett lägre fastig- hetspriser på andra håll. Detta kan var en del i orsaken till de konflikter och problem som uppstått kring kommunal utbyggnad av vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;För att lösa dessa problem föreslår utredningen för det första en förändring av 6 § vattentjänstlagen i syfte att göra det mer flexibelt för om och hur kommunen ska inrätta ett verksamhetsområde för allmänt va. Förslaget innebär att kommunen fortfarande kommer att ha ansvaret för &lt;NOBR&gt;va-försörjningen&lt;/NOBR&gt; i de områden som uppfyller kraven i paragrafen och att det fortfarande är enbart kommunen som kommer att göra bedömningar och fatta beslut kring detta. Däremot föreslår utredningen att kommunen, innan beslutet fattas, ska göra en bedömning av om behovet kan tillgodoses på annat sätt med motsvarande skydd för människors hälsa och miljön. Det ger en möjlighet att i befintlig bebyggelse åtgärda bristfälliga va- anläggningar i stället för att bygga ut allmänt va, och att i ny be- byggelse acceptera enskilda &lt;NOBR&gt;va-lösningar,&lt;/NOBR&gt; om det efter utredning bedöms vara en sammantaget motsvarande lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudman=&lt;/NOBR&gt; den som äger och ansvarar för drift och underhåll av allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;146&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_147"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p473 ft9"&gt;För det andra föreslår utredningen att kommunen ska besluta om en plan för hur försörjning av vattentjänster inom kommunen ska ske. För att åtgärda det demokratiska underskottet kring hur den kommunala utbyggnaden beslutas föreslår utredningen att planen ska bli föremål för samråd och granskning innan den beslu- tas av fullmäktige. Utredningen föreslår att krav om detta införs i vattentjänstlagen. Samrådet kan också minska länsstyrelsens behov av tillsyn och föreläggande eftersom länsstyrelsens synpunkter kommit med i samrådet. I planen ska också ingå en bedömning av hur kommunen ska klara en ökad belastning på de allmänna va- anläggningarna vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;För att denna förändring ska bli möjlig behöver åtgärdandet och egenkontrollen av enskilda avlopp bli bättre. Kommunens tillsyn behöver också bli effektivare. I dag har många kommuner en situa- tion där de med nuvarande resurser för tillsyn inte klarar en hållbar åtgärdstakt för de befintliga bristfälliga små avloppen. Utredningen vill göra det möjligt för kommunerna att effektivisera sin tillsyn. Det ska ske med hjälp av flera förslag som innefattar tillsynsväg- ledning, förtydliganden av befintlig lagtext och en delegation av föreskriftsrätt till Havs- och vattenmyndigheten. Föreskriftsrätten är tänkt att leda till införandet av tydligare regler för små avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Utredningen lämnar förslag på flera åtgärder som styr mot ökad åtgärdstakt. Det handlar exempelvis om att sätta mål för ökad åt- gärdstakt som kan styra samhällets åtgärder. Men även bättre råd- givning till fastighetsägare kring små avlopp kan bidra till en effek- tivare handläggning i kommunerna. Rådgivning och kommunika- tion är också en viktig del i kommunernas arbete med va i samlad bebyggelse oavsett om detta blir i form av enskilda eller allmänna &lt;NOBR&gt;va-lösningar.&lt;/NOBR&gt; Utredningen lämnar därför förslag på hur en sådan rådgivning kan utformas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Utredningen föreslår även att fastighetsägarnas eget ansvar för sina små avloppsanläggningar förtydligas genom införandet av ett krav på avloppsdeklaration. Det kan ge fastighetsägarna ökad kunskap om sitt avlopp och tydliggöra det ansvar de har som verksamhetsutövare samt underlätta för dem att utöva det ansvar de har för egenkontroll. Samtidigt kommer kommunerna få ett strukturerat kunskapsunderlag med status för de små avloppen och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;147&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_148"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334148x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;över tiden kommer detta underlätta för den löpande tillsyn som kommunerna ska bedriva på små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p474 ft9"&gt;Ett system med avloppsdeklarationer skulle kunna leda till fler egna initiativ och åtgärder från fastighetsägarna. Det kan också hjälpa till att skapa en förståelse för att de krav på åtgärder som myndigheten i förekommande fall ställer är väl grundade i miljö- balken. Detta kommer sammantaget styra mot en ökad åtgärdstakt och en effektivare tillsyn. Inflödet av avloppsdeklarationer till kommunerna kommer att kräva en delvis förändrad handläggning på kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Som en följd av utredningens föreslagna ändringar i vatten- tjänstlagen kommer länsstyrelserna i högre grad behöva samordna sin verksamhet, dra lärdom av varandra och utveckla tillsynen. För att underlätta länsstyrelsernas arbete med tillsyn av hur kommunen fullgör skyldigheterna enligt 6 § vattentjänstlagen behövs en till- synsvägledande myndighet. Utredningen menar att eftersom tillsy- nen kring 6 § vattentjänstlagen rör samtliga vattentjänster och både stora och små anläggningar så bör uppgiften inte skötas av en en- sam myndighet. Vägledningen bör i stället utvecklas och ske i en samverkansform mellan flera myndigheter där en myndighet får huvudansvaret för arbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft9"&gt;En ökad åtgärdstakt för de små avloppen är nödvändig för arbe- tet med att nå de svenska miljömålen, för att nå vattendirektivets&lt;SPAN class="ft84"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;mål om god ekologisk status och för att möjliggöra en trygg och säker enskild dricksvattenförsörjning. Fler kretsloppsanpassade avlopp kan också stödja arbetet med att nå miljömålen. Det behövs dessutom en förändrad lagstiftning vad gäller kommunens skyldig- het att tillhandahålla allmänna vattentjänster som kan främja bostads- byggande och underlätta möjligheterna att bo och verka på lands- bygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprät- tande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;148&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_149"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334149x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p477 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Nationell plattform för samverkan om hållbara vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p478 ft9"&gt;Utredningen gör bedömningen att det behövs en ny nationell plattform för en formaliserad samverkan mellan nationella myndigheter för utveckling av hållbara vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft9"&gt;Utredningens bedömning är att en lämplig myndighet för att koordinera en sådan nationell plattform är Naturvårdsverket och att myndigheten därför bör få i uppdrag att utveckla en sådan plattform.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p479 ft9"&gt;I denna samverkan bör också Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, och Livsmedelsverket aktivt delta och ytterligare myndigheter bör kunna adjungeras. Även berörda organisa- tioner bör kunna delta i samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p480 ft9"&gt;Utredningen har funnit att samtliga myndigheter som på olika sätt arbetar med vattentjänster behöver samverka mer i en rad frågor. Denna samverkan behöver ske på ett formaliserat sätt för att uppnå resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;De senaste åren har flera statliga utredningar och rapporter från regeringsuppdrag pekat på ett behov av samordning. Exempelvis har Dricksvattenutredningen&lt;SPAN class="ft70"&gt;3 &lt;/SPAN&gt;och Klimatanpassningsutredningen&lt;SPAN class="ft70"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;beto- nat sådana behov både på lokal och central nivå. Behovet av nationell samordning lyfts dessutom fram i rapporteringen av Havs- och vat- tenmyndighetens regeringsuppdrag om styrmedel för ökad åtgärds- takt för små avlopp 2013&lt;SPAN class="ft70"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;samt Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om dagvatten från 2017.&lt;SPAN class="ft70"&gt;6 &lt;/SPAN&gt;I &lt;NOBR&gt;Dricksvatten-utredningens&lt;/NOBR&gt; betänkande be- skrivs hur organisation, ansvar och styrning av dricksvattenfrågorna ser ut och det konstateras att den inte är fullt ut ändamålsenlig eller effektiv. &lt;NOBR&gt;Dricksvatten-utredningen&lt;/NOBR&gt; menade att det sammantaget pekar på att justeringar kan behöva vidtas och i betänkandet beskrivs också tydligt den koppling som finns mellan avloppsfrågor och dricks-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2016:32. Dricksvattenutredningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;En trygg dricksvattenförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;SOU 2017:42. Klimatanpassningsutredningen. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Vem har ansvaret?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Havs- och vattenmyndigheten, 2013. &lt;/SPAN&gt;Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avlopps- anläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp Havs- och vattenmyndig- hetens rapportering &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;2013-09-13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Naturvårdsverket, 2017. &lt;/SPAN&gt;Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken. Redovisning av regeringsuppdrag&lt;SPAN class="ft23"&gt;, skrivelse &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2017-09-25.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;149&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_150"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft31"&gt;vattenfrågor. Några närmare förslag kring detta utvecklades emellertid inte i betänkandet. Klimatanpassningsutredningen, som inte enbart behandlade frågor kopplade till vattentjänster, drog slutsatsen att ansvaret för klimatanpassning är utspritt mellan olika myndigheter och att den bristande samordningen mellan myndigheter leder till problem. Klimatanpassningsproblematiken har stor betydelse för alla de allmänna och enskilda vattentjänsterna. Havs- och vattenmyndig- heten beskrev i rapporteringen av regeringsuppdraget 2013 behovet av ett nationellt nätverk för avloppsfrågor. Detta skulle kunna fungera som en oberoende mötesplats för samverkan och utbyte av kunskap. Utgångspunkten var det då etablerade nationella dricksvattennät- verket som Livsmedelsverket ansvarar för. Det är detta dricksvatten- nätverk som regeringen nu beslutat att ytterligare utveckla och formalisera i form av ett dricksvattenråd. Naturvårdsverket pekar i sitt regeringsuppdrag om dagvatten på tre förslag på fortsatt arbete med dagvattenaspekterna:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p481 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;en utredning om regleringen kring dagvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;ökat kunskapsbehov vad gäller föroreningar och reningsteknik&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;förstärkt vägledning för dagvatten som leds till de allmänna va- anläggningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft9"&gt;Utredningens slutsats är att de tillsynsvägledande myndigheterna Boverket, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten till- sammans behöver stärka vägledningen kring dagvattenfrågor. I dag saknas instruktioner eller tydliga uppdrag att göra detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Sammantaget är utredningens bild att den statliga styrningen är långt ifrån samordnad. De ansvariga myndigheterna och aktörerna saknar uppdrag och instruktioner att aktivt samverka och samordna sig, utöver i dricksvattenfrågor. Dessa brister medför otydligheter och problem för såväl länsstyrelser som kommuner i deras dagliga arbete med att säkerställa hållbara allmänna och enskilda vatten- tjänster. Det finns inte heller någon formaliserad nationell mötes- plats eller forum för diskussioner om helheten i och inriktning på arbetet med hållbara vattentjänster. För att få till stånd en effektiv och ändamålsenlig statlig styrning av allmänna och enskilda vatten- tjänster är ett lämpligt första steg på vägen mot mer hållbara vatten- tjänster den plattform och samverkan som utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;150&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_151"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Regeringen gav våren 2018 Livsmedelsverket i uppdrag att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd som enbart ska hantera en av vattentjänsterna. Utredningen menar att det finns anledning för regeringen att överväga ett mer samlat samarbete kring samtliga vattentjänster. Utredningen har övervägt möjligheten att föreslå att alla vattentjänster samlas under ett va- råd som skulle ersätta det planerade dricksvattenrådet för att uppnå den samordning som skulle behövas på området. Samtidigt är det emellertid lämpligt att det nya dricksvattenrådet får börja arbeta och så småningom utvärdera sitt uppdrag. I stället vill utredningen uppmärksamma regeringen på att samverkan kring hållbara vatten- tjänster, vilken också inkluderar spillvatten, dagvatten och hante- ring av kraftigt ökade regnmängder på grund av klimatförändringar, behöver komma till stånd på nationell nivå. Det behövs ett vidare arbete för att utveckla detaljer och former för ett sådant samarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft31"&gt;Utredningen föreslår att det som ett första steg inrättas en platt- form för formaliserad samverkan mellan nationella myndigheter för utveckling av hållbara vattentjänster. I denna samverkan bör Natur- vårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket och Livs- medelsverket aktivt delta. Uppdraget att utforma denna plattform kan lämnas till Naturvårdsverket. Ytterligare myndigheter bör kunna adjungeras till denna samverkansplattform och även organisationer skulle kunna bjudas in för samverkan. De nationella myndigheterna tillsammans med till exempel organisationer som Svenskt Vatten, Sveriges kommuner och landsting, Villaägarna och Lantbrukarnas riksförbund kan då få möjlighet att diskutera helheten vad gäller den nationella utvecklingen mot mer hållbara vattentjänster. Inte minst vad det gäller effekterna av ett förändrat klimat. Utredningen menar att detta första steg sedan kan utvärderas. Utvärderingen kan avgöra om en ytterligare formalisering av samarbetet är lämplig, om Dricks- vattenrådet och plattformen för hållbara vattentjänster bör slås ihop till ett &lt;NOBR&gt;va-råd&lt;/NOBR&gt; eller om de ska fortsätta verka parallellt. Utredningens övriga förslag kommer förhoppningsvis kunna leda till mer effektiv &lt;NOBR&gt;va-planering,&lt;/NOBR&gt; ökad åtgärdstakt för små avlopp och en fungerande planering för anpassningsåtgärder kopplade till stora regnmängder. Dessa förslag kan öka behovet av nationell samordning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;151&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_152"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334152x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Tillsynsvägledande myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p484 ft13"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ska vara central tillsynsvägledande myndighet för kommunens skyldig- het enligt vattentjänstlagen att ordna allmänna vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p485 ft9"&gt;Tillsynsvägledningen ska samordnas med och utvecklas i samarbete med Naturvårdsverket, Boverket och Livsmedels- verket. Samarbete ska ske inom ramen för ett formaliserat nät- verk lett av Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft31"&gt;I dag saknas en central myndighet för tillsynsvägledning för läns- styrelsernas tillsyn vad gäller 6 § vattentjänstlagen. Havs- och vatten- myndigheten har, i en skrivelse till Miljö- och energidepartementet, gjort bedömningen att det finns ett behov av ett utpekande av en sådan myndighet.&lt;SPAN class="ft114"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndigheten konstaterar också att länsstyrelsernas tillsyn av 6 § vattentjänstlagen varierar både vad det gäller effektiviteten i tillsynen, resursallokering samt hur ärendena handläggs i olika län. Havs- och vattenmyndigheten har kommit till denna slutsats utifrån den sammanställning och analys som myndig- heten gjort av länsstyrelsernas regeringsuppdrag att redovisa tillsyns- arbetet enligt 51 § vattentjänstlagen.&lt;SPAN class="ft114"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;Det framgår av 2016 års upp- följning att sju länsstyrelser får bedömningen väl godkänt. Dessa har lagt mer än 200 timmar på stöd till kommunerna i deras &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt; Sex länsstyrelser har lagt mer än 50 timmar och åtta länsstyrelser har lagt mindre än 50 timmar. Detta stämmer väl överens med den bild utredningen fått efter dialog med nationella myndigheter, läns- styrelser och kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p458 ft8"&gt;Det finns ett stort behov av en mer enhetlig tillsyn och kom- munerna behöver i större utsträckning få kunskap och ändamåls- enligt stöd. De ändringar i vattentjänstlagen som utredningen före- slår kommer att ställa högre krav på kommunernas planering och de bedömningar som krävs innan beslut om verksamhetsområde för va fattas. Behovet av en central tillsynsvägledande myndighet och ökad samverkan mellan länsstyrelserna kommer därför att vara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p487 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Behov av tillsynsvägledande myndighet beträffande läns- styrelsernas tillsyn av 6 § lagens om allmänna vattentjänster. &lt;SPAN class="ft79"&gt;Skrivelse Dnr &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;344-16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;2016-12-01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Redovisning av uppdrag 26&lt;/SPAN&gt;. 2016.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;152&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_153"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;särskilt viktigt under de första åren efter införandet av de ändringar som utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft31"&gt;Länsstyrelserna ska enligt 51 § vattentjänstlagen bedriva tillsyn av hur kommunerna uppfyller 6 § vattentjänstlagen. Tillsynen gäl- ler alltså inte hela vattentjänstlagen utan endast bedömningar enligt 6 §. Frågan om kommunens skyldighet att ordna allmän va- anläggning är nära kopplad till frågan om små avloppsanläggningar och det stora behovet av att åtgärda anläggningar som tappat i funktion eller som saknar tillfredsställande rening. Bedömningar utifrån 6 § vattentjänstlagen rör ofta områden där åtgärdsbehovet är stort, exempelvis fritidshusområden som omvandlas till perma- nentboende, och där frågor om att inrätta verksamhetsområde och allmän &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; aktualiseras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p467 ft29"&gt;Förslag på central tillsynsvägledande myndighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid valet av ansvarig myndighet för central tillsynsvägledning eftersom frågor kopplade till kommunens skyldighet att ordna vattentjänster berör flera nationella myndigheters ansvarsområden och kompetenser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten blir central tillsynsvägledande myndighet för kommunernas skyldighet att ordna allmänt vatten och avlopp enligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Bakgrunden till detta ställningstagande är att utredningen med sitt förslag på ändringar i vattentjänstlagen vill möjliggöra en större flexibilitet genom bedömning av om det är möjligt att uppfylla behovet av en &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; med hänsyn till skyddet av män- niskors hälsa och miljön på annat sätt än med en allmän anläggning. Hälsoskydds- och miljöeffekter från befintliga små avlopp är ofta avgörande vid beslut om att inrätta verksamhetsområden för vatten och avlopp. Utredningen bedömer att den expertkunskap som Havs- och vattenmyndigheten besitter som central tillsynsvägledande myndighet för tillsyn och prövning av små avlopp enligt miljöbalken är mycket viktig för att på bästa sätt hantera uppgifterna som ges till den tillsynsvägledande myndigheten för 6 § vattentjänstlagen. Havs- och vattenmyndigheten har utöver rollen som central tillsynsvägle- dande myndighet för små avlopp också arbetat med att beskriva hur länsstyrelser och kommuner kan arbeta strategiskt med &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; ur&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;153&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_154"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p488 ft8"&gt;ett bredare perspektiv. Myndigheten har bland annat ansvarat för ett samarbete med Naturvårdsverket och flera andra aktörer som tagit fram en vägledning för kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt; Vidare är Havs- och vattenmyndigheten vägledningsansvarig för arbetet med vatten- förvaltningen i vilket &lt;NOBR&gt;va-frågorna&lt;/NOBR&gt; har en mycket viktig roll. Där lyfts både små avlopp och &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; fram som viktiga åtgärdsområden för att nå god ekologisk status för vatten. Utöver detta är Havs- och vattenmyndigheten också nationellt ansvarig myndighet för arbetet med skydd av dricksvattentäkter. Myndigheten har sedan den bilda- des utvecklat kapacitet att samarbeta med andra myndigheter och nyckelaktörer inom &lt;NOBR&gt;va-frågor.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Utredningen ser samtidigt att det finns goda argument även för att utse Naturvårdsverket som central tillsynsvägledande myndighet för tillsynen av 6 § vattentjänstlagen. Naturvårdsverket är i dag tillsyns- vägledande myndighet för tillsynen av de allmänna avloppssystemen och dagvattenanläggningarna i frågor som härrör från miljöbalken. Naturvårdsverket har sedan lång tid arbetat med &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; och sam- verkat med andra myndigheter och nyckelaktörer och är också en större myndighet med mer resurser. Naturvårdsverket har en utveck- lad tillsynsvägledning och dialog med länsstyrelserna vad gäller till exempel prövning av allmänna avloppsanläggningar. Myndigheten har nyligen genomfört ett regeringsuppdrag om dagvattenfrågor vilka också utgör en del av prövningen enligt 6 § vattentjänstlagen. Ytter- ligare ett argument för att Naturvårdsverket vore lämplig som ansvarig myndighet är att vattentjänstlagen huvudsakligen berör de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; och den långsiktiga driften och utvecklingen av dessa. Naturvårdsverket har den sammantaget största kompetensen kring allmänt va av de nationella myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft8"&gt;Boverket skulle också kunna vara ett alternativ som nationellt vägledande myndighet. Boverket är ansvarig myndighet för vägled- ning till länsstyrelser och kommuner bland annat vad gäller över- sikts- och detaljplanering vilket är av stor betydelse för vatten- och avloppsfrågorna. Utredningen ser att planeringsaspekterna kopp- lade till vatten och avlopp är centrala och föreslår att alla kommu- ner ska ha en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Med anledning av detta har Boverkets roll som en viktig aktör i dessa frågor uppmärksammats, särskilt vad gäller dagvattenhante- ringen vid skyfall. Utredningen lämnar dock inte några förslag på&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;154&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_155"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft8"&gt;ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) utan föreslår enbart revideringar i vattentjänstlagen. Eftersom Boverket inte har något direkt ansvar för vattentjänstlagens tillämpning och inte heller någon särskild kompetens vad gäller de miljö- och hälsofrågor som aktualiseras där, är det inte lämpligt att myndigheten får ansvaret som central tillsynsvägledande myndighet för 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Livsmedelsverket är i dag ansvarigt för dricksvattenfrågor, ett nationellt dricksvattennätverk och den nationella krisberedskaps- gruppen VAKA. Det pågår även arbete med att skapa ett dricksvat- tenråd. Myndigheten besitter hög kompetens inom dricksvatten- frågor men har inte särskild spetskompetens vad gäller vatten- tjänsterna spillvatten och dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Sammanfattningsvis är Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket lämpliga kandidater för att vara central tillsyns- vägledande myndighet för 6 § vattentjänstlagen medan varken Livsmedelsverket eller Boverket kan sägas ha den övergripande och samlade kompetensen kring miljö- och hälsofrågor som utredning- en anser vara nödvändig. Utredningen har valt att prioritera kom- petens vad gäller bedömningen av behovet av allmänna vatten- tjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Det är särskilt viktigt att den centrala tillsynsvägledande myndigheten har gedigen kompetens vad gäller små avlopp och behovet av att skydda människors hälsa och miljön från problem relaterade till detta. Utredningen konsta- terar att Havs- och vattenmyndigheten som central tillsynsväg- ledande myndighet behöver ha kontinuerlig dialog med och tillgång till stöd från de övriga tre myndigheterna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p490 ft29"&gt;Samverkan mellan nationella myndigheter om vägledning vad gäller 6 § vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft13"&gt;Efter dialog med &lt;NOBR&gt;Havs-och&lt;/NOBR&gt; vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Boverket har utredningen funnit att oavsett vilken myndighet som utses så kräver en effektiv tillsynsvägledning ett utvecklat och helst formaliserat samarbete mellan de fyra aktuella nationella myndigheterna. De kunskaper kring dricksvattenförsörjning, små avloppsanläggningar, allmänt va, dagvatten och bostadsplanering som dessa myndigheter besitter är omistliga i arbetet med tillsyns- vägledningen. Det är också viktigt att såväl länsstyrelser och kom- muner som andra aktörer och organisationer med hög kompetens&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;155&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_156"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334156x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;kan inkluderas i och bidra till tillsynsvägledning och kunskapsut- veckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Ett nätverk med liknande syfte och organisation har tidigare etablerats på uppdrag av regeringen vad gäller dricksvatten, vilket Livsmedelsverket fått ett utpekat samordningsansvar för. Särskilt fokus för det nationella nätverket för dricksvatten är anpassningar till klimatförändringar och kris- och beredskapsplanering avseende dricksvattenförsörjning.&lt;SPAN class="ft84"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Enligt 3 kap. 1 § 2 stycket miljötillsynsförordningen ska till- synsvägledande myndigheter aktivt verka för samordning och sam- verkan i frågor om tillsynsvägledning. Utredningen har dock funnit att detta krav inte är tillräckligt för att uppnå den nivå av samarbete som utredningen bedömer krävs vad gäller 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utredningen föreslår att samarbete mellan nationella myndig- heter vad gäller 6 § vattentjänstlagen ska ske i form av ett formali- serat nätverk som Havs- och vattenmyndigheten får ansvar för att samordna och utveckla former för. Utöver ansvaret som central tillsynsvägledande myndighet ska myndigheten också samordna vägledningen med Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och andra aktörer. Dessa myndigheter bör dessutom i sina regle- ringsbrev få i uppdrag att aktivt delta i detta nätverk och i det till- synsvägledande arbetet i samverkan med Havs- och vatten- myndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Behovsbedömning i 6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p492 ft9"&gt;Utredningen föreslår ett tillägg till 6 § vattentjänstlagen som in- nebär att särskild hänsyn ska tas till möjligheten att på ett annat sätt uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljön vid bedömningen av om ett behov av allmänna vatten- tjänster föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p493 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;9 &lt;/SPAN&gt;Förordning (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;156&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_157"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;Utredningen föreslår en förändring i 6 § vattentjänstlagen i syfte att skapa förutsättningar för flexibilitet och transparens i hur kommunens bedömning av behovet av allmänna vattentjänster görs. Utvecklingen bör påverkas så att vattentjänsterna i Sverige hanteras på ett sätt som är hållbart ur såväl ett miljöhänseende som ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;Utredningen har uppfattat att uppdraget är att lämna förslag som skapar ökad flexibilitet i lagstiftningen vad gäller vem som ska ansvara för &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; som i dagsläget befinner sig utanför befintligt verksamhetsområde för allmänt va. Utredningen har i avsnitt 3.3.1 konstaterat att det inte är lämpligt att öppna upp för kommunerna att besluta om tvångsvis anslutning av fastighetsägare till gemensamhetsanläggningar för va, så kallad &lt;NOBR&gt;va-samverkan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det är inte ovanligt att berörda intressenter har olika uppfatt- ning om hur, när och om en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; ska inrättas i ett område. Såväl kommuner som &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; och fastighetsägare kan se både möjligheter och nackdelar med olika lösningar. På många håll i landet finns stora behov och önskemål om allmänt va och enskilda fastighetsägare driver på kommunen för att den ska besluta om ett nytt verksamhetsområde eller en utvidgning av ett befintligt. På andra håll anser fastighetsägare att kommunen inte ska besluta om verksamhetsområde som omfattar deras fastigheter. Eftersom kommunens beslut om verksamhetsområde får avgö- rande konsekvenser för både samhällsplanering och skyddet av människors hälsa och miljön innehåller lagen också flera hän- synstaganden som inte är av teknisk och naturvetenskaplig karak- tär. Planeringsfrågor som ligger nära och i varierande grad påverkas av &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; och utbyggnad av den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är till exempel områdets karaktär och demografi, påverkan på det rörliga friluftslivet över tiden, behovet av ökad samhällsservice samt vägar och annan infrastruktur som kan behöva förstärkas. Utredningens förslag omfattar såväl befintlig som blivande bebyg- gelse och kan komma att påverka områden på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Vad gäller kommunens ansvar för utbyggnad av allmänt va till områden där det finns ett klarlagt behov av allmänt va kan utred- ningen konstatera att de verktyg som behövs finns på plats. Läns- styrelsen har möjlighet att förelägga en kommun att bygga ut all- mänt va om kommunen inte tar sitt ansvar. Utredningen har inte funnit skäl att ändra på denna grundläggande ansats.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;157&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_158"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334158x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Utredningen konstaterar att 6 § vattentjänstlagen är en paragraf som är uppbyggd på ett komplicerat sätt. Den innehåller många delar och begrepp som är avgörande för tillämpningen. Det finns ett behov av att förtydliga paragrafen språkligt. En sådan för- ändring riskerar dock att medföra oförutsedda förändringar i till- lämpningen av paragrafen med svårutredda konsekvenser. Utred- ningen föreslår därför inga förändringar i paragrafens uppbyggnad. I stället innefattar förslaget en förändring i form av ett förtyd- ligande tillägg till den bedömning av behovet av allmänna vatten- tjänster som ska göras redan i dag. Ett mål med att lägga större vikt vid bedömningen är att det blir tydligare för kommunerna att det är behovet av allmänt va som ska avgöra om sådant ska byggas, inte endast antalet fastigheter. Det finns visst stöd för att en bedömning av behovet är viktig redan i dag. Mark- och miljööverdomstolen har i en dom funnit att det inte fanns behov av allmänna vattentjänster i ett område med tre fastigheter som låg relativt nära ett verk- samhetsområde.&lt;SPAN class="ft72"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Domstolen fann att det inte var visat att behovet av skydd för människors hälsa eller miljön var tillräckligt stort för att kommunen skulle åläggas att tillhandahålla vatten och avlopp för fastigheterna genom att utöka verksamhetsområdet till att omfatta de aktuella fastigheterna. Utredningens bedömning är att det förslag utredningen lämnar också gör det möjligt för kom- munerna att ta hänsyn till alla tre aspekterna av hållbarhet vid beslut om vattentjänster: miljömässiga, ekonomiska och sociala. Kommunerna bör också underlätta för enskilda gemensamma va- anläggningar när dessa kan uppnå motsvarande skydd för männi- skors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Utredningen kan konstatera att alla vattentjänster omfattas av 6 § vattentjänstlagen och att det är viktigt att göra den bedömning utredningen föreslår oavsett vilken vattentjänst det handlar om. Det är dock tydligt att vattentjänsterna måste bedömas efter sina olika förutsättningar. Förutsättningarna för att ordna dricksvatten kan skilja sig från möjligheterna att ordna en avloppsanläggning. Vad gäller dagvatten är det särskilt viktigt att ta hänsyn till vilka möjligheter enskilda fastighetsägare har att ta hand om dagvattnet på fastigheten och om detta kan säkerställas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 10 november 2017 i mål nr M &lt;NOBR&gt;3852-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;158&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_159"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;Utredningens föreslagna tillägg ger inte kommunen någon rätt att ställa krav på att fastighetsägare ska ordna enskilda avloppsan- läggningar med stöd av vattentjänstlagen. Krav på enskilda avlopps- anläggningar kan dock ställas med grund i reglerna i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Utredningen har sett över flera alternativa formuleringar och kommer att redogöra för några av dem i ett senare avsnitt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Behovet av allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;I dag är allmänt va utbyggt i stor omfattning i städer och tätorter i Sverige. I de allra flesta kommuner finns det dock områden som inte har allmänt va. En vanlig praktisk tillämpning av 6 § vatten- tjänstlagen är i fritidshusområden, där det sker en inflyttning av permanentboende, så kallade omvandlingsområden. Det finns också befintlig bebyggelse med stor del permanentboende som inte anslutits till kommunalt va. Även mindre tillkommande ny bebyg- gelse berörs. När ett område blir aktuellt för frågan om behov av allmänt va måste en bedömning av det behovet göras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Det är viktigt att klargöra vad ordet &lt;SPAN class="ft44"&gt;behov &lt;/SPAN&gt;betyder i detta sam- manhang. Det handlar om det behov av allmänt va som anges i 6 § vattentjänstlagen. Det behovet uppkommer om bebyggelsen utgör ett större sammanhang och om det behövs för skyddet av människors hälsa och miljön. Det handlar alltså inte om ett behov av vatten och avlopp eftersom det behovet i princip alltid finns för permanentboende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utredningen har funnit att den domstolspraxis som finns ofta tolkas av kommunerna så att fokus i högre grad läggs på om områden utgör ett större sammanhang än på om det finns ett behov av att ordna vattentjänster i ett större sammanhang. Detta har utredningen även erfarit i samtal med kommuntjänstemän. Den bedömning utredningen gjort är att om ett område till exempel består av mer än 30 fastigheter och att någon eller några av dessa i nuläget har bristande vatten- eller avloppsanläggningar bör det inte per automatik innebära att området är i behov av en allmän va- lösning. I stället anser utredningen att kommunen i ett sådant läge ska ta särskild hänsyn till om det är möjligt att lösa områdets behov av &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; på något annat sätt än med en allmän anläggning förutsatt att motsvarande skydd för hälsa och miljön kan uppnås.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;159&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_160"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Om det finns förutsättningar för och i ett större perspektiv är samhällsekonomiskt effektivt att fastighetsägare i ett område själva åtgärdar sina anläggningar eller på eget initiativ inrättar en gemen- sam anläggning ska kommunen överväga att inte bygga ut den all- männa &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Kommunen kan i stället utöva tillsyn för att om möjligt förbättra de enskilda &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; och eventu- ellt också bidra med initialt stöd genom exempelvis &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; till fastighetsägare som vill göra någon form av gemensam va- anläggning. En förutsättning för detta är att de enskilda lösningar som föreslås uppfyller de krav som ställs för att skydda människors hälsa och miljön. Bedömningen av om ett enskilt huvudmannaskap är lämpligt måste göras samlat för hela det aktuella området och inte för enskilda fastigheter. Innan beslut tas bör därför en utred- ning genomföras av kommunen och med deltagande av alla berörda förvaltningar samt inbegripa dialog med fastighetsägare i området.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vid bedömningen av om det är &lt;SPAN class="ft30"&gt;möjligt &lt;/SPAN&gt;att ordna vattentjänsterna på ett annat sätt är det viktigt att även ta hänsyn till om de före- slagna åtgärderna är lämpliga eller önskvärda för fastighetsägare, kommunen och andra aktörer. Utöver hälso- och miljöaspekterna måste det även finnas juridiska förutsättningar för åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Långsiktigheten i en lösning med enskilt huvudmannaskap ska i första hand, precis som i dag, säkerställas genom krav på verksam- hetsutövarnas egenkontroll och kommunens tillsyn enligt miljö- balken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Behovet skiljer sig mellan olika vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Bedömningen av behovet omfattar alla vattentjänster. Eftersom behoven skiljer sig åt i olika områden så kommer även bedömning- arna att skilja sig åt. Ingen plats har exakt samma förutsättningar vad gäller exempelvis tillgång på dricksvatten, förekomst av skyd- dade arter eller geologi. Tillgång till rent vatten i tillräcklig mängd kan många gånger vara helt avgörande för behovet av allmänna vat- tentjänster. Saknas sådan tillgång minskar möjligheterna att hitta en alternativ lösning drastiskt. Vad gäller dricksvattenanläggningar som levererar tio kubikmeter vatten eller mer per dag eller försörjer 50 personer eller fler ställs särskilda krav relaterade till livsmedels- säkerhet. Dessa kan vara svåra för gemene man att hantera och där-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;160&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_161"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;för är det viktigt att förutsättningarna för en hållbar försörjning bedöms. Det finns inga hinder mot att kommunen beslutar om verksamhetsområde för en av vattentjänsterna, till exempel dricks- vattenförsörjning, och låter övriga fortsatt ha enskilt huvudmanna- skap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Utredningen erfar att kommuner i många fall också beslutar om verksamhetsområde för dricksvatten när bedömningen visat att det är en allmän avloppsanläggning som behövs. Detta sker även när behovet av dricksvatten inte är tillräckligt för att separat aktualisera ett verksamhetsområde. Utgångspunkten för dessa beslut är ofta att det bedöms som praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt för va- huvudmannen och därmed hela &lt;NOBR&gt;va-kollektivet.&lt;/NOBR&gt; Även fastighetsägare upplever det ofta som positivt att få tillgång till allmänt dricksvat- ten och accepterar att betala för det i samband med att en anlägg- ningsavgift för avlopp tas ut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Hittills har kommunerna i liten utsträckning utrett behovet av att ordna lösningar för dagvatten i exempelvis omvandlingsområ- den. När klimatet förändras är det viktigt att kommunerna utreder behovet av en övergripande lösning för dagvatten samtidigt som behovet av dricksvatten och spillvatten utreds.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft9"&gt;Även om utredningen anser att bedömningen av behovet av de allmänna vattentjänsterna ska göras var för sig har utredningen förståelse för att kommuner och &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; inte kan bortse från de samordningsvinster som en samordnad utbyggnad av vatten- tjänster kan medföra. Det kan också handla om att kostnaden för att i framtiden behöva komplettera ledningsdragning och anlägg- ning för ytterligare en vattentjänst blir stor. Det viktiga är emeller- tid att vattentjänsterna i större utsträckning hanteras utifrån alla tre hållbarhetsperspektiven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;I ett större sammanhang&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft8"&gt;Ett av nyckelbegreppen i 6 § vattentjänstlagen är begreppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;i ett större sammanhang&lt;/SPAN&gt;. Utredningen har från flera håll fått veta att be- greppet och den praxis som finns upplevs som oklar eftersom det inte går att säga exakt vad som utgör ett större sammanhang. Utredningen kan konstatera att det är en från lagstiftaren medveten oklarhet som möjliggör bedömningar i de enskilda fallen. Det finns&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;161&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_162"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;flera andra begrepp i svensk lagstiftning som beskriver ett förhål- lande mellan en grupp av hus. I plan- och bygglagen används be- greppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;sammanhållen bebyggelse &lt;/SPAN&gt;som ett av flera kriterier som kan medföra ett krav på detaljplan. En sammanhållen bebyggelse defi- nieras i 1 kap. 4 § plan- och bygglagen som bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Utredningen har funnit att en utbyggnad av va i ett äldre område sällan medför att området detaljplaneras eller att detaljpla- nen görs om. Utredningen ser inte heller att det är önskvärt att det införs ett krav på detaljplanering av områden där allmänt va ska byggas ut då det kan försena utbyggnaderna ytterligare. Däremot är det tydligt att det kan finnas behov av att detaljplanera ett område där allmänt va ska byggas om det inte finns en detaljplan sedan tidigare. Särskilt aktuellt kan det vara om utbyggnaden av allmänt va kan tänkas leda till en betydande utveckling eller förändring av området. I 4 kap. 2 § plan- och bygglagen anges bland annat att detaljplanering ska ske för en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang. Utredning- en har övervägt men inte funnit anledning att ändra eller ta bort begreppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;i ett större sammanhang&lt;/SPAN&gt;. Någon exakt siffra för när en bebyggelse utgör ett större sammanhang kommer inte att kunna definieras eftersom förutsättningarna varierar från plats till plats. Begreppet är inte heller fristående från behovet av allmänna vatten- tjänster i 6 § vattentjänstlagen och kan därför inte bedömas separat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p495 ft13"&gt;Det har funnits en oro för att utredningens förslag som möjlig- gör ökad flexibilitet vad gäller huvudmannaskapet skulle kunna innebära en ökad privatisering av större gemensamma &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningar. Utredningen konstaterar dock att kommunens grundläg- gande skyldighet enligt 6 § vattentjänstlagen finns kvar även efter ett beslut att inte inrätta verksamhetsområde. Om förutsättning- arna som legat till grund för beslutet ändras kan en ny bedömning behövas. Kommunen måste vid sin bedömning av behovet av att ordna va i ett större sammanhang ta särskild hänsyn till om det kan lösas på annat sätt. Ansvaret för bedömningen ligger kvar hos kommunen och om det inte är lämpligt att lösa &lt;NOBR&gt;va-frågan&lt;/NOBR&gt; på annat sätt ska kommunen ordna va.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;162&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_163"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334163x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p496 ft9"&gt;I vissa fall måste avloppsvattendirektivet&lt;SPAN class="ft84"&gt;11 &lt;/SPAN&gt;beaktas vid bedöm- ningar av om ett område ska anslutas till allmänt va. Där finns be- stämmelser som rör tätbebyggelse med utsläpp motsvarande minst 2 000 personekvivalenter.&lt;SPAN class="ft84"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p497 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Vad som menas med att på ett ”annat sätt uppnå motsvarande skydd”&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Bedömningen enligt 6 § vattentjänstlagen ska i huvudsak göras på samma sätt som tidigare. Det finns dock främst två tydliga exempel där utredningens förslag öppnar för en förändring. I det ena fallet finns ett område där några av de enskilda anläggningarna inte uppfyller miljöbalkens krav eller krav vad gäller kvaliteten på dricksvatten. Kommunen ska då bedöma om det är möjligt att med hjälp av exempelvis tillsynsåtgärder höja funktionen hos dessa så att området som helhet uppnår kraven. På så sätt kan ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljön uppnås på ett annat sätt. Detta är möjligt i dag om tillsynsåtgärderna utförs utan att någon bedömning sker enligt 6 § vattentjänstlagen. Uttalanden i både förarbeten och praxis är tydliga med att kommunens skyldighet att ordna vattentjänster är absolut om det vid tidpunkten för beslutet finns ett behov. Någon möjlighet att ta ställning till potentiella förbättringar finns i regel inte. Utredningens målsättning är att nyansera detta och att öppna för att ta med sådana förbättringar i bedömningen. Om det är tillräckligt för att uppnå motsvarande skydd för människors hälsa och miljön att exempelvis någon eller några enskilda avloppsanläggningar åtgärdas så ska kommunen ha möjlighet att förelägga om sådana åtgärder. Kom- munen ska kunna göra detta i stället för att tvingas bygga ut den all- männa &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; även när frågan om förhållandet till 6 § vatten- tjänstlagen har väckts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft8"&gt;Den andra situationen som bör beskrivas är när ett område efter granskning faller inom ramen för 6 § vattentjänstlagen och åtgärder på små enskilda anläggningar inte bedöms vara tillräckligt. Om det då finns intresse och kapacitet för att lösa frågan om va enskilt men&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft145"&gt;Personekvivalent = föroreningsbelastning som används vid dimensionering av enskilda avlopp och motsvarar den mängd som en person avger schablonmässigt på ett dygn.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;163&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_164"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;i ett större sammanhang så ska kommunen ha möjlighet att över- väga denna möjlighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft13"&gt;För att det ska vara möjligt att konstatera om behovet kan till- godoses på ett annat sätt måste kommunen utreda det specifika områdets möjligheter och svårigheter både vad gäller organisations- former och tekniska lösningar. I utredningen måste kommunen också ta hänsyn till den långsiktiga planeringen för området. Om området exempelvis står inför en expansion eller stor inflyttning av permanentboende bör långsiktigheten och samhällsplaneringen vägas in i bedömningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det finns inte någon möjlighet att genom vattentjänstlagen tvinga en fastighetsägare att ansluta sig till den allmänna va- anläggningen. Fastighetsägaren kan dock bli skyldig att betala an- läggningsavgiften. Om det är motiverat med hänsyn till reglerna i miljöbalken kan dock kommunen med hänvisning till de bestäm- melserna tvinga en fastighetsägare att ansluta sitt avlopp till den allmänna anläggningen. Miljöbalken kan också användas som grund för att förelägga en fastighetsägare att åtgärda en avloppsanläggning som bedömts vara bristfällig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Annat sätt – tekniken&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft13"&gt;Utredningen konstaterar att vattentjänstlagen i grunden har ett teknikneutralt förhållningssätt. Det betyder att det kan vara möj- ligt att uppnå motsvarande skydd för människors hälsa och miljön med olika tekniklösningar. Vid tillståndsgivning måste specifika krav på de enskilda lösningar som övervägs formuleras med en så- dan tydlighet att förutsättningar finns för en varaktig funktion. En kommun ska inte i ett senare skede behöva ta över ansvaret för enskilda anläggningar enbart för att anläggningarna är dåligt lokali- serade, att anläggandet och den tekniska utformningen är av bris- tande kvalitet eller för att drift och underhåll åsidosatts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Historiskt har det i praktiken avgjorts om det är möjligt att lösa &lt;NOBR&gt;va-frågorna&lt;/NOBR&gt; enskilt genom en bedömning av om det är möjligt med en infiltrationsanläggning för avloppet. På senare tid har utveck- lingen av tekniska lösningar gått framåt och det har tagits fram flera typer av småskaliga tekniklösningar med hög prestanda som kan skydda människors hälsa och miljön. Dessa lösningar fungerar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;164&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_165"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;även för enstaka eller ett fåtal fastigheter. Utredningen konstaterar att det vore önskvärt om utvecklingen leder till mer robusta och lättskötta anläggningar med bättre teknisk prestanda som även uppfyller kraven på rening över tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;För att uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljön krävs att det finns teknik som säkerställer en långsiktig lös- ning utanför verksamhetsområdet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;Annat sätt – organisationen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft31"&gt;Utredningen konstaterar att förslaget öppnar för ett ökat antal gemensamma anläggningar för såväl dricksvatten som spillvatten och eventuellt också dagvatten i framtiden. Även där det är möjligt att tekniskt sett ordna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; som motsvarar den all- männa anläggningen krävs att enskilda eller en organisation kan sköta och underhålla dem. Gemensamma anläggningar för va sköts ofta genom en samfällighetsförening men det finns också andra typer av föreningar. Det förekommer även att enskilda gemen- samma &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; drivs i bolagsform på samma sätt som till exempel är vanligt för bredband. Det är viktigt att kommunen be- skriver de förutsättningar som behöver uppfyllas för att en enskild organisation långsiktigt ska kunna anses ha tillräcklig kapacitet och kunskap för drift av den aktuella &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p499 ft8"&gt;Utredningen erfar att kunskapen om och erfarenheterna av att arbeta med och planera för gemensamma &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; skiljer sig mycket åt mellan kommunerna. Ur såväl ett tillsyns- som ett va- planerings- respektive ett bebyggelseutvecklingsperspektiv ställer detta sätt att organisera va stora krav på kommunen. Utredningen menar att kunskapsstöd vad gäller gemensamt va är en av flera viktiga frågor som behöver inkluderas i arbetet med att på nationell nivå ge kommuner och fastighetsägare stöd vad gäller &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;När kommunen har fattat beslut om verksamhetsområde finns inga hinder mot att ordna va med småskaliga lösningar som &lt;NOBR&gt;va-huvud-&lt;/NOBR&gt; mannen driver. Det står &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; fritt att välja den lösning som anses vara lämpligast på varje plats. En anläggning som består av många små avloppsanläggningar som &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; sköter kan sannolikt vara en stabilare lösning över tid än liknande enskilda anläggningar. Det kan dock ifrågasättas om det i sådant fall fanns ett behov av att ordna va i ett större sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;165&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_166"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334166x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Motsvarande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Utredningen ser att begreppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;motsvarande &lt;/SPAN&gt;innefattar flera aspekter. För att kunna bedöma om något är motsvarande behövs ett eller flera objekt att jämföra med. Dessutom krävs en bedömning av de sammanvägda effekterna på människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Bedömningen bör för det specifika området ske i relation till det system för leverans av dricksvatten respektive bortledande och rening av avloppsvatten (spillvatten respektive dagvatten) som finns eller inom en relativt snar framtid kommer att byggas. I tidi- gare praxis har hänvisats till att en allmän anläggning för till ex- empel spillvatten- eller dagvattenrening alltid kan anses vara bättre ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt än en enskild anläggning. Såväl enskilda som allmänna avloppsanläggningars funktion eller prestan- da varierar dock beroende på de lokala förhållandena. Den aktuella allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; inklusive de förbättringar som planeras under de närmaste åren bör användas som jämförelseobjekt vid bedömningen om enskilt va uppnår motsvarande skydd för männi- skors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;I detta sammanhang bör också en jämförelse av konsekvenser för andra dricksvattentäkter och recipienter beaktas. Det bör även beaktas om miljökvalitetsnormerna efterföljs. Exempelvis får på- verkan på recipienten för den allmänna anläggningen jämföras med påverkan på den recipient som sker vid ett lokalt utsläpp. I fråga om bedömningen i sig kan utredningen konstatera att vad gäller avloppsrening innebär begreppet motsvarande att påverkan på mark och vatten ska vara likvärdig men att de faktiska utsläppen, till ex- empel mätt som utsläpp av en viss mängd smittämnen eller övergö- dande ämnen, inte behöver vara lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Ekonomi&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Flera aktörer har uttryckt oro för de kostnader som utbyggnad av allmänt va kan föra med sig. Landsbygdskommittén&lt;SPAN class="ft84"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;skriver att den nuvarande &lt;NOBR&gt;va-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; har blivit ett betydande hinder för byggande av bostäder i landsbygderna. Det finns exempel där&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;SOU 2017:1. Parlamentariska landsbygdskommittén. &lt;SPAN class="ft88"&gt;För Sveriges landsbygder – en sam- manhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;166&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_167"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334167x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft31"&gt;kommuner tvekat inför eller till och med avstått från bostadsbyg- gande på grund av de kostnader som bedömts följa av ett allmänt huvudmannaskap.&lt;SPAN class="ft114"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;Regeringen har föreslagit att resurser ska avsät- tas för att stödja kommunerna i vägledningsarbetet så att bosätt- ning på landsbygderna underlättas.&lt;SPAN class="ft114"&gt;15 &lt;/SPAN&gt;Ur &lt;NOBR&gt;va-kollektivets&lt;/NOBR&gt; synvinkel är det viktigt att de investeringar som görs har kostnadstäckning och att de inte medför stora höjningar av &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; för övriga medlem- mar. Möjligheten att använda särtaxa finns men om kostnaden för en framtida anslutning bedöms som orimligt stor för fastighets- ägare och exploatörer blir projekten ändå inte genomförbara. Ut- redningens förslag innebär att det ska tas särskild hänsyn till andra alternativ när bedömning av behovet av en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; görs. Detta kommer att öppna möjligheter för att väga in ekono- miska aspekter för både kommun och för fastighetsägare inom ramen för de bedömningar som kommunen gör. Exempelvis kan hänsyn tas till följande aspekter vid bedömning av hur kostnads- effektiva olika lösningar är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p500 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;kostnaden för den enskilde för en lokal småskalig lösning för både vatten och avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p501 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;kostnaden för anslutning till kommunalt va och en eventuell överföringsledning till en allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;kostnaden för en lokal samfälld eller allmän lösning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p503 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;kostnader som uppkommer för tillsyn av de olika anlägg- ningarna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p504 ft8"&gt;Detta förutsätter att de alternativ som övervägs och jämförs ger motsvarande långsiktiga skydd för människors hälsa och miljön som den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Förslaget visar också på möjlig- heten att utreda om det finns andra tekniska och organisatoriska lösningar som på ett mer fördelaktigt sätt kan tillhandahålla de vattentjänster som behöver ordnas i ett större sammanhang än de konventionella med överföringsledningar och allmänt huvudman- naskap. Detta är möjligt redan med befintlig lagstiftning men få&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Inspel till de bostadspolitiska samtalen. Brev från 23 kommunalråd till bostads- och digi- taliseringsminister Peter Eriksson. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2016-06-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Regeringens proposition 2017/18:179 &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;167&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_168"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;kommuner har använt sig av den möjligheten. Målsättningen är att det ska vara möjligt att välja den mest samhällsekonomiskt gynn- samma lösningen för va, en lösning som då också gynnar bostads- byggandet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Finns det ett demokratiskt underskott?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Vattentjänstlagen är som framgått i kapitel 3 en lag som riktar sig till kommunen och reglerar den skyldighet kommunen har att förse medborgarna med vattentjänster. Möjligheterna att överklaga be- slut enligt lagen är begränsade. Det finns inte heller krav som regle- rar processen innan ett beslut om verksamhetsområde fattas, såsom krav på samråd eller utställning. Ett beslut om verksamhetsområde kan därför formellt endast påverkas genom de allmänna valen av folkets företrädare i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Att förändra vattentjänstlagen så att den också ger fastighets- ägaren ökade rättigheter är ett uppdrag som skulle kräva en helt ny utformning och inriktning på lagen. En sådan ny utformning skulle kräva en mycket djupgående analys av vilka konsekvenser det får.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;När en kommun fattar beslut om verksamhetsområde kan det överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning. Det innebär att varje kommunmedlem har möjlighet att klaga inom tre veckor och få beslutets laglighet prövad. Däremot innebär en laglighetspröv- ning inte en prövning av beslutets lämplighet. Fastighetsägare har därför mycket liten lagstadgad möjlighet att påverka de beslut en- ligt 6 § vattentjänstlagen som indirekt berör deras fastigheter. Det finns dock en möjlighet att som enskild fastighetsägare slippa att betala anläggningsavgiften om den enskilda anläggningen uppnår kraven i 24 § vattentjänstlagen. I dessa fall omfattas fastighetsäga- ren av verksamhetsområdet men är inte ansluten till en eller flera av de allmänna vattentjänsterna. Det innebär att fastighetsägaren vid ett senare tillfälle kan anvisas en förbindelsepunkt och efter att då gällande avgift erlagts kopplas på den allmänna anläggningen. Avgiften är antagligen den i särklass största anledningen till att en fastighetsägare inte vill omfattas av ett verksamhetsområde. I debatten före och under den tid som utredningen pågått har det ofta anförts att det behövs en möjlighet att överklaga beslut om att inrätta verksamhetsområden.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;168&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_169"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft8"&gt;För att få till stånd ett verksamhetsområde kan enskilda vända sig till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har möjlighet att enligt 51 § vatten- tjänstlagen förelägga kommunen att inrätta ett verksamhetsområde. Ett sådant beslut kan enligt 52 § vattentjänstlagen endast överklagas av kommunen. Det innebär att ett beslut att inte förelägga om verk- samhetsområde inte kan överklagas. Enskilda har också möjlighet att inleda en process mot kommunen genom ett så kallat stämningsmål vid en mark- och miljödomstol för att eventuellt kunna få ett beslut om att deras fastighet ska omfattas av verksamhetsområdet. Dom- stolen bedömer då fastighetens behov av en anslutning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Utredningen kan inte utesluta att det kan inträffa att en kom- mun önskar bygga ut allmänt va där det egentligen inte finns behov av sådant enligt 6 § vattentjänstlagen. Då handlar det ofta om att kommunen och &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; vill inkludera ytterligare fastig- heter i ett verksamhetsområde för att med hjälp av fler anlägg- ningsavgifter uppnå en högre grad av kostnadstäckning för utbygg- naden. Utredningens förslag på förändringar i vattentjänstlagen ger kommunen skyldighet att bedöma om det finns ett behov av an- slutning till allmänt va och om det finns enskilda lösningar som ger motsvarande miljö- och hälsoskydd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Utredningens förslag i avsnitt 4.5 ger också fastighetsägare möjlighet att påverka kommunens beslut vad gäller hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sin skyldighet att ordna vattentjänster en- ligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Behövs begreppet snarast?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;I 6 § vattentjänstlagen anges att en kommun ska se till att en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; ordnas snarast om anläggningen behövs. I vanligt juridiskt språkbruk används begreppet snarast för att beskriva hur snart något ska göras. Begreppet tar i denna mening inte särskilt stor hänsyn till hur möjligheterna för den som adresseras ser ut. På det viset skiljer sig ordet från det ofta synonyma uttrycket ”så snart det kan ske”. Vattentjänstlagen utgår med den här tolkningen ifrån att en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; ska uppföras omedelbart när ett beslut om verksamhetsområde har fattats. Det är förstås inte praktiskt möjligt eller rimligt att detta sker utan planering. Det är ofta långt ifrån möjligt för en &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; att omedelbart påbörja en ut-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;169&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_170"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft31"&gt;byggnad. Det krävs såväl planering som marktillgång och tillgång till arbetskraft vilket begränsar möjligheterna och tar tid. Dessutom krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet och ofta vattenverksam- het samt en viss planering för eventuella överklaganden. Denna fråga diskuterades i förarbetena till den nuvarande lagen. Med an- ledning av detta infördes också bestämmelser i 17 § vattentjänst- lagen som stadgar att huvudmannen får vänta med att utföra de anläggnings- eller utbyggnadsarbeten som är nödvändiga för att fastighetsägaren ska kunna använda &lt;NOBR&gt;va-anläggningen,&lt;/NOBR&gt; om arbetena behöver samordnas med andra arbeten och samordningen annars skulle väsentligt försvåras, och utförs i den ordning som följer av huvudmannens utbyggnadsplan. Praxis har efter detta utvecklats åt en generös tolkning av begreppet snarast. I fall där kommunen inte haft någon &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; eller området i fråga inte omfattats av planeringen har instanserna gett kommunen en viss tid för att ansluta området till den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; När en va- utbyggnadsplan funnits har den tid som kommunen lämnats för att bygga ut anläggningen i vissa fall varit omkring sex år. Det finns exempel på områden där länsstyrelsen förelagt kommunen att ansluta ett visst område men där kommunen fått ännu längre tid på sig. Det kan ifrågasättas om betydelsen av ordet snarast omfattar en så lång tidsperiod som runt tio år. Begreppet snarast är dock i någon mån åtgärdsdrivande eftersom det ändå sätter viss press på kommuner och tydliggör ansvaret och skyldigheten att ordna vattentjänster. Sammantaget har utredningen funnit att uttrycket inte vållar stora problem i tillämpningen och att det därför inte finns skäl att ändra det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p506 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Alternativa förslag som utredningen inte gått vidare med&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Ett förfarande som anknyter till plan- och bygglagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;I plan- och bygglagen finns bestämmelser om samråd. Från flera håll har utredningen tagit del av önskemål om att det vore önskvärt med ett tydligare demokratiskt inflytande för kommunens invånare över processen med inrättande av verksamhetsområden för allmänt va. Utredningen kan konstatera att det som upplevs som en brist i den demokratiska processen är ett vägval lagstiftaren gjort där va i första hand ses som en skyldighet för kommunen (under vissa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;170&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_171"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft10"&gt;förutsättningar) och därför inte hanteras som andra planerings- frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft31"&gt;Utredningen har övervägt att föreslå bestämmelser för inrät- tande av verksamhetsområde som liknar det som finns i plan- och bygglagen för detaljplaner eller för översiktsplaner. Målet skulle vara att samordna vattentjänstlagens regler med plan- och bygg- lagens regler. Detaljplaner ger förenklat uttryckt juridiskt bindande rättigheter vad gäller vad som får byggas medan översiktsplaner inte ger några rättigheter. Sådana bestämmelser skulle till exempel innebära krav på samråd, granskning och utställning av förslaget till verksamhetsområde för vatten och avlopp. Om det beslutade verk- samhetsområdet efter ett sådant förfarande skulle bli juridiskt bin- dande gentemot varje enskild fastighetsägare skulle det också inne- bära att det behövs en möjlighet för en enskild fastighetsägare att överklaga det beslutet. Det finns tydliga fördelar med att öka insy- nen i de beslut som föregår ett verksamhetsområde för va. En mer transparent beslutsprocess med någon form av samråd skulle po- tentiellt kunna leda till mer genomarbetade beslut och eventuellt skulle en sådan förändring medföra att kommunens &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; vävs ihop med bebyggelseplaneringen på ett förtjänstfullt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;Utredningen har dock konstaterat flera svårigheter med ett så- dant system. Att på så sätt samordna vattentjänstlagen och plan- och bygglagens regelverk skulle bli mycket komplicerat och det är svårt att klargöra konsekvenserna av ett sådant förslag. Utredning- en har inte haft tid och resurser att göra en tillräckligt genomarbe- tad analys av hur en sådan förändring av vattentjänstlagen skulle kunna utformas och vilka konsekvenser den skulle få. Det är till exempel osäkert hur den långsiktiga planeringen och utbyggnaden av allmänt va skulle utvecklas. Vid en eventuell utformning av ett sådant system måste hänsyn också tas till att länsstyrelsen kan före- lägga en kommun att ordna verksamhetsområde och att länsstyrel- sen inte tillämpar någon särskild planeringsprocess inför sådana beslut.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Det finns däremot ingenting som hindrar kommuner att på eget initiativ redan i dag genomföra en tidig kommunikation och dialog samt samrådsinriktade aktiviteter vad gäller planerad &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad.&lt;/NOBR&gt; Detta sker också redan i dag på frivillig basis i flera av landets kommuner. Ofta kombineras detta med eller följs av &lt;NOBR&gt;va-rådgiv-&lt;/NOBR&gt; ningsaktiviteter i samband med projektering och genomförande av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;171&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_172"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;en &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad.&lt;/NOBR&gt; I kapitel 4.5 föreslår utredningen att kommunen ska ha en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 §. Denna plan ska föregås av ett samråd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;En rimlighetsavvägning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Utredningen har övervägt om det ska införas en rimlighetsavvägning i 6 § vattentjänstlagen. En rimlighetsavvägning skulle ge möjlighet att väga de åtgärder som ska vidtas mot bland annat de kostnader som det skulle medföra. Rimlighetsavvägningar utförs exempelvis enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Nyttan av skyddsåtgärder och andra för- siktighetsmått ska då vägas mot kostnaderna för att genomföra dem. I miljöbalkens rimlighetsavvägningar är det generellt en verk- samhetsutövare som får en fördel av att bedriva en verksamhet och därför ska vidta skyddsåtgärder för att inte orsaka skador på miljön.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft31"&gt;En rimlighetsavvägning i 6 § vattentjänstlagen skulle bli kompli- cerad eftersom det är flera aktörer involverade. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen,&lt;/NOBR&gt; kommunen (som kan härbärgera flera olika intressen i vissa fall), och fastighetsägaren kan ha olika syn på vad som är rimligt och skäligt. Frågan om för vem det ska vara rimligt med en va- utbyggnad uppkommer därför. Ur &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; synvinkel är det möjligt att göra en strikt &lt;NOBR&gt;va-ekonomisk&lt;/NOBR&gt; beräkning för att av- göra om en utbyggnad eller annan åtgärd är rimlig. Beslutet om att bygga ut eller inte bygga ut en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; får dock kon- sekvenser på flera andra områden vilka är svårare att väga in i en rimlighetsavvägning. Aspekter som skulle behöva vägas in kan vara exempelvis de samhällsekonomiska aspekterna samt säkerheten hos och nyttan med olika anläggningar. Många fastighetsägare värderar även den förändring av området som en &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt; innebär, både på kort och lång sikt. En annan svårighet med en rimlighets- avvägning är att den görs när ett behov av en allmän anläggning redan konstaterats. Behovet av den allmänna anläggningen kommer att finnas kvar även om bygget av den skulle bedömas orimligt efter en avvägning. Det är oklart hur människors hälsa och miljön i så fall skulle kunna skyddas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;172&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_173"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334173x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Krav på plan för allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Utredningen föreslår att det för varje kommun ska finnas en av kommunfullmäktige fastställd plan för hur kommunen långsik- tigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p509 ft9"&gt;Innan planen antas ska kommunen samråda med de fastig- hetsinnehavare och myndigheter som har ett väsentligt intresse i saken samt ställa ut förslaget för granskning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft31"&gt;Utredningen föreslår att alla kommuner ska ha en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Den plan som utred- ningen föreslår kan mycket väl motsvaras av kommunen beslutade styrdokument för &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt; Exempelvis finns i vattenmyndig- heternas åtgärdsprogram ett krav på att kommunerna ska upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner. I miljöbalken finns i sin tur ett krav på att kommunerna ska följa åtgärdsprogrammen.&lt;SPAN class="ft114"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Med vatten- och avloppsvattenplan menar vattenmyndigheterna en plan för hela kommunens yta och alla vattentjänster. Detta med referens till Havs- och vattenmyndighetens vägledning om kom- munal &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt; Den plan som utredningen föreslår kan mycket väl inrymmas i en sådan vatten- och avloppsvattenplan som åt- gärdsprogrammen föreskriver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft9"&gt;I vattentjänstlagen nämns att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; kan ha en utbyggnadsplan. Den handlar om takten för utbyggnad av allmänna vattentjänster och kan användas av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; för att svara på när utbyggnaden når en viss fastighet. En utbyggnadsplan i form av en lista med en beslutad tidsplan för utbyggnad till olika områden motsvarar inte den plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen som utredningen föreslår. Det är viktigt att poängtera att en utbyggnadsplan utgör en viktig del av den föreslagna planen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;För att kommunerna ska kunna uppfylla de åtaganden och de krav som framgår av vattentjänstlagen behöver de planera för detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;5 kap. 8 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;173&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_174"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;En sådan &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; som utmynnar i politiskt antagna styrdoku- ment medför en rad fördelar för kommunerna. Det tydliggör de befintliga krav som finns i lagstiftningen och visar på det ansvar kommunen har att på kort och lång sikt styra och säkerställa vat- tentjänster för kommuninvånarna. Det möjliggör samtidigt en tyd- lig kommunikation till kommuninvånare om den planerade all- männa respektive enskilda &lt;NOBR&gt;va-försörjningen.&lt;/NOBR&gt; Särskilt viktigt blir detta i de sammanhang då kommunen behöver göra vägval om or- ganisation och teknisk lösning för &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; i områden som ligger utanför allmänt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Denna typ av beslut behöver baseras på bedömningar av vilka orga- nisatoriska och tekniska lösningar som är rimliga och genomför- bara. Utredningen föreslår därför att alla kommuner ska ha en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft31"&gt;Eftersom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram endast sträcker sig över sex år är det inte säkert att de krav som i dag följer av åt- gärdsprogrammen kommer att återfinnas i åtgärdsprogrammen efter år 2021. Eftersom ett beslut om en plan är ett långsiktigt åta- gande finns det enligt utredningen ett behov av att införa ett krav på planering direkt i lag. Det är också tydligare gentemot kommu- nerna att en sådan skyldighet regleras i lag i stället för att framgå av åtgärdsprogrammen. Redan i dag är det många kommuner som beslutar om planer för va. Dessa planer har betydelse för beslut om när och i vilka områden allmänt va ska tillhandahållas. I praxis har fastslagits att det är viktigt att länsstyrelserna tar hänsyn till den planering kommunerna gjort när de gör bedömningar utifrån 6 § vattentjänstlagen. Endast om kommunen gjort en olämplig eller dåligt underbyggd bedömning har &lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; funnit att läns- styrelsen bör frångå kommunens &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p513 ft9"&gt;Utredningen ser därmed flera effektiviseringsvinster för kom- munerna med en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänst- lagen. Det kan underlätta för kommunen att klara sina skyldigheter enligt 6 § vattentjänstlagen och minska länsstyrelsens behov av tillsyn och föreläggande enligt 51 § vattentjänstlagen. Planen kan också underlätta den demokratiska förankringen av utbyggnaden av allmänt va.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;174&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_175"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;En plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyl- digheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen kom- mer att omfattas av kravet i 6 kap. 3 § miljöbalken om att göra en strategisk miljöbedömning om planen kan antas medföra en bety- dande miljöpåverkan. Detta innebär att om planen kan antas med- föra en betydande miljöpåverkan ska kommunen bland annat ta fram en miljökonsekvensbeskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Tas en plan fram för kommunens skyldighet att i dag och i framtiden ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen innebär detta att kommunen i hög grad uppfyller de krav som i dag ställs i åtgärd 7 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Skillnaden är att den &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; som åsyftas i åtgärdsprogrammet tydligt utgår från att planeringen och planen ska gälla hela kommunens geografiska yta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft31"&gt;Ett tydligare krav i lag på att en plan ska arbetas fram och beslutas av kommunerna är emellertid ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen i förhållande till kravet i åtgärdsprogrammen. Utred- ningen anser emellertid att det är nödvändigt att kommunerna har en plan för hur de långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Detta både med hänsyn till utbyggnadstakten av de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; och till behovet av att göra en bedömning av hur ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid ett förändrat klimat. &lt;NOBR&gt;Va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt; och klimatanpassning innebär ofta mycket stora investeringar och med en väl underbyggd och långsiktig planering kan risker för suboptimering och ofullständigt utredda beslut om åtgärder undvikas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p514 ft31"&gt;Ytterligare en parallell till förslaget om att kommunerna ska ha en plan för va är att dricksvattenutredningen föreslagit en ny 50 a § i vattentjänstlagen om att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ska se till att det finns förnyelse- och underhållsplaner specifikt för dricksvattenförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;Plan eller planering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Utredningen har övervägt ett förslag på krav att kommuner ska ha en &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; i stället för ett krav på att kommunen ska ha en fastställd plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Utredningen har valt att föreslå att kommunen ska ha en plan&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;175&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_176"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334176x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;i stället för endast planering för att det ska bli tydligare för kom- munen vilka krav som gäller och vad det är för styrdokument som efterfrågas. Det som vidare talar för kravet på en plan i stället för planering är att en plan är något som kan vara mer konkret i be- skrivningen av sitt innehåll än vad som gäller för innehållet i en planering och att den kan bli föremål för ett konkret samråd med medborgarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft147"&gt;Val av lag för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Kommunal planläggning av mark och vatten regleras i plan- och bygglagen. Där finns bestämmelser om bland annat översiktsplanering och detaljplanering. Utöver reglerna i plan- och bygglagen finns det regler om krav på en plan i exempelvis väglagen (1971:948) där den som avser bygga en väg ska upprätta en vägplan, och i miljöbalken vad gäller kravet på renhållningsordning som ska innehålla en avfallsplan.&lt;SPAN class="ft70"&gt;17&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft31"&gt;Vattentjänstlagen är en lag som kan beskrivas ligga mellan pla- neringslagstiftningen och miljölagstiftningen. Den innehåller främst processuella bestämmelser som reglerar ekonomiska mellanhavanden mellan kommunen och brukaren av den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Att föra in ett krav på planering i vattentjänstlagen innebär något nytt i en lag som inte tidigare reglerat sådana frågor. Utredningen konsta- terar dock att det är i vattentjänstlagen som den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningen regleras. Lagens portalparagraf anger att den syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sam- manhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. En plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen bidrar till detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Vad planen ska innehålla&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Planen ska behandla alla vattentjänster vilket även inkluderar dag- vattenhanteringen. Utredningens förslag innebär endast krav på en plan som hanterar kommunens skyldighet vad gäller de befintliga och i framtiden tillkommande allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna.&lt;/NOBR&gt; Tids-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;15 kap. 41 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;176&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_177"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;perspektivet bör inte vara alltför snävt men inte heller sträcka sig mycket längre i tiden än kommunens löpande översiktsplanering. Utredningen anser att 12 år kan vara ett rimligt tidsperspektiv för en sådan plan. Detta överensstämmer med Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens vägledning om kommunal va- planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Utredningen redogör i avsnitt 4.13.1 för behovet av att kommu- nen gör en bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall. Detta bör ingå i den plan som föreslås att kommunerna ska ta fram. Utredningen kan konstatera att det även kan finnas andra områden kopplade till kli- matanpassning och vatten som möjligen skulle kunna tas med i planen. Exempel på detta är brist på dricksvatten eller förebyg- gande arbete och hantering av översvämningar på grund av stigande vatten. Dessa områden omfattas inte av de förslag utredningen presenterar i avsnitt 4.13.1 vilket helt fokuserar på förebyggande skyfallsrelaterat arbete. Det finns dock inget som hindrar att kom- munen på eget initiativ har med även andra frågor eller områden i planen än de som omfattas av utredningens förslag. Det kan finns flera fördelar för den kommun som väljer att planera för alla vat- tentjänster i hela kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hur planen ska beslutas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Planen ska fastställas av kommunfullmäktige. Utredningen har funnit att detta är viktigt för att planen ska få en politisk förankring i kommunen. Eftersom planen ska gälla över en lång tidsperiod är det viktigt att en majoritet i kommunfullmäktige står bakom den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Genom planen kan kommunen styra vilka områden som ska an- slutas till de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; och vilka som inte ska det. Även när i tid områden ska anslutas bör regleras i planen. Detta ger berörda kommuninvånare något att förhålla sig till. En plan enligt utredningens förslag kan vidare ge kommunen en möjlighet att på ett bättre sätt samla planeringen för alla vattentjänster samt skaffa sig planeringsberedskap för hur vattentjänsterna kan säkras för kommuninvånarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;177&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_178"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334178x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Behov av samråd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Utredningen har i avsnitt 3.3.6 konstaterat att kommunen vid nu- varande regler inte har någon skyldighet att låta medborgarna komma till tals innan en &lt;NOBR&gt;va-policy&lt;/NOBR&gt; eller liknande dokument beslu- tas. Som utredningen vidare har beskrivit i avsnitt 4.4.4 ovan har fastighetsägare mycket liten lagstadgad möjlighet att påverka de beslut enligt 6 § vattentjänstlagen som indirekt berör deras fastig- heter. Detta är enligt utredningen en brist utifrån ett demokratiskt perspektiv. För att minska detta demokratiunderskott föreslår utredningen att allmänheten bör få möjlighet att ge synpunkter på kommunens förslag på plan enligt den föreslagna 6 a § vatten- tjänstlagen. Sådan möjlighet finns i andra lagstiftningar som regle- rar antagande av kommunala planer exempelvis i miljöbalken vad gäller kommunens antagande av renhållningsordning.&lt;SPAN class="ft72"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;Utred- ningen kan inte se några skäl till att allmänheten inte skulle ges möjlighet att lämna synpunkter när det gäller kommunens förslag på en plan enligt 6 a § vattentjänstlagen. Tvärtom kan det finnas fastighetsägare i områden som enligt planen är framtida utbygg- nadsområden som bör få möjlighet att komma till tals. Det kan till exempel röra sig om fastighetsägare i områden där det finns olika åsikter om hur vattentjänsterna ska anordnas och där det kan finnas olika tänkbara möjligheter att lösa vatten- eller avloppsfrågan. Det är därför viktigt att det ges möjlighet att lämna synpunkter på planen. Utredningens mening är att detta också kan underlätta för kommunen när väl arbetet med utbyggnaden och inrättandet av verksamhetsområdet ska inledas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p152 ft9"&gt;Att låta planen vara föremål för samråd är också i linje med EU- direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpå- verkan.&lt;SPAN class="ft84"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Direktivet har implementerats i svensk lag genom be- stämmelserna om strategiska miljöbedömningar för planer och program i miljöbalken.&lt;SPAN class="ft84"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Kommunens arbete med att ta fram en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen kan vad gäller förfarandet jämföras med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p319 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;15 kap. 42 § miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;19&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;6 kap. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;3–19&lt;/NOBR&gt; §§ miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;178&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_179"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334179x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;kommunens arbete med att ta fram översiktsplan och renhållnings- ordning. Det rör sig i båda fallen om ett stort geografiskt område som ska planeras och det gäller planering för en lång tidsperiod.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;När kommunen ska ta fram en översiktsplan eller en renhåll- ningsordning ska kommunen ha ett bredare samråd med fastighets- ägare som har ett väsentligt intresse i saken. Detta till skillnad från de mer specificerade krav på vilka som ska delta i samråd inför beslut om detaljplan. Utredningen anser att när det gäller en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen, ska samråd ske på samma sätt som vid framtagande av översiktsplan och renhållnings- ordning, det vill säga med de fastighetsinnehavare som har ett vä- sentligt intresse i saken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Kommunen ska vid framtagandet av en plan som föreslås enligt 6 a § även samråda med de myndigheter som har ett väsentligt in- tresse av planen. Ett exempel på en sådan myndighet är länsstyrel- sen. Länsstyrelsen ska utöva tillsyn att kommunen fullgör sin skyl- dighet enligt 6 § vattentjänstlagen att tillgodose behovet av vatten- tjänster.&lt;SPAN class="ft70"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Genom samrådet kommer länsstyrelsen att få möjlighet att ge sin syn på hur kommunen bör planera för att uppfylla sin skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster. Utredningen bedömer att detta väsentligt kommer att förenkla kommunens ar- bete med att uppfylla sin skyldighet enligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Innan förslaget till kommunens plan antas av kommunfullmäktige ska det ställas ut för granskning. Kommunmedlemmar och andra berörda får på så sätt möjlighet att påverka planens utformning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Att kräva att kommunen ska samråda med de fastighetsinne- havare och myndigheter som har ett väsentligt intresse av planen samt ställa ut planen för granskning innebär ytterligare administra- tivt arbete för kommunen och ett ingrepp i den kommunala själv- styrelsen. Rutinen för samråd och utställning innebär dock inget nytt arbetssätt för kommunen. Som framgår ovan är kommunen redan skyldig att ha ett samråds- och granskningsförfarande vid antagande av andra planer. Kommunen har möjlighet att samordna arbetet med planen med till exempel översiktsplanen. Länsstyrelsen kan delta i samråd och granskning vilket kan minska behovet av&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;51 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;179&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_180"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334180x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;förelägganden enligt 51 § vattentjänstlagen vilket i sin tur kan komma att skapa en större förutsägbarhet för kommunernas planering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Några särskilda regler för överklagande införs inte utan över- klagande av planen får ske enligt bestämmelserna om laglighets- prövning i kommunallagen. Endast kommunmedlemmar kan över- klaga beslutet. Detta innebär att planen inte kan överklagas av miljöorganisationer med hänvisning till Århuskonventionen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;22&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I många kommuner som i dag har en &lt;NOBR&gt;va-plan,&lt;/NOBR&gt; är &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; ett levande dokument där vissa delar uppdateras regelbundet. In- förandet av ett krav på samrådsförfarande kan leda till att planen inte uppdateras lika ofta eftersom det är ett förhållandevis omfat- tande arbete att hålla samråd och ställa ut en plan. Utredningen menar att det är nödvändigt att ha en brett förankrad plan. Det finns ingen motsats mellan väl förankrade beslut om en plan enligt 6 a § vattentjänstlagen och en kontinuerlig förvaltningsövergri- pande &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Särtaxa&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p517 ft9"&gt;Utredningen föreslår att frågan om i vilken utsträckning särtaxa för anslutning till vattentjänster kan användas ska utredas i ett särskilt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p518 ft8"&gt;Särtaxa innebär att när vattentjänsterna för en viss eller vissa fastig- heter på grund av särskilda omständigheter medför kostnader som i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter i verksam- hetsområdet, ska avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnader- na. Särtaxa regleras i 31 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Många kommuner och &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; har för utredningen vittnat om att möjligheten att använda särtaxa är mycket begränsad. Ordet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p334 ft31"&gt;”avsevärd”, i bestämmelsen om särtaxa i 1970 års lag om allmänna vatten och avloppsanläggningar, ersattes 1996 med det nuvarande begreppet ”beaktansvärd”. Enligt propositionen ansåg regeringen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p519 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;22 &lt;/SPAN&gt;UN/ECE:s konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutspro- cesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;180&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_181"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334181x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft31"&gt;redan då att kraven i rättspraxis blivit alltför högt ställda.&lt;SPAN class="ft114"&gt;23 &lt;/SPAN&gt;Flera kommuner uppger att de tolkar domstolsavgöranden vad gäller särtaxa som att det i de flesta fall inte är möjligt att införa särtaxa.&lt;SPAN class="ft114"&gt;24 &lt;/SPAN&gt;Svenskt Vatten anser också att det är svårt för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att visa vilka jämförande kostnader den haft vid utbyggnation till om- råden med normaltaxa. Detta gör att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; inte haft möjlighet att ta ut särtaxa för ett mer svårtillgängligt område.&lt;SPAN class="ft114"&gt;25 &lt;/SPAN&gt;Det blir därmed ekonomiskt riskfyllt för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att grunda sina investeringsbeslut på möjligheten att ta ut särtaxa för att få tillräcklig kostnadstäckning vid &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad.&lt;/NOBR&gt; Fastighetsägare som ska anslutas till allmänt va har nämligen ett starkt ekonomiskt in- tresse att överklaga beslut om särtaxa. Eftersom fastighetsägarna historiskt ofta har vunnit gehör med sina överklaganden kan det vara så att &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; och kommuner inte vågar bygga investe- ringskalkylen på att det går att ta ut särtaxa. Konsekvensen av detta är att exploateringar utanför existerande verksamhetsområde för vatten och avlopp inte ses som lika positiva för kommunen som helhet och som direkt negativa för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p349 ft13"&gt;Utredningen menar att det finns behov att utreda om ändringen av 31 § vattentjänstlagen fått den effekt regeringen avsåg. Det lig- ger emellertid inte inom den här utredningens uppdrag och det har inte funnits tid eller resurser för utredningen att på eget initiativ utreda detta. Utredningen föreslår därför att detta utreds i ett sär- skilt sammanhang. En fråga för en sådan utredning skulle kunna vara att ta fram förslag på eventuella ändringar i vattentjänstlagen i syfte att öka möjligheterna att använda särtaxa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p520 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;23&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Regeringens proposition 1995/96:188. &lt;/SPAN&gt;Avgifter enligt lagen om allmänna vatten- och av- loppsanläggningar. &lt;SPAN class="ft87"&gt;S. 13.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p521 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;24&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Se exempelvis mark- och miljödomstolens vid Umeå tingsrätt dom den 12 april 2016 i mål nr M &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;47–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p392 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;25&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Svenskt Vatten. &lt;/SPAN&gt;Lagen om allmänna vattentjänster 10 år – Svenskt Vattens förslag på vidare- utveckling och förbättring. &lt;SPAN class="ft23"&gt;2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;181&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_182"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Styrmedel och nationella mål för små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kostnadseffektiva styrmedel för ökad åtgärdstakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Utredningens uppdrag har varit att ta fram kostnadseffektiva styr- medel för att öka åtgärdstakten för små avlopp. I problembeskriv- ningen (kap 3) konstaterar utredningen att dagens åtgärdstakt är för låg. Det finns ett ökande antal anläggningar som har tillstånd men som tappat i funktion eller av andra anledningar inte längre uppfyller kraven i tillståndet. Varje år ökar detta antal mer än det antal anläggningar som kommunerna hinner ställa krav på eller som fastighetsägarna åtgärdar på eget initiativ. Det antal fastigheter om årligen ansluts till allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; eller gemensamma avloppsanläggningar kompenserar inte för detta. Sålunda ökar år för år antalet små avlopp som behöver tillsyn och någon form av åtgärder. Åtgärdstakten, mätt som antalet små avlopp per år som antingen på något sätt åtgärdas eller som myndigheterna säkert genom tillsyn kan konstatera uppfyller miljöbalkens krav, behöver öka kraftigt. Det ökande antalet är långt ifrån tillfredsställande då det redan i dag uppskattningsvis finns 180 000 små avlopp som inte uppfyller de krav som ställdes i miljölagstiftningen redan 1969. Utvecklingen mot väl fungerande och hållbara små avloppsanlägg- ningar behöver i stället vändas så att det snabbt går mot en situa- tion där alla små avlopp i Sverige med säkerhet kan bedömas uppfylla de krav som ställts upp i miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p523 ft9"&gt;Bland myndigheter, forskare och experter i branschen finns olika bedömningar av hur stor negativ miljöeffekt små avlopp medför. Olika aktörer kommunicerar samtidigt helt motsatta bilder av och uppgifter om hur prioriterade miljöproblemen med utsläpp från små avlopp är. Utgångspunkten för om en avloppsanläggning medför liten eller stor miljöpåverkan är ur miljöbalkens perspektiv hur situationen på platsen och närheten till yt- och grundvatten- recipienter ser ut. Med anläggningens miljöpåverkan avses om den bidrar till utsläpp av syretärande eller övergödande ämnen. På lokal nivå för enskilda fastigheter kan samma utsläpp från en avlopps- anläggning medföra helt skilda konsekvenser för miljön. I vissa fall är risken för övergödning mycket liten medan den i andra kan vara påtaglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;De lokala variationerna tas inte med i de beräkningsmodeller som kan användas för bedömningar på regional och nationell nivå.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;182&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_183"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft13"&gt;Dessa innehåller förenklingar och schabloner som inte är överför- bara på varje enskilt fall. I medeltal förväntas de ge en någorlunda rättvisande bedömning av utsläppens storlek. Det har riktats kritik mot dessa bland annat för att de ska underskatta markens reten- tionskapacitet, det vill säga hur mycket fosfor som naturligt binds i mark efter utsläpp från en enklare traditionell avloppsanläggning (markbädd eller infiltration). Samtidigt kritiseras modellerna för att i stället underskatta utsläppen och överskatta retentionen i kust- och skärgårdsområden eller i närheten av sjöar och vattendrag. I nuläget finns det inte tillförlitliga, beprövade modeller som enkelt och till en rimlig kostnad kan göra denna typ av bedömningar i enskilda fall eller för mindre avrinningsområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det är också mycket viktigt att understryka att alla små avlopp innebär någon form av risk för smittspridning. Det är därför viktigt att krav på tillräcklig rening vad gäller bakterier, virus och andra smittämnen ställs på alla små avlopp oavsett om det finns en över- gödningsproblematik eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft9"&gt;Utredningen ser sammantaget att det fortsatt finns stöd för att ställa krav på avskiljning och rening av såväl smittämnen som syre- tärande ämnen och fosfor för små avloppsanläggningar. Om dessa krav i det enskilda fallet inte är skäliga ska tillsynsmyndigheten, det vill säga kommunernas miljönämnd, kunna göra andra bedömning- ar. De små avlopp som inte har någon egentlig avloppsrening och de avlopp som inte längre har den funktion som de ursprungligen var tänkta att ha, uppfyller inte miljöbalkens krav och behöver nå- gon form av åtgärd. För dessa behöver antingen verksamhetsutöva- ren frivilligt ta ansvar för att söka tillstånd alternativt göra en an- mälan utifrån miljöbalken för att sedan åtgärda avloppet alternativt behöver kommunernas miljömyndigheter utöva tillsyn och ställa krav på åtgärdande.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;183&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_184"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334184x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Föreslagna styrmedel för ökad åtgärdstakt för små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;I Havs- och vattenmyndighetens rapportering av regeringsupp- draget om ökad åtgärdstakt finns ett förslag om recipientskatt.&lt;SPAN class="ft114"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;Resonemanget i förslaget bygger dels på principen att förorenaren ska betala och dels på att övergödningen beror på en överutnyttjad resurs (recipienten). Huvudsyftet är också att skapa ett incitament för fastighetsägare att åtgärda avlopp eftersom förslaget innebär en skattebefrielse för den som åtgärdar sitt avlopp. Utredningen ser flera svårigheter med förslaget och en del av dessa har också uppmärksammats av remissinstanserna. Systemet skulle kräva att ett fullständigt register över alla små avloppsanläggningar finns på plats innan det hade gått att genomföra. Det finns sammanvägt också stora politiska problem med förslaget som behöver analy- seras, till exempel att det är en skatt som i stor utsträckning drab- bar landsbygdsbefolkningen och att en subvention ges till de som följer lagkrav. Det skulle, bedömer utredningen, bli betydande problem att skapa den politiska förankring av förslaget som skulle krävas för att göra det realiserbart. Sammanvägt har utredningen, givet de resurser och den tid som utredningen haft till sitt förfogande, gjort bedömningen att det inte var en framkomlig väg att utreda förslaget om recipientskatt vidare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;För att hantera frågan om de små avloppen inom nuvarande lag- stiftning skulle det krävas en större satsning på tillsyn i alla landets kommuner för att arbeta av tillsynsunderskottet. Ett sådant arbete skulle innebära behov av betydligt mer resurser och kräva att hårda styrmedel användes gentemot fastighetsägare. Utredningen har i stället valt att utgå från den tillsynsresurs som finns i dag och för- sökt hitta redskap att göra den effektivare och samtidigt öka fastig- hetsägarnas egna incitament. Över tiden kommer mer resurser för tillsyn behövas för att säkerställa att alla små avlopp uppfyller miljöbalkens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utifrån detta resonemang lämnar i stället utredningen ett antal förslag som tillsammans bedöms ge en kostnadseffektiv styrning mot hållbara små avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p524 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;26 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanlägg- ningar&lt;SPAN class="ft23"&gt;. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;184&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_185"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334185x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Miljökrav på allmänna anläggningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Utredningen vill också påpeka att det är väsentligt att de kommu- nala anläggningarna uppfyller miljöbalkens krav och underhålls på ett bra sätt. Det är också pedagogiskt viktigt för att kommunens tillsynsarbete med de små avloppen ska kunna motiveras. Det handlar om kommunens och myndighetens trovärdighet gentemot de fastighetsägare som av miljö- och hälsoskäl åläggs stora kostna- der för att åtgärda sina små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Mål för ökad åtgärdstakt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft9"&gt;Utredningen föreslår att regeringen beslutar om etappmål i miljömålssystemet i syfte att öka åtgärdstakten för små avlopp och att Havs- och vattenmyndigheten blir ansvarig myndighet för dessa etappmål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p526 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten till- sammans med Naturvårdsverket och SCB får i uppdrag att ut- veckla en metodik för att mäta och följa upp åtgärdstakt för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p527 ft29"&gt;Förslag om etappmål för ökad åtgärdstakt för små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Utredningen föreslår att regeringen beslutar om ett etappmål i miljömålssystemet i syfte att öka åtgärdstakten för små avlopp. Detta ska vara steg på vägen för att nå miljökvalitetsmålen, särskilt målet &lt;SPAN class="ft44"&gt;Ingen övergödning. &lt;/SPAN&gt;Det föreslagna etappmålet kopplar också till flera av generationsmålets strecksatser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft9"&gt;Ansvarig myndighet för detta etappmål föreslås vara Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Etappmålet för ökad åtgärdstakt för små avlopp ska innebära att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p528 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;insatser ska vidtas så att åtgärdstakten för små avlopp år 2027 är i genomsnitt fem procent&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p529 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;insatser ska vidtas så att det år 2023 finns förutsättningar för alla kommuner att planera för tillsyn av alla små avloppsan- läggningar som riskerar att inte uppfylla miljöbalkens krav eller som kommunen inte har tillräcklig kunskap om.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;185&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_186"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tyd- liggör var insatser bör sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön, utan de läggs fast i miljökvalitetsmålen med preciseringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;I detta sammanhang behöver det förtydligas att etappmålen som beslutas av regeringen inte kan riktas direkt till kommunerna. Sam- tidigt är det kommunerna som har ansvaret för tillsynen av de små avloppen. De föreslagna etappmålen blir därför främst styrande för statens och regeringens arbete med att stödja kommunerna i detta arbete och arbetet med att utforma lagstiftning och regelverk på ett sätt som gör att etappmålen kan nås och tillsynen effektiviseras. Utredningen kommer i efterföljande avsnitt ge förslag på verktyg för att öka åtgärdstakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;För kommunerna kan etappmålen ses som en ledstjärna. Hur kommunerna arbetar med tillsynen och vilka mål de sätter upp är upp till dem själva att besluta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;Begreppet åtgärdstakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Utredningen föreslår vidare att Havs- och vattenmyndigheten till- sammans med Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån utvecklar en metodik för att mäta och följa upp åtgärdstakt för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Begreppet åtgärdstakt för små avlopp och vad som menas med hållbar åtgärdstakt är inte definierat och det finns ingen vedertagen metodik för att mäta och följa upp detta. Utredningen ser det som angeläget att på nationell nivå definiera vad som menas med åt- gärdstakt och hur den ska följas upp. Detta är en förutsättning för att förslagen om etappmål för små avlopp i miljömålssystemet ska kunna användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Hållbar åtgärdstakt för små avlopp är ett begrepp som introdu- cerades i Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag från 2013. Havs- och vattenmyndigheten föreslår där att en hållbar åt- gärdstakt bör vara fem procent per år, baserat på ett antagande om att en genomsnittlig livslängd för små avloppsanläggningar kan antas vara cirka 20 år. Det finns givetvis en stor variation mellan olika tekniklösningar och lokala förutsättningar. Havs- och vatten- myndigheten presenterar åtgärdstakt som det antalet små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;186&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_187"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334187x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;som åtgärdas varje år dividerat med det totala antalet små avlopp i landet. Hur detta ska mätas och vad som ingår i detta är inte när- mare definierat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Branschorganisationen &lt;NOBR&gt;VVS-fabrikanterna&lt;/NOBR&gt; genomför varje år en mätning och undersökning av åtgärdstakten för små avlopp. Orga- nisationen skickar ut en enkät till alla kommuners miljökontor och ställer frågan:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p530 ft12"&gt;Hur många tillstånd (inkl. anmälan) avseende enskilt avlopp (BDT samt WC+BDT) beviljades i er kommun/kommuner under 20XX?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p531 ft31"&gt;Resultatet för 2017 resulterade i en bedömd åtgärdstakt på 2,3 pro- cent&lt;SPAN class="ft114"&gt;27&lt;/SPAN&gt;. Det finns brister i detta sätt att mäta åtgärdstakt och även om nationella myndigheter eller kommuner skulle överta sättet att beräkna skulle det inte vara en fullt rättvisande bedömning av åtgärdstakten för små avlopp eller ett lämpligt mått att styra mot. Dels baseras det på en enkät till kommuner och inte faktiskt dataunderlag från till exempel ärendehanteringssystem och dels så mäts bara de nyanlagda avlopp som krävt tillstånd eller anmälan. De små avlopp som efter tillsyn från miljömyndigheten kan konstateras uppfylla miljöbalkens krav räknas inte in, inte heller de avlopp där det enbart gjorts mindre ändringar som godkänts av miljömyndigheten. Att miljömyndigheten fått kunskap om och inlemmat dessa fastigheter i sin tillsyn är värt att få med i mät- ningen av åtgärdstakt även om det i fysisk mening inte medfört några åtgärder eller ny- och ombyggnationer. Slutligen finns inte små avlopp som åtgärdas genom kommunal &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt; eller de som ingår i bildandet av gemensamma &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; i detta sätt att mäta. Utredningen menar att begreppet åtgärdstakt bör defini- eras och mätas på ett mer utförligt sätt som presenteras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p532 ft149"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;27 &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;VVS-fabrikanterna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt; &lt;/SPAN&gt;Åtgärdstakt för små avlopp – Kommunundersökning 2018&lt;SPAN class="ft146"&gt;. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;http://www.vvsfabrikanterna.se/verksamheten/intressegrupper/gruppen-for-sma-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;avlopp/atgardstakt-for-sma-avlopp---kommunundersokning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt; Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft146"&gt;2018-04-06.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;187&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_188"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Förslag på hur åtgärdstakt ska beräknas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Utredningen föreslår att åtgärdstakt för små avlopp bör beräknas som summan per år av antalet fastigheter med åtgärdade små av- lopp (med belastning på högst 200 personekvivalenter). Summan beräknas genom att lägga samman:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft12"&gt;a)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft150"&gt;befintliga avloppsanläggningar med tillstånd eller anmälan vilka efter miljömyndighetens tillsyn bedöms fortsatt kunna uppfylla miljöbalkens krav utan åtgärd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;b)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft151"&gt;befintliga avloppsanläggningar som vidtar tillstånds- eller an- mälningspliktig åtgärd, till exempel kompletteringar och för- bättringar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;c)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft152"&gt;fastigheter med befintliga små avloppsanläggningar som ansluts till en allmän avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;d)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft153"&gt;fastigheter med befintliga små avloppsanläggningar som ansluts till gemensamma anläggningar. I detta ingår både de fastigheter som ansluts till gemensamma enskilda avloppsanläggningar med lokal rening och till anläggningar med så kallade avtalslösningar vilka i sin tur ansluts till allmänna avloppsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p534 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;e)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft154"&gt;tillkommande fastigheter med små avlopp som kräver tillstånd eller omfattas av anmälningsplikt eller som ansluts till en ge- mensam avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;f)&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft140"&gt;tillkommande fastigheter med små avlopp som ansluts till en allmän avloppsanläggning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft9"&gt;Åtgärdstakten kan beräknas på såväl kommunal som regional eller nationell nivå. Den kan uttryckas som antalet fastigheter per år enligt ovan men gärna också i procentform som andelen fastigheter summerat enligt ovan av det totala antalet fastigheter med små en- skilda avlopp. Det senare sättet att beskriva åtgärdstakten ligger nära det som Havs- och vattenmyndigheten tidigare presenterat som förslag på åtgärdstakt för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Ett motsvarande nyckeltal skulle också kunna beräknas för en- skild dricksvattenförsörjning men detta ligger utanför det uppdrag som utredningen fått om att lämna förslag för att uppnå ökad åt- gärdstakt för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;188&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_189"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334189x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Effektivare tillsynsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p535 ft9"&gt;Utredningen föreslår att arbetet med att utveckla en effektivare tillsyn av små avloppsanläggningar ska ges ökad prioritet på na- tionell nivå. Detta innebär att en rad förslag läggs fram:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Det tydliggörs att Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för tillsynsvägledning för små avloppsanläggningar belastade med hushållsspillvatten och som är dimensionerade för högst 200 personekvivalenter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får föreskriftsrätt i frågor rö- rande försiktighetsmått kopplade till avloppsanläggningar dimensionerade för högst 200 personekvivalenter. Myndig- heten ges i uppdrag att ta fram nya föreskrifter om krav på dessa avloppsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Begreppet &lt;/SPAN&gt;avloppsanordning &lt;SPAN class="ft9"&gt;ändras till &lt;/SPAN&gt;avloppsanläggning &lt;SPAN class="ft9"&gt;i relevanta författningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft155"&gt;Länsstyrelserna får i uppdrag att utveckla sin tillsynsvägled- ning. Tillsynsvägledningen ska innehålla såväl det nuvarande behovet av tillsyn av små avlopp som ett förväntat ökat be- hov som följer av de förslag som utredningen presenterar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p539 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att koordinera och tillsammans med Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och andra aktörer som Sveriges kommuner och landsting, Miljösamverkan Sverige med flera genomföra en flerårig satsning på kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte om hur tillsyn, taxor och prövning kan utformas för att styra mot ökad åtgärdstakt och kretsloppsanpassning av små avlopp. I denna satsning bör också inbegripas frågor om hur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; kan effektivisera kommunernas tillsyn och prövning integreras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att ta fram och ansvara för att ett aktuellt kunskapsunderlag om små av- loppsanläggningars prestanda finns tillgängligt för kommu- ner, fastighetsägare och företag. Detta bör innehålla infor- mation om tekniska lösningar för små avlopps funktion vad gäller miljö- och hälsoskydd samt resurshushållning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;189&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_190"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;Tillsyn av små avloppsanläggningar är ett arbete som måste pågå ständigt. Anläggningarna åldras och kan i varierande grad tappa i funktion. Belastningen kan förändras i samband med försäljning eller ändrat nyttjande av bostaden. Dessutom kan andra viktiga förutsättningar som till exempel servicenivå också förändras. För att öka åtgärdstakten och på sikt nå en situation där de små avlop- pen inte utgör ett hot mot människors hälsa och miljön är den kommunala tillsynen utifrån miljöbalken det viktigaste styrmedlet. I dag finns ett mycket stort antal små avloppsanläggningar vilka antingen inte uppfyller miljöbalkens krav eller där anläggningens status är osäker. Denna situation är en följd av att tillsynen på om- rådet under många år varit otillräcklig. De förslag som presenteras här är en samlad satsning på att effektivisera och över tiden ut- veckla tillsynen. Förslagen är nödvändiga för att öka åtgärdstakten, för att fokusera på de sämsta avloppen i de känsligaste miljöerna och för att på sikt ställa om till mer hållbara små avlopp i landet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;Det som är av högst prioritet i detta arbete är att stärka och ut- öka tillsynen av små avlopp. Tillsynen varierar stort mellan kom- muner och en del kommuner har i dag en hög grad av åtgärdande medan andra ligger långt ifrån att arbeta ifatt det tillsynunderskott som över tiden byggts upp. Ur ett helhetsperspektiv är emellertid graden av tillsyn och åtgärdstakten för små avlopp alltför liten i relation till antalet små avlopp och deras nuvarande status. Tillsy- nen av små avlopp är ett kommunalt ansvar och styrs av politiska beslut på kommunal nivå. I det kommunala arbetet kommer det alltid att krävas prioriteringar bland frågor. Det är nationella och regionala myndigheters ansvar att dels vägleda om vad som krävs av kommunerna i deras roll som myndighet och dels att tillhandahålla lämpligt stöd för att kommunerna ska kunna genomföra sina åta- ganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;I flera sammanhang har en kraftigt ökad tillsyn av små avlopp förts fram som lösning för ovan nämnda situation. Den tillsyns- kampanj som Naturvårdsverket genomförde &lt;NOBR&gt;2009–2010&lt;/NOBR&gt; skulle med mjuka styrmedel, informationsinsatser och erfarenhetsutbyte öka tillsynen och åtgärdstakten på små avlopp. Vad som skett sedan dess är att några kommuner har fattat politiska beslut om att satsa på utökad tillsyn med målet att alla icke godkända små avlopp i kommunen ska inspekteras och att brister ska åtgärdas. Många kommuner har också efter politiska beslut ökat resurserna och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;190&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_191"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334191x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft9"&gt;tillsynsinsatserna medan flera andra fortfarande har långt kvar till att avsätta resurser som medför en tillräckligt hög grad av tillsyn och åtgärdstakt. Detta beror ofta på att de har en hög grundläg- gande arbetsbelastning i form av prövning av nya ansökningar om små avlopp från ny- eller ombyggnation och att kommunen inte har resurser eller prioriterar att bedriva omfattande tillsyn. Det finns dessutom ett stort antal kommuner vilka inte förändrat sina ambitioner i särskilt hög grad, det vill säga som inte aktivt styr mot en ökad tillsyn och hållbar åtgärdstakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;En snabbt påtvingad tillsynssatsning för att åtgärda små avlopp kan också innebära ökade kostnader för fastighetsägarna. Detta eftersom de tillgängliga entreprenörerna inte hinner möta lokalt ökad efterfrågan. En effektiv tillsyn behöver i stället kombineras med åtgärder som stimulerar verksamhetsutövaren att själv vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Utredningen föreslår därför en ökad satsning på att utveckla en effektivare tillsyn. Dessutom föreslås ett krav på avloppsdeklara- tion vilket utvecklas under avsnitt 4.9 nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Tillsynsvägledning för små avloppsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit att myndighetens uppdrag ska förtydligas så att det klart framgår att Havs- och vattenmyndigheten har tillsynsvägledningsansvaret för små av- loppsanläggningar dimensionerade för upp till och med 200 perso- nekvivalenter, som tar emot hushållsspillvatten.&lt;SPAN class="ft70"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;Hushållspillvat- ten definieras i avloppsvattendirektivet som spillvatten från hushåll och serviceinrättningar, vilket till övervägande del härrör från män- niskans metabolism och hushållsaktiviteter. Havs- och vatten- myndigheten har i sina allmänna råd definierat hushållsspillvatten som spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av toalettvatten eller &lt;NOBR&gt;bad-,&lt;/NOBR&gt; disk- och tvätt- vatten. Gränsdragningen mellan myndigheternas ansvarsområden på detta område regleras i miljötillsynsförordningen (2011:13). Förordningen är uppbyggd så att Naturvårdsverket ansvarar för de&lt;/P&gt;
&lt;P class="p540 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;28 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Havs och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Tydligare regler för små avloppsanläggningar. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2016-09-09.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; s. 20.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;191&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_192"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334192x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;områden som inte ålagts någon annan myndighet. Förändringar i Havs- och vattenmyndighetens uppdrag får därför konsekvenser även för Naturvårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;I dagsläget ansvarar enligt miljötillsynsförordningen Havs- och vattenmyndigheten för tillsynsvägledning vad gäller &lt;SPAN class="ft43"&gt;enskilda av- lopp&lt;/SPAN&gt;. I vattentjänstlagen har begreppen &lt;SPAN class="ft43"&gt;allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;va-anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft43"&gt;enskild anläggning &lt;/SPAN&gt;definierats. En &lt;SPAN class="ft43"&gt;allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt;va-anläggning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft43"&gt; &lt;/SPAN&gt;är en an- läggning som en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande över. En &lt;SPAN class="ft43"&gt;enskild anläggning &lt;/SPAN&gt;är en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; eller annan anord- ning för vattenförsörjning eller avlopp som inte ingår i en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; I vattentjänstlagen är det den organisatoriska for- men som avgör. Begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;enskilda avlopp &lt;/SPAN&gt;har kommit att användas på i stort sett samma sätt som begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;små avloppsanläggningar&lt;/SPAN&gt;. Dessa kan därför även drivas som en del av en &lt;SPAN class="ft43"&gt;allmän va- anläggning&lt;/SPAN&gt;. Oavsett organisatorisk form prövas och handläggs de små avloppsanläggningarna av kommunernas miljönämnder. Det är oklart om begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;enskilda avlopp &lt;/SPAN&gt;så som det anges i miljötill- synsförordningen ursprungligen var tänkt att omfatta endast av- loppsanläggningar i enskild regi (oavsett storlek) eller små avlopps- anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft31"&gt;I nuläget är ansvarsfördelningen mellan Havs- och vatten- myndigheten och Naturvårdsverket otydlig. Havs- och vattenmyn- digheten tillsynsvägleder i dag i frågor om avlopp för hushållsspill- vatten upp till 200 personekvivalenter I praktiken handlar det om avlopp för hushållsspillvatten som omfattas av tillståndskrav eller anmälningskrav enligt &lt;NOBR&gt;13–14&lt;/NOBR&gt; §§ förordningen (1998:899) om miljö- farlig verksamhet och hälsoskydd. De flesta av dessa avlopp har enskilt huvudmannaskap men inte alla. Inom ramen för detta arbete har Havs- och vattenmyndigheten också publicerat allmänna råd som avgränsats till att omfatta avlopp upp till 25 personekvi- valenter.&lt;SPAN class="ft114"&gt;29 &lt;/SPAN&gt;Den avgränsningen härstammar ifrån de allmänna råd som Naturvårdsverket tidigare gav ut.&lt;SPAN class="ft114"&gt;30 &lt;/SPAN&gt;Avloppsanläggningar över 200 personekvivalenter omfattas av anmälningsplikt och för dessa har Naturvårdsverket tillsynvägledningsansvar. Dessa kan organisa- toriskt både vara enskilda anläggningar och allmänna anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p541 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;29&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;HVMFS 2016:17. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p440 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;30&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;NFS 2006:7. &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspill- vatten.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;192&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_193"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334193x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Föreskriftsrätt för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Utredningen menar att en del i styrmedelskedjan och arbetet med att få till stånd en effektiv tillsyn är att det regelverk beträffande små avlopp som finns i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd lyfts upp i regelhierarkin. Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit att flera av reglerna i de allmänna råden flyttas in i för- ordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.&lt;SPAN class="ft72"&gt;31 &lt;/SPAN&gt;Utred- ningen anser att Havs- och vattenmyndigheten bör få föreskrifts- rätt i frågor rörande små avloppsanläggningar för hushållsspill- vatten och därmed ges möjlighet att placera delar av det förslag till regelverk myndigheten tagit fram i en föreskrift eller låta kvarstå i allmänna råd. Regeringen har möjlighet att avgöra om några delar av reglerna ska finnas i en förordning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Genom att överföra vissa delar av vägledning och krav som finns i Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsan- läggningar till regler i en föreskrift eller förordning är det möjligt att tydliggöra miljöbalkens krav och därmed effektivisera kommu- nernas arbete med tillsyn och prövning. Det framgår av den konse- kvensanalys som myndigheten har gjort.&lt;SPAN class="ft70"&gt;32 &lt;/SPAN&gt;Med bindande regler och en kontinuerlig nationell tillsynsvägledning minskar behovet av egna tolkningar hos miljönämnder och enskilda handläggare. Dess- utom ökar samsynen mellan olika kommuner vilket leder till ökad effektivitet och förbättrad rättssäkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten har i två rapporter år 2013 och 2016 lämnat förslag till styrmedel och tydligare regler för små av- loppsanläggningar. Redan 2011 begärde också myndigheten att få föreskriftsrätt för området små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Rapporten ’Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avlopps- anläggningar’ lämnades 2013 som svar på ett regeringsuppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft9"&gt;I denna presenterade myndigheten bland annat idéer på ett skattesystem och ett avgiftssystem som styrmedel för att öka åtgärdstakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;I rapporten ’Tydligare regler för små avloppsanläggningar’ läm- nades förslag på att ta in delar av de allmänna råden kring små av- lopp i en förordning. Bland annat föreslogs&lt;/P&gt;
&lt;P class="p542 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;31&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Tydligare regler för små avloppsanläggningar. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;2016-09-09.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;32&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små av- loppsanläggningar. &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2016-10-31.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;193&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_194"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p543 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att känsliga områden ska pekas ut med hjälp av ett nationellt bedömningsunderlag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p544 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;att kravet på rening av fosfor skärps i områden med övergöd- ningsproblem och sänks där risken för påverkan är liten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p545 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att krav införs genom certifiering av de som anlägger avlopps- anläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att krav på opartisk kontroll vid nyinstallationer och kontinu- erlig kontroll av anläggningar i drift införs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p149 ft13"&gt;Flera kommunala miljöinspektörer som utredningen talat med häv- dar att avsaknaden av tydliga regler både väsentligt försvårar deras arbete i dag och medför längre handläggningstider. Detta medför i sin tur att åtgärdstakten blir lägre.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Havs- och vattenmyndighetens rapporter har remissbehandlats och regeringen har därefter meddelat sin avsikt att återkomma till frågan. För närvarande kommer regeringen inte att gå vidare med förslagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Avloppsanläggning eller avloppsanordning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;De lagar, förordningar och allmänna råd som berör små avloppsan- läggningar använder olika begrepp för detta. Utredningen har valt att genomgående använda begreppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;. Det är också det begrepp som Havs- och vattenmyndigheten förordar i sina rapporter från 2013 och 2016. I 9 kap. miljöbalken återfinns begreppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;avlopps- anordning &lt;/SPAN&gt;men också begreppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;andra inrättningar&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft30"&gt;Andra inrätt- ningar &lt;/SPAN&gt;kan vara exempelvis förmultningstoaletter. I förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd står det &lt;SPAN class="ft30"&gt;avloppsanläggning &lt;/SPAN&gt;i rubriken före relevanta paragrafer medan &lt;SPAN class="ft30"&gt;avloppsanordning &lt;/SPAN&gt;anges i paragraferna. Begreppet &lt;SPAN class="ft30"&gt;avloppsanläggning &lt;/SPAN&gt;återfinns i till exempel vattentjänstlagen och Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Enligt Havs- och vattenmyndighetens förslag till definition i regeringsuppdraget från 2013 är en avloppsanläggning ”de samverkande komponenter som ingår i en komplett konstruktion vars syfte är att behandla hushålls- spillvatten samt urin och fekalier, såsom rörledningar, slamavskiljare,&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;194&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_195"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334195x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;slutna tankar, infiltrationsanordningar, markbäddar, reningsverk och liknande anordningar”.&lt;SPAN class="ft57"&gt;33&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;Utredningen ansluter sig till Havs- och vattenmyndighetens förslag på definition och instämmer i att begreppsanvändningen bör göras enhetlig. Utredningen har inte funnit att det förekommer någon definierbar skillnad i den faktiska användningen av begrep- pen avloppsanläggning och avloppsanordning. Begreppen har med andra ord samma användningsområde och omfattar samma saker. I valet av begrepp har utredningen funnit att begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;avloppsan- läggning &lt;/SPAN&gt;är tydligare än begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;avloppsanordning&lt;/SPAN&gt;. Eftersom be- stämmelserna i frågor rörande små avlopp i hög grad berör allmän- heten bör det tydligaste begreppet användas genomgående. Utred- ningen föreslår därför att begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;avloppsanläggning &lt;/SPAN&gt;ska användas i miljöbalken och därmed också i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt i den föreslagna förordningen om avloppsdeklarationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Länsstyrelsernas tillsynsvägledning ska utvecklas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;För att kommunernas tillsyn ska bli effektiv och enhetlig är behovet stort av tillsynsvägledning från länsstyrelserna. Frågan om små avlopp har sedan 1987, då de numera ersatta allmänna råden från Naturvårds- verket publicerades, haft låg prioritet på nationell nivå. Inte heller när miljöbalken infördes 1998 prioriterades de små avloppen. Det krävdes ett uppdrag i ett regleringsbrev från miljödepartementet för att Naturvårdsverket 2006 skulle uppdatera sina allmänna råd och 2008 ta fram en handbok till dessa. Små avlopp har alltså under en lång rad år inte lyfts fram som prioriterade på nationell nivå eller från läns- styrelsernas sida. En följd av detta är att frågan också fått låg prioritet i många kommuners tillsynsplanering. Efter att ansvaret för tillsynsväg- ledning flyttades till Havs- och vattenmyndigheten 2011 har aktivi- teten ökat både vad gäller vägledning och kunskapshöjande åtgärder och projekt. På senare år har alltmer vägledning utvecklats och ny kunskap kommit fram och det genomförs återkommande handläggar- träffar för alla länsstyrelser vad gäller små avlopp och länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p449 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;33 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanlägg- ningar&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;195&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_196"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;genomför i sin tur handläggarträffar för kommunerna. Situationen är dock fortfarande sådan att många länsstyrelser har en förhållandevis liten grad av tillsynsvägledning om små avlopp i relation till hur stort tillsynsbehovet är. Utredningen har haft dialog med kommuner från hela landet och i många län vänder kommunernas miljökontor sig ofta i stället direkt till Havs- och vattenmyndigheten eller till andra kun- skapskällor för att få svar på frågor, diskutera hur olika ärenden ska bedömas och få råd. Exempelvis har &lt;NOBR&gt;Va-guiden&lt;/NOBR&gt; en &lt;NOBR&gt;e-postlista&lt;/NOBR&gt; som an- vänds för erfarenhetsutbyte mellan miljöinspektörer i kommunerna. Allt fler erfarenhetsutbyten har också utvecklats via regionala miljö- samverkansprojekt, vilka baseras på kommunala initiativ och med finan- siering från kommunerna. I en del län saknas fortfarande denna typ av regional samverkan och erfarenhetsutbyte kring tillsyn och små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p489 ft13"&gt;Regeringen har i de senaste årens regleringsbrev till länsstyrel- serna tydligt påtalat behovet av att länsstyrelserna utvecklar sin tillsynsvägledning till kommunerna om både små avlopp och vad gäller kommunernas skyldighet enligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft9"&gt;Utredningen bedömer det som mycket viktigt att landets läns- styrelser dels aktivt bedriver tillsynsvägledning och dels kan fun- gera som dialogpartner och förmedlare av kunskap för sina kom- muner. Det kan till exempel ske med utgångspunkt i uppföljnings- mått och indikatorer som kopplar till de av utredningen föreslagna miljömålen om åtgärdstakt för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft13"&gt;Utredningens förslag innebär att länsstyrelserna får ett uppdrag att aktivt utveckla sin tillsynsvägledning så att den möter upp såväl det nuvarande behovet av tillsyn av små avlopp som det ökande behov som kan förutses uppstå om de förslag som utredningen presenterar genomförs och tillsynen och åtgärdstakten ökar. I de senaste årens regleringsbrev har åtgärder liknande detta formulerats år för år. För detta kommer länsstyrelserna behöva rekrytera och knyta till sig kompetens inom området småskaligt vatten och av- lopp. Regeringen har i budgeten för &lt;NOBR&gt;2018–2020&lt;/NOBR&gt; beslutat om utö- kade medel till länsstyrelserna där vissa delar uttalat ska gå till re- surser för att arbeta med tillsyn och stöd till kommunerna också vad gäller små avlopp. Denna typ av resursförstärkning behövs för att länsstyrelserna ska kunna utöka sin verksamhet till en nivå som kan möta upp såväl det nuvarande som de framtida behoven av tillsynsvägledning hos kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;196&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_197"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334197x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p548 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte om tillsyn, taxor och prövning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p549 ft31"&gt;Havs- och vattenmyndigheten arbetar aktivt med vägledning vad gäller effektiv tillsyn och prövning av små avlopp. Myndigheten har en webbplats med mycket rapporter och med en väl utvecklad del med frågor och svar samt ett nyhetsbrev. De senaste åren har mycket av myndighetens resurser lagts på regeringsuppdrag dels kring förslag till ny förordning vilken levererades 2016 dels kring styrmedel för ökad åtgärdstakt som levererades 2013. Myndigheten har under flera år fördelat medel till utvecklingsprojekt med syfte att ta fram kunskap och nya verktyg för att underlätta kommunernas arbete med att åtgärda små avlopp. I de vägledningar om tillsyn som tagits fram 2015&lt;SPAN class="ft114"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;respektive den om tillståndsprövning för små avlopp som tas fram under 2018 finns samlat både exempel på hur kommuner arbetar men också konkreta råd och mallar till kommunernas miljökontor. I detta arbete har myndigheten arbetat nära kommuner och även sam- verkat med avloppsguidens användarförening som samlar fler än 220 av landets miljökontor. Ute i landets kommuner pågår mycket arbete med tillsyn och många frågor lyfts, vilka inte omedelbart kan besvaras eller mötas upp av länsstyrelserna eller Havs- och vattenmyndigheten. I flera län har denna typ av arbete fångats upp av organisationer för miljösamverkan, där det sker ett regionalt erfarenhetsutbyte om tillsyns- och tillståndsfrågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft9"&gt;För att komma vidare i detta initialt viktiga utvecklingsarbete föreslår utredningen att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att koordinera och tillsammans med Naturvårdsverket, länsstyrelser och andra aktörer som Sveriges kommuner och landsting, Miljösam- verkan Sverige med flera, genomföra en flerårig satsning på kompe- tensutveckling och erfarenhetsutbyte om hur tillsyn och prövning kan utformas för att styra mot ökad åtgärdstakt och kretsloppsanpassning av små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p550 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;34 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Vägledning och exempel för effektiv tillsyn av små avlopp&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Rapport 2015:1. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;197&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_198"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Att använda taxor som incitament för åtgärd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Det saknas i dag några egentliga ekonomiska incitament för fastig- hetsägare med små avlopp att åtgärda ett avlopp som inte fungerar. De ekonomiska styrmedel som redan i dag finns på plats och som till viss del också används i kommunerna är taxorna för tillsyn och tillstånd för små avlopp. Många kommuner använder detta för att väcka intresse och med tanken att ett initialt motiverande erbju- dande ska få fastighetsägare att själva ansöka om tillstånd eller göra en anmälan innan en eventuell tillsynsavgift tas ut i samband med tillsynsbesök. Detta har i vissa kommuner fungerat bra och upp- levts som positivt medan det i andra områden inte inneburit lika stark drivkraft. Svagheten i att enbart använda reducerad tillsyns- taxa som morot är att det till att börja med enbart når fastighets- ägare som har små avlopp i områden vilka står inför omedelbar inventering och tillsyn. Den är inte heller en återkommande kost- nad. Fastighetsägare kan bli mer motiverade om ett väl fungerande avlopp med tillstånd skulle få en årlig kostnadsminskning jämfört med ett bristfälligt avlopp. Det har utvecklats en rad olika varianter på hur kommuner använt tillsyns- och tillståndsavgifter för att på olika sätt motivera och underlätta för fastighetsägare att göra åt- gärder innan respektive efter tillsynsbesök.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Nedan ges några olika exempel:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p552 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;I en kommun betalar fastighetsägaren inte för tillsynen direkt utan först i och med tillståndsansökan att åtgärda avloppet. Den som ansöker efter att ha fått ett föreläggande betalar för tre tim- mars extra handläggning jämfört med de som har tagit ett eget initiativ och skickat in en ansökan utan att de fått ett föreläg- gande. Detta gör att frivillig ansökan innan tillsyn och föreläg- gande premieras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p553 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;I en annan kommun inleds tillsyn och inventering med ett infor- mationsmöte för fastighetsägare i ett område och sedan påbörjas tillsynen först ett år senare. Om underlag som styrker fungerande avlopp skickas in och besök på plats inte behövs blir avgiften motsvarande en timme. Om besök på plats behövs så ska fastig- hetsägaren betala den högre avgiften på motsvarande tre timmar. Till detta kommer sedan tillståndsavgift. Detta gör att frivilligt åtgärdande och fungerande avlopp och egenkontroll premieras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;198&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_199"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p554 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;I en tredje kommun används en enkät vid starten av invente- ring av ett område där fastighetsägaren själv klassar sitt avlopp som rött, gult eller grönt. De som ansöker om nytt avlopp in- nan inventeringen påbörjats behöver inte betala något för in- venteringen. Fastighetsägare som klassar sitt avlopp som ”rött” på enkäten, det vill säga har avlopp som inte uppfyller miljöbalkens krav, inventeras inte utan de får föreläggande om utsläppsförbud direkt och debiteras två timmar. De som skick- at in enkät och som inventeras i fält debiteras två timmar. De som inte skickar in enkät och som inventeras i fält debiteras fyra timmar. Till detta kommer sedan tillståndsavgift. På detta sätt premieras frivilligt åtgärdande och egenkontroll framför fastighetsägare som avvaktar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p555 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;I en fjärde kommun tas det betalt för avloppstillsyn utifrån en fastställd taxa som motsvarar tre timmars handläggningstid. I tiden inkluderas platsbesök, förberedelser, beslutsskrivning med mera. Om uppföljande tillsynsbesök krävs, exempelvis vid föreläggande om åtgärd, inkluderas det inte i den ordinarie till- synsavgiften ovan utan timtaxa tas då för den nedlagda tiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ytterligare en kommun har infört en särskild riskbaserad till- synstaxa för nya tekniklösningar till exempel minireningsverk, vilka kräver ökade tillsynsinsatser till exempel som en följd av särskilda villkor i tillstånden. Detta utgår från att kommunerna behöver ha kostnadstäckning för de anläggningar som behöver återkommande tillsyn och premierar robusta anläggningar med mindre tillsynsbehov.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p557 ft8"&gt;En genomtänkt utveckling av tillsyns- och tillståndstaxa bland lan- dets kommuner skulle kunna skapa ett ekonomiskt incitament till att fastighetsägare åtgärdar sitt avlopp frivilligt. Det finns inget i lagstiftningen i dag som hindrar kommunen från att utveckla nya taxemodeller. Det är viktigt att poängtera att det enbart är i avfalls- taxan som kommunen har möjlighet att tillämpa en direkt miljösty- rande kostnadssättning, det vill säga premiera vissa typer av systemlösningar. I dag sker denna typ av utveckling av tillsyns- och prövningstaxor för små avlopp parallellt i kommunerna och långt ifrån i alla kommuner. Det saknas sammanhang där kunskapsutbyte och utveckling av sådana nya taxemodeller kan ske. I kombination&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;199&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_200"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft13"&gt;med en väl genomtänkt taxekonstruktion för slamtömning och andra avloppsfraktioner från små avlopp skulle tydliga ekonomiska incitament för att frivilligt åtgärda och välja mer kretsloppsanpas- sade avloppslösningar kunna utformas. Med väl utformade taxor vilka är årligt återkommande ökar möjligheten att en frivillig åtgärd ses långsiktigt lönsam eller i varje fall mindre kostsam än att vänta på att kommunen ska utöva tillsyn och tvinga fram en åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Kommunerna kan givetvis själva i samverkan med sina nationella organisationer i första hand Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige utveckla nya taxemodeller. Men utredningen bedö- mer att också stöd och erfarenhetsutbyte via de nationella myndig- heterna är viktigt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p559 ft29"&gt;Satsning på att utveckla &lt;NOBR&gt;e-tjänster,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; och digitalt kunskapsstöd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft8"&gt;I det förslag på satsning på kunskapshöjande åtgärder och erfaren- hetsutbyte som presenterats ovan bör tydligt fokus läggas på frågor om hur &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; kan effektivisera kommunernas tillsyn och prövning. Det finns exempel på att enskilda kommuner börjat driva utvecklingsarbete genom att ta fram egna webb- applikationer för tillsyn i fält till sina ärendehanteringssystem eller genom att utveckla egna &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; för tillståndsansökan för små avlopp via webben. Utvecklingsarbete kring detta sker i hög grad parallellt och erfarenhetsutbytet inom &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och &lt;NOBR&gt;IT-lösningar&lt;/NOBR&gt; för små avlopp är inte särskilt stort.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Erfarenheter från en kommun med ett mycket stort antal små avlopp pekar på att en väl utvecklad och genomtänkt &lt;NOBR&gt;e-tjänst&lt;/NOBR&gt; för ansökan om tillstånd för små avlopp kan minska tidsåtgången med så mycket som &lt;NOBR&gt;1–2&lt;/NOBR&gt; timmar per ärende. En sådan effektivisering besparar både fastighetsägarna kostnader och frigör resurser för annat tillsyns- och prövningsarbete på miljökontoren. I nuläget drivs utvecklingsarbete i dessa frågor av enskilda kommuner som har hög kapacitet och möjlighet att ta tillvara ny kunskap och nya möjligheter till effektivisering. Utvecklingsarbetet sker ofta i nära samarbete med de företag som tillhandahåller ärendehanteringssy- stem och inte andra kommuner. Den kunskap och de ofta kom- munspecifika lösningar och applikationer som tas fram blir då ty- värr inte omedelbart tillgängliga för andra kommuner. Spridningen&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;200&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_201"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;av kunskapen och erfarenheterna blir långsam. Dessutom utvecklas de nya lösningarna framför allt i kommuner med god kompetens inom digitalisering och väl utvecklade rutiner och organisation för ärendehantering. Det finns enligt utredningen ett behov av att ta tillvara den potential till effektivisering och utveckling som finns vad gäller tillsyn av små avlopp. För detta ändamål behöver en spe- cifik satsning komma till stånd. I satsningen bör länsstyrelserna involveras eftersom de arbetar mycket närmare kommunerna än nationella myndigheter och redan i dag i sin tillsynsvägledning har möjlighet att initiera erfarenhetsutbyte i viktiga frågor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kunskapsunderlag om tekniklösningars prestanda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft8"&gt;I många av de kontakter utredningen haft med handläggare på de kommunala miljökontoren och i flera av remissvaren på Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag påtalas behovet av att ut- veckla och tillhandahålla information om tekniklösningars prest- anda och funktion vad gäller hygien, miljöskyddsaspekter och även vad gäller kretslopp och resurshushållning. Styrelsen för Avlopps- guidens användarförening har i kontakter med utredningen angett detta som en prioriterad fråga för föreningens medlemmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft31"&gt;I nuläget saknas denna typ av oberoende underlag eller lista på vilken prestanda olika tekniklösningar har. I dag söker och samlar handläggare på miljökontoren i hög grad själva denna kunskap och detta underlag för sina bedömningar i de enskilda fallen. Detta ställer höga kompetenskrav på miljöinspektörerna, leder till extra arbete och troligen till att miljökontoren gör sinsemellan olika värderingar av prestanda hos samma tekniklösningar. Det skulle därför innebära en effektivisering av kommunens arbete om en statlig myndighet kunde bistå med detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p560 ft8"&gt;I den kommande vägledningen om tillståndsprövning av små av- lopp som Havs- och vattenmyndigheten arbetar med kommer mer utvecklat stöd till miljökontoren att ges i dessa frågor. Vägledning- en innehåller dock ingen genomgång av tekniklösningars prestanda. Den kunskap på området som finns i dag är huvudsakligen i form av de rapporter med tekniska utvärderingar för vissa avlopps- anläggningar som Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland publicerat, den handbok kopplad till de nu er-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;201&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_202"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334202x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;satta allmänna råden som Naturvårdsverket publicerade 2008 samt den ”Produktöversikt” och generella information som publicerats på webben av &lt;NOBR&gt;Avloppsguiden/Va-guiden.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Utöver detta sker kunskaps– och erfarenhetsutbyte mellan miljöinspektörer i olika forum. Exempelvis i samband med läns- styrelsernas tillsynsvägledning och handläggarträffar eller via den ”Avloppslista”, en miljömyndighetsintern &lt;NOBR&gt;epost-lista,&lt;/NOBR&gt; som Av- &lt;NOBR&gt;loppsguiden/Va-guiden&lt;/NOBR&gt; administrerar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Boverket är marknadskontrollmyndighet för byggprodukter som tillhandahålls på den svenska marknaden. Boverkets ansvar omfattar både produkter som omfattas av en harmoniserad stan- dard under byggproduktförordningen&lt;SPAN class="ft114"&gt;35 &lt;/SPAN&gt;och de som inte omfattas av en harmoniserad standard.&lt;SPAN class="ft114"&gt;36 &lt;/SPAN&gt;Produkter som omfattas av en har- moniserad standard ska av tillverkaren vara bedömda enligt meto- derna i den harmoniserade standarden och tillverkaren ska upprätta en prestandadeklaration och därefter &lt;NOBR&gt;CE-märka&lt;/NOBR&gt; produkten. Ex- empel på produkter som omfattas av den harmoniserade standard- serien EN 12566 är slamavskiljare och förtillverkade avloppsan- läggningar, minireningsverk. Standarderna omfattar inte produkter som enbart renar &lt;NOBR&gt;BDT-vatten&lt;SPAN class="ft114"&gt;37&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; Därutöver finns det två tekniska rapporter om infiltrationsanläggningar och markbäddar, men de omfattar inte bedömningsmetoder för produkter och kan därmed inte användas för &lt;NOBR&gt;CE-märkning.&lt;SPAN class="ft114"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt; &lt;/SPAN&gt;I dag är ingen nationell myndig- het ansvarig för att sammanställa och genom oberoende experter faktagranska prestanda för alla på marknaden tillgängliga teknik- lösningar för små avlopp eller för att tillgängliggöra denna typ av information till kommuner, fastighetsägare och bransch.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Med bakgrund i ovanstående resonemang föreslår utredningen att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samarbete med Konsumentverket ta fram och ansvara för att ett aktuellt kun- skapsunderlag om små avloppsanläggningars prestanda finns till- gängligt för kommuner, fastighetsägare och bransch. Detta bör innehålla information om de vanligaste förekommande tekniska&lt;/P&gt;
&lt;P class="p561 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;35&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast- ställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;36&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Kommunikation med Tove Korske, Boverket den 25 april 2018.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;37&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;BDT=Bad, Disk och Tvätt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p562 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;38&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft156"&gt;Boverket. Marknadskontroll av minireningsverk. https://www.boverket.se/sv/PBL- &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;kunskapsbanken/regler-om-byggande/byggprodukter/&lt;SPAN class="ft157"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft157"&gt; &lt;/SPAN&gt;Hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;202&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_203"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334203x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;lösningarna för små avlopp samt deras förväntade prestanda vad gäller miljö- och hälsoskydd samt resurshushållning. Arbetet med att ta fram detta kunskapsunderlag bör ske i dialog med myndig- heter och branschaktörer samt kan med fördel inkludera såväl kun- skap från nordiska och europeiska länder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Införande av en avloppsdeklaration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p508 ft9"&gt;Utredningen föreslår en ny förordning med krav på att en av- loppsdeklaration ska upprättas för små avloppsanläggningar. Förordningen ska inrättas under miljöbalken genom ett nytt bemyndigande för regeringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p510 ft13"&gt;Med det övergripande målet att öka och långsiktigt upprätthålla en hållbar åtgärdstakt för små avlopp föreslår utredningen att det ska införas ett krav på en avloppsdeklaration för små avlopps- anläggningar. För att åtgärdstakten ska kunna öka bedömer utred- ningen att fler fastighetsägare på eget initiativ måste åtgärda sina bristfälliga avloppsanläggningar. Det krävs också en effektivisering av kommunens tillsynsarbete. Målsättningen med ett krav på att alla som innehar små avlopp ska lämna in en avloppsdeklaration till tillsynsmyndigheten är att denna effektivare kan få kunskap om alla små avlopp i respektive kommun. Syftet är också att hjälpa fastig- hetsägarna att uppfylla den egenkontroll de är skyldiga att utföra samt att ge dem ett incitament att agera. Det skapas dessutom ett system för att främja hållbara avloppslösningar som ger ordning och reda i processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Utredningen föreslår att ett ackrediterat kontrollorgan genom- för en besiktning och upprättar en avloppsdeklaration. Avlopps- deklarationen är inte en tillsynsåtgärd eller myndighetsutövning. I stället ska den fungera som ett redskap för att ge både fastighets- ägaren och kommunen information. Fastighetsägaren ska sedan skicka in deklarationen till kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft31"&gt;Syftet är att skapa ett kostnadseffektivt styrmedel både ur samhällets, fastighetsägares och företagares perspektiv. Systemet kan jämföras med andra typer av inspektioner såsom energideklara- tioner, ventilationskontroller och sotning. En viktig skillnad är dock&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;203&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_204"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;att avloppsanläggningar är en miljöfarlig verksamhet och därför kan komma att bli föremål för tillsyn från tillsynsmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft13"&gt;I miljöbalken finns redan flertalet bestämmelser som innehåller krav på verksamhetsutövare för miljöfarliga verksamheter, särskilt jämförbart är kravet på miljörapporter. Eftersom små avlopp är en sådan miljöfarlig verksamhet omfattas de av samma regler som be- tydligt större och inte lika vanligt förekommande verksamheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Ett syfte med avloppsdeklarationen är att efter de sju år som fastighetsägare har på sig att ordna en avloppsdeklaration kommer det stora flertalet små avloppsanläggningar finnas i kommunernas system och vara kontrollerade. På så sätt kommer det också vara möjligt att få en överblick över anläggningarnas status i ett specifikt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft9"&gt;Avloppsdeklarationen innebär att privata aktörer kommer att utföra en inventering av alla små avloppsanläggningar som ett komplement till att kommunens resurser används till det. Genom detta minskar behovet av att utöva samtidig tillsyn av fastigheter i hela områden. Det görs i dag för att fastighetsägare ska uppleva det som mer rättvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Utredningen har funnit att kommunerna, såsom tillsynsmyndig- heter, i många fall haft svårt att hitta metoder för att öka åtgärdstakten för de små avloppen. Kommunerna behöver få ytter- ligare ett verktyg för att ha möjlighet att hålla reda på den stora mängd anläggningar som finns och för att kunna arbeta effektivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;En del inspektörer som utredningen talat med vittnar om att ungefär hälften av de avloppsanläggningar där tillsyn utförs föran- leder någon typ av myndighetsåtgärd från kommunens sida. Det råder uppenbart en stor variation på olika håll i landet och någon detaljerad statistik över detta har utredningen inte haft tillgång till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Utredningen bedömer att tillgången till de inkomna avlopps- deklarationerna kommer att göra kommunens tillsyn effektivare eftersom den då kan fokusera på de avloppsanläggningar som inte uppfyller miljöbalkens krav. I stället för att utöva tillsyn på fastig- heter som inte lämnat in en avloppsdeklaration kan kommunen uppmana fastighetsägare att lämna in en deklaration och på så sätt arbeta med och utnyttja det nya systemet. Utredningen ser även möjligheter för kommunerna att anpassa sina taxesystem till det nya systemet med avloppsdeklarationer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;204&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_205"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334205x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Avloppsdeklarationen kommer att medföra en viss kostnad för fastighetsägare. Kostnaden kan komma att variera över landet och den kommer att bestämmas av en marknad. Kostnaden för fastighetsägaren måste jämföras med kostnader för kommunal tillsyn och sättas i relation till kostnaden för att anlägga nya av- loppsanläggningar. En mer utförlig redogörelse för konsekvenserna av förslaget om avloppsdeklarationer finns i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Sammantaget är utredningens bedömning att förslaget om krav på avloppsdeklaration bidrar till att det blir enklare för fastig- hetsägare att göra rätt när det kommer till frågor om små avlopps- anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p564 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Fastighetsägarens incitament och drivkrafter för åtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft9"&gt;Ett viktigt syfte med avloppsdeklarationen är att fastighetsägarna ska få kunskap om hur deras små avlopp ser ut och i viss mån hur de fungerar. Detta är också vad fastighetsägaren som verksamhets- utövare är skyldig att göra som en del i egenkontrollen av sitt av- lopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;I nuläget saknar många fastighetsägare både kunskap om sin av- loppsanläggning och motivation att åtgärda eventuella brister i den. Utredningens målsättning har varit att skapa ett styrmedel som syftar till att ge ökad kunskap och motivation samt en tydlig valsi- tuation och som därigenom påverkar fastighetsägarens beteende.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;I kapitel 3 har utredningen redogjort för att fastighetsägare i dag inte agerar för att åtgärda sina dåliga avlopp på eget initiativ utan först när kommunens tillsyn uppmärksammar problemet. Kommu- nens verktyg för att förelägga fastighetsägaren fungerar och före- lagda åtgärder utförs i stor utsträckning. Detta bekräftas av Are Wallins och Sverker Molanders forskning som bedrivits på Chal- mers.&lt;SPAN class="ft84"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;De samtal som utredningen haft med miljöinspektörer på flera håll i landet samt experter på Havs- och vattenmyndigheten styrker också detta. Dessa insikter är viktiga vid utformningen av ett effektivt styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p391 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;39 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Wallin. &lt;/SPAN&gt;Actors at the interface between &lt;NOBR&gt;socio-technical&lt;/NOBR&gt; and ecological systems. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Chalmers tekniska högskola. Göteborg. 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;205&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_206"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334206x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;Utredningen har koncentrerat sig på styrmedel som leder till att fastighetsägaren själv tar initiativet till åtgärder utan att tillsyns- myndigheten behöver agera och som dessutom kan effektivisera tillsynsarbetet på kort och lång sikt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Den forskning som sammanställts av Naturvårdsverket i en rap- port om nudging i miljöpolitiken visar hur viktigt det man kallar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p566 ft10"&gt;”valsituationen” är för att ett styrmedel ska ha effekt.&lt;SPAN class="ft57"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;Rapporten citerar nobelpristagaren Daniel Kahnemans forskning om det mänskliga valet. Utredningen kan konstatera att fastighetsägarna inte agerar eftersom de i nuläget sällan eller aldrig ställs inför en sådan valsituation och därför inte heller behöver inhämta någon kunskap om sitt avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p567 ft13"&gt;I dag är situationen sådan att det är först när kommunens tillsyn uppmärksammar fastighetsägarna om deras avlopp, som de ställs inför en valsituation. Få fastighetsägare vill egentligen orsaka risker för eller påverkan på människors hälsa och miljö. De förstår i de allra flesta fall i denna situation att det rationella beslutet är att åtgärda sitt eventuellt dåliga avlopp. Problemet är oftast inte en generell ovilja eller ett underkännande av lagreglerna utan det hand- lar om avsaknaden av en konkret valsituation, ett tydliggörande av att fastighetsägaren behöver ta ställning till sitt avlopp. I dag tvingas inte fastighetsägare att ta ställning till om avloppet ska åt- gärdas och då blir i stället valsituationen oklar och eventuella beslut skjuts på framtiden. Avloppsdeklarationens syfte är att tidigare- lägga avgörandet och skapa en konkret valsituation på samma sätt som sker när kommunen genomför tillsyn. I dagsläget kan ett till- synsbesök från kommunen i många fall annars dröja mer än både 10 och 15 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Att anlita en oberoende expert för att utföra avloppsdeklara- tionen har potential att ge lika stark motivation och förståelse hos fastighetsägaren som ett besök från en kommunal miljöinspektör. I båda fallen kommer fastighetsägaren ställas inför en valsituation. Självklart har ett besök av den kommunala inspektören mycket starkare effekt. Inspektören har som myndighetsperson möjlighet att vidta åtgärder med stöd av miljöbalken som till exempel före- lägganden eller förbud.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;40 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Nudging Ett verktyg för hållbara beteenden?. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Rapport 6642. 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;206&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_207"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p483 ft8"&gt;Den fastighetsägare som genom en avloppsdeklaration fått kun- skap om brister i sin avloppsanläggning ställs inför valsituationen att antingen åtgärda avloppet direkt eller vänta tills kommunens tillsyn kommer och då riskera ytterligare tillsynsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft31"&gt;Naturvårdsverket beskriver i sin rapport om nudging flera verk- tyg för att påverka beteendet. Ett av dessa handlar om den sociala normen. Den metoden innebär att klarlägga vad som är det normala och vad som förväntas av dig som individ. När en oberoende expert tydliggör vilka eventuella brister avloppsanläggningen har, om den saknar tillstånd och kräver någon form av åtgärd blir fastighetsäga- ren medveten om det. Även om fastighetsägaren egentligen kände till sakläget från början skapas en drivkraft på grund av att någon utifrån påpekat och känner till detta. Grundat i Naturvårdsverkets slutsatser kan utredningen konstatera att utformningen av infor- mationen i avloppsdeklarationen och vilka ord som används är vik- tigt för resultatet av detta styrmedel. Den sociala normen behöver tydliggöras, till exempel vad som är de grundläggande kraven för att ett avlopp ska vara lagligt och vad som krävs i det specifika om- rådet och planeringssituationen. För att utnyttja den drivkraft som avloppsdeklarationen skapar är det också viktigt att fastighetsäga- ren själv ansvarar för att deklarationen skickas till kommunen. Ett sådant krav har visat sig vara en stark drivkraft för eget åtgärdande från flera genomförda åtgärdssatsningar och projekt som kommen- teras nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p568 ft13"&gt;Ett annat viktigt redskap som Naturvårdsverket redogör för i sin rapport och som kan användas i samband med avloppsdeklara- tionen, handlar om förenkling och inramning av informationen för att påverka beteende i en viss riktning. Avloppsdeklarationen ställer alltså fastighetsägaren inför ett val som tidigare varit ospecificerat och outtalat. Kunskapen om den egna anläggningen har ofta varit oklar och svårtolkad i frågan om vad den borde leda till. Med hjälp av avloppsdeklarationen blir den nu klar och ger slutsatser om en åtgärd behövs eller inte. Informationen och resultatet av deklara- tionen måste därför vara tydligt och inte mångfacetterat. För att bli effektiv är det viktigt att deklarationens bedömning resulterar i ett mindre antal kategorier till exempel:&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;207&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_208"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334208x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p543 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;grön för att anläggningen har förutsättningar att uppfylla miljöbalkens krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p569 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;gul för att det behövs någon typ av komplettering eller åtgärd för att ha förutsättningar att uppfylla miljöbalkens krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p546 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;röd för att anläggningen i hög grad saknar förutsättningar att uppfylla miljöbalkens krav och att åtgärder krävs.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft9"&gt;Avloppsdeklarationen kommer att ge fastighetsägare med en an- läggning som bedöms ha brister möjlighet att förekomma kom- munens tillsyn och ansöka om tillstånd för att åtgärda och för- bättra eller inrätta en ny avloppsanläggning. Om en fastighetsägare på eget initiativ åtgärdar sin avloppsanläggning minskar eller uteblir behovet för kommunen att ta ut tillsynsavgift. Möjligheten till minskad kostnad är en drivkraft till eget åtgärdande hos fastig- hetsägaren som bör utnyttjas av kommunen vid utformningen av tillsynstaxorna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Avloppsdeklarationens möjlighet att öka åtgärdstakten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Att bedöma hur människor beter sig vid införande av en reglering som bygger på beteendevetenskapligt grundade idéer är mycket svårt. Förslaget om avloppsdeklaration utnyttjar som framgått ovan flera olika moment. För dessa kan jämförelser i beteendevetenskap- lig forskning hittas var för sig och utifrån dessa går det att göra antaganden om effekter. Ett av verktygen handlar om att påminna om den sociala normen. Ett exempel på det som ofta nämns i litte- raturen är när den engelska skattemyndigheten ändrade utform- ningen av sina påminnelsebrev för försenade skatteinbetalningar till att beskriva hur få det var som slarvade med inbetalningen. Detta ökade inbetalningarna med 15 procent.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;På Irland beslutades 2012 om en lagstiftning om små avlopps- anläggningar för att minska utsläppen till yt- och grundvatten och en nationell plan för tillsyn, &lt;SPAN class="ft62"&gt;National Inspection Plan&lt;/SPAN&gt;, togs fram av den nationella miljömyndigheten.&lt;SPAN class="ft134"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;Tillsynsplanen innehöll en&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;41 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft112"&gt;Hynds, P., Naughton, O. &amp; O'Neill, O&lt;/SPAN&gt;. Efficacy of a National Hydrological Risk Com- munication Strategy: Domestic Wastewater Treatment Systems in the Republic of Ireland.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p570 ft23"&gt;Journal of Hydrology, no. 558. 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;208&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_209"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft31"&gt;mycket låg frekvens av tillsyn, 1 000 hushåll av totalt 440 000 skulle inspekteras varje år. Fokus lades i stället på en omfattande nationell informationssatsning med radio, tv, tidningar, sociala media etce- tera där ett antal nyckelbudskap och motiverande information skulle nå alla fastighetsägare. I praktiken fick irländarna höra mycket om att de måste åtgärda och ta hand om sina små avlopp via media. Väldigt få hade kontakt med lokala myndigheter eller andra som kunde berätta om varför detta var viktigt just i deras situation och hur åtgärdandet skulle ske på lokal nivå. En forskargrupp följde upp denna kampanj och resultatet var nedslående. Få fastighets- ägare åtgärdade sina avlopp, många fick till och med en minskad motivation till att åtgärda. På vissa håll blev fastighetsägare till och med så arga att de aktivt motarbetade tillsyn och åtgärdande. An- ledningen till detta dåliga resultat tror forskarna beror på flera saker. Dels att det finns ett generellt lågt förtroende för miljö- myndigheter på Irland och att informationssatsningen inte tog hänsyn till detta. Myndigheten tog inte heller hänsyn till hur förut- sättningarna såg ut för de fastighetsägare som skulle betala för åtgärdandet och eventuellt nya avlopp. Under den period som kampanjen genomfördes var till exempel den irländska ekonomin mycket svag och människor hade följaktligen mindre inkomster och svårt att prioritera vatten- och miljöfrågor i relation till annat. Forskarnas förslag på hur satsningen i stället borde ha genomförts var att det hade behövts en bättre målgruppsanalys och att fokus skulle lagts på lokala möten och information nära och direkt till de berörda fastighetsägarna. Det hade även behövts en större satsning på inspektion och tillsyn för att motivera fastighetsägare att genomföra åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p571 ft13"&gt;Utredningen ser att dessa slutsatser i hög grad också är giltiga för svenska förhållanden och gör bedömningen att förslaget om avloppsdeklaration på flera sätt är i överensstämmelse med de rekommendationer som lämnas av de irländska forskarna. Informa- tion, beslut och vägval kommer med utredningens förslag att ske på den lokala nivån, av fastighetsägarna själva och de kommer få möjlighet till möten och dialog med experter som tittat på deras avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;En djupare genomgång av vilka studier som finns på området internationellt samt att bedöma relevansen för förslaget om av- loppsdeklaration, hade varit resurskrävande och det är osäkert om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;209&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_210"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334210x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;det hade gett något användbart resultat. Det hade då handlat om regleringar på andra områden än det utredningen rör och många andra faktorer skulle påverka en sådan slutsats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Utredningen har i stället valt att titta på två svenska studier på &lt;NOBR&gt;va-området&lt;/NOBR&gt; som visar på möjligheterna med åtgärder för att få fastighetsägare att agera på eget initiativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Projektet ”Klart Vatten” på Gotland innebär att fastighetsägaren tydligt informeras om de kostnader som tillsynen kan innebära och fördelen med att åtgärda avloppet själv utan tillsyn. Samhällsbygg- nadsförvaltningen informerar om detta, begär in uppgifter om av- loppen i ett område och ger husägarna en väl tilltagen tidsfrist att göra frivilliga åtgärder. Samtidigt är kommunen tydlig med att de husägare som inte agerar får tillsynsbesök vilket leder till avgifter för tillsyn och efterföljande förelägganden där det behövs. Pro- jektet utnyttjar således ett av de verktyg, det om sociala normer, som avloppsdeklarationen också använder. De cirka 60 procent av fastigheterna som utifrån arkivinventering bedöms ha behov av åtgärd kontaktas och inom två år har 9 av 10 av dessa hört av sig till kommunen självmant. Övriga får ett tillsynsbesök. Totalt har 7 500 fastigheter fått utskicket sedan starten 2010, 4 073 har sökt och fått nytt tillstånd. Inte alla av de som kontaktat kommunen eller som fått tillsyn har bedömts vara i behov av ett nytt tillstånd.&lt;SPAN class="ft72"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I projektet ”Hjälp din vik” studerades en grupp fastighetsägare i Värmdö kommun som blev föremål för information och rådgivning och ett mindre ekonomiskt stöd.&lt;SPAN class="ft70"&gt;43 &lt;/SPAN&gt;Av dessa blev också cirka hälf- ten föremål för tillsyn. I gruppen som fick tillsyn och krav från kommunen åtgärdade en betydligt större andel (80 procent) av fastighetsägarna sina avlopp än de som enbart fick information och möjlighet till bidrag (40 procent) gjorde. Detta trots att samtliga i de båda grupperna var utvalda för att deras avlopp misstänktes vara bristfälliga. De flesta hade troligen fått en röd eller gul markering om en avloppsdeklaration enligt utredningens förslag genomförts.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;I projektet ”Hjälp din vik” på Värmdö störs jämförelsen av att fastighetsägarna haft en mycket större informationspåverkan och rådgivning än med utredningens förslag innehåller samt det faktum&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;42&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Samtal med Carin Södergren, projektledare. Samt www.gotland.se/klartvatten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;43&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Norström, Johansson, Kumblad och Rydin &lt;/SPAN&gt;Erfarenheter från projektet Hjälp din vik – förbättra ditt avlopp &lt;SPAN class="ft23"&gt;Ecoloop och BalticSea 2020 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;210&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_211"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334211x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;att de kunnat utnyttja ett ekonomiskt stöd. För att få bidraget krävdes dock tekniklösningar som var kretsloppsanpassade. Detta minskade troligen åtgärdstakten eftersom detta var utöver den kravnivå som miljökontoret ställde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Sammanvägt visar de båda exemplen på ett stöd för att de meto- der som förslaget om avloppsdeklaration innebär har potential att ge resultat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Utredningen konstaterar dock att avgörande för att förslaget med avloppsdeklaration ska ge resultat är att det finns en stark och effektiv tillsynsmyndighet. Om det blir klart för fastighetsägaren att någon tillsynsåtgärd med anledning av att kommunen får in- formation om en &lt;NOBR&gt;”röd-markerad”&lt;/NOBR&gt; avloppsdeklaration inte är trolig kommer frivilliga åtgärder att utebli eller skjutas på framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Tillsyn i USA av små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft31"&gt;I USA har respektive delstat möjlighet att välja hur den vill arbeta med tillsyn, prövning och uppföljning av små enskilda avlopp. Den nationella miljömyndigheten har utarbetat fem olika frivilliga management models som delstaterna kan välja att tillämpa.&lt;SPAN class="ft114"&gt;44 &lt;/SPAN&gt;En av dessa, Model 3: Operating permits, har stora likheter med det system vi har i Sverige med tillståndsprövning och funktionsba- serade krav. Där ställer myndigheterna specifika och mätbara krav på avloppsanläggningarna och fastighetsägarna är skyldiga att anlita experter från företag för att göra besiktningar till exempel vart tredje år. I de delstater som infört denna modell är fastighetsägaren skyldig att skicka in så kallade compliance monitoring reports, det vill säga inspektionsrapporter.&lt;SPAN class="ft114"&gt;45 &lt;/SPAN&gt;Detta system liknar i hög grad det som skulle finnas på plats i Sverige vid genomförandet av utred- ningens förslag om avloppsdeklarationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p573 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;44&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;U.S. Environmental Protection Agency, Office of water, 2003. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Voluntary National Guidelines for Management of Onsite and Clustered (Decentralized) Wastewater Treatment Systems &lt;/SPAN&gt;https://www.epa.gov/sites/production/files/2015- 06/documents/septic_guidelines.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p574 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;45&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;U.S. Environmental Protection Agency, 2002. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft80"&gt;A Homeowner’s Guide to Septic System &lt;/SPAN&gt;http://www.nawt.org/documents/homeowner_guide_long_customize.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-27)&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;211&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_212"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Deklarationen ska omfatta små avloppsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft29"&gt;Förordningens tillämpningsområde&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Reglerna om avloppsdeklaration ska tillämpas på avloppsanlägg- ningar för hushållsspillvatten som är dimensionerade för upp till och med 200 personekvivalenter. Hushållsspillvatten definieras i avloppsvattendirektivet som spillvatten från hushåll och servicein- rättningar, vilket till övervägande del härrör från människans meta- bolism och hushållsaktiviteter. Dessa anläggningar omfattas av krav på tillstånd eller anmälan i enlighet med 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Havs- och vattenmyndig- heten är tillsynsvägledande myndighet för majoriteten av dessa anläggningar. Avloppsanläggningar som är dimensionerade för större belastning än 200 personekvivalenter omfattas i stället av regler om krav på tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsför- ordningen (2013:251). Naturvårdsverket har det tillsynsvägledande ansvaret för dessa anläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Deklarationsskyldigheten omfattar alla typer av avloppsanlägg- ningar som tar emot spillvatten från hushåll eller liknande (hus- hållsspillvatten). Anläggningar som endast tar emot vatten från bad, disk och tvätt &lt;NOBR&gt;(BDT-vatten),&lt;/NOBR&gt; omfattas därför. För de fastig- heter som saknar rinnande vatten och därför inte har någon av- loppsanläggning tillkommer inget nytt krav. Dagvattenanläggning- ar omfattas inte heller. Utredningen har funnit att det är viktigt att kontrollera även &lt;NOBR&gt;BDT-anläggningar&lt;/NOBR&gt; för att även där kunna upp- täcka felaktigheter. Exempel på detta är att vattentoalett installerats till en &lt;NOBR&gt;BDT-anläggning&lt;/NOBR&gt; utan att miljömyndigheten underrättats eller att &lt;NOBR&gt;BDT-anläggningen&lt;/NOBR&gt; belastas med mycket större flöde på grund av att fastigheten omvandlats från fritidsboende till perma- nent boende. Under de sju år som skiljer deklarationstillfällena åt kan stora förändringar vad gäller &lt;NOBR&gt;BDT-anläggningars&lt;/NOBR&gt; nyttjande, belastning och funktion förväntas vara relativt vanliga, åtminstone i så kallade omvandlingsområden eller i områden som ligger nära tätorter och där det är attraktivt att antingen bosätta sig permanent eller att tillbringa fler dagar per år i sitt fritidshus. Det är dock viktigt att eventuella åtgärder endast genomförs om det är rimligt med hänsyn till anläggningens påverkan på människors hälsa och miljön.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;212&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_213"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334213x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft31"&gt;Små avloppsanläggningar kan ägas av privatpersoner men också av exempelvis kommuner, företag eller samfälligheter. Sådana an- läggningar som ägs av kommuner kan exempelvis finnas vid skolor, kursgårdar och äldreboenden. Det är storleken och inte organisa- tionsformen som är avgörande. Utredningen föreslår dock att an- läggningar som är allmänna anläggningar enligt vattentjänstlagen inte ska omfattas av skyldigheten. Allmänna anläggningar kan undantas eftersom &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; i allmänhet får anses ha kapacitet för att hantera egenkontrollen av sina små avloppsanläggningar på ett professionellt sätt. Även vad gäller valet av avloppsanläggning på varje enskild plats bör &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ha god kompetens att avgöra vilken som är lämplig. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; är inte att jämställa med fastighetsägare utan är att se som verksamhetsutövare för vatten- och avloppstjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p575 ft9"&gt;Avloppsanläggningar som står under tillsyn av Försvarsinspek- tören för hälsa och miljö ska inte omfattas av kravet på avloppsde- klaration. Dessa anläggningar kan vara placerade inom skydds- objekt och får kontrolleras inom ramen för försvarsinspektörens tillsynsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Skyldigheten att lämna in en avloppsdeklaration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;Det är verksamhetsutövaren för en avloppsanläggning och den som leder avloppsvatten till en sådan anläggning som ansvarar för att avloppsdeklarationen lämnas in. Vad gäller en avloppsanläggning som betjänar ett enstaka hushåll är det normalt den som äger av- loppsanläggningen. I de flesta fall är ägaren av anläggningen också ägaren till fastigheten.&lt;SPAN class="ft72"&gt;46 &lt;/SPAN&gt;Omständigheter i det enskilda fallet kan dock göra att andra ansvarar för deklarationen. Om avlopps- anläggningen finns på en fastighet som upplåts med tomträtt eller arrenderas kan det vara arrendatorn eller tomträttshavaren som ansvarar för att lämna in deklarationen.&lt;SPAN class="ft72"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft31"&gt;För avloppsanläggningar som betjänar flera hushåll eller fastig- heter gäller att alla som leder avloppsvatten till anläggningen ansva-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p158 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;46&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Som ägare till fastighet anses även de som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p576 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;47&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Av språkliga skäl kommer den person som är ansvarig för inlämnandet benämnas fastig- hetsägaren.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;213&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_214"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft13"&gt;rar för att en deklaration lämnas in för sin tomt eller fastighet. An- ledningen till att ansvaret delas mellan de som på så sätt använder anläggningen är att organisationsformerna för dessa anläggningar kan variera kraftigt. Incitamenten för att upprätta en deklaration i samråd med övriga som använder anläggningen bör vara stora. Många anläggningar drivs av samfällighetsföreningar men det före- kommer även ekonomiska föreningar eller mindre formellt organi- serade sammanslutningar. På senare tid har även några privata före- tag börjat erbjuda tjänster som innefattar anläggande och drift av avloppsanläggningar. Utredningen konstaterar att deklarationen med fördel kan samordnas av dessa aktörer men att ansvaret för att den lämnas in relaterat till den egna fastigheten eller tomten ligger hos varje delägare eller medlem. Det är viktigt att den tekniska ut- formningen av ett system för inlämning möter upp behovet av att kunna lämna en avloppsdeklaration för avloppsanläggningar som används av flera på ett bra sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;När en deklaration ska upprättas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Utredningen föreslår att en avloppsdeklaration ska upprättas för alla äldre anläggningar inom sju år från att förordningen träder i kraft. Alla nya anläggningar ska deklareras inom sju år från beslutet om tillstånd eller från anmälan. Efter det första deklarationstillfället ska alla anläggningar deklareras på nytt vart sjunde år. Utredningen har funnit att sju år är en rimlig avvägning av de motstående intres- sen hos fastighetsägare och miljö som finns. Experter och andra som utredningen haft kontakt med har föreslagit att en deklaration ska genomföras allt ifrån vart tredje till vart tionde år och externa aktörer har hävdat att 20 år skulle vara en lämplig frekvens för att deklarera sitt avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I det första skedet är målet med deklarationen att kartlägga alla små avlopp i landet. När kommunerna har kunskap om alla små avlopp vidtar en återkommande kontroll för att upprätthålla kun- skapsnivån.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Funktionen hos små avloppsanläggningar varierar över tiden och kan minska med stigande ålder på anläggningen. Försämringen av funktionen är inte direkt relaterat till anläggningens ålder utan varierar beroende på teknisk lösning, drift och underhållsnivå samt&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;214&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_215"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft31"&gt;belastningsgrad. Vissa anläggningar har visat sig förlora sin förväntade funktion på grund av utslitna komponenter eller otillräckliga mängder filtermaterial redan inom &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år. Samtidigt kan delar i avloppsanläggningar ha betydligt längre teknisk livs- längd förutsatt att de belastas i enlighet med den ursprungliga dimensioneringen. Exempelvis kan slamavskiljare och tankar fun- gera i mer än 50 år och väl lokaliserade och anlagda markbäddar och infiltrationer i mer än 20 år. Sammantaget är begreppet teknisk livslängd svårt att definiera. Havs- och vattenmyndigheten har i sina beräkningar om åtgärdstakt utgått från en antagen genom- snittlig teknisk livslängd på 20 år för små avloppsanläggningar. Detta är i ljuset av vad som presenterats ovan om olika anlägg- ningars livslängd givetvis ett grovt antagande men kan ändå ses som en rimlig utgångspunkt för beräkningar kring avloppsanläggningars genomsnittliga tekniska livslängd. Till detta kan läggas att en av- loppsanläggnings ekonomiska livslängd, det vill säga avskriv- ningstiden, ofta bestäms till tio år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft31"&gt;Utredningen bedömer det som viktigt att egenkontrollen säker- ställs under hela anläggningens livstid och att det är rimligt att an- läggningen åtminstone kontrolleras några gånger under sin tek- niska livslängd. Mer robusta anläggningstyper kan antas klara sig så länge som &lt;NOBR&gt;15–20&lt;/NOBR&gt; år medan andra visat sig förlora sin förväntade funktion redan inom &lt;NOBR&gt;3–5&lt;/NOBR&gt; år. Detta inte bara på grund av eventuella tekniska fel eller brister utan i första hand för att belastningen på en anläggning kan förändras kraftigt vid till exempel ägarbyten eller förändrade familjeförhållanden och detta medför ofta att anlägg- ningens funktion inte blir tillräckligt bra trots att de tekniska kom- ponenterna inte på något sätt gått sönder. Det kan också handla om att rutiner för skötsel och underhåll slutat fungera i till exempel en gemensamhetsanläggning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p577 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;En kvalitetssäkrad kontroll&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft34"&gt;Ett mål med att införa krav på avloppsdeklarationer är att öka kun- skapen om små avlopp hos i första hand fastighetsägare. Kravet innebär ett formaliserat sätt att både informera om det ansvar fas- tighetsägaren har för sitt avlopp och ge stöd till fastighetsägaren att uppfylla de krav på egenkontroll som miljöbalken ställer på alla&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;215&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_216"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;verksamhetsutövare. Dessutom möjliggör inrapporteringen av av- loppsdeklarationen att i första hand kommunen men också andra myndigheter kan få en bättre kunskap om status på de små avlop- pen i ett visst område eller i kommunen. Vidare möjliggör avlopps- deklarationen att status för de små avloppen beskrivs och rapporte- ras på ett enhetligt sätt av en sakkunnig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Många kommuner använder och har använt både vanliga enkäter såväl som den av Avloppsguiden utvecklade broschyren och enkä- ten ”Är ditt avlopp rött, gult eller grönt?”. Nackdelen med dessa är att det är fastighetsägarna, vilka vanligtvis är lekmän vad gäller av- loppsfrågor, som besvarar frågorna och inte en oberoende expert. Utredningen kan konstatera att avloppsdeklarationerna måste kvalitetssäkras för att uppnå de mål som satts upp. I detta sam- manhang kan kvalitetssäkring ske genom en personcertifiering eller genom användning av ackrediterade kontrollorgan. Metoderna får olika konsekvenser på vissa områden och i valet har utredningen särskilt fokuserat på att de tjänster som kommer att erbjudas ska nå ut i hela Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Ett krav på personcertifiering innebär att varje person som ska utföra en uppgift ska genomgå en examination. Krav på oberoende finns inte inbyggt i systemet för personcertifiering. Vad gäller ex- empelvis energideklarationer finns dock lagkrav på detta. När det gäller ackrediterade kontrollorgan ansvarar dessa för kompetensen hos sina medarbetade. Krav på oberoende specificeras då genom en skala där typ A innebär mest långtgående oberoende och typ C är minst långtgående. Personcertifiering används både för utförande av kvalificerade arbetsuppgifter som exempelvis svetsning och för olika typer av inspektioner och kontroller. Ackrediterade kontroll- organ utför främst besiktningar av olika slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Utredningen har funnit att en avloppsdeklaration ska upprättas av ett ackrediterat kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av för- ordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. En regelbunden granskning av kompetens och genomförandet av besiktningen säkras i och med detta av ackrediteringsorganet Swedac. Det ackrediterade kontrollorganet ansvarar för att dess personal har tillräcklig kompetens och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;216&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_217"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;oberoende för att upprätta avloppsdeklarationer. Utredningen föreslår att kontrollorganet ska vara av typ C enligt ISO/IEC 17020 vilket innebär att service, underhåll och besiktning får utföras av samma person. Service och underhåll måste dock avslutas innan en besiktning. Utredningen gör bedömningen att en sådan grad av obero- ende är en lämplig avvägning gentemot kostnaden för fastighets- ägaren. Havs- och vattenmyndigheten har möjlighet att se över om kretsen av de som ska kunna upprätta avloppsdeklarationer bör begränsas på något sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Det ackrediterade kontrollorganet är en privat aktör och besikt- ningen medför inte någon myndighetsutövning mot enskild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Ett alternativ med självdeklarerad avloppsdeklaration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Utredningen har också analyserat en alternativ utformning av av- loppsdeklarationen som en självdeklaration, det vill säga att fastig- hetsägaren själv skulle fylla i och lämna in den. Det skulle mani- festera kravet på fastighetsägarens egenkontroll enligt miljöbalken på ett tydligt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Ett problem med en sådan utformning är att deklarationen då sannolikt inte skulle kunna bidra med tillräckligt mycket informa- tion för att underlätta kommunens tillsyn. Utformningen av en sådan deklaration skulle behöva bli för enkel. Kommunala inspek- törer som utredningen talat med konstaterar att många fastighets- ägares kunskap om sina egna avloppsanläggningar är bristfällig. Erfarenheten är därför att upplysningarna som lämnas riskerar att vara felaktiga i hög grad. En sådan självdeklarerad avloppsdeklara- tion blir med andra ord ingen hjälp för kommunen i valet av vilka fastigheter som tillsynen bör riktas mot. Inte heller ökar fastighets- ägarens kunskap om sin avloppsanläggning i någon särskild ut- sträckning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Det kan argumenteras att kommunen i alla fall skulle få en kart- läggning av vilka avloppsanläggningar som finns i kommunen och vilka som är utan tillstånd. Utredningen bedömer dock att fastig- hetsägares kunskap ofta brister även där och att nyttan av en sådan deklaration därför blir mycket liten. Kommunen skulle då ändå behöva hantera en stor mängd deklarationer men det skulle inte bli så mycket lättare att bedöma var tillsyn bör utföras. Deklarationer-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;217&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_218"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334218x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft13"&gt;na riskerar då att endast bli en administrativ börda. Utredningens bedömning är att ett sådant styrmedel därför inte skulle styra mot ökad åtgärdstakt. De drivkrafter som finns i utredningens förslag uppkommer inte med en självdeklarerad avloppsdeklaration. Grundslutsatsen som också bekräftas i forskning är att fastighets- ägaren behöver ta experthjälp för att klara sin egenkontroll.&lt;SPAN class="ft72"&gt;48&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Vad som ska ingå i avloppsdeklarationen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten får i upp- drag att meddela föreskrifter om hur avloppsdeklarationen ska ut- formas. Uppdraget innefattar vilka uppgifter som ska lämnas in och på vilket sätt det ska göras. Syftet är att göra insamlingen av upp- gifter enkel, effektiv och säker. Möjligheten finns att vissa upp- gifter bör lämnas på ett enkelt sätt med tydligt definierade val.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Den som utför besiktningen (experten) har till uppgift att be- skriva den aktuella avloppsanläggningen på ett sådant sätt att kommunens inspektörer kan avgöra om anläggningen behöver till- syn eller inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Experten har flera uppgifter som ska utföras innan en deklara- tion kan upprättas. Först behöver experten eller fastighetsägaren ta fram de tillstånd eller anmälningar som gäller för anläggningen. Dokumenten kan ge värdefull information om var anläggningen finns, hur den är beskaffad och vilka krav som den ska uppfylla. Det kan i vissa fall finnas andra beslut som gäller anläggningen ex- empelvis äldre förelägganden som spelat ut sin roll. Dessa doku- ment behöver inte tas fram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Innan deklarationen upprättas ska experten också göra en be- siktning av avloppsanläggningen på plats. Det är lämpligt om fastighetsägaren deltar vid besiktningen för att få kunskap om an- läggningen. Experten behöver i annat fall ha kommunikation med fastighetsägaren för att samla in vissa uppgifter om anläggningen, installationer i huset och hur stor belastningen är. Syftet med be- siktningen är att på plats kunna kontrollera vad som faktiskt finns på fastigheten och för att kunna göra en övergripande bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p578 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;48 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Wallin. &lt;/SPAN&gt;Actors at the interface between &lt;NOBR&gt;socio-technical&lt;/NOBR&gt; and ecological systems. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Chalmers tekniska högskola. Göteborg. 2014&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;218&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_219"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;av om anläggningen kan förväntas fungera. Det ska inte handla om en funktionskontroll i egentlig mening eftersom experten inte ska ta några prover eller göra åverkan på anläggningen. Det är viktigt att besiktningen endast ger den information som tillsynsmyndig- heten respektive fastighetsägaren har nytta av och inte blir onödigt kostsam.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft31"&gt;Priset för deklarationen kommer att avgöras på en konkurrens- utsatt marknad. Utredningen anser därför att det är viktigt att kra- ven på vad som ska ingå i besiktningen inte blir onödigt omfattande och att tiden som krävs för att upprätta en avloppsdeklaration på så sätt begränsas. Det är också viktigt att det finns experter att anlita i hela landet och att det är möjligt att samarbeta med andra fastig- hetsägare för att minimera kostnaden. Uppskattningar vad gäller kostnaden återfinns i kapitel 5.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p579 ft13"&gt;Experten ska vid besiktningen kontrollera anläggningen okulärt och i de delar som är lätt åtkomliga. Kontrollen ska göras i relation till hur anläggningen enligt gällande tillstånd eller anmälan har an- lagts, förutsatt att sådant finns. Experten ska notera om det ex- empelvis finns brister i form av trasiga eller saknade delar, synliga skador, växtlighet som indikerar läckage, luktolägenhet eller oönskat stående vatten. Experten ska även notera vissa sakupp- gifter såsom om vattentoalett är ansluten, vilken typ av hushålls- spillvatten som belastar anläggningen och vilken belastning den tar emot. Vad gäller hushållsspillvattnets typ och mängd kan det vara relevant att samla in information om det exempelvis finns disk- maskin, tvättmaskin eller större badkar inkopplade, hur många personer som använder anläggningen samt om eventuellt dricks- vattenfilters backspolning eller dag- och dränvatten är kopplat till avloppsanläggningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;I avloppsdeklarationen ska experten slutligen indikera vilken status avloppsanläggningen har genom en bedömning av avloppsanlägg- ningens funktion i förhållande till anläggningens tillstånd eller an- mälan. Utredningen anser att denna bedömning bör vara mycket enkelt utformad för att snabbt kunna ge både fastighetsägaren och kommunen en uppfattning om hur anläggningen kan förväntas fungera. Bedömningen bör därför anges på en skala. Skalan kan exempelvis utformas så att grön indikerar ett fungerande avlopp med tillstånd eller anmälan som uppfyller miljöbalkens krav, gul för an- läggning som har tillstånd och huvudsakligen fungerar i enlighet med&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;219&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_220"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;detta men behöver någon form av mindre komplettering för att klara miljöbalkens och tillståndets krav eller röd som betyder att anlägg- ningen antingen saknar tillstånd eller anmälan alternativt behöver åtgärdas för att kunna klara miljöbalkens krav. Saknas tillstånd eller anmälan för avloppsanläggningen bör bedömningen alltid bli att den inte överensstämmer med de krav som miljöbalken ställer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Avloppsdeklarationerna är ett verktyg som det finns möjlighet att förändra i takt med att bristfälliga avloppsanläggningar åtgärdas. Det ska vara möjligt att ändra inriktning på kontrollerna beroende på teknikutveckling och det behov av åtgärder som identifieras av regionala och nationella myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;System för registrering av avloppsdeklarationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft13"&gt;För att kommunen ska ha möjlighet att följa upp de inkomna av- loppsdeklarationerna på ett effektivt sätt krävs en möjlighet att inrätta ett register över dessa. I utredningens förslag om avlopps- deklarationer finns dock inget krav på en nationell teknisk lösning för insamling och bearbetning. Det är varje kommuns ansvar att ha ett system för hur deklarationerna ska tas emot. Utredningen har inte funnit det önskvärt att i detta läge reglera hur ett nationellt system skulle se ut samt tvinga kommunerna att använda detta. En risk med ett sådant förfarande är att systemet inte skulle bli kom- patibelt med kommunernas ärendehanteringssystem och därför innebära dubbelregistreringar och inte användas. Utredningen har föreslagit att Havs- och vattenmyndigheten får föreskriftsrätt i frågor om hur avloppsdeklarationen ska utformas. Den exakta ut- formningen av avloppsdeklarationerna beror av vilken teknisk lös- ning som används för att upprätta och samla in deklarationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Utredningen förordar att ett system tas fram för att göra det möjligt att lämna in och hantera deklarationerna elektroniskt på ett enhetligt sätt för hela landet. Det är viktigt att ett sådant system kan samverka med de ärendehanteringssystem som kommunerna använder för att minska risken för dubbelregistrering. Havs- och vattenmyndigheten arbetar redan i dag med frågan om ett system för registrering av uppgifter om små avlopp inom ramen för den nationella satsningen ”Digitalt först – för smartare miljöinforma-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;220&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_221"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334221x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft13"&gt;tion”.&lt;SPAN class="ft72"&gt;49 &lt;/SPAN&gt;Utredningen bedömer därför att Havs- och vattenmyndig- heten bör ges i uppdrag att ta fram ett system för digital hantering av avloppsdeklarationerna som samspelar med övriga projekt på området och även syftar till att underlätta för den som ska deklarera. Ambitionen bör vara att systemet får ett sådant format att det möjliggör anslutning till användarvänliga digitala funktioner liknande dem som företag kan använda på www.verksamt.se.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Vissa dataskyddsfrågor&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Ett införande av avloppsdeklarationer kommer att innebära att vissa personuppgifter behöver behandlas. Eftersom EU:s data- skyddsförordning&lt;SPAN class="ft70"&gt;50 &lt;/SPAN&gt;träder ikraft i maj 2018 är det en förutsättning att avloppsdeklarationerna kan hanteras och även i praktiken hante- ras i enlighet med den. Det är viktigt att inte fler uppgifter än nöd- vändigt samlas in. Vissa personuppgifter måste oundvikligen be- handlas då det är nödvändigt att knyta informationen om avloppet till en fastighetsbeteckning samt att ange en eller flera kontaktper- soner för anläggningen respektive fastigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Fastighetsägares konsumenträttsliga skydd kan stärkas&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft13"&gt;Det finns både aktuella utvecklingsprojekt&lt;SPAN class="ft72"&gt;51 &lt;/SPAN&gt;och pågående forsk- ning&lt;SPAN class="ft72"&gt;52 &lt;/SPAN&gt;som indikerar att såväl många nya avloppsanläggningar som äldre inte fungerar som de ska. Det är ett stort problem när det kommer till miljö- och hälsoskydd men också ur ett konsument- perspektiv. Om en nyanlagd avloppsanläggning inte fungerar som den ska har kunden inte fått vad den betalat för. Det rör sig om mycket pengar för en enskild fastighetsägare och det har hittills varit svårt eller dyrt att kontrollera funktionen på ett tillförlitligt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p580 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;49&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Digitalt först. http://www.digitaltförst.se/&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;50&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmänt dataskyddsförord- ning).&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;51&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Avloppsguidens användarförening. &lt;/SPAN&gt;Metodutveckling för likriktad tillsyn av minireningsverk och andra prefabricerade avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft87"&gt;. 2014.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p208 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;52&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Herrman, I. m.fl. Slutrapport av projekten &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Fosforfällor för små avlopp: hur länge fungerar de&lt;/SPAN&gt;? och &lt;SPAN class="ft88"&gt;Bakterieutsläpp från små avlopp&lt;/SPAN&gt;. Luleå Tekniska Universitet. 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;221&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_222"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334222x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;sätt. I och med införandet av en avloppsdeklaration öppnas en möjlighet för konsumenten att beställa en enkel men oberoende besiktning av avloppsanläggningen. Med hjälp av den kan konsu- menten sedan ställa krav på anläggaren om det finns misstanke om att anläggningen inte fungerar som utlovat. Finns det särskilda skäl kan ytterligare funktionskontroll och mätningar initieras av fastig- hetsägaren som en del i den egenkontroll alla verksamhetsutövare ansvarar för. Denna möjlighet bör i förlängningen även gynna seri- ösa och professionella leverantörer och anläggare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Avloppsdeklarationen ger en möjlighet för den som överväger att köpa en fastighet som inte är ansluten till allmänt va att få obe- roende information om fastighetens avloppsanläggning. Utred- ningen bedömer utifrån hänsyn till de informationskrav som ålig- ger mäklare att en mäklare vid försäljning kommer bli skyldig att informera om det finns en avloppsdeklaration eller inte för fastig- heten, att informera säljaren om möjligheten till att genomföra en avloppsdeklaration och även delge köparen den senaste avlopps- deklarationen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Miljösanktionsavgift&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Miljösanktionsavgifter är särskilda administrativa avgifter och regleras i 30 kap. miljöbalken och förordningen (2012:259) om miljösank- tionsavgifter. En miljösanktionsavgift kan beslutas mot den som bedriver verksamhet som faller inom ramen för miljöbalken. Avgiften ska avskräcka från vissa överträdelser som beskrivs i förordningen. Storleken på avgiften ska framgå av förordningen och ska vara minst 1 000 kronor och högst 1 000 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft31"&gt;Utredningen bedömer att det är nödvändigt att koppla en sanktion till avloppsdeklarationerna. För det fall den som ska lämna in en avloppsdeklaration inte fullgör skyldigheten i tid ska tillsynsmyndig- heten kunna besluta om miljösanktionsavgift. Denna konstruktion har funnits exempelvis vad gäller kontroll av cisterner.&lt;SPAN class="ft114"&gt;54 &lt;/SPAN&gt;Avgiftens storlek&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;53&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft78"&gt;16 § fastighetsmäklarlagen (2011:666) och Fastighetsmäklarinspektionen. Rådgivnings- och upplysningsskyldigheten. http://www.fmi.se/default.aspx?id=8327. Hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2018-04-12.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;54&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Naturvårdsverkets föreskrifter. NFS 2003:24. Föreskrifterna kommer att ändras genom NFS 2017:05 och då samverka med Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps före- skrifter.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;222&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_223"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334223x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft31"&gt;bör ligga i nivå med de som nu finns i fråga om avloppsanläggningar. Utredningen har därför funnit att 3 000 kronor är en lämplig avgift för den aktuella överträdelsen. Kravet att lämna in en avloppsdeklaration kvarstår även när en miljösanktionsavgift aktualiserats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft29"&gt;Rätten att vara passiv&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Miljötillsynsutredningen redogjorde i sitt betänkande för rätten att vara passiv och hur den förhåller sig till verksamhetsutövares egen- kontroll och uppgiftsskyldighet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;55 &lt;/SPAN&gt;Runt om i landet finns små av- loppsanläggningar som inte uppfyller de lagkrav som infördes re- dan 1969 och andra som av olika skäl inte uppfyller miljöbalkens krav. Att med hjälp av en avloppsdeklaration beskriva sin avlopps- anläggning kan därför i vissa fall innebära att det kommer fram uppgifter som kan användas för att beivra brott och leda till åtals- anmälan. Verksamhetsutövarens egenkontroll och uppgiftsskyldig- heten är samtidigt viktiga förutsättningar för att miljöbalkens sy- stem ska fungera och för att tillsynen ska vara effektiv. I artikel 6.1 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheter- na och grundläggande friheterna (Europakonventionen) återfinns begreppet rättvis rättegång vilket inkluderar en rätt att vara passiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p367 ft9"&gt;Vad gäller kravet att lämna avloppsdeklaration handlar det om ett begränsat tvång där straffen även i allvarliga fall får anses be- gränsade. Några fastighetsägare som dömts för miljöbrott på grund av en bristfällig avloppsanläggning har ålagts från 60 till 100 dags- böter.&lt;SPAN class="ft84"&gt;56 &lt;/SPAN&gt;Utredningens förslag innebär inte några avsteg från den rådande systematiken på miljörättens område. Avloppsdeklaratio- ner kan utifrån dessa aspekter jämföras med cisternkontroller. Av- loppsdeklarationernas syfte är att skydda ett angeläget allmänt in- tresse, nämligen människors hälsa och miljön. Detta innebär att kravet på deklaration är proportionellt och inte i strid mot Europa- konventionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p341 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;55&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SOU 2017:63. Miljötillsynsutredningen. &lt;/SPAN&gt;Miljötillsyn och sanktioner – en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet&lt;SPAN class="ft87"&gt;. s. 323 ff.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p581 ft79"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;56&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Se exempelvis Helsingborgs tingsrätts dom den 15 april 2014 i mål nr B &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;1155-14,&lt;/NOBR&gt; Eskils- tuna tingsrätts dom den 8 december 2011 i mål nr B &lt;NOBR&gt;1466-11,&lt;/NOBR&gt; Falu tingsrätts dom den 17 de-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p582 ft23"&gt;cember 2009 i mål nr &lt;NOBR&gt;B2423-09&lt;/NOBR&gt; och Blekinge tingsrätts dom den 17 juni 2009 i mål nr B &lt;NOBR&gt;2844-08.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;223&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_224"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334224x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p583 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft158"&gt;System för insamling av uppgifter om små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p584 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ges i uppdrag att utveckla ett system för insamling av uppgifter om små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p585 ft9"&gt;Utredningen föreslår att en fördjupad juridisk utredning om registrering, införande och ansvar för uppgifter om små avlopp ska genomföras i samband med detta arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft13"&gt;I dag finns ingen nationellt heltäckande statistik med uppgifter om små avlopp. Inte heller länsstyrelser eller vattenmyndigheter har tillgång till ett nationellt dataunderlag om exempelvis hur många små avlopp det finns, var de är placerade, var de har sin utsläpps- punkt och vilken status de har. Detsamma gäller i många men inte i alla kommuner. Skillnaden är stor mellan kommunerna vad gäller hur stor andel av de små avloppen som finns registrerade och digi- talt sammanställda i en form som gör det möjligt att använda uppgifterna för tillsynsplanering och kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Det finns en rad behov som skulle kunna mötas med ett digitalt system för insamling av vissa uppgifter om små avlopp. Bland annat:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p357 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;att kunna mäta och följa upp åtgärdstakt för små avlopp, till exempel mot de mål som utredningen föreslagit, och för att göra den rapportering som krävs till exempel enligt vattendirektivet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att på ett enkelt sätt registrera uppgifter från avloppsdeklara- tioner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;att i en framtid utveckla nationella system med avgifter eller skatt som medför ökade kostnader för avlopp som inte upp- fyller miljöbalkens krav&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p588 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;att på kommunal nivå få tillgång till ett planeringsunderlag som kan användas i tillsynsplanering, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och översikts- och detaljplanering.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;224&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_225"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334225x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;I en rapport finansierad av Havs- och vattenmyndigheten identifi- eras fyra olika användningsområden för information om de små avloppen i en kommun, i ett visst avrinningsområde eller i hela landet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;Dessa är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;underlag för kommunal tillsynsplanering och tillsynsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p590 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;underlag för länsstyrelsernas tillsynsvägledning, både vad gäller arbete med små avlopp utifrån miljöbalken men också vad gäller arbetet med tillsyn av arbete med 6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p591 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;underlag till belastningsberäkningar framför allt på regional och nationell nivå men även också på kommunal nivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p502 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;underlag till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; i kommuner.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p592 ft9"&gt;Rapporten ger också förslag på ett antal uppgifter om små avlopps- anläggningar vilka dels är möjliga, dels är relativt enkla och viktiga att registrera för någon av de ovan nämnda syftena.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft31"&gt;Ett register kan läggas upp på flera olika sätt och innehålla olika typer av information beroende på vilka syften som ska uppnås. Syftet att samla statistiska uppgifter på nationell nivå för att möjlig- göra noggranna beräkningar av åtgärdstakt kan exempelvis uppnås på flera sätt. Med ett decentraliserat system kan kommunerna ex- empelvis ta in avloppsdeklarationer på ett sätt så att det är enkelt att lämna statistikuppgifter vidare men som också är kompatibelt med kommunens ärendehanteringssystem. Med ett nationellt sy- stem skulle avloppsdeklarationerna kunna tas in i ett centralt system dit kommunerna har tillgång. Innan ett system tas i bruk måste nyttan med och hinder för de övervägda systemen analyse- ras. Det finns många tekniska och juridiska frågor som behöver utredas. Utredningen föreslår därför en fördjupad juridisk utred- ning om registrering av uppgifter om små avlopp som bland annat bör utreda vad som krävs för att myndigheter ska kunna samla in och hantera personuppgifter och andra uppgifter samt i vilken mån sådan hantering är ändamålsenlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft34"&gt;&lt;NOBR&gt;Havs-och&lt;/NOBR&gt; vattenmyndigheten har inför 2018 initierat ett arbete för att undersöka möjligheten att etablera en enhetlig digital hante-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p593 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;57 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Hjelmqvist J. et al. &lt;/SPAN&gt;Förslag till system för registrering av uppgifter om små avlopp – Slutrap- port. &lt;SPAN class="ft23"&gt;WSP och Ecoloop. 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;225&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_226"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334226x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft9"&gt;ring hos kommunerna och att nationellt samla in vissa uppgifter om små avlopp. Detta är en del i programmet ”Vatten och hav” inom den nationella satsningen ”Digitalt först – för smartare miljö- information”.&lt;SPAN class="ft84"&gt;58&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Utgångspunkten för detta är bland annat förslagen i den ovan redovisade rapporten om registrering av uppgifter om små avlopp. Ambitionen är att under våren 2018 utreda, förankra och beskriva en modell för hur detta ska utformas och organiseras och att det sedan under hösten 2018 ska byggas och etableras en digital infra- struktur för insamling, sammanställning och hantering av dessa uppgifter.&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr14 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft159"&gt;Ansökan om tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr26 td135"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td118"&gt;&lt;P class="p594 ft160"&gt;Kommuner&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr28 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr28 td118"&gt;&lt;P class="p595 ft159"&gt;Tillståndsbeslut&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr24 td42"&gt;&lt;P class="p596 ft159"&gt;Info om anläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td118"&gt;&lt;P class="p595 ft159"&gt;Tillsynsresultat&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr10 td101"&gt;&lt;P class="p597 ft73"&gt;Fastighets-&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td34"&gt;&lt;P class="p598 ft159"&gt;Ansökan om tillstånd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td137"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td34"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td101"&gt;&lt;P class="p599 ft161"&gt;ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr18 td34"&gt;&lt;P class="p266 ft159"&gt;Info om anläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr22 td101"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr22 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft94"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr27 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr27 td138"&gt;&lt;P class="p14 ft159"&gt;Info om anläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td138"&gt;&lt;P class="p600 ft160"&gt;Slamtömmare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft162"&gt;Enhetliga&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr24 td138"&gt;&lt;P class="p601 ft159"&gt;Tömningsrapport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td138"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p0 ft163"&gt;processer och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3"&gt;
&lt;DIV id="id_3_1"&gt;
&lt;P class="p602 ft159"&gt;Info om anläggning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p603 ft159"&gt;Avloppsdeklaration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p604 ft160"&gt;Besiktnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p605 ft139"&gt;män&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_3_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft159"&gt;hantering&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td139"&gt;&lt;P class="p42 ft163"&gt;av&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td53"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td139"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr29 td54"&gt;&lt;P class="p249 ft162"&gt;information&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td53"&gt;&lt;P class="p14 ft159"&gt;Info om anläggning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td139"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr18 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td53"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr18 td139"&gt;&lt;P class="p249 ft160"&gt;Entreprenörer/&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;P class="p209 ft159"&gt;Servicerapport&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td137"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td139"&gt;&lt;P class="p249 ft139"&gt;Servicemän&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td11"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td139"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td53"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td136"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_4"&gt;
&lt;P class="p606 ft164"&gt;Samlad information för analys, nationell rapportering och tillsynsvägledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p607 ft139"&gt;HaV/LST/VM&lt;/P&gt;
&lt;P class="p313 ft23"&gt;Källa: Havs- och vattenmyndigheten, Niklas Ambervik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p608 ft8"&gt;Detta är ett mycket lovvärt initiativ men det finns i dag inga beslut, uppdrag eller bemyndiganden åt Havs- och vattenmyndigheten eller någon annan myndighet att över längre tid ansvara för och upprätthålla detta system för insamling och lagring av uppgifter. Utredningen bedömer därför att den myndighet som i den fördju- pade utredningen bedöms lämpligast bör ges i uppdrag att ansvara&lt;/P&gt;
&lt;P class="p609 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;58 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Smartare miljöinformation – Delrapportering av regeringsuppdraget Digi- talt först. &lt;SPAN class="ft23"&gt;2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_5"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;226&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_227"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334227x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;också för den långsiktiga driften och utvecklingen av detta system för registrering. En mycket viktig uppgift i detta arbete är att ut- reda hur de krav som ställs på ett sådant system ska efterlevas uti- från den europeiska dataskyddsförordningen och den svenska data- skyddslagstiftningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Det är också viktigt att registrering och insamling av uppgifter på kommunal nivå sammantaget skapar större nyttor och effektivi- seringsvinster än den extra tid och arbetsinsats som i varje fall initi- alt kan komma att krävas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Avloppsrådgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft9"&gt;Utredningen lämnar förslag för att förbättra avloppsrådgivning- en för fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Regeringen ger Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda och tillsammans med Konsumentverket etablera en orga- nisation för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; till fastighetsägare vad gäller små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten och enskild dricks- vattenförsörjning. Utveckling och etablering av &lt;NOBR&gt;va-rådgivningen&lt;/NOBR&gt; ska ske i samarbete med Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Lantmäteriet, Boverket samt Sveriges geologiska undersökning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Havs- och vattenmyndigheten föreslås få i uppdrag att ta fram en vägledning och ett kunskapsunderlag om gemensam- hetsanläggningar för hushållsspillvatten med kommunerna som målgrupp. Myndigheten ska i detta arbete involvera Naturvårdsverket och Lantmäteriet och andra myndigheter som befinns lämpliga.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft117"&gt;Regeringen utreder möjligheten till ett nationellt stöd till kommunerna för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; enligt samma modell som stödet för energirådgivning eller beslutar att befintliga anslag för åtgärder för bättre vattenmiljö (till exempel LOVA- bidragen) utformas så att de möjliggör för kommuner att söka medel för att utveckla och etablera &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;227&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_228"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334228x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft31"&gt;Det är svårt för fastighetsägare att skaffa sig bra information för att få vägledning vid beslut om att åtgärda sitt avlopp. Fastighetsägare och verksamhetsutövare för små avloppsanläggningar behöver mer information. Detta lyfts bland annat av Havs- och vattenmyndigheten och i flera andra rapporter om små avlopp och &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;SPAN class="ft114"&gt;59,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt; 60, 61 &lt;/SPAN&gt;Fastighetsägaren är verksamhetsutövare och därmed ansvarig för sin avloppsanläggnings funktion och att den följer lagstiftningen. Miljö- balken ställer krav på att verksamhetsutövaren har kunskap om sin an- läggning. I praktiken är dock fastighetsägaren mycket sällan kunnig i dessa frågor och har i de flesta fall aldrig investerat i någon typ av av- loppsanläggning. Att åtgärda en bristfällig anläggning innebär också en stor investering, kostnaden kan variera mellan 50 &lt;NOBR&gt;000–200&lt;/NOBR&gt; 000 kronor enbart för anläggandet och därutöver tillkommer årliga drifts- kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p515 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.11.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Begreppet &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Investeringar i små avloppsanläggningar är ofta förknippade med investeringar i eller översyn av dricksvattenförsörjningen. Utred- ningens uppdrag som det är formulerat i utredningsdirektivet är att föreslå hur avloppsrådgivningen kan förbättras. Utredningen har dock funnit att det ofta finns en starkare drivkraft hos fastighets- ägare att åtgärda och betala för sin dricksvattenförsörjning än för sin avloppsrening. Det är därför effektivt att inkludera dricks- vattenfrågan i den rådgivning och kommunikation som genomförs i syfte att åtgärda bristfälliga små avloppsanläggningar. De förslag som presenteras och diskuteras här utgår därför från att det bedrivs en &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; och inte enbart en rådgivning avgränsad till av- loppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;I nuläget finns ingen statligt organiserad rådgivning om små av- lopp eller små dricksvattenanläggningar. Varken Konsumentverket eller någon av de sektorsansvariga myndigheterna Havs- och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p444 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;59&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Havs- och vattenmyndigheten. &lt;/SPAN&gt;Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanlägg- ningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. &lt;SPAN class="ft87"&gt;2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;60&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Erlandsson, Å. &amp; Johansson, M. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;VA-rådgivning&lt;/NOBR&gt; – Kommunala exempel och erfarenheter&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Kunskapscentrum Små Avlopp. Rapport nr 2011:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;61&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Wallin m fl. &lt;/SPAN&gt;Faktorer som påverkar hushåll att minska enskilda avlopps miljöbelastning. Resultat från intervjuer med hushåll, gräventreprenörer och miljöskyddsinspektörer. &lt;SPAN class="ft23"&gt;ESA Report No. 2011:4. 2011.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;228&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_229"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334229x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;vattenmyndigheten (små avlopp), Naturvårdsverket (avfalls- och kretsloppsfrågor), Livsmedelsverket (enskilt dricksvatten), Lant- mäteriet (samfällighetsföreningar och gemensamhetsanläggningar) och Sveriges geologiska undersökning (grundvattenfrågor) har detta som uppdrag eller del av sin löpande verksamhet. Det finns och pågår kommunikationsaktiviteter på nationell nivå riktad till fastighetsägare med enskilt vatten och avlopp, framför allt från Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning angående dricksvattenfrågor och om avloppsfrågor via det kommunfinansierade initiativet &lt;NOBR&gt;Va-guiden/&lt;/NOBR&gt; Avloppsguiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft31"&gt;På kommunal nivå sker kontinuerligt information och kommu- nikation med fastighetsägare kring små avlopp och i &lt;NOBR&gt;va-frågor.&lt;/NOBR&gt; Detta är i grunden inte rådgivning utan utförs som en del i myn- dighetsarbete eller i samband med planering eller &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; tillhandahållande av vattentjänster. Vad gäller små avlopp är det kraftigt begränsat vilken typ av råd som kan ges från tjänstemän från miljökontoren eftersom dessa också arbetar med tillsyn och prövning av små avlopp. Vad gäller enskilt dricksvatten fungerar ofta miljökontoren som någon form av rådgivare till fastighetsägare och kommuner erbjuder ofta möjlighet att lämna in dricksvatten- prover för analys till rabatterat pris och så vidare. Ett ökande antal kommuner har redan eller planerar att anställa avlopps- eller va- rådgivare med syftet att förbättra kommunikationen. En genom- gång som organisationen &lt;NOBR&gt;Va-guiden&lt;/NOBR&gt; gjort av kommunala &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; under 2016 visade att 55 av 169 kommuner hade &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; med som förslag på aktivitet i sina &lt;NOBR&gt;va-planer.&lt;SPAN class="ft114"&gt;62&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft114"&gt; &lt;/SPAN&gt;Det finns i dag ingen sammanställning av hur många av dessa kommuner som beslutat att genomföra rådgivning och på vilket sätt och med vilken ambitions- nivå detta i så fall ska ske.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p613 ft8"&gt;Utredningen har fått i uppdrag att föreslå åtgärder som gör det enkelt för fastighetsägare att göra rätt när de ska åtgärda sina små avlopp. I nuläget är situationen komplicerad för fastighetsägarna eftersom det ställs stora krav på dem som verksamhetsutövare och eftersom de ofta saknar sakkunskap. Som konsument är fastighets- ägaren i en utsatt position i relation till både branschaktörer och lokala miljömyndigheter. Detta pekar på att åtgärder för att stärka&lt;/P&gt;
&lt;P class="p614 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;62 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Albinsson, M. m fl. &lt;/SPAN&gt;Kunskapsläge och nätverksträffar – små avlopp i kretslopp och &lt;NOBR&gt;VA-rådgivning&lt;SPAN class="ft23"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;VA-guiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; Rapport 2017:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;229&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_230"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;fastighetsägarna och förbättra situationen genom rådgivning, in- formation och kommunikation blir viktiga. Även om allt fler kommuner satsar på att öka åtgärdstakten genom tillsyn, genom att få till stånd fler gemensamma anläggningar eller genom att ansluta fler till den kommunala &lt;NOBR&gt;va-anläggningen,&lt;/NOBR&gt; så räcker inte detta hela vägen för att få till stånd en snabb förändring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p615 ft13"&gt;De beslutsprocesser som enskilda fastighetsägare har kring sina avlopp är ofta utdragna i tiden och påverkas i hög grad av andra beslut och förutsättningar som till exempel eventuell ombyggnad eller renovering, ägarbyte, ekonomiska förutsättningar etcetera. En &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; är i sig inte något som blir direkt åtgärdsdrivande men den kan i hög grad underlätta kommunernas tillsynsarbete och därmed skynda på processerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utredningen konstaterar att &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; har en outnyttjad potential och att ett aktivt stöd och stimulans kan påverka fastig- hetsägarna att i högre grad frivilligt åtgärda sina avlopp. Detta be- sparar fastighetsägaren kostnader vad gäller tillsynsavgifter och frigör dessutom resurser hos kommunerna för att utöva tillsyn eller prövning av andra avloppsanläggningar. I nuläget finns i de flesta fall inga särskilda incitament för fastighetsägare att frivilligt åt- gärda, vilket leder till att de väntar på att kommunen ska utföra tillsyn och tvinga fram åtgärder. Det är alltså både enklare och billi- gare för fastighetsägare att inte göra något, vilket är en både oönskad och kontraproduktiv situation. En utökad och förbättrad &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; kan tillsammans med den av utredningen föreslagna avloppsdeklarationen vara en av flera kostnadseffektiva åtgärder som ändrar detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.11.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Nationellt ansvar för &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft13"&gt;Utredningen menar att staten kan ta ett ansvar för sådan va- rådgivning som är gemensam för hela landet, vilket skett på flera andra områden. Det kräver dock finansiering via statsbudgeten vilket måste vägas mot andra nödvändiga satsningar och reformer. Det mest kostnadseffektiva för samhället i stort är att samordna en del av den övergripande information som behövs på nationell nivå och samtidigt verka för ett effektivt erfarenhetsutbyte mellan kommuner, myndigheter och branschaktörer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;230&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_231"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334231x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;Det finns också ett behov av att rådgivning utvecklas som är lik- värdig för hela landet. Detta är särskilt viktigt vad gäller hur miljö- lagstiftningen tillämpas vid prövning och tillsyn samt olika teknik- lösningars prestanda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Regeringen bör därför ge Havs- och vattenmyndigheten i upp- drag att etablera en &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;/NOBR&gt; Utveckling, etablering och be- slut om organisation för drift av denna &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; ska ske i sam- arbete med Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Boverket, Sveriges geologiska undersökning samt Konsumentverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Den nationella &lt;NOBR&gt;va-rådgivningen&lt;/NOBR&gt; ska ge viss direkt information och rådgivning till fastighetsägare via internet, andra digitala kontaktytor och om det bedöms som effektivt per telefon. Rådgiv- ningen kan stimulera erfarenhetsutbyte mellan kommuner, ta fram informationsmaterial och sprida exempel på beprövade arbetssätt etcetera. Den kommer också kunna bli en kunskapskälla för Havs- och vattenmyndigheten i sitt övriga arbete med små avlopp och för Livsmedelsverket i arbetet med enskild dricksvattenförsörjning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft31"&gt;I stället för att satsa på ett generellt stöd till &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; är det rimligare och troligen också på kort sikt mer kostnadseffektivt att på nationell nivå samordna en del av den övergripande konsument- orienterade information som efterfrågas av fastighetsägare, entre- prenörer och kommuner. Samtidigt finns möjlighet att verka för ett effektivt erfarenhetsutbyte mellan kommuner, myndigheter och branschaktörer. Detta liknar det upplägg med rådgivning som under ett flertal år utvecklats i Finland.&lt;SPAN class="ft114"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;Detta skulle kunna ge stöd både till de kommuner som redan är i gång med att tillhanda- hålla rådgivning och samtidigt inspirera och stötta de kommuner som i nuläget står inför eller planerar att utveckla någon form av &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;/NOBR&gt; Den nationella &lt;NOBR&gt;va-rådgivningen&lt;/NOBR&gt; bör inte specifikt avgränsas till en viss form av &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; då behoven och förut- sättningar varierar mycket mellan olika kommuner. Den informa- tion som tas fram bör vara så konkret att den direkt kan användas av kommunerna i deras löpande arbete och verksamhet. Denna typ av satsning skulle innebära en relativt sett liten årlig kostnad på nationell nivå jämfört med en bredare &lt;NOBR&gt;va-rådgivningssatsning&lt;/NOBR&gt; med alla kommuner som målgrupp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;63 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Finska miljöministeriet, 2011. &lt;/SPAN&gt;Pilotprojekt inleder avloppsvattensrådgivningens utvecklings- arbete. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Pressmeddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;2011-02-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;231&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_232"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft31"&gt;Utredningens förslag är att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att utreda och föreslå organisation och finansiering av en nationell &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;/NOBR&gt; Denna kan ha ett externt orienterat gräns- snitt relativt konsumenter och fastighetsägare med möjlighet för fastighetsägare att ställa frågor via telefon eller internet. Erfaren- heterna kan sedan exempelvis sammanfattas i &lt;SPAN class="ft51"&gt;Frågor och svar &lt;/SPAN&gt;på en webbplats. Rådgivningen kan också ha verksamhet med kommuner och framför allt kommunala &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; som målgrupp. I detta skulle ingå att stimulera erfarenhetsutbyte, ta fram informations- material som kan användas av alla kommuner i landet, sprida exempel på beprövade arbetssätt samt inte minst hålla i uppföljning och utvärdering av vad &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; både kostar och vilka nyttor den skapar. Det är viktigt att rådgivningen innefattar att ge fastig- hetsägarna kunskap om hur vatten- och avloppsanläggningar bör skötas såväl som vad som är viktigt att tänka på vid nyinstallation. Såväl den föreslagna utredningen som utveckling och drift av en framtida &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; bör genomföras i nära samarbete med Naturvårdsverket, Livsmedelsverket, Lantmäteriet, Sveriges geolo- giska undersökning, Boverket samt Konsumentverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Erfarenheterna från rådgivningen kommer också att kunna ge Havs- och vattenmyndigheten och andra myndigheter viktig kunskap kring småskaligt vatten- och avlopp som myndigheterna får nytta av i sitt övriga arbete på området. I Havs- och vatten- myndighetens framtida tillsynsvägledning kring 6 § vattentjänst- lagen, enligt utredningens förslag, och i arbete med att stödja den kommunala &lt;NOBR&gt;va-planeringen&lt;/NOBR&gt; bör den tydliggöra vikten av att kom- munerna använder rådgivning och kommunikation som verktyg i åtgärdandet av små avlopp. Detsamma gäller i utvecklingen av va- försörjning i områden som i dag inte har allmänna vattentjänster. Havs- och vattenmyndigheten kan då också bidra till ökat erfaren- hetsutbyte och spridande av goda exempel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.11.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Kunskapsunderlag om gemensamhetsanläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Det är möjligt att de förslag på ändringar i 6 § vattentjänstlagen som utredningen lämnar kommer medföra ett ökat behov av va- rådgivning och kommunikation kring gemensamma &lt;NOBR&gt;va-lösningar&lt;/NOBR&gt; av olika slag. Detta bör då samordnas med eller till och med ingå som&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;232&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_233"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334233x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;en del i det nationella arbete med &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; som föreslås. Främst kommer gemensamhetsanläggningar med hushållsspill- vatten att beröras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;Havs- och vattenmyndigheten föreslås därför få i uppdrag att ta fram en vägledning och ett kunskapsunderlag om gemensamhets- anläggningar för hushållsspillvatten med kommunerna som mål- grupp. Detta eftersom utredningen bedömer det som viktigt att den &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; som utformas på nationell nivå också tar hänsyn till de fastighetsägare vilka i dag har gemensamma &lt;NOBR&gt;va-lösningar&lt;/NOBR&gt; i någon form. I en rapport uppskattas att så många som 160 000 fastigheter har enskilt gemensamt va.&lt;SPAN class="ft72"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;Till detta kommer fastighe- ter som av olika anledningar i framtiden ser nytta och behov av att lösa va gemensamt. I dag saknas det en etablerad samverkan eller plattform för arbetet med dessa frågor, vilket konstaterats i rappor- ter finansierade av Havs- och vattenmyndigheten. Arbetet bör därför samordnas med uppdraget om &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; och myndig- heten ska i detta arbete involvera Naturvårdsverket och Lant- mäteriet och andra lämpliga myndigheter. De kunskapshöjande aktiviteterna bör riktas i första hand till de kommuner som redan i dag har ett stort antal gemensamma &lt;NOBR&gt;va-lösningar&lt;/NOBR&gt; av olika slag samt de kommuner som i sin &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; ser behov av eller till och med aktivt väljer att utveckla arbetet med enskilda gemensamma va- lösningar. Detta kan vara en del av de vägval och strategier som kommuner gör inom ramen för sin &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och bedömningar om kommunens ansvar att lösa va i ett större sammanhang enligt vattentjänstlagen exempelvis i omvandlingsområden eller fritids- husområden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.11.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Vikten av lokal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft31"&gt;Rådgivning om små avloppsanläggningar, enskild dricksvattenför- sörjning och andra vattentjänster riktad till fastighetsägare behöver i stor utsträckning ske med lokal förankring för att vara effektiv. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har i sin väg- ledning om kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; lyft fram och pekat på att råd-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;64 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Johansson &amp; Albinsson. &lt;/SPAN&gt;Gemensamhetsanläggningar för va - en del i genomförandet av kommuners &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;SPAN class="ft23"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;VA-guiden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt; Rapport 2016:01.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;233&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_234"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334234x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;givning kan ha stora nyttor och att kommunen i sin &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; bör överväga om &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; i någon form är lämplig.&lt;SPAN class="ft84"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Dess- utom har Havs- och vattenmyndigheten finansierat projekt som syftar till att beskriva goda exempel på hur kommuner arbetar med &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; och skapa nätverk för kommuner och aktörer som vill effektivisera tillsynsarbete och &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt; och möta upp behovet av konsumentstöd kring frågor om små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft31"&gt;Det finns flera exempel på att rådgivning med utgångspunkt i lokala förutsättningar skapar nyttor både för fastighetsägare, till- synsmyndigheter och &lt;NOBR&gt;va-ansvariga&lt;/NOBR&gt; i kommunerna. I Västerviks kommun har den &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; som arbetat med fokus på att få till stånd gemensamhetsanläggningar för va möjliggjort etablering av &lt;NOBR&gt;va-försörjning&lt;/NOBR&gt; i mindre byar vilka haft låg prioritet för att bli del av den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Den &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; som arbetar på kommunförbundet Miljösamverkan Östra Skaraborg har en tydlig och aktiv del i kommunens kommunikation med fastighetsägare både i samband med utbyggnad av den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och vid tillsyn av små avlopp. I Värmdö kommun har en extern konsult anlitats för att ge rådgivning om små avlopp via telefon till fastighetsägare. Detta gör att avloppsinspektörerna dels får in bättre tillståndsansökningar och dels inte behöver lägga sin ar- betstid på att svara på de vanligaste frågorna från fastighetsägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p618 ft8"&gt;Ökad rådgivning och kommunikationsinsatser kan bidra till att fler dåliga små avlopp åtgärdas samt även öka förståelsen för varför åtgärder behövs. Det kan underlätta genomförandefasen, både för myndighetsarbete och vid utbyggnad av allmänt va. En effektiv rådgivning och kommunikation som samordnas med myndighets- arbete, &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och utveckling av de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningarna har stor potential att bidra till ökad åtgärdstakt för små avlopp och att det blir enklare för fastighetsägarna att göra rätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p476 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;65 &lt;/SPAN&gt;Havs- och Vattenmyndigheten och Naturvårdsverket&lt;SPAN class="ft88"&gt;. Vägledning för kommunal VA- planering för hållbar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;VA-försörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt; och god vattenstatus&lt;/SPAN&gt;. Rapport 2014:1.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;234&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_235"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334235x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p619 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.11.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Bidrag till kommuner som ansöker om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-rådgivningsaktiviteter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;För ett effektivt myndighetsarbete är det alltså lämpligt att bedriva kommunikation med och rådgivning till fastighetsägare på den lokala nivån. Denna behöver utformas för varje kommun och planerings- situation. Det skulle underlätta om de kommuner som särskilt satsar på &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; också kan få ekonomiskt stöd för arbete utöver den vägledning från nationell nivå som beskrivits ovan. Mindre kommuner som identifierat behovet av rådgivning men som i dag saknar resurser och kapacitet att själva utveckla en effektiv rådgivning skulle ha stor nytta av stöd för att etablera kommunal &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; i den form de själva finner är bäst. Det kan vara i egen regi, i samarbete med grann- kommuner eller i regional samverkan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Ett bidrag skulle kunna utformas med samma utgångspunkt som de stöd och bidrag som i dag finns för kommunal energi- och klimatrådgivning. Bidraget är baserat på antal hushåll i olika kategorier och får variera mellan 50 &lt;NOBR&gt;000–2&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor per kommun och år. Detta finns reglerat i en särskild förordning och Statens energi- myndighet har beslutat om föreskrifter och administrerar bidraget.&lt;SPAN class="ft70"&gt;66, 67 &lt;/SPAN&gt;Budgeten för Statens energimyndighets bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning är cirka 100 miljoner kronor per år.&lt;SPAN class="ft70"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Ett generellt bidrag till kommunal &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; som möjliggör för flertalet av landets kommuner att etablera en kontinuerlig och effektiv &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; skulle möjligen hamna i en liknande stor- leksordning som energi- och klimatrådgivningen, det vill säga en årlig kostnad de inledande åren om &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. En statlig myndighet behöver dessutom förordnas för att hantera denna typ av bidrag. På samma sätt som energi- och klimatrådgiv- ningen utvecklats under de senaste 40 åren behöver också former för &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; samt strukturerad uppföljning och utvärdering av nyttor och kostnader göras. Utredningens slutsats är att det finns tillräckliga skäl för att kommunerna ska kunna söka statligt bidrag för &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; på samma sätt som för energi- och klimatrådgivning men utredningen har inte kunnat prioritera arbetet med att ta fram&lt;/P&gt;
&lt;P class="p330 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;66&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;67&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;STEMFS 2016:3. &lt;/SPAN&gt;Statens energimyndighets föreskrifter om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning&lt;SPAN class="ft87"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;68&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Statens energimyndighets budgetunderlag för åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;2017-2019.&lt;/NOBR&gt; dnr &lt;NOBR&gt;2015-1757.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;235&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_236"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft13"&gt;förslag på ny förordning för ett sådant bidrag. I stället är det något som regeringen får väga mot andra satsningar i sitt budgetarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft31"&gt;Det som däremot är möjligt att göra inom befintliga budgetanslag är att omforma reglerna för redan befintliga stöd för bättre vatten- miljö, till exempel &lt;NOBR&gt;LOVA-bidragen,&lt;/NOBR&gt; så att de möjliggör för kommuner att söka medel för att utveckla och bedriva &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p386 ft15"&gt;4.11.6 Förslag som utredningen valt att inte gå vidare med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft29"&gt;Krav på &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; i &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och myndighetsutövning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p621 ft9"&gt;Staten skulle kunna ställa krav på att kommunikation och rådgivning ska ingå i kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och att kommunikation och rådgiv- ning ska utgöra en del i tillsyns- och prövningsarbetet från miljö- kontoret.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Detta skulle innebära en detaljerad styrning vad gäller kommu- nernas &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och myndighetsutövande vilket utredningen menar inte är önskvärt och utredningen bedömer att det inte heller skulle vara kostnadseffektivt. Behovet av kommunikation och råd- givning i &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; varierar mellan kommuner och ett generellt krav är då inte att föredra. I kommuner där behovet av tillsyn och va- utbyggnad är litet är det mindre prioriterat att ta med rådgivning i &lt;NOBR&gt;va-planeringen.&lt;/NOBR&gt; Att ställa kravet på rådgivning på de kommunala miljömyndigheterna är också i sig komplicerat. Eftersom dessa fattar beslut i enskilda tillsyns- och tillståndsärenden kan de inte på ett enkelt sätt ge råd och stöd i någon större utsträckning utan att riskera hamna i en jävsliknande situation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Utredningen anser alltså att denna typ av generellt krav på hur kommunerna ska bedriva sin &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och myndighetsutövning skulle inkräkta på den kommunala självstyrelsen. &lt;NOBR&gt;Va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; och kommunikation finns dessutom utpekat som viktiga aspekter i den vägledning för kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; som tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten. Denna vägledning kan utvecklas utan att det ställs direkta krav på vilket innehåll en &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; ska ha. Direkta krav gentemot kommunerna är inte heller den väg som valts vad gäller rådgivning för energi- och klimatåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;236&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_237"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334237x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Inga särskilda åtgärder kopplade till &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Det hade varit möjligt för utredningen att inte föreslå några ytterli- gare åtgärder eller satsningar på &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; och därmed överlåta till kommuner och branschaktörer att själva finansiera och utveckla former för rådgivning för små avlopp och va utanför den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Detta alternativ skulle innebära att nationella myndigheter inte engagerar sig i &lt;NOBR&gt;va-rådgivningen.&lt;/NOBR&gt; Konsekvensen av detta skulle troli- gen vara att ett mindre antal kommuner som har tillräcklig kapa- citet och resurser att utveckla nya arbetssätt och avsätta särskilda medel till kommunikation skulle bedriva &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; medan det stora flertalet kommuner inte skulle göra satsningar av dessa slag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p622 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.12&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Kretsloppsåtgärder&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p610 ft9"&gt;Utredningen föreslår flera åtgärder för att öka kretslopp av nä- ringsämnen från små avlopp:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p536 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Ett etappmål i miljömålssystemet införs om att ett ökat antal kommuner har system för omhändertagande och kretslopp av näring från små avlopp. Naturvårdsverket föreslås bli an- svarig myndighet för detta etappmål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p537 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Tillsynsvägledningen till kommunerna ska öka vad gäller tillämpningen av kretsloppskrav vid prövning av små av- loppsanläggningar. Naturvårdsverket och Havs- och vatten- myndigheten ska samverka i detta arbete och genomföra kunskapshöjande åtgärder med kommuner och länsstyrelser som målgrupp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p611 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Naturvårdsverket får i uppdrag att dels utveckla och vägleda kommunerna i arbetet med kretslopp och återföring av näring från små avlopp inom ramen för deras avfallsplanering och dels att ge vägledning till kommunerna i hur avfallstaxan kan användas för att styra mot kretsloppsanpassade avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p538 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;Naturvårdsverket får i uppdrag att utreda utformning och in- förande av ett bidrag till kommuner, fastighetsägare och andra som vill utveckla kretsloppsanpassade system för små avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;237&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_238"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334238x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p623 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Vinnova får i uppdrag att tillsammans med Havs- och vatten- myndigheten och Naturvårdsverket göra en satsning på ut- veckling av kretsloppsteknik och innovativa systemlösningar för små avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft31"&gt;Enligt utredningsdirektivet ska utredningen utreda hur kretslopp och näringsåtervinning från små avlopp kan stimuleras. Utredning- en kan konstatera att det inte är något som kan lösas enbart genom miljökrav på fastighetsägare med små avloppsanläggningar. Risken finns att det inte kommer att ske någon kretsloppsanpassning om det inte samtidigt ställs krav på kommunerna. Kraven bör omfatta hur kommunerna organiserar och beslutar om taxor för avfalls- hantering från små avlopp, det vill säga det som i dag kallas slam- och latrintömning. En utgångspunkt är att kretsloppsanpassning tas med i vägledning till kommunernas miljökontor om hur krav kan och ska formuleras vid tillståndsprövningen och hur lokala förhållanden kan möjliggöra olika lösningar. Det finns lagstöd och möjligheter att införa styrmedel eller ställa krav på hur hanteringen av avloppsfraktioner från små avlopp ska ske. I grunden finns redan ett sådant krav genom EU:s avfallshierarki vilken kommer i uttryck i 2 kap. 5 § miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p624 ft31"&gt;Det är dock utredningens uppfattning att styrmedel måste be- akta att det kan vara svårt att få nytta av avloppsfraktionen i de delar av Sverige där det saknas jordbruksmark som har behov av avloppsfraktionen som gödningsmedel. Det gör att generella krav på kommunerna inte är möjliga. Enligt utredningsdirektivet ska utredningen också föreslå författningsändringar med syfte att öka återvinning och kretslopp av näringsämnen från små avlopp. Några förslag på författningsändringar kopplade till kretsloppsanpassning presenteras inte i utredningens betänkande. Utredningen föreslår dock att Havs- och vattenmyndigheten ska få närmare föreskriftsrätt vad gäller försiktighetsmått kopplade till små avlopp. Det är utredningens bedömning att eventuella regler som styr kretsloppsanpassning av små avlopp lämpligen inarbetas samlat med övriga nya regler för små avlopp. Detta arbete behöver ske i nära samverkan mellan i första hand Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. En viktig komponent i ett sådant arbete är att definiera vad som menas med ett kretsloppsanpassat småskaligt avlopp som även gör det kostnadseffektivt för fastighetsägaren att&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;238&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_239"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;på rätt sätt ta hand om näringsämnena. Utredningen har även kommit till slutsatsen att flera förslag som leder till kostnads- effektiv styrning mot ökad kretsloppsanpassning av små avlopp kan genomföras utan författningsändringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p625 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.12.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Etappmål för ökat antal system för kretslopp av små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p565 ft9"&gt;Utredningen föreslår att regeringen beslutar om ett etappmål i miljömålssystemet i syfte att öka det antal kommuner som har system för omhändertagande och kretslopp av näring från små av- lopp. Detta ska vara steg på vägen för att nå miljökvalitetsmålen, särskilt målet &lt;SPAN class="ft44"&gt;God bebyggd miljö &lt;/SPAN&gt;men också &lt;SPAN class="ft44"&gt;Giftfri miljö &lt;/SPAN&gt;och &lt;SPAN class="ft44"&gt;Ingen övergödning&lt;/SPAN&gt;. Det föreslagna etappmålet kopplar också till flera av generationsmålets strecksatser, bland annat till den om att krets- loppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft10"&gt;Ansvarig myndighet för detta etappmål föreslås vara Natur- vårdsverket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;Etappmålet för ökad åtgärdstakt för små avlopp ska innebära att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p556 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;insatser ska vidtas så att det år 2023 finns förutsättningar för att 50 procent av alla kommuner har ett etablerat system för kretslopp av växtnäring från små avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p626 ft8"&gt;En viktig förutsättning för att kretslopp från små avlopp ska komma till stånd är att det finns ett system organiserat av kommunen som möjliggör för fastighetsägaren att enkelt och utan stora kostnader få sina avloppsfraktioner omhändertagna, behandlade och nyttjade som gödning på odlad mark. Om inte detta finns på plats är motivationen till kretsloppsanpassning av förklarliga skäl liten hos fastighetsägaren. I vissa fall, där det är förenligt med skyddet för människors hälsa och miljön, kan ett eget omhändertagande av avloppsfraktioner godkän- nas. Det är svårt för miljönämnden att motivera särskilda krav på kretsloppsanpassning av små avlopp utifrån miljöbalkens hänsyns- regler om det inte finns förutsättningar för att de nya avlopps- fraktioner som produceras kan nyttjas i lantbruket. För att uppfylla detta krav behöver kommunen som en del i sin roll som avfalls-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;239&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_240"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;ansvarig möjliggöra att avloppsfraktioner från små avloppsanlägg- ningar med viss eller hög kretsloppspotential kan tas om hand. Dessa ska transporteras, behandlas och återföras till åkermark. Exempel på denna typ av system finns i ett tiotal svenska kommuner och ytter- ligare ett antal planerar att införa detta. Om avloppsfraktioner med växtnäring förs till ett kommunalt avloppsreningsverk och det slam som uppstår i avloppsreningen återförs till odlad mark ska detta kunna räknas som att kommunen har ett system för kretslopp. Om det inte sker återföring av slam från reningsverk ska en sådan hante- ring inte ses som ett system för kretslopp av näring från små avlopp. Det finns i dag inga hinder i lagar och regler för att denna typ av system ordnas av kommunen. Det finns dessutom möjlighet att via avfallstaxan både styra mot mer miljö- och resurshushållande system. Det kan i sin tur medföra att det blir mindre kostsamt för en fastighetsägare som vill installera ett kretsloppsanpassat avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Mål för kretslopp av växtnäring från små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft13"&gt;En möjlighet för att öka återföringen av näring från små avloppsanläggningar är att utforma ett nationellt mål. Det skulle kunna bli ett viktigt styrmedel som ger kommunerna en tydlig signal om att arbeta med frågan. Det skulle underlätta kom- munernas arbete med att formulera mål i &lt;NOBR&gt;va-strategier/va-policys,&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; och i avfallsplaner. Avsaknaden av ett nationellt mål för återföring av näring från avlopp gör att frågan om kretslopp från avlopp och avfall riskerar att prioriteras ned av kommunerna, eftersom många andra frågor som rör avlopp är kopplade till nationella miljömål eller konkreta lagkrav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Regeringen bereder under utredningens arbete ett förslag på nationellt mål för återföring av fosfor och eventuellt andra närings- ämnen från avlopp och avfall. Utredningen ser det som viktigt att regeringen i den beredningen särskilt uppmärksammar frågor om kretslopp av avloppsfraktioner från små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;I redovisningen av regeringsuppdraget om fosforåterföring före- slog Naturvårdsverket etappmål för återföring av näring från av- lopp och avfall. Etappmålet angav att minst 40 procent av fosforn och minst 10 procent av kvävet i avlopp ska tas tillvara och åter- föras som växtnäring till åkermark senast år 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;240&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_241"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;Naturvårdsverkets förslag till etappmål har ännu inte antagits, och ett nationellt mål för återföring av växtnäring från avlopp saknas således. Ett antal kommuner har antagit egna mål och rikt- linjer för återföring av näring från små avlopp men enligt vad ut- redningen erfar saknar flertalet kommuner denna typ av politiskt beslutade mål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Utredningen anser att den formulering av etappmålet för åter- föring av växtnäring som Naturvårdsverket föreslagit fungerar väl också för styrning av återföring av näring från små avlopp under förutsättning att möjligheter till kommunalt eller lokalt/eget omhändertagande finns. Avloppsfraktioner ska med andra ord kunna användas både av lantbrukare och av landsbygdsbor för de egna odlingarna. För att säkerställa en helhetssyn på kretslopp från avlopp bör såväl allmänna avloppsanläggningar som små avlopp omfattas av samma nationella mål för näringsåterföring. För att det nationella målet ska få önskad effekt behöver det följas upp regelbundet på såväl nationell som kommunal nivå, förslagsvis på samma sätt som andra nationella miljömål.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p627 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.12.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Myndigheterna ska samverka om kretsloppsanpassning av små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p628 ft8"&gt;Utredningen bedömer att det finns behov av utökad tillsynsväg- ledning om tillämpningen av kretsloppskrav vid prövning av små avloppsanläggningar. Tillsynsvägledningen bör hantera frågor om hur möjligheten att ställa kretsloppskrav på små avlopp beror på om det finns system för hantering och återföring av näring från små avlopp i kommunen. Den bör också omfatta hur avvägningen mellan eventuella merkostnader för kretsloppsanpassade avlopp och nyttan med kretslopp ska göras. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska samverka i detta arbete och genomföra kunskapshöjande åtgärder med kommuner och länsstyrelser som målgrupp. Havs- och vattenmyndigheten har det nationella till- synsvägledningsansvaret för små avlopp, medan Naturvårdsverket har ansvar för vägledning vad gäller avfallshantering och därmed för frågor kopplade till kretslopp för små avlopp. Dessutom har Naturvårdsverket tillsynsvägledningsansvaret för avloppsanlägg- ningar med en belastning över 200 personekvivalenter. Dessa frågor behöver hanteras tillsammans för att möjliggöra ökad återföring av&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;241&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_242"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;näring från små avlopp. Samverkan mellan myndigheterna sker i dagsläget, men utredningen har identifierat ett behov av ökad samverkan kopplat till ett behov av ökad vägledning och stöd till kommunerna i denna fråga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Samverkan bör också ske med andra myndigheter som berörs av frågan exempelvis Jordbruksverket vad gäller lantbruksaspekter och spridning av avloppsfraktioner på åkermark, Boverket vad gäller fysisk planering och länsstyrelserna vad gäller planering och till- synsvägledning. Viktiga aktörer att inkludera i detta arbete är också Avfall Sverige, Svenskt Vatten och Sveriges kommuner och landsting.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft31"&gt;Utredningen ser behov av att Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna utökar sin vägledning och sitt stöd till kommunerna avseende vilka krav som utifrån miljöbalken kan ställas på återfö- ring av näring från små avlopp. Vägledning behövs till exempel om hur de kommunala tillsynsmyndigheterna kan formulera krets- loppskrav på små avlopp vid prövning av små avloppsanläggningar. Detta eftersom eventuella krav på resurshushållning i enlighet med 2 kap. 5 § miljöbalken då alltid ska övervägas. Det råder dock stor osäkerhet vid landets kommunala miljömyndigheter om vilka krav med avseende på kretslopp som är rimliga att ställa på små av- loppsanläggningar med hänsyn till skälighetsavvägningen i 2 kap. 7 § miljöbalken. Otillräcklig tillsynsvägledning i denna fråga gör att tillämpningen av 2 kap. 5 § miljöbalken varierar stort mellan olika kommuner, vilket i sin tur på sikt riskerar att urholka fastig- hetsägarnas förtroende för de kommunala miljömyndigheterna. Dessutom behövs vägledning för att kommunerna i högre grad ska inkludera kretsloppsanpassning av små avlopp i sin &lt;NOBR&gt;va-planering,&lt;/NOBR&gt; i sitt åtgärdsarbete och i sin avfallsplanering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;Även om många kommuner har övergripande formuleringar om kretsloppsanpassning av små avlopp i sina &lt;NOBR&gt;va-planer&lt;/NOBR&gt; eller &lt;NOBR&gt;va-policys&lt;/NOBR&gt; är det få kommuner som har arbetat med kretslopp från små avlopp på ett konkret sätt i &lt;NOBR&gt;va-planeringen.&lt;/NOBR&gt; Kretslopp från små avlopp är en förvaltningsövergripande fråga som berör avfallsansvariga, den kommunala tillsynsmyndigheten, &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och kommu- nens strategiska planering. Här ser utredningen ett behov av kunskapshöjande åtgärder till exempel utbildningar, kommunika- tion av goda exempel samt erfarenhetsåterföring från kommuner som gått före i arbete med kretsloppssystem för små avlopp. Frågan har också en stark koppling till andra strategiska &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;242&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_243"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334243x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;såsom utbyggnad av allmänt va och kretslopp från den allmänna va- anläggningen. Det är därför viktigt att kretslopp från små avlopp också hanteras i kommunens &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och ingår i de kom- munala &lt;NOBR&gt;va-planerna.&lt;/NOBR&gt; Detta är också ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med frågan eftersom den på så sätt integreras i en befintlig kommunal process. Tidigare myndighetsvägledning om &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; har enligt vad utredningen erfar fått stort genomslag i kommunernas arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p629 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.12.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Vägledning och utveckling av den kommunala avfallsplaneringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Utredningen föreslår att Naturvårdsverket får i uppdrag att ut- veckla och vägleda kommunerna i arbetet med kretslopp av små avlopp inom ramen för deras avfallsplanering. Den vägledning som tas fram bör också inkludera stöd till kommunerna i hur avfallstaxan kan användas för att styra mot kretsloppsanpassade avlopp. Avloppsfraktioner från enskilda hushåll klassas som hus- hållsavfall och ingår därför i kommunernas avfallsansvar och av- fallsplanering.&lt;SPAN class="ft114"&gt;69 &lt;/SPAN&gt;Fokus i avfallsplanen bör vara att nå högre i avfalls- hierarkin, vilket för avloppsfraktionerna innebär att de bör åter- föras till odlad mark.&lt;SPAN class="ft114"&gt;70 &lt;/SPAN&gt;Kommunerna behöver därmed arbeta med system för återföring av näring från små avlopp till odlad mark i sin avfallsplanering. Detta sker dock i dagsläget endast i ett fåtal kom- muner.&lt;SPAN class="ft114"&gt;71 &lt;/SPAN&gt;I vissa kommuner saknas också den möjligheten. Krets- lopp av avloppsfraktioner innebär delvis andra frågeställningar än kretslopp av det fasta avfallet, och kompetens kring avloppsfrågor saknas ofta i kommunernas avfallsorganisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p417 ft8"&gt;Möjligheten att med avfallstaxan styra mot lösningar som ger större miljönytta omfattar också avloppsfraktioner från enskilda hushåll och kan därmed användas för att styra mot kretslopps- anpassade små avlopp. Det är dock relativt ovanligt att kommuner- na tillämpar detta. Utredningen bedömer att det beror både på att de inte arbetat med frågan om kretsloppssystem för små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p630 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;69&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Små avloppsanläggningar. Handbok till allmänna råd&lt;SPAN class="ft76"&gt;. Handbok 2008:3.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;70&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Kommunal avfallsplanering. Vägledning om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 6760. april 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p425 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;71&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft166"&gt;Albinsson, M., Johansson, M., af Petersens, E. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;Rapport från projektet Kunskapsläge och nätverksträffar – små avlopp i kretslopp och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;VA-rådgivning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;243&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_244"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334244x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;och på att kunskap om tillgängliga styrmedel saknas. Dessutom finns det oklarheter i vad som menas med kretsloppsanpassade små avlopp och vilken typ av tekniklösningar som i kommunernas olika planeringssituationer resulterar i god resurshushållning. Vägledning från Naturvårdsverket skulle medföra att redan befintliga regler och styrmedel tillämpas mer effektivt. Naturvårdsverket bör därför få ett uppdrag att genomföra sådan vägledning, i nära samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och branschorganisationerna Sveriges kommuner och landsting och Avfall Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;Införandet av kretsloppssystem för små avlopp innebär nya samarbeten på kommunal nivå, till exempel med lokala lantbruks- aktörer, och nya tekniklösningar för behandling av avloppsfrak- tioner. De kommuner som har infört kretsloppssystem har i de flesta fall delvis finansierat det extra utvecklingsarbete som krävs med extern finansiering, exempelvis &lt;NOBR&gt;LOVA-bidrag,&lt;/NOBR&gt; eftersom det är svårt att inrymma detta inledande utvecklingsarbete inom ramen för den ordinarie verksamheten.&lt;SPAN class="ft72"&gt;72 &lt;/SPAN&gt;Dessa kommuner har byggt upp stor kunskap om kretsloppssystem för små avlopp, men eftersom erfarenhetsutbytet mellan kommuner är litet i denna fråga kommer kunskapen inte andra kommuner till del i särskilt hög grad. Natur- vårdsverket kan här spela en viktig roll i att identifiera och sprida goda exempel och viktiga erfarenheter som gjorts av de kommuner som gått före.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft9"&gt;Naturvårdsverket bör också få i uppdrag att tydligare inkludera planeringen av kretsloppssystem för små avlopp i myndighetens befintliga vägledning om avfallsplanering.&lt;SPAN class="ft84"&gt;73 &lt;/SPAN&gt;Den kommunala av- fallshanteringen bör utformas så att kretsloppspotentialen i små avloppsanläggningar tas till vara. Kommunerna bör ansvara för att system för hantering av en eller flera avloppsfraktioner från en- skilda avlopp finns tillgängliga och att dessa innebär att näringen i avloppsfraktionerna ersätter annat gödselmedel på odlad mark. Systemen för hantering av avloppsfraktioner från små avlopp bör i sin utformning styras mot att:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p631 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;72&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Hjelmqvist, J., Johansson, M., Tegelberg, L. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft86"&gt;Återföring av näring från små avlopp. En kun- skapssammanställning om källsorterande avloppssystem för enskilda hus och samlad bebyggelse&lt;/SPAN&gt;. Urban Water. Rapportserie nr 2012:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p632 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;73&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Kommunal avfallsplanering. Vägledning om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Rapport 6760. april 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;244&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_245"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334245x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p633 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;avloppsfraktionernas innehåll av oönskade ämnen minimeras&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p634 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;avloppsfraktionerna behandlas så att de blir hygieniskt säkra&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p635 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;avloppsfraktionerna kvalitetssäkras.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p164 ft29"&gt;Förslag till definition av kretsloppsanpassat avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;Utredningen ser ett behov av en definition av vad som avses med kretsloppsanpassade små avlopp. Detta behövs för att kommunerna ska kunna styra och göra vägval i sin avfallsplanering, &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och även i viss mån vid tillståndsprövning av små avlopp. En på nationell nivå utformad och vedertagen definition kan användas som utgångspunkt för att till exempel utforma avfallstaxor, vilket beskrivits ovan. Utredningen lämnar inget förslag på att inkludera en sådan definition i lag utan menar att detta bör utvecklas och inkluderas inom ramen för den vägledning som Naturvårdsverket behöver utveckla vad gäller hantering av avloppsfraktioner från små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Begreppet &lt;SPAN class="ft44"&gt;kretsloppsanpassat avlopp &lt;/SPAN&gt;används ofta såväl av kom- muner som myndigheter i arbete och diskussioner kring att öka återföringen av näring från små avlopp.&lt;SPAN class="ft84"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har identifie- rat ett behov av en enhetlig definition av begreppet när det tilläm- pas för prövning och tillsyn av enskilda avlopp och i kommunernas avfalls– och &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Huvudsyftet med ett kretsloppsanpassat avlopp är återföring av näring från avlopp så att det kan ersätta annat gödselmedel, främst mineralgödsel. Detta innebär att den avloppsfraktion som samlas upp från små avlopp sedan efter eventuell behandling måste svara mot lantbrukets behov och krav vad gäller kvalitet på gödsel- medlet/avloppsfraktionen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Utredningen har utvecklat ett förslag till en teknikneutral defi- nition av kretsloppsanpassade små avlopp. Grundkraven i förslaget till definition är utformade för att säkerställa att avloppsfraktionen innehåller så lite oönskade ämnen som möjligt, samtidigt som nä- ringsinnehållet är tillräckligt för att säkerställa en effektiv använd- ning som gödselmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;74 &lt;/SPAN&gt;Albinsson, M., Johansson, M., af Petersens, E. &lt;SPAN class="ft149"&gt;Rapport från projektet Kunskapsläge och nät- verksträffar - små avlopp i kretslopp och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft149"&gt;VA-rådgivning&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;245&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_246"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334246x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p636 ft29"&gt;Exempel på hur en definition av kretsloppsanpassade små avlopp kan utformas&lt;/P&gt;
&lt;P class="p637 ft9"&gt;Hela eller delar av den avloppsfraktion som genereras från hus- hållet ska kunna ersätta annat gödselmedel. Definitionen utgår från följande grundkrav på avloppsanläggningen:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p638 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;tillförseln av oönskade ämnen till avloppsanläggningen har minimerats&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;avloppsfraktionen är möjlig att behandla så att den blir hygi- eniskt säker&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p639 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;avloppsfraktionen innehåller tillräckligt koncentrerad växtnä- ring, så att den till en rimlig kostnad, arbetsinsats och ener- giåtgång kan användas som gödselmedel.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p640 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft167"&gt;Anläggning med hög kretsloppspotential definieras som: &lt;/SPAN&gt;anlägg- ningen är utformad så att minst 80 procent av den totala mängden fosfor och minst 70 procent av den totala mängden kväve i avloppsvattnet samlas upp i enlighet med grundkraven. Huvuddelen av den insamlade mängden fosfor och kväve ska vara växttillgänglig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p641 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft168"&gt;Anläggning med viss kretsloppspotential definieras som: &lt;/SPAN&gt;anlägg- ningen är utformad så att minst 40 procent av den totala mängden fosfor och minst 10 procent av den totala mängden kväve, eller minst 60 procent av den totala mängden fosfor, i av- loppsvattnet samlas upp i enlighet med grundkraven.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p285 ft9"&gt;Att tillförseln av oönskade ämnen till avloppsanläggningen har minimerats innebär att hushållets beteende och anläggningens ut- formning så långt det är möjligt bidrar till att minska mängden oönskade ämnen i avloppsfraktionen. Detta sker framför allt genom så kallat uppströmsarbete vilket innebär att hushållen är medvetna om att giftiga och farliga ämnen inte ska tillföras avlop- pet och att dag- och dränvatten inte tillförs avloppsanläggningen. Hur kommunikation kring detta kan utformas på ett effektivt sätt finns det stor kunskap om inom landets kommuner framför allt de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;246&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_247"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334247x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p422 ft10"&gt;som medverkat i &lt;NOBR&gt;ReVAQ-certifiering&lt;SPAN class="ft57"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft57"&gt; &lt;/SPAN&gt;av kommunala avlopps- reningsverks slamhantering där uppströmsarbete är en central del.&lt;SPAN class="ft57"&gt;76 &lt;/SPAN&gt;Separat hantering av &lt;NOBR&gt;bad-,&lt;/NOBR&gt; disk- och tvättvatten bidrar också till att minska mängden oönskade ämnen i den näringsrika avloppsfrak- tionen.&lt;SPAN class="ft57"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft13"&gt;För att användas som gödselmedel behöver avloppsfraktionen vara fri från smittämnen. Detta säkerställs genom behandling i en central behandlingsanläggning, med undantag för eget omhänder- tagande då fastighetsägaren själv säkerställer att avloppsfraktionen inte riskerar att sprida smittor. Grundkravet innebär att avlopps- fraktionen ska vara möjlig att hygienisera med någon typ av be- handling. Behandlingslösningen måste dock inte finnas i den aktu- ella kommunen för att en enskild avloppsanläggning ska anses ha kretsloppspotential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;En viktig förutsättning för ett kretsloppssystem är att avlopps- fraktionerna som ska ersätta annat gödselmedel är tillräckligt kon- centrerade för att möjliggöra en tillräckligt effektiv insamling, be- handling och spridning. Alltför utspädd näring kan exempelvis ge problem med markpackning vid spridning på åkermark.&lt;SPAN class="ft84"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;Kraven för nivån &lt;SPAN class="ft43"&gt;viss kretsloppspotential &lt;/SPAN&gt;utgår från förslaget till nationellt mål för återföring av växtnäring från avlopp, som är att minst 40 procent av fosforn och minst 10 procent av kvävet i av- loppet ska återföras till åkermark.&lt;SPAN class="ft72"&gt;79 &lt;/SPAN&gt;Alternativt kan anläggningar som medger en högre grad av återföring av fosfor, men inte av kväve, anses ha en viss kretsloppspotential. Kravet på uppsamling av 60 procent fosfor utgår från delmålet i det tidigare miljö- målssystemet som angav att senast år 2015 skulle minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.&lt;SPAN class="ft72"&gt;80 &lt;/SPAN&gt;Kraven för nivån &lt;SPAN class="ft43"&gt;hög kretsloppspotential &lt;/SPAN&gt;är utformade utifrån vad som är möjligt att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;75&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;ReVAQ= ett certifieringssystem med syfte att minska flödet av farliga ämnen till renings- verk, skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;76&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Svenskt Vatten. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft75"&gt;Årsrapport Revaq 2016&lt;/SPAN&gt;. 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;77&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Archer, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt;D-E.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft79"&gt; &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av system för &lt;NOBR&gt;BDT-vattenrening&lt;/NOBR&gt; med avseende på resurseffektiva städer och hållbar urban livsstil inom &lt;NOBR&gt;EVAA-projektet&lt;/NOBR&gt; och H+ området&lt;SPAN class="ft79"&gt;. Helsingborg. oktober 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p384 ft131"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;78&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft130"&gt;Tidåker, P. &lt;/SPAN&gt;Integrating Farming and Wastewater Management. A System Perspective. &lt;SPAN class="ft112"&gt;Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden. 2007.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p298 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;79&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Hållbar återföring av fosfor. Naturvårdsverkets redovisning av ett uppdrag från regeringen&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 6580. september 2013.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;80&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Ibid.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;247&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_248"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334248x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;åstadkomma med bästa tillgängliga teknik för kretslopp av små avlopp på den svenska marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft31"&gt;Definitionen utgår från funktionskrav som är teknikneutrala för att möjliggöra teknikutveckling men detta kan sedan på kommunal nivå översättas till att krav på eller stöd tillämpas för vissa teknik- lösningar eller alternativt till särskild taxa. Etablerade tekniklös- ningar för små avloppsanläggningar på den svenska marknaden i nuläget som uppfyller kraven för viss kretsloppspotential är flerta- let fabrikat av minireningsverk, kompletterande lösningar för ke- misk fällning, de flesta fosforfällorna med fosforbindande material och urinsorterande toaletter. De anläggningar som samlar in hela toalettfraktionen, det vill säga sluten tank för toalettvattnet eller torrtoalett, har hög kretsloppspotential.&lt;SPAN class="ft114"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;För att torrtoalett ska uppfylla kraven gäller dock att det finns ett uppsamlingssystem i kommunen som kan hantera torrt toalettavfall/latrin eller att fastighetsägaren kan visa att eget omhändertagande sker så att nä- ringen tas tillvara och att toalettavfallet ersätter annat gödselmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p643 ft9"&gt;De tekniklösningar som har hög kretsloppspotential har också andra nyttor. Dessa nyttor har inte varit utgångspunkt för utfor- mande av definitionen, utan utgör en bonus vid anläggandet av avloppslösningar med hög kretsloppspotential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft13"&gt;Anläggningar som är utformade så att mindre än 40 procent av den totala mängden fosfor och mindre än 10 procent av den totala mängden kväve i avloppsvattnet samlas upp i enlighet med grund- kraven, har enligt förslaget till definition ingen kretsloppspotential. Detta gäller exempelvis infiltrationsanläggningar och markbäddar samt anläggningar som samlar in toalettavfallet på ett sådant sätt att näringen inte blir växttillgänglig eller inte går att samla in, behandla och sprida på ett effektivt sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Den föreslagna definitionen bedöms också kunna användas som utgångspunkt för att tydligare utforma krav på kretsloppsanpass- ning av små avlopp i en eventuell kommande föreskrift om små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;Förslaget till definition har också flera andra användningsområ- den. Vid prövning och tillsyn av enskilda avlopp underlättar defi-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p644 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;81 &lt;/SPAN&gt;Jönsson, H., Nordberg, Å., Vinnerås, B. &lt;SPAN class="ft88"&gt;System för återföring av fosfor i källsorterade frak- tion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 061. 2013.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;248&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_249"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;nitionen miljömyndighetens avvägningar utifrån 2 kap. 5 § miljö- balken eftersom kraven med avseende på viss och hög kretslopps- potential kan översättas till teknikkrav. Ökad tillsynsvägledning krävs för att förtydliga i vilken utsträckning det krävs ett kommu- nalt system för återföring för att ställa kretsloppskrav vid prövning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft13"&gt;I kommunernas &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; kan definitionen användas som ut- gångspunkt för vilka krav på kretsloppsanpassning som ska tilläm- pas inom kommunen, och vilken typ av kommunalt kretslopps- system för små avlopp kommunen ska bygga upp. Den kan också användas som underlag för strategiska beslut om hur avfallstaxan ska utformas för att styra mot kretsloppslösningar för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Definitionen kan användas för rapportering av status för krets- lopp från små avlopp på nationell nivå, till exempel vid insamling av data om kommunernas arbete med små avlopp. Den kan också an- vändas för kommunernas egen rapportering och uppföljning gäl- lande små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;I samband med eventuella framtida subventioner eller bidrag för att styra mot kretsloppslösningar för små avlopp kan förslaget till definition av kretsloppsanpassat avlopp utgöra en grund för att bevilja bidrag. Kommunspecifika bidrag eller stöd till fastighets- ägare bör om de införs kopplas till det eller de system den aktuella kommunen har för återföring av avloppsfraktioner från små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Definitionen kan också användas i marknadsöversikter och lik- nande över produkter på den svenska marknaden, där olika nivåer på kretsloppspotential kan anges för produkterna. På så sätt tydlig- görs kretsloppsaspekten för de fastighetsägare som ska installera en ny avloppsanläggning. I samband med avloppsdeklarationer kan defi- nitionen användas för att ange anläggningens kretsloppspotential.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.12.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Bidrag för att utveckla kretsloppssystem&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p159 ft13"&gt;Naturvårdsverket föreslås få i uppdrag att utreda utformning och införande av ett bidrag till kommuner, fastighetsägare och andra som vill utveckla kretsloppsanpassade system för små avlopp. Naturvårdsverkets förslag på system för bidrag ska ligga till grund för ett eventuellt beslut från regeringen om en satsning på kretsloppssystem för små avlopp. Bidraget ska i första hand riktas till kommuner, men möjligen också vara öppet för fastighetsägare&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;249&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_250"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334250x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft10"&gt;och andra som vill utveckla och investera i kretsloppssystem för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft8"&gt;Det finns i dag ett fåtal kommunala system för återföring av nä- ring från små avlopp som är i drift eller i planeringsskede. Huvud- delen av dessa projekt har tillkommit med stöd av statliga bidrag, främst &lt;NOBR&gt;LOVA-bidrag.&lt;/NOBR&gt; Bidragen har varit en viktig drivkraft och har i många fall också varit helt avgörande för systemens tillkomst.&lt;SPAN class="ft70"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Utredningen har identifierat ett behov av stöd till kommunerna för att de även fortsättningsvis ska utveckla och investera i kretslopps- system. Att skapa ett kretsloppssystem för små avlopp är en fråga som måste hanteras vid sidan av kommunernas dagliga avfallsarbete och processen med att samla olika aktörer tar tid och kräver därför ytterligare finansiering. Det saknas dessutom möjlighet att ta ut an- läggningsavgift i kommunernas avfallstaxa, vilket innebär att alla anläggningskostnader måste finansieras med hämtningsavgifter vilket är svårt när nya systemlösningar byggs upp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;Förslaget på bidrag ska möjliggöra för kommuner att söka stat- lig delfinansiering samt för att bygga upp kommunala system (in- vesteringar, konsultstöd, arbetstid). Stöd bör också kunna beviljas för demonstrationsanläggningar med kretsloppsanpassad avlopps- teknik. Till skillnad från dagens &lt;NOBR&gt;LOVA-bidrag&lt;/NOBR&gt; bör bidraget vara tydligare kopplat till kretsloppssystem, ge en kontinuitet i utveck- lingsarbetet och ge större möjlighet att söka bidrag som löper över flera år och som vid behov är lätta att förlänga. I utredningen bör också möjligheterna att bredda bidraget till att också inkludera fastighetsägare och andra aktörer till exempel lantbruksnära företag som vill utveckla och investera i kretsloppssystem för små avlopp. Detta bör avgränsas så att de projekt som ges bidrag tydligt möjlig- gör och driver på utveckling mot ökad kretsloppsanpassning, ger spridningseffekter eller lägger grunden för och möjliggör framtida uppskalning av kretsloppssystem för små avlopp. Utredningen förordar inte utvecklingen av ett generellt bidrag till fastighetsägare som kretsloppsanpassar sina avlopp även om detta kan vara en möjlig framtida satsning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p645 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;82 &lt;/SPAN&gt;Hjelmqvist, J., Johansson, M., Tegelberg, L. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Återföring av näring från små avlopp. En kunskapssammanställning om källsorterande avloppssystem för enskilda hus och samlad bebyg- gelse&lt;/SPAN&gt;. Urban Water. Rapportserie nr 2012:1&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;250&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_251"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334251x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Inför införandet av ett särskilt bidrag för kommunala krets- loppssystem bör erfarenheterna av att finansiera kretsloppsanpas- sade avlopp med &lt;NOBR&gt;LOVA-bidrag&lt;/NOBR&gt; utvärderas. Slutsatserna vad gäller bidrag till kommunerna från Naturvårdsverkets rapportering av ett tidigare regeringsuppdrag om ekonomiska bidrag för enskilda av- lopp samt från utvärderingen av &lt;NOBR&gt;LIP-bidragen&lt;/NOBR&gt; bör också tas till- vara.&lt;SPAN class="ft84"&gt;83, 84&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Förslag som utredningen valt att inte gå vidare med&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Utredningen har övervägt möjligheten att föreslå ett uppdrag till nationella myndigheter om att ta fram ett generellt förslag till ut- formning av bidrag till enskilda fastighetsägare för installation av kretsloppsanpassade avlopp. En enskild avloppsanläggning kan innebära en relativt stor investering för en enskild fastighetsägare. Bidrag till fastighetsägare för att installera enskilda avlopp har tidi- gare utretts av Naturvårdsverket.&lt;SPAN class="ft114"&gt;85 &lt;/SPAN&gt;Utredningen bedömer dock att det inte är lämpligt att bevilja bidrag för något som fastighetsägaren helt eller delvis enligt lag är skyldig att göra. Lagstiftningen ställer också krav på kretsloppsanpassning i enlighet med 2 kap. 5 § miljöbalken i det fall kostnaden är skälig i förhållande till nyttan enligt proportionalitetsprincipen i 2 kap. 7 § miljöbalken. I prak- tiken är det ofta svårt att avgöra vad som är en skälig merkostnad för en enskild fastighetsägare i förhållande till den samhällsnytta som ökat kretslopp av växtnäring ger. Det är dock inte alltid som ett kretsloppsanpassat avlopp medför merkostnader. Det skulle med andra ord bli svårt att ange en lämplig andel av kostnaden för en anläggning för ett sådant bidrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p646 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;83&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Avrapportering av regeringsuppdrag om förslag till ekonomiska bidrag som stimulerar användningen av effektiv teknik för att minska utsläppen från enskilda avlopp&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Dnr: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt;522-374-06&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft87"&gt; Rm. 2006.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p647 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;84&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Avlopp i kretslopp – en utvärdering av &lt;NOBR&gt;LIP-finansierade&lt;/NOBR&gt; enskilda avlopp, vassbäddar och bevattningssystem med avloppsvatten&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Rapport 5406. 2005.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p648 ft80"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;85&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft118"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Avrapportering av regeringsuppdrag om förslag till ekonomiska bidrag som stimulerar användningen av effektiv teknik för att minska utsläppen från enskilda avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;Dnr: &lt;NOBR&gt;522-374-06&lt;/NOBR&gt; Rm. 2006.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;251&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_252"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334252x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p649 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.12.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Utveckling av kretsloppsteknik och innovativa systemlösningar för små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p650 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Vinnova får i uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket göra en sats- ning på utveckling av kretsloppsteknik och innovativa systemlös- ningar för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft9"&gt;Även om det finns väl fungerande tekniklösningar för krets- loppsanpassade avloppssystem på marknaden i dag finns behov av teknikutveckling för att effektivisera och förbättra tekniklösningar för såväl insamling som behandling och återföring av avloppsfrak- tioner. Till exempel finns det ett tydligt behov av tekniklösningar och produkter som har hög kretsloppspotential och som inte kräver ombyggnad av befintliga fastigheter med vattentoalett installerat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft9"&gt;Den satsning som föreslås är tänkt att i likhet med andra tema- tiska satsningar som Vinnova genomför, göra det möjligt för marknadsaktörer, kommuner och andra att söka statligt ekono- miskt stöd för att utveckla produkter och systemlösningar som ökar kretsloppspotentialen hos små avlopp. I dagsläget försvåras teknikutvecklingen av kretsloppssystem för små avlopp av att marknaden är för liten för att motivera de utvecklingskostnader som krävs.&lt;SPAN class="ft84"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Ett exempel på detta är att det saknas minireningsverk och andra prefabricerade lösningar för att rena ett blandat avlopps- vatten vilket avskiljer och möjliggör ett kretslopp av både fosfor och kväve samt andra näringsämnen. När kretsloppskrav inte ställs så skapas inte heller någon efterfrågan för denna typ av produktut- veckling.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft13"&gt;Internationellt pågår en mycket snabb teknikutveckling som i vissa fall gör det möjligt att till och med återanvända avloppsvatten som en resurs för bevattning eller återanvändning i hushållet. Ett annat exempel är utvecklingen av extremt snålspolande toaletter. Framtagandet av former för gjutning av nya porslinstoaletter innebär relativt stora initiala investeringar, vilka är svåra att genomföra på endast marknadsmässiga grunder på en osäker mark- nad. Ett tredje exempel är utvecklingen av enkla och billiga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p651 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;86 &lt;/SPAN&gt;Sylwan, I., Eveborn, D., Ulmanen, J. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Future Toilet Fashion&lt;/SPAN&gt;. &lt;SPAN class="ft88"&gt;En förstudie om stimuleringsåt- gärder för systeminnovationer inom avloppshantering. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;JTI-Institutet&lt;/NOBR&gt; för jordbruks- och miljö- teknik. 2014.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;252&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_253"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334253x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;lösningar för &lt;NOBR&gt;bad-,&lt;/NOBR&gt; disk- och tvättvatten som minskar kostnaden för ett avloppsystem med hög kretsloppspotential genom separat insamling av toalettvatten. Dessa är också intressanta att utveckla för återanvändning av renat avloppsvatten på fastigheten. Avsak- naden av teknikutveckling, testning och marknadsintroduktion förhindrar samtidigt att marknaden för kretsloppsanpassade av- loppssystem växer. Detta eftersom osäkerhet kring nya teknik- lösningars funktion leder till att kommunala satsningar på krets- loppsanpassade avlopp uteblir.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;4.13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Anpassningsåtgärder för dagvattenhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.13.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Plan för hantering av skyfall&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p525 ft9"&gt;Utredningen föreslår att kommunen ska redogöra för sin be- dömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningarna ska hanteras vid skyfall. Redogörelsen ska finnas i kommunens plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vatten- tjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p652 ft13"&gt;Extrem korttidsnederbörd förväntas bli vanligare och öka i intensi- tet i framtiden. En rapport från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut visar att intensiteten beräknas öka med omkring &lt;NOBR&gt;10–50&lt;/NOBR&gt; procent till slutet av seklet för ett &lt;NOBR&gt;10-års&lt;/NOBR&gt; regn.&lt;SPAN class="ft72"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Ökningens storlek beror på framtida utsläpp av växthusgaser samt den geografiska positionen. De största ökningarna förväntas för skyfall med kort varaktighet. Risken är något högre för sydvästra Sverige och något mindre för norra Sverige. I princip är dock alla kommuner utsatta för risk för översvämningar från skyfall. Det är därför viktigt att kommunerna arbetar aktivt med frågan hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hanteras i kommunen. Hur hårt en kommun drabbas beror på bebyggelsens täthet, topografi, nuvarande dagvattenhantering, andel hårdgjorda ytor med mera. Det finns i dagsläget inte någon&lt;/P&gt;
&lt;P class="p653 ft146"&gt;&lt;SPAN class="ft148"&gt;87 &lt;/SPAN&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. &lt;SPAN class="ft149"&gt;Extremregn i nuvarande och framtida klimat. Analyser av observationer och framtidsscenarier&lt;/SPAN&gt;. Rapport Klimatologi 47. 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;253&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_254"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334254x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;standard eller krav för hur kraftiga skyfall ett samhälle ska kunna hantera utan det är upp till varje kommun att besluta. Boverket har gett ut en tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker men den gäller bara vid ny bebyggelse.&lt;SPAN class="ft84"&gt;88 &lt;/SPAN&gt;Kommunerna har kommit olika långt i sitt arbete kring anpassningsåtgärder. Det finns även kom- muner där arbetet ännu inte har påbörjats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Dagvattensystemet är till för att avleda vatten genom ledningar och öppna diken. Vid skyfall utsätts dagvattensystemet för en stor belastning som de befintliga allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; inte alltid klarar av.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Kommunen måste skaffa sig kunskap om hur stor belastningen blir på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; vid ett skyfall. För att få den kunskapen kan kommunen behöva göra en skyfallskartering. En skyfallskartering visar vilka områden som översvämmas vid ex- trema regn när markens infiltrationsförmåga och dagvattensyste- mets kapacitet inte räcker till. Resultatet är ett kartunderlag som visar översvämningsutbredning, vattendjup, flödesvägar och ström- ningshastighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Underlaget ger vägledning till vilken kapacitet som är motiverad för den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; och vilka åtgärder som behöver vidtas av kommunen och &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; för att hantera skyfall i kommunen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;Behovet av en plan för hantering av skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft13"&gt;Regeringen har i propositionen Nationell strategi för klimatan- passning föreslagit en ändring i 3 kap. 5 § plan- och bygglagen. Ändringen innebär att kommunen i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för skador på den bebyggda miljön till följd av översväm- ningar, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.&lt;SPAN class="ft72"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;Den föreslagna ändringen sätter fokus på att kommunen, för att kunna ge sin syn på risken för skador till följd av översvämningar på grund av skyfall, behöver ta fram ett underlag för sin bedöm- ning. Ett sådant underlag skulle kunna vara en skyfallskartering för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p586 ft75"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;88&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;Boverket. &lt;/SPAN&gt;Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker&lt;SPAN class="ft76"&gt;. Rapport 2018:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p280 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;89&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Regeringens proposition 2017/18:163 &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för klimatanpassning&lt;SPAN class="ft23"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;254&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_255"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334255x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;SOU 2018:34 Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p281 ft31"&gt;att se vilka delar av en tätort där det kommer att uppstå problem med översvämning vid ett skyfall. Den föreslagna ändringen i 3 kap. 5 § plan- och bygglagen tar sikte på att kommunen vid över- siktsplaneringen ska bli medveten om vilken risk för skador på bebyggda miljöer som föreligger vid bland annat ett skyfall. Kom- munen kommer genom den föreslagna ändringen i plan- och bygg- lagen att bli uppmärksam på risken för skador på bebyggda miljöer vid skyfall. Genom att riskerna tydliggörs får kommunen också vetskap om hur stora vattenmängder som kommer att belasta de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; om inga andra åtgärder vidtas. Sam- hället behöver anpassas så att det klarar av att hantera de regn- mängder som uppstår vid ett skyfall. Som ett led i detta måste kommunen och &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; se över både hur den bebyggda miljön och de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna anpassas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p423 ft13"&gt;Hanteringen av dagvatten från allmän platsmark ingår som en del i kommunens skyldighet enligt 6 § vattentjänstlagen. I av- snitt 4.5 föreslår utredningen att kommunerna ska ha en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sin skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Utredningen föreslår att det som en del av kommunens plan för vattentjänsterna ska finnas en redogörelse för kommunens bedömning av hur en ökad belast- ning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;En sådan redogörelse kan liknas vid det som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i sin vägledning för skyfallskartering kallar för &lt;SPAN class="ft44"&gt;strukturplan för vatten&lt;/SPAN&gt;.&lt;SPAN class="ft84"&gt;90&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Utredningen föreslår att skyfall ska definieras i enlighet med den definition som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har fastslagit, det vill säga ett regn med regnvolym om minst 50 mm/timme eller 1 mm/minut. Utredningen har övervägt att i stället använda regn med en viss återkomsttid vid bedöm- ningen av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras. Det är dock svårt att bestämma vilken återkomsttid som bedömningen ska avse. Med ökade nederbördsmängder ändras också hur ofta förekomsten av extrema naturliga händelser kan förväntas inträffa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p654 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;90 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Vägledning för skyfallskartering. Tips för genomförande och exempel på användning. &lt;/SPAN&gt;2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;255&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_256"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334256x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p655 ft9"&gt;Redogörelsen som utredningen föreslår kan vara en integrerad del i kommunens plan men den kan också utgöra ett separat dokument i form av ett underdokument till planen. Hur kom- munen väljer att presentera redogörelsen blir upp till kommunen. Det avgörande är att redogörelsen med kommunens bedömning finns med i planen i någon form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Utredningen har valt att kommunens bedömning ska omfatta begreppet allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; och inte enbart allmänna dag- vattenanläggningar. Detta eftersom det i dag råder en oklar av- gränsning mellan dagvatten och övriga vattentjänster.&lt;SPAN class="ft70"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;Ett skyfall kan direkt eller indirekt även ha en påverkan på dricksvatten och spillvatten. Ambitionen är att kommunerna ska styra mot en helhet i sin planering av allmänna vattentjänster enligt 6 § vattentjänst- lagen. Om kommunens bedömning skulle avgränsas till allmänna dagvattenanläggningar finns en risk för att andra viktiga aspekter missas eller prioriteras bort. I urbana tätorter där skyfall orsakar de största problemen hänger oftast alla vattentjänster ihop och i prak- tiken finns endast små praktiska skillnader för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Utredningens förslag löser inte hela frågan med de problem som skyfall förorsakar utan kommunerna behöver ta hänsyn till detta i hela samhällsplaneringen. Den föreslagna ändringen i 3 kap. 5 § plan- och bygglagen att kommunen i översiktsplanen ska ge sin syn på risken för översvämning vid bland annat skyfall kommer att utgöra ett bra underlag för redogörelsen. I de kommuner som framöver ska ta fram en ny översiktsplan kan det bli tvärtom, det vill säga att redogörelsen blir ett bra underlag för översiktsplanen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Genom en bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras får kommunen ett underlag för att se om utformningen av mark som är allmän platsmark behöver ändras för att temporärt kunna hantera vatten eller leda om vatten. Det kan handla om att anlägga till exempel sekundära avrinnings- vägar eller översvämningsytor, men alla typer av anpassningsåtgär- der och dagvattenanläggningar kan bli aktuella. Kommunen får genom bedömningen således underlag för att se om några åtgärder behöver vidtas innan vattnet når rörledningssystemet. Underlaget kan även användas för att ta ställning till om någon detaljplan be-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p656 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;91 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Naturvårdsverket. &lt;/SPAN&gt;Analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken&lt;SPAN class="ft23"&gt;. Redovisning av regeringsuppdrag. 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;256&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_257"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334257x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;höver ändras. Redogörelsen blir därmed enligt utredningen ett verktyg för kommunen att arbeta vidare med för att anpassa be- byggd miljö till ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Plan- och bygglagen eller vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Planering för att anpassa samhället till ökade regnmängder har i dag ingen tydlig plats i lagstiftningen. Frågan skulle kunna regleras i plan- och bygglagen men även i vattentjänstlagen beroende på vilket syftet är och vad man vill åstadkomma.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Det som talar för att frågan ska regleras i plan- och bygglagen är att det rör sig om samhällsplanering. Kommunen ska planera för hur samhället ska kunna hantera ett skyfall. Planeringen kan gälla byggnation, infrastruktur med mera. Det som talar emot är att plan- och bygglagen inte kan användas för att faktiskt reglera hur regn ska kunna hanteras. Det som också talar emot att reglera frågan i plan- och bygglagen är att finansiering av åtgärder inte kan regleras inom ramen för plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen ställer inte heller några krav på genomförandet av själva åtgärderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;Kommunen har enligt vattentjänstlagen en skyldighet att ordna allmänna vattentjänster. Vattentjänstlagen syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön.&lt;SPAN class="ft72"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;I detta ingår även hantering av dagvatten. Finansieringen av vattentjänsterna sker genom &lt;NOBR&gt;va-avgifter&lt;/NOBR&gt; vilket regleras i vatten- tjänstlagen. Utredningen föreslår i avsnitt 4.5 att kommunerna ska ha en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldig- heter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Eftersom planeringen av alla vattentjänster hänger ihop är det naturligt att även vattentjänsten dagvatten ingår i den föreslagna planen. Detta är skäl som talar för att det är mest lämpligt att reglera frågan i vattentjänstlagen. Utredningen anser därför att förslaget att kom- munen ska göra en bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hanteras vid skyfall bör regleras i vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p657 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;92 &lt;/SPAN&gt;1 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;257&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_258"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334258x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p194 ft9"&gt;Utredningen föreslår i avsnitt 4.5 att alla kommuner ska ha en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sin skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. I en sådan plan ska det då också finnas en redogörelse för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.13.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Stödjande myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p658 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Boverket ska ges i uppdrag att stödja kommunerna vid planering för hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p486 ft31"&gt;Att ta fram en plan för hur de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska klara av att hantera stora regnmängder kräver ett bra underlag. Kommu- nen behöver få vetskap om hur vattnet rinner och var det finns risk för översvämning för att kunna utarbeta en plan för hur staden och de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hantera stora regn- mängder. Sådant underlag kan vara en skyfallskartering. Myndig- heten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en vägled- ning för skyfallskartering som kommunerna kan använda sig av.&lt;SPAN class="ft114"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Ett annat verktyg är Lantmäteriets nationella höjddatabas. Höjd- modellen är en verklighetstrogen tredimensionell modell av land- skapet och som kan vara till hjälp för att se vilka vägar vattnet tar när det regnar mycket.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p659 ft8"&gt;Det kan, trots det material som finns tillgängligt, vara betung- ande för mindre kommuner att ta fram en redogörelse för hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hante- ras vid skyfall. Dessa kommuner kan behöva stöd i någon form.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Det finns två myndigheter vars ansvarsområden omfattar frågor som ligger nära dessa frågor om dagvatten. Det finns flera skäl som talar för vardera myndighetens lämplighet som stöd för kommu- nerna i arbetet med planeringen av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p660 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;93 &lt;/SPAN&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Vägledning för skyfallskartering. Tips för genomförande och exempel på användning. &lt;/SPAN&gt;2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;258&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_259"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334259x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft31"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram en vägledning för skyfallskartering och bör därför ha den kompetens som kan behövas för att stödja kommunerna. Enligt förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har myndigheten ansvar för frågor om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap är behörig myndighet för frågor enligt översvämningsdirektivet och ska ansvara för rapportering till Euro- peiska gemenskapens kommission.&lt;SPAN class="ft114"&gt;94 &lt;/SPAN&gt;Framför allt arbetet med skydd mot olyckor talar för att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör få i uppdrag att stödja kommunerna med att ta fram nödvändigt underlag. Det som talar emot att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ett sådant uppdrag är att upp- giften berör samhällsplanering mer än krisberedskap. Att stödja kommunerna med att ta fram underlag för hur de allmänna va- anläggningarna ska kunna hantera stora regnmängder är, enligt utredningen, mer en samhällsplaneringsfråga som ligger utanför myndighetens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;Enligt förordning (2012:546) med instruktion för Boverket är Boverket en förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat be- byggd miljö och fysisk planering. Hur kommunen ska planera för att de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hantera stora regn- mängder är frågor som därmed berör Boverkets ansvarsområde. Boverket ska särskilt enligt sin instruktion i förhållande till myndigheter, allmänheten och andra berörda aktivt ge råd och stöd.&lt;SPAN class="ft72"&gt;95 &lt;/SPAN&gt;Uppgiften ligger också nära det uppdrag som regeringen i propositionen Nationell strategi för klimatanpassning föreslagit att Boverket ska få.&lt;SPAN class="ft72"&gt;96 &lt;/SPAN&gt;Boverket ska enligt propositionen få i uppdrag att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till både ny och befintlig bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft31"&gt;Utredningen anser att Boverket är den myndighet som är mest lämpad att ge kommunerna det stöd som de behöver i sin planering för hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall. Utredningen föreslår därför att Boverket ges i&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;94&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;17 b § Förordning (2008:1002 med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Artikel 15 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;95&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;3 § 3 p Förordning (2012:546) med instruktion för Boverket.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;96&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Regeringens proposition 2017/18:163 &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för klimatanpassning&lt;SPAN class="ft23"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;259&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_260"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334260x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p462 ft8"&gt;uppdrag att stödja kommunerna i det arbetet. Stödet kan till exempel ske genom att förmedla exempel från andra kommuner. För att klara sitt uppdrag behöver Boverket ha kontinuerlig dialog med och tillgång till stöd från andra aktörer som har i uppdrag att arbeta med kli- matanpassning såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p661 ft18"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.13.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft169"&gt;Finansiering av anpassningsåtgärder för dagvattenhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Anpassningsåtgärder för att de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska kunna hantera ökade regnmängder kan med nuvarande lagstiftning finansieras genom &lt;NOBR&gt;va-taxan.&lt;/NOBR&gt; Förutsättningen för det är att kostnaden anses som en nödvändig kostnad för att ordna och driva &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft84"&gt; &lt;/SPAN&gt;Begreppet nödvändig kostnad är kopplad till att &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; ska fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga an- språk på säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;98 &lt;/SPAN&gt;Det har i förarbetena till vattentjänstlagen överlämnats till rättstillämpningen att avgöra vad som är nödvän- diga kostnader&lt;SPAN class="ft84"&gt;99&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vad som är skäliga anspråk på säkerhet och därmed en kostnad som är nödvändig har utarbetats genom branschpraxis. Enligt branschpraxis är skäliga anspråk på säkerhet att &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; i befintlig bebyggelse ska klara ett &lt;NOBR&gt;10-års&lt;/NOBR&gt; regn. Detta medför att det i regel inte finns någon överkapacitet i befintliga allmänna va- anläggningar. De allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; har inte utformats för att klara ett regn med längre återkomsttid än 10 år. Enligt utred- ningen kan denna praxis verka som ett hinder för att finansieringen av åtgärder sker genom &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; om åtgärderna medför att den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; får en överkapacitet. Det saknas dom- stolspraxis i frågan om anpassningsåtgärder för dagvatten- hanteringen kan finansieras genom &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; om åtgärderna innebär att den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; får en överkapacitet. I avsaknad av sådan domstolspraxis råder det osäkerhet kring om &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; kan användas för att finansiera anpassningsåtgärder som medför att de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; får en överkapacitet. Utredningen ser&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;97&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;30 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;98&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;13 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;99&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Regeringens proposition 2005/06:78. &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft88"&gt;Allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;260&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_261"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;inte att det med nuvarande lagstiftning finns något rättsligt hinder mot att låta &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; finansiera en viss överkapacitet. Hur stor denna överkapacitet ska vara generellt är svårt att fastslå utan det får avgöras i varje enskilt fall utifrån omständigheterna i kommu- nen. Utredningens slutsats är dock att det är rimligt att bedöma det som en nödvändig kostnad att anpassa de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningarna i befintlig bebyggelse så att de kan hantera mer än ett 10- års regn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Det finns i vattentjänstlagen en möjlighet för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att avsätta medel till en fond för framtida nyinvesteringar om krite- rierna i 30 § andra stycket vattentjänstlagen är uppfyllda. Kriterier- na är att det ska finnas en fastställd investeringsplan, avsättningen ska avse en bestämd åtgärd, åtgärden och de beräknade kostnaderna för den ska redovisas i planen, det framgår av planen när de avsatta medlen är avsedda att tas i anspråk och planen innehåller de upp- lysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av avsätt- ningens storlek. Enligt vad utredningen erfar används möjligheten till fondering i dag i liten utsträckning. Möjligheten till avsättning skulle enligt utredningen kunna användas i större utsträckning för framtida nyinvesteringar i till exempel öppna dagvattenanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Fördelningspolitiska aspekter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Finansiering av anpassningsåtgärder för dagvattenhanteringen genom &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; kan leda till att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; måste höja &lt;NOBR&gt;va-avgiften.&lt;/NOBR&gt; En omständighet som bör tas i beaktande är att &lt;NOBR&gt;va-avgiften&lt;/NOBR&gt; är en så kallad platt avgift där alla fastigheter inom ett verksamhetsområde betalar lika mycket oavsett inkomst. Det som avgör avgiftens storlek inom varje kommun är vilka &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; fastigheten har och i viss ut- sträckning hur stor fastigheten är samt förbrukningen av dricksvatten. Som exempel kan tas en kommun som både är en kust- och inlands- kommun. Där betalar en låginkomsttagarfamilj i ett hus med lågt marknadsvärde i inlandet samma årliga &lt;NOBR&gt;va-avgift&lt;/NOBR&gt; som en höginkomst- tagarfamilj i en villa med högt marknadsvärde vid havet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Sker finansieringen av anpassningsåtgärder genom kommunal- skatt avgörs storleken på beloppet som den enskilde kommunmed- borgaren betalar i skatt av hur hög inkomst denne har.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;261&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_262"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334262x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;En annan aspekt att beakta när det gäller finansiering av anpass- ningsåtgärder för dagvattenhantering är att juridiska personer inte betalar någon kommunalskatt. Juridiska personer som äger fastig- heter som ligger i ett verksamhetsområde betalar däremot &lt;NOBR&gt;va-avgift&lt;/NOBR&gt; för vattentjänsterna. Det är inte ovanligt att de fastigheter som juridiska personer äger till stor del består av hårdgjorda ytor till exempel stora parkeringsplatser eller kontorslokaler.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Ägare till fritidsfastigheter betalar kommunalskatt i den kom- mun som de är folkbokförda i. Det kan vara i en annan kommun än den där fritidsfastigheten är belägen. Fritidsfastighetsägare betalar &lt;NOBR&gt;va-avgift&lt;/NOBR&gt; om fritidsfastigheten ligger i ett verksamhetsområde. Det vanligaste är att fritidsfastigheter ligger utanför tätorter där det inte finns något verksamhetsområde för dagvatten. Men det förekom- mer att fastigheter som ligger i tätbebyggda områden inom ett verksamhetsområde används som fritidsbostad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Redogörelsen ovan visar på att det finns fördelningspolitiska bedömningar att göra i frågan om finansieringen av anpassningsåt- gärder ska ske genom &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; eller genom skattemedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.13.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Beskrivning av ett alternativ med servicenivå&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;I Danmark ska alla kommuner ha en skyfallsplan med en riskana- lys. De danska kommunerna ska i skyfallsplanen fastställa en ser- vicenivå det vill säga en accepterad nivå för översvämningar som är samhällsekonomiskt lönsam. Köpenhamn har till exempel fastslagit att en acceptabel nivå för översvämningar ligger på 10 cm på gator vid ett &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; regn medan servicenivån vid sjukhus ligger på 3 cm.&lt;SPAN class="ft84"&gt;100&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Den servicenivå som de danska kommunerna har fastställt i sky- fallsplanen är inte juridiskt bindande för kommunen eller va- huvudmannen. Detta innebär att om kommunen inte uppfyller den fastslagna servicenivån så leder detta inte till några juridiska konse- kvenser för huvudmannen. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; blir inte skadestånds- skyldig för översvämningsskador vid skyfall. Detta är en viktig skillnad mellan den danska och den svenska &lt;NOBR&gt;va-lagstiftningen.&lt;/NOBR&gt; I Sverige kan &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; bli ersättningsskyldig för en över-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p663 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;100 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Köpenhamns kommun. &lt;/SPAN&gt;Københavns kommunes skybrudsplan 2012.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;262&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_263"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334263x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;svämningsskada på en fastighet inom den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningens verksamhetsområde om den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; inte tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet.&lt;SPAN class="ft84"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;I Sverige styr begreppet skäliga anspråk på säkerhet vad den all- männa &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; ska vara dimensionerad för. Detta har i branschpraxis, som har fastslagits av Högsta Domstolen, bestämts till att den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; i befintlig bebyggelse ska vara dimensionerad för att klara av ett &lt;NOBR&gt;10-årsregn.&lt;/NOBR&gt; Avgörandet från Högsta Domstolen är från början av &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;Någon nyare praxis finns inte. Samhället har förändrats sedan &lt;NOBR&gt;1990-talet.&lt;/NOBR&gt; Mer mark har bebyggts och andelen hårdgjord yta har ökat. Även kli- matet har ändrats och regnen förväntas bli mer intensiva. Med de ökade regnmängder som väntar anser utredningen att de skäliga anspråk på säkerhet som den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; ska till- godose i dag skulle kunna ställas högre. Utredningen anser med andra ord att det är oklart om &lt;NOBR&gt;va-anläggningens&lt;/NOBR&gt; möjlighet att klara av ett &lt;NOBR&gt;10-årsregn&lt;/NOBR&gt; fortfarande motsvarar skäliga anspråk på säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft8"&gt;Utredningen har övervägt ett förslag om att införa ett krav att kommunerna ska fastställa vilken servicenivå som ska gälla i kom- munen. Omständigheterna vad gäller topografi och hårdgjorda ytor skiljer sig mellan olika kommuner. Detta innebär att konsekven- serna av ett skyfall blir olika i olika kommuner. Ett beslut om vilken servicenivå som ska gälla i kommunen kan ses som positivt utifrån ett demokratiskt perspektiv. Servicenivån skulle ge kom- muninvånarna ett besked om vad de kan förvänta sig för översväm- ningsnivåer på allmän platsmark vid skyfall. Servicenivån skulle också ge en möjlighet för de kommuner som vill ha en högre am- bitionsnivå än vad vattentjänstlagen kräver att besluta om det.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Det finns i dag inget hinder i vattentjänstlagen att kommunen arbetar med anpassningsåtgärder utifrån en servicenivå. Men det kan ändå finnas en osäkerhet i kommunerna om huruvida det skulle kunna finnas en risk för skadeståndsansvar om servicenivån inte uppfylls. Detta kan leda till att kommunerna inte vågar besluta om en högre ambitionsnivå än vad vattentjänstlagen kräver.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;Utredningen har inte inom ramen för uppdraget haft möjlighet att närmare utreda frågan om brister att uppfylla servicenivå vid&lt;/P&gt;
&lt;P class="p363 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;101&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;45 § vattentjänstlagen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;102&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Se NJA 1991 s. 580.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;263&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_264"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;skyfall skulle kunna riskera att utlösa skadeståndsskyldighet för kommunen. Vid övervägande om att införa krav på servicenivå i kommunerna bör den frågan utredas i ytterligare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Utredningen har därför valt att inte lägga fram något förslag om att kommunerna ska ha en fastställd servicenivå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.13.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Erfarenheter från det danska systemet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;I Danmark regleras &lt;NOBR&gt;va-huvudmännens&lt;/NOBR&gt; medfinansiering av öppna dagvattenanläggningar genom ett särskilt system. Det finns flera omständigheter som gör att det system man valt med medfinansi- ering i Danmark inte direkt bör implementeras i Sverige.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;I Danmark finns sedan länge en tradition av att inte ha så hög kommunalskatt. Danska kommuner får inte besluta om att höja kommunalskatten utan att riskera straffande avgifter. Detta är anledningen till att kommunerna inte kan höja skatten för att bekosta anpassningsåtgärder. För att göra det möjligt att i stället finansiera en större del av anpassningsåtgärderna genom &lt;NOBR&gt;va-avgift&lt;/NOBR&gt; införde man i Danmark en förordning, &lt;SPAN class="ft30"&gt;Bekantgörelse nr 89 om spildevandsförsy- ningsselskabernes medfinansiering af kommunale och private projekter&lt;/SPAN&gt;. Genom denna förordning kan &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; finansiera upp till 75 procent av kostnaderna för anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Inför varje projekt ska &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och kommunen ingå ett avtal om fördelningen av kostnaderna för anpassningsåtgärder- na. Avtalet måste godkännas av Forsyningssekretariatet vid den statliga myndigheten Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen. Utred- ningen erfar att detta gör att systemet blir krångligt och byråkra- tiskt. Det medför även att det tar lång tid innan några anpass- ningsåtgärder blir genomförda.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;I Sverige finns inget som hindrar att kommunerna finansierar anpassningsåtgärder genom skattemedel. Det ingår i den kommu- nala självstyrelsen att besluta vilken skattesats som ska gälla i kommunen. Hur anpassningsåtgärder ska finansieras blir i stället, som utredningen konstaterar i avsnitt 4.13.3, en fördelningspolitisk bedömning. Det som avgör om en anpassningsåtgärd kan finansie- ras genom &lt;NOBR&gt;va-avgift&lt;/NOBR&gt; är om kostnaden är nödvändig för att anlägg- ningen ska uppfylla skäliga anspråk på säkerhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;264&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_265"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334265x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft13"&gt;Utredningens slutsats är att ett införande av det danska medfi- nansieringssystemet i Sverige troligen inte skulle leda till att fler anpassningsåtgärder kommer till stånd. Detta eftersom det danska medfinansieringssystemet framstår som krångligt samt att det re- dan är möjligt att finansiera anpassningsåtgärder genom &lt;NOBR&gt;va-avgift&lt;/NOBR&gt; samt med skattemedel. Utredningen har därför valt att inte lägga fram ett sådant förslag på system för medfinansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.13.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Öppna lösningar i vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft13"&gt;Åtgärder för att kunna hantera ett skyfall och förebygga skador på den bebyggda miljön kan inte bara ske genom ledningar. Anpass- ningsåtgärder måste också vidtas ovan mark bland annat genom öppna dagvattenanläggningar. Det finns inget hinder i vattentjänst- lagen mot att anlägga öppna dagvattenanläggningar. Utredningen har övervägt ett förslag om ett förtydligande i vattentjänstlagen att öppna dagvattenanläggningar ska ingå i definitionen av &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ning i 2 § vattentjänstlagen. Utredningen har dock kommit till slut- satsen att ett sådant förtydligande inte är nödvändigt. Detta eftersom vattentjänstlagen är teknikneutral och öppna dagvatten- anläggningar faller därför redan in under definitionen av &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ning i 2 § vattentjänstlagen. Det är upp till &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att välja den lösning som ur ekonomisk synpunkt är lämpligast i varje enskilt fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;4.13.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Inriktningen för fortsatt utredningsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p664 ft9"&gt;Utredningen föreslår att följande bör bli föremål för fortsatt ut- redningsarbete:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p589 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;Dagvattenhanteringen i ett större sammanhang.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p665 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;Möjligheter till markåtkomst för en långsiktigt hållbar dag- vattenhantering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;265&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_266"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334266x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Dagvattenhanteringen i ett större sammanhang&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Att anpassa samhället till ett förändrat klimat utgör ett stort problem. Efter att ha analyserat hinder och möjligheter i vatten- tjänstlagen för anpassningsåtgärder ser utredningen att det behöver tas ett helhetsgrepp om regleringen kring dagvatten. Hanteringen av dagvatten behöver sättas in i sitt större sammanhang. Det be- gränsade uppdraget och den snäva tidsramen som utredningen har haft har inneburit att utredningen inte haft möjlighet att på eget initiativ titta på regleringen kring dagvatten i ett större samman- hang. Utredningen bedömer att fortsatta utredningsinsatser behövs på området. Frågor för en sådan utredning skulle kunna vara att titta på hanteringen av dagvatten i hela avrinningsområden och vilka möjligheter till samverkan som då bör finnas samt ansvarsför- delningen mellan fastighetsägare, &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; och kommun. Som utredningen påpekat i avsnitt 4.13.4 bör även frågan om skade- ståndsskyldighet i relation till servicenivå utredas närmare för det fall ett krav på servicenivå ska införas i kommunerna i likhet med Danmark.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p666 ft29"&gt;Markåtkomst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft13"&gt;Utredningen erfar att det i vissa kommuner, som har en liten andel allmän platsmark, är problem att få tillgång till mark för att anlägga öppna dagvattenanläggningar. Kommunen kan få tillgång till mark genom ledningsrätt, servitut eller genom expropriation med nytt- janderätt. Även civilrättsliga avtal kan ge åtkomst till mark. Led- ningsrättslagen medger endast ledningsrätt för vatten- och avlopps- ledningar och inte för till exempel diken, kanaler och andra öppna anläggningar som fördröjer eller leder bort vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Klimatanpassningsutredningen framförde i sitt betänkande att det bör utredas i ett särskilt sammanhang om ledningsrättslagens begränsningar till rörledningar skulle kunna utökas till andra an- läggningar. I betänkandet anges som exempel magasin under mark.&lt;SPAN class="ft70"&gt;103&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;En stor andel av marken i bebyggd miljö är privatägd i många kommuner. Detta utgör ett problem och försvårar för &lt;NOBR&gt;va-huvud-&lt;/NOBR&gt; mannen att vidta anpassningsåtgärder ovan mark. Tillgången till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;103 &lt;/SPAN&gt;SOU 2017:42. Klimatanpassningsutredningen. &lt;SPAN class="ft88"&gt;Vem har ansvaret?&lt;/SPAN&gt;, s. 361.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;266&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_267"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td134"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Utredningens överväganden och förslag&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;mark är nödvändig för att nå en långsiktigt hållbar dagvatten- hantering. En möjlighet att använda privatägd mark för öppna dag- vattenanläggningar innebär dock en inskränkning i äganderätten. Frågorna om markåtkomst bör därför enligt utredningen utredas i ett fastighetsrättsligt sammanhang.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;267&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_268"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_269"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;5 Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p667 ft9"&gt;Enligt kommittéförordningen (1998:1474) ska ett betänkande som innehåller förslag till nya eller förändrade regler innehålla bedöm- ningar av förslagens konsekvenser. Dessa ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvensutredningar som finns i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Konsekvensbeskrivningen ska innehålla en beskrivning av de problem som ska åtgärdas med förslagen, vilka alternativa lösningar som står till buds samt vilka effekter som kan uppstå om förslagen inte genomförs. Vidare ska beskrivningen bland annat innehålla uppgifter om vilka som berörs av regleringen, vilka kostnads- mässiga och andra konsekvenser regleringen medför samt en be- dömning av om regleringen överensstämmer med &lt;NOBR&gt;EU-rätten.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Allmänt om förslagens konsekvenser&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Utredningens förslag har utvecklats utifrån målet att skapa hållbara vattentjänster som klarar kraven på gott hälsoskydd och en god miljö. Vattentjänsterna definieras i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) som vattenförsörjning och av- lopp. Med vattenförsörjning menas tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning (dricksvatten). I avlopp ingår bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats (dagvatten), bort- ledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning (spillvatten).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft34"&gt;En utförlig beskrivning av problembild och utmaningar kopp- lade till vattenförsörjning, avlopp och dagvattenhantering ges i kapitel 3. Där presenteras de negativa konsekvenserna och effek-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p668 ft19"&gt;269&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_270"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;terna av utsläpp av övergödande eller smittsamma ämnen. I dag finns det ett gediget faktaunderlag framtaget med utgångspunkt från avrinningsområdena som beskriver status och åtgärdsbehov för Sveriges vattenförekomster. Detta underlag motiverar förslag som skapar mer hållbara vattentjänster, mer flexibla regler för när utbyggnad av allmänt va ska ske, åtgärder för att minska utsläppen från enskilda avlopp samt effektiviserad tillsyn och ökad åt- gärdstakt av små avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Ett viktigt perspektiv när konsekvenserna av utredningens för- slag ska bedömas och analyseras är i vilket sammanhang kostna- derna som kan komma att följa av utredningens förslag finns. För en fastighetsägare innebär en enskild avloppsanläggning en stor kostnad både i fasta kostnader och i löpande kostnader. Samma sak gäller för de fastigheter som ansluts till en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Effekterna på närmiljön av en &lt;NOBR&gt;icke-fungerande&lt;/NOBR&gt; anläggning är också stora. I det perspektivet är kostnaden för den föreslagna avlopps- deklarationen liten. För kommunen är kostnaden för arbetet med &lt;NOBR&gt;va-planen&lt;/NOBR&gt; liten i jämförelse med de mycket stora investeringar som flera kommuner står inför i allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; som ska byggas ut. Samma sak gäller de stora ekonomiska utmaningar som kommunen står inför för att klara en dagvattenhantering i ett för- ändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft34"&gt;I syfte att minska de små enskilda &lt;NOBR&gt;va-anläggningarnas&lt;/NOBR&gt; negativa miljöpåverkan finns i huvudsak två alternativa vägar att gå:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p294 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;en snabbare utbyggnad av allmänt va&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;åtgärder för att stimulera en förbättring av de enskilda va- anläggningarnas kvalitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft9"&gt;Utredningens förslag bygger på en bedömning att det är målet om en bättre vattenkvalitet som är det centrala och att kommuner och enskilda bör ges bättre förutsättningar att välja den metod som bedöms som mest effektiv i det enskilda fallet. I praktiken står dessa båda alternativa vägar inte i motsatsförhållande till varandra eftersom åtgärder av båda slagen behövs. Flera av utredningens förslag syftar till att skapa förutsättningar för kommuner och fastighetsägare att välja den mest kostnadseffektiva metoden för att nå målet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;270&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_271"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334271x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;I en rapport från Svenskt Vatten Utveckling görs en skattning av kostnaderna för att ansluta omvandlingsområden till allmänt va. Exempelberäkningen baseras på antagandet att det finns minst 1 200 omvandlingsområden med behov av allmänt va och att det i genomsnitt skulle finnas 150 fastigheter i varje område.&lt;SPAN class="ft84"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Kostnaden för att ansluta alla dessa 1 200 områden under en &lt;NOBR&gt;20-årsperiod&lt;/NOBR&gt; upp- skattades till cirka 29 miljarder kronor. I rapporten beräknas kost- naderna för anslutning till allmänt va variera mellan 140 000 och 200 000 kronor per fastighet. Anläggningsavgifterna varierar mellan kommunerna och kan vara både betydligt lägre och betydligt högre än detta intervall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;Det är viktigt att poängtera att om fastighetsägare inte ansluts till allmänt va och har en undermålig dricksvattenförsörjning eller avloppsvattenrening så har fastighetsägaren en skyldighet att själv bekosta en upprustning av sin befintliga anläggning. Kostnaden för detta varierar också mycket beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet och de krav som miljömyndigheten ställer på framför allt avloppsanläggningen. Det är inte rimligt att jämföra kostnader för allmänt vatten och avlopp med ett scenario där fastighetsägare med enskilda anläggningar inte behöver stå för någon kostnad alls för sitt vatten och avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft13"&gt;Utredningen har föreslagit att det i varje kommun ska finnas en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen (plan för all- männa vattentjänster) samt att planen ska innehålla en redogörelse för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de all- männa &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft8"&gt;De dagvattenmängder som ett allmänt &lt;NOBR&gt;va-system&lt;/NOBR&gt; ska kunna hantera utan att vatten däms upp i stadsmiljön eller med bräddning till närliggande recipienter bedöms öka under kommande år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Det senaste decenniet har ökade regnmängder orsakat skador i svenska kommuner. Erfarenheterna visar att kostnaderna är höga för att återställa samhällsfunktioner inklusive att enskilda drabbas hårt. Dessutom kan kostnaderna för att förebygga skador kopplade till uppdämt dagvatten i befintlig stadsmiljö även på kort sikt vara höga.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p352 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Carlsson, H. m.fl, 2017. &lt;/SPAN&gt;Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp. &lt;SPAN class="ft23"&gt;Svenskt Vatten Utveckling. Rapport augusti 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;271&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_272"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft13"&gt;Det är svårt att utan konkreta förebyggandeåtgärder räkna på hur den generella avvägningen skulle se ut vad gäller nytta och kostnader för olika aktörer. En metod skulle kunna vara att försöka beräkna samhällsnyttan i form av den riskkostnad som undviks (sannolikhet för skada * skadekostnad) om åtgärder vidtas (kost- nad för att minska skador från ökad nederbörd). Dessvärre är spannet både för sannolikheten för skada och storleken på skade- kostnaden fortfarande stora. En serie med känslighetsanalyser skulle därför behöva göras för att ta fram robusta siffror att ställa mot den lokala kostnaden för att förebygga skadan. Detta steg är något som skulle kunna göras inom ramen för den föreslagna pla- nen när lokala åtgärdsförslag har konkretiserats och det finns en uppfattning om lokal sannolikhet för skada.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Genomförande av konkreta åtgärder som följd av de föreslagna kommunala planerna kommer att föregås av politisk beredning och beslut, vilket innebär att fördjupade konsekvensanalyser kommer att tas fram av respektive kommun som underlag för de investe- ringsbeslut som ska tas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Vilka aktörer berörs?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Tillgång till dricksvatten av god kvalitet och problem med över- gödning och smittspridning via förorenat vatten berör hela sam- hället och i den bemärkelsen kan det vara svårt att avgränsa vem som berörs av utredningens förslag. Detsamma gäller utredningens förslag avseende översvämningar till följd av skyfall. Det ligger i hela samhällets och alla invånares intresse att nå målet om hållbara vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;I denna konsekvensbeskrivning avgränsas dock analysen till de aktörer som direkt eller indirekt påverkas av de konkreta åtgärder som utredningen föreslår genom förändrade intäkter och kostna- der. Det innebär att förslag med innebörden att en viss fråga bör utredas ytterligare genom en ny utredning inte konsekvensbeskrivs då det inte finns ett konkret förslag att bedöma. För aktörer som enbart har liten eller en indirekt koppling till åtgärderna görs ansatser att bedöma konsekvenserna. Det finns indirekta konsekv- enser som svårligen kan förutsägas eller bedömas på förhand och åtgärder som har liten ekonomisk påverkan. Exempel på detta är&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;272&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_273"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft31"&gt;allmänhet, turister och även företag verksamma inom turism samt andra vilka nyttjar enskilda eller allmänna vattentjänster från an- läggningar som de själva inte äger eller har rådighet över. Detsamma gäller tjänsteföretag utan producerande verksamhet och som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken och som bedri- ver sin verksamhet från småhus med enskilt vatten och avlopp. Andra företag som indirekt berörs av förslagen men för vilka konsekvenserna svårligen kan beskrivas är till exempel bygg- och anläggningsföretag, husföretag, företag som inte själva äger men som hyr ut eller för- medlar boende och fritidshus utanför de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna.&lt;/NOBR&gt; Dessutom berörs alla fastighetsägare inom och utanför verksamhets- område för allmänt va indirekt av hur de långsiktiga strategierna och planeringen för vatten och avlopp bedrivs samt av de prioriteringar som görs. Detta eftersom det kan påverka bebyggelseutvecklingen i kommunen i stort. Det kan också påverka taxor för allmänt va, taxor för avtalslösningar med kommunens &lt;NOBR&gt;va-huvudman,&lt;/NOBR&gt; taxor för fastig- hetsägare vad gäller både tillsyn och prövning enligt miljöbalken samt avfallstaxor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p507 ft9"&gt;Utifrån kriteriet att de aktörer som berörs ska vara möjliga att identifiera på förhand och att förslagen har konsekvenser för aktör- ens kostnader och intäkter så bedöms personer och organisationer inom nedanstående grupper vara de som främst berörs av utred- ningens förslag:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p389 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;fastighetsägare som inte är ansluta till allmänt va – såväl juri- diska som fysiska personer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;företag inom VVS, va- och anläggningsbranschen som arbetar med enskilda avlopp eller &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p78 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;kommuner – inkluderat kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-bolag&lt;/NOBR&gt; och samarbets- organ&lt;/P&gt;
&lt;P class="p670 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;staten – Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Swedac, Livsmedelsverket, Boverket, Statistiska centralbyrån, Konsument- verket samt Länsstyrelserna.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p671 ft9"&gt;Konsekvensbeskrivningen är strukturerad utifrån ambitionen att göra en samlad bedömning av konsekvenserna av utredningens för- slag för respektive kategori.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;273&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_274"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Andra avgränsningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p672 ft40"&gt;för konsekvensbeskrivningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft9"&gt;Det finns områden specificerade i 15 § kommittéförordningen där utredningen gör bedömningen att förslagen inte medför några di- rekta eller indirekta konsekvenser. För dessa områden kommer inte någon mer utförlig konsekvensanalys att göras. De områden som inte beskrivs innefattar konsekvenser för:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;jämställdheten mellan kvinnor och män&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p419 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Referensscenario och alternativ&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;För att fullt ut kunna jämföra, bedöma och värdera konsekvenserna av utredningens förslag behöver förslagen ställas mot ett referens- scenario, ett jämförelsealternativ. En intressant frågeställning är därmed vilka effekter, konsekvenser och kostnader som alternativet att inte vidta några åtgärder alls kan komma att få? Och vilka alter- nativa lösningar finns för att nå målet?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Att ange ett referensscenario är mycket svårt eftersom utred- ningens förslag ytterst handlar om att komma tillrätta med ett åt- gärdsunderskott i förhållande till en lagstiftning som redan finns på plats. I kapitel 3 och 4 beskrivs befintliga problem med tillämp- ningen av dagens styrmedel, i synnerhet i ljuset av det stora acku- mulerade åtgärdsbehov som byggts upp under åren som gått. Ut- redningen har haft som utgångspunkt att en hållbar åtgärdstakt behöver uppnås inom en snar framtid för att undvika stora negativa konsekvenser för miljö och hälsa samt för arbetet med att nå de svenska miljömålen och för att nå vattendirektivets mål om god ekologisk status. Utredningens bedömning är således att alterna- tivet att inte vidta några åtgärder kommer att medföra för låg åt- gärdstakt vilket på sikt medför samhällsekonomiska kostnader till följd av försämrad miljö och hälsa. Detta skulle också stå i strid med de krav i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram som är riktade mot kommuner och myndigheter. Dessa åtgärder har bedömts vara nödvändiga för att uppnå kraven i vattendirektivet. Om Sverige&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;274&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_275"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;inte uppfyller kraven i vattendirektivet kan detta ytterst medföra att Sverige får betala höga böter till EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p99 ft13"&gt;Ett alternativ till utredningens förslag skulle kunna vara en stor- skalig utbyggnad och anslutning till allmänt va. Utredningen be- dömer dock att detta inte är en framkomlig väg. Dels finns fastighetsägare som motsätter sig en anslutning och de kostnader som en anslutning medför, dels kommer en sådan utbyggnad av allmänt va föra med sig mycket stora kostnader som kan bli ett betydande hinder för byggande av nya bostäder, inte minst i lands- bygderna. Krav på en storskalig utbyggnad av allmänt va är för många kommuner därför inte en kostnadseffektiv lösning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Ytterligare ett alternativ för att uppnå hållbar åtgärdstakt är att enbart nyttja de befintliga styrmedel som finns i dag, det vill säga att kommunen beslutar om föreläggande och förbud efter tillsyn. Den möjligheten har funnits sedan miljöbalken infördes och även ännu tidigare när dagens miljö- och hälsoskyddskrav på små avlopp infördes i Sverige i slutet av &lt;NOBR&gt;1960-talet.&lt;/NOBR&gt; Bakgrunden till utred- ningens uppdrag är dock att detta system i dag inte leder till en hållbar åtgärdstakt. Den kommunala självstyrelsen innebär att det är kommunerna som avgör hur mycket tillsyn som ska genomföras. Utredningens uppdrag har varit att föreslå statliga styrmedel som ökar åtgärdstakten. I dagens situation är det tillsynsmyndigheten, det vill säga kommunen, som måste identifiera när ett avlopp behöver åtgärdas. Egenkontrollen hos fastighetsägare generellt är närmast obefintlig.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;För att kommunens tillsynsmyndigheter ska få kunskap om alla 836 000 små avlopp behöver tillsynsmyndigheten besöka alla de avlopp för vilka den saknar säkra uppgifter om avloppets status och funktion. För att få ett kunskapsunderlag motsvarande det som avloppsdeklarationerna per automatik kommer skapa vart sjunde år behöver kommunerna uppskattningsvis göra tillsynsbesök på mer än 100 000 avlopp varje år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.4.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Alternativ för dagvattenhanteringen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Omvärldsanalyser bland kommuner och &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; pekar på att skyfall orsakar stora kostnader för samhället både vad gäller materiella skador på byggnader och infrastruktur och även vad&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;275&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_276"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334276x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft9"&gt;gäller produktionsbortfall och andra mer indirekta kostnader. Trots relativt hög risk för stora kostnader för kommunen, &lt;NOBR&gt;va-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; samt för medborgarna saknas tydliga drivkrafter för varje enskild aktör att i god tid förebygga kommande skador av ökade regn- mängder. Den part som tar kostnaden för att agera förebyggande kommer att skapa nytta åt ett större antal aktörer som inte själva betalat för skyddet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I ett nollalternativ, det vill säga om utredningens förslag inte läggs kommer endast de kommuner som redan tagit stora kostna- der förknippade med översvämningar att satsa på planeringsåtgär- der. Endast dessa kommer att planera för att klara större regn- mängder med återkomsttider upp till 30 år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Den enda möjligheten till att nollalternativet rent principiellt skulle vara bättre är att sannolikheten för ökade regnmängder och skyfall är riktigt låg. Tyvärr visar SMHI:s dataserier från &lt;NOBR&gt;1961–2013&lt;/NOBR&gt; samt prognoser för åren &lt;NOBR&gt;2021–2098&lt;/NOBR&gt; över förekomster av antal dagar med regnmängder över tio millimeter att stora regnmängder tydligt blivit allt vanligare samt att det ser ut att bli ännu mer vanliga framför allt längs hela västra Sverige samt längs med östkusten i framtiden.&lt;SPAN class="ft72"&gt;2 &lt;/SPAN&gt;Även förekomster av lokal &lt;NOBR&gt;100-års&lt;/NOBR&gt; tillrinning ser enligt SMHI:s körning av FN:s klimatmodeller ut att bli allt mer före- kommande framför allt i södra Sverige.&lt;SPAN class="ft72"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Antagande om åtgärder i de föreslagna planerna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Utredningens förslag kan antas leda till att anpassningsåtgärder för att kunna hantera skyfall kommer att vidtas i snabbare takt än vid ett nollalternativ.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Erfarenheter visar att en förutsättning för att hålla nere sam- hällskostnaderna för att hantera de vattenmassor som bildas vid skyfall är att det anläggs ett helhetstänk i stadsbyggnadsprocessen och vid ombyggnationer. Det gäller att skapa en gemensam norm och en transparens i vilken ambitionsnivå som våra stadsmiljöer ska klara vad gäller klimatanpassning. På så sätt stärks redan befintliga&lt;/P&gt;
&lt;P class="p674 ft112"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;2&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft111"&gt;www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/lansanalyser#00_Sverige,precip_nGT10,ANN&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p286 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;www.smhi.se/klimat/framtidens-&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p244 ft23"&gt;klimat/lansanalyser#00_Sverige,HBVSv_intrans_HQloc100,ANN (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;276&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_277"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft9"&gt;drivkrafter som finns i konstaterade ansvarsförhållanden och alla aktörer kan bli bättre beställare och kravställare av markanvändning i kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Varje bedömning som kommer att göras i respektive kommun kommer att utgå från lokala behov och förutsättningar. I befintlig bebyggelse lär ändringar av dimensioner på befintliga ledningar, ökade grönytor eller tillkommande infrastruktur kräva stora in- grepp med tillhörande höga kostnader. Då beslut om dessa åtgärder kommer att tas under osäkerhet om sannolikheten för olika flö- desmängder bör åtgärderna i hög grad vara multifunktionella. Åtgärderna kan då i stället kostnadsmässigt motiveras av den nytta som samhället får till exempel av en förstärkning av urbana eko- systemtjänster. Avrinningsvägar och översvämningsytor kommer att tjänstgöra som rekreationsytor, bullerdämpning, trafikhinder, partikelrening, erosionsskydd, biotop för vilda pollinatörer, med mera. Fördröjningsmagasin kommer även de att skapas i syfte att även stärka andra ekosystemtjänster än vattenreglering. Några van- liga åtgärder som ger dessa sidonyttor kommer att vara:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p675 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;sekundära avrinningsvägar, vattenvägar som kan nyttjas tillfälligt&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;översvämningsytor på allmän platsmark (till exempel grönytor för rekreation, vegetation längs delar av stadsgator)&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p677 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;fördröjningsmagasin och fler infiltrationsytor med vegetation uppströms.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p160 ft9"&gt;Sannolikt kommer nybyggnation i synnerhet vid markomvand- lingsprojekt att vara föregångare vad gäller dagvattenhantering som är dimensionerad för högre flöden än i dag. Det kommer att vara enklare och mindre kostsamt att göra åtgärder tidigt i en plane- ringsprocess än att i efterhand arbeta in motsvarande åtgärder i en tät befintlig bebyggelsestruktur.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Förslagen i förhållande till &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft34"&gt;Utredningen gör bedömningen att de föreslagna regeländringarna överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges med- lemskap i Europeiska Unionen. De frågor som utredningen lämnar förslag inom regleras endast delvis på europeisk nivå och utred-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;277&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_278"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334278x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;ningens förslag syftar i stor utsträckning till att bidra till att Sverige når upp till de krav som ställs i direktiven. Ett primärt fokus för utredningen har varit att kraven i vattendirektivet&lt;SPAN class="ft84"&gt;4 &lt;/SPAN&gt;ska uppnås tidi- gare än med nuvarande arbete. Det kan även konstateras att vatten- direktivet är ett minimidirektiv. Även i art- och livsmiljödirektivet&lt;SPAN class="ft84"&gt;5 &lt;/SPAN&gt;ställs krav som ofta kopplas till konsekvenser av utsläpp från små avlopp. I direktiven regleras inte hur en viss status hos miljön ska uppnås eller med vilka styrmedel.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Små minireningsverk omfattas av bestämmelserna i förord- ningen om byggprodukter&lt;SPAN class="ft84"&gt;6&lt;/SPAN&gt;. Enligt den förordningen får inte EU- länderna och deras myndigheter efterfråga andra prövningar eller bedömningar än de som anges i en harmoniserad standard för byggprodukter. Utredningens förslag är teknikneutrala och harmo- nierar därför med bestämmelserna i förordningen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Utredningens förslag kan i mycket begränsad omfattning komma att beröras av avloppsvattendirektivet.&lt;SPAN class="ft70"&gt;7 &lt;/SPAN&gt;Avloppsvattendirektivet ställer vissa minimikrav vad gäller rening av avloppsvatten från tätbebyggelse vilket kan påverka vissa beslut enligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Utredningens förslag om krav på en plan för allmänna vatten- tjänster styrs av direktivet om strategisk miljöbedömning&lt;SPAN class="ft84"&gt;8 &lt;/SPAN&gt;genom att direktivet föreskriver att en strategisk miljöbedömning ska utföras för planer och program om de kan antas medföra betydande miljöpåverkan i de flesta fall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft34"&gt;I fråga om utredningens förslag om dagvatten finns en koppling till översvämningsdirektivet&lt;SPAN class="ft134"&gt;9&lt;/SPAN&gt;. Direktivet behandlar dock endast andra typer av översvämningar såsom exempelvis stigande vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p678 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, även kallad art- och habitatdirektivet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fast- ställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p279 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft74"&gt;Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p346 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft73"&gt;9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft115"&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007 om bedömning och hantering av översvämningsrisker.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;278&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_279"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Ikraftträdande&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p468 ft9"&gt;Det finns anledning att ta särskild hänsyn till val av tid för ikraft- trädande av utredningens förslag. Eftersom förslagen på olika sätt hänger samman och deras konsekvenser påverkar varandra är det viktigt att ikraftträdandet är avvägt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Avloppsdeklarationens ikraftträdande är särskilt känsligt då det finns många vinster med att systemet kan starta på ett kontrollerat sätt. Utredningen har föreslagit att kravet på att lämna in en av- loppsdeklaration träder i kraft sju år efter förordningen. Detta för att möjliggöra för fastighetsägare att lämna in deklarationen någon gång under dessa sju år. Syftet med detta är att i möjligaste mån sprida deklarationerna över tid för att inte belastningen på kommunerna ska bli onödigt stor. Det är också viktigt att marknaden för avlopps- deklarationer hinner utvecklas så att de ackrediterade kontrollorganen når alla fastigheter i landet som är i behov av deras tjänster. Det finns stora vinster med att kommuner informerar om avloppsdeklara- tionerna i samband med förordningens ikraftträdande för att möjlig- göra en effektiv hantering. Utöver det konstaterar utredningen att de företag som är intresserade av att upprätta avloppsdeklarationer också har ett intresse av att informera om det nya kravet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Konsekvenser för fastighetsägare&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p366 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hur påverkas fastighetsägare av avloppsdeklarationer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Utredningen bedömer att det främst är fastighetsägare med enskilt va som direkt påverkas av utredningens förslag. Antalet fastig- hetsägare som har enskilt avlopp är enligt SCB:s statistik cirka 950 000. Alla dessa berörs i varierande grad av utredningens förslag. I detta antal inkluderas småhusenheter på lantbruksfastigheter. Små företag och jordbruksföretag som har små enskilda avloppsanlägg- ningar påverkas på samma sätt som andra fastighetsägare. Även konsekvenser för företag som hyr ut fastigheter med små avlopps- anläggningar innefattas i denna analys. Fastighetsägare med allmänt (kommunalt) va kan påverkas av förslagen under förutsättning att ökad åtgärdstakt leder till förändrade taxor. Detta är dock långt ifrån säkert och det är ingen självklar sak att avgöra om utred- ningens förslag leder till ökade eller minskade kommunala kost-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;279&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_280"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p179 ft9"&gt;nader för va i förhållande till ett referensscenario där hållbar åt- gärdstakt uppnås på annat sätt. Som påpekats tidigare handlar utredningens förslag till stor del om att åtgärda ett åtgärdsunder- skott i förhållande till den lagstiftning som redan finns på plats. Utredningens förslag syftar till att skapa ökad tydlighet och bättre stöd till kommunerna att välja den mest kostnadseffektiva metoden för att åtgärda bristfälliga &lt;NOBR&gt;va-anläggningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Det är främst förslaget på krav på avloppsdeklaration för små avloppsanläggningar som har en direkt kostnadspåverkan för fas- tighetsägare med enskilt va. Det övergripande målet med förslaget är att öka åtgärdstakten för små avlopp, vilket också är syftet med flera av utredningens övriga förslag såsom effektivare tillsynsar- bete, system för insamling av uppgifter om små avlopp samt ett etappmål om ökad åtgärdstakt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p475 ft10"&gt;Fastighetsägare med enskilt avlopp påverkas därmed främst på två sätt:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p679 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;tillkommande kostnader och administrativa uppgifter för att upprätta en avloppsdeklaration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p587 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;kostnader för att åtgärda brister till följd av förbättrad tillsyn och uppfyllelse av de krav som ställs i miljöbalken.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p662 ft9"&gt;De senare kostnaderna för att åtgärda sitt avlopp är något som inte är en konsekvens av utredningen utan i stället följer av de krav som sedan länge ställts på små avlopp i miljöbalken. Eftersom många kommuners tillsyn inte varit tillräcklig finns det fortfarande små avloppsanläggningar som inte uppfyller de krav som ställdes redan 1969 och som fortfarande inte varit föremål för kommunens till- syn. Därmed har många fastighetsägare inte tvingats till kostnader för åtgärdande. Många fastighetsägare har också bristande kunska- per om sina anläggningar och vilka krav som ställs och har därför inte heller frivilligt åtgärdat sina avlopp så att de uppfyller miljö- balkens krav. I praktiken kan därför utredningens förslag leda till ökade kostnader för åtgärdande eller att kostnader tidigareläggs eftersom miljöbalkens krav efterlevs på ett bättre sätt, vilket var utredningens uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft34"&gt;Ansvaret för att många små avloppsanläggningar inte uppfyller lagens krav kan anses vara delat mellan staten, kommunerna och de enskilda fastighetsägarna. Enligt utredningens förslag innebär&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;280&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_281"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334281x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft8"&gt;kravet på en avloppsdeklaration att ett ackrediterat kontrollorgan genomför en besiktning och upprättar en deklaration. Syftet är att ge både fastighetsägaren och kommunen information och att skapa ett kostnadseffektivt styrmedel ur samhällets, fastighetsägarens och företagares perspektiv. Systemet kan jämföras med andra typer av inspektioner såsom energideklarationer och ventilationskontroller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p680 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hur många fastighetsägare berörs av avloppsdeklarationer?&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p498 ft8"&gt;Det finns cirka 950 000 fastigheter (1,2 miljoner folkbokförda personer) i Sverige utan anslutning till kommunalt avlopp. Av dessa har cirka 691 000 ansluten vattentoalett. Av de anläggningar som har vattentoalett ansluten är cirka 468 000 permanentboende och 223 000 fritidshus.&lt;SPAN class="ft70"&gt;10 &lt;/SPAN&gt;Cirka 145 000 fastigheter har indraget vatten men är utan vattentoalett och släpper ut spillvatten från &lt;NOBR&gt;bad/disk/tvätt-avlopp,&lt;/NOBR&gt; så kallat &lt;NOBR&gt;BDT-avlopp.&lt;SPAN class="ft70"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;Fastigheter som helt saknar indraget vatten föreslås inte omfattas av kravet på avloppsdeklaration eftersom de i allmänhet saknar behov av en avloppsanläggning. Med utgångspunkt i antalet fastigheter med vattentoalett och antalet med endast BDT- avlopp finns det cirka 836 000 &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; som skulle omfattas av kravet på avloppsdeklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Fastighetsägare med enskilt avlopp är ingen homogen grupp. Här finns både privatpersoner och företag. De huvudsakliga grup- perna av fastighetsägare är:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p681 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft33"&gt;privatpersoner som äger sitt eget boende. Detta är den största gruppen och omfattar uppskattningsvis över 90 procent av fastighetsägarna. Fördelningen mellan permanentboende och fritidsboende varierar betydligt mellan kommunerna&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p682 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;företag som hyr ut fastigheter, för boende och/eller till andra företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p676 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;företag som äger fastigheterna som de bedriver verksamhet i, exempelvis jordbruksföretag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p505 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft110"&gt;SMED. &lt;/SPAN&gt;Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft87"&gt;. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. 2015.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p431 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;11&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Beräkning utifrån siffror från SMED om antal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;BDT-avlopp.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;281&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_282"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;År 2016 fanns cirka 62 900 jordbruksföretag i Sverige och om när- mare 100 procent av dessa uppskattas ha små avloppsanläggningar utgör de under tio procent av alla fastighetsägare med små avlopps- anläggningar. Många djurägare har dock allmänt dricksvatten. De företag som hyr ut fastigheter och har små avloppsanläggningar uppskattas grovt räknat utgöra endast några få procent av det totala antalet fastighetsägare med små avloppsanläggningar. För hela Sverige saknas statistik om företag som hyr ut fastigheter. Dessa uppgifter kan finnas på kommunal nivå. Utredningens förslag kommer att underlätta för framtagandet av statistik på området i framtiden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;Jordbruksföretag och andra företag som exempelvis arbetar med produktion av livsmedel eller andra produkter omfattas av olika andra regler som innebär att kommunen utför inspektioner. Utred- ningen bedömer att dessa företag i något högre grad än genom- snittet har fungerande små avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;När begreppet fastighetsägare används i konsekvensutredningen görs ingen skillnad mellan om verksamhetsutövaren är en fysisk person eller om det rör sig om en juridisk person. En verksamhets- utövare med ansvar för ett avlopp behöver inte nödvändigtvis äga fastigheten utan även andra grunder för ansvaret kan förekomma. I kapitel 3 förs en mer ingående diskussion om detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p558 ft9"&gt;När det gäller teknisk lösning för små avloppsanläggningar är markbaserad rening den vanligaste typen. Tekniken används i cirka 46 procent av alla små avloppsanläggningar, varav 30 procent är infiltrationer och 16 procent markbäddar. Små avlopp är vanligare i mindre tätbefolkade delar av landet samt längs kusterna medan kommunalt ledningsnät återfinns i eller nära större samhällen och städer.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;282&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_283"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B334/H6B334283x1.jpg" style="width:378px;height:692px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p683 ft171"&gt;Antal fastigheter &lt;INGENBILD zsrc="H6B334283xi2.jpg/" id="inl_img1"&gt; 1 - 1268&lt;/P&gt;
&lt;P class="p684 ft2"&gt;1268 - 2567&lt;/P&gt;
&lt;P class="p685 ft2"&gt;2567 - 4275&lt;/P&gt;
&lt;P class="p686 ft23"&gt;4275 - 8438 8438 - 15922&lt;/P&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td141"&gt;&lt;P class="p687 ft79"&gt;0&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td45"&gt;&lt;P class="p688 ft23"&gt;150 km&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p689 ft79"&gt;Källa: Havs- och vattenmyndigheten. Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar. Havs- och vattenmyndighetens rapportering &lt;NOBR&gt;2016-10-31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;283&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_284"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B334/H6B334284x1.jpg" style="width:434px;height:395px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kostnad för avloppsdeklaration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Utredningen uppskattar att kostnaden för en avloppsdeklaration kommer att ligga i intervallet 1 &lt;NOBR&gt;500–5&lt;/NOBR&gt; 000 kronor. Bedömningen bygger på vad en energideklaration kostar i dag. Kostnaden kan komma att variera över landet. Den kan påverkas av olika mark- nadsförutsättningar, vilken typ av avloppsanläggning som berörs, vilken status den har, vilken belastning den utsätts för samt anlägg- ningens ålder. Innan en avloppsdeklaration upprättas ska en besikt- ning av avloppsanläggningen genomföras. Sannolikt kommer be- siktningar i glest bebyggda områden vara förknippade med längre restider och därför få ett högre pris än besiktningar i mer tätbe- byggda områden. Detta förutsatt att närboende fastighetsägare på landsbygden inte samordnar sig i större utsträckning. I tabell 5.1 har utredningen gjort uppskattningar om vilken effekt restiden kan få på tidsåtgången för avloppsdeklarationerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p690 ft9"&gt;Swedac bedömer att systemet med ackrediterade kontrollorgan, i stället för ett system med personcertifiering, möjliggör en bättre penetrering av landsbygd med hjälp av längre samordnade resrutter för den som ska utföra besiktningen.&lt;SPAN class="ft84"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Det valda systemet är ut- format för att minska riskerna för lokalt höga priser som motiveras av bristande konkurrens samt att vissa områden helt skulle stå utan företag som erbjuder besiktningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;12 &lt;/SPAN&gt;Telefonmöte med Magnus Pedersen, Swedac den 10 november 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;284&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_285"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p441 ft9"&gt;Enligt utredningens förslag ska avloppsdeklarationen göras vart sjunde år. Det innebär att fastighetsägare med enskilt va kommer att belastas med en ökad kostnad på cirka &lt;NOBR&gt;200–700&lt;/NOBR&gt; kronor per år. För större anläggningar, med fler fastigheter anslutna, blir besikt- ningskostnaderna högre men dessa delas å andra sidan av fler fas- tigheter. Kostnaden för besiktningen per fastighet beräknas bli avsevärt lägre för dessa fastigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Fastighetsägarna som kollektiv beräknas bära en kostnad på 240 miljoner kronor per år. Beräkningen bygger på att dagens be- fintliga 836 000 enskilda &lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; avloppsdeklareras vart sjunde år till ett genomsnittligt pris om 2 000 kronor. Utifrån pris- intervallet 1 &lt;NOBR&gt;500–5&lt;/NOBR&gt; 000 kronor så blir den årliga kostnaden för kol- lektivet som helhet &lt;NOBR&gt;180–600&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;Fastighetsägare kommer också att behöva använda en del av sin tid för att hantera avloppsdeklarationen. De behöver informera sig om vad en avloppsdeklaration är, förstå vad som krävs av dem och boka in ett ackrediterat kontrollorgan för en besiktning. Det är också lämpligt att fastighetsägaren deltar vid besiktningen. Utred- ningen beräknar att den sammanlagda tiden som krävs för detta är i genomsnitt en timme per deklarationstillfälle. För en gemensam anläggning kan besiktningen ta längre tid, uppskattningsvis cirka två timmar inklusive protokollskrivning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Särskilda konsekvenser för företag som är fastighetsägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Företag som är fastighetsägare kan beröras på olika sätt av förslaget om avloppsdeklaration beroende på företagets verksamhet. Många företag har endast en avloppsanläggning med kapacitet som motsvarar ett normalt bostadshus. Dessa påverkas på samma sätt som fastighetsägare som inte är företag. För företag som har flera avloppsanläggningar eller en större anläggning, exempelvis företag som hyr ut stugor i stugbyar beror konsekvenserna på avlopps- anläggningens utformning. Om företaget har en gemensam anlägg- ning med kapacitet för högst 200 personekvivalenter behövs endast en avloppsdeklaration (anläggningar som är större än så omfattas inte av kravet på avloppsdeklaration). Det kan däremot ta längre tid att genomföra en besiktning av en sådan anläggning än för de minsta anläggningarna, uppskattningsvis kan det ta totalt cirka två&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;285&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_286"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;timmar att upprätta en sådan avloppsdeklaration. Detsamma gäller för andra gemensamma anläggningar. Om företaget har flera an- läggningar dimensionerade för ett eller ett fåtal hushåll vardera behövs en avloppsdeklaration per anläggning. Tidsåtgången och kostnaden per anläggning blir då liknande den för fastighetsägare som inte är företag. Den kan bli mindre om det finns stordrifts- fördelar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Kostnad för tillsyn och för att åtgärda anläggningar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Den fastighetsägare som genom en avloppsdeklaration fått kunskap om brister i sin avloppsanläggning ställs inför valsituationen att antingen åtgärda avloppet direkt eller vänta tills kommunen utövar tillsyn och då riskera ytterligare tillsynsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Tillsyn kommer att krävas för fastigheter vars avlopp fått anmärkning i deklarationen och fastighetsägaren inte självmant tar initiativ till åtgärd. Ett tillsynsbesök av denna karaktär debiteras mycket olika i kommunerna. I flera kommuner ligger taxan för avloppsinventering på drygt 2 000 kronor, vilket motsvarar två timmars handläggningsarbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p400 ft8"&gt;Det sammantagna behovet i landet av tillsyn av små avlopps- anläggningar bedöms omfatta åtminstone 324 000 små avlopp vilket är ungefär en tredjedel av alla små avlopp som finns. Bland de övriga två tredjedelarna finns anläggningar som kommer behöva kompletterande åtgärder inom några år. Om fastighetsägaren inte vidtar åtgärd efter tillsynsbesöket och om tillsynen bedömt att åtgärd är nödvändig, blir det aktuellt med ett föreläggande. Ett sådant föreläggande bedöms kunna handläggas på cirka 60 minuter vilket uppskattningsvis medför en avgift på cirka 1 000 kronor för fastighetsägaren. Tar handlägg- ningen av ärendet längre tid ökar kostnaden. Om det antas att tio procent, det vill säga 32 000 fastighetsägare, föreläggs att vidta åt- gärder uppstår en kostnad på 32 miljoner kronor som en direkt följd av avloppsdeklarationernas första period (fördelat på sju år). Övriga fastighetsägare antas i detta fall inte behöva ett föreläggande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Det är viktigt att understryka att kostnaderna för tillsyn och förelägganden ovan också skulle uppstå i det referensscenario som redogjorts för tidigare. Kostnaden för förelägganden kan endast undvikas om fastighetsägare med dåliga avlopp frivilligt ansöker om&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;286&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_287"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p66 ft9"&gt;tillstånd innan myndigheten beslutat om föreläggande eller om myndigheten underlåter att ställa krav på fastighetsägaren. Det senare är i strid med miljöbalken och inte med som ett scenario i denna konsekvensanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft9"&gt;En avloppsdeklaration kan jämföras med en kontrollrapport eller motsvarande uppgifter som verksamhetsutövare har lämnat till tillsynsmyndigheten. I de fall där anläggningar saknar längre gående rening än slamavskiljare eller saknar komponenter som tillståndet kräver, kan tillsynsmyndigheten eventuellt förelägga utan att genomföra ett debiterat tillsynsbesök på plats. Det kan ge en kortare handläggningstid och därmed en lägre kostnad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Vid det andra deklarationstillfället som uppkommer någon gång efter &lt;NOBR&gt;8–14&lt;/NOBR&gt; år beräknar utredningen att mindre än 24 procent av fastigheterna kommer att kräva ett tillsynsbesök eller föreläggande av kommunens miljökontor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Exempelberäkningarna och de bedömda kostnaderna ovan upp- kommer enbart som en följd av att fastighetsägare inte ansöker om tillstånd eller gör en anmälan för en ny eller förbättrad avlopps- anläggning innan myndigheten utövar tillsyn eller beslutar om före- läggande. Om alla fastighetsägare följde de krav som miljöbalken ställer skulle kostnaderna inte behöva uppstå. Det bör också påpekas att dessa kostnader är relativt små i relation till de kostnader som själva åtgärdandet av dåligt fungerande avlopp innebär. Dessa investe- ringskostnader kan uppgå till 50 000 &lt;NOBR&gt;–150&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per fastighet be- roende på planeringssituation och teknikval.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;Det är viktigt att påpeka att utredningens förslag inte i sig påverkar ansvarsfördelningen eller vilka krav anläggningen ska uppnå. Därmed påverkas inte fastighetsägarens skyldighet att åtgärda brister i &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; i förhållande till det regelverk som gäller redan i dag. Miljöbalken ställer krav på att fastighetsägaren ska veta hur av- loppsanläggningen fungerar och att den fungerar som den ska. Fastighetsägaren kan inte åberopa okunskap om anläggningens påverkan på miljö och hälsa för att undgå ansvar. Kännedomen om ansvar och krav är dock låg bland fastighetsägare vilket medför att många fastighetsägare avvaktar tillsynsmyndighetens föreläggande innan kostsamma åtgärder vidtas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Utredningens förslag har därför egentligen ingen direkt påver- kan på fastighetsägarnas kostnader för att åtgärda brister. Förslaget med avloppsdeklaration samt förbättrad tillsyn kan dock innebära&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;287&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_288"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;att brister upptäcks tidigare och att kostnaderna för fastighetsägar- na tidigareläggs jämfört med referensscenariot. Förslagen kan såle- des påverka när kostnaderna för fastighetsägaren infaller.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Huruvida detta påverkar storleken på fastighetsägarnas åtgärds- kostnader eller totala kostnader för anläggningen är svårt att avgöra på förhand. Tidigare upptäckt och åtgärd av brister kan i vissa fall leda till lägre kostnader om den tidigare upptäckten innebär att mindre omfattande åtgärder behöver vidtas jämfört med om åtgär- den skjuts framåt i tiden. Avloppsdeklarationen kan också leda till en besparing för fastighetsägare om den påvisar problem och den nya kunskapen leder till att tillsynskostnader kan undvikas. Dekla- rationen leder också till att fastighetsägare med godkända avlopp i de flesta fall kan undvika tillsynskostnader. En motverkande effekt skulle dock kunna vara om ökad åtgärdstakt driver upp efterfrågan, och därmed även priset, på &lt;NOBR&gt;va-företagens&lt;/NOBR&gt; tjänster och produkter. Hur den sammantagna effekten blir saknas det i dagsläget uppgifter om för att kunna göra vederhäftiga beräkningar. Som en jämförelse kan ändå sägas att investeringskostnaden för dagens åtgärdstakt på cirka två procent kan uppskattas till &lt;NOBR&gt;1,5–2&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor årligen. Vid en åtgärdstakt på cirka fem procent kan det beräknas att den årliga investeringskostnaden kan öka med cirka 2,5 – 3 miljarder kronor. Detta baseras på en genomsnittlig kostnad på 100 000 kronor för åtgärdande av små avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft29"&gt;Särskilda konsekvenser för företag som är fastighetsägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Kommunernas taxa för tillsyn av små avloppsanläggningar är generellt oberoende av om ägaren är en fysisk eller juridisk person. Tillsyn och eventuella förelägganden påverkar därför företag som är fastighetsägare på samma sätt som fastighetsägare som inte är företag. Om ett företag äger flera avloppsanläggningar ökar kost- naderna vid behov av tillsyn eller förelägganden i motsvarande grad. Företag som äger gemensamma avloppsanläggningar påverkas på samma sätt som andra förvaltare av gemensamma anläggningar, såsom exempelvis samfällighetsföreningar. Eftersom tillsynen av dessa kan ta längre tid i anspråk, uppskattningsvis cirka två timmar, motsvarar det en kostnad om cirka 2 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;288&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_289"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Miljösanktionsavgift vid utebliven avloppsdeklaration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Utredningen föreslår att den som ska lämna in en avloppsdeklaration men inte fullgör skyldigheten i tid ska betala miljösanktionsavgift. Avgiftens storlek föreslås ligga i nivå med de som nu finns i fråga om avloppsanläggningar, vilket innebär 3 000 kronor. Det är viktigt att påpeka att miljösanktionsavgifter endast används om en fastighets- ägare inte lämnar in en avloppsdeklaration i tid. Antaganden om hur många som inte kommer att uppfylla kravet är svåra att göra.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft9"&gt;Utredningens förslag ger möjlighet för kommunen att besluta om miljösanktionsavgift och att använda det som ett verktyg för att förmå fastighetsägare att lämna in en avloppsdeklaration. Kommunerna tvingas dock inte till detta. Hur kommunerna och de som upprättar avloppsdeklarationer lyckas kommunicera med fastighetsägarna är av avgörande betydelse. Administrationen av en miljösanktionsavgift ska vara enkel men kommer ändå att ta en del tid för kommunen. Det kan också påverka kommunens agerande trots att det är möjligt att ta ut tillsynsavgift för den nedlagda ti- den. Kommunerna har också möjlighet att välja hur de vill agera. Möjligen kommer kommunerna att välja att inte besluta om miljö- sanktionsavgifter och i stället prioritera dessa anläggningar i sin tillsyn. Det gör det svårt att bedöma hur många miljösanktionsav- gifter kommunerna kommer ta beslut om och ännu osäkrare hur många av dessa som kommer att överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft13"&gt;Som en exempelberäkning kan antas att kommunerna, när tiden för den första deklarationsperioden gått ut, beslutar om miljö- sanktionsavgift för en procent av de som är skyldiga att lämna av- loppsdeklaration. Den extra kostnaden för fastighetsägarna blir då cirka 25 miljoner kronor. Kommunen kan också ta ut tillsynsavgift för den tid som läggs på administration av miljösanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förändring i 6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Utredningen föreslår en förändring i 6 § vattentjänstlagen i syfte att skapa förutsättningar för en flexiblare bedömning av behovet av allmänna vattentjänster. Förslaget innebär att särskild hänsyn ska tas till möjligheten att på ett annat sätt än genom anslutning och utbygg- nad av allmänt va uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;289&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_290"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334290x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;och miljön vid bedömningen av om ett behov av vattentjänster föreligger.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;I dag finns ett stort men på nationell nivå okänt antal områden som skulle kunna vara aktuella för anslutning till allmänt va utifrån den nuvarande tolkningen av 6 § vattentjänstlagen. Möjligen finns det över 1 200 områden enligt en uppskattning i en rapport från Svenskt Vatten Utveckling.&lt;SPAN class="ft70"&gt;13 &lt;/SPAN&gt;De kommuner som aktivt arbetar med &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad&lt;/NOBR&gt; klarar i genomsnitt ett till två sådana större va- utbyggnader per år. Utbyggnad av allmänt va tar lång tid och det finns ett behov av att ha fungerande enskilda vattentjänster också i väntan på allmänt va. Detta kan medföra ytterligare kostnader för fastighetsägare som i dag har avlopp som inte klarar miljöbalkens krav. Med det förslag på regeländring som utredningen presenterar kommer ett visst antal områden bedömas kunna undantas från att behöva allmänt va i framtiden. Hur många områden är mycket svårt att bedöma då detta i hög grad avgörs av lokala förutsättningar. För varje kommun kommer det vara möjligt att i &lt;NOBR&gt;va-planeringen&lt;/NOBR&gt; identi- fiera områden som kan bli aktuella. Att få tillgång till allmänt va respektive få möjlighet att fortsatt ha enskilt va kan innebära både fördelar och nackdelar för fastighetsägare i dessa områden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Den genomsnittliga kostnaden för anslutning till allmänt va lig- ger på 161 000 kronor.&lt;SPAN class="ft84"&gt;14 &lt;/SPAN&gt;I den siffran är även dricksvatten inklude- rat. För att uppfylla sitt ansvar enligt miljöbalken kommer fastig- hetsägare vilka inte erbjuds allmänna vattentjänster att i stället be- höva investera i ett förbättrat enskilt avlopp. Kostnaden för en fas- tighet som behöver rena både toalettavlopp och &lt;NOBR&gt;BDT-vatten&lt;/NOBR&gt; kan vara 150 000 kronor.&lt;SPAN class="ft84"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Anslutningskostnaden till allmänt va varierar stort mellan kom- muner och vid tillämpning av särtaxa även inom kommunen. Kost- naden för enskilt va varierar också stort. Även om 150 000 kronor är en kostnad för ett genomsnittsavlopp med cirka 25 års livslängd varierar kostnaderna beroende på om fastigheten ligger i normal eller hög skyddsnivå med mera. Om andra tekniklösningar till exempel torrtoalett och &lt;NOBR&gt;BDT-rening&lt;/NOBR&gt; i stället väljs kan kostnaden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p173 ft86"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;13&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Carlsson, H. m fl, 2017. &lt;/SPAN&gt;Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp. &lt;SPAN class="ft87"&gt;Svenskt Vatten Utveckling. Rapport augusti 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p203 ft87"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;14&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft85"&gt;Carlsson, H. m fl, 2017. Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp. Svenskt Vatten Utveckling Rapport augusti 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p247 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft77"&gt;15&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;Havs- och vattenmyndigheten &lt;/SPAN&gt;Tydligare regler för små avloppsanläggningar &lt;SPAN class="ft23"&gt;2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;290&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_291"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft9"&gt;bli betydligt lägre. Dessutom är kostnader för eventuell renovering av befintlig dricksvattentäkt inte medräknad. Många fastighetsägare värdesätter också den ökade tryggheten och det minskade ansvaret som allmänt va innebär.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Även fastighetsägare som redan ingår i allmänt va kan påverkas av förslaget om förändring i vattentjänstlagen då många kommuner har haft problem med att tillämpa särtaxa så att det ger full kost- nadstäckning vid &lt;NOBR&gt;va-utbyggnad.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;Va-kollektivet&lt;/NOBR&gt; har därför ofta i praktiken hjälpt till att finansiera nya anslutningar. Denna form av medfinansiering kan sannolikt minskas genom utredningens förslag i och med att hänsyn ska tas till om frågan kan lösas på annat sätt. Fastighetsägare som redan är anslutna till allmänt va kommer därför sannolikt att påverkas positivt av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;Även fastighetsägares möjligheter till bygglov kan förändras. I kapitel 4 beskrivs hur det i vissa kommuner har varit svårt att få bygglov på platser som då kan komma att behöva bli verksamhets- områden för allmänt va. Utredningens förslag till ändring kan inne- bära ökade möjligheter för bygglov i vissa situationer förutsatt att den planerade &lt;NOBR&gt;va-lösningen&lt;/NOBR&gt; uppfyller miljöbalkens krav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p189 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Plan för allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Utredningen föreslår att det i varje kommun ska finnas en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen samt att planen ska inne- hålla en redogörelse för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Kommunal planering bidrar med tydlighet och förutsägbarhet för fastighets- och markägare. Det ökar även transparensen i an- vändningen av skattemedel. Utredningen föreslår att kommunens förslag till plan för allmänna vattentjänster ska bli föremål för sam- råds- och granskningsförfarande. Fastighetsägare har i dag endast en liten lagstadgad möjlighet att påverka de beslut enligt 6 § vatten- tjänstlagen som indirekt berör deras fastigheter. Även möjligheter- na att överklaga beslut enligt lagen är begränsade. Ur ett demokra- tiskt perspektiv är utredningens förslag positivt eftersom fastig- hetsägare nu kommer att ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till plan innan den antas av kommunfullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;291&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_292"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p276 ft8"&gt;Åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringar leder mest troligt till ökad attraktivitet lokalt. Hur snabbt åtgärderna betalar sig i ökade mark- och fastighetsvärden beror som i alla andra sammanhang på hur attraktivt läget är givet en stor rad parametrar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Hushållen i form av &lt;NOBR&gt;va-kollektiv,&lt;/NOBR&gt; skattebetalare och fastighets- köpare kommer troligtvis att vara den grupp som i slutändan finan- sierar en större del av de åtgärder i befintlig bebyggelse som gener- eras av förslaget vad gäller dagvatten. Det är å andra sidan även hushållen som drabbas av kostnader för skador på grund av ökade regnmängder i nollalternativet, det vill säga den nytta kopplat till ökade regnmängder som förslaget syftar till.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.7.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsekvenser av övriga förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Konsekvenser av central tillsynsvägledning om 6 § vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Indirekt bör fastighetsägare påverkas positivt av att Havs- och vatten- myndigheten får en tillsynsvägledande roll vad gäller 6 § vatten- tjänstlagen. Detta då det innebär att kommunerna i sitt arbete med att göra bedömningar om i vilka områden det ska erbjudas allmänt va kommer få tydligare riktlinjer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p691 ft29"&gt;Konsekvenser av förslag om effektivare tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Förslaget får inga direkta konsekvenser för fastighetsägare jämfört med andra alternativ där de olagliga små avloppen åtgärdas. Fastig- hetsägare kommer att behöva åtgärda bristfälliga avloppsanlägg- ningar, men detta är ingen skillnad jämfört med situationen i dag. I nuläget finns dock fastighetsägare som underlåter att uppfylla de krav som ställs på dem som fastighetsägare och verksamhetsutövare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Tillsynsvägledningen kan bidra till ökad tydlighet för fastighets- ägare när det gäller förutsättningarna för tillsyn samt ökad förut- sägbarhet hur kommunen kan komma att agera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft9"&gt;Även förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram nya föreskrifter om krav på avloppsanläggningar dimensionerade för högst 200 personekvivalenter innebär en ökad förutsägbarhet för fastighetsägare. Genom förslaget blir fastighetsägare medvetna om vilka krav som ställs på små avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;292&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_293"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p338 ft31"&gt;Detsamma gäller förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram ett aktuellt kunskapsunderlag om små avloppsanläggningars prestanda som utöver att ge stöd till kommuner och bransch också ska finnas tillgängligt för intresserade fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft29"&gt;Konsekvenser av förslag om etappmål för ökad åtgärdstakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Förslaget får inga direkta konsekvenser för fastighetsägare. Indi- rekt kan ett etappmål för ökad åtgärdstakt leda till att fastighets- ägare kommer att behöva åtgärda sina avlopp tidigare än vad som annars hade varit fallet. Detta på grund av att kommunerna kan komma att öka sin tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft29"&gt;Digitalt system för registrering av uppgifter om små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Detta system kan medföra att det blir möjligt att på ett enklare sätt få ut uppgifter om avloppssituationen på en viss fastighet. Detta kan underlätta för fastighetsägaren och även för potentiella köpare i samband med försäljning av hus med små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft29"&gt;Konsekvenser av förslaget om avloppsrådgivning för fastighetsägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Genom förslaget kommer fastighetsägarna ges tillgång till bättre information och rådgivning vad gäller små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten och enskild dricksvattenförsörjning. Förslaget kommer att underlätta både ekonomiskt och tidsmässigt för fastig- hetsägare som ska åtgärda sina avlopp. Detta är positivt då detta oftast rör sig om en stor investering för en enskild fastighetsägare. Den särskilda vägledning till kommunerna om gemensamma av- loppsanläggningar som ska tas fram kommer komma fastighets- ägarna till nytta genom att kommunerna kan ge stöd och tydliga råd i planering och etablering av sådana gemensamma &lt;NOBR&gt;va-lösningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p693 ft29"&gt;Kretsloppsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Förslagen innebär att det kommer bli enklare för fastighetsägare att kunna möta upp de ambitioner och krav som ställs både när det gäller resurshushållning och kretslopp. I nuläget saknas det i många&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;293&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_294"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;kommuner system för återföring av avloppsfraktioner från små avlopp till åkermark. Då fler kommuner kommer utveckla detta blir det enklare och säkrare för fastighetsägarna att veta att deras inve- stering i en kretsloppsanpassad avloppsanläggning säkert kommer komma till nytta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Konsekvenser för företag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p427 ft9"&gt;Utredningens förslag påverkar flera olika typer av företag, men främst indirekt genom ökad efterfrågan på deras tjänster samt nya marknadsmöjligheter. De företag som direkt påverkas är främst företag som också är fastighetsägare med enskilt avlopp. Konse- kvenserna för dessa företag beskrivs i avsnitt 5.7 om konsekvenser för fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;I detta avsnitt följer en kort beskrivning av de grupper av före- tag vars ekonomiska förutsättningar bedöms beröras av utredning- ens förslag. Det handlar främst om:&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;företag som tillverkar eller levererar VVS- och &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-produkter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;VVS-grossister&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p533 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft38"&gt;företag med anläggningsmaskiner som anlägger vägar, nya vat- ten- och avloppsledningar, bredbandsutbyggnad och små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;slamtömningsföretag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;brunnsborrare – särskilt med inriktning på dricksvatten.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p394 ft8"&gt;Återförsäljare och tillverkare av små avloppsanläggningar samt gräventreprenörer och &lt;NOBR&gt;VVS-företag&lt;/NOBR&gt; kan komma att påverkas av flera av förslagen genom ökad efterfrågan på deras varor och tjänster. En ökning av den årliga åtgärdstakten från dagens cirka två procent till cirka fem procent, skulle innebära att den årliga omsättningen för företag som arbetar med enskilda avloppsanläggningar i landet skulle öka med cirka &lt;NOBR&gt;2,5–3&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor. I nuläget kan investerings- volymen uppskattas vara &lt;NOBR&gt;1,5–2&lt;/NOBR&gt; miljarder kronor årligen. Detta baserat på en genomsnittlig kostnad för att åtgärda ett enskilt avlopp på 100 000 kronor. Variationerna är stora och någonstatistik för just små avlopp finns inte i SCB:s statistik. Andra viktiga aktörer är tillverkare och återförsäljare av avloppsanläggningar för högst 200 personekvi-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;294&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_295"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;valenter (motsvarande cirka 40 hushåll) samt slamtömningsföretag. Utredningens förslag om avloppsdeklaration medför en ny marknad för ackrediterade besiktningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Tillverkare och leverantörer av VVS- och &lt;NOBR&gt;va-produkter&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Det finns 85 företag som är medlemmar i &lt;NOBR&gt;VVS-Fabrikanternas&lt;/NOBR&gt; råd, en branschförening för VVS- och &lt;NOBR&gt;va-industrin.&lt;/NOBR&gt; Dessa tillverkar, impor- terar och exporterar VVS- och &lt;NOBR&gt;va-produkter&lt;/NOBR&gt; för den svenska och internationella marknaden. Medlemsföretagen omsätter årligen cirka 20 miljarder kronor. Detta motsvarar cirka 85 procent av branschens omsättning i Sverige och sysselsätter omkring 18 000 personer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft9"&gt;På avloppsguiden.se finns i dag cirka 50 teknikleverantörer listade. Av teknikleverantörerna domineras marknaden till cirka 90 procent av produkter från mindre än tio företag. Resterande teknikleverantörer har förhållandevis små marknadsandelar inom små avlopp, men vissa av dessa har större andel i andra va- och infrastruktursegment på marknaden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;I Sverige levererar &lt;NOBR&gt;30–40&lt;/NOBR&gt; företag minireningsverk, tio av dessa är medlemmar i MRV, branschorganisationen för &lt;NOBR&gt;EN-godkända&lt;/NOBR&gt; mini- reningsverket. Företagens storlek varierar mellan en omsättning på ett par miljoner kronor till mer än 100 miljoner kronor. Vissa säljer och servar enbart minireningsverk medan andra har ett mer diversi- fierat utbud. Även underleverantörer i form av entreprenadföretag som servar anläggningarna samt legotillverkare påverkas av hur det går för branschen. Många av dessa företag finns på landsbygden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Företag med anläggningsmaskiner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Cirka 3 800 företag är medlemmar i Maskinentreprenörerna, som organiserar landets företag med anläggningsmaskiner. Organisa- tionen har cirka &lt;NOBR&gt;60–65&lt;/NOBR&gt; procent av Sveriges företag med anlägg- ningsmaskiner som medlemsföretag. Exempel på uppdrag är anläggning av vägar, nya vatten- och avloppsledningar, bredbands- utbyggnad och anläggande av små avlopp. Endast en del av dessa företag anlägger små avlopp. Det finns ingen uppskattning av hur många de är. Generellt utgör anläggande av avlopp en relativt liten del av branschens totala omsättning, uppskattningsvis cirka &lt;NOBR&gt;2–3&lt;/NOBR&gt; procent.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;295&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_296"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft31"&gt;Hur många avlopp en entreprenör anlägger varierar stort, från ett fåtal till &lt;NOBR&gt;20–30&lt;/NOBR&gt; stycken per år. Ofta ligger denna typ av verksamhet inkluderat i andra bygg- och anläggningsjobb. En stor andel av företagen utför ett fåtal anläggningar av avlopp per år. Huvuddelen av företagen som anlägger små avloppsanläggningar bedöms vara företag med mindre än tio anställda. Medlemsföretagen har cirka 16 000 anställda och genomsnittet är fyra anställda per företag. Det genom- snittliga antalet anställda i företagen som inte är medlemmar i Maskinentreprenörerna bedöms vara något lägre. Maskinentrepre- nörerna har utbildat mer än 2 500 gräventreprenörer om anläggning av små avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p695 ft29"&gt;&lt;NOBR&gt;VVS-grossister&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Svenska Rörgrossistföreningen VVS har nio medlemsföretag som omsatte över tolv miljarder kronor på den svenska marknaden år 2010. Medlemmarna är Ahlsell Sverige AB, Dahl Sverige AB, Bra Gross Sverige AB, Onninen AB, John Fredrik AB, Solar Sverige AB och AB Rörpojkarna. Som grossister har de ett stort antal leveran- törer, många kunder och ett omfattande sortiment. De tillhandahåller produkter till alla typer av byggnader och berörs i mycket liten grad av utredningens förslag. Branschens nummerbank har närmare tusen leverantörer inregistrerade och stora grossister kan ha flera tusen leverantörer. &lt;NOBR&gt;VVS-materielköpare&lt;/NOBR&gt; återfinns i installatörledet, olika industrier, stat och kommun samt i detaljhandeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Slamtömningsföretag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;De företag som slamsuger slamavskiljare eller tömmer slutna tankar samt transporterar slammet vidare för omhändertagande kan påverkas på olika sätt av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;European Wenture Group AB, &lt;NOBR&gt;Ragn-Sells&lt;/NOBR&gt; AB, Recycla.se och Swerock AB är medlemmar i Återvinningsindustrierna. Återvinnings- industriernas medlemmar omsätter i dag drygt 20 miljarder kronor och har mer än 6 000 anställda. Drygt tio miljoner ton avfall och återvinningsmaterial hanteras i 500 anläggningar över hela landet. Slam utgör en mycket liten del av detta.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;296&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_297"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Brunnsborrare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Brunnsborrare med inriktning på dricksvatten kan påverkas av ut- redningens förslag. Geotec har ett &lt;NOBR&gt;80-tal&lt;/NOBR&gt; företag anslutna. Sveriges &lt;NOBR&gt;Avanti-Borrare&lt;/NOBR&gt; Förening har drygt 30 medlemsföretag. De två orga- nisationerna har lite olika inriktning på verksamheten men i grunden så stödjer de medlemmar med utbildning, opinionsbildning och certi- fieringsfrågor. Inom geotermisk borrning, exempelvis bergvärme, finns ytterligare någon aktiv organisation som organiserar företag som i alla fall delvis borrar efter dricksvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;Hösten 2004 började brunnsborrare certifieras. Certifikaten är personliga och det ställs krav på utbildning och yrkeserfarenhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p617 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förändring i 6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Den samlade bedömningen är att förändringen i 6 § vattentjänstla- gen i stort inte förändrar den befintliga åtgärdstakten av va utanför dagens allmänna verksamhetsområden, vilket innebär att leverantö- rer inte påverkas utifrån dagens situation. Som tidigare nämnts, har det framtida investeringsbehovet bedömts vara större än dagens åtgärds- eller utbyggnadstakt. Möjligen kan den typ av tekniska lösningar som tillämpas vid åtgärdande och storleken på &lt;NOBR&gt;va-pro-&lt;/NOBR&gt; jekten förändras. Det är också möjligt att &lt;NOBR&gt;va-projekten&lt;/NOBR&gt; och upp- handlingarna kan bli mindre i omfattning vilket i sin tur skulle leda till att fler entreprenörer än de allra största företagen kan vara med och konkurrera om de lokala &lt;NOBR&gt;va-åtgärderna.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;En konsekvens av att det blir fler små enskilda avloppsanlägg- ningar i områden vilka i dag skulle kunna vara aktuella för va- utbyggnad är ökade intäkter för leverantörer av små avlopp. Det finns i dag ingen statistik kring de investeringar som görs i allmän va- utbyggnad respektive den investeringsvolym som finns för enskilt va. De genomsnittliga kostnaderna för anläggande av allmänt och enskilt avlopp är likartade och uppgår till cirka 150 000 kronor beroende på vad som räknas in. Kostnaderna skiljer sig mycket åt i olika kom- muner och för olika teknikval. En exempelberäkning baserad på en rad antaganden resulterar i en ungefärlig omfördelad investerings- volym på en miljard kronor för perioden, fördelat på cirka 100 miljo- ner kronor årligen. Detta baserat på antagandet att det under de närmaste tio åren i 100 av landets kommuner skulle åtgärdas och&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;297&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_298"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;byggas nya små enskilda avloppsanläggningar i stället för centraliserad avloppsrening i två områden med 50 fastigheter vardera. Variatio- nerna mellan kommuner förväntas bli stora vad gäller denna typ av effekter. Sannolikt kan alltså förändringarna i 6 § vattentjänstlagen leda till en omfördelning av intäkter inom va- och anläggnings- branschen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Förslaget om avloppsdeklarationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Om miljöbalkens krav vad gäller små avlopp skulle efterlevas fullt ut skulle avloppsbranschen påverkas kraftigt positivt. Detta till följd av att många små avlopp skulle behöva åtgärdas för att upp- fylla kraven. Företagen på marknaden berörs dock i mindre grad av om dessa krav uppnås med tillsyn eller om det sker genom avloppsdeklarationer. Det är volymförändringen vad gäller åtgärder som är det väsentliga. Utredningens förslag kan därför sägas ha små direkta konsekvenser för avloppsbranschen men stora indirekta konsekvenser med den ökade åtgärdstakt som utredningens förslag förväntas ge. Den ökade efterfrågan som detta kan medföra för installatörer och försäljare av små avlopp är en följd av ett underskott av åtgärder som krävs enligt lagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utredningen föreslår inga förändringar i utsläpps- eller skydds- nivåer, vilket innebär en neutral påverkan på konkurrensförhållan- dena inom branschen. Marknadsandelar bedöms inte förändras till följd av utredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Förslaget om avloppsdeklarationer öppnar däremot förutsätt- ningar för en ny marknad. Vissa företag inom branschen kommer att ges förutsättningar att bredda sitt tjänsteutbud genom att också erbjuda avloppsdeklarationer. Det gäller i första hand de företag som redan i dagsläget besöker fastighetsägare regelbundet. De skulle under samma besök även kunna erbjuda avloppsdeklarationer. Två potentiella kandidater är slamtömningsföretag och företag som gör service på avloppsanläggningar, exempelvis minireningsverk. Ytterligare beskrivning av detta återfinns under konsekvenser för besiktningsföretag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;298&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_299"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334299x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p696 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsekvenser för ackrediterade besiktningsorgan av avloppsdeklarationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;Besiktningen ska genomföras av ett ackrediterat kontrollorgan som upprättar en deklaration som kommunen därefter får tillgång till. Förslaget öppnar på så sätt upp för företagsetablering och konkur- rens på en ny marknad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Att bli ett ackrediterat kontrollorgan innebär en kostnad men medför också tillgång till en ny omfattande marknad med många arbetstillfällen. Den initiala kostnaden för att bli ett ackrediterat kontrollorgan och den tillkommande administrationen, är något som behöver hanteras för den organisation som är intresserad av att bli ackrediterad.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;I första hand förväntas de företag som i dag är etablerade på marknaden för olika typer av besiktningar utöka sin verksamhet att även omfatta avloppsdeklarationer. Som jämförelse är cirka åtta företag med cirka 30 arbetsställen ackrediterade för kontroller av hissar. För cisternkontroller är motsvarande siffror 60 företag respektive 95 arbetsställen.&lt;SPAN class="ft70"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;En del är små lokala företag medan andra har många kontor utspridda i landet och bedriver en storskalig verksamhet. Några exempel på stora företag aktuella för avlopps- deklarationer skulle kunna vara Anticimex AB som i dag utför bland annat husbesiktningar och energideklarationer eller &lt;NOBR&gt;Ragn-Sells&lt;/NOBR&gt; AB som utför bland annat besiktningar av cisterner och slamsugning och därmed redan i dag arbetar med olika tjänster gentemot fastighets- ägare. Intresse kan även finnas bland små företag som utför hus- besiktningar. Branschföreningen Sveriges Byggingenjörer har ex- empelvis cirka 2 700 medlemmar, huvudsakligen inom mindre företag. Flera av de större företagen har redan uppbyggda kvalitets- system som godkänts av Swedac vilket minskar etableringskostnaden. Eftersom det handlar om en relativt omfattande marknad kan det inte uteslutas att även nya aktörer är intresserade. Det gäller i synnerhet företag som utför service av minireningsverk hos fastighetsägarna. I dagsläget utförs de flesta servicebesök av leverantörer eller till- verkare. Även de företag som enbart ägnar sig åt slamtömning kan lockas av kostnadssynergier som den tillkommande tjänsten utgör eftersom de redan besöker aktuella fastighetsägare. Dessa aktörer är&lt;/P&gt;
&lt;P class="p692 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;16 &lt;/SPAN&gt;Swedac. Uppgifter om antal kontrollorgan och certifieringsorgan.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;299&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_300"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334300x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;ofta lokala entreprenörer som bedriver slamtömning på uppdrag av kommuner antingen på egen hand eller som underentreprenörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Utredningen beräknar att cirka &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; företag från såväl service- företag, slamtömmare och företag som redan ackrediterats för andra uppgifter kan bli aktuella. Ett mindre antal av dessa förväntas svara för en stor andel av omsättningen på den nya marknaden. Swedac uppskattar att kostnaden för att bli ett ackrediterat kontrollorgan uppgår till cirka 50 000 kronor i ansökningsavgift. Utöver detta har företaget administrativa kostnader för att bygga upp och underhålla ett internt kvalitetssystem.&lt;SPAN class="ft114"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Då avlopps- deklaration kommer att bli obligatoriskt, kommer företagen att kunna föra över kostnaden till fastighetsägarna. Utredningen bedö- mer att kostnaden kan rymmas inom det uppskattade priset på 1 &lt;NOBR&gt;500–5&lt;/NOBR&gt; 000 kronor för upprättandet av en avloppsdeklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p697 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Sysselsättning och marknadens storlek för avloppsdeklarationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Vid ett scenario då den som utför besiktningen i genomsnitt hinner mellan två till sex besiktningar på en &lt;NOBR&gt;åtta-timmars&lt;/NOBR&gt; arbetsdag, skulle kravet på avloppsdeklaration generera omkring &lt;NOBR&gt;90–130&lt;/NOBR&gt; arbetstill- fällen med att utföra besiktningar av små avloppsanläggningar, samt ytterligare ett antal administrativa tjänster (kundtjänst, redovisning etcetera). Arbetsuppgifterna med besiktningar är nya och det kan förväntas att fokus ligger på praktisk erfarenhet och kompetens. Företagen kommer precis som i dag att kombinera olika arbets- uppgifter för experterna, där avloppsdeklarationen är en av flera kompetenser. Därför är det sannolikt att endast ett fåtal av dagens kommunanställda tillsynspersonal kan förväntas byta arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Priset för en avloppsdeklaration avgörs av en rad olika faktorer på den nya marknaden. En viktig prisbestämmande faktor är kon- kurrenssituationen på marknaden. På kort sikt kan prisökningar förekomma om många fastighetsägare efterfrågar en avloppsdekla- ration inom ett kort tidsperiod. Utifrån utredningens bedömning att en avloppsdeklaration uppskattningsvis kan komma att kosta 1 &lt;NOBR&gt;500–5&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per besiktningstillfälle skulle marknaden om- sätta uppskattningsvis &lt;NOBR&gt;180–600&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p365 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;17 &lt;/SPAN&gt;Telefonmöte med Magnus Pedersen, Swedac den 10 november 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;300&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_301"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p698 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Särskilda konsekvenser för små företag av avloppsdeklarationer&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft13"&gt;En stor del av de företag som på olika sätt arbetar med va räknas som små företag. Ovan konstateras att de förändrade reglerna inte kommer att leda till några direkta merkostnader för företagen. Däremot kommer efterfrågan på företagens produkter och tjänster att öka. Detta kan innebära tillväxt inom branschen. Tillverkare av produkter kan få möjlighet att minska sin produktionskostnad per tillverkad enhet på sikt på grund av stordriftsfördelar. Detta gäller i hög grad mindre tillverkare av exempelvis minireningsverk, som i dag har relativt höga produktionskostnader på grund av små till- verkningsvolymer. I dag är marknaden hårt pressad och har relativt liten tillväxt vilket bidrar till att det kan vara svårt för små företag att växa. Utredningens förslag kan innebära tillväxt på marknaden vilket kan öka möjligheterna för tillväxt för små företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft13"&gt;Alla företag som arbetar med va kommer att behöva informera sig om hur det nya kravet på avloppsdeklaration fungerar. In- formation om detta kommer sannolikt att aktivt kommuniceras i hög utsträckning. Utredningen bedömer att företagen kan till- godogöra sig denna information på ett par timmar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Konsekvenserna för små företag som också är ägare till små av- loppsanläggningar behandlas i avsnitt 5.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Plan för allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;En kommunal plan för vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen med en bedömning av hur ökade regnmängder ska hanteras bidrar med tydlighet och förutsägbarhet för företag i kommunen. En indi- rekt effekt av kommunens bedömning hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall är att fler an- passningsåtgärder för skyfall kommer att vidtas. Detta kan, bero- ende på val av åtgärd, leda till höjd &lt;NOBR&gt;va-taxa.&lt;/NOBR&gt; Ökade kostnader för åtgärder leder mest troligt till ökad attraktivitet lokalt eftersom skador på företags egendom och minskad produktion på grund av skyfallsrelaterade översvämningar då kan minska.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;301&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_302"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsekvenser av övriga förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft29"&gt;Konsekvenser av central tillsynsvägledning om 6 § vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;De företag som eventuellt kan påverkas av dessa förslag är de vilka i dag säljer konsulttjänster till kommuner och offentliga aktörer vilka eventuellt kan se att vissa uppgifter de i dag hjälper kommu- ner och andra med minskar i omfattning. Detta är emellertid en mycket liten del av den omsättning konsulttjänster som i dag sker kopplat till &lt;NOBR&gt;va-sektorn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Konsekvenser av förslag om effektivare tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Förslagen får inga direkta konsekvenser för företag. Indirekt kan en effektivare tillsyn leda till att fler fastighetsägare kommer att behöva åtgärda sina avloppsanläggningar vilket leder till mer arbete för företag i &lt;NOBR&gt;va-branschen.&lt;/NOBR&gt; Förslagen bidrar till större förutsägbar- het för företag som arbetar inom &lt;NOBR&gt;va-branschen.&lt;/NOBR&gt; Detta gäller såväl entreprenörer, konsulter och teknikleverantörer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Även förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram ett aktuellt kunskapsunderlag om små avloppsanläggningars prestanda som ska finnas tillgängligt för bland annat &lt;NOBR&gt;va-branschen&lt;/NOBR&gt; medför förenklingar för företagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p699 ft29"&gt;Konsekvenser av förslag om etappmål och övriga förslag för ökad åtgärdstakt&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft13"&gt;Förslagen får inga direkta konsekvenser för företag. Indirekt kan ett etappmål för ökad åtgärdstakt leda till att fastighetsägare kom- mer att behöva åtgärda sina avlopp tidigare än vad som annars hade varit fallet. Detta på grund av att kommunerna kan komma att öka sin tillsyn. Att avloppen kommer att åtgärdas tidigare innebär ett eventuellt tidigareläggande av investeringar vilket medför att mark- naden för små avlopp för såväl teknikleverantörer som entreprenö- rer växer snabbare än vad som är fallet i dag.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;302&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_303"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Digitalt system för registrering av uppgifter om små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Ett digitalt system har liten påverkan på företag utöver att det i och med detta kan komma att bli möjligt för de experter som ska genomföra de föreslagna avloppsdeklarationerna att på ett enklare sätt få ut uppgifter om avloppssituationen på en viss fastighet. Detta kan spara tid och därmed öka företagens kapacitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft29"&gt;Konsekvenser av förslaget om avloppsrådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Förslaget innebär positiva konsekvenser för företag då en förbättrad information och rådgivning underlättar för branschaktörer att till- godogöra sig den senaste kunskapen om små avlopp så att de sedan kan förmedla detta till sina kunder, det vill säga fastighetsägarna. En indirekt konsekvens av förslaget är att det bör underlätta för företag genom att fastighetsägarna blir mer kunniga om sin avloppsanlägg- ning efter att ha fått möjlighet till rådgivning. Detta gör att oseriösa företag och teknikleverantörer kommer få svårare att sälja sina pro- dukter och tjänster på marknaden vilket är positivt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Kretsloppsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft31"&gt;Lantbruksnära företag och entreprenörer kommer att kunna hitta nya affärsmöjligheter i organisation och drift av system för transport, lagring/behandling och spridning av säkra avloppsfraktioner från små avlopp. I övrigt får detta förslag små konsekvenser för företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p700 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Hänsyn till små företag vid reglernas utformning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Små företag i allmänhet berörs inte av utredningens förslag. Endast små företag som är fastighetsägare och äger små &lt;NOBR&gt;avlopps-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningar samt små företag som arbetar med va berörs på olika sätt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Vad gäller små företag som är fastighetsägare (exempelvis jord- bruksföretag och företag som hyr ut fastigheter ) saknas anledning att utforma särskilda regler i fråga om kravet på avloppsdeklaration. Utredningen uppskattar att dessa företags små avloppsanläggningar fungerar i något högre grad än andra fastighetsägares anläggningar. Behovet av att öka kunskapen runt avloppsanläggningarna bedöms&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;303&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_304"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;dock generellt vara lika stort i fråga om företag som för privat- personer. Konsekvenser för små företag som är fastighetsägare be- handlas under avsnitt 5.7 om konsekvenser för fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Vad gäller små företag som arbetar med va har utredningen ut- format samtliga regler så att de är teknikneutrala. I fråga om ackre- ditering av företag för upprättande av avloppsdeklarationer kan ackrediteringsförfarandet vara något mindre fördelaktigt för små företag jämfört med ett alternativ med personcertifiering. I valet av förfarande har utredningen främst tagit hänsyn till behovet av att nå ut med servicen till hela landet och därmed underlätta för de små företag som är fastighetsägare. Möjligheter finns för arrangemang där små företag arbetar under ackrediterade kontrollorgan för att minska de administrativa kostnaderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.8.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Regleringarnas påverkan på företag i andra avseenden&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Förutom de konsekvenser som redan tagits upp har utredningen inte funnit att regleringarna har några konsekvenser för företag i andra avseenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Konsekvenser för kommuner&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.9.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; måste enligt vattentjänstlagen orga- niseras så att kommuner har ett bestämmande inflytande över den. &lt;NOBR&gt;Va-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; är de som driver de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; vilket inkluderar avloppsreningsverk, vattenverk och ledningssy- stem. Ägaren utgörs vanligen av en eller flera kommuner men även andra aktörer kan vara delägare. Den vanligaste organisationsfor- men är en kommunal förvaltning men det förekommer även kom- munala bolag och kommunalförbund med mera.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;De allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; finansieras med hjälp av taxor som &lt;NOBR&gt;va-abonnenter&lt;/NOBR&gt; betalar. Det får inte röra sig om vinstdrivande verksamheter utan taxorna ska motsvara &lt;NOBR&gt;va-kollektivets&lt;/NOBR&gt; kostnader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;I kapitel 3 redogör utredningen för de krav som vattenmyndig- heterna ställer på kommunerna. Dessa bedöms vara nödvändiga för att Sverige ska uppfylla vattendirektivet. Kommunerna ska bland&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;304&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_305"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft13"&gt;annat prioritera tillsynen av små avlopp, upprätta och utveckla vat- ten- och avloppsplaner samt dagvattenplaner för att miljökvalitets- normerna för vatten ska kunna uppnås. Utredningens förslag ska ses som konkretiseringar av hur dessa krav kan uppnås. Kostnader för kommunerna, påverkan på den kommunala självstyrelsen och utökade arbetsuppgifter för kommunerna ska ses i det samman- hanget och betraktas som konsekvenser av miljöbalkens krav på kommunerna att följa åtgärdsprogrammen. Vad det gäller plane- ringen så är utredningens förslag ett sätt att göra kravet från åt- gärdsprogrammen tydliga och permanenta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft13"&gt;Flera av utredningens förslag har direkta konsekvenser för kommunerna. Dessa är främst införandet av ett krav på en plan hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen med en redogörelse för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall, behovsbedömning i 6 § vattentjänstlagen samt införande av en avloppsdeklaration.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p388 ft9"&gt;Förslaget att ställa krav på att kommunerna ska ha en plan för allmänna &lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; får olika konsekvenser för olika kommuner. En konsekvens av utredningens förslag är att mer än 150 kom- muner kommer behöva utveckla en mer omfattande &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; än vad de har i dag. Det bör påpekas att detta samtidigt är en konsekvens av det krav på kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; som återfinns i de nu gällande åtgärdsprogrammen som vattenmyndigheterna beslutade om 2016.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p67 ft9"&gt;Förslaget om en behovsbedömning får den direkta effekten att kommunernas utredningsansvar ökar. Behovsbedömningar kom- mer att behöva göras även för områden som inte säkert är i behov av allmänt va. Behovsbedömningen kan medföra att behovet av vattentjänster i avlägset belägna områden eller områden där endast ett fåtal avloppsanläggningar är bristfälliga, bedöms kunna tillgodo- ses med enskilda lösningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p81 ft8"&gt;Förslaget om införandet av en avloppsdeklaration ökar kommu- nernas arbetsbelastning under den första sjuårsperioden på flera sätt. Kommunerna behöver tillgängliggöra dokument i form av tillstånd till fastighetsägare och införa administrativa system för att hantera samtliga ärenden. Detta är något som det redan finns rutiner och system för i vissa kommuner medan andra saknar detta. Kostnaden för detta beräknas uppgå till 29 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;305&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_306"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;Kommunernas administration av miljösanktionsavgifter kommer öka, men det är mycket svårt att bedöma med hur mycket. Detta beror i första hand på hur många fastighetsägare som underlåter att lämna in avloppsdeklaration och dels på i vilken grad kommunen väljer att besluta om miljösanktionsavgift. Det är kostnader som kommer att belasta fastighetsägarna via tillsynstaxan. Samtliga kostnader för avloppsdeklarationen bedöms minska i den följande sjuårscykeln.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Övriga förslag i utredningen bedöms enbart ha marginell påver- kan på kommunernas kostnadsbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.9.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p172 ft9"&gt;Utredningens förslag påverkar den kommunala självstyrelsen i flera olika riktningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Förändring av vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Förslaget om ett nytt andra stycke i 6 § vattentjänstlagen innebär en ökad flexibilitet för kommunerna vid beslut om verksamhets- områden. Kommunerna har efter viss utredning möjlighet att göra bedömningen om allmänt va behövs eller om ett visst område i stället kan uppnå motsvarande skydd för människors hälsa och miljön med hjälp av tillsyn enligt miljöbalken. Detta innebär en minskad statlig styrning och en ökad självstyrelse. Detta blir sär- skilt tydligt om den bedömning kommunen gör är tydlig och genomarbetad och därför minskar länsstyrelsens behov av att före- lägga kommunen att vidta åtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Förslaget om ett krav på att kommunfullmäktige ska besluta om en plan för allmänna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen in- nebär en ökad statlig styrning av kommunen. I praktiken finns dock redan detta krav på kommunerna som en följd av miljöbalken och vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, vilket framgått av kapi- tel 3.2. Precis som med nuvarande lagstiftning kommer det vara kommunens uppgift att besluta om vilka områden och vilka åtgär- der som ska ingå i planen. Utredningen har dock föreslagit att en redogörelse för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall ska ingå i&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;306&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_307"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;planen. Förslaget innebär att de krav som ställs på kommunerna i översiktsplaneringen nu specificeras vad gäller skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft9"&gt;En slutsats från den praxisgenomgång som utredningen gjort är att en kommunal plan kan öka den kommunala självstyrelsen vad gäller när och hur områden ska byggas ut med kommunalt va. Detta eftersom en sådan plan minskar länsstyrelsens behov av att utöva tillsyn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Kraven på samråd och granskning har en påverkan på den kom- munala självstyrelsen och innebär en ökad detaljstyrning av hur kom- munerna ska förankra dessa beslut med medborgarna. Kraven pekar dock ut en metod som kommunerna är vana att arbeta efter och har rutiner för och som kommer att ge minskat arbete längre fram efter- som besluten blir bättre förankrade hos medborgare och myndigheter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Avloppsdeklaration&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft8"&gt;Förslaget om en avloppsdeklaration påverkar inte den kommunala självstyrelsen utan kan snarare ses som ett nytt verktyg för kom- muner för att de ska klara uppgiften att vara tillsynsmyndighet för små avloppsanläggningar som de har enligt miljöbalken. Det är kom- munen som avgör hur mycket och på vilket sätt det nya verktyget ska utnyttjas. Sammantaget bedömer utredningen att förslagen har po- tential att underlätta kommunens arbete med tillsyn av små avlopp och därmed hjälpa kommunerna att klara kravet i vattenmyndig- heternas åtgärdsprogram på att prioritera tillsynen av små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Dagvattenhantering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;I frågan om hur åtgärder för att hantera dagvatten i förändrat kli- mat ska finansieras har utredningen valt att inte lägga förslag som inskränker den kommunala självstyrelsen. I Danmark reglerar sta- ten i större uträckning om kommunen eller &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; ska bekosta investeringar. Utredningen menar att det för svenska kommuner finns möjligheter att avgöra vem som ska betala vad i fråga om klimatanpassningsåtgärder. Det är redan i dag möjligt för &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; att ta ansvar för investeringar också i öppna dagvattenlösningar. Det är också möjligt för kommunen att arbeta utifrån en servicenivå för hur mycket regn staden ska kunna klara&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;307&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_308"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft10"&gt;vid skyfall. Utredningen har dock valt att inte föreslå sådana inskränkningar i den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft29"&gt;Övriga förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Utredningen lämnar flera förslag som berör vägledning och till- synsvägledning. Dessa påverkar inte den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Utredningen lämnar förslag om att Havs- och vattenmyndig- heten ska få möjlighet att meddela föreskrifter om försiktighets- mått vid utsläpp av avloppsvatten från små avloppsanläggningar. I dag är det varje kommunens uppgift att tolka och tillämpa miljö- balkens regler i varje beslut som rör små avloppsanläggningar. Havs- och vattenmyndighetens bemyndigande kan innebära en viss minskad möjlighet att göra tolkningar på kommunal nivå men medför en ökad möjlighet att tillämpa lagens krav på liknande sätt över landet med beaktande av lokala skillnader. Det kan också innebära förenkling och effektivisering av de kommunala tjänste- männens arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.9.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Behovsbedömning i 6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;I princip medför den föreslagna förändringen i lagstiftningen inte några resultatmässiga konsekvenser för &lt;NOBR&gt;va-huvudmännen&lt;/NOBR&gt; eftersom en självkostnadsprincip som framgår av vattentjänstlagen gäller. Denna självkostnadsprincip innebär att avgifterna inte får över- skrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvän- diga för att ordna och driva &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Det är dock vanligt att många &lt;NOBR&gt;va-huvudmän&lt;/NOBR&gt; inte tar ut full kostnadstäckning från nyligen anslutna fastighetsägare vilket innebär att förslaget kan ändra &lt;NOBR&gt;va-huvudmännens&lt;/NOBR&gt; kostnadsbild.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Förslaget kan minska kommunens åtagande något för allmänt va eftersom särskild hänsyn ska tas till om motsvarande skydd för människors hälsa och miljön kan tillgodoses på annat sätt. Det kan då innebära att behovet av vattentjänster i avlägset belägna områden eller områden där endast ett fåtal avloppsanläggningar är bristfälliga bedöms kunna tillgodoses med enskilda lösningar. Det kan ge ett lägre investeringsbehov som till viss del motsvaras av färre anlägg- ningsavgifter. Skillnaden mot dagens situation blir mindre vad gäl-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;308&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_309"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p156 ft10"&gt;ler dricksvatten där förutsättningarna för att tillgodose behovet enskilt i större utsträckning kan saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft9"&gt;Traditionellt har allmänt va inneburit en utbyggnad av ett ge- mensamt ledningsnät som är kopplat till ett avloppsreningsverk. Det finns dock inga formella hinder att ett allmänt &lt;NOBR&gt;va-ansvar&lt;/NOBR&gt; även kan omfatta mer småskaliga lösningar. Flera kommuner har börjat överväga lokala &lt;NOBR&gt;va-lösningar&lt;/NOBR&gt; som en möjlighet till utbyggnad av ledningsnätet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Förslaget om en behovsbedömning får den direkta effekten att kommunernas utredningsansvar ökar, vilket bedöms kräva i ge- nomsnitt cirka 1,5 månaders heltidsarbete (100 000 kronor) per år i varje kommun. Detta ger en total kostnad om 29 miljoner kronor per år. Behovsbedömningar kommer att behöva göras även för om- råden som inte säkert är i behov av allmänt va. Behovsbedömningen kan medföra att behovet av vattentjänster i avlägset belägna områ- den eller områden där endast ett fåtal avloppsanläggningar är brist- fälliga, bedöms kunna tillgodoses med enskilda lösningar. Det kan ge ett lägre investeringsbehov som till viss del motsvaras av färre anläggningsavgifter. Skillnaden mot dagens situation blir mindre vad gäller dricksvatten där förutsättningarna för att tillgodose be- hovet enskilt i större utsträckning kan saknas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft9"&gt;Utredningen bedömer att det finns ett stort uppdämt behov av att bygga ut det allmänna &lt;NOBR&gt;va-nätet&lt;/NOBR&gt; till områden där behovet av all- mänt va är stort. I allmänhet klarar kommunerna av att hantera utbyggnad av allmänt va till ett nytt område per år. Utredningen finner därför anledning att anta att utbyggnadstakten för det all- männa &lt;NOBR&gt;va-nätet&lt;/NOBR&gt; inte kommer att minska under lång tid framöver. Däremot ökar utredningens förslag möjligheten för kommunerna att bygga ut där behovet är som störst.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.9.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Krav på plan för allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft9"&gt;Utredningen föreslår att det för varje kommun ska finnas en av kommunfullmäktige fastställd plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen. Planen ska utgöra en grund för behovsbedöm- ningar enligt 6 § vattentjänstlagen, samt tydligare redogöra för vilka områden som behöver allmänna vattentjänster.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;309&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_310"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334310x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p701 ft8"&gt;Utifrån vattenmyndigheternas rapportering av genomförda åt- gärder i åtgärdsprogrammen från 2015 antas cirka 165 kommuner behöva utveckla en mer omfattande &lt;NOBR&gt;va-planering.&lt;SPAN class="ft70"&gt;18&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft70"&gt; &lt;/SPAN&gt;I den rapporter- ingen svarade 126 kommuner att de har någon form av övergripande, strategisk vatten- och avloppsvattenplan. För dessa bedömer utred- ningen att det nya kravet på plan inte medför särskilt stora konse- kvenser. Sedan 2015 har antagligen ytterligare ett antal kommuner beslutat om en vatten- och avloppsvattenplan eller motsvarande.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p547 ft13"&gt;Kravet på &lt;NOBR&gt;va-plan&lt;/NOBR&gt; i åtgärdsprogrammen är mer omfattande än det krav på en plan för allmänna vattentjänster som utredningen föreslår. Det kan därför vara något färre kommuner som behöver utveckla sin &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; med hänsyn till utredningens förslag. Det kommer givetvis att finnas skillnader mellan kommunerna på grund av storlek, andel av kommunen som har enskilt va och andra speci- fika förutsättningar. Kostnaden kommer huvudsakligen att belasta kommunbudgeten och inte &lt;NOBR&gt;va-kollektivet.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;En konsekvens av utredningens förslag är att mer än 150 kom- muner kommer att behöva utveckla en mer omfattande &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; än vad de har i dag. Det bedöms kräva en kvarts årsarbetskraft (200 000 kronor) per kommun vilket ger upphov till en total kostnad om cirka 30 miljoner kronor för kommunernas &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; som helhet. Troligen kommer kostnaderna vara större den första gången en plan för allmänna vattentjänster tas fram för att sedan i högre grad innefatta intern tid för samverkan och utredning i kommunens löpande verksamhet. Troligen kommer större revideringar eller omtag i &lt;NOBR&gt;va-planeringsarbetet&lt;/NOBR&gt; behöva göras längre fram, kanske efter &lt;NOBR&gt;10–15&lt;/NOBR&gt; år. Detta kommer då medföra en förnyad engångskostnad utöver den löpande kostnaden. Detta är samtidigt en konsekvens av det krav på kommunal &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; som återfinns i de nu gällande åtgärds- programmen som vattenmyndigheterna beslutade om 2016. Plane- ringskostnaderna bör som tidigare nämnts sättas i relation till stor- leken på de investeringar i enskilda och allmänna vattentjänster som föreligger i kommunen de närmaste &lt;NOBR&gt;10–20&lt;/NOBR&gt; åren. Det kommer vara ovanligt om det inte behöver investeras hundratals miljoner kronor i vatten och avlopp i de flesta av landets kommuner. I flera kommuner&lt;/P&gt;
&lt;P class="p702 ft88"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;18 &lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;Vattenmyndigheterna i samverkan. &lt;/SPAN&gt;Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2015.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;310&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_311"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p341 ft10"&gt;uppgår de kommande investeringskostnaderna snarare till miljarder kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p342 ft8"&gt;Utredningen föreslår att kommunens förslag till plan för de all- männa vattentjänsterna ska bli föremål för samråds- och gransk- ningsförfarande. Ett sådant förfarande kommer att innebära ökade kostnader och ökat arbete för kommunerna. Hur stor arbetsbelast- ningen blir med att ta fram planen beror på förutsättningarna i kom- munen samt även på hur många synpunkter som kommer in under processen. Mot detta ska ställas de konsekvenser som uppstår redan i dag på grund av bristande samråd av kommunens beslut enligt 6 § vattentjänstlagen. I de kommuner som har en dålig kommunikation med fastighetsägare inför beslut skapas ett stort merarbete för kommunens förvaltningar. Även förelägganden från länsstyrelsen att kommunen ska fullgöra sin skyldighet enligt 6 § vattentjänstlagen medför kostnader och merarbete för kommunen. Utredningens för- slag väntas leda till att antalet förelägganden från länsstyrelserna minskar som en följd av att dessa blir delaktiga i samrådsförfarandet. Det bör i sin tur minska kommunernas kostnader och det merarbete som uppstår på grund av länsstyrelsens förelägganden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p703 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.9.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Belastning på de allmänna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; vid skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p436 ft31"&gt;Utredningen föreslår ett krav att alla kommuner ska ha en plan för allmänna vattentjänster och att den planen ska innehålla en redogö- relse för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p3 ft29"&gt;Kartering&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Den första kostnaden som uppstår i arbetet med att kunna göra en bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anlägg-&lt;/NOBR&gt; ningarna ska hanteras vid skyfall, är troligen för skyfallskartering där riskområden identifieras. Några få kommuner har redan på- börjat en sådan kartering i samband med att Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap för några år sedan begärde in kommunala klimatanpassningsplaner. Ytterligare andra kommuner har initierat en sådan kartering i samband med arbete med översiktsplaner eller&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;311&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_312"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334312x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;med &lt;NOBR&gt;va-planer.&lt;/NOBR&gt; Nya höjdkartor med mer detaljerad upplösning har blivit tillgängliga för kommunerna sedan dess samtidigt som fortsatt arbete vid SMHI har skett med regionala prognoser av nederbördsmängder. På senare år har även marknaden mognat vad gäller datorsimuleringsverktyg för dagvattenhantering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Karteringen är en engångskostnad. Kostnaden för kartering kommer att bäras av kommunerna över kommunalskatten. Det vanligaste är att kommunerna anlitar ett konsultföretag för att göra själva karteringen. Kostnaden för att göra en skyfallskartering av en större stad är cirka 500 &lt;NOBR&gt;000–600&lt;/NOBR&gt; 000 kronor.&lt;SPAN class="ft72"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Denna kostnad ska ställas i relation till vad det kostar att klimatanpassa samhället.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Arbete med bedömningen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;När karteringen är gjord och det konstaterats att det finns bebyggda områden eller planerad bebyggelse/infrastruktur som löper förhållandevis stor risk att ställas under vatten vid skyfall vid befintlig dagvattenavlednings- och infiltreringstakt, är det dags för nästa fas i kommunens arbete. En viktig del i arbetet med att göra en bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna va- anläggningarna ska hanteras vid skyfall, är att utreda hur uppgiften kan lösas lokalt. De lokala förutsättningarna och begränsningarna kommer att avgöra vad som är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Utöver rena utredningskostnader tillkommer kostnader för att genomföra samråd om planens utformning och innehåll.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Kostnaden för planutredningen kommer att bäras av kommunen över kommunalskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Konsekvenser av kommunens bedömning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Det är troligt att den lokala lösningen kommer att bestå av en kombination och avvägning av både ökade dimensioner i va- anläggningen som av andra stadsplaneringsåtgärder. Lösningarna som kommunen redogör för i sin bedömning kan finansieras via va-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p246 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;19 &lt;/SPAN&gt;Uppgift från &lt;NOBR&gt;VA-syd&lt;/NOBR&gt; vad en marköversvämningskartering innehållande arbete med lednings- nätsmodeller, marköversvämningsmodeller samt sammankoppling av dessa kostat. I arbetet in- gick även markmodell med höjdscanning.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;312&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_313"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p398 ft8"&gt;taxan, via kommunal skatt, via statliga bidrag eller via &lt;NOBR&gt;EU-bidrag.&lt;/NOBR&gt; Det beror på lokala omständigheter och hur ansvaret ligger för att vidta åtgärder i olika fall. Alternativt kan de finansieras via åta- ganden om privat finansiering på områden som inte är kommunala, det vill säga utanför allmän platsmark. Kostnader för de åtgärder som bedöms göras genom modifiering av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; kommer att bäras av &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; och bekostas av &lt;NOBR&gt;va-kollektivet&lt;/NOBR&gt; via va- taxa alternativt via kommunalskatten beroende på val av åtgärd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p704 ft29"&gt;Konsekvenser av hantering av ökade regnmängder i planerad bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p705 ft31"&gt;Tydliga målår är bra för att förbereda alla berörda aktörer på de förväntningar som ställs från kommunen. Processer som påverkar stadsomvandling har dock ofta långa planeringscykler vilket naturligt gör att områden med nyexploatering på kort sikt kommer att vara de platser där bedömningen i kommunens redogörelse får störst genom- slag. Det är också där det går att få ner åtgärdskostnaderna genom att planera för åtgärderna i ett mycket tidigt skede. I områden som ny- exploateras kommer det bland annat att vara intressant att ta hänsyn till lokala förhållanden vad gäller höjdplanering av bebyggelse och infrastruktur för att optimera infiltration och avrinning, att planera för översvämningsytor samt att satsa på lokalt omhändertagande av dagvatten med infiltrerande zoner med markvegetation. Åtgärderna kommer i första hand att bekostas av markägare och det kommer sannolikt även fortsättningsvis att kompletteras med olika samarbets- avtal mellan privata och offentliga aktörer för att åstadkomma större nytta i ett geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p706 ft29"&gt;Konsekvenser av hantering av ökade regnmängder i befintlig bebyggelse&lt;/P&gt;
&lt;P class="p491 ft13"&gt;För att öka avledning och infiltration av dagvatten via markvegeta- tion i befintlig bebyggelse kommer det att bli viktigt att tillvarata kreativa lösningar för att utveckla ytor och skapa mångfunktionella ytor som kan utnyttjas till ett flertal olika funktioner. Det kan ex- empelvis vara så kallade sekundära avrinningsvägar, det vill säga vattenvägar som kan nyttjas tillfälligt vid höga flöden. Dessa vat-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;313&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_314"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;tenvägar kan under övrig tid tjänstgöra som nedsänkta gröna stråk i stadsmiljön. Det skulle också kunna vara så kallade översvämnings- ytor på allmän platsmark exempelvis terrasserade grönytor för re- kreation, vegetation längs delar av stadsgator med diken eller an- lagda parkdammar som tillfälligt kan användas som fördröjnings- magasin. Denna typ av åtgärder på allmän platsmark kommer i första hand att bekostas av kommunen över kommunalskatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Åtgärder som stärker ekosystemtjänster behöver en kontinuer- lig skötselplan för att kunna leverera önskade samhällsnyttor i en urban miljö där slitaget stundtals kan vara intensivt. Åtgärder i befintlig stadsmiljö kommer sannolikt även fortsättningsvis att kompletteras med olika samarbetsavtal mellan privata och offent- liga markägare för att åstadkomma större nytta i ett geografiskt område.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p299 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.9.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Avloppsdeklaration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Förslaget innebär att kommunens tillsynsarbete kan effektiviseras eftersom de inkomna avloppsdeklarationerna kan utgöra underlag för tillsynsarbetet. Utredningens förslag innebär att den kommu- nala inventeringsverksamheten standardiseras varför kommunens tillsynsverksamhet kan bli mer effektiv och av mer strategisk karak- tär. Även kommunens myndighetsutövning underlättas då fastig- hetsägare besitter relevant information om sin anläggning. Hur detta påverkar kommunens kostnader på sikt är svårt att uppskatta. I stället beskrivs kostnaderna för de nya arbetsmoment som dekla- rationerna kommer innebära inledningsvis för kommunerna. Dessa bedöms ge en arbetstopp under den första sjuårsperioden för att redan till nästa deklaration förväntas minska betydligt.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;314&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_315"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334315x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft172"&gt;Små avloppsanläggningar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2"&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr21 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td118"&gt;&lt;P class="p707 ft173"&gt;Lämnar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr21 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=3 rowspan=2 class="tr0 td144"&gt;&lt;P class="p218 ft174"&gt;Miljösanktionsavgift&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr23 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr23 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft95"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr29 td3"&gt;&lt;P class="p18 ft175"&gt;avloppsdeklaration&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td4"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr11 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft176"&gt;Indikerar:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td88"&gt;&lt;P class="p14 ft176"&gt;Indikerar:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr11 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td146"&gt;&lt;P class="p708 ft177"&gt;Indikerar:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr29 td142"&gt;&lt;P class="p249 ft178"&gt;Ej åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td50"&gt;&lt;P class="p51 ft179"&gt;Osäker&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td4"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr29 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft178"&gt;Åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td147"&gt;&lt;P class="p709 ft180"&gt;Åtgärdar på eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td148"&gt;&lt;P class="p14 ft174"&gt;Tillsynsbesök&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr11 td149"&gt;&lt;P class="p248 ft177"&gt;Åtgärdar på eget&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr32 td146"&gt;&lt;P class="p710 ft177"&gt;Föreläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td142"&gt;&lt;P class="p711 ft177"&gt;initiativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td145"&gt;&lt;P class="p259 ft177"&gt;initiativ&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td4"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td146"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td150"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td68"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p712 ft177"&gt;Bedöms:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr33 td118"&gt;&lt;P class="p249 ft177"&gt;Föreläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr15 td146"&gt;&lt;P class="p710 ft177"&gt;Ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft177"&gt;Ej åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr25 td146"&gt;&lt;P class="p710 ft177"&gt;åtgärdar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td142"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td143"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td27"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td145"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p713 ft176"&gt;Ägare&lt;/P&gt;
&lt;P class="p714 ft172"&gt;åtgärdar&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_1_2_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr10 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td148"&gt;&lt;P class="p14 ft176"&gt;Tillsynsbesök&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr34 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr34 td50"&gt;&lt;P class="p712 ft177"&gt;Bedöms:&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 rowspan=2 class="tr35 td148"&gt;&lt;P class="p715 ft177"&gt;Föreläggande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD rowspan=2 class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft177"&gt;Ej åtgärd&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr20 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td152"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr20 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft93"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr15 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td153"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr15 td112"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr16 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr16 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr16 td148"&gt;&lt;P class="p716 ft177"&gt;Ägare&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr25 td151"&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr25 td50"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr25 td148"&gt;&lt;P class="p715 ft180"&gt;åtgärdar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1_2"&gt;
&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:-130px;margin-top:0px;margin-right:0px;margin-bottom:0px;" class="p717 ft181"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:0px;margin-top:0px;margin-right:-130px;margin-bottom:130px;" class="p717 ft181"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:-65px;margin-top:65px;margin-right:-65px;margin-bottom:65px;" class="p717 ft181"&gt;&lt;![endif]&gt;2018:34 SOU&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr36 td15"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:328px;margin-top:-71px;margin-right:-2px;margin-bottom:71px;" class="p718 ft19"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:2px;margin-top:-71px;margin-right:324px;margin-bottom:-255px;" class="p718 ft19"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:165px;margin-top:-234px;margin-right:161px;margin-bottom:-92px;" class="p718 ft19"&gt;&lt;![endif]&gt;315&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr36 td73"&gt;&lt;!--[if lte IE 7]&gt;&lt;P style="margin-left:258px;margin-top:0px;margin-right:-387px;margin-bottom:0px;" class="p719 ft22"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte IE 8]&gt;&lt;P style="margin-left:387px;margin-top:0px;margin-right:-516px;margin-bottom:129px;" class="p719 ft22"&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;![if ! IE]&gt;&lt;P style="margin-left:322px;margin-top:65px;margin-right:-451px;margin-bottom:64px;" class="p719 ft22"&gt;&lt;![endif]&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_316"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Förslaget om avloppsdeklaration kommer att innebära uppskatt- ningsvis &lt;NOBR&gt;90–130&lt;/NOBR&gt; arbetstillfällen med att utföra besiktningar av små avloppsanläggningar, samt ytterligare ett antal administrativa tjänster (kundtjänst, redovisning etcetera). Arbetsuppgifterna med besikt- ningar är nya och det kan förväntas att fokus ligger på praktisk er- farenhet och kompetens. De företag som väljer att ackreditera sig för uppgiften kan vara intresserade av kommunalt anställdas kompetens. Utredningen bedömer dock att företagen kommer precis som i dag kommer att kombinera olika arbetsuppgifter för de som utför be- siktningar, där avloppsdeklarationen är en av flera kompetenser. Därför är det sannolikt att endast ett fåtal av dagens kommunan- ställda tillsynspersonal kan förväntas byta arbetsgivare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p720 ft29"&gt;Tillgängliggörande av tillstånd och ärendehanteringssystem&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Förslaget innebär inte att det blir en uppgift för kommunerna att identifiera vilka fastigheter som ska göra avloppsdeklarationerna, utan kravet riktar sig direkt till fastighetsägarna. Kommunerna kommer dock att behöva följa upp att alla berörda fastighetsägare lämnat in en deklaration. Kommunerna behöver framför allt tillgängliggöra till- stånden för kommunens alla små avlopp eftersom fastighetsägare kan komma att behöva få tillgång till sitt tillstånd vid upprättandet av avloppsdeklarationen i de fall fastighetsägaren tappat bort detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Vidare behöver avloppsdeklarationerna kunna hanteras i kom- munen på ett effektivt sätt. Framför allt är detta viktigt för att kommunen ska kunna kontrollera vilka fastigheter som lämnat in en avloppsdeklaration för att vid behov kunna besluta om miljö- sanktionsavgift. Kommunerna har kommit olika långt i arbetet med att upprätta ett fungerande ärendehanteringssystem som kan han- tera dessa uppgifter. Det finns dock krav på register över alla miljö- farliga verksamheter i 1 kap. 7 § miljötillsynsförordningen och in- rättandet av ett sådant bör därför inte anses vara en direkt konse- kvens av utredningens förslag. Dessa tillkommande administrativa kostnader inkluderas trots det i denna konsekvensutredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utredningen uppskattar en löpande kostnad om 100 000 kronor i medeltal per kommun för utskick eller annat tillgängliggörande av avloppstillstånd samt annan administration som är nödvändig uti- från momenten som beskrivs ovan. Den totala kostnaden beräknas till 29 miljoner kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;316&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_317"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334317x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Miljösanktionsavgift&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Utredningen föreslår att en miljösanktionsavgift på 3 000 kronor ska påföras fastighetsägare som inte lämnar in en avloppsdeklaration i tid. Det är förenat med stor osäkerhet att bedöma hur många fastig- hetsägare som kommer att få ett beslut om miljösanktionsavgift. Det beror på om kommunerna väljer att använda det verktyg som miljösanktionsavgifterna utgör för att förmå fastighetsägarna att lämna in en avloppsdeklaration. Under den andra deklarationscykeln har alla avloppsanläggningar deklarerats en gång. Kommunen har då mer information om anläggningarna och fastighetsägarna är i större utsträckning medvetna om kravet som ställs. Det blir då sannolikt enklare för kommunen att besluta om miljösanktionsavgift. Utred- ningen bedömer att kommunerna då i högre utsträckning kommer välja att besluta om miljösanktionsavgifter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Förutsatt att berörda fastigheter digitalt kan kopplas till av- loppsdeklarationerna och under förutsättning att effektiva rutiner har utvecklats för hanteringen beräknas administrationen av en miljösanktionsavgift ta 30 minuter per fastighet. Som en exempel- beräkning kan antas att kommunerna, när tiden för den första de- klarationsperioden gått ut, beslutar om miljösanktionsavgift för en procent av de som är skyldiga att lämna avloppsdeklaration. Totalt innebär detta 4 200 timmar i kommunsektorn som helhet vilket med en vanligt använd taxa på cirka 1 000 kronor, uppgår till en kostnad om 4,2 miljoner kronor, motsvarande cirka 14 500 kronor per kommun.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft34"&gt;Kommunens administration av miljösanktionsavgifterna belastar kommunbudgeten. Miljösanktionsavgifterna tillfaller dock inte kommunen utan går in i statsbudgeten. Kommunen kan emellertid debitera för handläggningstid i samband med miljösanktionsavgif- ter vilket innebär att kostnaden skjuts över på fastighetsägarna.&lt;SPAN class="ft134"&gt;20&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft29"&gt;Tillsyn och förelägganden&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;Tillsyn kommer att krävas för fastigheter vars avlopp fått någon anmärkning i deklarationen och om fastighetsägaren inte självmant tar initiativ till åtgärd. Ett tillsynsbesök av denna karaktär debiteras&lt;/P&gt;
&lt;P class="p721 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;20 &lt;/SPAN&gt;Se till exempel taxa från och med den 1 januari 2018 för Stockholms miljö- och hälsoskydds- nämnds verksamhet enligt miljöbalken.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;317&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_318"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft8"&gt;mycket olika i kommunerna. I flera kommuner ligger taxan för av- loppsinventering på drygt 2 000 kronor, vilket motsvarar två timmars handläggningsarbete. Behovet av tillsyn som uppstår som en följd av avloppsdeklarationerna kommer också variera stort mellan kom- muner. Det mindre antal kommuner som har bedrivit tillsyn under en lång rad år och arbetat ifatt det tillsynunderskott som funnits kommer inte att få kunskap om så många fler dåliga små avlopp och inte behöva utöva särskilt mycket tillsyn under den första deklara- tionsperioden. Det stora antal kommuner som har många okända eller dåligt fungerande små avlopp kommer som en följd av avlopps- deklarationerna få ett stort antal tillkommande tillsynsärenden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Det sammantagna behovet i landet av tillsyn av små avloppsan- läggningar bedöms omfatta åtminstone 324 000 små avlopp vilket är ungefär en tredjedel av alla de små avloppen som finns. Bland de övriga två tredjedelarna finns anläggningar vilka inom inte alltför många år kommer behöva kompletterande åtgärder. Dessa behöver kommunernas miljökontor ha planeringsberedskap för. Det bety- der att det behöver finnas tillräckliga resurser för tillsyn under den första perioden med krav på avloppsdeklaration eftersom kommu- nerna kommer få kunskap om ett större antal dåligt fungerande avlopp än tidigare. Ett av syftena med avloppsdeklarationen är att kommunen ska få kunskap om och underlag för att prioritera bland de avloppsanläggningar som är i behov av tillsyn. Kommunen kan ta betalt för den tillsyn som utförs med hjälp av sin tillsynstaxa. I dag har kommunernas miljökontor utformat sina taxor för tillsyn och tillstånd på en rad olika sätt. Om fastighetsägaren inte vidtar åtgärd efter tillsynsbesöket och om tillsynen bedömt åtgärd som nödvändig, blir det aktuellt med ett föreläggande. Ett sådant före- läggande bedöms kunna handläggas på cirka 60 minuter vilket be- döms medföra en avgift på cirka 1 000 kronor för fastighetsägaren. Tar handläggningen av ärendet längre tid ökar kostnaden. En över- slagsberäkning ger att som en direkt följd av avloppsdeklaration- erna första period (fördelat på sju år) kan det antas att tio procent, det vill säga 32 000 fastighetsägare, föreläggs att vidta åtgärder till en kostnad motsvarande 32 miljoner kronor. Övriga fastighetsägare antas i detta fall inte behöva ett föreläggande. Denna kostnad ska, förutsatt att inte tillsynen är subventionerad med skattemedel, täckas av de tillsynsavgifter fastighetsägaren ska betala.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;318&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_319"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p616 ft9"&gt;Det är viktigt att understryka att kostnaderna för tillsyn och fö- relägganden ovan också skulle uppstå i det referensscenario som redogjorts för tidigare. Kostnaden för förelägganden kan endast undvikas om fastighetsägare med dåliga avlopp frivilligt ansöker om tillstånd innan myndigheten beslutat om föreläggande eller om myndigheten underlåter att ställa krav på fastighetsägaren. Det senare är i strid med miljöbalken och inte med som ett scenario i denna konsekvensanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p80 ft31"&gt;En avloppsdeklaration kan jämföras med en kontrollrapport eller motsvarande uppgifter som verksamhetsutövare har lämnat till tillsynsmyndigheten. I de fall som anläggningar saknar längre gå- ende rening än slamavskiljare eller saknar komponenter som till- ståndet kräver, kan tillsynsmyndigheten eventuellt förelägga utan att genomföra ett debiterat tillsynsbesök på plats. Cirka 193 000, det vill säga cirka 60 procent av fastighetsägarna med dåligt funge- rande små avlopp bedöms under den första perioden med avlopps- deklaration (fördelat på sju år) kunna få föreläggande utan ett före- gående tillsynsbesök. De skulle då inte behöva betala den ovan an- tagna tillsynsavgiften på 2 000 kronor. En överslagsberäkning av kostnaden för föreläggandet ger att fastighetsägarna skulle betala sammanlagt 96,5 miljoner kronor. Detta baserat på att 30 minuters handläggningstid debiteras motsvarande cirka 500 kronor. Den kortare handläggningstiden för dessa förelägganden beror på att dessa ärenden i stor utsträckning kommer att vara identiska vilket ger repetitiva moment och effektiviseringsvinster.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p722 ft9"&gt;Vid det andra deklarationstillfället som uppkommer någon gång efter &lt;NOBR&gt;8–14&lt;/NOBR&gt; år beräknar utredningen att mindre än 24 procent av fastigheterna kommer att kräva ett tillsynsbesök eller föreläggande av kommunens miljökontor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;Exempelberäkningarna och de bedömda kostnaderna ovan upp- kommer enbart som en följd av att fastighetsägare inte ansöker om tillstånd eller gör en anmälan för en ny eller förbättrad avloppsan- läggning innan myndigheten utövar tillsyn eller beslutar om före- läggande. Om alla fastighetsägare följde de krav som miljöbalken ställer skulle kostnaderna inte uppstå. Det bör också påpekas att dessa kostnader är relativt små i relation till de kostnader som själva åtgärdandet av dåligt fungerande avlopp innebär. Dessa investe- ringskostnader kan uppgå till 50 &lt;NOBR&gt;000–150&lt;/NOBR&gt; 000 kronor per fastighet beroende på planeringssituation och teknikval.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;319&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_320"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p147 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.9.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft69"&gt;Konsekvenser av övriga förslag&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft29"&gt;Konsekvenser av central tillsynsvägledning om 6 § vattentjänstlagen&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Som framgår av kapitel 3 varierar tillsyn av 6 § vattentjänstlagen mellan olika länsstyrelser. Kommunerna kommer påverkas av för- slaget på ett positivt sätt eftersom det kan innebära en mer likvärdig tillsyn. Detta kommer minska osäkerheterna för kommu- nernas &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och myndighetsbeslut vilket bidrar med tyd- lighet för kommunerna. I övrigt förutses inte några andra egentliga konsekvenser av detta förslag för kommunerna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p723 ft29"&gt;Konsekvenser av förslag om effektivare tillsyn&lt;/P&gt;
&lt;P class="p344 ft8"&gt;Förslagen underlättar för kommunernas miljökontor och arbetet med tillsyn och prövning av små avlopp då det innebär en resursförstärk- ning och start på nationellt utvecklingsarbete och erfarenhetsutbyte i för kommunerna mycket viktiga frågor. Utveckling av mer effektiva sätt att bedriva tillsyn kan ha mycket stora effekter för kostnaderna och arbetssättet vad gäller tillsyn och prövning av små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Även förslaget att Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram ett aktuellt kunskapsunderlag om små avloppsanläggningars prestanda som ska finnas tillgängligt för bland annat &lt;NOBR&gt;va-branschen&lt;/NOBR&gt; är positivt för kommunernas miljökontor vilka i dag lägger mycket tid på att hålla sig ajour med teknisk utveckling och prestanda för olika produkter och systemlösningar på marknaden för små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p724 ft29"&gt;Konsekvenser av förslag på ökad åtgärdstakt och etappmål&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Förslaget får för de flesta kommunala miljömyndigheter konse- kvensen att de behöver hantera fler ärenden om små avlopp per år än tidigare. Detta kan innebära ökad arbetsbelastning och behov av mer resurser och personal än tidigare. Samtidigt möjliggör en ökad åtgärdstakt att kommunen kan nå en hållbar åtgärdstakt och måluppfyllnad vad gäller att de små avloppen i kommunen uppfyl- ler miljöbalkens krav. Dessutom bidrar det till att kommunen kan genomföra de åtgärder som bland annat vattenmyndigheternas åtgärdsprogram innehåller. Ett etappmål för ökad åtgärdstakt leder till att kommunerna får en tydlig inriktning för vad deras arbete&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;320&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_321"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p281 ft10"&gt;med små avlopp ska styra mot och motivera till satsningar på att åtgärda små avlopp vilka kanske inte annars kommit till stånd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p725 ft29"&gt;Digitalt system för registrering av uppgifter om små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p308 ft13"&gt;Ett nationellt system kan till en början innebära att kommunerna behöver vidta vissa åtgärder för att öka kompatibiliteten med ett eventuellt nytt nationellt digitalt system. Det huvudsakliga utveck- lingsarbetet med detta kommer att ligga på Havs- och vattenmyn- digheten samt leverantörer av ärendehanteringssystem. För kom- munerna kan det till en början innebära ett visst merarbete men i förlängningen kan kommunerna till exempel inte behöva det rela- tivt omfattande arbete med att besvara nationella enkäter om små avlopp och annan rapportering till vattenmyndigheter som de gör i dag. Slutligen kan ett sådant nationellt system innebära en tydlig- het i hur kommunerna på ett enhetligt sätt bör registrera uppgifter om små avlopp vilket kommer förenkla jämförelser mellan kom- muner. Även kommunövergripande samarbete i gemensamma av- rinningsområden kommer kunna utgå från likvärdiga dataunderlag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p512 ft29"&gt;Konsekvenser av förslaget om avloppsrådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Förslaget innebär att det ökande antal kommuner som i dag aktivt arbetar med eller planerar för rådgivningsinsatser och kommunika- tion kring enskilt va kommer få ett tydligt stöd, färdigt informa- tionsmaterial samt en central plats på webben dit man kan hänvisa både fastighetsägare och branschaktörer som söker information om små avlopp. Detta kommer att underlätta för kommunerna i arbetet med rådgivning då varje kommun inte behöver ta fram eget informationsmaterial. Dessutom kan miljökontoren hänvisa till käl- lor utanför myndigheten för svar på konkreta teknik- och ekono- mifrågor kopplade till små avlopp. För kommuner vilka inte aktivt arbetar med rådgivning kring små avlopp är förslagen neutrala. Den särskilda vägledning till kommunerna om gemensamma avloppsan- läggningar som ska tas fram kommer att skapa nytta i den kom- munala &lt;NOBR&gt;va-planeringen,&lt;/NOBR&gt; strategiarbetet och kommunikationen med fastighetsägare. Kommunerna kan via &lt;NOBR&gt;va-rådgivare&lt;/NOBR&gt; eller på annat lämpligt sätt ge stöd och tydliga råd till grupper av fastighetsägare som står i begrepp att etablera gemensamma &lt;NOBR&gt;va-lösningar.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;321&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_322"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;Kretsloppsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Vad gäller konsekvenserna för kommuner så är de olika mellan olika delar av den kommunala förvaltningen. För miljökontoren innebär förslagen på kretsloppsåtgärder dels att arbetet med att etablera system för återföring på kommunal nivå tydliggörs. Miljö- kontoren behöver inte, så som skett i ett flertal kommuner, i lika hög grad engagera sig i utveckling och etablering av system för återföring av avloppsfraktioner från små avlopp. I stället kan de fokusera på sin roll som myndighet. I kommuner vilka inte priori- terar kretsloppsanpassning i sitt arbete är förslagen neutrala eller försiktigt positiva då de kommer få tydligare vägledning från Na- turvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i hur de bör för- hålla sig till kretsloppsanpassning av små avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;För avfallsansvariga i kommunerna innebär förslagen med na- tionella etappmål inom miljömålssystemet att de får en tydlig driv- kraft och inriktning för sitt arbete. Avfallsansvariga i många kommuner behöver ta sig an en uppgift vilken de i dag inte priori- terat, men som de är ansvariga för. Förslaget på vägledning från Naturvårdsverket i detta arbete kommer ge kommunerna ett bättre stöd. Vidare kommer ett eventuellt bidrag till investeringar och utveckling av system för kretslopp från små avlopp att möjliggöra att kommunerna inte behöver stå för hela kostnaden vid utveckling och implementering av dessa nya system.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p572 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;5.10&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft165"&gt;Konsekvenser för staten&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Sammanfattning&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;De statliga myndigheter som huvudsakligen berörs av förslagen är Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna, Boverket och Vinnova. Även Mark och miljödomstolarna, Kam- markollegiet, Swedac samt de regionala vattenmyndigheterna på- verkas men i begränsad utsträckning. En viktig bakgrund till konsekvenserna för de statliga myndigheterna är de krav som ställs på myndigheterna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Flera av de förslag som utredningen lägger kan sägas vara konkretiseringar och konsekvenser av kraven i åtgärdsprogrammen.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;322&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_323"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B334/H6B334323x1.jpg" style="width:436px;height:652px"  id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr10 td52"&gt;&lt;P class="p712 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD colspan=2 class="tr10 td154"&gt;&lt;P class="p252 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr37 td155"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr37 td156"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr38 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr39 td155"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr39 td156"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr40 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr41 td157"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td158"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr41 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr42 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr42 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr43 td157"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td158"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr43 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr44 td52"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td67"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr44 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr45 td157"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td158"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr45 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr7 td155"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr7 td156"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr46 td42"&gt;&lt;P class="p14 ft11"&gt;&amp;nbsp;&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p726 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;*&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;fördelat på fem år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft76"&gt;&lt;SPAN class="ft76"&gt;**&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft82"&gt;fördelat på två år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft23"&gt;***&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft83"&gt;fördelat på tre år&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;323&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_324"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft8"&gt;Havs- och vattenmyndigheten påverkas på flera sätt av förslagen i utredningen. De mest betydande förändringarna är att myndig- heten föreslås bli central tillsynsvägledande myndighet för 6 § lagen om allmänna vattentjänster, få föreskriftsrätt för små avlopp, ta fram och ansvara för utveckling av och vägleda vad gäller avlopps- deklarationer för små avlopp. Totalt ökar Havs- och vattenmyn- dighetens årliga kostnader med &lt;NOBR&gt;3,6–5,1&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor. Ytterligare 0,5 miljoner kronor krävs under en uppstartsperiod på fem år. Va- rådgivningen utgör den största årliga kostnadsökningen med ett resursbehov på mellan två till fyra heltidstjänster per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Ytterligare resurser kommer krävas hos länsstyrelserna för till- synsvägledning kring små avlopp, åtminstone en årsarbetskraft per länsstyrelse (800 000 kronor). Det kan också ses som en konse- kvens av de krav kring vägledning till kommunerna som ställs på länsstyrelserna i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Naturvårdsverket får i uppdrag att ansvara för etableringen av en nationell plattform för hållbara vattentjänster vilken bedöms kosta cirka 400 000 kronor och att utöka sin vägledning och sitt stöd till kommunerna avseende återföring av näring från små avlopp vilket beräknas kosta 200 000 kronor per år. Dessutom får Naturvårds- verket i uppdrag att utreda bidrag till kretsloppssystem för små avlopp vilket bedöms kosta cirka en miljon kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Utöver detta berörs flera andra nationella myndigheter och ak- törer av utredningens förslag. Detta beskrivs närmare nedan.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Konsekvenser av en nationell plattform&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Utredningen föreslår att en nationell plattform för samverkan kring hållbara vattentjänster mellan fyra myndigheter (Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Bo- verket) bildas. En initial kostnad för planering och etablering be- döms uppstå för Naturvårdsverket motsvarande en fjärdedels års- arbetskraft under två år, totalt 400 000 kronor. Det löpande arbetet förväntas ingå i dagens verksamhet för de fyra myndigheterna och medför inga tillkommande konsekvenser.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;324&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_325"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Tillsynsvägledande myndighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Havs- och vattenmyndigheten föreslås bli tillsynsvägledande myn- dighet för 6 § lagen om allmänna vattentjänster. Det kommer att medföra vissa ökade kostnader för att utarbeta ytterligare vägledning, inte minst för den behovsbedömning som utredningen föreslår samt för en kontinuerlig dialog med berörda nationella myndigheter men också kommunikation med länsstyrelser och i viss mån kommuner. Utredningen beräknar att arbetet omfattar ungefär en årsarbetskraft till en årlig kostnad motsvarande 800 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Krav på plan för allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Detta förslag bedöms få mycket små konsekvenser för de statliga nationella myndigheterna utöver den vägledning som den centrala tillsynsvägledande myndigheten och det löpande arbete som respektive myndigheter i första hand Naturvårdsverket, Boverket och Livsmedelsverket redan gör.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft29"&gt;Konsekvenser för länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Länsstyrelsen utövar i dag tillsyn över att kommunen fullgör skyldigheten enligt 6 § vattentjänstlagen att tillgodose behovet av vattentjänster. Länsstyrelsen får förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten. För länsstyrelserna kommer förslaget innebära nya förutsättningar för de ärenden och det arbete som de redan ansva- rar för och utför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft8"&gt;Utredningen föreslår att kommunen vid arbetet med en plan för allmänna vattentjänster ska samråda med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse av planen. Länsstyrelsen kommer att vara en sådan myndighet som kommunerna ska samråda med. Länsstyrelsen kommer behöva delta i granskning och samråd av de kommunala va- planerna, ett arbete som många länsstyrelser redan utför i dialog med de kommuner som tagit fram &lt;NOBR&gt;va-planer.&lt;/NOBR&gt; Genom att delta i samrådet får länsstyrelsen möjlighet att ge synpunkter på kommunens förslag till plan för allmänna vattentjänster. Detta kommer att underlätta för länsstyrelsen vid tillsynsarbetet. Sannolikt kommer förslaget att kom- munerna ska ha en utarbetad och förankrad plan för va innebära att de&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;325&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_326"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;ärenden som i framtiden prövas av länsstyrelserna blir färre i antal och att de i mindre utsträckning behöver förelägga kommunerna utifrån 51 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;Konsekvenser för mark- och miljödomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Utredningen bedömer att kravet på en kommunal plan kommer att leda till färre förelägganden från länsstyrelserna. Detta kommer i sin tur att leda till färre överklaganden till mark- och miljödom- stolarna och därmed en minskad belastning på dessa.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Belastning på allmänna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggningar&lt;/NOBR&gt; vid skyfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft29"&gt;Konsekvenser för Boverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Boverket ska ge stöd åt kommunerna i arbetet med göra en bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Uppgiften innebär en ny stöduppgift för Boverket. Vatten- tjänstlagen är en lag som Boverket inte tidigare har haft uppdrag i.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Det är svårt att förutse hur mycket stöd som kommunerna kommer att behöva. Initialt när de kommuner som ännu inte har påbörjat ett sådant arbete ska komma igång med detta, kommer troligen behovet av stöd från Boverket att vara större. När väl kommunerna har gjort en sådan bedömning en gång, kommer deras behov av stöd troligen att minska.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Det finns andra aktörer som Boverket kan ta hjälp av i sitt upp- drag som stödjande myndighet, till exempel länsstyrelsernas kli- matanpassningssamordnare som har till uppgift att utgöra ett stöd för länets kommuner samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som har kunskap om skyfallskarteringar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Utredningen beräknar att arbetet för Boverket omfattar ungefär en halv årsarbetskraft till en kostnad motsvarande 400 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;326&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_327"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Konsekvenser för länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft9"&gt;Det tydliggörs genom förslaget att vattentjänsten dagvatten ingår i länsstyrelsens tillsynsansvar enligt 51 § vattentjänstlagen varför dialog och eventuell prövning kring detta möjligen kan bli vanlig- are. I dag är dagvattenärenden kopplade till 6 § vattentjänstlagen mycket sällsynta på länsstyrelsenivå. Detta bedöms kunna hanteras inom ramen för länsstyrelsernas löpande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Länsstyrelserna berörs indirekt också av förslaget genom att klimatanpassningssamordnarna kan komma att medverka i Bo- verkets stödjande arbete.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p185 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Behovsbedömning i 6 § vattentjänstlagen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;Konsekvenser för länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Förslaget med förändrade krav i lagen om allmänna vattentjänster bedöms innebära en förändrad och initialt ökad vägledning och under en övergångsperiod kommer det att krävas ökade resurser hos merparten av landets länsstyrelser, uppskattningsvis ett halvt årsarbete motsvarande 400 000 kronor per länsstyrelse under två år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft8"&gt;Efter denna övergångsperiod bedöms detta kunna ingå i länssty- relsernas löpande arbete med tillsyn enligt 51 § vattentjänstlagen. Antalet fastighetsägare som själva väljer att initiera processen med tillsyn från länsstyrelserna kommer troligen minska som en följd av kommunernas samråd och kommunikation kring &lt;NOBR&gt;va-planering&lt;/NOBR&gt; och bättre genomförda behovsbedömningar. Konsekvensen kan bli att länsstyrelsernas arbetsinsats minskar något.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Konsekvenser för mark- och miljödomstolarna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft8"&gt;Eftersom ett av syftena med ändringen i 6 § vattentjänstlagen är att tillämpningen ska bli mer flexibel för kommunerna kommer det att innebära ett behov av ny praxis och klargörande beslut från domstolarna. Detta kan inledningsvis leda till en ökning av antalet &lt;NOBR&gt;va-mål&lt;/NOBR&gt; hos mark- och miljödomstolarna. Eftersom prövningen hos mark- och miljödomstolarna vad gäller 6 § vattentjänstlagen är begränsad till kommuners överklaganden av länsstyrelsers föreläg- ganden om att bilda verksamhetsområden samt enskilda fastighets-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;327&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_328"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;ägares egeninitierade mål om skyldighet för kommunen att ansluta den egna fastigheten, bedömer dock utredningen att ökningen blir begränsad och att den kan hanteras inom ramen för domstolarnas ordinarie verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.7&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Mål för ökad åtgärdstakt för små avlopp&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft29"&gt;Konsekvenser för &lt;NOBR&gt;Havs-och&lt;/NOBR&gt; vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att vara ansvarig myn- dighet för etappmål i miljömålssystemet i syfte att öka åtgärds- takten för små avlopp. Myndigheten får också i uppdrag att ut- veckla metodik för att mäta och följa upp åtgärdstakt för små av- lopp. Detta förutsätts ske som en del i myndighetens pågående arbete med miljömålsuppföljning, tillsynsvägledning och arbete med att utveckla ett system för registrering av uppgifter om små avlopp. Det ligger i linje med det uppdrag som myndigheten har i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram kring att fortsätta arbetet med att utveckla styrmedel så att utsläppen från små avlopp minskar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Konsekvenser för Naturvårdsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Naturvårdsverket får i uppdrag att delta i utvecklingen av metodik för att följa upp åtgärdstakten för små avlopp i sin löpande verk- samhet. Detta förutsätts ske som en del av myndighetens pågående arbete som tillsynsvägledande myndighet vad gäller avloppsanlägg- ningar större än 200 personekvivalenter.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Konsekvenser för SCB&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;SCB får i uppdrag att delta i utvecklingen av metodik för att följa upp åtgärdstakten för små avlopp vilket beräknas kosta motsva- rande en fjärdedels årsarbetskraft, det vill säga 200 000 kronor. Efter det bedöms denna typ av uppföljning kunna bli en del i SCB:s löpande verksamhet med statistikförsörjning på va- och miljöom- rådet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;328&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_329"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p288 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.8&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Effektivare tillsynsarbete&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Konsekvenser för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ska ge till- synsvägledning för avlopp upp till 200 personekvivalenter oavsett organisationsform. Inga ytterligare konsekvenser beräknas för detta förslag då Havs- och vattenmyndigheten redan i dag bedriver denna tillsynsvägledning. I det fall förslagen leder till en ökad åtgärdstakt kommer det kräva mer tillsynsvägledning från Havs- och vattenmyndigheten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;I det fall Havs- och vattenmyndigheten får föreskriftsrätt för området små avlopp uppkommer en initial kostnad om 500 000 kronor för att ta fram, förankra och besluta om nya före- skrifter. Ett delegerat föreskriftansvar är dock ett långsiktigt åta- gande för myndigheten. Det är därför relevant att beräkna en ge- nomsnittlig kostnad om 100 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft31"&gt;Havs- och vattenmyndigheten föreslås koordinera en flerårig satsning (med Naturvårdsverket, Länsstyrelser, Sveriges kom- muner och landsting och Miljösamverkan Sverige) på kompetens- utveckling och erfarenhetsutbyte om hur taxor för tillsyn och prövning kan utformas för att styra mot ökad åtgärdstakt. I denna satsning bör också inbegripas frågor om hur &lt;NOBR&gt;e-tjänster&lt;/NOBR&gt; och IT- lösningar kan effektivisera kommunernas tillsyn och prövning. Sammantaget är detta uppdrag en konkretisering av kravet på myndigheten i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Den fler- åriga satsningen kommer att innebära ianspråktagande av arbetstid för samtliga deltagande aktörer. Mest arbetstid kommer att ligga på koordinatören, det vill säga Havs- och vattenmyndigheten, vilket bedöms uppgå till 100 000 kronor årligen i fem år. Övrig arbetstid anses ligga inom ordinarie verksamhet på respektive myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p511 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ska ta fram och ansvara för en aktuell detaljerad kunskapsgenomgång om olika tekniklösningars prestanda. Denna ska basera sig på mätning och provtagningar samt även forskningsutvärdering och erfarenheter av tekniklösningar i fält. Arbetet förväntas kosta 500 000 kronor i en initial fas på två år för att sedan kunna underhållas med 200 000 kronor per år.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft34"&gt;Utredningen föreslår att ett nytt etappmål utvecklas för åtgärds- takten för små avlopp. Havs- och vattenmyndigheten föreslås få&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;329&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_330"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;ansvar för uppföljningsarbetet som förväntas vara av enklare karaktär. Kostnaden beräknas kunna hanteras inom arbetet med övriga indikatorer och uppföljningar inom miljömålssystemet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;Konsekvenser för Naturvårdsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Utredningen föreslår att Naturvårdsverket aktivt ska samverka med Havs- och vattenmyndigheten i frågor kopplade till kretslopp av små avlopp. Detta beräknas dock kunna genomföras inom Naturvårdsverkets ordinarie verksamhet och inga konsekvenser förväntas därför.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Utredningen föreslår också att Naturvårdsverket ska utveckla och över tid vägleda kommunerna i arbetet med kretslopp av små avlopp inom ramen för avfallsplaneringen. Detta förväntas Natur- vårdsverket kunna göra inom befintlig verksamhet och inga ytterli- gare kostnader beräknas för detta uppdrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Konsekvenser för länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft9"&gt;Länsstyrelserna har en viktig roll i tillsynsvägledning. Utredningen föreslår inga nya direkta uppdrag till länsstyrelserna men betonar vikten av fokus på tillsynsvägledning inom länen. I det fall försla- gen ger upphov till en hållbar åtgärdstakt uppstår den indirekta effekten att mer resurser kommer krävas till tillsynsvägledning, åtminstone en årsarbetskraft per länsstyrelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p200 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;5.10.9&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft137"&gt;Avloppsdeklaration&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft29"&gt;Konsekvenser för Swedac&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Initialt kommer det krävas en del administration för Swedac inför fastställande av reglerna för ackreditering av avloppsbesiktnings- företag. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för framtagandet av regelverk men stöd kommer att krävas från Swedac. Ett antal besiktningsorgan kommer därefter att ansöka om ackreditering av Swedac och utredningen beräknar att det rör sig om &lt;NOBR&gt;10–30&lt;/NOBR&gt; företag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Swedac tar ut en avgift för utförd ackreditering. Avgiften ska motsvara kostnaderna för myndighetens nedlagda tid. Ansöknings-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;330&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_331"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334331x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;avgiften beräknas bli cirka 50 000 kronor för varje besiktningsföretag. Om tio företag ansöker innebär det 500 000 kronor i ökade intäkter för Swedac, vilka får antas täcka myndighetens ökade utgifter. Föreslagna besiktningsordningar bygger på redan befintliga principer, vilket gör att konsekvenserna för Swedac är relativt små. Swedac förväntas kunna genomföra detta inom befintlig organisation.&lt;SPAN class="ft70"&gt;21&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Konsekvenser för mark- och miljödomstolar och Kammarkollegiet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p162 ft8"&gt;Miljösanktionsavgifter överklagas till mark- och miljödomstolarna. Det saknas statistik på hur många miljösanktionsavgifter kopplade till små avlopp som kommunerna beslutar om och även på hur många av dessa som överklagas. Någon sådan statistik finns inte heller för liknande områden som exempelvis cisternkontroller. Det är inte möjligt att bedöma hur många miljösanktionsavgifter som kommu- nerna kommer att besluta om vad gäller avloppsdeklarationer.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p58 ft31"&gt;Utredningens förslag ger möjlighet för kommunen att besluta om miljösanktionsavgift och att använda det som ett verktyg för att förmå fastighetsägare att lämna in en avloppsdeklaration. Kommunerna tvingas dock inte till detta. Hur kommunerna och de experter som utför avloppsdeklarationer lyckas kommunicera med fastighetsägarna är av avgörande betydelse. Administrationen av en miljösanktionsavgift ska vara enkel men kommer ändå att ta en del tid för kommunen. Det kan också påverka kommunens agerande trots att det är möjligt att ta ut tillsynsavgift för den nedlagda ti- den. Kommunerna har också möjlighet att välja hur de vill agera. Möjligen kommer kommunerna att välja att inte besluta om miljö- sanktionsavgifter och i stället prioritera dessa anläggningar i sin tillsyn. Det gör det svårt att bedöma hur många miljösanktionsav- gifter kommunerna kommer att ta beslut om och ännu osäkrare att bedöma hur många av dessa som kommer att överklagas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p642 ft34"&gt;Sammantaget utgörs konsekvenserna av den arbetstid och de re- surser som kommer att krävas för domstolarna för att hantera dessa överklaganden. I den andra cykeln, när alla avloppsanlägg- ningar har deklarerats en gång, blir det enklare att besluta om miljösanktionsavgift eftersom fler uppgifter då är tillgängliga för&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;21 &lt;/SPAN&gt;Telefonmöte med Magnus Pedersen, Swedac den 10 november 2017.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;331&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_332"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;tillsynsmyndigheten. Det kan då också förväntas att fastighetsägare har större kännedom om kravet på avloppsdeklaration och att fler därför lämnar in en sådan i tid.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p401 ft8"&gt;Miljösanktionsavgifterna för utebliven avloppsdeklaration kommer i någon utsträckning att överklagas. I den händelse att det under den första eller den andra deklarationsperioden beslutas om många miljösanktionsavgifter och att en hög andel av dessa skulle överklagas kan detta eventuellt medföra en ökad belastning för mark- och miljö- domstolarna jämfört med i dag. Skulle detta bli fallet behöver eventu- ellt hanteringen av dessa överklaganden ändras, extra resurser skjutas till eller reglerna för miljösanktionsavgifter ändras. Som en exempel- beräkning kan antas att kommunerna, när tiden för den första deklara- tionsperioden gått ut, beslutar om miljösanktionsavgift för en procent av de som är skyldiga att lämna avloppsdeklaration. Om man antar att cirka fem procent av avgifterna överklagas ger det uppskattningsvis 420 överklaganden till mark- och miljödomstolarna fördelat på sju år. En sådan belastning bedömer utredningen att mark- och miljö- domstolarna kan hantera inom ramen för sin befintliga verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Kammarkollegiet administrerar miljösanktionsavgifterna som kommunerna beslutar om. Utredningen bedömer att myndigheten kan hantera de tillkommande miljösanktionsavgifterna inom sin ordinarie verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Vid en ökad åtgärdstakt för små avloppsanläggningar kan antalet överklagade beslut angående tillstånd samt förelägganden för dessa komma att öka. Utredningen bedömer att även denna eventuella ökning kan hanteras inom domstolarnas ordinarie verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p729 ft29"&gt;Konsekvenser för länsstyrelserna&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Vid en ökad åtgärdstakt för små avloppsanläggningar kan antalet överklagade beslut angående tillstånd samt förelägganden för dessa komma att öka. Utredningen bedömer att denna eventuella ökning kan hanteras inom länsstyrelsernas ordinarie verksamhet.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;332&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_333"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Konsekvenser för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;För att skapa ett system för ackrediterad besiktning krävs att ett antal nya dokument utvecklas. Det rör sig i första hand om en före- skrift som beskriver hur besiktningarna ska redovisas. Det behövs också en beskrivning av vilka specifika krav som ska gälla för före- tag som vill bli ackrediterade besiktningsorgan. Arbetet med att skapa nödvändig dokumentation för att börja ackreditera företag beräknas till en tillfällig årsarbetskraft, till en initial kostnad om 800 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Det löpande arbetet med information, vägledning och före- skriftsuppdatering kommer att innebära arbete för Havs- och vat- tenmyndigheten. Myndigheten behöver också tillhandahålla allmän information om avloppsdeklarationer på webben. Informationen behöver rikta sig mot fastighetsägare och vara ett stöd till kommu- nernas informationsinsatser. För det löpande nationella myndig- hetsarbetet runt avloppsdeklarationer beräknas Havs- och vatten- myndigheten behöva en löpande årsarbetskraft till en kostnad om 800 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;5.10.10 System för insamling av uppgifter om små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Konsekvenser för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ska ut- veckla ett system för insamling av uppgifter om små avlopp. Registret ska, förutom uppgifter om små avlopp i landet, även kunna hantera avloppsdeklarationerna. Det innebär inrapportering av uppgifter och olika insynsmöjligheter för olika aktörer. Havs- och vattenmyndighetens förstudie visar att registren bäst förvaltas på kommunnivå. Staten kan stödja med nationellt samordnade e- tjänster och andra funktioner. Kostnaden för att utveckla ett sådant stöd är inte beräknade eftersom mer utredningsarbete återstår.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;333&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_334"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p729 ft15"&gt;5.10.11 Avloppsrådgivning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft29"&gt;Konsekvenser för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Utredningen föreslår att Havs- och vattenmyndigheten ska få i upp- drag att starta upp &lt;NOBR&gt;va-rådgivning.&lt;/NOBR&gt; Utredningen avser att Havs- och vattenmyndigheten ska bilda en kontaktyta mot både tillverkare, försäljare och kommuner såväl som fastighetsägare. För uppgifterna beräknas &lt;NOBR&gt;2–4&lt;/NOBR&gt; årsarbetskrafter krävas beroende på hur stor vikt som läggs på mängden direktkontakt med fastighetsägare och i vilken utsträckning detta kan integreras i annan personlig konsument- rådgivning. Kostnaden för dessa arbeten beräknas till mellan 1,5– 3 miljon kronor per år. I Finland där en större satsning på avlopps- rådgivning för små avlopp genomförts har kostnaderna varit i ungefär samma storleksordning, det vill säga &lt;NOBR&gt;5–6&lt;/NOBR&gt; miljoner kronor över tre år. I Finland har medlen dels gått till den statliga miljömyndigheten men i övrigt huvudsakligen till regionala organisationer (ofta kommun- förbund) vilka genomfört &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; till fastighetsägare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Kopplat till detta föreslås också att Havs- och vattenmyndig- heten får i uppdrag att ta fram en vägledning och ett kunskaps- underlag om gemensamhetsanläggningar för hushållsspillvatten med kommunerna som målgrupp. Detta ska användas i arbetet med &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; och bedöms medföra en initial kostnad om 400 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;5.10.12 Kretsloppsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Konsekvenser för Naturvårdsverket&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft8"&gt;Ett av förslagen är en utredning om utformning och införande av bidrag till kommuner, fastighetsägare och andra som vill utveckla kretsloppsanpassade system för små avlopp. Stödet kan användas till direkta investeringar och demonstrationsanläggningar. En ut- redning som utvecklar inriktning och omfattning samt regler och definitioner för ett sådant stöd beräknas kosta cirka en miljon kro- nor. Det görs ingen uppskattning av en framtida budget för ett eventuellt stöd i denna konsekvensanalys.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;Förslaget om utökad vägledning till kommuner i fråga om tillämpningen av kretsloppskrav vid prövning av små avlopps- anläggningar väntas medföra kostnader om cirka 200 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;334&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_335"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td16"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td140"&gt;&lt;P class="p14 ft81"&gt;Konsekvensbeskrivning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p730 ft9"&gt;Ett annat förslag som förväntas medföra kostnader om cirka 200 000 kronor är den utökade vägledningen till kommuner i arbetet med kretslopp och återföring av näring från små avlopp inom ramen för deras avfallsplanering samt vägledning i hur avfallstaxan kan användas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft9"&gt;Naturvårdsverket bedöms kunna ansvara för de föreslagna etapp- målen i miljömålssystemet inom ramen för sin nuvarande verk- samhet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Konsekvenser för Havs- och vattenmyndigheten&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft34"&gt;Förslaget om utökad vägledning till kommuner i fråga om till- lämpningen av kretsloppskrav vid prövning av små avloppsanlägg- ningar väntas medföra kostnader om cirka 200 000 kronor.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Konsekvenser för Vinnova&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft13"&gt;Vinnova får i uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyn- digheten och Naturvårdsverket göra en satsning på utveckling av kretsloppsteknik och innovativa systemlösningar för små avlopp. En sådan satsning skulle kunna vara flerårig och inbegripa möjlig- het till stöd för såväl kommuner som företag och universitet och högskolor. Kostnaden för en sådan flerårig satsning bör vara till- räckligt stor för att kunna finansiera ett flertal projekt och en bud- get för en period på tre år. Kostnaden bedöms behöva uppgå till minst fem miljoner kronor. Den tid Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket behöver lägga i denna aktivitet bedöms kunna ingå i de myndigheternas löpande arbete och budget.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;335&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_336"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_337"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;6 Författningskommentar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p176 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.1&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Förslaget till lag om ändring i miljöbalken&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft15"&gt;9 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p728 ft29"&gt;7§&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft13"&gt;Ändringarna i första och andra styckena innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft43"&gt;av- loppsanordning &lt;/SPAN&gt;byts ut mot &lt;SPAN class="ft43"&gt;avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;. Någon ändring av paragrafens tillämpning är inte avsedd. Syftet med förändringen är att begreppsanvändningen ska bli konsekvent i miljöbalken och till- hörande förordningar. Paragrafen moderniseras språkligt. Utred- ningens överväganden redovisas i avsnitt 4.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;26 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;20 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för den som är verksamhetsutövare för en avlopps- anläggning eller leder avloppsvatten till en sådan anläggning att till tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om anläggningen och hur den kontrolleras. Bemyndigandet syftar till att möjliggöra införandet av förordningen om avloppsdeklarationer. Befintliga bemyndiganden täcker inte det uppdrag som utredningen föreslår.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p732 ft19"&gt;337&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_338"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p733 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.2&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft29"&gt;6 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;Paragrafens andra stycke är nytt.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;I förhållande till den nuvarande bestämmelsen syftar tillägget till att öppna för en något större flexibilitet för kommunerna vid be- slut enligt paragrafen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Flexibiliteten syftar till att skapa ett utrymme för att på ett an- nat sätt än genom en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; uppnå motsvarande skydd för människors hälsa och miljön. Ett sätt att uppnå ett mot- svarande skydd som den allmänna anläggningen kan ge är genom tillsyn enligt miljöbalken som leder till att enskilda fastigheters anläggningar åtgärdas. Ett annat sätt är genom att enskilda på frivil- lig väg inrättar och driver en gemensam anläggning. En förut- sättning för en sådan lösning är att den kan förväntas vara sam- hällsekonomiskt fördelaktig och på sikt hållbar sett både till de enskildas förutsättningar och den kommunala planeringen. Stycket medför ett krav på att en utredning av förutsättningarna i ett aktu- ellt område genomförts innan beslut om verksamhetsområde fattas. Kommunen bör kunna visa på denna utredning.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;I bedömningen av vad som är ett motsvarande skydd vad gäller avloppsrening innebär begreppet motsvarande att påverkan på mark och vatten ska vara likvärdig men att de faktiska utsläppen, till ex- empel mätt som utsläpp av en viss mängd smittämnen eller över- gödande ämnen, inte behöver vara lika.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft13"&gt;Kommunens grundläggande skyldighet att ordna vattentjänster i enlighet med paragrafens första stycke ändras inte.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Paragrafen har moderniserats språkligt. Utredningens övervä- ganden redovisas i avsnitt 4.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;6 a §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Paragrafen är ny. Bestämmelsen syftar till att tydliggöra att alla kommuner behöver planera för de allmänna vattentjänsterna ge- nom att anta en plan för hur kommunen långsiktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 §. Planen ska antas av kommunfullmäktige.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;338&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_339"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td160"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p354 ft8"&gt;I paragrafens &lt;SPAN class="ft30"&gt;andra stycke &lt;/SPAN&gt;framgår att en sådan plan ska inne- hålla en redogörelse för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid sky- fall. Med skyfall avses sådana regnmängder som beskrivs i Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts definition av skyfall. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.5 och 4.13.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;6 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Paragrafen är ny. Paragrafens &lt;SPAN class="ft30"&gt;första stycke &lt;/SPAN&gt;innehåller bestämmelser om samråd och utställande av planen enligt 6 a § innan den antas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;I &lt;SPAN class="ft44"&gt;andra stycket &lt;/SPAN&gt;finns bestämmelser om information om utställ- ningen av förslaget till en sådan plan. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.5.4.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;6 c §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Paragrafen är ny. I paragrafen anges att kommunen ska ta hänsyn till synpunkter som kommit fram vid samrådet enligt 6 b §. Detta innebär att kommunen ska redovisa hur inkomna synpunkter har beaktats.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;6 d §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft10"&gt;Paragrafen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser om ändringar i en plan enligt 6 a §.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;339&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_340"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334340x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p735 ft42"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft41"&gt;Förslaget till ändring i förordningen om miljösanktionsavgifter&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p522 ft15"&gt;&lt;SPAN class="ft15"&gt;3&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft182"&gt;kap.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p306 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft183"&gt;§&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft31"&gt;Paragrafen är ny. Bestämmelsens syfte är att införa en administrativ påföljd för den som inte lämnar in en avloppsdeklaration i tid. Med anledning av paragrafens införande införs även två nya rubriker i kapitlet. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.9.7.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p147 ft40"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.4&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft64"&gt;Förslaget till ändring i miljötillsynsförordningen&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p734 ft15"&gt;3 kap.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;5 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft31"&gt;Paragrafens tredje punkt ändras. Ändringen innebär ett förtydli- gande av Havs- och vattenmyndighetens uppdrag vad gäller små avlopp. Myndighetens ansvarsområde föreslås avgränsas genom en storleksangivelse vilket är tydligare än den nuvarande avgränsning- en. Dessutom förtydligas att ansvaret gäller för hushållsspillvatten. Hushållsspillvatten definieras i avloppsvattendirektivet&lt;SPAN class="ft114"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;som spill- vatten från hushåll och serviceinrättningar, vilket till övervägande del härrör från människans metabolism och hushållsaktiviteter. Avgränsningen gäller gentemot Naturvårdsverket som ansvarar för de områden som inte särskilt anges. Förtydligandet är avsett att klargöra den avgränsning som redan i dag används av myndigheter- na. Någon större förändring vad gäller myndigheternas ansvarsom- råden förutses därför inte i praktiken. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.8.1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p736 ft23"&gt;&lt;SPAN class="ft60"&gt;1 &lt;/SPAN&gt;Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tät- bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;340&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_341"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td159"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td160"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p737 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.5&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslaget till ändring i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;13 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Ändringarna i första stycket innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft44"&gt;avloppsanord- ning &lt;/SPAN&gt;byts ut mot &lt;SPAN class="ft44"&gt;avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;. I tredje stycket byts &lt;SPAN class="ft44"&gt;anordning &lt;/SPAN&gt;ut mot &lt;SPAN class="ft44"&gt;anläggning &lt;/SPAN&gt;med hänvisning till första stycket. Syftet med förändringen är att begreppsanvändningen ska bli konsekvent i miljöbalken och tillhörande förordningar. Någon ändring av para- grafens tillämpning är inte avsedd. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;14 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Ändringen innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft51"&gt;avloppsanordning &lt;/SPAN&gt;byts ut mot &lt;SPAN class="ft51"&gt;avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;. Syftet med förändringen är att begreppsanvänd- ningen ska bli konsekvent i miljöbalken och tillhörande förord- ningar. Någon ändring av paragrafens tillämpning är inte avsedd. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p416 ft29"&gt;15 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft31"&gt;Ändringarna innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft51"&gt;avloppsanordning &lt;/SPAN&gt;byts ut mot &lt;SPAN class="ft51"&gt;avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;. Syftet med förändringen är att begreppsanvänd- ningen ska bli konsekvent i miljöbalken och tillhörande förord- ningar. Någon ändring av paragrafens tillämpning är inte avsedd. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p738 ft29"&gt;16 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p186 ft9"&gt;Ändringen innebär att begreppet &lt;SPAN class="ft44"&gt;avloppsanordning &lt;/SPAN&gt;byts ut mot &lt;SPAN class="ft44"&gt;avloppsanläggning&lt;/SPAN&gt;. Syftet med förändringen är att begreppsanvänd- ningen ska bli konsekvent i miljöbalken och tillhörande förord- ningar. Paragrafen moderniseras även språkligt. Någon ändring av paragrafens tillämpning är inte avsedd. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.8.3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;341&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_342"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Författningskommentar&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft29"&gt;47 b §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft9"&gt;Paragrafen är ny. Bestämmelsen syftar till att skapa möjligheter för Havs- och vattenmyndigheten att meddela närmare föreskrifter om försiktighetsmått vid utsläpp av avloppsvatten från små avloppsan- läggningar. Avsikten är att en del bestämmelser som kan bidra till en effektivare tillsyn ska kunna tas upp i en föreskrift i stället för att som i dag framgå av allmänna råd. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.8.2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p739 ft53"&gt;&lt;SPAN class="ft40"&gt;6.6&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft52"&gt;Förslaget till förordning om ändring i förordning (2007:701) om allmänna vattentjänster&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;1 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;Paragrafen har ändrats för att även innefatta de nya paragraferna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft29"&gt;3 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p328 ft13"&gt;Paragrafen är ny. Bestämmelsen reglerar Havs- och vattenmyndig- hetens möjlighet att ge tillsynsvägledning till länsstyrelserna i frå- gor om 6 § vattentjänstlagen. Tillsynsvägledningen ska ske i samråd med Naturvårdsverket, Boverket och Livsmedelsverket eftersom dessa myndigheter också ansvarar för frågor som berörs av beslut enligt 6 § vattentjänstlagen. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 4.3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft29"&gt;4 §&lt;/P&gt;
&lt;P class="p130 ft9"&gt;Paragrafen är ny. Bestämmelsen innefattar en skyldighet för Bo- verket att ge stöd till kommunerna när de ska uppfylla kravet i 6 a § andra stycket vattentjänstlagen. Utredningens överväganden redo- visas i avsnitt 4.13.2.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;342&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_343"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;
&lt;P class="p53 ft40"&gt;Gilbert Nordenswan&lt;/P&gt;
&lt;P class="p731 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p165 ft9"&gt;Utredningens förslag till finansiering är otydligt, otillräckligt och missvisande. &lt;NOBR&gt;Va-taxor&lt;/NOBR&gt; kan finansiera hanteringen av ökad normal- nederbörd i nybebyggelse, exempelvis &lt;NOBR&gt;20-årsregn,&lt;/NOBR&gt; men inte hante- ringen av skyfall, exempelvis 100- eller &lt;NOBR&gt;200-årsregn.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Finansiering kan inte skiljas från ansvar och rådighet. Va- kollektivets &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; har vare sig rådighet över åtgärderna eller ansvar för att finansiera nyttor för kommunmedborgare och verk- samheter som inte ingår i kollektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft10"&gt;Utredningen skulle behövt ett bredare direktiv och längre utred- ningstid än det som tilläggsdirektivet medgav.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p460 ft9"&gt;Det behövs en ordentlig översyn av hur en hållbar dagvatten- hantering av skyfall ska uppnås och finansieras. Översynen bör utgå från hantering av vatten i ett avrinningsområde och även inkludera vattenbrist. Föroreningsperspektivet måste ingå. Ansvar, åtgärder och finansiering måste hänga ihop.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p317 ft15"&gt;Inledning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft8"&gt;Utredningen om hållbara vattentjänster har regeringens uppdrag att bland annat se över kommunens skyldighet att ordna vatten- tjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) och öka åtgärdstakten för enskilda avlopp. Uppdraget utökades i december 2017 till att omfatta även vilka möjligheter som finns enligt nuvarande regler att vidta åtgärder för anpassning av dagvattenhanteringen till ett förändrat klimat, föreslå hur &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; kan användas för att finansiera sådana anpassnings-&lt;/P&gt;
&lt;P class="p740 ft19"&gt;343&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_344"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;åtgärder och redovisa regleringen för kostnadstäckning av anpass- ningsåtgärder i Danmark. I samband med tilläggsdirektivet förläng- des utredningstiden med tre månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Hur samhället ska finansiera och hantera dagvatten och skyfall är en komplex frågeställning med många aktörer och flera lag- stiftningar som inte hänger samman eller saknas. Det är inte en fråga som kan redas ut på några månader.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p154 ft9"&gt;Utredningen om hållbara vattentjänster föreslår att kommuner ska redogöra för kommunens bedömning av hur en ökad belastning på de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; ska hanteras vid skyfall. Redo- görelsen ska finnas i kommunens plan för hur kommunen lång- siktigt ska uppfylla sina skyldigheter att ordna vattentjänster enligt 6 § vattentjänstlagen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft8"&gt;Vidare anser utredningen att det med nuvarande lagstiftning inte finns något rättsligt hinder mot att låta &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; finansiera en viss överkapacitet. Det är enligt utredningen rimligt att anse att det är en nödvändig kostnad att anpassa de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; i befintlig bebyggelse så att de kan hantera mer än ett &lt;NOBR&gt;10-års&lt;/NOBR&gt; regn. I utredningen nämns även att &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; ska hantera skyfall.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft8"&gt;Utredningen har inte belyst hur nyttor av dagvattenåtgärder fördelas och hur det bör påverka kostnadsansvaret. Exempelvis har alla företag, verksamheter och kommunmedborgare, sommarstuge- ägare med flera utanför tätbebyggelsen nytta av åtgärderna i denna eftersom service som skolor, sjukhus, räddningstjänst, butiker, kommunikationer, arbetsplatser med mera förblir tillgängliga. En del av intressenterna utanför tätbebyggelsen ingår i kommunens skattekollektiv, andra inte. I vissa kommuner kan &lt;NOBR&gt;va-kollektivet&lt;/NOBR&gt; utgöra färre än 50 procent av kommuninvånarna.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;344&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_345"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p3 ft15"&gt;Invändningar mot utredningens förslag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p83 ft29"&gt;Avgiftskollektivet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;De som betalar avgifter för den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; är de som utgör avgiftskollektivet. Endast kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; får belasta kollektivet. För att avgiftsskyldigheten ska uppstå måste kommunen ha beslutat om verksamhetsområde för dagvatten och byggt ut en allmän dag- vattenanläggning. Avgifterna ska bestämmas så att kostnaderna fördelas mellan de avgiftsskyldiga enligt vad som är skäligt och rättvist.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p55 ft9"&gt;Finansieringen av åtgärderna påverkas av vem som har ansvaret att genomföra dem och vilka som har nytta av att en åtgärd genomförs. För avgiftskollektivet är det viktigt att åtgärder som enligt vattentjänstlagen inte ska utföras under huvudmannens ansvar inte heller belastar kollektivet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p494 ft9"&gt;Eftersom fastighetsägarna i slutändan ska stå för notan i form av &lt;NOBR&gt;va-taxa,&lt;/NOBR&gt; skatt eller försäkringspremier ligger det också i deras intresse att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs. De mest effek- tiva åtgärderna är inte att förbättra den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Dessa bör vidtas av och hos andra aktörer, exempelvis markägare utanför tätorten, fastighetsägare i tätorten, gatuhållare och samhälls- planerare.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft29"&gt;Hur ser problematiken ut i dag?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p177 ft9"&gt;Klimatanpassningsutredningen konstaterade att dagvattenhante- ringen behöver hanteras i samhällsplaneringen och att alla aktörer som påverkar dagvattenavrinningen måste vara med och bidra med åtgärder. Tyvärr är det fortfarande oklart hur de aktörer som faktiskt påverkar dagvattenflödet, och har bäst möjlighet att göra åtgärder, ska få incitament att genomföra dessa. Ensidigt fokus på bortledning av vatten ovan eller under mark riskerar att öka belastningen av föroreningen på sjöar och vattendrag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft31"&gt;Det enda som är tydligt är &lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; ansvar enligt vatten- tjänstlagen. Denna tydlighet har vuxit fram genom rättspraxis under de senaste 40 åren. Naturligtvis måste de allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningarna&lt;/NOBR&gt; utvecklas och vad som ska anses vara skäliga anspråk på säkerhet har&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;345&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_346"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p199 ft9"&gt;förändrats genom åren. Enligt Svenskt Vattens publikation P110 rekommenderas dimensionering vid trycklinje för marknivå för 20 och 30 &lt;NOBR&gt;års-regn&lt;/NOBR&gt; i tät- och centrumbebyggelse för ny bebyggelse.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;För att uppnå en hållbar dagvattenhantering måste man skilja mellan lösningar för normala flöden och hantering av skyfall. Hantering av normala flöden kan hanteras av de allmänna dag- vattenanläggningarna i och ovan mark och för att kunna hantera skyfall behövs helt andra åtgärder som ligger utanför &lt;NOBR&gt;va-huvud-&lt;/NOBR&gt; mannens rådighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Brist på rådighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;De åtgärder som behövs handlar om att skapa ytor som temporärt kan hantera vatten vid kraftiga skyfall. Ytor som ytterst sällan används för hantering av vatten. Dessa temporära översvämnings- ytor kommer att vara gator, torg, parker, fotbollsplaner etc. Sådan mark kan inte räknas som en del av den allmänna &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; för att de vid ett tillfälle vart &lt;NOBR&gt;50–100&lt;/NOBR&gt; år översvämmas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; utgörs inte sällan av ett kommunalt bolag som även kan vara organiserat gemensamt med flera andra kom- muner. Även kommunalförbund kan vara &lt;NOBR&gt;va-huvudmän.&lt;/NOBR&gt; Va- huvudmannen kan inte bestämma hur gatornas utformning ska se ut och framför allt inte hur hela avrinningen ska se ut som helhet i samhället. Hur vattnet rinner ytledes vid skyfall är bara ett av många intressen som ska tas hänsyn till i den fysiska planeringen. Än mindre kan en &lt;NOBR&gt;va-huvudman&lt;/NOBR&gt; vidta åtgärder utanför verk- samhetsområdet och utanför kommunen i syfte att förhindra översvämning vid skyfall. &lt;NOBR&gt;Va-taxor&lt;/NOBR&gt; löser därför inte finansieringen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; saknar också rådighet över hur vattnet ska rinna innan det hamnar i &lt;NOBR&gt;va-systemen.&lt;/NOBR&gt; För det behövs en smart stadsplanering som kommunen ansvarar för enligt plan- och bygglagen. Att lägga ansvaret på &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; skulle inte leda till att de mest effektiva åtgärderna genomförs och förvaltas.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;346&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_347"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td161"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td6"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Särskilt yttrande&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft29"&gt;Avslutande synpunkter&lt;/P&gt;
&lt;P class="p282 ft9"&gt;Min samlade bedömning är att utredningen inte haft förutsätt- ningar att lösa sin uppgift. Det behövs i stället en ordentlig översyn av hur samhället ska hantera vatten och dagvatten i ett förändrat klimat. I detta bör samspel mellan avrinningsområdet, bebyggelsen, skyfall och torka, föroreningar samt finansiering ingå. Det finns många frågetecken kring ansvarsgränser när samhällen breder ut sig i områden som tidigare varit naturmark eller jordbruksmark. Dag- vattnet som leds ut från samhällen påverkar naturligtvis omkring- liggande mark och vice versa.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;347&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_348"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_349"&gt;


&lt;P class="p0 ft14"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p741 ft34"&gt;af Petersens, E., Kvarnström, E., Johansson, M. (2005), &lt;SPAN class="ft62"&gt;Helsingborg Interreg – Handbok om urinsortering. &lt;/SPAN&gt;Rent Vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;af Petersens, E., Granath, M. (2015), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Utvärdering av användar- aspekter av vakuumtoaletter till sluten tank. &lt;/SPAN&gt;WRS Uppsala AB, Rapport nr &lt;NOBR&gt;2015–0743-A.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p743 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Albinsson, M. m.fl. (2017), &lt;/SPAN&gt;Kunskapsläge och nätverksträffar – små avlopp i kretslopp och &lt;NOBR&gt;VA-rådgivning.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;VA-guiden,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Rapport 2017:2.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Andersson, Y. (2008), &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av urinsortering och torrtoaletter i Tanums kommun&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Länsstyrelsen Västra Götalands län, Rapport 2008:88.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Archer, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;D-E.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; (2012), &lt;/SPAN&gt;Utvärdering av system för &lt;NOBR&gt;BDT-vattenrening&lt;/NOBR&gt; med avseende på resurseffektiva städer och hållbar urban livsstil inom &lt;NOBR&gt;EVAA-projektet&lt;/NOBR&gt; och H+ området&lt;SPAN class="ft13"&gt;, &lt;/SPAN&gt;Helsingborg.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Avfall Sverige (2012), &lt;/SPAN&gt;Fosforfällor. Fosforfiltermaterial – ett hushålls- avfall&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Avfall Sverige Utveckling, Rapport U2012:03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Avfall Sverige (2013), &lt;/SPAN&gt;Minireningsverk i enskilda avlopp&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Avfall Sverige Utveckling, Rapport U2013:14.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Avfall Sverige (2014), &lt;/SPAN&gt;Omhändertagande av fraktioner från enskilda avlopp – nulägessammanställning och framtidsplan&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Avfall Sverige Utveckling, Rapport U2014:15.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Avfall Sverige (2016), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Hållbart kretslopp av små avlopp&lt;/SPAN&gt;. Avfall Sverige Utveckling, Rapport 2016:07.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft9"&gt;Avloppsguidens användarförening (2014), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Metodutveckling för lik- riktad tillsyn av minireningsverk och andra prefabricerade av- loppsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Baltic Sea Center (2016), &lt;/SPAN&gt;The internal phosphorus load – recycles old sins&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Stockholms universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p749 ft19"&gt;349&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_350"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft9"&gt;Bengtsson, M., Lundin, M., Molander, S. (1997), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Life cycle assess- ment of wastewater systems. Case studies of conventional treat- ment, urine sorting and liquid composting in three Swedish munic- ipalities&lt;/SPAN&gt;. Report 1997:9. Technical Environmental Planning. Chalmers University of Technology.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Boverket (2018), &lt;/SPAN&gt;Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Rapport 2018:8.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Boverket (2018), &lt;/SPAN&gt;Marknadskontroll av minireningsverk &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt; byggande/byggprodukter/marknadskontroll/pagaende- marknadskontroll/minireningsverk (hämtad &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;2018-04-11).&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p753 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Carlsson, H., m.fl. (2017), &lt;/SPAN&gt;Investeringsbehov och framtida kostnader för kommunalt vatten och avlopp. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenskt Vatten Utveckling, Rapport augusti 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p754 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Cordell D. (2010), &lt;/SPAN&gt;The Story of Phosphorus: Sustainability implica- tions of global phosphorus scarcity for food security. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Linköpings universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p516 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Dir 2017:96, &lt;/SPAN&gt;Översyn av vattenförvaltningens organisation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p755 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Eklund, M. (2017), &lt;/SPAN&gt;Regnpengen – &lt;NOBR&gt;VA-taxa&lt;/NOBR&gt; med dagvattenavgift som styr mot hållbar dagvattenhantering&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Svenskt Vatten Utveckling, Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;2017-17.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;Erlandsson, Å. &amp; Johansson, M. (2011), &lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;VA-rådgivning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; – Kommu- nala exempel och erfarenheter. &lt;/SPAN&gt;Kunskapscentrum Små Avlopp. Rapport nr 2011:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;Fastighetsmäklarinspektionen (2012), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Rådgivnings- och upplys- ningsskyldigheten,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;http://www.fmi.se/default.aspx?id=8327 (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft51"&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;Finska miljöministeriet (2011), &lt;/SPAN&gt;Pilotprojekt inleder avloppsvattens- rådgivningens utvecklingsarbete&lt;SPAN class="ft31"&gt;, Pressmeddelande &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft31"&gt;2011-02-03.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p757 ft9"&gt;Folkhälsomyndigheten (2010), www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- &lt;NOBR&gt;beredskap/utbrott/utbrottsarkiv/cryptosporidium-ostersund-&lt;/NOBR&gt; 2010 (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p758 ft9"&gt;Förbundet för vattenskyddsföreningar i Finland (2018), www.vesiensuojelu.fi/jatevesi/ingangssida/&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;350&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_351"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p760 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2013), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Styrmedel för en hållbar åt- gärdstakt av små avloppsanläggningar, &lt;/SPAN&gt;Slutrapportering av reger- ingsuppdrag enskilda avlopp.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2014), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Vägledning för kommunal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;VA-planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; för hållbar &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;VA-försörjning&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; och god vattenstatus,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Rapport 2014:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2015), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Vägledning och exempel för effektiv tillsyn av små avlopp, &lt;/SPAN&gt;Rapport 2015:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2015), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Juridiken kring vatten och avlopp, &lt;/SPAN&gt;Rapport 2015:15.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2016), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014. &lt;/SPAN&gt;Rapport 2016:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft34"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2016), &lt;SPAN class="ft62"&gt;Havs- och vattenmyndighet- ens allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspill- vatten. &lt;/SPAN&gt;HVMFS 2016:17.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft10"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2016), &lt;SPAN class="ft29"&gt;Tydligare regler för små av- loppsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft10"&gt;Havs och vattenmyndigheten (2016), &lt;SPAN class="ft29"&gt;Konsekvensutredning av för- slag på nya regler för små avloppsanläggningar.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft34"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2016), &lt;SPAN class="ft62"&gt;Behov av tillsynsvägledande myndighet beträffande länsstyrelsernas tillsyn av 6 § lagen om all- männa vattentjänster. &lt;/SPAN&gt;Skrivelse Dnr &lt;NOBR&gt;344-16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2016), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Konsekvensutredning av för- slag på nya regler för små avloppsanläggningar. &lt;/SPAN&gt;Havs- och vatten- myndighetens rapportering &lt;NOBR&gt;2016-10-31.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p765 ft185"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (2016) &lt;SPAN class="ft184"&gt;Redovisning av uppdrag 26&lt;/SPAN&gt;. Havsmiljöinstitutet, &lt;SPAN class="ft184"&gt;Havet 2015/2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Hellström, D., Jonsson, L., Sjöström, M. (2003), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Bra Små Avlopp Slutrapport. Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar&lt;/SPAN&gt;. Stockholm Vatten, R nr 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Herrman, I. m.fl. (2017), &lt;/SPAN&gt;SlutRapport av projekten Fosforfällor för små avlopp: hur länge fungerar de? och Bakterieutsläpp från små avlopp, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Luleå Tekniska Universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p761 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Hjelmqvist, J. (2012), &lt;/SPAN&gt;Små avlopp ingen skitsak – Uppföljning av Naturvårdsverkets tillsynskampanj för små avlopp, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Havs- och vattenmyndigheten, Rapport 2012:11.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;351&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_352"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p766 ft8"&gt;Hjelmqvist, J., Johansson, M., Tegelberg, L. (2012), &lt;SPAN class="ft30"&gt;Återföring av näring från små avlopp. En kunskapssammanställning om källsor- terande avloppssystem för enskilda hus och samlad bebyggelse,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p767 ft10"&gt;Urban Water, Rapportserie nr 2012:1.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Hjelmqvist J. et al. (2017), &lt;/SPAN&gt;Förslag till system för registrering av upp- gifter om små avlopp, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Slutrapport, WSP och Ecoloop.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p769 ft34"&gt;Hjelmqvist, J, Sjögren, E, Blecken, &lt;NOBR&gt;G-T,&lt;/NOBR&gt; Österlund, H, Rydberg, A, Hassel, A. (2017), &lt;SPAN class="ft62"&gt;Att definiera normaldagvatten: förslag och resonemang, &lt;/SPAN&gt;Svenskt Vatten Utveckling, Rapport 2017:12.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p770 ft9"&gt;Hynds, P., Naughton, O. &amp; O'Neill, O. (2017), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Efficacy of a National Hydrological Risk Communication Strategy: Domestic Wastewater Treatment Systems in the Republic of Ireland, &lt;/SPAN&gt;Journal of Hydrology, no. 558.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft9"&gt;Jenssen, T.K., Kongshaug, G. (2003), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Energy Consumption and Greenhouse Gas Emissions in Fertiliser Production&lt;/SPAN&gt;. Proceedings 509. International Fertiliser Society. London, UK.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft9"&gt;Johansson &amp; Albinsson (2016), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Gemensamhetsanläggningar för va – en del i genomförandet av kommuners &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;va-planer&lt;/SPAN&gt;.&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;VA-guiden.&lt;/NOBR&gt; Rapport 2016:01.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p772 ft10"&gt;Johansson, M., Johansson, M., Albinsson, M., Norström, A. (2017),&lt;/P&gt;
&lt;P class="p773 ft44"&gt;Kartläggning av fosforutsläpp från små avlopp längs den svenska Östersjökusten. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ecoloop, på uppdrag av BalticSea 2020. Preliminär slutrapport.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Jönsson, H. (2011), &lt;/SPAN&gt;Återvinn all växtnäring ur avloppet – inte bara fosfor! &lt;SPAN class="ft9"&gt;Ur Återvinna fosfor – hur bråttom är det? Formas foku- serar 19.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p771 ft9"&gt;Jönsson, H, Baky, A., Jeppson, U., Hellström, D., Kärrman, E. (2005), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Composition of urine, faeces, greywater and &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;bio-waste&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; – for utilization in the URWARE model. &lt;/SPAN&gt;Report 2005:6. Urban Water, Chalmers, Sweden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p774 ft9"&gt;Jönsson, H., Nordberg, Å., Vinnerås, B. (2013), &lt;SPAN class="ft44"&gt;System för åter- föring av fosfor i källsorterade fraktion av urin, fekalier, matavfall och i liknande rötat samhälls- och lantbruksavfall. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lant- bruksuniversitet, Rapport 061.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p768 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Karlsson, J. (2015), &lt;/SPAN&gt;Kommuners inställning till krav på kretslopp för enskilda avlopp, &lt;SPAN class="ft9"&gt;examensarbete för Masterexamen, Miljö och Hälsoskydd, Lunds universitet.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;352&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_353"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p760 ft10"&gt;Kommunförbundet Stockholms län (2004), &lt;SPAN class="ft29"&gt;Förutsättningar för kommunernas arbete med småskaliga &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;va-system.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p763 ft8"&gt;Kvarnström, E., Emilsson, K., Richert Stintzing, A., Johansson, M., Jönsson, H., af Petersens, E., Schönning, C., Christensen, J., Hellström, D., Qvarnström, L., Ridderstolpe, P., Drangert, J.O. (2006), &lt;SPAN class="ft30"&gt;Urine diversion: One step towards sustainable sanitation&lt;/SPAN&gt;, Report 2006&lt;SPAN class="ft186"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;1. Ecosanres, Stockholm Environment Institute.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Kärrman, E., Kjerstadius, H., Davidsson, Å., Hagman, M., Dahl, S. (2017), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Källsorterande system för spillvatten och matavfall. Erfa- renheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta. &lt;/SPAN&gt;Svenskt Vatten Utveckling, Rapport &lt;NOBR&gt;2017–04.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Köpenhamns kommun (2012), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Københavns kommunes skybruds- plan 2012.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft30"&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;Linderholm, K. (2011), &lt;/SPAN&gt;Fosfor och dess växttillgänglighet i slam – en litteraturstudie. &lt;SPAN class="ft8"&gt;Svenskt Vatten Utveckling, Rapport &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft8"&gt;2011–16.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Lindqvist, J., Larfeldt Alvén, A. (2017), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Juridisk utredning av frågor rörande hantering av matavfall och klosettvatten i projekt MACRO, &lt;/SPAN&gt;rättsutredning, Agnes advokatbyrå.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;LRF (2012), &lt;/SPAN&gt;Varför kretslopp av enskilda små avlopp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p776 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Länsstyrelsen i Skåne (2008), &lt;/SPAN&gt;Planera vatten och avlopp – Vad lagen säger och hur den kommunala planeringen kan gå till,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p97 ft10"&gt;Rapport 2008:44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft9"&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län (2009), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Kommunal &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;VA-planering&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; – Manual med tips och checklistor, &lt;/SPAN&gt;Rapport 2009:07.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft34"&gt;Länsstyrelsen Västra Götalands län (2011&lt;SPAN class="ft62"&gt;), Kretsloppsanpassning av små avlopp i Uddevalla, Stenungssund, Tjörn, Orust och Kungälvs kommuner, &lt;/SPAN&gt;Rapport 2011:33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Miljösamverkan Sverige (2014), &lt;/SPAN&gt;Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster. Ett handläggarstöd för länsstyrelserna&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p777 ft9"&gt;Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2017), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Vägledning för skyfallskartering. Tips för genomförande och exempel på an- vändning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p778 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Naturvårdverket (2003), &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenföroreningar&lt;SPAN class="ft10"&gt;, NFS 2003:24.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;353&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_354"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p779 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2005), &lt;/SPAN&gt;Avlopp i kretslopp – en utvärdering av &lt;NOBR&gt;LIP-finansierade&lt;/NOBR&gt; enskilda avlopp, vassbäddar och bevattnings- system med avloppsvatten, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rapport 5406.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2006), &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten, &lt;SPAN class="ft9"&gt;NFS 2006:7&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2006), &lt;/SPAN&gt;Avrapportering av regeringsuppdrag om förslag till ekonomiska bidrag som stimulerar användningen av ef- fektiv teknik för att minska utsläppen från enskilda avlopp&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Dnr: &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;522-374-06&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Rm.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2008), S&lt;/SPAN&gt;må avloppsanläggningar. Handbok till allmänna råd, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Handbok 2008:3&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverket (2011), &lt;/SPAN&gt;Vägledning om tillämpning av miljökvali- tetsnormer och åtgärdsprogram för vatten inom tillsynsarbetet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p782 ft10"&gt;Naturvårdsverket (2013), Hållbar återföring av fosfor, Rapport 6580.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Naturvårdsverket (2014), &lt;/SPAN&gt;Nudging Ett verktyg för hållbara beteen- den?, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 6642.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2015), &lt;/SPAN&gt;Avlopp i kretslopp – en utvärdering av &lt;NOBR&gt;LIP-finansierade&lt;/NOBR&gt; enskilda avlopp, vassbäddar och bevattningssy- stem med avloppsvatten&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Rapport 5406.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p780 ft62"&gt;&lt;SPAN class="ft34"&gt;Naturvårdsverket (2015), &lt;/SPAN&gt;Mål i sikte – Analys och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering, &lt;SPAN class="ft34"&gt;Rapport 6662.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p784 ft9"&gt;Naturvårdsverket (2015), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Styr med sikte på miljömålen&lt;/SPAN&gt;, Rapport 6666.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2016), &lt;/SPAN&gt;Smartare miljöinformation – Delrapporte- ring av regeringsuppdraget Digitalt först&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2017), &lt;/SPAN&gt;Naturvårdsverkets föreskrifter om kommu- nala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall&lt;SPAN class="ft9"&gt;, NFS 2017:2.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p781 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Naturvårdsverket (2017), &lt;/SPAN&gt;Kommunal avfallsplanering. Vägledning om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rapport 6760.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p785 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Naturvårdsverket (2017), &lt;/SPAN&gt;Analys av kunskapsläget för dagvatten- problematiken&lt;SPAN class="ft10"&gt;. Redovisning av regeringsuppdrag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p783 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Naturvårdsverket. (2018), &lt;/SPAN&gt;Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Rapport 6804.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;354&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_355"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p760 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Nordin, A. (2006), &lt;/SPAN&gt;Nitrogen based sanitation of source separated fae- cal matter&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Master thesis 2006:3. Department of Biometry and Engineering, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p786 ft31"&gt;Norrköping Vatten och Avfall (2017), &lt;SPAN class="ft51"&gt;Renhållningstaxa för Norrkö- pings kommun 2018&lt;/SPAN&gt;. Antagen av kommunfullmäktige &lt;NOBR&gt;2017-12-18.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft9"&gt;Norström, Johansson, Kumblad, Rydin (2016), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Erfarenheter från projektet Hjälp din vik – förbättra ditt avlopp. &lt;/SPAN&gt;Ecoloop och BalticSea 2020.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p748 ft9"&gt;Nykvist, Persson, Moberg, Persson, Cornell, Rockström&lt;SPAN class="ft44"&gt;. (2013), National Envorinment Performance on Planetary Boundaries. A study for the Swedish EPA&lt;/SPAN&gt;, Rapport 6576.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft9"&gt;Olshammar, M, Baresel, C. (2012), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Vattenskador orsakade av bak- tryck i &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;avloppssystemet-erfarenheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; regler, hantering och tekniska lösningar, &lt;/SPAN&gt;IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring, Rapport: B2029.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft13"&gt;Olshammar, M, (2017) &lt;SPAN class="ft43"&gt;Utsläpp från små avlopp&lt;/SPAN&gt;, SMED, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, Rapport &lt;NOBR&gt;2018-6.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft13"&gt;Palm, O., Richert Stintzing, A. (2009), &lt;SPAN class="ft43"&gt;System för kvalitetssäkring och jordbruksanvändning av källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll&lt;/SPAN&gt;, JTI, &lt;NOBR&gt;JTI-rapport&lt;/NOBR&gt; Kretslopp &amp; Avfall 44.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft44"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Palmer-Rivera,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; M. (2006), &lt;/SPAN&gt;Avloppsanläggningar för &lt;NOBR&gt;25–2000&lt;/NOBR&gt; pe – en nationell översikt&lt;SPAN class="ft9"&gt;, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;VA-Forsk,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt; Rapport 2006:21.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft31"&gt;Paulrud, S., von Bahr, B., Wallertz, A., Rosenqvist, H. (2017), &lt;SPAN class="ft51"&gt;Slam från små avloppsanläggningar i kretslopp&lt;/SPAN&gt;. RISE Samhällsbyggnad, Energi och cirkulär ekonomi. Rapport 2017:33.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 1955:121, &lt;/SPAN&gt;Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Prop. 1995/96:188, &lt;/SPAN&gt;Avgifter enligt lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Prop. 2005/06:78, &lt;/SPAN&gt;Allmänna vattentjänster&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;Prop. 2015/16:166, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Avfallshierarkin.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Prop. 2017/18:163, &lt;/SPAN&gt;Nationell strategi för klimatanpassning&lt;SPAN class="ft10"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Prop. 2017/18:179, &lt;/SPAN&gt;En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;355&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_356"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p788 ft9"&gt;Regeringen (2018) &lt;NOBR&gt;http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/&lt;/NOBR&gt; (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p789 ft34"&gt;Region Gotland (2018) &lt;A href="http://www.gotland.se/klartvatten"&gt;www.gotland.se/klartvatten &lt;/A&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p790 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Richert, A. (2003), &lt;/SPAN&gt;Bruket av växtnäring i fritidsodlingar – kan man ersätta konstgödsel med urin&lt;SPAN class="ft9"&gt;? JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.. JTI informerar nr 102.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft31"&gt;Richert, A., Jönsson, H., Tidåker, P., af Petersens, E., (2010), &lt;SPAN class="ft51"&gt;Av- loppsfraktioner från enskilda kretslopp – Kunskapssammanställ- ning om klosettvatten samt exempel på kretsloppsarbete i Stock- holmsregionen. &lt;/SPAN&gt;Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik. Rapport 038.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p792 ft13"&gt;Richert, A., Gensch, R., Jönsson, H., Stenström, &lt;NOBR&gt;T.-A.,&lt;/NOBR&gt; Dagerskog; L. (2010), &lt;SPAN class="ft43"&gt;Practical Guidance on the Use of Urine in Crop Pro- duction&lt;/SPAN&gt;. Stockholm Environment Institute, EcoSanres.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Report &lt;NOBR&gt;2010-1.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p793 ft10"&gt;RISE (2018) http://publiccert.extweb.sp.se/sv/Product/List/969. (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-01-12).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft9"&gt;Rockström et al. A safe operation space for humanity. (2009), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Nature&lt;/SPAN&gt;. vol. 461.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SMED (2015), &lt;/SPAN&gt;Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Rapport nr 166.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SMED (2015), &lt;/SPAN&gt;Uppdatering av kunskapsläget och statistik för små avloppsanläggningar&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Socialstyrelsen (2007), &lt;/SPAN&gt;Dricksvatten från enskilda vattentäkter Ett nationellt tillsynsprojekt&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;SOU 2004:64, &lt;SPAN class="ft44"&gt;Allmänna vattentjänster, &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Vatten- tjänstlagsutredningen, Stockholm 2004.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p795 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;SOU 2016:32, &lt;/SPAN&gt;En trygg dricksvattenförsörjning, &lt;SPAN class="ft10"&gt;Slutbetänkande av Dricksvattenutredningen, Stockholm 2016.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p794 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2017:1, &lt;/SPAN&gt;För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, &lt;SPAN class="ft9"&gt;Slutbetänkande av Parlamen- tariska landsbygdskommittén, Stockholm 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;356&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_357"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p760 ft10"&gt;SOU 2017:42, &lt;SPAN class="ft29"&gt;Vem har ansvaret?, &lt;/SPAN&gt;Betänkande av Klimatanpass- ningsutredningen, Stockholm 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;SOU 2017:63, &lt;/SPAN&gt;Miljötillsyn och sanktioner – en tillsyn präglad av an- svar, respekt och enkelhet&lt;SPAN class="ft9"&gt;, Betänkande av Miljötillsynsutred- ningen, Stockholm 2017.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft8"&gt;SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2012), &lt;SPAN class="ft30"&gt;Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;SPCR 178.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p744 ft9"&gt;Statens energimyndighet (2016), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Statens energimyndighets föreskrif- ter om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning&lt;/SPAN&gt;, STEMFS 2016:3.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p796 ft9"&gt;Statens energimyndighet (2015), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Statens energimyndighets budget- underlag för åren &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2017–2019,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; &lt;/SPAN&gt;dnr &lt;NOBR&gt;2015-1757.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p797 ft10"&gt;Statistiska Centralbyrån (2015), Statistikdatabasen. Vatten- och avloppsförhållanden.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p798 ft9"&gt;Statistiska Centralbyrån &lt;NOBR&gt;http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;efter-amne/miljo/godselmedel-och-kalk/forsaljning-av-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;mineralgodsel-till-jord-och-tradgardsbruk/pong/tabell-och-&lt;/NOBR&gt; &lt;NOBR&gt;diagram/forsaljning-av-mineralgodsel-till-jord--och-&lt;/NOBR&gt; tradgardsbruk/. (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-01-25).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Steffen et al. (2015), &lt;/SPAN&gt;Planetary bounderies: Guiding human develop- ment on a changing planet. &lt;SPAN class="ft9"&gt;Science.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p762 ft34"&gt;Stockholms universitet Östersjöcentrum. (2017), &lt;SPAN class="ft62"&gt;Internbelastning av fosfor – gamla synder som spökar. &lt;/SPAN&gt;Policy Brief.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p742 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Storbjörk, S. (2003), &lt;/SPAN&gt;Plötsligt händer det. Institutionella förutsätt- ningar för uthålliga &lt;NOBR&gt;VA-system.&lt;/NOBR&gt; Fallen Ringdansen, Surahammar och Hammarby Sjöstad&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Forskningsprogrammet Urban Water, Rapport 2003:1&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Svenskt Vatten (2016), &lt;/SPAN&gt;P110 Avledning av &lt;NOBR&gt;dag-,&lt;/NOBR&gt; drän- och spill- vatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;Svenskt Vatten (2017), &lt;SPAN class="ft29"&gt;REVAQ Årsrapport 2016&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft29"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;Svenskt Vatten (2017), &lt;/SPAN&gt;Lagen om allmänna vattentjänster 10 år – Svenskt Vattens förslag på vidareutveckling och förbättring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft10"&gt;Svenskt Vatten Utveckling (2008), &lt;SPAN class="ft29"&gt;Handbok om VA i omvand- lingsområden. &lt;/SPAN&gt;Rapport nr &lt;NOBR&gt;2008-11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;357&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_358"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft22"&gt;Källförteckning SOU 2018:34&lt;/P&gt;
&lt;P class="p799 ft10"&gt;Svenskt Vatten Utveckling (2012), &lt;SPAN class="ft29"&gt;Kommunala &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;VA-planer&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt; – en kunskapsöversikt. &lt;/SPAN&gt;Rapport &lt;NOBR&gt;2012-03.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p800 ft8"&gt;Sveriges geologiska undersökning (2009), &lt;SPAN class="ft30"&gt;Vattenförsörjningsplan – identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Rapport 2009:24.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p801 ft9"&gt;Sveriges kommuner och landsting (2017), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Taxa miljöbalken&lt;/SPAN&gt;, https://skl.se/samhallsplaneringinfrastruktur/miljohalsa/taxamil jo/miljobalken.2222.html. (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-18).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p802 ft10"&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p803 ft9"&gt;www.smhi.se/klimat/framtidens- klimat/lansanalyser#00_Sverige,precip_nGT10,ANN (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p752 ft34"&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, &lt;A href="http://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/lansanalyser#00_Sverige,HBVSv_intrans_HQloc100,ANN"&gt;www.smhi.se/klimat/framtidens- klimat/lansanalyser#00_Sverige,HBVSv_intrans_HQloc100,A NN &lt;/A&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p804 ft13"&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2015), www.smhi.se/kunskapsbanken/aterkomsttider (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-17).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (2017), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Extremregn i nuvarande och framtida klimat. Analyser av observationer och framtidsscenarier&lt;/SPAN&gt;, Rapport Klimatologi 47.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p791 ft31"&gt;Sylwan, I., Eveborn, D., Ulmanen, J. (2014), &lt;SPAN class="ft51"&gt;Future Toilet Fashion. En förstudie om stimuleringsåtgärder för systeminnovationer inom avloppshantering, &lt;/SPAN&gt;JTI &lt;NOBR&gt;-Institutet&lt;/NOBR&gt; för jordbruks- och miljöteknik.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p805 ft9"&gt;Thörn, P., Matschke Ekholm, H., Nilsson, Å. (2017), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Klimatan- passning &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;2017-så&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; långt har kommunerna kommit. Enkätundersök- ning och kommunrankning, &lt;/SPAN&gt;IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p751 ft9"&gt;Tidåker, P., Kärrman, E., Baky, A., Jönsson, H. (2006), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Wastewater management integrated with farming – an environmental systems analysis of a Swedish country town&lt;/SPAN&gt;. Resources, Conservation &amp; Recycling, 47(4):295&lt;SPAN class="ft135"&gt;‐&lt;/SPAN&gt;314.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p756 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Tidåker, P. (2007), &lt;/SPAN&gt;Integrating Farming and Wastewater Manage- ment. A System Perspective, d&lt;SPAN class="ft13"&gt;octoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;358&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_359"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p760 ft9"&gt;Törngren, D., Olivebrant, J. (2013), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Näring från enskilda avlopp i kretslopp &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;–Hinder,&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; möjligheter och framtidsutsikter. &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt;-En&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft44"&gt; intervju- studie på kommunnivå i Östergötlands län, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;C-uppsats,&lt;/NOBR&gt; Miljö- vetarprogrammet, Linköpings universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p775 ft10"&gt;U.S. Environmental Protection Agency (2002), A Homeowner’s&lt;/P&gt;
&lt;P class="p806 ft34"&gt;Guide to Septic System &lt;A href="http://www.nawt.org/documents/homeowner_guide_long_customize.pdf"&gt;http://www.nawt.org/documents/homeowner_guide_long_cust omize.pdf &lt;/A&gt;(hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p807 ft9"&gt;U.S. Environmental Protection Agency, Office of water (2003), Voluntary National Guidelines for Management of Onsite and Clustered (Decentralized) Wastewater Treatment Systems https://www.epa.gov/sites/production/files/2015- 06/documents/septic_guidelines.pdf (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-27).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-guiden,&lt;/NOBR&gt; www.vaguiden.se&lt;/P&gt;
&lt;P class="p764 ft9"&gt;Vattenmyndigheterna i samverkan (2016), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åt- gärder 2015&lt;/SPAN&gt;.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft10"&gt;Vattenmyndigheten Norra Östersjön. &lt;SPAN class="ft29"&gt;Förvaltningsplan Norra Östersjöns Vattendistrikt &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft29"&gt;2016–2021&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p747 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Vinnerås, B. (2007), &lt;/SPAN&gt;Comparison of composting, storage and urea treatment for sanitising of faecal matter and manure&lt;SPAN class="ft9"&gt;. Bioresource Technology 98, &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;3317–3321.&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p808 ft43"&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;VVS-fabrikanterna&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt; (2018), &lt;/SPAN&gt;Åtgärdstakt för små avlopp – Kommun- undersökning 2018&lt;SPAN class="ft13"&gt;. http://www.vvsfabrikanterna.se/verksamheten/intressegrupper/ &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;gruppen-for-sma-avlopp/atgardstakt-for-sma-avlopp---&lt;/SPAN&gt;&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;kommunundersokning (hämtad &lt;NOBR&gt;2018-04-06).&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft9"&gt;Wallin, Molander och Johansson. (2011), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Faktorer som påverkar hushåll att minska enskilda avlopps miljöbelastning, &lt;/SPAN&gt;Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p746 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Wallin m.fl. (2011), &lt;/SPAN&gt;Faktorer som påverkar hushåll att minska en- skilda avlopps miljöbelastning. Resultat från intervjuer med hus- håll, gräventreprenörer och miljöskyddsinspektörer, &lt;SPAN class="ft9"&gt;ESA Report No. 2011:4.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p745 ft43"&gt;&lt;SPAN class="ft13"&gt;Wallin (2014), &lt;/SPAN&gt;Actors at the interface between &lt;NOBR&gt;socio-technical&lt;/NOBR&gt; and ecological systems, &lt;SPAN class="ft13"&gt;Chalmers tekniska högskola, Göteborg.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;359&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_360"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p750 ft9"&gt;World Health Organization (2006), &lt;SPAN class="ft44"&gt;Guidelines for the safe of wastewater, excreta and greywater&lt;/SPAN&gt;. Volume 4 Excreta and grey- water use in agriculture.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p612 ft44"&gt;&lt;SPAN class="ft9"&gt;Örebro kommun (2017), &lt;/SPAN&gt;Riktlinjer och bedömningsgrunder för vatten- och avloppsplanering&lt;SPAN class="ft9"&gt;.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p171 ft15"&gt;Rättsfall&lt;/P&gt;
&lt;P class="p407 ft10"&gt;NJA 1991 s. 580&lt;/P&gt;
&lt;P class="p809 ft187"&gt;Miljööverdomstolens dom den 30 december 2009 i mål nr M &lt;NOBR&gt;4062-09.&lt;/NOBR&gt; Miljööverdomstolens dom den 8 juni 2010 i mål nr M &lt;NOBR&gt;7788-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 28 februari 2012 i mål nr M &lt;NOBR&gt;8381–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 16 mars 2012 i mål nr M &lt;NOBR&gt;2403–11.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft9"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 juni 2013 i mål nr M &lt;NOBR&gt;1803-13.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p812 ft10"&gt;Mark- och miljööverdomstolens dom den 10 november 2017 i mål nr M &lt;NOBR&gt;3852-17.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p813 ft188"&gt;RÅ 1967 not I 64. RÅ 1968 not s. 76. RÅ 1971 not s. 54.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p433 ft10"&gt;Vattenöverdomstolens dom DTVa 7/92.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p814 ft187"&gt;Blekinge tingsrätts dom den 17 juni 2009 i mål nr B &lt;NOBR&gt;2844-08.&lt;/NOBR&gt; Falu tingsrätts dom den 17 december 2009 i mål nr &lt;NOBR&gt;B2423-09.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p815 ft187"&gt;Eskilstuna tingsrätts dom den 8 december 2011 i mål nr B &lt;NOBR&gt;1466-11.&lt;/NOBR&gt; Helsingborgs tingsrätts dom den 15 april 2014 i mål nr B &lt;NOBR&gt;1155-14.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p810 ft9"&gt;Mark- och miljödomstolens vid Umeå tingsrätt dom den 12 april 2016 i mål nr M &lt;NOBR&gt;47–16.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft9"&gt;Mark- och miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 25 januari 2018 i mål nr M &lt;NOBR&gt;3819-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p811 ft9"&gt;Mark- och miljödomstolens vid Nacka tingsrätt dom den 22 mars 2018 i mål nr M &lt;NOBR&gt;3198-17&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p620 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2009-02-23,&lt;/NOBR&gt; BVa 3.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;360&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_361"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td162"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td118"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Källförteckning&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2010-03-01,&lt;/NOBR&gt; BVa 13.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2010-10-11,&lt;/NOBR&gt; BVa 68.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2012-08-09,&lt;/NOBR&gt; BVa 49.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämnden&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2012-10-17,&lt;/NOBR&gt; BVa 64.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2013-06-05,&lt;/NOBR&gt; BVa 40.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2013-12-13,&lt;/NOBR&gt; BVa 99.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2015-03-19,&lt;/NOBR&gt; BVa 28.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p787 ft10"&gt;&lt;NOBR&gt;Va-nämndens&lt;/NOBR&gt; beslut &lt;NOBR&gt;2015-07-30,&lt;/NOBR&gt; BVa 77.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;361&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_362"&gt;


&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_363"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p816 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft14"&gt;Kommittédirektiv 2017:54&lt;/P&gt;
&lt;P class="p818 ft42"&gt;Kommunens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 11 maj 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft15"&gt;Sammanfattning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p821 ft9"&gt;En särskild utredare ska se över kommunens skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. En utgångspunkt är att det ska vara enkelt för den enskilda fastig- hetsägaren att göra rätt genom korrekt tillgänglig information om lämplig &lt;NOBR&gt;va-lösning&lt;/NOBR&gt; utifrån de lokala förutsättningarna. Utredaren ska bl.a. föreslå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p822 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;hur lagen om allmänna vattentjänster kan ändras avseende kom- munens ansvar för vatten och avlopp i ett större sammanhang, förutsatt att ett behov är identifierat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p823 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;en central tillsynsvägledande myndighet för kommuners skyldig- het att tillhandahålla allmänna &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-tjänster&lt;/NOBR&gt; och tillämpningen av 6 § lagen om allmänna vattentjänster,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;kostnadseffektiva styrmedel som ökar åtgärdstakten för små av- lopp och återvinning av näringsämnen.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p825 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;363&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_364"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p826 ft15"&gt;Uppdraget att se över kommunernas skyldighet att ordna vattentjänster&lt;/P&gt;
&lt;P class="p292 ft13"&gt;Av 6 § lagen om allmänna vattentjänster framgår att om det med hänsyn till människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenför- sörjning eller avlopp i ett större sammanhang för viss befintlig eller blivande bebyggelse ska kommunen bestämma ett verksamhetsom- råde och se till att behovet tillgodoses genom allmän vattenförsörj- ning och avlopp (s.k. &lt;NOBR&gt;va-anläggning).&lt;/NOBR&gt; Större sammanhang har i praxis tolkats som bebyggelse med cirka &lt;NOBR&gt;15–25&lt;/NOBR&gt; fastigheter. I och med att kommunen bestämmer ett verksamhetsområde ska samtliga fastig- heter inom detta område få tillgång till de vattentjänster som verk- samhetsområdet avser.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft8"&gt;Genom en ändring av lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft 1 januari 2007 vidgades kommunens utbyggnadsskyl- dighet från att bara gälla när &lt;NOBR&gt;va-anläggningen&lt;/NOBR&gt; behövs av hälsoskydds- skäl till att också gälla när den behövs av hänsyn till skyddet för miljön. Det är emellertid först när en fastighet eller bebyggelse av sådana skäl behöver en vattentjänst och detta behov i sin tur be- höver tillgodoses genom en kollektiv lösning i ett större samman- hang tillsammans med andra fastigheter i området som kommunens utbyggnadsansvar uppkommer (prop. 2005/06:78 s. 135).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p180 ft8"&gt;Det finns exempel på att fastighetsägare samverkar i &lt;NOBR&gt;va-frågor&lt;/NOBR&gt; genom att en &lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; inrättas som gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149), och detta även i fall där förut- sättningarna för den kommunala utbyggnadsskyldigheten varit upp- fyllda. När enighet inte kan nås mellan fastighetsägarna är däremot förutsättningarna att få till stånd en gemensamhetsanläggning eller annan form av samverkan små, om fastigheterna ligger i ett område som omfattas av kommunens utbyggnadsskyldighet. Möjligheterna till tvångsanslutning kan begränsas av anläggningslagens villkor till skydd för enskilda intressen (prop. 2005/06:78 s. 37). &lt;NOBR&gt;Va-lagsutred-&lt;/NOBR&gt; ningen (SOU 2004:64) föreslog att kommunerna skulle ges möjlig- het att besluta om &lt;NOBR&gt;va-samverkan&lt;/NOBR&gt; mellan fastighetsägare när detta är lämpligare än att ordna en allmän &lt;NOBR&gt;va-anläggning.&lt;/NOBR&gt; Regeringen fann emellertid då att det inte fanns tillräckliga skäl för en särreglering i enlighet med utredningens förslag om &lt;NOBR&gt;va-samverkan.&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p183 ft31"&gt;Kostnaden för att ordna vattentjänster för fastigheter på lands- bygderna upplevs av kommunerna som betydande. Kommunens skyl-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;364&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_365"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p387 ft8"&gt;dighet att ordna vattentjänster upplevs därför av vissa kommuner som ett hinder för nybyggnation på landsbygderna. En annan konse- kvens av kostnaden för att ordna va på landsbygderna är, enligt vad regeringen erfarit, att kommuner avstår från att ålägga fastighets- ägare att åtgärda avlopp i områden där man planerar att ansluta till ett verksamhetsområde. Skälet är att fastighetsägaren ska slippa be- tala en anläggning som inte behövs när kommunens anslutning är klar. För den enskilda fastighetsägaren kan det bli billigare att ordna va genom en enskild lösning eller samverkan mellan fastighetsägare, jämfört med att ansluta sig till kommunalt va. Så som lagen ser ut i dag saknas dock incitament för fastighetsägarna att ordna va gen- om samverkan mellan fastighetsägarna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p351 ft8"&gt;I syfte att kostnadseffektivt minska utsläppen från små avlopp bör alternativ till den kommunala skyldigheten att ordna allmänna vattentjänster i större sammanhang utredas. Alternativ som bör un- dersökas är möjligheten för kommunen att besluta om så kallad va- samverkan och möjligheten att i större utsträckning ge utrymme för enskilda alternativ när dessa kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och en sådan lösning är förenlig med intresset av en god hushållning med naturresurser. Förslagen ska också vara förenliga med en långsiktigt hållbar dagvattenhanter- ing även om utredningen primärt är inriktad på vattenförsörjning och avloppsvatten utöver dagvatten. Regeringen tillsatte i november 2015 en särskild utredare (dir 2015:15) som bl.a. fick i uppdrag att före- slå de lagändringar som krävs för en långsiktigt hållbar dagvatten- hantering i syfte att göra bebyggd miljö mer översvämningssäker. Klimatanpassningsutredningens (M 2015:04) förslag, som ska pre- senteras senast den 31 maj 2017, ska beaktas av utredaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p399 ft8"&gt;Dricksvattenutredningen menade i sitt betänkande En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) att frågor om avlopp behö- ver utredas vidare, eftersom en rad aspekter kring avlopp påverkar dricksvattenförsörjningen. Bland annat pekar utredningen på att många små avlopp har otillräcklig rening och att det medför risk för smitta om dricksvatten förorenas. Dricksvattenutredningen lämnade vidare flera förslag på ändringar i lagen om allmänna vatten- tjänster. Det gäller förslag om att tydliggöra att kommunerna ska tillvarata möjligheten att samverka, förslag om kommunernas skyl- dighet att ta fram förnyelse- och underhållsplaner samt att kraven på kommun och huvudman avseende vattenförsörjning tydliggörs&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;365&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_366"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p673 ft10"&gt;genom ett tillägg i 2 §. Utredaren ska beakta dricksvattenutredningens förslag.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p339 ft8"&gt;I Landsbygdskommitténs slutbetänkande, För Sveriges landsbyg- der – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1), konstateras att nuvarande &lt;NOBR&gt;va-lagstiftning&lt;/NOBR&gt; har blivit ett betydande hinder för bostadsbyggandet och för möjligheterna att åtgärda ett stort antal små avloppsanläggningar. Kommittén anser därför att regeringen bör göra en översyn av &lt;NOBR&gt;va-lagstiftningen&lt;/NOBR&gt; i syfte att underlätta bostadsbyggandet och öka andelen godkända avlopps- anläggningar på landsbygderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p827 ft34"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft122"&gt;analysera hur praxis har utvecklats vad gäller kommunens ansvar för att tillgodose behovet av en allmän &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-anläggning&lt;/NOBR&gt; utan nega- tiva konsekvenser för människors hälsa och miljön,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p828 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;se över möjligheten för kommunerna att besluta om &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-samverkan,&lt;/NOBR&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p443 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;vid behov lämna förslag till en ändamålsenlig ändring i lagen om allmänna vattentjänster avseende kommunens ansvar och befo- genheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p482 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;beakta Dricksvattenutredningens förslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p829 ft15"&gt;En central tillsynsmyndighet för kommuners skyldighet att ordna allmänt vatten och avlopp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p830 ft13"&gt;Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har i sin rapport Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar från 2013 på- talat att det inte finns någon utpekad central tillsynsvägledande myndighet gällande 6 § lagen om allmänna vattentjänster. Myndig- heten framhåller att en central tillsynsvägledning kan underlätta läns- styrelsernas tillsynsarbete och skapa en mer enhetlig handläggning. En effektiv tillsyn och prövning är väsentlig för att klara en långsiktigt hållbar åtgärdstakt för små avlopp. Det är också viktigt med samar- bete mellan kommuner och över kommun- och länsgränser. För att kommunerna ska fullfölja sitt tillsynsansvar behöver de ha kunskap och ändamålsenligt stöd.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p65 ft31"&gt;Länsstyrelserna är tillsynsmyndighet för kommunernas skyldig- het att ordna allmänt vatten och avlopp enligt 6 § lagen om allmänna&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;366&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_367"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft13"&gt;vattentjänster. Statens &lt;NOBR&gt;va-nämnd&lt;/NOBR&gt; som tidigare prövade mål enligt lagen om allmänna vattentjänster avvecklades och upphörde som myndighet 1 januari 2016. Den verksamhet som nämnden bedrev överfördes till mark- och miljödomstolarna. Nämnden hade fungerat som kunskapsnod för tillsynsmyndigheterna för tillsynsfrågor och var ett stöd för länsstyrelserna. Länsstyrelsernas tillsyn varierar, vil- ket HaV påpekar i sin rapport från 2013. Tiden som länsstyrelserna lägger ner på detta arbete skiljer sig mycket. Till detta ska dock tilläggas att storleken på länen varierar och att behoven därför också varierar. För att få en enhetlig, tydlig och effektiv vägledning kring kommunala avloppsfrågor bör tillsynen samordnas av en central tillsynsvägledande myndighet.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p206 ft13"&gt;I Klimatanpassningsutredningens uppdrag ligger också att analys- era ansvarsfördelningen mellan myndigheter och enskilda i fråga om att vidta åtgärder för att anpassa pågående och planerad markan- vändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Förslag från Klimatanpassningsutredningen som rör ansvarsfördelningen för va ska särskilt beaktas av utredaren.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p831 ft10"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft13"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft189"&gt;ta ställning till om tillsynsvägledning behövs för att åstadkomma en likvärdig tillämpning av kommunernas skyldighet att tillhanda- hålla va enligt lagen om allmänna vattentjänster, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p29 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;lämna förslag på central myndighet för detta ändamål.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p161 ft190"&gt;Hur kan åtgärdstakten och återvinning&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft15"&gt;av näringsämnen öka avseende små avlopp?&lt;/P&gt;
&lt;P class="p833 ft8"&gt;I Sverige finns cirka 250 000 små avloppsanläggningar med ingen eller dålig rening av avloppsvattnet. Ytterligare ett stort antal anlägg- ningar har nedsatt funktion. Det orenade avloppsvattnet kan ge ef- fekter på hälsa och miljö, förorena dricks- och badvatten och ge dålig lukt. Sju av sexton miljökvalitetsmål påverkas av utsläpp från små avlopp (begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i bal- ans samt levande kust och skärgård, god bebyggd miljö).&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft34"&gt;Arbetet med att åtgärda och byta ut de små avlopp som har un- dermålig rening sker mycket långsamt. Bara mellan en och tre pro-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;367&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_368"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p187 ft31"&gt;cent av anläggningarna byts ut varje år. Med nuvarande takt kom- mer det att ta flera decennier tills de berörda anläggningarna är åtgärdade. I sin redovisning från 2013 Styrmedel för en hållbar åt- gärdstakt av små avloppsanläggningar konstaterar HaV att åtgärds- takten är alltför låg och att fastighetsägarna saknar incitament för att åtgärda en undermålig anläggning. HaV föreslog också att krav på källsorterande system skulle införas vid extra hög miljöskydds- respektive hälsoskyddsnivå. Kravet på att styra mot hushållning med naturresurser finns i miljöbalken, plan- och bygglagen och i vatten- tjänstlagen. Enligt 2 kap. 5 § miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Myndigheten argumenterade för att ett kretsloppssystem med åter- vinning av näringsämnen skulle införas vid nybyggnation i ett om- råde med extra hög miljöskyddsnivå. Denna bestämmelse bygger på att det finns ett system för omhändertagande och ett utpekande av särskilt känsliga områden. Utvecklingen mot kretsloppsbaserade av- loppssystem går långsamt och kan behöva stimuleras.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p563 ft31"&gt;Att välja avloppsanläggning är en utmaning för den enskilda fas- tighetsägaren. I vissa kommuner har man anställt en lokal avlopps- rådgivare som är skild från myndighetsutövning såsom att före- lägga och pröva ansökningar. Rådgivaren vägleder enskilda fastig- hetsägare och de som överväger gemensamhetsanläggningar. I Fin- land har man infört en avgiftsfri &lt;NOBR&gt;va-rådgivning&lt;/NOBR&gt; i vissa områden. Rådgivarna svarar på frågor via internet och telefon och i vissa fall ges också fastighetsspecifik rådgivning. Förbättrad rådgivning i av- loppsfrågor skulle underlätta för fastighetsägaren och skulle kunna ha en positiv effekt på åtgärdstakten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p834 ft8"&gt;De förslag till tydligare regler för små avlopp som HaV redovis- ade 2013 och 2016 i rapporten Tydligare regler för små anläggningar (Havs- och vattenmyndigheten 2016) syftar till att samla och för- tydliga regelverket kring små avlopp och förtydliga oklarheter i tillämpningen av befintlig lagstiftning. De föreslagna ändringarna skulle enligt myndigheten öka rättssäkerheten, samsynen och effek- tiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn. En effek- tivare tillsyn kan öka åtgärdstakten för de små avloppen. I förslaget finns en skärpning av kravet på rening av fosfor i områden med övergödningsproblem och där små avlopp står för en betydande del. Motivet till de högre kraven är att utsläppen från små avlopps-&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;368&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_369"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p184 ft8"&gt;anläggningar i dessa områden står för en betydande del av över- gödningsproblemet. Samtidigt föreslår myndigheten sänkta krav på rening av fosfor i områden där risken för påverkan är liten. Reningsnivåerna skulle därmed bli bättre anpassade till risken för påverkan. De särskilt känsliga områdena ska enligt förslaget pekas ut av länsstyrelsen, vattenmyndigheten eller kommunerna utifrån ett gemensamt bedömningsunderlag. HaV föreslår också krav på certifiering av de som anlägger avloppsanläggningar, krav på opar- tisk kontroll vid nyinstallation samt kontinuerlig kontroll av nya anläggningar i drift. Syftet med kravet på certifiering är att säker- ställa att nya anläggningar klarar de krav som förutsatts vid tillstånds- givningen. Därmed kan resurser frigöras för kommunens tillsyn. HaV:s rapport från 2016 är remitterad till berörda myndigheter, organisationer och företag. Regeringen kommer att ta ställning till myndighetens förslag när remissvaren inkommit den 1 maj 2017.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p343 ft8"&gt;Det finns skäl att utforma kostnadseffektiva styrmedel som på- skyndar åtgärdstakten för de små avloppen. Utredaren ska analysera vilket eller vilka styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfulla och kostnadseffektiva. En utgångspunkt för arbetet bör vara att reglerna ska vara enkla att tillämpa och kontrollera och inte medföra gränshandelsproblem eller på annat sätt stå i strid med &lt;NOBR&gt;EU-rätten&lt;/NOBR&gt; eller Sveriges internationella åtaganden och inte negativt påverkar bostadsbyggande på landsbygderna.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p57 ft9"&gt;Små avlopp kan utgöra källan för lokala kretslopp av växtnäring. Möjligheten att stimulera kretslopp och näringsåtervinning från små avlopp behöver utredas.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p85 ft10"&gt;Utredaren ska föreslå&lt;/P&gt;
&lt;P class="p835 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;de styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfulla och kostnadseffektiva för att öka åtgärdstakten för små avlopp,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p836 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;hur avloppsrådgivningen kan förbättras,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p452 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft170"&gt;analysera hur återvinningen av näringsämnen kan öka och,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p837 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft121"&gt;författningsändringar med syfte att öka återvinning och kretslopp av näringsämnen från små avlopp.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;369&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_370"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Bilaga 1&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p838 ft8"&gt;Enligt 14, 15 och 15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474) ska konsekvenser i olika avseenden av utredningsförslag beräknas och redovisas. Utredaren ska särskilt uppmärksamma de samhällseko- nomiska konsekvenserna för staten, kommuner, företag och en- skilda inklusive miljöeffekter och effekter för näringslivet och möj- ligheten att tillgodose behovet av bostäder, infrastruktur och andra byggnadsverk. Frågan om resursbehovet för berörda prövnings- och tillsynsmyndigheter och andra statliga och kommunala aktörer ska belysas liksom andra genomförandeaspekter. Konsekvensana- lysen ska påbörjas i utredningens inledande skede och löpa paral- lellt med det övriga utredningsarbetet. Analysen ska genomföras av eller med stöd av personer med dokumenterad samhällsekonomisk kompetens. Om något av förslagen som utredaren lämnar påverkar den kommunala självstyrelsen, ska utredaren särskilt redovisa dessa konsekvenser och de särskilda avvägningar som (enligt utredarens mening) motiverar att inskränkningen görs. Om flera möjligheter finns för att nå samma mål, ska utredaren föreslå den som innebär den minst långtgående inskränkningen i den kommunala självstyrelsen.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utredaren ska därutöver bedöma och redovisa vilka effekter för- slagen kan få för miljön. Vid eventuella statsfinansiella effekter ska utredaren föreslå finansiering.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft15"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p332 ft8"&gt;Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, organisationer och företag. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår i myndigheter, Regeringskansliet och i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p839 ft10"&gt;(Miljö- och energidepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;370&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_371"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p816 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;
&lt;P class="p817 ft14"&gt;Kommittédirektiv 2017:129&lt;/P&gt;
&lt;P class="p840 ft42"&gt;Tilläggsdirektiv till Utredningen om hållbara vattentjänster (M 2017:02)&lt;/P&gt;
&lt;P class="p819 ft10"&gt;Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2017&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft15"&gt;Utvidgning och förlängd tid för uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p841 ft8"&gt;Regeringen beslutade den 11 maj 2017 kommittédirektiv om kom- munens skyldighet enligt vattentjänstlagen och frågor om små avlopp (dir. 2017:54). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p842 ft10"&gt;Utredaren får nu dessutom i uppdrag att&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;utreda vilka möjligheter som finns enligt nuvarande regler att vidta åtgärder för anpassning av dagvattenhanteringen till ett förändrat klimat,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;föreslå hur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; kan användas för att finansiera sådana an- passningsåtgärder, och&lt;/P&gt;
&lt;P class="p824 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;redovisa regleringen för kostnadstäckning av anpassningsåtgär- der i Danmark.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p843 ft9"&gt;Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 31 maj 2018.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;371&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_372"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p72 ft15"&gt;Precisering av tilläggsuppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p151 ft29"&gt;Behovet av ett tilläggsuppdrag&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft13"&gt;Klimatanpassningsutredningen (SOU 2017:42) konstaterar att effek- terna av ett förändrat klimat med bl.a. ökad nederbörd kräver en förändrad dagvattenhantering. Dagens hanteringssystem i led- ningar är inte konstruerade för att klara av att hantera de vatten- mängder som faller vid kraftigt regn och skyfall. Dagvatten måste därför i större utsträckning hanteras genom öppna dagvattenlös- ningar och åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når av- loppsledningar. Sådana lösningar syftar till att infiltrera, fördröja, transportera och hantera dagvatten. Det kan handla om infiltration av vatten i grönområden eller genom genomsläpplig markbelägg- ning, fördröjning av vatten till exempel genom vegetation i kombi- nation med exempelvis magasin för uppsamling och flödesvägar, översvämningsparker eller våtmarker, till exempel buffertzoner längs vattendrag och absorption av vatten genom plantering av vegetation.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p63 ft9"&gt;Utredningen har emellertid inte lämnat några förslag på finan- siering av sådana anpassningsåtgärder.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p61 ft29"&gt;Anpassningsåtgärder enligt nuvarande regler&lt;/P&gt;
&lt;P class="p62 ft8"&gt;Ett grundläggande problem när det gäller samhällets förmåga att hantera dagvatten är att ingen enskild aktör har egen rådighet över frågan. Det är många olika aktörer som påverkar och har ansvar för flödenas storlek, innehåll och riktning inom ett avrinningsområde.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p79 ft13"&gt;Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänst- lagen) reglerar skyldigheter och rättigheter mellan fastighetsägare och kommunen (inklusive &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen).&lt;/NOBR&gt; Lagen är inriktad på funktioner, och &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; är relativt fri att utforma anlägg- ningen på det sätt som anses mest lämpligt. Det finns till exempel möjligheter till en förbindelselös hantering av dagvatten.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p64 ft9"&gt;Vattentjänstlagen ger inte någon möjlighet att få tillgång till mark för anordnande av &lt;NOBR&gt;va-anläggningen.&lt;/NOBR&gt; Tillgång till mark, oavsett om hanteringen sker i rörledningar eller genom öppna dagvatten- lösningar, är en grundläggande förutsättning för att anläggningarna ska kunna uppföras.&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;372&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_373"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p302 ft10"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p832 ft8"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft39"&gt;utreda vilka möjligheter som finns att anlägga öppna dagvatten- lösningar och andra anpassningsåtgärder enligt vattentjänstlagen och ta ställning till om lagen ger tillräckliga sådana möjligheter,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p456 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft32"&gt;identifiera hinder i vattentjänstlagen eller annan lagstiftning som försvårar anläggandet av anpassningsåtgärder, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p844 ft31"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft35"&gt;föreslå inriktningen för fortsatt utredningsarbete med att anpassa lagstiftningen för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p845 ft29"&gt;Finansiering av anpassningsåtgärder&lt;/P&gt;
&lt;P class="p54 ft31"&gt;Avgiftsfinansiering av vattentjänster bygger på självkostnadsprinci- pen. I vattentjänstlagen kommer detta till uttryck i 30 § som fast- slår att avgifterna inte får överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva va- anläggningen. Enligt 13 § ska anläggningen tillgodose skäliga an- språk på säkerhet. Begreppen nödvändiga kostnader och skäliga anspråk på säkerhet är inte närmare definierade i lagtext utan klar- läggs huvudsakligen i rättstillämpningen. Med utgångspunkt i bl.a. Högsta domstolens avgörande NJA 1991 s. 580 (se SOU 2004:64 s. 238 f. för genomgång av praxis) råder i branschen en samsyn om att &lt;NOBR&gt;va-huvudmannen&lt;/NOBR&gt; har ett ansvar för att anläggningen ska klara ett regn som inte är intensivare än ett tioårsregn, och att det inte finns något ansvar för kraftigare regn än detta.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p451 ft9"&gt;I förhållande till risken för översvämning är frågan om anlägg- ningens överkapacitet central. För att hantera effekterna av det regn som föll över Malmö 2014 och som kommer att bli mer van- ligt i ett förändrat klimat behöver anläggningen klara skyfall och hundraårsregn. Det saknas dock praxis i frågan om avgiftsuttag för överkapacitet. Det finns därmed en osäkerhet om i vilken omfatt- ning &lt;NOBR&gt;va-avgifter&lt;/NOBR&gt; kan användas för finansiering av exempelvis över- svämningszoner mot kraftiga skyfall och andra åtgärder för anpass- ning till ett förändrat klimat.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p56 ft31"&gt;Utredaren ska i första hand undersöka om det går att finansiera anpassningsåtgärder genom &lt;NOBR&gt;va-taxan.&lt;/NOBR&gt; I detta uppdrag ligger att bl.a. utreda och analysera förslagets förenlighet med självkostnadsprin- cipen. Om utredaren vid sin analys finner att finansiering genom&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;373&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_374"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td22"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td21"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p60 ft9"&gt;&lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; inte ger tillräckligt utrymme för nödvändiga åtgärder, ska utredaren i andra hand ge förslag på andra modeller för kostnads- täckning som kan ersätta, alternativt komplettera, nuvarande sy- stem. Uppdraget är därmed avgränsat till &lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; om finansiering är möjlig genom den.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p551 ft10"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;analysera hur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-huvudmannens&lt;/NOBR&gt; skyldighet att tillgodose skäliga anspråk på säkerhet förhåller sig till överkapacitet,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;föreslå hur &lt;/SPAN&gt;&lt;NOBR&gt;va-taxan&lt;/NOBR&gt; kan användas för att finansiera åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat,&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;utreda om det finns andra modeller för kostnadstäckning som kan ersätta eller komplettera nuvarande system, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p291 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p153 ft29"&gt;Kostnadstäckning för anpassningsåtgärder i Danmark&lt;/P&gt;
&lt;P class="p669 ft9"&gt;Köpenhamn drabbades av ett mycket kraftigt skyfall 2011 som orsakade stora materiella skador. En skyfallsplan har därför antagits i syfte att skyfallssäkra Köpenhamn. Den huvudsakliga finansi- eringen sker genom en höjning av avgifterna för dagvattenhan- teringen. Åtgärderna är av skiftande karaktär. Huvudsakligen är de inriktade på att undvika att få ned dagvatten i avloppsystemet, skapa översvämningszoner och infiltreringsytor samt leda undan stora vattenmängder ovan jord. Inriktningen i Köpenhamn är att man, utan oönskade översvämningar, ska klara av ett hundraårs- regn.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p759 ft10"&gt;Utredaren ska därför&lt;/P&gt;
&lt;P class="p293 ft9"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft116"&gt;redovisa hur regleringen för kostnadstäckning av anpassningsåt- gärder ser ut i Danmark,&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p74 ft37"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft36"&gt;ta ställning till om erfarenheter från den danska regleringen bör leda till förändringar i den svenska regleringen, och&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p694 ft10"&gt;&lt;SPAN class="ft10"&gt;•&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft113"&gt;lämna nödvändiga författningsförslag.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;374&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_375"&gt;


&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41"&gt;
&lt;TR&gt;
	&lt;TD class="tr12 td163"&gt;&lt;P class="p14 ft22"&gt;SOU 2018:34&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
	&lt;TD class="tr12 td101"&gt;&lt;P class="p14 ft20"&gt;Bilaga 2&lt;/P&gt;&lt;/TD&gt;
&lt;/TR&gt;
&lt;/TABLE&gt;
&lt;P class="p846 ft15"&gt;Konsekvensbeskrivningar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p847 ft9"&gt;Det som sägs om konsekvensbeskrivning i ursprungsdirektiven gäller i tillämpliga delar också dessa tilläggsdirektiv.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p820 ft15"&gt;Samråd och redovisning av uppdraget&lt;/P&gt;
&lt;P class="p848 ft13"&gt;Utredaren ska samråda med berörda myndigheter, organisationer och företag, särskilt Naturvårdsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), länsstyrelser och Svenskt Vatten. Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår i myndigheter, Regeringskansliet och i EU.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p849 ft10"&gt;(Miljö- och energidepartementet)&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft19"&gt;375&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_376"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334376x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Statens offentliga utredningar 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft12"&gt;Kronologisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p851 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;1.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Ett reklamlandskap i förändring&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p852 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p853 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;2.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Stärkt straffrättsligt skydd&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p854 ft4"&gt;för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p855 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;3.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;En strategisk agenda&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft4"&gt;för internationalisering. U.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p857 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;4.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Framtidens biobanker. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p858 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;5.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p859 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;6.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p860 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;7.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p861 ft197"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;8.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft196"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet­ 2018. Beslut under osäkerhet. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p862 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;9.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p863 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;10.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p727 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;11.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Vårt gemensamma ansvar&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p864 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;för unga som varken arbetar eller studerar. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p865 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;12.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p866 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;13.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p867 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;14.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Bidragsbrott och underrättelseskyl- dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p20 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;15.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Mindre aktörer i energilandskapet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p856 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;–&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft193"&gt;genomgång av nuläget. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p868 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;16.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Vägen till självkörande fordon – introduktion. Del 1 + 2. N.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p726 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;17.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;Med undervisningsskicklighet&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p869 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft4"&gt;i&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p870 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;18.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p871 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;19.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;20.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Gräsrotsfinansiering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p872 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;21.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Flexibel rehabilitering. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p873 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;22.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;23.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Konstnär – oavsett villkor? Ku.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p874 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;24.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Tid för utveckling. A.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p875 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;25.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. Fi.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p876 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;26.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Några frågor i skyddslagstiftningen. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p877 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft195"&gt;27.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Ekonomiska sanktioner mot terrorism. UD.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p198 ft6"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;28.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft192"&gt;En nationell alarmeringstjänst&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p878 ft4"&gt;– för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. Ju.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p879 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;29.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande. U.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p880 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;30.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p881 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;31.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. Fö.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p882 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;32.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst. S.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p883 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;33.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan. Ju.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;P class="p318 ft4"&gt;&lt;SPAN class="ft191"&gt;34.&lt;/SPAN&gt;&lt;SPAN class="ft194"&gt;Vägar till hållbara vattentjänster. M.&lt;/SPAN&gt;&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_377"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334377x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft14"&gt;Statens offentliga utredningar 2018&lt;/P&gt;
&lt;P class="p850 ft12"&gt;Systematisk förteckning&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2"&gt;
&lt;DIV id="id_2_1"&gt;
&lt;P class="p0 ft23"&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft4"&gt;Uppdrag: Samverkan 2018.&lt;/P&gt;
&lt;P class="p885 ft4"&gt;Många utmaningar återstår. [12] Flexibel rehabilitering. [21]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p886 ft4"&gt;Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. [22]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft4"&gt;Tid för utveckling. [24]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft23"&gt;Finansdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft6"&gt;Ett reklamlandskap i förändring&lt;/P&gt;
&lt;P class="p887 ft4"&gt;– konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. [1]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p888 ft4"&gt;Myndighetsgemensam indelning – sam- verkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. [10]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p889 ft4"&gt;Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? [13]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p890 ft4"&gt;Bidragsbrott och underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. [14]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft4"&gt;Gräsrotsfinansiering. [20]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p891 ft4"&gt;Juridik som stöd för förvaltningens digitalisering. [25]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft23"&gt;Försvarsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p892 ft4"&gt;Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. [7]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft4"&gt;Några frågor i skyddslagstiftningen. [26]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p893 ft4"&gt;En lag om operativt militärt stöd mellan Sverige och Finland. [31]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft23"&gt;Justitiedepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft6"&gt;Stärkt straffrättsligt skydd&lt;/P&gt;
&lt;P class="p895 ft4"&gt;för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. [2]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p896 ft4"&gt;Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. [6]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="id_2_2"&gt;
&lt;P class="p0 ft6"&gt;En nationell alarmeringstjänst&lt;/P&gt;
&lt;P class="p897 ft4"&gt;– för snabba, säkra och effektiva hjälpinsatser. [28]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p898 ft4"&gt;Förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning. [30]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p899 ft4"&gt;Aggressionsbrottet och ändringar i Romstadgan. [33]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft23"&gt;Kulturdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p900 ft4"&gt;Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige. [18]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft4"&gt;Konstnär – oavsett villkor? [23]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft23"&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p901 ft4"&gt;Kunskapsläget på kärnavfallsområdet­ 2018. Beslut under osäkerhet. [8]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p2 ft6"&gt;Mindre aktörer i energilandskapet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p902 ft198"&gt;– genomgång av nuläget. [15] Vägar till hållbara vattentjänster. [34]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p141 ft23"&gt;Näringsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p903 ft4"&gt;Vägen till självkörande fordon – introduktion Del 1 + 2. [16]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p894 ft23"&gt;Socialdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p904 ft4"&gt;Framtidens biobanker. [4]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p905 ft4"&gt;Vissa processuella frågor på social- försäkringsområdet. [5]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft4"&gt;Ju förr desto bättre – vägar till&lt;/P&gt;
&lt;P class="p906 ft4"&gt;en förebyggande socialtjänst. [32]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p24 ft23"&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft4"&gt;En strategisk agenda&lt;/P&gt;
&lt;P class="p907 ft4"&gt;för internationalisering. [3]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p908 ft4"&gt;Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. [9]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p884 ft4"&gt;Vårt gemensamma ansvar&lt;/P&gt;
&lt;P class="p909 ft4"&gt;– för unga som varken arbetar eller studerar. [11]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;DIV id="page_378"&gt;
&lt;DIV id="dimg1"&gt;
&lt;INGENBILD zsrc="H6B334378x1.jpg/" id="img1"&gt;
&lt;/DIV&gt;


&lt;DIV class="dclr"&gt;&lt;/DIV&gt;
&lt;P class="p910 ft6"&gt;Med undervisningsskicklighet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p911 ft4"&gt;i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. [17]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p912 ft4"&gt;Forska tillsammans – samverkan för lärande och förbättring. [19]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p913 ft4"&gt;Validering i högskolan – för tillgodo- räknande och livslångt lärande. [29]&lt;/P&gt;
&lt;P class="p914 ft23"&gt;Utrikesdepartementet&lt;/P&gt;
&lt;P class="p915 ft4"&gt;Ekonomiska sanktioner mot terrorism. [27]&lt;/P&gt;
&lt;/DIV&gt;
&lt;/BODY&gt;
&lt;/HTML&gt;
</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>H6B334</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>sou_2018__34.pdf</filnamn>
<filstorlek>3965643</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vägar till hållbara vattentjänster </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/888730A3-D197-49F0-981E-9FF3FE6A131B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>