0H6B317201817sousouStatens offentliga utredningar 2018:17Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar1702018-03-12 00:00:002018-03-12 17:13:162018-03-12 00:00:00Med undervisningsskicklighet i centrum - ett ramverk för lärares och rektorers professionella utvecklinghtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H6B317/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H6B317https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H6B317
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>sou 2018 17 </TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 44px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 163px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 453px;padding: 0px;border:none;width: 171px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:844px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:624px;height:844px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 2px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 915px;}
#page_2 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:915px;}
#page_2 #dimg1 #img1 {width:624px;height:915px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 127px 76px;padding: 0px;border: none;width: 421px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 390px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_5 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_5 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_3 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_3 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_10 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_10 #id_3 {border:none;margin: 53px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_11 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_11 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_13 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_13 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_3 {border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 81px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_3 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_3 {border:none;margin: 200px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_23 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_23 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_31 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_5 {border:none;margin: 13px 0px 0px 269px;padding: 0px;border:none;width: 289px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_6 {border:none;margin: 2px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_7 {border:none;margin: 25px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_8 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 18px;padding: 0px;border:none;width: 530px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_4 {border:none;margin: 524px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_33 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:0px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_33 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 563px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 110px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_38 #dimg1 {position:absolute;top:655px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_38 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_39 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 446px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_41 #dimg1 {position:absolute;top:318px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_41 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_43 #dimg1 {position:absolute;top:350px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:364px;}
#page_43 #dimg1 #img1 {width:415px;height:364px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 286px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_3 {border:none;margin: 23px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:415px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:245px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:416px;height:245px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_3 {border:none;margin: 15px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_46 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_46 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_47 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 401px;padding: 0px;border:none;width: 147px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_4 {border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_5 {border:none;margin: 16px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_47 #id_6 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_47 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_47 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 563px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_50 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_50 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 434px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:330px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 770px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 491px;height: 145px;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_53 #tx1 {position:absolute;top:-724px;left:477px;width:91px;height:11px;}
#page_53 #tx2 {position:absolute;top:-678px;left:274px;width:43px;height:18px;}
#page_53 #tx3 {position:absolute;top:-661px;left:280px;width:31px;height:17px;}
#page_53 #tx4 {position:absolute;top:-642px;left:76px;width:415px;height:54px;}
#page_53 #tx5 {position:absolute;top:-588px;left:76px;width:415px;height:108px;}
#page_53 #tx6 {position:absolute;top:-480px;left:291px;width:181px;height:16px;}
#page_53 #tx7 {position:absolute;top:-444px;left:291px;width:200px;height:90px;}
#page_53 #tx8 {position:absolute;top:-335px;left:291px;width:43px;height:18px;}
#page_53 #tx9 {position:absolute;top:-317px;left:291px;width:158px;height:16px;}
#page_53 #tx10 {position:absolute;top:-281px;left:291px;width:193px;height:16px;}
#page_53 #tx11 {position:absolute;top:-245px;left:291px;width:200px;height:54px;}
#page_53 #tx12 {position:absolute;top:-191px;left:291px;width:200px;height:54px;}
#page_53 #tx13 {position:absolute;top:-137px;left:291px;width:200px;height:54px;}
#page_53 #tx14 {position:absolute;top:5px;left:76px;width:123px;height:12px;}
#page_53 #tx15 {position:absolute;top:67px;left:479px;width:18px;height:12px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 428px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:186px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:151px;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:70px;height:151px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 705px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:132px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_57 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_4 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 470px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_59 #dimg1 {position:absolute;top:294px;left:76px;z-index:-1;width:69px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_59 #dimg1 #img1 {width:69px;height:1px;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 338px;padding: 0px;border:none;width: 286px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_4 {border:none;margin: 2px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_5 {border:none;margin: 29px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_60 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:132px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_60 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_61 #dimg1 {position:absolute;top:702px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_61 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 126px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_63 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_63 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_63 #tx1 {position:absolute;top:515px;left:291px;width:200px;height:90px;}
#page_63 #tx2 {position:absolute;top:605px;left:291px;width:200px;height:72px;}
#page_63 #tx3 {position:absolute;top:791px;left:479px;width:18px;height:12px;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 705px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:60px;left:132px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #dimg1 {position:absolute;top:648px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_65 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 26px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 85px;padding: 0px;border:none;width: 473px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_4 {border:none;margin: 338px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:426px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 479px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 367px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_72 #dimg1 {position:absolute;top:397px;left:66px;z-index:-1;width:66px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_72 #dimg1 #img1 {width:66px;height:1px;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 110px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 1px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 205px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_73 #dimg1 {position:absolute;top:660px;left:76px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_73 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 560px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:66px;z-index:-1;width:70px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:70px;height:1px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_3 {border:none;margin: 550px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_78 #dimg1 {position:absolute;top:214px;left:66px;z-index:-1;width:67px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_78 #dimg1 #img1 {width:67px;height:1px;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_83 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_83 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_88 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_88 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 637px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 122px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_94 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_94 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_98 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_98 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_101 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_101 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_106 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_106 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_108 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_108 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_109 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_109 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_110 #dimg1 {position:absolute;top:448px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_110 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_112 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_112 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_113 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_113 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_116 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_116 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_117 #dimg1 {position:absolute;top:364px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_117 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_118 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_118 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_119 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_119 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_121 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_121 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_122 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_122 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_123 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_123 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_124 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_124 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_125 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_125 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_126 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_126 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 225px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_133 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_133 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_137 #dimg1 {position:absolute;top:505px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_137 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_138 #dimg1 {position:absolute;top:421px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_138 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_139 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_139 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_140 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_140 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_141 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_141 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_142 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_142 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_143 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_143 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_144 #dimg1 {position:absolute;top:496px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_144 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_145 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_145 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_146 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_146 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_148 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_148 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_148 #dimg1 {position:absolute;top:469px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_148 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_149 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:673px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_154 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_154 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_156 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_156 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_158 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_158 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_159 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_159 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_161 #dimg1 {position:absolute;top:472px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_161 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_162 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_162 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_163 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_163 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_164 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_164 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_166 #dimg1 {position:absolute;top:673px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_166 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:508px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:544px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_170 #dimg1 {position:absolute;top:298px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:414px;}
#page_170 #dimg1 #img1 {width:417px;height:414px;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_171 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_171 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:592px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_174 #dimg1 {position:absolute;top:568px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_174 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:421px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_178 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_178 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_179 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_179 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_181 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_181 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_183 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_183 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:493px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_187 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_187 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_189 #dimg1 {position:absolute;top:484px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_189 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:604px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_191 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_191 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_191 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_191 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_192 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_192 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_193 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_193 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_194 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_194 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_194 #dimg1 {position:absolute;top:520px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_194 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_195 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_195 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_195 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_195 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_196 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_196 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_197 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_197 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_198 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_198 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_199 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_199 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_200 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_200 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_201 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_201 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_202 #dimg1 {position:absolute;top:556px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_202 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_203 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_203 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_204 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_204 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_204 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:341px;height:213px;}
#page_204 #dimg1 #img1 {width:341px;height:213px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_205 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_206 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_206 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_207 #dimg1 {position:absolute;top:301px;left:0px;z-index:-1;width:431px;height:339px;}
#page_207 #dimg1 #img1 {width:431px;height:339px;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_3 {border:none;margin: 691px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_208 #dimg1 {position:absolute;top:117px;left:59px;z-index:-1;width:428px;height:582px;}
#page_208 #dimg1 #img1 {width:428px;height:582px;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 421px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_209 #dimg1 {position:absolute;top:388px;left:0px;z-index:-1;width:416px;height:313px;}
#page_209 #dimg1 #img1 {width:416px;height:313px;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_210 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_210 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_212 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_213 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:0px;z-index:-1;width:437px;height:360px;}
#page_213 #dimg1 #img1 {width:437px;height:360px;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_214 #dimg1 {position:absolute;top:580px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_214 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_215 #dimg1 {position:absolute;top:601px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_215 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_216 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_216 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_217 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:630px;}
#page_217 #dimg1 #img1 {width:432px;height:630px;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_218 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_218 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_219 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_219 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_220 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_220 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_221 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_221 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 490px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 657px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_222 #dimg1 {position:absolute;top:48px;left:58px;z-index:-1;width:432px;height:710px;}
#page_222 #dimg1 #img1 {width:432px;height:710px;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_223 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:654px;}
#page_223 #dimg1 #img1 {width:432px;height:654px;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_224 #dimg1 {position:absolute;top:685px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_224 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_225 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_225 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_226 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_226 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_227 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_227 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_228 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_228 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 406px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_229 #dimg1 {position:absolute;top:416px;left:0px;z-index:-1;width:432px;height:296px;}
#page_229 #dimg1 #img1 {width:432px;height:296px;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_230 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_230 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_231 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_231 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_232 #dimg1 {position:absolute;top:113px;left:66px;z-index:-1;width:420px;height:40px;}
#page_232 #dimg1 #img1 {width:420px;height:40px;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_233 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:0px;z-index:-1;width:409px;height:253px;}
#page_233 #dimg1 #img1 {width:409px;height:253px;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_234 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_234 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_235 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:0px;z-index:-1;width:261px;height:276px;}
#page_235 #dimg1 #img1 {width:261px;height:276px;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_236 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_236 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_236 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:66px;z-index:-1;width:397px;height:245px;}
#page_236 #dimg1 #img1 {width:397px;height:245px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 278px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:626px;}
#page_240 #dimg1 #img1 {width:416px;height:626px;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_241 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_241 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_242 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_242 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_243 #dimg1 {position:absolute;top:98px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:174px;}
#page_243 #dimg1 #img1 {width:413px;height:174px;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_246 #dimg1 {position:absolute;top:164px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:247px;}
#page_246 #dimg1 #img1 {width:413px;height:247px;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_247 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_247 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 70px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #dimg1 {position:absolute;top:643px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_248 #dimg1 #img1 {width:413px;height:78px;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_249 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:78px;}
#page_249 #dimg1 #img1 {width:413px;height:78px;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_250 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:434px;}
#page_250 #dimg1 #img1 {width:416px;height:434px;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_251 #dimg1 {position:absolute;top:615px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:97px;}
#page_251 #dimg1 #img1 {width:415px;height:97px;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_252 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:678px;}
#page_252 #dimg1 #img1 {width:416px;height:678px;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 153px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_253 #dimg1 {position:absolute;top:239px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_253 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_254 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:38px;z-index:-1;width:451px;height:678px;}
#page_254 #dimg1 #img1 {width:451px;height:678px;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_255 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_255 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 75px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_259 #dimg1 {position:absolute;top:485px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_259 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:506px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:182px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:416px;height:182px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:72px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:415px;height:72px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_262 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:606px;}
#page_262 #dimg1 #img1 {width:416px;height:606px;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_264 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_264 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 225px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_267 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_267 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_268 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_268 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_269 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_269 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_270 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_271 #dimg1 {position:absolute;top:649px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_271 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_273 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_273 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_274 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_274 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_275 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_275 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_276 #dimg1 {position:absolute;top:699px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_276 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_278 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_278 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_278 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 74px;padding: 0px;border: none;width: 550px;}
#page_279 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 2px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_279 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 399px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_279 #dimg1 {position:absolute;top:244px;left:0px;z-index:-1;width:422px;height:303px;}
#page_279 #dimg1 #img1 {width:422px;height:303px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_281 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_281 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_281 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_282 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_282 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_283 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_283 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_283 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_284 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_284 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_284 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_284 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_284 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_285 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_285 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_285 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_285 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_285 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_286 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_286 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_286 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_286 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_286 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_287 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_287 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_287 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_287 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_287 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_288 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_288 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_288 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_288 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:482px;}
#page_288 #dimg1 #img1 {width:416px;height:482px;}
#page_289 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_289 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_289 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_289 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_289 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_290 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_290 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_290 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_290 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:65px;z-index:-1;width:417px;height:300px;}
#page_290 #dimg1 #img1 {width:417px;height:300px;}
#page_291 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_291 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_291 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_292 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_292 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_292 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_293 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_293 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_293 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_293 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:632px;}
#page_293 #dimg1 #img1 {width:415px;height:632px;}
#page_294 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_294 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_294 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_294 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_294 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_295 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_295 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_295 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_295 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_295 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_296 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_296 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_296 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_296 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_296 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_297 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_297 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_297 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_297 #dimg1 {position:absolute;top:626px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_297 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_298 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_298 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_298 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_298 #dimg1 {position:absolute;top:662px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_298 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_299 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_299 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_299 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_299 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_299 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_300 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_300 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_300 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_300 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:620px;}
#page_300 #dimg1 #img1 {width:416px;height:620px;}
#page_301 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_301 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_301 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_301 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_301 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_302 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_302 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_302 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_302 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_302 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_303 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_303 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_303 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_303 #dimg1 {position:absolute;top:488px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:157px;}
#page_303 #dimg1 #img1 {width:413px;height:157px;}
#page_304 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_304 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_304 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_304 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_304 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_305 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_305 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_305 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_305 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_305 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_306 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_306 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_306 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_307 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_307 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_307 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_307 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:632px;}
#page_307 #dimg1 #img1 {width:415px;height:632px;}
#page_308 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_308 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_308 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_308 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_308 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_309 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_309 #dimg1 {position:absolute;top:659px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_309 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_310 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_310 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_310 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_311 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_311 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_311 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_311 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_311 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_312 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_312 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_312 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_312 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_312 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_313 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_313 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_313 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_313 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_313 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_314 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_314 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_314 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_314 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_314 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_315 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_315 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_315 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_315 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_315 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_316 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_316 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_316 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_316 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_316 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_317 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_317 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_317 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_317 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_317 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_318 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_318 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_318 #id_2 {border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_319 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_319 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_319 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_320 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_320 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_320 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_320 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_320 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_321 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_321 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_321 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_321 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_321 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_322 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_322 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_322 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_322 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_322 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_323 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_323 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_323 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_323 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_323 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_324 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_324 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_324 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_325 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_325 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_325 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_326 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_326 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_326 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_326 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_326 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_327 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_327 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_327 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_327 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_327 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_328 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_328 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_328 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_328 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_328 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_329 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_329 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_329 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_329 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_329 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_330 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_330 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_330 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_330 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_330 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_331 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_331 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_331 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_331 #dimg1 {position:absolute;top:412px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_331 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_332 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_332 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_332 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_332 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_332 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_333 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_333 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_333 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_334 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_334 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_334 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_334 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_334 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_335 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_335 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_335 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_336 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_336 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_336 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_337 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_337 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_337 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_337 #dimg1 {position:absolute;top:512px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:240px;}
#page_337 #dimg1 #img1 {width:413px;height:240px;}
#page_338 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_338 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_338 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_338 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:678px;}
#page_338 #dimg1 #img1 {width:416px;height:678px;}
#page_339 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_339 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_339 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_340 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_340 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_340 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_340 #dimg1 {position:absolute;top:313px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_340 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}
#page_341 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_341 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_341 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_341 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_341 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_342 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_342 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_342 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_342 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_342 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_343 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_344 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_344 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_344 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_345 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_345 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_345 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_345 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_345 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_346 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_346 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_346 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_346 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_346 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_347 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_347 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_347 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_347 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_347 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_348 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_348 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_348 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_348 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_348 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_349 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_349 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_349 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_349 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_349 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_350 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_350 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_350 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_350 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_350 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_351 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_351 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_351 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_351 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_351 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_352 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_352 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_352 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_352 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_352 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_353 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_353 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_353 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_353 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_353 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_354 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_354 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_354 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_354 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_354 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_355 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_355 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_355 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_355 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_355 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_356 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_356 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_356 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_356 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_356 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_357 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_357 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_357 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_357 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_357 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_358 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_358 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_358 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_358 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_358 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_359 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_359 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_359 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_359 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_359 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_360 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_360 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_360 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_360 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_360 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_361 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_361 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_361 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_361 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_361 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_362 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_362 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_362 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_362 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_362 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_363 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_363 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_363 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_363 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_363 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_364 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_364 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_364 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_364 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_364 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_365 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_365 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_365 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_365 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_365 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_366 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_366 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_366 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_366 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_366 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_367 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_367 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_367 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_367 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_367 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_368 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_368 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_368 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_368 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_368 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_369 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_369 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_369 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_369 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_369 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_370 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_370 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_370 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_370 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_370 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_371 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_371 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_371 #id_2 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_372 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_372 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_372 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_372 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_372 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_373 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_373 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_373 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_373 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_373 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_374 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_374 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_374 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_374 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_374 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_375 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_375 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_375 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_375 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_375 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_376 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_376 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_376 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_376 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_376 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_377 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_377 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_377 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_377 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_377 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_378 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_378 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_378 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_378 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_378 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_379 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_379 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_379 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_379 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_379 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_380 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_380 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_380 #id_3 {border:none;margin: 82px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_380 #dimg1 {position:absolute;top:138px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_380 #dimg1 #img1 {width:413px;height:192px;}
#page_381 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_381 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_381 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_382 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_382 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_382 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_382 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_382 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_383 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_383 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_383 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_384 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_384 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_384 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_384 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_384 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_385 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_385 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_385 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_385 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_385 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_386 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_386 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_386 #id_2 {border:none;margin: 28px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_387 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_387 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_387 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_387 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_387 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_388 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_388 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_388 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_388 #dimg1 {position:absolute;top:421px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:291px;}
#page_388 #dimg1 #img1 {width:416px;height:291px;}
#page_389 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_389 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_389 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_389 #dimg1 {position:absolute;top:570px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_389 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_390 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_390 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_390 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_390 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_390 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_391 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_391 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_391 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_391 #dimg1 {position:absolute;top:207px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_391 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_392 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_392 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_392 #id_2 {border:none;margin: 711px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_393 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_393 #dimg1 {position:absolute;top:647px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_393 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_394 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_394 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_394 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_395 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_395 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_395 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_396 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_396 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_396 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_396 #dimg1 {position:absolute;top:603px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_396 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_397 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_397 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_397 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_397 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_397 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_398 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_398 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_398 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_398 #dimg1 {position:absolute;top:616px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_398 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_399 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_399 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_399 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_399 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_399 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_400 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_400 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_400 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_400 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_400 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_401 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_401 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_401 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_401 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_401 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_402 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_402 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_402 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_402 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_402 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_403 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_403 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_403 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_403 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_403 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_404 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_404 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_404 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_404 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_404 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_405 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_405 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_405 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_405 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_405 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_406 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_406 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_406 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_406 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_406 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_407 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_407 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_407 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_407 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_407 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_407 #tx1 {position:absolute;top:596px;left:0px;width:36px;height:17px;}
#page_408 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_408 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_408 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_408 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_408 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_409 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_409 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_409 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_409 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_409 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_410 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_410 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_410 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_410 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:672px;}
#page_410 #dimg1 #img1 {width:417px;height:672px;}
#page_411 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_411 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_411 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_411 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_411 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_412 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_412 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_412 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_412 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_412 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_413 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_413 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_413 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_413 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_413 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_414 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_414 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_414 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_414 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_414 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_415 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_415 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_415 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_415 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_415 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_416 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_416 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_416 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_416 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_416 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_417 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_417 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_417 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_417 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_417 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_418 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_418 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_418 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_418 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_418 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_419 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_419 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_419 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_419 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_419 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_420 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_420 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_420 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_420 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_420 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_421 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_421 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_421 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_421 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_421 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_422 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_422 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_422 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_422 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_422 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_423 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_423 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_423 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_423 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_423 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_424 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_424 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_424 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_424 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_424 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_425 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_425 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_425 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_425 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_425 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_426 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_426 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_426 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_426 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_426 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_427 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_427 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_427 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_427 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_427 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_428 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_428 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_428 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_428 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_428 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_429 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_429 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_429 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_429 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_429 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_430 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_430 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_430 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_430 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_430 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_431 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_431 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_431 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_431 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_431 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_432 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_432 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_432 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_432 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_432 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_433 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_433 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_433 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_433 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_433 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_434 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_434 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_434 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_434 #dimg1 {position:absolute;top:651px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_434 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_435 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_435 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_435 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_435 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_435 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_436 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_436 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_436 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_436 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_436 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_437 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_437 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_437 #id_3 {border:none;margin: 90px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_437 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:662px;}
#page_437 #dimg1 #img1 {width:413px;height:662px;}
#page_438 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_438 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_438 #id_2 {border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_439 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_439 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_439 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_439 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_439 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_440 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_440 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_440 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_440 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_440 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_441 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_441 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_441 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_441 #dimg1 {position:absolute;top:289px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:385px;}
#page_441 #dimg1 #img1 {width:415px;height:385px;}
#page_442 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_442 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_442 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_442 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_442 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_443 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_443 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_443 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_443 #dimg1 {position:absolute;top:371px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:385px;}
#page_443 #dimg1 #img1 {width:413px;height:385px;}
#page_444 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_444 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_444 #id_3 {border:none;margin: 144px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_444 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:150px;}
#page_444 #dimg1 #img1 {width:413px;height:150px;}
#page_445 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_445 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_445 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_445 #dimg1 {position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_445 #dimg1 #img1 {width:413px;height:139px;}
#page_446 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_446 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_446 #id_2 {border:none;margin: 457px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_446 #dimg1 {position:absolute;top:352px;left:65px;z-index:-1;width:444px;height:334px;}
#page_446 #dimg1 #img1 {width:444px;height:334px;}
#page_447 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_447 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_447 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_447 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_447 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_448 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_448 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_448 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_448 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_448 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_449 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_449 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_449 #id_2 {border:none;margin: 126px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_450 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_450 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_450 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_450 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:417px;height:461px;}
#page_450 #dimg1 #img1 {width:417px;height:461px;}
#page_451 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_451 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_451 #id_2 {border:none;margin: 53px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_451 #dimg1 {position:absolute;top:172px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:566px;}
#page_451 #dimg1 #img1 {width:413px;height:566px;}
#page_452 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_452 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_452 #id_3 {border:none;margin: 66px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_452 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:680px;}
#page_452 #dimg1 #img1 {width:413px;height:680px;}
#page_453 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_453 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_453 #id_3 {border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_453 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:692px;}
#page_453 #dimg1 #img1 {width:413px;height:692px;}
#page_454 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_454 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_454 #id_2 {border:none;margin: 30px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_454 #dimg1 {position:absolute;top:443px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:313px;}
#page_454 #dimg1 #img1 {width:413px;height:313px;}
#page_455 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_455 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_455 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_455 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:403px;}
#page_455 #dimg1 #img1 {width:413px;height:403px;}
#page_456 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_456 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_456 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_456 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_456 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_457 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_457 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_457 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_457 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_457 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_458 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_458 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_458 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_458 #dimg1 {position:absolute;top:308px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:192px;}
#page_458 #dimg1 #img1 {width:413px;height:192px;}
#page_459 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 71px;padding: 0px;border: none;width: 553px;}
#page_459 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 553px;overflow: hidden;}
#page_459 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 402px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_459 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:5px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_459 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_459 #tx1 {position:absolute;top:659px;left:5px;width:106px;height:16px;}
#page_460 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_460 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_460 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_460 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_460 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_461 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_461 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_461 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_461 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_461 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_462 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_462 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_462 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_462 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_462 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_463 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_463 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_463 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_463 #dimg1 {position:absolute;top:588px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:136px;}
#page_463 #dimg1 #img1 {width:415px;height:136px;}
#page_464 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_464 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;}
#page_464 #id_3 {border:none;margin: 114px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_464 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:638px;}
#page_464 #dimg1 #img1 {width:413px;height:638px;}
#page_465 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_465 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 539px;overflow: hidden;}
#page_465 #id_3 {border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_465 #dimg1 {position:absolute;top:64px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:692px;}
#page_465 #dimg1 #img1 {width:413px;height:692px;}
#page_466 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_466 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_466 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_466 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:642px;}
#page_466 #dimg1 #img1 {width:416px;height:642px;}
#page_467 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_467 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_467 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_467 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_467 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_468 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_468 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_468 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_468 #dimg1 {position:absolute;top:290px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:283px;}
#page_468 #dimg1 #img1 {width:413px;height:283px;}
#page_469 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_469 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_469 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_469 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_469 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_470 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_470 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_470 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_470 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_470 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_471 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_471 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_471 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_471 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_471 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_472 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_472 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_472 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_472 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_472 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_473 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_473 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_473 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_473 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_473 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_474 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_474 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_474 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_474 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_474 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_475 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_475 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_475 #id_2 {border:none;margin: 27px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_476 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_476 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_476 #id_3 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_476 #dimg1 {position:absolute;top:614px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:98px;}
#page_476 #dimg1 #img1 {width:416px;height:98px;}
#page_477 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_477 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_477 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_478 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_478 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_478 #id_2 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_478 #dimg1 {position:absolute;top:217px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_478 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_479 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_479 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_479 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_479 #dimg1 {position:absolute;top:363px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:361px;}
#page_479 #dimg1 #img1 {width:415px;height:361px;}
#page_480 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_480 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_480 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_480 #dimg1 {position:absolute;top:325px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_480 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}
#page_481 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_481 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_481 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_481 #dimg1 {position:absolute;top:199px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_481 #dimg1 #img1 {width:413px;height:67px;}
#page_482 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_482 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_482 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_482 #dimg1 {position:absolute;top:521px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:228px;}
#page_482 #dimg1 #img1 {width:413px;height:228px;}
#page_483 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_483 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_483 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_484 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_484 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_484 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_484 #dimg1 {position:absolute;top:254px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_484 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_485 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_485 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_485 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_485 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_485 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_486 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_487 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_487 #dimg1 {position:absolute;top:695px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_487 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_488 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_488 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_488 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_488 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_488 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_489 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_489 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_489 #id_2 {border:none;margin: 125px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_490 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_490 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_490 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_490 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_490 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_491 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_491 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_491 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_491 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_491 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 20px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft9{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft11{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft12{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft13{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft14{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft15{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft16{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft17{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft19{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft20{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft21{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft22{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft23{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft24{font: 14px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft25{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft27{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft28{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft29{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft31{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft32{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft33{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft34{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft35{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft36{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft37{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft38{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft39{font: 13px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 18px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft41{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft42{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft43{font: 13px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 18px;}
.ft44{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft45{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft46{font: 15px 'Arial';margin-left: 20px;line-height: 17px;}
.ft47{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft48{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft49{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft50{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft51{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft52{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft53{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft54{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;}
.ft55{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft56{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft57{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft58{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft59{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft60{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft61{font: 13px 'Cambria';line-height: 18px;}
.ft62{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft63{font: bold 15px 'Cambria';line-height: 17px;}
.ft64{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft65{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft66{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft67{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft68{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft69{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft70{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft71{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft72{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft73{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft74{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft75{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft78{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft79{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft80{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft81{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft82{font: 15px 'Cambria';line-height: 17px;}
.ft83{font: italic bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft84{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft85{font: italic bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft86{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft87{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft88{font: italic 11px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft89{font: italic bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft90{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft91{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft92{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft93{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft94{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft95{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft96{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft97{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft98{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft99{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft100{font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 17px;}
.ft101{font: 1px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft102{font: 1px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft103{font: italic 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft104{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft105{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft106{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft107{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft108{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft109{font: 15px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft110{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft111{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft112{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft113{font: 14px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 13px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 18px;}
.ft115{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 18px;}
.ft116{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft117{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft118{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft119{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft120{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft121{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft122{font: bold 16px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft123{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft124{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft125{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft126{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft127{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft128{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft129{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft130{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 20px;}
.ft131{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft132{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft133{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft134{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft135{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft136{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft137{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft138{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft139{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft140{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft141{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft142{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft143{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft144{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft145{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft146{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft147{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft148{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft149{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft150{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft151{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft152{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft153{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft154{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft155{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft156{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft157{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft158{font: 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft159{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft160{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft161{font: 9px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft162{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft163{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 13px;}
.ft164{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft165{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft166{font: 12px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft167{font: 11px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft168{font: italic 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft169{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft170{font: 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;}
.ft171{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft172{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft173{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft174{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft175{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft176{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft177{font: 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 19px;}
.ft178{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft179{font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft180{font: 10px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 13px;}
.ft181{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft182{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft183{font: italic 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft184{font: 6px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft185{font: 11px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft186{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft187{font: bold 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft188{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft189{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft190{font: bold 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft191{font: bold 9px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft192{font: 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft193{font: 8px 'Calibri';line-height: 10px;}
.ft194{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft195{font: 7px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft196{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft197{font: bold 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft198{font: 1px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft199{font: 6px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft200{font: bold 8px 'Calibri';line-height: 9px;}
.ft201{font: 6px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft202{font: 1px 'Arial';line-height: 8px;}
.ft203{font: bold 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft204{font: 11px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft205{font: 9px 'Arial';line-height: 14px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft206{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft207{font: 9px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft208{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft209{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft210{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft211{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;}
.ft212{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft213{font: bold 17px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft214{font: italic 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft215{font: 9px 'Calibri';line-height: 11px;}
.ft216{font: bold 16px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft217{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft218{font: bold 13px 'Calibri';line-height: 8px;}
.ft219{font: bold 9px 'Calibri';line-height: 7px;}
.ft220{font: bold 10px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft221{font: 24px 'Arial';line-height: 29px;}
.ft222{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 21px;}
.ft223{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft224{font: italic 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft225{font: italic 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft226{font: 15px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 18px;}
.ft227{font: 15px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 16px;}
.ft228{font: 14px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 16px;}
.ft229{font: 14px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft230{font: 15px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 17px;}
.ft231{font: 1px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft232{font: 1px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft233{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft234{font: 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;}
.ft235{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft236{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft237{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft238{font: italic 15px 'Calibri';line-height: 18px;}
.ft239{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 15px;}
.ft240{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft241{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 3px;}
.ft242{font: 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft243{font: 12px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft244{font: 9px 'MS PGothic';line-height: 9px;}
.ft245{font: 13px 'Arial';margin-left: 14px;line-height: 18px;}
.ft246{font: 9px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 12px;}
.ft247{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 17px;}
.ft248{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft249{font: 13px 'Calibri';line-height: 15px;}
.ft250{font: 13px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft251{font: 13px 'Calibri';line-height: 14px;}
.ft252{font: 11px 'Calibri';line-height: 13px;}
.ft253{font: 11px 'Calibri';line-height: 18px;}
.ft254{font: 11px 'Calibri';line-height: 20px;}
.ft255{font: italic 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft256{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft257{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft258{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft259{font: 11px 'Arial';margin-left: 1px;line-height: 13px;}
.ft260{font: 10px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 12px;}
.ft261{font: 11px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 12px;}
.ft262{font: 11px 'Calibri';color: #ffffff;line-height: 13px;}
.ft263{font: 24px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;}
.ft264{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 19px;}
.ft265{font: 8px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;padding-right: 158px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;padding-right: 253px;margin-top: 398px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;padding-left: 133px;padding-right: 166px;margin-top: 530px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 133px;padding-right: 173px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;padding-left: 133px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p17{text-align: left;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: left;padding-left: 248px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -6px;}
.p19{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p20{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p21{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p22{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p23{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p24{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 189px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p25{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 175px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p26{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 180px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p27{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 207px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p28{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p29{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 109px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p30{text-align: left;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p31{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 113px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p32{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 109px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p34{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p35{text-align: right;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p36{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 196px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p37{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p40{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p42{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p43{text-align: left;padding-left: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p44{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 115px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p45{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p50{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 166px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p51{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p54{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p55{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 182px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p56{text-align: right;padding-right: 54px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p57{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 173px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 215px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p59{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 122px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p61{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 112px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p62{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 164px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p63{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 178px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p64{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 188px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p65{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 118px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p66{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 143px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p67{text-align: left;padding-left: 38px;padding-right: 147px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p68{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 150px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 155px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p70{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 166px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p71{text-align: left;padding-left: 37px;padding-right: 191px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -37px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 174px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p73{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 198px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p74{text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 176px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p75{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p76{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p77{text-align: right;padding-right: 56px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p78{text-align: right;padding-right: 109px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p79{text-align: justify;padding-left: 38px;padding-right: 118px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -38px;}
.p80{text-align: left;padding-left: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p81{text-align: right;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p82{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p87{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p92{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p94{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p95{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p97{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p108{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p109{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p111{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 119px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p115{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p118{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p123{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 216px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p125{text-align: left;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p127{text-align: right;padding-right: 63px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p128{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p130{text-align: left;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 269px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p133{text-align: left;padding-left: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p140{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 159px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p141{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p148{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: left;padding-left: 291px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 67px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p151{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p154{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p155{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p156{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p157{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 128px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p161{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 291px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 310px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p164{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: left;padding-left: 281px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p167{text-align: left;padding-left: 252px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 260px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 240px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p171{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p176{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p179{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p180{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p181{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 94px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p186{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p189{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p192{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p193{text-align: left;padding-left: 30px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p194{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p196{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p197{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 404px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p199{text-align: right;padding-right: 43px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p200{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;margin-top: 340px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p204{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 199px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 156px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p219{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: left;padding-left: 198px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p224{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 135px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p226{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p227{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p228{text-align: left;padding-left: 268px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p231{text-align: right;padding-right: 86px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: justify;padding-right: 15px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 206px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p238{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p240{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p243{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p244{text-align: left;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: justify;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p248{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;margin-top: 127px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p251{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p253{text-align: left;padding-left: 197px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p256{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p257{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p258{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p259{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p260{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p261{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p262{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 291px;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p264{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 100px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p266{text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: left;padding-left: 331px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 337px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p273{text-align: right;padding-right: 120px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p274{text-align: left;padding-left: 347px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p278{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: left;padding-left: 300px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p282{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p283{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: right;padding-right: 91px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p285{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;padding-left: 18px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-left: 215px;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p290{text-align: right;padding-right: 159px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 194px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 271px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p298{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p299{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 286px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 272px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p304{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p305{text-align: right;padding-right: 196px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p306{text-align: right;padding-right: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p307{text-align: left;padding-left: 94px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p309{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 124px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p312{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p313{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p314{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p315{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p317{text-align: left;padding-left: 31px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p318{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p319{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p320{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p321{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: right;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p323{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p324{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p325{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 291px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p328{text-align: left;padding-left: 276px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 154px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p330{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: right;padding-right: 178px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p332{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p333{text-align: right;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p334{text-align: right;padding-right: 314px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 347px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;}
.p337{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p339{text-align: right;padding-right: 187px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p340{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p341{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p342{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p343{text-align: right;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p344{text-align: right;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p345{text-align: right;padding-right: 188px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p346{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p348{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p350{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p351{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p352{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p353{text-align: left;padding-right: 144px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p354{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p369{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p371{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p373{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p374{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p378{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p380{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p381{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;padding-left: 202px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 281px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p387{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p388{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 138px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p389{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p390{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p391{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p399{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p401{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p403{text-align: left;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p405{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p406{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 137px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p412{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: left;padding-right: 79px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p417{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 143px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p422{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p423{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p429{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;margin-top: 71px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p434{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p437{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p439{text-align: justify;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p447{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 88px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p452{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p458{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p460{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p463{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p465{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 140px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 211px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p470{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: left;padding-right: 171px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p474{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p476{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p477{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p478{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p484{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p486{text-align: left;padding-right: 302px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p490{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p500{text-align: justify;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px;}
.p501{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p504{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p509{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p511{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p512{text-align: justify;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 105px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p517{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 209px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p518{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p521{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p524{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p525{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p526{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p528{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: justify;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p536{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p537{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p539{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p543{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 77px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 219px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p545{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p547{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p549{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 147px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p552{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p553{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p554{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p556{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p557{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p558{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p562{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p563{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 269px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p566{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p568{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p571{text-align: justify;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 196px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p574{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p579{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 90px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p582{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 239px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p588{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p595{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p601{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p607{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p608{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p609{text-align: justify;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p610{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p611{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p612{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p613{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p614{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p615{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p616{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 198px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p617{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p618{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p620{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p621{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 111px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p625{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: left;padding-right: 184px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p629{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p630{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p631{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p632{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px;}
.p633{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p634{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p635{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 131px;margin-bottom: 0px;}
.p636{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p637{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: left;padding-left: 217px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: left;padding-left: 247px;padding-right: 254px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p641{text-align: center;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p642{text-align: center;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: right;padding-right: 20px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: right;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p645{text-align: left;padding-left: 65px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p646{text-align: center;padding-right: 22px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p647{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p648{text-align: center;padding-right: 103px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: right;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: right;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: center;padding-left: 45px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p652{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p653{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p654{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p655{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 243px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p656{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p659{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p664{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p665{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p666{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p667{text-align: justify;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p668{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p669{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 51px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p670{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p671{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p672{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: justify;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p676{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p678{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p680{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 131px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p687{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p688{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px;}
.p689{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p690{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p694{text-align: left;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p696{text-align: justify;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 60px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p698{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 125px;margin-bottom: 0px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p702{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p704{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p705{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p706{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p707{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p710{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p711{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p712{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p714{text-align: left;padding-left: 228px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p717{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p718{text-align: justify;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p719{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p720{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p721{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 237px;margin-bottom: 0px;}
.p722{text-align: justify;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p723{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p726{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p731{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p732{text-align: left;margin-top: 282px;margin-bottom: 0px;}
.p733{text-align: justify;margin-top: 85px;margin-bottom: 0px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p736{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 122px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 110px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p741{text-align: left;padding-left: 313px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p742{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 127px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p744{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p745{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 127px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 8px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p750{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p752{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p753{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p754{text-align: left;padding-left: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p755{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 496px;margin-bottom: 0px;}
.p756{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p758{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p759{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p760{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p761{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 163px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p762{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p763{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p764{text-align: left;padding-left: 203px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 167px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 102px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p767{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p768{text-align: center;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p769{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p770{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 307px;margin-bottom: 0px;}
.p771{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p773{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: center;padding-left: 7px;padding-right: 361px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 171px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 46px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 131px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p780{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 69px;margin-bottom: 0px;}
.p781{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 299px;margin-bottom: 0px;}
.p782{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p783{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p784{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p785{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p786{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 148px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -59px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 212px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p789{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px;}
.p791{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 90px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p792{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p793{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p794{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p795{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p796{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p797{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p798{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p799{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 112px;margin-bottom: 0px;}
.p800{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p801{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p804{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p806{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p807{text-align: justify;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p810{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p811{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p812{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p813{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p816{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p817{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p818{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p819{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p821{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p822{text-align: left;padding-right: 258px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p823{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 343px;margin-bottom: 0px;}
.p824{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 174px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p825{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p826{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 110px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p828{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 146px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p829{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p830{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p831{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p832{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p833{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p834{text-align: justify;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p835{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p836{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p837{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p838{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 155px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p839{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 159px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p840{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p841{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 213px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p842{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p843{text-align: justify;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p844{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p845{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p846{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 187px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p847{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p848{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 182px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p849{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p850{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p851{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p852{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 26px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p853{text-align: left;padding-right: 255px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p854{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p855{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 124px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p856{text-align: justify;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px;}
.p857{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 121px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p858{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 183px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p859{text-align: left;padding-left: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p860{text-align: left;padding-left: 34px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p861{text-align: left;padding-left: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p862{text-align: center;padding-right: 23px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p863{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p864{text-align: center;padding-right: 28px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p865{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p866{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 143px;margin-bottom: 0px;}
.p867{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p868{text-align: left;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p869{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p870{text-align: left;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p871{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p872{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p873{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 68px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p874{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p875{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 61px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p876{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 6px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p877{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p878{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p879{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p880{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p881{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p882{text-align: left;padding-right: 254px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p883{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p884{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p885{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p886{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p887{text-align: left;padding-right: 163px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p888{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p889{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p890{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p891{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 365px;margin-bottom: 0px;}
.p892{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 54px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p893{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p894{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 192px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p895{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p896{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p897{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p898{text-align: left;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p899{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 96px;margin-bottom: 0px;}
.p900{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p901{text-align: left;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;}
.p902{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 173px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p903{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p904{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p905{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p906{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px;}
.p907{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p908{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p909{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p910{text-align: justify;margin-top: 56px;margin-bottom: 0px;}
.p911{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p912{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p913{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p914{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p915{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 106px;margin-bottom: 0px;}
.p916{text-align: left;padding-right: 217px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p917{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p918{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p919{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p920{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 78px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p921{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p922{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p923{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p924{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p925{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 45px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p926{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 148px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p927{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p928{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p929{text-align: left;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p930{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p931{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p932{text-align: justify;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p933{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p934{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 14px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p935{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p936{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p937{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p938{text-align: left;padding-left: 65px;padding-right: 131px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p939{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p940{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p941{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p942{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p943{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p944{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px;}
.p945{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 144px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p946{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p947{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p948{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p949{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p950{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p951{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p952{text-align: justify;margin-top: 90px;margin-bottom: 0px;}
.p953{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 123px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p954{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p955{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p956{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p957{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 78px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p958{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p959{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p960{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p961{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p962{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p963{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p964{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p965{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p966{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 70px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p967{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p968{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p969{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p970{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p971{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p972{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p973{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p974{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p975{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p976{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 119px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p977{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p978{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p979{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p980{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 58px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p981{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p982{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p983{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p984{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 545px;margin-bottom: 0px;}
.p985{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 199px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p986{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p987{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p988{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p989{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p990{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p991{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p992{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p993{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p994{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p995{text-align: justify;padding-right: 128px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p996{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p997{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p998{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p999{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 92px;margin-bottom: 0px;}
.p1000{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 168px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1001{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1002{text-align: left;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1003{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1004{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p1005{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1006{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1007{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1008{text-align: justify;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;}
.p1009{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 152px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1010{text-align: justify;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1011{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 184px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1012{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1013{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p1014{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;}
.p1015{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 159px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1016{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1017{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1018{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 25px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1019{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1020{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1021{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p1022{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p1023{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1024{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 153px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1025{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1026{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1027{text-align: justify;margin-top: 129px;margin-bottom: 0px;}
.p1028{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 139px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1029{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px;}
.p1030{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1031{text-align: justify;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1032{text-align: left;padding-left: 61px;padding-right: 57px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1033{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1034{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 9px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1035{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1036{text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1037{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1038{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1039{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 96px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1040{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p1041{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p1042{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 82px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1043{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1044{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 152px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1045{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1046{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p1047{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 107px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1048{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1049{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 165px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1050{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 143px;margin-top: 146px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1051{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 177px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1052{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px;}
.p1053{text-align: justify;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p1054{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 77px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1055{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1056{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 135px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1057{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1058{text-align: left;padding-right: 159px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1059{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 140px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1060{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 90px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1061{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p1062{text-align: justify;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p1063{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p1064{text-align: left;padding-right: 151px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1065{text-align: left;padding-left: 39px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1066{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 138px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1067{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1068{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1069{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1070{text-align: left;margin-top: 277px;margin-bottom: 0px;}
.p1071{text-align: left;padding-left: 187px;margin-top: 114px;margin-bottom: 0px;}
.p1072{text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1073{text-align: left;padding-left: 314px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1074{text-align: left;padding-left: 186px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1075{text-align: left;padding-left: 147px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1076{text-align: left;padding-left: 120px;margin-top: 68px;margin-bottom: 0px;}
.p1077{text-align: left;padding-left: 399px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p1078{text-align: left;padding-left: 156px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p1079{text-align: left;padding-left: 254px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1080{text-align: left;padding-left: 178px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p1081{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p1082{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1083{text-align: left;padding-left: 163px;padding-right: 136px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p1084{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1085{text-align: left;padding-left: 163px;padding-right: 193px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p1086{text-align: left;padding-left: 163px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1087{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p1088{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1089{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p1090{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 128px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1091{text-align: justify;margin-top: 128px;margin-bottom: 0px;}
.p1092{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 97px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1093{text-align: left;padding-right: 195px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1094{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1095{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 119px;margin-bottom: 0px;}
.p1096{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1097{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1098{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p1099{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1100{text-align: left;padding-right: 186px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1101{text-align: left;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1102{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 168px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1103{text-align: left;padding-right: 208px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1104{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 160px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1105{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 251px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1106{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p1107{text-align: left;padding-right: 221px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1108{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1109{text-align: justify;margin-top: 63px;margin-bottom: 0px;}
.p1110{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 80px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1111{text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1112{text-align: justify;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px;}
.p1113{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1114{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1115{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1116{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1117{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px;}
.p1118{text-align: justify;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1119{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1120{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1121{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 34px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1122{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1123{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 74px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1124{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1125{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1126{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p1127{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p1128{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;}
.p1129{text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 147px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1130{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1131{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1132{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1133{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1134{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 299px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1135{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1136{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1137{text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p1138{text-align: left;padding-left: 259px;margin-top: 120px;margin-bottom: 0px;}
.p1139{text-align: left;padding-left: 227px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1140{text-align: left;padding-left: 262px;padding-right: 244px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;text-indent: -26px;}
.p1141{text-align: left;padding-left: 243px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;}
.p1142{text-align: left;padding-left: 251px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1143{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 124px;margin-bottom: 0px;}
.p1144{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1145{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1146{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1147{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1148{text-align: justify;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1149{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;}
.p1150{text-align: justify;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1151{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1152{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1153{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1154{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1155{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1156{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1157{text-align: left;padding-right: 183px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1158{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 27px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1159{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p1161{text-align: justify;padding-left: 5px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1162{text-align: right;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1163{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p1164{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1165{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p1166{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p1167{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p1168{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1169{text-align: justify;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1170{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p1171{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p1172{text-align: left;padding-right: 267px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1173{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p1174{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p1175{text-align: justify;padding-left: 61px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1176{text-align: left;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p1177{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 87px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1178{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 28px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1179{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p1180{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 43px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1181{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p1182{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 89px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1183{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p1184{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 93px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1185{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p1186{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1187{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 25px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p1188{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p1189{text-align: justify;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px;}
.p1190{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p1191{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1192{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1193{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p1194{text-align: left;padding-right: 143px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p1195{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p1196{text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 366px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 374px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 309px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 449px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 365px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 358px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 364px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 357px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 384px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 291px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 124px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 334px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 160px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 204px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 167px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 108px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 272px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 200px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 169px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 152px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 416px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 130px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 157px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 129px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 316px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 172px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 284px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 179px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 91px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td136{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td137{padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td138{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td139{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td140{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td141{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td143{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 401px;vertical-align: bottom;}
.td146{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td147{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td148{padding: 0px;margin: 0px;width: 406px;vertical-align: bottom;}
.td149{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td150{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td151{padding: 0px;margin: 0px;width: 197px;vertical-align: bottom;}
.td152{padding: 0px;margin: 0px;width: 290px;vertical-align: bottom;}
.td153{padding: 0px;margin: 0px;width: 166px;vertical-align: bottom;}
.td154{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td155{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td156{padding: 0px;margin: 0px;width: 240px;vertical-align: bottom;}
.td157{padding: 0px;margin: 0px;width: 244px;vertical-align: bottom;}
.td158{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td159{padding: 0px;margin: 0px;width: 295px;vertical-align: bottom;}
.td160{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 287px;vertical-align: bottom;}
.td163{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td165{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;}
.td168{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td170{padding: 0px;margin: 0px;width: 212px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;}
.td171{padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td174{padding: 0px;margin: 0px;width: 276px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;background: #f2f2f2;}
.td176{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td177{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td178{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td179{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;}
.td180{padding: 0px;margin: 0px;width: 269px;vertical-align: bottom;}
.td181{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td182{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;background: #4f81bd;}
.td183{padding: 0px;margin: 0px;width: 178px;vertical-align: bottom;}
.td184{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td185{padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td186{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 299px;vertical-align: bottom;}
.td188{padding: 0px;margin: 0px;width: 229px;vertical-align: bottom;}
.td189{padding: 0px;margin: 0px;width: 258px;vertical-align: bottom;}
.td190{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td191{padding: 0px;margin: 0px;width: 353px;vertical-align: bottom;}
.td192{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td193{padding: 0px;margin: 0px;width: 303px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 38px;}
.tr2{height: 27px;}
.tr3{height: 29px;}
.tr4{height: 19px;}
.tr5{height: 18px;}
.tr6{height: 14px;}
.tr7{height: 20px;}
.tr8{height: 37px;}
.tr9{height: 28px;}
.tr10{height: 15px;}
.tr11{height: 50px;}
.tr12{height: 17px;}
.tr13{height: 39px;}
.tr14{height: 54px;}
.tr15{height: 36px;}
.tr16{height: 55px;}
.tr17{height: 52px;}
.tr18{height: 16px;}
.tr19{height: 70px;}
.tr20{height: 10px;}
.tr21{height: 4px;}
.tr22{height: 6px;}
.tr23{height: 32px;}
.tr24{height: 12px;}
.tr25{height: 2px;}
.tr26{height: 9px;}
.tr27{height: 31px;}
.tr28{height: 7px;}
.tr29{height: 8px;}
.tr30{height: 11px;}
.tr31{height: 57px;}
.tr32{height: 56px;}
.tr33{height: 33px;}
.tr34{height: 49px;}
.tr35{height: 34px;}
.tr36{height: 71px;}
.tr37{height: 5px;}
.tr38{height: 22px;}
.tr39{height: 26px;}
.t0{width: 416px;margin-top: 148px;font: bold 15px 'Arial';}
.t1{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t2{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t3{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t4{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t5{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t6{width: 378px;margin-left: 38px;font: 13px 'Arial';}
.t7{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t8{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t9{width: 487px;font: bold 11px 'Arial';}
.t10{width: 321px;margin-left: 94px;font: 13px 'Arial';}
.t11{width: 321px;margin-left: 94px;font: 12px 'Arial';}
.t12{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t13{width: 415px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t14{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t15{width: 378px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t17{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 321px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t19{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t21{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t22{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 2px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 95px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t25{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t26{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t27{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t28{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t29{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 14px 'Arial';}
.t30{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t31{width: 415px;font: 13px 'Arial';}
.t32{width: 416px;margin-top: 1px;font: bold 13px 'Arial';}
.t33{width: 416px;font: bold 13px 'Arial';}
.t34{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t35{width: 378px;margin-left: 37px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t36{width: 415px;margin-top: 8px;font: 13px 'Arial';}
.t37{width: 416px;font: 14px 'Arial';}
.t38{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t39{width: 378px;margin-left: 38px;margin-top: 2px;font: 15px 'Arial';}
.t40{width: 378px;margin-left: 37px;font: 12px 'Arial';}
.t41{width: 487px;font: 15px 'Arial';}
.t42{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t43{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t44{width: 415px;margin-top: 16px;font: italic 15px 'Arial';}
.t45{width: 416px;margin-left: 66px;font: 15px 'Arial';}
.t46{width: 321px;margin-top: 19px;font: italic 12px 'Arial';}
.t47{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t48{width: 416px;margin-top: 19px;font: italic 15px 'Arial';}
.t49{width: 487px;font: italic 15px 'Arial';}
.t50{width: 322px;margin-top: 20px;font: italic 12px 'Arial';}
.t51{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t52{width: 415px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t53{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t54{width: 416px;margin-left: 132px;font: 13px 'Arial';}
.t55{width: 321px;margin-top: 18px;font: italic 15px 'Arial';}
.t56{width: 338px;margin-left: 18px;margin-top: 2px;font: 15px 'Arial';}
.t57{width: 415px;font: italic 15px 'Arial';}
.t58{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 2px;font: italic 15px 'Arial';}
.t59{width: 415px;margin-left: 76px;font: 13px 'Arial';}
.t60{width: 415px;margin-left: 76px;font: 15px 'Arial';}
.t61{width: 415px;margin-top: 20px;font: italic 15px 'Arial';}
.t62{width: 415px;font: 15px 'Arial';}
.t63{width: 416px;margin-left: 66px;font: 12px 'Arial';}
.t64{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 11px;font: 15px 'Arial';}
.t65{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t66{width: 397px;margin-left: 76px;margin-top: 4px;font: 8px 'Calibri';}
.t67{width: 428px;margin-left: 66px;margin-top: 7px;font: 11px 'Arial';}
.t68{width: 388px;margin-left: 66px;margin-top: 8px;font: 15px 'Arial';}
.t69{width: 482px;font: bold 10px 'Arial';}
.t70{width: 495px;font: bold 8px 'Arial';}
.t71{width: 490px;font: bold 11px 'Arial';}
.t72{width: 355px;margin-left: 102px;margin-top: 21px;font: 9px 'Calibri';}
.t73{width: 119px;margin-left: 49px;font: bold 10px 'Calibri';}
.t74{width: 398px;margin-top: 59px;font: 15px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t75{width: 386px;margin-left: 26px;margin-top: 26px;font: 14px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t76{width: 245px;margin-left: 77px;margin-top: 47px;font: 14px 'Calibri';color: #ffffff;}
.t77{width: 487px;margin-left: 5px;font: bold 9px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B3171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Med undervisningsskicklighet</P>
<P class="p1 ft0">i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling</P>
<P class="p2 ft1">Slutbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner</P>
<P class="p3 ft2">Stockholm 2018</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2018:17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B3172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<P class="p4 ft4">SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p5 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@nj.se</P>
<P class="p6 ft5">Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p7 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p5 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p5 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p5 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p5 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p8 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p6 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p6 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018</P>
<P class="p9 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-24770-9</NOBR></P>
<P class="p6 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p10 ft8">Till statsrådet Gustav Fridolin, Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p11 ft9">Regeringen beslutade den 15 september 2016 att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna (dir. 2016:76). Som särskild utredare förordnades samma dag univer- sitetslektor Björn Åstrand. Björn Åstrand anställdes som särskild ut- redare på 100 procent fr.o.m. den 1 augusti 2017. Regeringen beslu- tade om tilläggsdirektiv den 2 november 2017 (dir. 2017:111).</P>
<P class="p12 ft9">Som sekreterare i utredningen anställdes kanslirådet Gerd Mörck (fr.o.m. den 15 september 2016), juristen Anna Bergqvist (fr.o.m. den 23 januari 2017) och departementssekreteraren Therese Biller (fr.o.m. den 8 augusti 2017). Frida Ericmats Rutgersson var anställd som sekreterare fr.o.m. den 21 november 2016 t.o.m. den 10 juni 2017. Gerd Mörck har varit utredningens huvudsekreterare.</P>
<P class="p13 ft9">Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 14 november 2016 departementssekreterare Therese Biller, Utbildningsdeparte- mentet, departementssekreterare Johan Börjesson, Utbildningsdepar- tementet, departementssekreterare Karolina Gustafson, Finansdepar- tementet, departementssekreterare Stefan Holmgren, Utbildnings- departementet, departementssekreterare Karin Moberg, Finansde- partementet, departementssekreterare UllaKarin Sundqvist Nilsson, Utbildningsdepartementet och ämnessakkunnig Emma Östling, Ut- bildningsdepartementet. Johan Börjesson entledigades fr.o.m. den 1 januari 2017. I hans ställe förordnades fr.o.m. samma dag departe- mentssekreteraren Erika Stadler, Utbildningsdepartementet, som ex- pert. Stefan Holmgren entledigades som expert fr.o.m. den 29 juli 2017. Therese Biller entledigades som expert fr.o.m. den 8 augusti 2017. I hennes ställe förordnades fr.o.m. 5 september 2017 depar-</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p14 ft9">tementssekreteraren Malin Winbladh, Utbildningsdepartementet, som expert. Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 24 augusti 2017 som experter också Daniel Berr, Sveriges Kommuner och Landsting, Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund, Lisa Oldmark, Almega, samt Anders J. Persson, Sveriges universitets- och högskoleförbund. Karin Moberg entledigades som expert fr.o.m. den 12 september 2017. I hennes ställe förordnades fr.o.m. samma dag departementssekreteraren Arvid Hedlund, som expert. Malin Winbladh entledigades som expert fr.o.m. den 1 januari 2018.</P>
<P class="p15 ft10">Härmed överlämnas Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioners slutbetänkande Med undervisnings- skicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers pro- fessionella utveckling (SOU 2018:17).</P>
<P class="p16 ft11">Stockholm den 12 mars 2018</P>
<P class="p17 ft11">Björn Åstrand</P>
<P class="p18 ft10">/Gerd Mörck Anna Bergqvist Therese Biller</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft12">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p19 ft13"><A href="#page_19">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_19">19</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p19 ft13"><A href="#page_31">1</A></P></TD>
<TD class="tr1 td3"><P class="p21 ft13"><A href="#page_31">Författningsförslag.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td1"><P class="p20 ft13"><A href="#page_31">31</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p19 ft11"><A href="#page_31">1.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td3"><P class="p21 ft14"><A href="#page_31">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_31">31</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p19 ft11"><A href="#page_34">1.2</A></P></TD>
<TD class="tr3 td3"><P class="p21 ft14"><A href="#page_34">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td1"><P class="p22 ft11"><A href="#page_34">34</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft11"><SPAN class="ft14">1.3</SPAN><A href="#page_39"><SPAN class="ft15">Förslag till förordning om ändring i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft14"><A href="#page_39">högskoleförordning (1993:100) .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft14"><A href="#page_39">39</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p24 ft17"><SPAN class="ft14">1.4</SPAN><A href="#page_42"><SPAN class="ft16">Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft14"><A href="#page_42">samt fritidspedagoger och motsvarande ................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft14"><A href="#page_42">42</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p25 ft10"><SPAN class="ft14">1.5</SPAN><A href="#page_44"><SPAN class="ft18">Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft14"><A href="#page_44">rektorer och förskolechefer....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft14"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p26 ft17"><SPAN class="ft14">1.6</SPAN><A href="#page_45"><SPAN class="ft16">Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft19"><A href="#page_45">och förskollärare .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft14"><A href="#page_45">45</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft11"><SPAN class="ft14">1.7</SPAN><A href="#page_52"><SPAN class="ft15">Förslag till förordning om ändring i förordning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr5 td4"><P class="p19 ft11"><A href="#page_52">(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare</A></P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft19"><A href="#page_52">och förskollärare .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft14"><A href="#page_52">52</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft17"><SPAN class="ft14">1.8</SPAN><A href="#page_55"><SPAN class="ft16">Förslag till förordning om ändring i förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr4 td4"><P class="p19 ft14"><A href="#page_55">inrättar karriärsteg för lärare ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td5"><P class="p20 ft14"><A href="#page_55">55</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">5</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p28 ft25"><SPAN class="ft23">1.9</SPAN><A href="#page_57"><SPAN class="ft24">Förslag till förordning om ändring i förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft23"><A href="#page_57">inrättar karriärsteg för lärare..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p20 ft26"><A href="#page_57">57</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p29 ft25"><SPAN class="ft23">1.10</SPAN><A href="#page_60"><SPAN class="ft27">Förslag till förordning om ändring i förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p30 ft23"><A href="#page_60">grundskolor i utanförskapsområden .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p20 ft26"><A href="#page_60">60</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td10"><P class="p19 ft26"><A href="#page_65">1.11 Förslag till förordning om ändring i förordning</A></P></TD>
<TD class="tr2 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td10"><P class="p30 ft26"><A href="#page_65">(2016:350) om försöksverksamhet med anställning</A></P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td10"><P class="p30 ft23"><A href="#page_65">under viss kompletterande utbildning...................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td9"><P class="p20 ft26"><A href="#page_65">65</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p31 ft25"><SPAN class="ft23">1.12</SPAN><A href="#page_67"><SPAN class="ft27">Förslag till förordning (2018:00) om statsbidrag till karriärsteg för lärare inom kommunal vuxenutbildning</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft23"><A href="#page_67">och särskild utbildning för vuxna ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p20 ft26"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p32 ft25"><SPAN class="ft23">1.13</SPAN><A href="#page_73"><SPAN class="ft27">Förslag till förordning om ändring i förordning (2018:00) om statsbidrag till karriärsteg för lärare inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p33 ft3"><A href="#page_73">vuxna .......................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_73">73</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_75">1.14</A></P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p33 ft26"><A href="#page_75">Förslag till förordning (2018:00) om statsbidrag för att</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p33 ft23"><A href="#page_75">främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet .......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_75">75</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft28"><A href="#page_79">2</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p33 ft29"><A href="#page_79">Utredningens uppdrag och arbete................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p20 ft28"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_79">2.1</A></P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p33 ft3"><A href="#page_79">Utredningens uppdrag ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_79">79</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_80">2.2</A></P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p33 ft23"><A href="#page_80">Centrala utgångspunkter för utredningen i arbetet .............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_80">80</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_85">2.3</A></P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p33 ft23"><A href="#page_85">Några ord om bristen på lärare och förskollärare.................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_86">2.4</A></P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p33 ft23"><A href="#page_86">Vissa ord och uttryck som utredningen använder................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_86">86</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_88">2.5</A></P></TD>
<TD class="tr2 td12"><P class="p33 ft23"><A href="#page_88">Utredningens arbete inför slutbetänkandet..........................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_88">88</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_90">2.6</A></P></TD>
<TD class="tr9 td12"><P class="p33 ft3"><A href="#page_90">Betänkandets disposition .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td1"><P class="p20 ft26"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft28"><A href="#page_93">3</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p33 ft28"><A href="#page_93">En samlad och drivande strategi för skolans lärare</A></P></TD>
<TD class="tr8 td1"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p33 ft28"><A href="#page_93">och rektorer...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td1"><P class="p20 ft28"><A href="#page_93">93</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">3.1</SPAN><A href="#page_94"><SPAN class="ft30">Utveckling i och av skolan: reformer, ambitioner och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td8"><P class="p19 ft3"><A href="#page_94">vikten av reformvård ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p20 ft26"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr10 td10"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr10 td13"><P class="p20 ft22">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td10"><P class="p19 ft32"><A href="#page_97">3.2 Den svenska skolans problem och utmaningar.....................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p35 ft23"><A href="#page_97">97</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p36 ft25"><SPAN class="ft23">3.2.1</SPAN><A href="#page_98"><SPAN class="ft33">Ambitionshöjd och samhällsförändring – övergripande perspektiv på skolans och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr12 td14"><P class="p19 ft23"><A href="#page_98">förskolans problem och utmaningar ......................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td5"><P class="p20 ft23"><A href="#page_98">98</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p37 ft35"><SPAN class="ft23">3.2.2</SPAN><A href="#page_101"><SPAN class="ft34">Den svenska skolans och förskolans problem och utmaningar enligt OECD och 2015 års</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_101">skolkommission.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_101">101</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">3.2.3</SPAN><A href="#page_103"><SPAN class="ft36">Vissa problem av systemnatur i det svenska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_103">skolväsendet...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">3.2.4</SPAN><A href="#page_108"><SPAN class="ft36">Avsevärda utmaningar för att svara mot höga</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td1"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p22 ft3"><A href="#page_108">mål ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_108">108</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td1"><P class="p20 ft23"><A href="#page_109">3.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td19"><P class="p22 ft32"><A href="#page_109">Undervisningsskicklighet – skolans svårfångade nyckel ....</A></P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_109">109</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td1"><P class="p20 ft23"><A href="#page_112">3.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td19"><P class="p22 ft26"><A href="#page_112">Att stärka läraryrket och uppdraget som rektor .................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td1"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td17"><P class="p39 ft26"><A href="#page_112">3.4.1</A></P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p22 ft26"><A href="#page_112">Vad gör ett yrke attraktivt?...................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft23">3.5</SPAN><A href="#page_114"><SPAN class="ft30">Profession och professionalism som fenomen och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p19 ft3"><A href="#page_114">vardag.....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_114">114</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft26"><SPAN class="ft23">3.5.1</SPAN><A href="#page_115"><SPAN class="ft36">Vad är en profession och vad kännetecknar ett</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft3"><A href="#page_115">professionellt uppdrag? .........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_119">3.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr7 td18"><P class="p42 ft23"><A href="#page_119">Lärarnas professionaliseringssträvanden ..............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">3.6</SPAN><A href="#page_123"><SPAN class="ft30">Professionsprogram för professionalisering och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td23"><P class="p43 ft23"><A href="#page_123">professionell utveckling – om dess syfte och principer......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p43 ft26"><A href="#page_123">3.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft26"><A href="#page_123">Skolan är beroende av skickliga lärare och</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft3"><A href="#page_123">rektorer...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_123">123</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p43 ft26"><A href="#page_124">3.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft32"><A href="#page_124">En systematik för attraktivitet och utveckling ....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_124">124</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p43 ft26"><A href="#page_127">3.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft26"><A href="#page_127">Professionsprogram, förnyelse och</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft3"><A href="#page_127">reformvård .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_127">127</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td22"><P class="p20 ft28"><A href="#page_129">4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td23"><P class="p43 ft29"><A href="#page_129">Professionsprogrammets byggstenar ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_129">129</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">4.1</SPAN><A href="#page_130"><SPAN class="ft30">Del 1: Kompetensutveckling – en kraftfull systematik</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_130">för utveckling av lärar- och ledarkompetens .......................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.1</SPAN><A href="#page_133"><SPAN class="ft36">Kompetensutveckling – vad vet vi om vad som</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_133">är verkningsfullt? ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_133">133</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.2</SPAN><A href="#page_136"><SPAN class="ft36">Vilken fort- och vidareutbildning ger den</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft23"><A href="#page_136">bästa kompetensutvecklingen? .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_136">136</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p44 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.3</SPAN><A href="#page_141"><SPAN class="ft36">Fortbildning och utveckling prioriteras till tre format: Processer av kollegialt lärande,</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_141">Utvecklingsprojekt och Kurser............................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_141">141</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.4</SPAN><A href="#page_143"><SPAN class="ft36">Kompetensutveckling genom processer av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft3"><A href="#page_143">kollegialt lärande ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_143">143</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_146">4.1.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_146">Kompetensutveckling genom projekt .................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_146">146</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.6</SPAN><A href="#page_149"><SPAN class="ft36">Kompetensutveckling genom akademiska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft3"><A href="#page_149">kurser .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_152">4.1.7</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_152">Sökbara utbildningsutrymmen .............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_152">152</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.8</SPAN><A href="#page_154"><SPAN class="ft36">Särskild insats inom lärarspåret –</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p47 ft23"><A href="#page_154">introduktionsperioden..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_154">154</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft26"><A href="#page_155">4.1.9</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p47 ft26"><A href="#page_155">Särskilda insatser inom rektorsspåret,</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p47 ft26"><A href="#page_155">rekryteringsutbildning, befattningsutbildning</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p47 ft23"><A href="#page_155">och skolledarrelevant forskning ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_155">155</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td30"><P class="p19 ft26"><A href="#page_159">4.1.10</A></P></TD>
<TD class="tr5 td31"><P class="p47 ft23"><A href="#page_159">Dokumentation av deltagande och lärande .........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_159">159</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.11</SPAN><A href="#page_160"><SPAN class="ft37">Forskning och utveckling i ett professions-</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_160">och lärosätesperspektiv.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_160">160</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">4.1.12</SPAN><A href="#page_168"><SPAN class="ft37">Sammanfattningsvis – en hållbar modell för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft26"><A href="#page_168">utveckling av kunskap, kompetens och</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_168">likvärdighet under skiftande behov......................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_168">168</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft23">4.2</SPAN><A href="#page_171"><SPAN class="ft30">Del 2: Beskrivning, identifikation och erkännande av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p19 ft3"><A href="#page_171">kompetens.............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_171">171</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft26"><A href="#page_172">4.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_172">Tydliga och kända målbilder driver utveckling ...</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_172">172</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">4.2.2</SPAN><A href="#page_177"><SPAN class="ft36">Att identifiera kunskap, kompetens – och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_177">kvalitet ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_177">177</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">4.2.3</SPAN><A href="#page_178"><SPAN class="ft36">Expertis – om framstående skicklighet som</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr4 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_178">fenomen och realitet .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_178">178</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">4.2.4</SPAN><A href="#page_195"><SPAN class="ft36">Att beskriva lärarskicklighet: går det och hur</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_195">kan sådana beskrivningar i så fall se ut? ...............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_198">4.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft26"><A href="#page_198">Att beskriva kvalitet i relation till</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft3"><A href="#page_198">undervisning ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_198">198</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">4.2.6</SPAN><A href="#page_199"><SPAN class="ft36">Standards för lärare i USA: National Board for</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_199">Professional Teaching Standards (NBPTS) ........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_199">199</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft35"><SPAN class="ft23">4.2.7</SPAN><A href="#page_206"><SPAN class="ft34">Standards för lärare och rektorer i Australien: The Australian Institute for Teaching and</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_206">School Leadership (AITSL) .................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_206">206</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">4.2.8</SPAN><A href="#page_211"><SPAN class="ft36">Den kanadensiska modellen – exemplet</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr7 td27"><P class="p19 ft32"><A href="#page_211">Ontario och Additional Qualifications ...............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_211">211</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p19 ft38">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft26"><SPAN class="ft23">4.2.9</SPAN><A href="#page_216"><SPAN class="ft36">Arete meritering – ett svenskt initiativ för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr12 td15"><P class="p19 ft23"><A href="#page_216">högre undervisningsskicklighet ............................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_216">216</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft35"><SPAN class="ft23">4.2.10</SPAN><A href="#page_218"><SPAN class="ft39">Att beskriva, identifiera och erkänna kompetens – en omistlig del av en professions</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_218">utveckling...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_218">218</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_226">4.3 Del 3: Ett strategiskt förhållningssätt till kompetens ........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_226">226</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">4.3.1</SPAN><A href="#page_230"><SPAN class="ft36">Kompetens på olika nivåer och av skilda slag</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p42 ft3"><A href="#page_230">måste användas strategiskt ....................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_230">230</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_232">4.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p42 ft23"><A href="#page_232">Tjänst, anställning, uppdrag – olika alternativ .....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_232">232</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">4.4</SPAN><A href="#page_234"><SPAN class="ft30">Professionsprogrammets betydelse för läraryrkets</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td12"><P class="p42 ft23"><A href="#page_234">attraktionskraft och elevers lärande.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_234">234</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td16"><P class="p51 ft28"><A href="#page_239">5</A></P></TD>
<TD class="tr8 td12"><P class="p42 ft29"><A href="#page_239">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td12"><P class="p42 ft29"><A href="#page_239">rektorer – professionsprogrammet i praktiken .............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_239">239</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">5.1</SPAN><A href="#page_240"><SPAN class="ft30">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare,</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_240">förskollärare samt rektorer och förskolechefer ..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_240">240</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">5.2</SPAN><A href="#page_243"><SPAN class="ft30">Fyra utvecklingssteg för lärare och förskollärare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p52 ft3"><A href="#page_243">regleras nationellt..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_243">243</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td36"><P class="p52 ft26"><A href="#page_246">5.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr12 td18"><P class="p22 ft32"><A href="#page_246">Legitimerad lärare eller förskollärare....................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_246">246</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td36"><P class="p52 ft26"><A href="#page_248">5.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p22 ft23"><A href="#page_248">Erfaren lärare eller förskollärare ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_248">248</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p52 ft26"><A href="#page_250">5.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p22 ft32"><A href="#page_250">Meriterad lärare eller förskollärare .......................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_250">250</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p52 ft26"><A href="#page_251">5.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p22 ft32"><A href="#page_251">Särskilt meriterad lärare eller förskollärare ..........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_251">251</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_253">5.3 Utvecklingsmöjligheter för rektorer ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_253">253</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">5.4</SPAN><A href="#page_255"><SPAN class="ft30">Dagens yrkesverksamma lärare och rektorer i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft3"><A href="#page_255">professionsprogrammet........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_255">255</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">5.5</SPAN><A href="#page_256"><SPAN class="ft30">Arbetet att utveckla professionsprogrammet och dess</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_256">organisation behöver fortsätta .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_256">256</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p22 ft23"><A href="#page_259">5.6 Vissa förändringar som bör genomföras omgående ...........</A></P></TD>
<TD class="tr2 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft26"><SPAN class="ft23">5.6.1</SPAN><A href="#page_259"><SPAN class="ft36">Mentorsutbildning för en introduktionsperiod</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr12 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_259">med hög kvalitet ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_259">259</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft26"><SPAN class="ft23">5.6.2</SPAN><A href="#page_260"><SPAN class="ft36">Rekryteringsutbildning för rektor som ett</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft23"><A href="#page_260">första steg mot kvalifikationsutbildning? ............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_260">260</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">5.6.3</SPAN><A href="#page_261"><SPAN class="ft36">Stärkt arbete med praktiknära forskning och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_261">utveckling...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_261">261</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p53 ft26"><SPAN class="ft23">5.7</SPAN><A href="#page_265"><SPAN class="ft30">När kommer professionsprogrammet att finnas på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td37"><P class="p42 ft3"><A href="#page_265">plats?......................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_265">265</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><P class="p54 ft28"><A href="#page_267">6</A></P></TD>
<TD class="tr1 td37"><P class="p42 ft29"><A href="#page_267">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling och</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td37"><P class="p42 ft29"><A href="#page_267">fortbildning för lärare och rektorer .............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_267">267</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">6.1</SPAN><A href="#page_268"><SPAN class="ft30">Ansvaret för lärares och rektorers kompetensutveckling</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p19 ft3"><A href="#page_268">är delat ...................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_268">268</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft23">6.2</SPAN><A href="#page_271"><SPAN class="ft30">Lärares kompetensutveckling är heterogen och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p19 ft3"><A href="#page_271">mångfacetterad......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_271">271</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft23">6.3</SPAN><A href="#page_272"><SPAN class="ft30">Svenska lärare och rektorer lägger mindre tid på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft26"><A href="#page_272">kompetensutveckling än lärare och rektorer i andra</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p19 ft3"><A href="#page_272">länder .....................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_272">272</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p55 ft25"><SPAN class="ft23">6.4</SPAN><A href="#page_276"><SPAN class="ft24">Huvudsakligen fokus på styrdokument och verksamhetsutveckling i den generella</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_276">kompetensutvecklingen .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_276">276</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td35"><P class="p22 ft32"><A href="#page_278">6.5 Särskilda insatser för kompetensutveckling som pågår......</A></P></TD>
<TD class="tr9 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_278">278</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p39 ft26"><A href="#page_278">6.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p56 ft26"><A href="#page_278">Statligt initierad kompetensutveckling i</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p22 ft26"><A href="#page_278">nationella skolutvecklingsprogram ......................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_278">278</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">6.5.2</SPAN><A href="#page_282"><SPAN class="ft36">Exempel på kommunala initiativ till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_282">kompetensutveckling ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_282">282</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">6.5.3</SPAN><A href="#page_283"><SPAN class="ft36">Exempel på enskilda huvudmäns initiativ till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_283">kompetensutveckling ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_283">283</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">6.6</SPAN><A href="#page_284"><SPAN class="ft30">Förenkling av de många statsbidragen kan bidra till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p19 ft23"><A href="#page_284">bättre utväxling för lärares kompetensutveckling ..............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_284">284</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td21"><P class="p19 ft26"><A href="#page_288">6.6.1</A></P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_288">Statsbidrag bör läggas samman och förenklas .....</A></P></TD>
<TD class="tr0 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_288">288</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft23">6.7</SPAN><A href="#page_289"><SPAN class="ft30">Lärare och rektorer behöver systematisk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p19 ft23"><A href="#page_289">kompetensutveckling för att utvecklas i sin profession .....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_289">289</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft26"><A href="#page_293">6.7.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft26"><A href="#page_293">Ett professionsprogram för lärare,</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_293">förskollärare och rektorer.....................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_293">293</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">6.8</SPAN><A href="#page_295"><SPAN class="ft30">Elever har rätt att undervisas av behöriga lärare och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p19 ft23"><A href="#page_295">barn av behöriga förskollärare .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_295">295</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft26"><A href="#page_296">6.8.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft26"><A href="#page_296">Behörighetsgivande fortbildning i Lärarlyftet.....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_296">296</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">6.8.2</SPAN><A href="#page_298"><SPAN class="ft36">Ekonomiska villkor hindrar deltagande i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_298">Lärarlyftet ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_298">298</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">10</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p19 ft38">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p57 ft35"><SPAN class="ft23">6.8.3</SPAN><A href="#page_300"><SPAN class="ft34">Lärare bör ha tillgång till behörighetsgivande fortbildning inom ramen för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr12 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_300">professionsprogrammet ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_300">300</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p58 ft41"><SPAN class="ft23">6.8.4</SPAN><A href="#page_303"><SPAN class="ft40">Bättre ekonomiska studievillkor för behörighetsgivande fortbildning inom</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft3"><A href="#page_303">Lärarlyftet ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_303">303</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p43 ft26"><A href="#page_307">6.8.5</A></P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft26"><A href="#page_307">Det bör bli tydligare vad som krävs för</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft26"><A href="#page_307">komplettering för att bli behörig att undervisa</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td26"><P class="p42 ft3"><A href="#page_307">i ytterligare ämnen .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_307">307</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td22"><P class="p20 ft28"><A href="#page_309">7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td23"><P class="p43 ft29"><A href="#page_309">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td22"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td23"><P class="p43 ft28"><A href="#page_309">utvecklas?...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_309">309</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">7.1</SPAN><A href="#page_310"><SPAN class="ft30">Bättre löner och karriärmöjligheter för skickliga lärare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_310">utan att de lämnar undervisningen.......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_310">310</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">7.2</SPAN><A href="#page_311"><SPAN class="ft30">Med karriärstegsreformen ska yrkesskickliga lärare</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_311">premieras så att elevers resultat förbättras ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_311">311</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">7.2.1</SPAN><A href="#page_313"><SPAN class="ft36">Karriärsteg för lärare i förskoleklasser och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr5 td15"><P class="p19 ft23"><A href="#page_313">grundskolor i utanförskapsområden ....................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_313">313</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">7.2.2</SPAN><A href="#page_314"><SPAN class="ft36">Samverkan för bästa skola och nyanländas</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_314">lärande ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_314">314</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">7.3</SPAN><A href="#page_315"><SPAN class="ft30">Lärarlönelyftet ska öka läraryrkets attraktionskraft och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_315">därigenom förbättra resultaten i skolan...............................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_315">315</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">7.4</SPAN><A href="#page_317"><SPAN class="ft30">Satsningarna har potential att stärka läraryrket – men</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_317">deras legitimitet måste förbättras.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_317">317</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">7.4.1</SPAN><A href="#page_317"><SPAN class="ft36">Statskontorets uppföljning av</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft3"><A href="#page_317">karriärstegsreformen .............................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_317">317</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_320">7.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft23"><A href="#page_320">Statskontorets utvärdering av lärarlönelyftet ......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_320">320</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_323">7.4.3</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft26"><A href="#page_323">Riksrevisionens rapport om</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td18"><P class="p42 ft23"><A href="#page_323">karriärstegsreformen och lärarlönelyftet ............</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_323">323</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">7.5</SPAN><A href="#page_326"><SPAN class="ft30">Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet – föremål för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft3"><A href="#page_326">debatt och forskning.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_326">326</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">7.6</SPAN><A href="#page_332"><SPAN class="ft30">Satsningarna samverkar och överlappar varandra vilket</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_332">ger otydlighet och stärker de negativa konsekvenserna .....</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_332">332</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">11</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p59 ft26"><SPAN class="ft23">7.7</SPAN><A href="#page_334"><SPAN class="ft30">Förbättrad legitimitet för reformerna genom större transparens och en tydligare koppling mellan</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr7 td32"><P class="p19 ft3"><A href="#page_334">kompetens och uppdrag .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_334">334</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft23">7.8</SPAN><A href="#page_337"><SPAN class="ft30">Karriärstegsreformen kopplas till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td39"><P class="p47 ft23"><A href="#page_337">professionsprogrammets kompetensnivåer ........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_337">337</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p19 ft26"><A href="#page_340">7.9</A></P></TD>
<TD class="tr2 td39"><P class="p47 ft23"><A href="#page_340">Lärarlönelyftet bibehålls i dess nuvarande utformning......</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_340">340</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><P class="p19 ft28"><A href="#page_343">8</A></P></TD>
<TD class="tr1 td39"><P class="p47 ft29"><A href="#page_343">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td39"><P class="p47 ft29"><A href="#page_343">i verksamhet som bedrivs på entreprenad ...................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_343">343</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">8.1</SPAN><A href="#page_343"><SPAN class="ft30">Utbildning på entreprenad är särskilt vanligt i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td32"><P class="p19 ft23"><A href="#page_343">kommunal vuxenutbildning .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_343">343</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft26"><A href="#page_346">8.1.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft3"><A href="#page_346">Entreprenad – vad avses? ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_346">346</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft26"><A href="#page_347">8.1.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_347">Vad får läggas ut på entreprenad? ........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_347">347</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">8.1.3</SPAN><A href="#page_348"><SPAN class="ft36">Vad överlämnas när en uppgift överlämnas på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_348">entreprenad? ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_348">348</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p22 ft32"><A href="#page_349">8.2 Kommunal vuxenutbildning och entreprenad ....................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_349">349</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">8.2.1</SPAN><A href="#page_350"><SPAN class="ft36">Entreprenad, inget nytt inom den kommunala</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_350">vuxenutbildningen.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_350">350</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">8.2.2</SPAN><A href="#page_352"><SPAN class="ft36">Hur vanligt är det med undervisning på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_352">entreprenad? ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_352">352</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">8.2.3</SPAN><A href="#page_353"><SPAN class="ft36">Varför är det så vanligt med utbildning på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_353">entreprenad inom vuxenutbildningen?................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_353">353</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_354">8.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr7 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_354">Personalen i kommunal vuxenutbildning ............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_354">354</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft23">8.3</SPAN><A href="#page_357"><SPAN class="ft30">Kommunal vuxenutbildning – en utbildning med</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr5 td32"><P class="p19 ft23"><A href="#page_357">särskilda utmaningar för lärarna ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_357">357</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft35"><SPAN class="ft23">8.3.1</SPAN><A href="#page_357"><SPAN class="ft34">Den kommunala vuxenutbildningen – en individanpassad utbildning för en heterogen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_357">elevgrupp ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_357">357</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">8.3.2</SPAN><A href="#page_360"><SPAN class="ft36">Den kommunala vuxenutbildningen – ett</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_360">uppdrag med skiftande förutsättningar ...............</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_360">360</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">8.3.3</SPAN><A href="#page_364"><SPAN class="ft36">Utbildning på entreprenad medför särskilda</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_364">utmaningar.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_364">364</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p61 ft25"><SPAN class="ft23">8.3.4</SPAN><A href="#page_368"><SPAN class="ft33">Utredningens analys: den kommunala vuxenutbildningen – stora utmaningar och en</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_368">stor förbättringspotential .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_368">368</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td35"><P class="p22 ft32"><A href="#page_370">8.4 Två statliga utredningar med relevans för området............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_370">370</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p19 ft38">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft26"><SPAN class="ft23">8.4.1</SPAN><A href="#page_370"><SPAN class="ft36">Bättre möjligheter till fjärrundervisning och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p22 ft32"><A href="#page_370">undervisning på entreprenad (U 2015:09) ...........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_370">370</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p39 ft26"><A href="#page_371">8.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p22 ft26"><A href="#page_371">En väl anpassad vuxenutbildning (U 2017:01) ....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_371">371</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr9 td35"><P class="p22 ft23"><A href="#page_372">8.5 Statliga satsningar för lärare .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_372">372</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p62 ft35"><SPAN class="ft23">8.5.1</SPAN><A href="#page_374"><SPAN class="ft34">Statsbidrag som lärare som undervisar i verksamhet som bedrivs på entreprenad kan ta</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft3"><A href="#page_374">del av.......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_374">374</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_375">8.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft26"><A href="#page_375">Statsbidrag som lärare som undervisar i</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft26"><A href="#page_375">verksamhet som bedrivs på entreprenad inte</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft3"><A href="#page_375">kan ta del av............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_375">375</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p41 ft26"><SPAN class="ft23">8.5.3</SPAN><A href="#page_376"><SPAN class="ft36">Tar lärare som undervisar på entreprenad del</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_376">av de satsningar de har rätt till? ............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_376">376</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td35"><P class="p22 ft23"><A href="#page_377">8.6 Utredningens avgränsning....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_377">377</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p63 ft41"><SPAN class="ft23">8.7</SPAN><A href="#page_380"><SPAN class="ft42">Lärare anställda av utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad inom kommunal vuxenutbildning ska få ta del av satsningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft3"><A href="#page_380">karriärstegsreformen.............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_380">380</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft26"><A href="#page_388">8.8 Huvudmannens ansvar för att lärare tar del av</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td35"><P class="p52 ft23"><A href="#page_388">kompetensutveckling ska förtydligas i skollagen................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_388">388</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p64 ft35"><SPAN class="ft23">8.9</SPAN><A href="#page_389"><SPAN class="ft43">Skolverket bör verka för ökat deltagande i statliga satsningar för lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft3"><A href="#page_389">entreprenad............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_389">389</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p19 ft26"><A href="#page_391">8.10</A></P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_391">Det behöver finnas statistik över legitimerad och</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_391">behörig personal inom undervisning som bedrivs</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft3"><A href="#page_391">entreprenad............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_391">391</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td40"><P class="p19 ft28"><A href="#page_393">9</A></P></TD>
<TD class="tr8 td41"><P class="p33 ft28"><A href="#page_393">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p33 ft28"><A href="#page_393">administrativa arbete minska? ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_393">393</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">9.1</SPAN><A href="#page_393"><SPAN class="ft30">Lärares, rektorers och förskolechefers arbetstid är en</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr4 td20"><P class="p19 ft23"><A href="#page_393">viktig resurs för skolväsendet...............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_393">393</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">9.2</SPAN><A href="#page_396"><SPAN class="ft30">Lärare, rektorer och förskolechefer har en hög</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p19 ft3"><A href="#page_396">arbetsbelastning.....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_396">396</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">9.2.1</SPAN><A href="#page_398"><SPAN class="ft36">Risk för sämre kvalitet i undervisningen och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft23"><A href="#page_398">svårigheter att rekrytera nya lärare .......................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_398">398</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">13</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr12 td35"><P class="p19 ft32"><A href="#page_401">9.3 Roller och arbetsuppgifter i skolväsendet...........................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_401">401</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p65 ft26"><SPAN class="ft23">9.3.1</SPAN><A href="#page_401"><SPAN class="ft36">Skollagens bestämmelser medför en viss rollfördelning mellan stat, huvudman, rektor</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_401">och lärare................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_401">401</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">9.3.2</SPAN><A href="#page_404"><SPAN class="ft36">Viss dokumentation och administration krävs</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft26"><A href="#page_404">för att fullgöra kraven i skolförfattningarna........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_404">404</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">9.3.3</SPAN><A href="#page_408"><SPAN class="ft36">Lärarnas tid för att planera undervisningen</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_408">trängs undan av andra arbetsuppgifter.................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_408">408</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">9.3.4</SPAN><A href="#page_416"><SPAN class="ft36">Akuta frågor och rutinadministration slukar</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr7 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_416">rektorers och förskolechefers arbetstid...............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_416">416</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">9.4</SPAN><A href="#page_419"><SPAN class="ft30">Det administrativa arbetet för lärare, rektorer och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr12 td32"><P class="p19 ft3"><A href="#page_419">förskolechefer .......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_419">419</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">9.4.1</SPAN><A href="#page_420"><SPAN class="ft36">Administrativa uppgifter i relation till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_420">kärnuppdragen.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_420">420</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">9.4.2</SPAN><A href="#page_426"><SPAN class="ft36">Utvecklingen av skolväsendet har medfört fler</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_426">arbetsuppgifter och mer kontroll.........................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_426">426</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p66 ft25"><SPAN class="ft23">9.4.3</SPAN><A href="#page_432"><SPAN class="ft33">Statliga insatser för att minska andelen administrativa arbetsuppgifter för lärare,</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_432">rektorer och förskolechefer..................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_432">432</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_433">9.4.4</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft23"><A href="#page_433">Personalförstärkningar ska avlasta lärare.............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_433">433</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">9.4.5</SPAN><A href="#page_436"><SPAN class="ft36">Huvudmäns initiativ för effektivare arbetssätt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_436">i skolan ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_436">436</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p67 ft41"><SPAN class="ft23">9.5</SPAN><A href="#page_438"><SPAN class="ft42">Utredningens slutsats: Lärare, rektorer och förskolechefer behöver bättre förutsättningar för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr12 td32"><P class="p19 ft23"><A href="#page_438">undervisning och pedagogiskt ledarskap.............................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_438">438</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft26"><SPAN class="ft23">9.5.1</SPAN><A href="#page_441"><SPAN class="ft36">Verktygen för att ge lärare, rektorer och förskolechefer mer utrymme för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft26"><A href="#page_441">kärnuppdragen finns i huvudmännens</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft3"><A href="#page_441">organisation ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_441">441</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_445">9.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft26"><A href="#page_445">Lärare måste kunna ägna sig åt</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td29"><P class="p42 ft3"><A href="#page_445">undervisningsprocessen ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_445">445</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft41"><SPAN class="ft23">9.5.3</SPAN><A href="#page_458"><SPAN class="ft40">Rektorer och förskolechefer behöver organisatoriska förutsättningar för sitt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_458">ledarskap ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_458">458</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">9.5.4</SPAN><A href="#page_468"><SPAN class="ft36">Överdokumentationen i skolväsendet bör</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr7 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_468">minska....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_468">468</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td33"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td34"><P class="p19 ft38">Innehåll</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p70 ft35"><SPAN class="ft23">9.5.5</SPAN><A href="#page_476"><SPAN class="ft34">Regeringen bör ta ett ansvar för hur reformer påverkar behovet av lärar- och rektorsresurser</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_476">och tidsanvändningen............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_476">476</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p71 ft25"><SPAN class="ft23">9.6</SPAN><A href="#page_477"><SPAN class="ft24">Utredningens förslag för att lärare, rektorer och förskolechefer ska få bättre förutsättningar för sina</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr5 td20"><P class="p19 ft3"><A href="#page_477">kärnuppdrag ..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_477">477</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p72 ft25"><SPAN class="ft23">9.6.1</SPAN><A href="#page_478"><SPAN class="ft33">Skollagen bör förtydligas om huvudmannens ansvar för att ge rektorer respektive</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft26"><A href="#page_478">förskolechefer förutsättningar för sitt</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft3"><A href="#page_478">ledarskap.................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_478">478</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p39 ft23"><A href="#page_479">9.6.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td18"><P class="p42 ft23"><A href="#page_479">Återkommande tidsstudier ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_479">479</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p73 ft35"><SPAN class="ft23">9.6.3</SPAN><A href="#page_480"><SPAN class="ft34">Stöd till huvudmännen för en hållbar organisation där medarbetarnas arbetstid</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr12 td15"><P class="p19 ft23"><A href="#page_480">används effektivt för kärnuppdragen ...................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_480">480</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p74 ft25"><SPAN class="ft23">9.6.4</SPAN><A href="#page_481"><SPAN class="ft33">Kompetensutveckling för rektorer och förskolechefer om praktisk organisation och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr4 td15"><P class="p19 ft3"><A href="#page_481">arbetsmiljö..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_481">481</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p19 ft26"><A href="#page_482">9.7 Utredningens förslag för minskad</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p52 ft23"><A href="#page_482">överdokumentationen i skolväsendet ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td16"><P class="p20 ft23"><A href="#page_482">482</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p38 ft26"><SPAN class="ft23">9.7.1</SPAN><A href="#page_482"><SPAN class="ft36">Skolmyndigheterna bör arbeta för att minska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td43"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td44"><P class="p47 ft3"><A href="#page_482">överdokumentationen ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_482">482</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p75 ft26"><A href="#page_484">9.7.2</A></P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p47 ft26"><A href="#page_484">Uppdrag till Statskontoret att utvärdera</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p47 ft26"><A href="#page_484">hanteringen av enskildas klagomål över</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p47 ft3"><A href="#page_484">skolväsendet...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_484">484</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><P class="p19 ft28"><A href="#page_487">10</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td45"><P class="p75 ft29"><A href="#page_487">Hur kan fler erfarna lärare och rektorer stimuleras att</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><P class="p75 ft29"><A href="#page_487">söka sig till skolor med svåra förutsättningar? .............</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_487">487</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><P class="p19 ft23"><A href="#page_488">10.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td45"><P class="p75 ft23"><A href="#page_488">Skolsystemet har ett kompensatoriskt uppdrag..................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_488">488</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td42"><P class="p19 ft23"><A href="#page_493">10.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td45"><P class="p75 ft26"><A href="#page_493">De erfarna lärarna arbetar inte på skolor med svåra</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><P class="p75 ft3"><A href="#page_493">förutsättningar ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_493">493</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td42"><P class="p19 ft23"><A href="#page_496">10.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td45"><P class="p75 ft26"><A href="#page_496">Statliga insatser för att motivera lärare och rektorer att</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td45"><P class="p75 ft23"><A href="#page_496">arbeta vid skolor med svåra förutsättningar ........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_496">496</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td43"><P class="p75 ft26"><A href="#page_498">10.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr5 td44"><P class="p47 ft26"><A href="#page_498">Förstelärare och lektorer fördelas bara i viss</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td42"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td43"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td44"><P class="p47 ft23"><A href="#page_498">mån till skolor med svaga studieresultat ..............</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p22 ft26"><A href="#page_498">498</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p76 ft26"><SPAN class="ft23">10.3.2</SPAN><A href="#page_499"><SPAN class="ft37">Det extra statsbidraget för utanförskapsområden är inte tillräckligt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr12 td27"><P class="p19 ft3"><A href="#page_499">träffsäkert ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_499">499</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p45 ft26"><SPAN class="ft23">10.3.3</SPAN><A href="#page_500"><SPAN class="ft37">Lärarlönelyftet fördelas inte med hänsyn till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr5 td27"><P class="p19 ft23"><A href="#page_500">elevers behov och förutsättningar ........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_500">500</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft26"><SPAN class="ft23">10.3.4</SPAN><A href="#page_502"><SPAN class="ft37">Riktade insatser för att stärka skolor med</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p77 ft26"><A href="#page_502">svåra förutsättningar och ett stort antal</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_502">nyanlända elever ....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_502">502</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td35"><P class="p78 ft23"><A href="#page_505">10.4 Statsbidrag till huvudmännen baserat på</A></P></TD>
<TD class="tr2 td28"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td35"><P class="p22 ft26"><A href="#page_505">socioekonomiskt betingade förutsättningar .......................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td28"><P class="p20 ft26"><A href="#page_505">505</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p79 ft41"><SPAN class="ft23">10.5</SPAN><A href="#page_506"><SPAN class="ft44">Vad kan motivera erfarna lärare och personer i ledande befattning att söka sig till skolor med svåra</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p33 ft3"><A href="#page_506">förutsättningar? ....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_506">506</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_509">10.6</A></P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p33 ft32"><A href="#page_509">Långsiktiga strategier för att vända karriärmönstren kan</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p33 ft23"><A href="#page_509">gynna skolor med svåra förutsättningar..............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_509">509</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p33 ft26"><A href="#page_511">10.6.1 En stärkt lärarprofession kan gynna skolor</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p80 ft3"><A href="#page_511">med svåra förutsättningar .....................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_511">511</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p33 ft26"><A href="#page_512">10.6.2 Utveckling och kunskap för undervisning,</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p80 ft26"><A href="#page_512">ledning och organisering i skolor med svåra</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p80 ft3"><A href="#page_512">förutsättningar.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_512">512</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p33 ft26"><A href="#page_516">10.6.3 Lärare och rektorer behöver reella</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p80 ft23"><A href="#page_516">förutsättningar att göra skillnad för eleverna ......</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_516">516</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p33 ft26"><A href="#page_518">10.6.4 Strategier för att förbättra rekrytering till</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td47"><P class="p80 ft23"><A href="#page_518">förskolor i områden med svåra förutsättningar .. 518</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p33 ft26"><A href="#page_519">10.6.5 Mer träffsäkert statsbidrag för extra</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p80 ft26"><A href="#page_519">karriärtjänster till grundskolor med svåra</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p80 ft3"><A href="#page_519">förutsättningar.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_519">519</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p33 ft26"><A href="#page_523">10.6.6 Tydligare att lärarlönelyftet ska fördelas med</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td46"><P class="p80 ft23"><A href="#page_523">hänsyn till elevers förutsättningar och behov .....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_523">523</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td11"><P class="p19 ft28"><A href="#page_525">11</A></P></TD>
<TD class="tr8 td46"><P class="p33 ft29"><A href="#page_525">Behörighetsgivande utbildning för personer som är</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td46"><P class="p33 ft28"><A href="#page_525">nära en lärarexamen.................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td24"><P class="p20 ft28"><A href="#page_525">525</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_526">11.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td46"><P class="p33 ft23"><A href="#page_526">Lärarbristen väntas pågå i många år framöver.....................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_526">526</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft26"><A href="#page_527">11.2</A></P></TD>
<TD class="tr9 td46"><P class="p33 ft26"><A href="#page_527">Med behörighetsgivande utbildning kan personer som</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td46"><P class="p33 ft23"><A href="#page_527">är nära en lärarexamen bli behöriga lärare ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td24"><P class="p20 ft26"><A href="#page_527">527</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td48"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr10 td49"><P class="p20 ft22">Innehåll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr11 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_531">11.2.1 Stärkta villkor för arbete och studier viktiga</A></P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft23"><A href="#page_531">förutsättningar för högre genomströmning ........</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_531">531</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p19 ft26"><A href="#page_531">11.3</A></P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p33 ft23"><A href="#page_531">Satsningar på fler vägar till läraryrket behövs .....................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_531">531</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_532">11.3.1 Förlängning och utvidgning av</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft26"><A href="#page_532">försöksverksamheten med anställning under</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft23"><A href="#page_532">viss kompletterande utbildning ............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_532">532</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_537">11.3.2 Bättre ekonomiska förutsättningar att</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft26"><A href="#page_537">kombinera en lärar- eller</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft26"><A href="#page_537">förskollärarutbildning med arbete i</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft3"><A href="#page_537">skolväsendet...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_537">537</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td40"><P class="p19 ft28"><A href="#page_541">12</A></P></TD>
<TD class="tr1 td41"><P class="p33 ft29"><A href="#page_541">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk</A></P></TD>
<TD class="tr1 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft28"><A href="#page_541">och språkutveckling .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p81 ft28"><A href="#page_541">541</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p19 ft26"><A href="#page_542">12.1</A></P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p33 ft32"><A href="#page_542">Fler behöriga lärare i ämnena modersmål och svenska</A></P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p33 ft3"><A href="#page_542">som andraspråk .....................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_542">542</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_543">12.1.1 Stort behov av lärare i ämnena modersmål och</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft3"><A href="#page_543">svenska som andraspråk ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_543">543</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_547">12.1.2 Möjligheterna att läsa lärar- och</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft26"><A href="#page_547">förskollärarutbildningar som inkluderar</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft26"><A href="#page_547">ämnena modersmål eller svenska som</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft3"><A href="#page_547">andraspråk är begränsade ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_547">547</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_552">12.1.3 Krav för behörighet att bedriva</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft3"><A href="#page_552">undervisningen.......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_552">552</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_553">12.1.4 Olika möjligheter att förändra</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft3"><A href="#page_553">examensordningens krav .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_553">553</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td40"><P class="p19 ft26"><A href="#page_556">12.2</A></P></TD>
<TD class="tr9 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_556">Utredningens förslag för fler behöriga lärare i ämnena</A></P></TD>
<TD class="tr9 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft3"><A href="#page_556">modersmål och svenska som andraspråk .............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_556">556</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft32"><A href="#page_556">12.2.1 Förslag om en mer flexibel grundlärarexamen ....</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_556">556</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_561">12.2.2 Förslag om förändrat krav för behörighet att</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft3"><A href="#page_561">undervisa i ämnet modersmål ...............................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_561">561</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td40"><P class="p19 ft26"><A href="#page_564">12.3</A></P></TD>
<TD class="tr2 td41"><P class="p33 ft23"><A href="#page_564">Kompetens i språkinlärning och språkutveckling...............</A></P></TD>
<TD class="tr2 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_564">564</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft23"><A href="#page_564">12.3.1 Det nödvändiga språket ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_564">564</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_568">12.3.2 Examensbeskrivningarnas krav inte tydligt</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p80 ft3"><A href="#page_568">formulerade............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_568">568</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_569">12.3.3 Det språkutvecklande perspektivet betonas i</A></P></TD>
<TD class="tr5 td49"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td41"><P class="p80 ft23"><A href="#page_569">läroplaner samt kurs- och ämnesplaner................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_569">569</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td41"><P class="p33 ft26"><A href="#page_571">12.3.4 Strukturerna gör området svårt att överblicka.....</A></P></TD>
<TD class="tr7 td49"><P class="p35 ft26"><A href="#page_571">571</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft45">Innehåll</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft45">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p46 ft11"><SPAN class="ft14">12.3.5</SPAN><A href="#page_572"><SPAN class="ft46">Pågående insatser för att stärka den</SPAN></A></P>
<P class="p82 ft11"><A href="#page_572">språkutvecklande kompetensen i skolväsendet ... 572</A></P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft14">12.3.6</SPAN><A href="#page_575"><SPAN class="ft46">Utredningens förslag om språkutveckling och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td51"><P class="p20 ft11"><A href="#page_575">språkinlärning........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_575">575</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft13"><A href="#page_579">13</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td46"><P class="p33 ft47"><A href="#page_579">Konsekvenser av förslagen ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_579">579</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft11"><A href="#page_580">13.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p20 ft14"><A href="#page_580">Alternativa förslag i fråga om professionsprogrammet......</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_580">580</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft11"><A href="#page_584">13.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td46"><P class="p20 ft14"><A href="#page_584">Konsekvenser för staten och statliga myndigheter ............</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_584">584</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft11"><A href="#page_590">13.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p20 ft14"><A href="#page_590">Konsekvenser för skolhuvudmän ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_590">590</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft11"><A href="#page_593">13.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p20 ft14"><A href="#page_593">Sammanfattning ekonomiska konsekvenser.......................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_593">593</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft11"><A href="#page_596">13.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td46"><P class="p33 ft11"><A href="#page_596">Konsekvenser för den enskilde läraren och</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td46"><P class="p20 ft14"><A href="#page_596">förskolläraren, rektorn och förskolechefen ........................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_596">596</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td11"><P class="p19 ft11"><A href="#page_597">13.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td46"><P class="p20 ft14"><A href="#page_597">Konsekvenser för barn och elever .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_597">597</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td11"><P class="p19 ft11"><A href="#page_599">13.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td46"><P class="p20 ft19"><A href="#page_599">Övriga konsekvenser ............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_599">599</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td48"><P class="p19 ft13"><A href="#page_603">Författningskommentar .....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_603">603</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr8 td48"><P class="p19 ft13"><A href="#page_611">Referenslista ...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_611">611</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td48"><P class="p19 ft47"><A href="#page_653">Citat översatta från engelska till svenska.............................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft13"><A href="#page_653">653</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr8 td52"><P class="p19 ft13">Bilagor</P></TD>
<TD class="tr8 td51"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td24"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td52"><P class="p19 ft11">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr1 td51"><P class="p20 ft14"><A href="#page_673">Kommittédirektiv 2016:76...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_673">673</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr13 td52"><P class="p19 ft11">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr13 td51"><P class="p20 ft14"><A href="#page_699">Kommittédirektiv 2017:111.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr13 td24"><P class="p20 ft11"><A href="#page_699">699</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft21">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft12">Sammanfattning</P>
<P class="p83 ft9">Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofes- sioner, U 2016:06, överlämnar sitt slutbetänkande <SPAN class="ft48">Med undervis- ningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers pro- fessionella utveckling, </SPAN>SOU 2108:17. Utredningen har till uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna. Utred- ningen lämnade den 8 juni 2017 över delbetänkandet <SPAN class="ft48">Utbildning, undervisning och ledning – Reformvård till stöd för en bättre skola</SPAN>, SOU 2017:51. I delbetänkandet redovisades de delar av uppdraget som rör justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna, upp- draget att utreda om förskolechefer i förskolan bör benämnas rekto- rer i skollagen och uppdraget att se över hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras. I och med detta slutbetän- kande slutredovisas utredningens uppdrag.</P>
<P class="p84 ft9">Utredaren ska enligt uppdraget arbeta i dialog med de som med- verkar i den nationella samlingen för läraryrket, det vill säga Fri- skolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarförbun- det, Lärarnas Riksförbund, Lärarutbildningskonventet, Sveriges för- enade studentkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Detta har gjorts via flera gemensamma möten samt att det har funnits möjligheter att lämna synpunkter.</P>
<P class="p85 ft13">Professionsprogrammet som utredningens bärande strategi</P>
<P class="p86 ft49">Under 2015 pekade the Organisation for Economic <NOBR>Co-operation</NOBR> and Development (OECD) på behovet av mer samlade strategier för den svenska skolan. 2015 års skolkommission tog fasta på OECD:s slutsatser och presenterade 2017 förslag till en samlad strategi för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">ökad kunskap och likvärdighet. Ett av Skolkommissionens förslag var att ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare ska inrättas i syfte att främja lärares och skolledares professionella ut- veckling och skolutveckling, och för att skapa generella förutsätt- ningar för kapacitetsbyggande i skolväsendet. Detta för att möjlig- göra en stärkt undervisning och bidra till positiva effekter på elevers kunskapsresultat.</P>
<P class="p88 ft35">Denna utredning tar vid på Skolkommissionens linje genom att fortsätta att utveckla förslaget om ett professionsprogram i syfte att skapa en sammanhållande systematik för såväl utveckling av lärares och skolledares kompetens som dess strategiska användning. Till- gången till legitimerade lärare och nivån på lärarnas undervisnings- skicklighet är centrala faktorer för skolans kvalitet och resultat. Ut- redningens bedömning är att den utvecklingsmodell som tanken om ett professionsprogram innebär ger den systematik och struktur som är nödvändig för att kunna föreslå verkningsfulla lösningar på flera av de frågor som utredningen har fått i uppgift att hantera. Detta gäller inte minst den övergripande frågan om hur attraktionskraften i att arbeta som lärare eller rektor kan öka.</P>
<P class="p89 ft35">Det samlade förslaget har utvecklats i en reformvårdande anda som förädlar och justerar statliga insatser som har varit både fram- gångsrika och mindre framgångsrika, genom att etablera en tydlig nationell ram för dem. Utredningens direktiv, liksom själva logiken med professionsprogrammet att utveckling bygger på de professio- nellas inflytande och aktiva roll, medger inte att skarpa förslag läggs i alla delar men utredningen hoppas kunna bidra till utvecklingen av professionsprogrammet genom att presentera ett förslag till ett ramverk som ett första steg liksom att peka på hur arbetet kan löpa vidare. Det har heller inte varit denna utrednings uppgift att föreslå vilken organisation eller myndighet som ska ansvara för profes- sionsprogrammet. Denna fråga hanteras i stället av 2017 års Skolmyn- dighetsutredning (U 2017:04) som lämnar sina förslag i juni 2018. Tidpunkten för när organisationen kan komma till stånd påverkar också när professionsprogrammet i sin helhet kan etableras. I betän- kandet används <SPAN class="ft50">funktionen </SPAN>för den ännu ej bestämda organisationen.</P>
<P class="p90 ft52">Professionsprogrammet föreslås omfatta legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer anställda i skolväsen- det. Här används <SPAN class="ft51">lärare och rektorer </SPAN>för dessa grupper.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p19 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Professionsprogrammets tre byggstenar</P>
<P class="p92 ft26">Professionsprogrammet bygger på tre antaganden:</P>
<P class="p93 ft52"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft54">att det behövs ett samlat och förstärkt grepp för utveckling av lärares och rektorers yrkesskicklighet, det vill säga professionspro- grammet behöver en kompetensutvecklande del.</SPAN></P>
<P class="p94 ft41"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft55">att det behövs tydliga beskrivningar av lärar- och rektorskompe- tens från grundläggande nivå upp till mycket avancerad nivå lik- som tillförlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens, och</SPAN></P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft55">att det behövs mer utvecklade modeller för att använda kompetens så att identifierad och erkänd kompetens kan användas mer stra- tegiskt.</SPAN></P>
<P class="p96 ft35">Vart och ett av dessa antaganden utgör grunden för en del av pro- grammet. Programmet kan därmed sägas bestå av dels en <SPAN class="ft50">kompe- tensutvecklande och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">-förstärkande</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> </SPAN>del, dels en del vars fokus är <SPAN class="ft50">kom- petensvändning </SPAN>vilka sammanbinds av en del i vilken enskilda lära- res och rektorers <SPAN class="ft50">kompetens bekräftas</SPAN>. Å ena sidan ska programmet genomföras nationellt och innehålla en tydlig systematik för att likvärdighet ska kunna nås, för lärare och rektorer men framför allt för att alla elever ska få delta i undervisning som håller hög kvalitet. Å andra sidan ska programmet också rymma en variation av meto- der och innehåll, beroende på att det ska förverkligas hos huvud- män och skolenheter som har mångskiftande lokala förutsättningar och behov. Programmet stödjer utveckling men omfattar därmed fler delar än enbart ett utbildningsprogram: Program står i sammanhanget för ett brett angreppssätt för att behandla fler olika frågor. I fokus för programmet står dock ambitionen att stärka undervisningen och därigenom bidra till positiva effekter på elevers kunskapsutveckling och skolresultat. Utgångspunkten är att lärare och rektorer ska vara drivande aktörer för utvecklingen. Programmet är tänkt att vara ett redskap för att professionerna ska kunna synliggöra och driva ut- vecklingen av yrkesskicklighet, och bidra till att ge lärare och rektorer förutsättningar för att ta professionellt ansvar.</P>
<P class="p84 ft52">Professionsprogrammet utgår från vetskapen att undervisnings- skicklighet utvecklas över tid och under vissa förutsättningar samt att en lärare under sitt yrkesliv genomgår flera faser, från nyexaminerad</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">till en allt mer erfaren och skicklig lärare. Programmet innebär att olika kompetensutvecklingsinsatser, möjligheter till mer kvalificerade arbetsuppgifter och andra utvecklingsmöjligheter på ett tydligt, lik- värdigt och förutsägbart sätt knyts till dessa olika faser.</P>
<P class="p98 ft53">Möjlighet till kompetensutveckling</P>
<P class="p99 ft35">För att en lärare eller rektor ska bli verkligt framgångsrik i sin yrkes- gärning krävs kontinuerlig kompetensutveckling genom hela yrkes- livet, för läraren primärt inriktad på att utveckla undervisningen och undervisningsskickligheten. Men svenska lärare och rektorer ägnar mindre tid åt kompetensutveckling än lärare i andra länder, och fort- bildning med inriktning på undervisningsämnen och ämnesdidaktik har under de senaste decennierna fått stå tillbaka för verksamhets- utveckling. Utredningen föreslår att skollagen ändras så att legiti- merade lärare och rektorer ges möjlighet att kontinuerligt ta del av kompetensutvecklingsinsatser som stärker yrkesskickligheten. Utred- ningen menar också att det är nödvändigt att lärare och rektorer generellt får ett större eget inflytande över innehållet i kompetens- utvecklingen samt hur denna ska genomföras, till exempel genom deltagande i en kollegial process eller i en kurs eller genom att läraren driver ett utvecklingsprojekt. Samtidigt är det viktigt att rektor och huvudman även fortsättningsvis har ett inflytande över inriktningen på lärarnas och rektorernas kompetensutveckling för att verksam- heten som helhet ska utvecklas i önskad riktning. Det kan också fin- nas behov av kompetens nationellt som behöver tillgodoses. Över tid behöver därför insatser definierade av varje nivå rymmas.</P>
<P class="p100 ft35">Under den första tiden i yrket är kompetensutvecklingen i professionsprogrammet i lägre grad valbar än senare. Under den första tiden i yrket krävs till exempel att läraren deltar i den lag- stadgade introduktionsperioden och inom ramen för denna får stöd av en erfaren lärare. På motsvarande sätt deltar den nyblivna rek- torn i den lagstadgade befattningsutbildningen. Längre in i yrkes- livet får programmet mer karaktären av ett erbjudande som ger läraren och rektorn stärkta och tydliga karriärmöjligheter men som också innebär ökade krav på den individuella insatsen och det individuella ansvarstagandet. Professionsprogrammets utformning ska göra det tydligt hur lärare och rektorer kan inrikta sin kompe-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p19 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">tensutveckling för att kunna nå en högre kompetensnivå eller kom- ma ifråga för en förstelärartjänst som delvis finansieras av staten.</P>
<P class="p102 ft35">Utredningen föreslår att <SPAN class="ft50">funktionen </SPAN>på sikt blir en tydlig nod för att avgöra vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas na- tionellt. I <SPAN class="ft50">funktionen </SPAN>bör representanter för bland annat professioner, huvudmän och universitet och högskolor gemensamt, och utifrån en given ekonomisk ram, analysera behovet av och planera nationella insatser. Motsvarande arbete bör också genomföras av parterna regio- nalt. Det arbete som Skolverket har påbörjat med att över tid erbjuda kompetensutveckling inom ramen för olika skolutvecklingsprogram utgör en god grund att bygga vidare på.</P>
<P class="p103 ft41">En särskild fråga gäller de behörighetsgivande kurser som i dag erbjuds legitimerade lärare i Lärarlyftet II. Denna insats är av stor vikt för att elever ska undervisas av behöriga lärare. Utredningen föreslår att Lärarlyftet II förlängs men att tillgång till behörighets- givande utbildning för legitimerade lärare på sikt, när <SPAN class="ft56">funktionen </SPAN>finns på plats, bör erbjudas som en del av professionsprogrammet. Utredningen föreslår också att de ekonomiska villkoren för att del- ta i Lärarlyftet II förbättras.</P>
<P class="p104 ft53">Kunskap och kompetens kan bekräftas nationellt</P>
<P class="p105 ft35">Utredningen föreslår att professionsprogrammet omfattar en möjlig- het till nationellt erkännande av en enskild lärares eller rektors kun- skap och kompetens på olika nivåer. Detta för att skapa tillförlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens som bland annat kan användas vid tillsättning av karriärtjänster. Ut- redningen föreslår att fyra nationellt reglerade kompetensnivåer inrät- tas för legitimerade lärare: legitimerad lärare, erfaren lärare, meriterad lärare samt särskilt meriterad lärare. Motsvarande nivåer ska finnas för legitimerade förskollärare. Utredningen föreslår att två nationellt reglerade nivåer införs för rektorer: rektor och meriterad rektor.</P>
<P class="p102 ft35">Kompetensbeskrivningarna för de olika nivåerna bör utarbetas i huvudsak av professionerna och beslutas av <SPAN class="ft50">funktionen</SPAN>. Utredning- en menar att undervisningsskicklighet bör vara det avgörande kri- teriet för att nå ett nationellt kompetenserkännande. Det är viktigt att kompetensbeskrivningarna utformas på ett sådant sätt att en tydlig progression uttrycks och att de olika nivåerna därmed kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">23</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">fungera som inspirerande målbilder. Den kunskap och kompetens som krävs för en viss nivå bör också ha kunnat tillägnas på olika sätt, till exempel genom ett metodiskt och medvetet arbete för att utveckla skickligheten i praktiken eller genom deltagande i formell utbildning.</P>
<P class="p107 ft41">Den enskilde läraren eller rektorn avgör själv om, och i så fall när, en ansökan om erkännande av kompetens ska göras. Ett erkän- nande på en viss nivå utgår från den kunskap och kompetens som läraren eller rektorn har tillägnat sig fram till tiden för ansökan. Ett erkännande på en viss nivå leder inte per automatik till en för- ändrad lön, en förändrad tjänst eller förändrade arbetsuppgifter. Ett erkännande på en viss nivå leder däremot till ökade möjligheter för den enskilda läraren att kunna komma ifråga för en karriärtjänst eller för att ta ansvar för vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter. Prövningen om en lärares eller rektors kunskap och kompetens motsvarar en viss nivå bör av legitimitetsskäl ske regionalt eller nationellt inom <SPAN class="ft56">funktionen</SPAN>, ej lokalt. För vissa kompetensnivåer bör prövningen utföras av särskilt yrkesskickliga lärare respektive rektorer.</P>
<P class="p108 ft53">Möjligheter att använda kompetens strategiskt</P>
<P class="p99 ft41">Det är viktigt för skolans utveckling att de skickligaste lärarna och rektorerna kan användas där de gör störst nytta för eleverna och för utvecklandet av professionen. Detta gäller särskilt när bristen på lära- re är stor och det är svårt att rekrytera rektorer. De nationellt fast- ställda kompetensnivåerna ger huvudmän bättre möjligheter att rekrytera och använda kompetens strategiskt, till exempel till extra utmanande undervisningssituationer. Konkret innebär det att en skol- huvudman kan annonsera inte bara efter en lärare inom vissa ämnen eller för undervisning i en viss skolform utan även efter en lärare med en viss kompetensnivå.</P>
<P class="p109 ft35">För vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter bör på sikt krav om en viss kompetensnivå ställas på den lärare eller förskollärare som utför dem. Vilka arbetsuppgifter som ska kräva en viss kompetens- nivå liksom vilken nivå som ska krävas bör fastställas i anslutning till att beslut fattas om nationella kompetensbeskrivningar. Initialt bör detta vara något som huvudmannen ska sträva efter. Utredningen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p19 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">menar att det till exempel bör övervägas om det bör ställas krav på en viss kompetensnivå för den som ska vara ämnesansvarig eller för den som ska fungera som mentor för en nyexaminerad lärare. Mentorer bör också omfattas av ett krav på viss utbildning. För att möjliggöra att ett sådant krav kan ställas på sikt föreslår utredningen en satsning på mentorsutbildning.</P>
<P class="p102 ft35">För att förstärka möjligheterna att kunna dra nytta av den kun- skap och kompetens som legitimerade lärare och förskollärare som har en examen på forskarnivå (lektorer) besitter föreslår utred- ningen att ett nytt statsbidrag bör införas. Huvudmän som avsätter tid för att lektorer ska kunna arbeta med praktiknära forskning och utveckling, bör kunna få statsbidrag för del av lärarens lönekost- nad. För att få ta del av statsbidraget föreslås att huvudmannen samtidigt bidrar med minst motsvarande belopp. Även om viss del av arbetstiden viks till utvecklingsarbete bör lektorns huvudsakliga arbetsuppgift även fortsatt vara undervisning.</P>
<P class="p104 ft28">Hur karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen bör utvecklas</P>
<P class="p111 ft35">De två statliga satsningarna karriärstegsreformen och lärarlönelyftet syftar bland annat till öka läraryrkets attraktionskraft, både för att fler personer ska vilja bli lärare och för att fler lärare ska stanna kvar och utvecklas i yrket. Genom satsningarna kan skickliga lärare genom sin undervisning göra karriär och få ökade löner. Satsningarna tar sikte på att både bidra till att stärka yrkets attraktionskraft och leda till att kvaliteten i skolväsendet höjs och att elevernas resultat förbättras. Båda satsningarna har viktiga syften, men har genom sättet det imple- menterats på kommit att möta mycket kritik, bland annat från lärarna, den grupp som satsningarna är tänkta att stärka. Bland annat har satsningarna kritiserats för att brista i legitimiteten och att det har varit otydligt vad som krävs för att tilldelas en förstelärartjänst. Utredningen föreslår att statsbidraget till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ska kopplas till utredningens förslag om ett professionsprogram. Professionsprogrammet bygger på principen att det behövs såväl tydliga beskrivningar av lärarkompetenser som till- förlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens. Ett professionsprogram med tydliga nationella kompe- tensnivåer bedöms kunna råda bot på den kritik som framförts angåe-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">nde bristen i transparens och legitimitet vid tillsättning av förstelärar- tjänster. Några ändringar föreslås inte såvitt avser lärarlönelyftet. Genom den struktur som professionsprogrammet ger bedöms där- emot de två satsningarna lärarlönelyftet och karriärstegsreformen på sikt kunna samverka på bättre sätt.</P>
<P class="p113 ft57">Fler erfarna lärare och rektorer ska stimuleras att arbeta vid skolor med svåra förutsättningar och stora utmaningar</P>
<P class="p114 ft35">Lärare som arbetar på skolor med svåra förutsättningar har kortare erfarenhet och i lägre utsträckning legitimation och rätt behörighet än lärare på socioekonomiskt mer gynnade skolor. Eftersom lärar- kompetens är central för elevers resultat är detta ett hot mot en likvärdig skola. För att på lång sikt säkra kompetensförsörjningen till skolor med svåra förutsättningar krävs ett system där de skickligaste lärarna väljer att arbeta på de skolor som har de mest utmanande undervisningssituationerna. Utredningen lämnar förslag om ett pro- fessionsprogram som på sikt kan förbättra premisserna för skolor med svåra förutsättningar att rekrytera erfarna och skickliga lärare och rektorer. Med programmet kan lärare utveckla specialistkun- skaper och leda sina kollegor i lärande, och huvudmän och rektorer strategiskt rekrytera erfarna lärare med specialistkunskaper till tjäns- ter vid skolor med svåra förutsättningar. Utredningen föreslår också att statsbidraget för extra karriärtjänster förenklas och görs mer träff- säkert, samt att regeringen bör överväga att tydliggöra att lärarlöne- lyftet ska fördelas med hänsyn till elevers förutsättningar och behov.</P>
<P class="p115 ft28">Lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete</P>
<P class="p114 ft35">Att genomföra undervisning är lärares huvuduppgift, och rektorer och förskolechefer ska vara pedagogiska ledare. För att skolan, för- skolan och vuxenutbildningen ska kunna genomföra en verksamhet med god kvalitet, och för att alla elever ska ha möjlighet att nå målen, krävs att lärarna, rektorerna och förskolecheferna har rätt förutsätt- ningar för sina kärnuppdrag. Utredningen lämnar förslag om att skol- lagen ska tydliggöras om att huvudmännen ska se till att rektorer och förskolechefer har goda förutsättningar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen vid enheten. Vidare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p19 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">menar utredningen att Statens skolverk bör göra återkommande lärartidsstudier, att Skolverket bör erbjuda huvudmännen stöd för analys och utvecklingsarbete för att arbeta systematiskt med frågan om hur lärares och skolledares arbetstid används med kärnuppdraget i centrum, och att Skolverket bör utforma en kompetensutvecklings- insats om praktisk organisation och arbetsmiljö för skolledare. Ytter- ligare förslag syftar till att minska överdokumentationen i skolväsen- det. Utredningen anser att regeringen bör ge Statens skolverk och Statens skolinspektion i uppdrag att arbeta för att minska överdoku- mentationen i skolväsendet, och att regeringen bör överväga att ge Statskontoret i uppdrag att följa upp hanteringen av enskildas klago- mål över skolväsendet enligt skollagen.</P>
<P class="p104 ft28">Lärare som bedriver undervisning på entreprenad</P>
<P class="p116 ft35">Möjligheten att lämna över uppgifter som hör till undervisning på entreprenad är begränsad i de flesta skolformer. För den kommunala vuxenutbildningen är det dock tillåtet och det används i hög ut- sträckning, år 2016 läste nästan varannan kursdeltagare i en utbild- ning som anordnades på entreprenad. Lärare som är anställda av en utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad har dock inte samma möjligheter att ta del av statliga insatser som de lärare som arbetar hos kommunala och enskilda huvudmän. Sam- tidigt omfattas dessa lärare av samma krav på legitimation och behö- righet och möjlighet till kompetensutveckling.</P>
<P class="p117 ft41">Den kommunala vuxenutbildningen är central för vuxnas möjlig- het till utbildning och arbete, och för nyanländas möjlighet att integ- reras i det svenska samhället. Elevantalet i den kommunala vuxen- utbildningen, inklusive kommunal utbildning för svenska för invand- rare (sfi), har de senaste åren vuxit kraftigt. Utifrån rätten till lika tillgång till utbildning i skolväsendet bör även elever i utbildning som bedrivs på entreprenad få möta skickliga lärare som kan utveckla kvaliteten i undervisningen.</P>
<P class="p102 ft52">Utredningen föreslår därför att även de lärare som är anställda av en utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad ska få ta del av den statliga satsningen karriärtjänster för lärare. I den statsbidragsförordning som utredningen föreslår ska antalet legiti- merade lärare utgöra beräkningsunderlaget i stället för antal elever</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft35">eller kursdeltagare. På detta vis premieras de verksamheter som har en hög lärartäthet och en hög andel behöriga lärare, vilket i längden innebär en undervisning av högre kvalitet för de vuxna eleverna.</P>
<P class="p119 ft41">Lärare som undervisar på entreprenad har tillgång till ett flertal statliga satsningar riktade till lärare. De förefaller dock ta del av dessa satsningar i lägre omfattning än lärare som är anställda direkt av huvudmannen. För att öka deltagandet föreslår utredningen dels att huvudmannens ansvar för att även dessa lärare deltar i kompetens- utveckling förtydligas, dels att Statens Skolverk bör arbeta för att se till att lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad tar del av statliga satsningar för lärare i större utsträckning.</P>
<P class="p120 ft28">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P>
<P class="p121 ft35">Det är en stor utmaning för Sverige att förse landets klassrum och förskolor med de lärare och förskollärare som behövs. Utredningen har inte i uppdrag att lämna förslag om hur lärar- och förskollärar- bristen kan lösas annat än det generella uppdraget att öka yrkenas attraktionskraft men har under arbetets gång uppmärksammat vissa omständigheter som påverkar möjligheterna att få fler behöriga lärare i skolväsendet. Det finns sannolikt många som skulle kunna tänka sig att yrkesväxla till lärare och avlägga en lärarexamen, men har svårt att genomföra det med de villkor som erbjuds i dag. Möjligheten att arbeta som obehörig lärare och samtidigt studera för en lärarexamen begränsas av att möjligheten till anställning som obehörig lärare är ett år i sänder. Troligen skulle möjligheter till en längre anställning än ett år i taget göra det mer attraktivt för personer från andra delar av arbetslivet att arbeta som obehörig lärare och samtidigt utbilda sig. Utredningen föreslår att den pågående försöksverksamheten med längre tidsbegränsade anställningar för den som arbetar som lärare och samtidigt läser en kompletterande pedagogisk utbildning ska för- längas, och omfatta samtliga utbildningar som leder till en behörig- hetsgivande lärarexamen. Utredningen bedömer också att det behövs satsningar för att ge ekonomiska möjligheter för personer som redan är verksamma inom skola, förskola och vuxenutbildning att kom- binera arbete i verksamheterna med behörighetsgivande studier och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td53"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td54"><P class="p19 ft38">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">uppmanar därför regeringen att överväga att införa ett sådant statsbi- drag.</P>
<P class="p122 ft28">Vissa frågor som rör lärar- och förskollärarexamina</P>
<P class="p111 ft52">Det råder i dag en omfattande brist på lärare i ämnet modersmål och bristen bedöms komma att öka. Även i ämnet svenska som andra- språk är bristen på behöriga lärare omfattande. Trots att ämnena erbjuds i stora delar av skolväsendet är det endast möjligt att läsa ämnena inom ramen för en ämneslärarutbildning, det vill säga en utbildning som är inriktad mot undervisning i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Utredningen menar att de båda ämnena be- höver ses över i särskild ordning men presenterar förslag som bör genomföras i avvaktan på ett sådant arbete. Utredningen föreslår att det ska vara möjligt att välja att läsa ämnet modersmål eller ämnet svenska som andraspråk inom ramen för grundlärarutbildningens in- riktning mot arbete i förskoleklassen och grundskolans årskurs <NOBR>1–3</NOBR> samt inriktningen mot arbete i grundskolans årskurs <NOBR>4–6.</NOBR> Utred- ningen föreslår också vissa justeringar vad gäller vad som krävs för behörighet att undervisa i ämnena.</P>
<P class="p123 ft35">Det språkutvecklande perspektivet är nödvändigt i undervisningen för att läroplanernas liksom kurs- och ämnesplanernas mål ska kunna uppnås. I dag möter lärare elevgrupper med en stor variation vad gäl- ler den språkliga bakgrunden vilket också ställer krav på språkutveck- ling ur ett andraspråksperspektiv. För att främja alla elevers och barns lärande är det därför av stor vikt att samtliga lärare och förskollärare har tillräcklig kunskap och kompetens för att kunna arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Utredningen föreslår att inga förändringar görs av examensbeskrivningarna för de fyra lärar- och förskollärarexamina vad gäller språkutveckling. Utredningen menar att området bör ses ingå som en naturlig del i flera av de befintliga examensmålen och vill heller inte bidra till den snabba reformtakten av lärar- och förskol- lärarutbildningarna. Utredningen uppmanar i stället varje universitet och högskola som utbildar lärare och förskollärare att noga tillse till att studenterna får med sig sådan kunskap och kompetens att de kan arbeta språkutvecklande i sina ämnen och att detta görs också ur ett andraspråksperspektiv.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31731x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft12">1 Författningsförslag</P>
<P class="p124 ft60"><SPAN class="ft58">1.1</SPAN><SPAN class="ft59">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p125 ft49">Härigenom föreskrivs i fråga om lag om ändring i skollagen (2010:800) att 2 <SPAN class="ft61">kap. </SPAN>8, 21, 22 b och 34 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft62">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p75 ft62">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr14 td57"><P class="p126 ft63"><SPAN class="ft13">2 </SPAN>kap.</P></TD>
<TD class="tr14 td58"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td59"><P class="p127 ft11">8 §<SPAN class="ft64">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td58"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td55"><P class="p128 ft11">Huvudmannen ansvarar för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td56"><P class="p20 ft11">Huvudmannen ansvarar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft11">att utbildningen genomförs i en-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft11">att utbildningen genomförs i en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft11">lighet med bestämmelserna i</P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p75 ft11">lighet med</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p20 ft11">bestämmelserna i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft11">denna lag, föreskrifter som har</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft11">denna lag, föreskrifter som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft11">meddelats med stöd av lagen</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft11">meddelats med stöd av lagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft65">och de bestämmelser för utbild-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft11">och de bestämmelser för utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft11">ningen som kan finnas i andra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft11">ningen som kan finnas i andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft11">författningar.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft62"><SPAN class="ft11">författningar. </SPAN>I detta ansvar in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft62">går att tillse att rektorer och för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td59"><P class="p75 ft62">skolechefer</P></TD>
<TD class="tr5 td58"><P class="p20 ft62">ges goda förutsätt-</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p129 ft66">ningar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet och ut- veckla utbildningen vid skol- eller förskolenheten.</P>
<P class="p130 ft68"><SPAN class="ft67">1 </SPAN>Senaste lydelse 2010:800.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">31</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31732x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p131 ft26">21 §<SPAN class="ft69">2</SPAN></P>
<P class="p100 ft35">I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller för- skollärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervis-</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p19 ft26">ning</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td64"><P class="p132 ft23">1. enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p132 ft26">2. inom ramen</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p51 ft26">för en sådan</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p132 ft26">2. inom ramen</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p19 ft26">för</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p20 ft23">en sådan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p19 ft32">försöksverksamhet</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p51 ft26">som avses i</P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p19 ft32">försöksverksamhet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td65"><P class="p20 ft26">som avses i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">22 b § får anställas för högst <SPAN class="ft53">två</SPAN></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td67"><P class="p19 ft26">22 b § får anställas för</P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p20 ft32">högst <SPAN class="ft70">tre</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td60"><P class="p19 ft26">år.</P></TD>
<TD class="tr5 td61"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td60"><P class="p19 ft26">år.</P></TD>
<TD class="tr5 td62"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td63"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft41">I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst <SPAN class="ft56">tre </SPAN>år, om det finns särskilda skäl.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft41">I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst <SPAN class="ft56">fyra </SPAN>år, om det finns särskilda skäl.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p133 ft26">22 b §<SPAN class="ft69">3</SPAN></P>
<P class="p134 ft41">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av personer som</P>
<P class="p135 ft35"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft71">ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare,</SPAN></P>
<P class="p136 ft41"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft72">har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personerna ska bedriva undervisning i, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p13 ft52">3. genomför en <SPAN class="ft51">kompletteran- de pedagogisk </SPAN>utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen <SPAN class="ft51">i </SPAN>det eller de äm- nena<SPAN class="ft51">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p13 ft52">3. genomför en utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen <SPAN class="ft51">som omfattar </SPAN>det eller de ämnena.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft26">34 §<SPAN class="ft69">4</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<DIV id="id_6_1">
<P class="p13 ft35">Huvudmannen ska se till att personalen <SPAN class="ft50">vid förskole- och skol- enheterna </SPAN>ges möjligheter till</P>
</DIV>
<DIV id="id_6_2">
<P class="p13 ft35">Huvudmannen ska se till att personalen <SPAN class="ft50">i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_7">
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2016:15.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2016:15.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft76">Senaste lydelse 2010:800.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_8">
<P class="p0 ft31">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31733x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft26">kompetensutveckling.</P>
<P class="p137 ft25">Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal <SPAN class="ft78">vid förskole- och skol- enheterna </SPAN>har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p138 ft26"><SPAN class="ft53">denna lag </SPAN>ges möjligheter till kompetensutveckling.</P>
<P class="p139 ft25">Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal <SPAN class="ft78">i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag </SPAN>har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft26">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft31">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<P class="p140 ft81"><SPAN class="ft79">1.2</SPAN><SPAN class="ft80">Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)</SPAN></P>
<P class="p141 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p142 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att nuvarande 2 <SPAN class="ft82">kap. </SPAN>12, 22, 22 a respektive 34 §§ ska upp- hävas</P>
<P class="p143 ft26"><SPAN class="ft53">del</SPAN>s att det ska införas ett nytt kapitel, 2 a <SPAN class="ft82">kap.</SPAN>, av följande lydelse,</P>
<P class="p144 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att det i lagen ska införas tio nya paragrafer: 2 a <SPAN class="ft82">kap. </SPAN><NOBR>1–9</NOBR> §§</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p19 ft26">samt 28 <SPAN class="ft82">kap. </SPAN>4 a §.</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p19 ft53">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p19 ft53">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p19 ft83">2 a kap. Kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft84">för lärare, förskollärare, rektorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft85">och förskolechefer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p19 ft85">Kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p20 ft53">1 § Huvudmannen ska se till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft86">att personalen i den verksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft86">som huvudmannen har ansvar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft86">enligt denna lag ges möjligheter till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft53">kompetensutveckling.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p20 ft53">Huvudmannen ska se till att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft87">förskollärare, lärare och annan per-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft87">sonal i den verksamhet som huvud-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p19 ft53">mannen har ansvar för enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft86">denna lag har nödvändiga insikter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft53">i de föreskrifter som gäller för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft53">skolväsendet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p19 ft85">Introduktionsperiod</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td68"><P class="p20 ft53">2 § En huvudman som har an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft86">ställt en lärare eller förskollärare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft86">som har behörighetsgivande exa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr16 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr16 td68"><P class="p20 ft31">34</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="id_1">
<P class="p145 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p146 ft50">men ska se till att läraren eller för- skolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas ge- nomför en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskol- lärarens behörighet, om inte lära- ren eller förskolläraren tidigare har genomfört en sådan introduktions- period.</P>
<P class="p147 ft50">Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om lära- ren eller förskolläraren inom sam- ma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren <SPAN class="ft88">genomför </SPAN>en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.</P>
<P class="p148 ft51">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om introduk- tionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket.</P>
<P class="p149 ft89">Befattningsutbildning för rektorer</P>
<P class="p150 ft50">3 § Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild be- fattningsutbildning eller en utbild- ning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p151 ft50">snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter till- trädesdagen.</P>
<P class="p152 ft50">Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som</P>
<P class="p152 ft50">– tidigare gått befattningsutbild- ningen eller en äldre statlig rektors- utbildning,</P>
<P class="p152 ft50">– genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kun- skaper som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller</P>
<P class="p153 ft53">– den 15 mars 2010 är verk- samma som rektorer.</P>
<P class="p154 ft50">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.</P>
<P class="p155 ft85">Professionsprogram</P>
<P class="p156 ft50">4 § För att främja professionell utveckling och skolutveckling ska legitimerade lärare och förskol- lärare samt rektorer och förskole- chefer ges möjligheter till kompe- tensutveckling och att få sin kom- petens erkänd.</P>
<P class="p152 ft50">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<P class="p157 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p158 ft50">5 § Huvudmannen ska se till att legitimerade lärare och för- skollärare samt rektorer och för- skolechefer ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskicklig- heten och kan ligga till grund för ett kompetenserkännande.</P>
<P class="p159 ft50">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p160 ft50">6 § Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskick- liga lärare.</P>
<P class="p161 ft56">Regeringen meddelar föreskrif- ter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor.</P>
<P class="p162 ft85">Kompetenserkännande</P>
<P class="p160 ft78">7 § [En särskild funktion] ska efter ansökan meddela beslut om kompetenserkännande till</P>
<P class="p161 ft56"><SPAN class="ft86">–</SPAN><SPAN class="ft90">en legitimerad lärare eller för- skollärare eller</SPAN></P>
<P class="p163 ft53"><SPAN class="ft86">–</SPAN><SPAN class="ft91">en rektor eller förskolechef</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31738x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p164 ft53">anställd i skolväsendet.</P>
<P class="p165 ft50">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p152 ft92">8 § Huvudmannen ska sträva efter att för vissa arbetsuppgifter huvudsakligen använda lärare och förskollärare som erkänts ha en viss kompetens.</P>
<P class="p166 ft85">Bemyndigande</P>
<P class="p152 ft93">9 § Regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för kompetenserkännan- de liksom vilka arbetsuppgifter som bör kräva viss kompetens.</P>
<P class="p153 ft56">Regeringen får meddela före- skrifter om avgifter i samband med ansökan om kompetenserkän- nande.</P>
<P class="p167 ft94">28 kap.</P>
<P class="p168 ft53">4 a §</P>
<P class="p154 ft56">Beslut av [Funktionen] över- klagas hos allmän förvaltnings- domstol om beslutet gäller avslag på en ansökan om kompetens- erkännande.</P>
<P class="p169 ft26">Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31739x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p170 ft96"><SPAN class="ft79">1.3</SPAN><SPAN class="ft95">Förslag till förordning om ändring i högskoleförordning (1993:100)</SPAN></P>
<P class="p171 ft41">Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft53">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft87">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p172 ft28">Bilaga 2<SPAN class="ft97">1</SPAN></P>
<P class="p173 ft28">EXAMENSORDNING</P>
<P class="p173 ft26">EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ ELLER AVANCERAD NIVÅ</P>
<P class="p174 ft26">Grundlärarexamen</P>
<P class="p174 ft26">Omfattning</P>
<P class="p175 ft25">Grundlärarexamen ges med tre inriktningar. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem avläggs på grundnivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hög- skolepoäng. Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i för- skoleklass och grundskolans årskurs <NOBR>1–3</NOBR> och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs <NOBR>4–6</NOBR> avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten fullgjort kursford- ringar om 240 högskolepoäng.</P>
<P class="p176 ft41">För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kursplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.</P>
<P class="p102 ft52">För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 90 högskole- poäng, varav 60 högskolepoäng inom det fritidspedagogiska områ-</P>
<P class="p91 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2017:1111.</P>
<P class="p177 ft31">39</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p106 ft26">det och 30 högskolepoäng i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR height=0>
<TD width=35px></TD>
<TD width=20px></TD>
<TD width=49px></TD>
<TD width=42px></TD>
<TD width=69px></TD>
<TD width=36px></TD>
<TD width=19px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=8px></TD>
<TD width=103px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td70"><P class="p132 ft26">För</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td71"><P class="p51 ft32">grundlärarexamen med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td70"><P class="p132 ft26">För</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td72"><P class="p20 ft32">grundlärarexamen med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">inriktning mot arbete i förskole-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">inriktning mot arbete i förskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td66"><P class="p19 ft23">klass och grundskolans årskurs 1–</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td68"><P class="p19 ft3">klass och grundskolans årskurs 1–</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">3 ska ämnes- och ämnesdidak-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft32">3 ska ämnes- och ämnesdidak-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft26">tiska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td74"><P class="p178 ft26">studier omfatta</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p51 ft23">165 hög-</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p19 ft26">tiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p179 ft23">studier</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><P class="p20 ft26">omfatta 165 hög-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td66"><P class="p19 ft32">skolepoäng i svenska, matematik,</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft23">skolepoäng i svenska, matematik,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td70"><P class="p19 ft3">engelska,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td71"><P class="p51 ft26">samhällsorienterande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td70"><P class="p19 ft3">engelska,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td72"><P class="p20 ft26">samhällsorienterande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td66"><P class="p19 ft32">ämnen, naturorienterande ämnen</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft23">ämnen, naturorienterande ämnen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">och teknik. För svenska och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft86"><SPAN class="ft23">och teknik. </SPAN>Svenska som andra-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td77"><P class="p19 ft32">matematik krävs</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><P class="p51 ft26">minst 30 hög-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft87">språk eller modersmål kan ingå i de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">skolepoäng i vardera ämne och</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft86">ämnes- och ämnesdidaktiska stu-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft26">för</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td75"><P class="p33 ft26">engelska</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p22 ft26">krävs</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p51 ft26">minst</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft23"><SPAN class="ft86">dierna. </SPAN>För svenska och matema-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td66"><P class="p19 ft32">15 högskolepoäng. Av de ämnes-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft23">tik krävs minst 30 högskolepoäng</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft26">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td74"><P class="p39 ft23">ämnesdidaktiska</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p51 ft23">studierna</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft23">i vardera ämne och för engelska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft26">ska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td74"><P class="p22 ft23">15 högskolepoäng</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p51 ft26">utgöra</P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p19 ft26">krävs</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td76"><P class="p180 ft32">minst</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><P class="p20 ft23">15 högskolepoäng.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td77"><P class="p19 ft26">ämnesrelaterad</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td74"><P class="p51 ft23">verksamhetsför-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft32">Av de ämnes- och ämnesdidak-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td77"><P class="p19 ft26">lagd utbildning.</P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td50"><P class="p19 ft26">tiska</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td17"><P class="p19 ft26">studierna</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft23">ska 15 högskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td80"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td70"><P class="p19 ft26">poäng</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td21"><P class="p19 ft26">utgöra</P></TD>
<TD class="tr5 td79"><P class="p20 ft26">ämnesrelaterad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td80"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td78"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">verksamhetsförlagd utbildning.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p181 ft25">För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs <NOBR>4–6</NOBR> ska ämnes- och ämnesdidaktiska studier omfatta 165 högskolepoäng i svenska, matematik, engelska och ett valbart fördjupningsområde. För svenska, engelska och matematik krävs minst 30 högskolepoäng i vardera ämnet. Därutöver krävs 30 hög- skolepoäng i något av de av studenten valbara områdena:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p132 ft26">1. naturorienterande ämnen</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p132 ft26">1. naturorienterande ämnen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">och teknik,</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">och teknik,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p132 ft26">2. samhällsorienterande</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p132 ft26">2. samhällsorienterande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">ämnen, <SPAN class="ft53">eller</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">ämnen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p132 ft26">3. ett eller två praktiska eller</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p132 ft26">3. ett eller två praktiska eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">estetiska ämnen.</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">estetiska ämnen,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p132 ft53">4. modersmål, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p132 ft70">5. svenska som andraspråk<SPAN class="ft32">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft25">Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskole- poäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning.</P>
<P class="p107 ft26">Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska ankny- ta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31741x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p157 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p182 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft72">skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande de grundläggande demokratiska värdering- arna och de mänskliga rättigheterna,</SPAN></P>
<P class="p183 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">läroplansteori och didaktik,</SPAN></P>
<P class="p184 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">vetenskapsteori och forskningsmetodik,</SPAN></P>
<P class="p184 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">utveckling, lärande och specialpedagogik,</SPAN></P>
<P class="p184 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft100">sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,</SPAN></P>
<P class="p184 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">bedömning och betygssättning, och</SPAN></P>
<P class="p184 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">utvärdering och utvecklingsarbete.</SPAN></P>
<P class="p185 ft26">Mål</P>
<P class="p186 ft26"><NOBR>-------------------------------------------------------------------------</NOBR></P>
<P class="p187 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31742x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p188 ft96"><SPAN class="ft79">1.4</SPAN><SPAN class="ft95">Förslag till förordning om ändring i förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande</SPAN></P>
<P class="p189 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande</P>
<P class="p190 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att nuvarande 5 § ska upphävas,</P>
<P class="p190 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att 3 och 12 §§ §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p190 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att det i förordningen ska införas en ny paragraf: 4 §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr5 td82"><P class="p19 ft53">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p191 ft53">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td82"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td56"><P class="p192 ft26">3 §<SPAN class="ft69">1</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td82"><P class="p132 ft26">Statsbidrag lämnas för kost-</P></TD>
<TD class="tr12 td56"><P class="p193 ft23">Statsbidrag lämnas för <SPAN class="ft86">huvud-</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><P class="p19 ft26">nader när det gäller lärare som</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p191 ft87">männens kostnader för nedsättning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p191 ft86">av arbetstiden med minst 25 pro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p191 ft87">cent under den tid och med det be-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td82"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p191 ft87">lopp som avses i 4 § för lärare som</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p194 ft41">1. är anställda hos huvudmannen eller hos någon annan som enligt avtal med huvudmannen utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2 § (entreprenör),</P>
<P class="p195 ft35">2. deltar antingen i uppdragsutbildning enligt förordningen (2007:223) om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare och viss annan personal eller i motsvarande utbildning som anordnas av en enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och</P>
<P class="p196 ft35">3. har en grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen, motsvarande äldre examen eller motsvarande ut- ländsk behörighet eller bedriver undervisning i en fristående skola med waldorfpedagogisk inriktning.</P>
<P class="p15 ft41">Statsbidrag lämnas även för kostnader när det gäller fritids- pedagoger och motsvarande som uppfyller villkoren i första stycket 1 och 2 och som har en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem eller i fritidshem och förskola.</P>
<P class="p197 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2014:235.</P>
<P class="p198 ft31">42</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31743x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr10 td83"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td84"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td85"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td86"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td87"><P class="p20 ft22">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr17 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr17 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr17 td85"><P class="p132 ft53">4 §<SPAN class="ft69">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr17 td86"><P class="p19 ft53">Statsbidraget får</P></TD>
<TD class="tr17 td87"><P class="p35 ft86">lämnas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td83"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr18 td84"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td88"><P class="p19 ft103">under den tid det tar för läraren</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td88"><P class="p19 ft53">att fullgöra kursen med ett belopp</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td88"><P class="p19 ft53">som motsvarar maximalt 25 pro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td88"><P class="p19 ft53">cent av lärarens lön för en hel-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td88"><P class="p19 ft53">tidsanställning, även om lärarens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td88"><P class="p19 ft53">anställning omfattar mindre än</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p19 ft53">heltid.</P></TD>
<TD class="tr5 td86"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td83"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr8 td49"><P class="p199 ft26">12 §<SPAN class="ft69">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td86"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td87"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr12 td66"><P class="p54 ft26">De medel som återstår efter</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td88"><P class="p35 ft26">De medel som återstår efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft26">fördelning enligt <SPAN class="ft53">5 </SPAN>§ eller</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p54 ft26">åter-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td88"><P class="p19 ft26">fördelning enligt <SPAN class="ft53">2 </SPAN>§ eller åter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p51 ft23">krav enligt 11 § får efter ansökan</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td88"><P class="p19 ft26">krav enligt 11 § får efter ansökan</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td83"><P class="p19 ft26">fördelas till huvudmän</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p51 ft23">vilkas</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p19 ft23">fördelas</P></TD>
<TD class="tr5 td86"><P class="p191 ft26">till huvudmän</P></TD>
<TD class="tr5 td87"><P class="p35 ft26">vilkas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p54 ft23">behov enligt 9 § andra stycket 1</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td88"><P class="p19 ft26">behov enligt 9 § andra stycket 1</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td83"><P class="p19 ft23">bedöms vara särskilt stora.</P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td89"><P class="p19 ft23">bedöms vara särskilt stora.</P></TD>
<TD class="tr4 td87"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.</P>
<P class="p201 ft75"><SPAN class="ft104">2</SPAN><SPAN class="ft105">Tidigare 4 § upphävd genom 2011:1057.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">3</SPAN><SPAN class="ft106">Senaste lydelse 2011:1057.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31744x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p203 ft96"><SPAN class="ft79">1.5</SPAN><SPAN class="ft95">Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer</SPAN></P>
<P class="p189 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med mot- svarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer</P>
<P class="p190 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att 1 kap. 2 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p204 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelser- na ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft53">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td90"><P class="p19 ft87">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p205 ft28">1 kap.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p206 ft26">I denna förordning regleras</P>
<P class="p207 ft52">även sådan särskild befattnings- utbildning som avses i <SPAN class="ft51">2 kap. 12 </SPAN>§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p208 ft26"><SPAN class="ft53">2. </SPAN>Vid tillämpningen av 1 kap.</P>
<P class="p209 ft26">2 § ska med hänvisningen till</P>
<P class="p207 ft56">2 kap. 12 § <SPAN class="ft41">skollagen (2010:800) även förstås 2 kap. 2 a § skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft26">2 §<SPAN class="ft69">1</SPAN></P>
<P class="p210 ft26">I denna förordning regleras</P>
<P class="p211 ft107">även sådan särskild befattnings- utbildning som avses i <SPAN class="ft92">2 a kap. 3 </SPAN>§ skollagen (2010:800).</P>
<P class="p212 ft26"><SPAN class="ft53">2. </SPAN>Vid tillämpningen av 1 kap.</P>
<P class="p213 ft26">2 § ska med hänvisningen till</P>
<P class="p214 ft56">2 a kap. 3 § <SPAN class="ft41">skollagen (2010:800) även förstås 2 kap. 2 a § skollagen (1985:1100).</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p215 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
<P class="p216 ft77"><SPAN class="ft98">9 </SPAN>Senaste lydelse 2011:183.</P>
<P class="p217 ft31">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31745x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p218 ft81"><SPAN class="ft79">1.6</SPAN><SPAN class="ft80">Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare</SPAN></P>
<P class="p219 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare</P>
<P class="p220 ft25"><SPAN class="ft78">dels </SPAN>att 2 kap. 3, <NOBR>6–7</NOBR> a, 31 a och 34 §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft78">dels </SPAN>att det i förordningen ska införas en ny paragraf: 2 kap.</P>
<P class="p0 ft26">34 a §.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft53">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft87">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p221 ft28">2 kap.</P>
<P class="p222 ft26">3 §<SPAN class="ft69">10</SPAN></P>
<P class="p223 ft41">Behörig att undervisa i grundskolans årskurs <NOBR>1–3</NOBR> är den som har avlagt 1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs <NOBR>1–3,</NOBR></P>
<P class="p224 ft26"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft108">en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete</SPAN></P>
<P class="p202 ft26"><SPAN class="ft26">i</SPAN><SPAN class="ft108">minst en av årskurserna </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> i grundskolan, eller</P>
<P class="p225 ft41"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft109">en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft52">En lärare som avses i första stycket är endast behörig att un- dervisa i den eller de årskurser och i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andra- språk om läraren i sin utbildning har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft35">En lärare som avses i första stycket är endast behörig att un- dervisa i den eller de årskurser och i det eller de ämnen som omfattas av lärarens utbildning. En lärare som avses i första stycket <NOBR><SPAN class="ft50">2–3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> </SPAN>är dock endast behö- rig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin ut- bildning har fullgjort <SPAN class="ft50">antingen </SPAN>30 högskolepoäng eller mot- svarande omfattning i ämnet <SPAN class="ft50">eller</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p226 ft77"><SPAN class="ft98">10 </SPAN>Senaste lydelse 2013:694.</P>
<P class="p227 ft31">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31746x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p151 ft50">15 högskolepoäng eller motsvaran- de omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs <NOBR>1–3<SPAN class="ft35">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p228 ft26">3 a §<SPAN class="ft69">1</SPAN></P>
<P class="p229 ft41">En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 3 § är även behörig att undervisa i grundskolans årskurs <NOBR>1–3</NOBR> i ytter- ligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelse med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.</P>
<P class="p230 ft26">Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p51 ft26">1. minst 30 högskolepoäng el-</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p132 ft23">1. minst 30 högskolepoäng el-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p51 ft23">ler motsvarande omfattning i äm-</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft23">ler motsvarande omfattning i äm-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p51 ft86"><SPAN class="ft23">net svenska, </SPAN>svenska som andra-</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">net svenska eller matematik,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p231 ft3"><SPAN class="ft87">språk </SPAN>eller matematik,</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p232 ft35"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft71">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera</SPAN></P>
<P class="p233 ft26"><SPAN class="ft26">i</SPAN><SPAN class="ft110">två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,</SPAN></P>
<P class="p234 ft41"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft72">minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,</SPAN></P>
<P class="p235 ft41"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft111">minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,</SPAN></P>
<P class="p152 ft93"><SPAN class="ft86">5.</SPAN><SPAN class="ft112">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk eller minst 15 högskolepoäng eller motsvaran- de omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs </SPAN><NOBR>1–3,</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft35"><SPAN class="ft50">5</SPAN>. minst 7,5 högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft35"><SPAN class="ft50">6</SPAN>. minst 7,5 högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 3 eller 4,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2013:694.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft31">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31747x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft26">eller</P>
<P class="p236 ft41"><SPAN class="ft56">6. </SPAN>minst 15 högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, <SPAN class="ft56">4 </SPAN>eller <SPAN class="ft56">5</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft26">eller</P>
<P class="p176 ft41"><SPAN class="ft56">7</SPAN>. minst 15 högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4, <SPAN class="ft56">5 </SPAN>eller <SPAN class="ft56">6</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p237 ft26">6 §<SPAN class="ft69">2</SPAN></P>
<P class="p223 ft41">Behörig att undervisa i grundskolans årskurs <NOBR>4–6</NOBR> är den som har avlagt</P>
<P class="p238 ft25"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft113">grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs </SPAN><NOBR>4–6,</NOBR></P>
<P class="p239 ft41"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft109">grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i fritidshem,</SPAN></P>
<P class="p239 ft41"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft109">ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs </SPAN><NOBR>7–9,</NOBR></P>
<P class="p224 ft26"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft108">en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete</SPAN></P>
<P class="p240 ft26"><SPAN class="ft26">i</SPAN><SPAN class="ft108">minst en av årskurserna </SPAN><NOBR>4–6</NOBR> i grundskolan, eller</P>
<P class="p224 ft26"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft108">en äldre examen än som avses i 3 och som är avsedd för arbete</SPAN></P>
<P class="p240 ft26"><SPAN class="ft26">i</SPAN><SPAN class="ft108">minst en av årskurserna </SPAN><NOBR>7–9</NOBR> i grundskolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p13 ft35">En lärare som avses i första stycket är endast behörig att un- dervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket är dock endast behörig att undervisa i svenska som andra- språk om läraren i sin examen har fullgjort 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p13 ft35">En lärare som avses i första stycket är endast behörig att un- dervisa i det eller de ämnen som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket 4 är dessutom endast behörig att undervisa i den eller de årskurser som omfattas av lärarens examen. En lärare som avses i första stycket <NOBR><SPAN class="ft50">2–5</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> </SPAN>är dock endast behö- rig att undervisa i svenska som andraspråk om läraren i sin exa- men har fullgjort <SPAN class="ft50">antingen 30 hög- skolepoäng eller motsvarande om- fattning i ämnet eller 15 högskole- poäng eller motsvarande omfatt- ning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft77"><SPAN class="ft98">2 </SPAN>Senaste lydelse 2013:694.</P>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft31">47</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31748x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p164 ft53">svenska i årskurs <NOBR>4–6<SPAN class="ft26">.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p241 ft26">7 §<SPAN class="ft69">3</SPAN></P>
<P class="p229 ft41">Behörig att undervisa i grundskolans årskurs <NOBR>4–6</NOBR> är, utöver vad som följer av 6 §, den som har avlagt en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i ämnena svenska, matematik och engelska.</P>
<P class="p230 ft26">Därutöver ska läraren ha fullgjort ämnesstudier om</P>
<P class="p242 ft41"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft111">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,</SPAN></P>
<P class="p235 ft41"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft111">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,</SPAN></P>
<P class="p235 ft41"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft111">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera i två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd, eller</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft41">4. minst <SPAN class="ft56">30 </SPAN>högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i svenska som andraspråk.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft41">4. minst <SPAN class="ft56">15 </SPAN>högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i svenska som andraspråk<SPAN class="ft56">.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p243 ft26">7 a §<SPAN class="ft69">4</SPAN></P>
<P class="p244 ft41">En lärare som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen enligt 6 § 1, 3, 4 eller 5 eller 7 § är även behörig att undervisa i grundskolans årskurs <NOBR>4–6</NOBR> i ytterligare ett eller flera ämnen, om läraren genom att ha kompletterat sin behörighet enligt nämnda bestämmelser med ytterligare utbildning har fullgjort ämnesstudier i detta eller dessa ämnen i den omfattning som anges i andra stycket.</P>
<P class="p206 ft26">Ämnesstudier som avses i första stycket ska omfatta</P>
<P class="p245 ft75"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2013:694.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft76">Senaste lydelse 2013:694.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft31">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31749x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p145 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p246 ft41"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft109">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i sam- hällsorienterande ämnen i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,</SPAN></P>
<P class="p247 ft41"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft72">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i natur- orienterande ämnen och teknik i huvudsak jämnt fördelade mellan dessa ämnen,</SPAN></P>
<P class="p248 ft35"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft114">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett eller minst 15 högskolepoäng eller motsvarande omfattning vardera</SPAN></P>
<P class="p249 ft41"><SPAN class="ft26">i</SPAN><SPAN class="ft115">två av ämnena bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik eller slöjd,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft41">4. minst 7,5 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2, <SPAN class="ft56">eller</SPAN></P>
<P class="p250 ft41"><SPAN class="ft56">5</SPAN>. minst 30 högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, <SPAN class="ft56">3 </SPAN>eller <SPAN class="ft56">4</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft52"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft116">minst 7,5 högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i ett av de ämnen som avses i 1 eller 2,</SPAN></P>
<P class="p251 ft93"><SPAN class="ft87">5.</SPAN><SPAN class="ft117">minst 30 högskolepoäng eller motsvarande omfattning i ämnet svenska som andraspråk eller minst 15 högskolepoäng eller motsvaran- de omfattning i ämnet om läraren samtidigt är behörig att undervisa i ämnet svenska i årskurs </SPAN><NOBR>4–6,</NOBR> eller</P>
<P class="p252 ft41"><SPAN class="ft87">6.</SPAN><SPAN class="ft72">minst 30 högskolepoäng el- ler motsvarande omfattning i ett annat ämne än som avses i 1, 2, 3, 4 </SPAN><SPAN class="ft56">eller 5</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p253 ft26">31 a §<SPAN class="ft69">5</SPAN></P>
<P class="p254 ft26">Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning i svenska för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">invandrare är den som har avlagt</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td92"><P class="p128 ft53"><SPAN class="ft26">1. </SPAN>ämneslärarexamen</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p54 ft86">enligt</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft70"><SPAN class="ft32">1</SPAN>. En examen som ger behörig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><P class="p19 ft53">bilaga 2 till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td95"><P class="p54 ft86">högskoleförordningen</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft86">het att bedriva undervisning som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td94"><P class="p19 ft53">(1993:100)</P></TD>
<TD class="tr5 td96"><P class="p19 ft53">med inriktning</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p54 ft53">mot</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft86">lärare enligt denna förordning om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td66"><P class="p19 ft86">arbete i grundskolans årskurs <NOBR>7–9</NOBR></P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft86">examen är avsedd för undervisning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td66"><P class="p19 ft53">eller med inriktning mot arbete i</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p255 ft87">i ämnet svenska som andraspråk .</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td66"><P class="p19 ft70">gymnasieskolan om examen om-</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td66"><P class="p19 ft86">fattar svenska som andraspråk som</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td94"><P class="p19 ft53">ett ämne,</P></TD>
<TD class="tr0 td96"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr0 td91"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p256 ft77"><SPAN class="ft98">5 </SPAN>Senaste lydelse 2016:450.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft31">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31750x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td97"><P class="p132 ft53">2. en äldre examen</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft53">än som</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft70">avses i 1 och som är avsedd för</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft86">undervisning i ämnet svenska som</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p19 ft53">andraspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td101"><P class="p132 ft23"><SPAN class="ft86">3</SPAN>. en examen som ger behörig-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr4 td103"><P class="p20 ft26"><SPAN class="ft53">2. </SPAN>en examen som ger behörig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">het att bedriva undervisning enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft32">het att bedriva undervisning enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft26">denna förordning, om han eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">denna förordning, om han eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">hon genom att ha kompletterat sin</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft23">hon genom att ha kompletterat sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">behörighet att undervisa som lära-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft23">behörighet att undervisa som lära-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft32">re med ytterligare utbildning har</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">re med ytterligare utbildning har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft32">fullgjort ämnesstudier om minst</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">fullgjort ämnesstudier om minst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p19 ft32">30 högskolepoäng</P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft26">eller</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft23">motsva-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td104"><P class="p257 ft26">30 högskolepoäng</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p20 ft32">eller motsva-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">rande omfattning i ämnet svenska</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft32">rande omfattning i ämnet svenska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p19 ft26">som andraspråk.</P></TD>
<TD class="tr5 td73"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td104"><P class="p257 ft26">som andraspråk.</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td102"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td73"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td85"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p258 ft26">34 §<SPAN class="ft69">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr18 td105"><P class="p132 ft118">Behörig att undervisa i modersmål är den som har avlagt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td97"><P class="p132 ft23"><SPAN class="ft86">1</SPAN>. ämneslärarexamen</P></TD>
<TD class="tr5 td85"><P class="p22 ft26">enligt</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft53"><SPAN class="ft26">1</SPAN>. En examen som ger behö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">bilaga 2 till högskoleförordningen</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p257 ft53">righet</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p259 ft53">att</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p260 ft53">bedriva</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p20 ft53">undervisning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft26"><SPAN class="ft53">(1993:100) </SPAN>med inriktning mot</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft86">som lärare enligt denna förordning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">arbete i grundskolans årskurs <NOBR>7–9</NOBR></P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft53">om examen är avsedd för under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft26">eller med inriktning mot arbete i</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p257 ft53">visning i ämnet modersmål.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td101"><P class="p19 ft23">gymnasieskolan om examen om-</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td101"><P class="p19 ft23">fattar modersmålet som ett ämne,</P></TD>
<TD class="tr12 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td101"><P class="p132 ft26"><SPAN class="ft53">2</SPAN>. en äldre examen än som</P></TD>
<TD class="tr4 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft32">avses i <SPAN class="ft70">1 </SPAN>och som är avsedd för</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">undervisning i modersmålet, eller</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p132 ft32"><SPAN class="ft70">3</SPAN>. en examen som ger behö-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26"><SPAN class="ft53">2</SPAN>. en examen som ger behö-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p19 ft26">righet att bedriva</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td106"><P class="p22 ft26">undervisning</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p257 ft26">righet</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p21 ft26">att</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p261 ft26">bedriva</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p20 ft26">undervisning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft32">enligt denna förordning, om han</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">enligt denna förordning, om han</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft32">eller hon genom att ha komplet-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">eller hon genom att ha komplet-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">terat sin behörighet att undervisa</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">terat sin behörighet att undervisa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">som lärare med ytterligare utbild-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">som lärare med ytterligare utbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td102"><P class="p19 ft26">ning har fullgjort</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td106"><P class="p22 ft23">ämnesstudier</P></TD>
<TD class="tr5 td81"><P class="p257 ft26">ning</P></TD>
<TD class="tr5 td98"><P class="p19 ft26">har</P></TD>
<TD class="tr5 td99"><P class="p260 ft26">fullgjort</P></TD>
<TD class="tr5 td100"><P class="p20 ft23">ämnesstudier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft23">om minst 30 högskolepoäng eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">om minst 30 högskolepoäng eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td101"><P class="p19 ft26">motsvarande omfattning i mo-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td103"><P class="p20 ft26">motsvarande omfattning i mo-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td102"><P class="p19 ft26">dersmålet.</P></TD>
<TD class="tr0 td73"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr0 td85"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td107"><P class="p257 ft23">dersmålet.</P></TD>
<TD class="tr0 td99"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr0 td100"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p262 ft77"><SPAN class="ft98">6 </SPAN>Senaste lydelse 2011:326.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31751x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p157 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p263 ft50">34 a § Behörig att undervisa i modersmål är, utöver vad som föl- jer av 34 §, den som har ett annat språk än svenska som sitt mo- dersmål och som har en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förord- ning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin behörighet att undervisa som lärare med ytter- ligare utbildning har fullgjort äm- nesstudier om minst 30 högskole- poäng eller motsvarande i språk- didaktik med inriktning mot undervisning i ämnet modersmål.</P>
<P class="p264 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31752x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p265 ft81"><SPAN class="ft79">1.7</SPAN><SPAN class="ft80">Förslag till förordning om ändring i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare</SPAN></P>
<P class="p266 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2011:326) om behö- righet och legitimation för lärare och förskollärare</P>
<P class="p267 ft35"><SPAN class="ft50">dels </SPAN>att förordningens rubrik ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft50">dels </SPAN>att 1 kap. 1 §, samt 5 kap. 1 § ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p268 ft35"><SPAN class="ft50">dels </SPAN>att det ska införas ett nytt kapitel, 6 kap., av följande lydelse <SPAN class="ft50">dels </SPAN>att det i förordningen ska införas tre nya paragrafer: 5 kap.</P>
<P class="p0 ft26">1 a § samt 6 kap. <NOBR>1–2</NOBR> §§,</P>
<P class="p142 ft41"><SPAN class="ft56">dels </SPAN>att det i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska införas en ny punkt 22.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft53">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p269 ft41">Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft53">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p204 ft41">Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare <SPAN class="ft56">och kom- petensnivåer inom professionspro- grammet</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p270 ft28">1 kap.</P>
<P class="p271 ft26">1 § <SPAN class="ft69">1</SPAN></P>
<P class="p272 ft41">I denna förordning finns det i anslutning till skollagen (2010:800) bestämmelser om vad som krävs för att en lärare eller förskollärare ska vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet och andra bestämmelser om behörighet för lärare.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr12 td66"><P class="p51 ft26">Förordningen innehåller även</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td68"><P class="p20 ft26">Förordningen innehåller även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p51 ft26">bestämmelser om legitimation</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p19 ft26">bestämmelser om</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft32">legitimation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p51 ft23">och introduktionsperiod för lära-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p20 ft23">och introduktionsperiod för lära-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td66"><P class="p51 ft23">re och förskollärare i skolväsen-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td68"><P class="p20 ft26">re och förskollärare i skol-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p51 ft32">det <SPAN class="ft70">och </SPAN>om undantag från vissa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td68"><P class="p20 ft23">väsendet<SPAN class="ft86">, </SPAN>om undantag från vissa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p273 ft23">krav i skollagen.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td68"><P class="p20 ft3">krav i skollagen <SPAN class="ft87">samt bestämmelser</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p19 ft86">om kompetensnivåer</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p20 ft53">för lärare,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p274 ft56">förskollärare, rektorer och förskole- chefer<SPAN class="ft41">.</SPAN></P>
<P class="p275 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2014:419.</P>
<P class="p217 ft31">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31753x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft38">Författningsförslag</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft28">5 kap.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft26">1 § </SPAN><SPAN class="ft69">2</SPAN></DIV>
<DIV id="tx4"><SPAN class="ft41">En lärare eller förskollärare som genomför en introduktionsperiod enligt 2 kap. 22 a § skollagen (2010:800) ska få stöd av en mentor under introduktionsperioden.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx5"><SPAN class="ft35">Mentorn ska vara legitimerad Mentorn ska vara legitimerad lärare eller legitimerad förskol- lärare eller legitimerad förskol- lärare. Han eller hon </SPAN><SPAN class="ft50">ska ha till- </SPAN><SPAN class="ft35">lärare. Han eller hon </SPAN><SPAN class="ft50">bör minst ha räcklig erfarenhet av arbete som uppnått kompetensnivån [erfaren lärare eller förskollärare för upp- lärare eller förskollärare], och ha giften som mentor. genomgått en utbildning avsedd för</SPAN></DIV>
<DIV id="tx6"><SPAN class="ft86">uppgiften (mentorsutbildning).</SPAN></DIV>
<DIV id="tx7"><SPAN class="ft50">1 a § En sådan mentorsutbild- ning som anges i 1 § ska omfatta minst 7,5 högskolepoäng inom om- rådet mentorskap eller motsvaran- de.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx8"><SPAN class="ft28">6 kap.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx9"><SPAN class="ft29">Professionsprogrammet</SPAN></DIV>
<DIV id="tx10"><SPAN class="ft29">Avgifter och bemyndiganden</SPAN></DIV>
<DIV id="tx11"><SPAN class="ft56">1 § [Funktionen] ska ta ut en avgift för ansökan om erkännande av kompetens.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx12"><SPAN class="ft50">Avgiften är [fastställs i ett senare skede] kronor för ansökan om kompetenserkännande.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx13"><SPAN class="ft50">För avgiften gäller i övrigt bestämmelserna i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">11–14</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> §§ avgifts- förordningen (1992:191).</SPAN></DIV>
<DIV id="tx14"><SPAN class="ft119">2 </SPAN><SPAN class="ft120">Senaste lydelse 2014:419.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx15"><SPAN class="ft31">53</SPAN></DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31754x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p276 ft53">2 § [Funktionen] får meddela närmare föreskrifter om</P>
<P class="p277 ft56">1. villkoren för kompetenserkän- nande</P>
<P class="p278 ft51">2. ansökningsförfarandet när det gäller kompetenserkännande</P>
<P class="p279 ft53">22. Bestämmelserna i 6 kap.</P>
<P class="p280 ft51">1 § gäller inte för ansökan om kompetenserkännande för lärare, förskollärare, rektorer eller förskolechefer som är verksamma i skolväsendet den 1 juli 2020.</P>
<P class="p281 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31755x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p282 ft96"><SPAN class="ft79">1.8</SPAN><SPAN class="ft95">Förslag till förordning om ändring i förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare</SPAN></P>
<P class="p283 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2013:70) om stats- bidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare att 2 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t55">
<TR>
<TD class="tr5 td109"><P class="p19 ft53">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td110"><P class="p20 ft53">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td109"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td110"><P class="p284 ft26">2 § <SPAN class="ft69">1</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p285 ft26">Statsbidrag får efter ansökan lämnas till den som enligt skollagen (2010:800) är huvudman för</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t56">
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft26">– förskoleklass,</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft26">– förskoleklass,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft26">– grundskola,</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft26">– grundskola,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft26">– grundsärskola,</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft26">– grundsärskola,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft26">– specialskola,</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft26">– specialskola,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft26">– sameskola,</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft26">– sameskola,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft26">– gymnasieskola,</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft3">– gymnasieskola, <SPAN class="ft87">och</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td111"><P class="p19 ft26">– gymnasiesärskola,</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft23">– gymnasiesärskola.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft53"><SPAN class="ft53">–</SPAN><SPAN class="ft91">kommunal vuxenutbildning,</SPAN></P>
<P class="p202 ft53">och</P>
<P class="p286 ft53"><SPAN class="ft53">–</SPAN><SPAN class="ft91">särskild utbildning för vuxna.</SPAN></P>
<P class="p287 ft50">Statsbidrag för den som är huvudman för kommunal vuxen- utbildning och särskild utbildning för vuxna eller för den som enligt avtal med en huvudman utför upp- gifter inom sådan utbildning (entreprenad) lämnas enligt för- ordning (2018:00) om statsbidrag till karriärsteg för lärare inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna.</P>
<P class="p288 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2016:451.</P>
<P class="p177 ft31">55</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31756x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p289 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p290 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31757x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p282 ft96"><SPAN class="ft79">1.9</SPAN><SPAN class="ft95">Förslag till förordning om ändring i förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare</SPAN></P>
<P class="p291 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2013:70) om stats- bidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare att 3– 5 §§ ska ha följande lydelse.</P>
<P class="p292 ft53">Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</P>
<P class="p293 ft26">3 § <SPAN class="ft69">1</SPAN></P>
<P class="p294 ft26">Med förstelärare avses i denna förordning en lärare som</P>
<P class="p84 ft41">1. är legitimerad lärare enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § andra stycket skollagen eller enligt 27 kap. 4 § skollagen,</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t57">
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p128 ft53">2. genom</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p54 ft86">dokumentation kan</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p132 ft53">2. Minst</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p178 ft53">har</P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p20 ft86">uppnått kompe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft53">redovisa minst fyra års väl vits-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p19 ft53">tensnivån [erfaren lärare] enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p19 ft53">ordat arbete</P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p54 ft53">med undervisning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p19 ft86">6 kap. förordning (2011:326) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft53">inom ramen för en eller flera</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft53">behörighet</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft53">och</P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p20 ft53">legitimation för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft53">anställningar inom skolväsendet,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p19 ft86">lärare och förskollärare och kom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft87">petensnivåer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td115"><P class="p20 ft86">inom professionspro-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td36"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td113"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft53">grammet.</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p54 ft86">3. har visat särskilt god förmåga</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft86">att förbättra elevernas studieresultat</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft53">och ett starkt intresse för att ut-</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft53">veckla undervisningen, och</P></TD>
<TD class="tr5 td25"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td114"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p54 ft26"><SPAN class="ft53">4</SPAN>. även i övrigt av huvudman-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p20 ft26"><SPAN class="ft53">3</SPAN>. även i övrigt av huvudman-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">nen bedöms som särskilt kvalifi-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p19 ft32">nen bedöms som särskilt kvalifi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p19 ft26">cerad för undervisning och upp-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td91"><P class="p19 ft23">cerad för undervisning och upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td66"><P class="p19 ft26">gifter som hör till undervis-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td91"><P class="p19 ft26">gifter som hör till undervis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td36"><P class="p19 ft26">ningen.</P></TD>
<TD class="tr12 td113"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td25"><P class="p19 ft26">ningen.</P></TD>
<TD class="tr12 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td114"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p176 ft41">Med legitimerad lärare enligt första stycket 1 jämställs lärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p288 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2014:122.</P>
<P class="p177 ft31">57</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31758x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p295 ft26">4 § <SPAN class="ft69">2</SPAN></P>
<P class="p296 ft26">Med lektor avses i denna förordning en lärare som</P>
<P class="p297 ft26">1. är legitimerad enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § andra</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t58">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td116"><P class="p19 ft23">stycket skollagen eller enligt 27 kap. 4 § skollagen,</P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p20 ft53">2. Minst har uppnått kompe-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p298 ft53">tensnivån</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td52"><P class="p298 ft53">[särskilt</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p20 ft53">meriterad</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td67"><P class="p298 ft53">lärare] enligt 6 kap.</P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p20 ft86">förordning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p298 ft53">(2011:326)</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p47 ft53">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td120"><P class="p20 ft53">behörighet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p20 ft53">legitimation för lärare och för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p298 ft53">skollärare</P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft53">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td120"><P class="p20 ft86">kompetensnivåer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p298 ft86">inom professionsprogrammet, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p299 ft26"><SPAN class="ft53">2</SPAN>. har avlagt en sådan examen</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p20 ft26"><SPAN class="ft53">3</SPAN>. har avlagt en sådan examen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p299 ft26">på forskarnivå enligt bilaga 2 till</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p20 ft26">på forskarnivå enligt bilaga 2 till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p299 ft23">högskoleförordningen (1993:100)</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p20 ft23">högskoleförordningen (1993:100)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p299 ft23">som avses i 5 § eller en motsva-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p20 ft32">som avses i 5 § eller en motsva-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p19 ft26">rande utländsk examen, och</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td119"><P class="p298 ft26">rande utländsk examen, och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td119"><P class="p299 ft53">3. under minst fyra års tjänst-</P></TD>
<TD class="tr5 td54"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td40"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td117"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td118"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p300 ft56">göring som lärare inom skol- väsendet har visat pedagogisk skicklighet.</P>
<P class="p107 ft41">Med legitimerad lärare enligt första stycket 1 jämställs lärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p301 ft56">En lärare som har undervisat på universitet eller högskola behö- ver inte uppfylla villkoret i första stycket 3.</P>
<P class="p302 ft26">5 §<SPAN class="ft69">3</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft35">Den forskarexamen som krävs enligt 4 § första stycket <SPAN class="ft50">2 </SPAN>ska avse ämnesdidaktik eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hän- föras till ett undervisningsämne inom skolväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft35">Den forskarexamen som krävs enligt 4 § första stycket <SPAN class="ft50">3 </SPAN>ska avse ämnesdidaktik eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hän- föras till ett undervisningsämne inom skolväsendet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2014:122.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft76">Senaste lydelse 2013:70.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft31">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31759x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p157 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p303 ft41">En sådan examen som avses i första stycket kan även ha utfärdats inom det specialpedagogiska ämnesområdet med nära anknytning till undervisningen i den skolform som läraren är verksam inom när det gäller</P>
<P class="p304 ft41">1. lärare som har en speciallärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t59">
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p54 ft26">2. lärare som har en examen</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft26">2. lärare som har en examen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p51 ft23">som enligt 1 kap. 5 § förordning-</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft23">som enligt 1 kap. 5 § förordning-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p54 ft23">en (2011:326) om behörighet och</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft23">en (2011:326) om behörighet och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p54 ft26">legitimation för lärare och för-</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft26">legitimation för lärare och för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p54 ft86"><SPAN class="ft23">skollärare </SPAN>och utnämning till lek-</P></TD>
<TD class="tr5 td91"><P class="p20 ft86"><SPAN class="ft23">skollärare </SPAN>och kompetensnivåer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p305 ft86">tor.</P></TD>
<TD class="tr4 td91"><P class="p306 ft87">inom professionsprogrammet<SPAN class="ft3">.</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p307 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31760x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p308 ft122"><SPAN class="ft79">1.10</SPAN><SPAN class="ft121">Förslag till förordning om ändring i förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg</SPAN></P>
<P class="p309 ft81">för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden</P>
<P class="p310 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden</P>
<P class="p311 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att 9 § samt bilagan till förordningen ska upphöra att gälla, <SPAN class="ft53">dels </SPAN>att rubriken närmast före 6 § ska utgå,</P>
<P class="p144 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att förordningens rubrik ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p312 ft52"><SPAN class="ft51">dels </SPAN>att 1, 3 – 4 <NOBR>6–8,</NOBR> 12 samt <NOBR>14–15</NOBR> §§ ska ha följande lydelse, <SPAN class="ft51">dels </SPAN>att rubriken närmast 6 § ska ha följande lydelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft53">Nuvarande lydelse</P>
<P class="p313 ft52">Förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvud- män som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grund- skolor <SPAN class="ft51">i utanförskapsområden</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft53">Föreslagen lydelse</P>
<P class="p314 ft52">Förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvud- män som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grund- skolor <SPAN class="ft51">med svåra förutsättningar</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft26">1 §<SPAN class="ft69">1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p13 ft35">Denna förordning innehåller bestämmelser om extra statsbi- drag till huvudmän inom skol- väsendet som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor <SPAN class="ft50">i utanförskaps- områden </SPAN>än det betalas ut stats- bidrag för enligt förordningen (2013:70) om statsbidrag till skol- huvudmän som inrättar karriär- steg för lärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p13 ft35">Denna förordning innehåller bestämmelser om extra statsbi- drag till huvudmän inom skol- väsendet som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor <SPAN class="ft50">med svåra förut- sättningar </SPAN>än det betalas ut stats- bidrag för enligt förordningen (2013:70) om statsbidrag till skol- huvudmän som inrättar karriär- steg för lärare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p315 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse 2014:145.</P>
<P class="p217 ft31">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31761x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr10 td21"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td122"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td75"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td123"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td84"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td84"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td9"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td2"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td124"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr10 td125"><P class="p20 ft31">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr19 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p316 ft26">3 §<SPAN class="ft69">2</SPAN></P></TD>
<TD class="tr19 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr18 td120"><P class="p128 ft118">Statsbidrag</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td38"><P class="p19 ft118">får lämnas</P></TD>
<TD class="tr18 td123"><P class="p261 ft118">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr18 td126"><P class="p317 ft118">Statsbidrag</P></TD>
<TD class="tr18 td2"><P class="p19 ft118">får</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td127"><P class="p35 ft118">lämnas till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td120"><P class="p19 ft26">huvudmän för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td79"><P class="p261 ft26">förskoleklasser</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td126"><P class="p75 ft26">huvudmän för</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td128"><P class="p35 ft26">förskoleklasser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr4 td55"><P class="p19 ft26">och grundskolor <SPAN class="ft53">i de områden</SPAN></P></TD>
<TD class="tr4 td84"><P class="p75 ft26">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr4 td129"><P class="p19 ft26">grundskolor</P></TD>
<TD class="tr4 td124"><P class="p258 ft53">med</P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p35 ft86">svåra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft53">som anges i bilagan till denna</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td126"><P class="p75 ft53">förutsättningar<SPAN class="ft26">.</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td120"><P class="p19 ft53">förordning.</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p316 ft26">4 §<SPAN class="ft69">3</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr12 td55"><P class="p261 ft26">Statens skolverk prövar frå-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr12 td126"><P class="p317 ft53">Vid ansökan</P></TD>
<TD class="tr12 td2"><P class="p178 ft53">om</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td127"><P class="p35 ft87">statsbidraget</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft32">gor om statsbidrag enligt denna</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">ska huvudmannen inkomma med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td120"><P class="p19 ft26">förordning.</P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">uppgifter om vilka lärare huvud-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">mannen ansöker om statsbidrag för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p75 ft53">samt</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p318 ft53">vilken</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td100"><P class="p259 ft87">förskoleklass</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft53">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">grundskola läraren är anställd vid.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr15 td131"><P class="p317 ft85">Bidragets fördelning</P></TD>
<TD class="tr15 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p316 ft26">6 §<SPAN class="ft69">4</SPAN></P></TD>
<TD class="tr7 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr7 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr18 td55"><P class="p261 ft103">Inför varje bidragsår ska Sta-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr18 td130"><P class="p317 ft103">Tillgängliga bidrag per huvud-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft87">tens skolverk fastställa en bidrags-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">man ska fördelas utifrån de krite-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td132"><P class="p19 ft53">ram för varje huvudman.</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">rier som avgör vilka förskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">klasser och grundskolor som ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td21"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td121"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td122"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td75"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td123"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr4 td131"><P class="p75 ft70">omfattas av statsbidraget.</P></TD>
<TD class="tr4 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p261 ft70">Bidragsramen ska fastställas till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p317 ft86">Skolverket</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td133"><P class="p35 ft53">ska vid fördelning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft86">ett belopp som motsvarar samma</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr5 td130"><P class="p75 ft53">av statsbidraget beakta förskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft53">andel av tillgängliga medel som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p75 ft86">klassens eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr5 td100"><P class="p19 ft86">grundskolans</P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p35 ft123">behov</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft53">antalet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td75"><P class="p319 ft70">elever vid</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td134"><P class="p261 ft86">huvudmannens</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p75 ft86">av långsiktiga</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr5 td133"><P class="p35 ft53">förutsättningar för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft87">förskoleklasser och grundskolor i de</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td61"><P class="p75 ft87">verksamheten.</P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft70">områden som anges i bilagan till</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft53">denna förordning utgör av det</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr5 td132"><P class="p19 ft70">sammanlagda antalet elever</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p261 ft53">vid</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft87">samtliga förskoleklasser och grund-</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr5 td55"><P class="p19 ft70">skoleklasser i de områden som</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td21"><P class="p19 ft53">anges</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td75"><P class="p320 ft53">i bilagan.</P></TD>
<TD class="tr5 td75"><P class="p298 ft53">Beloppet</P></TD>
<TD class="tr5 td123"><P class="p261 ft123">ska</P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td84"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td9"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td124"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td125"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p209 ft53">avrundas till närmaste tal som är</P>
<P class="p321 ft75"><SPAN class="ft104">2</SPAN><SPAN class="ft105">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">3</SPAN><SPAN class="ft105">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft106">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31762x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p19 ft53">jämnt delbart med 85 000.</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td107"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td36"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td108"><P class="p322 ft26">7 §<SPAN class="ft69">5</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td65"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td82"><P class="p132 ft23">Statsbidrag får betalas ut till en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td56"><P class="p20 ft118">Statsbidrag får betalas ut till en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td82"><P class="p19 ft32">huvudman som använder lärare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><P class="p20 ft26">huvudman som använder lärare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td82"><P class="p19 ft26">som har utsetts till förstelärare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td56"><P class="p20 ft26">som har utsetts till förstelärare</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td82"><P class="p19 ft23">och lektorer för undervisning i en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><P class="p20 ft26">och lektorer för undervisning i en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p19 ft23">förskoleklass</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p323 ft26">eller</P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p191 ft23">grundskola</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p191 ft26">förskoleklass eller</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p20 ft26">grundskola</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p19 ft70">inom något av de områden som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p191 ft53">med svåra förutsättningar om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p19 ft70">anges i bilagan till denna förord-</P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p19 ft53">ning om</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td36"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td108"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td107"><P class="p132 ft26">1. dessa</P></TD>
<TD class="tr5 td93"><P class="p19 ft26">lärare</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td135"><P class="p324 ft26">uppfyller villkoren i <NOBR>6–10</NOBR> §§</P></TD>
<TD class="tr5 td65"><P class="p20 ft26">förordningen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft26">(2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p19 ft26">karriärsteg för lärare, och</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft26">2. villkoren i <NOBR>8–10</NOBR> §§ i denna</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p193 ft26">2. villkoren i</P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p20 ft26">8 <SPAN class="ft53">och </SPAN>10 §§ i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p19 ft26">förordning är uppfyllda.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p191 ft26">denna förordning är uppfyllda.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td38"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td11"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td134"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p192 ft26">8 §<SPAN class="ft69">6</SPAN></P></TD>
<TD class="tr1 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr18 td82"><P class="p261 ft118">Huvudmannen ska ha ansökt</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr18 td56"><P class="p20 ft118">Huvudmannen ska ha ansökt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft23">om högsta möjliga statsbidrag en-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p20 ft23">om högsta möjliga statsbidrag en-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td137"><P class="p19 ft26">ligt förordningen</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p261 ft26">(2013:70) om</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p191 ft26">ligt förordningen</P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p20 ft26">(2013:70) om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft26">statsbidrag</P></TD>
<TD class="tr5 td11"><P class="p19 ft26">till</P></TD>
<TD class="tr5 td134"><P class="p261 ft23">skolhuvudmän</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p191 ft26">statsbidrag till</P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p20 ft23">skolhuvudmän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr4 td82"><P class="p261 ft23">som inrättar karriärsteg för lärare.</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td56"><P class="p191 ft23">som inrättar karriärsteg för lärare.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr12 td82"><P class="p261 ft87">Av de förstelärare och lektorer som</P></TD>
<TD class="tr12 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr4 td137"><P class="p19 ft70">huvudmannen får</P></TD>
<TD class="tr4 td134"><P class="p261 ft86">statsbidrag för</P></TD>
<TD class="tr4 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr4 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft86">enligt den förordningen ska minst</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft70">samma andel arbeta i förskole-</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft87">klasser eller grundskolor i något av</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft87">de områden som anges i bilagan till</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft86">den här förordningen som eleverna</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td82"><P class="p261 ft86">vid dessa skolor utgör av hela det</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td38"><P class="p19 ft86">elevantal hos</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td138"><P class="p261 ft70">huvudmannen som</P></TD>
<TD class="tr5 td112"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td136"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p325 ft56">låg till grund för beräkningen av statsbidraget.</P>
<P class="p326 ft75"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft74">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft76">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31763x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft50">Statens skolverk får meddela föreskrifter om de kriterier som ska avgöra vilka förskoleklasser och grundskolor som ska omfattas av statsbidraget.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx2"><SPAN class="ft78">Statens skolverk får meddela övriga föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förord- ning.</SPAN></DIV>
<DIV id="tx3"><SPAN class="ft31">63</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p157 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p328 ft26">12 § <SPAN class="ft69">7</SPAN></P>
<P class="p329 ft26">Statsbidrag betalas ut av Statens skolverk efter rekvisition två gånger per bidragsår.</P>
<P class="p330 ft41">Vid rekvisitionen ska huvudmannen ange vilka lärare de har rekvirerat statsbidrag för och intyga att</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t60">
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p128 ft26">– villkoren i 8 <SPAN class="ft53">och 9 §</SPAN>§ är</P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td139"><P class="p20 ft26">– villkoren i 8 § är uppfyllda,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">uppfyllda, och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td103"><P class="p331 ft26">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td140"><P class="p332 ft26">– villkoret i 6 § förordningen</P></TD>
<TD class="tr5 td139"><P class="p20 ft26">(2013:70) om statsbidrag till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr5 td6"><P class="p19 ft26">skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare är uppfyllt.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr15 td68"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr15 td1"><P class="p332 ft26">14</P></TD>
<TD class="tr15 td139"><P class="p333 ft26">§<SPAN class="ft69">8</SPAN></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft35">Bestämmelserna om återbetal- ning och återkrav i 25 och 26 §§ förordningen (2013:70) om stats- bidrag till skolhuvudmän som in- rättar karriärsteg för lärare ska tillämpas på statsbidrag enligt denna förordning. <SPAN class="ft50">En huvudman är inte återbetalningsskyldig trots att huvudmannen inte har uppfyllt villkoret i 9 § första stycket om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att uppfylla villkoret.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft35">Bestämmelserna om återbetal- ning och återkrav i 25 och 26 §§ förordningen (2013:70) om stats- bidrag till skolhuvudmän som in- rättar karriärsteg för lärare ska tillämpas på statsbidrag enligt denna förordning.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p334 ft26">15 § <SPAN class="ft69">9</SPAN></P>
<P class="p335 ft41">Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förord- ning.</P>
<P class="p336 ft75"><SPAN class="ft104">7</SPAN><SPAN class="ft105">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
<P class="p337 ft75"><SPAN class="ft104">8</SPAN><SPAN class="ft105">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
<P class="p337 ft77"><SPAN class="ft104">9</SPAN><SPAN class="ft106">Senaste lydelse 2014:145.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31764x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p289 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p290 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31765x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p218 ft81"><SPAN class="ft79">1.11</SPAN><SPAN class="ft124">Förslag till förordning om ändring i förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning</SPAN></P>
<P class="p338 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2016:350) om för- söksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbild- ning</P>
<P class="p254 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,</P>
<P class="p117 ft26"><SPAN class="ft53">dels </SPAN>att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmel- serna ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t61">
<TR>
<TD class="tr5 td141"><P class="p19 ft53">Nuvarande lydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p75 ft53">Föreslagen lydelse</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td141"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td17"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr8 td142"><P class="p316 ft26">1 §<SPAN class="ft69">1</SPAN></P></TD>
<TD class="tr8 td143"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td141"><P class="p128 ft26">Denna förordning</P></TD>
<TD class="tr12 td17"><P class="p261 ft23">innehåller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr12 td56"><P class="p20 ft26">Denna förordning innehåller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p19 ft26">föreskrifter om en försöksverk-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p75 ft26">föreskrifter om en försöksverk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p19 ft23">samhet med tidsbegränsade an-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p75 ft23">samhet med tidsbegränsade an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p19 ft23">ställningar som lärare i skolväsen-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p75 ft23">ställningar som lärare i skolväsen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p19 ft23">det av personer som genomför en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p75 ft23">det av personer som genomför en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p19 ft86">kompletterande pedagogisk utbild-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p75 ft53">utbildning för att uppnå en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p19 ft86">ning för att uppnå en behörighets-</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p75 ft53">behörighetsgivande</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p20 ft86">lärarexamen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td141"><P class="p19 ft53">givande lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr5 td17"><P class="p261 ft26">och som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td56"><P class="p75 ft26">och som uppfyller vissa ytter-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td55"><P class="p19 ft26">uppfyller vissa ytterligare krav.</P></TD>
<TD class="tr5 td142"><P class="p75 ft26">ligare krav.</P></TD>
<TD class="tr5 td143"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p254 ft26">Förordningen är meddelad med stöd av 2 kap. 22 b § skollagen</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft26">(2010:800).</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td55"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr1 td56"><P class="p339 ft26">2 §<SPAN class="ft69">2</SPAN></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td55"><P class="p128 ft23">En huvudman får, med undan-</P></TD>
<TD class="tr18 td56"><P class="p20 ft118">En huvudman får, med undan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft26">tag från 2 kap. 13 § skollagen</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p20 ft26">tag från 2 kap. 13 § skollagen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td55"><P class="p19 ft23">(2010:800), för en period av högst</P></TD>
<TD class="tr4 td56"><P class="p20 ft23">(2010:800), för en period av högst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td55"><P class="p19 ft26"><SPAN class="ft53">två </SPAN>år anställa en person som</P></TD>
<TD class="tr5 td56"><P class="p306 ft23"><SPAN class="ft86">tre </SPAN>år anställa en person som</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p340 ft52">1. ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare,</P>
<P class="p341 ft75"><SPAN class="ft104">1</SPAN><SPAN class="ft105">Senaste lydelse 2016:350.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">2</SPAN><SPAN class="ft106">Senaste lydelse 2016:350.</SPAN></P>
<P class="p177 ft31">65</P>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31766x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p342 ft41">2. har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personen ska bedriva undervisning i, och</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t63">
<TR>
<TD class="tr12 td66"><P class="p51 ft32">3. genomför en <SPAN class="ft70">kompletterande</SPAN></P></TD>
<TD class="tr12 td68"><P class="p20 ft26">3. genomför en utbildning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td66"><P class="p51 ft23"><SPAN class="ft86">pedagogisk </SPAN>utbildning som syftar</P></TD>
<TD class="tr4 td68"><P class="p20 ft26">som syftar till att personen ska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p51 ft26">till att personen ska uppnå en</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p20 ft26">uppnå en behörighetsgivande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p51 ft23">behörighetsgivande lärarexamen <SPAN class="ft86">i</SPAN></P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p20 ft3">lärarexamen <SPAN class="ft87">som omfattar </SPAN>det eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td66"><P class="p343 ft3">det eller de ämnena.</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p344 ft3">de ämnena.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft41">En huvudman får anställa en person enligt första stycket endast om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens organisation som uppfyller kraven i 2 kap. 13 § skollagen.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p51 ft26">Anställningstiden får förlängas</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p132 ft23">Anställningstiden får förlängas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p51 ft26">till <SPAN class="ft53">tre </SPAN>år, om det finns särskilda</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft23">till <SPAN class="ft86">fyra </SPAN>år, om det finns särskilda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td66"><P class="p345 ft3">skäl.</P></TD>
<TD class="tr5 td68"><P class="p19 ft26">skäl.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td144"><P class="p19 ft101"> </P></TD>
<TD class="tr18 td67"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
<TD class="tr18 td68"><P class="p19 ft102"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft52">2. Bestämmelserna i 2 § tilläm- pas på anställningar som påbörjas från och med höstterminen 2016 till och med höstterminen 2020.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft52">2. Bestämmelserna i 2 § tilläm- pas på anställningar som påbörjas från och med höstterminen <SPAN class="ft51">2019 </SPAN>till och med höstterminen <SPAN class="ft51">2025</SPAN>.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft31">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<P class="p346 ft126"><SPAN class="ft79">1.12</SPAN><SPAN class="ft125">Förslag till förordning (2018:00) om statsbidrag till karriärsteg för lärare inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning</SPAN></P>
<P class="p347 ft79">för vuxna</P>
<P class="p348 ft26">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p122 ft28">Inledning</P>
<P class="p111 ft26"><SPAN class="ft28">1 § </SPAN>Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän och utbildningsanordnare som enligt avtal med en huvudman utför uppgifter inom utbildning (entreprenad) i kom- munal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna och som i undervisningen använder särskilt yrkesskickliga lärare.</P>
<P class="p349 ft52">Syftet med statsbidraget är att stimulera skolhuvudmän och utbild- ningsanordnare att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare i kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna.</P>
<P class="p350 ft26"><SPAN class="ft28">2 § </SPAN>Statsbidrag får efter ansökan lämnas till den som antingen är huvudman enligt skollagen (2010:800) eller för den som enligt avtal med en huvudman utför uppgifter inom utbildning enligt 23 kap. skollagen (entreprenad) för</P>
<P class="p351 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft108">kommunal vuxenutbildning, och</SPAN></P>
<P class="p202 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft108">särskild utbildning för vuxna.</SPAN></P>
<P class="p352 ft41"><SPAN class="ft126">3 § </SPAN>Med utbildningsanordnare avses i denna förordning en en- skild juridisk person som sluter avtal med en huvudman om att utföra uppgifter som avser utbildning inom kommunal vuxen- utbildning eller särskild utbildning för vuxna enligt bestämmelserna i 23 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p353 ft41">Med pedagogisk högskoleexamen avses i denna förordning lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Med en sådan examen likställs lärare som genom en behörighetsförklaring förklarats behöriga för ett visst slag av anställning.</P>
<P class="p354 ft31">67</P>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p355 ft28">Förstelärare och lektor</P>
<P class="p356 ft41"><SPAN class="ft126">4 § </SPAN>Med förstelärare och lektor avses i denna förordning detsam- ma som följer av <NOBR>3–5</NOBR> §§ förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
<P class="p98 ft28">Förutsättningar för statsbidrag</P>
<P class="p356 ft41"><SPAN class="ft126">5 § </SPAN>För att statsbidrag ska lämnas för en lärare måste dennes arbetsuppgifter huvudsakligen bestå av undervisning inom kom- munal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna och upp- gifter som hör till undervisningen.</P>
<P class="p357 ft26"><SPAN class="ft28">6 § </SPAN>Statsbidrag får betalas ut till en huvudman eller utbild- ningsanordnare som vid anställningen av en lärare har utsett denne till förstelärare under förutsättning att läraren, när denne utsågs till förstelärare, fick en lön som översteg medianlönen för samma kate- gori lärare hos huvudmannen eller utbildningsanordnaren med minst 5 000 kronor per månad.</P>
<P class="p358 ft35">För en lärare som sedan tidigare var anställd hos huvudmannen eller utbildningsanordnaren när läraren utsågs till förstelärare gäller, i stället för vad som följer av första stycket, att statsbidrag får betalas ut till huvudmannen eller utbildningsanordnaren om den lön som läraren fick när läraren utsågs till förstelärare innebar en löneökning om minst 5 000 kronor per månad.</P>
<P class="p357 ft26"><SPAN class="ft28">7 § </SPAN>Statsbidrag får betalas ut till en huvudman eller utbildnings- anordnare som vid anställningen av en lärare har utsett denne till lektor under förutsättning att läraren, när denne utsågs till lektor, fick en lön som översteg medianlönen för samma kategori lärare hos huvudmannen eller utbildningsanordnaren med minst 10 000 kronor per månad.</P>
<P class="p359 ft35">För en lärare som sedan tidigare var anställd hos huvudmannen eller utbildningsanordnaren när läraren utsågs till lektor gäller, i stället för vad som följer av första stycket, att statsbidrag får betalas ut till huvudmannen om den lön som läraren fick när läraren utsågs till lektor innebar en löneökning om minst 10 000 kronor per månad. 8 § Om flera lärare som sedan tidigare var anställda hos samma huvudman eller utbildningsanordnare har utsetts till förstelärare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="id_1">
<P class="p157 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p360 ft35">eller lektorer och huvudmannen eller utbildningsanordnaren har ansökt om statsbidrag för dessa, gäller i stället för 6 § andra stycket och 7 § andra stycket, att statsbidrag får betalas ut för dessa lärare under förutsättning att den sammantagna löneökningen per månad för dessa, när de utsågs till förstelärare eller lektorer, uppgår till minst summan av beloppen 5 000 kronor per månad för varje förste- lärare och 10 000 kronor per månad för varje lektor.</P>
<P class="p361 ft26"><SPAN class="ft28">9 § </SPAN>De olika kategorier av lärare som avses i 6 § och 7 § är</P>
<P class="p183 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">lärare i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå,</SPAN></P>
<P class="p184 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">lärare i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och</SPAN></P>
<P class="p362 ft128"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft127">lärare i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Lärare i övriga skolformer ska hänföras till någon av</SPAN></P>
<P class="p363 ft41">kategorierna i första stycket med beaktande av deras grundläggande lärarexamen.</P>
<P class="p364 ft26"><SPAN class="ft28">10 § </SPAN>För en lärare som arbetar mindre än heltid ska beloppen i 7 och 8 §§ reduceras i motsvarande grad.</P>
<P class="p365 ft28">Bidragsår</P>
<P class="p366 ft26"><SPAN class="ft28">11 § </SPAN>Statsbidraget lämnas för ett år i sänder (bidragsår) i den mån det finns tillgång på medel. Bidragsåret börjar den 1 juli.</P>
<P class="p365 ft28">Bidragsbelopp per lärare</P>
<P class="p366 ft26"><SPAN class="ft28">12 § </SPAN>Statsbidrag för en förstelärare uppgår till 85 000 kronor per bidragsår.</P>
<P class="p364 ft26"><SPAN class="ft28">13 § </SPAN>Statsbidraget för en lektor uppgår till 170 000 kronor per bidragsår.</P>
<P class="p364 ft41"><SPAN class="ft126">14 § </SPAN>För en lärare som utsetts till förstelärare eller lektor och som arbetar mindre än heltid eller inte arbetat som förstelärare eller lektor hela bidragsåret ska beloppen enligt 12 och 13 §§ reduceras i motsvarande grad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p355 ft28">Ansökan och beslut om statsbidrag</P>
<P class="p356 ft26"><SPAN class="ft28">15 § </SPAN>Statens skolverk beslutar om statsbidraget i enlighet med <NOBR>16–17</NOBR> §§.</P>
<P class="p181 ft107">Vid ansökan om statsbidraget ska huvudmannen eller utbildnings- anordnaren inkomma med uppgifter om hur många lärare med pedagogisk högskoleexamen omräknat till heltidstjänster som var an- ställda hos huvudmannen eller utbildningsanordnaren den 1 januari året som föregår bidragsåret.</P>
<P class="p367 ft28">Bidragets fördelning</P>
<P class="p368 ft25"><SPAN class="ft129">16 § </SPAN>Tillgängliga bidrag per huvudman eller utbildningsanordnare beräknas så att den för varje huvudman eller utbildningsanordnare utgör den andel av det av regeringen fastställda beloppet som mot- svaras av antalet heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen som huvudmannen eller utbildningsanordnaren hade föregående år, delat med det totala antalet heltidstjänster med pedagogisk hög- skoleexamen som fanns hos samtliga huvudmän och utbildnings- anordnare samma år.</P>
<P class="p369 ft26"><SPAN class="ft28">17 § </SPAN>Något belopp ska inte fastställas för en huvudman eller en utbildningsanordnare om beräkningen enligt 16 § leder till ett be- lopp som understiger 85 000 kronor.</P>
<P class="p234 ft41">För övriga huvudmän och utbildningsanordnare ska det belopp som ska fastställas avrundas till närmaste tal som är jämnt delbart med 85 000.</P>
<P class="p108 ft28">Utbetalning av statsbidrag</P>
<P class="p356 ft26"><SPAN class="ft28">18 § </SPAN>Statsbidrag betalas ut av Statens skolverk efter rekvisition en gång per bidragsår.</P>
<P class="p296 ft26">Vid rekvisitionen ska huvudmannen eller utbildningsanordnaren</P>
<P class="p370 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">ange vilka lärare de har rekvirerat statsbidrag för, och</SPAN></P>
<P class="p371 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft99">intyga att villkoret i 5 § är uppfyllt.</SPAN></P>
<P class="p109 ft52">En utbildningsanordnare ska även inkomma med kopia av avtal, vilket ska styrka att utbildningsanordnaren under hela bidragsåret har ett eller flera uppdrag med minst en huvudman att med bibehållet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<P class="p157 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p372 ft41">huvudmannaskap utföra uppgifter inom utbildning i kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna enligt bestämmel- serna i 23 kap. skollagen (2010:800).</P>
<P class="p373 ft107">När huvudmannen eller utbildningsanordnaren rekvirerar stats- bidrag första gången för en lärare, ska huvudmannen eller utbild- ningsanordnaren även intyga att villkoren i 6 eller 7 § är uppfyllda.</P>
<P class="p374 ft28">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p375 ft26"><SPAN class="ft28">19 § </SPAN>En huvudman eller utbildningsanordnare som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om</P>
<P class="p376 ft41"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft72">huvudmannen eller utbildningsanordnare har använt statsbidra- get på annat sätt än som följer av denna förordning,</SPAN></P>
<P class="p377 ft35"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft71">huvudmannen eller utbildningsanordnaren genom att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att statsbidrag har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p378 ft41"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft72">statsbidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och huvudmannen eller utbildningsanordnaren borde ha insett detta, eller</SPAN></P>
<P class="p379 ft26"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft108">Huvudmannen eller utbildningsanordnaren inte lämnar sådana uppgifter som avses i 21 §.</SPAN></P>
<P class="p380 ft52">Om huvudmannen eller utbildningsanordnaren är återbetalnings- skyldig enligt första stycket ska Statens skolverk besluta att helt eller delvis kräva tillbaka statsbidraget. Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket efterge återkrav helt eller delvis.</P>
<P class="p381 ft26"><SPAN class="ft28">20 § </SPAN>På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.</P>
<P class="p382 ft41">Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk efterge krav på ränta helt eller delvis.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31772x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p355 ft28">Uppföljning</P>
<P class="p356 ft41"><SPAN class="ft126">21 § </SPAN>Statens skolverk ska följa upp hur statsbidraget har använts. Huvudmän och utbildningsanordnare som har tagit emot stats- bidrag är skyldiga att medverka i den uppföljning och utvärdering av verksamheten som bestäms av Skolverket. Huvudmannen eller utbildningsanordnaren ska också lämna de uppgifter som Skolver- ket begär.</P>
<P class="p98 ft28">Bemyndigande</P>
<P class="p356 ft26"><SPAN class="ft28">22 § </SPAN>Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p115 ft28">Överklagande</P>
<P class="p383 ft26">23 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte över- klagas.</P>
<P class="p384 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31773x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p282 ft96"><SPAN class="ft79">1.13</SPAN><SPAN class="ft130">Förslag till förordning om ändring i förordning (2018:00) om statsbidrag till karriärsteg för lärare inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna</SPAN></P>
<P class="p291 ft41">Härigenom föreskrivs i fråga om förordning (2018:00) om statsbidrag till karriärsteg för lärare inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna</P>
<P class="p254 ft26">att 16 § ska ha följande lydelse.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD class="tr7 td66"><P class="p19 ft53">Föreslagen lydelse i avsnitt 1.12</P></TD>
<TD class="tr7 td69"><P class="p19 ft87">Föreslagen lydelse</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p385 ft26">16 §<SPAN class="ft69">1</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p13 ft131">Tillgängliga bidrag per huvud- man eller utbildningsanordnare beräknas så att den för varje huvudman eller utbildningsan- ordnare utgör den andel av det av regeringen fastställda beloppet som motsvaras av <SPAN class="ft93">antalet heltids- tjänster med pedagogisk högskole- examen som huvudmannen eller utbildningsanordnaren hade före- gående år, delat med det totala an- talet heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen som fanns hos samtliga huvudmän och utbild- ningsanordnare samma år.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p13 ft35">Tillgängliga bidrag per huvud- man eller utbildningsanordnare beräknas så att den för varje huvudman eller utbildningsan- ordnare utgör den andel av det av regeringen fastställda beloppet som motsvaras av <SPAN class="ft50">det genomsnitt- liga antalet heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen som huvudmannen eller utbildnings- anordnaren hade de tre föregående åren, delat med det genomsnittliga antalet heltidstjänster med pedago- gisk högskoleexamen som fanns hos samtliga huvudmän och utbild- ningsanordnare motsvarande år.</SPAN></P>
<P class="p12 ft93">Om huvudmannen eller utbild- ningsanordnaren har haft lärare med pedagogisk högskoleexamen under kortare tid än tre år före bidragsåret, beräknas antalet lärare enligt första och stycket utifrån det eller de år närmast före bidragsåret</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p226 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Senaste lydelse: 2018:000.</P>
<P class="p227 ft31">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31774x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Författningsförslag</P>
<P class="p386 ft56">som huvudmannen eller utbild- ningsanordnaren har haft lärare. Har huvudmannen eller utbild- ningsanordnaren inte haft några lärare under det år som föregår bidragsåret, får statsbidrag dock inte lämnas.</P>
<P class="p387 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2022.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p19 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p388 ft81"><SPAN class="ft79">1.14</SPAN><SPAN class="ft124">Förslag till förordning (2018:00) om statsbidrag för att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p389 ft26">Härigenom föreskrivs följande</P>
<P class="p122 ft28">Inledning</P>
<P class="p283 ft41"><SPAN class="ft126">1 § </SPAN>Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till skolhuvudmän som i sin verksamhet använder sig av lektorer som ägnar en viss del av sin arbetstid till forsknings- och utveck- lingsarbete i skolväsendet.</P>
<P class="p390 ft26">Syftet med statsbidraget är att stimulera huvudmän att stärka arbetet med praktiknära forskning och utveckling i skolväsendet.</P>
<P class="p122 ft28">Förutsättningar för statsbidrag</P>
<P class="p391 ft26"><SPAN class="ft28">2 § </SPAN>Statsbidrag får efter ansökan lämnas till den som enligt skollagen (2010:800) är huvudman inom skolväsendet och som har en lektor anställd som uppfyller kraven i <NOBR>3–4</NOBR> §§.</P>
<P class="p294 ft26">Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel.</P>
<P class="p122 ft28">Lektor</P>
<P class="p392 ft26"><SPAN class="ft28">3 § </SPAN>Med lektor avses i denna förordning en lärare som</P>
<P class="p103 ft41">1. är legitimerad enligt 2 kap. 16 § skollagen (2010:800), enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § andra stycket skollagen eller enligt 27 kap. 4 § skollagen och</P>
<P class="p393 ft41">2. har avlagt en sådan examen på forskarnivå enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) som avses i 4 § eller en motsva- rande utländsk examen.</P>
<P class="p394 ft41"><SPAN class="ft126">4 § </SPAN>Den forskarexamen som krävs enligt 3 § 2 ska avse ämnes- didaktik eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hänföras till ett undervisningsämne inom skolväsendet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft25">En sådan examen kan även ha utfärdats inom det specialpeda- gogiska ämnesområdet med nära anknytning till undervisningen i den skolform som läraren är verksam inom när det gäller</P>
<P class="p235 ft41"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft111">lärare som har en speciallärarexamen enligt bilaga 2 till hög- skoleförordningen (1993:100), och</SPAN></P>
<P class="p235 ft41"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft111">lärare som har en examen som enligt 1 kap. 5 § förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare.</SPAN></P>
<P class="p108 ft28">Beräkning av statsbidraget</P>
<P class="p356 ft26"><SPAN class="ft28">5 § </SPAN>Statsbidrag får lämnas för ersättning för lön med ett schablonbelopp som ska motsvara en genomsnittlig heltidslön för en lektor.</P>
<P class="p234 ft41">Statsbidrag utgår som mest med 15 procent av schablonbeloppet under förutsättning att lektorn ägnar minst 30 procent av sin arbetstid åt praktiknära forskning och utveckling. Om arbetstiden används till detta ändamål i lägre omfattning ska schablonbeloppet minskas med motsvarande andel.</P>
<P class="p108 ft28">Ansökan och beslut</P>
<P class="p396 ft26"><SPAN class="ft28">6 § </SPAN>Statens skolverk beslutar om och betalar ut statsbidrag.</P>
<P class="p107 ft26">I huvudmannens ansökan om statsbidrag ska det framgå vem statsbidrag söks för.</P>
<P class="p397 ft26">Ansökan får överföras elektroniskt till Skolverket.</P>
<P class="p108 ft28">Bidragsår</P>
<P class="p383 ft26"><SPAN class="ft28">7 § </SPAN>Statsbidraget lämnas för ett år i sänder (bidragsår). Bidrags- året börjar den 1 juli.</P>
<P class="p115 ft28">Fördelning av statsbidrag</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t64">
<TR>
<TD class="tr5 td147"><P class="p332 ft28">8</P></TD>
<TD class="tr5 td148"><P class="p258 ft26"><SPAN class="ft28">§ </SPAN>Statens skolverk ska vid sin fördelning av statsbidrag enligt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td147"><P class="p332 ft26">2</P></TD>
<TD class="tr7 td148"><P class="p258 ft26">§ ta hänsyn till behovet av geografisk spridning av insatserna.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td145"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td146"><P class="p19 ft38">Författningsförslag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft28">Återbetalning och återkrav</P>
<P class="p398 ft26"><SPAN class="ft28">9 § </SPAN>En huvudman som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om</P>
<P class="p399 ft41"><SPAN class="ft26">1.</SPAN><SPAN class="ft72">huvudmannen har använt statsbidraget på annat sätt än som följer av denna förordning,</SPAN></P>
<P class="p400 ft41"><SPAN class="ft26">2.</SPAN><SPAN class="ft72">huvudmannen genom att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att statsbidrag har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,</SPAN></P>
<P class="p239 ft41"><SPAN class="ft26">3.</SPAN><SPAN class="ft72">statsbidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och huvudmannen borde ha insett detta, eller</SPAN></P>
<P class="p286 ft26"><SPAN class="ft26">4.</SPAN><SPAN class="ft108">huvudmannen inte lämnar sådana uppgifter som avses i</SPAN></P>
<P class="p202 ft26">11 §.</P>
<P class="p176 ft41">Om huvudmannen är återbetalningsskyldig enligt första stycket ska Statens skolverk besluta att helt eller delvis kräva till- baka statsbidraget. Om det finns särskilda skäl för det, får Skol- verket efterge återkrav helt eller delvis.</P>
<P class="p401 ft26"><SPAN class="ft28">10 § </SPAN>På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.</P>
<P class="p402 ft41">Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk efterge krav på ränta helt eller delvis.</P>
<P class="p104 ft28">Uppföljning och utvärdering</P>
<P class="p116 ft107"><SPAN class="ft132">11 § </SPAN>Statens skolverk ska följa upp hur statsbidraget har använts och utvärdera dess effekter. Huvudmän som har tagit emot stats- bidrag är skyldiga att medverka i den uppföljning och utvärdering av verksamheten som bestäms av Skolverket. Huvudmannen ska också lämna de uppgifter som Skolverket begär.</P>
<P class="p403 ft28">Bemyndigande</P>
<P class="p391 ft26"><SPAN class="ft28">12 § </SPAN>Statens skolverk ska årligen fastställa det schablonbelopp som anges i 5 §.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31778x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Författningsförslag</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p404 ft25">Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan och om elektronisk underskrift samt de andra före- skrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.</P>
<P class="p85 ft28">Överklagande</P>
<P class="p310 ft26"><SPAN class="ft28">13 § </SPAN>Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas.</P>
<P class="p405 ft26">Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="id_1">
<P class="p406 ft134"><SPAN class="ft12">2</SPAN><SPAN class="ft133">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p407 ft10">Här följer en redogörelse för utredningens uppdrag och arbete. Kapitlet beskriver de principiella utgångspunkter som utredningens arbete utgått från. Vidare redovisar utredningen betänkandets dispo- sition.</P>
<P class="p408 ft58"><SPAN class="ft58">2.1</SPAN><SPAN class="ft135">Utredningens uppdrag</SPAN></P>
<P class="p409 ft10">Utredningen har i uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och för- skolechefer att utföra sina uppdrag och bland annat se över behö- righets- och legitimationsreglerna. Direktivet i sin helhet finns att ta del av i bilaga 1.</P>
<P class="p102 ft17">Utredningen överlämnade i enlighet med direktivet ett delbe- tänkande i juni 2017. I delbetänkandet redovisades de delar av utred- ningens uppdrag som avser justeringar av legitimations- och behörig- hetssystemet, uppdraget att utreda om förskolechefer bör benämnas rektorer i skollagen och uppdraget att se över hur en god introduk- tion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras. I och med delbetän- kandet slutredovisades uppdraget som rör justeringar av legitima- tions- och behörighetssystemet samt uppdraget om förskoleche- fernas benämning.</P>
<P class="p84 ft9">I det föreliggande slutbetänkandet redovisas de delar av uppdra- get som kvarstår, det vill säga att se över hur lärare och förskol- lärare kan stärkas i sin profession vilket bland annat omfattar frågor om kompetensutveckling och behörighetsgivande fortbildning, att se över vissa examina, att se över karriärvägsreformen, att se över lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbetsbörda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31780x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft35">samt frågan om hur erfarna lärare och personer i ledande befattning kan stimuleras att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p411 ft81"><SPAN class="ft79">2.2</SPAN><SPAN class="ft80">Centrala utgångspunkter för utredningen i arbetet</SPAN></P>
<P class="p412 ft25">Under 2015 pekade OECD på behovet av mer samlade strategier för den svenska skolan, och regeringen tillsatte därefter 2015 års skol- kommission. Skolkommissionen presenterade 2017 förslag till en samlad strategi för ökad kunskap och likvärdighet, en strategi som både höjer ambitionerna och stärker sammanhanget.1 Ett av de för- slag som Skolkommissionen lämnade är att ett nationellt professions- program för lärare och skolledare ska inrättas i syfte att främja lärares och skolledares professionella utveckling och skolutveckling, och för att skapa generella förutsättningar för kapacitetsbyggande i skol- väsendet. Detta för att möjliggöra en stärkt undervisning och bidra till positiva effekter på elevers kunskapsresultat. Innehållsmässigt har Skolkommissionens förslag generellt sett tagits väl emot av de remiss- instanser som lämnat synpunkter. Däremot har den föreslagna orga- nisationen för programmet, den nationella funktionen, ifrågasatts av flera.</P>
<P class="p181 ft35">Denna utredning tar vid på Skolkommissionens linje genom att fortsätta att utveckla tankarna om, och innehållet i, ett professions- program i syfte att skapa en sammanhållande systematik för såväl ut- veckling av lärares och skolledares kompetens som dess strategiska användning. Tillgången till lärare och nivån på lärarnas undervis- ningsskicklighet är centrala faktorer för skolans kvalitet och resultat. Utredningens bedömning är att Skolkommissionens professionspro- gram ger den systematik och struktur som är nödvändig för att kunna föreslå lösningar på flera av de frågor som utredningen har fått i uppgift att hantera. Detta gäller inte minst den övergripande frågan om hur attraktionskraften i att arbeta som lärare eller rektor kan öka, men också till exempel frågorna som rör kompetensutveckling och fortbildning samt karriärstegsreformen och frågan hur erfarna lärare och rektorer ska kunna rekryteras till skolor med svåra förutsätt- ningar. För att Skolkommissionens förslag om ett professionspro-</P>
<P class="p413 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>OECD (2015); SOU 2017:35.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31781x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft25">gram ska kunna användas som lösning på utredningens förslag krävs att ramverket för professionsprogrammet som helhet utvecklas, ett arbete som utredningen påbörjar men som behöver slutföras av andra i stor närhet till skolprofessionerna och av andra intressenter. Utred- ningens direktiv och delar av själva logiken med professionsprogram- met medger inte att skarpa förslag läggs i alla delar men utredningen hoppas kunna bidra till utvecklingen genom att förslag till ett ram- verk presenteras som ett första steg liksom att peka på hur arbetet kan löpa vidare.</P>
<P class="p404 ft41">I arbetet med att utveckla professionsprogrammets ram har utred- ningen arbetat efter vissa principiella utgångspunkter.</P>
<P class="p415 ft53">Undervisning är skolväsendets nyckelaktivitet och lärare och rektorer dess nyckelpersonal</P>
<P class="p416 ft35">Skolväsendet har ett brett uppdrag men det är undervisning som är dess nyckelaktivitet.2 Lärarna ansvarar för undervisningen och är därmed av avgörande betydelse för att barn och elever ska tillägna sig kunskaper och värden i enlighet med skollagen. Utredningens förslag för att stärka professionerna och de enskilda yrkesutövarna görs därför i det större syftet att stärka undervisning och lärande.</P>
<P class="p417 ft35">Hur lärarnas kompetens bäst kan komma till sin rätt avgörs i stor utsträckning av den pedagogiska ledningen på respektive skola. Kva- liteten på samarbetet lärare emellan och mellan lärare och rektorer är ytterligt betydelsefull i detta avseende liksom att arbetet koncentreras mot undervisning och lärande. Förslag måste således inriktas mot såväl lärarkåren och skolledarna som samspelet dem emellan.</P>
<P class="p418 ft120"><SPAN class="ft119">2 </SPAN>Skollagen (SFS 2010:800) definierar undervisning som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”. (1 kap. 3 §). Jfr. Fenstermachers (1986) beskrivning av vad undervisning är: ”(1) There is a person, P, who possesses some (2) content, C, and who (3) intends to convey or impart C to (4) a person, R, who initially lacks C, such that, (5) P and R engage in a relationship for the purpose of R’s acquiring C, (6) R acquires C to some acceptable or appropriate level.” (citatet är delvis justerat för denna framställning). Se Fenstermacher, (1986 samt 2005 s.188. (NB: citatet är från Fenstermacher 1986. I den senare texten är bokstäverna R och P utbytta mot T (teacher) och S (student). I detta och nästa efterföljande kapitel används i relativt hög utsträckning referenser och exempel från internationell forskning i syfte att belysa den svenska kontexten. I bilaga finns översättningar av citat på andra språk än svenska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Lärarnas och rektorernas kunskapsbas måste stärkas och vidgas</P>
<P class="p412 ft35">Utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och be- prövad erfarenhet. På dessa två ben behöver också lärares och rekto- rers kunskapsbas vila. Den enskilde lärarens och rektorns kunskaps- bas utgörs av såväl tillägnad erfarenhet som formell utbildning. Den vetenskapliga grunden, liksom den erfarenhetsbaserade, för de yrkes- verksamma i skolan är mångfacetterad och har utvecklats och acku- mulerats i skilda kontexter. Den stora betydelse som den samlade kunskapsbasen har för verksamheten medför ett behov av att stärka lärarnas och skolledarnas kunskapsbas.</P>
<P class="p109 ft35">Lärares och rektorers utmaningar kännetecknas av såväl kontinui- tet som förändring. Villkoren för enskilda yrkesutövare är föränder- liga liksom de sammanhang de verkar i. En lärares grundutmaning bottnar i att hen ska undervisa ett stort antal barn och elever med så- väl unika som gemensamma behov. Rektors utmaning är delvis lik- artad. För att klara utmaningarna måste varje lärare och rektor per- sonligen vara bärare av högt utvecklade kunskapsbaser. Utredningens förlag behöver därför ge lärare och rektorer möjlighet att utveckla sin personliga kunskapsbas och därmed handlingskompetens, genom forskning, utveckling och professionell kollegialitet.</P>
<P class="p419 ft53">Kontinuerlig och fokuserad utveckling av nyckelfärdigheter ska ske under hela yrkeslivet</P>
<P class="p412 ft35">Lärare förbereds för sin yrkesgärning genom de lärarutbildningar som ges vid universitet och högskolor. Utbildningarnas kvalitet liksom en väl fungerande introduktion i yrket, är av avgörande betydelse för att läraren ska lyckas i sitt yrke. För att en lärare ska kunna bli verkligt framgångsrik i sin yrkesgärning krävs kontinuerligt och fokuserat arbete med utveckling av nyckelfärdigheter, primärt undervisnings- skickligheten, under hela den yrkesverksamma tiden. Ett sådant arbe- te bygger på såväl bearbetning av erfarenhet som utvecklingsarbete och teoretiska studier. För rektorer är situationen vad gäller grund- läggande utbildning annorlunda genom att ingen särskild grundut- bildning pekas ut som krav för att vara yrkesverksam. Rektorers karriärlånga lärande kan sägas inledas med den nuvarande befattnings- utbildningen, men även de har behov av fortsatt utveckling av kun- skap och kompetens under karriären. Utredningens förslag behöver</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31783x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">därför tydligt bidra till att stärka möjligheterna för en kontinuerlig utveckling i dessa avseenden för såväl skolans lärare som ledare, och för en fokuserad rörelse från insikt till färdighet och skicklighet i yrkesutövningen.</P>
<P class="p85 ft53">Lärares och rektorers autonomi måste värnas</P>
<P class="p105 ft35">Vissa samhällsuppgifter är av sådan komplexitet att utförandet av dessa inte kan standardiseras och genomföras enligt en på förhand fastställd manual om god kvalitet ska uppnås. För att hantera sådana svåra och ansvarsfulla uppgifter och uppdrag har samhället utvecklat professioner. Med ett personligt ansvar och med utgångspunkt i pro- fessionens uppdrag, kunskapsbas och etik förväntas dessa kompe- tenta personer att på bästa sätt och efter bästa omdöme utföra upp- gifterna. De professionellas möjlighet att axla detta uppdrag är i hög grad beroende av vilket utrymme de har för sitt professionella age- rande.3 Utredningens förslag behöver därför stödja den autonomi som de professionella behöver för att enskilt och tillsammans fram- gångsrikt utöva yrket och svara mot skolans huvudsakliga uppdrag, nämligen att eleverna får utveckla kunskaper och värden.<SPAN class="ft136">4</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Professionsbärare har ansvar för att bidra till professionens utveckling</P>
<P class="p105 ft35">Yrkesskicklighet relaterar till vilken kunskapsbas den enskilda har och den enskilda yrkesutövaren är beroende av professionens kun- skapsbas. Den personliga kunskapen och kompetensen kan vidgas på olika sätt, genom forskning och formell utbildning, genom personlig reflektion och bearbetning av den egna praktiken, och genom sam- verkan med kollegor. Utöver att utöva yrket väl har en medlem i en profession också ansvar att bidra till utveckling av både professionens kunskapsbas och professionens verksamhet.</P>
<P class="p420 ft139"><SPAN class="ft104">3</SPAN><SPAN class="ft137">Tillitsdelegationen har i rapporten </SPAN>Jakten på den perfekta ersättningsmodellen <SPAN class="ft138">(SOU 2017:56) pekat på att minskat professionellt utrymme genom ökad detaljstyrning riskerar att erodera yrkesutövaren inre motivation, en riskanalys som det förefaller särskilt väsentligt att beakta vad gäller lärare och rektorer (s. 131 f).</SPAN></P>
<P class="p421 ft77"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft106">Begreppet autonomi har i sammanhanget en dubbelhet då det dels kan peka mot ett mer for- mellt förhållande, dels mot upplevelsen av handlingsutrymme, ofta benämnt professionell dis- kretion. Vad gäller det senare, se exv. Parding (2007 s. 44 ff).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31784x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft25">Professionsbäraren har inte bara ett ansvar för att stödja kun- skapsuppbyggnaden inom professionen utan även unika möjliheter att göra så. Lärares och rektorers utveckling är beroende av att kolle- gor med längre erfarenhet, mer kompetens och högre yrkesskicklig- het tar ansvar och bistår sina kollegor. Det är så den främsta prak- tiken kan utvecklas och ett sådant arbete stärker förutsättningarna för effektivitet, relevans och excellens. Utredningens förslag behöver därför stödja professionernas ansvarstagande och skolorganisationer- nas förmåga till kollegialitet, till att se, ta tillvara och strategiskt nyttja kompetens för utveckling av den samlade kompetensen inom skol- väsendet.</P>
<P class="p423 ft53">Skolväsendets verksamhet är komplex och behöver en långsiktig styrning</P>
<P class="p424 ft41">I den svenska skolan arbetar hundratusentals lärare och rektorer på mer än tjugofemtusen arbetsplatser, organiserade av cirka niohundra huvudmän i en organisationsmodell som är mycket decentraliserad.<SPAN class="ft140">5 </SPAN>Det betyder att det finns en stor organisatorisk komplexitet inom en verksamhet med en relativt svag central styrförmåga. En verksamhet av en sådan art måste styras långsiktigt och med stor tydlighet. Ut- redningens förslag behöver därför kännetecknas av en tydlig verkans- logik, vara långsiktiga och hållbara samt även i förekommande fall möjliga att stegvis implementera och utveckla, kvalitativt liksom kvantitativt.</P>
<P class="p425 ft142"><SPAN class="ft141">5 </SPAN>Skolverkets statistik förtecknar för hösten 2016 hela 27 834 ”verksamheter och skolen- heter” vilket är den tekniska terminologi som används. (jfr. <NOBR><A href="http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821">www.skolverket.se/statistik-och-</A></NOBR><A href="http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821"> </A><NOBR><A href="http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821">utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821)</A></NOBR><A href="http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821"> </A>Det är den statistik som kommer närmast den vardagliga benämningen ”skola”, ett begrepp som inte används i statistiken efter att den nya skollagen infördes 2011, jfr <NOBR>www.overklagandenamnden.se/sv/Beslut-fran-overklagandenamden/Grundskola1/</NOBR> <NOBR>Skolplacering1/Begreppet-skolenhet/</NOBR> Angående frågan om den decentraliserade skolan: De under senare år ökade statliga initiativen inom skolområdet förändrar styrningen av skolan och kan sägas uttrycka en form av <NOBR>re-centralisering</NOBR> av vissa aspekter, dock inte på ett sätt som princi- piellt ändrar det kommunala ansvaret och marknadsmodellen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31785x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft53">De skickligaste lärarna ska ta sig an de svåraste utmaningarna</P>
<P class="p105 ft35">Den svenska skolan ska vara kompensatorisk. Den kompensatoriska kapaciteten tar sig uttryck i resursfördelning och organisation, men är också beroende av lärares och rektorers kompetens och likvärdiga möjligheter att utveckla undervisningsskicklighet och ledarskap. För en kompensatorisk skola krävs också att det är de skickligaste lärarna och rektorerna som tar sig an de svåraste utmaningarna. Utred- ningens förslag behöver därför stödja processer som bidrar till detta i högre grad än i dag.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">2.3</SPAN><SPAN class="ft143">Några ord om bristen på lärare och förskollärare</SPAN></P>
<P class="p105 ft41">Utredningens uppdrag har inte omfattat uppdrag för att hantera den akuta bristen på legitimerade lärare och förskollärare, men utredningen har förstås ändå beaktat denna situation i framtagande och utformning av förslag och bedömningar. Enligt Skolverkets senaste prognos beräknas lärare och förskollärare till cirka 77 000 heltidstjänster behöva rekryteras fram till 2021 vilket är betydligt fler än det antal som beräknas examineras från lärar- och förskollärarutbildningarna respektive som beräknas återvända till skolväsendet.<SPAN class="ft140">6 </SPAN>Skolverket bedömer att rekryteringsbehovet är störst till förskolan, motsvarande 52 000 heltidstjänster. Enligt regeringen har lärarbristen flera orsaker.<SPAN class="ft140">7 </SPAN>Befolkningsutveckling, antal som väljer att bli lärare och förskollärare, antal lärare som går i pension samt antal lärare som väljer att stanna kvar i yrket är faktorer som påverkar lärartillgången. Det har också blivit svårare att rekrytera rektorer.<SPAN class="ft140">8</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">Utredningens förslag kan i vissa delar tänkas ytterligare öka rekry- teringsbehovet, till exempel genom tydligare krav på kontinuerlig kompetensutveckling, samtidigt som andra delar, till exempel genom att visa hur en skola kan organiseras för att lärare och rektorer ska kunna ägna en större del av sin arbetstid till undervisning och peda- gogiskt ledarskap, kan bidra till att rekryteringsbehovet hålls kon- stant eller till och med kan minska. Utredningen är dock övertygad</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017d),</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">7</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">8</SPAN><SPAN class="ft106">Se t.ex. Statskontoret (2017b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">om att de förslag som läggs kommer att bidra till att attraktionskraf- ten i yrkena på sikt kommer att öka vilket både bedöms leda till att fler söker sig till läraryrket samt att fler lärare, förskollärare och rek- torer stannar kvar i, respektive återvänder till, skolväsendet. De möj- ligheter som förslagen ger att använda den resurs som i dag är mycket begränsad, det vill säga den befintliga personalen, på bästa sätt be- döms också bidra positivt.</P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">2.4</SPAN><SPAN class="ft143">Vissa ord och uttryck som utredningen använder</SPAN></P>
<P class="p262 ft53">Kompetensutveckling</P>
<P class="p412 ft52">Det finns flera begrepp för det lärande som sker efter lärarutbild- ningen, bland annat kompetensutveckling, vidareutbildning och fort- bildning. Fortbildning avser ofta utbildning som utvecklar förutsätt- ningarna att fullgöra sitt befintliga yrke och vidareutbildning utbild- ning som leder till en annan, vanligen högre, kompetens. Kompetens- utveckling avser ofta både fortbildning och vidareutbildning men om- fattar inte sällan också insatser för mer generell skolutveckling eller verksamhetsutveckling. I betänkandet används kompetensutveckling och kompetensutvecklingsinsatser som paraply för olika insatser som görs för att stärka den enskilda lärarens eller rektorns kompetens huvudsakligen utifrån den individuella lärarens eller rektorns behov och prioritering. Utredningen använder alltså begreppet kompetens- utveckling för resultatet av kompetensutvecklingsinsatser av olika slag.</P>
<P class="p429 ft53">Lärare och rektorer</P>
<P class="p99 ft35">I betänkandet talas, vid sidan av formuleringar i förslags- och bedöm- ningsrutorna, i det närmaste uteslutande om lärare och lärares yrkes- liv. I utredningens texter omfattar lärare generellt även förskollärare och fritidspedagoger. Att inte dessa lärarkategorier skrivs ut görs för enkelhetens skull och enbart för att inte tynga texten med ständiga upprepningar. På samma sätt används uteslutande begreppet rektor i stället för rektorer och förskolechefer. I de fall någon enskild grupp avses skrivs detta ut i texten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31787x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Pedagogiskt ledarskap</P>
<P class="p391 ft41">Medan lärare utövar ett pedagogiskt ledarskap i klassrummet, riktar sig rektorers och förskolechefers ledarskap till hela skol- eller för- skoleenheten. Den uppgift som skollagen tilldelar rektorer och förskolechefer att leda och samordna det pedagogiska arbetet vid enheten brukar kallas det pedagogiska uppdraget eller det pedago- giska ledarskapet. I betänkandet används båda uttrycken vad gäller rektorer och förskolechefer eftersom båda förekommer i littera- turen. Utredningen gör ingen innehållslig skillnad mellan uttrycken.</P>
<P class="p102 ft35">En rektors eller förskolechefs pedagogiska ledarskap består av flera olika delar. Monika Törnsén föreslår två definitioner på pedago- giskt ledarskap.<SPAN class="ft136">9 </SPAN>Den ena beskriver ett ledarskap där rektorn skapar förutsättningar för undervisning och lärande, och den andra ett ledarskap där rektor leder skolans kärnprocesser – undervisning och lärande. Enligt Törnsén kompletterar de två definitionerna varandra, och är båda nödvändiga. Utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet används begreppsparen indirekt och direkt peda- gogiskt ledarskap för de två definitionerna.<SPAN class="ft136">10 </SPAN>När utredningen använder uttrycket pedagogiskt ledarskap avses båda definitionerna. <SPAN class="ft136">11</SPAN></P>
<P class="p122 ft53">Skolenhet och förskoleenhet</P>
<P class="p111 ft41">Huvudmannen, alltså den som driver en skola eller förskola, har stor frihet att organisera verksamheten på olika sätt. Huvudregeln är dock att verksamhet som bedrivs i en skolbyggnad, eller i flera skol- byggnader som ligger nära varandra, utgör en skolenhet. Begreppen skolenhet och förskoleenhet syftar på skolan eller förskolan i fysisk mening, alltså de byggnader och lokaler där huvudmannen bedriver sin verksamhet.12</P>
<P class="p430 ft75"><SPAN class="ft104">9</SPAN><SPAN class="ft105">Törnsén (2009).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2015:22.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft137">För definitioner av det pedagogiska ledarskapet se t.ex. Skolverket (2015c), Lärarförbundet (2016c) eller Sveriges Skolledarförbund (2017).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft106">1 kap. 3 § Skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31788x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Undervisning</P>
<P class="p412 ft35">Undervisning definieras i skollagen som ”sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.<SPAN class="ft136">13 </SPAN>Utredningens användning av undervisning inrymmer också att processen, som skollagen preciserar, planeras, anpassas och utförs på olika sätt beroende på givna omständigheter men alltid utifrån gedigen kunskap. Utredningens användning av undervisning avser alltså inte ett mekaniskt utförande av en viss uppgift.</P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">2.5</SPAN><SPAN class="ft143">Utredningens arbete inför slutbetänkandet</SPAN></P>
<P class="p432 ft41">Utredningen inledde sitt arbete i slutet av september 2016. Utred- ningens sekretariat blev fulltaligt i slutet av januari 2017.</P>
<P class="p109 ft35">Enligt direktivet ska utredaren arbeta i dialog med de som medver- kar i den nationella samlingen för läraryrket. I detta arbete deltar Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarför- bundet, Lärarnas Riksförbund, Lärarutbildningskonventet, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledarförbund och Sveriges universitets- och högskoleförbund. Samtliga deltagande organisationer i den nationella samlingen har bju-</P>
<P class="p433 ft120"><SPAN class="ft119">13 </SPAN>1 kap. 3 § skollagen. Begreppet undervisning kan möjligen förefalla missvisande vad gäller förskolan och förskoleklassen. Frågan om undervisningsbegreppets tillämplighet inom förskolan kan delvis förstås som en fråga om förskolans relation till skolan. Enligt utbildningshistorikern Johannes Westerberg har den frågan diskuterats under hela förskolans historia. (Westerberg, 2011, s. 98 ff.) Förskolan med dess Fröbelinspirerade pedagogik, orienterad kring ett ämnes- integrerat och socialt lärande med utgångspunkt i leken (se exv. Tallberg Broman, 1995, s. 93 f) kan sägas ha en lång tradition av ”målstyrda processer” som syftar till ”utveckling och lärande” precis som skollagen definierar undervisning. Att begreppet undervisning inte entydigt omfattas inom förskolan framgår implicit av att aktuell litteratur, som exv. Engdahl, & <NOBR>Ärlemalm-Hagsér,</NOBR> (2015) inte använder begreppet undervisning men väl begreppet lärande. Detta är också är fallet vad gäller läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2016). Dock preciserar Skollagen under- visning som en uppgift för förskolläraren i till exempel Skolverkets stödmaterial rörande för- skoleklassen, Skolverket (2014d). Sheridan, Pramling & Johansson avslutar studien <SPAN class="ft144">Barns tidiga lärande – en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barnens lärande</SPAN>, (2009) med att konstatera framväxten av utmanande och lärandeorienterade förskolemiljöer som kännetecknas av ”barn- centrering, målinriktad arbetssätt [där] lek och lärande bildar helheter” vilket de menar ger uttryck för läroplanens intentioner. (s. 272) Detta sätt att beskriva vad förskollärarna åstad- kommer pekar på vad undervisning i förskolan är. Undervisning tar sig självfallet olika ut ide olika skolformerna men det betyder inte att begreppet inte är tillämpligt på dem alla. När utredningen benämner undervisning som lärares och förskollärares huvuduppdrag görs det med utgångpunkt i att undervisning primärt är en specifik aktivitet som utgår från de särskilda mål och förutsättningar som råder inom såväl skilda skolformer som kunskaps- och ämnesområden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft25">dits in till fyra möten inom ramen för arbetet med delbetänkandet samt slutbetänkandet. Dessutom har flera bilaterala möten hållits.</P>
<P class="p417 ft41">I utredningen har ingått en expertgrupp. I arbetet inför delbetän- kandet bestod expertgruppen av sju personer, samtliga från Finans- departementet och Utbildningsdepartementet, vilka träffades vid tre tillfällen innan delbetänkandet överlämnades. I augusti 2017 utökades expertgruppen med sex personer vilka representerar Almega, Lärar- förbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Lands- ting, Sveriges Skolledarförbund och Sveriges universitets- och hög- skoleförbund. Expertgruppen träffades vid fyra tillfällen i arbetet inför slutbetänkandet.</P>
<P class="p417 ft35">Utredningen har haft kontakt med och inhämtat synpunkter i olika delar av utredningens arbete från Riksrevisionen, Sameskol- styrelsen, Statens institutionsstyrelse, Statens skolinspektion, Statens skolverk, Statskontoret, Universitets- och högskolerådet, Universi- tetskanslersämbetet, flera enskilda universitet och högskolor samt delar av ett antal lärosäten, till exempel Nationellt centrum för svens- ka som andraspråk samt styrningsgrupperna för Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL), Utländska lärares vidareut- bildning (ULV) och rektorsprogrammet. Utredningen har också haft kontakt med enskilda forskare samt personer vid ett antal enstaka skolor och förskolor samt med representanter för flera olika kom- munala och enskilda skolhuvudmän för att inhämta synpunkter.</P>
<P class="p434 ft52">Det pågår, eller har under utredningstiden pågått, flera utredning- ar som på olika sätt är av betydelse för utredningens uppdrag. Utre- daren eller sekretariatet har träffat företrädare för 2015 års skol- kommission (U 2015:03), Utredningen om bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad (U 2015:09), Vali- deringsdelegationen <NOBR>2015–2019</NOBR> (U 2015:10), Tillitsdelegationen (Fi 2016:03), Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser (U 2016:05), Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (U 2016:07), Komvuxutredningen (U 2017:01), Utredningen om praktiknära skolforskning i samverkan (U 2017:03), 2017 års Skol- myndighetsutredning (U 2017:37) och Styr- och resursutredningen (U 2017:05).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft79"><SPAN class="ft79">2.6</SPAN><SPAN class="ft143">Betänkandets disposition</SPAN></P>
<P class="p99 ft35">Betänkandets första kapitel utgörs av utredningens författnings- förslag. Författningskommentarer redovisas i kapitel 14. Då flera av utredningens förslag är avhängiga de förslag om organisation som utredningen Organisationsöversyn av de statliga myndigheterna inom skolväsendet, U 2017:37, ska lämna senast i juni 2018, är inte samtliga författningsförslag kompletta. På flera ställen står till exempel ”funk- tionen” i stället för myndighetsnamn. Detta är då markerat.</P>
<P class="p232 ft35">Kapitel 2, det vill säga detta kapitel, beskriver utredningens arbete inför slutbetänkandet samt beskriver kort de centrala utgångspunkter som legat till grund för utredningens bedömningar och förslag.</P>
<P class="p235 ft41">I kapitel 3 tecknar utredningen en bild av problemen i det svenska skolväsendet, vad som är en profession liksom vad som gör en pro- fession attraktiv.</P>
<P class="p109 ft35">I kapitel 4 beskrivs de tre grundantaganden som professionspro- grammet bygger på och ges en fördjupad bakgrund till professions- programmets tre byggstenar, att utveckla kompetens, att erkänna kompetens och att använda kompetens. Kapitel 5 ger en beskrivning av hur professionsprogrammet mer konkret kan ta sig i uttryck för den enskilde läraren och rektorn. Kapitlen omfattar en större mängd engelska citat. Översättningar finns att ta del av i det sista kapitlet.</P>
<P class="p181 ft35">Kapitel 6 redogör särskilt för frågor och förslag som rör kompe- tensutveckling och fortbildning för lärare och rektorer liksom kapi- tel 7 redogör för den statliga karriärvägsreformen och lärarlönesats- ningen. I kapitel 8 lämnas förslag till hur även lärare verksamma hos en utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad ska kunna omfattas av den statliga karriärvägsreformen.</P>
<P class="p109 ft35">I kapitel 9 behandlas frågan om lärares och rektorers administra- tiva arbete, en fråga som också är av betydelse för utredningens dis- kussion i kapitel 10 om hur fler erfarna lärare och rektorer kan sti- muleras att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p109 ft35">Kapitel 11 lämnas ett förslag av betydelse för att öka huvud- männens möjligheter att hantera lärarbristen genom att, under vissa förutsättningar, möjliggöra för fler att arbeta som lärare samtidigt som man deltar i behörighetsgivande utbildning. I kapitel 12 beskrivs utredningens förslag till vissa förändringar för att öka skolväsendets kunskap och kompetens vad gäller ämnena modersmål och svenska som andraspråk liksom inom området språkutveckling.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft38">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p436 ft41">Kapitel 13 beskriver de konsekvenser som utredningen bedömer att förslagen kommer att få. Slutligen, i kapitel 14, går det att ta del av författningskommentarer till de lagändringar som utredningen före- slår.</P>
<P class="p437 ft41">Samtliga referenser finns samlade i en referenslista i slutet av betänkandet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<P class="p438 ft8"><SPAN class="ft12">3</SPAN><SPAN class="ft145">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</SPAN></P>
<P class="p439 ft9">Skolan är av största betydelse för barns och elevers möjlighet att skapa sig framtida goda liv och för vår gemensamma strävan att bygga ett gott samhälle. Det är genom lärares och rektorers insatser som barns, ungas och vuxnas kunskaper och kompetenser utvecklas. Samhällets samlade insats för lärare och rektorer är avgörande för hur skolväsendet kan svara mot samhällets högt ställda ambitioner.</P>
<P class="p13 ft9">Denna utredning fick i uppgift att på olika sätt överväga hur den svenska skolan kan förbättras genom att utveckla skolprofessionernas attraktionskraft. Skolans förmåga att svara mot samhällets och enskildas förväntningar är avhängig en rad faktorer. Helt avgörande är tillgången på skickliga lärare och rektorer och den här utredningens svar bygger på denna självklara utgångspunkt. Trots stor enighet om lärarnas betydelse för undervisningens kvalitet har vi i dag inte ett sammanhållet system som på ett genomtänkt sätt ger lärarna och förskollärarna goda förutsättningar för att utvecklas och lyckas i sitt arbete. Förutsättningarna för utveckling beror i stället på respektive huvudman och rektor, och därför finns det stora skillnader. Utred- ningen menar, i linje med 2015 års skolkommission, att en samlad strategi för bättre förutsättningar för lärare och rektorer är av största vikt. I föregående avsnitt har utredningens utgångspunkter redovisats och i dess centrum ligger betoningen på lärares och rektorers kärn- uppdrag rörande undervisning och ledarskap och på nödvändigheten av att skolan utvecklas som lärande organisation till en plats för karriärlång professionell utveckling. Utredningen lägger här förslag</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft21">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31794x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft26">på en samlad strategi för detta i form av professionsprogram för sko- lans lärare och rektorer.<SPAN class="ft69">1</SPAN></P>
<P class="p441 ft96"><SPAN class="ft79">3.1</SPAN><SPAN class="ft95">Utveckling i och av skolan: reformer, ambitioner och vikten av reformvård</SPAN></P>
<P class="p368 ft35">Skolan kan upplevas som en institution, å ena sidan kännetecknad av kontinuitet, å andra sidan av förändring. Den förändras varje dag genom de olika val lärare och rektorer gör för att verksamheten just den dagen och i den situationen på bästa sätt ska svara mot uppdraget. Den förändras också över tid genom formella reformer, lokala och nationella. Vad vi ser, när utvecklingen fungerar som bäst, är en pågående, lokal och nationell, balansering och kalibrer- ing av verksamheten utifrån föränderliga förutsättningar.</P>
<P class="p181 ft35">Ett skolsystem är, utöver ett grundläggande samhälleligt stöd, beroende av ett antal faktorer såsom resurser, organisation, kunskap och kompetens. Sannolikt bygger framgång på att systemet är starkt och väldesignat rakt igenom. Utvecklingen av skolan måste ske på bred front, men frågor om lärares och rektorers kompetens behöver stå i centrum. Kompetens- och kapacitetsfrågor är centrala varje gång ambitionsnivån lyfts i utbildningssystemet.<SPAN class="ft136">2</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Skolväsendet har de senast åren präglats av genomgripande reformer</P>
<P class="p412 ft35">Den svenska skolan har under ett antal år reformerats i en rad grundläggande bemärkelser. Systemets inre verkanslogik påverkades starkt av såväl de övergripande reformer av decentraliserande karaktär som genomfördes för snart tre decennier sedan i form av kommu- nalisering och etableringen av en skolmarknad som de mer avgrän- sade reformerna av mer centralistisk karaktär, som till exempel in- förande av en skolinspektion, legitimations- och behörighetskrav</P>
<P class="p442 ft142"><SPAN class="ft104">1</SPAN><SPAN class="ft146">2015 års Skolkommission presenterade en idé om ett professionsprogram för ”lärare och skolledare” (SOU 2017:35) vilket i den här utredningen konkretiseras i ett förslag om att inrätta ett sådant professionsprogram för legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer verksamma i samtliga skolformer. Utredningen har tidigare föreslagit att förskolechefer framgent bör benämnas rektor. Oaktat huruvida det förslaget realiseras är det utredningens uppfattning att även de som leder förskolorna ska omfattas av programmet.</SPAN></P>
<P class="p443 ft123"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft76">Jfr. OECD 2005, </SPAN>Teachers Matter. Attracting, Developing and Retaining Effective Teachers<SPAN class="ft77">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31795x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft52">samt revision av läroplaner och kursplaner.<SPAN class="ft147">3 </SPAN>En hel del kraft har lagts på att reformera lärar- och förskollärarutbildningarna under de senaste decennierna, nu senast 2001 och 2011.<SPAN class="ft147">4 </SPAN>OECD uttalade sig i rapporten <SPAN class="ft51">Improving Schools in Sweden </SPAN>uppskattande vad gäller de svenska ambitionerna att utveckla skolan men OECD uttryckte kritik mot bristen på övergripande sammanhang i reformsträvan- dena.<SPAN class="ft147">5 </SPAN>Denna observation ger vid handen att det svenska skol- systemet, efter dessa stora utbildningsreformer, bör skonas från fler reformer som skapar skarpa kursändringar. Under en tid bör vi i stället sätta fokus på att vårda redan sjösatta reformer så att de funge- rar bättre, enskilt och tillsammans. Det betyder inte att ge avkall på ambitioner, snarare att ta dem på större allvar. Det råder heller ingen tvekan om att utvecklingen under senare år avspeglar en ambi- tionshöjning i flera avseenden, vilket betyder att frågorna om lärares och rektorers kompetens behöver stå i centrum.</P>
<P class="p349 ft35">Staten har också tagit initiativ till en karriärstegsreform och en särskild satsning på lärarnas löner. Båda åtgärderna tycks vara väl- motiverade men, tvärt emot de positiva intentionerna, har dessa insat- ser kommit att skapa misstämning bland lärare, (se kapitel 7). Utmaningen är därmed dubbel, dels att etablera en stark systematik för lärares karriärlånga utveckling, dels att justera genomförda refor- mer så att den sammantagna effekten blir att attraktionskraften i läraryrket och arbetet som rektor ökar. Den samlade bilden tyder på att väsentliga insatser behövs för att förskolan, skolan och den kom- munala vuxenutbildningen ska klara sina uppdrag. Den tyder också på att behovet av att systematiskt och substantiellt stärka förutsätt- ningarna för skolans lärare och ledare i deras arbete är en nyckel- aspekt av detta. Vad som inte har utvecklats nämnvärt under lång tid är modeller och möjligheter för lärares möjligheter till ett karriärlångt</P>
<P class="p444 ft75"><SPAN class="ft98">3 </SPAN>Angående de övergripande reformerna noterade OECD (2015) följande: ”In many ways,</P>
<P class="p445 ft120">Sweden has been at the forefront of the international trend towards decentralization, greater school diversity and wider parental choice. Sweden’s reform programme over the last 25 years has moved the country from a highly centralized system to a highly decentralized system. The intertwined effects of decentralization and school choice, together with the creation of <NOBR>state-funded</NOBR> independence schools, fundamentally changed the nature of the education system. Taken separately and as a whole, the new steering and accountability poli- cies and processes have profound implications for national and local government, for schools and teachers, and for students and their parents of carers.” (s. 145) Se också Åstrand, (2016.)</P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft137">För en översikt av övergripande reformer av de svenska lärar- och förskollärarutbild- ningarna, se, Åstrand, (2017) s.106 ff. En redovisning av reformperioderna av de nordiska lärarutbildningarna finns i Nordiska ministerrådet, (2010), s. 36.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">5</SPAN><SPAN class="ft106">OECD 2015, s. 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">lärande. Detta är ett problem i sig, och brister i detta avseende har säkerligen påverkat såväl professionernas samlade utveckling av kom- petens som yrkenas attraktivitet.</P>
<P class="p98 ft53">Professionsprogram som samlad strategi för utredningen</P>
<P class="p99 ft35">Skolkommissionen gjorde bedömningen att det finns ett stort behov av en samlad insats för skolans kompetensförsörjning, och föreslog därför ett professionsprogram för skolans lärare och rektorer. Utred- ningen bedömer att Skolkommissionens förslag kan bli starkt utveck- lingsdrivande, och de remissvar som lämnats på den övergripande skiss som Skolkommissionen presenterade visar att det huvudsak- ligen finns ett starkt stöd för tanken på en sådan samlande strategi. Det här betänkandet har därför arbetat vidare med det anslag som kommissionen utvecklade för att öka läraryrkets och skolledar- uppdragets attraktionskraft, och för att utveckla de verksammas kompetens, allt i syfte att stärka elevernas lärande och utveckling av kunskaper och värden. Detta genom att skapa goda utvecklings- möjligheter för lärare och rektorer liksom ett tydligt fokus på kärn- uppgifterna. Utredningen har därför betraktat professionsprogram- met som en strategisk modell, och funnit att flera av utredningens uppdrag finner sina lösningar inom ramen för ett sådant program. Professionsprogrammet är därför utredningens bärande strategi.</P>
<P class="p181 ft35">Professionsprogrammet presenteras nedan mer i detalj. Redan här finns det dock skäl att kort beskriva professionsprogrammets ramar. Programmet syftar till att främja och tydliggöra lärares och rektorers professionella utveckling genom att skapa ett tydligt, transparent och likvärdigt system för utveckling och öka förutsättningarna för en strategisk kompetensanvändning. Å ena sidan ska programmet genomföras nationellt och innehålla en tydlig systematik. Därför ska programmet regleras nationellt. Å andra sidan ska programmet också inrymma en variation av metoder och innehåll, beroende på att det ska förverkligas hos huvudmän och skolenheter som har mång- skiftande lokala förutsättningar och behov. Därför måste program- met också kunna förverkligas på olika sätt, beroende på var det realiseras. I fokus för programmet står dock ambitionen att stärka undervisningen och därigenom bidra till ”positiva effekter på elevers</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31797x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">kunskapsutveckling och skolresultat”.<SPAN class="ft136">6 </SPAN>Tanken är att programmet i dess helhet ska förbättra lärares och rektorers förutsättningar att utveckla undervisning och skolverksamhet. Det ska också utveckla såväl den enskildes som professionens kunskapsbas. Utgångspunkten är att lärare och rektorer ska vara drivande aktörer för utvecklingen.<SPAN class="ft136">7</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Programmet stödjer utveckling men omfattar fler delar än enbart ett utbildningsprogram: ”Program” står i sammanhanget för ett brett angreppssätt för att behandla flera olika frågor. Det samlade förslaget har utvecklats i en reformvårdande anda som förädlar och justerar insatser som har varit både framgångsrika och mindre framgångsrika, genom att etablera en tydlig nationell ram för dem. Programmet omfattar insatser för kunskaps- och kompetensutveckling och ger möjligheter till en mer differentierad användning av kompetens i skolväsendet med utgångspunkt i nationellt erkänd meritering. Pro- grammet är tänkt att vara ett redskap för att professionerna ska kun- na synliggöra och driva utvecklingen av yrkesskicklighet, och bidra till att ge lärare och rektorer förutsättningar för att ta professionellt ansvar. Sammantaget bedöms programmet utveckla grunden för såväl ökad tillit till professionerna och de verksamma i förskola och skola som till deras professionella ansvarstagande.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">3.2</SPAN><SPAN class="ft143">Den svenska skolans problem och utmaningar</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Vad vi ser som skolväsendets problem hänger samman med vad som uppfattas som mål. Skolan som fenomen i samhällsdebatten tycks ofta framträda i skärningen mellan det förflutna och framtiden. Dess målsättningar pekar framåt för individer och samhälle samtidigt som uppdraget är sprunget ur en historisk erfarenhet. Och just i denna skärning gestaltas skolans och utbildningens storhet. Upplysnings-</P>
<P class="p446 ft75"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. SOU 2017:35, s. 185.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">7</SPAN><SPAN class="ft148">Själva arbetet med att utveckla förslaget har utgått från en konkretiserande approach som väl sammanfattas i boken </SPAN><SPAN class="ft139">Learning to Improve – how America’s Schools can Get Better at Getting Better</SPAN>. Där sätts focus på sex principer för utveckling:</P>
<P class="p53 ft75">• Make the work <NOBR>problem-specific</NOBR> and <NOBR>user-centered</NOBR></P>
<P class="p53 ft138">• Focus on variation in performance</P>
<P class="p53 ft138">• See the system that produces the current outcomes</P>
<P class="p53 ft138">• We cannot improve at scale what we cannot measure</P>
<P class="p53 ft138">• Use disciplined inquiry to drive improvement</P>
<P class="p53 ft138">• Accelerate learning through networked communities</P>
<P class="p53 ft139"><SPAN class="ft138">Bryk, A. S, et al. L</SPAN>earning to Improve – how America’s Schools can Get Better at Getting</P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft123">Better</SPAN>, (2015, s. 172 f.)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31798x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft52">filosofen Immanuel Kant betonade att ”… <SPAN class="ft51">children ought to be educated, not for the present, but for a possible improved condition of man in the future; that is, in a manner which is adapted to the idea of humanity and the whole destiny of man</SPAN>.”<SPAN class="ft147">8 </SPAN>Enligt Kant var det just med blick mot framtiden som skola och utbildning fick sitt värde och utifrån vilken den måste formas. För en nutida betraktare framstår Kants påpekande som rimligt, eftersom vi känner till hur samhället i snabb takt kom att förändras redan under <NOBR>1800-talet.</NOBR> Men Kants på- pekande berörde inte bara den nära framtidens vardag och arbetsliv. I centrum för hans anslag låg mänskligheten som sådan, ”<SPAN class="ft51">the idea of humanity and the whole destiny of man</SPAN>” och han ställde detta ansvar mot det förhållande att såväl föräldrar som stater vanligen har ett mycket snävare perspektiv och en primär inriktning mot samtiden och vardagen. Spänningen mellan kort- och långsiktiga mål, och mel- lan mål som rör samhällets utveckling och individens, är aktuell även i vår samtida debatt om skola och utbildning. Ett exempel är vilken plats de globala målen i agenda 2030 bör ha i skolan. Nedan tecknar utredningen en övergripande bild av skolans utmaningar utifrån sambanden mellan höga målsättningar, ett föränderligt samhälle och behov av förutsättningar för skolan att axla uppdraget.</P>
<P class="p447 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Ambitionshöjd och samhällsförändring – övergripande perspektiv på skolans och förskolans problem och utmaningar</SPAN></P>
<P class="p448 ft52">Utredningens direktiv lyfter fram att ”den svenska skolan står inför betydande utmaningar”. Konkret pekar direktiven mot två primära problem, ”sjunkande resultat i grundskolan och en mycket stor brist på lärare”. Denna problembild delar Sverige med andra nationer. De strategier som i olika länder tas fram för att hantera dessa problem</P>
<P class="p449 ft120"><SPAN class="ft119">8 </SPAN>Kant, (1803/1999), <SPAN class="ft144">Education, </SPAN>1 Chapter 15§ (s. 14). <NOBR>Sven-Eric</NOBR> Liedman har i sin studie av moderniteten, <SPAN class="ft144">I skuggan av framtiden</SPAN>, beskrivit denna framväxt av spänningen mellan samtid och framtid som en del av just moderniteten: ”Om vi ska tala om ett modernt genombrott i skolans värld…har detta att göra med en typ av reformtänkande där det blir skolans huvuduppgift inte bara att spegla den närvarande utan också förbereda för det kommande. Men reformtänkandet stöter omedelbart på opposition. Opponenterna säger: skolan skall tvärt om förmedla traditio- nen till kommande släkten. Dess uppgift är att lägga tyngdpunkten vid det <SPAN class="ft144">klassiska</SPAN>, alltså vid det som en lång utveckling och generationers erfarenhet har sållat fram som det bästa. Ingen visdom finns att hämta i en framtid varom vi ingenting vet eller i ett nu som bara är ett förbiilande</P>
<P class="p450 ft77">ögonblick.” (s. 213.)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B31799x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">fokuserar i allmänhet lärarkvalitet och/eller lärarbrist. Inte sällan ses dessa områden som två olika problem men sett ur barns och elevers perspektiv hänger de starkt ihop. Förenklat kan man tala om att det första steget för en högre lärarkvalitet är att tillräckligt många välut- bildade lärare är anställda i skolan. Det andra steget handlar om att alla lärare och rektorer ska ges förutsättningar att under yrkeskarriä- ren utveckla sin kompetens utöver grundutbildningen.</P>
<P class="p103 ft41">Skollagen uttrycker höga ambitioner med skolan och läroplanerna utvecklar dessa ytterligare genom att fastslå att ”Skolväsendet vilar på demokratins grund” vilket också följer av Regeringsformens stadgan- de om att det ”allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden…”.<SPAN class="ft140">9 </SPAN>Utbildningens bety- delse för samhället och för den enskilde kan beskrivas i termer av tre funktioner.</P>
<P class="p451 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">För det första ska utbildningen verka kvalificerande i två bemär- kelser. Genom att tillägna sig kunskaper och värden ska den en- skilde kvalificera sig för ett framgångsrikt arbetsliv men också ge en grund för den enskildes aktiva deltagande i det demokratiska samhället.</SPAN></P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">För det andra ska utbildningen bidra till den enskildes socialisering så att denne kan fungera tillsammans med andra människor och därmed leva och verka i ett samhälle, enskilt och i gemenskap med andra.</SPAN></P>
<P class="p93 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">För det tredje ska utbildningen bidra till att den enskilde eleven utvecklar sin unika identitet och att eleven ges de bästa möjlig- heterna att finna sin egen inre strävan och livsinriktning. Skolan ska inte bara agera kompensatoriskt i förhållande till elevernas kunskapsmässiga förutsättningar utan även i en vidare bemärkelse ge eleverna möjlighet att lära känna sina rötter, utveckla sin egen</SPAN></P>
<P class="p92 ft151"><SPAN class="ft98">9 </SPAN><SPAN class="ft75">Citaten kommer från </SPAN>Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet <SPAN class="ft75">(Lgr 11),</SPAN></P>
<P class="p452 ft120">Skolverket, 2016, s. 7 samt Regeringsformen 1 kap 2§. Jfr. skollagen: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (1 kap 4§)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p453 ft26">identitet samt, som deklaration om de mänskliga rättigheterna uttrycker det, utveckla sin fulla potential.<SPAN class="ft69">10</SPAN></P>
<P class="p449 ft25">Ett perspektiv på frågan om skolans utmaningar handlar om mål- höjden i sig. Höga mål skapar stora utmaningar, men det går knappast att hävda att målen är för högt ställda. De demokratiska och med- borgerliga utgångspunkter som det svenska skolsystemet bygger på innebär att bara höga målsättningar kan accepteras. Och lösningen på skolans utmaningar handlar inte om sänkt ambitionshöjd utan om förutsättningarna för att förverkliga dem. Att förändra utmaningarna genom att sänka ambitionerna framstår som ännu mer omöjligt om man betraktar hur samhällsförändringar blir allt mer komplexa. Den amerikanske professorn Linda <NOBR>Darling-Hammond</NOBR> har uttryckt det så här:</P>
<P class="p454 ft23">Thus, the new mission of schools is to prepare students to work at jobs that do not exist, creating ideas and solutions for products and problems that have not yet been identified, using technologies that have not yet been invented.<SPAN class="ft152">11</SPAN></P>
<P class="p114 ft25">Å ena sidan kan vi definiera skolans utmaningar i mötet mellan am- bitioner och samhällsrealiteter. Å andra sidan kan vi definiera dem utifrån hur skolans förutsättningar för att hantera utmaningarna ska förverkligas. <NOBR>Darling-Hammonds</NOBR> kommentar pekar möjligen på att dagens skolsystem har en svårare uppgift än förr.<SPAN class="ft153">12</SPAN></P>
<P class="p109 ft25">De krav som uppstår ur skollagens ambitioner och den snabba samhällsförändringen kan summeras som bildningsbehov. Skolan har både ett utbildande och ett bildande uppdrag. Varje generation måste utrustas med kunskaper och värden, men också utveckla förmågor att tänka fritt och prövande en lust undersöka och lära på nytt. En väsentlig aspekt av skolväsendets uppdrag är därmed att stödja en bred och livslång lärprocess och en utveckling av öppen- het för nya erfarenheter, i syfte att eleverna ska uppnå ett gott liv som ansvarstagande medmänniskor och medborgare.<SPAN class="ft153">13</SPAN></P>
<P class="p455 ft138"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft154">FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 26, se också Barnkonven- tionen, artikel 29.</SPAN></P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">11</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2010), s. 2.</P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft154">Jfr. Andy Hargreaves påpekande för femton år sedan: ”Teaching for today’s knowledge society is technically more complex and </SPAN><NOBR>wide-ranging</NOBR> than teaching has ever been.” (Hargreaves, (2003), s. 16.</P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft106">Jfr. Gustavsson, (2009), s. 98.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317101x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft41">Givet skolans breda funktion kan dess problem tecknas mycket olika. Ibland handlar problem om att skolan inte är i ”takt med tiden” och att ”det nya” inte släpps in. Ibland handlar det om problem som samhället som sådant behöver ”hantera”. Det händer att samhället ”pedagogiserar” problemen, dvs. att skolan tillförs ett ansvar för saken, utifrån det faktum att det är i skolan nästa generation vistas snarare än att just den frågan är en viktig del av barns och ungas utbildning. Många samhällsproblem kan beskrivas som skolproblem och blir därmed också lätt skolans problem. Detta bredare perspektiv på frågan om skolans problem och utma- ningar som här skisserats ska ses som en relief mot vilken den mer konkreta problembeskrivningen nedan bör förstås.</P>
<P class="p459 ft29"><SPAN class="ft28">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft155">Den svenska skolans och förskolans problem och utmaningar enligt OECD och 2015 års skolkommission</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">OECD noterade (2015) det faktum att svenska elevers resultat sjönk snabbare än andras elevers, i relativa och absoluta tal, i PISA- undersökningen och man menade att det finns behov av en mycket mer ambitiös och heltäckande reformagenda för att förbättra de svenska elevernas resultat – inte minst ur likvärdighetssynpunkt.<SPAN class="ft136">14 </SPAN>OECD betonade vidare betydelsen av lärarprofessionen, dess status och dess villkor. Budskapet var tydligt: om Sverige ska lyckas bättre måste det skapas förutsättningar för utveckling av en excellent lärarprofession.<SPAN class="ft136">15 </SPAN>När det gäller detta var man tydlig, ett framgångsrikt skolsystem måste ha en ”strategic and holistic look at the professional life cycle of educators” och experterna betonade att ”In Sweden, such a <NOBR>life-cycle</NOBR> or systemic approach to human resource development is clearly underdeveloped.”<SPAN class="ft136">16 </SPAN>En central uppmaning som överlämnades var således att utveckla en långsiktig strategi för upp- byggnad av kunskap och kompetens inom skolväsendet.<SPAN class="ft136">17</SPAN></P>
<P class="p460 ft138"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft137">OECD (2015), s. 55. De något förbättrade resultaten i de senaste omgångarna av PISA och PIRLS får betraktas som positiva indikationer på förändring men varken nivåer i sig, vare sig i absoluta eller relativa tal, eller resultatfördelningen (som indikator på likvärdighet) förändrar bilden som sådan i grunden.</SPAN></P>
<P class="p461 ft75"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft105">OECD (2015), s. 56.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft137">OECD (2015), s. 126 f. OECD lyfte också fram i rapporten att Sverige har bra förut- sättningar för att åtgärda detta.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft106">OECD (2015), s. 3.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft25">Skolkommissionen arbetade vidare med OECD:s analyser och slutsatser men utvecklade också sin egen analys. Kommissionen kom i sitt slutbetänkande att lyfta fram åtta systemsvagheter:</P>
<P class="p462 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvud- män.</SPAN></P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">För svag kompensatorisk resursfördelning.</SPAN></P>
<P class="p464 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrke- na och bristande förutsättningar för professionsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p465 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Brister i resultatinformation som försvårar kvalitetsarbetet.</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Skolsegregation som leder till kvalitetsskillnader mellan skolor.</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Problem i lärandemiljön.</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Splittrad och över tid oenig nationell styrning av skolan.</SPAN><SPAN class="ft69">18</SPAN></P>
<P class="p455 ft41">Skolkommissionen noterade samhällets snabba förändringstakt och menade att det svenska skolsystemet framgent ”behöver vara robust, ha adaptiva förmågor och en självutvecklande kapacitet.”<SPAN class="ft140">19 </SPAN>Den sam- lade strategin kommissionen lade fram avsåg att svara mot samtliga dessa problem.</P>
<P class="p109 ft25">Utredningen menar dock att flera identifierade systemsvagheter relaterar till frågor om lärares och rektorers kompetens. Detta gäller inte minst skolsystemets förmåga att vara både adaptivt och själv- utvecklande. En stor del av skolkommissionens analys pekar, i linje med vad OECD betonade, på problem relaterande till skolans kom- petensförsörjning i bred bemärkelse. Analysen behöver därför tas vidare vad gäller frågor om lärares och rektorers kompetens, med perspektivet professionell utveckling.</P>
<P class="p468 ft75"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2017:35, s. 87 ff.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2017:35, s. 94.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p469 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft149">Vissa problem av systemnatur i det svenska skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p470 ft41">Det svenska skolväsendet och det svenska utbildningssystemet har ett antal svagheter som kan betraktas som systemfel, då de kan ses som felgrepp i utbildningssystemets design. Förenklat och i korthet kan de beskrivas i fem grupper enligt nedan.</P>
<P class="p471 ft50">Stort politiskt engagemang för lärarutbildningen, men brist på engagemang för lärares fortbildning och kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">20</SPAN></P>
<P class="p116 ft35">Sedan länge råder höga ambitioner vad gäller grundutbildning för skolans lärare. Omfattande debatt, en rad utredningar och ett stort antal reformer har under efterkrigstiden ägnats åt detta. Refor- merna har kommit tätt och haft mycket stark fokus på såväl orga- nisation som innehåll, på krav och på progression m.m.<SPAN class="ft136">21 </SPAN>Denna intensitet står i bjärt kontrast till det bristande engagemanget för lärares fortbildning och karriärlånga utveckling av kunskap och kompetens.<SPAN class="ft136">22 </SPAN>Betydelsen av lärarfortbildning omnämns inte sällan men skarpa förslag har lyst med sig frånvaro. Lärares fortbildning har hänförts till att vara ett ansvar för huvudmännen och som sådan också en fråga för avtal mellan arbetsmarknadens parter.<SPAN class="ft136">23 </SPAN>Även systematiken i lärares fortbildning har saknats nationellt. Till bilden hör också den bristande systematiken vad gäller hur nyutexaminerade</P>
<P class="p472 ft75"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft105">Se avsnitt 2.4 hur utredningen använder begreppen.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft159">I närtid har svensk lärarutbildning reformerats 1988, 2001, och 2011. Därtill kommer avvecklingen av folkskoleseminarierna och införandet av lärarhögskolorna under åren kring 1960, införandet av lärarprogrammen i högskolesektorn i slutet av </SPAN><NOBR>1970-talet</NOBR> och den s.k. bolognaanpassningen år 2007. (Åstrand, (2017), s. 106 ff. En reform av utbildningarna till lärare omfattar idag närmare trettiotalet lärosäten och gissningsvis tiotusentals lärare inom högskolan och ett mycket stort antal lärare, lärarlag och skolenheter i en högt decentraliserad verksamhet vilket innebär att sådana reformer är ytterligt komplexa företeelser. I sammanhanget kan det vara värt att referera den upprördhet som Dagens Nyheters Erik Helmersson visar i en ledare av den 24 november 2017. I samband med en diskussion om den stora omorganisationen av polisen som genomfördes 1 januari 2015 uttrycker han stark kritik till omorganisationer gene- rellt och han pläderar för att förbjuda sådana eller begränsa frekvensen av sådana massiva omorganisationer till en per 75 år. Reformen innebar att dryga <NOBR>20-talet</NOBR> polisiära myndigheter samordnades till en. Förändringen berörde knappt 30 000 anställda, pågick i två år, förändrade arbetssätt men inte uppdrag. Inom lärarutbildningsområdet har det under senare tid knappt gått just mer än 7,5 år från implementering av en reform till att nästa reformprocess inletts.</P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft137">Förhållandet är likartat vad gäller rektorers möjligheter till karriärlång kompetensutveck- ling.</SPAN></P>
<P class="p474 ft77"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft106">Skollagen, 2 kap 34 §: Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenhe- terna ges möjligheter till kompetensutveckling</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">lärare introduceras i yrket. Trots att vi vet att nyexaminerade lärare behöver stöd för sin utveckling får mindre än hälften av de nyut- examinerade lärare i realiteten stöd under sitt första verksamhetsår.<SPAN class="ft153">24 </SPAN>Det saknas också en systematik som säkerställer att det är de mest erfarna och skickliga lärarna som stöttar de nya liksom förutsätt- ningar för att introduktionsperioden samverkar med den grund- utbildning den nyexaminerade genomgått.</P>
<P class="p232 ft41">Det finns ytterligare en obalans att lyfta fram i sammanhanget. Trots insikter om hur viktiga pedagogiska ledare är, saknas en utvecklad systematik om hur skolväsendet ska försörjas med sådana ledare. Rektorsutbildningen (rektorsprogrammet) fungerar väl, men det är en befattningsutbildning för den som redan är anställd som rektor. Det finns däremot inga krav på vilken utbildning en person bör ha före anställning som rektor.<SPAN class="ft140">25 </SPAN>Det framstår därför som högst rimligt att det finns en tydlig väg för att få kunskaper och kvalificera sig för ett sådant uppdrag liksom för rektorers karriärlånga utveck- ling.<SPAN class="ft140">26</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Bristande förutsättningar för en skola på vetenskaplig grund</P>
<P class="p99 ft35">Det saknas systematik för professionsutövarnas aktiva bidrag till utvecklingen av kunskapsbasen. Skolsystemet och verksamheten i skola beforskas i hög grad utifrån och inte primärt inifrån och med utgångspunkt i ”kunskapsbehov emanerande ur lärares och skolleda- res praktiska yrkesutövning.<SPAN class="ft136">27 </SPAN>Självfallet har forskning i en grundläg- gande mening sin bas inom akademin men forskning och utveckling bör också bedrivas av yrkesverksamma. Det är bara att jämföra med hur utvecklingen inom det medicinska området drivs framåt av forskning som både är kliniskt lokaliserad, förankrad i akademin och involverar aktiva yrkesutövare. Inom skolområdet saknas det model-</P>
<P class="p466 ft75"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. delbetänkandet, SOU 2017:51, s. 278 ff.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft148">Skollagen stadgar dock att den ”som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt” (2 kap. 11 §)</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft154">Utredningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet (Dir. 2014:58) tog ett grepp kring denna fråga och pekade på behovet av att utveckla det nuvarande konceptet genom en viss översyn av befattningsutbildningen men primärt genom etablering av dels en föregående rekryteringsutbildning, dels en uppföljande fördjupningsutbildning, SOU 2015:22.</SPAN></P>
<P class="p233 ft77"><SPAN class="ft104">27</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 2017: 35, s. 175. Det finns förstås också exempel på strategiska samarbeten i syfte att utveckla just detta, se exv. arbetet inom Stockholm Teaching & Learning Studies: </SPAN><NOBR><A href="http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/">pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/</A></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p475 ft26">ler av detta slag och modeller för de professionella att vara delaktiga i utvecklingen av kunskapsgrunden.<SPAN class="ft69">28</SPAN></P>
<P class="p476 ft52">En aspekt av detta är att det också saknas mekanismer som säker- ställer en forskningsutveckling som svarar mot skolans behov. Vilka som faktiskt bedriver forskningen är sannolikt av betydelse för vilka frågor som forskningen fokuserar på. Detta har två sidor som är värda att uppmärksamma. Om skolan som verksamhet är för lite engagerad i utvecklingen av lärarnas och rektorernas kunskapsbas riskerar väsentliga områden att inte bli utforskade och utvecklade. Och, om endast skolans personal är forskningsverksam inom området, avskild från annan forskning, riskerar man att inte dra lärdom av kunskaps- utvecklingen inom andra områden. Poängen är att det spelar roll vilka det är som forskar och som ger kraftfulla bidrag till utvecklingen av skolans möjlighet att faktiskt verka på vetenskaplig grund – och att det behövs både forskning som utgår från universiteten och forsk- ning som utgår från de som verkar i skolan.<SPAN class="ft147">29 </SPAN>Systemfelet här är att det är otydligt var ansvaret för kunskapsutvecklingen ligger, hos sko- lans professioner och skolhuvudmännen, eller hos universitet och högskolor. Till detta kommer att staten hitintills inte allokerat forsk- ningsmedel i paritet med de stora utbildningsuppdragen för utbild- ning av lärare och att akademin i sina verksamhetsformer inte har bejakat detta behov i tillräckligt hög grad.</P>
<P class="p477 ft138"><SPAN class="ft104">28</SPAN><SPAN class="ft137">Regeringen har under utredningens arbete tagit initiativ till förbättring av situationen, dels genom att etablera en flerårig försöksverksamhet rörande praktiknära forskning, dels genom att tillsätta en utredning angående hur lärosäten och skolhuvudmän kan ”skapa långsiktig samverkan kring praktiknära forskning för att stärka den vetenskapliga grund” som utbild- ningen i skola och förskola ska vila på. (Dir. 2017:27)</SPAN></P>
<P class="p478 ft120"><SPAN class="ft104">29</SPAN><SPAN class="ft159">Jfr. Gibbons, et al. (1994) samt kommentaren i Laurillard, (2014b): ”The new production of knowledge, foreseen by Michael Gibbons and colleagues in the 90s, recognizes both the formal, codified knowledge of the traditional disciplines, and the informal, implicit knowledge created by communities of practice (Gibbons et al., 1994). Our online courses can now bridge the two. They provide access to the formal knowledge, but can also develop those communities of practice, where mature students, teachers, and working professionals share their experience of theory in practice, of taking the formal into the workplace and testing it there. Teaching in this context is nothing like the traditional idea of transmission or delivery, but is a </SPAN><NOBR>theory-informed</NOBR> dialogue about practice that in turn <NOBR>co-produces</NOBR> a collective understanding.” (s. 17).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317106x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p479 ft53">Det saknas en samlad ambition och strategi för erfarenhetsbaserad kunskapsutveckling</P>
<P class="p480 ft25">Dagligen sker en rad möten i skolan för att planera verksamhet och med genomförandet skapas erfarenheter. Att det inte med samma självklarhet finns en systematik för att pröva dessa er- farenheter, och därmed inte bara utveckla verksamheten utan också den beprövade erfarenheten, medför hinder för utveck- lingen av kunskapsbasen för undervisningen. Beprövad erfaren- het bygger på två komponenter, dels faktisk erfarenhet, dels prövning. Att erfarenheten är prövad innefattar moment av dokumentation, reflektion och kontrastering till eller perspek- tivering utifrån kollegors erfarenheter eller forskningsrön – och detta i en systematik som också inbegriper andra än den enskilde själv.<SPAN class="ft153">30 </SPAN>Beprövad erfarenhet är alltså något som går utöver att ha erfarenhet och dess utveckling kräver systematik, precis som utvecklingen av den vetenskapliga grunden, och båda dessa kun- skapsformer är av betydelse för en skola av hög kvalitet.<SPAN class="ft153">31</SPAN></P>
<P class="p100 ft41">Till skillnad från andra utbildningsområden och lärarutbild- ningar i andra länder är det i Sverige mer ovanligt med karriär- långa relationer mellan tidigare lärarstudenter och högskolor och universitet vilket påverkar utvecklingen både i skolväsendet och av lärarutbildningarna. Det verkar finnas ett systembundet gap mellan högskolorna och universiteten och skolväsendet, som är olyckligt.<SPAN class="ft140">32 </SPAN>Det är också besvärande att varken skolväsendet eller högskolorna och universiteten ser till att särskilt skickliga lärare i skola och förskola engageras i utbildningarna, det vill säga att</P>
<P class="p481 ft120"><SPAN class="ft104">30</SPAN><SPAN class="ft160">För en introduktion till diskussionen om begreppet beprövad erfarenhet, se exv. Högskole- verket, (2008), s. 23 f; Skolverket, (2013), s. 10 ff samt Persson, & Wahlberg, (2015).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">31</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. Hargreaves, (2003) s. 15 f.</SPAN></P>
<P class="p483 ft120"><SPAN class="ft104">32</SPAN><SPAN class="ft161">Det finns ett intressant undantag, ett informellt samarbete mellan de flesta av de lärosäten som utbildare lärare och förskollärare vad gäller uppföljning av samtliga alumner cirka 2 år efter examen, och inom vilket dessa får värdera sin utbildning. Det är dock inte systemburet initiativ utan ett initiativ som vidmakthållits under snart ett decennium trots systemet, snarare än på</SPAN></P>
<P class="p484 ft138">grund av det. Ett annat exempel finns redovisat i <SPAN class="ft139">Pedagogisk Forskning i Sverige</SPAN>, (Årg. 20, Nr. <NOBR>3–4)</NOBR> av Ulla Karin Nordänger och Per Lindqvist vid Linnéuniversitetet. De fick för några år sedan ”ärva” ett arbete där en pensionerad lärarutbildare sedan 1993 hade hållit regelbunden kontakt med en grupp lärare som det året tog examen. Lärarutbildaren hade återkommit till alumnerna med enkäter kring centrala yrkesmässiga frågor, ett arbete Nordänger & Lindqvist fortsatt. Det framgår tydligt av artikeln hur stor potential denna typ av kontakter har. Det finns säkert fler exempel av detta slag men poängen här är att systematiken saknas. (Nordänger, & Lindqvist, (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p485 ft26">lärare och förskollärare har möjlighet att bidra i båda verksam- heterna.</P>
<P class="p122 ft53">Brist på systematik för att synliggöra lärares och rektorers kompetens</P>
<P class="p105 ft35">Det saknas utvecklade modeller för dokumentation, identifikation och erkännande av lärares och rektorers erfarenhet och kompetens och därmed även modeller för att tillvarata erfarenhet och kom- petens. För ett kunskapsintensivt område som dessutom arbetar med att utveckla och bedöma enskilda individers kunskap och kompetens framstår det som förvånande att det i så hög grad saknas en utvecklad systematik för detta. Vad gäller beskrivning av kompetens för lärare och förskollärare finns i dag bara högskoleförordningens. Dessa krav beskriver vad som kan betecknas som minsta möjliga nivå för att få verka som lärare eller förskollärare. Också inom ramen för vissa stat- liga satsningar, till exempel karriärstegsreformen och lärarlönelyftet, har vissa kriterier utformats. När det gäller elevers lärande vet vi att höga förväntningar och tydliga mål är betydelsefulla för deras utveck- ling. Följaktligen bör skolområdet ha såväl utvecklade beskrivningar av högre yrkeskompetens som vägar dit.</P>
<P class="p486 ft53">Lärarkarriärer pekar bort från de svåraste undervisningsutmaningarna</P>
<P class="p105 ft52">Det är inte särskilt svårt att förklara varför enskilda lärare med ökad erfarenhet och skicklighet väljer att söka sig till skolor med ett elev- underlag som traditionellt innebär en mindre utmanande situation som lärare. Det är däremot svårförklarligt att utbildningssystemet inte har utvecklat andra mekanismer för att motverka detta än att vädja till enskilda lärares goda vilja. Vad detta fenomen pekar på är det egentliga systemfelet, nämligen avsaknaden av systematik i nyttjandet av kompetens. Inom de flesta andra branscher har man god kontroll på vilken specifik kompetens organisationen besitter, och verknings- fulla mekanismer för att styra den dit den bedöms behövas bäst för att organisationens övergripande uppdrag ska kunna utföras på bästa sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317108x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft28"><SPAN class="ft28">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft149">Avsevärda utmaningar för att svara mot höga mål</SPAN></P>
<P class="p412 ft35">Samhället ställer mycket höga krav på den svenska skolan och dess uppdrag är både omfattande och komplext. Svenska elevers kunska- per och förmågor så som de avtecknar sig i internationella jämförelser har över tid visat en nedåtgående trend. Bilden är dock inte entydig över tid, senaste PISA och PIRLS pekade på visa förbättringar, och inte heller är nedgången likartad sett över olika ämnesområden. OECD pekade på detta i sin granskning av den svenska skolan och man pekade därtill på bristande systematik och att den starkt decent- raliserade skolorganisationen innebar en risk för otydlig styrningen.</P>
<P class="p484 ft35">Man påpekade också att ”school improvement efforts are diluted by a lack of clarity and different perceptions at various levels on what the education system should be delivering” vilket man menade vara till men för utvecklingen.<SPAN class="ft136">33 </SPAN>Skolkommissionen bekräftade dessa bilder av läget i skolan med ett tillägg om den svåra lärarbristen, och denna utredning gör ingen avvikande analys. Snarare fördjupar utredningen perspektivet genom att peka på att det på grundläggande plan finns väsentliga problem som förefaller vara systemgenererade.</P>
<P class="p181 ft35">Systembrister behöver hanteras – precis som de problem som uppstått i samband med implementeringen av reformer och initiativ. Karriärstegsreformen som sjösattes för snart fem år sedan kom att utmana såväl skolans organisation som delar av lärarnas självbild.<SPAN class="ft136">34 </SPAN>Reformen genomfördes parallellt med andra stora reformer och nyli- gen implementerades också lärarlönelyftet, ett statligt initiativ som fördelade en löneförstärkning till cirka en tredjedel av lärarkåren ut- ifrån vissa kriterier. Dessa reformer och initiativ har delvis speglat olika principer och synsätt. Såväl karriärstegsreformen som lärar- lönelyftet har skapat spänningar i skolan. Detta kan förklaras av att de utmanar skolans organisation, lärarkollektivets självbild och bilden av vad som gynnar verksamhetsutveckling. Dessa spänningar utgör ock- så en del av den problembild som utredningen arbetat utifrån.<SPAN class="ft136">35</SPAN></P>
<P class="p488 ft120"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft160">OECD (2015), s. 56. Effekter och mottagande av reformerna finns diskuterade i såväl natio- nella uppföljningar som exv. </SPAN><SPAN class="ft144">Skolreformer i praktiken – hur reformerna landade i grundskolans vardag </SPAN><NOBR><SPAN class="ft144">2011–2014</SPAN></NOBR><SPAN class="ft144"> </SPAN>(Skolverket (2015e) och enskilda studier som exv. Anders Perssons <SPAN class="ft144">Lärar- tillvaro och historieundervisning: innebörder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid</SPAN>, (2017). Den bild som framträder av hur reformerna påverkat skolan är varierad och inte entydigt positiv, se exv. de vittnesbörd som ges i Liedman, Marcusson, & Östensson, (2016).</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft154">Karriärstegsreformen går också under beteckningen förstelärarreformen, karriärvägsrefor- men och karriärreformen</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">35</SPAN><SPAN class="ft106">Problematiken behandlas mer i detalj i kapitel 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317109x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">Utredningens ambition är att kunna visa på strategier som leder till att elevernas kunskapsutveckling förbättras genom stärkande av för- utsättningarna för skolans lärare och ledare och genom ett ökat fokus på undervisning.</P>
<P class="p490 ft79"><SPAN class="ft79">3.3</SPAN><SPAN class="ft143">Undervisningsskicklighet</SPAN></P>
<P class="p491 ft79">– skolans svårfångade nyckel</P>
<P class="p492 ft35">Läraruppdragets sammansatta natur ställer stora krav på lärarnas undervisning. Därför är det av största vikt att lärarnas grundläggande utbildningar håller hög kvalitet men också att lärare ges goda utveck- lingsmöjligheter under sitt yrkesliv. Primärt för att utveckla undervis- ningsskickligheten, men det kan också innebära att de utvecklar sådana ledarskapsegenskaper som krävs för rektorsrollen. Undervis- ningsskicklighet är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik skola. Utöver att lärare ges goda möjligheter att utveckla sin under- visningsskicklighet behövs det även sätt att beskriva, identifiera och erkänna sådan kompetens samt utvecklade modeller för strategisk användning av den. Om vi är seriösa i uppfattningen att det spelar roll vad elever lär sig i skola och utbildning har betydelse för samhället och för enskilda, då måste vi vara seriösa i vården av lärarprofessionen och undervisningsskickligheten, denna den kanske svåraste av kons- ter. Och vården av lärarprofessionen är beroende av det pedagogiska ledarskap som är det utvecklade skolledarskapets kärna. Det peda- gogiska ledarskap som rektor har ansvar för handlar huvudsakligen om att leda verksamheten utifrån pedagogiska målsättningar och på ett sådant sätt att lärarna får de bästa förutsättningarna för undervis- ning.<SPAN class="ft136">36 </SPAN>Utredningen har genomgående prioriterat att utveckla förslag på åtgärder som dels har direkt bäring på utveckling av ökad under- visningsskicklighet, dels på rektorers utveckling av ledarskap.</P>
<P class="p117 ft41">Att fokusera på undervisning och att utveckla lärarens undervis- ningsskicklighet är ganska självklart:</P>
<P class="p493 ft75"><SPAN class="ft98">36 </SPAN>Skollagen klargör att rektors uppdrag är att ”leda och samordna” det pedagogiska arbetet. (2 kap. 9 §, 13 §). 1 kap 3 § definierar vad undervisning är, nämligen ”sådana målstyrda pro- cesser som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317110x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft23">”Students who are assigned to several highly effective teachers in a row have significantly greater gains in achievement than those who are assigned to less effective teachers; furthermore, the influence of each teacher has affects that spill over into later years.”<SPAN class="ft152">37</SPAN></P>
<P class="p495 ft41">Skickliga lärare är av avgörande betydelse för elevers utveckling.<SPAN class="ft140">38 </SPAN>Även andra aspekter av skolan, till exempel vilken skolkultur som råder, är också av stor betydelse.<SPAN class="ft140">39</SPAN></P>
<P class="p230 ft53"><SPAN class="ft26">I den uppmärksammade boken </SPAN>The Teacher Wars – A History of</P>
<P class="p496 ft50">America’s Most Embattled Profession <SPAN class="ft35">beskriver den amerikanska jour- nalisten Dana Goldstein en lärares undervisning i en förskolegrupp på följande sätt: ”Watching a great teacher at work can feel like watching a magic show.”</SPAN><SPAN class="ft136">40 </SPAN><SPAN class="ft35">Få av oss är experter på att observera undervisning men Goldstein uppmärksammar att den undervisningen hon såg byggde på en balans mellan direkt lärarledd undervisning, samtal mel- lan barnen och individuellt arbete samt att läraren parallellt under- visade barnen på två olika nivåer parallellt. Nivåerna var samman- bundna av systematiska språkliga växlingar mellan vardagsspråk och mer avancerade uttrycksformer. Av hennes beskrivning förstår man hur lärarens undervisning håller barnen fokuserade, intresserade och aktivt arbetande. Goldstein berättar vidare att</SPAN></P>
<P class="p497 ft138"><SPAN class="ft104">37</SPAN><SPAN class="ft154">Bransford, </SPAN><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> & LePage, (2005), s. 13. Jfr. huvudargumentationen i rappor- ten <SPAN class="ft139">Teachers Matter – Attracting, Developing, and retaining Effective Teachers </SPAN>(OECD, 2005). För en kritik av förenklade budskap om lärares betydelse, se, Hattie, (2009), s. 34 ff samt kapi- tel 7. Hattie betonar att studier visar att en betydande kvalitet handlar om undervisningens inriktning mot att skapa ”cognitive engagement”, vilket förefaller ligga i linje med studier rörande relationen mellan skolkvalitet och ekonomisk utveckling Hanushek & Woessman, (2016).</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft154">Jfr. kommentaren i Linda </SPAN><NOBR>Darling-Hammonds</NOBR> rapport från 1999 om sambandet mellan skickliga lärare och elevresultat: ”The most consistent highly significant predictor of student achievement in reading and mathematics in each year tested is the proportion of well- qualified teachers in a state: those with full certification and a major in the field they teach (r between .61 and .80, p<.001). The strongest, consistently negative predictors of student achievement, also significant in almost all cases, are the proportions of new teachers who are uncertified (r between <NOBR>-.40</NOBR> and <NOBR>- .63,</NOBR> p<.05) and the proportions of teachers who hold less than a minor in the field they teach (r between <NOBR>-.33</NOBR> and <NOBR>-.56,</NOBR> p<.05).” <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> (1999), s. 29.</P>
<P class="p498 ft144"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft159">Se exv. den aktuella boken </SPAN>Att organisera för skolframgång – Strategier för en likvärdig skola <SPAN class="ft120">vilken tydligt visar på betydelsen av de institutionella förhållandena på en lokal skola för elevernas skolresultat, positivt så väl som negativt. Det som beskrivs i studien, sättet att samarbeta kollegor emellan, förväntningar på såväl elever som anställda och kollegor, uppfattningar om ansvar och om elevers lärande samt övergripande verksamhetsfokusering ingår inte sällan i det som ibland, och i andra studier, även benämns som skolkultur. (Jarl, Blossing, & Andersson, (2017). Jfr. också Bond, et al. (2007), samt Rudasill, et al. (2010).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">40</SPAN><SPAN class="ft106">Goldstein, (2015), s. 245.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p499 ft23">Her [lärarens]… expertise displayed just how complex good teaching is. But her practice is not magic, nor does it rely solely on some innate talent for teaching. What I saw was a set of research based early childhood reading strategies…<SPAN class="ft152">41</SPAN></P>
<P class="p116 ft35">Det Goldstein beskriver är en skicklig lärares undervisning av små barn på vetenskaplig grund – och som den amerikanske professorn</P>
<P class="p431 ft41">David Labaree påpekat: ”Teaching is an enormously difficult job that looks easy.”<SPAN class="ft140">42</SPAN></P>
<P class="p84 ft52">Skolans uppdrag är brett och kan förenklat summeras till ett kun- skapsuppdrag och ett värdegrundsuppdrag. Men skollagen talar också om ”lust att lära” och främjandet av barns och elevers ”allsidiga per- sonliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskän- nande individer och medborgare.”<SPAN class="ft147">43 </SPAN>Skolan har alltså också betydelse för den enskilda elevens personliga utveckling. Utbildningen ska ock- så, enligt deklarationen om de mänskliga rättigheterna, ”främja förståelse, tolerans och vänskap” över nations- och kulturgränser, och bidra till ett varje människa ska kunna realisera sin fulla potential.<SPAN class="ft147">44 </SPAN>Och det är i undervisningen som lärare och förskollärare ska åstad- komma detta. Det är där, i undervisningen som läraren också arbetar med de andra tunga uppdragen, om värderingar, att väcka kreativitet och lust till lärande samt att stödja elevernas personlighetsutveckling. Det betyder att lärares uppdrag, är komplicerat och svårt, även om det till sin natur är smalare än hela skolans uppdrag. Inte bara för att läraren måste kunna hantera hela uppdraget i relation till en klass med unika individer, utan för att de olika uppdragen hör ihop och påverkar varandra.<SPAN class="ft147">45</SPAN></P>
<P class="p500 ft75"><SPAN class="ft104">41</SPAN><SPAN class="ft105">Goldstein, (2015), s. 245.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft105">Labaree, (2004), s. 39.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">43</SPAN><SPAN class="ft137">1 kap 4 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">44</SPAN><SPAN class="ft137">FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 26: ”Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt främja För- enta nationernas verksamhet för fredens bevarande.”</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft106">Jfr. Biesta, (2010), s. 20 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317112x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft79"><SPAN class="ft79">3.4</SPAN><SPAN class="ft143">Att stärka läraryrket och uppdraget som rektor</SPAN></P>
<P class="p502 ft41">Sedan mer än ett decennium har skolpolitiken omfattat en ambition att utveckla läraryrkets och skolledaruppdragets attraktivitet. Utred- ningen arbetar vidare med den ambitionen och inleder detta avsnitt med frågan om vad det som vanligen anses bidra till dessa yrkens attraktivitet.</P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft149">Vad gör ett yrke attraktivt?</SPAN></P>
<P class="p504 ft52">I mitten av <NOBR>1970-talet</NOBR> beskrev Dan Lortie vid University of Chicago fem kategorier av skäl till varför personer attraherades av läraryrket:<SPAN class="ft147">46</SPAN></P>
<P class="p443 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">”The Interpersonal Theme” (att arbeta med barn och unga men</SPAN></P>
<P class="p371 ft26">även tillsammans med vuxna)</P>
<P class="p505 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">”The Service Theme” (att få betyda något för andra och för sam- hället)</SPAN></P>
<P class="p506 ft52"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft162">”The Continuation Theme” (att fortsatt få verka i skolan som man uppskattar som miljö och att fortsatt få arbeta med områden man lärt sig uppskatta i skolan, exv. ett visst ämnesområde)</SPAN></P>
<P class="p507 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">”The Material Benefits” (lön, anställningstrygghet etc.)</SPAN></P>
<P class="p508 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">”The Theme of Time Compability” (relativt fria arbetstider vilket underlättat vardagen)</SPAN></P>
<P class="p509 ft41">Motiven för att välja lärarbanan tycks vara stabila över tid. Den israe- liske beteendevetaren Isaac Friedman summerade nyligen i en artikel forskning om motiv för att välja lärarkarriären i tre kategorier, han skriver:</P>
<P class="p510 ft3">factors influencing the choice of teaching as a career can be classified as <SPAN class="ft87">extrinsic </SPAN>(relating to material benefits and job security), <SPAN class="ft87">intrinsic </SPAN>(to do with personal growth and working in a school environment), and <SPAN class="ft87">altruistic </SPAN>(a liking for, and a desire to working with children, ‘giving of yourself’, imparting knowledge, and a wish to serve society), including sense of social mission (referring to the likelihood of shaping the nature of the younger generation, molding children’s future, presser-</P>
<P class="p108 ft77"><SPAN class="ft98">46 </SPAN>Lortie, (1975), s. <NOBR>25–33.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317113x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft23">ving cultural values, contributing to society and ensuring rich, interes- ting and enjoyable learning).<SPAN class="ft152">47</SPAN></P>
<P class="p492 ft25">I en rapport om lärarrollen till det norska Kunnskapsdepartementet år 2016 är bilden likartad men man betonar att motiv som knyter an till de relationella aspekterna av yrket liksom motiv som rela- terar till intresse för ämneskunskap och undervisning samt omväx- lingen i yrket.<SPAN class="ft153">48 </SPAN>Erfarenhetsmässigt, och förstås förenklat, kan man säga att svenska lärarstudenter i dag brukar ange intresse för barn och unga, intresse för undervisning och utveckling samt intresse för ämnen som huvudsakliga skäl till att de intresserat sig för lärar- yrket.<SPAN class="ft153">49 </SPAN>Den svenska skolan står mitt i en svår lärarbrist och bland annat av den utmaningen framstår det som mycket angeläget att öka läraryrkets attraktivitet. Läraryrket skiljer sig från andra yrken när unga ska göra sina yrkesval eftersom de unga redan som elever under många år undervisats av lärare. De har alltså redan en viss erfarenhet av yrket. Denna förutsättning saknas när det gäller ung- domars inställning till andra yrken som exempelvis advokat eller guldsmed.</P>
<P class="p84 ft35">Attraktionskraften i lärar- och förskolläraryrkena är sannolikt av- hängig om yrket uppfattas som positivt utifrån status, lön och arbets- villkor. Men kanske är den i ännu högre grad avhängig hur personers förväntningar på själva arbetet infrias.<SPAN class="ft136">50 </SPAN>Sannolikt beror en stor del av läraryrkets attraktionskraft av hur väl yrkesutövningen också mot- svarar de motiv som legat till grund för utövarnas val av yrke.<SPAN class="ft136">51 </SPAN>Det stora antal lärare som skolan behöver rekrytera varje år medför per automatik att variationen på de individuella preferenserna är stor.</P>
<P class="p512 ft75"><SPAN class="ft104">47</SPAN><SPAN class="ft105">Friedman, (2016) s. 627. (Min kursivering.) Jfr. Akiba, (2013), s. 286 f.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">48</SPAN><SPAN class="ft163">Expertgruppa om laerarrollen, (2016), s. 176 f.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">49</SPAN><SPAN class="ft137">Man kan notera att den pågående statliga kampanjen, </SPAN><SPAN class="ft139">För det vidare</SPAN>, lyfter fram lite andra motiv, som till exempel att ”bli viktig för andra”, ”bli eftertraktad”, ”bli ihågkommen” och ”håll dig ung”. <NOBR>(fordetvidare.se/varfor-larare/)</NOBR></P>
<P class="p473 ft142"><SPAN class="ft104">50</SPAN><SPAN class="ft164">Man bör också ha i minne att övergripande reformer med andra syften än att påverka läraryrkets attraktionskraft kan spela in. Jfr. idéhistorikern </SPAN><NOBR>Sven-Eric</NOBR> Liedmans kommentar</P>
<P class="p445 ft120">”… hur många goda lärarämnen kommer att söka sig till framtidens skola när skolvärlden genomgående framställs som ett spel mellan säljare och köpare?” (Liedman, (2011), s. 226.)</P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">51</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverket visade i en rapport 2013 på en påtaglig lärarflykt från skolan och en </SPAN><NOBR>SCB-rap-</NOBR> port visade senare att det fanns närmare 40 000 utbildade lärare som arbetade inom andra yrken. Arbetsvillkoren i skolan förefaller ha påverkat lärares motivation att stanna i yrket. Glädjande nog kunde Dagens Nyheter hösten 2016 visa på att bilden av en tilltagande lärar- flykt inte var helt korrekt. De kunde visa att andelen som var kvar i skolan som lärare fem år efter att det börjat arbeta som lärare hade ökat mellan åren 2000 och 2010 från 64% till 71%. (Örstadius, (2016))</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">Men det betyder ju bara att attraktiviteten bäst säkras genom att flera aspekter tillgodoses. För att det inte bara ska framstå som attraktivt att söka sig till skolan, förskolan och vuxenutbildningen för en yrkesgärning, utan för att verksamma lärare och förskollärare även ska hålla fast vid yrkesvalet, stanna och utvecklas i sin gärning, måste det samlade erbjudandet vara genomgående starkt i alla dessa av- seenden.</P>
<P class="p109 ft52">Det finns ett mycket stort behov av nya lärare nu och framöver och attraktionskraften i yrket behöver öka. Ett problem är att under de senaste decennierna har förefaller läraryrket ha tappat i status.<SPAN class="ft147">52 </SPAN>Det finns dock tecken på som pekar på en förändring, exv. har antalet sökande till lärarprogrammet ökat under senare år.<SPAN class="ft147">53 </SPAN>De grundläggande lärar- och förskollärarutbildningarna byggs för när- varande ut för att motsvara behovet bättre, men det räcker inte med att öka antalet platser. Det krävs även fler sökande, att fler slutför utbildningen och att fler stannar i yrket. Därför är det avgörande att lärar- och förskolläraryrkena både framstår som attraktiva yrkesval och att arbetet i sig motsvarar förväntningarna. Om lärar- och för- skolläraryrkenas status ökar borde det alltså bli lättare att nyrekrytera till yrkena. Ur ett utvecklingsperspektiv är det också centralt att lärares och förskollärares professionella utveckling kraftfullt stöds, stimuleras och tas i anspråk. Som nämnts ovan, sannolikt är det så att de motiv som en gång attraherade individer till att bli lärare också är de områden inom vilka den professionella utvecklingen också är mest eftertraktad. Och goda möjligheter till professionell utveckling för lärare och rektorer leder inte bara till ökad kvalitet i verksamheten utan även till ökad attraktionskraft för dessa arbeten.</P>
<P class="p513 ft81"><SPAN class="ft79">3.5</SPAN><SPAN class="ft80">Profession och professionalism som fenomen och vardag</SPAN></P>
<P class="p514 ft52">Frågan om läraryrkets attraktionskraft relaterar till yrkets professio- nella status. Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09) under ledning av statsvetarprofessorn Leif Lewin sammanfattar väl</P>
<P class="p515 ft75"><SPAN class="ft104">52</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2014:5, s. 178 f.</SPAN></P>
<P class="p516 ft77"><SPAN class="ft104">53</SPAN><SPAN class="ft76">Hösten 2016 hade lärarprogrammen 19 800 sökande varav 12800 antogs. Antalet förstahands- sökande per plats har dock bara ökat marginellt, från 1,2 år 2011 till 1,5 år 2016. (Prop. 2017/18:1 Utgiftsområde 16, s. 65.)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">utvecklingen av lärarkårens professionella status utifrån ett antal sammanhängande indikatorers utveckling över tid. Utredningen kon- staterar att ”läraryrkets status [har] sjunkit sedan början av 1990- talet.<SPAN class="ft136">54 </SPAN>Vägen ut ur en sådan situation handlar om ökad professionali- sering av yrket. Det går inte att med enbart lagstiftning styra ett yrkes professionaliseringsprocess. Möjligheterna för en statlig utredning att påverka en sådan är därför begränsade. Men eftersom staten kan sätta en professions rättsliga ramverk kan denna utrednings förslag ändå bidra till en stärkt professionaliseringsprocess.</P>
<P class="p103 ft41">Här avser utredningen att ge en översikt över frågan om lärar- yrkets professionalisering. Syftet med det är att etableringen av ett professionsprogram är mer än en teknisk lösning på vissa tillkorta- kommanden. Det är också en utvecklad modell för att på ett grund- läggande hantera problem och systemfel och stödja en fortsatt professionalisering.</P>
<P class="p517 ft29"><SPAN class="ft28">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft155">Vad är en profession och vad kännetecknar ett professionellt uppdrag?</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Det finns omfattande forskning om vad som utgör en profession och vad professionalism kan betyda i olika sammanhang. Begreppen är omstridda, inte minst vad gäller läraryrket.<SPAN class="ft136">55 </SPAN>En ofta använd utgångs- punkt är en sammanfattning gjord av den amerikanske sociologen Talcott Parsons. Han menar att framväxten av professioner är en av det moderna samhällets stora innovationer. Professionerna utgör en ny funktion i samhället för att lösa kritiska uppgifter. De baseras på en grupp av yrkesverksamma personer som brukar beskrivas utifrån att de har en lång och avancerad utbildning med en sanktionerad</P>
<P class="p512 ft75"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2014:5, s. 178.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft159">Hargreaves, (2000), s. 152f. Med tiden har begreppen professionalisering och professionalism kommit att står för skilda traditioner och synsätt. En konstruktiv ingång till problematiken ges i artikeln Om innebörder i lärarprofessionalism (Englund, & Dyrdal Solbrekke, (2015)) i vilken artikelförfattarna ”karakteriserar </SPAN><SPAN class="ft144">professionalisering </SPAN>som relaterad till ett externt perspektiv där autonomi, auktoritet och professionens status och legitimitet står centralt. Lärares <SPAN class="ft144">professio- nalism</SPAN>, å andra sidan, är ett perspektiv som är baserat på den interna, i bred mening pedagogiska kvaliteten på lärares utövande, den professionella praktiken. På denna bas utvecklar vi två olika aktuella motsatta logiker för professionellt utfört arbete: <SPAN class="ft144">professionellt ansvar </SPAN>(professional responsibility) respektive <SPAN class="ft144">redovisningsskyldighet </SPAN>(accountability).” (s. 168). Utredningens arbete</P>
<P class="p518 ft77">är inriktat mot att påverka utvecklingen i båda dessa avseenden eftersom de sammantaget är av betydelse för skolans förmåga att svara mot samhällets krav. De två logiker som omnämns presenteras utförligare i kap 6, not 119 i detta betänkande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317116x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft25">examen, en specifik kunskapsbas och en tydlig grad av autonomi i yrkesutövningen.<SPAN class="ft153">56 </SPAN>Professioner ska lösa vissa samhällsfunktioner som är av en sådan komplexitet att de inte låter sig utföras utifrån enkla manualer utan kräver stora kunskaper och ett gott omdöme.</P>
<P class="p109 ft52">Två av de mest klassiska exemplen på professioner är advokater och läkare. Läraryrket anförs vanligen som ett exempel på ett yrke som inte fullt ut har fått status som en profession i en klassisk mening. Men undervisning, läraryrkets kärnuppdrag, är en uppgift med stor komplexitet, det vill säga är en typisk sådan aktivitet som inte kan genomföras med gott resultat genom tillämpning av arbets- manualer. För denna komplexa uppgift, att undervisa barn och unga, har lärarprofessionen utvecklats.<SPAN class="ft147">57 </SPAN>Parsons noterar att vissa profes- sioner, i jämförelse med grupper som arbetare och byråkrater, har en social status som är flytande och svårgreppbar och att sådana yrkes- grupper kan anses ligga i gränslandet till en profession.<SPAN class="ft147">58 </SPAN>Dessa påpe- kanden är särskilt intressanta när det gäller lärare eftersom den professionens utveckling inte har följt samma spår som andra profes- sioner och eftersom det också har förekommit oklarheter och stridigheter om synen på kunskapsbasen. Säkerligen har skolans stora samhälleliga roll varit av betydelse i sammanhanget, inte minst i ter- mer av statens behov av att säkerställa kommande generationers kom- petens, eller om man så vill, önskan om att kontrollera kommande generationers skolning.</P>
<P class="p181 ft41">För två decennier sedan berörde Stanfordprofessorn Lee Shulman frågan om lärarkårens professionalisering utifrån specifikt ett lärar- och lärarutbildarperspektiv. I artikeln <SPAN class="ft56">Practice and the Education of Professionals </SPAN>betonar Shulman, i likhet med andra, att professioner har vissa gemensamma särdrag som:</P>
<P class="p510 ft3">the obligation of service to others, as in ‘calling’; understanding of a scholarly or theoretical kind; a domain of skilled performance of practice; the exercise of judgment under conditions of unavoidable uncertainty; the need for learning from experience as theory and practice interact;</P>
<P class="p520 ft120"><SPAN class="ft104">56</SPAN><SPAN class="ft160">Parsons, (1968). Jfr. Friedson, (2001), s. 127. Man bör dock hålla i minnet, som Tomas Englund påpekat, att det vad gäller lärare varken funnits någon begreppslig klarhet vad gäller lärares professionalisering eller för den del enighet om innebörd och synsätt (Englund, 1996).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">57</SPAN><SPAN class="ft105">För perspektiv på frågan om läraryrket som profession, se exv. Crowe, (2008).</SPAN></P>
<P class="p489 ft77"><SPAN class="ft104">58</SPAN><SPAN class="ft76">Parsons, (1968), s. </SPAN><NOBR>536–547.</NOBR> Parsons använder uttrycken “fluid and indistinct” samt “border- line groups”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317117x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft23">and a professional community to monitor quality and aggregate know- ledge.<SPAN class="ft152">59</SPAN></P>
<P class="p492 ft35">Shulman tillför en viktig dimension genom att starkt betona samver- kan inom professionen, ”No professional can function well in isola- tion.”<SPAN class="ft136">60 </SPAN>Han betonar också att dessa aspekter av en profession utgör särskilda utmaningar för de utbildningar genom vilka enskilda kvalificerar sig för professionen i fråga – eftersom ”Professions are ultimately about practice.”<SPAN class="ft136">61 </SPAN>Det är med andra ord i utövandet som den enskildes professionalism blir tydlig.<SPAN class="ft136">62 </SPAN>Samtidigt menar han, är lärlingsmodellen som utbildningsform otillräcklig eftersom profes- sionsutövningen kräver att man kan kombinera ”theory and practice in local, situated judgments.”<SPAN class="ft136">63 </SPAN>Här har vi Parsons generella inno- vation i lärartappning, den professionelles utförande av unika och komplexa uppgifter, under ansvar, med professionellt omdöme base- rat på professionens gemensamma kunskapsbas.<SPAN class="ft136">64</SPAN></P>
<P class="p521 ft75"><SPAN class="ft104">59</SPAN><SPAN class="ft105">Shulman, (1998), s. 516. (Punktlista i original).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">60</SPAN><SPAN class="ft105">Shulman, (1998), s. 520, Jfr. Frelin (2010), s. 20 ff.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">61</SPAN><SPAN class="ft159">Shulman, (1998), s. 516 och 518. Vad gäller utbildning till lärare så rekapitulerar han Deweys synpunkter på dessa utbildningar (från 1904) som i grova drag går ut på att lärlingsmodellen är otillräcklig, att man hellre bör ta lärdom av hur mer mogna professioner organiserat sina utbild- ningar och därvidlag använda mer laborativa modeller som ligger närmare det som Shulman uppfattar som en akademisk utbildningsmodell.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">62</SPAN><SPAN class="ft159">Jfr. hur Frelin (2010) mfl. talar om ”enacted professionalism” och ”professionalism in terms of the results of practice – i.e., what it achieves…”s. 20 ff. En sak som kännetecknar lärarpro- fessionalitet är, som Shulman och andra påpekat (ovan) är att det är en specifik yrkesutövning och en sådan som också bygger på kollegial samverkan. Med detta följer också betydelsen av dess relation till vad som anses vara utmärkt undervisning och därmed en normativ nivå. (se exv. Biesta, & Stengel, (2016), s. 31 f.) Amy Gutman har betonat vilket öppet fält detta är, hon skri- ver: ”We cannot determine the purpose of education by invoking an </SPAN><SPAN class="ft144">a priori </SPAN>theory of human nature. There are no doubt bounds of what is educationally possible at any given time, but these constraints leave societies a vast choice among competing educational purposes and authorities. Educational authorities may aim to <SPAN class="ft144">perfect </SPAN>human nature by developing its potentialities, to <SPAN class="ft144">deflect </SPAN>it into serving socially useful purposes, or to <SPAN class="ft144">defeat </SPAN>it by repressing those inclinations that are socially destructive. We can choose among and give content to these aims only by developing a normative theory of what the educational purpose of society should be.” (Gutman, (2003), s. 397.)</P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">63</SPAN><SPAN class="ft137">Shulman, (1998), s. 525.</SPAN></P>
<P class="p473 ft144"><SPAN class="ft104">64</SPAN><NOBR><SPAN class="ft159">OECD-rapporten</SPAN></NOBR><SPAN class="ft120"> </SPAN>Supporting Teacher Professionalism – Insights From TALIS 2013 <SPAN class="ft120">OECD (2016) operationaliserar tämligen pragmatiskt innebörden av professionsbegreppet till att omfatta a) Professional knowledge base (Formal teacher education, Professional development oppor- tunities & Practitioner research), b) Autonomous </SPAN><NOBR><SPAN class="ft120">decision-making</SPAN></NOBR><SPAN class="ft120"> (Autonomy & </SPAN><NOBR><SPAN class="ft120">School-based</SPAN></NOBR><SPAN class="ft120"> decision making) samt c) Peer networks (Mentoring, Induction, Professional development plans, Peer feedback & Professional learning communities). Rapportens sätt att hantera begreppet är intressant eftersom det bottnar i strävan att utifrån forskning om lärare försöka identifiera faktorer av betydelse för utvecklingen av lärares yrkesskicklighet. Vad som möjligen saknas i samman- hanget är betoningen på läraryrket som ett intellektuellt yrke. Jfr. lärarkommentaren ”Teaching is an intellectual profession – and teachers are intellectuals.”i Lipcon, (2008), s. 541.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317118x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">I detta sammanhang framstår det som funktionellt att särskilja aspekter av professionsfrågan genom uppdelningen i professionalism som en fråga om <NOBR>”status-related</NOBR> elements of teachers’ work” och professionalitet som aspekter av ”those elements of the job that constitute the knowledge, skills and procedures that teachers use in their work.<SPAN class="ft136">65 </SPAN>Professionalitet kan i sin tur uppdelas i en begränsad och en utvidgad del. Med begränsad förstås då</P>
<P class="p522 ft23"><NOBR>classroom-based</NOBR> perspective which values that which is related to the <NOBR>day-to-day</NOBR> practicalities of teaching” och med utvidgad sådant som ”a much wider vision of what education involves, valuing of the theory underpinning pedagogy, and the adoption of a generally intellectual and <NOBR>rationally-based</NOBR> approach to the job.<SPAN class="ft152">66</SPAN></P>
<P class="p448 ft41">Dessa olika sätt att bearbeta professionaliseringsbegreppet visar på såväl begreppets svaghet i det att det är svårdefinierat och därmed kan komma att stå för olika saker men å andra sidan även dess styrka i att det fångar in olika delar av yrkesutövningen, dess förutsättningar och villkor, av stor betydelse.</P>
<P class="p181 ft35">Professionen som innovation formas inte bara av de olika ansvars- områdena som sådana. De präglas också av de övergripande samhälls- ordningar inom vilka de verkar. I forskningen har man skiljt på centraleuropeiska och <NOBR>anglo-amerikanska</NOBR> professionsmodeller.<SPAN class="ft136">67 </SPAN>De skandinaviska traditionerna liknar i hög grad de centraleuropeiska i deras centralistiska karaktär, med starka samband med den statliga byråkratin och en tydlig bas i statligt styrda universitetsutbildningar vilka utgör grund för ämbetsmannakarriärer. Dessa traditioner känne- tecknas också av utvecklade samarbeten mellan de olika professio- nernas organisationer och den statliga byråkratin vilket ofta resulterat i professionalisering ”from above”.<SPAN class="ft136">68 </SPAN>De <NOBR>anglo-amerikanska</NOBR> traditio- nerna skiljer sig från dessa genom dess mer decentraliserade karaktär och att utvecklingen i högre grad kom att ledas av de professionellas</P>
<P class="p523 ft120"><SPAN class="ft104">65</SPAN><SPAN class="ft160">”professionalism” och ”professionality”, Evans, (2008), s. 26. Detta sätt att särskilja aspekter av begreppet ligger nära en distinktion mellan ”being professional” och ”being a profession” samt mellan ”enacted professionalism” och ”professionalism in terms of the results of practice</SPAN></P>
<P class="p489 ft138">– i.e., what it achieves…”. Se exv. Anneli Frelins kommenterar i <SPAN class="ft139">Teachers’ Relational Practices and Professionality</SPAN>, (2010), s. 19 ff.</P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">66</SPAN><SPAN class="ft154">Citaten utgörs av Linda Evans, beskrivning av de perspektiv som Hoye, (1975) använde. Evans utvecklar begreppen ytterligare. Evans, (2008), s. 26.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">67</SPAN><SPAN class="ft148">Stycket bygger på Svensson, & Evetts, (2003), och den textmässigt närliggande texten, Svensson, & Evetts, (2010).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">68</SPAN><SPAN class="ft106">Svensson, & Evetts, (2003), s. 5. Jfr. Evetts (2009 s. 22.).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317119x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">organisationerna. Den traditionen har i högre grad också opererat under marknadsliknande villkor där de ansvarat för olika former av kontroll och certifiering av enskilda utövare.<SPAN class="ft136">69 </SPAN>De här skillnaderna är av betydelse för att förstå dels forskning om lärarkårens professio- nalisering som sådan, dels för att kunna förstå internationella policy- rekommendationer rörande professionaliseringssträvandena.</P>
<P class="p102 ft35">Diskussionen om vikten av professionalism har kommit och gått under efterkrigstiden och dessa två traditioner har kommit att integ- reras allt tydligare över tid och, får man tillägga, under påverkan av olika trender.<SPAN class="ft136">70 </SPAN>Den ökade decentraliseringen har tillsammans med privatisering och globalisering påverkat diskussionen om professio- nalisering och professionalism, i synnerhet i relation till diskurser om kunskapssamhället – och det är i det perspektivet som frågan om professionalisering och professionalism blir intressant för denna utredning. Det intressanta är inte längre diskussionen om vad som kännetecknar en profession utan hur professionalisering som sådan fungerar i samtiden.<SPAN class="ft136">71 </SPAN>Julia Evetts har pekat på, att trots att processer för ökad professionalisering kan framstå som lockande för yrkes- utövarna och deras organisationer så innebär strävanden för detta,</P>
<P class="p474 ft41">”from above” ofta inslag av yrkenas omdefiniering och ökad kontroll av utövandet.<SPAN class="ft140">72 </SPAN>Samtidigt går det inte att komma ifrån det förhål- landet att det professionella utrymmet också måste definieras natio- nellt och primärt genom rättsliga åtgärder. Men just detta är också av stor betydelse för hur professionaliseringen som process formas och ytterst är det av betydelse för det professionella ansvarstagandet och agerandet.</P>
<P class="p490 ft28"><SPAN class="ft28">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft149">Lärarnas professionaliseringssträvanden</SPAN></P>
<P class="p86 ft107">Professionalisering och <NOBR>re-professionalisering</NOBR> är inga enkla pro- cesser. En profession kan erövra utrymme och en profession kan tillerkännas och medges utrymme. Centralt för om ett yrke är en profession är att den vanligen kontrollerar inträdet till professio- nen, fortbildningen inom yrket och utvecklingen av professio-</P>
<P class="p524 ft75"><SPAN class="ft104">69</SPAN><SPAN class="ft105">Svensson, & Evetts, (2003), s. 6.</SPAN></P>
<P class="p53 ft166"><SPAN class="ft104">70</SPAN><SPAN class="ft165">Svensson, & Evetts, (2003), s. 11.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">71</SPAN><SPAN class="ft137">Jfr. Evetts, (2003).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">72</SPAN><SPAN class="ft106">Evetts, (2003), s. 31. Jfr Stenlås (2009), s. 36 samt Evans, (2008).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">nens kunskapsbas. Lärare i Sverige har svag kontroll över dessa aspekter, vilket sannolikt också bidragit till yrkets sjunkande status. Professionalisering av yrket innefattar att stärka profes- sionsutövarna i dessa avseenden.</P>
<P class="p109 ft35">I sammanhanget har det också talats om att läraryrket är en semi- profession, och att det pågår en <NOBR>de-professionalisering</NOBR> av läraryrket samtidigt som många initiativ tas för att åstadkomma en professio- nalisering.<SPAN class="ft136">73 </SPAN>Niklas Stenlås har kärnfullt beskrivit hur ”Rutinisering, reglering och standardisering” av yrkesverksamheten och en ” urvatt- ning av yrkets kunskapsbas” har bidragit till en <NOBR>de-professionalisering</NOBR> då sådant ”gör yrkesutövarna utbytbara, minskar deras inflytande över sitt arbete, minskar möjligheten att utöva ett eget (professio- nellt) omdöme och minskar yrkesutövarnas autonomi.<SPAN class="ft136">74</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">Inte bara sammanhangen varierar för professionaliseringssträvan- dena utan även de historiska kontexterna. Förenklat kan man tala om olika vågor av professionalisering. <NOBR>OECD-rapporten</NOBR> <SPAN class="ft50">Supporting Teacher Professionalism – Insights From TALIS 2013</SPAN>, anlägger ett internationellt perspektiv på frågan och skisserar ett övergripande mönster av att ”högre lärares” professionalism kom att hotas under nittonhundratalets globala utbyggnad av skolsystemen och den därmed sammanhängande strävan efter standardisering och uppfölj- ningsmodeller vilka minskade lärarnas professionella utrymme.<SPAN class="ft136">75 </SPAN>Rap- portförfattarna menar dock att det senare, under de senaste två decennierna, har funnits ett tydligt fokus på att via skilda skolrefor-</P>
<P class="p525 ft120"><SPAN class="ft104">73</SPAN><SPAN class="ft160">Om lärarprofessionen som en semiprofession. Utifrån olika kriterier, exv. rörande förekoms- ten av en specifik kunskapsbas och graden av autonomi i yrkesutövningen har det framhållits att läraryrket inte helt ut uppfyller kriterierna för en profession. Se exv. Niklas Stenlås, (2009), s. 30, 36. Se även Brantes diskussion av semiprofessioner (i Brante, 2010). Han menar att vad som skiljer en semiprofession från en klassisk profession är antingen att yrket står under en annan profession som i fallet sjuksköterskor eller så är det avsaknaden av en ”… basic, robust, systematized, replicable and generally recognized model of performance, or core. Hence it is easily questioned by laymen (clients, customers) as well as politicians …” vilket han menar vara tillämpligt på lärare. Till dessa baskriterier, vilka inkluderar frågan om kunskapsbasen, läg- ger Brante också en rad kännemärken på semiprofessionerna: de är förankrade i medelklassen; de är organiserade som fackföreningar; de har lägre grad av autonomi i förhållande till politiker och andra professioner; de är större till sin numerär; de är kvinnodominerade och deras utbildning är bred och mångvetenskaplig snarare än specialiserad. Om </SPAN><NOBR>de-professionalisering,</NOBR> se exv. Agevall, & Jonnergård,(2007),. Se även Labaree, (1997), ffa kap. 6 där Labaree relaterar frågan om lärares professionalisering till övergripande förändringar i skolan som exv. fokuseringen på kunskapsresultat före likvärdighet, marknadsorienteringen av skola, feminiser- ingen av lärarkåren etc. Jfr. även Englund, (1996).</P>
<P class="p121 ft75"><SPAN class="ft104">74</SPAN><SPAN class="ft105">Stenlås, (2009), s. 39 f.</SPAN></P>
<P class="p233 ft77"><SPAN class="ft104">75</SPAN><SPAN class="ft76">OECD (2016), s. 28. Med ”högre lärare” avses ”university professors and upper secondary teachers”.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317121x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">mer stödja lärarnas professionalisering – och att det är tydligt att det inte finns en enda väg att gå utan att professionaliseringens utveck- lingsformer skiftar mellan länder och skolsystem.<SPAN class="ft140">76</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">För svenskt vidkommande så beskrev till exempel Christina Florin i <SPAN class="ft50">Kampen om katedern </SPAN>(1987) lärarkårens strävanden från mitten av <NOBR>1800-talet</NOBR> som en period kännetecknad av professionalisering och på senare år har Sofia Persson (2008) och Johanna Ringarp (2011) lyft fram professionaliseringens breda relation till såväl omstrukturer- ingen av välfärdsstaten som en bredare samhällsutveckling.<SPAN class="ft136">77 </SPAN>Johanna Ringarp opererar i sin analys av professionaliseringsproblematiken med begreppen yttre och inre professionalisering. Hennes studie berörde den yttre professionaliseringen med vilken hon förstår ”kriterier för abstrakt kunskap, autonomi, handlingsutrymme och egenkontroll” och makten över dessa aspekter av professionen.<SPAN class="ft136">78 </SPAN>Med inre professionalisering avsåg hon sådant som ”normer och värde- grundsfrågor som etiska regler, yrkesspråk och yrkesidentitet.<SPAN class="ft136">79</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">Jämförande studier har pekat på att professionaliseringen sett lite olika ut inom de nordiska länderna.<SPAN class="ft136">80 </SPAN>Till exempel har det i inter- nationell forskning noteras att norska lärare har en starkare kollektiv identitet än sina svenska kollegor och att den svenska lärarprofes- sionen i högre grad vilar på ”a more personalized type of professio- nalism emphasizing teachers’ knowledge, competence and perfor-</P>
<P class="p526 ft120"><SPAN class="ft104">76</SPAN><SPAN class="ft159">OECD (2016), s. 28f. Jfr. Sociologen Sofia Perssons kommentar rörande den svenska ut- vecklingen: ”I samband med den begynnande decentraliseringen av skolan under tidigt </SPAN><NOBR>1980-tal,</NOBR> och övergången från regel- till mål- och resultatstyrning under <NOBR>1990-talet,</NOBR> började forskare, administratörer och politiker tala om lärare som professionella. En önskan om att öka lärarnas inflytande och ansvar för utbildningen framfördes.” (Persson, (2008), s. 368) samt Niklas Stenlås kommentar i samma riktning om att skolreformerna allt sedan kommunaliserings- reformen betonat vikten av ”lärarnas professionalitet”. s. 60, (Stenlås, 2009)</P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">77</SPAN><SPAN class="ft159">Florin, (1987</SPAN><SPAN class="ft144">)</SPAN>. Analyserna av riktningen på utvecklingen har förstås skiftat beroende på utgångspunkter och definition av vad som är mer eller mindre central för en profession. Ingrid Carlgren och Ference Marton har betonat att utvecklingslinjen bröts i samband med utvecklingen av vad som senare blev grundskolan och att man från ca 1950 kan tala om en period av avprofessionalisering vilken från <NOBR>1980-talet</NOBR> avlöstes av en period av reprofes- sionalisering. (Carlgren, & Marton, (2000), s. 106 ff.) Se också Johanna Ringarps utvecklade analys av lärarnas till vissa delar, och inte lika för alla lärargrupper, försvagade ställning som profession <SPAN class="ft144">i Professionens problematik – Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens för- vandling</SPAN>, (2011), s. 183 ff. I sammanhanget finns det skäl att också erinra om Sofia Persson ingående studie av läraryrkets utveckling i Sverige och hennes betoning på samband mellan professionen och samhället i stort, se exv. översikten på s. 395 (Persson, 2008).</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">78</SPAN><SPAN class="ft105">Ringarp, (2011), s. 28 ff.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">79</SPAN><SPAN class="ft137">Ringarp, (2011), s. 28.</SPAN></P>
<P class="p431 ft123"><SPAN class="ft104">80</SPAN><SPAN class="ft106">Se exv. antologin </SPAN>Changing Teacher Professionalism, International trends, challenges and ways forward<SPAN class="ft77">, (Gewirtz, et al. 2009) och Hudson, (2007).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317122x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft25">mance as individual properties.”<SPAN class="ft153">81 </SPAN>Vad vi ser är med andra ord att professionalisering dels framstår som en pågående process, dels att man kan förstå professionalisering som ett sorts tidsbundet kontrakt mellan yrkesutövarna och det samhälle i vilket de verkar.<SPAN class="ft153">82 </SPAN>Man skulle alltså kunna se den diskussion som idag, och i denna utredning, förs om lärarkårens betydelse för samhället som ett samtal om ett sådant kontrakt, ett samhällskontrakt med lärarkåren för framtidens kunskapssamhälle.<SPAN class="ft153">83</SPAN></P>
<P class="p88 ft35">Denna översiktliga beskrivning rörande frågan om läraryrkets professionalisering är av betydelse som sammanhang och klangbotten för etableringen av ett professionsprogram för skolans lärare och ledare. Programmet avser att både hantera systemfel och att på ett övergripande plan stödja en fortsatt professionalisering och därmed lägga grund för ett förnyat kontrakt mellan profession och samhälle.</P>
<P class="p88 ft35">Skolkommissionen betonade vikten av att programmet och att dess utveckling inte bara är förankrat i lärar- och skolledarkårerna och utan också i en mer grundläggande mening ägs professionellt, såväl av kvalitetsskäl som av legitimitetsskäl.<SPAN class="ft136">84 </SPAN>Det föreslagna programmet är ämnat att bidra till professionens utveckling så i den mån man kan hävda att lärarprofessionen snarare är en semiprofession ska förslaget förstås som ett väsentligt bidrag till lärarkårens professionalisering. För den händelse man uppfattar att det pågår en <NOBR>de-professionali-</NOBR></P>
<P class="p503 ft120"><SPAN class="ft104">81</SPAN><SPAN class="ft159">Citat är hämtat från Helgöy, Homme, & Gewirtz, 2007), s. 200, en studie uppmärksammad i antologin Changing Teacher Professionalism, (ovan). I sammanhanget kan det vara värt att påpeka att svenskar vad gäller värderingar generellt har ett internationellt avvikande mönster vilket förefaller ligga i linje med denna observation. Jfr. den s.k. ”kulturkartan” som publiceras av</SPAN></P>
<P class="p527 ft138">World Value Survey <NOBR>(www.iffs.se/world-values-survey/)</NOBR> samt Inglehart,& Welzel, (2005), s. 87 och 220.</P>
<P class="p482 ft120"><SPAN class="ft104">82</SPAN><SPAN class="ft160">Jfr. Anneli Frelins kommentar: ”In many countries, the teaching profession has been continuously subject to forces of professionalization, </SPAN><NOBR>de-professionalization</NOBR> and re- professionalization.” (med ref. till Hargreaves & Goodson, 1996, s. <NOBR>3–4),</NOBR> Frelin, (2010), s.19.</P>
<P class="p528 ft138"><SPAN class="ft104">83</SPAN><SPAN class="ft148">Det är värt att notera att liknande samtal, förhandlingar och förskjutningar förstås har pågått över tid och pågår idag vad gäller andra professioner också. Utgångspunkter kan vara allmänna samhällsförändringar men aktuellt är också den teknologiska utvecklingen. Jfr. till exempel </SPAN><SPAN class="ft139">The Future of The Professions – How Technology Will Transform The Work of Human Experts</SPAN>, (Susskind, & Susskind, 2015)</P>
<P class="p482 ft120"><SPAN class="ft104">84</SPAN><SPAN class="ft160">Medägarskap är en central faktor för att reformer ska bli lyckosamma generellt och inte minst viktigt när det gäller framgångsrik kompetensutveckling (se avsnitt 4.1 nedan) En stark invol- vering av de främsta lärarna och rektorerna i utvecklingen av beskrivningar av yrkesskicklighet leder sannolikt till att beskrivningarna blir träffsäkrare och det förhållande att kompetens identifieras och erkänns av de främsta inom området skapar legitimitet. Jfr. också Fullan &</SPAN></P>
<P class="p327 ft120">Hargreaves kommentar: ”If these things [stycket handlar om vad teacher leadership handlar om konkret] are done <SPAN class="ft144">by </SPAN>teachers, <SPAN class="ft144">for </SPAN>teachers, and <SPAN class="ft144">with </SPAN>teachers, then most people’s teaching career will end in a bang, not in a whimper.” (Hargreaves, & Fullan, (2012), s. 67)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317123x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft52">sering är avsikten att vända den utvecklingen.<SPAN class="ft147">85 </SPAN>Och för det är ägar- skap av största betydelse. Denna utredning lägger nedan fram en övergripande beskrivning av ett professionsprogram för skolans lärare och ledare i akt och mening att lägga en konstruktiv grund för full- följandet av den strategi som 2015 års skolkommission lade fram.</P>
<P class="p529 ft81"><SPAN class="ft79">3.6</SPAN><SPAN class="ft80">Professionsprogram för professionalisering och professionell utveckling – om dess syfte och principer</SPAN></P>
<P class="p111 ft35">Förskollärare, lärare och rektorer av största betydelse för enskilda barn och elevers möjlighet att skapa sig framtida goda liv och för vår gemensamma strävan att bygga ett gott samhälle. De är helt enkelt skolans viktigaste resurs. Deras kunskap, kompetens och engagemang är därmed av yttersta vikt och samhället måste därför etablera goda förutsättningar för dem att utveckla sin yrkesskick- lighet. Utredningen föreslår att detta görs inom ramen för ett pro- fessionsprogram. I detta avsnitt utvecklas detta ytterligare.</P>
<P class="p490 ft28"><SPAN class="ft28">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft149">Skolan är beroende av skickliga lärare och rektorer</SPAN></P>
<P class="p111 ft35">Skolframgång kan diskuteras utifrån olika utgångspunkter men när det gäller elevers lärande och utveckling av kunskaper och värden är lärares yrkesskicklighet vad gäller undervisning omistligt.<SPAN class="ft136">86 </SPAN>En lärare kan kompensera för negativa faktorer och en lärare kan förstärka positiva förutsättningar. Det omgivande samhället och organisationen på en enskild skola har naturligtvis stor betydelse – liksom grunderna för resurstilldelning och skolans övergripande ambitioner samt det som så ofta benämns skol- eller undervisningskultur. En avgörande förutsättning för en framgångsrik skola är dess lärare och ledare, deras kunskaper och kompetenser. Mer konkret handlar det om den enskilde lärarens skicklighet i kombination med den aktuella skolans, och därmed skolledningars, förmåga att organisera lärare på ett sådant</P>
<P class="p530 ft138"><SPAN class="ft104">85</SPAN><SPAN class="ft137">Om reprofessionalisering, se exv. Young, (2002), s. 567 f. Jfr även debattinlägget den 1 maj 2017 från skolkommissionärerna Åstrand, </SPAN><NOBR>Westling-Allodi</NOBR> och Gustafsson, <NOBR><A href="http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/skolkommissionens-forslag-starker-professionell-autonomi/">www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/skolkommissionens-forslag-starker-</A></NOBR><A href="http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/skolkommissionens-forslag-starker-professionell-autonomi/"> </A><NOBR><A href="http://www.skolaochsamhalle.se/flode/skolpolitik/skolkommissionens-forslag-starker-professionell-autonomi/">professionell-autonomi/</A></NOBR></P>
<P class="p531 ft77"><SPAN class="ft104">86</SPAN><SPAN class="ft167">För en aktuell diskussion av begreppet skolframgång, se Jarl, et al. (2017), s. 17 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317124x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">sätt att de inte bara kompletterar varandra utan att de sammantaget utgör en samverkande, förstärkande och lärande organisation – på riktigt.<SPAN class="ft140">87</SPAN></P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft149">En systematik för attraktivitet och utveckling</SPAN></P>
<P class="p412 ft35">Denna utredning tar vid på den linje OECD och Skolkommissionen slog in på genom att föreslå etableringen av ett professionsprogram som en sammanhållande systematik för såväl utveckling av lärares och rektorers kompetens som dess strategiska användning. Vår bedöm- ning är att professionsprogrammet ger den struktur som är nödvän- dig för att kunna lösa flera av de frågor som utredningen har i uppgift att lösa, detta gäller inte minst frågorna som rör kompetensutveckling och fortbildning samt frågan om hur karriärstegsreformen kan juste- ras för att fungera bättre, enskilt och tillsammans med exempelvis lärarlönelyftet. Anslaget bedöms också svara mot den övergripande ambitionen för utredningens uppdrag, att öka skolprofessionernas attraktionskraft. För att detta ska vara möjligt krävs dock att ramver- ket för professionsprogrammet som helhet utvecklas, ett arbete som utredningen har påbörjat men som behöver slutföras av andra.<SPAN class="ft136">88 </SPAN>Prin- cipen är enkel: genom en förstärkning av läraryrkets attraktionskraft påverkas på sikt både tillgången och kvaliteten på lärarkrafterna – vilket i sin tur, och med de förutsättningar för utveckling, undervis- ningsskicklighet och modeller för kompetensnyttjande som här före- slås, kommer att positivt påverka elevernas utveckling av kunskaper och värden positivt.<SPAN class="ft136">89 </SPAN>Om yrket är attraktivt påverkas både rekry- teringen till yrket och att lärare stannar och utvecklas i yrket – och</P>
<P class="p532 ft138"><SPAN class="ft104">87</SPAN><SPAN class="ft154">Michael Fullan & Joanne Quinn har föreslagit ett ”coherence framework” (som betonar ”focusing direction, cultivating collaborative cultures, deepening learning, and securing accountability.”) som pekar ut en autentisk utvecklingsväg till skillnad från vad som lätt blir fallet, en instrumentell tillämpning av en modell. (Fullan,& Quinn, (2016), s. 128 ff. Se även Hargreaves, & Fullan, (2012) och Senge, (1995).</SPAN></P>
<P class="p533 ft120"><SPAN class="ft104">88</SPAN><SPAN class="ft160">Förslaget om ett professionsprogram behöver tas vidare i ett sammanhang med tydligt professionsinflytande. Utredningen har samrått med den utredningen rörande organisationen av skolmyndigheterna som på regeringens uppdrag leds av Kerstin Hultgren (2017:37). Det förslag som föreliggande utredning lämnar innehåller komponenter som både kan stå för sig själva, och inordnas i en kommande organisationsmodell utifrån en sådan utgångspunkt, men som också tillsammans i form professionsprogrammet bildar en stark helhet och som lämpligen organiseras i enlighet med vad 2015 års Skolkommission förutskickade.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">89</SPAN><SPAN class="ft106">Se exv. Sanders, & Rivers, (1996).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317125x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft26">sannolikt gäller detta i lika hög grad rektorsuppdraget.<SPAN class="ft69">90 </SPAN>Utredningen bedömer att programmet sammantaget kommer att bidra till att den samlade kompetensen blir högre och att den kan användas mer stra- tegiskt. Ett sådant program för skolans lärare och ledare bör kunna bidra till utvecklingen av en positiv spiral i detta avseende då goda utvecklingsmöjligheter är attraktivt i sig, liksom ett tydligt fokus på kärnuppgifterna.</P>
<P class="p535 ft26">Professionsprogrammet pekar också mot skolsystemet i sig.</P>
<P class="p474 ft41">Berkleyprofessorn David Kirp noterar att ”We have heard a lot of inspirational teachers and superb schools. But excellent school systems are rarities.”<SPAN class="ft140">91 </SPAN>Professionsprogrammet är en insats på system- nivån men med fokus på enskilda individer då deras möjlighet att lära och att ta ansvar är en omistlig del av ett starkt skolsystem. Och i detta ligger, inte bara utveckling av det som Andy Hargreaves och Michael Fullan har benämnt som <SPAN class="ft56">professional capital </SPAN>utan det som ligger i dess förlängning – <SPAN class="ft56">collaborative professionalism.</SPAN><SPAN class="ft168">92 </SPAN>De fram- håller att:</P>
<P class="p536 ft3">… the main point is not the individual teacher, for the better of worse, here and there, that counts, but rather how you maximize the cumulative effect of many many teachers over time for each and every student. Students do well because they have a series of very good teachers – not by chance, but by design. In other words, you have to transform the entire profession – not just the bottom 20% and top 20% but the whole 100%. There is no getting around that hard fact. And continuously improving the 100% is indeed what the <NOBR>top-performing</NOBR> countries do.<SPAN class="ft169">93</SPAN></P>
<P class="p537 ft120"><SPAN class="ft104">90</SPAN><SPAN class="ft159">OECD noterade karriärreformen som en positiv utveckling då frånvaron av “career paths has for many years hindered professional development of Swedish teachers” men noterade också att mer krävs för att etablera läraryrket som en aktad profession. (OECD 2015, s. 42).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">91</SPAN><SPAN class="ft105">Kirp, (2013), s. 74.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">92</SPAN><SPAN class="ft159">Det är värt att notera att Hargreaves betonat vikten av att denna typ av samverkan utvecklas på lärarnas och lärandets villkor och hur negativt det kan vara när det blir en administrativ börda, en konstlad pålaga, i stället för en frigörande och utvecklande resurs. Se Hargreaves, (1994)och Hargreaves, & Fullan, (2012), s. 15 f. Jfr. Jarl. et al. (2017), s. 159.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">93</SPAN><SPAN class="ft106">Hargreaves, & Fullan, (2012), s. 15 f. Jfr. Jarl. et al. (2017), s. 159.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317126x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">Dagens utmaningar för skolan är på en sådan nivå att det utöver att enskilda lärare är excellenta i sin yrkesutövning också krävs att deras samverkan kring utveckling av undervisningen och varje elevs lärande måste vara högklassig och genomtänkt.<SPAN class="ft140">94 </SPAN>Precis detta kan förslaget om professionsprogram bidra till genom ökad systematik och ökad fokusering.</P>
<P class="p109 ft52">En utgångspunkt för programmet är att läraryrkets attraktivitet hänger samman med varför personer väljer att bli lärare, deras motiva- tion, vilket har berörts i tidigare avsnitt. Lärares prioriteringar varierar beroende på vilken skolform som avses men det brukar handla om ett intresse för barn och elever, för undervisning och utveckling, för olika ämnen och ämnesområden. Programmet utgår från att det som för yrkesutövarna är attraktivt är att i sin fortbildning få möjlighet att fördjupa sig inom de områden som de själva upplever sig ha behov utav för sin professionella utveckling – och att det finns tydliga kar- riärmöjligheter och goda möjligheter att få bidra i verksamheten utifrån uppnådd kompetens. Förslagets innebörd kan sammanfattas som en åtgärd för att:</P>
<P class="p538 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">lärare ska erbjudas återkommande relevanta och substantiella utvecklingsinsatser under hela yrkeslivet,</SPAN></P>
<P class="p464 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">lärar- och rektorskompetens ska kunna erkännas i i förhållande till nationella kompetensbeskrivningar,</SPAN></P>
<P class="p464 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft55">lärare och rektorers kompetens ska på ett bättre sätt än i dag tas till vara genom att strategiskt knyta svårare uppdrag till lärare med högre yrkesskicklighet.</SPAN></P>
<P class="p539 ft52">Syftet med professionsprogrammet är ytterst att främja elevers lärande genom att stärka professionell kunskap och kompetens samt genom att stödja varje enskild lärares och rektors karriärlånga utveckling. Programmet avser att bidra till att ge lärare och rektorer väsentligt förbättrade möjligheter att svara mot de höga förvänt-</P>
<P class="p540 ft75"><SPAN class="ft98">94 </SPAN>Hargreaves & O’Connor har utvecklat perspektivet i rapporten <SPAN class="ft151">Collaborative Professionalism</SPAN></P>
<P class="p484 ft142">(2017): ”<SPAN class="ft171">Professional collaboration </SPAN>refers to how people collaborate within a profession. That collaboration may be strong or weak, effective or ineffective, emerging or mature, and undertaken one way or another. <SPAN class="ft171">Collaborative professionalism </SPAN>is about how people collaborate more professionally and also how they work as a profession in a more collaborative way. <SPAN class="ft171">Professional collaboration </SPAN>is descriptive — it delineates how people work together in a profession. <SPAN class="ft171">Collaborative professionalism </SPAN>is normative — it is about creating stronger and better professional practice together.” (Hargreaves & O’Connor, s. 2)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td151"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td152"><P class="p19 ft38">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft41">ningar som samhället har på dem. Dessa förväntningar har för- stärkts genom den reviderade skollagen vilken stadgar att ”Utbild- ningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”<SPAN class="ft140">95</SPAN></P>
<P class="p431 ft41">Det betyder att det måste finnas en systematik som säkerställer att båda dessa grunder aktivt vårdas och programmet syftar till att vara ett starkt bidrag till detta.</P>
<P class="p102 ft35">Då den huvudsakliga aktiviteten i skolan är undervisning i bred bemärkelse medför det ökade kravet på vetenskaplighet primärt ett ökat krav på lärarna, deras kunskaper och kompetens. Men den nya skollagen stadgar också något annat, nämligen att utbildningen också ska vila på beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet är inte vilken erfarenhet som helst. Det handlar här om att erfarenheter ska bli föremål för reflektion, det vill säga att med systematik prövas. Vad vi talar om är alltså att lyfta upp analysen av vardagserfarenheter till ett mer skarpt betraktande i syfte att morgondagens praktik ska bli bätt- re än dagens. Man skulle kunna uttrycka det som att söka efter ”best practice” i syfte att utveckla sin egen ”next practise”.<SPAN class="ft136">96 </SPAN>För att svara mot skollagens förstärkta ambitioner krävs en förstärkt systematik för lärares karriärlånga utveckling.</P>
<P class="p408 ft28"><SPAN class="ft28">3.6.3</SPAN><SPAN class="ft149">Professionsprogram, förnyelse och reformvård</SPAN></P>
<P class="p86 ft25">I centrum för skolframgång i en mer principiell betydelse står eleven och dess lärande – men därmed även läraren, den syste- matiska utvecklingen av undervisningen och rektorernas förmåga till ledarskap så att skolor och förskolor organiseras med tydligt fokus på undervisning och lärande.<SPAN class="ft153">97 </SPAN>Professionsprogrammet är en systematik för ett förstärk fokus på att utveckla och använda ökad</P>
<P class="p541 ft75"><SPAN class="ft104">95</SPAN><SPAN class="ft105">1 kap 5 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">96</SPAN><SPAN class="ft137">Insikter från generellt kvalitetsarbete inom andra sektorer har lett till utveckling av skolanpassade former för systematiskt utvecklingsarbete. En sådan modell består i etablering av s.k. professional learning communities (PLC). Dessa brukar beskrivas som etablering av arbetsgemenskaper med ”the capacity to promote and sustain the learning of all professionals in the school community with the collective purpose of enhancing student learning’’ (Vescio, Ross, & Adams, (2008) s. 81. NB, författarnas beskrivning är hämtad från Bolam, et al. (2005). PLC framstår som effektiva vad gäller att påverka elevers lärande under förutsättning att de håller ett tydligt fokus på detta.</SPAN></P>
<P class="p431 ft75"><SPAN class="ft104">97</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. hur Jarl, et al. (2017) betonar att på de skolor de funnit framgångsrika så fanns det ett tydligt fokus på att sätta ”elevernas lärande i centrum och att samarbeta för att se och uppmärksamma alla elever och ge dem de verktyg de behöver.” De skolor som var mindre framgångsrika kännetecknades däremot av ”att samarbete och gemensamt ansvarstagande [lyste] med sin frånvaro”. (s. 158 f).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">undervisningsskicklighet, en struktur för utveckling i skolan, en mekanism för skolan som en lärande organisation för ökad för- mågan att hantera utmaningar.</P>
<P class="p109 ft35">Sammanfattningsvis kan man säga att förslaget på ett professions- program har utvecklats både utifrån utvecklingsambitioner och re- formvårdande ambitioner. Som nämnts ovan påpekade OECD att det saknades sammanhang och samlande strategier i Sveriges skol- reformer. En reformvårdande approach handlar om att justera i grunden bra anslag men som på ett eller annat sätt hamnar fel eller skapar friktion – men också om att förstärka positiv utveckling genom att stärka ramen och sammanhangen. Med professionspro- grammet kommer dock också något nytt – och med det nya möjlig- heter till satsningar. Det är en ny skapelse – men den bygger också vidare på tidigare initiativ nationellt, regionalt och lokalt. Den bjuder en samlad systematik vad gäller utveckling, erkännande och använd- ning av kompetens och dess kärna handlar om att:</P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">ta utgångspunkt i professionens och de professionellas efterfrågan av relevanta och verkningsfulla utvecklingsmöjlig- heter på ett likvärdighetsfrämjande sätt,</SPAN></P>
<P class="p462 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">skapa transparens och förutsägbarhet vad gäller kompetens- utveckling, robusta och legitima processer för erkännande av kunskap och kompetens samt och anställningsstrukturer som avgörande faktorer för att skapa professionell samverkan för utveckling,</SPAN></P>
<P class="p543 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">fungera stöttande, vårdande och hedrande av expertis och skicklighet,</SPAN></P>
<P class="p465 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">skapa tilltro, tillit och förväntningar på lärare och rektorer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<P class="p544 ft174"><SPAN class="ft172">4</SPAN><SPAN class="ft173">Professionsprogrammets byggstenar</SPAN></P>
<P class="p545 ft52">I föregående kapitel tecknades den bakgrund och problembild ut- ifrån vilket förslaget till ett professionsprogram utformats. Mycket förenklat kan man säga att den analys som har varit vägledande byg- ger på ett antagande om att lärares och rektorers kunskap och kom- petens samt villkor för dess utveckling och användning som ytterst är avgörande för elevers lärande. Vägledande har också varit att det samlade förslaget i huvudsak ska förädla tidigare gjorda insatser och stärka dessa genom att etablera en tydlig nationell ram. I detta kapi- tel ges en fördjupad bakgrund till professionsprogrammets tre bygg- stenar, att utveckla kompetens, att erkänna kompetens och att använda kompetens. I därpå följande kapitel ges en beskrivning av hur professionsprogrammet mer konkret kan ta sig i uttryck för den enskilde läraren och rektorn.</P>
<P class="p546 ft53">Professionsprogrammets tankefigur – tre grundantaganden</P>
<P class="p105 ft52">Professionsprogrammet syftar till att säkerställa att lärare och rekto- rer får goda villkor för professionell utveckling och karriär. Strategin är dubbel. Den ena delen handlar om att skapa väsentligt förbättrade möjligheter för lärares och rektorers yrkesutveckling och för en strategisk kompetensanvändning i skolan. Den andra handlar om att öka skolprofessionernas attraktionskraft så att rekryteringen till pro- fessionerna på sikt förstärks, liksom att försäkra att lärare och rekto- rer väljer att stanna kvar och utvecklas i yrket. Sammantaget antas strategin leda till att den samlade kompetensen över tid förstärks och att skolans måluppfyllelse förbättras. Programmet bygger på tre antaganden:</P>
<P class="p547 ft31">129</P>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">att det behövs ett samlat och förstärkt grepp för lärares och rektorers professionella utveckling under hela yrkeskarriären, det vill säga professionsprogrammet behöver en kompetensut- vecklande del.</SPAN></P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">att det behövs tydliga beskrivningar av lärarkompetenser från basal nivå upp till mycket avancerad nivå samt att det måste finnas robusta och tillförlitliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kompetens.</SPAN></P>
<P class="p462 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">att det behövs mer utvecklade modeller för att använda kom- petens så att identifierad och erkänd kompetens kan användas mer strategiskt.</SPAN></P>
<P class="p488 ft35">Vart och ett av dessa antaganden utgör grunden för en del av pro- grammet. Programmet kan därmed sägas bestå av dels en kompe- tensförstärkande del, dels en del vars fokus är kompetensvändning vilka sammanbinds av en funktion för att bekräfta enskilda lärares kompetenser. Var för sig framstår dessa ansatser inte som särskilt unika men väl utvecklade och integrerade med varandra ger hel- heten en systematik som med en tydlig utformning och adekvat resurssättning är något av en <SPAN class="ft50">game changer</SPAN>. Skolkommissionen betonade också att programmet skulle vara nationellt reglerat i för- ordning för att få till stånd likvärdighet och systematik i dess tillämpning men i sin lokala tillämpning regleras av parterna för att därmed vara adaptivt utifrån lokalt identifierade behov.<SPAN class="ft136">1</SPAN></P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">4.1</SPAN><SPAN class="ft143">Del 1: Kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p549 ft175">– en kraftfull systematik för utveckling av lärar- och ledarkompetens</P>
<P class="p368 ft25">Programmet syftar ytterst till att utveckla elevernas lärande och till att utveckla läraryrket till en attraktiv profession. Skälen till att det är viktigt att utveckla en systematik av detta slag är lika viktiga som enkla: Med stöd stannar fler, med goda utvecklingsmöjligheter når fler högre yrkesskicklighet tidigare i karriären och detta påverkar</P>
<P class="p108 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>SOU 2017:35, s. 186 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p550 ft25">elevernas lärande positivt. Nedan sammanfattas utvecklingsdelen av programmet kort för att senare i avsnittet utvecklas.</P>
<P class="p551 ft26">De grundläggande principerna för kompetensutveckling via pro- grammet är:</P>
<P class="p552 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">att utveckling av yrkeskunskap och yrkeskompetens sker bäst ut- ifrån personligen upplevda behov och artikulerade ambitioner. Därför är den enskilde lärarens och rektorns egen önskan om att utveckla sin yrkesskicklighet en grundläggande förutsättning för programmets design.</SPAN><SPAN class="ft140">2</SPAN></P>
<P class="p553 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">att det pedagogiska ledarskap som rektorer har att utföra innebär att de ständigt måste överväga hur de på bästa sätt tillförsäkrar eleverna den bästa undervisningskompetensen och hur en likvär- dig skola av högsta kvalitet säkras. Därför är det ett ansvar för rektorer att kontinuerligt föra dialog med skolans lärare om de utvecklingsbehov de ser inom respektive skola och skolhuvud- man och hur dessa kan realiseras i relation till och med utgångs- punkt i den enskilde lärarens behov och strävan. På samma sätt behöver en kontinuerlig dialog föras mellan rektor och huvudman om rektorns utvecklingsbehov.</SPAN></P>
<P class="p554 ft41">Professionsprogrammet omfattar två olika spår, ett för lärare och ett för rektorer. För den enskilde läraren innefattar den kompetensut- vecklande delen av professionsprogrammet (lärarspåret) följande delar:</P>
<P class="p555 ft107"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft177">Introduktion i yrket med tillgång till en erfaren lärare som mentor under lärarens första anställning. Introduktionen sträcker sig över ett år och omfattar både utbildningsinsatser som är specifika för introduktionen och mer allmänna utvecklingsdelar.</SPAN></P>
<P class="p556 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Kontinuerlig utveckling av kunskap och kompetens genom hela yrkeslivet. Läraren väljer efter dialog med rektor a) inriktning på</SPAN></P>
<P class="p557 ft120"><SPAN class="ft119">2 </SPAN>Redan tidiga studier av organisationsmodeller för kollegiala lärande- och utvecklingsprocesser betonar hur betydelsefullt det är att lärare själva får ta ledarskap i dessa frågor, se exv. Englert, & Tarrant, (1995) s. 327. För svenskt vidkommande har Wieland Wermke i sin studie <SPAN class="ft144">Develop- ment and Autonomy – Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts</SPAN>, noterat att den svenska traditionen inte primärt bygger på en sådan approach. (2013, s. 121.) Det kollegiala lärandet som modell för att skapa frirum för lärare att ta ledarskap för utveckling behöver som alla val problematiseras för en framgångsrik tillämpning. Se exv. Langlelotz, (2017).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft26">innehållet i sin fortbildning, b) typ av utbildningsform (insatsfor- mat) och c) med vilket tempo den ska genomföras.</P>
<P class="p559 ft41">Den del av professionsprogrammet som har inriktning mot rektor och skolledning, (skolledarspåret) består av följande delar:</P>
<P class="p560 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">En rekryteringsutbildning, eller kanske bättre uttryckt, kvalifika- tionsutbildning för att bli behörig att söka skolledaruppdrag, möj- lig att ta del av inom programmets lärarspår. Motsvarande utbild- ning bör också vara möjlig att läsa vid universitet och högskolor för andra yrkesverksamma än lärare.</SPAN></P>
<P class="p561 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">En befattningsutbildning på sikt omformad utifrån att en kvali- fikationsutbildning erbjuds.</SPAN><SPAN class="ft140">3</SPAN></P>
<P class="p562 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">Kontinuerlig utveckling av kunskap och kompetens genom hela yrkeslivet. Rektorn väljer efter dialog med huvudmannen a) inrikt- ning på innehållet i sin fortbildning, b) typ av utbildningsform (insatsformat) och c) i vilket tempo den ska genomföras.</SPAN></P>
<P class="p563 ft52">Den kontinuerliga kompetensutvecklingen i professionsprogram- mets två spår bör huvudsakligen genomföras inom något av de tre insatsformaten benämnda: <SPAN class="ft51">Kurs, Kollegial process </SPAN>och <SPAN class="ft51">Projekt </SPAN>samt ytterligare ett insatsformat, benämnt <SPAN class="ft51">Sökbart utbildningsutrymme</SPAN>. De tre förstnämnda insatsformaten handlar om insatser som snarare omspänner terminer än timmar och dagar då studier (se nedan) pekar på att korta insatser sällan är verkningsfulla. En lärare, eller rektor deltar i (eller leder) återkommande sådana insatser. Med <SPAN class="ft51">sär- skilt utbildningsutrymme</SPAN>, för vilka ett statsbidrag ska kunna svara för delar av huvudmannens omkostnader under utbildningstiden, avses en sökbar möjlighet till en mer omfattande insats för vilken lärare kan kvalificera sig. För etableringen av dessa olika insatser kommer det att krävas en omfattande samverkan mellan olika skolhuvudmän och mellan skolhuvudmän, myndigheter samt universitet och hög- skolor vad gäller behoven på en aggregerad nivå. Innan beskriv- ningen av programmet utvecklingsdel beskrivs ytterligare ges en pre- sentation av forskning om lärarfortbildning.</P>
<P class="p564 ft77"><SPAN class="ft98">3 </SPAN>Kvalifikationsutbildningen och den grundläggande utbildningen bör kunna sammanföras till en examen på avancerad nivå. Jfr. SOU 2015:22.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317133x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft29"><SPAN class="ft28">4.1.1</SPAN><SPAN class="ft155">Kompetensutveckling – vad vet vi om vad som är verkningsfullt?</SPAN></P>
<P class="p256 ft53">Begrepp och kontext</P>
<P class="p105 ft35">Programmets utvecklingsdel handlar om att lärare och rektorer ska få bättre förutsättningar för sin professionella utveckling. Då finns det förstås skäl att fråga sig vad vi vet om det som i engelskspråkiga skolsystem brukar benämnas <NOBR><SPAN class="ft50">in-service</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> training.</SPAN><SPAN class="ft178">4 </SPAN>Något motsva- rande uttryck har vi inte på svenska vad gäller skolområdet utan här används vanligen begrepp som fortbildning, vidareutbildning och kompetensutveckling. Inte sällan kan man anta att begreppen används synonymt men det finns skillnader att beakta.</P>
<P class="p102 ft50">Utredningen om skolans kommunalisering <SPAN class="ft35">(U 2012:09) menar att det finns ett mönster av att man på 1960- och </SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">1970-talen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> riktade fortbildningen mot den enskilde läraren, men att den därefter fick en inriktning mot arbetslaget och verksamhetsutveckling. I samband med detta kom också begreppet kompetensutveckling att bli domi- nerande.</SPAN><SPAN class="ft136">5 </SPAN><SPAN class="ft35">Utredningen skriver:</SPAN></P>
<P class="p566 ft120"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft159">Begrepp som detta</SPAN><SPAN class="ft144">, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft144">in-service</SPAN></NOBR><SPAN class="ft144"> training</SPAN>, tar fasta på en aspekt, nämligen att aktiviteten i fråga sker med fokus på yrkesverksamma, ett annat begrepp, <SPAN class="ft144">teacher learning</SPAN>, på ytterligare en aspekt. Begreppet <SPAN class="ft144">competence development </SPAN>adderar ytterligare aspekter och kommer med en ibland besvärande dubbelhet då begreppet fokuserar på det tänkta utfallet av en aktivitet samtidigt som begreppet, liksom det svenska kompetensutveckling, ofta får stå för själva aktiviteten. Tilläggas bör förstås att begreppet <NOBR><SPAN class="ft144">in-service</SPAN></NOBR><SPAN class="ft144"> training </SPAN>i sig också innehåller en ytterligare dimension, som i perspektiv av akademiseringen av lärares utbildning också varit djupt omdiskuterat, nämligen huruvida det är <SPAN class="ft144">training </SPAN>eller <SPAN class="ft144">education </SPAN>som är eftersträvans- värt. <SPAN class="ft144">Training </SPAN>relaterar till de traditionella lärarseminarierna och en övningsorienterad utbildning till skillnad från <SPAN class="ft144">education </SPAN>som signalerar utbildning inom akademin, med större ämnesdjup och krav på analytiska, kritiska och reflekterande förmågor.</P>
<P class="p431 ft75"><SPAN class="ft104">5</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2014:05, s. 130 ff. I sammanhanget bör man kanske också ha i minnet att lärarutbild- ningsutredningen, Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling, (SOU 1999:63) som låg till grund för 2001 års lärarutbildningsreform behandlade lärares fortbildning och dess relation till grund utbildningen (kap. 11).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p567 ft3">Med begreppet kompetensutveckling avsågs både det som tidigare be- nämnts fortbildning som avsåg utbildning som utvecklar lärarens förut- sättningar att fullgöra sitt befintliga yrke och vidareutbildning som inbe- griper utbildning som leder till en annan, vanligen högre kompetens. Dessutom inbegreps skolutveckling mer generellt i begreppet.<SPAN class="ft169">6</SPAN></P>
<P class="p568 ft35">Fortbildning och vidareutbildning relaterar således begreppsmässigt tydligare till individen och dess utveckling av kunskaper i syfte att vidmakthålla, höja och utvidga sin kompetens. Begreppet kompetens- utveckling inbegriper dessa båda begrepp men kan sägas medföra två väsentliga förskjutningar, dels genom att kompetensen också betrak- tas ur ett skolutvecklingsperspektiv, dels genom att den företrädesvis organiseras för en grupp snarare än en individ.</P>
<P class="p109 ft25">Professionsprogrammet omspänner i sitt anslag såväl fort- och vidareutbildning som kompetensutveckling men programmet orien- terar i hög utsträckning utifrån individens behov men inbegriper in i sin logik en verksamhetsutvecklande strävan. I samband med profes- sionsprogrammet används begreppen fortbildning och kompetensut- veckling relativt synonymt men betoningen på den individuella lärarens behov och prioritering bör beaktas.<SPAN class="ft153">7</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Kompetensutveckling i en historisk kontext</P>
<P class="p99 ft52">Lärares och rektorers kompetensutveckling måste också förstås i sin historiska kontext. Länsskolnämnderna, som etablerades och utveck- lades parallellt med uppbyggnaden av grundskolan, hade cirka 250 fortbildningskonsulenter knutna till sig för övergripande arbete</P>
<P class="p569 ft120"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft160">SOU 2014:05, s. 136. Jfr. Riksrevisionen skrivning: ”Begreppen fortbildning och vidareut- bildning används ofta synonymt men följande distinktion kan göras: ”Fortbildning avser utbildning som syftar till att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs för att den yrkesverksamma ska kunna utföra de arbetsuppgifter som ingår i tjänsten. Exempelvis tar en lärare som studerar för att lära sig ett nytt betygssystem enligt denna definition del av en fortbildningsinsats. Vidareutbildning avser utbildning som syftar till att förbereda den yrkesverksamma för delvis nya arbetsuppgifter på en fördjupad eller en högre kompetensnivå och som medför en ökad grad av specialisering inom ett eller flera kompetensområden.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138">Specialpedagogutbildningen är ett exempel på en vidareutbildning för lärare.” Riksrevisionen 2016:15, s. 10. Jfr. SOU 1999:63, s. 231.</P>
<P class="p457 ft75"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft179">Begreppet kompetensutveckling är delvis ett besvärligt begrepp. Dels så döljs delvis det förhållande att kunskap är förutsättning för systematisk kompetens. Därmed har det uppstått en diskussion rörande huruvida man exkluderar eller inkluderar kunskap i begreppet kompetens. Dels användes begreppet ofta som beteckning på den aktivitet, exv. en kurs, som avser att leda till kompetensutveckling. Språkligt blandas därmed mål och medel vilket är olyckligt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">med lärares fortbildning och dessa lärare skulle vara aktiva i undervis- ningen på halvtid för att inte tappa förankringen i skolan.<SPAN class="ft136">8 </SPAN>Lärares fortbildning var då ett statligt ansvar och fortbildningsinstitut fanns etablerade i anslutning till vissa lärarutbildningar. Genom decentra- liseringen kom ansvaret för fortbildningen att överlåtas på kommu- nerna och de enskilda skolhuvudmännen och redan dessförinnan hade länsskolnämndernas fortbildningsorganisation avvecklats.<SPAN class="ft136">9</SPAN></P>
<P class="p102 ft52">Lärares fortbildning kom med tiden att bli mer inriktad mot verk- samhetsutveckling och analogt försvann möjligheten för enskilda lärare att studera inom ramen för sin anställning och med enbart en mindre lönereduktion (på det så kallade <NOBR>b-avdraget).</NOBR> Vidare avveck- lades en verksamhet med sommarkurser som Länsskolnämnderna också hållit i. Ett statligt bidrag till skolutveckling kom till för att stödja verksamheten men detta togs bort i och med kommunaliser- ingen och när de riktade statsbidragen upphörde 1993 blev det helt upp till kommunen att avgöra hur mycket man skulle satsa på lärarnas fortbildning.<SPAN class="ft147">10 </SPAN>När kommunerna tog över ansvaret organi- serades fortbildningsavdelningar inom kommunerna i de fall man hade tillräckliga volymer för att generera resurser för det. Dessa skulle samverka med de dåvarande högskoleregionerna och inrikt- ningen styrdes av dels statliga förteckningar över fortbildningsbe- hov, dels av kommunernas fortbildningsorganisation. Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09) menar vidare att de kom- munala prioriteringarna av fortbildningsbehovet inte hade särskilt stark förankring på skolorna. Sammanfattningsvis kan man beskriva utvecklingen i följande punkter:</P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">det statliga inflytande minskade när man avvecklade länsskol- nämnderna och deras fortbildningsverksamhet,</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lärarprofessionens inflytande över fortbildningen minskade,</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">det enskilda lärarnas inflytande över fortbildningen minskade,</SPAN></P>
<P class="p571 ft75"><SPAN class="ft104">8</SPAN><SPAN class="ft74">Marklund, (1989), s. 324 f. Se s. 159 ff. angående länsskolnämndernas etablering och uppdrag.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">9</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2014:5, s. 134.</SPAN></P>
<P class="p431 ft77"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2014:5, s. 135. Det var också i denna veva som lärarfortbildning kom att benämnas som </SPAN><SPAN class="ft123">kompetensutveckling </SPAN>vilket fick en bredare innebörd samtidigt som andra utförare successivt kom att ersätta högskolorna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">generell skolutveckling sattes i centrum i stället för den enskilde lärarens utveckling.</SPAN><SPAN class="ft140">11</SPAN></P>
<P class="p357 ft41">Till bilden hör också att ett särdrag i den svenska utvecklingen är en lång tradition av att förbereda olika nationella skolreformer inom ramen för lärares fortbildning, en tradition som fortfarande råder och där de nationella skolmyndigheterna, primärt Skolverket har en ledande roll.<SPAN class="ft140">12 </SPAN>Således har både huvudmän och stat agerat på sätt som minskat lärares och rektorers inflytande över sin egen kunskaps- och kompetensutveckling.</P>
<P class="p572 ft29"><SPAN class="ft28">4.1.2</SPAN><SPAN class="ft155">Vilken fort- och vidareutbildning ger den bästa kompetensutvecklingen?</SPAN></P>
<P class="p99 ft25">Hur kan utveckling av yrkesskicklighet understödjas? Insatser för lärares utveckling av kompetens har blivit en allt mer central del av strävan att utveckla skolan – men vilken lärar- och rektorsfortbild- ning är den bästa?<SPAN class="ft153">13 </SPAN>Inom skolan brukar det sägas att den bästa fort- bildningen är den efterfrågade. Men sannolikt finns det ett stort antal mycket personliga uppfattningar om detta – av det enkla skälet att det finns så många olika lärare, så många olika skolor och sammanhang, dvs. väldigt starkt skiftande behov. Men om vi preciserar frågan till att handla om effektiv utbildning av yrkesverksamma lärare minskar variationen en del, särskilt om vi med effektiv också menar att utbildningen ska påverka undervisningen på ett sätt som medför att eleverna lär sig mer.<SPAN class="ft153">14</SPAN></P>
<P class="p121 ft75"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. SOU 2014:5, s. 135 f.</SPAN></P>
<P class="p484 ft120"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft160">Wermke, 2013 s. 27 ff. Jfr Riksrevisionens exempel ovan om att det för lärare är fortbildning att studera”… för att lära sig ett nytt betygssystem…” Riksrevisionen (2016), s. 10.</SPAN></P>
<P class="p484 ft142"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft146">Se exv. Håkansson & Sundberg (2016), s. 160. Yrkesskicklighet utvecklas naturligen genom yrkesutövning och observerande av andras utövning, genom reflektion, dialog och genom såväl informell påverkan som formell utbildning. (jfr. exv. Postholm, (2012), s. 406.) Det som här sätts i fokus är primärt det senare, formell utbildning, men det är värt att notera att en central observation i forskning om fortbildning är att effektiv sådan bygger på och nyttiggör den personliga erfarenheten, reflektion, observation, dialog etc.</SPAN></P>
<P class="p496 ft120"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft160">Ovan berördes innebörden av begreppen fortbildning, vidareutbildning och kompetensutveck- ling och till innebörden av det senare hänfördes också de två förra. I det här textavsnittet hade det varit utmärkt att använda ett begrepp med en tydligare motsvarighet till engelskans </SPAN><NOBR><SPAN class="ft144">in-service</SPAN></NOBR><SPAN class="ft144"> training </SPAN>men i avsaknad av ett sådant begrepp kommer termen fortbildning att användas på ett sätt som också inkluderar vidareutbildning. Skälet till att inte använda termen kompetensut- veckling är att den snarare sätter fokus på resultat av de åtgärder som utgörs av fort- och vidare- utbildning. Att använda termen ”kompetensutveckling” skapar oklarheter i en text som denna som undersöker kännetecken på effektiva insatser för utveckling av yrkesskicklighet. Problemet</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317137x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p573 ft41">Det amerikanska Learning Policy Institute publicerade nyligen en översikt över egenskaper hos verkningsfull fortbildning.<SPAN class="ft140">15 </SPAN>I stu- dien lyfts fram att framgångsrik fortbildning:</P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Is content focused</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Incorporates active learning utilizing adult learning theory</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Supports collaboration, typically in </SPAN><NOBR>job-embedded</NOBR> contexts</P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Uses models and modeling of effective practice</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Provides coaching and expert support</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Offers opportunities for feedback and reflection</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Is of sustained duration.</SPAN><SPAN class="ft69">16</SPAN></P>
<P class="p574 ft52">Effektiv lärarfortbildning måste således vara en viktig aspekt att beak- ta när skolans organisation och användning av resurser beslutas. Den måste vara substantiell, återkommande och långsiktig och dess former måste, beroende på mål och inriktning, kunna variera. Men utrymme för fortbildning och utveckling av kompetens kan inte utgöra en restpost efter alla andra överväganden, varken i skolorga- nisationen som sådan eller i den enskilde yrkesutövarens planering. Kunskap om effektiv fortbildning utmanar både existerande praxis av hur fortbildning organiseras och föreställningar om hur kompetens bäst utvecklas.<SPAN class="ft147">17</SPAN></P>
<P class="p575 ft120">blir uppenbart i följande exempel ”vilken kompetensutveckling ger den bästa kompetens- utvecklingen? (alt. utvecklingen av kompetens)?” Däremot framstår frågan ”vilken fortbildning ger den bästa kompetensutvecklingen (alt. utvecklingen av kompetens)?” som begriplig.</P>
<P class="p445 ft120"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft159">Effektiv definieras i termer av att fortbildningen påverkar elevernas lärande positivt: ”This paper reviews 35 methodologically rigorous studies that have demonstrated a positive link between teacher professional development, teaching practices, and student outcomes.”</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">16</SPAN><NOBR><SPAN class="ft137">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> et al. (2017), passim. Jfr. Knapp, (2003). i vilken en liknande bild ges av dessa karakteristika men med den skillnaden att ett större fokus läggs på ”pedagogical content knowledge” inom fortbildningen (s. 119). Se också den aktuella översikten Rigor and Equity by Design: Locating a Set of Core Teaching Practices for the Science Education Community angående fortbildning inom ett mer avgränsat område vilken ger en bild som samstämmer med som ges av <NOBR>Darling-Hammond</NOBR> et. al. men som också betonar ”coherence with school policy and practice” som framgångsfaktor. (Windschitl, & Barton Calabrese, (2016), s. 1146)</P>
<P class="p576 ft181"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft180">Nationellt och internationellt artikuleras inte sällan omfattande kritik mot hur lärarfort- bildning kan sakna höjd, relevans, sammanhang och inte minst systematik. För ett aktuellt svenskt exempel, se </SPAN><NOBR>skolvarlden.se/artiklar/twitterstorm-efter-malmos-fortbildningsdag-</NOBR> forakt. Reportaget berättar om en fortbildningsdag där en skolhuvudman samlat 4 000 medarbetare fören gemensam aktivitet. Man kan notera hur en ansvarig tjänsteman</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317138x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">I en annan aktuell översikt över forskning om lärares fortbildning lyfter Mary Kennedy på Michigan State University fram dels bety- delsen av att vi närmar oss frågor rörande vilken fortbildning som</P>
<P class="p484 ft35">”fungerar” på ett mer nyanserat sätt, dels att mycket av det som kän- netecknar framgångsrik fortbildning i grund och botten är beroende av såväl lärares egen inre motivation till utveckling som vilka det är som leder kompetensutvecklingsinsatserna.<SPAN class="ft136">18 </SPAN>Kennedy baserade sin översikt på en omfattande genomgång av forskning rörande sådan lärarfortbildning som visat på ”evidence of student achievement”.<SPAN class="ft136">19</SPAN></P>
<P class="p484 ft25">Kennedy menar att det råder stor konsensus om vikten av fortbild- ning men ganska lite samstämmighet hur den påverkar lärarna,</P>
<P class="p484 ft35">”about what happens in PD, how it fosters teacher learning, and how it is expected to alter teaching practice.”<SPAN class="ft136">20 </SPAN>Kennedys övergripande synpunkt är alltså att vi i många fall inte vet tillräckligt mycket om hur fortbildning inverkar på de yrkesverksamma, alltså, att känne- dom om dessa observationer av förekommande karakteristika på framgångsrik fortbildning kanske är nödvändiga men inte tillräckliga betingelser för att kunna designa framgångsrik lärarfortbildning. Hon pekar också på att med skilda uppfattningar om vad bra under- visning är följer olika idéer om hur lärarfortbildning kan utveckla</P>
<P class="p577 ft75">kommenterade kritiken mot utbildningsdagen, ”Det är en kostnadseffektiv form men det</P>
<P class="p289 ft75">är kanske inte den bästa formen att regelbundet samla 4 000 människor.” I Yoon et. al.</P>
<P class="p484 ft120">(2007) lyfts kritiken (med citat från andra studier) mot förekomsten av ”… <NOBR>single-shot,</NOBR> one- day workshops that often make teacher professional development ’intellectually superficial, disconnected from deep issues of curriculum and learning, fragmented, and noncumulative’ … And because there is no coherent infrastructure for professional development, professional development represents a ’patchwork of <NOBR>opportunities—formal</NOBR> and informal, mandatory and voluntary, serendipitous and planned’”). Jfr. Uppsalaforskaren Wieland Wermkes kommentar: ”For a long time, conceptions of teachers’ CPD [continuing professional development] were limited to <NOBR>short-term,</NOBR> <NOBR>after-school</NOBR> courses and <NOBR>in-service</NOBR> development with precast content and models aimed mostly at preparing teachers for <NOBR>top-down</NOBR> reforms. This is no longer a viable way to see teachers’ continuing professional development …” (Wermke, 2013, s. 35).</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft154">Kennedy, (2016a). Kennedy använder begreppet </SPAN><SPAN class="ft139">professional development </SPAN>men för att inte skapa oklarhet om mål och medel används här begreppet fortbildning när det är formen för utbildningen som diskuteras.</P>
<P class="p484 ft120"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft160">Utöver att kompetensutvecklingsinsatserna skulle ha påverkat studieresultatet gjordes urvalet utifrån kvaliteten på forskningsmetodiken och kriterier som att det gick att utläsa villkoren för deltagande (obligatorium/frivillighet) samt att man följde lärare minst ett år efter kompetens- utvecklingsinsatsens avslutande. Kennedy menar att p.g.a. av att kompetensutvecklingsinsatser (PD) är flerstegsprocesser, (där utbildningen syftar till att utveckla lärares kunskaper vilket antas påverka lärares undervisning (kompetens) och därmed elevers lärande – och där man ibland har med coacher och andra aktörer vilket ytterligare tillför processteg, är det inte korrekt att använda traditionella bedömningsmallar vad gäller effektstorlek. Hon menar att en effekt om 0.2 vilken ofta betraktas som liten sannolikt i sammanhanget bör bedömas som betydande (rather large). (Kennedy, 2016a, s. 960.))</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft106">Kennedy, (2016a), s. 945.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317139x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft26">lärarnas undervisningskompetens.<SPAN class="ft69">21 </SPAN>Kennedy betonar att fortbildar- nas kompetens är av betydelse liksom att effekten av kompetens- utvecklingsinsatser i grunden är mycket beroende av deltagarnas motivation och strävan att utvecklas i sin yrkesutövning.<SPAN class="ft69">22 </SPAN>Kennedy väljer alltså att snarare nyansera och fördjupa än att förenkla läget. Hon menar vidare att studier av effekterna måste vara långsiktiga då effekterna kommer över tid och inte i slutet av ens en ettårig ut- bildning.</P>
<P class="p578 ft25">Dessa två översikter om forskning rörande vilka former för kom- petensutveckling som är mest effektiva pekar alltså mot att frågan är komplex. Strävan efter att identifiera – och sedan tillämpa – enkla kännetecken på framgångsrik kompetensutveckling leder lätt fel. De särdrag som man funnit på framgångsrik fortbildning är inte utan betydelse men i en förenklad tillämpning är det inte alls säkert att en insats blir framgångsrik. Kennedy menar att vi måste vara långt mer nyanserade och hon går igenom några av de mer centrala karakte- ristika på framgångsrika fortbildningsinsatser som brukar finnas i dessa listor.</P>
<P class="p84 ft35">Kennedy granskar uppfattningen att effekten är bättre om kom- petensutvecklingen organiseras i grupper. Hon visar att det kan vara så men att det krävs att grupper har tydliga utvecklingsmål, att man tar in forskningsrön i diskussionen och att man har en tydlig ledning som ställer frågor och håller diskussionen fokuserad.<SPAN class="ft136">23 </SPAN>Kennedy lyfter också fram betoningen på att fortbildning ska ha ämnesfokus – men påpekar att framgångsrik fortbildning håller samman ämnesstudierna med ämnesdidaktisk fördjupning. Till exempel menar hon att i effek- tiv fortbildning var ämnesfördjupningen ”… subsumed under a broa- der goal, such as helping teachers learn to expose student thinking.”<SPAN class="ft136">24</SPAN></P>
<P class="p579 ft138"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft137">Kennedy, (2016a), s. 946. Dessa punkter matchar väl den lista som presenteras i Hattie, (2009), s. 120 f.</SPAN></P>
<P class="p240 ft75"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft105">Kennedy, (2016a), s. 948.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft105">Kennedy, (2016a), s. 972.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft159">Kennedy, (2016a), s. 971. Kennedy analyserar fortbildning utifrån ett ramverk hon utvecklat rörande fem utmaningar som alla lärare möter och vilka fyra vanligen utgör huvudparten av lärares fortbildning. Dessa är enligt henne, att beskriva komplicerat ämnesinnehåll på ett sätt så att elever kan ta det till sig, att skapa en bra lärandemiljö och upprätthålla ordning, att motivera och engagera eleverna, att få eleverna att artikulera sina kunskaper och frågor på ett sätt som gör det möjligt läraren att hjälpa dem vidare i utvecklingen. Hon menar också att det finns en utmaning som vanligen inte adresseras, nämligen att läraren måste finna ett sätt att hantera dessa utmaningar som passar den egna personligheten. Jfr Kennedy, (2016b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317140x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">En annan förekommande uppfattning som Kennedy behandlar är frågan om betydelsen av att kompetensutvecklingen inkluderar an- vändning av coacher. Det visar sig att också effekten av detta varierar. Att använda föreskrivna modeller med coachingstöd verkar inte var en effektiv modell om man jämför med vad som åstadkoms när coacher i stället ”adopted a collaborative, joint <NOBR>problem-solving</NOBR> approach designed to help teachers develop a more strategic approach to their lessons.”<SPAN class="ft136">25 </SPAN>Modellen verkar alltså utvecklande om coachen, den mer erfarne och kompetente, samarbetade med lärare i deras lek- tionsplanering och även kunde gestalta en mer avancerad undervis- ningspraktik.<SPAN class="ft136">26 </SPAN>Fortbildningens utsträckning över tid visar sig vara av betydelse men effekten är också beroende av motivation vilket innebär att fortbildning som upplevas omotiverad och påtvingad kan påverka utfallet negativt.<SPAN class="ft136">27 </SPAN>Det verkar också vara centralt vilka som leder fortbildning och vilken kompetens de har.<SPAN class="ft136">28 </SPAN>Skolväsendet måste alltså bli mer nyanserat i arbetet med fortbildningen så den verkligen leder till kompetensutveckling. Motivation och kompetens förefaller vara nyckelord liksom medveten fokusering. Vad gäller motivation är utmaningen i grund och botten likartad med den som lärare brottas med varje dag ”Attendance is mandatory but learning is not.”<SPAN class="ft136">29</SPAN></P>
<P class="p242 ft41">Budskapet pekar mot betydelsen av att rektorer och lärare får fri- het att utveckla sin praktik samt att de får ett modellerande stöd, ett stöd där den tillförda expertisen gestaltar ett utvecklat alternativ.<SPAN class="ft140">30 </SPAN>Viljan till förändring och utveckling är en omistlig komponent vilket enligt Kennedy medför ett behov av att</P>
<P class="p580 ft182">reconceptualize teachers as people with their own motivations and interests. The differences shown here among PD methods of facili- tating enactment strongly suggest the importance of intellectually engaging teachers with PD content, rather than simply presenting prescriptions or presenting bodies of knowledge. Furthermore, the differences in program effectiveness when studies compared groups of volunteers as opposed to groups of non volunteers remind us of the role of teachers’ own volition in improving their practices.<SPAN class="ft152">31</SPAN></P>
<P class="p428 ft75"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft105">Kennedy, (2016a), s 963.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft105">Kennedy, (2016a), s. 960.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">27</SPAN><SPAN class="ft137">Kennedy, (2016a), s. 972.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">28</SPAN><SPAN class="ft137">Kennedy, (2016a), s. 974.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">29</SPAN><SPAN class="ft137">Kennedy, (2016a), s. 973.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">30</SPAN><SPAN class="ft137">Här finns sannolikt en fråga om legitimitet också.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">31</SPAN><SPAN class="ft106">Kennedy, (2016a), s. 974.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317141x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">Förutom att utbildningen i sig måste hålla hög kvalitet framstår alltså lärares inre motivation till utveckling som lika viktigt för att kompe- tensutvecklingsinsatser ska vara framgångsrik som designen på själva insatsen. Kontentan av denna observation är att sådana sätt att orga- nisera insatser för kompetensutveckling som säkerställer relevans, delaktighet, ägarskap m. m. bör prioriteras så att motivation kan hål- las på högsta nivå. Det bör därmed vara en del av lärares och rek- torers autonomi att kunna styra över den egna kompetensutveck- lingen.<SPAN class="ft136">32 </SPAN>Detta är ett av skälen till att den modell för arbete med kompetensutveckling som utredningen föreslår är uppbyggd kring få fasta delar och en stor portion av valfrihet.</P>
<P class="p581 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.3</SPAN><SPAN class="ft149">Fortbildning och utveckling prioriteras till tre format: Processer av kollegialt lärande, Utvecklingsprojekt och Kurser</SPAN></P>
<P class="p582 ft52">Utformningen av utvecklingsdelen i programmet bottnar i skolans utmaningar och de insikter i forskning om fortbildning rörande bety- delse av såväl motivation som betydelsen av genomförandekontexten och grader av flexibilitet. Samtidigt föreligger ett behov av att pro- grammets insatsformer bidrar till att garantera likvärdiga utvecklings- möjligheter för alla lärare och rektorer vilket pekar mot behovet av att den tillkommande organisation som ska ansvara för programmet reglerar detta. Delar av programmet behöver vara nationellt medan andra delar, som exempelvis insatsernas innehåll, behöver utformas successivt utifrån enskilda lärares och rektorers behov liksom de lokala skolhuvudmännens.</P>
<P class="p583 ft35">Som nämnts ovan föreslås programmet arbeta genom främst tre insatsformat, <SPAN class="ft50">kollegiala processer</SPAN>, <SPAN class="ft50">utvecklingsprojekt </SPAN>och <SPAN class="ft50">kurser</SPAN>. De två förstnämnda är tydligt skolförlagda och den tredje bör, beroende på</P>
<P class="p416 ft120"><SPAN class="ft119">32 </SPAN>Jfr. Wieland Werkes kommentar att ”… it appears productive to see teacher autonomy as a conditioning structure for teachers CPD [continuing professional development].” (s. 120). Utifrån sin jämförelse med hur lärares kompetensutveckling sker i Tyskland så är han tämligen kritisk till att begränsa lärares autonomi i detta avseende och att lärarfortbildning planeras ”…at an administrative level with administrative professionals rather than teaching professionals making the decisions.” (s. 121) Amerikanen Larry Cuban, beskriver i sin studie av kontinuitet och förändring av undervisning i amerikanska skolor under mer än hundra år, olika lager av vad man kan kalla ”beslutssfärer” för en lärare och hur undervisningens innehåll och form är ”at the core of teachers’ authority”, typiska kärnområden för lärarfortbildning, och kan man tycka, som centrala aspekter av lärarens ansvar och utvecklingsområden bör också lärare ha styrkraft över sin fortbildning inom detta. (Cuban, 1993, s. <NOBR>262–271).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317142x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">sammanhang, också utvecklas åt det hållet. Insatsformen <SPAN class="ft50">kurs </SPAN>har en självklar en plats i programmet men i tider av lärarbrist är det inte rimligt att en stor andel av lärarkåren ska sitta bänkade på ett univer- sitet eller en högskola. Programmet är designat för att lärare och rek- torer ska kunna stärka sin yrkesskicklighet i eller nära verksamheten. Det beror på att det är i närhet till verksamheten som yrkesskick- ligheten vanligen bäst utvecklas. Programmet har därför som mål att på varje skola och förskola stödja framväxten av en kultur av lärande, utveckling och forskning.<SPAN class="ft136">33</SPAN></P>
<P class="p88 ft35">Två centrala utmaningar uppstår mot bakgrund av denna grund- läggande design, en för högskolan och en för skolan. För det första måste högskolan, och andra aktörer, aktivt utveckla modeller för hur de på bästa sätt kan vara ett stöd för det skolväsendets kompetens- uppbyggnad. För det andra måste skolan särskilja och organiseras sin kompetens på ett sådant sätt att särskilt skickliga lärare och rektorer kan kliva fram och inom programmet ta ansvar för att utveckla yrkes- skickligheten hos de som ännu inte nått lika långt som de själva. Vad vi talar om här är alltså en professionsutvecklande approach som sker i samverkan men som också i hög grad leds av de främsta bland lärare och rektorer.</P>
<P class="p89 ft35">En poäng med den modell som föreslås är att formatet möjliggör att innehållet kan förändras över tid, dock alltid med ett grundläg- gande fokus på yrkesskickligheten, men att strukturen är beständig. Detta är särskilt viktigt i ett samhälle som snabbt förändras, som på- pekades i inledningen av betänkandet. I Skolkommissionens förslag på professionsprogram ingick en övergripande tematisk indelning med fokus på undervisning, ledarskap och specialisering. Utred- ningen anser dock att det är viktigt att programmet är enkelt, och att det är viktigt att det finns utrymme för att fylla programmet med innehåll och fokusområden för utvecklingsinsatser lokalt och med utgångspunkt i lärares och rektorers utryckta behov. En sådan adaptiv approach skapar förutsättningar för programmets relevans, genom- slag och uthållighet över tid.<SPAN class="ft136">34</SPAN></P>
<P class="p584 ft138"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft154">Kollegialt lärande är en form av kombinerad utbildnings- och utvecklingsinsats som sker i den egna verksamheten, i vilken deltagare undersöker den egna praktiken och där kollegor gemen- samt strävar efter olika former av förbättring. Exempel som berörs i texten är lesson studies och learning studies men denna form av lärande sker också i andra former, exv. Forskningscirklar och undervisningsronder.</SPAN></P>
<P class="p585 ft77"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft76">Jfr. Sykes and Wilsons kommentar om att reformer med inriktning mot ”new skills”, alltså metoder, sällan blir verkningsfulla. (Sykes, & Wilson, (2016), s. 862).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317143x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft41">Utformningen syftar till att ge ökade möjligheter till utveckling inifrån skola och förskola. Fortbildningens innehåll styrs ofta av nationella eller lokala reformer som har skapats utanför eller på dis- tans till såväl lärarprofessionen som enskilda lärare och deras yrkes- utövning. Utredningen anser att grunden för lärares och rektorers karriärlånga utveckling måste drivas i högre grad inifrån professionen och den enskildas behov, och utifrån en strävan att verksamheten ska svara mot de nationella målen. Förenklat kan man tala om att tyngd- punkten för initiativ och styrning vad gäller lärares och rektorers möjligheter till karriärlångt lärande och utveckling behöver förflyttas från ett <NOBR>”utifrån-uppifrån-perspektiv”</NOBR> till ett <NOBR>”inifrån-nerifrån-per-</NOBR> spektiv”.<SPAN class="ft140">35</SPAN></P>
<P class="p587 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.4</SPAN><SPAN class="ft149">Kompetensutveckling genom processer av kollegialt lärande</SPAN></P>
<P class="p588 ft26">För mer än två decennier sedan satte Linda <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> då på Columbia University, fokus på hur lärare lär:</P>
<P class="p589 ft23">Teachers learn by doing, reading, and reflecting (just as students do); by collaborating with other teachers; by looking closely at students and their work; and by sharing what they see.<SPAN class="ft152">36</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Denna, och liknande observationer av lärares lärande representerar en i grunden förändrad syn på kompetensutvecklingsinsatser bör se ut och det i ett sådant perspektiv den ökade betoningen på olika for- mer av kollegialt lärande bör ses.<SPAN class="ft136">37</SPAN></P>
<P class="p102 ft51"><SPAN class="ft52">I boken </SPAN>The Teaching Gap – Best Ideas from the World’s Teachers for Improving Education in the Classroom <SPAN class="ft52">satte de båda amerikanska</SPAN></P>
<P class="p492 ft120"><SPAN class="ft104">35</SPAN><SPAN class="ft159">Jfr. beskrivningen av hur lärarfortbildningen förändrats sedan </SPAN><NOBR>1960-talet</NOBR> i SOU 2014:5 (ovan). Se också Wermkes studie av lärarfortbildning i Sverige och i Tyskland, där han noterat att fortbildning i Sverige ofta är både bestämd och planerad på andra nivåer än lärarnas. (Wermke, 2013, s. 121) Det bör hållas i minne att studien inte är en studie av lärarfortbildning i sig utan har fokus på lärares syn på fortbildning som en central indikator på vad som är Wermkes primära intresseområde, lärarautonomi. Notera att professionsprogrammet strävar efter att kombinera lärares behov av att ha kontroll över sin professionella utveckling och det förhållandet att skolutveckling i hög grad är beroende av gemensamma insikter och strävanden.</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">36</SPAN><SPAN class="ft105">Darling – Hammond, & McLaughlin, (1995), s. 598.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">37</SPAN><SPAN class="ft159">Vescio, Ross, & Adams, (2008) s. 89. Under </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> kom en modell för strukturerat kolle- gial lärande i form av ”kollegahandledning” att uppmärksammas. (Lauvås, et al. (1997). Denna modell, liksom andra modeller för formaliserad och cykliskt organiserade utvecklingsmodeller (exv. learning studies) relaterar till den tankefigur om lärande i intressegemenskaper som går under benämningen ”communities of practice”. Jfr. Wenger, (1998).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317144x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">professorerna James Stiegler och James Hiebert ytterligare fokus på kraften i vad vi numera ofta talar om som det kollegiala lärandet.<SPAN class="ft136">38 </SPAN>Mer precist satte de fokus på arbetsmetoder som kommit att gå un- der benämningen <SPAN class="ft50">lesson studies </SPAN>eller <SPAN class="ft50">learning studies</SPAN>. Vi har i Sverige dels en forskningsbaserad kunskap om det kollegiala lärandet, dels en mer erfarenhetsbaserad sådan.<SPAN class="ft136">39 </SPAN>Båda dessa traditioner pekar mot att väl strukturerade kollegiala processer är effektiva vägar till utveckling av undervisning – men också att det inte sker av sig självt bara några lärare samlas till överläggningar. Helen Timperley, professor i peda- gogik vid University of Auckland, Nya Zeeland, har, och det tvärt emot vad som ofta framförs, pekat på att det saknas ett tydligt forskningsstöd för uppfattningen att om bara lärare hade tid så skulle lärarna ”construct their own learning experiences and develop a more effective reality for their students through their collective expertise.”<SPAN class="ft136">40 </SPAN>En sådan strategi, att kravlöst ge tid är inte effektiv för att påverka elevernas lärande. För att åstadkomma förändring före- faller det inte heller vara effektivt att låta utomstående experter informera om framgångsrika undervisningsmodeller.<SPAN class="ft136">41</SPAN></P>
<P class="p181 ft25">Det krävs mer än så och framför allt krävs det en hög grad av systematik och uthållighet, att man arbetar målmedvetet, utifrån erfarenhet och forskning men också, att det är ”när skolor lyckas hålla balansen mellan samarbete, klarsynt kritik och målmedvetna förbättringar som learning studies blir en riktigt kraftfull metod” som</P>
<P class="p289 ft26">Dagens Nyheters Johannes Åman påpekat.<SPAN class="ft69">42 </SPAN>För att fortbildning ska</P>
<P class="p449 ft142"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft164">Stigler, & Hiebert, (1999). I Sverige kom professorn i pedagogik, vid Göteborgs universitet, Ference Marton att utveckla en mer teoristyrd variant av lesson studies under benämningen learning studies. Se exempelvis, Martin, (2003) samt Marton, (2005).</SPAN></P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft154">Se exv. Carlgren, (2017). Erfarenheterna från de insatser som på senare år gjorts inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen, till exempel Matematiklyftet, är också väsentliga i sammanhanget – och ett exempel på en insats vars metodiska approach inte bara passar väl in i ett framtida professionsprogram utan som också skulle få en förstärkt betydelse genom pro- grammets systematik.</SPAN></P>
<P class="p327 ft75"><SPAN class="ft104">40</SPAN><SPAN class="ft105">Timperley, & </SPAN><NOBR>Alton-Lee,</NOBR> (2008), s. 348.</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">41</SPAN><SPAN class="ft154">Timperley & </SPAN><NOBR>Alton-Lee</NOBR> avvisar fortbildning som består utav ”outside experts developed recipes for teaching (typically based on research about what kinds of pedagogies work for improving student outcomes), then presented prescribed practices to teachers with an under- pinning rationale and <NOBR>follow-up</NOBR> monitoring to ensure implementation.” Timperley & Alton- Lee, (2008), s. 348.</P>
<P class="p484 ft144"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft160">Åman, (2012). I rapporten </SPAN>Att lära av de bästa – en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om svensk skola i ett inter- nationellt forskningsperspektiv, <SPAN class="ft120">betonar Åman vikten av inte bara stödja utan att också sätta tryck på lärarna att utveckla undervisningen. (Åman 2011) Jfr. Timperleys kommentar från</SPAN></P>
<P class="p590 ft120">2007: ”The engagement of expertise external to the group of participating teachers is necessary because substantive new learning requires teachers to understand new content, learn new skills, and think about their existing practice in new ways. An expert may come from within the</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317145x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">leda till utveckling av undervisningen och ge effekt på elevers lärande bör den ha ett tydligt fokus på just det – och på former för att under- söka effekterna av de förändringar man vill göra – och sammanhang för att utveckla förståelsen av varför man lyckades eller misslyckades. Timperley och hennes kollega, <NOBR>Alton-Lee</NOBR> menar att framgångsrika arbetssätt har varit inriktade mot att ”’deepen teachers’ foundation of pedagogical content and assessment knowledge within coherent con- ceptual frameworks that could then serve as the basis for decisions about practice” och att skälet till detta är att just detta krävs för att lärare i detalj ska kunna förstå ”… what their students knew already and what it was they needed to learn next.”<SPAN class="ft136">43</SPAN></P>
<P class="p103 ft41">Skolreformer förespråkar inte sällan en viss undervisningsmetod, och i det perspektivet kan det vara värt att notera vad Stigler & Hiebert lyfte fram:</P>
<P class="p591 ft182">… it might be surprising that we have not recommended a particular way to teach. Instead we have proposed the establishment of a national <NOBR>research-and-development</NOBR> system for the improvement of classroom teaching. Improving teaching, as we have said, is a cultural change and thus must happen in small steps.<SPAN class="ft152">44</SPAN></P>
<P class="p592 ft35">Det är därför som professionsprogrammet betonar det kollegiala lärandet. Det föreskriver inte en undervisningsteknik, vissa läromedel eller teknologier. Det kollegiala lärandet handlar i grunden om att ut- veckla systematik och metodik för lärare att tillsammans med andra ständigt förbättrar undervisningen – just där man står, utifrån de unika förutsättningar som där råder, och utifrån de val man gjort på basis av all den kunskap man besitter. Det centrala är i lägre grad vil- ken undervisningsmetod som väljs och i högre grad att den valda metoden sätts i ett sammanhang där dess tillämpning utvecklas och förfinas. I en utvecklad process för detta blir de egna erfarenheterna</P>
<P class="p593 ft138">school (for example, the principal) or outside the school (for example, a researcher).” (Timperley, 2007 s. 20.)</P>
<P class="p240 ft75"><SPAN class="ft104">43</SPAN><SPAN class="ft105">Timperley & </SPAN><NOBR>Alton-Lee,</NOBR> (2008), s. 349.</P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">44</SPAN><SPAN class="ft137">Stigler & Hiebert, 1999, s. 167. NB. Utredningen delar författarnas synpunkt rörande vikten av att utveckla en nationell modell – eller kanske hellre bör man tala om infrastruktur – för en utvecklingsinriktad forskning. Utredningen har samverkat med den utredningen om praktik- nära forskning som pågår i parallell med denna utredning (U 2017:03 Praktiknära skolforskning i samverkan) och ser att etableringen av ett professionsprogram inte bara går hand i hand med en sådan tanke i största allmänhet utan att programmet både kan stärka en sådan utveckling och stärkas av densamma.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317146x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">föremål för kollegors reflektioner och feedback liksom analys utifrån forskning.</P>
<P class="p594 ft41">David Labaree påpekade lakoniskt en gång, att ”The general rule of teaching is that general rules don’t help very much.”<SPAN class="ft140">45 </SPAN>Och just därför blir utvecklingen och befästandet av det kollegiala lärandet så viktigt. Den formen ger möjlighet att beakta alla de särdrag i under- visningsutmaningar som finns i varje klassrum.<SPAN class="ft140">46 </SPAN>Men utvecklingen av det kollegiala lärandet kommer inte av sig själv och den kräver målmedveten ledning. Men i en sådan tappning är det också en ut- vecklingsmodell som inte bara möjliggör för lärare att dra nytta av högre expertis, utan också att utveckla en bred undervisningsreper- toar på hög nivå.<SPAN class="ft140">47</SPAN></P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.5</SPAN><SPAN class="ft149">Kompetensutveckling genom projekt</SPAN></P>
<P class="p114 ft52">Ett kraftfullt sätt att utveckla kompetens inifrån professionen och därmed skolan är när lärare och rektorer tillsammans driver egna utvecklingsprojekt utifrån intresse, behov och sammanhang. Det finns goda exempel på att det kan vara en lyckosam strategi. I Ontario, Kanada, ställde man sig för några år sedan följande fråga:</P>
<P class="p580 ft23">If experienced teachers were supported to be leaders of learning – their own learning, the professional learning of other teachers, and their students’ learning – what would these teacher leaders do and what would be the challenges and benefits?<SPAN class="ft152">48</SPAN></P>
<P class="p356 ft41">Några år senare, efter över 800 genomförda Teachers Learning and Leadership Projects (TLLP) som inkluderat över 4000 lärare hade de forskare som följt projektet, Carol Campbell, Ann Lieberman och Anna Yashkina, svar på frågan:</P>
<P class="p595 ft3">The evidence is clear. These teacher leaders will do amazing things; they will initiate, innovate, implement and share a wide range of projects which can develop collaborative professional learning, improve practice</P>
<P class="p596 ft75"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft105">Labaree, (2004), s. 98.</SPAN></P>
<P class="p483 ft120"><SPAN class="ft104">46</SPAN><SPAN class="ft160">Som omnämnts ovan, kan man som Kennedy, reducera antalet grundläggande utmaningar för varje lärare till fyra generella områden – men poängen här är att dessa utmaningar också måste lösas ut på ett specifikt, för att inte säga personligt sätt, av varje lärare, och sedan systematiskt anpassas till varje elev, grupp och klass (lärarens femte grundläggande utmaning).</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">47</SPAN><SPAN class="ft154">För en studie av hur enskilda lärares fortbildning kan få kollegial betydelse, se Sun, et al. (2013).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">48</SPAN><SPAN class="ft106">Lieberman, et al. (2017), s. 121.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p597 ft182">and support student learning; they will experience success in tangible outcomes – such as changes in professional practice for instruction and assessment – and also, importantly in the sometimes immeasurable benefits of being empowered, enabled and valued; the will navigate personal, interpersonal and practical challenges as their leadership is tested and grows; they will learn how to collaborate and share to spread knowledge and sustain improvements in practices; and they will demonstrate the professional, educational and financial value of self- directed, <NOBR>teacher-led</NOBR> innovative and effective practices.<SPAN class="ft152">49</SPAN></P>
<P class="p598 ft26">Dessa utvecklingsprojektvisar på fem övergripande idéer hur ut- veckling kan skapas utifrån lärares professionella samverkan:</P>
<P class="p599 ft185">First, TLLP flips the idea that teachers are mainly recipients of ”external” expertise for new knowledge; <SPAN class="ft183">instead, teachers can be the leaders and mobilizers of interactive </SPAN><NOBR><SPAN class="ft183">(co-)development</SPAN></NOBR><SPAN class="ft183"> and sharing of knowledge and practices</SPAN>. Second, while TLLP involve <NOBR>teacher-led</NOBR> change, <SPAN class="ft183">systems supports are helpful for providing training, resources and access to </SPAN><NOBR><SPAN class="ft183">on-line</SPAN></NOBR><SPAN class="ft183"> and in person opportunities to facilitate mobilizing knowledge more widely</SPAN>. Third, <SPAN class="ft183">sharing knowledge requires development for individuals’ </SPAN>making their tacit knowledge explicit and <NOBR>de-privatizing</NOBR> practices; the formation of teacher initiated groups working as teams and to share knowledge among and between other groups of teachers; and the development of relationships and interaction for professional networks that extend knowledge and practices beyond the individual classroom and schools. Fourth, app- roaches to knowledge exchange <SPAN class="ft183">involve attention to collaboration for pro- fessional learning and to communication </SPAN>to share information in person, online and in print. Finally, <SPAN class="ft183">the substance of knowledge exchange counts</SPAN>. The development and sharing of quality content integrated into action- able resources, particularly classroom materials, support the application and adaptation of knowledge and practices by and for teachers.<SPAN class="ft184">50</SPAN></P>
<P class="p600 ft25">Det är uppenbart att det finns mycket att hämta från denna modell. Men, precis som i fallet med det kollegiala lärandet som beskrivits ovan, sker inte detta med god kvalitet av sig själv. I Ontario insåg man att det fanns tydliga behov av att stötta projekten genom att till viss del formalisera processer och att exempelvis utbilda i pro- jektledning. Inte minst visade det sig vara betydelsefullt att organisera tillfällen då projekt redovisades i större forum av lärare, för att nå bättre resultatet och för att inspirera andra.<SPAN class="ft153">51</SPAN></P>
<P class="p524 ft75"><SPAN class="ft104">49</SPAN><SPAN class="ft105">Lieberman, et al. (2017), s. 121.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">50</SPAN><SPAN class="ft105">Lieberman, et al. (2017), s. 95. (Kursiveringar i original)</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">51</SPAN><SPAN class="ft159">Utvecklingsprojekt drivna av lärare och rektorer är ingen nyhet för svensk skola. Det finns historiskt en sådan tradition åtminstone tillbaka till </SPAN><NOBR>1970-talet</NOBR> och de förekommer också i dagens skola. En särskild poäng, värd att upprepas, med professionsprogrammet är förutsägbarhet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317148x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft52">En väsentlig aspekt av projektmodellen är att den ger möjlighet för lärare att ta tag i just de frågor som de själva upplever störst behov utav att bearbeta och att den ger möjlighet att organisera sig på det sätt som lärarna själva finner bäst, till exempel inom eller mellan sko- lor. Det betyder att arbetet inte behöver ”administreras uppifrån” och det medger mycket av ägarskap för de involverade lärarna. Modellen stärker också kollegiala samarbeten. Kravet på att skolan ska vila på vetenskaplig grund medför att den praktiknära forskningen behöver utvecklas rejält framöver, en utveckling som till del redan är på gång, men också att skolorganisationerna behöver utveckla former för systematiskt arbete med såväl utveckling som användning av rön. Det är i en sådan kontext som dessa projekt bör ses. Inte sällan tals det om att implementera <SPAN class="ft51">best practice </SPAN>men på grund av skilda villkor och förutsättningar är det inte troligt att det är en genomgående tillämp- bar metod att flytta över modeller som utvecklats i andra miljöer. Men projektmodellen skulle kunna bidra till att man lokalt utvecklar sin <SPAN class="ft51">next practice </SPAN>på basis av egna och andras systematiserade erfaren- heter och projekten kan fungera som ett utprövande sammanhang för ”forskningsinformerad” utveckling och som bidragsgivare till den gemensamma kunskapsbasen.<SPAN class="ft147">52 </SPAN>Och, som antytts ovan, en central aspekt av detta arbete är att modellen öppnar för lärare att ta ledar- skap för utvecklingen av undervisningen.<SPAN class="ft147">53</SPAN></P>
<P class="p523 ft142">I såväl ett individuellt karriärperspektiv som i ett skolutvecklingsperspektiv är det stor skillnad på om sådana utvecklingsmöjligheter endast uppstår lokalt, spontant och tillfälligt eller om de utgör del av systematiska förväntningar och förutsättningar. Mer konkret finns det skäl att också peka på att det finns skolhuvudmän som redan i dag arbetar med denna typ av approach. Som exempel kan nämnas att Stockholms stads utbildningsförvaltning i sitt utvecklingsarbete arbetar med projekt och stora årliga konferenser (under rubriken Leda lärande) som samlar mer än 1 000 deltagare där resultat av projekt sprids.</P>
<P class="p601 ft75"><SPAN class="ft104">52</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr Lieberman, et al. (2017), s. 26, </SPAN><NOBR>”evidence-informed”.</NOBR></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">53</SPAN><SPAN class="ft186">Jfr. Michael Fullan och Andy Hargreaves beskriver hur viktigt det är för förnyelse och utveckling att lärare tar ledarskap och beskriver innebörden av det på följande sätt: “Teacher leadership that prompts teacher renewal is about:</SPAN></P>
<P class="p482 ft75">• Starting and spreading new projects and not just implementing them</P>
<P class="p482 ft138">• Finding colleagues who can create something exiting with you together</P>
<P class="p482 ft138">• Helping struggling peers in your own school and in schools that struggle more than yours</P>
<P class="p489 ft138">• Receiving resources for change that sometimes goes direct to the teacher and not always via the superintendent and then the principal</P>
<P class="p457 ft138">• Being part of <NOBR>high-level</NOBR> conversations where teachers can come across as being just as smart and confident as the principal or the policymaker</P>
<P class="p482 ft138">• Being open to change but not exploitable by fashion</P>
<P class="p482 ft138">• Managing upward and challenging the system when you you have to, so you can help students</P>
<P class="p457 ft77">• Grasping that as soon as something is operating like clockwork – then it’s probably time to change it.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">148</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p573 ft41">Man kan också notera att i Ontario infördes en modell där erfarna <NOBR>TLLP-grupper</NOBR> kunde ansöka om att få bli ett sorts centrum, <SPAN class="ft56">Provincial Knowledge Exchange </SPAN>(PKE), för att stödja andra <NOBR>TLLP-grupper.<SPAN class="ft140">54</SPAN></NOBR><SPAN class="ft140"> </SPAN>En sådan utveckling skulle rimma väl med hur man kan tänka att den svenska försöksverksamheten med öv- ningsskolor skulle kunna utvecklas. De facto finns redan liknande rörelser, exempelvis vid Södertörns högskolas lärarutbildningar. Där har man vid några få skolor bildat centra för professionsut- veckling – men då förstås utifrån behovet av att skapa möten mel- lan högskolans lärare, lärarstudenter och skollärare. Men det finns beröringspunkter och det går att tänka sig att en väl utvecklad projektverksamhet kan få betydelse utöver den närmast berörda kretsen.</P>
<P class="p408 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.6</SPAN><SPAN class="ft149">Kompetensutveckling genom akademiska kurser</SPAN></P>
<P class="p116 ft35">Det finns en lång tradition av lärarfortbildning och kompetens- utveckling via deltagande i akademiska kurser vid landets universi- tet och högskolor. Under <NOBR>1990-talet</NOBR> samtidigt som fokus på verk- samhets- och skolutveckling ökade inom ramen för lärares kompe- tensutveckling kom även andra aktörer än högskolan att erbjuda kurser för lärare.<SPAN class="ft136">55 </SPAN>Det är angeläget att lyfta fram några synpunkter som bör vara avgörande ifråga om vilka som bör kunna ansvara för kurser inom programmet, framför allt är kvalitet en sådan aspekt.</P>
<P class="p84 ft35">Vad gäller lärares grundutbildning har kraven på vetenskaplighet och forskningsanknytning ökat under flera decennier. Den utveck- lingen har baserats på en analys av ett ökat behov av just vetenskaplig kompetens för att kunna verka som lärare i såväl ett snabbt förän- derligt samhälle som ett allt mer komplext kunskapssamhälle. I sam- ma utvecklingslinje ligger det ökade kravet på evidens generellt samt kravet på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Mot den bakgrunden är det logiskt att kraven på lärares fortbildning inte bara handlar om hög kvalitet generellt utan även att det ställs stora krav</P>
<P class="p602 ft120">If these things are done by teachers, for teachers, and with teachers, then most people’s teaching career will end in a bang, not in a whimper.” (Hargreaves, & Fullan, (2012), s. 67).</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft105">Lieberman, et al. (2017), s.93.</SPAN></P>
<P class="p501 ft77"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft106">Utredningen har inte kunnat identifiera någon övergripande uppföljning av kvaliteten på den fortbildning och/eller kompetensutveckling som lärare erbjuds.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">149</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">på kurser som utvecklas för professionsprogrammet också i detta avseende.</P>
<P class="p594 ft35">Universitet och högskolor är centrala institutioner för samhällets kunskapsutveckling och därmed också en central aktör vad gäller lärares och rektorers fortbildning även om även andra aktörer kan komma ifråga.<SPAN class="ft136">56 </SPAN>Lärosätena måste mot bakgrund av deras arbete med lärares grundutbildning och rektorernas befattningsutbildning också anses besitta en alldeles särskild potential för lärares och rektorers fortbildning men detta är också för lärosätena en svår utmaning. Trots omfattande kompetens inom en rad områden har det inte alltid visat sig enkelt att omforma traditionella arbetssätt så att både inne- håll och form framstår som relevanta för lärare. Detta är inget speci- fikt problem för skolområdet, tvärt om kanske just skolområdet är ett exempel där det fungerar lite bättre än inom andra områden.<SPAN class="ft136">57 </SPAN>En väsentlig fördel med högskolekurser är att de kvalitetssäkras av både lärosäten och Universitetskanslersämbetet.<SPAN class="ft136">58 </SPAN>En annan fördel med lärosätenas fortbildning är att den potentiellt också kan påverka lärares behörighet och att den kan leda till ytterligare examina.<SPAN class="ft136">59 </SPAN>Det får också i sammanhanget lyftas fram att kontinuitet i relationer mel- lan examinerade studenter och lärosäten förefaller vara ömsesidigt berikande generellt vilket innebär att åtgärder som understödjer en sådan utveckling får bedömas som angelägna.</P>
<P class="p181 ft35">Tre utmaningar för högskolan och dess uppdragsgivare vad gäller lärosätenas bidrag till lärares och rektorers fortbildning bör i sam- manhanget lyftas fram. För det första är det en utmaning för hög- skolan att utveckla designen på sina insatser så att de passar väl in i skolans verksamhetsformer i allmänhet och professionsprogrammets verkanslogik i synnerhet. Det traditionella akademiska kursformat äger säkerligen hemortsrätt här men det antas att det också kommer att krävas andra format av verksamhetsnära natur liksom väl genom-</P>
<P class="p603 ft120"><SPAN class="ft104">56</SPAN><SPAN class="ft160">Man kan tänka sig att exv. av lärare organiserade ämnes och ämnesdidaktiska nätverk och för- eningar utvecklar kurser liksom att kommersiella aktörer tar initiativ. En kritisk aspekt blir att etablera en kvalitetssäkring av dessa aktiviteter – och det är svårt att inte uppfatta det som besvärande att någon sådan procedur förnärvarande inte finns etablerad.</SPAN></P>
<P class="p482 ft151"><SPAN class="ft104">57</SPAN><SPAN class="ft105">Se Riksrevisionen rapport </SPAN>Det livslånga lärandet inom högre utbildning<SPAN class="ft75">, (2016).</SPAN></P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">58</SPAN><SPAN class="ft154">Ett problem i sammanhanget kan dock vara att uppdrags utbildning inom lärosätena inte kvalitetssäkras enligt samma rutiner. Se UKÄ rapport 2016:8, s.53.</SPAN></P>
<P class="p457 ft75"><SPAN class="ft104">59</SPAN><SPAN class="ft74">Vad gäller högskolornas uppdragsutbildning så har Riksrevisionen berört den inom ramen för en granskning av lärosätenas roll för det livslånga lärande. Man fann då att Skolverket var den ”i särklass största uppdragsgivaren” och står för omkring 30 procent av uppdragsutbildningen. (Riksrevisionen (2016), s. 40.)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">arbetade processer för att skapa relevant innehåll som också kan svara mot krav på progression. När det gäller traditionella akade- miska kursers roll inom professionsprogrammet är det av stor bety- delse att notera de omfattande möjligheter till nätburen undervisning som föreligger i dag.<SPAN class="ft140">60</SPAN></P>
<P class="p417 ft35">En andra utmaning för högskolan gäller tillgången till kompetens för att kunna bidra i professionsprogrammet. Högskolan tyngs just nu av att försöka klara av allt större grundutbildningsuppdrag inom lärarutbildningsområdet vilket är en utmaning i sig. Det är inte heller givet att högskolan i alla delar har den kompetens som kommer att efterfrågas. Engagemanget för lärares och rektorers professionella ut- veckling kommer därmed också att innebära att lärosätena själva måste utvecklas. En resurs i sammanhanget ligger dock i själva profes- sionsprogrammet genom att det inte bara främjar utvecklandet av högre kompetens utan också utpekar sådan. Det betyder att det kom- mer att finnas särskilt meriterade lärare, vars erfarenhet, kunskap och kompetens är granskad och erkänd, att tillgå för högskolan. Det finns alltså en möjlighet för högskolan att etablera kursgivande team där skolväsendets skickligaste lärare också deltar.</P>
<P class="p434 ft35">En tredje utmaning för högskolan ligger i att utveckla samver- kans- och arbetsformer för detta liksom att prioritera samverkan med skola och förskola som en nyckelaktivitet. För att det ska vara möjligt förefaller det dock nödvändigt att högskolan får förändrade ersättningsmodeller. Dagens system med såväl skilda anslag för utbildning och forskning och med enbart den typ av prestations- baserade ersättningsmodeller som nu tillämpas skapar hinder för detta. Det finns också skäl att se över regelverken för såväl reguljär utbildning som uppdragsutbildning så att arbetsformerna i högre</P>
<P class="p605 ft120"><SPAN class="ft119">60 </SPAN>Diana Laurillard, professor vid Institute of Education, University College London, har lyft fram att de storskaliga kurser som går under benämningen Massive Open Online Courses (MOOC) fungerar särskilt väl som fortbildningskurser för lärare. Se Se Laurillard, (2014a); Laurillard, (2014b) samt Laurilliard (2016). Att nätkurser kan vara attraktiva för lärare blev tyd- ligt när Karlstads universitet på uppdrag av Skolverket utvecklade och genomförde en sådan kurs om de nya betygsskalorna. Under åren <NOBR>2013–2016</NOBR> hade kursen över 20 000 registrerade del- tagare. (PM, Kerstin M Haraldsson, Karlstads universitets Uppdrags AB, 160307) I samman- hanget har Laurillard och lyft fram blended learning som modell. Hon definierar modellen som</P>
<P class="p606 ft120">”the thoughtful integration of conventional and digital methods of teaching and learning as the means to achieve our greatest ambitions for 21st century education.” (Laurillard, 2014b, s. 3.)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">grad är stödjande för ett vidgat engagemang för lärares och rektorers professionella utveckling.<SPAN class="ft69">61</SPAN></P>
<P class="p594 ft52">Avslutningsvis – ett ökat engagemang från högskolans sida för lärares och rektorers professionella utveckling är angeläget och för realiseringen av detta är det väsentligt statens styrning och resurser för universitet och högskolor till alla delar stödjer en sådan utveck- ling. Professionsprogrammet förutsätter att lärosätena kommer att prioritera denna uppgift, men det kommer också att ställa stora krav på lärosätena. Men krav kommer inte bara att ställas på lärosätena utan även på skolhuvudmännen, lärarna och skolledarna. Nya samver- kansformer och samverkansprocesser måste utvecklas och som sådana måste de sannolikt formas utifrån lokala och regionala förhål- landen. Dessa förhållanden skiftar över landet. En möjlig väg kan ut- göras av strategier med långsiktiga överenskommelser rörande denna samverkan (och annan, som exv. utvecklingen av den praktiknära forskningen).</P>
<P class="p607 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.7</SPAN><SPAN class="ft149">Sökbara utbildningsutrymmen</SPAN></P>
<P class="p412 ft41">Den mest vanligt förekommande vidareutbildningen av mer omfat- tande slag för lärare och förskollärare är utbildning till speciallärare eller specialpedagog. Det är en uppskattad påbyggnadsutbildning som ges på avancerad nivå i en omfattning av 90 högskolepoäng. Utbild- ningen ges vid ett antal lärosäten och vanligen på halvtid och som distansutbildning. Behovet av mer omfattande specialpedagogisk kompetens i skolan är stort. Det finns med andra ord skäl till att förstärka möjligheterna till sådana studier. Så har också skett på sena- re år, dels genom att utbildningarna reformerats, dels genom en ök- ning av antalet utbildningsplatser och genom ett statsbidrag till stöd för området.</P>
<P class="p109 ft52">En annan längre vidareutbildning som lärare och förskollärare söker sig till är forskarutbildningen, antingen med avsikt att avlägga en licentiatexamen eller en doktorsexamen. Sedan mer än två decen- nier har olika initiativ tagits till stöd för att öka lärares och förskol- lärares möjligheter att delta i sådan utbildning, primärt genom</P>
<P class="p608 ft181"><SPAN class="ft141">61 </SPAN>Utredningen har angående denna punkt samverkat med regeringens särskilda utredare av högskolans styr- och resurstilldelningssystem, Pam Fredman (Dir. 2017:46).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p609 ft26">arrangerande av olika former av forskarskolor.<SPAN class="ft69">62 </SPAN>Behovet i skolan av personal med högre vetenskaplig kompetens och större djup inom ämne- och kunskapsområden är stort och detta har ytterligare accen- tuerats genom skollagens förtydligande om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund.</P>
<P class="p610 ft52">Till övervägande del finansieras studier inom det specialpedago- giska området av huvudmän, antingen med eller utan stöd av stats- bidrag och studier inom forskarutbildningen sker uteslutande på medel av det slaget eller via lärosätenas anslag. I båda fallen sker rekrytering till program enligt gängse rutiner. Det som dock är av större betydelse är hur den enskilde kan komma i åtnjutande av stöd för att över huvud taget genomgå utbildningen. Nationella insatser liksom skolhuvudmannaorganiserade kommer och går och ingår inte i en förutsägbar lärar- eller skolledarkarriär vilket är en direkt nack- del. Det vore en fördel om systemet kunde ställas om så att det för den enskilde läraren eller rektorn tydligt framstod som en möjlighet, att efter ett visst antal arbetsår och efter att ett visst mått av fortbild- ning så kunde den enskilde bli behörig att söka ett utbildnings- utrymme som stöd för någon av de längre utbildningsinsatser som här nämnts.</P>
<P class="p611 ft41">Den nödvändiga processen för att komma ifråga för ett sådant bi- drag delas upp i två delar. I ena delen fördelas utrymmen efter ansökan. Att bli behörig att söka betyder inte en garanti för att få bidrag, bara att man har rätt att söka. Sedan får urval ske utifrån fast- ställda kriterier. I en andra del, sker ansökan om plats på utbildning. Syftet är att det skulle skapas en transparent och förutsägbar modell för möjligheterna till längre vidareutbildningar. Vägen till sådana sker i dag sker utan nämnvärd klarhet för den enskilde vad gäller hur man kan kvalificera sig för detta.</P>
<P class="p417 ft107">Det är inte genom brist på klarhet man bygger attraktiva yrkes- karriärer eller säkerställer att de mest kompetenta kandidaterna till- delas utvecklingsmöjligheter. I dag finns statsbidrag för att delta i speciallärarutbildning, motsvarande bör finnas även på sikt.</P>
<P class="p612 ft75"><SPAN class="ft98">62 </SPAN>En ämneslärarexamen liksom en grundlärarexamen med undantag för inriktningen mot arbete i fritidshemmet är behörighetsgivande till utbildning på forskarnivå men så är inte fallet vad gäller förskollärarexamen eller yrkeslärarexamen varför det framstår som angeläget att sådan meritering kan stödjas av programmet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317154x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.8</SPAN><SPAN class="ft149">Särskild insats inom lärarspåret</SPAN></P>
<P class="p613 ft28">– introduktionsperioden</P>
<P class="p114 ft107">De tre insatsformerna som beskrivits ovan utgör tillsammans med det sökbara utbildningsutrymme som presenteras ovan ryggraden i professionsprogrammets utvecklingsdel. Programmet innehåller dock ytterligare en del, lärares introduktionsperiod.</P>
<P class="p614 ft53">Lärares introduktionsperiod</P>
<P class="p99 ft35">I delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola, lämnade utredningen, i enlighet med direktiven, förslag på hur det kan säkerställas ”att huvudmannen erbjuder varje nyutexaminerad lärare och förskollärare en introduk- tionsperiod.”<SPAN class="ft136">63 </SPAN>Utredningen betonade vikten av att nyutbildade får en god introduktion i yrket och att det erbjuds ett tydligt stöd för den yrkesverksamme under dess första tid i yrket. Utredningen fann vidare ett lite paradoxalt förhållande, nämligen att introduktions- perioden är relativt väl reglerad men att genomförande av en verk- ningsfull introduktion samtidigt inte förefaller normalfallet.<SPAN class="ft136">64 </SPAN>Utred- ningen föreslog en justering av skollagen avseende introduktions- perioden, tillsammans med ett förslag om att Skolinspektionen bör få i uppdrag att granska huvudmännen i detta avseende. Avslutnings- vis pekade också utredningen på att introduktionsperioden lämp- ligen borde inordnas i det förslag om ett professionsprogram som Skolkommissionen föreslagit.<SPAN class="ft136">65 </SPAN>Det är utredningens uppfattning att den introduktionsperiod som skollagen föreskriver för nyutbildade bör organiseras som den första insatsen i professionsprogrammet. Erfarenheten säger att det är viktigt med ett strategiskt stöd under</P>
<P class="p615 ft75"><SPAN class="ft104">63</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2017:51, s. 271.</SPAN></P>
<P class="p484 ft138"><SPAN class="ft104">64</SPAN><SPAN class="ft154">Jfr. SOU 2017:51: ”Endast cirka var tredje nyexaminerad lärare i grund- och gymnasieskolan uppger att de har fått genomföra ett helt läsårs introduktion, bland förskollärarna har nästan hälften fått ett års introduktion. </SPAN><NOBR>---</NOBR> Parternas nulägesanalys visar också att den kompensation som kommunerna får från staten [ca 250 mnkr/år] som ersättning för ansvaret att introducera nya lärare och förskollärare i knappt hälften av fallen används specifikt till utbildningsområdet. Endast i 1 av 10 fall betalas en separat ersättning ut till den skola eller förskola som anställer en nyexaminerad.” s. 279.</P>
<P class="p489 ft75"><SPAN class="ft104">65</SPAN><SPAN class="ft74">Jfr. OECD:s påpekande: ”The stages of initial teacher education, induction and professional development need to be much more interconnected to create a more coherent learning and development system for teachers. A statement of teacher competencies and performance standards at different stages of their career will provide a framework for the teacher develop- ment continuum.” (OECD 2005, s. 13)</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft26">den första tiden i yrket.<SPAN class="ft69">66 </SPAN>Dels finns det behov av att få stöd för pla- nering, genomförande och uppföljning av undervisning på ett hand- fast sätt, dels finns det behov av att fördjupa kompetensområden som introducerats inom grundutbildningen med de begränsningar (och styrkor) som teoretiska studier medför. Inte minst är det av största vikt att de nya lärarna utöver vad som ovan nämnts också tydligt introduceras till ”en lärardriven systematisk och metodisk kunskapsutveckling.”<SPAN class="ft69">67</SPAN></P>
<P class="p578 ft35">Professionsprogrammet skulle kunna tjäna som en tydligt för- stärkande ram till introduktionsperioden. En av professionsprogram- mets bärande tankar är att de främsta lärarna och förskollärarna måste ta ansvar för blivande och nya lärares och förskollärares yrkes- formering. Denna bärande tanke kan förverkligas genom att de som i programmet identifieras som erfarna ska ansvara för mentorskap under introduktionsperioden. Det är också rimligt att dessa erfarna lärare och förskollärare är involverade i övriga aktiviteter inom intro- duktionsperioden. Såväl nyanställda som mentorer bör ha en viss nedsättning i sin anställning för detta arbete.</P>
<P class="p616 ft57"><SPAN class="ft187">4.1.9</SPAN><SPAN class="ft188">Särskilda insatser inom rektorsspåret, rekryteringsutbildning, befattningsutbildning och skolledarrelevant forskning</SPAN></P>
<P class="p617 ft35">Som angetts ovan föreslår utredningen att professionsprogrammet ska innehålla ett särskilt spår för rektorers professionella utveckling. Det förslag som utredningen lägger fram innebär att ett bredare grepp tas om detta område än den nuvarande ordningen med endast en reglerad befattningsutbildning, (Rektorsprogrammet). Hur rek- torer lämpligen utbildas har utretts och debatterats sedan <NOBR>1970-talet</NOBR> och förenklat kan man tala en kontinuitet vad gäller ett huvudsakligt fokus på utbildning av redan anställda rektorer och en varierad betoning av att säkerställa rekrytering och beredelse inför en rek- torskarriär.<SPAN class="ft136">68 </SPAN>Befattningsutbildningen, i dess olika skepnader, har fått övervägande positiva omdömen i olika utvärderingar även om kritik</P>
<P class="p618 ft75"><SPAN class="ft104">66</SPAN><SPAN class="ft105">För en mer utförlig beskrivning, se kap. 11 i SOU 2017:51.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">67</SPAN><SPAN class="ft105">Eriksson, (2013), s. 125.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">68</SPAN><SPAN class="ft106">Johansson, & Svedberg, (2013), s. 21 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317156x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">också finns. Sannolikt bidrar den verksamhetsnära och erfarenhets- baserade karaktären på utbildningen positivt.</P>
<P class="p594 ft35">Befattningsutbildningen ges för närvarande som en uppdrags- utbildning om 30 högskolepoäng på avancerad nivå.<SPAN class="ft136">69 </SPAN>Utbildningen ges vid sex lärosäten och på deltid.<SPAN class="ft136">70 </SPAN>För en ny rektor är utbildningen obligatorisk och ska genomgås inom tre år efter den första anställ- ningen. Skolverket erbjuder också en fortbildning om 7,5 högskole- poäng i pedagogiskt ledarskap (utbildningen ges under två terminer och av samma lärosäten som ger Rektorsprogrammet). Befattnings- utbildningen är som nämnts huvudsakligen välfungerande, ändock är det utredningens uppfattning att ett bredare grepp bör tas om rekto- rernas utbildning och att den bör organiseras inom och i anslutning till professionsprogrammet, huvudsakligen i form av ett rektorsspår inom programmet. Skälen till detta är flera.</P>
<P class="p109 ft35">För det första bör rektorer, precis som lärare, ingå i en systematik för karriärlångt lärande och utveckling. För det andra bör en nationell modell för hur lärare och förskollärare kan utvecklas i sitt ledarskap för att bli rektor etableras. I dag arbetar vissa huvudmän mycket stra- tegiskt med detta men vägen från lärarskap till rektorskap är på intet vis transparent i dag. Liksom inom andra områden är det en fördel om det är tydligt och klart hur enskilda, i detta fall primärt lärare, kan kvalificera sig för ett uppdrag som rektor. Sannolikt skulle det med- föra att fler söker sig till rektorsbanan. För det tredje visar uppfölj- ningar av utbildningen att villkoren för deltagande i programmet varierar starkt vilket bör uppmärksammas.<SPAN class="ft136">71 </SPAN>För det fjärde är det problematiskt att utbildningen av rektorer, liksom fort- och vidare- utbildning av lärare, organiseras som uppdragsutbildningar och som sådan hamnar de lätt utanför de centrala prioriteringarna. Om läro- sätena ska utmanas att ta större ansvar för utvecklingen i skolväsendet så bör man också prioritera en ordning där dessa i högre grad utförs som reguljära uppgifter. Det framstår som orimligt att så centrala och omfattande uppgifter som att ge landets alla rektorer dess enda och grundläggande utbildning (befattningsutbildningen) sker i form upp-</P>
<P class="p488 ft120"><SPAN class="ft104">69</SPAN><SPAN class="ft160">Befattningsutbildningen i dess senaste form har utvecklats i en kedja av initiativ vilken sche- matiskt kan beskrivas enligt följande: Regeringen uppdrar åt Skolverket att utveckla och fast- ställa ett måldokument utifrån vilken sedan lärosätena utvecklar utbildningskoncept vilka de erbjuder Skolverket inom ramen för en nationell upphandling av aktörer och utbildningsplatser.</SPAN></P>
<P class="p483 ft120"><SPAN class="ft104">70</SPAN><SPAN class="ft160">Under innevarande sexårsperiod (fram till 2021) är utbildningen upphandlad av universiteten i Göteborg, Karlstad, Uppsala, Stockholm och Umeå samt av Mittuniversitetet.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">71</SPAN><SPAN class="ft106">Se Skolverket, 2014b.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">handlade uppdragsutbildningar och inte form av reguljära utbild- ningar vid universitet och högskolor. Utredningens principiella ståndpunkt är att ett bredare grepp bör tas i frågan om rektorernas utbildning men också att det bör ske med viss försiktighet då nu- varande befattningsutbildning i sig huvudsakligen är välfungerande.</P>
<P class="p417 ft35">Det förslag som utredningen har utvecklat innebär omställningar jämfört med dagens modell. Med förslaget förflyttas en del av utbild- ningen så att den ges innan en person blir rektor i stället för vad som nu är fallet, efter att någon anställts som rektor. Utredningen anser att en rekryteringsutbildning bör etableras. En sådan utbildning bör på sikt etableras i två likvärdiga format, det ena inom ramen för pro- fessionsprogrammets lärarspår, det andra utanför. Den absoluta majo- riteten av skolledarna har lärarbakgrund och det är mycket angeläget att staka ut denna karriärväg tydligt. Det låter sig bäst göras inom ramen för professionsprogrammet. Samtidigt är det angeläget att det finns möjligheter för andra än lärare att söka sig till skolans lednings- uppdrag. Därför finns det skäl att rekryteringsutbildningen också går att ta del av för andra än lärare och utformas med hänsyn till att vissa deltagare inte har lärarbakgrund.</P>
<P class="p619 ft41">Skälen till att etablera en rekryteringsutbildning är flera. Rekry- teringen till skolledaruppdragen behöver generellt stärkas och den nuvarande ordningen med enbart krav på utbildning efter anställning förefaller orimligt för ett arbete som är avgörande för skolans ut- veckling. Det framstår som ytterligt angeläget att det finns en väl utstakad väg till skolledaryrket och att det finns, precis som i de flesta andra områden, krav på att viss utbildning ska ha genomgåtts före en anställning.</P>
<P class="p417 ft35">Utredningen vill också uppmärksamma behovet av att stärka forskningen inom detta område. En svaghet som vidlåder svensk skolledarutbildning, precis som vad gäller lärares grundläggande ut- bildningar, är dess svaga forskningsbas och låga grad av anknytning till tydligt forskningsaktiva miljöer. På ett generellt plan argumen- terar utredningen (se nedan) för en tydlig och stark relation mellan professionsprogram och forskning – och det behovet är lika starkt vad gäller rektorernas utbildning som i övrigt. För en skola på veten- skaplig grund är det nödvändigt att det inte bara bedrivs forskning relaterande till rektorernas utbildningsbehov utan även att rektorer, precis som lärare, involveras i forskning och utveckling. Genom att göra rektorer till aktiva agenter vad gäller att genom forskning och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317158x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft35">utveckling delta i uppbyggnaden av kunskapsbasen för rektorsupp- draget kommer såväl relevansen som kvaliteten att öka i forskningen</P>
<P class="p289 ft26">– samtidigt som verksamheten utvecklas.</P>
<P class="p181 ft52">Mot bakgrund av dessa förhållanden, bör utvecklingen ske stegvis och företrädesvis i form av försöksverksamhet vad gäller etabler- ingen av den rekryteringsutbildning som föreslås utanför profes- sionsprogrammet. Vidare bör någon form försöksverksamhet över- vägas i syfte att stärka forskning av relevans för skolledare. Den nyli- gen initierade försöksverksamheten rörande praktiknära forskning skulle kunna utvidgas och resurssättas så att även rektorer kan om- fattas.<SPAN class="ft147">72 </SPAN>Det sökbara utbildningsutrymme som presenterats ovan föreslås dimensioneras för att också svara mot behovet av rektorer med examen på forskarnivå.</P>
<P class="p620 ft41">Sammanfattningsvis – vad gäller professionsprogrammets rektors- spår är det utredningens mening att utbildningen till och av rektorer bör organiseras i tre led enligt beskrivningen ovan, där det första ledet består av en kvalificerande utbildning till stöd för såväl rekrytering som rektorers möjlighet att lyckas i yrket. Det andra ledet utgörs av vad som i dag är befattningsutbildningen.<SPAN class="ft140">73 </SPAN>Det tredje ledet utgörs av kompetensutvecklande insatser enligt samma metodik som har be- skrivits vad gäller lärarspåret.<SPAN class="ft140">74</SPAN></P>
<P class="p621 ft120"><SPAN class="ft104">72</SPAN><SPAN class="ft160">I sammanhanget måste det omnämnas, att vad gäller uppdraget att lämna förslag på hur fler lektorer ska lockas att söka sig till skolan, så är det utredningen bedömning att förekomsten av disputerade rektorer skulle ha en avgörande inverkan. Därtill måste det framhållas att det med största sannolikhet är så att en ökad andel disputerade rektorer sannolikt skulle ha en starkt positiv effekt på såväl utvecklingsarbete i allmänhet som det systematiska kvalitetsarbetet – och förstås, på skolans förutsättning att verka på vetenskaplig grund.</SPAN></P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">73</SPAN><SPAN class="ft154">Utbildningens innehåll och form behöver naturligen justeras utifrån det förhållande att det för anställning som rektor krävs att personen genomgått en kvalifikationsutbildning. Struktu- rellt i programmet motsvarar befattningsutbildningen lärares introduktionsår.</SPAN></P>
<P class="p496 ft77"><SPAN class="ft104">74</SPAN><SPAN class="ft76">Förslaget överensstämmer i dessa avseenden i allt väsentligt med vad som föreslogs i utred- ningen om rektorernas arbetssituation inom skolväsendet, (SOU 2015:22).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317159x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.10</SPAN><SPAN class="ft189">Dokumentation av deltagande och lärande</SPAN></P>
<P class="p111 ft25">Programmet stimulerar och stödjer lärares och rektorers utveckling av kunskap och kompetens och programmet erbjuder dem möjlighet att få sin kompetens erkänd. Därmed krävs det att det för de tre insatsformaten och introduktionsperioden utvecklas principer för dokumentation. Här öppnar sig olika möjligheter och valet av mo- dell bör ställas i relation till de beskrivningar av yrkesskicklighet som programmet också omfattar etablering av, se avsnitt 4.2.4. Utformas dessa beskrivningar på ett sådant sätt att kriterierna blir mer kvanti- tativa och tar fasta på kursdeltagande och tjänsteår ställer det krav på en viss form av dokumentation, om beskrivningarna blir mer kvali- tativa <NOBR>(performance-based)</NOBR> framstår exempelvis portfoliomodeller mer lämpade.</P>
<P class="p84 ft35">Högskolekurser inom professionsprogrammet dokumenteras san- nolikt enklast med de traditionella metoderna för det. Det är möjligt att en process av kollegialt lärande liksom ett utvecklingsprojekt kan organiseras på ett sådant sätt att de kan genomföras på ”kursbasis” och på ett sådant sätt att ett lärosäte skulle kunna utfärda intyg om en kursprestation motsvarande ett visst antal högskolepoäng. Att tillämpa en sådan form genomgående riskerar dock att bli allt för stelbent och förefaller därför inte rimligt.<SPAN class="ft136">75</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">En utveckling av de övergripande formerna för dokumentation bör initieras i samband med att programmets organisatoriska hem- vist fastställs och den process som då startar rörande utvecklingen av programmets beskrivningar av yrkesskicklighetsnivåer. Att arbetet inte redovisas här beror på att det är en uppgift som sammanhänger med beskrivningarna av yrkesskicklighet. Vad som här kan fastslås är att modeller för dokumentation av fortbildning måste utvecklas, få en relevant och adekvat form och att de måste vara hållbara.</P>
<P class="p623 ft75"><SPAN class="ft98">75 </SPAN>Ett sådant arrangemang, och med beaktande av högskolans principiella modell för exami- nation på basis av förväntade lärandemål, innebär också ett ställningstagande om vilka kompe- tenser som kan ingå i professionsprogrammet som då primärt utgår från akademiska priori- teringar och mätbarhet, vilket möjligen kan vålla problem.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p624 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.11</SPAN><SPAN class="ft189">Forskning och utveckling i ett professions- och lärosätesperspektiv</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Det här betänkandet skulle behöva ett särskilt kapitel om såväl forsk- nings- och professionsutveckling, som relationen mellan profession, professionsprogram och lärosäten, processer som hänger så intimt samman och som relaterar till professionens kunskapsbas. Utrymmet medger dock inte det men samtidigt går det knappast att beskriva en framåtsyftande strategi inom utredningens ansvarsområden utan att utveckla en idé om relationen mellan forskning och profession.</P>
<P class="p181 ft35">Forskning är en process genom vilken vi utvecklar kunskap om något vi inte visste förut. Forskning kan vara av olika slag, ha olika inriktning och olika påverkansanspråk och påverkanspotential.<SPAN class="ft136">76 </SPAN>Forskning klassificerar ofta i kategorier, som grundforskning och tillämpad forskning och i skilda miljöer och sammanhang har olika typer av forskning tillmätts olika funktion, status och värde, bland annat utifrån hur en viss typ av forskning uppfattats utifrån sådana perspektiv.<SPAN class="ft136">77 </SPAN>Stridigheter om vilken forskning som professionsut- bildningar behöver för utvecklingen av kunskapsbasen har sannolikt inverkat negativt och man kan anta att den breda utbildningsverksam- het som drivs i våra skolor har ett stort behov av snart sagt alla typer av forskning.<SPAN class="ft136">78 </SPAN>Vad som sannolikt varit än mer negativt för utveck- lingen av skola och undervisning är frånvaron av en systematik för utbildningsområdets utveckling av den vetenskapliga grunden för verksamheten. 2015 års Skolkommission betonade i sina båda betän- kanden behovet av att utöver nuvarande forskningsinfrastruktur ock- så skapa förutsättningar för forskning som svarar ”mot direkta kun- skapsbehov emanerande ur lärares och skolledares praktiska yrkesut-</P>
<P class="p625 ft120"><SPAN class="ft104">76</SPAN><SPAN class="ft160">Litteraturen om forskningsbaserad utveckling är omfattande. För aktuella introduktioner till den internationella diskussionen om hur forskning kan bidra till utveckling i skolan och av undervisning se exv. Lewis, (2015) och Bryk, et al. (2015). Se även Burkhardts och Shoenfelds kritiska analys och konstruktiva förslag på hur den utbildningsvetenskapliga forskningen bör utvecklas, Burkhardt. & Shoenfeld (2003) samt Hiebert, Gallimore & Stieglers betoning av såväl systematik i detta avseende som att den innebär att lokala och partikulära erfarenheter och insik- ter prövas mot generell (och internationell) forskning. Hiebert, Gallimore, & Stigler, (2002).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">77</SPAN><SPAN class="ft105">Se exv. Becher, & Trowler, (1989/2001).</SPAN></P>
<P class="p457 ft75"><SPAN class="ft104">78</SPAN><SPAN class="ft74">För en översikt över det forskningsmetodiska landskapet inom den utbildningsvetenskapliga sfären internationellt, med en utgångspunkt i att ”methodological diversity in the field of education research is a rich and underutilized resource”, se, Moss, & Haertel, (2016), passim samt s. 232.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317161x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p626 ft26">övning.”<SPAN class="ft69">79 </SPAN>Olika förslag till modeller har utvecklats under åren men ännu har ingen stark systematik fastslagits och resurssatts.</P>
<P class="p627 ft53">En struktur för praktiknära forskning i relation till utbildning och kompetensutveckling</P>
<P class="p105 ft52">Varken staten centralt, universitet och högskolor eller huvudmän- nen har utvecklat tillräckliga strategier eller allokerat resurser i nivå med områdets volym eller höjd på utmaningar. Det finns förstås undantag på alla nivåer men de är just undantag, hur bra sats- ningarna än är. Detta måste ändras. Inte för att höja statusen på området eller på yrkena – utan för att det leder till bättre verksam- hetskvalitet! Den framstående läkarvetenskap vi känner i dag hade sannolikt inte vuxit fram utan den berömda Flexnerrapporten om tillståndet i de amerikanska läkarutbildningarna åren efter sekel- skiftet 1900. Det arbetet ledde till att man band samman läkarut- bildningen med såväl grundforskning och klinisk forskning i en infrastruktur där kunskap både utvecklades och prövades och där den låg till grund för undervisning.<SPAN class="ft147">80 </SPAN>En annan relation etablerades därefter mellan professionen och kunskapsbildningen och på basis av den strukturen kom sedan läkarpraktiken att förändras – och det är på grund av insikter om betydelsen av just en sådan koppling</P>
<P class="p628 ft138"><SPAN class="ft104">79</SPAN><SPAN class="ft137">SOU 2016:38, s. 147 samt SOU 2017: 35, s. 172. Skolkommissionen betonade vikten av ”att bevaka att skolans kunskapsförsörjning hänger samman i ett starkt system” (SOU 2016:38, s. 148) och uttryckte viss oro för en fragmentering därvidlag.</SPAN></P>
<P class="p629 ft120"><SPAN class="ft104">80</SPAN><SPAN class="ft159">Flexner beskriver tre stadier av läkarutbildningens utveckling. Den äldsta är den dogmatiska, Hippokrates och Galenos antaganden lärdes då ut. Den andra är den empiriska som utvecklades i samband med den vetenskapliga revolution – med nyväckt intresse för faktiska förhållanden men utan nämnvärd systematik i utvecklingen av behandlingar. Den tredje beskriver Flexner så här:</SPAN></P>
<P class="p53 ft75">”The third era is dominated by the knowledge that medicine is part and parcel of modern science.</P>
<P class="p473 ft120">The human body belongs to the animal world. It is put together of tissues and organs, in their structure, origin, and development not essentially unlike what the biologist is otherwise familiar with; it grows, reproduces itself, decays, according to general laws. It is liable to attack by hostile physical and biological agencies; now struck with a weapon, again ravaged by parasites. The normal course of bodily activity is a matter of observation and experience; the best methods of combating interference must be learned in much the same way. Gratuitous speculation is at every stage foreign to the scientific attitude of mind.” (Flexner, (1910), s. 53) Det finns ett särskilt skäl att betrakta denna beskrivning, utöver att den i sig belyser vetenskapens roll för den praktiska yr- kesutövningen, nämligen att Flexner inte var medicinare själv, utan han var en mycket fram- gångsrik skollärare. Som sådan hade han utvecklat undervisning som byggde på vad vi i dag kallar elevaktiva arbetssätt med fokus på problemlösning. Hans utgångspunkt i arbete med att utveckla läkarvetenskapen var att mycket av problemen handlade om utbildningarna och sättet man utbildade på – nämligen, alltför ofta, ytlig inlärning utan levande kontakt med forskning och att kunskap, teoretisk och praktisk, inte bearbetades i kliniska sammanhang. Se exv. Duffy, (2011).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317162x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">mellan professionen och kunskapsbildningen som kliniska forsk- ningsinfrastrukturer utvecklats – tillsammans med en omfattande klinisk undervisning.</P>
<P class="p232 ft25">Lärarprofessionens villkor är annorlunda men förslaget om ett professionsprogram och den approach till professionellt lärande och utveckling som programmet bygger på medför väsentliga för- bättringsmöjligheter. Det är i sammanhanget viktigt att också note- ra betydelsen av dels den försöksverksamhet kring praktiknära forskning som regeringen beslutat om och för vilka fyra lärosäten fått ansvar, dels, den utredning rörande hur den praktiknära forsk- ningen bör utvecklas som leds av vicerektorn på Malmö universitet, Cecilia Christersson.<SPAN class="ft153">81 </SPAN>Visionen för den pågående försöksverk- samhetens långsiktiga mål är värd att återge:</P>
<P class="p630 ft182">Om tjugo år är praktiknära forskning grunden för de professionellas yrkesutövning inom skolväsendet och för lärar- och förskollärarutbild- ningen. Om tjugo år bedriver forskare vid lärosäten och lärare/ förskollärare i skolväsendet praktiknära forskning i samverkan – i hela landet. Om tjugo år har vi etablerat nya förhållningssätt till samverkan kring praktiknära forskning.<SPAN class="ft152">82</SPAN></P>
<P class="p488 ft35">I det perspektivet blir det uppenbart att denna utveckling, och den som här presenteras rörande professionsprogram för skolans lärare och ledare, hänger starkt samman och har potential att verka gemen- samt i samma riktning. De former för lärares och rektorers kompe- tensutveckling som ingår i professionsprogrammets utvecklingsdel bör organiseras på ett sådant sätt att en nära kontakt med forskning utvecklas, i synnerhet utvecklingsprojekten och processerna av kol- legialt lärande.<SPAN class="ft136">83 </SPAN>Det framstår som att något av en synvända måste till</P>
<P class="p412 ft120"><SPAN class="ft104">81</SPAN><SPAN class="ft160">Utredningen, Praktiknära skolforskning i samverkan, U2017:03 ska ”ska kartlägga den samverkan som finns mellan skolhuvudmän och universitet och högskolor kring praktiknära forskning i skolan. Utredaren ska också föreslå olika modeller för långsiktig samverkan. Syftet är att stärka lärar- och förskollärarprofessionen, utveckla lärar- och förskollärarutbildningen och öka elevers och förskolans måluppfyllelse.” </SPAN><NOBR>(www.sou.gov.se/praktiknara-skolforskning-i-</NOBR> samverkan). Utredningen ska överlämna sitt slutbetänkande i mars 2018 och föreliggande utredning har samverkat med utredningen om den praktiknära skolforskningen under utred- ningstiden i syfte att fördjupa den gemensamma analysen.</P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">82</SPAN><SPAN class="ft105">Citatet är hämtat från lärosätenas avsiktsförklaring (www.ulfavtal.se )</SPAN></P>
<P class="p484 ft120"><SPAN class="ft104">83</SPAN><SPAN class="ft160">Självfallet ska de akademiska kurserna också ha en stark forskningsförankring men det är viktigt att betona att de kollegiala processerna och utvecklingsprojekten inom programmet också har en särskild potential, som bör förverkligas, att inte bara göra lärare och rektorer till mottagare av forskningsspridning utan till aktiva aktörer i utvecklingen av yrkesutövningens kunskapsbas. En sådan utveckling medför inte bara en förändring av varifrån bidragen till yrkeskunskapen kommer utan med detta förändras också forskningen innehåll och form. Jfr. det generella anslaget i detta avseende i Gibbons, et al. (1994) (se nedan) och det mer</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317163x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft41">så att forskning blir en del av lärares och rektorers vardag. En sådan omställning innefattar såväl en förändring av rollen som lärare och rektor som förändrade former för forskning. Det är sedan länge känt att forskningsaktiva lärare blir mer drivande i att utveckla under- visningen.<SPAN class="ft140">84 </SPAN>Därför är det angeläget att en sådan utveckling tar fart som den i till exempel Shanghai där ingår varje lärare i en mindre grupp, en <SPAN class="ft56">jiaoyanzy</SPAN>, ett kollegialt forum för forskning i och om sin egen praktik – och för år 2010 rapporteras att 75 procent av lärarna har minst en publikation bakom sig.<SPAN class="ft140">85</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Utredningen bedömer att det finns ett stort behov av att utveckla och förstärka relationen mellan skolhuvudmännen och lärosätena kring lärarprofession, skolledning och skolutveckling. Under de senaste två decennierna har såväl policy som praxis varierat. Under slutet av <NOBR>1990-talet,</NOBR> och i samband med utvecklingen av en ny natio- nell modell för utbildning av lärare, föreskrevs lärosätena att etablera regionala utvecklingscentra vad gäller detta samarbete.<SPAN class="ft136">86 </SPAN>I samband med dels reformeringen av lärarprogrammen, dels autonomireformen inom högskolesektorn tio år senare kom detta krav att försvinna och det är sedan dess upp till varje lärosäte att finna samverkansformer. Ansvaret kan därmed uppfattas som ensidigt och man kan anta att samverkansformerna numera skiljer sig väsentligt åt över landet.<SPAN class="ft136">87 </SPAN>Professionsprogrammet, liksom det ökade kravet på att undervis- ningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund, medför dock ett ökat behov av samverkan mellan alla parter, inklusive skolmyndigheter. Mot bakgrund av den ryckighet som rått i denna fråga är det sanno- likt mest konstruktivt att förbättra förutsättningarna och öka kraven på samverkan snarare än att tydligare reglera hur samverkan ska se ut. Det bör i varje region vara möjligt att utveckla nya ambitionshöjande</P>
<P class="p631 ft120">skolspecifika anslaget, så som det exv. framgår av bakgrunden till etableringen av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) i Stockholm <SPAN class="ft144">Teaching & Learning Studies, En plattform för undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning </SPAN>(Berggren, & Carlgren, 2015).</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">84</SPAN><SPAN class="ft105">Henson, (1996).</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">85</SPAN><SPAN class="ft159">Sato, (2017), s. 103 f. Jfr. arbetet i Japan med s.k. forskningslektioner, </SPAN><SPAN class="ft144">kenkyuu jugyou</SPAN>, den praktik som gett upphov till, eller kanske snarare, kommit att benämnas som ”lesson studies”, och inom vilka lärare i grupper snarast utforskar enskilda lärares praktik och speciella undervisningsmoment i syfte att förbättra undervisningen. <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> (2013), s. 20.</P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">86</SPAN><SPAN class="ft137">Öijen, (2014), s. 75 ff.</SPAN></P>
<P class="p431 ft77"><SPAN class="ft104">87</SPAN><SPAN class="ft106">De intervjuer som Lena Öijen genomförde några år efter avregleringen tydde vid tillfället dock på att det ännu rådde kontinuitet. Öijen, (2014), s. 130 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317164x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">och ömsesidigt utvecklande överenskommelser kring denna typ av samverkan.<SPAN class="ft69">88</SPAN></P>
<P class="p594 ft35">Den större bild som man bör ha i åtanke i anslutning till profes- sionsprogrammet är, förutom utvecklingen av relationen till forsk- ning, också framväxten av övningsskolor och övningsförskolor (såväl inom den nationella försöksverksamheten som i form av lokala sam- arbeten kring exv. partnerskolor eller universitetsskolor) som en potentiell och ny funktion som kan koppla samman utbildning, ut- veckling och forskning.<SPAN class="ft136">89 </SPAN>Universitetskanslersämbetet presenterade nyligen den första uppföljningen vilken visar på en försiktig men positiv utveckling vad gäller utvecklingen av utbytet mellan studenter och handledare samt kollegial samverkan och lärande. Samtidigt menar bedömargruppen att mycket vore vunnet om verksamheten på övningsskolorna kunde bli mer involverade i forsknings- och ut- vecklingsprojekt.<SPAN class="ft136">90 </SPAN>Ytterligare värt att nämna är den pågående ut- redningen av universitetens och högskolornas styrning och resurs- tilldelning.<SPAN class="ft136">91 </SPAN>För att professionsprogrammet ska lyckas behöver såväl styrning som resurstilldelning inom lärosätena ses över, exempelvis är det uppenbart att dagens ersättningsmodeller inte gynnar utveck- lingen av sammanhållna koncept för samverkan mellan vare sig skola och högskola eller mellan utbildning och forskning på ett önskvärt sätt. Det föreligger således just nu synnerligen goda möjligheter att etablera en grundstruktur som på ett nytt sätt inte bara stödjer ut- veckling av kunskapsbasen utan även dess användning, i skola och i yrkesutbildning.<SPAN class="ft136">92</SPAN></P>
<P class="p632 ft138"><SPAN class="ft104">88</SPAN><SPAN class="ft154">Hur ”regioner” bör definieras på bästa sätt är en uppgift för den framtida organisations- utvecklingen.</SPAN></P>
<P class="p484 ft138"><SPAN class="ft104">89</SPAN><SPAN class="ft154">”Ny” är i sammanhanget relativt. I Sverige finns ju en äldre tradition med övningsskolor och internationellt är det vanligt förekommande. Se. exv. introduktionen till forskning om profes- sional development schools (PDS) i </SPAN><NOBR>Boyle-Baise,</NOBR> & McIntyre, (2008), samt hur <NOBR>Cochran-Smith</NOBR> och Villegas lyfter fram forskning om att det för de blivande lärarnas utbildning sannolikt är viktigare att den skolförlagda delen av utbildningen håller hög kvalitet, vilket är tanken med övningsskolor, än att den omfattas av ett större antal veckor. <NOBR>(Cochran-Smith,</NOBR> & Villegas, (2016), s. 480 ff. Inte sällan lyfts också det finska bruket av övningsskolor fram, se exv. Jyrhämä, (2006) samt Sahlberg, (2011), s. 78 ff.</P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">90</SPAN><SPAN class="ft105">Universitetskanslersämbetet (2017).</SPAN></P>
<P class="p483 ft120"><SPAN class="ft104">91</SPAN><SPAN class="ft160">Styr- och resursutredningen, (Strut) U2017:05, ska lämna slutbetänkande i december 2018. Föreliggande utredning har samverkat med Styr- och resursutredningen under utredningstiden.</SPAN></P>
<P class="p233 ft77"><SPAN class="ft104">92</SPAN><SPAN class="ft76">Också utredningen av hur den framtida skolmyndighetsstrukturen bör se ut är av betydelse, se not 119Ing i detta kapitel.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Professionsprogrammets koppling till formell vidareutbildning</P>
<P class="p111 ft41">Programmets koppling till forskning bör också vara av ett formellt slag vad gäller utbildning. Delar av programmet bör kunna organi- seras så att lärare kan välja att formalisera sin fortbildning så den kan rendera i exempelvis en masterexamen. För de lärare som inte har en examen på avancerad nivå kan denna möjlighet vara särskilt värdefull då den krävs för behörighet att söka till forskarutbildning. Det bör också vara möjligt att inom programmet genom de sökbara utbild- ningsutrymmena få stöd för deltagande i en utbildning som leder till examen på forskarnivå liksom för studier till speciallärare och spe- cialpedagog.</P>
<P class="p84 ft35">Sedan 2008 har fyra satsningar på forskarskolor för lärare och för- skollärare genomförts vilket totalt inneburit att över 400 lärare getts denna möjlighet. Den uppföljning som riksdagens utbildningsutskott utförde 2016 visar att av de som avlagt examen (på licentiatnivå) arbetar i dag cirka 40 procent inom högskolan.<SPAN class="ft136">93 </SPAN>I dag finns medel för utbildningsinsatsen beräknade tills vidare. Däremot finns inget statsbidrag för att ersätta huvudmannens kostnader i samband med att en lärare deltar kopplade till forskarskolorna. Satsningen på forskarskolor för lärare behöver utvecklas ytterligare om skolan ska kunna svara mot de högt ställda kraven, särskilt kravet på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund.</P>
<P class="p102 ft35">Arbetet med att tillförsäkra skolan en högre andel lärare med exa- men på forskarnivå måste ses i sammanhang av den dramatiska ned- gången i antalet lektorer sedan <NOBR>1980-talet.</NOBR> Enligt utredningen <SPAN class="ft50">Legiti- mation och skärpta behörighetsregler </SPAN>(SOU 2008:52) fanns det 1 500 lektorer i skolan år 1980 och 1 350 lektorer år 1990. Sedan föll antalet snabbt till 525 lektorer år 2000 och endast drygt 300 lektorer 2006.<SPAN class="ft136">94 </SPAN>Skolans förmåga att hantera vetenskapliga frågor och utveck- lingsambitioner har alltså utarmats under lång tid, och det är därför oerhört viktigt att denna förmåga stärks.<SPAN class="ft136">95</SPAN></P>
<P class="p283 ft139"><SPAN class="ft104">93</SPAN><SPAN class="ft137">Utbildningsutskottet, (2016) </SPAN>Forskarskolor för lärare och förskollärare – en uppföljning av fyra statliga satsningar. <SPAN class="ft138">Dessa forskarskolor byggde delvis vidare på en tidigare, och (generell) nationell satsning på forskarskolor, inom vilken exv. Forskarskarskolan i naturvetenskapernas, teknikens och matematikens didaktik (FontD) och Nationella forskarskolan i pedagogiskt arbete (NaPA) kom att etableras.</SPAN></P>
<P class="p633 ft138"><SPAN class="ft104">94</SPAN><SPAN class="ft137">Uppgifterna här är återgivna från Utbildningsdepartementets PM </SPAN><SPAN class="ft139">Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet</SPAN>, (U2012/4904/S), s. 12.</P>
<P class="p634 ft120"><SPAN class="ft104">95</SPAN><SPAN class="ft159">Förekomsten av lektorer och disputerade lärare i äldre tid var anmärkningsvärt högre. 1946 års skolkommission skriver i sitt slutbetänkande: ”Vid de allmänna läroverken tjänstgjorde läs-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317166x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft35">Professionsprogrammet bör därför på olika sätt motivera lärare och rektorer att genomgå forskarutbildning. Möjligheten till ett så kallat särskilt utvecklingsutrymme är ett sådant sätt. Det sker i dag, om än i liten skala och utan tydlig systematik och likvärdighet, att lärare och rektorer genomgår forskarutbildning. Man kan endast bli antagen till studier på forskarnivå med garanterad finansiering vilket i praktiken betyder att all sådan utbildning sker på offentliga medel eller med stöd av andra forskningsfinansiärer. En ordning med ett visst antal årliga och sökbara utrymmen för lärare och rektorer skulle medföra en förutsägbarhet och transparens och därmed incitament till utveckling. Men viktigast är förstås att en sådan ordning inom programmet skulle öka möjligheterna till en sådan kompetensut- veckling som en examen på forskarnivå innebär.</P>
<P class="p88 ft35">Om det uppställs vissa krav på exempelvis fortbildning och kvali- fikation för att kunna ansöka om dess utrymmen (vilket inte är det- samma som plats på utbildning) så skulle det i sig vara utvecklings- drivande och gynna forskningssamverkan inom ramen för kollegiala processer och utvecklingsprojekt. Under senare år har insatser inom området gjorts av staten vilket är utmärkt, men det som behövs är inte primärt särskilda satsningar utan reguljära och systemburna strukturer för detta. En annan aspekt av detta är att om det etableras beständiga strukturer för forskarutbildning för skolans lärare och ledare skulle det också bli tydligare för skolhuvudmännen hur de kan planera resurser till detta. Ett plötsligt uppdykande behov eller möj- lighet leder till svårigheter och lösningar ad hoc – och det som be- hövs här är ökade insatser och kontinuitet över tid. Det skulle också innebära att huvudmännen i högre utsträckning skulle kunna utveck- la sitt sätt att också använda denna kompetens strategiskt.</P>
<P class="p635 ft181">året 1946/47 sammanlagt 1751 lärare på gymnasiestadiet. Av dem var 462 ordinarie lektorer, av vilka ett <NOBR>60-tal</NOBR> samtidigt var rektorer, samt 62 filosofie eller teologie doktorer i särskilda lärar- befattningar. Av övriga 1 227 på gymnasiet tjänstgörande lärare i läroämnen hade 178 avlagt licentiatexamen.” (1946 års Skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling, (SOU 1948:27), s. 393 f.)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft53">Forskning och andra former av kunskapsbildning</P>
<P class="p636 ft52">Avslutningsvis finns det skäl att ytterligare kommentera perspek- tivet att forskning är en form för etablerande av kunskap. Kun- skap utvecklas på olika sätt och i olika former. Vi <SPAN class="ft51">vet </SPAN>saker med olika <SPAN class="ft51">visshet </SPAN>och med varierad <SPAN class="ft51">räckvidd</SPAN>. En aspekt av detta är kunskapers generaliserbarhet och med utgångspunkt i den aspek- ten kan vi möjligen se saken i ett kontinuum där den ena polen utgörs av en enskild lärares insikter baserade på åratal av erfaren- het av undervisning och den andra polen av forskning utförd med den mest rigorösa forskningsmetodik. Däremellan kan man också se andra positioner, exempelvis den typ av kunskap som uppstår när lärare i ett lärarlag med stort engagemang och uthållighet un- dersöker effekter av en förändrad undervisningspraktik eller den typ av kunskap som genereras av en skolhuvudmans systematiska kvalitetsarbete. Inte sällan hålls dessa olika former för kunskaps- bildning isär på ett olyckligt vis och det vore en fördel om man i framtiden kunde se dessa positioner som varandras komplement och sätta dem i ett förstärkande sammanhang med respekt för skillnader i de roller som lärare, som praktiserande forskare, och professionella forskare har.<SPAN class="ft147">96 </SPAN>Professionsprogrammet skulle kun- na bidra till detta och därmed på ett substantiellt sätt, både till form och innehåll, stärka relationen mellan lärarprofessionen, skolledaruppdraget och forskningen – på ett sätt som bidrar till realiseringen av en skola vilande på vetenskaplig grund.<SPAN class="ft147">97 </SPAN>Och vad</P>
<P class="p574 ft120"><SPAN class="ft104">96</SPAN><SPAN class="ft159">Pertti Kansanen, erkänd finsk expert inom området, använder i ”Lärare i Finland – ett yrke på masternivå” (Kansanen, 2017) denna distinktion mellan professionella forskare och lärare som praktiserande forskare. Han utgår från ett resonemang som den amerikanska professorn Virgina Richardson förde i mitten på </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> under rubriken ”Conducting Research on Practice”. Hon skilde på ”practical inquiry” och ”formal research” enligt följande: ”Practical inquiry is conducted by practitioners to help them understand their contexts, practices, and, in the case of teachers, their students. The outcome of the inquiry may be a change in practice, or it may be an enhanced understanding. <NOBR>---</NOBR> Formal research is what we usually think of in educational research. It is designed to contribute to a general knowledge about and under- standing of educational processes, players, outcomes, and contexts and the relationship between or among them.” Richardson, (1994), s. 7.</P>
<P class="p105 ft120"><SPAN class="ft104">97</SPAN><SPAN class="ft159">Boken </SPAN><SPAN class="ft144">The New Production of Knowledge </SPAN>pekade på mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> på sambandet mellan hur kunskap utvecklas, vilken typ av kunskap som etableras, dess innehåll och troliga påverkanskraft. I framställningen karakteriserades olika typer av forskningssituationer, mode 1 och mode 2, vilka huvudsakligen kontrasterar varandra genom exv. dess betoning på huruvida forskning sker på avstånd från användarna eller tillsammans med dem, på ett sätt som granskas och bedöms av forskare eller samhället i stort, som primärt sker inom akademiska discipliner eller genom tvär- och mångvetenskapliga arbetsformer, av ensamma forskare eller genom nätverk och team, som belönar konformism eller kreativitet etc. Gibbons, et al. (1994).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">gäller lärosätena och deras strävan att bidra till samhället är detta en kungsväg, ett dedikerat arbete med och för skolan. Det är en närmast evig utmaning.<SPAN class="ft140">98 </SPAN>Det finns en stark förhoppning inom och utom såväl skola som akademi vad gäller vad forskningen skulle kunna betyda för utvecklingen av undervisning och läran- de.<SPAN class="ft140">99 </SPAN>Professionsprogrammet kan bli en bidragande del och en förstärkande struktur i en sådan önskvärd framtid.</P>
<P class="p637 ft28"><SPAN class="ft28">4.1.12</SPAN><SPAN class="ft189">Sammanfattningsvis – en hållbar modell för utveckling av kunskap, kompetens och likvärdighet under skiftande behov.</SPAN></P>
<P class="p368 ft25">Professionsprogrammets utvecklingsdel har nu beskrivits utifrån de tre huvudsakliga insatsformaten. Systematik och förutsägbarhet med hög kvalitet och stor likvärdighet är särskilt betydelsefulla aspekter att framhålla liksom ambitionen att bygga på enskilda lärares och rektorers strävan till utveckling och de möjligheter som ligger i att de främsta yrkesutövarna ges stort ansvar för att utveckla högre nivåer av yrkesskicklighet. Professor Helen Timperley, University of Auckland, Nya Zeeland, har som få satt fokus på det professionella lärandet och detta avsnitt avslutas med att ytterligare förankra modellen i det perspektivet och därmed en ytterligare antydan om vad det innebär.</P>
<P class="p109 ft107">Timperley betonar att förändring i hög grad är en fråga om en kol- lektiv rörelse, att det faktiskt handlar om att sätta fokus profes- sionella lärandet i stället för vad som så ofta sker, att kompetensut-</P>
<P class="p442 ft120"><SPAN class="ft104">98</SPAN><SPAN class="ft160">Clark Kerr, designer av det kaliforniska högskolesystemet och Berkeleys första rektor, kommenterade i </SPAN><SPAN class="ft144">The Uses of The University </SPAN>angående vilka stora utmaningar högskolan har framför sig. Han beskrev både nya utmaningar och gamla. Bland de gamla beskriver han denna:</P>
<P class="p482 ft75">“Yet, even in a chaotic world, there may be some certainties on which to build … [one is]</P>
<P class="p457 ft139"><SPAN class="ft138">… </SPAN>Offering more help to primary and secondary education<SPAN class="ft138">. I know of no school of education that has distinguished itself in this endeavor, although some have tried valiantly.” Observera att boken gavs ut i fem omgångar under fyra decennier, med ett nyskrivet avsnitt i varje. Kerr, (2001), s. 218.</SPAN></P>
<P class="p484 ft120"><SPAN class="ft104">99</SPAN><SPAN class="ft160">Forskning och policy inom området är närmast oöverskådlig. Men stödet för denna utveck- ling går nämnts ovan även utanför de traditionella linjerna. Till exempel avslutar journalisten Emma Leijnse sin bok </SPAN><SPAN class="ft144">Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan </SPAN>så här: ”Ett av villkoren för att en yrkeskår ska kunna kalla sig professionell är att man har forskning i ryggen att stödja sin praktik på. Det området har inte erövrats av lärarna än. Men det är på väg. Kanske är forskningen svärdshugget som kan lösa skolans gordiska knut – som kan höja nivån på debatten och de politiska förslagen kring skolan, och framför allt – ge lärarna bättre redskap för under- visningen och eleverna bättre kunskaper.” (Leijnse, (2012), s. 204.)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">vecklingsinsatser ”handlar om att förmedla någon slags information till lärare i syfte att påverka deras undervisningsmetoder.”<SPAN class="ft136">100 </SPAN>Timperley menar att flera större förändringar måste äga rum för att den önskvärda utvecklingen ska ta fart på allvar: Man behöver överge kompetensutvecklingsmodeller som utgörs av informationsspridning till förmån för att utveckla professionellt lärande, man behöver på allvar ta fasta på att professionellt lärande är en aktiv process inom vilken lärare och rektorer, som en del av sin professionalism, systema- tiskt undersöker hur pass effektiva undervisningsmetoder är och man behöver, genom undersökande och kunskapsbildande cykler, utveck- lar sin yrkespraktik, man behöver sätta fokus på de kunskaper och färdigheter som utvecklingsinsatser faktiskt leder till och eleverna och dess lärande behöver sättas i centrum.<SPAN class="ft136">101</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Att sätta fokus på det professionella lärandet som ett profes- sionellt ansvar är centralt och professionsprogrammet bygger på ett sådant anslag och på former för det professionella lärandet som bör kunna passa de flesta sammanhang och individer. De kunskapsbil- dande cykler som i hög grad är kärnan i mycket av det kollegiala lärandet kan ses som en undervisningsanpassad version av den all- männa kvalitetssäkringscykel som blivit känd som <NOBR>PDCA-modellen,</NOBR> (<SPAN class="ft50">Plan – Do – Check – Act</SPAN>).<SPAN class="ft136">102 </SPAN>Genom att modellen utöver att bygga på upprepning och utövarnas skilda perspektiv också kan inkludera</P>
<P class="p638 ft120"><SPAN class="ft104">100</SPAN><SPAN class="ft159">Timperley, (2013), passim samt s. 28. Observera att Timperley är synnerligen kritisk till den endimensionella informationsspridning till lärare som ofta sker under flagg av ”kompetens- utveckling” och med utvecklingsambitioner. Det professionella lärande som Timperley eftersträvar handlar däremot för den enskilde om att utveckla den professionella kunskapsbasen genom ”transformative rather than additive change” som det står i originalutgåvan, vilket är något annat än informationsspridning. (Timperley, (2011) s. 4) Det bör noteras att Timperley lyfter fram att kollegial samverkan i allmänhet inte är någon framgångsväg: ”Collegial commu- nities have been promoted as a means of improving teaching, but research typically reveals only a weak relationship between participation in such communities and improved student outcomes.”. Samtidigt är det en återkommande notering att kollegial samverkan ingår i framgångsrika utvecklingsinsatser. Hennes slutsats är att det är så att ”if teachers are to change, they need to participate in a professional learning community that is focused on becoming responsive to students, because such a community gives teachers opportunities to process new information while helping them keep their eyes on the goal.” Nyckeln är alltså dels fokuseringen på utveckling, dels att möjligheten att processa ny information och nya erfarenheter med kollegor som är avgörande. Timperley, (2008), s. 19.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">101</SPAN><SPAN class="ft74">Timperley, 2013, s. 28 ff.</SPAN></P>
<P class="p431 ft75"><SPAN class="ft104">102</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. Hur Bryk, et al. (2016) i </SPAN><SPAN class="ft151">Learning to Improve </SPAN>betonar metodens betydelse för skol- utveckling (i deras tappning: ”The <NOBR>Plan-Do-Study-Act</NOBR> Inquiry Cycle). (s. 121 ff.) ”Teacher learning” är det begrepp som ofta kommit att beteckna lärares professionella lärande. Se exv. Russ, et al. (2016).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317170x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">att det lokala arbetet sätts i relation till forskning har modellen hög utvecklingspotential.</P>
<P class="p594 ft35">Utvecklingsmodellen representerar sådana grundläggande strate- gier som bör vägleda mycket av de insatser som sker inom ramen för professionsprogrammet då de sätter fokus på att utveckla yrkesut- övningen, lärares undervisningsskicklighet och rektorers pedago- giska ledarskap. En väsentlig aspekt av den traditionella kvalitetssäk- ringsmodellen är den dubbla kvalitetsloopen. Den metodiken hand- lar om att den första arbetscykeln är orienterad mot frågan ”gör vi saker på rätt sätt?” medan en andra arbetscykeln som återkommer med lite längre mellanrum har fokus på en annan men besläktad frå- ga, nämligen ”gör vi rätt saker?”. Båda dessa aspekter är väsentliga utgångspunkter för kollegialt lärande. Se figur nedan:</P>
<P class="p639 ft190">Att hålla processen igång…</P>
<P class="p640 ft191">Nytt fokus på nya utmaningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t66">
<TR>
<TD class="tr20 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td94"><P class="p641 ft192">Elevernas behov</P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p642 ft193">Professionella</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr6 td118"><P class="p19 ft193">Elevernas behov</P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p643 ft193">Professionella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr21 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td141"><P class="p642 ft192">undersökningar</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr20 td155"><P class="p644 ft193">undersökningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td154"></TD>
<TD class="tr22 td94"><P class="p19 ft194"> </P></TD>
<TD class="tr22 td118"><P class="p19 ft194"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td154"></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr23 td141"><P class="p645 ft193">Kunskaper/</P></TD>
<TD class="tr23 td118"><P class="p298 ft193">Kontroll av</P></TD>
<TD class="tr23 td155"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td94"><P class="p646 ft195">Kontroll av</P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p645 ft192">färdigheter</P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p259 ft193">resultaten</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td155"><P class="p647 ft192">Kunskaper/</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr25 td154"></TD>
<TD class="tr25 td141"><P class="p19 ft196"> </P></TD>
<TD class="tr25 td118"><P class="p19 ft196"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td154"></TD>
<TD class="tr20 td94"><P class="p646 ft195">resultaten</P></TD>
<TD class="tr20 td141"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr20 td118"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr20 td155"><P class="p647 ft193">färdigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td154"></TD>
<TD class="tr3 td94"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr3 td141"><P class="p648 ft193">Elevernas</P></TD>
<TD class="tr3 td118"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr3 td155"><P class="p649 ft193">Elevernas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td154"></TD>
<TD class="tr26 td94"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr26 td141"><P class="p648 ft192">möjligheter</P></TD>
<TD class="tr26 td118"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p650 ft192">möjligheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td154"></TD>
<TD class="tr27 td94"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr27 td82"><P class="p651 ft197">Sammanhang inom</P></TD>
<TD class="tr27 td155"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td154"></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p19 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr28 td141"><P class="p19 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr28 td118"><P class="p19 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr28 td155"><P class="p22 ft199">Timperley, H.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td154"></TD>
<TD class="tr26 td94"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr26 td82"><P class="p651 ft200">ett lärandesystem</P></TD>
<TD class="tr26 td155"><P class="p20 ft201">Det professionella lärandets inneboende kraft</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td154"></TD>
<TD class="tr29 td94"><P class="p19 ft202"> </P></TD>
<TD class="tr29 td141"><P class="p19 ft202"> </P></TD>
<TD class="tr29 td118"><P class="p19 ft202"> </P></TD>
<TD class="tr29 td155"><P class="p22 ft201">2013, s. 153</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p652 ft77">Källa: Timperley, 2013, s. 153.<SPAN class="ft98">103</SPAN></P>
<P class="p653 ft52">Den typ av utvecklingssystematik som ovan beskrivits behöver få en mer framskjutande position i den svenska skolan och skolan behöver</P>
<P class="p654 ft77"><SPAN class="ft98">103 </SPAN>Jfr. Den “Inquiry cycles for developing teacher knowledge and effectiveness” som presen- teras i Timpeley, & <NOBR>Alton-Lee,</NOBR> (2008), s. 354.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317171x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">på allvar förändra arbetssättet så att skolväsendet blir mer av en läran- de organisation så att dess självutvecklande förmåga stärks.<SPAN class="ft136">104</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Professionsprogrammet är en bred strategi för skolans nyckel- funktioner. För att öka kvaliteten på undervisningen och samtidigt tillförsäkra en hög grad av likvärdighet är det väsentligt att lärare och rektorer ges utmärkta förutsättningar för att utveckla sin yrkes- skicklighet. Fortbildning som är effektiv i betydelsen att den upplevs som meningsfull av lärare, som leder till förändrad praktik och ut- veckling av elevers skolresultat har vissa kännetecken, ett av dem gäl- ler långsiktighet.<SPAN class="ft136">105 </SPAN>Ett annat rön i forskning om lärares fortbildning gäller betydelse av dess sammanhang, egentligen i två bemärkelser. Primärt gäller att för att fortbildningen ska få effekt på undervis- ningen och på elevers lärande bör den ske i verksamhetskontexten. Därtill gäller att den också bör ha fokus på sådant som läraren under- visar i/om. Episodiska och fragmenterade insatser i form av enstaka föreläsningar eller seminarier har inte, som nämnts ovan, visat sig påverka elevernas lärande positivt.<SPAN class="ft136">106 </SPAN>Den svenska skolan behöver substantiella insatser med en genomtänkt och stark systematik för kunskaps- och kompetensutveckling och det är i det perspektivet professionsprogrammet ska ses.</P>
<P class="p655 ft96"><SPAN class="ft79">4.2</SPAN><SPAN class="ft95">Del 2: Beskrivning, identifikation och erkännande av kompetens</SPAN></P>
<P class="p116 ft35">Om den första byggstenen av professionsprogrammet handlar om kompetensutveckling handlar den andra byggstenen om en syste- matik för att beskriva kompetens, identifiera kompetens och erkänna kompetens på olika nivåer. Beskrivning av kompetens och skicklighet är en både svår och känslig fråga och som i hög grad är beroende av att dessa utformas inifrån de grupper som berörs och av särskilt skickliga lärare och rektorer. Förutsättningar och modeller för sådana presenteras nedan. I sammanhanget berörs även generella frågor om expertis, eftersom programmet också syftar till att stödja utveckling</P>
<P class="p105 ft144"><SPAN class="ft104">104</SPAN><SPAN class="ft159">Johannes Åman påpekade i rapporten </SPAN>Att lära av de bästa, en studie av den svenska skolan i ljuset av internationell forskning<SPAN class="ft120">, att det sannolikt krävs både stöd för skolan och press på skolan och dess lärare för att utvecklingen ska ta fart. (Åman, (2011), exv. s. 14). Jfr. Senge, (1995).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">105</SPAN><SPAN class="ft74">Jfr. ovan sidan 105 angående vad som utmärker effektiv kompetensutveckling för lärare.</SPAN></P>
<P class="p431 ft77"><SPAN class="ft104">106</SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> et al. (2017), s. 15. Jfr. Paine, et al. (2016), s. 746 ff samt Larsen- Freeman & Tedick (2016) s. 1361.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">av just lärares och rektorers särskilda expertis. Med identifikation av- ses en process där det fastställs vilken kompetens en lärare eller rek- tor har. Utgångspunkten för identifikationen är dels nationellt fast- ställda kompetensbeskrivningar, dels någon form av kompetensdoku- mentation i relation till den utformning av kriterier som fastställts och som den enskilde läraren eller rektorn utvecklar inför ansökan. Detta avsnitt ger en övergripande beskrivning av dessa delar nedan.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Tydliga och kända målbilder driver utveckling</SPAN></P>
<P class="p656 ft41">OECD har uppmärksammat frånvaron av skicklighetsbeskrivning- ar i Sverige:<SPAN class="ft140">107</SPAN></P>
<P class="p630 ft182">One of the key challenges raised in the 2011 OECD report was the absence of a formal framework of professional standards that spells out what is considered effective teaching and can inform professional development of teachers. Several years onwards there are still no national standards for teachers and school leaders regulated by law and no formal procedures exists …<SPAN class="ft152">108</SPAN></P>
<P class="p488 ft35">Tydligare bilder av skicklighet är viktigt liksom att enskilda och grupper av yrkesverksamma involveras i processer för att analysera och betrakta den egna praktiken i relation till sådana beskrivningar för att locka till utveckling. Det finns tydliga behov av att beskriva lärarpraktik på ett sätt som både bygger på och stödjer ett yrkes- språk inom lärarkåren. Beskrivningar av skicklighet kan bidra till detta men poängen med att utveckla dessa beskrivningar är att skapa rörelse. Hur de utformas påverkar direkt rörelseriktningen.</P>
<P class="p181 ft35">Professionsprogrammet utgår från att alla lärare och rektorer vill utvecklas i sin yrkesskicklighet och att det är av största betydelse att ett system etableras som inte bara medger utvecklingsmöjligheter utan som på en rad avgörande sätt skapar en rörelse i professionen mot så att allt högre expertis kan erövras. Strategin handlar inte pri- märt om att fokusera på skillnader i skicklighet mellan olika lärare och rektorer, utan på allas yrkesmässiga utveckling. Professionspro-</P>
<P class="p657 ft138"><SPAN class="ft104">107</SPAN><SPAN class="ft137">Återstår att överväga exakt vilken terminologi som lämpar sig bäst på svenska och i svensk kontext. OECD anv. exv. ”professional standards”. Skolkommmissionen använde ”kvalifika- tionsnivåer” som beskriver vad lärare/skolledare ”bör kunna och ha kompetens att göra” samt ”standarder för lärares kompetenser”.</SPAN></P>
<P class="p443 ft77"><SPAN class="ft104">108</SPAN><SPAN class="ft106">OECD, (2015), s. 53.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">grammet utgår från detta förhållande och att det kan användas kon- struktivt för att utveckla den samlade kompetensen inom pro- fessionerna.</P>
<P class="p102 ft35">Den som arbetat i skolan vet att det i ett lärarkollegium vanligen finns representerat skilda nivåer av yrkesskicklighet. För att högre kompetens ska utvecklas väl och kunna användas mer strategiskt behöver det etableras såväl beskrivningar av kompetens och skick- lighet som trovärdiga processer för identifikation och erkännande av kompetens. Med beskrivningar avses här i första hand beskrivningar av lärarskicklighet respektive pedagogiskt ledarskap på skilda nivåer. Utmärkt undervisning kan se ut på olika sätt men hög undervis- ningsskicklighet kan inte se ut hur som helst. Dessa beskrivningar bör formuleras inom professionen och av de mest erfarna och skick- liga lärarna då de i sig primärt bygger på den kompetens som finns inom en profession.<SPAN class="ft136">109 </SPAN>Vidare är det av stor betydelse att de fastställs nationellt för att vinna legitimitet.</P>
<P class="p104 ft53">Inget okänt fenomen</P>
<P class="p105 ft35">Kompetens- eller kvalifikationsbeskrivningar är inget okänt fenomen inom skolområdet. Internationellt finns relativt omfattande erfaren- het men fram till nyligen har en sådan utveckling inte varit synlig i Sverige.<SPAN class="ft136">110 </SPAN>Lärarutbildningarnas examenskrav, så som de är utformade i högskoleförordningens andra bilaga (examensordningen), kan dock förstås som en sorts nivåbeskrivning för en inledande nivå. Inne- börden av den är att de som har den beskrivna kompetensen kan få en examen och därmed anställas som lärare i skolan och ansvara för undervisning. I samband med att lärarlegitimationen infördes, när introduktionsperioden också omfattade en bedömning av den nya</P>
<P class="p592 ft142"><SPAN class="ft104">109</SPAN><SPAN class="ft164">Eftersom skicklighet också relaterar till målsättningar kan dessa beskrivningar av yrkes- skicklighet inte utvecklas, fastställas och följas upp utan ett medborgerligt inflytande.</SPAN></P>
<P class="p658 ft120"><SPAN class="ft104">110</SPAN><SPAN class="ft161">Se nedan avsnitt </SPAN><NOBR>4.2.6–4.2.8</NOBR> där utredningen presenterar några exempel på internationella erfarenheter. Man kan dock notera att redan 1946 års skolkommission uppmärksammade att det saknades karriärmöjligheter för lärare på basis av deras undervisningsskicklighet, eller som de utrycker det: ”En lärare, som innehar ordinarie befattning, har i de flesta fall inga möjligheter att på grund av pedagogiska meriter avancera inom yrket.” Av det skälet lyfter kommissionen fram behovet av att inrätta tjänster för ”särskilt skickliga lärare inom skilda skolformer.” Den benämningen kommissionen använde var ”huvudlärare”. (SOU 1946:27, s. 363) I samband med det pågående försöket med lämplighetsbedömningar vid antagning till lärarutbildning har olika modeller för att bedöma lärarkompetens och lärarkvalitet aktualiserats och även internationella exempel har lyfts fram. (Gerrevall, (2017).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317174x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">lärarens lämplighet att undervisa, så utvecklades också vissa bedöm- ningskriterier.<SPAN class="ft140">111 </SPAN>Även karriärstegsreformen liksom lärarlönelyftet omfattar vissa kriterier som rör lärares skicklighet (se s. 178 samt av- snitt 4.2.10).</P>
<P class="p109 ft35">Karriärstegsreformen syftade till att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen. Tanken var att genom att möjliggöra en sådan karriär bidra till yrkets attraktivitet, till förbättrad undervisning och elevers förbättrade studieresultat. Debatten i media och rön i uppföljande studier rörande reformen pekar på betydelsen av nationella kriterier och förutsägbara och ojä- viga processer.<SPAN class="ft136">112 </SPAN>För att ett system som premierar högre yrkesskick- lighet ska äga legitimitet måste kriterierna vara tydliga och bedöm- ningen av kompetens måste ske i reglerade och transparenta former. Det är sannolikt även mycket betydelsefullt att kompetensbedöm- ningar görs såväl under ett huvudsaklig professionsinflytande och av personer som själva besitter den kompetens som ska bedömas. Kon- kret innebär det att de skickligaste lärarna och skolledarna måste ingå i bedömningsprocesserna. Det är också av vikt att kompetens erkänns</P>
<P class="p496 ft35">”bakåt”, dvs. det är vad den sökande gjort och presterat i sin yrkes- gärning som utgör grunden för ett kompetenserkännande till skillnad mot vad som gäller vid kompetensanvändningen som är framåtsyftan- de. En väsentlig aspekt av detta är att det är genom ett kompetens- erkännande som dokumenterad erfarenhet blir beprövad erfarenhet.</P>
<P class="p109 ft52">Det är alltså inte okänd terräng som här beträds men systematiken i anslaget är ny. Det bör vara möjligt att arbeta vidare utifrån dessa svenska erfarenheter men också utifrån internationella exempel.<SPAN class="ft147">113 </SPAN>Men, som nämnts ovan, det egentliga utvecklingsarbetet av de be- skrivningar som ska fastställas nationellt, och mot vilka enskilda</P>
<P class="p659 ft139"><SPAN class="ft104">111</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverkets </SPAN>föreskrifter om introduktionsperiod och kompetensprofiler för lärare och förskol- lärare, <SPAN class="ft138">Skolverket, 2011, (Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft138">62-2011:672)</SPAN></NOBR></P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">112</SPAN><SPAN class="ft105">Angående olika problembeskrivningar, se kapitel 7. Jfr. exv. Riksrevisionens kommentar:</SPAN></P>
<P class="p489 ft138">”Granskningen visar att regeringens lönemässiga målsättningar med reformerna till stor del har uppnåtts hittills men att det skett till priset av ett försämrat arbetsklimat bland lärarna. Reger- ingens styrning av reformerna kan samordnas och förtydligas för att de ska fåstörre legitimitet och därmed ge bättre förutsättningar för att öka läraryrkets attraktionskraft.”, Riksrevisionen, (2017).</P>
<P class="p489 ft75"><SPAN class="ft104">113</SPAN><SPAN class="ft105">Det finns också lokala erfarenheter av detta slag som naturligtvis också är erfarenheter att beakta i ett kommande arbete med att utveckla beskrivningar av yrkesskicklighet. Ett exempel är Stockholms stads utbildningsförvaltning som redan år 2009 och på eget initiativ fattade beslut om att inrätta karriärvägar för lärare. (Stockholms stad, (2015</SPAN><SPAN class="ft151">) Förstelärare och lektorat inom utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, </SPAN>rapport, Dnr. <NOBR>2.1.1-8556/2015.</NOBR> Utbildnings- förvaltningen, s. 5).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">lärarens kompetens kan identifieras, det bör ske inom ramen för en formaliserad organisation av professionsprogrammet inom vilken skolans lärare och ledare har ett vägande inflytande.</P>
<P class="p85 ft53">Förvånande att kompetensbeskrivningar inte redan finns</P>
<P class="p105 ft25">Det måste ändå påpekas att det inte är annat än anmärkningsvärt att varken lärarprofessionen, lärarutbildningarna eller den utbildnings- vetenskapliga forskning som intresserar sig för undervisning har utvecklat beskrivningar av lärarskicklighet. En viktig pusselbit har p.g.a. detta saknats vad gäller fokuseringen på och utvecklingen av läraryrkets kärna, undervisningen.<SPAN class="ft153">114</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Det förefaller som att en äldre tradition av undervisningsmetodik inom lärarseminarierna kom att försvagas i samband med att utbild- ningarna införlivades i högskolesektorn trots intentionerna att stärka utbildningarna vad gäller såväl ämneskunskaper och kritisk reflek- tion som undervisningsskicklighet. Men akademiseringen tycks ha inneburit, att i stället för som avsett, tillföra en ytterligare lärande- modell, så kom den akademiska modellen ofta att ersätta eller över- skugga den tidigare traditionella och mer praktisk orienterade modellen.<SPAN class="ft136">115 </SPAN>Den tidigare modellen innehöll inte bara undervisnings- metodik i allmänhet utan även något av det lärande som uppstår när lärlingar får observera en mästare i dess yrkesutövning.<SPAN class="ft136">116 </SPAN>Just denna</P>
<P class="p96 ft120"><SPAN class="ft104">114</SPAN><SPAN class="ft159">Learning Policy Institute rekommenderar som stöd för högkvalitativ lärarfortbildning att man också utvecklar och nyttjar särskilda ”standards for professional development”. De skriver</SPAN></P>
<P class="p473 ft120">”Policymakers could adopt standards for professional development to guide the design, evaluation, and funding of professional learning provided to educators. These standards might reflect the features of effective professional learning outlined in this report as well as standards for implementation.” Som exempel hänvisar man till brittiska organisationen <SPAN class="ft144">Learning Forward</SPAN></P>
<P class="p473 ft142"><SPAN class="ft171">– The Professional Learning Association </SPAN>och deras Standards for professional learning <NOBR>(learningforward.org/standards-for-professional-learning).</NOBR> Jfr. Per Gerrevalls bestämning av</P>
<P class="p445 ft120">”standards” som: ”generella överenskommelser, som tydliggör de kvalifikationer en lärare ska kunna svara upp emot vid ett specifikt tillfälle i sin yrkeskarriär.” (Gerrevall, (2017), s. 175.</P>
<P class="p473 ft144"><SPAN class="ft104">115</SPAN><SPAN class="ft161">I </SPAN>Ämnet som nästan blev – en studie av metodiken lärarutbildningen <NOBR><SPAN class="ft120">1842–1988</SPAN></NOBR><SPAN class="ft120"> menar Åsa Morberg att avskaffandet av övningsskolorna kom att minska fokuseringen på undervisnings- metodiken och att när 1968 års lärarhögskola genomfördes ansågs närheten till praktiken inte längre önskvärd.” Det fanns i tiden en kritik mot att metodiken var konserverande och tanken var att akademiseringen skulle förändra detta genom att i första hand bygga utbildningen på vetenskaplig grund och i andra hand på praktisk erfarenhet. (1999, s. 224 f).</SPAN></P>
<P class="p452 ft120"><SPAN class="ft104">116</SPAN><SPAN class="ft159">Man kan notera att det allt sedan senare delen av </SPAN><NOBR>1800-talet</NOBR> och under första hälften av 1900- talet publiceras böcker med fokus på just att stödja en handfast utveckling av undervisnings- färdigheter men den typen litteratur förefaller ha fört en tynande tillvaro under senare decennier, även om sentida exempel förekommer. Samtidigt förefaller lärarstudenterna starkt efterfråga undervisning av detta slag. Utvecklingen påminner om en situation där det bästa blir det godas</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">typ av förebildlighet lyfts numera fram som ”modeling”, en modell där erfarenhet av hur utmärkt undervisning kan se ut kombineras med personlig reflexion utifrån erfarenhet och teori med hjälp av den breda och djupa analytiska förmåga som akademiska studier syftar till.<SPAN class="ft140">117 </SPAN>Det är väsentligt att en sådan utveckling i allmänhet under- stöds och att beskrivningar utvecklades av olika nivåer av lärar- skicklighet för att återföra ett tydligt fokus på undervisningsskick- lighet.</P>
<P class="p235 ft41">Det finns sannolikt gott om förklaringar till att sådana beskriv- ningar inte utvecklats. Det kan handla om man medvetet önskat distansera sig från internationella exempel på där s.k. standards ut- vecklats inom ramen för en negativ <NOBR>accountability-kultur</NOBR> i syfte att hänga ut lärare som inte når upp till standards eller så kan orsakerna stå att finna i att synen på vad det är vara lärare omdefinierats utifrån och uppifrån i ett tempo och med en sådan frekvens att de profes- sionella inte tyckt sig ha någon möjlighet att bedriva ett sådant arbe- te.<SPAN class="ft140">118 </SPAN>Oaktat orsaker finns det uppenbara skäl att beskriva tydliga målbilder för utveckling av högre yrkesskicklighet genom att be- skriva yrkesskicklighet på olika nivåer för såväl lärare, förskollärare och rektorer.</P>
<P class="p660 ft142">fiende. Som exempel kan nämnas: Sandberg, F, <SPAN class="ft171">Undervisningslära, med särskild hänsyn till folkskolan</SPAN>, 1870; Bäcklin, M, <SPAN class="ft171">Att vara lärare</SPAN>, Stockholm, (tre upplagor <NOBR>1948–1961),</NOBR> Haage, H & Wikberg S, <SPAN class="ft171">Hur skall jag undervisa? Kort handledning, </SPAN>1951. Man kan notera att 1915, då ledaren för Statens högre lärarinneseminarium i Stockholm, L M Waern, (filosofie doktor och docent i praktisk filosofi), gav ut boken <SPAN class="ft171">Formell undervisningslära</SPAN>, strävande man efter att utveckla lärares yrkesspråk. Waern skriver att ett syfte med boken är att ”befrämja antagandet hos oss av en någorlunda enhetlig didaktisk terminologi.” (s. iii.).</P>
<P class="p601 ft75"><SPAN class="ft104">117</SPAN><SPAN class="ft105">Se. exv. </SPAN><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> et al. (2017), s. 10.</P>
<P class="p457 ft75"><SPAN class="ft104">118</SPAN><SPAN class="ft105">Inom denna utrednings ram finns inte utrymme att redovisa den omfattande debatt som pågår rörande new public management (NPM). För att antyda dimensionerna av frågan presenteras här en analys av skillnaden i grundläggande rational (logiker) mellan en NPM- baserad </SPAN><NOBR>accountability-modell</NOBR> och en mer professionsorienterad modell (fr. Englund & Solbrekke 2015):</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t67">
<TR>
<TD class="tr6 td156"><P class="p19 ft203">Professionellt ansvar</P></TD>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft38">Accountability (Redovisningsskyldighet)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Grundat i ett professionellt mandat</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Definierat av styrning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Situerade bedömningar</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Standardiserade kontrakt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Tillit</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Kontroll</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Moralisk rational</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Ekonomisk/juridisk rationalitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Intern evaluering</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Extern granskning</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Förhandlade ’standards’</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Förutbestämda indikatorer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Implicit språk</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Transparent språk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Utformat av professionen</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft138">Politiska mål</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td156"><P class="p19 ft138">Relativ autonomi och oundvikligt personligt ansvar</P></TD>
<TD class="tr24 td133"><P class="p19 ft120">Tillmötesgående av överordnades beslut</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td156"><P class="p19 ft204">Proaktiv</P></TD>
<TD class="tr30 td133"><P class="p19 ft204">Reaktiv</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p289 ft77">(Englund, & Dyrdal Solbrekke, (2015). s. 178). Jfr. Gerrevall, (2017), s.26.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">Att identifiera kunskap, kompetens – och kvalitet</SPAN></P>
<P class="p111 ft52">Den andra byggstenen av professionsprogrammet handlar om former för att identifiera och erkänna lärares kompetens utifrån nationellt fastställda kriterier och beskrivningar. Detta och förutsättningarna för denna del av programmet utvecklas ytterligare nedan. För grund- tankarna med professionsprogrammet har kunskap om lärarfortbild- ning varit av betydelse tillsammans med generell forskning om exper- tis och om hur sådan kan utvecklas inom olika verksamheter då insik- ter om detta kan stödja utvecklingen av ett program som detta, med syfte att understödja utveckling expertis i form av undervisnings- skicklighet och ledarskap.</P>
<P class="p661 ft35">Med identifikation avses här en process genom vilken det fastställs vilken kompetens en lärare som ansöker om ett kompetenserkän- nande har. Utgångspunkten för identifikationen är dels de nationellt fastställa kompetensbeskrivningarna (nivåkvalifikationer), dels den kompetensdokumentation som den enskilde läraren utvecklar inför ansökan. För detta behövs relevanta, fastställda och därmed förutsäg- bara kriterier liksom robusta och transparenta processer, designade på ett sätt som renderar dem hög legitimitet. Identifikation, eller be- dömning av kompetens, bör ske inom professionen men inte lokalt. Det innebär att lärares kompetens bör bedömas av skickliga lärare, men inte av de närmsta kollegorna. Exakt hur detta ska organiseras är beroende av det förslag som 2017 års skolmyndighetsutredning pre- senterar sommaren 2018 och inom dess ram även förslag på hur pro- fessionsprogrammets organisatoriska bas bör se ut.<SPAN class="ft136">119 </SPAN>Utredningen anser att en tydlig distans måste finnas mellan de som bedömer och de som blir bedömda. Sannolikt är det här rimligt att resonera både geografiskt och nivåmässigt.</P>
<P class="p102 ft35">I avsnittet om kompetensutveckling ovan beskrevs hur lärare ska ha möjlighet att göra olika val. Vad gäller kompetenserkännande framstår det som rimligt att det är läraren i fråga som avgör om och när det är lämpligt att en sådan process ska ske. Det är dock önskvärt om systemet i sig på olika sätt premierar högre kompetens och att det utgår från just kompetenserkännanden, till exempel genom att ge läraren eller rektorn stärkta karriärmöjligheter och också avspeglas i</P>
<P class="p662 ft77"><SPAN class="ft98">119 </SPAN>Regeringens särskilda utredare, Kerstin Hultgren, ansvarar för utredningen om en organisa- tionsöversyn av de statliga myndigheterna inom skolväsendet (Dir.2017:37) inom vilken pro- fessionsprogrammets organisatoriska bas beaktas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317178x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft52">lärarens lönesättning.<SPAN class="ft147">120 </SPAN>Det är inte rimligt att det skulle vara helt frivilligt att delta i kompetensutveckling. Av det följer dock inte att det bör vara tvingande att ansöka om kompetenserkännande. Dock vore det önskvärt om systemet i sig på olika sätt premierar högre kompetens och att det utgår från just kompetenserkännanden.</P>
<P class="p663 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.3</SPAN><SPAN class="ft149">Expertis – om framstående skicklighet som fenomen och realitet</SPAN></P>
<P class="p114 ft52">Den professionella grunden för att utveckla yrkesskicklighet ligger dels i att man påbörjar yrket på basis av en i alla avseenden relevant utbildning av hög kvalitet, dels i att man får goda möjligheter att inte bara genomföra sin praktiska yrkesgärning utan även att utveckla själva utövandet över tid. I båda dessa avseenden kan man anta att villkoren skiftar vilket bidrar till att lärare och rektorer i den svenska skolan representerar olika grader av yrkesskicklighet. Strävan efter likvärdig och hög kvalitet i samtliga grundläggande utbildningar till lärare är en naturlig prioritet men den principen borde också gälla möjligheten till professionell utveckling. Givet att skillnaderna i för- utsättningar för professionell utveckling inte hanteras strategiskt är det ett problem för likvärdigheten men den primära uppgiften är att tillse att samtliga lärare, förskollärare och rektorer utvecklas maxi- malt i sitt yrke.</P>
<P class="p664 ft35">En aspekt som ofta, och helt naturligt i sammanhanget, lyfts fram är erfarenhet som grund för skicklighet, och ofta relateras erfaren- heten till tid i yrket. Men det är en trubbig indikator på skick- lighet.<SPAN class="ft136">121 </SPAN>Tanken är förstås riktig, att en längre tid i ett yrke leder till utveckling av kompetens, expertis, som en nybörjade vanligen sak- nar. Men, det är inte givet att enbart tid i yrket alltid medför detta. Det krävs systematiska insatser för att tjugo år i yrket verkligen ska leda till utveckling av djuplodande och omfattande kompetens, det vi vanligen förstår med ”tjugo års erfarenhet”, och inte stanna vid att yrkesutövaren upprepat ett års erfarenhet tjugo gånger.<SPAN class="ft136">122</SPAN></P>
<P class="p432 ft138"><SPAN class="ft104">120</SPAN><SPAN class="ft137">Utredningen avser inte att ändra på den rådande ordningen att lönebildningen är en fråga för arbetsmarknadens parter men uppfattar det som självklart att den individuella lönesättningen beaktar högre yrkesskicklighet.</SPAN></P>
<P class="p498 ft120"><SPAN class="ft104">121</SPAN><SPAN class="ft159">Jfr: ”… one should be particularly careful about accepting one’s number of years of experience as an accurate measure of one’s level of expertise.” Ericsson, & Smith, (1991), s. 27):</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">122</SPAN><SPAN class="ft106">Jfr, Nichols, (2017), s. 36 samt Ericsson & Smith, (1991), s. 27 f.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">I grund och botten kanske frågan om utveckling är ganska enkel. Professorn Anders Ericsson, på Florida State University, gör i boken Peak, Secrets From The New Science of Expertise, en lakonisk kom- mentar över vad han menar vara ett oavvisligt faktum: ”If you never push yourself beyond your comfort zone, you will never improve.”</P>
<P class="p0 ft26">Han följer upp påståendet med ett exempel:</P>
<P class="p665 ft23">Research on many specialties shows that doctors who have been in practice for twenty or thirty years do worse on certain objective measures of performance than those who are just two or three years out of medical school.<SPAN class="ft152">123</SPAN></P>
<P class="p666 ft41">Enligt Ericsson krävs det en hel del av insatser för att yrkesutövare inte bara ska upprätthålla kompetens utan nyttja erfarenhet på ett sätt som leder till utveckling av expertis.</P>
<P class="p102 ft35">Sannolikt har människan i alla tider försökt förstå sig på vad som är det unika med särskilt framgångsrika människor och troligtvis har de svar på frågan som man lyft fram lika mycket att säga om sam- tidens värderingar som de är informativa vad gäller själva expertisen som sådan. Idrottsmän får inte sällan frågor om sin speciella för- måga, deras expertis. Med risk för att trivialisera det hela finns det ändå skäl att lyssna på deras svar – eftersom det också kan ge ledtrå- dar till varför det är så svårt att beskriva expertis. Wayne Gretzky, den världsberömde ishockeyspelaren, kommenterade sin skicklighet med orden: ”Jag åker bara dit pucken kommer att vara om en stund, inte där den är” och Ingemar Stenmark, Sveriges främsta utförsåkare, sa en gång så här som svar på en fråga om sin förmåga: ”Mina ben tänker fortare än jag”.<SPAN class="ft136">124 </SPAN>Båda kommentarerna pekar på att expertis ibland kan vara svårfångad även för den som själv har erövrat den.<SPAN class="ft136">125 </SPAN>En väsentlig del av en profession har att göra med dess förmåga att</P>
<P class="p667 ft75"><SPAN class="ft104">123</SPAN><SPAN class="ft74">Ericsson, & Pool, (2016), s. 18.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">124</SPAN><SPAN class="ft74">Björklund, (2008), s. 3.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">125</SPAN><SPAN class="ft159">Jfr. Donald Schöns kommentar i </SPAN><SPAN class="ft144">The Reflective Practitioner</SPAN>: ”When we go about the spontaneous, intuitive performance of the actions of everyday life, we show ourselves to be knowledgeable in a special way. Often we cannot say what it is that we know. When we try to describe it we find ourselves at a loss, or we produce descriptions that are obviously inappro- priate. Our knowing is ordinarily tacit, implicit in our patterns of action and in our feel for the stuff with which we are dealing. It seems right to say that our knowing is in our actions.” (Schön, (1983), s. 49.) Även: ”…an expert’s knowledge is often ill specified or incomplete because the expert himself doesn’t always know exactly what it is he knows about his domain.”</P>
<P class="p53 ft77">(Feigenbaum, & McCorduck, (1983), s. 85.)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">179</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p668 ft26">utveckla ett yrkesspråk som underlättar formulerandet av det svår- fångade.<SPAN class="ft69">126</SPAN></P>
<P class="p669 ft53">Expertis är något som utvecklas successivt och som kan beskrivas i nivåer</P>
<P class="p424 ft52">Det finns starka traditioner inom olika professioner om hur man bäst lär sig yrket ifråga och de förhållningssätt som anses eftersträvans- värda inom professionen som sådan.<SPAN class="ft147">127 </SPAN>Sannolikt bör man skilja på hur man bäst lär sig grunderna i ett yrke och hur en högre expertis inom yrket utvecklas. Fokus här är det senare och en möjlig utgångs- punkt för en diskussion av hur expertis utvecklas är en liten rapport från 1980 med titeln <SPAN class="ft51">A </SPAN><NOBR><SPAN class="ft51">Five-Stage</SPAN></NOBR><SPAN class="ft51"> Model of Mental Activities Involved in Directed Skill Acquisition</SPAN>.<SPAN class="ft147">128 </SPAN>Rapporten skrevs av två bröder, Hubert och Stuart Dreyfus, båda vid University of California, Berkeley, den ena datavetare och den andre filosof. På uppdrag av det amerikanska försvaret, och i en kontext av utvecklingen av artificiell intelligens, gav de sig i kast med att beskriva hur man utifrån kan identifiera enskildas utveckling från novis till mästare.<SPAN class="ft147">129 </SPAN>Deras rap- port utgår från studier av hur man lär sig främmande språk, att spela schack och att som pilot flyga etc. Den börjar med ett påstående värt att notera:</P>
<P class="p670 ft3">Anyone who wishes to acquire a new skill is immediately faced with two options. He can, like a baby, pick it up by imitation and floundering</P>
<P class="p671 ft142"><SPAN class="ft104">126</SPAN><SPAN class="ft164">Jfr. Ludvig Wittgensteins i andra sammanhang ofta citerade observation: ”Gränserna för mitt språk innebär gränserna för min värld.” (Wittgenstein, (1921/2014) s. 122, (§ 5.6)).</SPAN></P>
<P class="p527 ft138"><SPAN class="ft104">127</SPAN><SPAN class="ft137">Jfr. Lee Shulman talar om att varje profession har sina ”signature pedagogies” för under- visning och lärande av och inom professionerna. Shulman, (2005).</SPAN></P>
<P class="p527 ft138"><SPAN class="ft104">128</SPAN><SPAN class="ft137">Dreyfus, & Dreyfus, (1980</SPAN><SPAN class="ft139">). </SPAN>Andra möjliga startpunkter kunde naturligen också tagits. Se den korta historiken på s. xxi, i Glaser, & Chi, (1988).</P>
<P class="p456 ft120"><SPAN class="ft104">129</SPAN><SPAN class="ft159">Utvecklingen av forskning rörande expertis förefaller relatera till såväl kognitionsvetenska- pens framväxt som utveckling av artificiell intelligens. När man började utveckla den typ av funktioner som i dag går under namnet artificiell intelligens, AI, så blev det särskilt intressant att studera mänsklig problemlösning och expertis. Grundfrågan kan, grovt förenklat, sägas ha handlat om huruvida människan utvecklar sin kompetens genom att tillämpa regler och principer eller om hon lär sig hantera enskildheter som sedan kan generaliseras till regler och principer. I princip kan man säga att verkligheten som vanligt är mer komplex än att det ser ut på det ena eller andra sättet – och för vårt vidkommande är det inte heller centralt. Det avgörande är att ta lärdom av insikter om vad som generellt driver fram expertis snarare än vad som händer inom den enskilda individen. Se exv. Dreyfus, & Dreyfus, (1980); Feigenbaum, & McCorduck, (1983); Dreyfus, & Dreyfus, (1986) samt Glaser & Chi, (1988).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317181x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft23"><NOBR>trial-and-error,</NOBR> or he can seek the aid of an instructor or instructional manual. The latter approach is far more efficient…<SPAN class="ft152">130</SPAN></P>
<P class="p672 ft52">Rapporten pekar, precis som titeln antyder, på att skicklighet under vissa förutsättningar utvecklas successivt, och att detta med fördel kan beskrivas i en stegmodell. I deras modell tar de utgångspunkt i</P>
<P class="p673 ft23">… the reliance on everyday familiarity in problem solving not as an anomaly, but as a pervasive and essential feature of human intelligent behavior. Therefore, in the account of skill acquisition which follows, concrete experience plays a paramount role.<SPAN class="ft152">131</SPAN></P>
<P class="p666 ft41">För bröderna Dreyfus är grunden för att utveckla skicklighet dub- bel. Dels handlar det om att vara verksam inom det område där den eftersträvade skickligheten avses höra hemma, dels att finnas i ett sammanhang som kännetecknas av en ambition av att utveckla denna färdighet.</P>
<P class="p102 ft52">Deras kortfattade beskrivningar av olika nivåer av skicklighet och hur de utvecklas över tid kom förstås utsättas för kritik.<SPAN class="ft147">132 </SPAN>Deras nivåbeskrivningar utgick från andras studier av piloter, schackspelare och språklärare och modellen fick en fylligare beskrivning i <SPAN class="ft51">Expertise in Real World Contexts </SPAN>(2005) och omfattade då följande nivåer:</P>
<P class="p351 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Novice</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Advanced Beginner</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Competence</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Proficiency</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Expertise</SPAN><SPAN class="ft69">133</SPAN></P>
<P class="p674 ft75"><SPAN class="ft104">130</SPAN><SPAN class="ft74">Dreyfus, & Dreyfus, (1980), s. 1.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">131</SPAN><SPAN class="ft74">Dreyfus, & Dreyfus, (1980), s, 5.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">132</SPAN><SPAN class="ft137">Jfr. Dreyfus, & Dreyfus, (2005). Som brukligt modellen som Dreyfus & Dreyfus torgfört inte bara reviderats över tid utan även i grunden ifrågasatts. För en kortare sammanfattning av kritiken, se Tsui, (2003), s. 12 ff.</SPAN></P>
<P class="p473 ft75"><SPAN class="ft104">133</SPAN><SPAN class="ft105">Dreyfus & Dreyfus, (2005). Ett kapitel av bröderna Dreyfus bok </SPAN><SPAN class="ft151">Mind Over Machine. The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer</SPAN>, finns översatt till svenska och publicerat i antologin <SPAN class="ft151">Klassiska texter om praktisk kunskap </SPAN>(Södertörn Studies in Practical Knowledge 7, 2015). I den översättningen benämns nivåerna på följande vis: nybörjare, avance- rad nybörjare, kompetens, skicklighet och expertis.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">Förenklat kan man beskriva det som att nybörjaren, enligt Dreyfus & Dreyfus, kännetecknas av att i arbetet ha fokus på att känna igen situationer och försöka tillämpa regler och metoder som man tidigare tillägnat sig. Till skillnad från den mer erfarne, som utvecklad en för- måga att också bedöma situationer och reglers tillämpning, så bedö- mer nybörjaren ofta sin eventuella framgång utifrån hur väl regler iakttagits. Den mer kompetente utövaren har utvecklat en större känsla för vad som har prioritet utifrån de övergripande målen. Metoden blir mindre viktig och mer centralt blir att uppnå målet och därmed läggs grund för en annan relation, mer reflekterande, mellan utövaren, uppgiften och omgivningen. Men till den högre yrkes- skickligheten, menar Dreyfus & Dreyfus, hör också ett speciellt djup i utövarens engagemang vilket innebär att vissa aspekter av situationer framstår som mer betydelsefulla än andra och den sammantagna bil- den får utövaren att agera utifrån sin egen erfarenhet, analytisk men också intuitivt. Dreyfus & Dreyfus beskriver experten som en person vars ”färdighet har i så hög grad blivit en del av honom själv att han inte behöver vara mer medveten om den än han är om sin kropp.” Bröderna Dreyfus har kritiserats för deras betoning på att den ytters- ta expertisen har karaktär av intuition och automatiserade handlingar över sig men deras inställning är inte att expertisens handlingar sker utan analys och reflektion, snarare tvärt om. Det som kännetecknar expertisen är just att de har bearbetat sina erfarenheter med en sådan systematik att de i ögonblicket kan särskilja de viktigaste intrycken och informationerna och agera målmedvetet och träffsäkert.<SPAN class="ft136">134</SPAN></P>
<P class="p675 ft35">Studiens resultat blev snabbt uppmärksammade och redan efter några år kom publikationer där man använde dessa nivå beskrivningar i studier av yrkesprofessioner, som exempelvis i en studie (1982) rörande sjuksköterskor, i vilken författaren exv. konstaterar att ”A competent nurse and a proficient nurse will not approach or solve a clinical situation in the same way.”<SPAN class="ft136">135 </SPAN>Den utgångspunkt i Dreyfus & Dreyfus arbete som utredningen tagit i detta avsnitt är närmast heuristisk och endast ämnad att framhålla möjligheten av att beskriva skicklighet på olika nivåer och det kommande arbetet med att ge-</P>
<P class="p676 ft138"><SPAN class="ft104">134</SPAN><SPAN class="ft137">Denna korta sammanfattning, inkl. citatet, är baserat på det kapitel ur </SPAN><SPAN class="ft139">Mind Over Machine </SPAN>som nämnts ovan.</P>
<P class="p601 ft77"><SPAN class="ft104">135</SPAN><SPAN class="ft106">Benner, (1982).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317183x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">nomföra ett sådant arbete vad gäller lärare och rektorer måste natur- ligtvis vidga perspektivet åtskillig.</P>
<P class="p122 ft53">Vad karaktäriserar en expert?</P>
<P class="p105 ft52">Intresset för experters förmågor har säkerligen alltid varit stort – vems intresse väcks inte av det förhållande att man kan göra saker på så olika sätt och med kvalitativt väldigt olika resultat? Här finns allt från genuin beundran till exotiserande av det säregna. Expertis som fenomen har väckt allt större intresse inom forskningen.<SPAN class="ft147">136 </SPAN>Att skick- lighet, eller expertis, medför olika sätt att lösa arbetsuppgifter, att den färdigheten utvecklas efter vissa delvis generella mönster, och att det är möjligt att särskilja utvecklingsnivåer är inte så förvånande.<SPAN class="ft147">137 </SPAN>Det som möjligen förvånar är att dessa närmast allmänmänskliga insikter inte applicerats i högre grad inom skolväsendet i en systematik vad gäller lärares utveckling av lärarskicklighet och rektorers förmåga till ledarskap, det vill säga att man inte sedan länge som säkerställt att erfarenhet blir till expertis och att den kompetensen används strate- giskt.<SPAN class="ft147">138</SPAN></P>
<P class="p677 ft35">I samband med detta finns det skäl att nyansera framställningen ytterligare. Exemplet ovan på hur olika utvecklingsstadier kan skönjas och hur expertis utvecklas bör ses mest som en idealtyp vilken kan fungera som en heuristisk utgångspunkt för en systematik för kom-</P>
<P class="p678 ft120"><SPAN class="ft104">136</SPAN><SPAN class="ft159">Det måste betonas att denna utredning inte har kunnat bearbeta hela forskningsområdet. Ambitionen har varit att åtminstone beskriva området på ett sätt som gör de övergripande resonemanget om professionsprogrammets skicklighetsdrivande logik begriplig. Området är mångfacetterat och delvis svårfångat p.g.a. att det, liksom andra områden och högst naturligen, är statt i rörelse. Jfr. exv. Chi, et al. (1981); Benner, (1997); Berliner,(2001) samt Bransford, & Schwartz, (2009). Notera också att kapitel 2 i den mycket läsvärda volymen från National Research Council i USA, </SPAN><SPAN class="ft144">How People Learn. Brain, Mind, Experience and School</SPAN>, behandlar frågan om skillnader mellan noviser och experter i termer av förmåga att uppfatta meningsfulla mönster av information, organiserandet av, tillgången till och användning av den egna kunskapen samt förmåga att anpassa sig till skilda sammanhang och situationer. (Bransford, Brown, & Cocking, 2000). För en svensk introduktion till området se exv. Björklund, (2008). Stefan Svallfors behandlar expertisfrågan på ett personligt och initierat sätt i <SPAN class="ft144">Kunskapens människa – om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken, </SPAN>(2012), s. 19 ff.</P>
<P class="p473 ft142"><SPAN class="ft104">137</SPAN><SPAN class="ft164">Jan Håkansson och Daniel Sundberg behandlar i boken </SPAN><SPAN class="ft171">Utmärkt undervisning forskning om expertlärare </SPAN>och betonar dess särmärken i termer av ”rik undervisningsrepertoar och ett mycket gott didaktiskt omdöme.” Håkansson, & Sundberg, (2012), s.183.</P>
<P class="p431 ft75"><SPAN class="ft104">138</SPAN><SPAN class="ft105">Det kan finns skäl att påpeka att expertis, precis som de flesta förmågor, kan ha både abso- luta och relativa värden. I en del sammanhang har det varit livsnödvändigt – i andra inte. Ibland är expertis relativ – dvs. nivån avgörs av om någon är bättre än andra – ibland är den absolut. Det kan vara en fråga om liv och död, typ att överleva i en viss situation – men det kan vara mindre dramatiskt och ändå vara absolut.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">petensutveckling. Den bör dock inte förstås som en mer strikt inne- hållslig och processbelysande beskrivning av stadier som alla nödvän- digtvis genomgår.<SPAN class="ft153">139 </SPAN>Blotta volymen av lärarkåren säger oss att varia- tionerna är stora i hur man utvecklas som lärare. Men det finns skäl att också titta närmare på de gemensamma egenskaper som man i forskning om expertis brukar lyfta fram.</P>
<P class="p109 ft25">För drygt femton år sedan sammanfattade David Berliner forsk- ningsfältet till en stipulativ beskrivning av lärarexpertis, han skriver:</P>
<P class="p457 ft41">”Persuasive evidence from more than one research program seemed to support the following propositions:</P>
<P class="p462 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">expert teachers excel mainly in their own domain and in particular contexts;</SPAN></P>
<P class="p679 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">expert teachers develop automaticity for the repetitive operations that are needed to accomplish their goals;</SPAN></P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">expert teachers are more opportunistic and flexible in their teaching than are novices;</SPAN></P>
<P class="p462 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">expert teachers are more sensitive to the task demands and social situations surrounding them when solving problems;</SPAN></P>
<P class="p679 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">expert teachers represent problems in qualitatively different ways than do novices;</SPAN></P>
<P class="p679 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">expert teachers have faster and more accurate pattern recognition capabilities;</SPAN></P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">expert teachers perceive more meaningful patterns in the domain in which they are experienced; and</SPAN></P>
<P class="p462 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">expert teachers may begin to solve problems slower, but they bring richer and more personal sources of information to bear on the problems that they are trying to solve.”</SPAN><SPAN class="ft205">140</SPAN></P>
<P class="p680 ft75"><SPAN class="ft104">139</SPAN><SPAN class="ft105">För en översikt av kritiken mot stadieteorin, se Russ, et al. (2016), s. 402 f.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">140</SPAN><SPAN class="ft137">Berliner, (2001) s. 472. Berliner utgår från vad Glaser & Chi (1988) lyfte fram som karakte- ristika på vad experter har och kan göra, nämligen:</SPAN></P>
<P class="p482 ft75">• Experts excel mainly in their own domains.</P>
<P class="p482 ft138">• Experts perceive large meaningful patterns in their domain.</P>
<P class="p457 ft138">• Experts are fast; they are faster than novices at performing the skills of their domain, and they quickly solve problems with little error.</P>
<P class="p482 ft138">• Experts have superior <NOBR>short-term</NOBR> and <NOBR>long-term</NOBR> memory</P>
<P class="p489 ft77">• Experts see and represent a problem in their domain at a deeper (more principled) level than novices; novices tend to represent a problem at a superficial level.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">Vad som framträder är alltså en bild av hur lärarexpertis ser ut gene- rellt. Men redan det första kännetecknet har i sig en inbyggd mot- sättning emot just denna typ av generaliserande beskrivningar, åtminstone om man förenklar det hela starkt, nämligen i betoningen av att expertis är något områdesspecifikt. Det betyder alltså att hur lärarexpertis tar sig uttryck varierar mellan olika sammanhang. Chi &</P>
<P class="p473 ft25">Glaser, noterade redan 1988 behovet av att bättre ”understand how expertise is acquired, how it can be taught, and how beginning learners can be presented with appropriate experience.”<SPAN class="ft153">141 </SPAN>Den bäran- de tanken med professionsprogrammet är att den yrkesexpertis som är unik för lärare, rörande undervisning och lärande, och för skolans ledare, om det pedagogiska ledarskapet, sätts i fokus, blir tydlig, utvecklas och används strategiskt.</P>
<P class="p104 ft53">Faser av olika utmaningar i yrkeslivet</P>
<P class="p111 ft35">Ovan sattes fokus på expertisens särmärken och på utveckling av expertis. Innan vi går vidare med det kan det finnas skäl att också an- knyta till ett angränsande fält. Utvecklingen kan förstås beskrivas utifrån andra utgångspunkter än de som framkom ovan, till exempel utifrån vanligt förekommande faser av utmaningar i lärares yrkesliv. Ovan har vi mött M Kennedy och hennes beskrivning av centrala ut- maningar för varje lärare.<SPAN class="ft136">142 </SPAN>Hur man hanterar dessa utmaningar</P>
<P class="p681 ft75"><SPAN class="ft75">•</SPAN><SPAN class="ft74">Experts spend a great deal of time analyzing a problem qualitatively</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft75">•</SPAN><SPAN class="ft74">Experts have strong </SPAN><NOBR>self-monitoring</NOBR> skills.</P>
<P class="p431 ft138">(Glaser, & Chi, (1988), s. <NOBR>xvii-xxi.)</NOBR> Jfr. hur volymen <SPAN class="ft139">How People Learn </SPAN>(Bransford et al. 2000) senare sammanfattade forskningsläget och att de då inte lyfte fram korttids- och långtidsminne i sig utan förmågan att ha tillgång till och använda kunskaper:</P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft120">1.</SPAN><SPAN class="ft154">Experts notice features and meaningful patterns of information that are not noticed by novices.</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft120">2.</SPAN><SPAN class="ft154">Experts have acquired a great deal of content knowledge that is organized in ways that reflect a deep understanding of their subject matter.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft120">3.</SPAN><SPAN class="ft137">Experts’ knowledge cannot be reduced to sets of isolated facts or propositions but, instead, reflects contexts of applicability: that is, the knowledge is “conditionalized” on a set of circum- stances.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft120">4.</SPAN><SPAN class="ft137">Experts are able to flexibly retrieve important aspects of their knowledge with little attentio- nal effort.</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft120">5.</SPAN><SPAN class="ft137">Though experts know their disciplines thoroughly, this does not guarantee that they are able to teach others.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft120">6.</SPAN><SPAN class="ft148">Experts have varying levels of flexibility in their approach to new situations. (Bransford, Brown, & Cocking, (2000), s. 31.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">141</SPAN><SPAN class="ft154">Glaser, & Chi, (1988), s. xxi.)</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">142</SPAN><SPAN class="ft76">Se ovan avsnitt </SPAN><NOBR>4.1.1–4.1.2.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">påverkas sannolikt av var man är i sin yrkeskarriär. I slutet av 1980- talet studerade Michael Huberman, vid Universitet de Geneve, ett antal skollärares karriärförlopp i Schweiz.<SPAN class="ft140">143 </SPAN>Fullan & Hargreaves beskriver utifrån Hubermans resultat en sekvens av utmaningar på följande sätt:</P>
<P class="p682 ft28">Career/life phases within teaching:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t68">
<TR>
<TD class="tr5 td5"><P class="p260 ft23">1.</P></TD>
<TD class="tr5 td115"><P class="p178 ft26">Phase <NOBR>0–3</NOBR> years:</P></TD>
<TD class="tr5 td157"><P class="p19 ft26">Commitment: support and change</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td5"><P class="p260 ft23">2.</P></TD>
<TD class="tr9 td115"><P class="p178 ft26">Phase <NOBR>4–7</NOBR> years:</P></TD>
<TD class="tr9 td157"><P class="p19 ft32">Identity and efficiency in the classroom</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p443 ft26"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN class="ft110">Phase </SPAN><NOBR>8–15</NOBR> years: Managing changes, growing tensions</P>
<P class="p683 ft41"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft206">Phase </SPAN><NOBR>16–23</NOBR> years: <NOBR>Work-life</NOBR> transitions, challenges to motivation and commitment</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft110">Phase </SPAN><NOBR>24–30</NOBR> years: Challenges to sustain motivation</P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft23">6.</SPAN><SPAN class="ft110">Phase 31+ years: Sustaining/declining motivation.</SPAN><SPAN class="ft69">144</SPAN></P>
<P class="p684 ft35">En poäng med ett professionsprogram är att det skulle understödja utvecklingen genom att i varje kritisk period också vara ett stöd så att expertis utvecklas under dessa utmaningar. Kraftigt förenklat kan vi tala om de första åren i yrket som relativt avgörande. De lärare som klarar de första prövningarna stannar antagligen i yrket. Förhopp- ningsvis utvecklar de ett funktionellt lärarskap medan andra faller antingen ifrån, eller kanske än värre, stannar i yrket som under- presterande lärare. I denna fas, liksom i de efterkommande, skulle professionsprogrammet kunna spela en viktig roll genom att få fler att tidigare hitta sitt personliga lärarskap/ledarskap och därefter successivt utveckla det till ett mästerskap. Programmet syftar till att inspirera och driva på en sådan utveckling. I anslutning till Huberman kan man tala om att inte stanna som ”funktionella” i stabiliserings- perioden <NOBR>(4–6</NOBR> år in i yrket) – utan snabbare utveckla de högre nivåer av yrkesskicklighet som vanligen kommer efter cirka ett decennium i yrket. Med ett gott stöd bör den resan kunna kortas avsevärt. En indikation på denna möjlighet är att olika fasbeskrivningar ofta har mycket vida årsspann. På likartat sätt bör ett professionsprogram</P>
<P class="p685 ft75"><SPAN class="ft104">143</SPAN><SPAN class="ft105">Huberman, (1989).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">144</SPAN><SPAN class="ft106">Hargreaves, & Fullan, (2012), s. 62.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317187x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">kunna tillse att de naturliga perioder av omprövning som lärare ham- nar i resulterar i att lärare utvecklar allt högre yrkesskicklighet i stället för att repertoaren och aktionsytan minskas, vilket kan vara en risk när man som lärare stöter på svårare problem i undervisningen och i sin yrkesroll. Huberman beskriver den avslutande fasen i lärarnas yrkesliv som antingen konservativ och bitter eller som yrkesmässigt kännetecknad av självklarhet och lugn, på basis av en solid expertis.<SPAN class="ft136">145</SPAN></P>
<P class="p417 ft52">Dessa två bilder, av hur expertis vanligen utvecklas i stadier med hjälp av stöd och av faser i lärares utveckling kan möjligen också kompletteras med ett tredje förhållande – att lärare liksom alla andra vanligen inleder sin yrkeskarriär som unga och att det under de tre – fyra decennierna i yrket också genomgår faser i privatlivet som exv. småbarnsåren, åren med tonåringar hemma, det egna åldrande och upplevelsen av tilltagande distans till eleverna – och perioden av de egna föräldrarnas åldrande och frånfälle. I dag är det inte sällan så att lärare, precis som andra, klarar yrkeslivet trots dessa utmaningar. Det man bör kräva av ett skolsystem med höga ambitioner är att det har utvecklat system som säkerställer professionell utveckling oaktat privatlivets olika faser.</P>
<P class="p686 ft35">De olika aspekterna ovan bör inte blandas ihop i analysen och inte heller förstås som faktiska beskrivningar av individer, snarare som en sorts generella drag att beakta. Observationerna av mönster i utveck- ling av expertis och de grundläggande utmaningarna under lärares karriärer är dock av stor vikt för designen av en samlad systematik för utveckling. En grundläggande aspekt av dessa observationer är att låta kompetensutvecklingen också styras av de enskilda lärarna i högre grad än vad som nu sker. Detta är nödvändigt eftersom vi inte kan peka på en utvecklingsväg som alla bör gå – lika lite som en under- visningsmetod som den mest framgångsrika. Givet detta blir utma- ningen att etablera ett ”självlärande” system där lärare ges de bästa möjligheter att utveckla och förfina sin egen undervisningspraxis, att följa och lära av resultat och att lära tillsammans med kollegor. Vad som framstår som nödvändigt är etableringen av en modell som ger</P>
<P class="p687 ft120"><SPAN class="ft119">145 </SPAN>Jfr: “Teachers in <NOBR>mid-career</NOBR> are confident but not complacent, open but not innocent, questioning without being cranky. And all this matter very much indeed … because … almost 80 procent of teachers who had been in the job for <NOBR>8–23</NOBR> years were able to sustain or even increase their high levels of commitment over time.” Hargreaves, & Fullan, (2012), s. 71.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">möjlighet till individuell utveckling i kombination med förstärkta och fokuserade lärarsamarbeten.<SPAN class="ft69">146</SPAN></P>
<P class="p115 ft53">Expertis inom avgörande områden</P>
<P class="p99 ft35">Utveckling av expertis i sig är det centrala temat för professionspro- grammet och därför behöver perspektivet utvecklas ytterligare något. Amy Tsui, numera professor emerita vid University of Hong Kong, gav sig tidigt i kast med frågor om lärarexpertis och sina resultat pre- senterade hon i <SPAN class="ft50">Understanding Expertise in Teaching.</SPAN><SPAN class="ft178">147 </SPAN>Hennes om- råde gällde språkundervisning och hon byggde vidare på de studier som Dreyfus och Dreyfus också utgått från. Enlig Tsui bygger stu- dier av expertis på olika synsätt på vad expertis är:</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Expertise as Intuition and Tacit Knowledge</SPAN></P>
<P class="p464 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Expertise as Conscious Deliberation and Organized Knowledge Base</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Expertise as a Continuous Process.</SPAN><SPAN class="ft69">148</SPAN></P>
<P class="p684 ft35">Det finns sannolikt många olika sätt att beskriva forskning om exper- tis men Tsuis indelning är relevant i sammanhanget då den knyter an till för läraryrket särskilt betydelsefulla områden och synsätt. En väsentlig aspekt av lärarprofessionens utveckling är begreppslägg- ningen av vad som ofta benämns som den tysta kunskapen vilket sannolikt en ytterligt väsentlig del av den enskilde lärarens utveckling också. Det är genom ett medvetet och kontinuerligt arbete med att förstå och artikulera yrkesutövningen, utifrån erfarenhet och veten- skap, som kunskapsbasen utvecklas.<SPAN class="ft136">149</SPAN></P>
<P class="p688 ft75"><SPAN class="ft104">146</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. Hargreaves & O’Connor, (2017).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">147</SPAN><SPAN class="ft105">Tsui, (2003).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">148</SPAN><SPAN class="ft137">Tsui, (2003), s. 9 ff.</SPAN></P>
<P class="p457 ft75"><SPAN class="ft104">149</SPAN><SPAN class="ft105">I det perspektivet bör man notera statens insatser för att tydligare etablera en gemensam kunskapsbas för lärare (den utbildningsvetenskapliga kärnan som kom med 2011 års reform av lärarutbildningarna), etableraringen av forskarskolor för lärare och införande av lärarlegi- timation. (jfr. Nilhlfors, (2012), </SPAN><NOBR>s.83–88)</NOBR> Dessa förhållanden är viktigt att ha i beaktande i samband med att förslaget om ett professionsprogram.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317189x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft53">Intuition och den tysta kunskapen …</P>
<P class="p105 ft52">Dreyfus & Dreyfus hör till den tradition som intresserar sig för expertis som intuition och tyst kunskap.<SPAN class="ft147">150 </SPAN>Deras studie av lärandets utvecklingsstadier lyfte fram hur skicklighet som utövarna inte kunde uttrycka ändå kunde beskrivas utifrån och på basis av göran- det snarare än vetandet. Studien var i sig en reaktion mot en rationa- listisk approach som, förenklat uttryckt, relaterade till utvecklingen av artificiell intelligens inom datavetenskapen vilken utgick från att grader av expertis handlar om skillnader i förmåga att tillämpa prin- ciper. Dreyfus & Dreyfus skriver om övergången från proficiency till expertise på följande sätt:</P>
<P class="p689 ft3">The proficient performer, immersed in the world of skillful activity, sees what needs to be done, but decides how to do it. The expert not only sees what needs to be achieved; thanks to a vast repertoire of situational discriminations, he or she also sees immediately how to achieve the goal. Thus, the ability to make more subtle and refined discriminations is what distinguishes the expert from the proficient performer.<SPAN class="ft169">151</SPAN></P>
<P class="p690 ft35">Några aspekter av expertis är särskilt betydelsefulla i denna tradi- tion. Den första är att expertis handlar om att veta hur något ska utföras på bästa sätt är det centrala för denna tradition (”Expert knowledge is embedded in the expert’s action rather than in a body of propositional knowledge that can be separated from action), expertis handlar alltså mer om att ”veta hur” än ”veta att”.<SPAN class="ft136">152 </SPAN>Den andra hand-</P>
<P class="p111 ft120"><SPAN class="ft104">150</SPAN><SPAN class="ft159">Med intuition ska här inte förstås något slumpvis utan vad som avses är snarare den delvis omedvetna handlingskompetens som omfattande erfarenhet kan leda till och som ibland går under benämningen tyst kunskap. Jfr. Tsui, (2003), s. 12. Jfr. Vanlehn, & van de Sande, (2009), s. 356. I diskussionen om expertis finns också frågor om vad som är medfött och vad som går att uppnå med träning – och därmed en omfattande diskussion om betydelsen av talang. (Berliner (2001), s. 464.). Självfallet föds människor med olika dispositioner och utveck- lingsmöjligheter men i ett utbildningssammanhang är den första principen att färdigheter alltid kan utvecklas. Inom lärarutbildningsområdet har det ibland framförts åsikten att talang är den allt avgörande aspekten. Alla som arbetat med att utbilda lärare vet att blivande lärare uppvisar olika grader av skicklighet redan innan vi börjar arbeta med studenterna. De flesta vet vilken stor betydelse de personliga förutsättningarna har – men av det följer inte att talang är det enda som betyder något och att utbildning är utan betydelse. Tvärt om. Det vi har lärt oss är snarare hur viktigt det är att studenten lär känna sina personliga förutsättningar och arbetar syste- matiskt med dem. Generellt verkar det föga förvånade vara så att tid man lägger ner på att medvetet utveckla färdigheter vanligen också ger resultat. Sannolikt kan inte alla bli den främste inom sitt gebit men sannolikt kan alla utvecklas långt utöver den horisont man själv känner.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120">Eller som Anders Ericsson skriver: ”In pretty much any area of human endeavour, people have a tremendous capacity to improve their performance, as long as they train in the right way.”</P>
<P class="p53 ft75">Ericsson, & Pool, (2016), s. 113.</P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">151</SPAN><SPAN class="ft154">Dreyfus & Dreyfus, (2005), s. 787.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">152</SPAN><SPAN class="ft76">Tsui, (2003), s.10 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">lar om intuitionens betydelse för expertens beslut, den tredje om erfarenheten som grunden för intuitionens utveckling och den fjärde aspekten av expertis som lyfts fram handlar förmågan att handla till synes ”automatic and <NOBR>non-reflective”.</NOBR> Den femte aspekten handlar just om expertisen som primärt en fråga om tyst kunskap om ”know- how”. Modellen har fått utstå kritik, exempelvis vad gäller hur den undervärderar betydelsen av reflektion och analys.</P>
<P class="p108 ft53">… eller betoning av medveten analys och reflektion?</P>
<P class="p412 ft35">Tsui beskriver också ett forskningsfält rörande expertis inom vilket man snarare betonar förekomsten av såväl medveten analys och ref- lektion över handlandet som att det baseras på en systematiserad kunskapsbas. Glaser & Chi (1988) utvecklar detta perspektiv och lyfter in den kvalitativa problemanalysen som en väsentlig aspekt av expertis samtidigt som de beskriver en expertismodell som är så pass generell att den går att tillämpa inom olika färdighetsområden – trots den utgår från att expertisen som sådan är domänspecifik.</P>
<P class="p181 ft35">En vanlig uppfattning om expertis, före utvecklingen av den kog- nitionsvetenskapliga forskningen, har varit att expertis är något av en generell förmåga, att expertisen primärt handlat om en särskild för- måga att lära och därmed ha en mer allmän möjlighet att utveckla högre färdigheter. Men riktigt så verkar det inte ligga till:</P>
<P class="p522 ft23">Rather, it was found that the superior performance of experts was always a result of building a large, highly connected body of domain- specific knowledge.<SPAN class="ft152">153</SPAN></P>
<P class="p480 ft52">Det är alltså så att expertis huvudsakligen är en kapacitet begränsad till specifika områden, vilket Glaser & Chi mfl. pekat på.<SPAN class="ft147">154 </SPAN>Som beskrivits ovan, handlar expertis bland annat om att kunna identi-</P>
<P class="p412 ft120"><SPAN class="ft104">153</SPAN><SPAN class="ft161">Russ, et al. (2016), s. 397. Jfr. ”The short historical account of the research on expertise demonstrates that </SPAN><NOBR>domain-specific</NOBR> knowledge provides the core of the outstanding performance of experts. The acquired knowledge structures in LTM not only enable experts to orient themselves quickly in a new situation through clever guidance of attention to important aspects, but they also automatically provide good ways of dealing with the new situation. This also means that experts will always have a preconceived way of dealing with almost any situa- tion relating to their expertise domain. (Bilalic, (2017<SPAN class="ft144">), </SPAN>s.10.</P>
<P class="p483 ft120"><SPAN class="ft104">154</SPAN><SPAN class="ft159">Glaser & Chi (1988) använder begreppet ”domain”, jfr. ”Experts Excel Mainly in Their Own Domains” och ” Experts are Fast; They are Faster than Novices at Performing the Skills of</SPAN></P>
<P class="p516 ft77">Their Domain, ant They Quickly Solve Problems with Little Error”. Glaser, & Chi, (1988) s. <NOBR>xvii-xviii.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317191x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">fiera meningsfulla mönster och om att ha förmåga att utifrån dem snabbt kunna agera problemlösande. Expertisen ser och minns de- taljer och de förstår dess betydelse i en djupare mening. Denna in- sikt är vad som ligger bakom det ökade intresset för specifika didaktiska områden, inte ämnesdidaktik som generellt fenomen utan som disciplinspecifika fenomen, och kanske till och med än mer avgränsade. Denna utvecklingslinje har sin kanske främste företrädare i Lee Shulman och begreppet <SPAN class="ft78">pedagogical content knowledge. </SPAN>Shul- mans ståndpunkt kan beskrivas som att</P>
<P class="p591 ft23">that it is not sufficient for teachers to have an understanding of their domain and to know some general pedagogy. In addition, teaching requires pedagogical knowledge that is specific to the domain being taught.<SPAN class="ft152">155</SPAN></P>
<P class="p111 ft25">Experter kännetecknas i detta fält också exempelvis av att de noga undersöker problem innan de utvecklar lösningsförslag.<SPAN class="ft153">156 </SPAN>Den stora skillnaden i jämförelse med tidigare traditioner är enligt Tsui just den starka betoningen på expertens ”highly organized and sophisticated knowledgebase.”<SPAN class="ft153">157 </SPAN>Denna betoning innebär också en annan skillnad, nämligen den systematiska reflektionens centrala innebörd i stället för intuitionen. Denna inställning, betonandet av den systematiska reflektionen, knyter an till en stark tradition inom lärarprofessionen som ser en stark koppling mellan lärares <NOBR>meta-kognitiva</NOBR> förmågor och expertis. Lärares yrkesspråk ses då ofta som vägen till att förstå yrkespraktiken och förmågan att kunna tala nyanserat och kvalificerat om undervisning och lärande torde vara avgrundläggande betydelse för utvecklingen av högre yrkesskicklighet, det vi här benämner som expertis.</P>
<P class="p104 ft53">Expertis som en pågående process</P>
<P class="p105 ft35">Tsui lyfter också fram en tredje tradition, ett forskningsfält inom vilket man ser expertis som en pågående process. I stället för att beto- na stadier vill man lägga vikt vid den kontinuerliga utvecklingen. Carl Beretier och Marlene Scardamalia, båda med anknytning till Ontario</P>
<P class="p512 ft75"><SPAN class="ft104">155</SPAN><SPAN class="ft74">Russ, et al. (2016), s. 398.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">156</SPAN><SPAN class="ft74">Jfr. Tsui, (2003), s. 14f.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">157</SPAN><SPAN class="ft76">Tsui, (2003), s. 15 och exv. Glaser & Chi (1988).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">191</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317192x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft52">Institute for Studies in Education (OISE), Kanada, kom att betona att det centrala därmed är att beskriva processen, ”how experts develop their expertise over time.”<SPAN class="ft147">158 </SPAN>Det intressanta med deras per- spektiv, som utgick från studier av skrivande, är att de delar observa- tionen i de andra forskningstraditionerna om betydelse av omfattande erfarenhet för att utveckla expertis. Men, de skiljer sig från de tra- ditionerna genom att notera att en del faktiskt inte blir bättre utövare trots den omfattande erfarenheten, de blir bara ”… fluent bad writers.”<SPAN class="ft147">159 </SPAN>Beretier & Scardamalia menar att bilden av expertis som kännetecknad av ”automaticity, effortless and fluidity” är förenklad i den meningen att den inte verkar stämma inom alla områden. Det be- tonar i stället de olika kunskapsformernas betydelse och det systema- tiska arbetet med att utveckla skicklighet och därmed hög kvalitet på yrkesutövningens resultat.<SPAN class="ft147">160 </SPAN>De menar att vad kännetecknar experten är att de</P>
<P class="p691 ft23">… tackle problems that increase their expertise, whereas <NOBR>non-experts</NOBR> tend to tackle problem for which they do not have to extend themselves.<SPAN class="ft152">161</SPAN></P>
<P class="p659 ft41">Centralt för Beretier & Scardamalia är alltså processen snarare än nivåer och nyckeln till utveckling ligger i att experterna använder det kognitiva och mentala utrymme som skapas genom att erfarenheten ger dem stöd, rutiner att arbeta utifrån, till att överväga situationer, till att problematisera yrkesutövningen, till och med samtidigt som den pågår.</P>
<P class="p98 ft53">Implikationer för professionsprogrammet</P>
<P class="p480 ft52">Vad Tsui finner är alltså hur dessa olika synsätt på expertis delar synen på erfarenheten, utövandets betydelse för utveckling av expertis och hur expertis ser ut i stora drag.<SPAN class="ft147">162 </SPAN>Den här genom- gången är av betydelse för professionsprogrammet på flera sätt. Vi</P>
<P class="p692 ft75"><SPAN class="ft104">158</SPAN><SPAN class="ft105">Tsui, (2003), s. 17.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">159</SPAN><SPAN class="ft105">Tsui, (2003), s. 17.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">160</SPAN><SPAN class="ft137">Bereiter, & Scardamalia, (1993), s. 74. Se också deras kommentar i förordet: ” The main thing this research shows is that expertise requires enormous amounts of knowledge - far more than anyone, even the experts, had supposed.”</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">161</SPAN><SPAN class="ft137">Bereiter, & Scardamalia, (1993), s. 78.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">162</SPAN><SPAN class="ft106">För en diskussion om tyst kunskap och intuition se exv. Bohlin, (2009).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317193x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">kan utgå från att yrkesutövning sker med olika grader av skicklig- het och vi kan utgå från att skicklighet bedöms utifrån olika ut- gångspunkter. Vidare att enskilda yrkesutövare har olika person- ligheter. Det betyder att för vissa spelar det sannolikt stor roll att kunna såväl begreppslägga sitt handlande som att relatera det till yrkets kunskapsbas (vilken den nu uppfattas vara) medan andra är mindre självreflekterande och mer beroende av annan återkoppling för sin egen utveckling.</P>
<P class="p102 ft35">Denna genomgång visar också att det är vanskligt att tro att år i yrket per automatik leder till utveckling av expertis och den visar att experter särskiljer sig från de som ännu inte nått den färdighetsnivån genom att de tar sig an sina uppgifter på ett sätt som tvingar dem till utveckling. Därmed är vi tillbaka till vad den vid Florida State University aktive professorn i psykologi, Anders Ericssons, påpekat (ovan) om vikten av att tvinga sig utanför komfortzonen. I <SPAN class="ft50">Peak – Secrets From the New Science of Expertise</SPAN>, utvecklar han perspektivet och beskriver något fundamentalt för utveckling av expertis, näm- ligen att man har fokus på utveckling genom ”deliberate practice”.</P>
<P class="p209 ft26">Han menar att man bör upprätthålla:</P>
<P class="p693 ft182">… a clear distinction between purposeful practice – in which a person tries very hard to push himself or herself to improve – and practice that is both purposeful and informed. In particular, deliberate practice is informed and guided by the best performers’ accomplishments and by an understanding of what these experts do to excel. Deliberate practice is purposeful practice that knows where it is going and how to get there.<SPAN class="ft152">163</SPAN></P>
<P class="p678 ft25">Ericsson skriver vidare om vägen att utveckla vardagspraktiken genom en medveten strävan i termer av att ”… trying to do some- thing that you couldn’t do before.” Som återgetts ovan betonar</P>
<P class="p452 ft25">Ericsson det centrala för att utveckling ska komma till stånd är att utövaren på ett eller annat sätt tvingas, eller lockas, ut ur sin kom- fortzon. Det är möjligen på sin plats att notera att begreppet kom-</P>
<P class="p694 ft75"><SPAN class="ft98">163 </SPAN>Ericsson, & Pool, (2016), s. 98. I sammanhanget kan erinras om ett uttalande av Benjamin</P>
<P class="p452 ft120">Bloom, skaparen till den berömda Blooms taxonomi: ”After forty years of intensive research on school learning in United States as well as abroad, my major conclusion is: What any person in the world can learn, almost all persons can learn, if provided with the appropriate prior and cur- rent conditions of learning.” (Bloom, (1985), s. 4.) För en intressant applikation av deliberate practice i ett undervisningssammanhang, se Schwartz, Tsang, & Blair, (2016), s. 39 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317194x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft25">fortzonen kan låta lite nedsättande. Ericsson betonar att lösningen vanligen inte är ”try harder” utan snarare ”try differently” och att</P>
<P class="p522 ft23">The best way to get past any barrier is to come at it from a different direction, which is one reason it is useful to work with a teacher or coach. Someone who is already familiar with the sorts of obstacles you’re likely to encounter can suggest ways to overcome them.<SPAN class="ft152">164</SPAN></P>
<P class="p356 ft41">Det är bland annat detta som professionsprogrammet avser att bi- stå lärare med. Möjligheten till systematiskt karriärlångt lärande där alla lärare får utveckla sin kompetens i samarbete med lärare som gått före.</P>
<P class="p181 ft35">Professionsprogrammet är tänkt att vara en arena för lärares och rektorers professionella utveckling – och programmet är tänkt att verka på flera olika sätt. Genom programmet som både ett stöd och som en arena för professionens ansvarstagande bör lärares, förskoll- ärares och rektorers utveckling till högre grader av yrkesskicklighet kunna påskyndas. Vad gäller att utveckla den yttersta skickligheten i att exempelvis spela schack så visar forskningen enligt Ericsson att det inte är ”the amount of time spent playing chess with others” som</P>
<P class="p484 ft35">är det avgörande utan den tid man spenderat på att analysera schack- partier – och primärt de som de stora mästarna spelat.<SPAN class="ft136">165 </SPAN>Avgörande för att kunna analysera en verksamhet är vilka mentala represen- tationer man har av en sådan verksamhet av högsta kvalitet, analysen och lärandet är alltså beroende av målbilder, utifrån vilka man kan tänka kring den egna praktiken.<SPAN class="ft136">166 </SPAN>Det är därför det behövs utveck-</P>
<P class="p503 ft75"><SPAN class="ft104">164</SPAN><SPAN class="ft105">Ericsson, & Pool, (2016), s. 18 ff.</SPAN></P>
<P class="p484 ft120"><SPAN class="ft104">165</SPAN><SPAN class="ft207">Ericsson, & Pool,(2016), s. 56. Observera att det förekommer en misstolkning av ett av Ericsson forskningsresultat. I en studie han gjorde av violinister i Berlin på </SPAN><NOBR>1990-talet</NOBR> kom han att undersöka hur många timmar de övat. Resultatet kom av en journalist att benämnas som</P>
<P class="p489 ft138">”the <NOBR>ten-thousand-hour</NOBR> rule” vilken tolkats som att det bara är att öva tillräckligt mycket. Poängen i studien var en annan. Nämligen att det krävs en omfattande arbetsinsats i kombi- nation med en mycket medveten hållning att just förfina tekniken, vad Ericsson kallar deliberate practice, för att kunna utveckla färdigheter på den högsta nivån. Men för de som just agerade enligt den hållningen så hade den färdigheten uppnåtts långt tidigare. Se Ericsson, & Pool, (2016), s. 109 ff.</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">166</SPAN><SPAN class="ft148">Jfr: ”Standards for teaching … provide a schema that can help people understand what dimensions of teaching are important and how they are supposed to fit together. An experien- tially powerful way to help build a schema is to develop a sense from guided observations and engagement in practice of what the act of teaching is and what kinds of knowledge it may require before or while encountering an intellectual framework for interpreting practice.” </SPAN><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> & Bransford, (2005), s. 397. Sammanhanget för citatet utgörs av lärares grundläggande utbildning men perspektivet förefaller vara lika väsentligt för lärares utveckling som yrkesverksamma.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">194</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_195">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317195x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft26">lade beskrivningar av lärares och rektorers yrkesskicklighet. De är förutsättningar för utveckling, enskilt och för hela professionen.</P>
<P class="p695 ft35">I sammanhanget är det en utmaning att såna bilder, ”mental representations” är ”domain specific” och att ”there is no such thing as developing a general skill”.<SPAN class="ft136">167 </SPAN>Samtidigt så är sambandet mellan målbild och förmåga något som utvecklas åt två håll, det är en sorts</P>
<P class="p473 ft25">”virtuous circle” enigt Ericsson, och i takt med att förmågan ökar så utvecklas också målbilden – och i takt med utvecklingen av den så förstärkts praktiken etc.<SPAN class="ft153">168 </SPAN>Så motsättningen är delvis konstlad men det kommer att vara en utmaning att utveckla beskrivningar som skapar rätt sorts incitament. Här har perspektivet varit närmast ut- vecklingspsykologiskt och med fokus på individen. Mentala repre- sentationer av kvalitet som verkar utvecklingsdrivande på ett en hel yrkeskår är förstås en annan sak – men utifrån det perspektivet finns det en hel del kunskap och erfarenhet att tillgå.</P>
<P class="p102 ft52">Den centrala uppgiften för professionsprogrammet är att skapa en samlad utvecklingsrörelse inom skolan och att ge alla lärare och rek- torer förstärkta utvecklingsmöjligheter. Forskningen om expertis visar är att det är möjligt att beskriva expertis både i termer av nivåer och processer – och vad som kan vara avgörande för utveckling.<SPAN class="ft147">169 </SPAN>Sådana beskrivningar kan antas spela stor roll för utveckling av yrkes- skicklighet, eller undervisningsexpertis om man så vill. Men dessa beskrivningar bör utvecklas inifrån professionen. Det här förslaget på en grundstruktur för ett professionsprogram innehåller därför inga sådana beskrivningar, endast ett underlag för nästa led i utveck- lingsarbetet.</P>
<P class="p696 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.4</SPAN><SPAN class="ft149">Att beskriva lärarskicklighet: går det</SPAN></P>
<P class="p697 ft28">och hur kan sådana beskrivningar i så fall se ut?</P>
<P class="p111 ft35">Som framgått ovan kan forskning om expertis i allmänhet liksom forskning om specifik lärarexpertis bidra med underlag till utveck- lingsarbetet av den typ av skicklighets- och kompetensbeskrivningar</P>
<P class="p698 ft75"><SPAN class="ft104">167</SPAN><SPAN class="ft74">Ericsson, & Pool, (2016), s. 60.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">168</SPAN><SPAN class="ft74">Ericsson & Pool, (2016), s. 79 ff.</SPAN></P>
<P class="p431 ft75"><SPAN class="ft104">169</SPAN><SPAN class="ft105">Detta anslag betyder inte att utredningen inte värderar betydelsen av lärares värderingar och engagemang. Vad som föreslås är en systematik för förstärkning av utvecklingskraften och däri ingår förstås även detta. I avsnitten </SPAN><NOBR>4.2.6–4.2.9</NOBR> nedan presenteras exempel på beskrivningar av lärarskicklighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">195</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317196x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">som här efterfrågas. I detta avsnitts inledning lyftes det fram att detta inte heller är okänd mark utan att det såväl nationellt som inter- nationellt finns erfarenhet att bygga vidare på, om än av olika art. Här presenteras dels några exempel på kriterier och beskrivningar häm- tade från skilda sammanhang, dels några principiella resonemang om konstruktion av sådan kriterier och beskrivningar.</P>
<P class="p109 ft25">I samband med analysen i tidigare kapitel av de problem och ut- maningar som den svenska skolan har så gjordes ett kanske något trivialt påpekandet om betydelse av målsättningar för upplevelse av huruvida problem föreligger i en specifik situation eller inte. Hög kvalitet i skolan och på undervisningen är ett oavvisligt mål men kva- litet är i en mening också ett relativt begrepp då kvaliteten i en pro- cess eller en produkt kan anses god – eller bristfällig – beroende på skilda uppfattningar av just målsättningen. Detta generella förhål- lande är inte enklare inom skolområdet i allmänhet och i synnerhet inte när man närmar sig frågor om kvalitet i undervisning, lärarskick- lighet. Det är helt enkelt som Lin Goodwin, Teachers College, på Columbia University uttryckt det:</P>
<P class="p454 ft23">Clearly, consensus around definition of capability, qualification, and quality continues to be elusive, despite sustained discussion throughout educational history on these very matters …<SPAN class="ft152">170</SPAN></P>
<P class="p99 ft35">Ett exempel på detta kan hämtas från ett annat håll – från ingenjörs- vetenskapen. Ingenjörsutbildningarna blev tidigt något av ett flagg- skepp inom amerikansk högre utbildning. Dessa ingenjörer löste ut- maning efter utmaning och bidrog till efterkrigstidens starka tekniska utveckling. Mot slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> började dock en viss kritik att artikuleras mot utbildningarna. Denna handlade om att de prioriterade</P>
<P class="p522 ft23">teaching of theory, including mathematics, science and technical disciplines, while not placing enough emphasis on laying the foundation for practice...<SPAN class="ft152">171</SPAN></P>
<P class="p480 ft52">Problemen relaterade i hög grad till den klassiska spänningen mellan att vara generalist och specialist. För att utveckla kvaliteten på pro- grammen så etablerades ett nätverk av utbildningsinstitutioner och industri och övriga avnämare. I nätverket diskuterades detta utifrån</P>
<P class="p699 ft75"><SPAN class="ft104">170</SPAN><SPAN class="ft105">Goodwin, (2008), s. 400.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">171</SPAN><SPAN class="ft106">Crawley, et al. (2007), s. 2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317197x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft26">frågor om vad en ingenjör egentligen bör kunna utföra.<SPAN class="ft69">172 </SPAN>Tanken var att om man hade ett svar på den frågan så kunde man sedan utifrån den se över designen på utbildningsprogrammen på sätt så att man inte bara säkerställde detta utan även skapade vad vi förenklat kan kalla en tydlig röd tråd.</P>
<P class="p349 ft35">Den utgångspunkt de tog var å ena sidan konkret, nämligen att ingenjörer ”build things that serve society”, och å andra sidan högt- flygande: ”Scientists discover the world that exists; engineers create the world that never was.”<SPAN class="ft136">173 </SPAN>Utifrån att uppgiften för en ingenjör i grund och botten handlar om att skapa ”new products and direction of natural resources” kunde man identifiera fyra begrepp som till- sammans väl illustrerade den sortens verksamhetsidé, dessa begrepp var: <SPAN class="ft50">conceive, design</SPAN>, <SPAN class="ft50">implement </SPAN>och <SPAN class="ft50">operate.</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Utifrån dessa fyra begrepp kunde man sedan utveckla tolv stan- dards för kvalitet i ingenjörsutbildningarna, vilket senare kom att blir det s.k. <NOBR>CDIO-ramverket.<SPAN class="ft136">174</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> </SPAN>CDIO är ett utbildningsinitiativ som är intressant i sig men poängen med att nämna det här är att CDIO genom valet av att ta utgångpunkt i vad en ingenjör ska kunna ut- föra, samtidigt etablerade en bild av vad som skulle kunna beskrivas som ingenjörernas yrkesskicklighet – och när man sedan organise- rade utbildningarna utifrån det så behövde man utveckla skicklig- hetsbeskrivningar på olika nivåer. I perspektiv av utmaningen att beskriva lärarskicklighet i all dess komplexitet och därtill på olika nivåer kan detta exempel, både till process och produkt, för att tala ingenjörsspråk, utgöra ett gott och inspirerande exempel genom sin enkelhet i kombination med sofistikerad systematik.</P>
<P class="p700 ft138"><SPAN class="ft104">172</SPAN><SPAN class="ft137">Nätverkets kärna utgjordes till en början av representanter för bland annat Massachusetts Institute of Technology (MIT), Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers och Linköpings universitet.</SPAN></P>
<P class="p461 ft75"><SPAN class="ft104">173</SPAN><SPAN class="ft74">Crawley, et al. (2007), s. 7.</SPAN></P>
<P class="p431 ft75"><SPAN class="ft104">174</SPAN><SPAN class="ft105">Ramverket presenteras utförligt i Crawley, et al. (2007). CDIO är numera ett internationellt nätverk vilket presenterar sig och sitt arbete och alla dokument på www.cdio.org. En bra presentation för svenskt vidkommande finns också på Linköpings universitets hemsida: users.isy.liu.se/rt/svante/cdio.html</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317198x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.5</SPAN><SPAN class="ft149">Att beskriva kvalitet i relation till undervisning</SPAN></P>
<P class="p396 ft53">Två dimensioner av kvalitet som behöver beaktas</P>
<P class="p412 ft25">Frågan om kvalitet i undervisning har två dimensioner att beakta i sammanhanget. Den ena handlar om att en väsentlig kvalitet i under- visningen förstås är att elever lär sig, att de inhämtar kunskaper. Men frågan om undervisningskvalitet kan inte helt skiljas från vare sig processens karaktär eller innehållet. Undervisning som till innehåll uppmanar till exv. hatbrott kan vi knappast uppfatta som kvalitativt högtstående, inte heller undervisning som leder till stor andel rätta svar på ett prov men som till sitt genomförande kränker elever.<SPAN class="ft153">175 </SPAN>Förenklat uttryckt kan man kanske tala om att <SPAN class="ft78">framgångsrik under- visning </SPAN>handlar om att elever verkligen tillägnar sig de kunskaper som undervisningen i fråga syftar till. <SPAN class="ft78">Undervisning med god kvalitet </SPAN>väger också in att elever tillägnar sig de värden som också stipuleras i skollag och läroplan. Gary Fenstermacher och Virgina Richardson, vid University of Michigan, Ann Arbor, har uttryckt en sådan distinktion:</P>
<P class="p580 ft182">Quality teaching, it appears, is about more than whether something is taught. It is also about how it is taught. Not only must the content be appropriate, proper, and aimed at some worthy purpose, the methods employed have to be morally defensible and grounded in shared conceptions of reasonableness. To sharpen the contrast with success- ful teaching, we will call teaching that accords with high standards for subject matter content and methods of practice good teaching. Good teaching is teaching that comports with morally defensible and ration- ally sound principles of instructional practice. Successful teaching is teaching that yields the intended learning.<SPAN class="ft152">176</SPAN></P>
<P class="p684 ft35">Till denna komplexitet måste förstås läggas en rad andra raster som på en skala rör sig mellan poler som undervisningsmetoder och pro- fessionellt bemötande. Allt detta till trots så opererar skolans verk- samhet ständigt med dessa bedömningar. Att de är svåra att göra är knappast ett skäl för att minska insatserna för att stödja dessa be- dömningar och en väsentlig del av detta arbete handlar om att göra det tydligt och klart vad som avses. Ett sätt att göra det är att etable-</P>
<P class="p701 ft75"><SPAN class="ft104">175</SPAN><SPAN class="ft105">Jfr. Fenstermacher & Richardson, (2005).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">176</SPAN><SPAN class="ft106">Fenstermacher & Richardson, (2005), s. 189.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317199x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p485 ft26">ra olika former av beskrivningar av vad som uppfattas vara exv. hög undervisningskvalitet eller hög lärarkompetens.</P>
<P class="p702 ft41">I princip förekommer tre typer av sådana beskrivningar. De finns i olika utbildningssystem inom ramen för ackreditering av lärar- program, de finns i form av krav för anställning som lärare eller för legitimation (motsvarande) och de finns form av kriterier för utpe- kande av högre nivåer av professionell kompetens.<SPAN class="ft140">177 </SPAN>Det är alltså den tredje kategorin som vi här intresserar oss för och som det ne- dan presenteras exempel på. Det finns flertalet olika exempel på skolsystem som inkluderar modeller av detta slag. Det mesta kända exemplet är möjligen Singapore. Nedan presenteras ett urval av andra modeller från USA, Kanada och Australien utifrån en ambition att belysa denna strategi utifrån presentationer av hur modeller utfor- mats på skilda sätt.<SPAN class="ft140">178</SPAN></P>
<P class="p703 ft29"><SPAN class="ft28">4.2.6</SPAN><SPAN class="ft155">Standards för lärare i USA: National Board for Professional Teaching Standards (NBPTS)</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">En av de mest inflytelserika texterna inom det utbildningsvetenskap- liga fältet på senare decennier är sannolikt Lee Shulmans artikel Those who understand, Knowledge Growth in Teaching (1986).<SPAN class="ft136">179 </SPAN>Shulman utvecklade i artikeln ett delvis nytt svar på den närmast eviga frågan om vilka kompetenser en lärare bör ha. Shulman be- skriver en kritisk aspekt av lärarkompetensen utifrån ett nytt be- grepp, pedagogical content knowledge, ett begrepp som kommit att innebära något av ett paradigmskifte och som kom att starkt bidra till utvecklingen av den ämnesdidaktiska forskningen. Vad som inte uppmärksammats i lika hög grad är att Shulman arbetade och argu- menterade i två sammanhang, detta, mycket uppmärksammade, om</P>
<P class="p473 ft52">”teacher knowledge” och ett andra, i svensk kontext inte lika upp- märksammat, om ”performance assessment”.<SPAN class="ft147">180 </SPAN>Det senare är av direkt betydelse för utvecklingen av lärarutbildningar och han argu-</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">177</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2001), s. 752</P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">178</SPAN><SPAN class="ft137">För en presentation av den modell som utvecklats i Singapore, se exv. </SPAN><SPAN class="ft139">TE21 – A Teacher Education Model for the 21st Century, </SPAN>(2009); <SPAN class="ft139">Teaching is Heartwork – reflections of beginning Teachers in Singapore </SPAN>Schools; Goodwin (2012); Goodwin, et al. (2017); Gopinathan, (2017) samt Ng, (2017).</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">179</SPAN><SPAN class="ft74">Shulman, (1986).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">180</SPAN><SPAN class="ft76">Wilson, (2004), s. 5 ff.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317200x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">menterar för att den vetenskapliga basen måste utvecklas. Han tar därvid också upp betydelsen av att utveckla ”professional examina- tions for teachers” – som han menar måste vara ”defined and controlled by members of the profession, not by legislators and lay persons.”<SPAN class="ft136">181 </SPAN>Shulman hade en central roll för utvecklingen av NBPTS och modellen de utvecklade för att beskriva kompetens byggde i hög grad på de insikter som forskningen kring domänspecifik ämnes- didaktik etablerat (pedagogical content knowledge).</P>
<P class="p107 ft41">1987 etablerades i USA National Board for Professional Teaching Standards (NBPTS). Att gå från insikter i forskning om lärarkompetens till att utveckla en organisation och procedurer för att i realiteten understödja utvecklingen av högre lärarskicklighet var något nytt och utmanande enligt Shulman:</P>
<P class="p704 ft23">We set out to imagine a new institution, owned and operated by</P>
<P class="p705 ft23">America’s most accomplished teachers, designing standards and inventing forms of assessment that had never existed before.<SPAN class="ft152">182</SPAN></P>
<P class="p706 ft35">NBPTS är ett intressant exempel på hur beskrivningar, standards, av lärarskicklighet har utvecklats. Det som skiljer NBPTS från andra sådana beskrivningar är att utvecklingen initierades av lärare och forskare, var tungt baserad i forskning och att den verksamhet som utvecklades kom att vägledas dels av frivillighet, dels av att vara ledd av professionen. De standards man satte hade fokus på en högre nivå av yrkesskicklighet och de utgick ifrån insikter om att lärarskick- lighet är domänspecifik snarare än generell.</P>
<P class="p100 ft25">Sedan etableringen har över 100 000 lärare erhållit denna certi- fiering, vilket motsvarar cirka 3 procent av den amerikanska lärar- kåren och forskning visar att certifieringen verkar kunna identifiera de skickligaste lärarna i så måtto att <NOBR>NBPTS-certifierade</NOBR> lärares elever lär sig mer än andra elever.<SPAN class="ft153">183 </SPAN>Vad som också är viktigt att observera är att arbetet med certifieringen i sig påverkar de ansö- kande lärarna positivt.<SPAN class="ft153">184 </SPAN>Så här beskriver en sådan lärare hur arbetet med ansökan, ett arbete som vanligen sträcker sig över ett helt läs- år, påverkade honom:</P>
<P class="p615 ft75"><SPAN class="ft104">181</SPAN><SPAN class="ft105">Shulman, (1986), s. 13.</SPAN></P>
<P class="p707 ft138"><SPAN class="ft104">182</SPAN><SPAN class="ft137">Lee Shulman, President, Carnegie foundation, beskriver utvecklingen av vad som senare blev National Board for Professional Teaching Standards (NBPTS). Citat från accomplishedteacher.org/preface/</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">183</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2013), s. 21.</P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">184</SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2010), s. 220.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317201x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p708 ft182">Completing the portfolio…was, quite simply, the single most power- ful professional development experience of my career. Never before have I thought so deeply about what I do with children, and why I do it. I looked critically at my practice, judging it against a set of high and rigorous standards. Often in my daily work, I found myself rethinking my goals. Correcting my course, mowing in new directions. I am not the same teacher as I was before the assessment, and my experience seems to be typical.<SPAN class="ft152">185</SPAN></P>
<P class="p598 ft41">Arbetet med utvecklingen av NBPTS vägleddes av en strävan att etablera</P>
<P class="p591 ft23">… high and rigorous standards for what accomplished teachers should know and be able to do, to develop and to operate a voluntary national system to assess and certify teachers who meet those standards, and to advance related education reforms – all with the purpose of improving student learning.<SPAN class="ft152">186</SPAN></P>
<P class="p617 ft52">Fokus var att etablera en modell för meningsfull bedömning av lärar- kompetens. Det fanns en erfarenhet med förenklade bedömnings- mallar och procedurer som man upplevde trivialiserade frågan om lärarskicklighet. Modellen man utvecklade byggde på att lärare etable- rade en egen portfolio med videoupptagningar av undervisning, exempel på elevarbeten etc. som tillsammans med omfattande egna texter med analyser, material vilket sammantaget speglar lärarens yrkesutövning och hur den relaterar till elevernas behov, den lokala kontexten och de särskilda villkor som råder där ger en helhetsbild av läraren i fråga.<SPAN class="ft147">187</SPAN></P>
<P class="p661 ft35">Modellen inbegriper en mer utvecklad tanke än att enbart iden- tifiera om en persons yrkesskicklighet är på en specifik nivå. Initia- tivet växte fram i ett sammanhang av att stödja lärares professionella utveckling och en bärande tanke var således att etablerande standards som skulle fungera som inspiration genom att enskilda lärare skulle komma att sträva efter att svara mot dessa bilder av hög yrkesskick- lighet. En <NOBR>NBPTS-certifierad</NOBR> lärare skriver:</P>
<P class="p709 ft3">The National Board standards articulate a vision for accomplished teaching that I had suspected existed but had never before seen in one place. The National Board standards and process honor the teaching profession by presenting a provocative expectation for what it means</P>
<P class="p698 ft75"><SPAN class="ft104">185</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2010), s. 221.</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">186</SPAN><NOBR><SPAN class="ft74">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2013), s. 21.</P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">187</SPAN><SPAN class="ft76">Beskrivningen bygger på kap. 2 i </SPAN><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> (2013).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317202x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft23">to be excellent. The certification process requires teachers to dig in so deeply to their rationale for instruction and assessment that one can’t help get better. I taught me what it means to be a truly effective teacher.<SPAN class="ft152">188</SPAN></P>
<P class="p367 ft53">Höga krav med ämnes- och områdesspecifika kriterier</P>
<P class="p412 ft35">Den certifiering som NBPTS arbetar med är på hög nivå. Baskraven för att söka är dock inte anmärkningsvärda, det krävs bara att man har minst tre års erfarenhet i yrket samt att man har utbildning för att arbeta som lärare. Men själva ansökan är är krävande och den nivå som måste uppvisas är hög. NBPTS är en certifieringsverksamhet som för lärare i hela USA och i det innebär att verksamheten måste vara anpassad för att fungera i alla delstaters regelverk.<SPAN class="ft136">189 </SPAN>Det betyder inte att det avkrävs en lärarexamen utan endast att man har en examen på kandidatnivå. De standards som National Board etablerat utgår från fem ”core propositions”:</P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Teachers are committed to students and their learning.</SPAN></P>
<P class="p464 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Teachers know the subjects they teach and how to teach those subjects to students</SPAN></P>
<P class="p462 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Teachers are responsible for managing and monitoring student learning.</SPAN></P>
<P class="p679 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Teachers think systematically about their practices and learn from experience.</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Teachers are members of learning communities.</SPAN><SPAN class="ft69">190</SPAN></P>
<P class="p449 ft142"><SPAN class="ft104">188</SPAN><NOBR><SPAN class="ft164">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2013), s. 22. Jfr. följande statement från Ron Thorpe, president för NBPTS <NOBR>2011-2015:</NOBR> ”Teachers, administrators, and others whose work is designed to support best practice in our schools must seize this moment to rethink every aspect of the trajectory people follow to become accomplished teachers. Getting that path right and making sure all teachers follow it asserts the body of knowledge and skills teachers need and leads to a level of consistent quality that is the hallmark of all true professions. The government cannot do it. Business cannot do it. Only educators can make it happen, and we need to seize the oppor- tunity we have now to do just that.” Thorpe, (2014), s. 1.</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">189</SPAN><SPAN class="ft137">För att kunna ansöka måste lärare i fråga: ”Hold a baccalaureate degree from an accredited institution; Have a minimum of three years’ teaching experience at the early childhood, elementary, middle school, or high school level; and where it is required, hold a state teaching license.” www.nbpts.org</SPAN></P>
<P class="p710 ft120"><SPAN class="ft104">190</SPAN><SPAN class="ft159">Rationalen för dessa utvecklas i dokumentet What Teachers Should Know and Be Able to Do, NBPTS. </SPAN><NOBR>(accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-What-Teachers-</NOBR> <NOBR>Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf)</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317203x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">Dessa ”core propositions” utgör den gemensamma grunden för den certifiering som sedan är mycket mer områdesspecifik. NBPTS erbju- der certifiering inom 25 olika områden ”structured around 16 diffe- rent disciplines and six student developmental levels (early childhood, middle childhood, early and middle childhood, early adolescence, adolescence and young adulthood, early childhood through young adulthood.<SPAN class="ft136">191 </SPAN>Exempel på undervisningsområden för vilka man har utvecklat standards är: Mathematics, English Language Arts, English as a New Language, Social <NOBR>Studies-History,</NOBR> Art, Early Childhood and Middle Childhood och Exceptional Needs.<SPAN class="ft136">192</SPAN></P>
<P class="p417 ft41">Inom varje område har en arbetsgrupp utvecklad operationali- serade beskrivningar av vad de fem utgångspunkterna (core pro- positions) betyder inom just det specifika området, och det är dessa statements som benämns standards, alltså, dokumentet anger alltså vilken nivå, vilken standard, undervisningen ska ha för att den ansökande läraren i fråga ska kunna certifieras och därmed utpekas som särskilt kvalificerad (accomplished).</P>
<P class="p434 ft25">Vad NBPTS representerar är alltså inte bara ett omfattande för- arbete i form av forsknings- och utvecklingsarbete utan en speciell teoretisk grund, nämligen att det inte finns särskilt mycket av gene- rell lärarskicklighet utan att det snarare är så att olika undervis- ningsområden har sin specifika egenart. För denna certifiering handlar detta inte om att enbart bejaka olika undervisningskulturer i allmänhet utan detta är ett mycket medvetet val utifrån den teori- bildning kring undervisning och lärande som preciserar området pedagogical content knowledge som centralt eftersom det samman- binder kunskaper i och om det som undervisningen gäller med de särskilda pedagogiska utmaningar just det området medför och de särskilda krav på kunskaper och förmågor vad gäller undervisning som då krävs. Nedan ska ges ett exempel för att illustrera hur stan- dards kan se utom inom ett område.</P>
<P class="p417 ft25">Det valda exemplet kommer från området ”Social Studies- History” (för elever från lågstadiet till gymnasiet) har man utvecklat</P>
<P class="p711 ft26">åtta stycken standards utifrån de fem utgångspunkterna vilka är organiserade i vissa teman enligt nedan.</P>
<P class="p712 ft138"><SPAN class="ft104">191</SPAN><NOBR><SPAN class="ft137">www.nbpts.org/national-board-certification/candidate-center/candidate-faqs/</SPAN></NOBR> Varje lärare väljer också ett specialiseringsområde inom sitt ämne.</P>
<P class="p713 ft77"><SPAN class="ft104">192</SPAN><SPAN class="ft106">Dokument för varje område finns att nedladda på </SPAN><NOBR>www.nbpts.org/standards-five-core-</NOBR> propositions/</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317204x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td158"><P class="p19 ft31">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td159"><P class="p714 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr31 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr32 td161"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr32 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr31 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td161"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr33 td164"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr33 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td161"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr23 td161"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr23 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr33 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td164"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td160"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td161"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr12 td162"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td163"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p715 ft35">De dokument som sedan beskriver dessa standards är tämligen om- fattande, vanligen på mer än femtio sidor och grunddokumenten revideras återkommande. Varje standard, exv. ”instruction”, bryts ner i underavdelningar eller så beskrivs en standard i ett antal stycken av konkret natur. För att illustrera hur det kan se ut så för- tecknas nedan inledningen på de meningar som inleder några av de stycken som beskriver vad som avses med högre undervisnings- skicklighet för en klasslärare som undervisar elever från 7 år upp till 12 år vad gäller standarden ”Instructional Decision Making” (stan- dard nr fem inom ”Middle Childhood Generalist Standards”):</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers engage students to …</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers are adept at using responsive instruction …</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers make learning interactive …</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers provide students with opportunities …</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers make instructional decisions based on …</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers plan and implement instruction …</SPAN></P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft55">Accomplished teachers are skilled at selecting instructional resources …</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers share their talents and resources …</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers select worthwhile topics …</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">204</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p716 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">Accomplished teachers choose from a wide repertoire of pedagogical strategies …</SPAN></P>
<P class="p717 ft41">Detta är alltså exempel, ett urval av inledningar, vilka representerar ett längre textparti som utvecklar den ansats som framgår av inled- ningen. Den som söker om <NOBR>NBPTS-certifiering</NOBR> måste alltså på olika sätt styrka att personen i fråga har den skicklighetsnivån i sin yrkesutövning.</P>
<P class="p102 ft35">Utifrån de här exemplen går det att förstå karaktären på den certi- fiering som sker inom NBPTS. Den är alltså mycket områdesspecifik och den är mycket krävande. Den som ansöker om certifiering måste avsätta mycket av sin tid för detta. Det underlag som ska utvecklas och ligga till grund för bedömningen utgörs av en portfolio. Över tid har det visat sig att certifieringen varit så krävande att man dels inom flera delstater byggt upp viss stödorganisation, dels att man kan söka om att bli prövad mot enbart några standarder ett år för att gå vidare under ett efterföljande år.<SPAN class="ft136">193</SPAN></P>
<P class="p102 ft41">Vad vi ser här är ett initiativ utvecklat i samverkan mellan forsk- ning och profession i syfte att inte bara vårda utan även understödja utveckling av undervisningsskicklighet. Man betonar vikten av meningsfull feedback i opposition till försök att utvärdera lärares arbete i klassrummet via enskilda skolledarbesök på lektioner under vilka vissa beteenden bockas av på checklistor. Det är väl värt att notera att erfarenheterna inom NBPTS är att det sätt som kriterierna är skrivna är betydelsefullt också i den meningen att valet av att uttrycka kraven i</P>
<P class="p665 ft23">performance terms – that is, they describe what teachers should know, be like and be able to do rather than listing courses that teachers should take in order to be awarded a license or certificate</P>
<P class="p105 ft35">har varit avgörande för att ”promote productive learning through the evaluation process.”<SPAN class="ft136">194 </SPAN>NBPTS representerar en omfattande och positiv erfarenhet av hur en certifiering av högre lärarskicklighet ut- ifrån väl genomarbetade kriterier använda i robusta processer kan ha mycket positiva effekter. Det förtjänar att nämnas att etableringen av dessa högre standards också ledde till ett arbete med att utveckla och</P>
<P class="p718 ft75"><SPAN class="ft104">193</SPAN><SPAN class="ft74">Sökande betalar en avgift som de vanligen betalar själva.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">194</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> (2013), s. 23.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">205</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317206x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">fastställa beskrivande kriterier för grundläggande lärarkompetens, ett arbete som med tiden har kommit att tillämpas i mer än 40 delstater i USA.<SPAN class="ft140">195</SPAN></P>
<P class="p719 ft28"><SPAN class="ft28">4.2.7</SPAN><SPAN class="ft149">Standards för lärare och rektorer i Australien: The Australian Institute for Teaching and School Leadership (AITSL)</SPAN></P>
<P class="p114 ft52">Likt USA består Australien av delstater med egna parlament och möjlighet att styra över vissa frågor. Historiskt har skolan varit ett sådant politikområde och skolor drivs av respektive delstat (och territorier). Därför kan framväxten av en nationell skolpolicy ses som en avgörande förändring under senare tid och som sådan har den haft betydelse för framväxten av nationell policy rörande lärare och skolledare.<SPAN class="ft147">196 </SPAN>Den nya samlade skolpolicyn har påverkat under- visningens innehåll och form – men också vem som undervisar. Om- svängningen har skett med hjälp av två nationella skolmyndigheter; The Australian Curriculum, Assessment and Reporting Authority (ACARA) och The Australian Institute for Teaching and School Leadership (AITSL). I detta sammanhang är AITSL av särskilt intresse då detta institut har tagit fram och implementerat två set av standarder, dels för lärare, dels för rektorer.<SPAN class="ft147">197 </SPAN>AITSL etablerades 2009 genom beslut på federal nivå.<SPAN class="ft147">198 </SPAN>Institutets första uppgift blev att i en bred konsultationsprocess som involverade lärare- och rekto- rer utveckla standards. The Australian Professional Standards for Teachers (APST) beskrivs som följer:</P>
<P class="p595 ft182">The standards are informed by evidence describing the key areas of teachers’ work. The standards describe action across three teaching domains: professional knowledge, professional practice, and profess- sional engagement. The seven standards and 37 focus areas [that] outline what teachers are expected to know and be able to do at each</P>
<P class="p720 ft120"><SPAN class="ft104">195</SPAN><SPAN class="ft159">Interstate New Teacher Assessment and Support Consortium, (INTASC), används för att både licensiera lärare och för att ackreditera lärarprogram. </SPAN><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> (2013), s. 21.</P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">196</SPAN><SPAN class="ft105">Burns,& McIntyre(2017), s. 1.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">197</SPAN><SPAN class="ft137">Även exv. The General Teaching Council for Scotland (GTC) har standards både för lärare och rektorer.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">198</SPAN><SPAN class="ft106">Burns, & McIntyre, (2017), s. 18.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317207x1.jpg" style="width:448px;height:353px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p511 ft23">of four different career levels: Graduate, proficient, Highly Accomp- lished, and Lead.<SPAN class="ft152">199</SPAN></P>
<P class="p197 ft53">The Australian Professional Standards for Teachers (APST)</P>
<P class="p111 ft25">De standards som utvecklats i Australien (APST) skiljer från de ame- rikanska standards vi berört ovan i följande avseenden: a) de är natio- nellt etablerade genom beslut i politiska organ, b) de är organiserade i stark progression genom att vara utformade för fyra nivåer, c) de är av en mer allmänpedagogisk karaktär och d) innehåller också sär- skilda standards för rektorer.<SPAN class="ft153">200 </SPAN>De sju standards som APST för lärare omfattar är organiserade i relation till de tre domänerna som nämndes ovan enligt följande:<SPAN class="ft153">201</SPAN></P>
<P class="p721 ft35">APST är en avancerad konstruktion som bygger på beskrivningar i flera nivåer. På den överordnande nivån finns som vi sett ”Teaching domains” och ”Standards”. På nästa nivå bryts standards ner i ”focus areas” för vilken det finns beskrivningar på fyra nivåer vilket illustre- ras nedan. Alltså – för varje standard, (Nr. <NOBR>1–7)</NOBR> har fyra kompetens- nivåer formulerats. Den lägsta nivån motsvarar vad som krävs för att</P>
<P class="p722 ft75"><SPAN class="ft104">199</SPAN><SPAN class="ft74">Burns, & McIntyre, (2017), s. 19.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">200</SPAN><SPAN class="ft186">Det finns en pågående diskussion rörande huruvida AITSL bör utveckla ämnesspecifika standarder också, se exv. Watson, (2016).</SPAN></P>
<P class="p452 ft181"><SPAN class="ft104">201</SPAN><SPAN class="ft208">Presentationerna nedan av standards för lärare respektive rektorer bygger på grunddoku- menten som finns att ladda ner på www.aitsl.edu.au Citaten är hämtade från grunddokumentet APST. Intressant att notera är att på AITSL:s hemsida presenteras en stor mängd material till stöd för de lärare som ansöker och man har organiserat ett särskilt nätverk för de främsta lärarna, Highly Accomplished and Lead Teachers Network (HALT).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317208x1.jpg" style="width:445px;height:606px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p53 ft41">få en lärarexamen (motsvarande kraven i den svenska examens- ordningen). I tabellen nedan illustreras detta (de gråa delarna utgörs av tabellen ovan).</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317209x1.jpg" style="width:434px;height:326px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">Alla standarder finns sedan nedbrutna i delområden (focus areas) och samtliga finns formulerade i progression i fyra nivåer som nämn- des ovan. Kikar vi exempelvis på Standard 2 (Know the content and how to teach it) så är den nedbruten i följande sex delområden (focus areas):</P>
<P class="p224 ft26"><SPAN class="ft23">2.1</SPAN><SPAN class="ft108">Content and teaching strategies of the teaching area</SPAN></P>
<P class="p286 ft26"><SPAN class="ft23">2.2</SPAN><SPAN class="ft108">Content selection and organization</SPAN></P>
<P class="p286 ft26"><SPAN class="ft23">2.3</SPAN><SPAN class="ft108">Curriculum, assessment and reporting</SPAN></P>
<P class="p723 ft41"><SPAN class="ft23">2.4</SPAN><SPAN class="ft109">Understand and respect Aboriginal and Torres Strait Islan- der people to promote reconciliation between Indigenous and non- Indigenous Australians</SPAN></P>
<P class="p224 ft26"><SPAN class="ft23">2.5</SPAN><SPAN class="ft108">Literacy and numeracy strategies</SPAN></P>
<P class="p286 ft26"><SPAN class="ft23">2.6</SPAN><SPAN class="ft108">Information and Communication Technology (ICT)</SPAN></P>
<P class="p352 ft41">För det första delområdet (2.1 Content and teaching strategies of the teaching area) i standard 2, (Know the content and how to teach it) fördelar sig kriterierna över de fyra karriärnivåerna på följande sätt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317210x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft26">Etableringen och användandet av dessa standards har som så ofta flera syften:</P>
<P class="p522 ft182">Among them is to make explicit the elements that constitute high- quality and effective teaching that will improve student outcomes, and to provide a common discourse to describe expectations for teachers both within the teaching profession, and among other stakeholders … The standards may also contribute to the professionalization of teaching …<SPAN class="ft152">202</SPAN></P>
<P class="p725 ft41">Men, det har också lyfts fram att de är av betydelse för ackreditering av grundläggande lärarprogram och att de bidrar med ”a common framework to inform teacher conversations around professional lear- ning centered on student learning.”<SPAN class="ft140">203</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Australian Professional Standard for Principals</P>
<P class="p383 ft41">Som nämnts ovan har AITSL också utvecklat standarder för rekto- rer, <SPAN class="ft56">Australian Professional Standard for Principals </SPAN>till vilka man också utvecklat <SPAN class="ft56">Leadership Profiles</SPAN>.<SPAN class="ft140">204 </SPAN>I linje med hur standarder för lärare utvecklats så avser dessa för rektorer att klargöra ”what principals are expected to know, understand and do to succeed in their work and ensure their leadership has a positive impact.” En rektor ska bidra till:</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">raising student achievement at all levels and all stages</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">promoting equity and excellence</SPAN></P>
<P class="p464 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">creating and sustaining the conditions under which quality teaching and learning thrive</SPAN></P>
<P class="p462 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">influencing, developing and delivering on community expec- tations and government policy</SPAN></P>
<P class="p679 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">contributing to the development of a </SPAN><NOBR>twenty-first</NOBR> century edu- cation system at local, national and international levels.</P>
<P class="p466 ft75"><SPAN class="ft104">202</SPAN><SPAN class="ft105">Burns, & McIntyre, (2017), s. 19 f.</SPAN></P>
<P class="p484 ft120"><SPAN class="ft104">203</SPAN><SPAN class="ft159">I Australiens delstater och territorier implementeras de nationella standarderna successivt. Processen har varit av betydelse för utveckling av ett professionellt yrkesspråk, det har reduce- rat skillnader i utbildningsstrukturerna mellan delstaterna, och man rapporterar att kopplingen mellan grundutbildning och fort- och vidareutbildning har stärkts samt att de grundläggande lärarprogrammen blivit mer enhetliga nationellt. Burns, & McIntyre, (2017), s. 20 f.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">204</SPAN><SPAN class="ft106">Citat kommer från grunddokumentet vilket kan nedladdas på www.aitsl.edu.au</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p726 ft25">Standarden för rektorer innehåller tre ”Leadership Requirements” som fokuserar på: ”Vision and values”, ”Knowledge and under- standing” samt ”Personal qualities, social and interpersonal skills”.</P>
<P class="p431 ft41">Till skillnad från vad som gäller för lärare, där man talar om sju olika standards, så talar detta dokument om helheten som en stan- dard. Utöver den uppdelning som beskrivits ovan så innehåller standarden fem centrala ”Professional Practices:”</P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Leading teaching and learning</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Developing self and others</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Leading improvement, innovation and change</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Leading the management of the school</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Engaging and working with the community.</SPAN></P>
<P class="p574 ft25">De fem ”professional practices” som ingår i ”The Standard for Principals” finns beskrivna i progression, i fyra nivåer, i ”Develop- mental pathways” som fångar in ”a principal’s increasing proficien- cy.” Innebörden av standarden fördjupas genom att de beskrivs i de ovan nämnda ”Leadership profiles” vilka är ”a set of statements <NOBR>vali-dated</NOBR> by the profession that describe the leadership actions of principals as they progress to higher levels of proficiency.” Dessa åtgärder (actions) har fokus på att utveckla elevernas lärande och att understödja ”excellent teaching practices.”</P>
<P class="p84 ft25">Sammantaget kan man säga att de australiensiska standarderna bygger på samma grundtanke som de amerikanska om att beskriv- ningen ska handla om vad den professionelle ”should know and be able to do”. De liknar varandra också i så måtto att de är mycket sofistikerade och bygger på en långt utvecklad systematik. Som an- getts ovan finns det också väsentliga skillnader mellan dessa två modeller för standards.</P>
<P class="p490 ft94"><SPAN class="ft94">4.2.8</SPAN><SPAN class="ft209">Den kanadensiska modellen</SPAN></P>
<P class="p491 ft28">– exemplet Ontario och Additional Qualifications</P>
<P class="p111 ft52">Den amerikanska modellen vi sett ovan, och den australiensiska, rep- resenterar två väsentligen olika modeller för att beskriva yrkes- skicklighet. I Kanada, och i Ontario, finner vi en tredje modell.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317212x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft35">Michael Fullan, professor emeritus vid Ontario Institute for Studies in Education (OISE) i Toronto, har, vad gäller skolutveckling, å ena sidan betonat helhetens betydelse, att hela systemet håller ihop för</P>
<P class="p289 ft26">”whole system improvement” och å andra sidan hävdat att</P>
<P class="p454 ft23">simplexity captures what we do. We take complicated matters, identify the smallest number of key factors or domains …and work together with practitioners to become clear about and to master the factors in actions.<SPAN class="ft152">205</SPAN></P>
<P class="p727 ft41">Ontario har en intressant utvecklingshistoria som kännetecknas av att man där etablerade ett mindre antal målsättningar som man sedan arbetat hårt med. Detta vägval var del av en större strategi som om- fattade följande:</P>
<P class="p462 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Focus on a small number of ambitious goals (raise the bar in lite- racy, numeracy and high school graduation, and increase public confidence in education);</SPAN></P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Pursue a high trust ”peace and stability” partnership with school districts and unions;</SPAN></P>
<P class="p728 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Invest in capacity building at all levels with a focus on instruc- tional practices linked to results;</SPAN></P>
<P class="p729 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Foster learning from implementation laterally (across schools and districts) and vertically (between schools and districts) and</SPAN></P>
<P class="p730 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Build capacity of the Ministry to work in partnership with the sector.</SPAN><SPAN class="ft69">206</SPAN></P>
<P class="p449 ft35">Utvecklingen av skolan i Ontario har drivits mycket forskarnära och mycket tydligt förankrad bland lärare och i skolvardagen. De har satt mycket fokus på just lärare och rektorer och att professionen måste ta ledarskapet. De talar om ”’leading from the middle’, enabling school district and school leaders to develop, champion and lead educational improvement.”<SPAN class="ft136">207 </SPAN>Deras strategi innebar, som nämnts ovan, att de satte starkt fokus på några få målsättningar, att reformer måste vara starkt sammanhållna och dessutom hålla ihop över olika</P>
<P class="p731 ft75"><SPAN class="ft104">205</SPAN><SPAN class="ft105">Fullan, & Quinn, (2016), s. xi.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">206</SPAN><SPAN class="ft105">Campbell, et al. (2017), s. 88.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">207</SPAN><SPAN class="ft106">Campbell, et al. (2017), s. 89.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317213x1.jpg" style="width:455px;height:375px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">nivåer, att utvecklingsarbetet skulle vara stödjande och att man skulle utgå från ett gemensamt ansvarstagande och ett ledarskap med respekt för professionens kunskap och praxis. Deras sätt att förhålla sig till frågan om standards och deras sätt att stimulera till utveckling är mer intressanta än deras exempel på standards varför de endast beskrivs översiktligt nedan.</P>
<P class="p102 ft35">Ontario College of Teachers etablerades 1997 ”to regulate the teaching profession in the public interest.”<SPAN class="ft136">208 </SPAN>I deras uppgift ingick att utveckla och över tid revidera standards samt att certifiera lärare och ackreditera lärarprogram. I Ontario utvecklade man initialt två standards: som man sedan har fastställt: <SPAN class="ft50">Ethical Standards for the Teaching Profession </SPAN>och Standards of <SPAN class="ft50">Practice for the Teaching Pro- fession.</SPAN><SPAN class="ft178">209 </SPAN>I anslutning till den inledande diskussionen ovan kvalitets- frågan i relation till läraryrkets utövning är det intressant att notera just detta upplägg med två standarder som omfattar ett antal del- områden (se illustrationen nedan):</P>
<P class="p732 ft77">Källa: Ontario College of Teachers, Standards of practice, www.oct.ca</P>
<P class="p733 ft75"><SPAN class="ft104">208</SPAN><SPAN class="ft74">Campbell, et al. (2017), s. 101.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">209</SPAN><NOBR><SPAN class="ft76">www.oct.ca/public/professional-standards/professional-learning-framework</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317214x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft26">Syftet med Standards of Practice for the Teaching Profession be- skrivs vara:</P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">to inspire a shared vision for the teaching profession</SPAN></P>
<P class="p542 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">to identify the values, knowledge and skills that are distinctive to the teaching profession</SPAN></P>
<P class="p679 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">to guide the professional judgment and actions of the teaching profession</SPAN></P>
<P class="p734 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">to promote a common language that fosters an understanding of what it means to be a member of the teaching profession.</SPAN></P>
<P class="p684 ft35">Arbete med att utveckla dessa standards skedde i faser, där den första bestod i att studera forskning och internationella exempel, arbetet skedde sedan i ytterligare fyra faser under en tid av tre år.<SPAN class="ft136">210 </SPAN>Man har också utvecklat ett ”Professional Learning Framework” med utgångs- punkt i standarden om karriärlångt lärande.<SPAN class="ft136">211 </SPAN>Det ramverket ger en bred bild av de möjligheter man ser till utveckling.</P>
<P class="p109 ft35">I Ontario har man utvecklat en tjänstestruktur med många utv- ecklingsmöjligheter men som inte på ett grundläggande sätt är hier- arkiskt ordnade.<SPAN class="ft136">212 </SPAN>Ontario tillämpar ett system inom vilket lärare är certifierade, med eller utan villkor/tidsbegränsning och en fast löne- stege som slutar öka efter tio års tjänstgöring. Den enda möjlighet för lärare att påverka lönen efter det är att delta i olika kompetens- utvecklande aktiviteter vilket också ger dem möjlighet att ta sig an särskilda ansvar, till exempel som mentor för blivande eller nya lärare.<SPAN class="ft136">213 </SPAN>Systemet fungerar så att lärare kan välja på olika lärarfort- bildningar vilka kan resultera i nya behörigheter, ”additional quali- fications”.<SPAN class="ft136">214 </SPAN>Fortbildningskurser finns tematiserade och som fram-</P>
<P class="p735 ft75"><SPAN class="ft104">210</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">www.oct.ca/public/professional-standards/development-of-professional-standards</SPAN></NOBR></P>
<P class="p484 ft144"><SPAN class="ft104">211</SPAN><SPAN class="ft159">Ontario College of teachers, (2016) </SPAN>Professional Learning Framework for the Teaching Profession. <SPAN class="ft120">Dokumentet beskriver ramverket men innehåller också en del explorativa skisser syftande till fortsatt utvecklingsarbete (observera särskilt figur 6 på s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft120">8–9</SPAN></NOBR><SPAN class="ft120"> samt figur 7 på s. 11).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">212</SPAN><SPAN class="ft105">”Ontario’s career advancement opportunities for teachers are plentiful but less hierarchical.”</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> (2017), s. 161.</P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">213</SPAN><SPAN class="ft137">Campbell, et al. (2017), s. 162.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">214</SPAN><SPAN class="ft137">”The regulated system of Additional Basic Qualifications (ABQs) and Additional</SPAN></P>
<P class="p483 ft142">Qualifications (AQs) is one form of professional learning. ABQs/AQs are set out in legislation, accredited by the College, offered by providers approved by the College and, when successfully completed, recorded on the member’s Certificate of Qualification and</P>
<P class="p484 ft120">Registration. - - - The courses members take that lead to ABQs/AQs – designed by teachers for teachers – reflect the experience and pedagogy of the teaching profession in Ontario. The</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317215x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">gått leder till nya kvalifikation, vilka registreras centralt. Varje år tar 40 000 lärare nya kvalifikationer på frivillig basis.<SPAN class="ft136">215 </SPAN>Det är kurser som inte innebär nedsättning i tjänsten så i praktiken går man dem under sommaren. Ett kursdeltagande kan kosta upp till 1 000 dollar</P>
<P class="p473 ft35">– som läraren står för själv. Kurserna är ganska omfattande så just nu pågår en modularisering som gör att man kan erövra delar av en ny kvalifikation (additional qualification) varje år. Nyckeln till att syste- met fungerar förefaller ligga i att utbildningarna, genom det sätt de är framtagna och som de genomförs, upplevs av lärare som relevanta och att de håller hög kvalitet i övrigt. Det är intressant att se hur mycket av arbetet som präglas av samverkan mellan lärare – vilket också varit en medveten strävan, tillsammans med att man i Ontario har försökt tänka ”system” men inte på ett <NOBR>top-down-sätt:</NOBR></P>
<P class="p591 ft23">While ’systematizing’ approaches to improvement, the emphasis is not intended to be a standardization of <NOBR>top-down</NOBR> directives. Rather the goal is to identify, value, and develop professional capacity linked to professional accountability,<SPAN class="ft152">216</SPAN></P>
<P class="p111 ft41">Avslutningsvis, i Ontario har man således valt att etablera mindre detaljerade beskrivningar av skicklighet och i stället lagt ett mycket starkt fokus på att designa processer som driver kompetens hårt. Nyckeln i detta fall är alltså inte primärt målbilderna utan löne- stegen som innebär att inga lönelyft sker utan att nya kompetenser erövrats.<SPAN class="ft140">217 </SPAN>Därmed lämnar vi utblicken mot andra fält och andra skolsystem och vänder blicken mot en liknande praktik i Sverige, meriteringsprogrammet Arete.</P>
<P class="p736 ft120">additional qualifications listed on a teacher's Certificate of Qualification and Registration are one way of demonstrating their dedication to teaching and to providing their students with the best education possible.” www.oct.ca/Home/Members/Additional%20Qualifications</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">215</SPAN><SPAN class="ft74">Ontario har 13,5 miljoner invånare och därmed ett skolsystem av ungefär svensk storlek.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft210">115</SPAN><SPAN class="ft159">000 lärare i elementary, 45 000 i secondary samt 5 000 early childhood teachers som jobbar tillsammans med elementary teachers i den sedan 2010 etablerade heldagsförskolan från 4 år.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft120">95</SPAN><SPAN class="ft137">procent av barnen går i en public school.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">216</SPAN><SPAN class="ft154">Campbell, et al. (2017), s. 167.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">217</SPAN><SPAN class="ft159">Jfr. hur Kennedy (ovan) konstaterade hur avgörande motivation är för att lärarfortbildning ska resultera i såväl kompetensutveckling som förbättrade elevresultat. Det är dock inte självklart om lönefrågan i detta fall är motiverande i positiv eller negativ mening.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317216x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p737 ft29"><SPAN class="ft28">4.2.9</SPAN><SPAN class="ft155">Arete meritering – ett svenskt initiativ för högre undervisningsskicklighet</SPAN></P>
<P class="p99 ft35">I Sverige har sedan 2012 Arete Akademi meriterat 1 300 lärare, verk- samma hos 30 olika skolhuvudmän, kommunala och enskilda. Arete Akademi ägs av Skolportengruppen och drivs i bolagsform.<SPAN class="ft136">218 </SPAN>Grun- den utgörs av ett samarbete mellan Skolporten och Kunskapsskolan AB, Nacka kommun, Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Akademin erbjuder två olika meriteringsprogram (dels meriterings- programmet Arete, dels programmet Förstelärarmeritering Arete) tillsammans med andra utvecklingsstöd. Skolhuvudmän köper plat- ser inom programmen för sina lärare. Fokusområdet för arbetet är utvecklingen av lärares undervisning och man betonar att arbetet med detta leds av särskilt framstående lärare.<SPAN class="ft136">219</SPAN></P>
<P class="p181 ft25">För meriteringsprogrammet Arete är det en central ambition att deltagande i programmen ”ska leda till professionell utveckling.” Ini- tiativet har alltså två funktioner, dels utpekande av kompetens, dels stärkande av kompetens. Man lyfter också fram att man vill bidra till att det ska vara ”lönsamt för lärare att ständigt utveckla sin yrkes- kompetens. Både genom en tydlig erkänsla för att nå goda resultat med eleverna och via en god löneutveckling.” Ett mervärde för skolhuvudmannen är att förekomsten av via programmet meriterade lärare kan ses som en kvalitetsindikator och därmed påverka elevers och vårdnadshavares val av skola.<SPAN class="ft153">220</SPAN></P>
<P class="p100 ft25">Det erkännande som en lärare får efter en framgångsrik ansökan om en meritering enligt Arete är giltig i fem år varefter en förläng- ning kan erhållas via en förenklad process. Meriteringen anger att läraren är ”särskilt yrkesskicklig”. Till grund för det omdömet ligger att läraren ska ha uppvisat att den har en viss skicklighet inom fyra olika områden, inom vilka lärarens skicklighet bedöms i förhållande till sju olika aspekter, jfr tabell nedan.<SPAN class="ft153">221</SPAN></P>
<P class="p738 ft138"><SPAN class="ft104">218</SPAN><SPAN class="ft137">SkolportenGruppen ägs till 99 procent av a Per Reinolf med familj genom Eol AB. </SPAN><NOBR>(www.skolporten.se/om-skolporten/)</NOBR></P>
<P class="p739 ft138"><SPAN class="ft104">219</SPAN><SPAN class="ft137">Uppgifterna är hämtade från broschyrerna Arete – Fortbildning gör skillnad och Välkom- men till MA17 Vår 2 (det förra är en allmän information och det senare en specifik information till en kull sökande som genomgick programmet läsåret 2016/17) samt från www.areteakademi.se</SPAN></P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">220</SPAN><SPAN class="ft105">Se dokumentet Välkommen till MA17 Vår 2, s. 4.</SPAN></P>
<P class="p590 ft120"><SPAN class="ft104">221</SPAN><SPAN class="ft159">Arete Akademi har tagit fram en omfattande dokumentation kring vilken forskning man utgått från när man utvecklat sina grundläggande principer och arbetssätt. (Robertsson, 2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317217x1.jpg" style="width:449px;height:657px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t70">
<TR>
<TD class="tr10 td140"><P class="p259 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td165"><P class="p740 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr32 td166"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr32 td167"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr31 td168"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr23 td167"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr33 td168"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td169"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr23 td170"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr23 td168"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr34 td140"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr34 td56"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr34 td168"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr35 td169"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr35 td170"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr35 td168"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p741 ft73">222</P>
<P class="p742 ft35">Lärare som deltar i programmet ska, under programmet, vilket tar mer än ett halvt år i anspråk, färdigställa den portfolio som ska ligga till grund för bedömningen. Portfolions innehåll är i princip av två slag, evidens och argumenterande texter. Den typ av evidens som ska presenteras utgörs exempelvis av resultat från elevenkäter, vitsord, referens från vårdnadshavare, observationsprotokoll, film och sta- tistik. För vart och ett av de fyra bedömningsområdena ska den sökande presentera en argumenterande text av ett visst preciserat omfång (mellan 1 500 och 3 000) ord. I texterna ska den sökande argumentera för sin skicklighet i relation till de sju aspekterna.</P>
<P class="p743 ft41">Respektive skolhuvudmans stöd för läraren med ansöknings- arbetet förefaller kunna variera men de procedurer som programmet utvecklat och tillhandahåller förevisar både en hög grad av syste- matik och transparens. Mallar för texter, observationsprotokoll och annat som underlag för vitsord etc. får deltagaren under program- met. Programinformationen som deltagarna får innehåller inte bara information om arbetssätt och ovan nämnda dokument utan även om bedömningsgrunder.</P>
<P class="p744 ft52">Precis som vad gället den amerikanska certifieringen som beskri- vits ovan förefaller deltagandet ha haft god inverkan.<SPAN class="ft147">223 </SPAN>En lärare som</P>
<P class="p745 ft142"><SPAN class="ft141">222 </SPAN>Arete lyfter fram att de utgår från ”tre grundläggande perspektiv”, kunskap, engagemang och reflektion, vilka de menar ”genomsyrar” dessa sju aspekter. Vad menar vi med en</P>
<P class="p746 ft77">Aretemeriterd lärare? Informationsdokument, fastställt 150129, Arete Meritering. Den veten- skapliga grunden för de sju aspekterna och aspekternas innebörd presenteras i Robertsson, (2016), s. <NOBR>45–106.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317218x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft41">deltagit i programmet menar att hon var nära att tacka nej till att delta när hon läste på om programmets krav på henne: ”Hela min yrkesroll blev ju fullständigt transparent. Oberoende observatör, kollegor, rek- tor, elever och deras vårdnadshavare skulle svara på frågor om mig.” Efteråt var hon dock ”otroligt glad” över att ha genomfört program- met och hon lyfter fram hur hon</P>
<P class="p510 ft3">fått bevis på vad jag gör bra och för saker kan förbättras. Jag har blivit en bättre lärare. Mina elever säger att jag förklarar saker bättre för dem och är lugnare … Jag är mer noggrann i mina förklaringar om varför vi ska lära oss en viss sak, mitt arbete i dag är mer riktat och målorienterat. Jag har också blivit bättre på att fånga alla elever och leda lärandet framåt.<SPAN class="ft169">224</SPAN></P>
<P class="p747 ft94"><SPAN class="ft94">4.2.10</SPAN><SPAN class="ft211">Att beskriva, identifiera och erkänna kompetens</SPAN></P>
<P class="p748 ft28">– en omistlig del av en professions utveckling</P>
<P class="p412 ft35">Ovan har vi nu bekantat oss med olika modeller för beskrivningar av lärarskicklighet. Som framgått så finns det exempel på såväl standar- der som utvecklats på ett sätt som kanske kan beskrivas som ”in- ifrån” och sådana som etablerats ”utifrån”. Av de som här lyfts fram har dock de professionella varit involverad i utveckling och tillämp- ning på ett eller annat sätt. Som framgått kan användningen av stan- darder i sig bygga på frivillighet i den meningen att det är en möj- lighet som finns för lärare utan att vara ett krav – och då är kon- sekvenserna lönemässigt eller vad gäller arbetsuppgifter inte knutet till kompetenserkännandet som sådant men det kan som exv. i New South Wales, vara så att det vanligen ger ett lönepåslag.</P>
<P class="p109 ft35">De skicklighetsbeskrivningar som vi mött ovan uttrycker, väldigt förenklat, kanske inte så mycket olika uppfattningar av vad som är önskvärt som olika modeller för att hantera strävan att beskriva yrkesskicklighet vad gäller höjd och djup (uttryckt i nivåer och pro- gression) och med olika grad av fokus på det mer generella respektive specifika. Och om vi nu knyter åter till forskningen om expertis som</P>
<P class="p749 ft138"><SPAN class="ft104">223</SPAN><SPAN class="ft137">Jämförelsen med NBPTS är delvis haltande eftersom initiativen skiljer sig vad gäller om- fattning, sammanhang och det förhållande att NBPTS har tre decennier bakom sig. Huruvida några vetenskapliga studier med anknytning till programmet genomförts är oklart och med tanke på den korta tid verksamheten varit igång är det inte att förvåna. De erfarenheter som lärare som genomgått programmet lyfter fram förefaller dock att likna de som lärare certi- fierade av NBPTS artikulerar.</SPAN></P>
<P class="p443 ft123"><SPAN class="ft104">224</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarintervju i broschyren </SPAN>Arete - Fortbildning gör skillnad<SPAN class="ft77">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317219x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft41">vi ovan mötte så framstår det som att alla de skicklighetsbeskriv- ningar vi nu mött dels relaterar till den summering av lärarexpertisens kännemärken så som David Berliner beskrev det (se avsnitt 4.2.3), dels uttrycker skilda utvecklingsstrategier.</P>
<P class="p417 ft35">En bedömning av kompetens kräver ett mycket välutvecklat un- derlag. Att etablera ett sådant är krävande liksom att bedöma mate- rialet. Fördelen med med <NOBR>”performance-based</NOBR> standards” är flera.</P>
<P class="p750 ft35">Den sortens bedömning har en hög grad av autenticitet över sig. Riktiga elever, kollegor, föräldrar, rektorer etc. bidrar med underlag om vad de själva sett och erfarit. Bedömare får själva granska filmade sekvenser av såväl framgångar som problem och till dem ta del av den ansökandes egna kommentarer. En andra fördel är att själva proces- sen att etablera underlaget framstår som en kraftfull process av själv- granskning, självreflektion och lärande. Själva processen fungera där- med som den bästa av utbildningar, den bidrar till den sökandes utveckling och påverkar därmed direkt eleverna. Väl organiserad så framstår det också som att själva bedömningsarbetet, genomfört av andra lärarkollegor, också har en utvecklande funktion på de som genomför själva bedömningen – och detta trots att de redan själva är lärare med mycket hög yrkesskicklighet.<SPAN class="ft136">225</SPAN></P>
<P class="p434 ft52">Nackdelarna är uppenbara. Processens finsmaskighet kräver stor kunskap bland de som gör bedömningarna och de tar mycket tid. De är helt enkelt tungarbetade – och även om det förefaller vara så att både sökande och bedömande personer utvecklas under processen så är den relativt sett krävande. Det är också så att själva utvecklings- arbetet av sådana här beskrivningar i sig är en mycket omfattande process – men naturligtvis måste man också i det fallet kunna se att insatsen kommer med mervärden utöver slutprodukten. En nationell process som inkluderade profession, forskning och huvudmän skulle sannolikt också bidra till att samtliga parter utvecklas och att en ny grund för samverkan etableras. Vilken väg man bör utveckla detta för svenskt vidkommande återstår att överväga. Vad som här har presen- terats är ett underlag som visar på möjligheten och att det finns olika alternativa modeller att utgå från i sökandet efter en för svenskt vid- kommande lämplig modell.</P>
<P class="p414 ft181"><SPAN class="ft141">225 </SPAN>Jfr: ”Not only do teachers appear to learn as they go through the certification process, those who are involved in scoring the assessments using rubrics that incorporate the standards also feel they learn about good teaching.” <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> (2013), s. 23.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317220x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft35">I den situation att en hel lärarkår ska inkluderas i ett nytt system av denna art sätts förstås arbetsbelastningsaspekten i centrum. Med erfarenhet av hur resurskrävande införandet av legitimationssystemet var talar mycket för att etablera någon form av grundläggande schablon för lärare med en viss yrkeserfarenhet etc. En sådan app- roach kan givetvis kombineras med att de kompetensnivåer som där- utöver lärare kan ansöka om erkännande av bygger på kriterier av den typ som ovan redovisats. Här är det ju inte bara arbetets ut- sträckning över tid som spelar roll utan även det faktum att voly- merna naturligen minskar vad gäller de mer avancerade nivåerna. Att det skulle vara mycket krävande att för en hel kår vid ett tillfälle etablera ett starkt utvecklingsdrivande system av den art vi sett ovan är dock inget skäl för att inte överväga att etablera ett sådant system för nya lärare och för lärare med kort tid i yrket.</P>
<P class="p751 ft41">Hur beskrivningar formuleras kommer att påverka incitaments- strukturen. Det betyder att om kriterier byggs på exv. kvantitativa kriterier av deltagande i fortbildningskurser så kommer många lärare att prioritera att gå sådana kurser. Skrivs kriterier däremot fram i termer av undervisningens utveckling eller påverkan på elevers resul- tat så kommer fokus att sättas direkt på detta. Detta är förstås mycket förenklat liksom att lyfta fram antingen generella lärarkvali- teter eller specifika. Samtidigt är det en central uppgift att överväga just aspekter som dessa.</P>
<P class="p89 ft35">En profession kan erövra utrymme och en profession kan tiller- kännas och medges utrymme. Båda rörelserna innefattas i detta. En central aspekt handlar om att en profession vanligen kontrollerar eller har stort inflytande över flera av de tunga aspekter av en profes- sion (som nämnts ovan). Det är inte så inom alla områden för lärar- professionen. Detta är inte platsen att utreda detta i detalj men det finns skäl att notera att i dag ligger exv. bedömningen av vad som är och inte är ett skickligt utförande av yrket inte i professionens hän- der. Men det skulle kunna göra det och professionsprogrammet innefattar en sådan tanke, för både lärare och rektorer – och vi har sett den skymta förbi i de olika exempel som getts ovan.<SPAN class="ft136">226</SPAN></P>
<P class="p90 ft35">Den ordning vi har i Sverige är att många professionsutbildningar sker inom akademin. Likt andra professioner kontrollerar därmed</P>
<P class="p752 ft77"><SPAN class="ft98">226 </SPAN>NB. Man måste skilja på att professions sättande av standards för sig själv och statens/med- borgarnas krav uttryckta i lagstiftning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317221x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft52">inte lärare utbildningen till lärare. Inom andra yrkesområden före- kommer det att professionen har utvecklat en organisation för att ta hand om förloppet när en person vill träda in i yrket och/eller när en person måste lämna yrket p.g.a. misskötsel. För lärare är det inte lärare som avgör vilka som ska få tillträde till yrket utan det är Skol- verket som meddelar legitimationer utifrån av riksdag och regering fastställt regelverk. Däremot har lärarkåren ett inflytande över pro- cesser rörande misskötsel, då varning eventuellt ska meddelas eller legitimationen återkallas, Detta sker via en nämnd som dock är knu- ten till Skolverket (Lärarnas ansvarsnämnd, LAN). I dagsläget är det inte primärt lärarprofessionen som äger frågan om fortbildning etc. Professionsprogrammet bygger på en insikt om att det vore bra för utvecklingen i skolan om professionen i högre grad fick äga utveck- lingen av professionen och som sådan tilltros större ansvar än i dag.<SPAN class="ft147">227 </SPAN>En för professionen central sak är också att beskriva yrkes- skicklighet i dess nyanser och former. I grund och botten måste strävan vara att det är inom professionen som frågor om yrkes- skicklighet hanteras, såväl beskrivnings och bedömningsmässigt som vad gäller utvecklings- och framtidsorienterade aspekter.</P>
<P class="p434 ft35">Man kan lätt förledas att tro att detta med att beskriva krav på vissa kunskaper, färdigheter eller kompetenser inom skolområdet är något ovanligt i svensk tradition. På ett sätt är det så, vi har i Sverige inte kriterier av den typ som redovisats ovan exv. från Australien för lärare anställda i svensk skola – men vi har faktiskt detaljerade be- skrivningar för lärarexamen av den här typen. De formulerar krav på olika sätt. Här tar vi exemplet ämneslärare men principiellt är kraven likartade för alla lärarexamina. För det första preciseras omfång på studierna. För det andra så preciseras visst innehåll eller område. Det är ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervis- ning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan som stipuleras samt ett särskilt pensum av ut- bildningsvetenskapliga studier. För det tredje preciseras en rad mål, hela 24 stycken (se tabell 4.6) som är tematiserade inom tre områden precis som för andra högskoleutbildningar.</P>
<P class="p753 ft120"><SPAN class="ft119">227 </SPAN>Skolans roll och därmed även lärarnas, skiljer sig dock genom sin samhällsbetydelse från vissa andra professioner vilket också medför att professionsutvecklingen i viss mån också är en sak för andra berörda parter, exv. det allmänna som uppdragsgivare och skolhuvudmän som arbetsgivare. Den organisatoriska sidan av professionsprogrammet måste därmed beakta att ägarskap måste delas med fler men att det inomprofessionella ägarskapet måste dominera.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317222x1.jpg" style="width:449px;height:739px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t71">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td171"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr10 td150"><P class="p754 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr36 td43"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td172"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr19 td173"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td43"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td172"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr5 td173"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td43"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr27 td174"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr27 td175"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317223x1.jpg" style="width:449px;height:681px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p755 ft35">I USA så kom de standarder som NBPTS tog fram att påverka ut- vecklingen av ackreditering av lärarprogram, examenskrav för lärar- program och hur anställningskrav formulerades. För svenskt vidkom- mande är det inte utan betydelse att betrakta examenskraven utifrån ett perspektiv av standarder. I praktiken utgör dessa kriterier grunden för att en lärarlegitimation ska kunna utfärdas då en sådan bygger på en avlagd lärarexamen. Man kan ha olika uppfattningar om det är för- delaktigt med mer eller mindre omfattande och detaljerade examens- krav. Utredningens uppfattning är att det är väsentligt att krav, och därmed också förväntningar, är relevanta och uttrycks tydligt.<SPAN class="ft136">228</SPAN></P>
<P class="p756 ft120"><SPAN class="ft119">228 </SPAN>Jfr. Hur <NOBR>Darling-Hammonds</NOBR> i studien <SPAN class="ft144">Empowered Educators </SPAN>kommenterar denna typ av standards för lärares grundläggande utbildning: ”This work [teacher preparation] is grounded in professional standards articulating what teachers should know, be like, and be able to do –</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317224x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">Poängen här är att de sätt på vilket dessa examenskrav formulerats inte är artskilt från att beskriva högre nivåer av samma kompetens- områden. Ett sådant arbete utvecklades och dess tillämpning påbör- jades i samband med sjösättningen av lärarlegitimationen då en sär- skild bedömning av kompetensen skulle göras efter ett första verk- samhetsår, ett underlag som skulle ligga vägas in i slutbedömningen inför att legitimation skulle utfärdas.</P>
<P class="p119 ft52">Det finns också skäl att påminna om att karriärreformen och lärarlönelyftet också de innehöll kriterier vilka inte heller de är artskilda från de vi mött ovan. Dessa kan beskrivas i två kategorier:</P>
<P class="p757 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Enkelt mätbara kriterier, till exempel år i yrket och legitimation som lärare.</SPAN></P>
<P class="p758 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Kriterier med en mer glidande bedömning. Till exempel att lära- ren bedöms ha förbättrat elevresultat, utvecklat undervisning, stöttat kollegor och blivande lärare och tagit ansvar för särskilt komplicerad undervisning.</SPAN></P>
<P class="p596 ft35">Sammanfattningsvis är det väsentligt att notera att det interna- tionellt är förekommande att yrkesskicklighet beskrivs på olika nivåer och att sådana beskrivningar uppfattas ha en utvecklings- drivande funktion. Nedslagen i forskning om expertis pekar på dels betydelsen av målbilder, dels betydelsen av systematiskt målinriktat arbete för att uppnå hög expertis. Om det förhållandet håller streck i alla delar får nog betraktas som oklart vad gäller utveckling av högre lärarskicklighet men mycket talar för det och att analogin är betydelsefull. Såväl utformning som tillämpning av skicklighets- beskrivningar kan variera vilket förefaller relatera till andra karak- teristika på utbildningssystemet i fråga – vilket i sig kan antas spegla något av den rådande samhällskulturen. Att beskriva krav i termer av yrkesskicklighet är inte heller främmande för svensk tra- dition men vanligen så betraktas dessa dokument inte på det sättet och de inramas heller inte av den typ av systematik som kan antas</P>
<P class="p759 ft75">including the moral and ethical commitments of teachers as well as their technical knowledge and skills. The standards create a framework for professional practice that shapes not only preparation but also ongoing expectations and learning throughout the career.” Darling- Hammond et al, (2017), s. 101.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317225x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">möjliggöra att dess effekter realiseras. Inför framtiden är det av mycket stor betydelse att överväga balansen mellan, förenklat ut- tryckt, de mer utvecklingsdrivande kriterier av den typ som NBPTS använder (både <NOBR>performance-based</NOBR> och subject/ domain specific) och de mindre arbetskrävande modeller som huvud- sakligen är generella och baserade på redovisning av enkla indika- tioner som arbetsår, antal fortbildningskurser.<SPAN class="ft140">229 </SPAN>Den senare mo- dellen kan förefalla lockande på grund av dess mer lättadmi- nistrerade karaktär men det måste framhållas att de incitament som sådana kriterier också utvecklar skapar en lärarrörelse ut ur klassrum och bort från undervisning.</P>
<P class="p417 ft35">Denna utredning menar, i linje med Skolkommissionen, att natio- nella beskrivningar av yrkesskicklighet på olika nivåer bör fastställas. Av de olika exempel som lyfts fram ovan framgår att det är ett grann- laga utvecklingsarbete som bäst låter sig göras i en omfattande kon- sultation med lärare och rektorer djupt involverade. Skolkommissio- nen föreslog att en interimistisk arbetsgrupp skulle få i uppdrag att ta sig an bland annat denna uppgift under den tid som frågan om skol- myndigheternas organisation utreddes och ställning togs till frågan om att etablera ett särskilt institut för att ansvara för det föreslagna professionsprogrammet. Någon sådan interimistisk arbetsgrupp kom inte att etableras däremot så utökades denna utrednings expertgrupp så att parterna fick säte. Utredningen har därmed försökt att på bästa sätt axla den roll som temporär utvecklingsinsats som skolkom- missionen pekade ut vad gäller att utveckla grunderna för slutföran- det av ett förslag på ett professionsprogram för skolans lärare och ledare. Arbetet som här redovisats vad gäller beskrivningar och kva- lifikationer ska ses i det ljuset.</P>
<P class="p760 ft120"><SPAN class="ft119">229 </SPAN>I sammanhanget kan det vara värt att återge en synpunkt från John Hattie vad gäller vikten av kvaliteten på undervisningen för att nå goda elevresultat. Han betonar generellt vikten av att lägga mer fokus på ”learning and teaching strategies; on development of teachers’ conceptions of teaching as an <NOBR>evidence-based</NOBR> profession (learning from errors as much as successes; creating an appraisal system that involves high level of trust and dependence on observed or videotaped reflection/evaluation of practice …”. Hattie (2009), s. 127.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317226x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p761 ft213"><SPAN class="ft79">4.3</SPAN><SPAN class="ft212">Del 3: Ett strategiskt förhållningssätt till kompetens</SPAN></P>
<P class="p114 ft25">Ovan har professionsprogrammets modell för fortbildning och kom- petensutveckling beskrivits samt en modell för identifikation och erkännande av kompetens. Båda dessa aspekter av programmet inne- håller stora mått valfrihet och flexibilitet för läraren/rektorn. Den enskilde läraren/rektorn står naturligen i centrum för programmet men det finns en kollektiv sida av programmet också. Den sidan handlar om att stärka yrkeskårerna som sådana och om förstärkta samarbeten, inom och mellan dem, vad Andy Hargreaves har kallat <SPAN class="ft78">collaborative professionalism.</SPAN><SPAN class="ft214">230 </SPAN>Men det finns en kollektiv nyttjande- sida av programmet också, nämligen att programmet ger ökade möj- ligheter till en mer strategisk kompetensanvändning genom att lägga grund för huvudmännen att utveckla en mer differentierad tjänste- struktur. Detta tillsammans med vad en sådan struktur betyder för lärares utvecklings- och karriärmöjligheter står i centrum för detta avsnitt.</P>
<P class="p181 ft35">En utvecklad struktur för strategisk kompetensanvändning är allt- så programmets tredje byggstenen och den måste också förstås från lärarens och rektorers perspektiv i termer av karriärvägar. En sådan struktur måste utgå från att lärarkollektivet som sådant inte represen- terar en homogen kompetenspool utan snarare en heterogen sådan, kännetecknad av en grundnivå och en signifikant variationshöjd. Om programmets ovan beskrivna delar primärt syftar till att skapa en genomgående utvecklingsrörelse oaktat var den enskilde läraren be- finner sig kompetensmässigt så fokuserar denna del av programmet på betydelsen av att anställningsformer, tjänstestrukturer och upp- dragsmodeller nyttjar såväl den högre kompetensen i sig som de möjligheter själva kompetensspridningen ger på bästa sätt. En poäng med förbättrade möjligheter att använda olika kompetens på olika sätt är den dubbla funktion som ligger i att den, utöver att bidra till programmet i dess skicklighetsdrivande egenskaper, även fungerar som ett verktyg för skolhuvudmännens strategiska kompetensan- vändning samtidigt som den för den enskilde läraren utgör en syste- matik för utveckling och karriär.</P>
<P class="p115 ft77"><SPAN class="ft98">230 </SPAN>Se Hargreaves & Fullan, (2012) samt Hargreaves & O’Connor, (2017).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317227x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft52">Denna tredje byggsten i professionsprogrammet handlar således om att använda kompetens strategiskt i flera avseenden. Detta är primärt ett ansvar för skolhuvudmännen, de har både ansvar och frihet att utveckla strategiska modeller för detta men det förefaller mindre vanligt att huvudmännen håller sig med strategiska och över- gripande modeller av innovativt slag i detta avseende. Det finns framstående exempel på sådana modeller bland de många skolhuvud- män som har att ansvara för att elever får den bästa utbildningen i skolan. Dock verkar det sedan länge varit så att om en huvudman haft en strategi inom området sås har det varit en kompetens- försörjningsstrategi med fokus på att lyckas rekrytera det antal lärare, förskollärare och rektorer man haft behov utav. Att så sker är naturligtvis både önskvärt och nödvändigt men den typ av strategi som här avses svarar mot ett annat behov, nämligen att använda den främsta kompetensen för de svåraste uppgifterna och för att stödja kollegors professionella utveckling.</P>
<P class="p762 ft41">Att varje skolenhet utvecklar modeller för professionellt lärande är ytterligt viktigt. David Berliner, som vi mötte i avsnittet om ex- pertis ovan, ställer en retorisk fråga om vad som skulle hända om skolor också organiserades med tanke på lärarnas utveckling som lärare, han frågar:</P>
<P class="p693 ft182">How many more expert teachers might we identify if we had schools where teacher growth is a priority and fostered, and where deliberate practice could take place? Conditions like these are hard to find in education, but at least research now points the way to the contexts and practice conditions that could promote expertise in teaching, should our citizens wish to create them.<SPAN class="ft152">231</SPAN></P>
<P class="p678 ft35">Professionsprogrammet syftar till att det ska etableras tydliga model- ler för medveten och systematisk utvecklingen av undervisning. Vissa delar av programmet föreslås bli nationellt fastställda men inte alla. Ansvaret för anställningar och för att organisera effektivt åvilar huvudmännen. I detta avsnitt beskrivs två exempel där huvudmän gick före karriärstegsreformen utifrån egna analyser rörande behovet av att stärka lärares professionalism och skapa möjlighet till karriär med fokus på undervisning och dess utveckling. Exemplen nedan är hämtade från Kalmar kommun och Stockholms stad.</P>
<P class="p403 ft77"><SPAN class="ft98">231 </SPAN>Berliner, (2001), s. 479.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317228x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft25">För kvaliteten på undervisningen i skolan är det avgörande att lärare och rektorer ges goda möjligheter till professionell utveckling och att huvudmän skapar organisationer och anställningsformer som nyttja kompetens strategiskt på ett sätt som dels ger maximalt posi- tiv påverkan på elevernas lärande, dels skapar utveckling. På samma sätt som det ovan konstaterats att det är förvånande att skicklig- hetsbeskrivningar inte utvecklats förr så är det förvånande att strate- giska sätt att bygga och använda kompetens inte har varit vanligt förekommenade på organisatorisk nivå.</P>
<P class="p108 ft53">Stockholms stad</P>
<P class="p412 ft35">Stockholms stad beslutade redan 2009 om att utveckla karriärvägar för lärare.<SPAN class="ft136">232 </SPAN>Det var en del av en <NOBR>FoU-strategi</NOBR> och karriärlärarna benämndes utvecklingslärare och lärarcoacher. Man ville skapa möj- ligheter för särskilt yrkesskickliga lärare eller lärare som på annat sätt tydligt bidrar till att förbättra elevernas resultat. För tydliggöra kar- riärmöjligheterna för dessa lärare skapades en kompetenstrappa som med tiden kom att omfatta karriärbegreppen erfaren lärare, meri- terad yrkesskicklig lärare och utvecklingslärare. För vart och ett av dessa steg i trappan fastställdes kvalifikationer och till dessa karriär- steg knöts också speciella uppdrag. Detta karriärspår benämndes som ett pedagogiskt/didaktiskt spår. Parallellt utvecklades även ett ledare/chefsspår. Det fastställdes också ett meriterings- och port- foliosystem för att det skulle gå att dokumentera och synliggöra kompetenser i relation till kriterierna.</P>
<P class="p100 ft107">Den lokala utveckling som skedde i Stockholms stad föregick de nationella besluten om karriärvägar för lärare och den strategi som staden sedan valde var att införliva de nationella initiativen i den lokala strategi som utvecklats. Således bygger exv. kvalifikations- kraven för att utses till förstelärare i staden på såväl de nationella</P>
<P class="p763 ft171"><SPAN class="ft141">232 </SPAN><SPAN class="ft142">Stycket bygger på </SPAN>Karriärtjänster för lärare i Stockholms stad, tjänsteutlåtande<SPAN class="ft142">, Dnr 09- 201/1320; </SPAN>Karriärvägar för lärare i Stockholms stad, tjänsteutlåtande<SPAN class="ft142">, Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">13-201/635;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft142"> Karriär- vägar för lärare i Stockholms stad, bilaga, Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">13-201/635;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft142"> </SPAN>Förstelärare och lektorat inom utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, delrapport <NOBR>I–III<SPAN class="ft142">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft142"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">2015-2016;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft142"> </SPAN>Reviderade riktlinjer för lärares karriäruppdrag, <SPAN class="ft142">PM, Utbildningsförvaltningen, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">2017-06-22;</SPAN></NOBR><SPAN class="ft142"> Öhman Sandberg, et al. (2016), </SPAN>Karriärtjänster för lärare – möjlighet eller hinder för skolutveckling? <SPAN class="ft142">Slutrapport till Stockholms stad, utbildningsförvaltningen. Linköpings universitet samt pedagog.stockholm.se/ </SPAN><NOBR><SPAN class="ft142">karriarvagar/karriarvagar-i-stockholms-stad/</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317229x1.jpg" style="width:449px;height:308px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p485 ft26">kraven som de egna krav som fastställts för karriärstegen erfaren lärare samt dokumenterat yrkesskicklig lärare.</P>
<P class="p122 ft53">Kalmar kommun</P>
<P class="p105 ft52">Kalmar kommun är en annan skolhuvudman som redan innan det nationella beslutet om karriärvägar för lärare fattades hade valt att utveckla en differentierad anställningsstruktur. <SPAN class="ft147">233 </SPAN>Där utvecklades tre olika karriärvägar: chefskarriär, projektledarkarriär och pedagogisk karriär. Syftet med modellen var att premiera särskilt skickliga lärare och nyttja deras kompetens på bättre sätt för högre måluppfyllelse och till olika karriärsteg knöts specifika uppgifter som till exempel handledning, ämnesutveckling och mentorskap. Liksom i Stockholm förefaller man i Kalmar att ha byggt vidare på den lokala utvecklings- modellen när den nationella karriärstegsreformen sjösattes. I sam- band med den reformen ändrades dock benämningen utvecklings- lärare till förstelärare. Kalmar har en trappa med tre olika nivåer på uppdraget som förstelärare:</P>
<P class="p764 ft210">234</P>
<P class="p765 ft52">Försteläraruppdragen på den första nivån är permanenta i form av en tillsvidareanställning. De två följande nivåer ansöker förstelärare om att komma ifråga för. Dessa båda exempel visar på hur huvud-</P>
<P class="p23 ft75"><SPAN class="ft104">233</SPAN><SPAN class="ft74">Avsnittet bygger på Alvunger, (2015).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">234</SPAN><SPAN class="ft76">Kan till exempel var att arbeta med matematiklyftet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317230x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">männen först utvecklat modeller på egen hand, därefter införlivat den nationella reformen. Poängen här har varit att ge exempel på strategiskt professionsutvecklande agerande som i princip kunde ha förekommit hos alla huvudmän och som professionsprogrammet avser att ge ett starkt stöd för liksom för ett strategiskt kompe- tensnyttjande.</P>
<P class="p766 ft28"><SPAN class="ft28">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft149">Kompetens på olika nivåer och av skilda slag måste användas strategiskt</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Historiskt har det funnits en tradition av att de som undervisar i sko- lan alla är anställda som lärare kort och gott. Samtidigt har det funnits en tradition av differentiering utifrån såväl kompetens som inriktning och arbetsuppgifter. Det har också funnits vissa karriärvägar vilka huvudsakligen har handlat om att gå från lärarskap till skolledning.<SPAN class="ft136">235 </SPAN>Vad som kännetecknar situationen har ofta varit att kriterier och pro- cesser varit mer eller mindre okända och det framstår som ett besvärande faktum att lärare vilka haft en stark önskan om en for- mellt synlig karriär inte sällan lämnat skolan för andra verksamheter.</P>
<P class="p181 ft35">Sedan karriärstegsreformen och lärarlönelyftet genomfördes kan man säga att den svenska skolan utmanats vad gäller den ickehier- arkiska anställningsstrukturen genom att högre kompetens nu be- kräftas i termer av förstelärare och anställning som lektor. Även Lärarlönelyftet har också bidragit till denna utveckling av ökad insikt om förekomst av skilda kompetensnivåer. I sammanhanget måste det också betonas att det sedan länge finns anställningar som speciallärare och specialpedagog vilka kan ses i detta perspektiv även om de vanli- gen inte uppfattas som delar av en gemensam hierarkisk ordning.<SPAN class="ft136">236</SPAN></P>
<P class="p232 ft107">Det har förekommit att man beskrivit dagens situation som en situation med fler karriärsteg än de som karriärreformen skapade. Sammanhanget har då inte sällan varit en kritik av rådande system som ofta uppfattats som godtyckligt. Vad man då avser är att det</P>
<P class="p596 ft75"><SPAN class="ft104">235</SPAN><SPAN class="ft105">Se exv. Nestor, (1991).</SPAN></P>
<P class="p496 ft120"><SPAN class="ft104">236</SPAN><SPAN class="ft159">Exempelvis framhåller Tomas Kroksmark i sin kritik av Skolkommissionen (i boken </SPAN><SPAN class="ft144">Världens bästa undervisning</SPAN>) att lärare redan har ”minst” nio karriärsteg: lärare – speciallärare – utveck- lingsledare – förstelärare/lektor – biträdande rektor – rektor – vetenskaplig ledare (lektor) – områdeschef – förvaltningschef. (s. 265). Analysen får sägas halta i någon mån av att vissa av dessa steg endast är lokala och ej nationella men den primära svagheten i analysen är att det inte är givet att de omnämnda funktionerna befinner sig i en samlad hierarki.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317231x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">utöver de lärare som har utnämnts till förstelärare och/eller fått ta del av lärarlönelyftet och så finns det lärare som varken fått del av lärarlönelyftet eller utsetts till förstelärare. De utgör då en första kategori. Därefter följer då såväl förstelärare som lärare som fått ta del av lärarlönelyftet samt lärare som både utnämnts som förstelärare och fått ta del av lärarlönelyftet. Och därtill finns då lärare som utnämnts till lektor som en ytterligare kategori. Beskrivningen är inte helt utan grund och den pekar i sig på behovet av att bringa ordning i detta nationellt.</P>
<P class="p102 ft35">Lärare och rektorer förtjänar att få verka i en struktur som både stimulerar till och inbjuder till utveckling och som tydligt erkänner kompetensnivåer. Skolan är dessutom i stort behov av både högre kompetens och möjligheter att allokera kompetens mer strategiskt än vad som förefaller ske i dag. Det är sannolikt ganska få yrken som kännetecknas av att den som arbetat en dag i yrket och den som arbetet fyra decennier i yrket förväntas göra exakt samma saker – eller annorlunda uttryckt, de flesta verksamhetsområden använder kom- petens på det sättet att de mest kunniga löser de svåraste uppgifterna. En hållning som sannolikt leder till god kvalitet i verksamheten och många yrkesområden organiserar sig kring det faktum att yrkes- skicklighet utvecklas över tid och att dess utveckling kan påskyndas genom olika former av stöd. I den riktningen bör skolan utvecklas och det är till det som professionsprogrammet syftar.</P>
<P class="p84 ft35">Internationellt har policy för detta utvecklats under längre tid i form av karriärstegssystem.<SPAN class="ft136">237 </SPAN>Motiveringen har vanligen varit dub- bel, dels att öka läraryrkets attraktionskraft, dels att utveckla kom- petens starkare och att använda kompetens mer differentierat. De bärande delarna av sådana modeller består vanligen av en anställ- ningsstruktur som möjliggör för lärare att ta sig an ansvar och upp- gifter efter intresse och kompetens tillsammans med mekanismer för att identifiera kompetens och arbetssätt som stimulerar till utveck- ling och som proaktivt uppmuntrar individer att kliva fram.<SPAN class="ft136">238</SPAN></P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">237</SPAN><SPAN class="ft74">En ofta använd benämning i engelskspråkiga länder är </SPAN><SPAN class="ft151">career ladders </SPAN>eller <SPAN class="ft151">career pathways</SPAN>.</P>
<P class="p452 ft120"><SPAN class="ft104">238</SPAN><NOBR><SPAN class="ft159">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> et al. (2017), s. 149 ff. Angående effekten skriver författarna: “The effects of these policies are substantial. They make teaching an attractive and rewarding profession, one that highly capable individuals are eager to join. That, in turn, enables preparation programs to be even more selective in choosing candidates. The policies also strengthen teaching overall by enabling veteran and <NOBR>well-qualified</NOBR> teachers to use their experience and knowledge to support <NOBR>less-experienced</NOBR> colleagues. And the policies encourage teachers to remain in the profession throughout their career, reducing the costs and disruption caused by rapid turnover.” (s. 150).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317232x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p767 ft41">I avsnittet ovan rörande forskning om expertis redovisades också ett exempel på en utvecklingsföljd av kompetensnivåer som innehöll en sekvens från nybörjare till expert:</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t72">
<TR>
<TD class="tr24 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td94"><P class="p19 ft215">Novice</P></TD>
<TD class="tr24 td176"><P class="p768 ft215">Advanced</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td106"><P class="p19 ft215">Competence</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td106"><P class="p19 ft215">Proficiency</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td177"><P class="p19 ft215">Expertise</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr37 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr24 td176"><P class="p768 ft215">Beginner</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr28 td154"></TD>
<TD class="tr28 td94"><P class="p19 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr28 td106"><P class="p19 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr28 td106"><P class="p19 ft198"> </P></TD>
<TD class="tr28 td177"><P class="p19 ft198"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p769 ft25">Professionsprogrammet beaktar denna typ av insikter men primärt utifrån en logik som handlar om att dels påverka dessa förhållanden så att lärare och rektorer snabbare når längre i sin yrkesskicklighet, dels att utveckla skolans sätt att nyttja kompetens genom att öka differentieringen i hur lärare anställs och tas i anspråk utifrån varia- tion vad gäller kompetens. Glädjande nog har en sådan utveckling sedan några år inletts och det finns som framgått ovan goda skäl att gå vidare på den linjen i form av en mer utvecklad modell och inom en förstärkt systematik.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft149">Tjänst, anställning, uppdrag – olika alternativ</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Om huvudmännen skulle etablera en mer differentierad tjänstestruk- tur, innebärande att vissa uppgifter särskils utifrån att det endast kan genomföras på basis av viss erkänd kompetens, och som professions- programmet tydligt möjliggör, skulle det innebära flera olika fördelar. Genom kopplingen till kompetensutveckling, skicklighetsbeskriv- ningar och kompetenserkännande uppstår ett förutsägbart system utifrån vilket den enskilde kan planera sin professionella utveckling och karriär och ge skolhuvudmän ett nyanserat verktyg för strategisk kompetensansvändning.</P>
<P class="p181 ft35">Konkret innebär det att en skolhuvudman kan annonsera efter inte bara en lärare inom vissa ämnen eller för undervisning i en viss skolform utan även efter viss kompetenshöjd. Detta kan möjligen upplevas mindre relevant för vissa skolhuvudmän i en period av lärar- brist medan det för andra, och i en annan tid, kan framstå som ett starkt stöd. Sett från perspektiv av lärare och rektorer framstår det dock som ett väsentligt nytillskott eftersom det medger förutsätt- ningar för en reell karriär. Nuvarande karriärstegsreform tillsammans med lärarlönelyft har i vissa delar lite av en engångskaraktär över sig. Under ganska kort tid och på vad som i vart fall uppfattades som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317233x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">oklara förutsättningar skulle vissa lärare utses. Nu undrar många lärare vilka möjligheter det finns för dem framgent att bli erkända, och förstås tagna i anspråk och ersatta därefter. Ska ett karriärsystem driva kompetens och skicklighet måste systemet i sig klart och tyd- ligt skicka signaler om att det varje år framöver kommer att finnas meriteringsmöjligheter. Att antalet uppdrag att leda utveckling bör inte vara ett hinder för enskilda lärares och rektorers strävan efter professionell utveckling och möjligheten att få den erkänd.</P>
<P class="p417 ft35">Poängen med systemet är ju dock primärt att utveckla högre undervisningsskicklighet respektive ledarskap och att använda de förmågorna i den dagliga undervisningen inom skolor och förskolor. Erkännandet av skilda kompetensnivåer innebär också möjligheter till, att utöver säkra att de skickligaste lärarna arbetar med de elever som har de största behoven, också använda kompetens strategiskt för att bygga kompetens inom organisationen och professionen.</P>
<P class="p770 ft35">Skissen ovan pekar på hur de olika delarna i programmet förväntas samverka på ett kunskaps- och kompetensförstärkande sätt. De olika formerna för kompetensutveckling i programmets utvecklingsdel stödjer professionellt lärande, erkännandena av kompetens öppnar möjligheter till uppdrag inom vilka kompetens tas i anspråk. Bilden ovan kan sägas illustrera en karriärväg men den illustrerar också ut- veckling och fördjupning, liksom behovet av samverkansytor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317234x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p771 ft122"><SPAN class="ft79">4.4</SPAN><SPAN class="ft216">Professionsprogrammets betydelse för läraryrkets attraktionskraft och elevers lärande</SPAN></P>
<P class="p727 ft41">I fokus för professionsprogrammet står ambitionen att öka skolpro- fessionernas attraktionskraft, att stärka undervisningen och det peda- gogiska ledarskapet i skolan och dess yttersta mål är att därigenom bidra till ”positiva effekter på elevers kunskapsutveckling och skol- resultat”.<SPAN class="ft140">239</SPAN></P>
<P class="p109 ft52">Skolan, och förskolan, är i behov av en tydlig systematik för utveckling av yrkesskicklighet. Grundprincipen bör vara att verksam- heterna i grunden utgör lärande organisationer, dvs. organisationer som ständigt arbetar med att förbättra verksamheten och när så är nödvändigt omprövar verksamheten. Skolans, och förskolans breda uppdrag innebär också att de är i behov av en rad olika kompetenser. Flera av dem, exempelvis elevhälsan, ligger utanför denna utrednings direkta ansvar varför de inte berörts i den ovan skisserade förslaget på professionsprogram. Fokus har här dock varit förskolans primärupp- drag, barn och elevers lärande och utveckling av kunskaper och värden.</P>
<P class="p620 ft35">För skolutbildningen är det av största betydelse att skolan besitter adekvat kompetens. De grundläggande lärarprogrammen utgör den naturliga grunden för detta men för att skolan ska besitta såväl högre som bredare kompetens behövs också andra insatser. Den här utred- ningen föreslår därför en modell med stöd för karriärlång utveckling av kunskap och kompetens. Modellen innebär att olika men potenti- ellt överlappande kompetensområden utvecklas:</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">högre undervisningsskicklighet</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">högre grad av skicklighet i det pedagogiska ledarskapet</SPAN></P>
<P class="p542 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">högre vetenskaplig kompetens och ämneskunskap (genom för- bättrade möjligheter till studier på forskarnivå och genom en utveckling av rollen som lektor)</SPAN></P>
<P class="p772 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">högre formell kompetens om undervisning och lärande (genom förbättrade möjligheter för utbildning till speciallärare och spe- cialpedagog).</SPAN></P>
<P class="p773 ft77"><SPAN class="ft98">239 </SPAN>Jfr. SOU 2017:35, s. 185.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317235x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">För skolans, förskolan och vuxenutbildningens utveckling, för lära- res, förskollärares och rektorers kunskap och kompetens och ytterst elevernas lärande och utveckling krävs att samhället starkt sluter upp bakom skolan – och att lärarna och förskollärarna skolan håller tyd- ligt fokus på undervisningen. Stödet för skolan och eleverna kan ske på olika sätt och det föreslagna professionsprogrammet för lärare, förskollärare och rektorer är ett av dem. Dess etablering kommer att bygga på och utveckla nya samarbeten. Som nämnts i inledande kapi- tel har denna utredning inte i uppgift att föreslå programmets orga- nisatoriska bas då den uppgiften ingår i den utredning om skolmyn- digheternas organisering. En konsekvens av detta är att utredningen här endast kan antyda aspekter av de samarbeten som professionspro- grammet medför, och som kommer att vara till nytta långt därutöver.</P>
<P class="p102 ft107">På såväl lokal och regional nivå som på nationell nivå kommer det att krävas samverkan mellan profession, universitet/högskolor och huvudmän vilket illustreras nedan (figur 4.4):</P>
<P class="p774 ft217">Professionsprogrammets centrala samverkan – nationellt och regionalt</P>
<P class="p775 ft217">Huvudmän</P>
<P class="p776 ft217">Universitet</P>
<P class="p289 ft218">och</P>
<P class="p777 ft219">Programmets</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t73">
<TR>
<TD class="tr12 td178"><P class="p19 ft217">högskolor</P></TD>
<TD class="tr12 td73"><P class="p19 ft220">tre delar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p778 ft217">Professions-</P>
<P class="p779 ft217">bärare</P>
<P class="p780 ft52">Programmets tre delar kommer sannolikt att medföra att det behöver utvecklas specifika samverkansforum för att hantera dessa. Det kom- mer säkerligen att finnas möjlighet att till dels nyttja befintliga forum medan det i andra fall kommer att krävas nya arrangemang för att verkligen lösgöra den potential som programmet har. Den tentativa</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317236x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">bilden ovan behöver kompletteras också i så motto att frågan om pro- fessionsprogrammets relation till skolmyndigheterna återstår att utveckla.</P>
<P class="p109 ft35">Professionsprogrammet som ansats kan möjligen förefalla snäv då den koncentrerar sig på vissa medarbetare och inte skolans verk- samhet som helhet, men en sådan tolkning framstår som orimlig om man betänker lärarnas och skolledarnas centrala betydelse för under- visningen. Våren 2017 avslutades ett stort internationellt forsknings- projekt rörande hur olika skolsystem bygger för utveckling av högre lärarskicklighet. Projektet avslutades med att man publicerade dels en huvudbok, dels fem omfattande studier av hur man i Australien, Finland, Kanada, Shanghai och Singapore hanterat denna fråga. I studien konstaterar man att alla dessa länder, med synnerligen fram- gångsrika, men också ganska olika, skolsystem, samtliga arbetar stra- tegiskt med åtta olika policyområden, varav de flesta berörs direkt av professionsprogrammet, andra indirekt. (figur 4.5)</P>
<P class="p781 ft107">Det är väsentligt att notera att den breda strategi som programmet utgör på avgörande sätt kommer att förbättra möjligheterna för:</P>
<P class="p465 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Rekryteringen till och kvarvaro i läraryrket och skolledaruppdrag.</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Grundläggande utbildning av lärare och rektorer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">236</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t65">
<TR>
<TD class="tr6 td51"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td153"><P class="p19 ft176">Professionsprogrammets byggstenar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p782 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Utvecklingen av undervisningsskicklighet och pedagogiskt ledar- skap – kärnkompetenser för lärare och rektorer.</SPAN></P>
<P class="p783 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Kunskapsutveckling, forskning och samverkan mellan skola och högskola.</SPAN></P>
<P class="p784 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Skolhuvudmäns möjlighet att arbeta strategiskt med kompetens- allokering ur ett likvärdighetsperspektiv.</SPAN></P>
<P class="p785 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Lärares, rektorers och ytterst skolans möjligheter att svara mot utmaningar.</SPAN></P>
<P class="p785 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Elevernas lärande, tillägnelse och utveckling av kunskaper och vär- den.</SPAN></P>
<P class="p786 ft35">Lärare och rektorer arbetar i hög grad skolan utifrån en vilja att bidra till barn och ungas utveckling och till en gemensam och önsk- värd samhällsutveckling. För att kunna bedriva sina yrken krävs att de har ett adekvat professionellt frirum inom vilket de kan agera och ansvara för utveckling. Utredningens förslag om ett profes- sionsprogram för skolans och förskolans lärare och ledare avser att bidra till en sådan utveckling genom starkare stöd för utveckling, genom tydligare målbilder och robusta processer för erkännande av kompetens samt genom en ökad differentiering av olika lärar- och skolledaruppdrag utifrån dess komplexitet och svårighetsgrad. Den ökade transparens och förutsägbarhet som förslaget syftar till för- väntas i ökad mån frigöra lärare och rektorer till att utveckla ”next practice” på allt högre nivåer av yrkesskicklighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
</DIV>
<DIV id="page_239">
<P class="p787 ft221">5 Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P>
<P class="p788 ft174">– professionsprogrammet i praktiken</P>
<P class="p789 ft35">I föregående kapitel har professionsprogrammets syfte och ingående delar beskrivits på ett generellt plan. Av texten framgår att förslaget om ett professionsprogram för lärare och rektorer ska förstås som ett ramverk till stöd för utveckling av yrkesskickligheten och skolverk- samheten över tid, inte som ett statiskt utbildningsprogram. I detta kapitel beskrivs mer konkret hur utredningen ser att en enskild lärare respektive rektor verksam i det svenska skolväsendet ska erbjudas ut- vecklingsmöjligheter, till exempel i form av kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter, inom professionsprogrammets tänkta struktur.</P>
<P class="p102 ft35">Kapitlet beskriver vägen genom yrkeslivet från nyexaminerad lärare till allt mer erfaren lärare, det vill säga hur strukturen kommer att se ut på sikt när professionsprogrammet har förverkligats. På mot- svarande sätt beskrivs en rektors tänkta möjligheter till professionell utveckling. Hur dagens yrkesverksamma lärare föreslås inlemmas i professionsprogrammet beskrivs i avsnitt 5.4. Kapitlet avslutas med en kort beskrivning av det arbete som kvarstår innan professionspro- grammet som helhet kan komma på plats. I kommande kapitel han- teras frågorna om kompetensutveckling, karriärstegsreformen och den statliga lärarlönesatsningen, vilka alla utgör viktiga delar i profes- sionsprogrammet, mer ingående.</P>
<P class="p790 ft31">239</P>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317240x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p791 ft175"><SPAN class="ft79">5.1</SPAN><SPAN class="ft222">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare, förskollärare samt rektorer och förskolechefer</SPAN></P>
<P class="p792 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>Ett nationellt professionsprogram för legi- timerade lärare och förskollärare samt för rektorer och förskole- chefer ska inrättas för att för att främja professionell utveckling och skolutveckling liksom för att stärka professionernas attrak- tionskraft.</P>
<P class="p793 ft35">Legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och för- skolechefer anställda i skolväsendet ska ges möjlighet att ta del av kompetensutvecklingsinsatser för att stärka yrkesskickligheten.</P>
<P class="p794 ft52">Alla legitimerade lärare och förskollärare ska ha möjlighet att ansöka om att få sin kompetens prövad och erkänd på en viss nivå liksom alla rektorer och förskolechefer anställda i skolväsendet.</P>
<P class="p603 ft35">Professionsprogrammet utgår från vetskapen att undervisnings- skicklighet utvecklas över tid och att en lärare under sitt yrkesliv genomgår flera faser, från nyexaminerad till en allt mer erfaren och skicklig lärare. Programmet innebär att olika kompetensutvecklings- insatser, möjligheter till mer kvalificerade arbetsuppgifter och andra utvecklingsmöjligheter på ett tydligt, likvärdigt och förutsägbart sätt knyts till dessa olika faser. Det ska för varje enskild lärare i och med programmets utformning vara klart vilka utvecklingsmöjligheter som erbjuds nationellt liksom vilka krav som ställs för att få sin kompe- tens erkänd på en viss nivå, och för att få möjlighet att utföra vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter. För huvudmannen ska långsik- tigheten och förutsägbarheten i de statliga insatserna som erbjuds inom ramen för programmet stärka möjligheterna att driva skolut- veckling, både på kort och lång sikt, bland annat genom att möjlig- heten till strategisk användning av kompetens underlättas men också genom en större tydlighet i fråga om vilka statliga kompetensutveck- lingsinsatser som erbjuds.</P>
<P class="p181 ft52">För att en lärar- eller förskollärarexamen ska kunna utfärdas ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att själv- ständigt arbeta som lärare i den verksamhet som utbildningen avser.<SPAN class="ft147">1 </SPAN>Lärarutbildningen utgör därmed grunden i att utveckla den enskilda</P>
<P class="p413 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2, examensordningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317241x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">lärarens yrkeskunskaper men är också central för lärarprofessionen och professionsutvecklingen som helhet. Lärarutbildningen är dock just en grund, en lärare är inte fullärd när examen har avlagts utan fortsatt utveckling genom hela yrkeslivet behöver möjliggöras. Utred- ningen föreslår att detta görs inom ramen för professionsprogrammet.</P>
<P class="p102 ft35">En examen som ger behörighet att undervisa i skolväsendet är grunden i professionen och bör därför också vara grunden för att en lärare ska beredas möjlighet att ta del av professionsprogrammets olika delar, bland annat programmets kompetensutvecklingsinsatser. Utbildningsinsatser för lärare som saknar en lärarexamen är också viktiga. Det finns till exempel ett stort behov av att skapa förbättrade möjligheter för att de yrkesverksamma lärare som saknar behörig- hetsgivande examen ska kunna examineras. I den omfattande lärar- brist som råder är det också av stor vikt att de som saknar legitima- tion får stöd så att inte undervisningens kvalitet blir för låg.<SPAN class="ft136">2 </SPAN>Utred- ningen vill understryka att det inte finns något hinder för obehöriga lärare att delta i kompetensutvecklingsinsatser, vare sig den sker i statlig eller huvudmannaregi. Professionsprogrammets ramverk gäller dock bara legitimerade lärare. För övriga personalkategorier, inklusive obehöriga lärare, kvarstår skollagens nuvarande krav om att huvud- mannen ska se till att personalen vid skolenheter och förskoleenheter ges möjligheter till kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">3 </SPAN>Utredningen återkommer till behovet av behörighetsgivande utbildning i kapitel 11.</P>
<P class="p84 ft35">Legitimerade lärare och rektorer behöver få tillgång till sådana kompetensutvecklingsinsatser som stärker yrkesskickligheten för att undervisningens kvalitet ska öka. Den enskilda lärarens och rektorns möjligheter att påverka kompetensutvecklingens innehåll behöver stärkas av samma skäl, men också för att öka yrkenas attraktionskraft. Huvudmän ska i dag enligt skollagen se till att personalen ges möjlig- het till kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">4 </SPAN>Utredningen menar att denna skyldig- het bör förtydligas för legitimerade lärare liksom för rektorer och omfatta möjligheten att delta i sådana kompetensutvecklingsinsatser</P>
<P class="p795 ft138"><SPAN class="ft104">2</SPAN><SPAN class="ft137">Utredningen föreslog i delbetänkandet till exempel att ett stödmaterial i form av standardi- serade undervisningsmodeller skulle tas fram samt att fortbildningsinsatser skulle göras för obehöriga lärare i ämnet modersmål samt obehöriga lärare i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.</SPAN></P>
<P class="p461 ft75"><SPAN class="ft104">3</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 34 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft106">2 kap. 34 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317242x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p796 ft26">som bidrar till att öka yrkesskickligheten.<SPAN class="ft69">5 </SPAN>Eftersom personalens kompetensutveckling är ett av de viktigaste verktygen för att driva utveckling inom det systematiska kvalitetsarbetet, och därmed är till stöd för den enskilda skolenhetens liksom hela skolväsendets utveck- ling, kan däremot inte läraren eller rektorn själv avgöra allt innehåll utan huvudmannen och skolledningen måste också kunna påverka innehållet. Även ur ett nationellt perspektiv kan kompetensbehov uppmärksammas som behöver tillgodoses. Över tid bör därför ut- rymme finnas för insatser som definierats av varje nivå. Utredningen återkommer till frågor som rör lärares och rektorers tillgång till kom- petensutveckling i kapitel 6.</P>
<P class="p797 ft35">Professionsprogrammet omfattar också en möjlighet till nationellt erkännande av en enskild lärares eller rektors kunskap och kompetens på olika nivåer. En särskild instans (<SPAN class="ft50">funktionen</SPAN>) inom vilken skolpro- fessionerna har en viktig roll ska, efter ansökan, pröva enskilda lärares och rektorers kompetensnivå, och besluta om ett så kallat kompe- tenserkännande. Erkännandet bygger på den kunskap och kompetens som läraren har tillägnat sig fram till tiden för ansökan. Möjligheten att ansöka om ett kompetenserkännande bör stå öppen för samtliga legitimerade lärare oavsett om de är yrkesverksamma som lärare i skolväsendet eller ej. Beroende på hur kompetensbeskrivningarna ut- formas, kan det dock bli svårare för legitimerade lärare verksamma utanför skolväsendet att uppfylla dessa. En begränsning skulle dock kunna påverka viljan att återkomma till läraryrket hos de lärare som lämnat skolväsendet.</P>
<P class="p798 ft41">En rektor behöver vara anställd som rektor i skolväsendet för att ha möjlighet att ta del av kompetensutvecklingsinsatser inom ramen för professionsprogrammets liksom för att ansöka om ett kompe- tenserkännande.</P>
<P class="p799 ft120"><SPAN class="ft119">5 </SPAN>Även legitimerade lärare som bedriver undervisning i vissa särskilda utbildningsformer samt an- nan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för undervisning i skolväsendet (jfr skollagens kap. 24 och 25) bör kunna ta del av kompetensutvecklingsinsatserna. Så även legitimerade lärare anställda i verksamhet som bedriver undervisning på entreprenad. Med legitimerad lärare jäm- ställs här lärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317243x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p800 ft81"><SPAN class="ft79">5.2</SPAN><SPAN class="ft80">Fyra utvecklingssteg för lärare och förskollärare regleras nationellt</SPAN></P>
<P class="p801 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>Fyra nationellt reglerade kompetensnivåer inrättas för legitimerade lärare: legitimerad lärare, erfaren lärare, meriterad lärare samt särskilt meriterad lärare. Motsvarande nivåer ska finnas för förskollärare. Kompetensnivåerna bör regleras i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.</P>
<P class="p802 ft41">För vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter bör krav på en viss kompetensnivå ställas på den lärare eller förskollärare som utför dem.</P>
<P class="p546 ft53">Från generella insatser till individuella möjligheter</P>
<P class="p111 ft52">Under den första tiden i yrket är kompetensutvecklingsinsatserna i programmet i lägre grad individuellt valbara än senare. Under den första tiden krävs det till exempel att läraren deltar i den lagstadgade introduktionsperioden. Utgångspunkten är att lejonparten av de yrkesverksamma lärarna efter ett antal yrkesverksamma år i skol- väsendet och kontinuerlig kompetensutveckling med inriktning på att utveckla undervisningsskickligheten ska kunna uppfylla kriterierna i kompetensbeskrivningen för erfaren lärare samt uppmuntras att söka ett sådant erkännande. Längre in i yrkeslivet får programmet mer karaktären av ett erbjudande som ger läraren stärkta och tydliga karriärmöjligheter men som också innebär ökade krav på den indi- viduella insatsen och det individuella ansvarstagandet, till exempel att läraren åtar sig mer kvalificerade arbetsuppgifter. Professionspro- grammets utformning ska göra det tydligt hur lärare kan inrikta sin kompetensutveckling för att kunna nå en högre kompetensnivå eller för att till exempel bli rektor.</P>
<P class="p349 ft35">Undervisningsskicklighet bör vara det huvudsakliga kriteriet för att nå ett nationellt kompetenserkännande, men i viss mån bör även andra faktorer som är viktiga för professions- och skolutveckling, till exempel att bidra till kollegors utveckling, kunna ligga till grund för ett erkännande. I början av karriären bör kompetensbeskrivningarnas kriterier i högre grad vara formella (till exempel högskolepoäng, antal år i yrket eller genomfört utvecklingsprojekt) medan det för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">kompetensnivåerna meriterad och särskilt meriterad lärare i högre grad bör bestå av individuell värdering och bedömning. Prövningen om en lärares kunskap och kompetens motsvarar en viss nivå bör av legitimitetsskäl ske regionalt eller nationellt, i stället för lokalt. För vissa kompetensnivåer bör prövningen avgöras av särskilt yrkes- skickliga lärare.</P>
<P class="p109 ft52">Den tid det tar för en enskild lärare att nå den skicklighet som krävs för att komma i fråga för ett kompetenserkännande kan vara olika mellan lärare, både på grund av lärares olika individuella för- utsättningar men också beroende på programmets utformning. Varia- tionen i tid är dock mindre i början av karriären och större i slutet. Oavsett fas ska alla lärare erbjudas möjligheter att delta i kompetens- utveckling för att stärka undervisningsskickligheten. Utöver den kompetensutveckling samtliga lärare deltar i inom ramen för sin tjänst bör det också vara möjligt att på eget initiativ, efter överens- kommelse med huvudmannen inom tjänsten eller genom att priori- tera annan tid, genomföra ytterligare kompetensutvecklingsinsatser för att accelerera sin professionella utveckling. Det bör vara möjligt att genom överenskommelse med rektor eller huvudman ackumulera tid för kompetensutveckling över några år för att till exempel kunna delta i mer omfattande utbildning.</P>
<P class="p803 ft53">Läraren avgör</P>
<P class="p99 ft35">Läraren bör själv avgöra om, och i så fall när, en ansökan om erkän- nande av kompetens ska göras. Ett erkännande på en viss nivå leder inte per automatik till en förändrad lön, en förändrad tjänst eller för- ändrade arbetsuppgifter. Ett erkännande på en viss nivå leder däremot till möjligheter för den enskilda läraren att till exempel kunna komma ifråga för en karriärtjänst som till en del finansieras av statliga medel liksom att, om hen vill, kunna ta ansvar för vissa kvalificerade uppgif- ter. Även om ett erkännande inte genom statlig reglering hänger ihop med en på förhand given löneökning bör erkännandet fungera som starkt argument i ordinarie lönerevision och ge möjlighet att söka mer kvalificerade tjänster till vilka högre lön är kopplad. Arbetsmark- nadens parter uppmanas att komma överens om att den lärare som utvecklat sådan kompetens som erkänns svara mot en högre kompe- tensnivå också får ett lönemässigt erkännande för detta.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">Möjligheten för lärare och rektorer att nå olika kompetensnivåer avgörs slutligen av de kompetensbeskrivningar som ska fastställas i ett kommande arbete, se avsnitt 5.5. Utredningen menar att det är viktigt att kompetensbeskrivningarna utformas på ett sådant sätt att en tydlig progression uttrycks och att de olika nivåerna därmed kan fungera som inspirerande målbilder. Det är också viktigt att de olika kompetensnivåerna beskrivs på ett sätt som möjliggör att läraren på olika sätt kan visa att man har efterfrågad kompetens. Den som meto- diskt och medvetet utvecklar sin undervisningsskicklighet i praktiken bör ha lika goda möjligheter att erkännas på en viss nivå som den som deltar i formell utbildning. Modellen för att erkänna kompetens i relation till kompetensbeskrivningar bör inte heller vara för statisk. Som utgångspunkt bör den svara mot vad som kan bedömas vara van- ligt förekommande utvecklingsförlopp. Samtidigt ska den inte be- gränsa den nyexaminerade som kan uppvisa en mycket hög grad av yrkesskicklighet. Denna bör, om hen själv vill, kunna erkännas på en viss kompetensnivå. På samma sätt är det också rimligt att en relativt nyexaminerad lärare, vilken också har avlagt examen på forskarnivå, kan erhålla ett kompetenserkännande. I linje med detta bör en lärare som avlagt en examen som speciallärare eller specialpedagog också kunna erhålla ett kompetenserkännande.</P>
<P class="p104 ft53">Vissa arbetsuppgifter kräver särskild kompetens</P>
<P class="p105 ft35">Utredningen menar att vissa arbetsuppgifter på sikt bör omfattas av krav på att läraren som utför dem har uppnått en viss kompetensnivå, till exempel att den som ska vara mentor för en nyexaminerad lärares introduktion ska vara en <SPAN class="ft50">erfaren lärare</SPAN>. Initialt bör dock krav om att huvudmannen ska sträva efter detta införas i skollagen. Även på sikt, när ett skarpare krav ställs, är det viktigt att det finns en viss flexibi- litet vad gäller kraven på kompetensnivå för att utföra vissa uppgifter för att till exempel inte mycket små huvudmän ska hamna i en svår situation där det är omöjligt att genomföra vissa arbetsuppgifter för att det inte finns lärare med den fastslagna kompetensnivån att tillgå. Förslag på vilka arbetsuppgifter som bör utföras av lärare som nått en viss kompetensnivå bör tydliggöras i samband med att kompetens- beskrivningarna för de olika nivåerna beslutas. Detta menar utred- ningen behöver göras i nära samverkan med arbetsmarknadens parter,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317246x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">se avsnitt 5.5. nedan. I den följande texten ger utredningen därför bara exempel på kriterier och uppgifter som skulle kunna vara aktu- ella för respektive nivå.</P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">5.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Legitimerad lärare eller förskollärare</SPAN></P>
<P class="p804 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>Den nyexaminerade läraren eller förskol- läraren omfattas av professionsprogrammet från sin första anställ- ning i skolväsendet.</P>
<P class="p805 ft25">Den första kompetensutvecklingsinsatsen i professionspro- grammet är introduktionsperioden. Under introduktionsperioden bör den nyanställda läraren eller förskolläraren få stöd av en er- faren lärare eller förskollärare som har genomgått en mentors- utbildning. Såväl den nyexaminerade läraren eller förskolläraren som mentorn bör ges goda förutsättningar för att introduktions- periodens syfte ska kunna uppnås.</P>
<P class="p794 ft41">Efter genomförd introduktionsperiod ska läraren eller förskol- läraren erbjudas fortsatta möjligheter till kompetensutveckling för att stärka undervisningsskickligheten.</P>
<P class="p806 ft35">Den nyexaminerade läraren omfattas av professionsprogrammets utvecklingsmöjligheter från sin första anställning i skolväsendet. Un- der den första tiden i yrket behöver den nyexaminerade läraren få adekvat och tillräckligt stöd, för att undervisningen ska hålla så hög kvalitet som möjligt men också för att den nya läraren ska vilja och orka vara kvar i yrket. Den första insatsen i programmet är därför introduktionsperioden. Utredningen ser fördelar med att introduk- tionsperioden planeras så att den nya läraren också introduceras till ett kollegialt lärande och utvecklingsprojekt, det vill säga olika former för att utveckla sin kompetens under yrkeslivet.</P>
<P class="p108 ft53">Introduktionsperioden</P>
<P class="p514 ft52">Enligt skollagen ska en huvudman som har anställt en lärare som har en behörighetsgivande examen se till att läraren i omedelbar anslut- ning till att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317247x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">om inte läraren tidigare har genomfört en sådan.<SPAN class="ft153">6 </SPAN>Enligt behörig- hetsförordningen ska perioden omfatta minst ett läsår på heltid un- der vilket den nyanställde ska få stöd av en mentor som är legitime- rad lärare och har för uppgiften tillräcklig erfarenhet av arbete som lärare.<SPAN class="ft153">7 </SPAN>Utredningen föreslog i delbetänkandet att skollagens krav ska justeras för att ytterligare tydliggöra kravet på att varje ny lärare som anställs verkligen får genomföra en introduktionsperiod. Detta då uppföljningar visar att långt ifrån alla nyanställda i dag erbjuds denna möjlighet och ännu färre får genomföra en introduktion för vilken det finns tillräckliga resurser avsatta, inte minst i form av tid för den nyexaminerade liksom för mentorn.<SPAN class="ft153">8 </SPAN>Utredningen menade då också att det finns anledning att ytterligare se över introduktions- perioden till exempel vad gäller vilka kvalifikationer som bör krävas för att få fungera som mentor.</P>
<P class="p102 ft35">Introduktionsperioden kan omfatta mer generella delar men be- höver och ska också anpassas efter individens förutsättningar och behov.<SPAN class="ft136">9 </SPAN>Detta kräver att både rektor men särskilt mentorn har till- räcklig kompetens och erfarenhet för att kunna avgöra vilka behov som finns och hur dessa kan tillgodoses. Utredningen menar att det på sikt bör krävas att mentorn har erkänts ha en viss kompetensnivå, förslagsvis <SPAN class="ft50">erfaren lärare, </SPAN>och har utbildning för uppgiften som men- tor (mentorsutbildning) för att säkra att hen har tillräcklig erfaren- het av yrket liksom tillräcklig kompetens att fungera som mentor.</P>
<P class="p84 ft35">I tider av en omfattande lärarbrist kan det vara extra svårt för den enskilda rektorn eller huvudmannen att i det dagliga arbetet prioritera tid till introduktionsarbetet för mentorn och den nyanställde, det vill säga två legitimerade lärares tid, trots lagkrav och trots att medel avsattes för just detta när reformen genomfördes. En medveten och tydlig prioritering av lärares arbetsuppgifter i enlighet med det som framgår av kapitel 9 kan dock underlätta. Det är nödvändigt att kom- ma ihåg de långsiktiga fördelarna med en introduktionsperiod, till exempel att en högre grad av undervisningsskicklighet kan utvecklas</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 22 a § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">7</SPAN><SPAN class="ft148">5 kap. förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare (behörighetsförordningen).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">8</SPAN><SPAN class="ft105">Se vidare avsnitt 11.5 i SOU 2017:51.</SPAN></P>
<P class="p807 ft75"><SPAN class="ft104">9</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 22 a § skollagen, 5 kap. behörighetsförordningen, Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2014:44) om introduktionsperiod för lärare och förskollärare. Skolverkets stödmaterial om introduktionsperiod för nyanställda lärare och förskollärare utgör också en utgångspunkt i arbetet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317248x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">snabbare vilket gynnar elevernas lärande men också att det är större chans att den nya läraren stannar och mår bra i yrket.</P>
<P class="p808 ft53">Efter genomförd introduktionsperiod – goda förutsättningar och individuell anpassning</P>
<P class="p99 ft35">Behovet av stöd från kollegor, av vägledning och kompetensutveck- ling tar inte slut i och med att läraren har genomfört introduk- tionsperioden. Däremot bedöms inte stödet behöva vara lika omfat- tande som under det första året, när läraren successivt blir alltmer självständig och trygg i sin yrkesutövning.</P>
<P class="p109 ft35">Senast efter den genomförda introduktionsperioden bör läraren i regelbundna samråd med rektor avgöra vilka behov och önskemål som finns av kompetensutveckling samt hur dessa kan tillgodoses, till exempel genom att en individuell plan upprättas och kontinuer- ligt uppdateras. Läraren bör ha ett stort inflytande över innehållet i de kompetensutvecklingsinsatser som genomförs inom ramen för tjänsten, men skolledningen och huvudmannen måste också kunna påverka innehållet. Dels kan det som relativt ny lärare vara svårt att avgöra vilka insatser som är särskilt relevanta, dels är kompetensutv- eckling av personal ett av de viktigaste verktygen för att driva utveckling inom det systematiska kvalitetsarbetet.</P>
<P class="p181 ft35">Behovet av kompetensutveckling kan tillgodoses till exempel genom att läraren bereds möjlighet att delta i en kollegial process eller ett utvecklingsprojekt som pågår på skolenheten eller vid en annan skolenhet. Exempel på sådana möjligheter som staten i dag delvis fi- nansierar är det så kallade Läslyftet liksom flera andra delar inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen. Kompetensut- veckling kan även ske genom deltagande i en högskolekurs.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">5.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">Erfaren lärare eller förskollärare</SPAN></P>
<P class="p809 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Den legitimerade lärare eller förskol- lärare som ansöker om ett erkännande och vars kompetens bedöms svara mot beslutad kompetensbeskrivning ska erkän- nas som erfaren lärare eller förskollärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317249x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p810 ft35">För att få utföra vissa arbetsuppgifter bör läraren eller förskolläraren ha erkänts vara erfaren. Exempel på sådana upp- gifter kan vara att handleda lärar- och förskollärarstudenter och att fungera som mentor för en nyexaminerad kollega.</P>
<P class="p811 ft35">Efter att läraren har varit verksam i ett antal år (cirka <NOBR>6–8</NOBR> år) och under dessa år kontinuerligt deltagit i kompetensutvecklingsinsat- ser för att stärka undervisningsskickligheten av en viss omfattning och med erkänd kvalitet, kan läraren ansöka om att få ett erkän- nande som <SPAN class="ft50">erfaren lärare</SPAN>. Bedömningen bör huvudsakligen baseras på formella meriter, såsom exempelvis genomförd introduktions- period, högskolepoäng och antal år i yrket, snarare än kvalitativa.</P>
<P class="p417 ft35">Utredningen anser att det bör finnas en möjlighet att ansöka om att få sin kompetens bedömd tidigare än de stipulerade yrkesverk- samma åren. En sådan ansökan bör dock ställa högre krav på den individuella insatsen, till exempel genom att läraren i ansökan behöver sammanställa en mer omfattande beskrivning av den egna undervis- ningen. Det kan till exempel innebära att läraren får beskriva hur hen har utvecklat undervisningsskickligheten och bidragit till positiva effekter vad gäller elevernas resultat och genom klassrumsobserva- tioner. En sådan ansökan bör bedömas av en erkänt skicklig lärare.</P>
<P class="p434 ft52">Kompetenserkännandet innebär just ett erkännande av kompetens som <SPAN class="ft51">erfaren lärare</SPAN>. Med erkännandet följer inte per automatik högre lön, förändrad tjänst eller förändrade arbetsuppgifter. Den <SPAN class="ft51">erfarne läraren </SPAN>kan, som tidigare, fortsätta att arbeta med samma uppgifter och fortsätta att kontinuerligt delta i kompetensutvecklingsinsatser. Det erkännande som <SPAN class="ft51">erfaren lärare </SPAN>leder till är däremot att nya möj- ligheter öppnar sig för läraren att ta sig an delvis andra arbetsupp- gifter och att söka andra tjänster. Det öppnar också möjligheter för rektor och huvudman att kunna använda den erkända kunskapen och kompetensen på bästa sätt. Till exempel kan en huvudman eller rek- tor rekrytera strategiskt och fördela lärarkompetens dit den bäst behövs med hjälp av kompetensnivåerna, eftersom dessa tydligt syn- liggör lärares erfarenhet och kompetens.</P>
<P class="p812 ft107">Exempel på arbetsuppgifter som bör kräva att läraren minst har nått nivån <SPAN class="ft92">erfaren lärare </SPAN>är att handleda lärarstudenter eller fungera som mentor inom ramen för introduktionsperioden. För att utföra dessa uppgifter bör också krav ställas på att den <SPAN class="ft92">erfarna läraren </SPAN>har tillräcklig utbildning (mentorsutbildning) för uppgiften.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317250x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">För att en huvudman ska ha möjlighet att ta del av de statsbidrag som syftar till att stimulera att karriärstegen förstelärare och lektor inrättas finns i dag ett antal kriterier fastställda avseende vilka lärare som huvudmannen kan utse till förstelärare. Exempel på kriterier är att läraren kan redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med under- visning och att hen har visat särskilt god förmåga att förbättra elever- nas studieresultat.<SPAN class="ft136">11 </SPAN>Utredningen menar att dessa på sikt bör ersättas med ett krav att läraren erkänts ha nått någon av kompetensnivåerna <SPAN class="ft50">erfaren lärare, meriterad lärare </SPAN>eller <SPAN class="ft50">särskilt meriterad lärare</SPAN>. I kapitel 7 utvecklas utredningens förslag i dessa delar.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">5.2.3</SPAN><SPAN class="ft149">Meriterad lärare eller förskollärare</SPAN></P>
<P class="p813 ft25"><SPAN class="ft129">Utredningens förslag: </SPAN>Den legitimerade eller erfarne lärare eller förskollärare som ansöker om ett erkännande och vars kompetens bedöms svara mot beslutad kompetensbeskrivning ska erkännas som meriterad lärare eller förskollärare.</P>
<P class="p814 ft41">För att få utföra vissa arbetsuppgifter bör läraren eller för- skolläraren ha erkänts vara meriterad. Exempel på sådana upp- gifter kan vara att fungera som ämnesansvarig eller att leda ett arbetslag.</P>
<P class="p815 ft35">Utredningen utgår från att det stora flertalet yrkesverksamma lärare kommer att vara <SPAN class="ft50">legitimerade lärare </SPAN>respektive <SPAN class="ft50">erfarna lärare</SPAN>. Utred- ningen bedömer, som tidigare nämnts, att den kompetensbeskrivning som på sikt ska beslutas som krav för <SPAN class="ft50">meriterad lärare </SPAN>kommer att omfatta kriterier som kan uppnås genom att läraren i högre grad tar ett individuellt initiativ, till exempel genom att åta sig mer kvalifice- rade arbetsuppgifter. Exempel på sådana uppgifter är att läraren har tagit ett särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituati- oner eller har tagit särskilt ansvar för att stödja lärarstudenter och kollegor som är nya i yrket, vilket kan ha skett inom ramen för en förstelärartjänst. Även formell utbildning som har lett till en examen på avancerad nivå utöver lärarens behörighetsgivande examen, bör till- sammans med en bedömning av lärarens undervisningsskicklighet</P>
<P class="p367 ft77"><SPAN class="ft98">11 </SPAN>3 § förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317251x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft26">kunna leda till att läraren bedöms uppfylla kraven i kompetens- beskrivningen.<SPAN class="ft69">12 </SPAN>Det finns också anledning att i det kommande arbetet överväga om ett systematiskt arbete för att granska och ut- veckla sin undervisningsskicklighet med en särskilt meriterad lärare som mentor bör kunna ligga till grund för ett erkännande.</P>
<P class="p349 ft52">Att delta i en specialpedagogisk utbildning eller en annan utbild- ning som leder fram till en ny examen på avancerad nivå kan, precis som i dag, inte förväntas inrymmas i lärarens ordinarie tjänst eller kunna genomföras med bibehållen lön. Antalet timmar för kompe- tensutveckling regleras via avtal, en princip som även fortsättningsvis bör gälla, vilket betyder att den enskilda läraren under en period kan behöva gå ner i arbetstid och därmed lön, eller genomföra studierna delvis vid sidan av arbetet. Det finns förstås flera goda skäl till varför en huvudman ändå kan välja att avsätta tid för att en lärare ska kunna delta i en sådan utbildning, till exempel för att kunna tillgodose kom- petensbehovet på sikt. Det kan också få positiva effekter för hur attraktivt det bedöms vara att arbeta hos huvudmannen. I dag finns också flera möjligheter för huvudmannen, bland annat inom ramen för Lärarlyftet, att få statsbidrag som delvis täcker de kostnader som uppstår under den tid läraren deltar i specialpedagogisk utbildning. Utredningen menar att det finns anledning för staten att även på sikt erbjuda ett generöst statsbidrag för att tillgodose det mycket omfat- tande behov av specialpedagogisk kompetens som finns i skol- väsendet, till exempel i form av ett sådant <SPAN class="ft51">sökbart utvecklingsutrymme </SPAN>som beskrivs i kapitel 4.</P>
<P class="p102 ft107">Exempel på arbetsuppgifter som bör kräva att läraren minst har nått nivån <SPAN class="ft92">meriterad lärare </SPAN>är att fungera som handledare i kollegialt lärande, vara ämnesansvarig eller vara arbetslagsledare.</P>
<P class="p816 ft28"><SPAN class="ft28">5.2.4</SPAN><SPAN class="ft149">Särskilt meriterad lärare eller förskollärare</SPAN></P>
<P class="p817 ft52"><SPAN class="ft223">Utredningens förslag: </SPAN>Den legitimerade, erfarne eller meriterade lärare eller förskollärare som ansöker om ett erkännande och vars kompetens bedöms svara mot beslutad kompetensbeskrivning ska erkännas som särskilt meriterad lärare eller förskollärare.</P>
<P class="p818 ft77"><SPAN class="ft98">12 </SPAN>Se till exempel den kompetensprofil för pedagogisk skicklighet för att en lärare med exa- men på forskarnivå ska kunna utses till lektor (SKOLFS 2011:58).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317252x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p819 ft41">För att få utföra vissa arbetsuppgifter bör läraren eller förskol- läraren ha erkänts vara särskilt meriterad. Exempel på sådan upp- gift kan vara att leda forsknings- och utvecklingsarbetet vid skol- eller förskoleenheten.</P>
<P class="p815 ft35">På samma sätt som möjligheten att utses till <SPAN class="ft50">meriterad lärare </SPAN>bör utgå från att läraren har ökat sin skicklighet till exempel genom att åta sig mer kvalificerade arbetsuppgifter, alternativt genomgått ytterligare utbildning, utgår utredningen från att motsvarande också kommer att gälla för nivån <SPAN class="ft50">särskilt meriterad lärare</SPAN>. Självfallet bör kraven på undervisningsskicklighet eller utbildning vara ännu högre ställda än kraven för att bedömas som <SPAN class="ft50">meriterad lärare</SPAN>. Exempel på sådana mer kvalificerade uppgifter kan vara att läraren i det systematiska kvali- tetsarbetet eller i forskningssamverkan har drivit verksamhets- och undervisningsutveckling. Även formell utbildning inom ämnesdidak- tik, specialpedagogik eller ett ämne som huvudsakligen kan hänföras till ett undervisningsämne vilken har lett till en examen på forskarnivå bör tillsammans med en bedömning av lärarens undervisningsskick- lighet kunna leda till att läraren bedöms uppfylla kraven i kompe- tensbeskrivningen.</P>
<P class="p181 ft35">Exempel på arbetsuppgifter som bör kräva att läraren minst har nått nivån <SPAN class="ft50">särskilt meriterad lärare </SPAN>är att leda forsknings- och utveck- lingsarbetet vid skolenheten. En <SPAN class="ft50">särskilt meriterad lärare </SPAN>bör även för- väntas ta ett större ansvar för de professionsstödjande och profes- sionsvårdande arbetsuppgifter som programmet också innebär, till exempel genom att undervisa på lärarutbildningarna, handleda lärare som vill nå en högre kompetensnivå och medverka i arbetet med att erkänna lärares kompetens. Den löneskillnad som i dag ofta finns mellan att vara verksam som förstelärare eller lektor i skolväsendet respektive vara lärare i högskoleväsendet behöver vid många univer- sitet och högskolor hanteras för att den <SPAN class="ft50">särskilt meriterade lärarens </SPAN>lön inte ska påverkas i en sådan omfattning att det påverkar attrak- tionskraften att vara verksam i högskoleutbildning negativt.</P>
<P class="p181 ft35">Den huvudman som utser en <SPAN class="ft50">särskilt meriterad lärare </SPAN>som har en examen på forskarnivå inom relevant område till lektor bör kunna få statsbidrag för läraren inom ramen för karriärstegsreformen.<SPAN class="ft136">14 </SPAN>Utred-</P>
<P class="p820 ft77"><SPAN class="ft98">14 </SPAN>Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317253x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">ningen menar att det finns anledning för staten att på sikt erbjuda ett generöst statsbidrag bland annat för att tillgodose det behov av lärare med examen på forskarnivå som finns i skolväsendet, ett <SPAN class="ft56">sökbart utvecklingsutrymme</SPAN>. För att stärka arbetet med praktiknära forskning och utveckling bör <SPAN class="ft56">särskilt kvalificerade lärare </SPAN>med examen på forskarnivå ges möjligheter att ägna delar av sin arbetstid till sådant arbete, se avsnitt 5.6.3.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">5.3</SPAN><SPAN class="ft143">Utvecklingsmöjligheter för rektorer</SPAN></P>
<P class="p821 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Två nationellt reglerade kompetensnivåer inrättas för rektorer: rektor och meriterad rektor. Motsvarande nivåer ska finnas för förskolechefer. Kompetensnivåerna bör regleras i förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.</P>
<P class="p822 ft53">Vägen till att bli rektor en del av lärarens möjliga kompetensutveckling</P>
<P class="p105 ft35">För att tydliggöra vägen till en rektorstjänst, liksom för att stärka möjligheterna för den nyblivna rektorn att genomföra uppdraget med hög kvalitet från uppdragets första dag, bör en rekryteringsutbildning erbjudas i högskolan. Utbildningen bör klargöra vad som förväntas av den som inriktar sig på en framtida roll som rektorer och ge verktyg för att kunna hantera dessa. Yrkesverksamma lärare bör helt eller del- vis kunna läsa utbildningens olika delar inom ramen för professions- programmets kompetensutvecklingsdel genom att välja att inrikta sig mot pedagogiskt ledarskap, ett område som också kan innebära för- djupning i det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Den som inte är yrkesverksam lärare men är intresserad av att bli rektor bör också ha möjlighet att söka till en rekryteringsutbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317254x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p823 ft53">Den yrkesverksamma rektorn</P>
<P class="p412 ft25">Professionsprogrammets första insats för den nyblivne rektorn är den lagstadgade befattningsutbildningen för rektorer.<SPAN class="ft153">15 </SPAN>Denna bör på sikt anpassas så att den på bästa sätt samverkar med kvalifika- tionsutbildningen. Senast efter genomförd befattningsutbildning bör rektor i regelbundna samråd med huvudmannen avgöra vilka behov och önskemål som finns av kompetensutveckling och hur dessa kan tillgodoses, till exempel genom att en individuell plan upprättas och kontinuerligt uppdateras. Rektor bör, på samma sätt som läraren, ha ett stort inflytande över sin kompetensutveckling men huvudman- nen måste också kunna påverka innehållet. Över tid bör utrymme finnas för insatser som har definierats både av individen och huvud- mannen men också nationellt. Insatserna bör vara inriktade på att utveckla rektors yrkesskicklighet.</P>
<P class="p181 ft52">På motsvarande sätt som för lärare bör det för rektorer vara möj- ligt att på basis av erfarenhet respektive formell utbildning få sin utökade kompetens erkänd. Den rektor som har utvecklat sin skick- lighet genom att ha varit yrkesverksam som rektor i ett antal år (cirka <NOBR>6–8</NOBR> år) och efter genomförd befattningsutbildning kontinuerligt har</P>
<P class="p262 ft77"><SPAN class="ft98">15 </SPAN>2 kap. 12 § skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317255x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">deltagit i kompetensutvecklingsinsatser med erkänd kvalitet, bör kunna ansöka om att få ett erkännande som <SPAN class="ft50">meriterad rektor. </SPAN>Även formell utbildning vilken har lett till en examen på avancerad nivå el- ler forskarnivå bör, tillsammans med en bedömning av rektors skicklighet, kunna leda till att rektor bedöms uppfylla kraven i kom- petensbeskrivningen. Det bör vara möjligt att sammanföra kvalifika- tionsutbildningen, befattningsutbildningen och tillkommande kom- petensutvecklingsinsatser till en masterexamen inom exempelvis utbildningsledarskap, för de rektorer som så önskar. Ett kompe- tenserkännande ger huvudmannen möjlighet till strategisk kompe- tensanvändning och till att kunna använda de skickligaste rektorerna där de bäst behövs.</P>
<P class="p824 ft81"><SPAN class="ft79">5.4</SPAN><SPAN class="ft80">Dagens yrkesverksamma lärare och rektorer i professionsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p111 ft35">Professionsprogrammet innebär en ambitionshöjning avseende ut- veckling av lärares och rektorers yrkesskicklighet i skolväsendet. Det- ta genom en stärkt systematik från dag ett i yrkeslivet i fråga om vilka utvecklingsmöjligheter som finns att tillgå. De i dag yrkesverksamma har hittills inte kunnat ta del av en sådan systematik vilket betyder att programmet kommer att verka olika för olika lärare. Samtliga legiti- merade lärare och rektorer kommer att omfattas av ett justerat krav på att de ska ges förutsättningar att delta i kompetensutvecklingsin- satser för att utveckla yrkesskickligheten inom ramen för sin arbets- tid. Införandet av professionsprogrammet kan på sikt också medföra att lärare och rektorer som utför vissa särskilt kvalificerade uppgifter kan behöva ansöka om ett kompetenserkännande för att ha möjlighet att fortsätta att utföra dessa. Vid sidan av dessa frågor är det upp till den enskilda läraren och rektorn att avgöra vilka av professionspro- grammets nya delar de vill dra nytta av.<SPAN class="ft136">16 </SPAN>Varje enskild person avgör själv om och när hen väljer att söka om ett kompetenserkännande. Varje enskild person avgör också om hen är intresserad av att söka en tjänst som omfattar vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter när hen har nått den nivå som erfordras.</P>
<P class="p825 ft77"><SPAN class="ft98">16 </SPAN>Till exempel är introduktionsperioden och befattningsutbildningen obligatoriska redan i dag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft52">Det är av största vikt att den betydande kompetens som finns bland legitimerade lärare verksamma i skolväsendet i dag kan erkän- nas på ett sätt som inte kräver en omfattande administration, vare sig för den enskilda läraren eller för den instans som ska besluta om erkännanden. Under en övergångsperiod bör därför särskilda kriterier för kompetenserkännanden gälla för dagens yrkesverksamma lärare vilka har gått in i yrket och arbetat under andra förutsättningar till exempel vad gäller möjligheter att delta i kompetensutvecklande in- satser, än vad som fortsättningsvis kommer att gälla. Detta för att inte upprepa den problematik som uppstod i och med införandet av lärarlegitimationen, där regleringen inte på ett tillfredsställande sätt kunde hantera lärare med en äldre examen och dessa lärares erfaren- heter. De lärare som i dag har en förstelärartjänst eller en lektorstjänst behåller sin tjänst i enlighet med vad som redan har avtalats med huvudmannen. Dessa lärare, som redan har bedömts vara särskilt kvalificerade för undervisning och uppgifter som hör till undervis- ning, bör också kunna få sin kompetens erkänd på ett förenklat sätt i förhållande till de nya kompetensnivåerna. På motsvarande sätt bör ett sådant förenklat förfarande också finnas för i dag yrkesverksamma rektorer.</P>
<P class="p235 ft41">För de legitimerade lärare och förskollärare liksom för de rektorer och förskolechefer som är anställda i skolväsendet när det blir möjligt att ansöka om ett kompetenserkännande bör vara undantagna från kravet att erlägga en avgift under cirka 3 år efter att reformen genom- förts.</P>
<P class="p826 ft96"><SPAN class="ft79">5.5</SPAN><SPAN class="ft95">Arbetet att utveckla professionsprogrammet och dess organisation behöver fortsätta</SPAN></P>
<P class="p827 ft53">Professionsprogrammets organisation</P>
<P class="p412 ft35">Ansvaret för professionsprogrammet som helhet delas mellan huvud- män, professioner och stat. Samtliga parter bär ett gemensamt ansvar för professionsutveckling och för att undervisningskvaliteten stärks. Huvudmän behöver till exempel möjliggöra att lärare och rektorer har förutsättningar att i sin tjänst kontinuerligt delta i relevanta kom- petensutvecklingsinsatser, professionerna behöver enskilt och gemen- samt bidra till att nödvändig och tillämplig kunskap utvecklas och förs vidare. Staten, inklusive berörda myndigheter, behöver å sin sida</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">ta ansvar för att de statliga insatser som görs är relevanta och lång- siktiga.</P>
<P class="p695 ft52">Denna utredning utvecklar det förslag om ett professionsprogram som 2015 års Skolkommissionen presenterat men kan i flera delar inte lämna slutgiltiga förslag. Detta beror främst på att frågan om ansvaret för den organisation som behövs för att administrera flera av programmets frågor hanteras av en annan utredning. Skolkommis- sionen föreslog att en ”nationell funktion för lärar- och skolledarut- veckling ska inrättas” och att hur denna ska organiseras och ledas skulle utredas inom ramen för en myndighetsöversyn. 2017 års Skol- myndighetsutredning (U 2017:37) hanterar frågan om en <SPAN class="ft51">nationell funktion </SPAN>och ska lämna sina förslag senast den 1 juni 2018. Hur funk- tionen utformas kommer att vara avgörande för de statliga insatsernas genomförande men också för att garantera att professioner och huvudmän ges tydliga vägar att påverka programmets utformning och innehåll. Utredningen ställer sig bakom de bedömningar som Skol- kommissionen gjorde vad gäller den <SPAN class="ft51">nationella funktionens </SPAN>organi- sation och arbete, och vill särskilt betona vikten av ett djupt och reellt lärar- och rektorsinflytande i alla delar. Det är också av största vikt att huvudmän och lärosäten ges tydligt inflytande. Detta inflytande behöver finnas såväl regionalt och nationellt. För legitimitet krävs också att funktionens beslut om kompetenserkännande kan överkla- gas hos allmän förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p85 ft53">Fortsatt utveckling av professionsprogrammets innehåll</P>
<P class="p111 ft35">Under det senaste decenniet har en rad reformer gjorts för att stärka lärares kompetens och läraryrkets attraktionskraft. Flertalet av de delar som ingår i professionsprogrammet finns därför redan på plats i skolväsendet. Med professionsprogrammet avser utredningen huvud- sakligen att sätta dessa pågående reformer i en större ram, i stället för att föreslå nya insatser. Det handlar om att uppmärksammade pro- blem med enskilda reformer, till exempel karriärstegsreformen, ska kunna lösas, liksom att den samlade effekten av de olika reformerna ska bli större än vad den i dag. Professionsprogrammet syftar också till att skapa långsiktighet och förutsägbarhet i frågor som är avgö- rande för lärares och rektorers professionella utveckling. I kapitel 6 och 7 beskrivs pågående statliga insatser för kompetensutveckling,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">karriärtjänster och lärarlönelyft mer ingående samt utredningens förslag till förändringar i dessa delar för att de ska utvecklas och ta plats i professionsprogrammets ram. I avsnitt 5.6 beskrivs också vissa insatser som utredningen bedömer bör genomföras omgående.</P>
<P class="p88 ft35">En av den <SPAN class="ft50">nationella funktionens </SPAN>första uppgifter behöver vara att tillsammans med lärare och rektorer, huvudmän och andra intressen- ter utforma kompetensbeskrivningar för respektive nationell kompe- tensnivå liksom att avgöra för vilka arbetsuppgifter som det finns behov av särskild kompetens. Utifrån dessa beslut behöver till exem- pel behörighetsförordningens krav om vem som kan fungera som mentor liksom kriterierna för vilka lärare huvudmannen kan få statsbidrag för inom ramen för karriärstegsreformen förändras. Detta för att dessa förordningar ska bygga på de nationellt fastställda kom- petensnivåerna och tydligt koppla ihop professionsprogrammets oli- ka delar. I anslutning till arbetet med att utforma kompetensbe- skrivningar behöver också formerna för den dokumentation som ska kunna ligga till grund för ett erkännande fastställas. Funktionen behöver också inventera behovet av kompetensutvecklingsinsatser och tillsammans med parterna bedöma vilka områden som ska prio- riteras och erbjudas. Detta arbete behöver göras såväl nationellt som regionalt. I detta arbetet bör också ingå att avgöra för vilka insatser som huvudmannen ska erbjudas statsbidrag för att öka möjligheterna att lärarna kan delta. Detta arbetet omfattar också utformningen av kriterier för de <SPAN class="ft50">sökbara utbildningsutrymmen </SPAN>som beskrivs i kapitel 4.</P>
<P class="p89 ft35">Arbetsmarknadens parter behöver tillsammans komma överens om de villkor för enskilda lärares och rektorers löne- och kompetens- utveckling som ska gälla när professionsprogrammet har kommit på plats. Precis som på stora delar av arbetsmarknaden i övrigt bör en ökad grad av yrkesskicklighet och ansvar för mer kvalificerade arbets- uppgifter följas av en höjd lön. Statsbidraget för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier (lärarlönelyftet) kan användas för att skapa en sådan lönestruktur. På sikt, när ett nationellt system för kompetenserkännande har etablerats, bör statsbidraget fördelas till kommunerna via det generella statsbidraget. Utredningen menar att inga ändringar av statsbidraget bör göras innan dess, däremot kan det finnas fördelar med att använda statsbidragsförordningens kriterier i arbetet med att utforma kompetensbeskrivningar för de olika kompe- tensnivåerna. Utredningen uppmanar också parterna att komma över- ens om en tydlig nivå för antalet timmar per år som den enskilda</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317259x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft25">individen bereds möjlighet att delta i kompetensutvecklingsinsatser inom professionsprogrammets ram.</P>
<P class="p417 ft35">Många av de insatser som i dag görs från statlig sida omfattar inte samtliga lärarkategorier eller lärare i olika skolformer. På samma sätt omfattas inte alla rektorer av samma möjligheter beroende på vilken skolform de är verksamma inom. I kapitel 8 lämnas förslag att stats- bidrag för karriärtjänster ska kunna tilldelas i fler skolformer. På sikt bör utgångspunkten vara att lärare och rektorer oavsett var i skol- väsendet de befinner sig, har samma utvecklingsmöjligheter.</P>
<P class="p828 ft81"><SPAN class="ft79">5.6</SPAN><SPAN class="ft80">Vissa förändringar som bör genomföras omgående</SPAN></P>
<P class="p829 ft35">Flera av de delar som tillsammans utgör professionsprogrammet finns redan på plats, andra finns på plats men behöver förändras när kompetensbeskrivningarna har beslutats. Här presenteras några in- satser som utredningen menar bör genomföras redan innan ett sådant arbete har slutförts. Ytterligare förslag, bland annat vad gäller kompe- tensutveckling och karriärstegsreformen, finns i kommande kapitel.</P>
<P class="p830 ft28"><SPAN class="ft28">5.6.1</SPAN><SPAN class="ft149">Mentorsutbildning för en introduktionsperiod med hög kvalitet</SPAN></P>
<P class="p831 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Utöver nuvarande krav på att den nyexa- minerade lärarens eller förskollärarens mentor under introduk- tionsperioden ska vara en legitimerad lärare eller förskollärare som har tillräcklig erfarenhet av arbete som lärare eller förskollärare för uppgiften som mentor, bör krav på sikt också ställas på att mentorn har utbildning avsedd för uppgiften (mentorsutbild- ning). För att förbereda ett sådant krav bör en satsning på men- torsutbildning genomföras.</P>
<P class="p811 ft107">I dag ställs krav på att en lärare som genomför en introduktions- period ska få stöd av en mentor. Mentorn ska vara en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare och ha tillräcklig erfarenhet av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p519 ft25">arbete som lärare för uppgiften som mentor.<SPAN class="ft153">17 </SPAN>Rektorn eller för- skolechefen ska se till att mentorn ges förutsättningar och till- räckligt stöd för att kunna fullgöra sin uppgift.<SPAN class="ft153">18 </SPAN>Något konkret krav om att mentorn har en utbildning för mentorsuppdraget ställs däremot inte. Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation, U 2006:07, menade att huvudmannen <SPAN class="ft78">bör sträva efter </SPAN>att mentorn får utbildning för uppgiften vilket flera remissinstanser tyckte var en för svag skrivning och menade att ett krav på utbildning skulle ställas och att regeringen borde tillskjuta medel för detta, något som regeringen valde att inte ta hänsyn till.<SPAN class="ft153">19 </SPAN>Utredningen menar att det för att bidra till att mentorn ges de förutsättningar som krävs för att fullgöra uppgiften liksom för att bidra till att intro- duktionsperioden håller hög kvalitet bör på sikt ställas krav på att mentorn har en utbildning som är avsedd för uppgiften (mentors- utbildning). Utbildningen bör omfatta minst 7,5 högskolepoäng inom området mentorskap eller motsvarande. Den blivande mentorn bör genom utbildningen utveckla ett professionellt för- hållningssätt till mentorsrollen samt utveckla sina kunskaper om bland annat yrkesetik, vuxenpedagogik och samtalsmetodik. För att förbereda för ett sådant kommande krav bör en satsning på mentorsutbildning göras med start 2019.</P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">5.6.2</SPAN><SPAN class="ft149">Rekryteringsutbildning för rektor som</SPAN></P>
<P class="p613 ft28">ett första steg mot kvalifikationsutbildning?</P>
<P class="p832 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Regeringen bör överväga att uppdra till några universitet och högskolor att genomföra en försöksverk- samhet med en rekryteringsutbildning för blivande rektorer och förskolechefer. Behovet av justeringar av befattningsutbildningens innehåll med anledning av tillgången till en rekryteringsutbildning bör analyseras samtidigt som försöksverksamheten genomförs.</P>
<P class="p833 ft26">Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. På många håll är det i dag svårt att rekrytera rektorer.</P>
<P class="p615 ft75"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft105">5 kap. 1 § behörighetsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft154">10 § Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2014:44) om introduktionsperiod för lärare och förskollärare</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2008:52.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">Samtidigt är vägen till en rektorstjänst oklar, oavsett om en person redan arbetar i skolväsendet eller inte. Många rektorer upplever svårigheter med att klara av de uppgifter de har ansvar för, inte minst under de första åren i yrket.<SPAN class="ft136">20 </SPAN>För att främja rekryteringen av rekto- rer, men också för att öka ledarskapskompetensen hos personer som har eller kommer att ha andra ledaruppgifter i skolväsendet som exempelvis arbetslagsledare, föreslås en försöksverksamhet med en rekryteringsutbildning genomföras. Utbildningen kan också bidra till att nya rektorer får bättre förutsättningar att utföra sitt nya uppdrag.</P>
<P class="p102 ft35">I dag erbjuder ett fåtal universitet och högskolor rekryterings- utbildningar i form av uppdragsutbildningar. Kostnaden påverkar möjligheten för rektorer hos olika huvudmän att delta. En utbildning som erbjuds som en reguljär högskolekurs skulle kunna förbättra lik- värdigheten mellan olika huvudmän. Det skulle också öppna möj- ligheter för den som i dag inte är verksam i skolväsendet att delta och därefter söka en rektorstjänst. På sikt kan en sådan utbildningsväg vara kvalificerande för att kunna söka en anställning som rektor.</P>
<P class="p84 ft52">För att utveckla innehållet i en rekryteringsutbildning bör reger- ingen överväga att ge några universitet och högskolor i uppdrag att utforma en sådan utbildning i samråd med professionen och därefter erbjuda en sådan utbildning inom ramen för en försöksverksamhet. De lärosäten som genomför försöksverksamheten bör samtidigt upp- muntras att utveckla forskning inom området så att utbildningen, liksom rektorers övriga kompetensutveckling, vilar på en vetenskaplig grund. Samtidigt bör behovet av justeringar av befattningsutbildning- ens innehåll med anledning av tillgången till en rekryteringsutbildning analyseras liksom om ett krav på genomförd rekryteringsutbildning bör ställas på den som anställs som rektor. Detta bör göras av den <SPAN class="ft51">nationella funktionen </SPAN>för lärar- och skolledarutveckling i samarbete med lärosätena.</P>
<P class="p834 ft28"><SPAN class="ft28">5.6.3</SPAN><SPAN class="ft149">Stärkt arbete med praktiknära forskning och utveckling</SPAN></P>
<P class="p817 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Ett statsbidrag införs i syfte att stärka arbetet med praktiknära forskning och utveckling. Huvudmän som avsätter tid för att legitimerade lärare och legitimerade</P>
<P class="p835 ft77"><SPAN class="ft98">20 </SPAN>SOU 2015:22.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317262x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p836 ft41">förskollärare med en examen på forskarnivå ska kunna arbeta med praktiknära forskning och utveckling, bör kunna få statsbidrag för del av lärarens lönekostnad.</P>
<P class="p837 ft41">Statsbidrag lämnas med ett schablonbelopp som, som mest, motsvarar 15 procent av en genomsnittlig heltidslön för en lektor under förutsättning att huvudmannen samtidigt bidrar med minst motsvarande belopp.</P>
<P class="p837 ft41">Statsbidraget lämnas för ett år i taget och i mån av tillgång på medel.</P>
<P class="p832 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör överväga att förlänga den pågående satsningen på en särskild kompletterande pedago- gisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer med examen på forskarnivå efter att den har utvärderats. På sikt bör det vara möjligt för erfarna legitimerade lärare och förskollärare att delta i forskarutbildning med stöd av ett så kallat <SPAN class="ft50">sökbart utbild- ningsutrymme</SPAN>.</P>
<P class="p838 ft53">Bättre förutsättningar för lektorer att bidra till utveckling av verksamheten</P>
<P class="p684 ft35">Utbildningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och be- prövad erfarenhet.<SPAN class="ft136">21 </SPAN>Enligt skollagen ska också varje huvudman sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning.<SPAN class="ft136">22 </SPAN>Hösten 2015 bedömdes det finnas cirka 700 lärare med både forskarutbildning och lärarlegitimation i skol- väsendet.<SPAN class="ft136">23 </SPAN>En del av dessa har utsetts till lektorer av respektive huvudman enligt förordningen (2013:70) om statsbidrag till skol- huvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.<SPAN class="ft136">24 </SPAN>I detta avsnitt kallas samtliga legitimerade lärare med examen på forskarnivå för lektorer.</P>
<P class="p181 ft35">Det är viktigt för utbildningens kvalitet att antalet lektorer i skol- väsendet ökar liksom att det finns en organisation och ett arbetssätt</P>
<P class="p466 ft75"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft105">1 kap. 5 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 22 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft137">Statskontoret (2017b).</SPAN></P>
<P class="p457 ft75"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft74">För att huvudmannen ska kunna erhålla statsbidrag när en lektor utses krävs att läraren är legitimerad, har en examen på forskarnivå och under minst fyra års tjänstgöring som lärare visat pedagogisk skicklighetenligt förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">som både tar till vara lektorernas fördjupade kunskap men också ger dem möjlighet att vidareutveckla den. Lektorernas ämnesdjup och vetenskapliga kompetens kan bidra till en högre kvalitet i såväl den egna undervisningen som i utvecklingsarbetet på skolan. Det senare kan ske genom att lektorerna leder kollegor i utvecklingsarbete och kompetensutveckling, till exempel i kollegialt lärande i form av forsk- ningscirklar. För sådant arbete krävs det dock att viss del av lektorns arbetstid viks till detta. Utredningen menar att regeringen bör upp- muntra huvudmännen att ge lektorer goda förutsättningar för att kunna bidra till kollegors och enskilda skolenheters utveckling ge- nom att inrätta ett statsbidrag. Statsbidraget ska kunna erhållas av den huvudman som avsätter en viss del av en lektors arbetstid för praktik- nära forskning och utveckling. Statsbidraget föreslås motsvara halva lönekostnaden för den tid som lektorn genomför uppgiften, dock maximalt 15 procent av en heltidstjänst. Det är av stor vikt att lektorn fortsätter att ha undervisning som sin huvudsakliga arbetsuppgift.</P>
<P class="p104 ft53">Insatser för att fler lärare ska ha en examen på forskarnivå</P>
<P class="p105 ft35">Bättre förutsättningar att kunna använda den kunskap och kompe- tens som erhållits inom ramen för en forskarutbildning bedöms vara ett incitament som gör det mer attraktivt för den med forskarexamen att finnas kvar i skolan. Men det behövs också insatser för att fler ska delta i forskarutbildning. I utredningens direktiv anges att det kan finnas skäl att analysera och överväga om det kan skapas incitament som på sikt leder till fler lektorer i skolväsendet.</P>
<P class="p102 ft35">Mellan <NOBR>2016–2021</NOBR> pågår en tidsbegränsad satsning på en särskild kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärar- examen för personer med examen på forskarnivå. Syftet med sats- ningen är att få fler ämneslärare och lektorer i skolan. För att stimu- lera personer att påbörja och slutföra utbildningen har ett tillfälligt utbildningsbidrag införts om 25 000 kronor i månaden före skatt för studenterna under studietiden. Möjligheten till utbildningsbidrag om- fattar totalt högst 250 studenter under satsningen. De första studen- terna antogs till utbildningen vårterminen 2017 varför det inte är möjligt att säga något om genomströmning eller utfall annat än att antalet intresserade av utbildningen hittills har varit stort. I samband med att förslaget presenterades meddelade regeringen sin avsikt att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317264x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">särskilt utreda satsningen och dess effekter.<SPAN class="ft136">25 </SPAN>Utredningen menar att regeringen bör överväga att förlänga satsningen om efterfrågan fort- sätter att vara stor och om utvärderingen visar på goda resultat.</P>
<P class="p109 ft35">Det är också viktigt att legitimerade lärare ges goda möjligheter att delta i forskarutbildning. Sedan 2008 har flera statliga satsningar på forskarskolor för lärare och förskollärare genomförts. I de första satsningarna var den bestämda studietakten 80 procent, vilket kom- binerades med arbete i skolväsendet på 20 procent och huvudmannen kunde ansöka om ett relativt generöst statsbidrag för delar av den lönekostnad det innebar att läraren deltog i en forskarskola. I den senaste satsningen bedrivs studierna på halvtid och läraren arbetar halvtid i skolan. Till denna satsning finns inget statsbidrag knutet då regeringen gjorde bedömningen att kompetensutveckling av anställda lärare i huvudsak är skolhuvudmannens ansvar och ett ökat ansvar också skulle leda till ett ökat intresse för att på ett systematiskt sätt ta till vara den nya kompetensen i verksamheten.<SPAN class="ft136">26 </SPAN>Avsaknaden av ett statsbidrag har påverkat möjligheterna att delta i forskarutbildning för många lärare. Att låta en lärare delta i forskarutbildning är en omfattande kostnad, inte minst för små huvudmän. Det finns inte heller någon garanti att den forskarutbildade läraren stannar kvar i huvudmannens verksamhet efter slutförd utbildning. För att bidra till att lärare vid fler skolenheter får möjlighet att delta bör därför det vara möjligt att få delar av lönekostnaden ersatta av ett statsbidrag under tiden som läraren deltar i forskarutbildning, jämför det <SPAN class="ft50">sökbara utbildningsutrymme </SPAN>som beskrivs i kapitel 4. Vem som ska kunna erhålla ett sådant utrymme liksom hur detta ska prioriteras i för- hållande till andra utbildningsinsatser som av olika skäl delvis behöver finansieras av statsbidrag bör dock avgöras av den <SPAN class="ft50">nationella funk- tionen</SPAN>. Enligt utredningens mening bör utgångspunkter i ett sådant arbete vara att strukturerna för att kunna läsa till exempel en forskar- utbildning som delvis finansieras av ett <SPAN class="ft50">sökbart utbildningsutrymme </SPAN>bör präglas av långsiktighet och förutsägbarhet för att stimulera lära- res och rektorers utveckling genom yrkeslivet i stället för de tillfälliga satsningar som kommit och gått de senaste åren.</P>
<P class="p688 ft75"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen(2015 f).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft106">Prop. 2012/13:30</SPAN><SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td111"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td179"><P class="p19 ft38">Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p839 ft96"><SPAN class="ft79">5.7</SPAN><SPAN class="ft95">När kommer professionsprogrammet att finnas på plats?</SPAN></P>
<P class="p840 ft35">Flera av professionsprogrammets delar finns som sagt redan på plats. Tidpunkten för när det är möjligt att tydligt koppla ihop dessa delar inom professionsprogrammets ram genom förändringar i respektive förordning eller motsvarande beror till stor del på när den <SPAN class="ft50">nationella funktionen </SPAN>för lärar- och skolledarutveckling etableras. Detta avgörs bland annat av vilken organisationsform som funktionen föreslås att få av 2017 års Skolmyndighetsutredning (U 2017:37).</P>
<P class="p417 ft52">Utredningen bedömer dock att till exempel kompetensbeskriv- ningarna tidigast kan beslutas efter årsskiftet 2019/2020 om funktio- nen organiseras som en myndighet. Detta innebär att en samman- hängande reglering för professionsprogrammets olika delar tidigast kan träda i kraft halvårsskiftet 2020. Detta är också det datum som utredningen föreslår att ändringarna i skollagen med anledning av professionsprogrammet ska träda i kraft. Detta datum kan dock komma att behöva justeras, troligen till ett senare datum, beroende på när <SPAN class="ft51">funktionen </SPAN>etableras. Det är därför viktigt att professionspro- grammets intressenter under den tid det tar att få funktionen på plats arbetar vidare med att till exempel utveckla tankarna kring bland annat kriterier och särskilda arbetsuppgifter men också att identifiera särskilt prioriterade områden för kompetensutvecklingsinsatser. Ut- redningen bedömer att det finns fördelar med att implementeringen tar en viss tid för att en bred förankring ska kunna säkras. Insatser för att informera om professionsprogrammet och det pågående arbetet med att utarbeta kompetensbeskrivningar med mera bör också genomföras för att skapa legitimitet och goda förutsättningar imple- menteringen av förändringarna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317267x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p841 ft174"><SPAN class="ft172">6</SPAN><SPAN class="ft173">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling och fortbildning för lärare och rektorer</SPAN></P>
<P class="p842 ft41">Lärare och förskollärare förbereds för sin yrkesgärning under utbild- ningen vid ett universitet eller en högskola. Kvaliteten på dessa utbildningar är förstås mycket betydelsefull, men för att en lärare eller förskollärare ska bli verkligt framgångsrik i sin yrkesgärning krävs kontinuerlig kompetensutveckling, primärt inriktad på under- visningsskicklighet, genom hela yrkeslivet.</P>
<P class="p102 ft52">Som uppmärksammats i tidigare kapitel var en av slutsatserna som OECD:s expertgrupp drog i granskningen av det svenska skolsyste- met att det fanns brister vad gäller yrkesverksamma lärares möj- ligheter till kontinuerlig kompetensutveckling.<SPAN class="ft147">1 </SPAN>I Skolverkets läges- bedömning 2017 bedömer myndigheten att lärares möjligheter till kompetensutveckling är en central fråga för den framtida utveck- lingen av skolan.<SPAN class="ft147">2 </SPAN>Skolverket konstaterar att förutsättningarna för långsiktig kompetensutveckling behöver bli bättre, samtidigt som det finns ett dilemma i att skapa utrymme för att delta i utbildning när det råder brist på lärare. Därför, menar Skolverket, är det viktigt att alla aktörer tar sitt ansvar för att kompetensutveckling ändå ska kun- na ske. I detta kapitel presenterar utredningen sin syn på hur detta ska kunna bli verklighet.</P>
<P class="p843 ft75"><SPAN class="ft104">1</SPAN><SPAN class="ft105">Utredningens användning av begreppet </SPAN><SPAN class="ft151">kompetensutveckling </SPAN>framgår av avsnitt 2.4.</P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">2</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2017d).</SPAN></P>
<P class="p844 ft31">267</P>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317268x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Utredaren ska, enligt direktivet</P>
<P class="p845 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">ta ställning till vilken form som bäst lämpar sig för behörighets- givande fortbildning, och om den bör bli permanent,</SPAN></P>
<P class="p505 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">hålla sig informerad om Skolkommissionens arbete och de förslag som kommissionen lämnar när det gäller professionsutveckling och vid behov lämna kompletterande förslag som bidrar till att säkerställa att huvudmannen tar sitt ansvar för kompetensutveck- ling.</SPAN></P>
<P class="p846 ft96"><SPAN class="ft79">6.1</SPAN><SPAN class="ft95">Ansvaret för lärares och rektorers kompetensutveckling är delat</SPAN></P>
<P class="p660 ft35">Skollagen tilldelar huvudmännen ansvaret för att se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetens- utveckling.<SPAN class="ft136">3 </SPAN>Men skollagen säger också att huvudmannen och rektorn har viktiga roller i det systematiska kvalitetsarbetet, liksom läraren.<SPAN class="ft136">4 </SPAN>Huvudmannen och rektorn ska kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen på huvudmannanivå respektive på skolenhets- nivå, medan läraren har ansvar för kvaliteten i sin undervisning och ska medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Kompetensutveck- ling är ett mycket viktigt instrument för huvudmannens, rektorns och lärarnas utveckling av kvaliteten i undervisningen och utbild- ningen. Även i de fall utbildningen upphandlas på entreprenad, vilket ofta sker i den kommunala vuxenutbildningen, har den kommunala huvudmannen ansvar för att lärarna får ta del av kompetensut- veckling. I kapitel 8 behandlar utredningen denna fråga ytterligare.</P>
<P class="p181 ft35">Även staten har ansvar för lärares och rektorers kompetensutveck- ling. Statens skolverk ska, enligt myndighetens instruktion, i nära samarbete med kommuner och andra huvudmän, stödja dem i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter samt bidra till att förbättra deras förutsättningar för att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att svara för nationellt prioriterad fortbildning och ge stöd i form av annan kompetensutveckling för personal, sammanställa och sprida kunskap</P>
<P class="p680 ft75"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft74">2 kap. 34 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft76">4 kap 3 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317269x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft41">om resultat av forskning, och svara för andra utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.<SPAN class="ft140">5 </SPAN>Myndigheten ska särskilt ansvara för den statliga befattningsutbildningen för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer.</P>
<P class="p102 ft35">Innan kommunaliseringen av skolan hade länsskolnämnderna ett regionalt ansvar för lärares kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">6 </SPAN>I samband med avvecklingen av länsskolnämnderna under <NOBR>1980-talet</NOBR> flyttades ansvar- et över till kommunerna och landstingen. När den nuvarande skol- lagen infördes 2011 ändrades bestämmelsen om kompetensutveckling till att det är huvudmannen som ansvarar för personalens kompetens- utveckling. I en författningskommentar till propositionen <SPAN class="ft50">Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet </SPAN>förtydligas att bestäm- melsen, som gäller samtliga huvudmän inom skolväsendet, avser att tydliggöra att huvudmannen ska ge förutsättningar, bland annat eko- nomiskt och tidsmässigt, för kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">7</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Tid för kompetensutveckling en fråga för arbetsmarknadens parter</P>
<P class="p105 ft35">Hur mycket tid huvudmannen ska avsätta för lärarnas kompetens- utveckling regleras dock inte i skollagen, utan i kollektivavtal. Enligt bilaga M till kollektivavtalet för kommunalt anställda lärare, HÖK 12, ska 104 timmar per heltidsanställd arbetstagare avsättas inom den reglerade arbetstiden 1 360 timmar per verksamhetsår.<SPAN class="ft136">8 </SPAN>104 timmar motsvarar 13 hela dagars arbetstid för den som arbetar 8 timmar om dagen. Tiden för kompetensutveckling ska fördelas mellan arbetstag- arna. Avtalet garanterar alltså inte varje lärare rätt att delta i 104 tim- mars kompetensutveckling, utan tiden fördelas mellan arbetstagarna efter behov. Tid kan även överföras till kommande verksamhetsår. Det är alltså en ansenlig mängd tid för kompetensutveckling som kommunalt anställda lärare ska få möjlighet till varje år om avtalen följs. Utredningen har dock inte kunnat finna någon uppföljning av hur denna tid används, vilket i sig är problematiskt. I avsnitt 6.3 åter-</P>
<P class="p847 ft75"><SPAN class="ft104">5</SPAN><SPAN class="ft105">Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.</SPAN></P>
<P class="p53 ft166"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft165">Marklund, S. (1989).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft224">7</SPAN><SPAN class="ft137">Proposition 2019/10:165.</SPAN></P>
<P class="p53 ft123"><SPAN class="ft104">8</SPAN><SPAN class="ft225">Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare</SPAN><SPAN class="ft77">. Bilaga M till Allmänna bestämmelser (AB).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317270x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">kommer utredningen till hur mycket kompetensutveckling lärare tar del av.</P>
<P class="p594 ft35">När det gäller kompetensutvecklingsinsatsernas innehåll avses med kompetensutveckling, enligt avtalsbilagan, insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda förutsättningar för barns och elevers lärande. Sammanfattningsvis har de kommunala huvud- männen goda möjligheter att planera kompetensutveckling strate- giskt utifrån skolenheternas behov, såväl om man ser till tiden som till innehållet. I det kommunala avtalet finns inga skrivningar om att den individuella läraren ska ha ansvar för, eller inflytande över, sin kompetensutveckling, utan den framstår som en arbetsgivarfråga.</P>
<P class="p109 ft35">När det gäller lärare som arbetar på fristående skolor är det så kallade friskoleavtalet det, sett till antalet lärare som omfattas av det, största läraravtalet i den privata sektorn. I avtalet från 2013 fastställs årsarbetstiden till 1 897 timmar varav den reglerade arbetstiden är 1 360 timmar. I friskoleavtalet finns inget riktvärde motsvarande de 104 timmar som finns i det kommunala avtalet. I stället ska mängden kompetensutveckling anpassas utifrån behoven. Till skillnad från det kommunala avtalet finns det en skrivning om att individen och arbetsegivaren har ett gemensamt ansvar för kompetensutveckling i förhandlingsprotokollet från 2017 års friskoleavtal. I bilaga 8 står for- muleringen: ”Lärare har rätt men även ansvar att kontinuerligt ut- vecklas i arbetet. Planeringssamtal mellan skolledning och lärare, indi- viduellt och kollektivt, bör klargöra vilken kompetensutveckling som krävs för att den enskilde läraren och lärarlaget allt bättre skall kunna utveckla elevernas lärande.”<SPAN class="ft136">9</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">Sedan huvudmännen fick ansvaret för lärarnas kompetensutveck- ling har det skett stora förändringar på detta område.<SPAN class="ft136">10 </SPAN>Det framgår av betänkandet från <SPAN class="ft50">Utredningen om skolans kommunalisering</SPAN>. Enligt betänkandet har förändringarna varit negativa både för enskilda lära- res möjligheter att ta initiativ till att fortbilda sig och för lärarpro- fessionens möjligheter att påverka fortbildningen. På senare år har staten åter ökat sina insatser för lärares kompetensutveckling, bland annat genom de stora statliga fortbildningssatsningar som har genom- förts, till exempel <SPAN class="ft50">Lärarlyftet</SPAN>, <SPAN class="ft50">Matematiklyftet </SPAN>och <SPAN class="ft50">Läslyftet</SPAN>.<SPAN class="ft136">11 </SPAN>Till stor</P>
<P class="p515 ft75"><SPAN class="ft73">9</SPAN><SPAN class="ft74">Bilaga 8 till Friskoleavtalet.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2014:5.</SPAN></P>
<P class="p483 ft120"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft160">Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande, förordning (2012:161) om statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317271x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">del har statens insatser skett i form uppdrag till Skolverket att genomföra olika utbildningsinsatser och genom olika riktade stats- bidrag. Ordningen att styra kompetensutvecklingen genom riktade statsbidrag har mött en hel del kritik, både från huvudmän och myn- digheter som Statskontoret och Riksrevisionen.<SPAN class="ft136">12 </SPAN>I avsnitt 6.6 belyser vi konsekvenserna av de riktade statsbidragen mer utförligt.</P>
<P class="p848 ft81"><SPAN class="ft79">6.2</SPAN><SPAN class="ft80">Lärares kompetensutveckling är heterogen och mångfacetterad</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Kompetensutveckling är, enligt Nationalencyklopedin, utveckling och höjning av kompetensen särskilt hos anställda i ett företag eller i offentlig sektor.<SPAN class="ft136">13 </SPAN>För lärare innebär det att via utbildningar och olika aktiviteter fördjupa, bredda och förfina sin lärarkompetens. Det finns flera begrepp för det lärande som sker efter lärarutbildningen, bland annat <SPAN class="ft50">kompetensutveckling</SPAN>, <SPAN class="ft50">vidareutbildning </SPAN>och <SPAN class="ft50">fortbildning</SPAN>. I betän- kandet används kompetensutveckling som ett paraply som inrymmer såväl fortbildning som vidareutbildning.</P>
<P class="p102 ft50">Utredningen om skolans kommunalisering <SPAN class="ft35">menar att lärares kom- petensutveckling under de senaste decennierna alltmer har tagit for- men av verksamhetsutveckling.</SPAN><SPAN class="ft136">14 </SPAN><SPAN class="ft35">Det är alltså inte utvecklingen av lärarens undervisningskompetens som har stått i fokus, utan utveck- lingen av verksamheten. Enligt den utredningen har skolutveckling i mer generella termer fått en mer central roll, medan den enskilda lära- rens prioriteringar har fått en mer undanskjuten plats. Denna utred- ning instämmer med utredningen om skolan kommunalisering när det gäller att lärares fortbildning har fått stå tillbaka till förmån för en mer allmän kompetensutveckling, även om gränsen ibland är flytande. Utredningens ambition är att innehållet i lärares kompetensutveck- ling fortsättningsvis mer bör ta formen av fortbildning. Den som definierar vilken kompetensutveckling som behövs har förstås ett stort inflytande över lärares utveckling. Här finns spänningsfält mel-</SPAN></P>
<P class="p849 ft138">för matematikhandledare samt förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling.</P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft137">Riksrevisionen (2014, 2017a</SPAN><SPAN class="ft139">)</SPAN>, Statskontoret (2016) och 73 kommuner i storstadsregioner- na Storstockholm, Kommunförbundet Skåne och Västra Blekinge (gy) samt Göteborgs- regionens kommunalförbund (2017).</P>
<P class="p240 ft75"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft105">Nationalencyklopedin (2017).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2014:5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft26">lan verksamhetens behov och individens behov av utveckling, och mellan läraren, rektorn, huvudmannen och staten.</P>
<P class="p850 ft25">Lärares och rektorers kompetensutveckling kan ta många olika former och kan ges av många olika aktörer. Innehållsmässigt ges den i ett vitt spektrum där innehållet kan fokusera på exempelvis under- visningsämnen, metoder eller värdegrundsfrågor.</P>
<P class="p88 ft52">Också formatet på de kompetensutvecklingsinsatser som finns tillgängliga för lärare och rektorer kan variera stort, mellan exem- pelvis högskolekurser som ger högskolepoäng, kollegial handledning och enskilda seminarier. Kompetensutvecklingsinsatser ges av såväl staten som av kommunala och enskilda huvudmän, och av organisa- tioner och företag. I bland sker den helt och hållet på lärarens initia- tiv och på lärarens fritid, och i bland på rektorns eller huvudmannens initiativ och på arbetstid. Den kompetensutveckling som lärare dri- ver helt på egen hand kan bestå av studier vid högskolor och uni- versitet på kvällar och helger, deltagande i olika nätverk, eller genom studiecirklar eller egna projekt. De kompetensutvecklingsinsatser som kommunala och enskilda huvudmän ger kan till exempel ske i form av utbildningsdagar, kurser, seminarier och konferenser. Hos vissa huvudmän kan lärare delta i forskningscirklar och i olika typer av lokalt initierad kollegial kompetensutveckling.</P>
<P class="p851 ft52">Sammanfattningsvis innebär det faktum att lärares och rektorers kompetensutveckling är så heterogen att den är svårgripbar såväl av- seende kvantitet som kvalitet. Det saknas också en nationell syste- matik och helhet i lärares och rektorers professionella utveckling, och de professionella har litet inflytande över den.</P>
<P class="p852 ft81"><SPAN class="ft79">6.3</SPAN><SPAN class="ft80">Svenska lärare och rektorer lägger mindre tid på kompetensutveckling än lärare och rektorer i andra länder</SPAN></P>
<P class="p615 ft41">Eftersom tiden för lärares och rektorers kompetensutveckling avsätts lokalt och utan nationell samordning är det en utmaning att få en samlad bild av svenska lärares och rektorers deltagande. Det görs ingen nationell uppföljning av hur mycket tid huvudmännen fördelar till kompetensutveckling. De fackliga lärarorganisationerna känner heller inte till några lokala uppföljningar av hur fördelningen ser ut gentemot kollektivavtalen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317273x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft52">Även deltagandet i den statligt initierade kompetensutvecklingen kan vara svårt att beskriva i siffror. I de fall det finns ett statsbidrag knutet till satsningen går det att ta reda på hur många huvudmän som använder sig av detta. Skolverket har också gjort uppföljningar av de stora kompetensutvecklingssatsningarna. Men en stor del av delta- gandet i de kompetensutvecklingsinsatser som Skolverket erbjuder sker ”osynligt”, det vill säga att lärare kan använda sig av material och webbmoduler på egen hand, utan att vara anmäld till ett specifikt lär- tillfälle. Fördelen med detta är att kompetensutvecklingen då är flexi- bel och lättillgänglig, men nackdelen att det är svårt få statistik över hur den används. Omfattande kompetensutveckling bedrivs också inom ramen för universitet och högskolors ordinarie utbildnings- utbud.</P>
<P class="p677 ft41">Utredningen ska trots dessa utmaningar försöka ge en bild av svenska lärares deltagande i kompetensutveckling utifrån undersök- ningar där lärare själva rapporterar om sitt deltagande, uppföljningar av Skolverkets stora kompetensutvecklingsinsatser, och utifrån hu- vudmännens utnyttjande av de tillgängliga statsbidragen för kom- petensutveckling.</P>
<P class="p853 ft53">Krock i arbetsschemat och höga kostnader hindrar kompetensutveckling</P>
<P class="p105 ft78"><SPAN class="ft25">I </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">TALIS-undersökningen</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> (</SPAN>The Teaching and Learning International Study<SPAN class="ft25">) som genomfördes 2013 tillfrågades de deltagande lärarna om sitt deltagande i kompetensutvecklingsaktiviteter. Av Skolverkets rapport fram går att svenska lärare i lägre utsträckning deltar i så- dana aktiviteter än lärare i andra länder.</SPAN><SPAN class="ft153">15 </SPAN><SPAN class="ft25">I genomsnitt rapporterar 88 procent av lärarna i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">TALIS-länderna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> att de har deltagit i någon form av kompetensutvecklingsinsats under de senaste 12 månader- na. Sverige ligger strax under genomsnittet med 83 procent som har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser under det senaste året. Del- tagande i kompetensutveckling är mindre vanligt bland lärare i fristående skolor (77 procent) än bland lärare i kommunala skolor (85 procent).</SPAN></P>
<P class="p694 ft77"><SPAN class="ft98">15 </SPAN>Skolverket (2014c).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317274x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">Dessutom anger de svenska lärarna att de i genomsnitt ägnar färre antal dagar åt dessa aktiviteter. Det internationella genomsnittet bland de lärare som deltar i kompetensutvecklingsaktiviteter är 9,1 dagar per lärare under de senaste tolv månaderna. I Sverige deltar lärare i genomsnitt bara i 3,6 dagar per lärare under samma tidsperiod. Det är alltså en anmärkningsvärd skillnad mellan den mängd kompe- tensutveckling som svenska lärare får om man jämför med TALIS- kollegorna. Men skillnaden mellan de 3,6 dagarna genomförd kompe- tensutveckling och de 13 heldagar kompetensutveckling som kom- munalt anställda lärare har avtalsenlig rätt till, är ännu mer anmärk- ningsvärd. Utifrån dessa data konstaterar utredningen att nästan 9,5 dagar som skulle ha ägnats åt lärares kompetensutveckling tycks ägnas åt andra aktiviteter. Detta är förstås mycket bekymmersamt med tanke på hur viktig kompetensutvecklingen är för att utveckla undervisningen. I TALIS framkommer det att orsakerna till att svenska lärare inte deltar i kompetensutveckling i den utsträckning de önskar är krock med arbetsschemat samt höga kostnader.</P>
<P class="p181 ft35">Även Lärarnas Riksförbund har i flera medlemsundersökningar frågat sina medlemmar om den kompetensutveckling de får hos sina arbetsgivare. De viktigaste tendenserna man kan se i dessa är att många lärare saknar adekvat fortbildning, att kompetensutveckling ofta sker på eget initiativ och att få lärare får vara med och bestämma om innehållet i den genomförda fortbildningen.<SPAN class="ft136">16</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">När det gäller rektorer visar TALIS att i stort sett alla svenska rektorer har gått igenom en ledarutbildning.<SPAN class="ft136">17 </SPAN>Det kan vara en skolledar- eller rektorsutbildning, lärar- och förskollärarutbildning eller utbildning/kurser som innefattar pedagogiskt ledarskap. TALIS räknar fram ett ledarskapsindex på basis av vilka element som har ingått i utbildningen. I genomsnitt har 79 procent av de svenska rek- torerna genomgått en ledarskapsutbildning som med indexet be- dömdes vara ”stark”. I fråga om annan kompetensutveckling visar undersökningen att 96 procent av de svenska rektorerna har deltagit i någon form av kompetensutvecklingsinsats under de senaste tolv månaderna, vilket är något högre än <NOBR>TALIS-genomsnittet</NOBR> (90 pro- cent). Precis som lärarna deltar de svenska rektorerna dock i kom- petensutveckling under kortare tid (färre dagar) än <NOBR>TALIS-genom-</NOBR></P>
<P class="p854 ft75"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarnas Riksförbund (20116c, 2017a, 2016d).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317275x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p485 ft26">snittet. Rektorernas största hinder för kompetensutveckling är brist på tid.</P>
<P class="p122 ft53">Utnyttjande av statsbidrag för kompetensutveckling</P>
<P class="p105 ft25">De statliga insatserna för kompetensutveckling består dels av upp- drag till myndigheter att planera och erbjuda utbildning, dels av att erbjuda huvudmännen möjligheter att få statsbidrag för att ersätta vissa av de kostnader som uppstår när lärare och rektorer deltar i kompetensutvecklingsinsatser. Det finns betydande skillnader avse- ende i vilken omfattning huvudmän tar del av statliga skol- och kom- petensutvecklingssatsningar, bland annat för att huvudmän i olika utsträckning utnyttjar de statsbidrag som är knutna till dessa. En skillnad ligger i huvudmannens storlek: stora huvudmän tar del av statsbidrag i större utsträckning än små huvudmän. Stora huvudmän har en större förvaltning och därmed bättre kapacitet att söka fler bidrag.<SPAN class="ft153">18</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">När det gäller totalt rekvirerade medel, tar enskilda huvudmän del av statsbidrag i samma utsträckning som kommunala. Men i jämför- else av två huvudmän med samma elevantal, där den ena är kommunal och den andra enskild, är det mindre sannolikt att den enskilda huvudmannen tar del av ett statsbidrag, än att den kommunala gör det. Riksrevisionen har räknat ut att när det gäller kompetensut- vecklingssatsningen Läslyftet är det 40 procent mindre troligt att en enskild huvudman har statsbidraget, än att en kommunal har det.</P>
<P class="p122 ft53">Stort deltagande i Matematiklyftet och Läslyftet</P>
<P class="p111 ft35"><NOBR>TALIS-undersökningen</NOBR> visade att svenska lärare i mindre utsträck- ning deltar i kompetensutvecklingsinsatser än lärare i andra TALIS- länder. Men data till undersökningen samlades in på våren 2013, och sedan dess har många lärare deltagit i Skolverkets stora kompetensut- vecklingssatsningar Matematiklyftet och Läslyftet.</P>
<P class="p102 ft52">Under 2012 inleddes Matematiklyftet och hösten 2015 startade Läslyftet. Under perioden <NOBR>2012–2016</NOBR> har totalt 35 580 matematik- lärare deltagit i Matematiklyftet, vilket innebär att 76 procent av samt-</P>
<P class="p392 ft77"><SPAN class="ft98">18 </SPAN>SOU 2016:38, Riksrevisionen (2017a).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317276x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">liga matematiklärare har deltagit i kompetensutvecklingsinsatsen.<SPAN class="ft153">19 </SPAN>Dessutom har 1 668 matematikhandledare utbildats och 2 961 rekto- rer har deltagit i matematiklyftets rektorsutbildning. Under 2014– 2016 deltog 18 300 lärare i Läslyftet. Läslyftet vänder sig framför allt till svensklärare, men även till lärare i andra ämnen, till förskollärare och till skolbibliotekarier. Lärare kan ha deltagit i både Läslyftet och Matematiklyftet.</P>
<P class="p855 ft81"><SPAN class="ft79">6.4</SPAN><SPAN class="ft80">Huvudsakligen fokus på styrdokument och verksamhetsutveckling i den generella kompetensutvecklingen</SPAN></P>
<P class="p412 ft52">När det gäller innehållet i svenska lärares kompetensutveckling, visar de tillgängliga undersökningarna att det är större fokus på styr- dokument och verksamhetsutveckling än på ämnesfortbildning. Den största andelen av de svenska lärarna uppger i <NOBR>TALIS-undersök-</NOBR> ningen att de har deltagit i kompetensutvecklande aktiviteter om kunskap om kursplaner/läroplanen (71 procent) respektive tillväga- gångssätt vid värdering och bedömning av elevers resultat (64 pro- cent).<SPAN class="ft147">20 </SPAN>Enligt Skolverkets analys är det svenska svarsmönstret inte oväntat med tanke på de stora kompetensutvecklingssatsningar som genomfördes i Sverige i samband med implementeringarna av de skol- reformer som sjösattes åren innan TALIS. Vidare har svenska lärare i mindre utsträckning än lärare i de andra <NOBR>TALIS-länderna</NOBR> deltagit i kompetensutvecklingsinsatser som ger kunskap i och förståelse för undervisningsämnet (59 procent av de svenska lärarna respektive 73 procent av <NOBR>TALIS-länderna)</NOBR> eller didaktisk kompetens inom undervisningsämnet (45 procent av de svenska lärarna respektive 68 procent av <NOBR>TALIS-länderna).</NOBR> Detta ligger i linje med analysen att lärares kompetensutveckling under de senaste decennierna alltmer har tagit formen av verksamhetsutveckling.<SPAN class="ft147">21</SPAN></P>
<P class="p100 ft52">I TALIS fick lärarna också svara på frågor om vilken kompetens- utveckling de har behov av. De svenska lärarna anger störst behov av kompetensutveckling inom bedömning och betygssättning av elever</P>
<P class="p699 ft75"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2014:5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">SOU 2018:17 Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P>
<P class="p101 ft35">(26 procent), inom informations- och kommunikationsteknologi (25 procent) samt om undervisning av elever i behov av särskilt stöd (20 procent).<SPAN class="ft136">22 </SPAN>Skolverket tror att svenska lärares upplevda behov av kompetensutveckling inom bedömning och betygssättning hänger ihop med de reformer av läroplaner och betyg som i Sverige nyligen hade genomförts vid tidpunkten för <NOBR>TALIS-undersökningen.</NOBR> Utred- ningen instämmer med Skolverket, och vill också framhålla att lärares skattningar inte sker i ett vakuum. I samband med reformer talas det och skrivs mycket om hur viktigt det som ska reformeras är. Ett ak- tuellt exempel är digitalisering av skolan. Då är det inte oväntat att lärare upplever sig sakna den kompetens som framställs som viktig. Möjligen skulle svenska lärare uttrycka andra behov i dag, när ytter- ligare några år har gått efter att reformerna beslutades.</P>
<P class="p102 ft35">Svenska lärare upplever också en mindre effekt av den kompetens- utveckling de får, oavsett typ, jämfört med de övriga <NOBR>TALIS-länderna.</NOBR> I TALIS anser lärarna generellt att kompetensutvecklingen har haft en måttlig eller stor positiv effekt på deras undervisning, oavsett vilka moment som aktiviteterna täckte. I genomsnitt, över alla länder, anger mellan 76 procent och 91 procent av lärarna att kompetens- utvecklingen inom de beaktade momenten har haft en positiv inver- kan på deras undervisning. Sverige ligger lägre än <NOBR>TALIS-genom-</NOBR> snittet på samtliga moment, mellan 57 procent och 84 procent.</P>
<P class="p84 ft35">Utvärderingar av fortbildningarna Matematiklyftet och Läslyftet tyder på att de deltagande lärarna generellt är nöjda med dessa. Fort- bildningen Matematiklyftet har gett deltagarna bättre förutsättningar för att genomföra och utveckla matematikundervisningen, en ökad medvetenhet om sin egen undervisning, och ett ökat självförtroende och trygghet kring yrkesrollen.<SPAN class="ft136">23 </SPAN>I en utvärdering av Läslyftet var de lärare som hade störst behov av ”påfyllning” mer benägna att bedöma fortbildningen positivt.<SPAN class="ft136">24 </SPAN>Det gäller de som hade mer än tjugo års erfarenhet i yrket och som inte tidigare deltagit i en fortbildning i ämnesområdet som baserades på kollegialt lärande.</P>
<P class="p856 ft75"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2016d).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft106">Carlbaum, S., Andersson, E. och Hanberger, A. (2016</SPAN><SPAN class="ft123">).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">277</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317278x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p857 ft81"><SPAN class="ft79">6.5</SPAN><SPAN class="ft80">Särskilda insatser för kompetensutveckling som pågår</SPAN></P>
<P class="p412 ft52">Utredningen har konstaterat att ansvaret för lärares och rektorers kompetensutveckling delas av staten, huvudmännen, rektorerna och lärarna, och att den som sker i dag är heterogen och mångfacetterad, och sker utan nationell systematik och helhet. Här avser utredningen att beskriva de särskilda insatser för generell kompetensutveckling som pågår på initiativ av staten och ett antal kommunala och enskilda huvudmän. Utredningen ska också översiktligt belysa de statsbidrag som är tillgängliga för kompetensutveckling, eftersom de är en viktig del i dynamiken mellan staten, huvudmännen, rektorerna och lärarna. I avsnitt 6.8.1 beskrivs statliga insatser för behörighetsgivande fort- bildning.</P>
<P class="p858 ft29"><SPAN class="ft28">6.5.1</SPAN><SPAN class="ft155">Statligt initierad kompetensutveckling i nationella skolutvecklingsprogram</SPAN></P>
<P class="p99 ft35">Statens skolverk ansvarar bland annat för nationella skolutvecklings- insatser, rektorsutbildning och andra fortbildningsinsatser för skol- väsendets personal. De generella insatserna samlas huvudsakligen un- der paraplyet <SPAN class="ft50">Nationella skolutvecklingsprogram</SPAN>.</P>
<P class="p109 ft35">Syftet med de nationella skolutvecklingsprogrammen är att ge huvudmän, förskolor och skolor goda möjligheter att utveckla under- visningen och den pedagogiska verksamheten.<SPAN class="ft136">25 </SPAN>Insatserna ska bidra till att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna. Skolutvecklingsprogram- men har utvecklats utifrån ett regeringsuppdrag. I uppdraget anger regeringen några områden där Skolverket bör göra insatser, men insatserna kan också avse andra områden där det finns ett dokumen- terat nationellt utvecklingsbehov.<SPAN class="ft136">26 </SPAN>Skolverket kan alltså utveckla ut- budet utifrån de behov som myndigheten fångar upp bland annat från forskning, Skolinspektionens granskningar och från sina kontakter med skolor och verksamma.</P>
<P class="p109 ft52">I arbetet med de nationella skolutvecklingsprogrammen, har Skol- verket valt att samla samtliga skolutvecklingssatsningar, även sådana</P>
<P class="p121 ft75"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015h).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringen (2015d).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">278</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317279x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">som erbjuds sedan tidigare, under paraplyet Nationella skolutveck- lingsprogram. På så sätt har Skolverket sökt bringa reda i det tidigare spretiga utbudet av olika ”lyft” och kompetensutvecklingssatsningar. De webbmoduler som ingår i de insatser som baseras på kollegialt lärande har nu till exempel samlats i en gemensam lärportal där man kan söka bland moduler på olika områden och som riktar sig till olika målgrupper och skolformer. I dag erbjuder Skolverket åtta olika nationella skolutvecklingsprogram som vart och ett inriktas på insat- ser inom ett tema (se figur 6.1). Skolutvecklingsprogrammen finns samlade på Skolverkets webbsida.</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t74">
<TR>
<TD class="tr13 td182"><P class="p859 ft226">Bedömning och</P></TD>
<TD class="tr13 td183"><P class="p860 ft226">Kunskaper och</P></TD>
<TD class="tr13 td184"><P class="p33 ft226">Systematiskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr18 td182"><P class="p861 ft227">betyg</P></TD>
<TD class="tr18 td183"><P class="p862 ft228">värden</P></TD>
<TD class="tr18 td184"><P class="p863 ft228">kvalitetsarbete</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr38 td182"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr38 td183"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD class="tr38 td184"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t75">
<TR>
<TD class="tr5 td154"></TD>
<TD class="tr5 td185"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td186"><P class="p864 ft229">Skola och arbetsliv</P></TD>
<TD class="tr5 td102"><P class="p863 ft229">Nyanlända och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td185"><P class="p19 ft230">Digitalisering</P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td102"><P class="p863 ft229">flerspråkiga barns</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr12 td186"><P class="p864 ft229">samt vidare studier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td154"></TD>
<TD class="tr29 td185"><P class="p19 ft202"> </P></TD>
<TD rowspan=2 class="tr5 td102"><P class="p863 ft229">och elevers lärande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr20 td154"></TD>
<TD class="tr20 td185"><P class="p19 ft231"> </P></TD>
<TD class="tr20 td186"><P class="p19 ft231"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t76">
<TR>
<TD class="tr5 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr39 td110"><P class="p19 ft226">Styrning och ledning</P></TD>
<TD class="tr5 td38"><P class="p863 ft229">Elevhälsa och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td154"></TD>
<TD rowspan=2 class="tr4 td38"><P class="p863 ft229">barnomsorg</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td154"></TD>
<TD class="tr30 td110"><P class="p19 ft232"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p865 ft25">Inom varje program erbjuder Skolverket insatser av olika karaktär, till exempel webbkurser, underlag för arbete och diskussion, stöd- material, högskolekurser och statsbidrag för kompetensutveckling. Ett exempel är programmet <SPAN class="ft78">Kunskaper och värden</SPAN>. Programmet är mycket omfattande, och innehåller en rad olika insatser vars syfte är att skapa bättre förutsättningar för barn och elever att inhämta och utveckla kunskaper och värden utifrån förskolans och skolans samlade uppdrag. I skolutvecklingsprogrammen återfinns bland annat Matematiklyftet och Läslyftet. Båda insatserna tillkom ut-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">279</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">ifrån särskilda regeringsuppdrag, men har nu införlivats i Skolverkets ordinarie skolutvecklingsutbud, under namnen <SPAN class="ft78">Utveck- la matematikundervisningen </SPAN>och <SPAN class="ft78">Utveckla </SPAN><NOBR><SPAN class="ft78">språk-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft78"> läs- och skriv- undervisningen</SPAN>. Matematiklyftets utformning, med basen i ett stöd för ett kollegialt lärande där lärare lär tillsammans och där lärandet införlivas i undervisningen, har inspirerat till utformningen av flera insatser då uppföljningar visat att fortbildningsmodellen var en av insatsens framgångsfaktorer.<SPAN class="ft153">27 </SPAN>Enligt Skolverket kommer de mate- matikdidaktiska modulerna att fortsätta utvecklas och uppdateras även efter att det specifika regeringsuppdraget har avslutats.<SPAN class="ft153">28</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Rektorsprogrammet och programmet Styrning och ledning</P>
<P class="p412 ft35">Det nationella skolutvecklingsprogrammet <SPAN class="ft50">Styrning och ledning </SPAN>syftar till att skapa bättre förutsättningar för huvudmän, rektorer och för- skolechefer att styra och leda mot en utbildning som främjar varje barns och elevs utveckling och lärande. Exempel på insatser är <SPAN class="ft50">Fort- bildning för förskolechefer</SPAN>, <SPAN class="ft50">Rektorsprogrammet</SPAN>, <SPAN class="ft50">Fortbildning för rekto- rer </SPAN>och <SPAN class="ft50">Leda digitalisering</SPAN>. Rektorsprogrammet är den statliga befatt- ningsutbildning som är obligatorisk för nyanställda rektorer. Utbild- ningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.<SPAN class="ft136">29 </SPAN>Rektorsprogrammet omfattar 30 högskolepoäng och behandlar tre områden: skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyr- ning och skolledarskap.<SPAN class="ft136">30 </SPAN>Utbildningen är öppen även för förskole- chefer och biträdande rektorer.</P>
<P class="p866 ft75"><SPAN class="ft98">27</SPAN>Skolverket (2016d).</P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">28</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2016d).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">29</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 12 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p489 ft77"><SPAN class="ft104">30</SPAN><SPAN class="ft76">2 kap. 3 § förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan perso- nal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">280</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317281x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p867 ft53">Olika förutsättningar för statliga kompetensutvecklingsinsatser i olika skolformer</P>
<P class="p105 ft25">De flesta insatserna i de nationella skolutvecklingsprogrammen riktar sig till lärare och rektorer, men det finns också några som riktar sig till huvudmän och andra personalgrupper. Generellt riktar sig skol- utvecklingsprogrammen till verksamma i alla skolformer, men vissa insatser kan vara utformade med en viss skolform i åtanke. Det gäller exempelvis insatserna <NOBR><SPAN class="ft78">APL-utvecklarutbildning</SPAN></NOBR><SPAN class="ft78"> </SPAN>som vänder sig till lärare i gymnasieskolans yrkesämnen och <SPAN class="ft78">Pedagogisk dokumentation inklusive IUP </SPAN>som vänder sig till lärare i grundskolan. I de fallen sker profileringen av skälet att kunskaperna bara är relevanta i vissa skol- former.</P>
<P class="p84 ft35">Viss profilering mot olika skolformer finns också i de insatser som har tagits fram utifrån regeringsuppdrag i särskild ordning. Eftersom regeringsuppdragen inte alltid omfattar lärare i alla skolformer är de moduler som tagits fram i olika grad tillgängliga och relevanta för olika skolformer. Det gäller exempelvis Läslyftet vars moduler nu ingår i skolutvecklingsprogrammet <SPAN class="ft50">Utveckla </SPAN><NOBR><SPAN class="ft50">språk-,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft50"> läs- och skriv- undervisningen</SPAN>. Målgrupperna för regeringsuppdraget är lärare i den obligatoriska skolan, i gymnasieskolans och gymnasiesärskolans förs- ta år, och lärare i förskoleklass.<SPAN class="ft136">31 </SPAN>Moduler finns också för förskolan. Lärare i kommunal vuxenutbildning omfattas dock inte av reger- ingsuppdraget.</P>
<P class="p84 ft35">Eftersom Läslyftet byggs upp omkring webbmoduler som publi- ceras på en digital lärportal som är tillgängliga för alla är det visser- ligen inget som hindrar att lärare i komvux deltar på egen hand. Men modulerna är uppbyggda för att användas av grupper av lärare som leds av en handledare. Med hjälp av statsbidrag kan huvudmännen få ersättning för vissa kostnader som uppstår när handledarna får ut- bildning av Skolverket. Statsbidragen är dock begränsade till de skol- former som omfattas av regeringsuppdraget vilket påverkar möjlig- heten att delta. Modulerna i <SPAN class="ft50">Specialpedagogik för lärande </SPAN>är också till- gängliga för alla lärare, men det är bara inom de obligatoriska skol- formerna man kan få statsbidrag för utbildning av handledare. Båda insatsernas moduler har dessutom tagits fram med regeringsuppdra- gets målgrupper i åtanke, vilket gör att det inte är säkerställt att de är</P>
<P class="p868 ft77"><SPAN class="ft98">31 </SPAN>Regeringen (2013b).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">281</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">relevanta för de skolformer som inte omfattas av regeringsuppdragen. Till skillnad från Läslyftet omfattade Matematiklyftet kommunal vuxenutbildning, vilket avspeglar sig i innehållet då fortbildningen innehåller en modul som behandlar vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärande. Detta är också den enda modul som kommer upp om man väljer skolformen kommunal vuxenutbildning på Lärpor- talen.</P>
<P class="p88 ft25">Profileringen kan alltså innebära att förutsättningarna för lärare i olika skolformer att använda insatserna skiljer sig åt, att de i olika grad är relevanta, och att de skiftande villkoren för satsningarna kan vara svårbegripliga och ogenomträngliga för lärare, rektorer och huvudmän. Trots Skolverkets ansträngning att bringa reda i det spre- tiga utbudet av kompetensutvecklingsinsatser återstår alltså hinder för att skolutvecklingsutbudet och möjligheten att delta ska vara tillräckligt lättillgängligt och transparent.</P>
<P class="p869 ft28"><SPAN class="ft28">6.5.2</SPAN><SPAN class="ft149">Exempel på kommunala initiativ till kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p121 ft35">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har delgivit utredningen en rad mer omfattande kommunala initiativ som gäller kompetens- utvecklingsinsatser för lärare. Ett exempel på kompetensutveckling i matematik är projektet <SPAN class="ft50">Räkna med Västerås </SPAN>som pågick mellan 2012 och 2015. Enligt SKL var detta ett långsiktigt och storskaligt forsk- ningsbaserat projekt som syftade till att förbättra klassrumsunder- visningen i matematik i Västerås grundskolor. I projektet samarbe- tade Västerås med Mälardalens högskola för att ta ett helhetsgrepp om matematikutbildningen i Västerås kommun och ge lärare bra för- utsättningar för att stödja elever att utveckla matematiskt kunnande. I projektet utvecklades verktyg och material som fungerar som resur- ser för rektorer, ämnesföreträdare och lärare.</P>
<P class="p88 ft35">Ett annat exempel är <SPAN class="ft50">Språk och lärande</SPAN>, vilket är en utbildnings- insats om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för alla försko- lor och skolor i Norrköpings kommun. Enligt SKL är det övergri- pande syftet med insatsen att öka de teoretiska och praktiska kunska- perna om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att alla barn och elever ska lyckas i förskolan och i skolans alla ämnen. Satsningen är flerårig och riktar sig i ett första steg till rektorer och förskole-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">282</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_283">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p870 ft26">chefer, för att därefter rikta sig till lärare och förskollärare på skolor och förskolor. Insatsen ägs och drivs av kommunen.</P>
<P class="p871 ft28"><SPAN class="ft28">6.5.3</SPAN><SPAN class="ft149">Exempel på enskilda huvudmäns initiativ till kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p872 ft41">Även enskilda huvudmän bedriver förstås egeninitierad kompetens- utveckling. Friskolornas riksförbund har delgivit utredningen två exempel som här kort refereras.</P>
<P class="p417 ft25">Inom Kunskapsskolan arbetar man med kompetensutveckling ut- ifrån utgångspunkten att den ska vara långsiktig. Dels driver skolor egna projekt, dels samarbetar skolor med skolutveckling i olika regio- nala kluster. Vid ”klusterdagar” träffas alla lärare i klustret. Även rek- torerna samarbetar inom klustren. Innehållet i skolornas egna projekt utformas utifrån den kvalitetsplan som rektor och lärare gemensamt tar fram på varje skola. Ett intressant exempel på kompetens- utveckling inom Kunskapsskolan är den som sker vid en grundskola i Norrköping. På skolan har man under flera år metodiskt, långsiktigt och med kollegiala processer utvecklat lärarnas kompetens inom bedömning för lärande.</P>
<P class="p434 ft35">Sedan karriärstegsreformen implementerades har förstelärarna en nyckelfunktion för Kunskapsskolans kompetensutveckling, och många förstelärare har i uppdrag att driva utvecklingsarbete på sin skola. Förstelärarna utbildas och utrustas med kunskap om litteratur, metoder för att driva skolutveckling och samtalsmetodik, för att kunna handleda sina kollegor. Bland annat har de läsecirklar där de tar del av och diskuterar gemensamma texter med relevans för temat. Förstelärarna är uppdelade i nätverk med olika teman, till exempel betyg och bedömning, ledarskap i klassrummet och anpassningar i undervisningen. Temana har uppstått i ett samspel mellan bedöm- ningar av nationella och lokala behov av ökad kompetens.</P>
<P class="p404 ft41">Inom Kunskapsskolan finns också ett forsknings- och utveck- lingsprojekt där lektorer ger handledarstöd till lärare.</P>
<P class="p434 ft35">Även hos den enskilda huvudmannen Frida Utbildning, som dri- ver både grundskolor och förskolor, är ambitionen att kompetens- utveckling för lärare ska bedrivas systematiskt och långsiktigt. Enligt en beskrivning av Frida Utbildnings kompetensutveckling som utred- ningen har fått ta del av, träffas alla pedagoger för kompetensutveck- ling två timmar i veckan, och det avsätts dessutom fyra heldagar per</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">283</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_284">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317284x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft107">år. Kompetensutvecklingen fokuserar på ett tema i taget, utifrån en utvecklingsplan som tas fram utifrån utvärdering av verksamheten. Under läsåret <NOBR>2017–18</NOBR> ska kompetensutvecklingen ske med kollegialt lärande där lärare på ett strukturerat sätt ska samarbeta och lära sig om och få (nya) perspektiv på sin dagliga praktik.</P>
<P class="p873 ft122"><SPAN class="ft79">6.6</SPAN><SPAN class="ft216">Förenkling av de många statsbidragen kan bidra till bättre utväxling för lärares kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p874 ft35">Utredningen har konstaterat att statsbidrag är knutna till flera av de statliga insatserna för kompetensutveckling för lärare och rektorer. Skolverket hanterar nio statsbidrag för både behörighetsgivande fort- bildning och generell kompetensutveckling. Gemensamt för de olika statsbidragen som gäller kompetensutveckling är att de på olika sätt syftar till att underlätta lärarnas deltagande. Det kan ske genom att huvudmännen får ersättning för kostnader för till exempel lärarens kurslitteratur och resor, eller ersättning för vikariekostnader. Flera statsbidrag är till för att underlätta för utbildning av handledare som ska handleda sina kollegor i ett kollegialt lärande.</P>
<P class="p875 ft53">Statsbidrag för att underlätta deltagande i behörighetsgivande utbildning</P>
<P class="p876 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande (Lärarlyftet II)</SPAN><SPAN class="ft205">32</SPAN></P>
<P class="p877 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser</SPAN><SPAN class="ft205">33</SPAN></P>
<P class="p878 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">Statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal utbildning i svenska för invandrare</SPAN><SPAN class="ft153">34</SPAN></P>
<P class="p879 ft138"><SPAN class="ft104">32</SPAN><SPAN class="ft154">Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande.</SPAN></P>
<P class="p880 ft142"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft146">Förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser.</SPAN></P>
<P class="p881 ft77"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft76">Förordning (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och sfi.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">284</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_285">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317285x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26">• Statsbidrag för behörighetsgivande utbildning av yrkeslärare<SPAN class="ft69">35</SPAN></P>
<P class="p882 ft53">Statsbidrag för att underlätta deltagande i generell kompetensutveckling</P>
<P class="p883 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Statsbidrag för handledare i läs- och skrivutveckling (Läslyftet)</SPAN><SPAN class="ft69">36</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Statsbidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen</SPAN><SPAN class="ft69">37</SPAN></P>
<P class="p884 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och för matema- tikhandledare (Matematiklyftet)</SPAN><SPAN class="ft140">38</SPAN></P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Statsbidrag för fortbildning i specialpedagogik (specialpedagogik för lärande)</SPAN><SPAN class="ft140">39</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Statsbidrag för lärare i nationellt minoritetsspråk</SPAN><SPAN class="ft69">40</SPAN></P>
<P class="p122 ft53">En rik flora av statsbidrag som är svår att överblicka</P>
<P class="p111 ft52">Det finns alltså en rik flora av statsbidrag som är till för kompetens- utveckling. Det är naturligtvis utmärkt att så mycket medel satsas på att förbättra lärares möjligheter att delta i kompetensutvecklings- insatser, men det stora antalet statsbidrag har mött en hel del kritik från såväl myndigheter som från skolhuvudmän. Även i samtal med utredningens experter och intressenter har problem med de många statsbidragen lyfts fram. Kritikerna anför bland annat att hanteringen av statsbidragen är administrativt krävande, vilket medför att små huvudmän utan en stor förvaltning har lägre kapacitet att söka och rekvirera statsbidrag. Detta riskerar i sin tur att undergräva de utjäm- nande syftena med flera statsbidrag då endast resursstarka huvudmän har tillräcklig kapacitet. Dessa problem behandlar utredningen i kapi- tel 9 och 10. Dessutom anförs att de statliga satsningarna inte alltid motsvarar lokala behov.</P>
<P class="p628 ft138"><SPAN class="ft104">35</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2013:60) om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkes- ämnen.</SPAN></P>
<P class="p240 ft75"><SPAN class="ft104">36</SPAN><SPAN class="ft105">Förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i </SPAN><NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling.</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">37</SPAN><SPAN class="ft105">Förordning (2012:144) om statsbidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2012:161) om statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och för mate- matikhandledare.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2015:938) om statsbidrag för fortbildning i specialpedagogik.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">40</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringen (2015b</SPAN><SPAN class="ft123">).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">285</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_286">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317286x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft52">Statsbidragsfloran framstår som ett lapptäcke där statsbidragens syften i bland överlappar varandra samtidigt som de innehåller olika regler och villkor. Detta medför en risk att de medel som satsas på kompetensutveckling inte används optimalt. Statsbidragen uppmärk- sammas av Skolverket i budgetunderlaget för <NOBR>2018–2020,</NOBR> där myndig- heten föreslår en översyn av regleringen av statsbidrag i syfte att skapa förutsättningar för en enklare och mer kostnadseffektiv han- tering och högre grad av medelsutnyttjande hos de tilltänkta mål- grupperna. Skolverket konstaterar i sitt budgetunderlag att flera stats- bidrag förekommer inom liknande områden och har lika eller snarlika konstruktioner.<SPAN class="ft147">41 </SPAN>Det finns dock skillnader i användning och regel- verk mellan dessa, vilket gör det svårt för huvudmännen att över- blicka de bidrag som finns. Enligt Skolverket upplever målgrupperna dessutom att förordningarna många gånger är svåra att ta till sig. Skolverket pekar på tre konsekvenser av att bidragen har liknande syften och utformning, är många till antalet och att regleringarna anses svårtolkade:</P>
<P class="p885 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Det försvårar för huvudmän att få överblick över bidragen, vilket kan leda till att huvudmän väljer bort bidrag som kan vara lämpliga för dem.</SPAN></P>
<P class="p728 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Ett stort antal förordningar gör det svårare för huvudmännen att sätta sig in i vilka regler som gäller, vilket ökar risken att huvud- männen gör fel alternativt inte väljer att söka bidraget.</SPAN></P>
<P class="p772 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Huvudmän kan avstå från att söka bidrag om redovisningskraven blir för många eller om de inte förstår vilka redovisningskrav som följer av bidragen.</SPAN></P>
<P class="p488 ft35">Skolverket menar att det bör övervägas om olika statsbidrag kan sam- manföras till färre men större bidrag, vilket sannolikt skulle göra det enklare för huvudmännen att överblicka de satsningar som finns och att delta i de som passar för deras verksamhet. I en bilaga identifierar Skolverket några statsbidrag som bedöms vara särskilt angelägna att se över. När det gäller kompetensutveckling gäller det tre förord- ningar som styr olika ”lyft”: <SPAN class="ft50">Matematiklyftet</SPAN>, <SPAN class="ft50">Läslyftet </SPAN>och <SPAN class="ft50">Special- pedagogik för lärande</SPAN>, samt flera statsbidragssatsningar som syftar till</P>
<P class="p886 ft77"><SPAN class="ft98">41 </SPAN>Skolverket (2017j)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">286</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_287">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317287x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26">att höja behörigheten för olika grupper av lärare eller lärare i olika</P>
<P class="p452 ft41">ämnen. Skolverket anser att en ”standardförordning” för ”lyften” res- pektive satsningarna på behörighetsgivande utbildning skulle förenkla hanteringen men ändå göra det möjligt för regeringen att variera inne- hållet utifrån aktuella behov och satsningar.</P>
<P class="p887 ft53">Huvudmännen anser att de specialdestinerade statsbidragen leder till ryckig styrning av verksamheten</P>
<P class="p105 ft35">Det är fler än Skolverket som ser problem med de många statsbidra- gen på skolans område. Riksrevisionen visade 2014 att specialdesti- nerade statsbidrag på skolområdet inte går till de skolor som behöver dem bäst.<SPAN class="ft136">42 </SPAN>Statskontoret har pekat på att många kommuner anser att utformningen av statsbidragen leder till reaktiva och kortsiktiga prio- riteringar i kommunerna som inte alltid stämmer överens med kom- munernas behov och möjligheter.<SPAN class="ft136">43 </SPAN>I en skrivelse till Utbildnings- departementet skriver 73 förvaltningschefer i storstadsregionerna att kommunerna i många fall upplever arbetet med nuvarande statsbi- dragssystem som administrativt tids- och resurskrävande. Kom- munerna ser också en brist på långsiktighet vilket försvårar verksam- hetsplanering och budgetering.<SPAN class="ft136">44 </SPAN>I den rapport som Riksrevisionen publicerade i december 2017 var syftet att undersöka om de riktade statsbidragen i skolan är ändamålsenliga, det vill säga om de verkar för att nå de nationella målen.<SPAN class="ft136">45 </SPAN>I rapporten konstaterar myndigheten att flera olika aktörer har kritiserat de riktade statsbidragen inom skol- området, bland annat för att de är för många och för att de flyttar fokus från helheten till delar av verksamheten. Därutöver har det framförts att de många bidragen orsakar en oförutsägbar och ryckig styrning, att administrationen kring dem är oproportionerligt krång- lig och tidskrävande och att de mindre huvudmännen är underrepre- senterade.</P>
<P class="p175 ft52">Riksrevisionens samlade bedömning är att systemet med riktade statsbidrag inom skolområdet inte fungerar väl för att stödja huvud- männen i deras skolutveckling. Systemet kan därmed inte anses vara</P>
<P class="p23 ft75"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft105">Riksrevisionen (2014</SPAN><SPAN class="ft151">).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">43</SPAN><SPAN class="ft105">Statskontoret (2016).</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">44</SPAN><SPAN class="ft137">73 kommuner i storstadsregionerna Storstockholm, Kommunförbundet Skåne och Västra Blekinge (gy) samt Göteborgsregionens kommunalförbund (2017).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft106">Riksrevisionen (2017a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">287</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_288">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317288x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">ändamålsenligt. Myndigheten menar vidare att kritiken mot de rikta- de statsbidragen gör det befogat att ifrågasätta om nuvarande system med riktade statsbidrag inom skolan i enlighet med budgetlagen karaktäriseras av hög effektivitet och god hushållning med statens medel. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen ska överväga att ersätta det breda utbudet av riktade stimulansbidrag med en fördel- ning av medel som utgår från huvudmännens behov.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">6.6.1</SPAN><SPAN class="ft149">Statsbidrag bör läggas samman och förenklas</SPAN></P>
<P class="p809 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning: </SPAN>Det är viktigt att regeringen full- följer intentionen att göra en översyn av de många specialdes- tinerade statsbidragen på skolområdet, för att till exempel lägga samman eller förenkla vissa statsbidrag för kompetensutveck- ling. Ett första steg skulle kunna vara att följa Skolverkets för- slag om att sammanföra olika statsbidrag till färre men större bidrag.</P>
<P class="p888 ft35">Regeringen har hörsammat problemen med de många statsbi- dragen, och skriver följande i budgetpropositionen för 2018. ”Som ett led i regeringens förbättrade styrning av skolan behövs också en översyn för att t.ex. lägga samman eller förenkla de riktade stats- bidragen.”<SPAN class="ft136">46 </SPAN>Utredningen anser att det är viktigt att regeringen fullföljer denna intention. Ett första steg skulle kunna vara att följa Skolverkets förslag om att sammanföra olika statsbidrag till färre men större bidrag. När det gäller kompetensutveckling för lärare har utredningen identifierat två olika grupper av statsbidrag som i syften och konstruktion ofta ligger nära varandra. En grupp utgörs av statsbidrag som är till för behörighetsgivande utbildning, och den andra av statsbidrag som är till för generell kompetensutveck- ling. Om bidragen slås samman kan Skolverket fördela medlen mer flexibelt vilket sannolikt skulle öka möjligheten att bidragen kom- mer till nytta. Det skulle sannolikt också göra det enklare för huvudmännen att överblicka de satsningar som finns och att delta i de som passar för deras verksamhet. Om regeringen vill styra stats-</P>
<P class="p889 ft77"><SPAN class="ft69">46 </SPAN>Prop. 2017/18:1, s. 192.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">288</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_289">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317289x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">bidragen enligt sin politik skulle detta kunna ske genom en priori- teringsordning. Det finns också flera olika statsbidrag för karriär- tjänster. På sikt skulle även dessa kunna slås samman. Utredningen visar på en möjlighet till ett första steg i kapitel 10.</P>
<P class="p890 ft126"><SPAN class="ft79">6.7</SPAN><SPAN class="ft233">Lärare och rektorer behöver systematisk kompetensutveckling för att utvecklas</SPAN></P>
<P class="p491 ft79">i sin profession</P>
<P class="p492 ft35">OECD konstaterar i rapporten <SPAN class="ft50">Improving Schools in Sweden </SPAN>att ett utbildningssystem behöver kunna hantera föränderliga samhälleliga, ekonomiska och individuella behov, och att de verksamma behöver ha tillräcklig kapacitet för att möta de utmaningar detta medför.<SPAN class="ft136">47 </SPAN>Under en lärarkarriär sker förändringar i lärarens ämnen, didaktisk forskning, samhällsfenomen, elevsammansättning med mera som krä- ver att lärares kunskaper och kompetens utvecklas och aktualiseras.</P>
<P class="p103 ft41">För att elevers utbildning ska vara likvärdig behöver också lärares möjligheter till kompetensutveckling vara likvärdiga. OECD konsta- terar att små kommuner inte har de ekonomiska möjligheter som krävs för att erbjuda de verksamma i skolväsendet tillräcklig profes- sionsutveckling, och rekommenderar därför ett större nationellt åtagande.</P>
<P class="p102 ft35">Staten har under senare år ökat sina insatser för kompetensutveck- lingen i skolväsendet. De statliga satsningarna är huvudsakligen upp- skattade, men det behövs en större systematik för bättre likvärdighet. Det behövs ett samlat grepp för lärares, förskollärares och rektorers professionella utveckling under hela yrkeskarriären. På så sätt kan kvaliteten på undervisningen höjas, och behovet av nationell likvär- dighet, förutsägbarhet och transparens vad gäller professionernas ut- vecklingsmöjligheter tillgodoses. Utredningen föreslår att det sam- lade greppet om lärares, förskollärares och rektorers kompetensut- veckling utgörs av det professionsprogram vars konturer beskrivs i detta betänkandes kapitel 3, 4 och 5. Programmet syftar ytterst till att utveckla barns och elevers lärande och till att utveckla skolprofes- sionernas attraktionskraft. I detta avsnitt resonerar utredningen mer i</P>
<P class="p122 ft77"><SPAN class="ft98">47 </SPAN>OECD (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">289</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_290">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317290x1.jpg" style="width:434px;height:313px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">detalj om innehållet i och omfattningen på den enskilde lärarens kompetensutveckling.</P>
<P class="p115 ft53">Olika perspektiv på behov av att öka lärares kompetens</P>
<P class="p99 ft52">Staten, huvudmannen, rektorn och lärarna delar ansvaret för under- visningens kvalitet. Behov av att öka lärares kompetens kan därför vara såväl individuella som kollektiva. Kollektiva behov kan i sin tur delas upp i en nationell nivå och en lokal nivå. Det finns också en tidsdimension i olika bedömningar av kompetensutvecklingsbehov.</P>
<P class="p891 ft53">Kollektiva behov av kompetensutveckling</P>
<P class="p99 ft35">Nationella bedömningar av lärares kompetensutveckling kan till exempel utgå från internationella kunskapsmätningar som visar på ett nationellt behov av att öka den samlade kompetensen inom ett om- råde eller ett ämne. Matematiklyftet, Läslyftet, Specialpedagogik för lärande och Lärarlyftet är exempel på satsningar som svarar mot ett nationellt behov av att öka den samlade lärarkompetensen. Samhälls-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">290</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_291">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">utveckling och forskning kan också visa på nationella behov av att lärarkåren ökar sin kompetens inom något område, till exempel inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, modersmålsundervisning eller digitalisering/programmering. Generella nationella motiv kan också vara att öka andelen behöriga lärare och att öka förutsätt- ningarna för att yrket är attraktivt i framtiden.</P>
<P class="p102 ft35">På motsvarande sätt kan rektorer och huvudmän identifiera lokala behov av att öka kompetensen inom vissa ämnen eller områden. Kompetensbehovet kan skilja sig åt mellan olika skolformer, mellan större och mindre skolor, och mellan skolor med olika elevsamman- sättning. Huvudmännen och rektorerna ansvarar tillsammans för ut- bildningens kvalitet hos huvudmannen och på skolenheterna. I det systematiska kvalitetsarbetet är kompetensutveckling av personalen ett av deras viktigaste verktyg för att driva utvecklingsarbete.</P>
<P class="p104 ft53">Lärares individuella behov av kompetensutveckling</P>
<P class="p111 ft41">Lärarna har ansvar för kvaliteten i sin egen undervisning, och har di- rektkontakt med eleverna i klassrummet. Lärarna har därför god insikt i hur deras kompetensbehov ser ut. Under en hel lärarkarriär finns det behov av att uppdatera och utveckla sina ämnes- och ämnes- didaktiska kunskaper. Behovet av detta ser förstås olika ut i olika skeden av lärarkarriären: den som nyss har genomgått en lärarut- bildning har färska ämneskunskaper, till skillnad från den som utbil- dade sig för tjugo år sedan. En lärare som är halvvägs in i karriären har å andra sidan samlat på sig kunskap och erfarenhet från undervisning som en nyutbildad lärare saknar och som kan delas i en kollegial process.</P>
<P class="p84 ft25">En erfaren lärare kan också, tillsammans med rektorn, identifiera kompetensbehov som inte uppstår i en akut lokal kompetensbrist, utan i en ambition av att långsiktigt och strategiskt investera i kun- skap. Det kan till exempel handla om lärare som vill specialisera sig inom ett område som på lång sikt kan bidra till att skolans samlade kunskap inom området ökar. Lärare med specialistkunskaper inom exempelvis programmering, språk- och kunskapsutveckling eller matematisk problemlösning kan ha en nyckelroll i en lokal satsning med ett kollegialt lärande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">291</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_292">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft35">Lärares behov av kompetens under lärarkarriären har alltså en indi- viduell och långsiktig dimension som inte enbart utgår från de aktu- ella kompetensbehoven vid skolenheten där läraren är verksam.</P>
<P class="p892 ft53">Kollektiva och individuella behov av ökad kompetens behöver balanseras</P>
<P class="p424 ft25">Det är alltså viktigt att de kompetensutvecklande delarna i ett profes- sionsprogram för lärare och rektorer balanserar nationella, lokala och individuella behov av kompetensutveckling. För att balansera inne- hållet i det nationella och regionala utbudet av utvecklingsinsatser ut- ifrån olika behov menar utredningen att en instans får i uppgift att, i samarbete med professionsföreträdare, huvudmän, universitet och högskolor och andra intressenter, bedöma och prioritera vilka insat- ser som ska erbjudas regionalt och nationellt. 2017 års Skolmyndig- hetsutredning (U 2017:37) ska lämna förslag om hur organisationen bör utformas senast i juni 2018. Mer om instansen/funktionen i kapi- tel 5.</P>
<P class="p89 ft52">När det gäller att avgöra riktningen och innehållet i en individuell lärares eller en grupp lärares kompetensutveckling behöver det också råda balans. Eftersom kompetensutveckling är huvudmäns och rekto- rers främsta verktyg för att driva kvalitetsutveckling måste det vara möjligt att anpassa kompetensutvecklingen till lokala behov av ökad kompetens på vissa områden. Men lärare måste själva också ha infly- tande över innehållet i kompetensutvecklingen. Sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har kompetensutvecklingen alltmer tagit formen av verksamhetsutveck- ling, vilket har fått till konsekvens att lärares individuella behov av att till exempel uppdatera sina ämneskunskaper och ta del av ämnesdi- daktisk forskning, har fått stå tillbaka. En annan konsekvens är att den har fått slagsida mot att åtgärda akuta kompetensbrister, medan de långsiktiga, strategiska investeringarna i kompetens har lämnats till lärarna själva.</P>
<P class="p893 ft35">Staten har under senare år sett behov av att initiera olika tidsbe- gränsade ”lyft”, såsom Matematiklyftet och Läslyftet. Lyften har varit framgångsrika, men har mött kritik i att de är tidsbegränsade och går ut på att lappa och laga. Tanken med ett professionsprogram är att sådana ”lyft” inte ska behövas. I stället ska investeringar i individuella lärares långsiktiga utveckling säkerställa att kompetensbrister som föranleder ett nationellt lyft inte uppstår.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">292</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_293">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317293x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p894 ft28"><SPAN class="ft28">6.7.1</SPAN><SPAN class="ft149">Ett professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer</SPAN></P>
<P class="p895 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>En struktur för systematisk kompetensut- veckling inrättas i ett professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer.</P>
<P class="p896 ft35">Legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer anställda i skolväsendet ska ges möjlighet att ta del av kompetensutvecklings- insatser för att stärka yrkesskickligheten.</P>
<P class="p897 ft26">Skollagens krav vad gäller huvudmannens ansvar för legiti- merade lärares kompetensutveckling ska preciseras.</P>
<P class="p600 ft52">Utredningen föreslår att en struktur för systematisk kompetens- utveckling inrättas i ett professionsprogram för lärare, förskollärare och rektorer. Programmet beskrivs huvudsakligen i kapitel 3, 4 och 5.</P>
<P class="p91 ft53">Kompetensutvecklingens omfattning</P>
<P class="p111 ft25">Utredningen anser att kompetensutveckling med relevans för lärares yrkesskicklighet bör ske kontinuerligt under lärarkarriären. Svenska lärare ägnar avsevärt färre dagar åt kompetensutveckling än den genomsnittliga <NOBR>TALIS-läraren.<SPAN class="ft153">48</SPAN></NOBR><SPAN class="ft153"> </SPAN>De 3,6 dagar per år som svenska lärare deltar i kompetensutvecklingsinsatser är också väsentligt mind- re än de genomsnittliga 104 timmar per år som kommunalt anställda lärares avtal ger rätt till. Med tanke på hur viktig kompetensut- veckling är för undervisningens kvalitet anser utredningen att det är av största vikt att denna andel ökar.</P>
<P class="p102 ft35">Omfattningen på olika lärares kompetensutveckling kommer även i fortsättningen att skilja sig åt, beroende på att behovet ser olika ut. Även för en individuell lärare kan tiden för kompetensutveckling komma att variera över åren. Det beror på att lärares behov och förutsättningar ser olika ut i olika skeden av lärarkarriären. Utred- ningen vill dock trycka på att det är centralt att kompetensutveckling för varje individ sker kontinuerligt under yrkeslivet, även om mäng- den varierar mellan individer och över tid. Det vore bra om det är möjligt att ackumulera tid för kompetensutveckling över flera år, för</P>
<P class="p898 ft77"><SPAN class="ft98">48 </SPAN>Utredningen redogör för resultat från <NOBR>TALIS-undersökningen</NOBR> i avsnitt 6.3 och 6.4.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">293</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_294">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317294x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">att möjliggöra utvecklingsinsatser som kräver mer tid och en större insats. Det kan till exempel vara aktuellt vid vidareutbildning.</P>
<P class="p109 ft107">Det är arbetsmarknadens parter som behöver komma överens om hur tiden för lärares kompetensutveckling ska fördelas. Utredningen anser att det är rimligt om parterna också följer upp mängden och innehållet i den kompetensutveckling som genomförs, bland annat för att möjliggöra systematisk planering.</P>
<P class="p367 ft53">Kompetensutvecklingens relevans bör öka</P>
<P class="p412 ft35">Utredningen anser också att relevansen i lärares kompetensutveckling bör öka, liksom den fortbildning som utgår från den individuella lärarens behov. Innehållet i och formen för kompetensutvecklingsin- satserna bör avgöras av läraren och rektorn tillsammans. Läraren måste ha ett avgörande inflytande över sin kompetensutveckling, men skolledningen och huvudmannen bör också kunna påverka utveck- lingen till stöd för hela skolans utveckling. Över tid bör utrymme finnas både för insatser som definierats utifrån lärarens eget behov liksom sådana som utgår från skolans behov.<SPAN class="ft136">49</SPAN></P>
<P class="p242 ft41">Vissa kompetensutvecklande insatser ska erbjudas nationellt, så som sker med de nationella skolutvecklingsprogrammen och Lärar- lyftet II i dag.</P>
<P class="p109 ft35">När den funktion som 2015 års Skolkommission föreslog finns på plats bör det nationella utbudet utifrån givna ekonomiska ramar bere- das och beslutas av en instans där skolans lärare och ledare, huvud- män, skolmyndigheter och högskolor och universitet finns represen- terade. Systemet bör bygga på långsiktiga analyser av de behov som finns i skolväsendet. De nationella skolutvecklingsprogram som Sta- tens skolverk har tagit fram är en utmärkt bas att bygga vidare på. Utredningen beskriver i kapitel 4 hur innehållet vidare skulle kunna utgöras av tre insatsformat, nämligen kollegiala processer, utveck- lingsprojekt och kurser.</P>
<P class="p899 ft77"><SPAN class="ft98">49 </SPAN>Utredningen redogör för detta i kapitel 5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">294</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_295">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317295x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p900 ft81"><SPAN class="ft79">6.8</SPAN><SPAN class="ft80">Elever har rätt att undervisas av behöriga lärare och barn av behöriga förskollärare</SPAN></P>
<P class="p111 ft35">Huvudregeln är att undervisning i skolväsendet ska bedrivas av legitimerade och behöriga lärare och förskollärare.<SPAN class="ft136">50 </SPAN>Grundstenen i lärar- och förskollärarlegitimationen är en lärarexamen eller en för- skollärarexamen. Alla som vill bli lärare eller förskollärare behöver därför utbilda sig och avlägga en lärar- eller förskollärarexamen. För att göra detta finns dels de sammanhållna lärarprogrammen, dels olika kortare kompletterande utbildningar för studenter som redan har sådan tidigare utbildning som kan räknas in i en lärarexamen. Dit hör kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), vidareutbildning av lärare (VAL) och utländska lärares vidareutbildning (ULV). Dessa utbildningar beskrivs mer utförligt i kapitel 11.</P>
<P class="p103 ft41">Verksamma lärare kan också vilja eller behöva komplettera sin lärarutbildning med behörighetsgivande fortbildning för att bli behö- rig i ytterligare ämnen, årskurser eller skolformer. I detta avsnitt beskrivs statliga insatser för behörighetsgivande fortbildning för de som är legitimerade.</P>
<P class="p84 ft52">I utredningens direktiv står att utredaren ska ta ställning till vilken form som bäst lämpar sig för behörighetsgivande fortbildning, och om den bör bli permanent. Eftersom direktivet talar om behörighets- givande <SPAN class="ft51">fort</SPAN>bildning anser utredningen att uppdraget begränsas till att lämna förslag som gäller behörighetsgivande fortbildning för lärare som har en lärarexamen. Med hänsyn till den rådande lärarbristen vill utredningen dock understryka att det behövs omfattande satsningar för att underlätta för personer att yrkesväxla till läraryrket, och att de kompletterande lärar- och förskollärarutbildningarna där har en mycket viktig funktion. Utredningen behandlar dessa utbildningar i kapitel 11.</P>
<P class="p901 ft77"><SPAN class="ft98">50 </SPAN>2 kap. 13 § skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">295</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_296">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317296x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p902 ft53">Många legitimerade lärare saknar behörighet för något undervisningsämne</P>
<P class="p99 ft52">Många lärare som har en lärarlegitimation undervisar i ämnen de sak- nar behörighet för. Detta innebär att många elever undervisas av lärare som saknar rätt kunskap för den undervisning de bedriver. Enligt Skolverket är andelen verksamma lärare som saknar behörighet för något av sina undervisningsämnen fortfarande hög.<SPAN class="ft147">51 </SPAN>Läs- året 2016/17 var den i nivå med tidigare läsår, förutom när det gäller kommunal utbildning i svenska för invandrare (sfi), gymnasiesär- skolan och särskild utbildning för vuxna.</P>
<P class="p903 ft52">I grundskolan är det i genomsnitt sju av tio lärare som arbetar med ämnen med behörighetskrav eller skolformer med legitimationskrav som har rätt behörighet för minst ett av sina undervisningsämnen. I gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå har åtta av tio lärare rätt behörighet i minst ett av sina undervisningsämnen. Att läraren är behörig i ett ämne innebär dock inte att läraren är behörig i alla ämnen som hen under- visar i.</P>
<P class="p904 ft35">I sfi har andelen behöriga lärare minskat med 4 procentenheter, till drygt 36 procent behöriga. Detta beror på att andelen lärare har ökat kraftigt i sfi, vilket i sin tur är ett resultat av ett ökat elevantal. Enligt Skolverket har andelen lärare i sfi ökat med 13 procent under det senaste läsåret, vilket är den största ökningen i skolväsendet.</P>
<P class="p100 ft35">Sammantaget tycks det alltså även fortsättningsvis finnas ett stort behov av behörighetsgivande fortbildning, och av att insatserna ökas.</P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">6.8.1</SPAN><SPAN class="ft149">Behörighetsgivande fortbildning i Lärarlyftet</SPAN></P>
<P class="p905 ft35">I Lärarlyftet II kan en verksam och legitimerad lärare studera de kur- ser som hen behöver för att bli behörig i ett ämne läraren undervisar i men saknar behörighet i. Lärarlyftet II omfattar även fortbildning av fritidspedagoger så att de kan meddelas behörighet för undervisning i</P>
<P class="p906 ft77"><SPAN class="ft98">51 </SPAN>Skolverket (2017 f).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">296</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_297">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317297x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">ett eller två praktiska eller estetiska ämnen i årskurserna <NOBR>1–6.<SPAN class="ft136">52</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> </SPAN>För- skollärare kan delta i speciallärarutbildningen inom Lärarlyftet.</P>
<P class="p102 ft35">Det första Lärarlyftet inleddes 2007 och pågick till 2011. Det var inte särskilt inriktat på just behörighetsgivande fortbildning utan var en generell kompetensutvecklingsinsats för lärare. Bakgrunden till satsningen var de försämrade elevresultaten i svensk skola och mål- gruppen var behöriga lärare.<SPAN class="ft136">53 </SPAN>Syftet var att höja lärares ämnesteore- tiska och ämnesdidaktiska kompetens. Med ett särskilt statsbidrag erbjöds lärare möjligheten att studera med 80 procent av lönen.</P>
<P class="p102 ft52">Lärarlyftet II introducerades 2012 och har sedan dess förlängts och utökats vid flera tillfällen, senast i budgetpropositionen för 2018 där satsningen förlängdes till 2019.<SPAN class="ft147">54 </SPAN>Lärarlyftet II syftar till att legi- timerade lärare ska bli behöriga för den undervisning de bedriver och för fritidspedagoger att den ska ge dem behörighet för undervisning i ett eller två praktiska eller estetiska ämnen i årskurserna <NOBR>1–6.<SPAN class="ft147">55</SPAN></NOBR><SPAN class="ft147"> </SPAN>Det finns också möjlighet att, under vissa förutsättningar, delta i special- lärarutbildning. Skolverket upphandlar behörighetsgivande kurser från olika högskolor och universitet. Det finns också vissa möjlig- heter att få sin kompetens validerad. Sedan starten 2012 har omkring 13 500 personer påbörjat en behörighetsgivande ämneskurs inom ramen för Lärarlyftet II.<SPAN class="ft147">56</SPAN></P>
<P class="p907 ft35">Skolverket skriver i sin lägesbedömning för 2017 att Lärarlyftet är en viktig fortbildningsinsats, eftersom behovet av behörighetsgivande utbildning är fortsatt stort.<SPAN class="ft136">57 </SPAN>Utifrån Skolverkets årsredovisning för 2016 drar utredningen slutsatsen att Lärarlyftet II sammanfattningsvis fungerar bra i fråga om att Skolverket kan erbjuda i princip samtliga intresserade lärare plats på de utbildningar som erbjuds. Exempelvis har ett särskilt fokus under 2016 legat på att möta den ökade efter- frågan på kurser i ämnet svenska som andraspråk. Men det är inte alla kurser som upphandlas som startar, trots att Skolverket upphandlar kurser i ämnen där många lärare är obehöriga. Under 2016 har</P>
<P class="p908 ft142"><SPAN class="ft104">52</SPAN><SPAN class="ft164">Utredningen har i delbetänkandet SOU 2017:51 föreslagit att en fritidspedagogexamen ska vara behörighetsgivande, varför utredningen i samma betänkande föreslog att fritidspeda- goger inte ska omfattas på samma sätt som de gör enligt nuvarande reglering.</SPAN></P>
<P class="p240 ft75"><SPAN class="ft104">53</SPAN><SPAN class="ft105">Statskontoret (2010).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft137">1 § förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">56</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017g).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">57</SPAN><SPAN class="ft76">Skolverket (2017d).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">297</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_298">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317298x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft41">132 kurser anskaffats varav 118 har startat. Utredningen har varit i kontakt med Skolverket som menar att en viktig orsak till att kurser inte kommer i gång är att bristen på legitimerade och behöriga lärare medför att det är svårt för huvudmännen att avvara lärare från under- visningen under tiden de studerar. En annan viktig orsak är att de studieekonomiska förutsättningarna är ett hinder för lärare att delta. Detta leder till att för få lärare anmäler sig till kurser, trots att de ges i ämnen där många saknar behörighet. Utredningen redogör för de studieekonomiska villkoren för deltagande i Lärarlyftet i avsnitt 6.8.2 nedan.</P>
<P class="p235 ft41">Vidare skriver Skolverket i lägesbedömningen för 2017 att reger- ingen bör permanenta Lärarlyftet eftersom detta skulle ge huvudmän- nen bättre förutsättningar att långsiktigt planera sin verksamhet och lärarnas fortbildning. <SPAN class="ft140">58</SPAN></P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">6.8.2</SPAN><SPAN class="ft149">Ekonomiska villkor hindrar deltagande i Lärarlyftet</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Huvudmän kan ansöka om ett statsbidrag per studerad högskole- poäng för de lärare som deltar i Lärarlyftet. Medlen ska finansiera till exempel lärarens resor och kurslitteratur. För studier i de flesta ämnen utgår 500 kronor per högskolepoäng. För några ämnen som har prioriterats är summan lite högre (1 000 kronor per högskole- poäng för lärare i matematik och speciallärarutbildning och 1 500 kro- nor per högskolepoäng för lärare i svenska som andraspråk och sfi).<SPAN class="ft136">59</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">I vissa fall finns möjligheter för huvudmannen att ta del av andra statsbidrag som är knutna till studier i ett visst ämne, och studie- villkoren kan då vara betydligt bättre för de lärare som har behov av studier i just det ämnet. Detta gäller till exempel de lärare som läser svenska som andraspråk.<SPAN class="ft136">60 </SPAN>Behörighetsgivande fortbildning i några ämnen har nämligen prioriterats ytterligare, beroende på ett stort behov av fler behöriga lärare.<SPAN class="ft136">61 </SPAN>Det gäller lärare i yrkesämnen, svenska som andraspråk och sfi samt speciallärare. Med särskilda statsbidrags- satsningar för dessa grupper har det gjorts möjligt för huvudmannen</P>
<P class="p680 ft75"><SPAN class="ft104">58</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2017d).</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">59</SPAN><SPAN class="ft154">5 § förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">60</SPAN><SPAN class="ft154">Förordning (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">61</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">298</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_299">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317299x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">att anställa en vikarie så att lärarna kan minska sin anställningsgrad under studierna. Att olika statsbidrag med olika villkor är knutna till de olika kurserna innebär dock också att det är svårt för lärare, rekto- rer och huvudmän att få en överblick över studievillkoren (se av- snitt 6.6). Detta kan i sin tur innebära att det är svårt för huvudmän- nen att ta del av de olika satsningarna.<SPAN class="ft136">62 </SPAN>Skolverket förespråkar därför färre och mer sammanhållna statsbidrag.</P>
<P class="p102 ft52">Flera, däribland Skolverket, har pekat på att de ekonomiska vill- koren för deltagande i Lärarlyftet borde förbättras.<SPAN class="ft147">63 </SPAN>Skolverket be- dömer utifrån kontakter med huvudmän att <NOBR>20–30</NOBR> procent av huvud- männen har avstått från att ansöka om statsbidraget för Lärarlyftet trots att de har haft deltagande lärare. Kostnaden för administra- tionen av bidraget har i de fallen bedömts överstiga värdet av stats- bidraget, eftersom ersättningen är så knapp. Även Skolinspektionen har noterat att de ekonomiska förutsättningarna kan utgöra ett hin- der för huvudmän att låta lärare delta i behörighetsgivande fortbild- ning.<SPAN class="ft147">64 </SPAN>Det konstaterade myndigheten 2015 i redovisningen av ett regeringsuppdrag som syftade till att kartlägga huvudmäns, rektorers och förskolechefers arbete med att säkra tillgången till behöriga lärare och förskollärare för undervisningen. Enligt rapporten menar många ansvariga huvudmän och rektorer att det är svårt att skapa ekonomi och utrymme för kompetensutveckling av redan anställda. Som underlag hade Skolinspektionen genomfört en enkät som besvarades av 500 huvudmän, rektorer och förskolechefer.</P>
<P class="p909 ft41">Även Lärarförbundet anser att studievillkoren för de som kom- binerar en behörighetsgivande utbildning med arbete måste förbätt- ras.<SPAN class="ft140">65 </SPAN>Lärarnas tidning publicerade den 9/11 2017 resultaten från tid- ningens egen undersökning där lärare som deltog i Lärarlyftet II till- frågades om deras villkor för att delta i utbildningen.<SPAN class="ft140">66 </SPAN>Enligt tid- ningen utbildar sig tre av fyra lärare som går kurser inom Lärar- lyftet II på fritiden. Många måste också själva bekosta resor och kurs- litteratur.</P>
<P class="p910 ft75"><SPAN class="ft104">62</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017e).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">63</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c), Skolinspektionen (2015b) och Skolverket (2015g).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">64</SPAN><SPAN class="ft137">Skolinspektionen (2015b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">65</SPAN><SPAN class="ft137">Lärarförbundet (2017b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">66</SPAN><SPAN class="ft106">Hagström, P. (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">299</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_300">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317300x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p911 ft29"><SPAN class="ft28">6.8.3</SPAN><SPAN class="ft155">Lärare bör ha tillgång till behörighetsgivande fortbildning inom ramen för professionsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p912 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>Tillgång till behörighetsgivande fortbild- ning för legitimerade lärare bör erbjudas inom ramen för pro- fessionsprogrammet när programmet har etablerats.</P>
<P class="p913 ft41">Lärarlyftet II förlängs till 2030 eller tills ett professionspro- gram för lärare, förskollärare och rektorer har inrättats.</P>
<P class="p814 ft41">Även legitimerade lärare som vill komplettera sin behörighet i ämnen som de inte ännu undervisar i bör kunna delta i kurser inom Lärarlyftet II.</P>
<P class="p914 ft41">Utredningen föreslår ett professionsprogram för lärare och rektorer. Det är rimligt att tänka sig att den behörighetsgivande fortbildningen ska ske inom ramen för programmet.</P>
<P class="p109 ft35">Behörighetsgivande fortbildning har stor betydelse för att elever ska undervisas av lärare med tillräckliga ämneskunskaper för den undervisning de bedriver. Den pågående lärarbristen förstärker behovet av att lärare har tillgång till behörighetsgivande fortbildning. Skolverket konstaterar i sin prognos över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier att det är en stor utmaning att få lärare som i dag saknar behörighet och antas fortsätta arbeta som lärare att bli behöriga.<SPAN class="ft136">67 </SPAN>I samma rapport skriver Skolverket att Lärarlyftet II är en viktig fortbildningsinsats för att ge främst lärare som redan arbetar i skolan behörighet till fler ämnen och årskurser.<SPAN class="ft136">68 </SPAN>Myndigheten bedö- mer att satsningen har en viktig funktion att fylla under hela pro- gnosperioden, det vill säga till och med 2031. Men lärarbristen med- för också att det är svårt för huvudmän och rektorer att undvara lära- re från undervisningen under tiden de deltar i behörighetsgivande utbildning. Det är därför viktigt att de kan finnas kvar i undervis- ningen på deltid, samtidigt som de studerar.</P>
<P class="p915 ft75"><SPAN class="ft104">67</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017e).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">68</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2017e).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">300</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_301">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317301x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p916 ft53">Goda planeringsförutsättningar kan ge större deltagande i behörighetsgivande fortbildning</P>
<P class="p105 ft52">Utredningen anser att det är viktigt att lärare, rektorer och huvudmän får goda planeringsförutsättningar för lärares deltagande i behörig- hetsgivande fortbildning. I sin lägesbedömning för 2017 föreslår Skol- verket att regeringen permanentar Lärarlyftet II, eftersom detta skul- le ge huvudmännen bättre förutsättningar att långsiktigt planera sin verksamhet och lärarnas fortbildning.<SPAN class="ft147">69 </SPAN>Skolverket har i kontakter med utredningen närmare beskrivit den ryckighet som uppstår då deras uppdrag för Lärarlyftet förlängs med bara ett år i taget, så som har skett i och med budgetpropositionen för 2018. Skolverket kan då inte planera för längre utbildningar, vilket är nödvändigt för exempel- vis ämneslärare som ska läsa in behörighet för ett ämne om 90 hög- skolepoäng. Myndigheten måste då planera de utbildningar som star- tar med en så hög studietakt att lärarna inte mäktar med att studera parallellt med lärarjobbet. Risken är att lärare som skulle behöva stu- dera lärarlyftskurser inte gör det, eller att de tvingas ta tjänstledigt på heltid. Huvudmännen tvingas då ersätta studerande lärare med obe- höriga vikarier. Dessa bristande planeringsförutsättningar kan på det sättet bidra till att förvärra konsekvenserna av lärarbristen. Ryckighe- ten påverkar också universitets och högskolors möjligheter att planera sin verksamhet.</P>
<P class="p104 ft53">Lärarlyftet II förlängs tills professionsprogrammet är på plats</P>
<P class="p391 ft41">På sikt bör den behörighetsgivande fortbildningen byggas in i ett professionsprogram. Under tiden det tar att utarbeta professionspro- grammet bör den nuvarande satsningen Lärarlyftet II förlängas. Ut- redningen instämmer med Skolverket om att det är centralt att myn- digheten, huvudmännen och lärarna får långsiktiga förutsättningar och föreslår att satsningen förlängs till 2030. Förlängningen föreslås utifrån Skolverkets bedömning att Lärarlyftet II har en viktig funk- tion att fylla under hela prognosperioden, det vill säga till och med 2031.<SPAN class="ft140">70</SPAN></P>
<P class="p618 ft75"><SPAN class="ft104">69</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017d).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">70</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2017e).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">301</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_302">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317302x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p917 ft41">Det finns både för- och nackdelar med att Lärarlyftet II erbjuds i form av kurser som upphandlas från universitet och högskolor, i stäl- let för att lärare deltar i det ordinarie kursutbudet inom högskolan. En fördel med att Skolverket upphandlar kurser är att myndigheten då kan säkerställa att det finns kurser tillgängliga i de ämnen där andelen behöriga lärare behöver öka. Det är inte säkert att alla kurser finns tillgängliga i det öppna utbudet hos universitet och högskolor. Skolverket kan också, för varje lärare, säkerställa att den som påbörjar en kurs får den behörighet som avses. Utredningen anser därför att ordningen att Skolverket ska upphandla behörighetsgivande kurser ska kvarstå just nu.</P>
<P class="p109 ft35">På sikt anser dock utredningen att utvecklingen bör vara att en mindre andel behörighetskompletterande kurser än i dag erbjuds som uppdragsutbildningar, och att utbildningarna i stället erbjuds inom högskolans ordinarie utbildningsutbud. Detta kräver en ändring av resursfördelningssystemet. I avvaktan på Styr- och resursutredning- ens (U 2017:5) förslag om justeringar av högskolornas resurstilldel- ningssystem liksom förslag från 2017 års Skolmyndighetsutredning (U 2017:37) om organisationen inom vilken det statliga kompetens- utvecklingsutbudet huvudsakligen bör avgöras, föreslås därför möj- ligheten erbjudas i det förlängda Lärarlyftet II.</P>
<P class="p242 ft41">I Lärarlyftet II erbjuds också möjligheter till validering av ämnes- kunskaper.</P>
<P class="p108 ft53">Målgruppen ska fortsatt vara legitimerade lärare och fritidspedagoger</P>
<P class="p727 ft41">Utredningen föreslår att målgruppen för behörighetsgivande fort- bildning, inom Lärarlyftet II men även inom professionsprogram- met, även i fortsättningen ska vara legitimerade lärare och fritids- pedagoger.<SPAN class="ft140">71 </SPAN>I utredningens direktiv står att förslagen ska gälla behörighetsgivande <SPAN class="ft56">fort</SPAN>bildning, och utredningen tolkar detta som utbildning för färdiga lärare som behöver komplettera sin legitima- tion med behörighet för undervisning i fler ämnen än deras legiti- mation i dag specificerar.</P>
<P class="p918 ft77"><SPAN class="ft98">71 </SPAN>Utredningen föreslog dock i delbetänkandet (SOU 2017:51) att en fritidspedagogexamen ska vara behörighetsgivande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">302</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_303">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317303x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft25">Utredningen föreslår dock att Lärarlyftets målgrupp avseende del- tagande i kurser vidgas till att även omfatta legitimerade lärare som vill komplettera sin behörighet i ämnen som de ännu inte undervisar i. I dag krävs det att läraren undervisar som obehörig i ett ämne för att få ta del av kurserna i Lärarlyftet. Med tanke på den pågående lärarbristen finns det dock vinster med att lärare vidgar sin behörighet till fler ämnen. Om enskilda lärare blir behöriga i fler ämnen blir till- gången till behöriga i olika ämnen jämnare över tid. Det kan förenkla för huvudmän och rektorer att planera verksamheten. Utredningen anser dock att möjligheten för lärare som inte undervisar i det ak- tuella ämnet ska begränsas till deltagande i kurser, men inte omfatta ekonomisk ersättning i form av statsbidrag. På så sätt kan invester- ingen i Lärarlyftet II bidra till att lindra en framtida kompetensbrist, medan kostnaderna för ekonomisk ersättning begränsas till att lösa dagens akuta brist.</P>
<P class="p417 ft52">Även om utredningen föreslår att behörighetsgivande fortbildning ska begränsas till lärare med lärarlegitimation, anser utredningen också att det är mycket viktigt att regeringen gör satsningar för att under- lätta för verksamma lärare som ännu saknar en lärarexamen att skaffa sig en sådan. Utredningen återkommer till detta behov i kapitel 11.</P>
<P class="p920 ft28"><SPAN class="ft28">6.8.4</SPAN><SPAN class="ft149">Bättre ekonomiska studievillkor för behörighetsgivande fortbildning inom Lärarlyftet</SPAN></P>
<P class="p921 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Villkoren för deltagande i behörighets- givande fortbildning inom Lärarlyftet bör förbättras. Statsbidraget för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande bör ändras så att läraren har möjlighet att minska sin tjänst om minst 25 procent av heltid under studierna. Huvudmannen ska maximalt kunna få ersättning för lärarens lönekostnader för en nedsättning om 25 procent av heltid, men det finns inget som hindrar att huvudmannen minskar lärarens tjänst ytterligare.</P>
<P class="p922 ft41">Alla elever har rätt att undervisas av välutbildade lärare med tillräck- liga ämneskunskaper för sin undervisning. Men det är fortfarande många lärare som undervisar i ämnen de saknar behörighet för. Lärar- bristen medför också att huvudmän inte kan avvara sina legitimerade lärare för att delta i Lärarlyftet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">303</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_304">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317304x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">Med hänsyn till den pågående lärarbristen är det av stor vikt att det finns goda möjligheter för verksamma, legitimerade lärare att ta del av behörighetsgivande fortbildning samtidigt som de arbetar kvar i sina klassrum. Om de får en reell möjlighet till detta kan vi behålla lärarna i undervisningen samtidigt som andelen lärare som är behöriga för sin undervisning ökar. Utredningen föreslår därför att de ekono- miska studievillkoren för lärare som deltar i Lärarlyftet II förbättras. Med tjänstgöring på deltid kan läraren hinna undervisa och ha en tydlig förankring i skolenhetens verksamhet och på den resterande tiden studera en behörighetsgivande fortbildning.</P>
<P class="p109 ft35">Man kan ifrågasätta varför staten ska ta på sig ansvar och kost- nader för yrkesverksamma lärares fortbildning när skollagen tydligt reglerar huvudmannens skyldigheter. Staten bär dock ett ansvar för skolväsendets kompetensförsörjning via högskolornas lärar- och för- skollärarutbildningar. Just nu bidrar bland annat ett ökande elevantal till att de lärare som examineras från utbildningarna inte räcker till, trots att regeringen har gjort omfattande satsningar på att utöka an- talet platser. Eftersom behovet av fler lärare är så stort att utbild- ningarna inte kan bidra med ett tillräckligt antal examinerade lärare och förskollärare för att klara huvudmännens övergripande behov av kompetens, behöver därmed staten på andra sätt medverka till att behovet kan tillgodoses. Huvudmannen har dock också ett ansvar att ge lärarna så goda förutsättningar för sitt arbete så att fler söker sig till, liksom fler stannar i, skolväsendet.</P>
<P class="p115 ft53">Brist på tid och resurser är i dag hinder för deltagande i Lärarlyftet</P>
<P class="p383 ft41">Det finns en samstämmighet bland lärare, huvudmän och rektorer om att brist på tid och ekonomiska resurser är två anledningar till att lärare inte deltar i kompetensutveckling i högre grad. Det visar dels TALIS, dels Skolinspektionen.<SPAN class="ft140">72 </SPAN>Även Skolverket har påtalat att det krävs bättre ekonomiska villkor för lärare som deltar i behörighets- givande utbildning.<SPAN class="ft140">73</SPAN></P>
<P class="p107 ft41">Utredningen föreslår därför att studievillkoren för deltagande i behörighetsgivande fortbildning förbättras. Statsbidraget för fort-</P>
<P class="p923 ft75"><SPAN class="ft104">72</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c) och Skolinspektionen (2015b).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">73</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2015g).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">304</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_305">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317305x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft52">bildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande bör ändras för att ge huvudmannen möjlighet att bereda läraren möjlighet att minska sin tjänst om minst 25 procent under studierna, i stället för den ersättning i dag som ges till huvudmannen. Huvudmannen ska maximalt kunna få ersättning för lärarens lönekostnader för en ned- sättning om 25 procent, men det finns inget som hindrar att huvud- mannen minskar lärarens tjänst ytterligare. Statsbidraget ska också i fortsättningen gälla lärare som har en lärarexamen och syfta till att de ska få fortbildning som ska ge dem behörighet för den undervisning de bedriver. Statsbidraget ska alltså inte gälla de legitimerade lärare som vill komplettera sin behörighet men som ännu inte undervisar i det aktuella ämnet.</P>
<P class="p578 ft52">Ett statsbidrag som utredningen har inspirerats av är statsbidraget för <SPAN class="ft51">behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen</SPAN>.<SPAN class="ft147">74 </SPAN>Syftet med det statsbidraget är att ge yrkeslärare en möjlighet att kombinera studier och arbete och kunna avlägga en yrkeslärarexamen. Statsbi- draget möjliggör för huvudmannen att ge yrkesläraren nedsättning av arbetstiden under studierna. Yrkeslärare är i regel äldre och mer eta- blerade än den genomsnittliga universitetsstudenten och regeringen har därför satsat på ett statsbidrag som ska möjliggöra för yrkes- lärarna att kombinera arbete och studier. För att kunna få bidrag ska huvudmannen minska lärarens arbetstid med minst 25 procent. Bidra- get betalas ut under högst två år per lärare. Enligt Skolverkets års- redovisning för 2016 har statsbidraget gått från undersökt till att vara nästan fullsökt.<SPAN class="ft147">75 </SPAN>Man kan fundera på om det hänger ihop med att riksdagen i och med budgetpropositionen för 2016 beslutade att öka statens åtagande i statsbidraget: nu får huvudmannen ersättning för hela lärarens nedsättning av tjänst om 25 procent. Tidigare delade staten och huvudmännen på kostnaden. Av de totalt 115 lärare som 2013 beviljades bidrag var det bara 5 som tog examen. År 2014 bevil- jades 236 lärare bidrag varav 216 lärare fullföljde studierna och 74 lärare tog examen. Mellan 2013 och 2015 har cirka 600 lärare tagit del av bidraget. <SPAN class="ft147">76</SPAN></P>
<P class="p924 ft138"><SPAN class="ft104">74</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2013:60) om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkes- ämnen.</SPAN></P>
<P class="p240 ft75"><SPAN class="ft104">75</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017g).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">76</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2017g).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">305</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_306">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p925 ft53">Huvudmannen behöver förutsättningar för att ge lärarna tid för studierna samtidigt som de arbetar kvar som lärare</P>
<P class="p424 ft35">Utredningen har övervägt att föreslå ett bidrag som riktas till den stu- derande läraren i stället för ett statsbidrag som riktas till huvud- mannen. Man skulle kunna tänka sig en utbildningspremie som belö- ning till den som studerar på fritiden, eller ett utökat studiemedel för den som tar tjänstledigt för att studera. Utredningen tar dock ut- gångspunkt i att det är viktigt att legitimerade lärare, som behöver ut- öka sin behörighet för ett ämne de undervisar i, undervisar på deltid samtidigt som de studerar. Därför anser utredningen att det är tid för studierna som lärare som ska kombinera arbete och studier behöver snarare än ekonomisk stimulans för att öka motivationen. En utbild- ningspremie bedöms därför inte vara effektiv för denna målgrupp.</P>
<P class="p89 ft35">När det gäller studiemedel har de som redan har en lärarexamen en lång utbildning bakom sig och har troligen studieskulder från denna utbildning. Sannolikt har de också använt de studiemedel de är berät- tigade till. Verksamma lärare är också äldre än den genomsnittliga universitetsstudenten, och många har ett etablerat liv med de kost- nader som det medför. Sannolikheten att en legitimerad lärare vid dessa förhållanden skulle välja att studera med studiemedel, om det var möjligt, för att utöka sin behörighet att undervisa bedömer utred- ningen som mindre sannolik. Utredningen bedömer därför att sats- ningar som rör studiemedel inte kommer att leda till ett ökat studie- deltagande för denna grupp.</P>
<P class="p89 ft25">Utredningen har också övervägt att föreslå ett statsbidrag med samma villkor som de som rådde i Lärarlyftet I, där läraren studerade med 80 procent av lönen. Detta var mycket uppskattat. Utredningen anser dock att ett nytt statsbidrag behöver anpassas till den situation med lärarbrist som råder i dag. Om legitimerade lärare skulle ta tjänstledigt på heltid för att delta i behörighetsgivande fortbildning skulle de lämna ett mycket stort hål i skolverksamheter som redan i dag tyngs av svårigheten att rekrytera legitimerade lärare. Utred- ningen anser att statsbidraget måste bygga på en konstruktion där läraren finns kvar i verksamheten samtidigt som läraren ges tid för sina studier.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">306</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_307">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317307x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td180"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td181"><P class="p19 ft38">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p926 ft29"><SPAN class="ft28">6.8.5</SPAN><SPAN class="ft155">Det bör bli tydligare vad som krävs för komplettering för att bli behörig att undervisa i ytterligare ämnen</SPAN></P>
<P class="p927 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning: </SPAN>Det är viktigt att det är tydligt för legitimerade lärare vad som krävs för utökad behörighet i fler ämnen och årskurser. Utredningen anser därför att en eller flera lämpliga myndigheter, exempelvis <NOBR>VAL-lärosätena,</NOBR> bör få i upp- drag att arbeta med att tydliggöra för lärare som redan har ämnes- studier vilka kurser som krävs för att läraren ska kunna utöka sin behörighet att undervisa i ett ämne.</P>
<P class="p928 ft41">I budgetpropositionen för 2018 konstaterar regeringen att det är vik- tigt att tydliggöra vägarna in i läraryrkena. Men utredningen anser att det också finns behov av att tydliggöra vägarna till utökad behörighet för en enskild lärare som redan är legitimerad och behörig i sina undervisningsämnen. Det är i dag svårt för många lärare att få in- formation om vilken utbildning som krävs för att bredda sin behörighet.</P>
<P class="p102 ft35">Av behörighetsförordningens bestämmelser framgår hur många högskolepoäng en lärare behöver komplettera med ämnesstudier i för utökad behörighet att undervisa i ytterligare ämnen eller årskurser.<SPAN class="ft136">77 </SPAN>Men ofta har en lärare redan studier i ett eller flera ämnen som hen eventuellt kan tillgodoräkna sig vid en utökad behörighet. Det kan också vara så att undervisningsämnet inte motsvaras av ett ämne som vanligen erbjuds i högskolan. Problemet för läraren är att det ofta är svårt att få information om <SPAN class="ft50">vad </SPAN>som behöver läsas in och att det är svårt för lärare att få garantier för vilka kurser som kan tillgodoräknas och vilka kurser som saknas för behörighet.</P>
<P class="p84 ft35">Det kan exempelvis gälla en ämneslärare i gymnasieskolan som är behörig i två samhällsvetenskapliga ämnen och vill bredda sin be- hörighet till ett tredje. Eftersom samhällsämnena är tvärvetenskapliga bör det finnas kurser i lärarens utbildning för de två första ämnena som hen kan bygga på för behörighet i det tredje ämnet.</P>
<P class="p102 ft52">Skolverket kan informera individer om hur många högskolepoäng som krävs för behörighet att undervisa i ett ämne beroende på årskurs och/eller skolform. Skolverket kan dock inte avgöra vad som krävs</P>
<P class="p929 ft77"><SPAN class="ft98">77 </SPAN>2 kap. Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">307</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_308">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317308x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Kontinuerlig och relevant kompetensutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">för att en lärares kompetens ska vara relevant för ett så kallat bilaga 4- ämne, med vilket avses de vanligare undervisningsämnena så som matematik, samhällskunskap och svenska.<SPAN class="ft136">78 </SPAN>Högskolor och univer- sitet har däremot, enligt högskoleförordningen, en skyldighet att pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för till- godoräknande för viss högskoleutbildning. Denna skyldighet förelig- ger dock endast för den som är student vid högskolan eller univer- sitetet.<SPAN class="ft136">79 </SPAN>Problemet med denna reglering är att den förutsätter att läraren redan innan antagning måste veta vad hen behöver studera innan hen kan få sina tidigare studier validerade.</P>
<P class="p107 ft41">Otydligheten kan leda till att den ambitiösa läraren inte anser det vara värt att chansa på att utbilda sig i kurser som eventuellt inte är behörighetsgivande.</P>
<P class="p109 ft25">I en tid då lärarbristen är stor har vi inte råd med otydlighet i hur man blir lärare eller hur lärare ska bli ännu mer anställningsbara. Puss- let med lärartjänster och lärarbehörighet förenklas om lärare är behöriga i flera undervisningsämnen. Utredningen anser att det be- höver bli tydligare hur lärare kan bygga vidare på sina tidigare ämnen, för att kunna bli behöriga i fler undervisningsämnen.</P>
<P class="p181 ft52">De högskolor och universitet som i dag har i uppdrag att bedriva Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen (VAL) ska planera utbildningarna med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.<SPAN class="ft147">80 </SPAN>De har också sedan 2011 i uppdrag att infor- mera övriga universitet och högskolor med lärarutbildning om sina erfarenheter och erbjuda vägledning i fråga om bedömning av tidigare utbildning och verksamhet och av studieplanering medverka till en likvärdig behandling av personer som har påbörjat eller slutfört en utbildning till lärare eller förskollärare enligt äldre bestämmelser och som önskar få en examen för utbildningen.<SPAN class="ft147">81 </SPAN><NOBR>VAL-lärosäten</NOBR> har där- med lång erfarenhet både vad gäller frågor om validering och enskilda studenters behov av komplettering men också av att informera om detta arbete varför de skulle kunna vara en resurs i arbetet med att tydliggöra vägarna till ytterligare behörighet<SPAN class="ft107">.</SPAN></P>
<P class="p930 ft138"><SPAN class="ft104">78</SPAN><SPAN class="ft154">2 kap. 23 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare samt bilaga 4 till högskoleförordningen (1993:100).</SPAN></P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">79</SPAN><SPAN class="ft105">6 kap. </SPAN><NOBR>6–8</NOBR> §§ högskoleförordningen (1993:100).</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">80</SPAN><SPAN class="ft154">15 § förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och för- skollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">81</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringen (2011).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">308</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_309">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317309x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p931 ft174"><SPAN class="ft172">7</SPAN><SPAN class="ft173">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</SPAN></P>
<P class="p545 ft25">Under det senaste decenniet har både nuvarande och förra regeringen sett behov av att ta initiativ för att öka läraryrkets attraktionskraft, både för att fler personer ska vilja bli lärare och för att fler lärare ska stanna kvar och utvecklas i yrket. Så infördes till exempel ett legiti- mationssystem för lärare och förskollärare år 2011. Det främsta syftet med legitimationsreformen var att höja kvaliteten på undervisningen, men ett annat uttalat syfte var att bidra till en högre status för lärar- och förskolläraryrket, vilket i sin tur skulle leda till att fler vill bli lärare eller förskollärare.<SPAN class="ft153">1</SPAN></P>
<P class="p103 ft41">Även de två statliga satsningarna karriärstegsreformen och lärar- lönelyftet har haft som uttalat syfte att genom höjda löner premi- era skickliga lärare att stanna kvar i yrket.<SPAN class="ft140">2</SPAN></P>
<P class="p102 ft41">På så sätt tar satsningarna sikte på att både bidra till att stärka yrkets attraktionskraft och leda till att kvaliteten i skolväsendet höjs och att elevernas resultat förbättras. Men båda satsningarna har fått skarp kritik. Bland annat har de inte fått legitimitet bland lärarna, den grupp som satsningarna är tänkta att stärka.</P>
<P class="p84 ft35">För att satsningarna ska få avsedd verkan är det viktigt att erfaren- heter och slutsatser omhändertas. Utredningen har därför i direktivet getts i uppdrag att utreda om det är möjligt att genom eventuella jus- teringar av bestämmelserna skapa bättre förutsättningar för lärare med karriärtjänster att förbättra undervisningens kvalitet. För att</P>
<P class="p932 ft75"><SPAN class="ft104">1</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2009/10:20.</SPAN></P>
<P class="p474 ft77"><SPAN class="ft104">2</SPAN><SPAN class="ft106">Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare samt förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra per- sonalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p933 ft31">309</P>
</DIV>
<DIV id="page_310">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">satsningarna ska få positiva effekter för såväl den enskilda lärarens yrkesutveckling som för hela skolenhetens och skolväsendets verk- samhet är det viktigt att analysera hur de två satsningarna kan sam- verka för att bidra till bästa möjliga skolutveckling.</P>
<P class="p751 ft41">Utgångspunkten är även fortsatt att svensk lönebildning ska skö- tas av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden.</P>
<P class="p88 ft25">Vid förskolor och skolor samt inom vuxenutbildningen har huvudmän och rektorer vidtagit ett flertal olika lokala satsningar för lärare och förskollärare för att därigenom stärka förskole- eller skol- enhetens kompetens och utvecklingsarbete. Detta har bland annat skett genom lokala initiativ att inrätta förstelärartjänster eller att utse lektorer som inte är finansierade av statsbidrag. I detta kapitel redo- gör utredningen inte för sådana initiativ utan enbart för de satsningar som finansieras med statliga bidrag.</P>
<P class="p934 ft96"><SPAN class="ft79">7.1</SPAN><SPAN class="ft95">Bättre löner och karriärmöjligheter för skickliga lärare utan att de lämnar undervisningen</SPAN></P>
<P class="p121 ft35">Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet har båda viktiga syften, näm- ligen dels att stimulera skolhuvudmän att inrätta karriärsteg för sär- skilt yrkesskickliga lärare, dels att genom höjda löner till särskilt kvalificerade lärare och förskollärare bidra till en ökad kvalitet i un- dervisningen, till förbättrade kunskapsresultat och till verksamhetens utveckling i övrigt. Regeringen har genom satsningarna velat premiera skickliga lärare och förändra lärarnas löner samtidigt som huvudmän- nen har behållit ansvaret för den lokala lönebildningen och givits fri- het att genomföra reformerna på ett sätt som passar varje verksamhet lokalt. Genom satsningarna kan skickliga lärare genom sin undervis- ning göra karriär och få ökade löner.</P>
<P class="p798 ft41">Satsningarna ska fungera parallellt och har stora likheter: de ska båda leda till att kvalificerade lärare premieras och får höjda löner ge- nom riktade statsbidrag. De omfattar i huvudsak samma grupp lärare och inte sällan får samma lärare del av båda satsningarna. Betydligt fler lärare har dock fått ta del av lärarlönelyftet än av karriärstegs- reformen.</P>
<P class="p88 ft107">För både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet är det huvud- männen lokalt som avgör vilka lärare som ska utses till förstelärare respektive lektor samt vilka lärare som ska ta del av lärarlönelyftet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">310</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_311">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317311x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p935 ft35">Huvudmännen har relativt stor frihet vid implementeringen av sats- ningarna och har även möjlighet att, inom de av förordningarna fastställda ramarna, i viss mån avgöra hur stor löneökningen ska vara.<SPAN class="ft136">3 </SPAN>Regeringen har aviserat att satsningarna är långsiktiga och att de kan komma att existera samtidigt under lång tid framöver. Av bud- gettekniska skäl, och på samma sätt som gäller för alla andra frågor i den statliga budgeten, fattas dock formellt budgetbeslut för ett år i taget. Regeringen har också aviserat att medlen för lärarlönelyftet på sikt, när modellen etablerats och fungerar, ska fördelas till kommun- erna via det generella statsbidraget.<SPAN class="ft136">4 </SPAN>Många huvudmän har också valt att anställa förstelärare och lektorer tills vidare och att göra lärarlöne-</P>
<P class="p936 ft26">lyftet permanent.</P>
<P class="p937 ft35">Både Statskontoret och Riksrevisionen har granskat hur satsning- arna har genomförts och fungerar. Slutsatserna från dessa gransk- ningar redovisas längre fram i detta kapitel. Satsningarna har mött kritik, bland annat har tillsättning av karriärtjänster och tilldelning av lärarlönelyft i viss mån upplevts som godtyckliga, vilket lett till att en majoritet av lärarna är negativt inställda till satsningarna. Utredningen kan konstatera att för att syftena med de båda satsningarna ska kunna uppnås är det viktigt att de erfarenheter och slutsatser som de två granskningarna redovisar omhändertas och åtgärdas.</P>
<P class="p938 ft96"><SPAN class="ft79">7.2</SPAN><SPAN class="ft95">Med karriärstegsreformen ska yrkesskickliga lärare premieras så att elevers resultat förbättras</SPAN></P>
<P class="p939 ft41">I budgetpropositionen för år 2012 föreslogs en karriärutvecklings- reform inom läraryrket med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare bland annat med syfte att premiera de bästa lärarna.<SPAN class="ft140">5</SPAN></P>
<P class="p940 ft52">Syftet med att införa ett statsbidrag för att stimulera huvudmän- nen att inrätta karriärsteg var att de lärare som i undervisningen upp- visar särskild yrkesskicklighet ska premieras, vilket i förlängningen ska leda till att elevernas resultat förbättras. Det bedömdes som</P>
<P class="p941 ft142"><SPAN class="ft141">3 </SPAN>För huvudmän som inrättar karriärsteg har huvudmannen möjlighet att ge lärarna olika lönehöjning, så länge snittet per månad är 5 000 kronor mer för varje förstelärare respektive 10 000 kronor för varje lektor, under förutsättning att huvudmannen utser fler än en förste- lärare. Det genomsnittliga lönepåslaget för lärarlönelyftet är minst 2 500 kronor och högst 3 500 kronor per månad och lärare, förskollärare eller fritidspedagog.</P>
<P class="p942 ft75"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2015/16:1.</SPAN></P>
<P class="p943 ft77"><SPAN class="ft104">5</SPAN><SPAN class="ft106">Prop. 2011/12:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">311</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_312">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317312x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">viktigt att de särskilt yrkesskickliga lärarnas kompetens och potential skulle tas tillvara och att kunskaper kan sprids till andra lärare på skolenheten, så att kunskaperna kommer så många elever som möjligt till del. Ett av syftena med att införa karriärsteg för lärare var vidare att särskilt yrkesskickliga lärare inte ska lämna undervisningen.<SPAN class="ft136">6</SPAN></P>
<P class="p109 ft25">Karriärstegsreformen, som infördes 2013, innebär att skolhuvud- män som inrättar karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare har möj- lighet att ansöka om statsbidrag från Skolverket.</P>
<P class="p109 ft25">Statsbidraget omfattar lärare i samtliga skolformer utom försko- lan.<SPAN class="ft153">7 </SPAN>Eftersom statsbidraget kräver att läraren är anställd av huvud- mannen omfattas inte heller lärare som undervisar i skolväsendet på entreprenad, något som utredningen har i uppdrag att se över.<SPAN class="ft153">8</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">De två karriärstegen är förstelärare och lektor. För att utses till förstelärare krävs att läraren, förutom att vara legitimerad, ska ha minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning samt ha visat sär- skilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat, visat ett starkt intresse för att utveckla undervisningen och även i övrigt bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. För att utses till lektor enligt förordningen krävs att läraren, förutom att vara legitimerad, även har avlagt en examen på forskarnivå samt att han eller hon under minst fyra års tjänstgöring som lärare inom skolväsendet har visat pedagogisk skicklighet. <SPAN class="ft136">9</SPAN></P>
<P class="p242 ft41">Huvudmannen får statsbidrag för att betala ut minst 5 000 kronor mer i lön per månad till varje förstelärare och 10 000 kronor till varje lektor. Om huvudmannen utser flera förstelärare eller lektorer har denne möjlighet att ge dem olika lönehöjning, så länge snittet per må- nad är 5 000 kronor mer för varje förstelärare respektive 10 000 kro- nor för varje lektor.<SPAN class="ft140">10</SPAN></P>
<P class="p232 ft107">Under 2016 betalade Skolverket ut drygt 1,2 miljarder kronor i statsbidrag för förstelärare och lektorer. Statsbidraget finansierade löneökningar för cirka 15 000 förstelärare och 170 lektorer.</P>
<P class="p944 ft75"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft74">Regeringen (2012a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft74">2 § förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft73">8</SPAN><SPAN class="ft154">Se vidare kap. 8.</SPAN></P>
<P class="p484 ft120"><SPAN class="ft104">9</SPAN><NOBR><SPAN class="ft160">3–4</SPAN></NOBR> §§ förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Med legitimerad lärare enligt första stycket 1 jämställs lärare utan legitimation som bedriver under- visning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen (2010:800).</P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">10</SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">7–8</SPAN></NOBR> a §§ förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">312</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_313">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317313x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft25">Av förstelärarna arbetade 72 procent i grundskolan, 23 procent i gymnasieskolan och mindre än 5 procent i övriga skolformer. <SPAN class="ft153">11</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Regeringens ambition har varit att var sjätte legitimerad lärare skulle ha en karriärtjänst delvis finansierad med statliga medel hösten 2016. Denna ambition är i princip uppnådd. Hösten 2016 hade var sjunde legitimerad lärare i grundskolan och var femte gymnasielärare en karriärtjänst. Nästan var sjätte lärare hade en karriärtjänst sett över lärarkategorierna totalt (drygt 15 procent av samtliga lärare).<SPAN class="ft136">12</SPAN></P>
<P class="p102 ft52">Utifrån de uppgifter som finns tillgängliga undervisar de flesta karriärtjänstlärarna i ämnena svenska och matematik. I gymnasiesko- lan är såväl förstelärare som lektorer vanligast förekommande på de högskoleförberedande programmen. De flesta lektorerna inom gym- nasieskolan undervisar i de naturvetenskapliga ämnena.<SPAN class="ft147">13</SPAN></P>
<P class="p945 ft28"><SPAN class="ft28">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden</SPAN></P>
<P class="p116 ft52">För att stärka utvecklingen i skolor i utanförskapsområden beslutade regeringen 2014 om ett extra statsbidrag till skolhuvudmän som in- rättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i sådana områden.<SPAN class="ft147">14 </SPAN>Bidraget kompletterar statsbidraget för karriärsteg genom att det ger huvudmän med skolor i vissa utanförskapsområden möjlighet att anställa extra förstelärare eller/och lektorer i dessa om- råden. Bidraget kan sökas av huvudmän för förskoleklass och grund- skola i särskilt utpekade områden, vilka anges i en bilaga till förord- ningen.</P>
<P class="p946 ft41">Höstterminen 2017 rekvirerades statsbidraget av sex huvudmän, vilka samtliga var kommunala huvudmän. Totalt beviljades stats- bidrag för 91 lärare.<SPAN class="ft140">15</SPAN></P>
<P class="p103 ft41">Utredningen behandlar statsbidraget mer utförligt i kapitel 10 om hur fler erfarna lärare och rektorer kan stimuleras att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p408 ft75"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft105">Källa: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft137">Källa: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft106">Källa: Skolverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">313</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_314">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317314x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft28"><SPAN class="ft28">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">Samverkan för bästa skola och nyanländas lärande</SPAN></P>
<P class="p412 ft25">Ytterligare ett statsbidrag som huvudmän kan ansöka om för att finansiera förstelärartjänster är knutet till de två satsningarna Sam- verkan för bästa skola och Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever och vid behov för barn och elever med annat modersmål än svenska.<SPAN class="ft153">16</SPAN></P>
<P class="p109 ft25">Skolhuvudmän som genomför insatser i enlighet med särskilda överenskommelser inom ramen för dessa uppdrag kan få ytterligare statsbidrag för att inrätta karriärsteg i form av förstelärare och lekto- rer. Sådana statsbidrag kan även lämnas till huvudmän för skolor som har särskilt svåra förutsättningar, men som inte omfattas av sådana överenskommelser. Samma krav som ställs för karriärtjänster i övrigt gäller även enligt denna satsning. Enligt regleringen kan även statsbidrag lämnas för insatser som antingen möjliggör anställning av eller ökade lönekostnader för särskilt yrkesskickliga personer i ledan- de befattning.<SPAN class="ft153">17</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">Regeringen har även gett Skolverket i uppdrag att genomföra in- satser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och ele- ver och vid behov för barn och elever med annat modersmål än svens- ka. Enligt uppdraget ska Skolverket genomföra systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända barn och elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Målet är högre måluppfyllelse i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för eleverna i grund- och gymnasieskolan.<SPAN class="ft136">18</SPAN></P>
<P class="p107 ft41">Dessa insatser behandlas mer utförligt i kapitel 10 om hur fler er- farna lärare och rektorer kan stimuleras att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p947 ft75"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2015a). Uppdrag till Statens skolverk. Se även kap. 10.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft154">Förordning om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringen (2015c)</SPAN><SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">314</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_315">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317315x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p948 ft81"><SPAN class="ft79">7.3</SPAN><SPAN class="ft80">Lärarlönelyftet ska öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan</SPAN></P>
<P class="p111 ft25">Satsningen lärarlönelyftet aviserades i budgetpropositionen för 2015 och under hösten 2016 kunde huvudmännen rekvirera statsbidrag för första gången. Kriterierna för satsningen togs fram i dialog med arbetsmarknadens parter inom ramen för Nationell samling för lärar- yrket. Regeringens avsikt med satsningen var att genom höjda lärar- löner premiera skicklighet och utveckling i yrket och därigenom dels öka läraryrkets attraktionskraft, dels bidra till en ökad kvalitet i undervisningen, till förbättrade kunskapsresultat och till verksam- hetens utveckling i övrigt.</P>
<P class="p103 ft41">Lärarlönelyftet innebär att skolhuvudmän, med hjälp av statsbi- drag, ska kunna ge en löneökning till särskilt kvalificerade lärare, för- skollärare eller fritidspedagoger. <SPAN class="ft140">19 </SPAN>Det ska bidra till en långsiktig löneökning för de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen.</P>
<P class="p103 ft41">En tydlig skillnad mellan karriärsstegsreformen och lönesatsning- en är att inga befattningar är knutna till lönelyftet.</P>
<P class="p117 ft41">Satsningen omfattar alla skolformer utom den kommunala vuxen- utbildningen.<SPAN class="ft140">20 </SPAN>Regeringen har valt att prioritera grundskolans och gymnasieskolans lärare, med motiveringen att det är i de skolformer- na som kunskapsresultaten behöver stärkas. Detta val har mött kri- tik, exempelvis från lärarnas fackliga organisationer, som pekar på att lärarbristen är lika stor i vuxenutbildningen och att dessa lärare har samma krav och yrkesansvar som lärare i grund- och gymnasie- skolan.</P>
<P class="p102 ft35">Statsbidrag får lämnas för en legitimerad lärare, förskollärare eller fritidspedagog som är särskilt kvalificerad för den undervisning som huvudmannen bedriver.<SPAN class="ft136">21 </SPAN>Läraren, förskolläraren eller fritidspedago- gen ska därutöver ha visat intresse för och god förmåga till att ut- veckla undervisningen på egen hand och tillsammans med kollegor och därigenom förbättrat elevernas studieresultat eller måluppfyllel-</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft105">Förordningen om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft105">5 § Förordning om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft159">Med legitimerad lärare jämställs lärare som undervisar i modersmål eller i ett yrkesämne i gym- nasieskolan eller gymnasiesärskolan, vissa speciallärare eller specialpedagoger utan legitimation, samt lärare som är undantagna kravet på legitimation enligt 2 kap. 17 § första stycket 1 skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">315</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_316">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317316x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft26">sen i förskolan. Detta ska ha skett genom att läraren, förskolläraren eller fritidspedagogen har</P>
<P class="p508 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft55">tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kolle- gialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och be- prövad erfarenhet,</SPAN></P>
<P class="p462 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft55">med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexa- men eller förskollärarexamen förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt,</SPAN></P>
<P class="p949 ft35"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft234">tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden, eller</SPAN></P>
<P class="p950 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft55">tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssitua- tioner. </SPAN><SPAN class="ft140">22</SPAN></P>
<P class="p539 ft25">För lärarlönelyftet avsätts tre miljarder kronor årligen, vilket räcker till månatliga löneökningar för cirka 60 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Minst 90 procent av medlen avsätts till lärare och förskollärare i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och mot- svarande skolformer. Maximalt 10 procent får rekvireras till för- skollärare i förskolan och fritidspedagoger i fritidshemmet.</P>
<P class="p242 ft41">Den sammanlagda löneökningen hos varje huvudman ska översti- ga den lön som annars skulle ha utgått enligt den ordinarie löne- revisionen med i genomsnitt minst 2 500 kronor och högst 3 500 kro- nor per månad och person.<SPAN class="ft140">23</SPAN></P>
<P class="p109 ft41">Hösten 2017 rekvirerade 962 av 1 074 möjliga huvudmän 93,8 pro- cent av bidragsramen. Drygt 67 000 lärare, förskollärare och fritids- pedagoger har genom satsningen fått en löneökning om i genomsnitt 2 594 kronor i löneökning per månad.<SPAN class="ft140">24</SPAN></P>
<P class="p951 ft75"><SPAN class="ft104">22</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">6–7</SPAN></NOBR> §§ förordning om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier.</P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft105">9 § förordning om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft106">Källa: Skolverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">316</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_317">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317317x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p816 ft79"><SPAN class="ft79">7.4</SPAN><SPAN class="ft143">Satsningarna har potential att stärka läraryrket</SPAN></P>
<P class="p491 ft79">– men deras legitimitet måste förbättras</P>
<P class="p105 ft35">Både Statskontoret och Riksrevisionen har granskat hur karriärstegs- reformen och lärarlönelyftet har genomförts och fungerar. Gransk- ningarna visar att satsningarna har fått ett stort genomslag i lärar- kårens lönebild, genom att många förstelärare har utsetts och att många lärare har fått ta del av lärarlönelyftet. Satsningarna uppvisar ett brett deltagande vilket är en viktig förutsättning för att nå målen med satsningarna. Men satsningarna har också mött skarp kritik, bland annat från lärarna själva. Sämre arbetsklimat och otydlighet vad gäller både tillsättningsprocesserna och användandet av karriärtjänster lyfts särskilt fram. I ett längre perspektiv bedöms dock satsningarna ha potential att bidra till att stärka läraryrket men för att uppnå detta krävs att satsningarna är förankrade och får legitimitet bland huvud- män, rektorer och lärare.</P>
<P class="p408 ft28"><SPAN class="ft28">7.4.1</SPAN><SPAN class="ft149">Statskontorets uppföljning av karriärstegsreformen</SPAN><SPAN class="ft97">25</SPAN></P>
<P class="p116 ft35">Statskontoret har haft i uppdrag att följa upp och analysera hur refor- men om inrättandet av karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare implementerats och fungerar i förhållande till reformens syften.<SPAN class="ft136">26 </SPAN>Uppdraget har rapporterats i tre delrapporter, en från huvudmännens perspektiv, en från lärarnas och en från rektorernas perspektiv.<SPAN class="ft136">27</SPAN></P>
<P class="p117 ft41">Den huvudsakliga slutsatsen från de tre delrapporterna är att karriärstegsreformen uppvisar ett brett deltagande. Framför allt kom- munala huvudmän med en tyngdpunkt på grundskolor och gymna- sieskolor deltar. Små, enskilda huvudmän deltar i lägre utsträckning, vilket dock inte är unikt för karriärstegsreformen: små huvudmän tar generellt sett del av statsbidragssatsningar inom skolväsendet i lägre omfattning.</P>
<P class="p952 ft75"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft105">Statskontoret (2015) (2016a) samt (2017b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2014).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">27</SPAN><SPAN class="ft106">Delrapporterna har redovisats i juni 2015, februari 2016 samt i februari 2017.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">317</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_318">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Bristande legitimitet för reformen</P>
<P class="p412 ft35">Statskontoret konstaterar att genomförandet av karriärstegsreformen endast till viss del har skapat förutsättningar för att nå målet om ett attraktivare läraryrke och bättre skolresultat. Även om reformen har fått stor spridning och har gett avtryck på lärarnas löner, har huvud- männen inte lyckats skapa legitimitet för reformen bland lärarna. En majoritet av lärarna anger att de är ganska eller mycket negativt in- ställda till karriärstegsreformen. De lärare som själva har en karriär- tjänst är dock betydligt mer positiva till reformen än andra lärare.</P>
<P class="p242 ft41">Rektorerna är inte fullt lika positiva till reformen som huvudmän- nen men mer positiva än lärarna. Lärarna värderar generellt riskerna med reformen högre, så som exempelvis en splittrad lärarkår, men rektorerna värderar risken för splittring bland lärare högst av aktö- rerna.</P>
<P class="p98 ft53">Utformningen av tjänsterna har betydelse för hur reformen tagits emot</P>
<P class="p99 ft35">Statskontoret konstaterar att hur karriärtjänsterna utformas hos olika huvudmän varierar när det gäller både de enskilda uppdragen och villkoren för de lärare som innehar en karriärtjänst. Både lärare och rektorer anser att den största nyttan med karriärtjänsterna är fler och bättre pedagogiska diskussioner och fler utvecklingsprojekt som leds av förstelärare. De tror i högre grad på att reformen bidrar till för- bättrad undervisning än att den gör yrket mer attraktivt.</P>
<P class="p109 ft35">På många håll har det varit otydligt hur karriärtjänster ska tillsättas och hur tjänsterna ska användas i verksamheten. Otydligheten har skapat utrymme för olika tolkningar och förväntningar och därmed också grogrund för misstro och missnöje. För att uppnå de tänkta positiva effekterna krävs att reformen är förankrad och får legitimitet bland huvudmän, rektorer och lärare samt framtida lärare. En tydlig koppling mellan den efterfrågade kompetensen och tjänstens innehåll ökar förutsättningarna för att karriärtjänstlärarnas uppdrag ska gynna utvecklingen inom skolan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">318</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_319">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft53">Olika faktorer avgör var karriärtjänstlärarna är verksamma</P>
<P class="p209 ft53">– men lektorerna är få</P>
<P class="p111 ft25">Den absoluta majoriteten av karriärtjänsterna är förstelärartjänster och förhållandevis få lektorer har utsetts. Detta kan bero på att det finns en brist på lärare som når upp till kvalifikationskraven för att utses till lektor. Eftersom en lektorstjänst i kostnad motsvarar två förstelärartjänster kan det också bero på att många huvudmän för att få en större spridning av tjänsterna har valt förstelärartjänster före lektorer. Ytterligare en anledning som huvudmän uppgett är att lek- torer inte bedöms behövas i verksamheten. Det är även så att små huvudmän endast har möjlighet att rekvirera statsbidrag för en förste- lärare och inga lektorer då bidragsramarna för dessa huvudmän endast rymmer medel för en förstelärartjänst.</P>
<P class="p84 ft41">Tre fjärdedelar av karriärtjänsterna innehas av kvinnor, vilket rela- tivt väl motsvarar könsfördelningen bland legitimerade tjänstgörande lärare i samtliga skolformer (förskolan exkluderad). Däremot varierar karriärtjänsttätheten mellan skolformerna, vilket skapar olika karriär- och lönemässiga möjligheter för lärare, något som i sin tur kan göra att vissa skolformer framstår som mer attraktiva än andra ur karriär- synpunkt.</P>
<P class="p102 ft25">I viss mån används statsbidraget för att stärka skolor med svaga skolresultat. Men sammantaget är det en relativt liten andel som har prioriterat skolor med svaga skolresultat vid fördelningen. Tendensen är att både skolor med lägst och högst skolresultat har fått relativt hög karriärtjänsttäthet hos flera huvudmän. Den viktigaste principen vid fördelning av karriärtjänsterna har varit att de skickligaste lärarna ska premieras oavsett var de finns i verksamheten. Eftersom de skick- ligaste lärarna ofta söker sig till skolor med studiemotiverade elever och goda resultat är risken att fördelningen av karriärtjänster förstär- ker de skillnader som redan finns mellan skolor med starka respektive svaga resultat.</P>
<P class="p122 ft53">Lönespridningen har ökat påtagligt</P>
<P class="p111 ft52">Lönespridningen har ökat påtagligt sedan reformen infördes och har fortsatt öka ytterligare med införandet av lärarlönelyftet. Majoriteten av aktörerna anser att kompetenta lärare ska få högre lön, men anser att reformen riskerar att skapa alltför stora löneskillnader. Rektorer</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">319</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_320">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317320x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">upplever ett dilemma kring de lönemässiga resultaten av de båda reformerna där många anser det vara självklart att karriärtjänstlärarna är skickligast och därför även bör få del av lärarlönelyftet. Där denna strategi råder kommer lönespridningen troligen att öka ännu mer. Men det finns även rektorer och huvudmän som anser att lärarlöne- lyftet bör användas till övriga lärare för att kompensera för de löne- skillnader som redan uppstått. Detta får som resultat att löneskill- naden mellan karriärtjänstlärarna och övriga lärare minskar.</P>
<P class="p953 ft56">Statsbidraget för extra karriärtjänster till utanförskapsområden fungerar inte tillräckligt bra</P>
<P class="p514 ft41">När det gäller den del av reformen som rör statsbidrag för karriär- steg i utanförskapsområden visar Statskontoret på flera problem i statsbidragets konstruktion, bland annat bedöms inte de faktorer som styr urvalet av skolor som träffsäkra, vilket innebär att sats- ningen bedöms fungera mindre bra. De faktorer som styr vilka om- råden och därmed vilka skolor som omfattas verkar inte ta hänsyn till vilka skolor som egentligen har störst behov. Därmed finns en risk att det extra statsbidraget inte blir tillräckligt träffsäkert och att skolor med lika stora eller större behov inte får ta del av sats- ningen. Ett annat problem är att en huvudman måste utnyttja hela det extra statsbidraget för att överhuvudtaget få något statsbidrag, vilket leder till att flertalet skolor i behov av bidraget i slutändan inte kan rekvirera sökta medel. Som kraven nu är formulerade är det tveksamt om det extra statsbidraget bidrar till att uppnå syftet att stärka skolor med stora utmaningar.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">7.4.2</SPAN><SPAN class="ft149">Statskontorets utvärdering av lärarlönelyftet</SPAN><SPAN class="ft97">28</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Statskontoret har även fått i uppdrag att följa upp, analysera och ut- värdera hur statsbidraget för höjda lärarlöner har genomförts, fun- gerat och nyttjats av skolhuvudmännen samt om satsningen har upp- fyllt sitt syfte. Statskontoret redovisade den första delen av uppdraget i december 2017. Den andra delrapporten ska redovisas i december 2019 och uppdraget ska slutredovisas i juni 2021.</P>
<P class="p954 ft77"><SPAN class="ft98">28 </SPAN>Statskontoret (2017c).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">320</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_321">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317321x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">I den första delrapporten har Statskontoret undersökt i vilken ut- sträckning skolhuvudmännen har deltagit i satsningen, hur de har fördelat statsbidraget och hur huvudmännen prioriterat mellan krite- rierna i förordningen som styr satsningen. Statskontoret har också undersökt i vilken utsträckning ersättningen till huvudmännen täcker deras kostnader för att delta i lärarlönelyftet samt analyserat vilka resultat som huvudmän och rektorer uppfattar att satsningen lett till.</P>
<P class="p102 ft35">Statskontoret konstaterar att omkring 90 procent av huvudmän- nen har valt att delta i lärarlönelyftet. De allra flesta huvudmännen använder också över 90 procent av det bidrag som de har fått beviljat. Detta innebär att en viktig grundförutsättning för att nå målet med satsningen, att stimulera skolhuvudmännen att ge särskilt kvalifi- cerade lärare högre lön, ska kunna uppnås. Det är främst små och enskilda huvudmän som har valt att inte delta i lärarlönelyftet.</P>
<P class="p104 ft53">Huvudmännen premierar de skickligaste lärarna</P>
<P class="p111 ft35">Både huvudmän och rektorer har valt att premiera de skickligaste lärarna när de har fördelat lärarlönelyftet. Drygt en fjärdedel av huvudmännen och knappt hälften av rektorerna uppger att de har prioriterat mellan kriterierna i statsbidragsförordningen som styr lärarlönelyftet. Det kriterium som flest har prioriterat är det som handlar om att läraren ska ha tagit särskilt ansvar för att utveckla un- dervisningen genom kollegialt lärande baserat på vetenskaplig grund.</P>
<P class="p84 ft35">Statsbidraget har i något högre grad fördelats till kvinnor jämfört med till män. I övrigt speglar fördelningen av satsningen lärarkåren relativt väl, till exempel när det gäller fördelningen mellan dem som arbetar i grundskolan respektive gymnasieskolan. Lärarlönelyftet ska enligt förordningen fördelas till de mest kvalificerade lärarna, men huvudmännen ska också ska ta hänsyn till elevers behov och förut- sättningar.<SPAN class="ft136">29 </SPAN>Endast 6 procent av huvudmännen uppger att de har tagit hänsyn till elevers behov och förutsättningar när de fördelat lärarlönelyftet. Rektorerna har till viss del kompenserat för detta i sin fördelning på skolenhetsnivå. Ungefär 10 procent av rektorerna upp-</P>
<P class="p955 ft75"><SPAN class="ft98">29 </SPAN>I 2 § andra stycket förordning om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier hänvisas till bestämmelsen i. 2 kap. 8 a § skollagen enligt vilken kommu- ner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">321</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_322">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317322x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">ger att de har prioriterat lärare som har hand om elever med särskilda behov.</P>
<P class="p956 ft41">Statskontorets analys visar att statsbidraget på kort sikt täcker största delen av de ökade kostnader som huvudmännen får till följd av lärarlönelyftet. Kostnaderna för huvudmännen ökar efterhand främst till följd av att en större grupp lärare kommer över brytpunk- ten för tjänstepension. Detta är kostnader som inte täcks av stats- bidraget.</P>
<P class="p957 ft56">Goda förutsättningar att höja lärarnas lönenivå och attraktionskraften i yrket</P>
<P class="p412 ft41">Hur huvudmännen väljer att genomföra lärarlönelyftet får betydelse för i vilken utsträckning målen med satsningen kan komma att nås. Statskontoret gör bedömningen att det finns goda förutsättningar för att höja lönenivån och attraktionskraften för läraryrket. Det finns däremot sämre förutsättningar att nå målen att fler lärare ska söka sig till skolor med större utmaningar samt att satsningen ska leda till för- ändrade arbetssätt.</P>
<P class="p109 ft41">Statskontorets analys visar att lärarlönelyftet har lett till högre genomsnittslöner för lärare, vilket kan leda till att attraktionskraften för läraryrket på sikt kan öka. Huvudmän och rektorer anser att sats- ningen bidragit till att många lärare har fått högre lön än vad de annars skulle ha fått. Men de ser också att satsningen har bidragit till att lärare väljer att byta arbetsgivare på grund av att de är missnöjda med lönen. Ungefär 40 procent av huvudmännen och mer än hälften av de offentliga huvudmännen har valt att införa satsningen som ett permanent lönepåslag. Det är positivt för att nå regeringens mål om att de utvalda lärarna ska få en långsiktigt högre lön utöver sin ordi- narie lönenivå.</P>
<P class="p181 ft35">Regeringen har pekat ut att ytterligare ett mål med lärarlönelyftet är att skapa karriärmönster som uppmuntrar erfarna lärare att söka sig till skolor med större utmaningar.<SPAN class="ft136">30 </SPAN>Statskontoret har undersökt i vil- ken utsträckning huvudmännen har tagit hänsyn till detta vid fördel- ning av statsbidraget. Granskningen visar att huvudmännen inte har fördelat någon större del av lärarlönelyftet till lärare vid dessa skolor.</P>
<P class="p889 ft77"><SPAN class="ft98">30 </SPAN>Regeringen (2015e).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">322</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_323">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317323x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">Detta förefaller bero på att syftet inte har stått klart för huvudmän- nen. Skolverkets informationsmaterial betonar inte heller att huvud- männen även ska ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar när de fördelar satsningen utan fokuserar på de kriterier som lärarna behöver uppnå för att kunna få del av satsningen, vilket huvudmän- nen påpekat vid Statskontorets granskning.</P>
<P class="p103 ft41">Statskontoret bedömer att det saknas förutsättningar för att satsningen ska kunna få fler erfarna lärare ska söka sig till skolor med stora utmaningar. Statskontorets utredning visar också att lärarlöne- lyftet i mycket liten utsträckning har fått betydelse för verksamheten, exempelvis i form av förändringar i organisation eller arbetssätt. Statskontoret gör därför bedömningen att det finns ganska små för- utsättningar för att lärarlönelyftet ska kunna bidra till att undervis- ningskvaliteten, kunskapsresultaten eller verksamheten i övrigt för- bättras.</P>
<P class="p958 ft28"><SPAN class="ft28">7.4.3</SPAN><SPAN class="ft149">Riksrevisionens rapport om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet </SPAN><SPAN class="ft97">31</SPAN></P>
<P class="p283 ft41">Riksrevisionen har granskat karriärstegsreformen och lärarlönelyftet utifrån frågeställningen huruvida dessa skapat förutsättningar för att öka läraryrkets attraktionskraft. Granskningen visar att regeringens lönemässiga målsättningar med reformerna till stor del har uppnåtts men att det har skett till priset av ett försämrat arbetsklimat bland lärarna.</P>
<P class="p104 ft53">Satsningarna har påverkat lärarnas lönenivå</P>
<P class="p111 ft35">Riksrevisionens konstaterar i sin rapport att en majoritet av huvud- männen och rektorerna är positiva till grundsyftet med lärarlöne- lyftet, som de uppfattat är att höja lärarnas generella lönenivå och de upplever att båda satsningarna har påverkat möjligheten att skapa en lönestruktur som motsvarar lärarnas prestationer och arbetsuppgifter.</P>
<P class="p84 ft35">Resultaten av Riksrevisionens granskning tyder på att lärarlönelyf- tet kommer att öka lärarnas generella lönenivå och relativlöner ytter- ligare. Resultatet för karriärstegsreformen visar på en ökad lönesprid-</P>
<P class="p959 ft77"><SPAN class="ft98">31 </SPAN>Riksrevisionen (2017b).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">323</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_324">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">ning, vilket ligger i linje med regeringens målsättningar med refor- merna. Detta bedöms skapa bra förutsättningar för att läraryrkets attraktionskraft ska öka. Det finns även tecken på att satsningarna verkar ha stimulerat huvudmännen till löneökningar för lärare utöver den summa som statsbidragen medfört.</P>
<P class="p108 ft53">Har statsbidragen ökat möjligheterna för lärare att utvecklas inom yrket?</P>
<P class="p412 ft35">En majoritet av huvudmännen och rektorerna som tillfrågades i Riks- revisionens granskning av lärarlönelyftet bedömer att det i viss mån finns en tydlig karriärväg för lärare som vill fortsätta att undervisa. En majoritet bedömer även att karriärstegsreformen har inverkat positivt på möjligheten för lärare att utvecklas inom yrket. Enligt huvudmän och rektorer har reformerna därmed i viss mån bidragit till att lärar- nas utvecklingsmöjligheter inom yrket ökar. Lärarnas uppfattning in- hämtades dock inte i Riksrevisionens undersökning. Detta gör att en heltäckande bild av lärarnas utvecklings- och karriärmöjligheter inte presenteras i granskningen.</P>
<P class="p108 ft53">Satsningarna har bidragit till en splittrad lärarkår</P>
<P class="p99 ft52">Lärarlönelyftet innebär stora förändringar i lärarnas lönestruktur. Därför är det viktigt att de uppkomna löneskillnaderna uppfattas som rättvisa om reformen ska kunna påverka läraryrkets attraktionskraft positivt. Huvudmännens uppgift skulle ha underlättats om de hade haft mer tid att förtydliga kriterierna för urvalet av de lärare som ska tilldelas statsbidraget och förankra dem hos lärarna. Eftersom det arbetet är omfattande för huvudmännen bedömer Riksrevisionen att tidsramen för att genomföra lärarlönelyftet har varit för kort. Riks- revisionen understryker dock att även huvudmännen har ett ansvar och menar att de hade kunnat göra mer för att tydliggöra lärarlöne- lyftet för lärarna.</P>
<P class="p960 ft35">Satsningarna upplevs i kombination med varandra ha skapat en uppdelning mellan <NOBR>förste-,</NOBR> ”andre”- och ”tredjelärare”, där ”tredje- lärarna” är sådana som varken utsetts till förstelärare respektive lektor eller fått ta del av lärarlönelyftet. Uppdelningen av lärare uppstod i karriärstegsreformen men har förstärkts av lärarlönelyftet. Statsbidra- gen har genom det sätt de utformats, implementerats, och, som ut-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">324</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_325">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">fallet av dem tolkats, skickat en signal om att vissa lärare är kompe- tenta och andra inte. En majoritet av huvudmännen och rektorerna upplever att reformerna på grund av detta har försämrat sammanhåll- ningen mellan lärare. Detta är negativt eftersom undervisningen och skolans verksamhet i stor utsträckning utvecklas av lärarna gemen- samt. Läraryrket uppfattas som ett yrke där alla gör i princip samma sak och att det därför är svårt att skilja ut en lärare som bättre än en annan. Det försämrar förutsättningarna för att reformerna ska kunna öka läraryrkets attraktionskraft.</P>
<P class="p104 ft53">Problem med hur de två satsningarna samspelar</P>
<P class="p111 ft35">Urvalskriterierna för de två statsbidragen träffar i stor utsträckning samma lärare, vilket ställt huvudmännen inför ett dilemma: Om de ger lärarlönelyft till karriärstegslärare riskerar de att skapa löneskill- nader mellan lärarna som de upplever är omotiverat stora. Om de där- emot inte ger lärarlönelyftet till karriärstegslärare riskerar de att ur- holka karriärstegsreformen (det vill säga den lärare som får en karriär- tjänst tjänar inte lönemässigt på det). Omkring 40 procent av huvud- männen har inte gett lärarlönelyft till förstelärare. En majoritet av huvudmännen och rektorerna uppger att de direkt då lärarlönelyftet lanserades insåg problematiken med att samma lärare omfattades av kriterierna för förstelärare och lärarlönelyftet och att detta skulle leda till problem vid implementeringen.</P>
<P class="p104 ft53">Större kritik mot lärarlönelyftet än mot karriärtjänsterna</P>
<P class="p105 ft41">Granskningen visar att lärarlönelyftet i viss mån har mindre legi- timitet bland huvudmän och rektorer än karriärstegsreformen. Kar- riärstegsreformen uppfattas som mindre kontroversiell då den inne- bär att lärarna ska visa intresse för en tjänst och att det går att ställa krav på lärarna efter tjänsten tillsatts. Detsamma gäller inte i lärar- lönelyftet, som snarare ses som en belöning för tidigare utförd presta- tion. Karriärstegsreformen omfattar även en mindre andel lärare, och de intervjuade framför att lärarna haft lättare att acceptera denna mindre andel som mer kvalificerade.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">325</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_326">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317326x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Statsbidragen räcker inte till alla skickliga lärare</P>
<P class="p412 ft35">Det fanns förväntningar hos huvudmän, rektorer och lärare att lärar- lönelyftet skulle ge ett generellt lönepåslag till alla skickliga lärare. Lärarlönelyftet räcker inte till alla lärare som huvudmän, rektorer och lärarna själva upplever är kvalificerade för statsbidraget. Lärarlöne- lyftet är dock, precis som karriärstegsreformen, en spegling av reger- ingens målsättning att skickliga lärare ska premieras. Detta skapar löneskillnader mellan lärarna och statsbidragen kan såsom de är utfor- made inte ges till alla lärare.</P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">7.5</SPAN><SPAN class="ft143">Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet</SPAN></P>
<P class="p748 ft79">– föremål för debatt och forskning</P>
<P class="p99 ft35">Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet är två olika initiativ som för- enas i att de har utmanat skolans organisation och lärarkollektivets föreställningar om sig som kollektiv och vad som gynnar verksam- hetsutveckling. Att dessa båda initiativ har gett upphov till spän- ningar och debatt framgår tydligt av hur ofta de förekommit i svensk press sedan de lanserades. I budgetpropositionen hösten 2011 avise- rades ambitionerna att inrätta karriärvägar för lärare och under det året finner man i svensk tryckt press endast en enda artikel om förstelärare. Året därefter finner man 129 artiklar som berörde förste- lärare och från 2013 och under åren därefter har försteläraren berörts i närmare tusen artiklar per år.<SPAN class="ft235">32 </SPAN>Lärarlönelyftet dyker på ett liknande vis upp i några tiotal artiklar år 2015 för att under 2016 och 2017 om- nämnas över två tusen gånger sammanlagt. Tolkningen av dessa båda reformer varierar stort. Två belysande exempel kan man finna i en av Sveriges största morgontidningar.</P>
<P class="p181 ft52">I november 2017 beskrev forskarna Johan Alvehus och Gustaf Kastberg, Lunds respektive Göteborgs universitet, i en debattartikel hur förstelärarreformen lett till att ”lärarkåren stärkts som profes- sion” och att kritiken som har förts fram mot att lärarkåren ska ha splittrats genom reformen delvis kan förklaras av att reformen i stor</P>
<P class="p498 ft75"><SPAN class="ft236">32 </SPAN>Uppgifterna är hämtade ur databasen <SPAN class="ft151">Mediearkivet </SPAN>den 27 december 2017. För åren <NOBR>2013–2017</NOBR> fördelar sig de närmare femtusen artiklarna enligt följande: 1 130, 1 296, 652, 1 020 och 735. Alla omnämnanden härstammar inte från reportage om förstelärare i sig utan omnämnanden kan även vara av det slag att det anges att en lärare som figurerar i reportaget är en förstelärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">326</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_327">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317327x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">utsträckning strider mot den kultur av jämlikhet som präglar svensk lärarkår.<SPAN class="ft237">33 </SPAN>De menar att vad som kännetecknar en profession som präglas av ett starkt ansvarstagande är inte enbart kompetenta och hängivna enskilda yrkesutövare, utan framför allt professionens för- måga att ta ett systemansvar. För detta krävs att vissa axlar ett mer övergripande ansvar för kollegiala frågor. En effekt av reformen är att de som utsetts till förstelärare, utöver sin egen undervisning, har kommit att ta på sig arbetsuppgifter som tidigare hanterats av andra eller uppgifter som helt enkelt inte hanns med, till exempel rörande kvalitetsarbete, kollegialt lärande, riktlinjer för betygssättning med mera.</P>
<P class="p961 ft26">I en artikel i Dagens Nyheter i december 2017 skriver Hans</P>
<P class="p209 ft26">Arbman, journalist vid tidningen, under rubriken ”<SPAN class="ft53">Forstelärarreform</SPAN><SPAN class="ft238">̈</SPAN></P>
<P class="p473 ft50">gör skolan mer hierarkisk – så gör lärarna motstånd<SPAN class="ft35">” om en fältstudie genomförd av forskarna Peter Erlandson och Mikael Karlsson vid Göteborgs universitet.</SPAN><SPAN class="ft235">34 </SPAN><SPAN class="ft35">I artikeln lyfts en kritik mot reformen fram som handlar om att förstelärarna utgör skolledningens förlängda arm och att nyordningen splittrar lärarkollegierna.</SPAN></P>
<P class="p84 ft41">De båda artiklarna, visserligen av olika karaktär, ger uttryck för olika tolkningar av innebörden av karriärstegsreformen. Stärker kar- riärstegsreformen lärarkåren eller skapar den endast spänningar i samma yrkeskår? En rad ståndpunkter och perspektiv har framförts i en rad olika sammanhang och utifrån vitt skilda utgångspunkter. Sammanfattningsvis kan man kanske sammanfatta de mer artikule- rade diskussionspunkterna så här:</P>
<P class="p962 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">Var reformens intention att etablera en ny funktion för utveckling i skolan till vilken lärare skulle rekryteras – eller var intentionen att premiera särskilt skickliga lärare? Annorlunda uttryckt, handlade reformen om att bekräfta enskilda lärares yrkeskompetens på en viss nivå (det vill säga huvudsakligen tillbakablickande) eller hand- lade reformen om att selektera lärare som skulle kunna leda ut- vecklingen (det vill säga huvudsakligen framåtblickande)?</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Rekryteringsprocessernas legitimitet.</SPAN></P>
<P class="p884 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Reformens varaktighet: Är man förstelärare för resten av yrkes- livet?</SPAN></P>
<P class="p963 ft166"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft165">Alvehus, & Kastberg, (2017).</SPAN></P>
<P class="p240 ft3"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft239">Arbman (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">327</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_328">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317328x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p964 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Reformens anknytning – är det ett uppdrag knutet till en skola, ungefär som en tjänst, eller är det ett personligt uppdrag, eller kvalitet?</SPAN></P>
<P class="p949 ft52"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft162">Den högre lönen, får karriärläraren den permanent? Vad händer om man byter skola? Hur länge kommer statsbidrag att ges?</SPAN></P>
<P class="p965 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">Om det är ett uppdrag att vara karriärlärare, vad skulle det då handla om? Om det handlar om lärande, vems lärande? Förstelära- rens? Övriga lärare? Elevernas lärande? Arbetslagets lärande etce- tera? Hur skulle försteläraren påverka utvecklingen? Genom att representera en förebildlig nivå på undervisningsförmåga? Genom att stötta kollegor som hade besvär med att få undervisningen att fungera väl? Genom att leda lärargrupper i en generell utveckling?</SPAN></P>
<P class="p728 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Som uppdrag – vilken roll ska försteläraren ha till skolförvaltning, skolledning och kollegor? På vilket sätt ska/kan förstelärare på- verka organisationen? Är reformen ett uttryck för en ny typ av styrning?</SPAN></P>
<P class="p966 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Reformens framtid – var dörren öppen en gång? Eller kommer en lärare som sökte men inte kom med, och som efter några år av ansträngningar vidareutvecklat sig att få en ny chans?</SPAN></P>
<P class="p967 ft25">Den inhemska forskningen om karriärstegsreformen, berör vissa av dessa frågeställningar. De forskningsstudier som redovisas har pri- märt fokus på försteläraren och inte på lektorn. Det är kanske inte att förvåna att studier har dragits igång eftersom reformen ofta uppfattats som annorlunda än andra reformer och att det därmed är utmanande. En som tidigt lyfte fram ett antal övergripande pro- blem med reformen var forskaren och skoldebattören Per Kornhall. Han menade att reformen mer hade karaktär av att vara en belöningsreform än en skolutvecklingsreform och att det fanns risker i form utav inlåsningseffekter, brist på tid för uppdraget, likvärdighet och att det kollegiala samarbetet skulle försämras.<SPAN class="ft237">35</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">Andreas Bergh och Thomas Englund, Örebro universitet, analyse- rar reformen utifrån ett annat perspektiv, nämligen huruvida refor- mens innebörd bör förstås i termer av ökad professionalisering eller moralisk professionalism. Med det förra avser de sådant som exem-</P>
<P class="p968 ft3"><SPAN class="ft240">35 </SPAN>Kornhall, (2015), s. 234.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">328</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_329">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317329x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">pelvis ökad autonomi och med det senare avser de sådant som att vara pedagogisk kompetent i mötet med elever med skilda bakgrunder. De finner att reformens karaktär inte entydigt kan bestämmas men att den är tydligt kopplad till en <NOBR>accountability-tradition</NOBR> som bottnar i en <NOBR>ekonomisk-juridisk</NOBR> rational och att det är ”… slående hur förstelärar- reformen är en del av en bredare policyretorik som byggs upp runt begrepp som kvalitet, måluppfyllelse och likvärdighet, liksom rikt- ningsgivande och förpliktigande uttryck som förbättra, höja, utveckla etcetera.”<SPAN class="ft153">36</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Att reformen utmanat skolorganisationerna lyfts fram av exem- pelvis Daniel Alvunger vid Linnéuniversitet. Alvunger konstaterar att reformen är relativt ny, varför det ännu är för tidigt att se den fulla verkan av den. Han konstaterar att förutsättningarna för förstelärarna skiljer sig mycket åt mellan kommunerna men att de kommuner som har organiserat förstelärarna i nätverk där de kan utbyta erfarenheter med andra förstelärare utgör en framgångsfaktor.</P>
<P class="p117 ft41">Han och hans medförfattare betraktar förstelärarna ur ett per- spektiv av distribuerat ledarskap och de uppfattar förstelärarinsti- tutionen som ett <NOBR>sub-system</NOBR> inom skolan som har att finna sin roll och legitimitet i relation till såväl lärarkollegor och rektorer som skol- förvaltningar.<SPAN class="ft140">37</SPAN></P>
<P class="p102 ft25">I intervjuer med rektorer menar dessa att vinsten med förste- lärarna är att de introducerar metoder och idéer som kommer från lärarna själva, vilket är en viktig faktor. Dynamiken innebär en för-</P>
<P class="p473 ft35">ändring ”nedifrån” och en sådan förändring är enligt rektorerna i studien betydligt enklare än när rektorer måste peka ut vad som be- höver göras. Förstelärarreformen innebär här ett framsteg såvitt avser kollegialt samarbete och utveckling. Förstelärartjänsterna utmanar befintliga strukturer inom skolan och bör innebära att skolan närmar sig nya former av pedagogiskt ledarskap.<SPAN class="ft235">38</SPAN></P>
<P class="p102 ft52">Vanligen uppmärksammar studierna att förstelärarna inte omedel- bart har omhuldats och bemötts med respekt.<SPAN class="ft241">39 </SPAN>Maria Hjalmarsson vid Karlstads universitet har i artikeln ”Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten” också problematiserat detta utifrån ett genus-</P>
<P class="p698 ft75"><SPAN class="ft104">36</SPAN><SPAN class="ft105">Bergh, & Englund, (2016), s. 375.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">37</SPAN><SPAN class="ft105">Alvunger, (2015a, 2015b); Adolfsson, & Alvunger, (2017). Jfr. Harris, (2009).</SPAN></P>
<P class="p53 ft243"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft242">Alvunger, (2015a).</SPAN></P>
<P class="p501 ft3"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft239">Detta framkommer även av uppföljningar som gjorts av skolhuvudmän, se exv. Stockholms stad (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">329</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_330">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p969 ft41">perspektiv.<SPAN class="ft140">40 </SPAN>Ett centralt drag i forskningen rör målsättningar och uppdragsförståelse. De flesta studier tar också upp denna problematik och finner otydliga och varierade föreställningar om syftet med refor- men liksom förstelärarnas uppdrag.<SPAN class="ft140">41 </SPAN>Katina Thelin, vid Uppsala uni- versitet, ger perspektiv på denna fråga på ett förtjänstfullt sätt genom att med utgångspunkt i variationsteori analysera och beskriva olika uppdragsförståelser utifrån fyra olika grundförståelser om förstelära- ren som en:</P>
<P class="p465 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">”Role model (focusing on what has already been accomplished)</SPAN></P>
<P class="p464 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Educator (focusing on the sharing of knowledge to other teachers)</SPAN></P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Developer (focusing on developing instruction)</SPAN></P>
<P class="p464 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Learning leader (focusing on collegial learning for school develop- ment)”.</SPAN><SPAN class="ft205">42</SPAN></P>
<P class="p970 ft52">Hur man ser på de olika rollerna förefaller enligt exempelvis Alvunger också relatera till huruvida skolhuvudmannen verkar med en i huvudsak decentraliserad eller differentierad organisation. I den decentraliserade organisationen avses vanligen försteläraren ha ett huvudsakligen självständigt och skolförlagt uppdrag medan denne i en mer differentierad organisationsmodell förutsätts ha ett mer styrt uppdrag att verka på flera nivåskilda arenor.<SPAN class="ft241">43 </SPAN>En annan studie fann att implementeringen av reformen också kunde förstås utifrån huruvida arbetet organiserats utifrån en ”individinriktad logik baserad på lärares behov av att utvecklas och att göra karriär” eller en ”organisationsinriktad logik baserad på enskild skolors behov där karriärlärare har utvecklingsinriktade specialuppdrag”.<SPAN class="ft241">44</SPAN></P>
<P class="p971 ft41">Ett övergripande intryck är att ju mer medvetet och systematiskt skolhuvudmannens arbete med implementeringen varit, ju mindre legitimitetsproblem har förstelärarna haft.</P>
<P class="p109 ft107">I Sverige framstår karriärstegsreformen inte sällan som en udda nymodighet men internationellt har man sedan länge liknande ut-</P>
<P class="p596 ft75"><SPAN class="ft104">40</SPAN><SPAN class="ft105">Hjalmarsson, & Löfdahl Hultman, 2016).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">41</SPAN><SPAN class="ft105">Se exempelvis Bång, Auno, & Boström, (2016).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft137">Thelin, (2015). Citatet är modifierat och nedkortat.</SPAN></P>
<P class="p482 ft243"><SPAN class="ft210">43</SPAN><SPAN class="ft242">Alvunger, (2015a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft3"><SPAN class="ft210">44</SPAN><SPAN class="ft239">Öhman Sandberg, et al. (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">330</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_331">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317331x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">vecklingslinjer av att införa karriärvägar.<SPAN class="ft136">45 </SPAN>Ett amerikanskt exempel är Rochester's Career in Teaching (CIT) Program som togs fram i slutet av <NOBR>1980-talet</NOBR> i Rochester, New York. Syftet var att möjliggöra pro- fessionell utveckling och karriär utan att lärarna skulle behöva lämna klassrummet och undervisningen.<SPAN class="ft136">46 </SPAN>Modellen man tillämpade inne- höll fyra karriärsteg, från vad vi i Sverige i dag benämner introduk- tionsperioden till en roll som förstelärare, (lead teacher).<SPAN class="ft136">47 </SPAN>Utveck- lingen i Rochester är ett exempel bland många. Erfarenheterna har varit positiva, och liknande system finns i länder som Australien och Singapore.<SPAN class="ft136">48 </SPAN>Karriärrstegsreformen i Sverige representerar alltså inte någon unik utvecklingslinje utan speglar en längre utveckling vars rötter finns i att olika skolsystem upplevt liknande problem som Sverige. Och, får man ändå tillägga, om man jämför med andra kun- skapsintensiva yrkesområden, är det kanske snarare regel än undantag att identifiera olika kompetensnivåer.<SPAN class="ft136">49</SPAN></P>
<P class="p102 ft52">Man kan se införandet av karriärstegsreformen och lärarlönelyftet som exempel på när välmotiverade initiativ ändå inte kommer till sin rätt i sin första implementering – helt enkelt för att skolreformer är svåra att genomföra, trots en enkel och begriplig agenda om att göra</P>
<P class="p512 ft75"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft105">Se t.ex. Natale, et al. (2013) och utblicken i Regeringen (2012a).</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft104">46</SPAN><SPAN class="ft159">www.rcsdk12.org/CIT. Jfr: ”Many professions have institutionalized career ladders and upward trajectories that allow their high performers to count on increased responsibility, salary, and status. In contrast, teaching is a relatively ‘flat’ profession in which the typical way to move up is to enter school </SPAN><NOBR>administration—<SPAN class="ft244"> </SPAN>a</NOBR> role that many excellent teachers may not be inte- rested in pursuing. The leadership positions that do exist in schools, such as mentor, coach, or department chair, are generally limited and often not associated with a commensurate increase in salary.” (Podolsky, A. Kini, T. Bishop, J. & <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (2016), Solving the Teacher Shortage - How to Attract and Retain Excellent Educators, Learning Policy Institute, s.15).</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">47</SPAN><SPAN class="ft105">De fyra stegen var: intern, resident, professional och lead. Modellen är fortfarande i bruk.</SPAN></P>
<P class="p473 ft120"><SPAN class="ft119">48</SPAN>Uppföljning av en modell som använts i Missouri sedan 25 år tillbaka visade ”after controlling for district characteristics (e.g., wealth, size, level of urbanization), teachers (especially mid- career teachers) in districts with career ladder programs were less likely to leave their district than those in <NOBR>non-career</NOBR> ladder districts. Teachers in career ladder districts were also less likely to leave the profession overall and reported increased job satisfaction due to their participation in the program.” ((Podolsky, et al. (2016), s.15. Redan på <NOBR>1960-talet</NOBR> gjordes försök med differentierade tjänstestrukturer i Kalifornien som dock inte blev bestående. Se Coggshall, et al. (2009), s. 3. Nyligen publicerades en internationell studie av hur framgångsrika skolsystem organiserar för att stödja utveckling av undervisningsskicklighet och hur de arbetar systematiskt med lärares karriärvägar: <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> et al. (2017); Campbell, et al. (2017); Burns, & McIntyre (2017); Goodwin, et al. (2017); Sato, (2017) och Hammerness, et al (2017). Jfr. Håkansson & Sundbergs (2016) kommentar angående Teacher Advancement Programs (TAP) och påpekandet av den strategiska betydelse utvecklings- och implementeringsarbetet har för att realisera den modellens potential. (s. 165ff)</P>
<P class="p431 ft77"><SPAN class="ft98">49 </SPAN>Initiativ i denna riktning inom skolområdet har också relaterats till den specifika inriktning som internationell utbildningspolicy tog efter OECD:s rapport Teachers Matter (2005) och rapporten Barber, & Mourshed, (2007). Se också exv. Alvunger, (2015a).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">331</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_332">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317332x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">nytt och göra bättre.<SPAN class="ft136">50 </SPAN>Men som de amerikanska forskarna David Tyack och Larry Cuban en gång noterade vad gäller skolreformers lyckosamma genomförande, ”… that has rarely happened. Instead, reforms have tended to layer, one on top of another”.<SPAN class="ft136">51 </SPAN>I bästa fall får man tillägga, för en reform kan i värsta fall erodera förutsättningarna för den verksamhet som reformen positivt skulle bidra till.</P>
<P class="p109 ft52">Bilden av hur karriärstegsreformen och lärarlönelyftet påverkat skolan är som visats ovan dubbel. En del ambitioner har infriats, andra inte. Några aspekter av initiativen har väckt lärarkårens kritik, andra inte. Att problem uppstått är inte att förvånas över. Inter- nationella erfarenheter visar sedan tidigare att det i dessa processer inte är ovanligt med problem vad gäller: ”… faulty evaluation systems, concerns about bias and discrimination, strategies that singled out individual teachers and undermined collaboration …”.<SPAN class="ft147">52 </SPAN>Det framstår dock som möjligt att överkomma erfarenheter av denna typ med medvetna strategier som utgår från grundläggande insikter om hur skolan fungerar och vad man vanligen värdesätter. De inter- nationella erfarenheterna pekar på vikten av att de stödjer lärares sam- arbete, att utvärderingar och bedömningar inte bara är återkommande utan även bygger på tydliga ”teaching standards” i kombination med relevant och substantiell fortbildning och möjligheter att ta ansvar för olika uppgifter i relation till den specifika kompetens som den en- skilde läraren utvecklat.<SPAN class="ft241">53 </SPAN>Detta ingår i den bild av utmaningar som utredningen avser att svara mot.</P>
<P class="p972 ft213"><SPAN class="ft79">7.6</SPAN><SPAN class="ft212">Satsningarna samverkar och överlappar varandra vilket ger otydlighet och stärker de negativa konsekvenserna</SPAN></P>
<P class="p448 ft35">I utredningens direktiv påtalas att för att satsningarna ska få positiva effekter för såväl lärares yrkesprofession som för skolans resultat är det viktigt att analysera hur de två satsningarna kan samverka på bästa</P>
<P class="p532 ft138"><SPAN class="ft104">50</SPAN><SPAN class="ft154">Dessa två betydelser finns i latinets </SPAN><NOBR>re-formatio.</NOBR> Se Ekbohrn, (1904).; Sahlenius, (1916).; Svenska Akademins ordbok. (1893) samt Östergren, (1981).</P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">51</SPAN><SPAN class="ft105">Tyack, & Cuban, (1995), s. 76.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">52</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">Darling-Hammond,(2010),</SPAN></NOBR> s. 318.</P>
<P class="p482 ft3"><SPAN class="ft210">53</SPAN><SPAN class="ft239">Jfr. </SPAN><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> (2010), s. 318 ff.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">332</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_333">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft26">sätt och därmed ge bättre förutsättningar för att öka läraryrkets att- raktionskraft.</P>
<P class="p476 ft35">Karriärstegsreformen och lärarlönelyftet fungerar parallellt och har stora likheter. De har båda som mål att premiera kvalificerade lärare genom riktade statsbidrag och har därför i stor utsträckning kommit att överlappa varandra: de premierar båda erfarna och kva- lificerade lärare som bedömts visa förmåga att utveckla undervis- ningen och därigenom förbättrat elevers studieresultat och verksam- heten i stort. De båda satsningarna träffar inte sällan samma lärare, vilket blir problematiskt vid tillämpningen. Både Statskontorets och Riksrevisionens respektive granskningar visar att en majoritet av huvudmännen och rektorerna anser att karriärtjänstlärarna också bör få del av lärarlönelyftet. Detta får som konsekvens att lönesprid- ningen ökar kraftigt och i bland skapar omotiverat höga löneskillna- der. De huvudmän och rektorer som å andra sidan tilldelat lärar- lönelyftet till lärare som inte har utsetts till karriärtjänstlärare kan konstatera att den relativa löneökningen för karriärtjänstlärarna har minskat, vilket riskerar urholka karriärstegsreformen.</P>
<P class="p434 ft41">Sättet på vilket satsningarna samverkar och överlappar varandra har gjort dem otydliga, vilket i sin tur försvårat genomförandet av lärarlönelyftet för huvudmännen och försämrat deras möjligheter att motivera fördelningen av lärarlönelyftet för lärarna. Sättet på vilket satsningarna samverkar har även skapat en sammanblandning mellan erkännande av prestationer som har skett (bakåt) och vad som ska ske (framåt).</P>
<P class="p417 ft35">Den kritik som riktats mot lärarlönelyftet har varit mer omfat- tande än kritiken mot karriärstegsreformen. Detta beror delvis på att lärarlönelyftet har förstärkt de negativa effekterna av karriärstegs- reformen. Lärarlönesatsningen har även fått lägre acceptans för att den inte lika tydligt knyter an till en förväntad prestation som karriär- stegsreformen, utan mer kommit att betraktas som en retroaktiv belöning för ett redan utfört arbete. Kritiken gällande lärarlönelyftet beror även på att huvudmän och rektorer inte har haft tid att förtyd- liga kriterierna för urvalet av de lärare som ska tilldelas bidraget, vilket gjort att de uppkomna löneskillnaderna inte uppfattats som rättvisa.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">333</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_334">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p973 ft96"><SPAN class="ft79">7.7</SPAN><SPAN class="ft95">Förbättrad legitimitet för reformerna genom större transparens och en tydligare koppling mellan kompetens och uppdrag</SPAN></P>
<P class="p114 ft41">Både karriärstegsreformen och lärarlönelyften har viktiga syften, nämligen dels att stimulera skolhuvudmän och att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare, dels att genom höjda löner till särskilt kvalificerade lärare och förskollärare bidra till en ökad kvalitet i undervisningen, till förbättrade kunskapsresultat och till verksamhe- tens utveckling i övrigt.<SPAN class="ft140">54 </SPAN>Satsningarna har också förväntats stärka läraryrkets attraktionskraft. Genom de båda satsningarna har möj- ligheterna stärkts för skickliga lärare att stanna kvar i undervisningen och samtidigt göra karriär.</P>
<P class="p109 ft52">Utvärderingar av satsningarna har dock visat att de har påverkat arbetsklimatet hos lärarna negativt där de, genom att ha delat upp lärarkåren och pekat ut vissa lärare som mer skickliga än andra, har skapat en splittring i lärarkåren. Satsningarna har kritiserats för att sakna legitimitet, där man uppfattat att det är oklart på vilka grunder förstelärartjänster har tillsatts och varför vissa lärare har fått ta del av lärarlönesatsningen och andra inte. Det har vidare uppfattats som otydligt hur karriärtjänsterna ska användas i verksamheten. Lärare vittnar om att det är oklart vad försteläraren har för uppdrag och att de lärare som inte har utsetts till förstelärare inte heller har fått ta del av den kunskap som försteläraren har fått genom kurser och utbild- ningar.<SPAN class="ft147">55 </SPAN>Otydlighet och brist på legitimitet och transparens i proces- serna har skapat utrymme för olika tolkningar och förväntningar och därmed också grogrund för misstro och missnöje. Uppkomna löne- skillnader har upplevts som omotiverat stora och de lärare som inte får en karriärtjänst har ibland tappat motivationen. Denna splittring av lärarkåren skapades av karriärstegsreformen och har förstärkts av lärarlönelyftet.</P>
<P class="p594 ft52">De båda satsningarna utgår från principen att vissa lärare erkänns som mer kvalificerade än sina kollegor och därför får högre lönepå- slag och i viss mån även andra arbetsuppgifter och ansvar (karriär- tjänst) än sina kollegor. En del av kritiken får förstås i sammanhanget</P>
<P class="p974 ft138"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft154">1 § andra stycket förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare respektive 2 § förordning om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p443 ft77"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft106">Liedman, Marcusson, & Östensson, (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">334</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_335">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">att detta synsätt utmanar de värden som råder inom läraryrket, där alla lärare traditionellt sett förväntas kunna utföra samma arbete oav- sett erfarenhet och med små löneskillnader. Sett till detta var kritiken mot de två reformerna i viss mån väntad.</P>
<P class="p417 ft35">Utredningens förslag om ett professionsprogram för lärare bygger på observationen att lärare, beroende på faktorer så som till exempel erfarenhet, kompetensutvecklingsinsatser liksom graden på deras per- sonliga engagemang för yrket, vanligen uppnår olika grad av under- visningsskicklighet. Det är enligt utredningens synsätt inget kontro- versiellt i att påpeka detta. Detta synsätt på lärares yrkesskicklighet innebär inte att lärare ska ställas emot varandra. Det är utredningens uppfattning att det är nödvändigt att justera dagens modell så att samverkan lärare emellan kan utvecklas i stället för att hämmas så att mer erfarna lärare kan bistå mindre erfarna lärare i deras gemensamma strävan att utvecklas vidare i sin yrkesroll.</P>
<P class="p417 ft52">Framför allt karriärstegsreformen har en stor potential att stärka lärarkåren genom att lärare i större omfattning och mer tydligt får inflytande över den pedagogiska utvecklingen på skolenheterna. En sådan utveckling kräver att vissa lärare tar ett större ansvar än andra och innebär därmed att vissa lärare erkänns som mer skickliga än andra. Genom utredningens förslag om ett professionsprogram kom- mer enskilda lärare att utveckla specialistkunskaper utifrån lärarens, rektorns och huvudmannens val av inriktning på kompetensutveck- ling. Lärarens individuella utveckling av kunskaper och kompetens ska kunna synliggöras i nationella kompetenserkännanden, vilka kan öppna dörrarna för ansvarsfulla uppdrag vid skolenheten eller i huvudmannens skolorganisation. Den individuella lärarens ökade kunskaper och kompetens kan därmed komma större lärargrupper till del om läraren i sitt uppdrag leder sina kollegor i kompetensutveck- ling och utvecklingsarbete, eller på annat sätt bidrar till utveckling. Ett större ansvar för hela skolenhetens eller skolorganisationens utveckling bör förstås också löna sig. Med större ansvar bör det följa en högre lön.</P>
<P class="p975 ft25">Det är viktigt att satsningar som syftar till att stärka läraryrket inte bidrar till att lärarkollektivet slås isär. Satsningar vars tillämp- ning uppfattas som godtyckliga gynnar inte läraryrkets attraktions- kraft. Kritiken och missnöjet som satsningarna har mött framför allt inom lärarkåren riskerar att underminera möjligheterna att uppnå satsningarnas syften. Det är samtidigt inte ovanligt att större refor-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">335</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_336">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft25">mer initialt väcker misstro och kritik och det är därför viktigt att reformer ges tid att etableras. Båda satsningarna är relativt nya och de har båda implementerats relativt snabbt. Lärarlönelyftet infördes 2016 och att det är först under 2017 som hela det avsatta statsbidraget har betalats ut. Det kan därför vara för tidigt att dra definitiva slut- satser om utfallet av satsningen och en större acceptans kan uppträda över tid, vilket Riksrevisionen påpekar i sin rapport. Utredningen delar denna ståndpunkt. Snabba ändringar i relativt nya regleringar riskerar att få oönskade effekter varför ändringar ska vidtas först efter noggrant övervägande.</P>
<P class="p751 ft41">För att satsningarna ska kunna ge de avsedda effekterna på lärar- yrkets attraktionskraft på längre sikt är det dock viktigt att ta tillvara på och åtgärda de uppmärksammade bristerna.</P>
<P class="p88 ft35">Mycket av kritiken mot satsningarna bygger på att processerna inte har varit tillräckligt transparenta. Det är viktigt att tillsättningar av karriärtjänster och tilldelning av lärarlönelyft uppfattas som rätt- visa. Att en majoritet av lärarna är negativt inställda till reformerna måste tas på allvar. Detta gäller särskilt eftersom läraryrket kräver en stor grad av kollegialt lärande och samarbete. Läraryrket kritiseras ofta för att vara ett ensamyrke och att lärare arbetar med stängda dör- rar. Samtidigt vet vi att undervisningens kvalitet blir bättre om lärare samarbetar med planering och besöker varandras klassrum. Här kan karriärstegsreformen bidra till utvecklingen då den inte enbart inne- bär en karriärmöjlighet för den enskilde läraren utan också en möjlig- het till utveckling för hela skolan om uppdraget används rätt.</P>
<P class="p89 ft25">Både Statskontoret och Riksrevisionen betonar i sina respektive granskningar vikten av att förankra och skapa legitimitet åt satsning- arna. Statskontoret påpekar att en tydlig koppling mellan den efter- frågade kompetensen och karriärtjänstens innehåll ökar förutsätt- ningarna för att karriärtjänstlärarnas uppdrag ska gynna utvecklingen inom skolan.</P>
<P class="p88 ft35">Utredningen delar denna synpunkt. För att uppnå de tänkta effek- terna av de båda satsningarna krävs att de får legitimitet bland huvud- män, rektorer och lärare. Detta kräver att huvudmannen, i samråd med lärare och rektorer, identifierar och analyserar skolenhetens behov och vilka åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla sko- lans verksamhet. Sedan ska dessa behov och åtgärder kopplas till karriärtjänsten. Det kräver ambitiösa och transparenta rekryterings- processer med tydliga uppdrag. En tydlig koppling mellan den efter-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">336</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_337">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317337x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">frågade kompetensen och tjänstens innehåll ökar förutsättningarna för att karriärtjänstlärarnas uppdrag ska gynna utvecklingen inom skolenheten. Detta i sin tur innebär att nyttan av tjänsterna synlig- görs för andra vilket i sin tur ökar förutsättningarna för att karriär- tjänstlärarnas uppdrag ska gynna utvecklingen inom skolväsendet. Utöver detta är det viktigt att karriärtjänstlärarens plats i verksam- heten tydliggörs samt att karriärtjänstläraren ges tid att utföra sitt uppdrag.</P>
<P class="p417 ft41">I kommande avsnitt lämnar utredningen förslag på justeringar av gällande regelverk som utredningen bedömer kunna leda till att karriärstegsreformen ges bättre legitimitet, vilket i sin tur bedöms ge bättre förutsättningar för reformen att uppnå sitt syfte. Utred- ningen föreslår därutöver ändringar i karriärstegsreformen i andra delar av detta betänkande: i kapitlet om hur fler erfarna lärare och rektorer kan stimuleras att söka sig till skolor med svåra förutsätt- ningar lämnar utredningen förslag som bedöms leda till att det extra statsbidraget till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor ska kunna fungera mer träffsäkert. I kapitlet om lärare som bedriver undervisning på entre- prenad lämnar utredningen ett förslag om att även dessa lärare bör omfattas av karriärstegsreformen.</P>
<P class="p976 ft96"><SPAN class="ft79">7.8</SPAN><SPAN class="ft95">Karriärstegsreformen kopplas till professionsprogrammets kompetensnivåer</SPAN></P>
<P class="p831 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Statsbidraget till skolhuvudmän som inrät- tar karriärsteg för lärare ska kopplas till utredningens förslag om ett professionsprogram.</P>
<P class="p977 ft41">Med förstelärare eller lektor enligt förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ska avses en lärare som, utöver de krav som gäller i dag, har upp- nått en viss kompetensnivå<SPAN class="ft56">.</SPAN></P>
<P class="p978 ft52"><SPAN class="ft223">Utredningens bedömning: </SPAN>Vilken kompetensnivå som ska krävas för att utses till förestelärare enligt förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare bestäms med utgångspunkt i kommande beslut om kompetensbeskrivningar för de olika nivåerna. Utredningen bedömer att det kan komma att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">337</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_338">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317338x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p836 ft41">krävas att läraren minst har nått nivån erfaren lärare för att kunna utses till förstelärare och nivån särskilt meriterad lärare för att ut- ses till lektor enligt förordningen.</P>
<P class="p837 ft41">På sikt bör satsningen statsbidrag till skolhuvudmän som in- rättar karriärsteg för lärare även omfatta förskollärare och kunna lämnas till den som enligt skollagen (2010:800) är huvudman för förskolan.</P>
<P class="p815 ft35">För att stimulera till utveckling av högre yrkesskicklighet i allmänhet och till högre undervisningsskicklighet i synnerhet behövs såväl för- utsättningar som tydliga målbilder vad gäller kompetens och utveck- lingslinjer. Det professionsprogram som utredningen föreslår ger den struktur som är nödvändig för att kunna svara på flera av de uppdrag som utredningen har i uppgift att lösa, detta gäller inte minst frågan som rör karriärstegsreformen. Genomgående för professionsprogram- met är att det ska svara mot såväl behovet av nationell likvärdighet, förutsägbarhet och transparens som förmåga till lokal anpassning.</P>
<P class="p181 ft35">Professionsprogrammet bygger på principen att det behövs tydliga beskrivningar av lärarkompetenser från grundläggande nivå upp till mycket avancerad nivå samt att det måste finnas robusta och tillför- litliga processer för att identifiera och erkänna olika nivåer av kom- petens. I professionsprogrammets struktur för kompetenserkännan- den på fyra olika nivåer ska anges vilka kriterier som krävs för att en lärare ska betraktas som ”erfaren lärare” ”meriterad lärare” respektive ”särskilt meriterad lärare”. En nationell funktion ska tillsammans med professionerna, huvudmännen och andra intressenter avgöra vilka kriterier som ska gälla för respektive nivå samt, efter ansökan om erkännande från lärare och förskollärare, besluta om erkännande. <SPAN class="ft136">56</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">Utredningen föreslår att satsningen statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ska kopplas till utredningens förslag om ett professionsprogram. Utredningen ser att ett fastställt profes- sionsprogram med tydliga nationella kompetensnivåer kan råda bot på den kritik som framförts angående bristen i transparens och legiti- mitet vid tillsättning av förstelärartjänster. Genom den förbättrade möjligheten att använda lärares kompetens strategiskt som profes- sionsprogrammet erbjuder, med nationella kriterier och förutsägbara,</P>
<P class="p979 ft77"><SPAN class="ft98">56 </SPAN>Se kap. 5.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">338</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_339">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft26">transparenta processer, blir det tydligare vad som krävs för att en lära- re ska kunna erhålla en karriärtjänst.</P>
<P class="p476 ft35">För att kunna komma i fråga för en förstelärar- eller lektorstjänst enligt förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ska läraren, utöver de krav som gäller i dag, ha uppnått en viss kompetensnivå. Vilken nivå som ska krävas kan dock avgöras först när kompetensbeskrivningarna för varje nivå har beslu- tats. Utredningen bedömer dock att det är rimligt att tänka att läraren minst har nått nivån erfaren lärare för att kunna utses till förstelärare och nivån särskilt meriterad lärare för att kunna utses till lektor. Det är dock viktigt att påpeka att enbart det faktum att läraren har upp- nått en viss kompetensnivå inte per automatik innebär att läraren erhåller en karriärtjänst eller ett särskilt lönepåslag, utan dessa tjänster måste utlysas, sökas och tillsättas på samma sätt som i dag.</P>
<P class="p417 ft41">Genom att förstärka utvecklingsmöjligheterna och skapa rutiner och transparenta former för erkännande av kompetens så svarar professionsprogrammet som sådant på ett övergripande sätt också mot den kritik som funnits mot karriärstegsreformen utifrån det förhållandet att den haft något av en engångskaraktär över sig. Med professionsprogrammet på plats kommer fler lärare att kunna få sin kompetens erkänd och därmed kvalificera sig för uppdrag som kräver högre kompetens.</P>
<P class="p434 ft35">Det är viktigt att redan verksamma lärares, förskollärares och rek- torers kompetens, erfarenheter och ansvarsuppgifter säkras och om- händertas i den nya strukturen. Detta gäller även de lärare som i dag har en karriärtjänst. Den lärare som vid ikraftträdandet av de föreslag- na bestämmelserna redan innehar en karriärtjänst ska inte riskera att bli av med denna på grund av att han eller hon inte uppfyller kraven för en viss kompetensnivå. Dessa lärare ska därför fortsatt ha rätt till den karriärtjänst de har, oavsett vilken kompetensnivå de bedöms till- höra. Redan fattade beslut att utse förstelärare eller lektorer ska alltså inte behöva omprövas med anledning av de föreslagna bestämmel- serna. Detta innebär att kravet på att få ta del av statsbidraget för kar- riärtjänster vid en viss kompetensnivå endast gäller för de förstelärare och rektorer som utses efter att bestämmelserna träder i kraft.</P>
<P class="p434 ft35">Förskolan har ett viktigt uppdrag: den ska lägga grunden för det lärande som fortsätter resten av livet och den ska stimulera barns utveckling och lärande. För att förskolan ska fylla detta viktiga upp- drag är det viktigt att kunna stärka lärarprofessionen även där så att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">339</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_340">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317340x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft25">skickliga förskollärare utvecklas och uppmuntras till karriär utan att lämna undervisningen, på samma sätt som gäller för lärare i övriga skolväsendet. För att undervisa i förskolan krävs legitimation och behörighet. Förskollärare har ett yrkesansvar och är professions- bärare i samma utsträckning som andra lärare inom skolväsendet. Utredningen har därför gjort bedömningen att även förskollärarna ska ingå i professionsprogrammet och ges möjlighet till kompetens- erkännande. Utredningen anser att även de förskollärare som verkar i förskolan på sikt bör kunna omfattas av satsningen statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
<P class="p980 ft81"><SPAN class="ft79">7.9</SPAN><SPAN class="ft80">Lärarlönelyftet bibehålls i dess nuvarande utformning</SPAN></P>
<P class="p981 ft129">Utredningens bedömning <SPAN class="ft25">Genom den struktur som professions- programmet ger kommer de två satsningarna lärarlönelyftet och karriärstegsreformen att kunna samverka på bättre sätt. Några ändringar i satsningen statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier föreslås inte.</SPAN></P>
<P class="p982 ft41">På sikt bör även lärare som undervisar i kommunal vuxenut- bildning få ta del av lärarlönelyftet.</P>
<P class="p699 ft41">Genom införandet av ett professionsprogram kommer lärarprofes- sionens kompetensnivåer att förtydligas. Utredningen bedömer att detta har potential att åtgärda många av de brister som identifierats vid tillämpningen av satsningen lärarlönelyftet. Utredningen väljer dock att inte närmare ändra regleringen kring lärarlönelyftet, eller att exempelvis knyta satsningen till en särskild kompetensnivå i pro- fessionsprogrammet.</P>
<P class="p89 ft35">Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att regeringens styr- ning i de båda satsningarna i vissa avseenden framstår som otydlig men konstaterar samtidigt att en mer detaljerad styrning kan leda till problem som inte går att förutse. Riksrevisionen rekommenderar ändå att styrningen av de två reformerna karriärstegsreformen och lärarlönelyftet bör samordnas och tydliggöras för att de på ett bättre sätt ska kunna bidra till att öka läraryrkets attraktionskraft. Riks- revisionen anser att regeringen bör överväga att skapa en gemensam uppsättning kriterier för att bedöma lärares kvalifikationer som om-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">340</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_341">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317341x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td133"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td187"><P class="p19 ft38">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">fattar både karriärstegsreformen och lärarlönelyftet, exempelvis vilka kvalifikationer som ska uppnås för att kunna ta del av lärarlönelyftet och vad som utöver detta krävs för att få en karriärstegstjänst.</P>
<P class="p102 ft35">Regeringen har med anledning av Riksrevisionens granskning överlämnat en skrivelse till riksdagen i januari 2018. I skrivelsen anger Regeringen bland annat att man inte instämmer i Riksrevisionens re- kommendation om en gemensam uppsättning kriterier för att be- döma lärares kvalifikationer. Regeringen konstaterar att lärarlönelyf- tet är en ny reform som endast funnits i drygt ett år och nu bör få viss tid på sig för att de önskvärda resultaten ska uppnås. Genom att lärarlönelyftet får tid att etableras och att skolhuvudmän och rektorer får tid att hitta ändamålsenliga sätt att använda reformen på, kan reformens legitimitet öka bland lärarna. Regeringen aviserar samtidigt att avsikten är att göra en mer omfattande utvärdering av lärarlöne- lyftets effekter när reformen har funnits i tre år.<SPAN class="ft136">57</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">När det gäller satsningen lärarlönelyftet gör utredningen bedöm- ningen att denna satsning varken ska införlivas med karriärstegsrefor- men eller kopplas till någon av professionsprogrammets kompetens- nivåer. Lärarlönelyftet är en ren lönemässig satsning som ska bidra till en långsiktig löneförhöjning, utöver vad som följer av den ordinarie lönerevisionen, till de lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som kommer i fråga. En given utgångspunkt är att lönesättningen för lärare är en fråga för arbetsmarknadens parter. Lönerna ska bestäm- mas i förhandlingar mellan parterna och bör därför inte införlivas med professionsprogrammet. Beroende på vilka kriterier som kom- mer att utformas för de olika kompetensnivåerna kan det däremot bli så att kriterierna för en viss nivå kan komma att motsvarar de kriterier som ställs för att en lärare ska få ta del av lärarlönelyftet. Det bör självfallet även förhålla sig så att den lärare som avancerar i profes- sionsprogrammet bör kunna använda den nya kompetensnivån som ett argument för att få ta del av lärarlönelyftet eller få en högre lön och därigenom premieras lönemässigt.</P>
<P class="p983 ft41">På längre sikt bör dock medlen för lärarlönelyftet, när modellen etablerats och fungerar, fördelas till kommunerna via det generella statsbidraget.</P>
<P class="p84 ft35">Det professionsprogram som utredningen föreslår ska omfatta alla legitimerade lärare och förskollärare oavsett var i skolväsendet läraren</P>
<P class="p444 ft77"><SPAN class="ft98">57 </SPAN>Regeringen (2018)<SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">341</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_342">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317342x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Hur kan karriärstegsreformen och lärarlönesatsningen utvecklas?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">eller förskolläraren befinner sig.<SPAN class="ft136">58 </SPAN>För lärare som undervisar inom kommunal vuxenutbildning gäller samma krav på legitimation och behörighet som för lärare i övriga skolväsendet. Legitimerade lärare som undervisar inom kommunal vuxenutbildning är professions- bärare i samma utsträckning som lärare som undervisar i grundskolan och gymnasieskolan och i övriga skolformer. Det saknas därför prin- cipiella skäl till att dessa lärare inte skulle omfattas av lärarlönelyftet<SPAN class="ft25">.</SPAN></P>
<P class="p984 ft120"><SPAN class="ft119">58 </SPAN>Med legitimerad lärare eller förskollärare jämställs lärare eller förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">342</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_343">
<P class="p985 ft174"><SPAN class="ft172">8</SPAN><SPAN class="ft173">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning i verksamhet som bedrivs på entreprenad</SPAN></P>
<P class="p986 ft35">Flera statliga insatser har gjorts för att förbättra läraryrkets attrak- tionskraft, och i förlängningen kvaliteten i undervisningen. I ljuset av den pågående lärarbristen är det av stor vikt att se till att det finns incitament för att arbeta som lärare. För lärare som arbetar hos ut- bildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad finns inte samma möjligheter som för de lärare som arbetar hos kommunala och enskilda huvudmän att ta del av statliga insatser. Den här utred- ningen har fått i uppdrag att se över vilka möjligheter som bör finnas för att ge lärare som är anställda hos utbildningsanordnare som bedri- ver utbildning på entreprenad tillgång till statliga insatser för lärare.</P>
<P class="p987 ft81"><SPAN class="ft79">8.1</SPAN><SPAN class="ft80">Utbildning på entreprenad är särskilt vanligt i kommunal vuxenutbildning</SPAN></P>
<P class="p111 ft35">Inom skolväsendet finns det möjlighet att överlämna vissa uppgifter på entreprenad, vilket innebär att de uppgifter som huvudmannen har ansvar för läggs ut hos och sköts av privata anordnare. Vilka uppgifter inom skolväsendet som får läggas ut på entreprenad regleras i 23 kap. skollagen (2010:800). Reglerna är olika generösa beroende på skol- form och vilka uppgifter som avses. Inom skolväsendet för vuxna är det tillåtet att lägga ut undervisning på entreprenad. Detta är särskilt vanligt inom den kommunala vuxenutbildningen där andelen elever som studerar hos en privat anordnare nära nog dubblerats under de senaste tio åren. Därför har utredningen valt att särskilt granska stat-</P>
<P class="p844 ft31">343</P>
</DIV>
<DIV id="page_344">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">liga insatser för lärare som bedriver undervisning i verksamhet som bedrivs på entreprenad inom den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p88 ft35">Skolväsendet för vuxna har en viktig uppgift i att tillhandahålla utbildning för bland annat nyanlända, både när det gäller utbildning i svenska språket inom utbildning i svenska för invandrare och svenska som andraspråk, men även när det gäller till exempel yrkesutbildning. För att Sverige ska kunna ge nyanlända vuxna en utbildning som ger förutsättningar för etablering i det svenska samhället är en vuxen- utbildning av god kvalitet helt avgörande. Detta förutsätter i sin tur att det finns kunniga lärare som utvecklar undervisningen.</P>
<P class="p88 ft35">Hos de lärare som är anställda av utbildningsanordnare som be- driver undervisning på entreprenad är andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen lägre än hos de lärare som är anställda direkt av huvudmannen. De lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning entreprenad tar samtidigt inte del av statliga satsningar för lärare i samma utsträckning som de lärare som är anställda direkt av en huvudman. För den undervisning som läggs ut på entreprenad gäller samma krav på legitimation och behörighet som för lärare som är anställda direkt av huvudmannen. Lärarna arbe- tar också efter samma styrdokument som lärare som är anställda direkt av huvudmannen. Utifrån rätten till lika tillgång till utbildning i skolväsendet bör även elever i utbildning som bedrivs på entre- prenad få möta lärare som tar del av kompetensutveckling. För att vuxenutbildningen ska kunna rekrytera skickliga lärare som kan ut- veckla kvaliteten i undervisningen är det viktigt att lärare betraktar det som attraktivt att arbeta i den skolformen. Det finns därför ett behov av att se över hur dessa lärares behov av behörighetsgivande fortbildning och annan kompetensutveckling bör tillgodoses.</P>
<P class="p89 ft35">Det bör enligt utredningens direktiv övervägas om inte alla lärare inom skolväsendet för vuxna ska kunna ta del av statliga insatser obe- roende av om de är anställda direkt av en huvudman eller hos en enskild anordnare som bedriver utbildning på entreprenad. Utred- ningen ska därför, enligt direktivet, överväga om lärare som är an- ställda av utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entrepre- nad i högre utsträckning bör kunna ta del av statliga satsningar för lärare, och i så fall vilka, eller om det i stället ska betraktas som anord- narnas ansvar att tillhandahålla motsvarande insatser.</P>
<P class="p89 ft25">Att möjliggöra vuxnas lärande skapar förutsättningar för ett livs- långt lärande och omställning under hela livet. Den kommunala</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">344</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_345">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317345x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">vuxenutbildningen är en av de skol- och utbildningsformer som fyller denna funktion i Sverige. Idéhistorikern <NOBR>Sven-Eric</NOBR> Liedman kommen- terar i boken <SPAN class="ft50">Hets – en bok om skolan</SPAN>, att vuxen- och folkbildningen</P>
<P class="p473 ft35">är ”Nordens enda originella bidrag till skolhistorien.”<SPAN class="ft136">1 </SPAN>Historiskt har den bidragit till att utjämna möjligheterna till utbildning och i dag är den bland annat en viktig del i nyanländas etablering i samhället. Un- der senare år har den kommunala vuxenutbildningen kommit att mer och mer frångå det rena bildningsuppdraget och i stället kommit att i större omfattning verka i riktning mot arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft, något som utredningen beskriver i avsnitt 8.3.2.</P>
<P class="p102 ft35">Den kommunala vuxenutbildningen ställer stora krav på flexibili- tet, dels då utbildningen har en kontinuerlig antagning av elever, dels då elevantalet och vilken utbildning de efterfrågar varierar över tid. Att genom offentlig upphandling lägga ut hela eller delar av verksam- heten på entreprenad har då kommit att bli en lösning på dessa krav på flexibilitet och snabba omställningar. I de andra skolformerna finns inte lika generösa möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad, men där finns, till skillnad från vad som gäller inom den kommunala vuxenutbildningen, en möjlighet för enskilda att starta fristående skolor och förskolor med en enskild huvudman.</P>
<P class="p84 ft35">Principen som utredningen utgår från är att elever i alla skol- former har rätt till undervisning med hög och likvärdig kvalitet och lärare med hög kompetens. Lärare i alla skolformer måste därför om- fattas av samma möjligheter till kompetensutveckling och skolut- vecklingsinsatser, och av samma incitament för att utvecklas i sin lärarroll. Om dessa möjligheter saknas inom hela eller delar av den kommunala vuxenutbildningen finns det risk för att ambitiösa lärare som vill utvecklas väljer bort den kommunala vuxenutbildningen som arbetsplats. Detta kommer att drabba kvaliteten i utbildningen och därmed leda till att elever inom den kommunala vuxenutbildningen inte ges undervisning av samma kvalitet som i övriga skolformer.</P>
<P class="p102 ft35">I detta inledande avsnitt redogör utredningen för vad entreprenad innebär. Därefter kommer utredningen att mer ingående redovisa förekomsten av entreprenad inom den kommunala vuxenutbildning- en och varför det är så vanligt. För att kunna dra slutsatser utifrån de uppdrag som utredningens direktiv ger beskriver utredningen i de följande avsnitten villkoren för den kommunala vuxenutbildningen,</P>
<P class="p988 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Liedman, <NOBR>S-E.</NOBR> (2011)<SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">345</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_346">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317346x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">för lärarna som arbetar där och vilka möjligheter och utmaningar entreprenad innebär för just denna del av skolväsendet. Därefter går utredningen igenom vilka statliga satsningar det finns för lärare, vil- ken tillgång lärare som undervisar på entreprenad har till dessa samt vad orsakerna kan vara till det låga deltagandet som finns gällande vissa satsningar. I de avslutande avsnitten lämnar utredningen sina förslag i denna del.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">8.1.1</SPAN><SPAN class="ft149">Entreprenad – vad avses?</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Med entreprenad avses att en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman med bibehållet huvudmannaskap sluter avtal med någon annan än kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen om att utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet en- ligt skollagen.<SPAN class="ft136">2 </SPAN>Möjligheterna att lägga ut undervisning på entrepre- nad är relativt restriktiva, men inom kommuner och landsting är det inte ovanligt när det gäller andra uppgifter, exempelvis drift av idrotts- anläggningar, renhållning och sophämtning eller personlig assistans.</P>
<P class="p181 ft35">Bibehållet huvudmannaskap innebär att huvudmannaskapet fort- farande ligger kvar hos den egentlige huvudmannen, till exempel kommunen, vilket betyder att huvudmannen ansvarar för verksamhe- tens innehåll men låter någon annan sköta själva utförandet. Trots att verksamheten har överlämnats på entreprenad är det fortfarande huvudmannen som beslutar om verksamhetens mål, inriktning, om- fattning och kvalitet samt ansvarar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Bibehållet huvudmannaskap innebär också att huvud- mannen ska försäkra sig om att undervisningen håller den kvalitet som krävs och genomförs i enlighet med skollagen och andra författ- ningar på skolområdet, till exempel läroplaner och kursplaner.</P>
<P class="p989 ft41">De bestämmelser som gäller för en utbildning eller en annan verksamhet enligt skollagen ska gälla även för uppgifter som utförs på entreprenad, med de undantag som anges i skollagens kapitel om entreprenad.<SPAN class="ft140">3 </SPAN>Det innebär bland annat samma krav på legitimation och behörighet för lärare, rätt till trygghet och studiero för elever och samma krav på arbete mot kränkande behandling.</P>
<P class="p923 ft75"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft74">23 kap. 1 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft76">23 kap. 1 § tredje stycket skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">346</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_347">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317347x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">Bibehållet huvudmannaskap betyder även att om en entreprenör ges i uppdrag av en kommun att utföra uppgifter inom utbildning som kommunen är huvudman för, så är det fortfarande fråga om en kommunal verksamhet i förhållande till barn, elever och vårdnads- havare. Det är även huvudmannen som står under direkt tillsyn av Skolinspektionen och därför måste försäkra sig om att regelverket följs inom verksamheten som lagts ut på entreprenad.</P>
<P class="p408 ft28"><SPAN class="ft28">8.1.2</SPAN><SPAN class="ft149">Vad får läggas ut på entreprenad?</SPAN></P>
<P class="p283 ft41">Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, kommunal vuxen- utbildning, särskild utbildning för vuxna får även undervisning läg- gas ut på entreprenad.<SPAN class="ft140">4</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymna- siesärskolan är regelverket däremot striktare. Inom dessa skolformer får i princip endast uppgifter som inte hör till undervisningen, till exempel skolskjuts och skolmåltider, överlämnas på entreprenad. Uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandled- ning på modersmålet får däremot överlämnas på entreprenad till en annan huvudman. Dessutom får enskilda huvudmän överlämna upp- gifter som avser modersmålsundervisning på entreprenad till en en- skild fysisk eller juridisk person. Uppgifter som avser modersmåls- undervisning eller studiehandledning på modersmålet får endast över- lämnas på entreprenad om huvudmannen har gjort vad som rimligen kan krävas för att anordna utbildningen inom den egna organisa- tionen.<SPAN class="ft136">5 </SPAN>Vilka åtgärder som rimligen kan krävas av en huvudman får bedömas med ledning av omständigheterna i det enskilda fallet då förutsättningarna för att anordna utbildningen kan variera. I områden där det finns många som talar ett visst språk borde en huvudmans förutsättningar att anordna undervisningen inom den egna organisa- tionen vara bättre än i områden där få talar det aktuella språket. <SPAN class="ft136">6</SPAN></P>
<P class="p84 ft52">Även uppgifter som avser undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil i gymnasieskolan får överlämnas på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person.<SPAN class="ft147">7</SPAN></P>
<P class="p472 ft75"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft105">23 kap. 2 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">5</SPAN><SPAN class="ft105">23 kap. </SPAN><NOBR>2–3</NOBR> a §§ skollagen.</P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft137">Prop. 2015/16:173.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">7</SPAN><SPAN class="ft106">23 kap. 3 b § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">347</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_348">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317348x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">Det är endast kommuner (och därmed även kommunalförbund), landsting samt enskilda huvudmän som får överlämna uppgifter på entreprenad.<SPAN class="ft136">8 </SPAN>Detta innebär att staten, som huvudman för vissa skol- former, inte får överlämna uppgifter på entreprenad. Entreprenad är alltså inte möjlig vare sig inom specialskolan eller sameskolan. <SPAN class="ft136">9</SPAN></P>
<P class="p109 ft41">En kommun kan också sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skolla- gen (annan pedagogisk verksamhet).<SPAN class="ft140">10 </SPAN>Skillnaden mellan entreprenad och samverkan är att huvudmannaskapet för verksamheten övergår vid samverkan.</P>
<P class="p990 ft28"><SPAN class="ft28">8.1.3</SPAN><SPAN class="ft149">Vad överlämnas när en uppgift överlämnas på entreprenad?</SPAN></P>
<P class="p368 ft25">Om undervisningen får lämnas över på entreprenad får även den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisning, till exem- pel betygssättning, överlämnas.<SPAN class="ft153">11 </SPAN>Om kommunal vuxenutbildning läggs ut på entreprenad är det alltså utbildningsanordnarens lärare som ansvarar för undervisningen och får sätta betyg.</P>
<P class="p109 ft35">När det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna finns även möjligheten att överlämna vissa av rektors upp- gifter till en enskild utbildningsanordnare.<SPAN class="ft136">12 </SPAN>Detta gäller bara om ut- bildningsanordnaren har fått så kallad betygsrätt.<SPAN class="ft136">13 </SPAN>Med betygsrätt avses att den enskilda utbildningsanordnaren ges möjlighet att sätta betyg, anordna prövning samt att utfärda betyg och intyg enligt de bestämmelser som gäller för skolväsendet. Syftet med införandet av betygsrätten var att skapa närhet mellan rektorsfunktionen och ut- bildningsverksamheten samt att tydliggöra ansvarsförhållandet för den enskilde utbildningsanordnaren genom att ansvaret för betygs-</P>
<P class="p991 ft75"><SPAN class="ft98">8 </SPAN>Jfr 23 kap. 1 § skollagen.</P>
<P class="p289 ft151"><SPAN class="ft98">9 </SPAN><SPAN class="ft75">Utredningen </SPAN>Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad</P>
<P class="p457 ft138">(U 2015:09) föreslår dock i betänkandet SOU 2016:12 att staten, som huvudman för same- skolan och specialskolan, bör få överlämna uppgifter på entreprenad.</P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft137">23 kap. 8 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft137">23 kap. 6 § första stycket skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft137">23 kap. 6 § andra stycket skollagen.</SPAN></P>
<P class="p457 ft77"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft76">1 kap. 4 § samt 6 kap. förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning (</SPAN><SPAN class="ft123">vuxenutbildnings- förordningen</SPAN><SPAN class="ft23">).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">348</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_349">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317349x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft26">sättningen och utfärdandet av betyg hålls samman.<SPAN class="ft69">14 </SPAN>Skolinspektio- nen är den myndighet som prövar ansökningar och lämnar tillstånd. Hittills har drygt 180 tillstånd meddelats.<SPAN class="ft69">15 </SPAN>Myndigheten har tillsyns- ansvaret för att utbildningen hos anordnarna lever upp till de krav som ställs på dem.</P>
<P class="p992 ft41">Även om en utbildningsanordnare har fått betygsrätt är det fort- farande huvudmannen som har ansvar för att verksamheten följer skollagens bestämmelser.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">8.2</SPAN><SPAN class="ft143">Kommunal vuxenutbildning och entreprenad</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Entreprenad är särskilt vanligt inom den kommunala vuxenutbild- ningen varför utredningen har valt att koncentrera den följande genomgången i detta kapitel på förutsättningarna för denna skolform. Inom särskild utbildning för vuxna är regelverket för entreprenad lika generöst, men det förefaller inte nyttjas i någon större omfattning.</P>
<P class="p102 ft35">Kommunal vuxenutbildning erbjuds på grundläggande och gym- nasial nivå, vilket kan sägas motsvara den utbildning som ges i grundskolan och gymnasieskolan. Kommunal vuxenutbildning er- bjuds även genom utbildning i sfi. Sfi var tidigare en egen skolform men är sedan den 1 juli 2016 en del av den kommunala vuxenutbild- ningen. Eftersom den statistik som utredningen redogör för till mer- parten härrör sig från år 2016, då sfi fortfarande var en egen skolform, kommer statistik för sfi att redovisas för sig.</P>
<P class="p84 ft35">Den kommunala vuxenutbildningen är en viktig del av det svenska utbildningssystemet. Målet enligt skollagen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångs- punkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsätt- ningar. För kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå gäller ock- så att de som har fått minst utbildning ska prioriteras.<SPAN class="ft136">16 </SPAN>Den kommu- nala vuxenutbildningen har alltså flera syften, bland annat att främja den enskildes personliga utveckling och chans till sysselsättning, men även att tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft.</P>
<P class="p883 ft75"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2009/10:68.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft105">Källa: Skolinspektionen</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft106">20 kap, 2 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">349</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_350">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317350x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft25">Elevantalet i kommunal vuxenutbildning har under de senaste åren vuxit kraftigt och drygt 221 000 elever läste i kommunal vuxenutbild- ning (både på grundläggande och gymnasial nivå) år 2016.<SPAN class="ft153">17 </SPAN>Antalet kursdeltagare var drygt 754 000. Merparten (ca 80 procent) studerade på gymnasial nivå. Jämfört med år 2015 läste 6 500 fler elever i kom- munal vuxenutbildning under 2016. Även i sfi har antalet elever ökat kraftigt under de senaste åren. 2016 läste 150 100 elever i sfi, vilket är det största antalet elever någonsin. Antalet kursdeltagare i sfi under 2016 var cirka 199 000.<SPAN class="ft153">18</SPAN></P>
<P class="p109 ft25">En tydlig utveckling inom den kommunala vuxenutbildningen som helhet de senaste åren är att allt fler av eleverna är utlandsfödda, vilket inte minst är ett resultat av att Sverige år 2015 tog emot ett stort antal nyanlända. Inom kommunal vuxenutbildning på grundläg- gande nivå var 94 procent av eleverna utlandsfödda medan motsva- rande andel på gymnasial nivå var 35 procent 2016. För den kommu- nala vuxenutbildningen totalt sett (både grundläggande och gymna- sial nivå) var närmare varannan elev (46 procent) född utomlands. De utlandsföddas andel har ökat med 10 procentenheter under den senaste tioårsperioden.<SPAN class="ft153">19</SPAN></P>
<P class="p993 ft28"><SPAN class="ft28">8.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Entreprenad, inget nytt inom den kommunala vuxenutbildningen</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Den kommunala vuxenutbildningen kom till 1968 som ett resultat av flera års reformer. Den kommunala vuxenutbildningen som då växte fram ersatte så kallade kvällsgymnasier som i sin tur ersatte studie- cirklar för vuxna och korrespondensinstitut med distansutbildning.<SPAN class="ft136">20</SPAN></P>
<P class="p109 ft52">Reformen ur vilken den kommunala vuxenutbildningen skapades hade sin grund i ett jämlikhetssträvande. De första åren var många deltagare sådana som ansågs tillhöra den så kallade ”begåvningsreser- ven”, det vill säga särskilt studiemotiverade och studiebegåvade vuxna</P>
<P class="p994 ft138"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft154">Den nationella statistiken skiljer mellan elever och kursdeltagare. En elev räknas som kurs- deltagare på varje kurs där han eller hon har deltagit, varför antalet kursdeltagare överstiger antalet elever. Flertalet elever inom den kommunala vuxenutbildningen studerar inte på hel- tid, vilket försvårar en jämförelse när det gäller utvecklingen över tid. Statistiken redovisas därför dels i antalet elever, dels antalet kursdeltagare, där en och samma elev kan läsa flera kurser under ett år.</SPAN></P>
<P class="p601 ft75"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft105">Källa Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft106">Salin, Sven (2010).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">350</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_351">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317351x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">som inte tidigare hade haft tillgång till formell utbildning. Genom att fler fick tillgång till formell utbildning uppnåddes en del av jäm- likhetssträvan, men att det huvudsakligen var de studiebegåvade som studerade inom den kommunala vuxenutbildningen ledde till kritik mot utfallet av reformen, framför allt från LO och ABF. Man menade att den kommunala vuxenutbildningen inte nådde de verkligt lågut- bildade utan framför allt rekryterade vuxna med realexamen eller flickskola som utbildningsbakgrund.<SPAN class="ft136">21 </SPAN>Som ett resultat av kritiken kom vuxenutbildningens mål att från början av <NOBR>1970-talet</NOBR> allt tydli- gare riktas in mot att utjämna utbildningsklyftor i samhället och att verka för ökad jämlikhet. Särskilt skulle vuxenutbildningen rikta in sig på kortutbildade och de som stod längst ifrån arbetsmarknaden.<SPAN class="ft136">22 </SPAN>Den kommunala vuxenutbildningen kom sedan under <NOBR>1980-talet</NOBR> att bli en egen skolform med en egen läroplan.</P>
<P class="p102 ft35">Som ett svar på den tidens höga arbetslöshet genomförde den då- varande socialdemokratiska regeringen under perioden <NOBR>1997–2002</NOBR> det så kallade kunskapslyftet. Kunskapslyftet innebar att 100 000 nya studieplatser skapades inom vuxenutbildningen för personer med avsaknad av högskoleförberedande gymnasiebehörighet.<SPAN class="ft136">23 </SPAN>Ett av de främsta syftena med kunskapslyftet var att lösa den då höga arbets- lösheten, vilket medförde att vuxenutbildningen i stor utsträckning kom att integreras med <NOBR>arbetsmarknads-,</NOBR> näringslivs- och tillväxtpoli- tiken.<SPAN class="ft136">24 </SPAN>Kunskapslyftet innebar alltså att vuxenutbildningen kom att få ett tydligare arbetsmarknadsorienterat fokus. För att anpassa utbildningen till individernas behov förnyades organisationen och gjordes mer flexibel. Med större krav på en flexibel utbildning kom även själva undervisningsformen med traditionell klassrumsunder- visning i hög grad att ersättas av olika former av flexibla undervis- ningsformer, där distansundervisning kom att bli allt vanligare. För att klara av uppdraget att erbjuda utbildning till allt fler vuxna under mer flexibla former gavs möjligheten för kommuner att lägga ut utbildningsuppdrag till privata aktörer. Det var alltså med kunskaps- lyftet som delar av den kommunala vuxenutbildningen kom att börja läggas ut på privata utbildningsanordnare.</P>
<P class="p341 ft75"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft105">Ibid.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft105">Fejes, A. & Holmqvist, D. (2018).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft137">Prop. 1995/96:222.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft106">Lumsden Wass, K. (2006).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">351</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_352">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317352x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft28"><SPAN class="ft28">8.2.2</SPAN><SPAN class="ft149">Hur vanligt är det med undervisning på entreprenad?</SPAN></P>
<P class="p396 ft28">Entreprenad i kommunal vuxenutbildning</P>
<P class="p114 ft25">Det är inom den kommunala vuxenutbildningen som entreprenad- förhållanden är vanligast. Andelen kursdeltagare som läser hos en extern utbildningsanordnare i kommunal vuxenutbildning har nära nog fördubblats under den senaste tioårsperioden.</P>
<P class="p181 ft25">När kunskapslyftet startade år 1997 deltog 14,4 procent av alla kursdeltagare i kurser utförda av <NOBR>icke-kommunala</NOBR> anordnare. 2016 läste 47,7 procent av kursdeltagare, drygt 315 600, inom den kommu- nala vuxenutbildningen på gymnasial nivå hos en annan anordnare än kommunen. Inom sfi var samma siffra 37 procent, vilket motsvarar drygt 73 300 kursdeltagare. Motsvarande antal för kommunal vuxen- utbildning på grundläggande nivå var 29,8 procent, vilket innebär drygt 27 600 kursdeltagare. <SPAN class="ft153">25</SPAN></P>
<P class="p109 ft25">Men det finns stora skillnader mellan olika kommuner i andel upphandlad utbildning där vissa kommuner har all utbildning i egen regi medan andra har lagt ut all utbildning på entreprenad. Framför allt är det inom storstadsregionerna som många kommuner väljer att upphandla en stor del av sin vuxenutbildning.<SPAN class="ft153">26 </SPAN>Detta kan bero på att små kommuner har relativt få studerande i sin verksamhet och oftare samverkar med grannkommuner i stället för att upphandla utbildning- en. I praktiken innebär detta att lärare inom den kommunala vuxen- utbildningen i vissa kommuner står helt utanför vissa skolutveck- lingsinsatser.</P>
<P class="p108 ft28">Entreprenad i andra skolformer</P>
<P class="p383 ft41">Det finns ingen statistik som visar hur vanligt det är med entre- prenadförhållanden inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasie- skolan och gymnasiesärskolan.<SPAN class="ft140">27</SPAN></P>
<P class="p232 ft107">Den 1 augusti 2016 trädde bestämmelserna i kraft som tillåter att modersmålsundervisning, studiehandledning och undervisning i gymnasieskolan i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk profil på modersmålet överlämnas på entreprenad till en</P>
<P class="p465 ft75"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft105">Källa Skolverkets officiella statistik.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017d).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">27</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2017:44.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">352</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_353">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317353x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p995 ft26">annan huvudman.<SPAN class="ft69">28 </SPAN>Utredningen har i skrivande stund inte kunnat ta del av någon statistik om i vilken omfattning detta sker .</P>
<P class="p117 ft41">För förskolan är det möjligt att överlämna samtliga uppgifter på entreprenad. Det förekommer i några kommuner att en eller fler avdelningar på en förskola drivs på entreprenad. Inom gymnasie- skolan förekommer att uppgifter som avser undervisning i karak- tärsämnen med yrkesinriktad eller estetisk profil överlämnas på entreprenad, till exempel på pilot- och flygmekanikerutbildningar i Västerås, Arvidsjaur och Linköping.<SPAN class="ft140">29</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Huvudmän kan också ansöka om regeringens medgivande för att med bibehållet huvudmannaskap lägga ut annan undervisning i gym- nasieskolan på entreprenad. Det finns exempel på huvudmän som har fått regeringens medgivande för att göra detta under en begränsad tid. Det gäller till exempel några kommuner i Östergötland som 2016 fick regeringens medgivande att under tre år, med bibehållet huvudman- naskap, få överlämna uppgiften att bedriva undervisning inom gym- nasieskolans introduktionsprogram språkintroduktion till några folk- högskolor i regionen. Sammanfattningsvis är det relativt ovanligt att utbildning läggs ut på entreprenad i förskolan, förskoleklassen, de obligatoriska skolformerna samt i gymnasieskolan och gymnasiesär- skolan.</P>
<P class="p996 ft28"><SPAN class="ft28">8.2.3</SPAN><SPAN class="ft149">Varför är det så vanligt med utbildning på entreprenad inom vuxenutbildningen?</SPAN></P>
<P class="p116 ft25">Till skillnad från andra skolformer inom skolväsendet är det i den kommunala vuxenutbildningen och särskilda utbildningen för vuxna inte möjligt med andra huvudmän än kommuner, och i vissa fall landsting.<SPAN class="ft153">30 </SPAN>I stället finns en betydligt generösare möjlighet att lägga ut verksamheten på entreprenad. Detta är två anledningar till att entreprenad är så vanlig inom kommunal vuxenutbildning.</P>
<P class="p102 ft52">En ytterligare anledning till att utbildning läggs ut på entreprenad inom den kommunala vuxenutbildningen är att antalet kursdeltagare och vilken utbildning de efterfrågar tenderar att variera över tid.</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">28</SPAN><SPAN class="ft105">SFS 2016:761.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">29</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2017:44</SPAN><SPAN class="ft151">.</SPAN></P>
<P class="p445 ft181"><SPAN class="ft104">30</SPAN><SPAN class="ft208">Landsting kan i vissa fall vara huvudman för vuxenutbildningen se 2 kap. 3 § skollagen. Detta är dock ovanligt, år 2016 studerade 423 elever med ett landsting som huvudman.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">353</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_354">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317354x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">Detta beror på yttre faktorer så som exempelvis invandring, ökad eller minskad arbetslöshet men också som en följd av olika statliga satsningar, exempelvis satsningen på regionalt yrkesvux och en ut- byggd rätt till komvux. Möjligheten att lägga ut utbildning på entre- prenad i en verksamhet där elevantalet förändras snabbt innebär då att kommunen kan erbjuda ett större och mer flexibelt kursutbud som snabbt går att ställa om i förhållande till efterfrågan vilket i sin tur innebär en möjlighet för kommunerna att hålla nere sina kostnader för utbildningen.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">8.2.4</SPAN><SPAN class="ft149">Personalen i kommunal vuxenutbildning</SPAN></P>
<P class="p997 ft41">Läsåret 2016/17 var antalet tjänstgörande lärare i kommunal vuxen- utbildning på grundläggande och gymnasial nivå knappt 5 200 per- soner. I utbildning i kommunens egen regi tjänstgjorde drygt 3 800 lärare och i utbildning anordnad av externa anordnare drygt 1 400 lärare. Inom utbildning i sfi tjänstgjorde samma läsår cirka 4 100 lärare. Av <NOBR>sfi-lärarna</NOBR> tjänstgjorde cirka 3 000 lärare i kommu- nens egen regi och knappt 1 200 lärare i utbildning anordnad av externa anordnare. <SPAN class="ft140">31</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">Skolverkets statistik över andel legitimerade och behöriga lärare omfattar inte lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad. Detta beror på att det saknas uppgifter om behörighet i undervisningsämnen för dessa lärare. Statistik över andelen behöriga lärare är ett viktigt verktyg för att säkra utbildningens kvalitet i olika delar av skolväsendet. Det utgör även ett viktigt verktyg för att avgöra var i skolväsendet statliga satsningar för lärare ska prioriteras. Därför är det anmärkningsvärt att tillförlitlig statistik saknas för en stor del av den kommunala vuxen- utbildningen. Utredningen återkommer till detta i avsnitt 8.10. Det finns däremot uppgifter om andel lärare med pedagogisk högskole- examen, med vilket avses andel lärare med en lärarexamen, förskol- lärarexamen eller fritidspedagogexamen som fått examensbevis utfär- dat. Att en person har en pedagogisk högskoleexamen betyder inte med säkerhet att personen också är legitimerad och det säger inget</P>
<P class="p998 ft77"><SPAN class="ft98">31 </SPAN>Summering på utbildningsanordnare ger en högre siffra än totalsiffran, eftersom samma person kan vara anställd av flera utbildningsanordnare. Källa: Skolverket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">354</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_355">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317355x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">om huruvida läraren är behörig att undervisa i sitt ämne eller inte. Det ger dock en indikation på hur många utbildade lärare det finns hos respektive anordnare.</P>
<P class="p102 ft41">De senaste åren har andelen lärare med pedagogisk högskoleexa- men inom den kommunala vuxenutbildningen varit stabil, till skillnad från majoriteten av de andra skolformerna där andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen har minskat.</P>
<P class="p102 ft25">Andelen tjänstgörande lärare med pedagogisk högskoleexamen inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå är knappt 79 procent. Skillnaderna i andelen lärare med pedago- gisk högskoleexamen mellan lärare som är anställda av kommunal huvudman respektive externa utbildningsanordnare är stor, 83 jäm- fört med 67 procent.<SPAN class="ft153">32</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Inom utbildning i svenska för invandrare har knappt 70 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen, vilket är en minskning med knappt 2 procentenheter jämfört med föregående läsår och den lägsta noteringen sedan läsåret 2008/09. Sett till att antalet kursdeltagare i sfi har ökat kraftigt under de senaste åren är denna siffra dock inte så alarmerande som den kan framstå. Andelen lärare som har en pedago- gisk högskoleexamen är högre i kommunens egna utbildningar än i de utbildningar som upphandlats, 73 jämfört med 63 procent.<SPAN class="ft136">33</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är betydligt lägre hos de utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entrepre- nad, vilket är oroväckande sett till att vuxna ska ha möjlighet att möta välutbildade lärare oavsett om den utbildning man läser bedrivs av den kommunala huvudmannen eller i upphandlad verksamhet. I ut- redningens samtal med olika intressenter, däribland utredningens experter, har ett antal möjliga faktorer identifierats som kan förklara varför andelen behöriga lärare inom den upphandlade verksamheten är så pass mycket lägre. En möjlig faktor kan vara att den verksamhet som läggs ut på entreprenad i hög grad består av undervisning i äm- nen där behörigheten hos lärarna generellt är låg. Det är exempelvis vanligt att kommuner lägger ut undervisning i sfi och i yrkesämnen på entreprenad eftersom efterfrågan på utbildning inom dessa områ- den har kommit att öka på senare år beroende på mängden nyanlända respektive statliga satsningar för kompetensförsörjning.</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">32</SPAN><SPAN class="ft105">Källa Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft106">Källa Skolverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">355</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_356">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317356x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft25">Det kan också finnas svårigheter för utbildningsanordnare som verkar på entreprenad att rekrytera behöriga lärare. Anställnings- tryggheten kan upplevas som lägre hos en privat utbildningsanord- nare, i och med att upphandlingar gör verksamheten mer ryckig och kortsiktig, då man tvingas verka under korta avtalstider med risk för att verksamheten inte ska fortsätta. Lärarförbundet konstaterar att otrygga villkor gör att lärare riskerar att söka sig bort från vuxenut- bildningen i en tid av lärarbrist.<SPAN class="ft153">34</SPAN></P>
<P class="p235 ft41">Lärare kan också tycka att det är mer attraktivt med en så kallad ferietjänst där lärarna har avtal som innebär att de arbetar in skol- lovens ledighet under terminerna, vilket är ovanligare hos privata anordnare. Dessutom kan kommunala huvudmän, tack vare karriär- stegsreformen, erbjuda bättre tjänster vilket de privata utbildnings- anordnarna inte kan matcha. Det är även så att kommunernas upp- handling av utbildning ofta sker på en prispressad marknad, vilket innebär att anordnarna inte alltid har ekonomin att erbjuda samma andel utbildade lärare.</P>
<P class="p181 ft35">Drygt 45 procent av kursdeltagarna inom den kommunala vuxen- utbildningen läser hos en extern utbildningsanordnare. Samtidigt är knappt 27 procent av lärarna verksamma inom kommunal vuxenut- bildning anställda av en extern utbildningsanordnare. Inom sfi läser cirka 37 procent av kursdeltagarna hos en extern utbildningsanord- nare. Drygt 29 procent av lärarna verksamma inom undervisning i sfi var anställda av en extern utbildningsanordnare.</P>
<P class="p232 ft35">Lärartätheten är alltså högre hos kommunala anordnare än hos externa utbildningsanordnare. En trolig anledning till detta är att en stor del av den utbildning som kommunerna upphandlar är distans- undervisning. Kritiker kan samtidigt peka på att det är ett resultat av den prispressade marknad som upphandlingen leder till. Representan- ter från företag som bedriver undervisning på entreprenad menar ock- så att det handlar om att deras lärare undervisar fler timmar per vecka än de lärare som är anställda av den kommunala huvudmannen.<SPAN class="ft136">35</SPAN></P>
<P class="p999 ft75"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarförbundet (2017a).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">35</SPAN><SPAN class="ft106">Samtal med Academedia.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">356</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_357">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317357x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1000 ft96"><SPAN class="ft79">8.3</SPAN><SPAN class="ft95">Kommunal vuxenutbildning – en utbildning med särskilda utmaningar för lärarna</SPAN></P>
<P class="p283 ft41">Den kommunala vuxenutbildningen är central för vuxnas möjlighet till utbildning och arbete, och för nyanländas möjlighet att integre- ras i det svenska samhället, något som också bekräftas av den kraftiga utbyggnaden av den kommunala vuxenutbildningen under senare år. Därför är det viktigt att kvalificerade och kompetenta lärare även arbetar där.</P>
<P class="p102 ft35">För att undervisningen i den kommunala vuxenutbildningen ska kunna bedrivas med hög kvalitet behöver lärarna i verksamheten, precis som för lärare i övriga skolväsendet, ha goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Den kommunala vuxenutbildningen står i dag inför ett flertal utmaningar. Enkelt uttryckt kan dessa utma- ningar sorteras i två kategorier: utmaningar som är en konsekvens av villkoren för vuxenutbildningen och dess syften och utmaningar som snarare är konsekvenser av hur verksamheten är utformad. Till den första kategorin utmaningar hör vuxenutbildningens krav på en individanpassad utbildning för en heterogen elevgrupp samt hur den kommunala vuxenutbildningen måste anpassa sig dels efter vilken elevgrupp som efterfrågar vilken utbildning, dels hur politi- ken väljer att satsa resurser på vuxenutbildningen beroende på bland annat konjunktur eller ökad invandring. Till den senare kate- gorin hör utmaningar som hänger samman med att en stor del av verksamheten upphandlas och utförs av privata aktörer.</P>
<P class="p1001 ft29"><SPAN class="ft28">8.3.1</SPAN><SPAN class="ft155">Den kommunala vuxenutbildningen – en individanpassad utbildning för en heterogen elevgrupp</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Vuxenutbildningen ska, med utgångspunkt i den enskildes behov och förutsättningar, sträva efter flexibla lösningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer. I skollagen kommer detta till uttryck genom att utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar.<SPAN class="ft136">36 </SPAN>Det kan handla om platsen för utbildningens genomförande, tiden, studietakten, studieformen och sättet att lära. Flexibla lösningar innebär i realiteten bland annat att</P>
<P class="p1002 ft77"><SPAN class="ft98">36 </SPAN>20 kap. 2 § andra stycket skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">357</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_358">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317358x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">studerande ges möjlighet att läsa på distans eller på kvällstid, att vuxenutbildningen bedrivs med kontinuerlig antagning under hela året, och att det ska vara möjligt för eleven att kombinera olika delar inom vuxenutbildningen.<SPAN class="ft140">37</SPAN></P>
<P class="p109 ft52">Ett sätt att lösa kravet på flexibilitet är att de studerande läser på distans. Andelen studerande som läser på distans eller under andra flexibla former har under den senaste tioårsperioden ökat från några enstaka procent till drygt 20 procent.<SPAN class="ft147">38 </SPAN>Men hur många vuxna som läser på distans skiljer sig i mycket hög grad mellan kommunerna, där en kommun uppger att cirka 2 procent av eleverna läser på dis- tans, medan en annan kommun uppger att 100 procent av eleverna gör det.<SPAN class="ft147">39 </SPAN>Eleverna ges genom distansundervisningen möjlighet att själva påverka när och var de skall ta del av sin undervisning. Dis- tansundervisningen innebär ofta att eleverna får ett färdigt standardi- serat material via digitaliserade kursplaner och studiehandledningar. Den här typen av undervisning anses inte bara ge en större grupp vuxna möjligheter att studera, utan också vara en konkretiserad idé om kvalitetssäkring, genom att samtliga elever är tänkta att få samma undervisning och kunskapsinnehåll.<SPAN class="ft147">40</SPAN></P>
<P class="p359 ft35">Även om distansundervisning innebär en möjlighet för många studerande att kombinera studier med arbete finns det också problem med hur den har kommit att utformas. Skolinspektionen konstaterade i en riktad granskning av distansutbildning bland annat att utformningen i allt för låg grad kommit att anpassas efter indi- videns behov och förutsättningar och att den i allt för hög omfatt- ning består av självstudier. Skolinspektionen påpekar att kommu- nerna har ett ansvar att erbjuda en vuxenutbildning som är anpassad utifrån individens behov och förutsättningar, och arbetssätten behö- ver utvecklas och lärarens ledning av distansundervisningen behöver stärkas för att motverka en för hög grad av självstudier och för att öka det gemensamma lärandet.<SPAN class="ft136">41 </SPAN>Distansundervisningen ställer såle- des särskilda krav på läraren för att det gemensamma lärandet liksom det individuella stödet till varje elev ska vara av tillräcklig omfattning</P>
<P class="p1003 ft75"><SPAN class="ft104">37</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 25 § vuxenutbildningsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017d).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft137">Skolinspektionen (2015a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">40</SPAN><SPAN class="ft137">Lagercrantz All, K. (2017).</SPAN></P>
<P class="p482 ft123"><SPAN class="ft104">41</SPAN><SPAN class="ft106">Skolinspektionen: </SPAN>Distansutbildning vid kommunal vuxenutbildning<SPAN class="ft77">, 2015:2.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">358</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_359">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317359x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">och att distansstudierna inte i alltför hög grad ska bestå av själv- studier.</P>
<P class="p695 ft52">En annan utmaning för lärare inom den kommunala vuxenutbild- ningen är att de möter en heterogen elevgrupp bestående av vuxna individer med olika <NOBR>utbildnings-,</NOBR> yrkes- och språkbakgrund som lära- ren behöver förhålla sig till. De vuxna eleverna har dessutom en social situation som kan innefatta familj och kanske ett arbete vilket innebär att vuxenutbildningen måste anpassas till individens praktiska förut- sättningar på ett tydligare sätt än grund- och gymnasieskolan. Den kommunala vuxenutbildningen fyller även olika funktioner för olika elever. För vissa är vuxenutbildningen en andra chans att ta igen för- lorad studietid och komma in på en högskoleutbildning. För andra är vuxenutbildningen en möjlighet att etablera sig i Sverige som ny- anländ dels genom utbildning till exempelvis ett yrke, dels genom undervisning i svenska. Vuxenutbildningen spelar därför en viktig roll både för att möjliggöra fortsatta studier och öppna dörrar till arbets- marknaden.</P>
<P class="p123 ft35">Forskaren Katarina Lagercrantz All påtalar att med de riktlinjer som ligger till grund för vuxenutbildning, med dess starka betoning på flexibilitet och den enskildes ansvar har vuxenutbildningen i sin utformning närmat sig studier vid högskolor och universitet, vilket kan innebära att främst studieintresserade och förändringsbenägna deltagare med hög studiedisciplin och stor förmåga att organisera sina egna studier lyckas i dagens vuxenstudier. Det är därmed en ut- veckling som har kritiserats för att inte stämma överens med tanken om det livslånga lärandet för alla. Den flexibla och självständigt ut- formade utbildningen anses kunna leda till att utestänga i stället för att möjliggöra utbildning, lärande och delaktighet i samhällslivet. Det som anses vara målen med vuxenutbildningen.<SPAN class="ft136">42</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">För lärare innebär det stora kravet på flexibilitet i kombination med den heterogena elevgruppen och deras olika behov och syften med utbildningen särskilda utmaningar. Lärarförbundet har påpekat att en flödeslogik där elever flera gånger i månaden, och med mycket kort varsel, placeras i en undervisningsgrupp ger elever mycket dåliga villkor för en god undervisning.<SPAN class="ft136">43 </SPAN>Samtidigt innebär långa väntetider för att komma igång med utbildning en risk att motivationen för de</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft105">Lagercrantz All, K. (2017).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">43</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarförbundet (2017c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">359</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_360">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317360x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">studerande kan minska. Kravet på flexibilitet ställer dock stora krav på lärarna, som behöver både kunskap och redskap för att undervis- ningen ska kunna utformas för att möta individernas olika behov i flexibla undervisningssituationer.</P>
<P class="p109 ft35">Risken är att det sätt som vuxenutbildningens krav på flexibilitet verkställs innebär att studerande utestängs från utbildning. Detta står i sin tur i strid med själva ursprungsmålen med den kommunala vuxenutbildningen, nämligen att utjämna utbildningsklyftor i sam- hället och att verka för ökad jämlikhet. Det står även i strid med syftet bakom kraven på flexibilitet, nämligen att med utgångspunkt i den enskildes behov och förutsättningar sträva efter flexibla lös- ningar när det gäller organisation, arbetssätt och arbetsformer för att därigenom ge alla en möjlighet till utbildning.</P>
<P class="p503 ft94"><SPAN class="ft94">8.3.2</SPAN><SPAN class="ft209">Den kommunala vuxenutbildningen</SPAN></P>
<P class="p748 ft28">– ett uppdrag med skiftande förutsättningar</P>
<P class="p412 ft25">Antalet elever som söker sig till vuxenutbildningen och vilket behov av utbildning de har varierar över tid och styrs av en mängd faktorer, så som bland annat konjunktur, statliga satsningar och ökad eller minskad invandring. Detta innebär en utmaning för kommunerna att snabbt kunna ställa om utbildningen och dess innehåll och det är svårt att förutse framtida behov av utbildningar och resurser i längre tidsperspektiv.</P>
<P class="p109 ft41">All utbildning inom skolväsendet ska syfta till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.<SPAN class="ft140">44 </SPAN>Idén om ett livslångt lärande uttrycks även i läroplanen för vuxenutbildningen som inleds med att ”Vuxenutbildningen ska för- medla kunskaper och stödja eleverna så att de kan arbeta och verka i samhället. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxenutbildningen ska förmedla sådana kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från de grund- läggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättighe- terna.”<SPAN class="ft140">45</SPAN></P>
<P class="p1004 ft75"><SPAN class="ft104">44</SPAN><SPAN class="ft105">1 kap. 4 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft106">Läroplan för vuxenutbildningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">360</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_361">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317361x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">I litteratur och forskning om vuxenutbildning refereras ofta till vuxenutbildningens tre funktioner: den kompensatoriska; att ge ele- ver en andra chans, en medborgerlig och demokratisk funktion; att förbereda eleverna på ett liv som medborgare och en arbetsmarknads- förberedande funktion som bland annat syftar till anställningsbarhet. Professorn i vuxnas lärande Andreas Fejes, påtalar att relationerna mellan dessa tre funktioner har skiftat över tid, men i dag dominerar arbetsmarknadsfunktionen, och den medborgerliga och demokratiska funktionen står i skymundan. I dag tar sig detta fokus på arbets- marknadsfunktionen specifika uttryck, vilket framträder i relation till tydliga utvecklingstendenser inom vuxenutbildningen, bland annat det Fejes kallar för en ökad ”marknadisering”; och skiftet från ut- budsstyrd till efterfrågestyrd utbildning.<SPAN class="ft136">46</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Enligt Fejes har den kommunala vuxenutbildningen kommit att utvecklas till vad som kan uppfattas vara en utbildningsmarknad för utbildningsanordnare. Den utveckling som har skett har också inne- burit att vuxenutbildningen i en allt högre utsträckning har kommit att ingå i nätverk bestående av utbildningsanordnare och arbetsför- medling, i vilka även arbetsmarknadens parter är medverkande. 1990- talets vuxenutbildningspolitik har på det sättet i stor utsträckning integrerats med arbetsmarknads- och tillväxtpolitiken. Ett nytt vuxenutbildningslandskap har växt fram och utvecklingen för den kommunala vuxenutbildningen har gått i en riktning där privata aktörer har kommit att ta över en allt större del av utbildningen. <SPAN class="ft136">47</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">Även Lärarförbundet påpekar att sedan kunskapslyftet genom- fördes har det breda bildningsuppdraget inom vuxenutbildningen alltmer hamnat i skuggan av andra mål som är kopplade till föränd- ringar på arbetsmarknaden och integrationen och den funktion som utbildningen huvudsakligen koncentrerats till har kommit att bli den arbetsmarknadsförberedande funktionen. Värden som flexibilitet och individualisering har alltmer kommit att stå i förgrunden. Omställ- ning, matchning, marknadsperspektiv och ett slags ”flödeslogik” vad gäller synen på hur elever kontinuerligt antas till utbildningen präglar vuxenutbildningen av i dag. Undervisningen ska snabbt individanpas- sas och nya elever tillkommer kontinuerligt, i bland flera gånger i månaden. Det finns goda intentioner bakom dessa förändringar, men</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">46</SPAN><SPAN class="ft105">Fejes, A. (2016).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">47</SPAN><SPAN class="ft106">Fejes, A. (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">361</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_362">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317362x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">när värden som flexibilitet alltför starkt dominerar verksamheten blir det betydligt svårare att eftersträva och nå skollagens och läroplanens högt ställda mål vad gäller medborgerlig bildning och ett livslångt lärande.<SPAN class="ft140">48</SPAN></P>
<P class="p109 ft52">Tendensen de senaste åren är att vuxenutbildningen har kommit att växa. Detta beror dels på den ökade invandringen, dels på statliga satsningar. Till största del har staten mött ökad invandring eller ökad arbetslöshet med olika statliga satsningar för att öka antalet utbild- ningsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen. Ett tydligt exempel är satsningen på Kunskapslyftet under <NOBR>1997–2002</NOBR> (se av- snitt 8.2.1 ovan). Andra exempel är hur kommuner under senare år finansierat stora delar av sin yrkesutbildning på kommunal vuxen- utbildning genom statsbidrag för yrkes- och lärlingsvux. I många fall är statsbidragen helt avgörande för hur mycket vuxenutbildning en kommun kan erbjuda och vilka som får möjlighet att studera. På så sätt har statliga satsningar i form av statsbidrag visat sig vara ett mycket kraftfullt styrmedel inom vuxenutbildningsområdet. Skolver- kets uppföljningar visar att kommunerna hanterar satsningarna olika. Vissa drar ner på egen verksamhet medan andra i stället skjuter till mer resurser.</P>
<P class="p1005 ft52">Under de senaste åren har regeringen genomfört ett antal större förändringar inom vuxenutbildningsområdet. Flera av förändringarna är en del av regeringens satsning på ett nytt kunskapslyft för vuxna, som syftar till fler utbildningsplatser för vuxna och högre kvalitet på utbildningen. Genom budgetpropositionen för 2015 sjösatte reger- ingen ett nytt stadigvarande kunskapslyft med permanenta utbild- ningsplatser i syfte att ge människor chans att utbilda sig för att kun- na få ett jobb, omskola sig till ett nytt yrke, få behörighet till högre utbildning, vidareutbilda sig för bättre karriärmöjligheter och bilda sig för ett ökat deltagande i samhällslivet eller för personlig utveck- ling. Till stor del består kunskapslyftet av statligt finansierade utbild- ningar inom yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå och lär- lingsutbildning för vuxna.<SPAN class="ft147">49</SPAN></P>
<P class="p1006 ft25">Den 1 januari 2017 ersatte regeringen yrkesvux och lärlingsvux med en modell för statsbidrag för en regionaliserad yrkesutbildning</P>
<P class="p1007 ft75"><SPAN class="ft104">48</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarförbundet (2017c).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">49</SPAN><SPAN class="ft106">Prop. 2014/15:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">362</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_363">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317363x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">för vuxna, en satsning kallad regionalt yrkesvux.<SPAN class="ft153">50 </SPAN>Den nya modellen ska i högre grad möta arbetsmarknadens behov av kompetens och nyanländas behov av yrkesutbildning på gymnasial nivå. Regionalt yrkesvux är tänkt att kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som motsvarar de behov som finns i olika regioner. Därför ska utbildningarna både planeras och genomföras på regional nivå av flera kommuner i samverkan. Regionalt yrkesvux ska erbjuda enstaka kur- ser utifrån den enskildes behov, men också sammanhållna yrkes- utbildningar. <SPAN class="ft153">51</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Den fortsatta utbyggnaden av vuxenutbildningen enligt reger- ingens satsning på kunskapslyftet och det stora antalet nyanlända innebär att elevantalet i vuxenutbildningen växer. Regeringen har i 2018 års budgetproposition lagt fram ett jobbpaket om 4,3 miljarder kronor. Den största delen av satsningen handlar om utbyggd yrkes- utbildning för vuxna, både yrkesvux och yrkeshögskola men även till förenklade anställningsstöd och sänkt skatt för företag som anställer. Satsningen innebär drygt 18 000 nya platser på vuxenutbildningar nästa år. Eftersom den arbetsmarknadspolitiska insatsen traineejobb, med 3 000 traineeplatser, samtidigt föreslås avskaffas innebär satsning- en totalt 15 000 nya platser.</P>
<P class="p84 ft25">Den kommunala vuxenutbildningen är alltså central för vuxnas möjlighet till utbildning och arbete, och det satsas stora resurser på den. För att möta behovet av utbildningsplatser krävs en kraftig och snabb utbyggnad av komvux. Privata utbildningsanordnares utbud är en förutsättning för att säkerställa att utbudet av vuxenutbildning är tillräckligt omfattande och tillräckligt flexibelt för att kunna möta snabbt skiftande behov i den utsträckning som krävs. Ännu en förut- sättning är att fler lärare finner det attraktivt att arbeta i den kommu- nala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p1008 ft75"><SPAN class="ft104">50</SPAN><SPAN class="ft105">Förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">51</SPAN><SPAN class="ft106">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">363</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_364">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317364x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1009 ft28"><SPAN class="ft28">8.3.3</SPAN><SPAN class="ft149">Utbildning på entreprenad medför särskilda utmaningar</SPAN></P>
<P class="p997 ft41">Till de utmaningar som snarare är konsekvenser av hur verksamheten är utformad hör de utmaningar som kan identifieras bland annat kring den omfattande upphandlingen inom den kommunala vuxenut- bildningen.</P>
<P class="p181 ft52">Inom förskolan, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan finansieras fristående skolor genom att ele- vens hemkommun betalar ersättning i form av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp till huvudmannen för skolan. Dessa belopp ska bestämmas utifrån samma grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den utbildning som bedrivs i respektive skolform i kommunal regi.<SPAN class="ft147">52 </SPAN>Den regleringen innebär att skolorna konkurrerar om eleverna på en mer eller mindre öppen marknad där ersättningarna lämnas med samma belopp oavsett om huvudmannen är kommunal eller enskild. När det däremot gäller den kommunala vuxenutbildningen finns det inte möjligheter för friskolor att etablera sig, utan det är kommunerna, och i vissa fall landstingen, som har an- svar för utbildningen. Kommunerna kan välja att bedriva utbild- ningen i egen regi, helt eller delvis, eller att upphandla utbildningar av enskilda utbildningsanordnare. Här är det alltså kommunerna själva som avgör hur den kommunala vuxenutbildningen ska finansieras och om privata utbildningsanordnare ska få etablera sig och anordna utbildning.</P>
<P class="p956 ft41">Möjligheten att upphandla utbildning av enskilda utbildningsan- ordnare ger kommunerna större möjligheter att snabbt ställa om både utbildningsutbud och utbildningsinnehåll när elevgruppen ändrar karaktär och efterfrågan skiftar utan att därigenom själva behöva ta en stor ekonomisk risk, men det innebär också risker i form av försvagad styrning och kontroll av den undervisning som bedrivs, trots ett bibehållet huvudmannaskap.</P>
<P class="p109 ft52">Varje kommun bestämmer själv vad som ska upphandlas och i vil- ken omfattning samt vilka krav som i övrigt ställs på den verksamhet som ska bedrivas. Detta gör också att det är svårt att få en överblick över vad utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen kostar. Vissa kommuner upphandlar all verksamhet medan vissa kommuner</P>
<P class="p682 ft77"><SPAN class="ft98">52 </SPAN>10 kap. <NOBR>37–39</NOBR> §§ och 11 kap. <NOBR>36–38</NOBR> §§ samt 16 kap. 55 § och 19 kap. 48 § skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">364</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_365">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317365x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">väljer att driva all kommunal vuxenutbildning i egen regi. I normal- fallet har en kommun både egen verksamhet i kombination med verk- samhet som läggs ut på entreprenad. Eftersom det ser olika ut i alla kommuner är det också svårt att göra kvalitetsuppföljningar från statligt håll.</P>
<P class="p102 ft35">Vissa kommuner, som exempelvis Nacka, har i stället för upp- handling valt att ha ett så kallat auktorisationssystem, vilket innebär att kommunen ställer upp ett antal krav på anordnarna som villkor för att de ska få etablera sig i kommunen. De leverantörer som upp- fyller kraven ansluter sig därefter till ett utbudssystem där elevernas val av utförare blir det som avgör vilka aktörer som kan stanna på marknaden. På så sätt skapar dessa kommuner ett utbud med val- möjligheter på utbildning som liknar den som finns i grund- och gymnasieskolan med friskolor. Det här innebär att en större lång- siktighet kan skapas i utbildningsanordnarnas verksamhet, men att de samtidigt inte är garanterade att kunna bedriva verksamheten under en bestämd period. Det är också ett system som kan sägas gynna de större aktörerna, vilket innebär att mindre aktörer med få lärare har svårt att etablera sig. Med ett sådant system ges de vuxna eleverna en stor valfrihet på anordnare och utbildning, vilket samtidigt kan göra det svårt för huvudmännen att göra kvalitetsuppföljningar på den utbildning som bedrivs.</P>
<P class="p84 ft35">Skolverket påpekar att det finns begränsat med underlag om vad den ökande upphandlingen av utbildning får för konsekvenser. Skol- verket och Skolinspektionen är i sitt arbete framför allt inriktade på huvudmannanivån, det vill säga kommunerna och landstingen. Skol- verkets bild är dock att upphandlingsavtalen kan påverka vilken ut- bildning som erbjuds och hur utbildningen genomförs. Korta avtals- tider kan bidra till att utbildningsanordnare inte vågar satsa långsik- tigt. Samtidigt kan långa avtalstider begränsa möjligheterna för kom- munerna att snabbt ställa om när nya behov uppkommer.<SPAN class="ft136">53</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">För kommunernas del innebär möjligheterna att upphandla utbild- ning en ökad flexibilitet avseende det utbildningsutbud de kan erbju- da och även ett sätt att hålla nere kostnader. Men själva upphand- lingsförfarandet medför en del problem och har kommit att kritiseras. I utredningens samtal med olika intressenter, däribland utredningens experter, råder en samstämmighet om att nuvarande system med</P>
<P class="p988 ft77"><SPAN class="ft98">53 </SPAN>Skolverket (2017d).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">365</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_366">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317366x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">upphandling inte skapar optimala förutsättningar för att kunna erbju- da en god utbildning med hög kvalitet. Avtal mellan kommun och utbildningsanordnare skrivs ofta för ett par, upp till fyra, år åt gången, och därmed kan förlorad anbudsgivning till exempel innebära att lärare blir av med sin anställning eller behöver börja arbeta i en annan ort där utbildningsanordnaren har vunnit en upphandling. Själva upp- handlingsförfarandet efterföljs ofta av domstolsprocesser, där tilldel- ningsbeslutet överprövas. Detta innebär att kommuner, utbildnings- företag, lärare och elever i perioder svävar i ovisshet om framtiden. Konkurrenssystemet med anbudsförfarande påverkar därmed direkt lärares arbetssituation. Upphandling har en stark påverkan på lärarnas arbetsvillkor där de korta avtalen riskerar att påverka anordnarnas vilja att investera i kompetensutveckling på lång sikt eftersom lärarna behövs i verksamhet under tiden avtalet löper. Korta avtal och risk för att verksamheten upphör efter avtalets slut innebär också att en anställning som lärare hos en utbildningsanordnare kan upplevas som mindre attraktiv.</P>
<P class="p181 ft25">Vid upphandling av utbildning är det viktigt att förfrågnings- underlag utarbetas noggrant så att kommunerna och landstingen har möjlighet att välja den eller de utbildningsanordnare som kan erbjuda utbildning av hög kvalitet. Debatt- och nyhetsartiklar vittnar om en verklighet där kommuner i slutändan ofta låter billigaste anbud vinna en upphandling, i stället för att låta kvalitet vara det avgörande urvals- kriteriet, med lägre kvalitet i undervisningen för de vuxna eleverna och sämre arbetsvillkor för lärarna som följd.<SPAN class="ft153">54</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">En undersökning utförd av Lärarnas Riksförbund bland lärare och studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen vittnar om högre krav på lärarna och sänkt kvalitet på utbildningen. Lärarna uppger att de i stor utsträckning saknar möjligheter att förverkliga en under- visning som anpassas utifrån varje individs förutsättningar och behov samtidigt som det finns höga krav på individanpassning och flexibi- litet. Enligt undersökningen riskerar upphandlingsförfarandet – med konkurrens mellan utbildningsanordnare där kommunerna ofta viktar pris högre än kvalitet – att leda till ännu sämre arbetsvillkor för lärare och att det ställs orimliga krav på verksamheten. <SPAN class="ft136">55</SPAN></P>
<P class="p914 ft138"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft154">Se exempelvis Svensson, S. & Suhonen, D. (2016), Jakbo, R. och Höglund, </SPAN><NOBR>C-M</NOBR> (2016) och Höglund, <NOBR>C-M.</NOBR> (2016).</P>
<P class="p601 ft77"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarnas Riksförbund (2017a)</SPAN><SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">366</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_367">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317367x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">Vid upphandling förekommer avtal som innehåller klausuler som med fog kan ifrågasätta vilken kvalitet som kan förväntas av utbild- ningen. Utredningen har tagit del av exempel där kommuner i avtalen anger ett pris per poäng eller avklarad kurs samt avtal som stipulerar att en viss del av kursdeltagarna ska få godkänt vid äventyr av vite.<SPAN class="ft136">56 </SPAN>Liknande avtalsvillkor ger anledning att ifrågasätta kvaliteten på den undervisning som kommer att bedrivas, samt göder farhågor om betygsinflation eller risken att lärare i sin undervisning fokuserar snarare på att alla elever ska bli godkända, i stället för att elever ska kunna nå så långt som möjligt i sin utbildning.</P>
<P class="p102 ft35">En medlemsenkät från Lärarförbundet bland medlemmar som arbetar inom vuxenutbildningen visar att endast sex procent av lärar- na uppger att de är positiva till utbildning i entreprenadform. Nära hälften är negativt inställda. Bland de som är negativa menar nästan 8 av 10 att utbildningen på entreprenad skapar en osäkerhet i verk- samhetens förutsättningar och planering. Det kan till exempel handla om osäkra anställningar för lärare, kortsiktiga lösningar kring lokaler och kursupplägg samt uteblivna satsningar på löner och kompetens- utveckling. Det har också funnits problem med oseriösa aktörer. Lärarförbundet framhåller att villkoren för lärare är sämre hos privata aktörer och lärare som undervisar i de privata utbildningsföretagen beskriver att arbetsvillkoren är tuffare, lokaler och arbetsmiljö är säm- re, läromedlen är sämre och lönerna är förhållandevis lägre. Man beskriver en stor ryckighet i verksamheten och brist på kontinuitet och trygghet. Enligt Lärarförbundet har alla dessa faktorer en direkt inverkan på lärarnas möjligheter att göra ett bra jobb och bedriva en undervisning av god kvalitet.<SPAN class="ft136">57</SPAN></P>
<P class="p117 ft41">Skolinspektionen har i sin granskning av distansutbildning vid kommunal vuxenutbildning konstaterat att kommunerna måste ställa betydligt högre och tydligare krav utifrån elevernas behov och distans- utbildningens specifika förutsättningar. Inspektionen konstaterar även att huvudmännens uppföljning av distansutbildningen behöver utvecklas.<SPAN class="ft140">58</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">I Skolinspektionens granskning av utbildningsanordnare med be- tygsrätt konstaterar inspektionen att avtalen är alltför styrande för</P>
<P class="p1010 ft75"><SPAN class="ft104">56</SPAN><SPAN class="ft105">Se bland annat Jakbo, R. och Höglund, </SPAN><NOBR>C-M</NOBR> (2016), samtal med Academedia.</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">57</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarförbundet (2017b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">58</SPAN><SPAN class="ft106">Skolinspektionen (2015a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">367</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_368">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317368x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">utbildningarnas innehåll och att dessa styr innehållet mer än de för- fattningar som gäller för utbildningarna. Till exempel styr avtalen studietakten och inte elevernas förutsättningar. Detta kan få som konsekvens att utbildningen håller för hög studietakt och att många elever därför nöjer sig med att uppnå lägre betyg än de skulle ha möjlighet till med mer tid. Detta kan medföra att eleverna inte får den utbildning de har rätt till. Skolinspektionen konstaterar i samma granskning att det finns utrymme för förbättring och utveckling inom bland annat utbildningsanordnarnas kunskap om utbildnings- formen. Skolinspektionen bedömer att det är bekymmersamt att betygssättningen, som är myndighetsutövning, kan utföras utan krav på en intern kvalitetskontroll. <SPAN class="ft153">59</SPAN></P>
<P class="p1011 ft57"><SPAN class="ft187">8.3.4</SPAN><SPAN class="ft188">Utredningens analys: den kommunala vuxenutbildningen – stora utmaningar och en stor förbättringspotential</SPAN></P>
<P class="p448 ft35">Den kommunala vuxenutbildningen spelar en central roll för vuxnas möjlighet till utbildning och arbete samt för nyanländas möjlighet att integreras i det svenska samhället. Men den kan bara fylla denna roll om verksamheten verkligen håller kvalitet. Mot bakgrund av vad som framkommit finns en befogad oro om att en sådan kvalitet är svår- uppnåelig under nuvarande förutsättningar och villkor. Genom ny- heter och debattartiklar har utredningen tagit del av berättelser om mindre seriösa utbildningsanordnare, med låg andel behöriga lärare – eller inga behöriga lärare alls – undermålig kurslitteratur och generellt dåliga förutsättningar för undervisningen som i dag har ansvar för att utbilda vuxna elever inom delar av den kommunala vuxenutbild- ningen. De uppenbara risker som hänger samman med en sådan undervisning är dels att de vuxna eleverna inte får den undervisning med hög och likvärdig kvalitet som de har rätt till, dels att de lärare som är verksamma i den upphandlade verksamheten inte ges möj- lighet att utföra sitt yrke på ett tillfredställande sätt. Konsekvenserna av en sådan situation är förödande: De vuxna eleverna utvecklar inte de kunskaper och kompetenser som de eftersträvar för att realisera</P>
<P class="p1012 ft77"><SPAN class="ft98">59 </SPAN>Skolinspektionen (2016c)<SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">368</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_369">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317369x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft26">sina ambitioner och samhället berövas de bidrag som de vuxna elever- na skulle kunna gett om utbildningen hållit hög kvalitet.</P>
<P class="p476 ft35">Den sammantagna bilden är att dagens system med upphandling av utbildning inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt på- talar många av de parter som utredningen samtalat med att möjlighe- ten att lägga ut delar av den kommunala vuxenutbildningen på entre- prenad är en förutsättning för att kunna svara mot de högt ställda kraven på flexibilitet och snabba omställningar.</P>
<P class="p417 ft35">Det finns här all anledning att understryka vikten av att huvudmän genomför upphandlingar med stor noggrannhet så att inte priset blir det som avgör vem som vinner ett anbudsförfarande. Det finns även anledning att betona vikten av att huvudmän inte enbart nöjer sig efter avslutad upphandling utan löpande under hela avtalstiden följer upp och kontrollerar kvaliteten på verksamheten som bedrivs på entreprenad för att säkerställa att verksamheten uppfyller de krav som skolförfattningarna ställer.</P>
<P class="p1013 ft35">Trots att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett väl utbyggt system för vuxnas lärande som ligger väl i linje med rekommen- dationer från EU och OECD finns det klara indikationer på att den verksamhet som bedrivs i alltför många fall varken styrs, drivs eller utförs professionellt i alla hänseenden.<SPAN class="ft136">60 </SPAN>Det finns sammanfattnings- vis stora utmaningar för den kommunala vuxenutbildningen och en stor förbättringspotential. Där borde insatser vidtas för att utreda vilka förutsättningar som behövs för att den kommunala vuxen- utbildningen ska kunna verka optimalt. På sikt borde det även utredas om möjligheterna att lägga ut undervisning på entreprenad i den omfattning och på det sätt som sker i dag överhuvudtaget borde tillåtas. Den här utredningen har dock inte i uppdrag att se över möj- ligheten att överlämna uppgifter inom kommunal vuxenutbildning på entreprenad, men väl att se över hur läraryrkets attraktionskraft kan höjas. Att skickliga lärare lockas att arbeta inom den kommunala vuxenutbildningen är ett sätt att höja kvaliteten på verksamheten.</P>
<P class="p1014 ft77"><SPAN class="ft98">60 </SPAN>Uppgift om den kommunala vuxenutbildningen sett i ett internationellt perspektiv är hämtat från Skolverket (2017d).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">369</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_370">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317370x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1015 ft81"><SPAN class="ft79">8.4</SPAN><SPAN class="ft80">Två statliga utredningar med relevans för området</SPAN></P>
<P class="p383 ft41">Ett flertal statliga utredningar har haft i uppgift att lämna förslag som i olika avseenden berör den kommunala vuxenutbildningen. Två utredningar som har arbetat parallellt med denna utredning och vars uppdrag tangerat och i viss mån överlappat denna utred- nings uppdrag är utredningen <SPAN class="ft56">Bättre möjligheter till fjärrundervis- ning och undervisning på entreprenad </SPAN>(U 2015:09) och utredningen <SPAN class="ft56">En väl anpassad vuxenutbildning </SPAN>(U 2017:01).</P>
<P class="p503 ft28"><SPAN class="ft28">8.4.1</SPAN><SPAN class="ft149">Bättre möjligheter till fjärrundervisning</SPAN></P>
<P class="p613 ft28">och undervisning på entreprenad (U 2015:09)</P>
<P class="p114 ft50"><SPAN class="ft35">Utredningen </SPAN>Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad <SPAN class="ft35">lämnade i februari 2016 delbetänkandet </SPAN>Ökade möjlig- heter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål</P>
<P class="p233 ft41">(SOU 2016:12). Delbetänkandet innehåller ett antal förslag, vilka nu även har beslutats av riksdagen. De förslag som har genomförts i skollagen innebär bland annat en utökad möjlighet för skolhuvudmän att överlämna uppgifter som avser modersmålsundervisning eller studiehandledning på modersmålet på entreprenad till en annan huvudman.</P>
<P class="p230 ft26">Genom de förslag som lades fram i utredningens slutbetänkande</P>
<P class="p496 ft51">Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning <SPAN class="ft52">(SOU 2017:44) har ett antal förslag lämnats vilka innebär att möjligheterna att be- driva och lägga ut undervisning på entreprenad utökas i ytterligare skolformer, ämnen och för ytterligare huvudmän. Utgångspunkten för förslagen har varit att bestämmelserna om entreprenad så långt det är möjligt ska utformas på ett sätt som är gemensamt för alla huvudmän inom skolväsendet. Staten, som huvudman för sameskolan och specialskolan, föreslås därför få överlämna uppgifter på entre- prenad.</SPAN></P>
<P class="p1016 ft35">Utredningen gavs i ett tilläggsdirektiv även uppgiften att analysera hur entreprenad inom skolväsendet förhåller sig till den nya lagen om offentlig upphandling.<SPAN class="ft136">61 </SPAN>Utredningen har i sitt slutbetänkande <SPAN class="ft50">Entre-</SPAN></P>
<P class="p886 ft77"><SPAN class="ft98">61 </SPAN>Dir 2016:107.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">370</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_371">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft78">prenad, fjärrundervisning och distansundervisning <SPAN class="ft25">(SOU 2017:44) gjort bedömningen att den utbildning och verksamhet som bedrivs inom skolväsendet, inklusive den kommunala vuxenutbildningen, utgör </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">icke-ekonomiska</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> tjänster av allmänt intresse och därmed inte om- fattas av bestämmelserna för offentlig upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU. Med en sådan tolkning skulle många av de problem som är relaterade till upphandlad utbild- ning kunna avhjälpas och utbildningen skulle kunna ske under mer stabila former.</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Förslagen har vid tidpunkten för den här utredningens slutbetän- kande remitterats och någon proposition har inte beslutats, varför det är oklart om utredningens förslag kommer att bli verklighet. Ett fler- tal remissinstanser är positiva till utredningens tolkning av LOU, men ett flertal remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket och Upphandlings- myndigheten påtalar att rättsläget är komplicerat och att relevant praxis är mycket begränsad varför myndigheterna inte ställer sig bakom utredningens bedömningar av upphandlingsskyldigheten enligt LOU.</P>
<P class="p408 ft28"><SPAN class="ft28">8.4.2</SPAN><SPAN class="ft149">En väl anpassad vuxenutbildning (U 2017:01)</SPAN></P>
<P class="p391 ft53"><SPAN class="ft26">Utredningen </SPAN>En väl anpassad vuxenutbildning <SPAN class="ft26">ska redovisa sitt slut- betänkande senast den 31 augusti 2018.</SPAN></P>
<P class="p702 ft41">Utredningen, som tillsattes i februari 2017, ska undersöka behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen inom ett antal sär- skilt utpekade områden. Såvitt avser möjligheten att lägga ut utbild- ning på entreprenad respektive lärares möjligheter till kompetens- utveckling, två områden som tangerar denna utredning, har utredaren fått följande uppdrag.</P>
<P class="p102 ft52">Utredningen ska bland annat undersöka om regleringen av betygs- rätt för utbildning motsvarande komvux och särvux i tillräcklig grad säkerställer att utbildningsanordnare som får betygsrätt har förutsätt- ningar att bedriva en verksamhet av hög kvalitet och, om så inte bedöms vara fallet, föreslå en reglering som säkerställer detta. Utred- ningen ska även utreda om det ska vara ett villkor för överlämnande av uppgifter inom vuxenutbildningen på entreprenad till en enskild utbildningsanordnare, att anordnaren har betygsrätt för motsvarande utbildning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">371</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_372">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317372x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p917 ft41">Utredningen ska även utreda hur kompetensutvecklingen för lärare inom vuxenutbildningen kan förbättras. I detta arbete ska ut- redningen kartlägga de behov av kompetens, utöver den som ges i lärarutbildningen, som lärare kan ha för att kunna undervisa i vuxen- utbildningen och i vilken utsträckning detta behov tillgodoses, och om lärarna bedöms ha ytterligare behov av kompetens, föreslå in- satser.</P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">8.5</SPAN><SPAN class="ft143">Statliga satsningar för lärare</SPAN></P>
<P class="p99 ft52">Av skollagen följer att huvudmannen har en skyldighet att se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kom- petensutveckling.<SPAN class="ft147">62 </SPAN>Detta innebär att huvudmannen ska ge förutsätt- ningar, bland annat ekonomiskt och tidsmässigt, för sådan kom- petensutveckling.<SPAN class="ft147">63 </SPAN>Vid entreprenad har kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen bibehållet huvudmannaskap, vilket inne- bär att huvudmannen ansvarar för verksamhetens innehåll. I princip gäller att skollagens bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet även gäller vid entreprenad.<SPAN class="ft147">64 </SPAN>Ett bibehållet huvud- mannaskap innebär alltså bland annat ett ansvar för att den personal som utför undervisningen är legitimerad och behörig, men även att denna personal ges möjlighet till kompetensutveckling. Detta kan an- tingen ske genom att huvudmannen avtalar med utbildningsanord- naren om att kompetensutveckling ska erbjudas personalen i viss omfattning och av viss kvalitet, eller att de lärare som är anställda av utbildningsanordnaren får delta i den kompetensutveckling som kommunen anordnar.</P>
<P class="p1017 ft35">Utöver sådana kompetensutvecklingsinsatser som huvudmannen eller utbildningsanordnaren själv anordnar, finns även ett flertal stat- liga satsningar av vilka ett antal helt eller delvis finansieras genom olika statsbidrag. Exempel är de så kallade Matematik- och Läslyften, och olika satsningar på utbildningar som leder till utökad behörighet. Satsningar kan också omfatta möjligheter till lönetillägg.<SPAN class="ft136">65</SPAN></P>
<P class="p1007 ft75"><SPAN class="ft104">62</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 34 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">63</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2009/10:165.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">64</SPAN><SPAN class="ft137">23 kap. 1 § tredje stycket skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">65</SPAN><SPAN class="ft106">Se även kap. 7.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">372</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_373">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317373x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft25">Lärare som undervisar på entreprenad har tillgång till ett flertal statliga satsningar för lärare. Men vissa satsningar kan endast lärare som är anställda direkt av huvudmannen ta del av, eftersom stats- bidragsförordningarna förutsätter att det är huvudmannen som är arbetsgivare för lärarna. Huruvida dessa statliga satsningar även ska göras tillgängliga för lärare som undervisar på entreprenad är denna utrednings uppgift att besvara.</P>
<P class="p103 ft41">Utifrån rätten till likvärdig utbildning inom varje skolform oavsett var i landet utbildningen anordnas ska även elever i utbildning som bedrivs på entreprenad möta lärare som har lika möjlighet till kompetensutveckling. <SPAN class="ft140">66 </SPAN>Det finns därmed anledning att se över hur behovet av behörighetsgivande fortbildning och annan kompetens- utveckling kan tillgodoses för de lärare som är anställda av dessa enskilda utbildningsanordnare, vilket utredningen har getts i uppdrag att göra.</P>
<P class="p102 ft52">I direktivet exemplifieras statliga satsningar med bland annat satsningar som rör fortbildning, kompetensutveckling och karriär- tjänster. Men kompetensutvecklingssatsningar kan ha olika karaktär. Vissa riktar sig visserligen till lärare, men har skolutveckling i fokus med syftet att skolverksamheten ska uppnå bättre kunskapsresultat genom att utveckla lärares kompetens. Ofta genomförs dessa sats- ningar med ett kollegialt lärande, det vill säga genom att lärare ut- vecklar sin egen individuella och verksamhetens kollektiva kompetens genom att tillföra ny kunskap samtidigt som de utvecklar under- visningen. Exempel på sådana satsningar är Matematiklyftet, Läslyftet och specialpedagogik för lärande.<SPAN class="ft147">67 </SPAN>Andra satsningar inriktar sig på att göra läraryrket mer attraktivt. Utredningen har i uppdrag att skapa en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner. Utredningen har därför valt att granska de satsningar vars syfte i första hand är att öka läraryrkets attraktionskraft.</P>
<P class="p123 ft41">Nedan följer först en genomgång av vilka sådana statsbidragssats- ningar som lärare som undervisar i verksamhet som bedrivs på entre- prenad kan ta del av. Därefter redovisas vilka satsningar sådana lärare inte kan ta del av.</P>
<P class="p816 ft75"><SPAN class="ft104">66</SPAN><SPAN class="ft105">1 kap. 9 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p452 ft120"><SPAN class="ft104">67</SPAN><SPAN class="ft159">Förordning (2012:161) om statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och för mate- matikhandledare, förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i </SPAN><NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skriv- utveckling samt förordning (2015:938) om statsbidrag för fortbildning i specialpedagogik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">373</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_374">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317374x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1018 ft29"><SPAN class="ft28">8.5.1</SPAN><SPAN class="ft155">Statsbidrag som lärare som undervisar i verksamhet som bedrivs på entreprenad kan ta del av</SPAN></P>
<P class="p1019 ft41">Ett flertal statsbidrag kan även lärare som undervisar i verksamhet som bedrivs på entreprenad ta del av. Utredningen bedömer att det rör sig om följande satsningar.</P>
<P class="p1020 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">Statsbidrag om fortbildning för lärare i svenska som andraspråk och sfi.</SPAN><SPAN class="ft136">68 </SPAN>Statsbidraget ska gå till utbildning inom Lärarlyftets kurser i syfte att lärare ska få behörighet att undervisa i ämnena svenska som andraspråk eller sfi. Bidraget kan även gå till utbild- ning som ger lärare kunskaper inom ämnet svenska som andra- språk. Bidraget ska användas som ersättning för lärares lön un- der den tid de deltar i utbildningen. Utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad kan själv ansöka om och rekvirera statsbidrag för deltagande lärare.</P>
<P class="p1021 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">Lärarlyftet II.</SPAN><SPAN class="ft136">69 </SPAN>Statsbidraget syftar till att lärare ska ges möj- lighet att genom studier bli behöriga för den undervisning de bedriver. Statsbidraget ansöks av, och lämnas till huvudmannen, men kan även lämnas för kostnader för de lärare som är anställ- da hos någon annan som enligt avtal med huvudmannen utför uppgifter inom skolväsendet, det vill säga en entreprenör.</P>
<P class="p1021 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">Statsbidrag för behörighetsgivande utbildning av yrkeslärare.</SPAN><SPAN class="ft136">70 </SPAN>Statsbidraget syftar till att ge lärare i yrkesämnen möjligheten att avlägga yrkeslärarexamen. Statsbidrag lämnas till huvudman- nen för kostnader för nedsättning av arbetstiden för lärare i yrkesämnen. Huvudmannen kan även ansöka om bidraget för lärare som är anställda hos någon annan som enligt avtal med huvudmannen utför uppgifter inom någon av de nämnda skol- formerna (bland annat kommunal vuxenutbildning).</P>
<P class="p1022 ft138"><SPAN class="ft104">68</SPAN><SPAN class="ft154">Förordning (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och sfi.</SPAN></P>
<P class="p138 ft138"><SPAN class="ft104">69</SPAN><SPAN class="ft154">Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande.</SPAN></P>
<P class="p1023 ft77"><SPAN class="ft104">70</SPAN><SPAN class="ft76">Förordning (2013:60) om statsbidrag för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkes- ämnen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">374</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_375">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317375x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1024 ft29"><SPAN class="ft28">8.5.2</SPAN><SPAN class="ft155">Statsbidrag som lärare som undervisar i verksamhet som bedrivs på entreprenad </SPAN><SPAN class="ft84">inte </SPAN>kan ta del av</P>
<P class="p409 ft41">Så som påtalas i direktivet finns det även ett antal statliga satsningar som lärare som undervisar i utbildning som bedrivs på entreprenad inte kan ta del av. Utredningen gör bedömningen att det rör sig om följande satsningar.</P>
<P class="p1025 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Karriärtjänster för lärare.</SPAN><SPAN class="ft140">71 </SPAN>Karriärtjänsterna förstelärare och lek- tor ska göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Ett statsbidrag ansöks och rekvireras av skolhuvudmän som i undervisningen använder särskilt yrkesskickliga lärare. Reformen gäller alla skolformer utom förskolan. Lärare i kom- munal vuxenutbildning omfattas, men bara den som är anställd av huvudmannen.</P>
<P class="p93 ft35"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft150">Extra statsbidrag för karriärtjänster i utanförskapsområden.</SPAN><SPAN class="ft136">72 </SPAN>Syf- tet med det extra statsbidraget för karriärtjänster är att huvud- männen ska kunna anställa fler förstelärare i grundskolor i utan- förskapsområden. Avsikten är att stärka skolor med stora utma- ningar genom att ha fler skickliga lärare i dessa skolor.</P>
<P class="p1026 ft35"><SPAN class="ft77">•</SPAN><SPAN class="ft245">Lärarlönelyftet.</SPAN><SPAN class="ft136">73 </SPAN>Lärarlönelyftet gör det möjligt för skolhuvud- män att ge särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritids- pedagoger en månatlig löneökning. Statsbidrag utgår till skol- huvudmän som höjer lönen för lärare, förskollärare eller fritidspedagoger utöver vad som följer av den ordinarie lönerevi- sionen. Lärarlönelyftet omfattar inga lärare verksamma i den kommunala vuxenutbildningen eller särskild undervisning för vuxna oavsett om utbildningen bedrivs på entreprenad eller inte.</P>
<P class="p1027 ft75"><SPAN class="ft104">71</SPAN><SPAN class="ft105">Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">72</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</SPAN></P>
<P class="p474 ft77"><SPAN class="ft104">73</SPAN><SPAN class="ft106">Förordning (2016:199) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personal- kategorier.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">375</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_376">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317376x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1028 ft29"><SPAN class="ft28">8.5.3</SPAN><SPAN class="ft155">Tar lärare som undervisar på entreprenad del av de satsningar de har rätt till?</SPAN></P>
<P class="p509 ft41">För undervisningens kvalitet är det viktigt att lärare deltar i kompe- tensutvecklande insatser. Utifrån rätten till likvärdig utbildning inom varje skolform gäller detta oavsett var läraren är verksam och vem som har i uppdrag att utföra undervisningen.</P>
<P class="p181 ft35">I utredningens samtal med olika parter, däribland representanter för utredningens experter, har en bild vuxit fram av att lärare som undervisar på entreprenad generellt sett deltar i låg omfattning i de statliga satsningar de har rätt att ta del av. Detta kan bero på ett flertal orsaker. Några påtalar att förutsättningarna under vilka dessa lärare verkar, med korta avtalstider och krav på omfattande undervisnings- timmar, ger låga incitament för anordnarna att låta lärarna delta i utbildning. Andra påtalar att huvudmännen kanske inte anmäler lära- re som inte är anställda inom den egna verksamheten till fortbildning, trots att huvudmannaansvaret även gäller kvaliteten på den utbildning som utbildningsanordnarna utför. Representanter från utbildnings- anordnare som bedriver undervisning på entreprenad påtalar att man har ett eget omfattande kompetensutvecklingsprogram för sina egna lärare. Det förefaller även finnas en okunskap om vilka statliga sats- ningar för lärare som lärare anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad omfattas av. Skolverket bekräf- tar till viss del denna bild då man i samtal med utredningen påpekat att man inte genomför några riktade informationssatsningar mot utbildningsföretag, eftersom man inte har kännedom om vilka anord- nare som har uppdrag inom den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p181 ft35">Lärarförbundet påtalar att eftersom vuxenutbildning på entrepre- nad tenderar att skapa osäkerhet och ryckighet i verksamhetens för- utsättningar och planering kan detta, förutom osäkra anställningar för lärare och kortsiktiga lösningar kring lokaler och kursupplägg, även innebära uteblivna satsningar på löner och kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">74 </SPAN>Detta kan dock även sägas vara ett generellt problem inom vuxenut- bildningen. Enligt en rapport från Lärarnas Riksförbund uppger näst- intill 70 procent av lärarna anställda inom vuxenutbildningen att de</P>
<P class="p1029 ft77"><SPAN class="ft98">74 </SPAN>Lärarförbundet (2017c)<SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">376</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_377">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317377x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">inte fått adekvat fortbildning utifrån sina behov under de senaste tre åren.<SPAN class="ft69">75</SPAN></P>
<P class="p695 ft35">När det gäller de statliga satsningarna Lärarlyftet II och statsbi- drag för behörighetsgivande utbildning av yrkeslärare ansöks och rek- vireras dessa av huvudmannen oavsett om deltagande lärare är anställ- da av kommunen eller av en utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad. Skolverkets statistik anger endast för hur många lärare statsbidrag rekvirerats, inte av vem de är anställda. Det går därför inte att få statistik kring i vilken omfattning lärare som undervisar på entreprenad tar del av satsningarna.</P>
<P class="p102 ft35">När det gäller statsbidraget för fortbildning för lärare i svenska som andraspråk och sfi, ett statsbidrag som utbildningsanordnaren ansöker och rekvirerar, var 3 av totalt 227 lärare som tog del av sats- ningen anställda av utbildningsanordnare med entreprenadavtal med skolhuvudman år 2017.<SPAN class="ft136">76 </SPAN>Statsbidraget är dock relativt nytt, det har varit möjligt att ansöka bidraget sedan hösten 2016, vilket kan för- klara det låga antalet deltagande lärare.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">8.6</SPAN><SPAN class="ft143">Utredningens avgränsning</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Som utredningen påtalat ovan (avsnitt 8.3.4.) finns det all anledning att bekymra sig över den bild som framkommer angående verksam- heten i delar av den kommunala vuxenutbildningen. Det är dock inte utredningens uppdrag att se över den kommunala vuxenutbildningen och ge förslag på ändringar av befintlig reglering. I stället har utred- ningen i direktivet fått uppdraget att överväga vilka möjligheter som bör finnas att ge lärare som är anställda hos utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad tillgång till statliga insatser för lärare, eller om det i stället ska betraktas som anordnarnas ansvar att tillhandahålla motsvarande insatser.</P>
<P class="p117 ft41">Inom skolväsendet är det tillåtet att överlämna uppgifter som av- ser utbildning på entreprenad i ett flertal skolformer, dock under olika förutsättningar. Den mest generösa möjligheten finns inom den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p696 ft75"><SPAN class="ft104">75</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarnas riksförbund (2017a).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">76</SPAN><SPAN class="ft106">Siffran avser både vårtermin och hösttermin. Källa: Skolverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">377</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_378">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317378x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft25">Utredarens konkreta uppdrag enligt direktivet är skolformsneu- tralt och även neutralt i förhållande till vilka satsningar som avses. Däremot pekar direktivet ut skolväsendet för vuxna som ett område där en allt större andel av utbildningen på entreprenad bedrivs och där följaktligen en hög andel lärare arbetar. Det påpekas att de lärare som är anställda hos privata utbildningsanordnare som bedriver utbildning inom skolväsendet för vuxna på uppdrag av en kommun i dag ofta inte kan ta del statliga insatser för lärare.</P>
<P class="p109 ft25">Det är inom den kommunala vuxenutbildningen, inklusive sfi, som det är vanligast att utbildning läggs ut på entreprenad.<SPAN class="ft153">77 </SPAN>Det är också här elev- och kursdeltagarantalet i de delar som bedrivs på entreprenad är ojämförligt högst. Utredningen har därför valt att särskilt uppmärksamma situationen och även föreslå åtgärder för den kommunala vuxenutbildningen. Skolverket har ingen statistik över hur stor andel av undervisningen inom särskild utbildning för vuxna som läggs ut på entreprenad. Efter samtal med olika parter har utred- ningen erfarit att det är ovanligt att så sker. Möjligheten är dock lika omfattande som för kommunal vuxenutbildning, varför de ändringar som föreslås gällande kommunal vuxenutbildningen även kommer att omfatta särskild utbildning för vuxna.</P>
<P class="p242 ft41">När det gäller statliga satsningar för lärare i syfte att höja yrkets attraktivitet har utredningen identifierat tre satsningar som inte är tillgängliga för lärare som undervisar i verksamhet som bedrivs på entreprenad.</P>
<P class="p107 ft41">Satsningen med extra statsbidrag för karriärtjänster i utanför- skapsområden är en satsning för landets förskoleklasser och grund- skolor och omfattar därför inte lärare som undervisar inom kom- munal vuxenutbildning, oavsett om utbildningen bedrivs på entre- prenad eller inte. Denna satsning har utredningen därför valt att inte föreslå någon ändring i. <SPAN class="ft140">78</SPAN></P>
<P class="p232 ft52">Lärarlönelyftet i dess nuvarande utformning omfattar inte heller lärare som undervisar inom den kommunala vuxenutbildningen. Det professionsprogram som utredningen föreslår ska omfatta alla legitimerade lärare och förskollärare oavsett var i skolväsendet lära- ren eller förskolläraren befinner sig. På sikt anser utredningen dock</P>
<P class="p1030 ft75"><SPAN class="ft104">77</SPAN><SPAN class="ft105">Se avsnitt 8.2.2.</SPAN></P>
<P class="p233 ft77"><SPAN class="ft104">78</SPAN><SPAN class="ft76">Förordning om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">378</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_379">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317379x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">att även lärare som undervisar inom den kommunala vuxenutbild- ningen bör kunna ta del av satsningen. Utredningen har behandlat denna fråga i kapitel 7.</P>
<P class="p102 ft35">Karriärtjänsterna förstelärare och lektor syftar till att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna under- visningen och därigenom bidra till yrkets attraktivitet och till en förbättrad undervisning och förbättrade studieresultat. Sedan 2013 har skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för särskilt yrkesskick- liga lärare möjlighet att ansöka om statsbidrag från Skolverket.<SPAN class="ft136">79</SPAN></P>
<P class="p102 ft25">Endast två procent av lärarna som har en karriärtjänst återfinns i den kommunala vuxenutbildningen. Motsvarande siffra för sfi är under en procent.<SPAN class="ft153">80 </SPAN>Siffrorna är dock inte så alarmerande som de ger sken av. I förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, special- skolan, gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan (de skolfor- mer som omfattas av satsningen) går drygt 1,5 miljoner elever. Motsvarande siffra för den kommunala vuxenutbildningen är drygt 371 000 elever, där flertalet elever inte läser på heltid.<SPAN class="ft153">81 </SPAN>Andelen lärare som har en karriärtjänst sett till det totala antalet lärare är dock något lägre inom den kommunala vuxenutbildningen än inom grundskola och gymnasieskola.</P>
<P class="p84 ft35">En trolig anledning till den lägre andelen lärare som har en kar- riärtjänst inom den kommunala vuxenutbildningen är det faktum att många lärare i den kommunala vuxenutbildningen är anställda av enskilda anordnare som bedriver utbildning på entreprenad åt kommuner. Eftersom regelverket för karriärtjänster förutsätter att huvudmannen också är arbetsgivaren är det i praktiken inte möjligt för lärare som är anställda av en enskild anordnare att få en karriär- tjänst.<SPAN class="ft136">82 </SPAN>En konsekvens av detta är att stora delar av vuxenutbild- ningen går miste om den utveckling som förstelärare och lektorer bidrar till. Det är även så att antalet karriärtjänster per huvudman beräknas utifrån elevunderlag i andra skolformer än vuxenutbild- ningen. Detta kan innebära att tillsättning av karriärtjänster priori- teras för de skolformer som elevunderlaget beräknats utifrån.</P>
<P class="p1031 ft75"><SPAN class="ft104">79</SPAN><SPAN class="ft105">Se även kap. 7.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">80</SPAN><SPAN class="ft105">Källa: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">81</SPAN><SPAN class="ft137">Källa: Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">82</SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">7–8</SPAN></NOBR> a §§ förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">379</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_380">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317380x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1032 ft96"><SPAN class="ft79">8.7</SPAN><SPAN class="ft95">Lärare anställda av utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad inom kommunal vuxenutbildning ska få ta del av satsningen karriärstegsreformen</SPAN></P>
<P class="p1033 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>Statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ska kunna lämnas också för lärare anställda av utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad inom kommunal vuxenutbildning och inom särskild utbildning för vuxna.</P>
<P class="p1034 ft52">Utredningen föreslår att ett eget statsbidrag för karriärsteg in- rättas för lärare som undervisar inom den kommunala vuxen- utbildningen och inom särskild utbildning för vuxna. Statsbidraget ska kunna sökas av både skolhuvudmän och utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad.</P>
<P class="p1035 ft41">Syftet med att införa ett statsbidrag för att stimulera att huvudmän inrättar karriärsteg var att möjliggöra för skickliga lärare att göra karriär utan att behöva lämna undervisningen och därigenom bidra både till yrkets attraktivitet och till en förbättrad undervisning och därmed förbättrade resultat för elever. Att detta syfte uppnås är lika viktigt för den kommunala vuxenutbildningen som för övriga skolformer. Den kommunala vuxenutbildningen har en viktig roll i samhället: den ska stärka möjligheten till livslångt lärande och öka jämlikheten i utbildningssystemet. Den ska ge en möjlighet för vuxna att kunna förändra sin tillvaro genom att omskola sig, lära sig svenska och komma i arbete.</P>
<P class="p12 ft41">Så som regelverket för karriärtjänster är utformat är det bara huvudmän som kan ansöka om statsbidraget. Vidare förutsätter regelverket att huvudmannen också är arbetsgivare för läraren som tilldelas karriärtjänsten. Detta innebär att det inte är möjligt för lärare som är anställda av en privat utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad att ta del av satsningen. Efter- som den kommunala vuxenutbildningen är den skolform där flest lärare undervisar på entreprenad påverkas vuxenutbildningen sär- skilt negativt av hur regleringen är utformad.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">380</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_381">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Högt ställda förväntningar på kommunal vuxenutbildning</P>
<P class="p111 ft35">Under de senaste åren har den kommunala vuxenutbildningen byggts ut kraftigt och de statliga satsningarna har varit flera. Det finns höga förväntningar på vad vuxenutbildningen ska kunna åstadkomma. För att arbetslösa ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden och för att nyanlända ska kunna etablera sig i Sverige, men också för att bidra till kompetensförsörjningen inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet, är insatser för utbildning en effektiv åtgärd.</P>
<P class="p102 ft25">Samtidigt står den kommunala vuxenutbildningen inför ett antal utmaningar: den ska erbjuda en heterogen grupp vuxna med olika utbildningsbehov en flexibel utbildning under kontinuerlig antagning. Detta ställer stora krav på lärarnas kompetens.</P>
<P class="p84 ft35">För att vuxenutbildningen ska kunna hantera utmaningarna och motsvara de högt ställda förväntningar som finns på verksamheten behöver den kunna rekrytera skickliga lärare som kan utveckla kvali- teten i undervisningen. Detta gäller såväl den verksamhet som kom- muner och landsting driver i egen regi som den verksamhet som läggs ut på entreprenad. Om skickliga lärare kan lockas till vuxenutbild- ningen genom statliga satsningar för lärare borde utbildningen och eleverna gynnas av detta. Utredningens slutsats är därför att vuxen- utbildningen måste bli en mer attraktiv arbetsplats för lärare. Utbild- ningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. För att uppnå denna likvärdighet bör principen vara att alla elever möter skickliga lärare oavsett i vilken skolform de studerar eller vem som bedriver utbild- ningen. Det är därför viktigt att statliga satsningar inte är utformade så att de riskerar att motverka denna likvärdighet. Lärarna ska uppleva att de har en konkurrenskraftig lön och goda karriärvägar, men också att de har tillgång till bra och relevant kompetensutveckling.</P>
<P class="p1036 ft50">Uteblivna satsningar på lärare inom den kommunala vuxenutbildningen kan drabba vuxenutbildningens attraktionskraft</P>
<P class="p116 ft52">Uteblivna satsningar på lärare som undervisar på entreprenad riskerar att resultera i att lärare i en tid av lärarbrist söker sig bort från dessa verksamheter. Eftersom en så stor andel av kommunal vuxenutbild- ning bedrivs av andra anordnare än kommunen eller landstinget inne- bär det en risk att lärare söker sig bort från vuxenutbildningen till</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">381</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_382">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317382x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">andra skolformer. I slutändan riskerar detta att bidra till att den kom- munala vuxenutbildningen håller en lägre kvalitet och att målet om likvärdighet inte uppnås. Inbyggt i systemet finns alltså faktorer som försvårar för vuxenutbildningen att vara en attraktiv arbetsplats för skickliga lärare. I dag är andelen lärare med behörighetsgivande exa- men betydligt lägre hos utbildningsanordnarna än i den verksamhet som bedrivs i kommunens egen regi.<SPAN class="ft136">83 </SPAN>Bristen på kvalificerade lärare riskerar i sin tur att försvåra möjligheterna för till exempel integration och omställning på arbetsmarknaden. Lärarförbundet sammanfattar det träffande ”En vuxenutbildning med svag status och låg kvalitet ger dåliga förutsättningar för ett upplyst och aktivt medborgarskap med bildningen som bas”.<SPAN class="ft136">84 </SPAN>Nära hälften av kursdeltagarna inom den kommunala vuxenutbildningen undervisas i dag av lärare anställda i verksamheter som inte har tillgång till karriärstegsreformen.</P>
<P class="p109 ft35">Lärare som undervisar inom vuxenutbildningen, även de som är anställda av en anordnare som bedriver undervisning på entreprenad, har samma krav och ansvar som de lärare som verkar i grundskolan och gymnasieskolan. För att vara behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning, sfi inkluderat, krävs legitimation och behörighet för motsvarande årskurser i grundskolan eller gymnasieskolan alternativt svenska som andraspråk. Det krävs alltså en lärarexamen med behö- righet för rätt ämnen och årskurser.</P>
<P class="p181 ft35">I utredningens direktiv står det att utredningen ska överväga om lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver utbild- ning på entreprenad i högre utsträckning bör kunna ta del av statliga satsningar för lärare, och i så fall vilka, eller om det i stället ska betraktas som anordnarnas ansvar att tillhandahålla motsvarande in- satser. Utredningens ställningstagande är att statliga satsningar på att stärka utbildningens kvalitet och läraryrkets attraktionskraft bör, så långt som möjligt, omfatta alla skolformer. En nyckel till detta är att statens insatser för lärare kommer alla lärare till del, oavsett i vilken skolform man undervisar och oavsett om man är anställd av kom- munal huvudman eller en anordnare som bedriver utbildning på upp- drag av en kommun eller landsting. Utifrån denna likvärdighetsprin- cip bör lärare inom vuxenutbildningen ha samma tillgång till statliga satsningar oavsett vem som är arbetsgivare. När det gäller utbild-</P>
<P class="p854 ft75"><SPAN class="ft104">83</SPAN><SPAN class="ft105">Se avsnitt 8.2.4.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">84</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarförbundet (2017c)</SPAN><SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">382</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_383">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">ningsanordnarnas ansvar anser utredningen att de har ett mycket stort ansvar att säkerställa att utbildningen håller den kvalitet som de har avtalat med huvudmannen om att den ska göra. Det kan krävas kompetensutvecklings- och skolutvecklingsinsatser som initieras av såväl anordnaren som huvudmannen för att utbildningen ska hålla den kvaliteten. Men utredningen anser att de statliga insatserna för att stärka läraryrkets attraktionskraft har långsiktiga och nationella syf- ten som går utöver arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla insatser. Utredningen anser därför att även lärare som är anställda av utbild- ningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad ska ha till- gång till statliga insatser för lärare.</P>
<P class="p103 ft41">Om skickliga lärare söker sig till vuxenutbildningen bedöms kva- liteten i dessa skolformer öka. Utredningen föreslår därför att stats- bidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare ska kunna lämnas också för lärare anställda av utbildningsanordnare som bedri- ver utbildning på entreprenad.</P>
<P class="p104 ft53">Hur ska statsbidraget konstrueras?</P>
<P class="p1037 ft41">Underlaget för bidragsramen till statsbidraget för karriärtjänster, det vill säga antalet karriärtjänster som en huvudman kan ansöka och rekvirera medel för, beräknas på elevunderlaget i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. För en utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad skulle denna beräkningsmodell innebära att de inte får några karriärtjänster, då de saknar elever i dessa skol- former.</P>
<P class="p102 ft35">Utredningen har övervägt en lösning som innebär att huvudman- nen kan utse förstelärare även bland de lärare som är anställda hos en utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad. En sådan lösning riskerar dock att leda till att få lärare som inte är anställda av huvudmannen utses. Dessa lärare undervisar endast i huvudmannens regi så länge avtalet löper och kan efter avtalstidens slut påbörja en tjänst i en annan kommun, vilket skulle leda till kort- siktiga satsningar, om några sådana satsningar ens skulle komma till stånd. Det finns även en risk att incitamenten för att huvudmannen skulle utse lärare som inte är anställda direkt av huvudmannen är låga i en tid där konkurrensen om lärare är stor. För att vara en attraktiv</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">383</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_384">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317384x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">arbetsgivare är möjligheten att kunna erbjuda en karriärtjänst och höjd lön ett bra incitament.</P>
<P class="p594 ft35">Utredningen har även övervägt att föreslå en separat statsbidrags- förordning för utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad. En sådan förordning riskerar dock gynna dessa utbild- ningsanordnare på ett ofördelaktigt sätt då antalet elever/kursdel- tagare inom den kommunala vuxenutbildningen som bedrivs i huvud- mannens regi inte ingår i beräkningsunderlaget för nuvarande stats- bidragsförordning. Detta skulle skapa öronmärkta karriärtjänster hos privata utbildningsanordnare men inte motsvarande tjänster hos den kommunala huvudmannen.</P>
<P class="p109 ft35">Utredningen har därför kommit till slutsatsen att den lämpligaste lösningen är att föreslå en separat statsbidragsförordning för karriär- steg i kommunal vuxenutbildning som ska gälla för hela den kom- munala vuxenutbildningen samt särskild utbildning för vuxna, oavsett vem som är arbetsgivare. Utredningen är väl medveten om att ytter- ligare riktade statsbidrag inte är att föredra, men konstaterar att denna lösning ger det bästa resultatet, sett till förslagets syfte.</P>
<P class="p181 ft52">Utredningen har i förslaget till en ny statsbidragsförordning valt att inte införa några övergångsbestämmelser. Enligt nuvarande för- ordning om statsbidrag ansöker huvudmännen om bidrag till karriär- tjänster för lärare en gång per år. När väl den nya statsbidragsför- ordningen har trätt i kraft ansöker huvudmän istället om bidrag från den nya förordningen för de lärare som omfattas av den, det vill säga de lärare som undervisar inom kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna. Skolverket kan härvid med fördel sam- ordna ansökningsförfarandet till det föreslagna statsbidraget med det nuvarande statsbidraget för karriärtjänster för att underlätta det admi- nistrativa arbetet för huvudmännen. Detta kan exempelvis ske genom att ansökan görs på samma blankett och vid samma tidpunkt för de båda statsbidragen.</P>
<P class="p1038 ft35">I den kritik som har framförts mot verksamheten inom kommunal vuxenutbildning i allmänhet och den utbildning som utförs på entre- prenad i synnerhet, är en återkommande faktor att det är låg lärar- täthet i verksamheten med en låg andel behöriga lärare och få lärar- ledda undervisningstimmar per elev.<SPAN class="ft136">85 </SPAN>I den föreslagna statsbidrags- förordningen ska antalet legitimerade lärare utgöra beräkningsunder-</P>
<P class="p968 ft77"><SPAN class="ft98">85 </SPAN>Se bland annat Lärarförbundet (2017a)<SPAN class="ft123">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">384</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_385">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317385x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft41">laget i stället för antal elever eller kursdeltagare. Med detta förslag på beräkningsunderlag premieras de verksamheter som har en hög lärar- täthet och en hög andel behöriga lärare, vilket i längden innebär en undervisning av högre kvalitet för de vuxna eleverna.</P>
<P class="p102 ft35">Den statistik som finns kring lärare som är anställda av utbild- ningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad är i vissa hänseenden bristfällig. Detta beror på att den statistik Skolverket samlar in angående dessa lärare är andrahandsuppgifter, där huvud- männen rapporterar in statistik de i sin tur fått av utbildningsan- ordnare. Bland annat innebär detta att Skolverket i sin officiella stati- stik endast uppger antal lärare med pedagogisk högskoleexamen som undervisar hos en annan utbildningsanordnare (se avsnitt 8.2.4.). Det saknas även uppgifter om hur många utbildningsanordnare som är verksamma med entreprenadavtal inom kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna, en uppgift som Skolverket visserli- gen inte är skyldig att samla in.</P>
<P class="p84 ft35">På grund av dessa brister i statistiken kommer det statsbidrag som utredningen föreslår inte kunna ha några på förhand fastställda bidragsramar, vilket finns för både nuvarande förordning om karriär- steg för lärare och i förordningen om statsbidrag för lärarlönelyftet. Detta innebär att bidraget inledningsvis kommer att orsaka en viss ökad administration hos de utbildningsanordnare som ansöker om bidraget. En positiv effekt av detta är emellertid att Skolverkets han- tering av ansökningar av statsbidraget kommer att leda till en för- bättrad insamling av statistik kring utbildningsanordnarna och deras lärare. Möjligheten finns även att efter några år utvärdera genom- förandet av reformen och justera dess urvalskriterier med det för- bättrade statistikunderlaget som grund.</P>
<P class="p103 ft41">Regeringens ambition har varit att var sjätte legitimerad lärare ska ha en karriärtjänst delvis finansierad med statliga medel. Denna ambition är i princip uppnådd.<SPAN class="ft140">86 </SPAN>Utredningen anser att ambitionen bör vara att var sjätte legitimerad lärare ska ha en karriärtjänst även inom den kommunala vuxenutbildningen och den särskilda utbild- ningen för vuxna. Detta innebär att en huvudman eller en utbild- ningsanordnare bör kunna rekvirera medel för en förstelärartjänst per sex legitimerade lärare omräknat i heltidstjänster hos huvudmannen eller anordnaren.</P>
<P class="p988 ft77"><SPAN class="ft98">86 </SPAN>Se kapitel 7.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">385</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_386">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft35">Den föreslagna statsbidragssatsningen är därmed förutsägbar och transparent i så mån att det i förväg går att räkna ut om man som huvudman respektive anordnare kommer få bidrag för en eller flera tjänster eller inte. Grundprincipen, att man ska få lika stor andel av medlen som man har andel av bidragsgrundande individer (i detta fal- let lärare, i det ordinarie statsbidraget för karriärsteg elever), är såle- des densamma som i det nuvarande statsbidraget för karriärtjänster.</P>
<P class="p88 ft52">En i förväg fastställd bidragsram innebär att både huvudmän eller utbildningsanordnare och Skolverket med viss säkerhet i förväg kan veta hur många karriärlärare som huvudmannen eller utbildnings- anordnaren kan räkna med att få bidrag för, förutsatt att huvudman- nen eller utbildningsanordnaren har tillräckligt antal lärare som sedan kvalificerar för en sådan tjänst. En bidragsram tillgodoser även att mindre huvudmän, som har ett lägre elevantal, kan räkna med resur- ser för en förstelärartjänst även om deras verksamhet är mindre. Det hade självfallet varit önskvärt att ha dessa mekanismer även för det statsbidrag som utredningen föreslår. Eftersom statistiken inte finns är alternativet emellertid att i stället inte föreslå någon statsbidrags- satsning alls. Här har utredningen gjort ställningstagandet att det är bättre med en statsbidragssatsning som kommer att omfatta den allra största andelen lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad, än att inte föreslå någon satsning alls.</P>
<P class="p1039 ft53">Hur ska det säkerställas att medlen går till det ändamål de är avsedda för?</P>
<P class="p1040 ft41">Det är viktigt att medel som satsas på lärare verkligen går till lärare. Vid ekonomiskt stöd till utbildning som bedrivs på entreprenad finns en viss risk att statliga medel finansierar sådant som egentligen ankommer på entreprenören att bekosta, och som redan innefattas i den ersättning som kommunen betalar för tjänsten. Regelverket be- höver därför enligt direktivet utformas så att det säkerställs att med- len går till det ändamål de är avsedda för, och inte ersätter annan finansiering.</P>
<P class="p89 ft52">Av den nuvarande statsbidragsförordningen för karriärsteg samt Skolverkets föreskrifter om statsbidraget finns en rad skyddsmeka- nismer reglerade. En förutsättning för att statsbidraget ska betalas ut är att läraren, när denne utsågs till förstelärare, fick en lön som över-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">386</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_387">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317387x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">steg medianlönen för samma kategori lärare hos huvudmannen med minst 5 000 kronor per månad (10 000 kronor per månad för en lek- tor).<SPAN class="ft136">87 </SPAN>Det är alltså inte möjligt att utesluta en lärare ur den ordinarie lönerevisionen för att i stället använda statsbidraget som lönepåslag.</P>
<P class="p103 ft41">Vid ansökan om statsbidraget ska huvudmannen lämna vissa upp- gifter om de lärare som är aktuella för en karriärtjänst hos huvud- mannen. Utöver uppgifter om legitimation och behörighet samt per- sonnummer för aktuell lärare, ska huvudmannen även lämna uppgif- ter om medianlönen hos huvudmannen för den kategori lärare som läraren tillhör.<SPAN class="ft140">88</SPAN></P>
<P class="p1041 ft35">Skolverket ska följa upp hur statsbidraget har använts. Huvudmän som har tagit emot statsbidrag är skyldiga att medverka i den upp- följning och utvärdering av verksamheten som bestäms av Skolverket. Huvudmannen är också skyldig att lämna de uppgifter som Skol- verket begär.<SPAN class="ft136">89 </SPAN>Statsbidraget kan krävas åter bland annat om huvud- mannen har använt statsbidraget på annat sätt än som följer av för- ordningen, eller om huvudmannen genom att lämna oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att stats- bidrag har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Statsbidraget kan även krävas åter om huvudmannen inte deltar i Skolverkets upp- följning och utvärdering av verksamheten.<SPAN class="ft136">90</SPAN></P>
<P class="p117 ft41">Med den kritik som från en del håll förs angående hur vissa privata anordnare sköter sin verksamhet inom den kommunala vuxenutbildningen finns en farhåga att statliga medel inte går dit de ska. Utredningen vill dock understryka att statsbidragen endast kom- mer att gå till legitimerade och behöriga lärare. Mindre seriösa aktörer som inte har legitimerade lärare anställda kommer alltså inte att kunna rekvirera statsbidraget.</P>
<P class="p102 ft35">Vid alla former av statsbidragssatsningar finns det en risk att ökade offentliga utgifter i stället för att bidra till en förbättrad verk- samhet minskar eller tränger undan de investeringar som i detta fall huvudmannen annars skulle ha stått för. Denna risk gäller även vid höjda löner för lärare. Utredningen konstaterar dock att denna risk även finns hos kommunala och enskilda huvudmän och att risken för</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">87</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">7–8</SPAN></NOBR> a §§ förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">88</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:147) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">89</SPAN><SPAN class="ft105">27 § förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">90</SPAN><SPAN class="ft106">25 § förordning om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">387</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_388">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317388x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">denna undanträngningseffekt varken är större eller mindre hos de ut- bildningsanordnare som föreslås ta del av satsningen karriärtjänster för lärare.</P>
<P class="p109 ft35">De skyddsmekanismer som finns inbyggda i den befintliga regler- ingen kring statsbidrag för karriärtjänster garanterar att bidraget går till en legitimerad och behörig lärare som ägnar sig åt undervisning. Det garanterar vidare att statsbidraget går till utbetald lön och att det inte är möjligt för huvudmannen eller utbildningsanordnaren att välja att ersätta det lönepåslag som annars hade utgått med statsbidraget. Skolverket har en möjlighet att följa upp att bidraget används rätt och att, om det inte gör så, kräva bidraget åter.</P>
<P class="p109 ft52">Utredningen gör bedömningen att nuvarande statsbidragsförord- ning för karriärtjänster ger en god garanti för att medel går till det ändamål de är avsedda för och föreslår därför att motsvarande regler- ing ska gälla för den föreslagna statsbidragsförordningen som ska omfatta karriärtjänster inom den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p1042 ft96"><SPAN class="ft79">8.8</SPAN><SPAN class="ft95">Huvudmannens ansvar för att lärare tar del av kompetensutveckling ska förtydligas i skollagen</SPAN></P>
<P class="p1043 ft52"><SPAN class="ft223">Utredningens förslag: </SPAN>Skollagen ska förtydligas så att det framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid den verksamhet som huvudmannen är ansvarig för ges möjligheter till kompetens- utveckling. Huvudmannen ska även se till att denna personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
<P class="p657 ft41">Huvudmannen har enligt skollagen en skyldighet att se till att per- sonalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kom- petensutveckling.<SPAN class="ft140">91 </SPAN>Förutom de särskilda bestämmelser som finns kring entreprenad och samverkan i skollagens 23 kapitel gäller de bestämmelser som gäller för en utbildning eller annan verksamhet i skollagen även vid entreprenad.<SPAN class="ft140">92</SPAN></P>
<P class="p109 ft52">Utredningen vill här understryka att det är huvudmannen som, genom ett bibehållet huvudmannaskap, ansvarar för hela den verk- samhet som bedrivs på entreprenad. Detta inbegriper även ett ansvar</P>
<P class="p463 ft75"><SPAN class="ft104">91</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 34 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">92</SPAN><SPAN class="ft106">23 kap. 1 § tredje stycket skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">388</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_389">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317389x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">för huvudmannen att ge förutsättningar för kompetensutveckling även för den personal som är anställd av en utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad. Detta ansvar omfattar inte en- bart att utbildningen kommer till stånd utan också att den håller en hög kvalitet och att lärarna som utför undervisningen är behöriga och att de ges möjlighet till kompetensutveckling, antingen genom huvud- mannens försorg, eller att detta tydligt regleras i avtal. Huvudman- nens ansvar för dessa lärares fortbildning gäller enligt utredningens bedömning särskilt för sådana statliga satsningar där enbart huvud- mannen kan ansöka om och rekvirera bidraget.</P>
<P class="p102 ft25">Utredningen erfar att denna skyldighet som huvudmannen har inte är helt tydlig ute i verksamheten. Utredningen föreslår därför att skollagen förtydligas så att det framgår att huvudmannens ansvar för möjlighet till kompetensutveckling gäller inom hela den verksamhet som huvudmannen är ansvarig för. Huvudmannen kan välja att bjuda in lärare som undervisar på entreprenad till sina egna kompetensutvecklingsinsatser, eller att i avtal med utbildningsan- ordnaren se till att sådan kompetensutveckling garanteras. Det är dock viktigt att skollagen är tydlig med att det i huvudmannens bibehållna huvudmannaskap inte enbart ingår ett ansvar för den verksamhet som bedrivs på entreprenad utan även att lärarna som undervisar där ges en viss kompetensutveckling.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">8.9</SPAN><SPAN class="ft143">Skolverket bör verka för ökat deltagande</SPAN></P>
<P class="p1044 ft213">i statliga satsningar för lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad</P>
<P class="p1045 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens bedömning: </SPAN>Statens skolverk bör arbeta för att se till att lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad tar del av statliga sats- ningar för lärare i större utsträckning.</P>
<P class="p1046 ft107">I utredningens samtal med olika intressenter, däribland utredning- ens experter, har en bild vuxit fram av att lärare som undervisar på entreprenad generellt sett deltar i låg omfattning i de statliga sats- ningar de har rätt att ta del av. En av orsakerna som har identi-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">389</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_390">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317390x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">fierats är att det förefaller finnas en okunskap hos utbildningsan- ordnare som bedriver undervisning på entreprenad om vilka statliga satsningar deras lärare kan ta del av. <SPAN class="ft140">93</SPAN></P>
<P class="p232 ft25">Undervisningen är nyckeln till att varje elev ska kunna lära sig mer och alla elever och barn i skola och förskola ska undervisas av väl kvalificerade lärare och förskollärare. För undervisningens kva- litet är det också viktigt att lärare deltar i kompetensutveckling så som fort- och vidareutbildning. Utifrån rätten till likvärdig utbild- ning inom varje skolform gäller detta oavsett var läraren är verksam och vem som har till uppgift att utföra undervisningen.</P>
<P class="p232 ft41">För undervisningens kvalitet är det viktigt att lärare har rätt behörighet för den undervisning han eller hon bedriver och det är därför viktigt att öka andelen behöriga lärare inom alla skolformer. De statliga satsningarna Lärarlyftet II samt fortbildning för lärare i svenska som andraspråk och sfi syftar båda till att ge lärare behö- righet i de ämnen de undervisar. Genom satsningen för behörig- hetsgivande utbildning av yrkeslärare erhåller verksamma yrkes- lärare legitimation och behörighet.</P>
<P class="p100 ft35">Mycket av den undervisning som läggs ut på entreprenad är undervisning i sfi och yrkesämnen, ämnen där behörigheten hos lärare generellt sett är låg. Vi vet att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är lägre bland lärare som bedriver undervisning på entreprenad inom den kommunala vuxenutbildningen än bland de lärare som är anställda av huvudmannen.<SPAN class="ft136">94 </SPAN>Därför är det särskilt olyckligt om dessa lärare inte tar del av de statliga satsningarna vars syften och mål är att uppnå behörighet för undervisande lärare.</P>
<P class="p109 ft35">Det är även viktigt att Skolverket når ut med information om de statliga satsningar som finns för lärare även till de som inte är direkt anställda av huvudmannen. Utredningen anser därför att Skolverket bör arbeta för att se till att lärare som är anställda av utbildnings- anordnare som bedriver undervisning på entreprenad tar del av stat- liga satsningar för lärare i större utsträckning. Detta kan ske exem- pelvis genom riktade informationsinsatser mot de utbildningsanord- nare som bedriver undervisning på entreprenad. Skolverket har upp- gett att det är svårt att rikta information mot dessa utbildnings- anordnare då det saknas uppgifter om vilka dessa är. Utredningen</P>
<P class="p854 ft75"><SPAN class="ft104">93</SPAN><SPAN class="ft105">Se avsnitt 8.5.3.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">94</SPAN><SPAN class="ft106">Se avsnitt 8.2.4.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">390</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_391">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317391x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td188"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td189"><P class="p19 ft38">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">bedömer dock att en insats mot exempelvis de utbildningsanordnare som har betygsrätt, vilka det alltså finns uppgifter om, borde kunna träffa många verksamma aktörer och i sin tur lärare.</P>
<P class="p1047 ft81"><SPAN class="ft79">8.10</SPAN><SPAN class="ft124">Det behöver finnas statistik över legitimerad och behörig personal inom undervisning som bedrivs entreprenad</SPAN></P>
<P class="p1048 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning</SPAN>: Statens skolverks statistik bör även omfatta uppgifter om legitimerade och behöriga lärare som är an- ställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad inom skolväsendet.</P>
<P class="p811 ft35">Skolverket ansvarar för officiell statistik om förskola, skola, fritids- hem, vuxenutbildning, annan pedagogisk verksamhet och svensk ut- bildning i utlandet. Genom statistiken kan Skolverket fördjupa kun- skapen om skolväsendet. Med bland annat statistik som grund gör Skolverket regelbundna bedömningar av utvecklingen inom förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. En viktig statistik och utvär- dering som Skolverket publicerar gäller prognosen över behovet av förskollärare och lärare. Prognosen visar rekryteringsbehovet av olika lärarkategorier i förskola, skola, fritidshem och vuxenutbildning.</P>
<P class="p417 ft35">I sin statistik har Skolverket uppgifter om antalet legitimerade och behöriga lärare i alla skolformer. Dessa uppgifter är viktiga för att kunna bedöma behörighetsläget och ligger till grund för bland annat bedömningen av vilka fortbildningsinsatser staten bör föreslå. Skol- verkets statistik över andel legitimerade och behöriga lärare omfattar däremot inte lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad, detta trots att Skolverket är statistikansvarig för skolväsendet. För denna grupp lärare finns enbart uppgifter om andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, vilket inte ger ett underlag med tillräcklig träffsäkerhet för att kunna dra några slutsatser kring behörighetsläget i den verksamhet som bedrivs på entreprenad (se vidare avsnitt 8.2.4.). Utredningen anser att det är av yttersta vikt att Skolverket har tillgång även till uppgifter om legi- timerade lärare och vilka behörigheter de har även för denna verk-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">391</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_392">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Statliga insatser för lärare som bedriver undervisning ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft26">samhet varför utredningen föreslår att Skolverket även ser till att dessa uppgifter samlas in.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">392</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_393">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317393x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1049 ft174"><SPAN class="ft172">9</SPAN><SPAN class="ft173">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</SPAN></P>
<P class="p1050 ft122"><SPAN class="ft79">9.1</SPAN><SPAN class="ft216">Lärares, rektorers och förskolechefers arbetstid är en viktig resurs för skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p105 ft25">Att genomföra undervisning är lärares huvuduppgift, och rektorer och förskolechefer ska vara pedagogiska ledare. För att skolan, förskolan och vuxenutbildningen ska kunna genomföra en verk- samhet med god kvalitet, och för att alla elever ska ha möjlighet att nå målen, krävs att lärarna, rektorerna och förskolecheferna har rätt förutsättningar för sina pedagogiska uppdrag.<SPAN class="ft153">1 </SPAN>Hur tiden används skapar förutsättningar för såväl kvalitet som likvärdighet i skolan.<SPAN class="ft153">2 </SPAN>Lärarnas, rektorernas och förskolechefernas tid är därför en värde- full och begränsad resurs. Om denna resurs används på ett ineffek- tivt sätt riskerar kvaliteten i undervisningen att bli sämre. Att använda tiden till annat än kärnuppdragen är också problematiskt med tanke på den stora lärarbristen i Sverige. Det är ett ineffektivt sätt att använda samhällets begränsade resurser och bidrar dess- utom till att läraryrkets attraktionskraft minskar.</P>
<P class="p102 ft52">2015 års skolkommission gjorde i sitt slutbetänkande bedöm- ningen att det är av stor betydelse att lärare och rektorer kan foku- sera på sina kärnuppgifter, det vill säga undervisningen och det pedagogiska ledarskapet.<SPAN class="ft147">3 </SPAN>Under de senaste åren har flera åtgärder vidtagits för att värna den tid lärare ägnar sig åt arbetet med under-</P>
<P class="p672 ft120"><SPAN class="ft104">1</SPAN><SPAN class="ft159">Utredningen har i delbetänkandet SOU 2017:51 föreslagit att den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska benämnas rektor. I detta betänkande används likväl benämningen förskolechef, eftersom det ännu är den som används i skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">2</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">3</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2017:35.</SPAN></P>
<P class="p844 ft31">393</P>
</DIV>
<DIV id="page_394">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">visningen. Enligt direktivet till denna utredning ser dock reger- ingen ett behov av ytterligare åtgärder för att förbättra arbets- situationen för rektorer, förskolechefer och lärare i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan. Regeringen anser att konkreta åtgärder kan behöva vidtas för att ytterligare minska den administrativa arbetsbördan för lärare, rektorer och förskolechefer. Utredningen ska därför</P>
<P class="p728 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">utifrån en analys av arbetssituationen och organisatoriska faktorer föreslå åtgärder för att minska lärares, rektorers och förskole- chefers administrativa arbete,</SPAN></P>
<P class="p966 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">identifiera och lyfta fram goda exempel på hur lärares administra- tiva börda kan minska samtidigt som exempelvis kontakten med barns och elevers vårdnadshavare och föräldrar kan genomföras på ett effektivt och förtroendefullt sätt,</SPAN></P>
<P class="p728 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">undersöka vilka administrativa uppgifter utöver de som följer av de nationella målen som läggs på lärare och skälen till detta samt se över vilka möjligheter det finns att minska mängden sådana upp- gifter, och</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p115 ft53">Utredningens inriktning</P>
<P class="p412 ft35">I betänkandet analyserar utredningen hur tiden används för lärare, rektorer och förskolechefer. Denna analys är inte bara en bakgrund, utan en viktig del av utredningens resultat, och en analys som utred- ningen uppmanar huvudmännen att använda sig av. I anslutning till analysen presenterar utredningen exempel på huvudmän och skolor som har agerat för att underlätta för lärare, rektorer och förskole- chefer att ägna mer tid åt sina kärnuppdrag vilket främjar förut- sättningarna för en god undervisning och förtroendefulla kontakter med elever och vårdnadshavare.</P>
<P class="p181 ft35">Utredningen har också undersökt vilka administrativa uppgifter utöver de som följer av de nationella målen som läggs på lärare, och analyserat orsakerna till detta. När det gäller vilka möjligheter det finns att minska mängden administrativa uppgifter avgränsas upp- dragets omfattning till uppgifter <SPAN class="ft50">utöver </SPAN>de som följer av de nationella målen. Utredningen ska alltså inte se över de nationella målen i sig. Vi</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">394</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_395">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">har angripit utredningsfrågorna utifrån utredningens huvudsakliga uppdrag: att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rekto- rer och förskolechefer att utföra sina uppdrag. Utredningens analys och förslag sätter därför de administrativa uppgifter lärare i dag utför i relation till lärares kärnuppdrag, och lämnar förslag och bedöm- ningar om hur lärares tid bättre kan användas till just kärnuppdraget. Utredningen ger också en rad exempel på uppgifter som andra än lärare, rektorer och förskolechefer kan göra, både i texterna och i de exempel som är hämtade från skolverksamheter. Dessutom belyser utredningen överdokumentationen i skolväsendet, och lämnar förslag om hur olika aktörer kan arbeta för att den ska minska.</P>
<P class="p104 ft53">Kapitlets disposition</P>
<P class="p111 ft35">Kapitlet disponeras enligt följande. Först redogör utredningen för olika aspekter av lärares, rektorers och förskolechefers arbetsbelast- ning, och vilka risker dessa innebär. Därefter ges en beskrivning av roller och arbetsuppgifter i skolväsendet, och av vilka krav författ- ningarna ställer på dokumentation. Därefter följer en del med fokus på administrationen i skolväsendet, där utredningen diskuterar och analyserar lärares, rektorers och förskolechefers administrativa ar- betsuppgifter, samt beskriver vilka åtgärder som har initierats för att minska andelen administration. Slutligen presenterar utredningen sina slutsatser om lärares, rektorers och förskolechefers arbetssituation och presenterar utredningens förslag och bedömningar.</P>
<P class="p117 ft41">Även förskollärare, fritidspedagoger och andra yrkesgrupper i skolväsendet kan ha omfattande administrativa arbetsuppgifter som påverkar undervisningen. Dessa frågor ligger dock utanför denna utrednings uppdrag varför de inte behandlas här. Att de inte be- handlas ska därmed inte tolkas som att det inte skulle behövas åt- gärder även för dessa grupper eller att dessa gruppers undervisning skulle vara mindre viktig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">395</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_396">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317396x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1051 ft175"><SPAN class="ft79">9.2</SPAN><SPAN class="ft222">Lärare, rektorer och förskolechefer har en hög arbetsbelastning</SPAN></P>
<P class="p448 ft35">Under de senaste åren har flera rapporter varnat för att lärare, rektorer och förskolechefer har en hög arbetsbelastning, och för att administrativa arbetsuppgifter tar för mycket av deras arbetstid. Se till exempel Arbetsmiljöverkets projektrapport om skolan och en rad rapporter från bland annat myndigheter och fackförbund som har kartlagt och diskuterat arbetstid och arbetsbelastning för olika grup- per i skolväsendet.<SPAN class="ft136">4 </SPAN>Skolverket bedömer att lärarnas och förskol- lärarnas arbetsmiljö behöver förbättras för att fler ska vilja bli, stanna kvar i och återvända till yrket.<SPAN class="ft136">5 </SPAN>De bedömer också att skolledarnas förutsättningar att ägna sig åt sitt pedagogiska ledarskap bör öka.</P>
<P class="p109 ft35">De olika rapporterna ger en samstämmig bild av att svenska lärare förväntas utföra allt fler arbetsuppgifter inom sin arbetstid, utöver de som innebär att genomföra undervisning och de arbetsuppgifter som följer med undervisningen. Skolverket drar slutsatsen att lärarna har ålagts nya arbetsuppgifter utan att tidigare arbetsuppgifter har tagits bort. Bland annat ”förväntas lärarna lägga mer arbetstid på admi- nistration och dokumentation, elevers hälsa och psykosociala situa- tion samt föräldrakontakter.”<SPAN class="ft136">6 </SPAN>En tidsstudie från Skolverket visar att grundskollärarna undervisar ungefär lika mycket, eller mer, än de för- väntades göra innan undervisningsskyldigheten togs bort.<SPAN class="ft136">7 </SPAN>Samtidigt har fler arbetsuppgifter tillkommit. Enligt Skolverket betyder detta att fler arbetsuppgifter måste göras på lika mycket eller mindre tid, och att lärarna löser detta antingen genom att arbeta fler timmar eller genom att ägna mindre tid till vissa arbetsuppgifter. Även lärare i de frivilliga skolformerna upplever att arbetsbelastningen har ökat över</P>
<P class="p1052 ft120"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft246">Arbetsmiljöverket (2017) pekar ut en ohälsosam arbetsbelastning bland lärare och rektorer som en av de vanligaste bristerna bland de skolor som granskats. Arbetsmiljöverket har ställt krav på att åtgärder ska genomföras för att förbättra arbetsmiljön. Andra rapporter består till exempel av två rapporter som bygger på en lärartidsstudie från Statens skolverk, flera rapporter utifrån medlemsundersökningar från Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, två rapporter från Skolverket som stödjer sig på OECD:s </SPAN><NOBR>TALIS-undersökning</NOBR> (<SPAN class="ft144">The Teaching and Learning International Survey</SPAN>), en statlig utredning om rektorers arbetssituation, och två departements- promemorior om lärares tid för undervisning. Samtliga rapporter refereras senare i kapitlet.</P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017c).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2013b, sid 12).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft76">Skolverket (2013b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">396</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_397">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317397x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">tid, och att orsaken är att fler arbetsuppgifter har tillkommit. Huvud- sakligen utgörs dessa av administration och dokumentation.<SPAN class="ft153">8</SPAN></P>
<P class="p102 ft25">I Skolverkets lärartidsstudie framkommer att en genomsnittlig svensk grundskollärare med heltidstjänst arbetar 9 timmar och 40 mi- nuter om dagen, vilket innebär en arbetsvecka om 48 timmar och 30 minuter.<SPAN class="ft153">9 </SPAN>Många svenska lärare är ferieanställda i enlighet med det svenska arbetstidsavtalet mellan fack och arbetsgivare. En feriean- ställd lärare ska enligt avtalet i genomsnitt ha en arbetsvecka om 45 timmar, där 35 timmar är arbetsplatsförlagda och 10 timmar är för- troendetid. Åtta av tio lärare som deltog i tidsstudien uppger också att de arbetar under helgen.</P>
<P class="p102 ft35">Även rektorer har en hög arbetsbelastning. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning av rektors ledarskap 2012 svarade endast två av 30 grundskolerektorer att deras arbetsuppgifter ryms inom arbets- tiden om 40 timmar i veckan.<SPAN class="ft136">10 </SPAN>Övriga rektorer uppgav att de arbeta- de mellan 45 och 65 timmar i veckan. Av undersökningen framgår att de mest tidskrävande arbetsuppgifterna, enligt rektorerna, är admi- nistrativa uppgifter och arbete relaterat till elevvård.</P>
<P class="p84 ft41">Enligt Lärarförbundets rapport <SPAN class="ft56">Låt skolledare fokusera på att vara skolledare </SPAN>anser åtta av tio rektorer och förskolechefer att arbets- belastningen har ökat under den tid de har varit skolledare, och två av tre skolledare upplever att de har fått mindre tid till att leda det peda- gogiska arbetet.<SPAN class="ft140">11 </SPAN>Enligt Lärarförbundet upplevs ökningen allra tydligast i förskolan, där 82 procent av förskolecheferna uppger att belastningen blivit större.</P>
<P class="p102 ft35">Under 2015 presenterades betänkandet <SPAN class="ft50">Rektorn och styrkedjan.</SPAN><SPAN class="ft136">12 </SPAN>Utredningen hade i uppdrag att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras i syfte att öka förut- sättningarna för förbättrade elevresultat i skolan. I betänkandet pre- senterades resultaten från en enkät där deltagarna fick svara på frågor bland annat om de anser att den tid de har för arbetet och arbetsupp- gifterna överensstämmer, och om de anser att de kan styra över sin tid. Endast 13 procent ansåg att arbetsuppgifter och tid överens-</P>
<P class="p1053 ft75"><SPAN class="ft104">8</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarförbundet (2016a</SPAN><SPAN class="ft151">) </SPAN>och Lärarförbundet (2017a).</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">9</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2013b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft137">Skolinspektionen (2012).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft137">Lärarförbundet (2014).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2015:22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">397</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_398">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317398x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft26">stämde, och endast fyra procent ansåg att de i hög grad kan styra över sin tid.</P>
<P class="p1054 ft28"><SPAN class="ft28">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft149">Risk för sämre kvalitet i undervisningen och svårigheter att rekrytera nya lärare</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">När lärare ska utföra fler arbetsuppgifter på samma arbetstid tvingas de prioritera mellan olika arbetsuppgifter. De lägger då mindre tid på planering av undervisningen, reflektion och kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">13 </SPAN>Med tanke på att Skolverket menar att en grundläggande princip för att undervisningen ska kunna hålla hög kvalitet och eleverna nå målen är att lärare i första hand använder sin tid till det som gynnar elever- nas kunskapsutveckling, kan detta medföra en risk för sämre kvalitet i undervisningen. I 9.3.3 resonerar utredningen mer utförligt om hur lärares arbetstid disponeras.</P>
<P class="p242 ft41">Även lärarna själva anser att bristen på tid för att planera under- visningen kan bidra till en undervisning med sämre kvalitet än den skulle kunna vara, vilket undersökningar från de två fackförbunden visar.<SPAN class="ft140">14</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Brist på kontinuitet i ledarskapet när rektorerna byter arbetsplats</P>
<P class="p412 ft35">Även rektorers och förskolechefers arbetsbelastning riskerar att leda till sämre kvalitet i undervisningen då många rektorer och förskole- chefer inte hinner leda och samordna det pedagogiska arbetet vid enheten på det sätt som de skulle önska eller ser behov av.<SPAN class="ft136">15 </SPAN>Skol- verket har också visat att det är en stor omsättning på rektorer.<SPAN class="ft136">16 </SPAN>Skolverket erbjuder ingen förklaring till detta, men kanske kan rek- torers arbetsbelastning vara en orsak? Även bland de erfarna rekto- rerna har en relativt stor andel arbetat endast en kort tid vid sin</P>
<P class="p424 ft75"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2013b).</SPAN></P>
<P class="p483 ft120"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft160">Lärarförbundet (2013) baseras på en enkätundersökning om grundskollärares arbetstid. Nästan 93 procent av lärarna svarade att de trodde att kvaliteten på undervisningen skulle bli</SPAN></P>
<P class="p457 ft138">bättre om de hade haft mer tid för planering. I Lärarnas Riksförbund (2015) svarade 68 procent av de tillfrågade lärarna att de upplever att deras arbetsbelastning har en negativ påverkan på elevresultaten.</P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft154">Enligt 2 kap. 9 § skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och sam- ordnas av en rektor och motsvarande arbete vid en </SPAN><NOBR>förskole-enhet</NOBR> ledas och samordnas av en förskolechef.</P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2015c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">398</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_399">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317399x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">nuvarande skolenhet. Den ryckighet och brist på kontinuitet i ledar- skapet som denna omsättning på rektorer ger upphov till är inte gynnsam för verksamheten. I stället tyder mycket på det motsatta. Maria Jarl och Ulf Blossing menar att ett tydligt kännetecknen för framgångsrika skolor är kontinuitet, vilken kan handla om skolans ledningsfunktioner. Men det är inte bara en rektor som stannar på sin post år efter år som ger kontinuitet, utan också ett målinriktat ledar- skap.<SPAN class="ft140">17</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Avsaknad av kontinuitet i ledningsfunktionen kan få många nega- tiva konsekvenser som tenderar att förstärka varandra i onda cirklar och nedåtgående spiraler. Dålig ledarstabilitet påverkar lärarnas trivsel vilket kan leda till att de slutar. Detta drabbar eleverna som förlorar de relationer de har knutit till dessa lärare. En hög omsättning på både lärare och rektorer påverkar den långsiktiga utvecklingen av undervisningen, vilket får konsekvenser för kvaliteten i undervisning- en. När huvudmannen sedan lyckas rekrytera en ny rektor får denna inleda sin anställning med att ägna mycket tid åt att rekrytera och introducera lärare, vilket innebär att rektorn inte hinner med det strategiska ledarskapet, och så fortsätter den onda cirkeln och den nedåtgående spiralen.</P>
<P class="p104 ft53">Stressade lärare, rektorer och förskolechefer</P>
<P class="p105 ft35">En annan direkt konsekvens av lärares, rektorers och förskolechefers arbetsbelastning är att den bidrar till stress, vilket i sin tur kan med- föra sjukskrivning eller, i värsta fall, att medarbetare lämnar yrket. I Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning från 2015 uppgav nio av tio lärare att de instämmer helt eller delvis med att de ofta känner sig stressade i arbetet.<SPAN class="ft136">18 </SPAN>Även i Skolverkets <SPAN class="ft50">Attityder till skolan 2015 </SPAN>framkommer att hälften av alla lärare alltid eller oftast känner sig stressade i skolan.<SPAN class="ft136">19 </SPAN>Den främsta orsaken till stress, enligt lärarna, är att många elever behöver hjälp och stöd, men även administrativt arbete, för lite tid att planera undervisningen och dokumentation av elevers kunskapsutveckling skapar stress för mer än hälften av de till- frågade lärarna. Enligt Skolverket ligger andelen stressade lärare kvar</P>
<P class="p698 ft75"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft105">Jarl, M. och Blossing, U. (2017).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarnas Riksförbund (2015).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2016a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">399</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_400">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317400x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">på ungefär samma höga nivå som vid föregående undersökning. Myn- digheten kommenterar att det dock är positivt att den inte längre stiger, vilket den har gjort i de föregående tre undersökningarna.</P>
<P class="p109 ft35">Även att, som rektorer, ha ansvar för stora personalgrupper kan medföra allvarliga konsekvenser. Forskarna i arbetsvetenskap Linda Corin och Lisa Björk har för Studieförbundet Näringsliv och samhäl- le (SNS) tagit fram en rapport om chefers organisatoriska förutsätt- ningar i kommunerna, där det framkommer att chefer inom skola, vård och omsorg har ansvar för ett stort antal medarbetare per chef (statistiken utvecklas i avsnitt 9.5.3).<SPAN class="ft136">20 </SPAN>Författarna konstaterar att ju fler underställda medarbetare en chef har, desto större är slitningarna mellan chefskapets olika uppgifter såsom administration, personal- vård och strategiskt arbete. Fler medarbetare innebar, i studierna som ligger till grund för rapporten, dessutom högre arbetsbelastning för chefen generellt men också större risk för problem som är förknip- pade med arbetsgruppens prestation och funktion.</P>
<P class="p108 ft53">Avprofessionalisering och hinder för nyrekrytering till yrket</P>
<P class="p99 ft35">När ett mer omfattande arbete ska utföras på samma arbetstid, får det inte bara konsekvenser för lärare och rektorer, utan kan också med- föra konsekvenser för samhället. Avprofessionalisering av läraryrket kan ses som en sådan konsekvens, i och med att de yrkesverksamma inte kan ägna sig åt sina professionella arbetsuppgifter.<SPAN class="ft136">21</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">Att behöriga lärares tid splittras mellan en mängd arbetsuppgifter där alla inte bidrar till kvaliteten i undervisningen är också ett ineffek- tivt sätt att använda samhällets resurser. Med hänsyn till den stora bristen på behöriga lärare är det mer effektivt att använda de behöriga lärare som finns till arbetsuppgifter som hör till undervisningen. Lärarbristen medför i sig mer arbete för legitimerade lärare, i och med att dessa behöver handleda obehöriga kollegor och sätta betyg till- sammans med dem.<SPAN class="ft136">22 </SPAN>Med tanke på lärarbristen är det även angeläget att lärare stannar kvar i yrket. De flesta lärare stannar kvar i yrket,</P>
<P class="p1055 ft75"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft105">Corin, L. & Björk, L. (2017).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft105">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft106">Enligt 2 kap. 13 § och 3 kap. 16 skollagen får bara legitimerade lärare sätta betyg självständigt.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">400</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_401">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317401x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">men bland de som slutar är stress och arbetsbelastning en vanlig orsak, vilket bland annat Statistiska Centralbyrån (SCB) har visat. <SPAN class="ft136">23</SPAN></P>
<P class="p102 ft25">På samma sätt är det viktigt att läraryrket framstår som tilltalande för unga människor som skulle kunna bli framtidens lärare. I en undersökning som genomfördes av Lärarnas Riksförbund tillfrågades elever i gymnasieskolan om vad de vill söka för högskoleutbildning. Undersökningen visar att var fjärde elev som tänker söka sig vidare till högskola och universitet har övervägt att söka till en lärarutbild- ning, men att endast tre procent tror att de verkligen kommer att göra det. Arbetsmiljön lyfts fram som en av orsakerna till att lärar- yrket inte tilltalar dem.<SPAN class="ft153">24</SPAN></P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">9.3</SPAN><SPAN class="ft143">Roller och arbetsuppgifter i skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p1037 ft41">Följande avsnitt syftar till att beskriva roller och arbetsuppgifter i skolväsendet, och vilken administration och dokumentation som knyts till dessa.</P>
<P class="p102 ft35">Först sammanfattar utredningen rollfördelningen mellan stat och kommun, och mellan lärare, rektorer och förskolechefer och huvud- mannen, så som den är uttryckt i bestämmelserna. Sedan följer en beskrivning av lärares, rektorers och förskolechefer samt huvudmäns ansvarsområden och vilken administration i form av dokumentation och planer som krävs för att fullgöra det som bestämmelserna kräver. Därefter beskriver utredningen hur olika arbetsuppgifter fördelas i lärares respektive rektorers och förskolechefers arbetstid.</P>
<P class="p1056 ft29"><SPAN class="ft28">9.3.1</SPAN><SPAN class="ft155">Skollagens bestämmelser medför en viss rollfördelning mellan stat, huvudman, rektor och lärare</SPAN></P>
<P class="p105 ft52">Den kommunala självstyrelsen är en princip för relationen mellan stat och kommun som framgår av regeringsformen. Men den kommunala självstyrelsen är inte total. Staten lägger uppgifter och skyldigheter på</P>
<P class="p1057 ft120"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft159">När Statistiska Centralbyrån (2017a) undersökte anledningarna till att personer med en lärar- utbildning hade valt att lämna läraryrket fann de att arbetsmiljön, till exempel stress och arbets- belastning, var den vanligaste anledningen. Nästan 70 procent angav detta alternativ. Ungefär</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft120">50</SPAN><SPAN class="ft137">procent ansåg att för många administrativa arbetsuppgifter, arbetsuppgifter som inte hörde till läraryrket, respektive liten möjlighet att styra över arbetssituationen, bidrog också till att de lämnat läraryrket.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarnas Riksförbund (2012).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">401</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_402">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317402x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft41">kommunerna, och har ett intresse av att påverka eller säkerställa att kommunerna kan utföra dessa obligatoriska uppgifter enligt uppställ- da mål och krav. Detta görs främst via författningar men också till exempel via myndigheters föreskrifter och allmänna råd.</P>
<P class="p109 ft35">Kommuner, landsting, staten och enskilda kan i olika utsträckning vara huvudmän för olika skolformer inom skolväsendet.<SPAN class="ft136">25</SPAN></P>
<P class="p235 ft41">Av skollagen framgår vilka roller läraren, rektorn respektive för- skolechefen, och huvudmannen fyller. Förenklat ansvarar läraren för sin undervisning, rektorn för skolenhetens resultat, och huvudman- nen för att bestämmelserna i lag, föreskrifter och andra bestämmelser för utbildningen uppfylls.</P>
<P class="p108 ft53">Lärare ansvarar för undervisningen och betygsättningen</P>
<P class="p412 ft35">I centrum för lärarens arbete står arbetet med eleven, undervisningen och kunskapsutvecklingen. Skollagen är tydlig med att undervisning- en är lärarens ansvar.<SPAN class="ft136">26 </SPAN>Skolverket definierar <SPAN class="ft50">undervisningsprocessen </SPAN>som de arbetsuppgifter som är särskilt centrala för att skapa kvalitet i undervisningen.<SPAN class="ft136">27 </SPAN>Där inkluderas arbete med att planera och genom- föra undervisning, bedömning och dokumentation av elevers kun- skapsutveckling samt återkoppling av kunskapsutveckling till elever och föräldrar. Huvudregeln är att bara lärare med legitimation och behörighet får undervisa och självständigt sätta betyg i skolväsendet.<SPAN class="ft136">28 </SPAN>En legitimerad lärare som varit oskicklig i sin yrkesutövning, gjort sig skyldig till brott eller på annat sätt visat sig olämplig att bedriva undervisning, kan varnas eller få sin legitimation återkallad. <SPAN class="ft136">29</SPAN></P>
<P class="p115 ft53">Rektorer och förskolechefer ansvarar för kvalitet och resultat</P>
<P class="p412 ft52">Rektorers och förskolechefers ansvar är omfattande. Rektorer och förskolechefer ska i första hand garantera att barn och elever får sina rättigheter tillgodosedda, men de har också åtaganden gentemot såväl de anställda som flera olika uppdragsgivare. Dessa uppdragsgivare ut-</P>
<P class="p515 ft75"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. </SPAN><NOBR>2–7</NOBR> §§ skollagen.</P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 15 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">27</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverket (2015b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">28</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 13 § och 3 kap. 16 skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">29</SPAN><SPAN class="ft106">2 kap. 23 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">402</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_403">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317403x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">görs av staten, huvudmannen, eleven och vårdnadshavare.<SPAN class="ft136">30 </SPAN>Att rekto- rer och förskolechefer har arbetsgivaransvar betyder att de även an- svarar för att uppfylla kraven i arbetslagstiftningen. Detta betänkande begränsar sig till de ansvarsområden som finns uttalade i skollagen.</P>
<P class="p102 ft35">Medan huvudmannens ansvar gäller hela verksamheten, har för- skolechef och rektor ansvar för den enskilda förskole- och skolen- hetens kvalitet och resultat. Deras ansvar innebär, liksom huvudman- nens, att inom givna ramar se till att utbildningen genomförs utifrån nationella mål, krav och riktlinjer samt att personalen får förutsätt- ningar att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.<SPAN class="ft136">31 </SPAN>Rektorn och för- skolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid för- skole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i vissa frågor.</P>
<P class="p102 ft35">Det är rektorn och förskolechefen som beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.<SPAN class="ft136">32 </SPAN>Skol- lagen är tydlig med att rektorn ska leda och samordna det pedago- giska arbetet på skolenheten, och har ett särskilt ansvar för att utbild- ningen utvecklas.<SPAN class="ft136">33 </SPAN>I förskolan är det förskolechefen som ska leda och samordna det pedagogiska arbetet vid förskoleenheten.<SPAN class="ft136">34 </SPAN>Den uppgift som skollagen tilldelar rektorer och förskolechefer att leda och sam- ordna det pedagogiska arbetet vid enheten brukar kallas ”det peda- gogiska uppdraget” eller ”det pedagogiska ledarskapet”. En definition finns i kapitel 2. I betänkandet används båda uttrycken eftersom båda förekommer i litteraturen. Utredningen gör ingen innehållslig skill- nad mellan uttrycken.</P>
<P class="p1058 ft53">Huvudmannen fördelar resurser och ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna</P>
<P class="p105 ft35">Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genom- förs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter.<SPAN class="ft136">35 </SPAN>Huvudmannens ansvar innebär bland annat</P>
<P class="p698 ft75"><SPAN class="ft104">30</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2014:5.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">31</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2018c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">32</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 10 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 9 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 9 och 11 §§ skollagen (SFS 2010:800).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">35</SPAN><SPAN class="ft106">2 kap. 8 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">403</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_404">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317404x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förut- sättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven uppfylls. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skol- lagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.<SPAN class="ft136">36</SPAN></P>
<P class="p235 ft41">2015 års skolkommission har lämnat förslag som syftar till ett stärkt huvudmannaskap i skolväsendet. I det ingår en tydligare roll- fördelning bland annat för att tydliggöra var ansvaret för huvudman- naskapet ligger.<SPAN class="ft140">37</SPAN></P>
<P class="p1059 ft248"><SPAN class="ft28">9.3.2</SPAN><SPAN class="ft247">Viss dokumentation och administration krävs för att fullgöra kraven i skolförfattningarna</SPAN></P>
<P class="p412 ft25">Viss administration i form av dokumentation är tätt sammanlänkad med lärares, rektorers respektive förskolechefers, och huvudmäns uppdrag enligt skolförfattningarna. Det gäller dels dokumentation som är knuten till de olika rollerna, exempelvis lärarens dokumen- tation i anslutning till undervisningen. Dels gäller det dokumentation som är knuten till några ansvarsområden som kräver särskilt mycket dokumentation, exempelvis arbetet med åtgärder mot kränkande be- handling.</P>
<P class="p1060 ft56">Undervisningsprocessen kräver dokumentation och återkoppling om elevers kunskapsutveckling</P>
<P class="p114 ft35">I undervisningsprocessen ingår att planera och genomföra undervis- ningen, liksom att bedöma, dokumentera och återkoppla om elevens kunskapsutveckling.<SPAN class="ft136">38 </SPAN>För att återkoppla om elevens utveckling krävs det att läraren kontinuerligt dokumenterar elevernas kunskaper. Återkoppling kan ske på olika sätt, men skollagen pekar ut några for- mer för återkoppling som regelbundet måste genomföras i vissa skol- former och årskurser. I gymnasieskolan, den kommunala vuxenut-</P>
<P class="p1061 ft75"><SPAN class="ft104">36</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2018c).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">37</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2017:35.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2015b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">404</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_405">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317405x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">bildningen och vissa av grundskolans årskurser är betygssättning en del av återkopplingen.</P>
<P class="p695 ft41">Utvecklingssamtal är ett annat sätt att återkoppla om barns och elevers utveckling. För alla skolformer som riktar sig till barn och ungdomar gäller att elever och deras vårdnadshavare ska informeras om elevens eller barnets utveckling.<SPAN class="ft140">39 </SPAN>Beroende på vilken skolform läraren eller förskolläraren undervisar i ska utvecklingssamtal hållas med viss regelbundenhet.<SPAN class="ft140">40 </SPAN>Det är vanligt att det är elevens mentor som håller i utvecklingssamtalet.</P>
<P class="p102 ft35">Ett tredje sätt att återkoppla om kunskapsutvecklingen är genom skriftliga individuella utvecklingsplaner, så kallade IUP. En IUP inne- håller lärarens omdömen om elevens kunskapsutveckling och vilka insatser skolan behöver göra för att eleven ska nå så långt som möjligt och är obligatoriska i vissa årskurser.<SPAN class="ft136">41 </SPAN>Under 2013 minskades kraven på IUP. Utredningen återkommer till detta i avsnitt 9.4.3.</P>
<P class="p104 ft53">Dokumentation krävs för det systematiska kvalitetsarbetet</P>
<P class="p105 ft35">Tillsammans ansvarar huvudmännen och de verksamma i skolväsen- det för att undervisningen och verksamheten håller en hög kvalitet. För att uppnå detta krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Lärarens, rektorns och huvudmannens olika roller i det systematiska kvali- tetsarbetet uttrycks till viss del i skollagen. Lärare ansvarar för kvali- teten i sin undervisning, vilket kräver att läraren löpande utvärderar och förbättrar sin undervisning. Detta arbete kan kräva att läraren dokumenterar delar av sin egen undervisning.</P>
<P class="p103 ft41">På enhetsnivå ansvarar rektor och förskolechef för det systema- tiska kvalitetsarbetet. I det arbetet ska lärare, förskollärare, övrig per- sonal och elever och vårdnadshavare ges möjlighet att medverka. Rektorns och förskolechefens roll är huvudsakligen att se till att det systematiska kvalitetsarbetet byggs in i enhetens arbete. Det kan exempelvis innebära att se till att det finns rutiner och system för uppföljning, och att personalen har tid för reflektion och analys av måluppfyllelsen.<SPAN class="ft140">42</SPAN></P>
<P class="p1062 ft75"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft105">3 kap. </SPAN><NOBR>4–5</NOBR> §§ skollagen.</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">40</SPAN><SPAN class="ft105">Läroplan för vuxenutbildningen. 2.3.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">41</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverket (2013a), 10 kap. 13 §, 11 kap. 16 §, 12 kap. 13 § 13 kap. 13 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2012a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">405</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_406">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317406x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1063 ft35">Huvudmannens roll i det systematiska kvalitetsarbetet är att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.<SPAN class="ft136">43 </SPAN>Om det kommer till huvudmannens kännedom att det finns brister i verksam- heten ska huvudmannen se till att åtgärda dessa.<SPAN class="ft136">44 </SPAN>Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras.<SPAN class="ft136">45 </SPAN>Enligt Skolverkets allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet ska huvudmannen sammanfatt- ningsvis se till att det finns dokumentation som är tillräcklig för ana- lys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utveck- lingsinsatser.<SPAN class="ft136">46 </SPAN>Rektorn och förskolechefen ansvarar för motsvarande på enhetsnivå. Lärare kan behöva bistå med dokumentation som underlag för kvalitetsarbetet.</P>
<P class="p108 ft53">Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ska dokumenteras</P>
<P class="p99 ft25"><SPAN class="ft158">Skolan </SPAN>ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.<SPAN class="ft153">47 </SPAN>Om en elev inte når kunskapsmålen, eller riskerar att inte nå målen, kan eleven ha rätt till stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen och i bland även rätt till särskilt stöd. Arbetet med extra anpassningar genomförs av lärare och annan skolpersonal inom den ordinarie undervisningen.<SPAN class="ft153">48 </SPAN>Om en elev får stöd i form av extra anpassningar ska detta dokumenteras i elevens skriftliga individuella utvecklings- plan, i de årskurser där sådana finns.</P>
<P class="p109 ft35">Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven trots extra anpass- ningar kan eleven vara i behov av särskilt stöd, det vill säga insatser som normalt inte är möjliga att genomföra inom ramen för den ordi- narie undervisningen.<SPAN class="ft136">49 </SPAN>Detta är ett område som ställer stora krav på dokumentation och kommunikation mellan skolan och eleven, vård- nadshavaren, och i vissa fall andra myndigheter. I den utredning om en elevs behov av särskilt stöd som rektor ansvarar för ska elevens</P>
<P class="p1030 ft75"><SPAN class="ft104">43</SPAN><SPAN class="ft105">4 kap 3 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">44</SPAN><SPAN class="ft105">4 kap </SPAN><NOBR>7–8</NOBR> §§ skollagen.</P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft137">4 kap. 4 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">46</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverket (2012a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">47</SPAN><SPAN class="ft137">1 kap. 4 § andra stycket och 3 kap. 3 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">48</SPAN><SPAN class="ft137">3 kap. 5 a § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">49</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2014a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">406</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_407">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317407x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft26">het.</SPAN><SPAN class="ft69">56</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">skolsituation kartläggas och en pedagogisk bedömning. Utredningen ska dokumenteras skriftligt, bland annat för att åtgärdsprogram kan överklagas.<SPAN class="ft136">50 </SPAN>I utredningsarbetet behövs kunskap och dokumentation från lärare och annan skolpersonal. Rektorn ansvarar också för att ett åtgärdsprogram utarbetas. I åtgärdsprogrammet beskrivs elevens stöd- behov och vilka insatser skolan sätter in, vem som ansvarar för åtgär- derna och när åtgärdsprogrammet ska utvärderas.</P>
<P class="p1064 ft53">Åtgärder för trygghet och studiero kräver utredning, dokumentation och information</P>
<P class="p111 ft35">Lärare och rektor har ansvar för elevernas trygghet och studiero. För det första ansvarar rektorn för att ta fram ordningsregler.<SPAN class="ft136">51 </SPAN>För det andra får både lärare och rektorer vidta vissa åtgärder i situationer när det finns brister i elevernas trygghet och studiero. Lärare kan exem- pelvis visa ut en elev ur undervisningslokalen eller omhänderta före- mål som stör undervisningen, under vissa förutsättningar.<SPAN class="ft136">52 </SPAN>Rektor får besluta om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål, under vissa förutsättningar.<SPAN class="ft136">53 </SPAN>Syftet med åtgärderna är att försäkra eleverna trygghet och studiero, eller att komma till rätta med en elevs beteende om det stör ordningen. Alla dessa åtgärder måste dokumenteras, och i vissa fall ska vårdnadshavare informeras.</P>
<P class="p84 ft35">Om en elev vid upprepade tillfällen har stört ordningen eller upp- trätt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare för- seelse, ska rektorn se till att saken utreds.<SPAN class="ft136">54 </SPAN>I det fallet ska rektorn samråda med elevens vårdnadshavare. Efter en sådan utredning kan rektorn besluta att ge eleven en skriftlig varning,<SPAN class="ft136">55 </SPAN>eller att eleven under en begränsad tid ska följa undervisningen i en annan under- visningsgrupp eller undervisas på annan plats inom samma skolen-</P>
<P class="p1065 ft26">Om ingen av dessa åtgärder är verkningsfulla kan rektorn</P>
<P class="p834 ft75"><SPAN class="ft104">50</SPAN><SPAN class="ft105">28 kap. 16 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">51</SPAN><SPAN class="ft105">5 kap. 5 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">52</SPAN><SPAN class="ft137">5 kap. </SPAN><NOBR>7–8</NOBR> §§, 5 kap 22 § och 5 kap. 24 § skollagen.</P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">53</SPAN><SPAN class="ft137">5 kap. </SPAN><NOBR>6–8</NOBR> och 22 §§ skollagen.</P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft137">5 kap. 9 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft137">5 kap 11 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">56</SPAN><SPAN class="ft106">5 kap 12 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">407</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_408">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317408x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">besluta om avstängning vilket kräver kontakter med vårdnadshavare och myndigheter.</P>
<P class="p1066 ft53">Vid kränkande behandling krävs utredning, dokumentation och information</P>
<P class="p659 ft41">Huvudmannen ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att kränkande behandling av barn och elever motverkas, förebyggs och förhindras. Som ett led i detta ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som planeras och en redogörelse för det som har genomförts. Huvudmannen ansvarar vidare för att personalen fullgör sina skyldigheter vid kränkande be- handling.</P>
<P class="p109 ft35">Om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska detta anmälas, utredas åtgärder mot kränkande behandling vidtas.<SPAN class="ft136">57 </SPAN>Lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om detta är skyldig att anmäla händelsen till förskolechefen eller rektorn. Förskolechefen eller rek- torn är i sin tur skyldig att anmäla händelsen till huvudmannen.<SPAN class="ft136">58 </SPAN>Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna, och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I arbetet med utredning och åtgärder behöver förstås rektor/förskolechef och lärare vara involverade, och det kan krävas att lärare eller andra på skol- enheten bistår med dokumentation.<SPAN class="ft136">59</SPAN></P>
<P class="p1067 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.3</SPAN><SPAN class="ft149">Lärarnas tid för att planera undervisningen trängs undan av andra arbetsuppgifter</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Styrdokumenten är tydliga med att arbetet med eleven, undervis- ningen och kunskapsutvecklingen står i centrum för lärarnas arbete. Men de rapporter som belyser hur lärares arbetstid fördelas över olika arbetsuppgifter visar att svenska lärare upplever en frustration över att inte i tillräcklig utsträckning hinna med de arbetsuppgifter som</P>
<P class="p1068 ft75"><SPAN class="ft104">57</SPAN><SPAN class="ft105">6 kap. 10 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">58</SPAN><SPAN class="ft105">6 kap. 10 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">59</SPAN><SPAN class="ft106">6 kap. 10 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">408</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_409">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317409x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">hör till undervisningen, det vill säga deras kärnuppdrag. Administra- tion och dokumentation lyfts fram som den främsta tidstjuven, men också elevvård, stöd till elever med stora behov och föräldrakontakter beskrivs som tidskrävand e områden. Det saknas dock genomgående en definition av vad administration är men också en genomlysning av hur lärares administration förhåller sig till den dokumentation som ofta är nödvändig för undervisningsprocessen. Begreppet administra- tion framstår som ogripbart och tycks fungera som en slask för så- dant som upplevs som onödigt eller som kringuppgifter till kärnupp- draget. I detta avsnitt redogör utredningen för resultaten från flera rapporter om hur lärares arbetstid fördelas över olika arbetsuppgifter. I avsnitt 9.4 kommer utredningen att försöka ringa in vad lärares administration är, och relatera den till dokumentationen.</P>
<P class="p1069 ft53">Genomförande av undervisningen upptar drygt en tredjedel av grundskollärarnas tid</P>
<P class="p1037 ft41">Att undervisa är lärarnas huvuduppgift. Genomförande av under- visningen upptar drygt en tredjedel (34 procent) av grundskol- lärarnas arbetstid. Det visar Skolverkets lärartidsstudie.<SPAN class="ft140">60 </SPAN>Skolver- ket delar in grundskollärares arbetstid in i tio kategorier, som fram- går av figur 9.1.</P>
<P class="p1070 ft77"><SPAN class="ft98">60 </SPAN>Skolverket (2013b)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">409</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_410">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317410x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1071 ft249">1%</P>
<P class="p1072 ft250">6%</P>
<P class="p1073 ft251">12%</P>
<P class="p1074 ft249">5%</P>
<P class="p1075 ft249">7%</P>
<P class="p1076 ft249">13%</P>
<P class="p1077 ft249">34%</P>
<P class="p1078 ft249">9%</P>
<P class="p1079 ft250">11%</P>
<P class="p1080 ft249">3%</P>
<P class="p1081 ft252">Planera undervisning (12 %)</P>
<P class="p1082 ft252">Genomföra undervisning (34 %)</P>
<P class="p1083 ft253">Bedömning och dokumentation av elevers utveckling (11 %) Återkoppling (3 %)</P>
<P class="p1084 ft252">Omsorg och ordning (9 %)</P>
<P class="p1085 ft254">Administratívt och praktiskt kringarbete (13 %) Reflektion och kompetensutveckling (7 %) Återhämtning under arbetsdagen (5 %) Förflyttningar (1 %)</P>
<P class="p1086 ft252">Övriga arbetsrelaterade aktiviteter (6 %)</P>
<P class="p396 ft77">Källa: Skolverket (2013b).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">410</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_411">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317411x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1087 ft25">Till att genomföra undervisning räknas, förutom regelrätt klassrums- undervisning, småprat om undervisning samt handledning av elever enskilt eller i grupp i anslutning till genomförandet. I kategorin admi- nistrativt och praktiskt kringarbete är det främst praktiska sysslor, till exempel att plocka fram material och iordningställa lokaler, som tar grundskollärarnas tid i anspråk. Lärarna ägnar sig också åt viss ”ren” administration, men vilka sysslor detta innebär framgår inte av rap- porten. Även information till elevernas föräldrar inkluderas i kate- gorin.</P>
<P class="p102 ft35">I en fördjupad analys av tidsstudien, publicerad 2015, fokuserar Skolverket på <SPAN class="ft50">undervisningsprocessen</SPAN>, det vill säga de arbetsuppgifter som är särskilt centrala för att skapa kvalitet i undervisningen.<SPAN class="ft136">61 </SPAN>Där inkluderas arbete med planering och genomförande av undervisning, bedömning och dokumentation av elevers kunskapsutveckling samt återkoppling av kunskapsutveckling till elever och vårdnadshavare. Om man räknar samman den andel tid som går åt för de aktiviteter som räknas in i undervisningsprocessen blir summan 60 procent av lärarnas tid. Utredningen noterar att Skolverket inte räknar in reflek- tion och kompetensutveckling i undervisningsprocessen. Med detta inräknat skulle undervisningsprocessen omfatta 67 procent av grund- skollärares arbetstid.</P>
<P class="p84 ft25">I jämförelse med lärare i andra länder ägnar svenska lärare en mindre andel tid till undervisning och en relativt större del av sin tid åt allmän administration.<SPAN class="ft153">62 </SPAN>Svenska lärare ägnar 40 procent av sin tid till undervisning, att jämföra med <NOBR>TALIS-genomsnittet</NOBR> på 42 pro- cent. I Sverige lägger lärarna 10 procent av sin tid på allmän admi- nistration, medan <NOBR>TALIS-genomsnittet</NOBR> ligger på 6 procent.</P>
<P class="p1088 ft53">Kringsysslor, administration och dokumentation ”äter upp” lärarnas tid för planering</P>
<P class="p105 ft35">Lärarnas planering av och reflektion kring undervisningen får stå tillbaka till förmån för administration och dokumentation samt i viss mån elevvård och möten. Det framgår av en enkät som genomfördes i anslutning till Skolverkets tidsstudie. Många lärare tycker att de</P>
<P class="p541 ft75"><SPAN class="ft104">61</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015b).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">62</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">411</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_412">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317412x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska? SOU 2018:17</P>
<P class="p112 ft41">använder för lite av sin arbetstid till planering av undervisning (55 procent) och för mycket till sådant som kategoriseras som admi- nistration och dokumentation (87 procent).<SPAN class="ft140">63 </SPAN>Ett antal lärare skulle också vilja ha mer tid till reflektion kring undervisningen (32 pro- cent).</P>
<P class="p109 ft35">Det betyder att just de två aktiviteter som Skolverket lyfter fram som förutsättningar för en undervisning som möjliggör att eleverna når målen prioriteras bort. Lärarna prioriterar alltså de uppgifter som kontrolleras externt, medan de uppgifter som ligger inom deras egen kontroll prioriteras bort eller görs utanför arbetstiden, till exempel planering av undervisningen, reflektion och kompetensutveckling. Det är svårare att prioritera bort dokumentation och administration, då yttre krav och kontroller kräver att läraren rapporterar exempelvis elevomdömen och elevfrånvaro.</P>
<P class="p109 ft35">Lärarförbundet gjorde 2013 en tidsstudie över grundskollärares tidsanvändning. Resultaten från studien gick i linje med Skolverkets. Undersökningen visade att grundskollärare i genomsnitt bara hade möjlighet att ägna 15 minuter per lektion åt undervisningens för- och efterarbete.<SPAN class="ft136">64 </SPAN>I rapporten kommenteras resultaten med att lärarna har för många och för omfattande arbetsuppgifter, och att de har tydliga problem att hinna med sitt kärnuppdrag, undervisningen. Kraven på dokumentation och administration identifieras som orsaken till den knappa tiden för lärarnas för- och efterarbete.</P>
<P class="p115 ft53">Tidigare utredning om lärares administrativa arbete</P>
<P class="p412 ft35">Efter att lärares brist på tid för undervisningen uppmärksammats ut- reddes under 2012 en arbetsgrupp vid Utbildningsdepartementet hur lärarnas administrativa arbete kunde minskas och förenklas, samtidigt som uppföljningen av varje elevs kunskapsutveckling och behov av stöd säkerställdes. Efter att ha kartlagt och analyserat lärares samlade arbetsuppgifter, och hur arbetsuppgifterna har förändrats över tid, konstaterade arbetsgruppen att lärares arbetsuppgifter har ökat och att ökningen bland annat handlade om fler uppgifter kopplade till</P>
<P class="p1089 ft75"><SPAN class="ft104">63</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2013b).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">64</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarförbundet (2013</SPAN><SPAN class="ft123">).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">412</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_413">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317413x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">dokumentation och till uppföljning och utvärdering av elevernas kun- skapsutveckling.</P>
<P class="p695 ft35">Arbetsgruppen kartlade också lärares arbete med särskilt stöd och åtgärdsprogram. och drog slutsatsen att många elever i grundskolan fick särskilt stöd och att åtgärdsprogram var relativt vanligt förekom- mande. Arbetsgruppen konstaterade att lärarna upplevde att andelen elever i behov av särskilt stöd hade ökat. Utifrån analysen föreslog arbetsgruppen att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner skulle avskaffas för årskurserna <NOBR>6–9</NOBR> och att åtgärdsprogram bara skulle upprättas om en elevs behov av stöd inte kunde tillgodoses inom ramen för den ordinarie undervisningen. <SPAN class="ft136">65</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Andelen dokumentation har minskat något, men inte tillräckligt</P>
<P class="p111 ft35">Med syftet att frigöra mer tid för undervisning och minska andelen administration för lärarna, genomfördes under 2013 och 2014 två skollagsändringar, utifrån arbetsgruppens förslag.<SPAN class="ft136">66 </SPAN>Lagändringarna innebar dels att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner i de årskurser där betyg sätts avskaffades, dels skollagsändringar i fråga om extra anpassningar av undervisningen och särskilt stöd.</P>
<P class="p84 ft35">Flera studier har gjorts om lärarna upplever att deras arbetsupp- gifter som rör administration och dokumentation har minskat efter att skollagsändringarna genomförts. Sammanfattningsvis har andelen åtgärdsprogram minskat, andelen administration och dokumentation lyfts inte längre fram som de största stressfaktorerna och lärares tid för planering har ökat något.<SPAN class="ft136">67</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Men mängden administration och dokumentation beskrivs fort- farande som problematisk, bland annat för att vissa huvudmän håller fast vid tidigare rutiner om individuella utvecklingsplaner trots att kraven i skollagen har förändrats. Fortfarande anser lärare i olika skolformer att arbetsbelastningen generellt är för hög och att kring- sysslor tar tid från arbetet med undervisningen, vilket framgår av undersökningar från Lärarförbundet.<SPAN class="ft136">68 </SPAN>Arbetet med administration och dokumentation är det viktigaste att se över för att minska lärares</P>
<P class="p1062 ft75"><SPAN class="ft104">65</SPAN><SPAN class="ft105">Ds. 2013:23 och Ds. 2013:50.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">66</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2012/13:195 och Prop. 2013/14:160.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">67</SPAN><SPAN class="ft137">Se till exempel Skolverket (2015d), Skolverket (2016a) och Lärarförbundet (2015).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">68</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarförbundet (2015), Lärarförbundet (2016a</SPAN><SPAN class="ft123">)</SPAN>och Lärarförbundet (2017a).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">413</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_414">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317414x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">arbetsbelastning, anser såväl lärare i grundskolan som i gymnasiesko- lan och i den kommunala vuxenutbildningen. När det gäller lärarna i vuxenutbildningens skolformer pekar de på administrativa arbetsupp- gifter som är unika för vuxenutbildningen, och som stjäl tid från elevarbetet. Det gäller till exempel <NOBR>it-hantering,</NOBR> närvarorapportering till Arbetsförmedlingen och blanketthantering som rör studiestöd. Större elevgrupper, systemet med kontinuerlig antagning av elever, och bristande samordning mellan Arbetsförmedlingen bidrar också till en ökad arbetsbelastning i den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p109 ft35">Även Lärarnas Riksförbund har följt upp hur lärarnas arbete med dokumentation ser ut efter skollagsändringarna.<SPAN class="ft136">69 </SPAN>Enligt förbundets rapport upplever många lärare att kraven på dokumentation inte har sänkts. Lärarna rapporterar att många huvudmän och skolledningar fortfarande kräver att samma mängd dokumentation upprättas.</P>
<P class="p109 ft35">I ett projekt om administrationen i skolan, finansierat av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), belyser forskarna Samuelsson, Brismark och Löfgren hur de senaste årens reformer kopplade till olika former av dokumentation av elevers kunskapsutveckling påverkar lärarnas administrativa uppgifter.<SPAN class="ft136">70 </SPAN>För- fattarna drar slutsatsen att ett omfattande arbete med att dokumen- tera och informera om elevernas kunskapsutveckling kvarstår trots att kraven på skriftliga individuella utvecklingsplaner har mildrats. Enligt rapporten håller vissa skolor också kvar vid de skriftliga indivi- duella utvecklingsplanerna även i grundskolans årskurser där betyg sätts, och informerar därför elever och föräldrar både genom betyg och skriftliga individuella utvecklingsplaner.</P>
<P class="p1090 ft53">Extra anpassningar och särskilt stöd genererar dokumentation och administration</P>
<P class="p99 ft35">Arbete med elever som har behov av hjälp och stöd påverkar omfatt- ningen av lärares arbete med administration och dokumentation. Dels sker detta genom att läraren kan behöva ha kontakter med elevhälsa, vårdnadshavare och myndigheter, dels krävs det fortfarande en del dokumentation i arbetet med elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd är</P>
<P class="p466 ft75"><SPAN class="ft104">69</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarnas Riksförbund (2016a).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">70</SPAN><SPAN class="ft106">Samuelsson, J., Brismark, A. & Löfgren, H. (2018). Kommande rapport för IFAU.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">414</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_415">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317415x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">administrativt krävande framgår av Samuelsson, Brismark och Löfgrens rapport <SPAN class="ft50">Papperspedagoger ‒ lärares förändrade arbete med administration i digitaliseringens och ansvarsutkrävandets tidevarv.</SPAN><SPAN class="ft136">71</SPAN></P>
<P class="p473 ft35">Det gäller arbetet med åtgärdsprogram, men författarna anser att även extra anpassningar kräver ett relativt omfattande administrativt arbete om läraren följer de riktlinjer som Skolverket ger på sin webb- sida och i stödmaterial. Bland de lärare som intervjuats för studien finns en grupp som menar att dokumentationen rentav har ökat i och med att extra anpassningar infördes. Ökningen beskrivs som att de anpassningar av undervisningen utifrån elevers behov som lärarna redan innan lagändringen gjorde i klassrummet nu också måste doku- menteras. Vissa menar också att det som tidigare skrevs i åtgärdspro- grammen nu i stället dokumenteras i arbetet med de extra anpass- ningarna. Dokumentationen har därför i vissa fall flyttat från special- pedagogen eller specialläraren till den ordinarie läraren. Med inför- andet av extra anpassningar har också nya rutiner och nya blanketter växt fram, vilket innebär att det administrativa arbetet inte har mins- kat, utan snarare har tagit nya former.</P>
<P class="p84 ft25">Även av enkätsvaren till en medlemsenkät om lärares arbetsbörda som Friskolornas riksförbund skickade till omkring 20 enskilda huvudmän som är medlemmar i förbundet under hösten 2017 fram- går det att dokumentationen kring särskilt stöd är tidskrävande och betungande.<SPAN class="ft153">72 </SPAN>Huvudmännen har i sin tur låtit lärare anställda hos fristående skolor besvara enkäten. Enligt en sammanställning av enkätsvaren som Friskolornas riksförbund har gjort är det tydligt att både själva arbetet med elever i behov av särskilt stöd och doku- mentationen av detta tar upp mycket av lärarnas tid och upplevs vara betungande. Även föräldrakontakter, både med engagerade och oengagerade föräldrar, framstår som krävande för lärarna i Friskolor- nas riksförbunds enkät.</P>
<P class="p1091 ft75"><SPAN class="ft104">71</SPAN><SPAN class="ft105">Samuelsson, J., Brismark, A. & Löfgren, H. (2018). Kommande rapport för IFAU.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">72</SPAN><SPAN class="ft106">Friskolornas riksförbund (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">415</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_416">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317416x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1092 ft28"><SPAN class="ft28">9.3.4</SPAN><SPAN class="ft149">Akuta frågor och rutinadministration slukar rektorers och förskolechefers arbetstid</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Rektorn och förskolechefen ska leda och samordna det pedagogiska arbetet på skol- och förskoleenheten, och se till att utbildningen utvecklas.<SPAN class="ft136">73 </SPAN>Men många menar att rektorers och förskolechefers tid för det pedagogiska uppdraget behöver öka och även här lyfts mäng- den administration fram som ett problem.<SPAN class="ft136">74 </SPAN>Bland annat är det akuta frågor och rutinadministration som tar så mycket av rektorernas och förskolechefernas arbetstid att utrymmet för det pedagogiska ledar- skapet krymper. En rektor som utredningen har varit i kontakt med beskriver de akuta frågorna som en cancersvulst: eftersom de är akuta måste man åtgärda dem snabbt. Om rektorn inte gör det växer de och äter upp hela hens arbetstid. Men även om rektorn tar tag i dem snabbt tar de så mycket tid att det är svårt för rektorn att nå fram till de strategiska frågorna. På skolor med svåra förutsättningar tenderar de akuta frågorna att ta särskilt mycket tid för rektorn.</P>
<P class="p100 ft25">På samma sätt beskriver Lärarförbundet i en skrivelse till utred- ningen hur de arbetsuppgifter som förbundet benämner ”daglig skolledning” slukar så mycket tid från rektorn och förskolechefen att de håller hen från processer av mer strategisk karaktär.<SPAN class="ft153">75 </SPAN>Lärar- förbundet menar att uppgifterna inom daglig skolledning karaktär- iseras av att de har en given slutpunkt där ansvar utkrävs – det är inte möjligt för rektorn att <SPAN class="ft78">inte </SPAN>gripa in i ett bråk bland elever eller att <SPAN class="ft78">inte </SPAN>hålla medarbetarsamtal. De strategiska processerna har inget sådant tidsatt ansvarsutkrävande kopplat till sig och följden blir lätt att det får stå tillbaka. Detta liknar lärarnas situation där de också prioriterar de uppgifter som kontrolleras externt, medan de uppgifter som inom deras egen kontroll prioriteras bort eller görs utanför arbetstiden, till exempel planering av undervisningen, ref- lektion och kompetensutveckling.</P>
<P class="p915 ft75"><SPAN class="ft104">73</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 9 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">74</SPAN><SPAN class="ft105">Se bl.a. Skolverket (2015c) och Lärarförbundet (2014).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">75</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarförbundet (2017f).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">416</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_417">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317417x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Rektorer och förskolechefer lägger mycket tid på administration</P>
<P class="p111 ft52">Svenska rektorer lägger mer tid på administration än sina kollegor i andra länder. I TALIS framkommer att det bara är i Nederländerna som rektorer lägger mer tid på administration än de svenska rekto- rerna gör (54 respektive 51 procent).<SPAN class="ft147">76 </SPAN>I alla de nordiska länderna läg- ger rektorerna i genomsnitt den största andelen av sin arbetstid på administrativa uppgifter och ledningsuppgifter, samt möten.<SPAN class="ft147">77 </SPAN>Det som också tar mycket tid, men inte lika mycket som administration, är läroplans- och kursplansrelaterade frågor, samt undervisningsrela- terade uppgifter och möten. Därefter följer tid som går till kontakten med elever. Rektorer med kortare erfarenhet använder ännu mer tid till administration än sina mer erfarna rektorskollegor, vilket innebär att det pedagogiska uppdraget blir ytterligare nedprioriterat.<SPAN class="ft147">78 </SPAN>Sam- manställningen av den tidsstudie som presenteras i betänkandet <SPAN class="ft51">Rek- torn och styrkedjan</SPAN>, i vilken ett antal rektorer fick föra en tidslogg, visade att dessa rektorer i snitt ägnade 32 procent av sin arbetstid till administration.<SPAN class="ft147">79 </SPAN>Akuta frågor och rutinadministration var de två arbetsuppgifter som tog mest tid under den aktuella veckan. En fjär- dedel av rektorerna angav att de använder upp till 20 procent av sin arbetstid till administration som är påkallad av huvudmannen. De flesta av dessa arbetsuppgifter är knutna till systematiskt kvalitets- arbete och kartläggning/uppföljning.</P>
<P class="p1093 ft53">Olika orsaker till en ökad belastning beroende på befattning och typ av huvudman</P>
<P class="p105 ft35">Orsakerna till den ökande arbetsbelastningen för rektorer och för- skolechefer skiljer sig åt mellan kommunala och enskilda huvudmän och mellan olika befattningar.<SPAN class="ft136">80 </SPAN>Två av tre rektorer och förskolechefer anser att de under sin tid som skolledare har fått mindre tid till att</P>
<P class="p512 ft75"><SPAN class="ft104">76</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">77</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015c</SPAN><SPAN class="ft151">).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">78</SPAN><SPAN class="ft137">Av Skolverket (2015c) framgår att de mindre erfarna rektorerna i genomsnitt använder</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft120">56</SPAN><SPAN class="ft137">procent av sin tid till administration och 15 procent av tiden till det pedagogiska uppdraget,</SPAN></P>
<P class="p1094 ft138">medan de mer erfarna i genomsnitt ägnar 49 procent av arbetstiden till administration och 20 procent till det pedagogiska uppdraget.</P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">79</SPAN><SPAN class="ft137">SOU 2015:22.</SPAN></P>
<P class="p473 ft181"><SPAN class="ft104">80</SPAN><SPAN class="ft208">Detta framgår av Lärarförbundets rapport från 2014 </SPAN><SPAN class="ft255">Låt skolledare fokusera på att vara skol- ledare</SPAN>, som bygger på en enkätundersökning bland 2700 rektorer och förskolechefer.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">417</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_418">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317418x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">leda det pedagogiska arbetet. Rektorer i kommunala skolor menar att den huvudsakliga orsaken till att arbetsbelastningen ökar är att sko- lorna har fått fler arbetsuppgifter från sin huvudman, till exempel uppgifter som rör <NOBR>it-administration,</NOBR> personaladministration, ekonomi och upphandling. Rektorer i fristående skolor menar att orsaken är att fler elever behöver särskilt stöd. Förskolechefer i kommunal verk- samhet svarar att ansvar för mer personal och/eller en större organisa- tion är den främsta orsaken, medan förskolechefer i den privata sek- torn pekar ut större krav på dokumentation kring barn och elever. Lärarförbundet kommenterar, i detta sammanhang, att flera av de pri- vata verksamheterna är små och att de i bland inte har någon central organisation motsvarande en förvaltning.</P>
<P class="p108 ft53">Svårt för rektorn att hitta förutsättningar för att delegera</P>
<P class="p412 ft35">Ett sätt för rektorn och förskolechefen att frigöra tid till det peda- gogiska ledarskapet är att delegera uppgifter till andra. Skollagen medger att rektorer delegerar uppgifter till medarbetare som har till- räcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsupp- gifter och besluta i vissa frågor.<SPAN class="ft136">81 </SPAN>Men det är svårt för rektorerna att urskilja frågor som går att delegera. Av betänkandet <SPAN class="ft50">Rektorn och styr- kedjan </SPAN>framgår att många rektorer anser att deras mest tidskrävande uppgifter, akuta frågor och rutinadministration, bör göras av rektorn själv för att de ska kunna ha kontroll på alla frågor.<SPAN class="ft136">82 </SPAN>Andra har svårt att se vilka uppgifter de kan delegera. Oftast är det, enligt rektorerna i undersökningen, endast enstaka procent av arbetsuppgifterna som kan överföras på andra yrkeskategorier. Utredaren drar slutsatsen att det i dag inte finns en ändamålsenlig organisation med klara roller vilket medför att en rektor väljer att göra många arbetsuppgifter själv i stället för att delegera till andra.</P>
<P class="p1095 ft75"><SPAN class="ft104">81</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap, 10 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">82</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2015:22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">418</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_419">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317419x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft53">Rektorn och förskolechefen saknar administrativt stöd</P>
<P class="p105 ft41">Svenska rektorer får betydligt mindre hjälp i form av administrativt stöd än sina kollegor i andra <NOBR>TALIS-länder,</NOBR> då svenska rektorer rap- porterar att det finns en administrativ personal per elva lärare medan motsvarande kvot sett över alla <NOBR>TALIS-länder</NOBR> är en administrativ personal per sex lärare.<SPAN class="ft140">83 </SPAN>Detta kan innebära att arbetsuppgifter som i andra <NOBR>OECD-länder</NOBR> utförs av administrativ personal utförs av lärare och rektorer i Sverige.</P>
<P class="p103 ft41">Flera undersökningar visar att rektorerna önskar ytterligare stöd från huvudmannen för att kunna skapa utrymme för sitt pedagogiska ledarskap och förbättrade förutsättningar för att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten Vanligast är att rektorn vill ha hjälp med administration.<SPAN class="ft140">84</SPAN></P>
<P class="p1096 ft81"><SPAN class="ft79">9.4</SPAN><SPAN class="ft80">Det administrativa arbetet för lärare, rektorer och förskolechefer</SPAN></P>
<P class="p111 ft35">Det tycks finnas en samstämmighet om att de administrativa arbets- uppgifterna tar mycket av lärares, rektorers och förskolechefers arbetstid, och att detta sker på bekostnad av andra arbetsuppgifter som inte hinns med. Det är också det område som lärare i de olika skolformerna pekar ut som mest angeläget att se över för att minska arbetsbelastningen. Det finns indikationer på att lärares dokumen- tation har minskat som ett resultat av de skollagsändringar som har genomförts, men bland annat de fackliga lärarorganisationerna pekar på problem med överdokumentation. Enligt dem har många huvud- män och skolledningar fortfarande kvar olika krav på dokumentation som går utöver sådan dokumentation som följer av de nationella styr- dokumenten. Detta behandlas mer utförligt senare i avsnittet. Först avser utredningen att ringa in och problematisera lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete.</P>
<P class="p733 ft75"><SPAN class="ft104">83</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">84</SPAN><SPAN class="ft106">Skolinspektionen (2016b) och SOU 2015:22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">419</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_420">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317420x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft28"><SPAN class="ft28">9.4.1</SPAN><SPAN class="ft149">Administrativa uppgifter i relation till kärnuppdragen</SPAN></P>
<P class="p412 ft35">Utvecklingen över tid med ett ökat administrativt arbete är inte unik för skolväsendet. Det verkar i stället vara en utveckling som är gemensam för flera yrkeskategorier. I boken <SPAN class="ft50">Administrationssamhället </SPAN>beskriver och analyserar Forsell och Ivarsson Westerberg den ökande administrationen i olika samhällssektorer och bland olika yrkesgrup- per, däribland sjukvården, polisen och skolan.<SPAN class="ft136">85 </SPAN>Detta avsnitt bygger till stor del på resonemang från denna bok.</P>
<P class="p235 ft41">Men administration är ett oprecist begrepp som används på olika sätt i de rapporter som mäter och diskuterar andelen administration i lärares arbetstid. Även Forsell och Ivarsson Westerberg menar att be- greppet används på olika sätt och att administrationskategorin får karaktären av en restpost som kan tänkas vara uttryck för ett allmänt missnöje. <SPAN class="ft140">86</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Kärnan i administrationen är informationshantering</P>
<P class="p99 ft35">Avsaknaden av en definition blir problematisk då många rapporter samtidigt talar om behovet av att rensa bort onödig administration från lärares arbetsbord. Vilken administration utför då lärare, och vil- ken administration är nödvändig respektive onödig? Det kan vara värdefullt att reda ut hur administration kan definieras, och hur lärares administrativa arbetsuppgifter förhåller sig till kärnuppdraget.</P>
<P class="p109 ft35">Enligt ett synsätt som framgår av boken <SPAN class="ft50">Administrationssamhället </SPAN>är administrationen tätt knuten till det organisatoriska sammanhanget och har till uppgift att stödja och upprätthålla detta.<SPAN class="ft136">87 </SPAN>På så sätt delar man upp en organisations olika delar i dess kärnverksamhet och i det arbete som är ägnat åt andra uppgifter och som ofta kallas admi- nistration. I en organisation sysslar administrationen exempelvis med ekonomisk redovisning och analys, personal- och lönefrågor och med att betala och skriva fakturor. Forsell och Ivarsson Westerberg beskriver administrationens syfte som att den ska hålla ”maskinen” i gång, inte bara för stunden, utan över tid och rum. Ett annat syfte är att skapa förutsättningar för verksamheten.</P>
<P class="p1097 ft75"><SPAN class="ft104">85</SPAN><SPAN class="ft105">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">86</SPAN><SPAN class="ft105">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">87</SPAN><SPAN class="ft106">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">420</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_421">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317421x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">I skolväsendet är kärnverksamheten undervisning och de arbets- uppgifter som hör till undervisningen, och administrationen i skol- väsendet bör därför, med ovanstående synsätt, vara det som stödjer och skapar förutsättningar för lärarnas undervisning och elevernas lärande. Skollagen utser lärarna till att ansvara för undervisningen, men någon måste också se till att maskinen hålls i gång. I det ingår att se till att det finns ändamålsenliga lokaler som låses och låses upp, att det finns material till undervisningen, att lärarna får lön, att det finns scheman och en tjänstefördelning för lärare, att eleverna får skolmat, att skolan är trygg, att föräldrarna får svar på sina frågor, att det görs dyslexiutredningar, att det finns vikarier när lärarna är sjuka, att nyan- lända elever tas emot och kartläggs och så vidare. Det som ska göras i skolväsendet är alltså mycket mer än att genomföra undervisning.</P>
<P class="p103 ft41">Forsell och Ivarsson Westerberg hävdar att kärnan i administra- tion är informationshantering.<SPAN class="ft140">88 </SPAN>Enligt författarna är det information som allt administrativt arbete har som arbetsmaterial: att ta fram, registrera, sammanställa, bearbeta, utbyta och presentera information. Utifrån dessa utgångspunkter föreslår Forsell och Ivarsson Westerberg en preliminär definition av administration. De föreslår att administration är</P>
<P class="p1098 ft182">allt skapande och all insamling, bearbetning, sammanställning och avrap- portering av information till olika intressenter (ägare, ledningar, chefer, personal, intressegrupper, myndigheter, kunder, leverantörer, media med flera) som syftar till att upprätthålla, samordna och styra ett organiserat system av något slag (en verksamhet, en organisation, ett projekt, ett nät- verk etcetera) över tid och rum.</P>
<P class="p678 ft35">Forsell och Ivarsson Westerberg urskiljer också två typer av admi- nistration som uppfyller olika syften: <SPAN class="ft50">verksamhetsorienterad </SPAN>respek- tive <SPAN class="ft50">organisationsorienterad </SPAN>administration. Den verksamhetsoriente- rade administrationen har sitt ursprung i själva kärnverksamheten, medan den organisationsorienterade i stället genereras av organisatio- nens behov och processer. I skolväsendet och vid en skolenhet finns både verksamhetsorienterad och organisationsorienterad administra- tion. Administrativa sysslor i samband med skolans kärnverksamhet, undervisningen, såsom frånvaroregistrering, information till föräldrar och dokumentation av elevers kunskapsutveckling, är verksamhets-</P>
<P class="p403 ft77"><SPAN class="ft98">88 </SPAN>Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015, sid 43).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">421</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_422">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317422x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">orienterade. Arbetsuppgifter som riktas mot skolenhetens organisa- tion snarare än själva undervisningen, såsom schemaläggning, arbete med likabehandlingsplaner och planering av ”öppet hus” för att mark- nadsföra skolan, är organisationsorienterade.</P>
<P class="p98 ft53">Lärares arbetsuppgifter är komplexa</P>
<P class="p659 ft41">En anledning till att det är svårt att peka ut vilka av lärares arbetsupp- gifter som ska räknas som administrativa, är att lärares arbetsupp- gifter i många fall fyller flera syften på samma gång. Vad är kunskaps- dokumentation och vad är administration i hanteringen av nationella prov? När slutar förberedelsen av undervisningen att vara av peda- gogisk natur och när blir den av praktisk? När är ett elev- eller för- äldrasamtal ett pedagogiskt samtal och när är det av informativ karaktär?</P>
<P class="p109 ft35">Carola Aili skrev 2006 en rapport för Lärarförbundet, där hon delar in lärares arbetsuppgifter i <SPAN class="ft50">kvalificerande </SPAN>respektive <SPAN class="ft50">okvalifice- rande </SPAN>arbete.<SPAN class="ft136">89 </SPAN>Begreppen ska inte förväxlas med kvalificer<SPAN class="ft50">ade </SPAN>och okvalificer<SPAN class="ft50">ade </SPAN>arbetsuppgifter, som vanligtvis innebär arbetsuppgifter som kräver eller inte kräver en viss utbildning, utan ska sättas i relation till lärare som professionsutövare, och i vilken utsträckning lärarna utför arbetsuppgifter som legitimerar läraryrket som en auto- nom profession. Ailis utgångspunkt är att en yrkesgrupp behöver erövra ett formellt kunskapssystem i ett eget kunskapsfält för att legi- timeras som en autonom profession. I det dagliga arbetet kräver de professionellas arbetsuppgifter att de tänker, analyserar, överväger och så vidare utifrån sitt formella kunskapssystem för att arbets- uppgifterna ska betecknas som kvalificerande. Till lärarens dagliga arbetsuppgifter som kan räknas som kvalificerande hör, enligt för- fattaren, analysarbete (till exempel i långsiktig planering av ett kun- skapsområde), individuell kompetensutveckling, korttidsplanering av lektioner och handledning/mentorskap. Okvalificerande arbete är det som <SPAN class="ft50">inte </SPAN>kräver tänkande, analys och överväganden utifrån lärarnas formella kunskapssystem, till exempel enklare kunskapsbedömning av typen ”veckans ord”, städning och iordningsställande av lokaler.</P>
<P class="p450 ft26">Även administration räknas in i det okvalificerande arbetet. Aili</P>
<P class="p1099 ft77"><SPAN class="ft98">87 </SPAN>Aili, C. (2006)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">422</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_423">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317423x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">exemplifierar administrativa uppgifter med att skriva reseräkning, kopiera, fakturahantering, beställningar av varor och införande av frånvaro i datasystem och liknande. Aili finner att okvalificerande arbetsuppgifter dominerar lärararbetet, och att särskilt lärare verk- samma i gymnasieskolan ägnar sig åt administrativa arbetsuppgifter. Aili har inget svar på varför gymnasielärarna administrerar mer, men föreslår att det kan ha att göra med att lärare i yrkesämnen ofta syss- lar med till exempel beställningar och att skriva reseräkningar efter att ha besökt elevers arbetsplatser i det arbetsplatsförlagda lärandet.</P>
<P class="p1100 ft53">Dokumentation som stöd för elevernas lärande ingår i lärares kärnuppdrag …</P>
<P class="p391 ft41">En kategori av arbetsuppgifter som i bland räknas in i administra- tionen, och i bland inte, är lärares dokumentation. I dag dokumen- terar lärare mera och vårdnadshavare ställer större krav på lärares till- gänglighet för kommunikation.</P>
<P class="p84 ft25">I flera rapporter om lärares arbetstid sammanförs dokumentation och administration i en och samma kategori. Därmed räknas lärares dokumentation till det ”pappersarbete” (vilket också sker digitalt) som upplevs som betungande och som om det stjäl tid från kärnupp- draget. Men man kan argumentera för att en del administration i form av viss dokumentation ingår i lärares kärnuppdrag och därmed ska utföras av lärare. Det gäller till exempel dokumentation av elevers kunskapsutveckling och återkoppling till elever och vårdnadshavare. Dessa uppgifter ingår i undervisningsprocessen och behöver därför utföras av läraren.</P>
<P class="p102 ft35">Också med Forssells och Ivarsson Westerbergs begreppspar verk- samhetsorienterad respektive organisationsorienterad administration kan man argumentera för att dokumentation, återkoppling och infor- mation rörande elevers kunskapsutveckling tillhör lärares kärnupp- drag. Med det synsättet ingår dessa arbetsuppgifter i kärnuppdraget eftersom de är verksamhetsorienterade.<SPAN class="ft136">90</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">Samuelsson, Brismark och Löfgren finner i sin undersökning att lärare generellt sett upplever arbetet med dokumentation och rappor- tering av elevernas olika prestationer som en relativt legitim syssla,</P>
<P class="p1101 ft77"><SPAN class="ft98">90 </SPAN>Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">423</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_424">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317424x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">det vill säga som att den tillhör professionens kärna.<SPAN class="ft136">91 </SPAN>Lärarna anser också att dokumentation och rapportering av elevers prestationer är en viktig del i deras egen analys av sin undervisning och elevernas resultat. Även att ge elever återkoppling ses som legitimt.</P>
<P class="p1102 ft53">… men dokumentation som sker för att hålla ryggen fri är överdokumentation</P>
<P class="p99 ft35">Men en del av den dokumentation som lärarna genomför kan kallas för <SPAN class="ft50">överdokumentation, </SPAN>eftersom den utförs med andra syften än att den behövs för undervisningsprocessen eller för att den krävs av lag- stiftningen. Vilka krav på dokumentation som ställs i lagstiftningen har utredningen redogjort för i avsnitt 9.3. Samuelsson, Brismark och Löfgren visar att dokumentation och rapportering där syftet upplevs som något annat än elevens bästa, och då mottagaren inte är en elev eller en vårdnadshavare, upplevs som illegitim av lärarna, det vill säga som perifer i relation till professionens kärna.<SPAN class="ft136">92 </SPAN>Även i de fall då lärarna upplever att den tid dokumentationen och rapporteringen tar inte motsvarar den nytta de ger upplevs arbetsuppgifterna som illegi- tima. Författarna drar slutsatsen att lärarna vill ha inflytande över den tid och den omfattning de behöver lägga ner på det administrativa arbetet. Bristande legitimitet uppstår ur rutiner där lärarnas profes- sionella omdöme ignoreras eller inte beaktas i tillräckligt hög grad.</P>
<P class="p181 ft35">Det är alltså viktigt att den dokumentation som utförs för att följa elevernas kunskapsutveckling är ett stöd för lärandet och lärarens arbete och inte något som kommer i vägen. Överdokumentation är den dokumentation som lärarna enligt sin professionella bedömning inte anser att de behöver för att utvärdera och förbättra sin under- visning, för att följa elevers kunskapsutveckling eller för betygssätt- ning, utan dokumentation som utförs med andra syften. Ett exempel är om en skolledning eller huvudman beslutar om att skriva och kom- municera fler skriftliga individuella utvecklingsplaner än skolförfatt- ningarna kräver. Ett annat exempel är om skolenheterna dokumen- terar sådant som de digitala systemen medger, även om detta går utöver bestämmelsernas krav och utöver det som lärarna anser att de behöver för undervisningsprocessen. Överdokumentation kan också</P>
<P class="p121 ft75"><SPAN class="ft104">91</SPAN><SPAN class="ft105">Samuelsson, J., Brismark, A., & Löfgren, H. (2018). Kommande rapport för IFAU.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">92</SPAN><SPAN class="ft106">Samuelsson, J., Brismark, A., & Löfgren, H. (2018). Kommande rapport för IFAU.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">424</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_425">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317425x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">uppstå när lärare dokumenterar samma uppgifter flera gånger, i flera olika system.</P>
<P class="p695 ft25">Ett annat exempel på överdokumentation är den dokumentation som lärare och rektorer utför <SPAN class="ft78">i fall </SPAN>läraren eller skolenheten skulle bli anmäld till Skolinspektionen. Vanligen gäller det dokumentation av händelser i vardagen, och dokumentationens syfte är att i framtiden kunna fungera som stöd för skolenheten i händelse av en anmälan om till exempel kränkning. Lärare uppfattar att syftet med en hel del av den dokumentation de utför är att de själva och skolenheten ska kunna ”ha ryggen fri”.<SPAN class="ft153">93 </SPAN>I det fallet dokumenterar läraren varken som ett underlag för undervisningsprocessen eller för att kunna återkoppla till och informera elever och vårdnadshavare, utan för att kunna visa och bevisa att läraren själv och skolverksamheten uppfyller de krav som ställs.</P>
<P class="p1103 ft53">Rektorer hanterar både rutinadministration och strategisk administration</P>
<P class="p105 ft35">I jämförelse med diskussionen som förs om lärares administration är det, när det gäller rektorer och förskolechefer, mer givet att yrkes- rollen innehåller inslag av administration. Enligt Skolverket innefattar rektors kärnuppgifter dels ett administrativt, dels ett pedagogiskt ansvar.<SPAN class="ft136">94 </SPAN>Det administrativa ledarskapet fokuserar på skolenhetens styrning och rektorns ansvar att följa upp och utvärdera att styrdoku- menten följs. När andelen administration diskuteras i relation till rek- torer och förskolechefer gäller därför diskussionen inte <SPAN class="ft50">om </SPAN>yrkesrol- len ska innehålla administration, utan snarare hur mycket och vilken typ av administration som ska krävas av dem i relation till deras utrymme för pedagogiskt ledarskap, och hur deras stöd ser ut.</P>
<P class="p102 ft35">Betänkandet <SPAN class="ft50">Rektorn och styrkedjan </SPAN>slår fast att det är tydligt att en betydande del av rektorernas arbete är att vara en kommunal tjänste- man och hantera enhetens administration.<SPAN class="ft136">95 </SPAN>Detta innefattar såväl rutinadministration som strategisk administration. I rutinadministra- tionen ingår exempelvis telefon, mejl, kontering och att fylla i olika system, och i den strategiska administrationen till exempel personal-</P>
<P class="p524 ft75"><SPAN class="ft104">93</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015b) och Lärarnas Riksförbund (2016a).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">94</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">95</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2015:22.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">425</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_426">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317426x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">vård och ekonomi. Administration som att fylla i olika dokument och schemalägga kan, enligt betänkandet, ha en stor pedagogisk betydelse eller ingen alls. I betänkandet påvisas också att det organisatoriska stödet till rektor har stärkts, men främst på förvaltningsnivå. Rekto- rerna i utredningens enkätstudie menar att stödet i vissa fall har lett till mer arbete för rektorn eftersom det ska lämnas fler rapporter till förvaltningen och att det blir fler möten som tar tid.</P>
<P class="p1104 ft248"><SPAN class="ft28">9.4.2</SPAN><SPAN class="ft247">Utvecklingen av skolväsendet har medfört fler arbetsuppgifter och mer kontroll</SPAN></P>
<P class="p1105 ft50">Skolprofessionernas förändrade uppdrag och en ny elevsammansättning</P>
<P class="p114 ft35">Lärare, rektorer och förskolechefer har breda och komplexa uppdrag. Betänkandet <SPAN class="ft50">Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan </SPAN>konstaterar att villkoren för läraryrket i hög grad har förändrats under den senare delen av <NOBR>1900-talet.<SPAN class="ft136">96</SPAN></NOBR><SPAN class="ft136"> </SPAN>Bland annat har en mer heterogen elevsammansättning och högre krav på att skolan ska ge <SPAN class="ft50">alla </SPAN>elever goda kunskaper medfört nya utmaningar för lärarna och att yrket delvis har förändrats.</P>
<P class="p235 ft41">Den förändrade elevsammansättningen innebär utmaningar för lärarna, som skulle behöva mer tid för att planera för att individua- lisera undervisningen, för att anpassa den till enskilda elevers olika behov.<SPAN class="ft140">97 </SPAN>Rektors ansvar för det särskilda stödet innebär att även rek- torers arbetsbelastning ökar som en konsekvens av elevers ökade behov.<SPAN class="ft140">98</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">Rektorers uppdrag har också förändrats som ett resultat av kom- munaliseringen av skolan och mål- och resultatstyrningen.<SPAN class="ft136">99 </SPAN>Rek- torernas befogenheter och ansvar har markant utökats, och det ställs därmed större krav på deras ledarskap. Statskontoret finner i rappor- ten <SPAN class="ft50">Statens styrning av kommunerna </SPAN>att många kommuner ser pro- blem med skolledarnas ökade ansvar.<SPAN class="ft136">100 </SPAN>Skolledarna hamnar i en situa-</P>
<P class="p1106 ft75"><SPAN class="ft104">96</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2014:5.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">97</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">98</SPAN><SPAN class="ft137">Lärarförbundet (2014).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">99</SPAN><SPAN class="ft137">SOU 2014:5.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">100</SPAN><SPAN class="ft106">Statskontoret (2016b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">426</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_427">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317427x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">tion där deras ansvar ökar, utan att de för den skull har något direkt inflytande över den budgetmässiga prioriteringen i kommunerna.</P>
<P class="p1107 ft53">Styrning och kontroll ökar administrationen och skapar överdokumentation</P>
<P class="p105 ft25">Det omfattande administrativa arbetet kan, enligt ett synsätt, delvis förklaras med att det på skolans område finns en betydande och komplex styrning. Betänkandet <SPAN class="ft78">Staten får inte abdikera – om kommu- nalisering </SPAN>menar att ”utifrånstyrningen” av skolan har ökat sedan den andra hälften av <NOBR>2000-talet,</NOBR> och att den interna styrningen som pro- fessionen ansvarat för, har begränsats.<SPAN class="ft153">101</SPAN></P>
<P class="p84 ft52">Styrningen har decentraliserats samtidigt som skolan styrs från många håll: från staten, kommunen och skolorna själva.<SPAN class="ft147">102 </SPAN>Skolan styrs ”bakvägen” av kontroll i form av exempelvis utbildningsinspek- tioner, standardiserade kvalitetsredovisningar, och nationella prov- system som utvecklas och ges större betydelse. Skolverket påvisar att statens ökade fokus på resultatuppföljning, kvalitetssäkring och rätts- säkerhet har ökat betydelsen av att dokumentera olika delar av skol- väsendets arbete.<SPAN class="ft147">103 </SPAN>Statskontoret bedömer att den statliga styrningen inom skolväsendet är omfattande, och att den har blivit mer detal- jerad.<SPAN class="ft147">104 </SPAN>De pekar på att fler specialdestinerade statsbidrag och en intensifierad tillsyn medför mer dokumentation och administration för huvudmännen. Enligt Statskontoret bedömer de flesta kommuner att Skolinspektionens rapporteringskrav medför en betydande admi- nistrativ börda. Många kommuner anser också att det är administra- tivt betungande att hantera anmälningar om kränkande behandling enligt skollagen.<SPAN class="ft147">105</SPAN></P>
<P class="p1108 ft52">Anmälningarna till Skolinspektionen ökar också, vilket i sin tur ökar lärares och rektorers arbete med dokumentation. Statskontorets myndighetsanalys av Skolinspektionen visar att utvecklingen av anta- let anmälningsärenden har ökat stadigt sedan myndigheten bildades.</P>
<P class="p696 ft75"><SPAN class="ft104">101</SPAN><SPAN class="ft74">SOU 2014:5.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">102</SPAN><SPAN class="ft74">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">103</SPAN><SPAN class="ft154">Skolverket (2013b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">104</SPAN><SPAN class="ft154">Statskontoret (2016b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">105</SPAN><SPAN class="ft76">Statskontoret (2016b) och Lärarnas Riksförbund (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">427</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_428">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317428x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">Antalet anmälningar har närapå fördubblats mellan 2010 och 2015, och verkar fortsätta att öka.<SPAN class="ft69">106</SPAN></P>
<P class="p594 ft35">I betänkandet <SPAN class="ft50">Rektorn och styrkedjan </SPAN>kopplas rektorers ökade arbetsbelastning till de skol- och utbildningsreformer som har genomförts under de senaste decennierna, och som har medfört nya krav på förändringar och förbättringar av verksamheten<SPAN class="ft136">107 </SPAN>I betän- kandet nämns bland annat att makt och ansvar har förflyttats till lokala myndigheter och skolor, ökade krav på ansvarsskyldighet, ökade sociala konflikter i skolan och i samhället, förändringar i läro- planen som kräver ny teknologi och krav på en ny sorts kunskaper och färdigheter som framtidens medborgare anses behöva.</P>
<P class="p109 ft41">De värderingar och arbetssätt som har präglat offentlig verk- samhet under de gångna decennierna, och som ofta benämns New Public Management, har mötts av häftig kritik.<SPAN class="ft140">108 </SPAN>Ur kritiken har det växt fram idéer om en tillitsbaserad styrning. Regeringen har tillsatt Tillitsdelegationen (dir. 2016:51 och 2017:19) som har i uppdrag att inom ramen för befintliga regelverk vidareutveckla en tillitsfull styr- ning av kommunal och statlig verksamhet. Två kännetecknen på New Public Management är att det präglas av ett mätbarhetsideal med kvantifierbara mått, och att styrning och ledning av offentlig sektor ska ske med privat sektor som förebild. Kritiker framhåller omfat- tande granskning, utvärdering och administration som konsekvenser av New Public Management.</P>
<P class="p115 ft53">Många intressenter med ett starkt intresse för skolan</P>
<P class="p383 ft41">Många intressenter vill ha information om skolans arbete, och även vara med och påverka det. Inom ramen för den styrning och kontroll som diskuterades ovan är politiker, huvudmän och staten starka intressenter som bland annat ställer krav på dokumentation och att olika dokument och planer utformas.</P>
<P class="p109 ft52">Det är också vanligt att huvudmän initierar kommun- eller kon- cerngemensamma utvecklingsprojekt utifrån <SPAN class="ft51">sin </SPAN>analys och <SPAN class="ft51">sina </SPAN>intressen. Utvecklingsprojekt på kommun- eller koncernnivå kan ha de bästa intentioner, men det utrymme de tar behöver ställas mot det</P>
<P class="p615 ft75"><SPAN class="ft104">106</SPAN><SPAN class="ft105">Statskontoret (2017a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft151"><SPAN class="ft104">107</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2015:22. </SPAN>Rektorn och styrkedjan.</P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">108</SPAN><SPAN class="ft106">Bringselius, L. (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">428</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_429">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317429x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">utrymme som lärare och rektorer har för att utveckla undervisningen och utbildningen utifrån de behov <SPAN class="ft53">de </SPAN>ser.</P>
<P class="p695 ft35">I en debattartikel från hösten 2017 pekar rektorn Alf Solander på att rektorer bakbinds av en rad intressenter i form av politiker, skolmyndigheter, utbildningsförvaltningar och koncernledningar.<SPAN class="ft136">109 </SPAN>Genom att dessa sätter upp utopiska mål som skolorna inte har möjlighet att uppnå förhindras rektorerna från att ta de beslut och göra de prioriteringar kring skolorganisationen som de i kraft av sin kunskap och erfarenhet bedömer att en skola behöver för att hålla hög kvalitet. Enligt Solander behöver rektorerna få ett större mandat för att kunna ta det ansvar de har blivit tilldelade av skollagen.</P>
<P class="p102 ft25">Även elevernas vårdnadshavare är en intressentgrupp som har fått större betydelse. Skolor rapporterar om ett mycket stort inflöde av mejl, sms och telefonsamtal från föräldrar och vårdnadshavare, ofta i form av negativa synpunkter och med krav på omedelbar återkopp- ling.<SPAN class="ft153">110 </SPAN>Även arbetet med föräldrakontakter pekas ut som en arbets- uppgift som kräver allt mer tid av lärarna. Enligt Lärarförbundet inne- bär föräldrars engagemang en källa till viktig återkoppling, men kan också innebära ökad press och ett ifrågasättande av lärarprofessio- nen.<SPAN class="ft153">111</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Färre traditionella administratörstjänster i skola och utbildning</P>
<P class="p105 ft26">Som framgått ovan har svenska rektorer tillgång till betydligt färre administrativ personal än rektorer i andra <NOBR>OECD-länder.</NOBR> I boken</P>
<P class="p658 ft35"><SPAN class="ft50">Administrationssamhället </SPAN>resonerar författarna om att ”gamla” admi- nistrativa yrken som kanslister, assistenter och sekreterare har mins- kat eller till och med nästan försvunnit från kommuner och landsting, samtidigt som administrationen i arbetslivet har ökat.<SPAN class="ft136">112 </SPAN>I kommuner och landsting finns samma fördelning mellan anställda inom admi- nistration respektive kärnverksamhet som för trettio år sedan, men bland de anställda inom administrationen har nya administrations- yrken, såsom <NOBR>it-samordnare,</NOBR> ersatt de gamla. De gamla administra- tionsyrkenas arbetsuppgifter har däremot inte försvunnit, utan åt-</P>
<P class="p1062 ft75"><SPAN class="ft104">109</SPAN><SPAN class="ft74">Solander, A. (2017).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">110</SPAN><SPAN class="ft74">Arbetsmiljöverket (2015).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">111</SPAN><SPAN class="ft154">Lärarförbundet (2015).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">112</SPAN><SPAN class="ft76">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">429</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_430">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317430x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">minstone till en del ”tryckts ut” i kärnverksamheten och utförs nu av dem som arbetar i dessa verksamheter.</P>
<P class="p594 ft35">Författarna till <SPAN class="ft50">Administrationssamhället </SPAN>anser att administratio- nen i vissa verksamheter har ökat på bekostnad av kärnverksamheten, och varnar för den ”amatörisering” av administrationen som sker när alla involveras i det administrativa arbetet. Lärarförbundet visade 2015 att rektorer i kommunala skolor anger den huvudsakliga orsaken till att deras arbetsbelastning ökar som att skolorna har fått fler arbets- uppgifter från sin huvudman, exempelvis uppgifter som rör <NOBR>it-admi-</NOBR> nistration, personaladministration, ekonomi och upphandling.<SPAN class="ft136">113 </SPAN>Sam- tidigt som rektorerna har fått mer att göra tycks det alltså som om det administrativa stödet från huvudmannen har minskat. Rektorns administrativa stöd är också ett ekonomiskt dilemma för verksam- heten. Om rektorn prioriterar ett administrativt stöd till sig själv kan det innebära att hen behöver bortprioritera en lärartjänst eller ett stöd som riktar sig till eleverna.</P>
<P class="p108 ft53">Med <NOBR>it-verktyg</NOBR> kan alla medarbetare bli administratörer</P>
<P class="p659 ft41">Forsell och Ivarsson Westerberg beskriver att <NOBR>it-revolutionen</NOBR> på flera sätt driver på ökningen av den andel administration som utförs i arbetslivet.<SPAN class="ft140">114 </SPAN>Vi har redan konstaterat att det administrativa arbetet har flyttat ut till varje anställd. Tillgången till teknik gör detta möjligt. Författarna menar också att tekniken driver upp tempot och kapa- citeten och därmed kan medverka till att öka andelen administration i verksamheterna.</P>
<P class="p109 ft35">De flesta verksamheter i skolväsendet har någon form av digital portal där lärare dokumenterar och kommunicerar elevers närvaro och kunskapsutveckling, och informerar vårdnadshavare och andra om undervisningen och skolenhetens övriga verksamhet. Enligt Forsell och Ivarsson Westerberg är det dock inte ovanligt att syste- men inte passar för den verksamhet där de används, att olika system inte fungerar ihop, och att användarnas kompetens att använda syste- men inte räcker till.<SPAN class="ft136">115 </SPAN>Sammantaget leder detta till att arbetstid äts upp av teknik- och systemkrångel, vilket skapar frustration och ännu</P>
<P class="p735 ft75"><SPAN class="ft104">113</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarförbundet (2014).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">114</SPAN><SPAN class="ft105">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">115</SPAN><SPAN class="ft106">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">430</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_431">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317431x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">mer administration. Detta bekräftas av Skolverket som menar att digi- tala system visserligen kan underlätta arbetet med exempelvis doku- mentation, men också att de kan vara svårhanterliga och tidskrävande och därmed försvåra snarare än underlätta arbetet.<SPAN class="ft136">116 </SPAN>Skolverket menar att tidskrävande ”dubbel dokumentation” orsakas av att infor- mation måste dokumenteras på mer än ett ställe.</P>
<P class="p103 ft41">Även Lärarnas Riksförbund sätter användningen av digitala platt- formar i samband med överdokumentation.<SPAN class="ft140">117 </SPAN>Enligt förbundet anser vissa lärare att digitala lärplattformar ger möjlighet för skolledningen att ställa högre krav än lagkraven när det gäller information och doku- mentation. Utredningen tolkar detta som att skolor dokumenterar det som det digitala systemet ger utrymme för, även om detta innebär att man dokumenterar mer än det de nationella styrdokumenten kräver.</P>
<P class="p102 ft52">Skolväsendet har behov av digitalt stöd som underlättar lärares arbete i stället för att försvåra det eller tynga läraren med onödiga arbetsuppgifter. Lärarens administrativa uppgifter kan inte heller han- teras separat från arbetsuppgifter som är av central betydelse för att skapa kvalitet i undervisningen. För att <NOBR>it-stöd</NOBR> ska effektivisera lärar- nas arbete anser Johan Groth och Jörgen Hultin i en rapport till Skolverket att man behöver skapa en sammanhållen och samverkande <NOBR>it-miljö</NOBR> på nationell, regional och kommunal nivå. <SPAN class="ft147">118 </SPAN>En förutsättning för att skapa informationssamverkan är att de olika systemen kan samverka med varandra. Det behövs ett strategiskt synsätt på att bygga strukturerat och stabilt så att man i landet, kommunen, skolan och klassen kan få en fungerande helhet och inte en flora av verktyg som inte samspelar. Vidare behöver juridiska frågor om exempelvis molntjänster redas ut, och lärarna behöver informeras om vad som är rätt, riktigt och möjligt. En tredje framgångsfaktor är, enligt förfat- tarna, en tydlig ansvars- och rollfördelning. I dag finns redan ett antal dokument som tydliggör statens, skolhuvudmännens och lärarnas ansvar vad gäller verksamheten i skolan, och motsvarande kan behö- vas när det gäller de <NOBR>it-stöd</NOBR> som finns.</P>
<P class="p1109 ft75"><SPAN class="ft104">116</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2015b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">117</SPAN><SPAN class="ft74">Lärarnas Riksförbund (2016a).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">118</SPAN><SPAN class="ft76">Groth, J. & Hultin, J. (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">431</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_432">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317432x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1110 ft29"><SPAN class="ft28">9.4.3</SPAN><SPAN class="ft155">Statliga insatser för att minska andelen administrativa arbetsuppgifter för lärare, rektorer och förskolechefer</SPAN></P>
<P class="p480 ft35">Under de senaste åren har flera satsningar på att minska andelen arbetstid som läggs på administration, för framför allt lärare, men i viss mån även rektorer och förskolechefer, genomförts eller initierats.</P>
<P class="p181 ft25">Men samtidigt har också reformer och satsningar beslutats som bidragit till att öka omfattningen av det administrativa arbetet. De många specialdestinerade statsbidragen anses av många bidra till att öka administrationen för framför allt huvudmän och rektorer. Utred- ningen beskriver ytterligare problem med statsbidragen i kapitel 6. Reformer som har kritiserats för att bidra till att lärares administrativa arbete ökar är till exempel den föreslagna propositionen <SPAN class="ft78">Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti</SPAN>, och de obligatoriska bedömningsstöden i årskurs 1, som infördes 2016.<SPAN class="ft153">119</SPAN></P>
<P class="p235 ft41">I denna beskrivning ingår främst statliga insatser, men i kapitlet beskrivs också ett projekt som har initierats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).</P>
<P class="p949 ft78"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft256">Skollagsändringar för minskade krav på dokumentation och färre åtgärdsprogram. </SPAN><SPAN class="ft25">Under 2013 och 2014 beslutades två skollags- ändringar där syftet bland annat var att lätta lärares administrativa arbetsbörda.</SPAN><SPAN class="ft153">120 </SPAN><SPAN class="ft25">Dels avskaffades kravet på skriftliga individuella ut- vecklingsplaner i de av grundskolans årskurser där betyg sätts, dels förenklades lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation (3 kap. skollagen).</SPAN></P>
<P class="p949 ft50"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft257">Färre nationella prov och en effektivare hantering av proven. </SPAN><SPAN class="ft35">2016 beslutade regeringen om en ändring i skolförordningen, vilken innebar att de nationella proven i de naturorienterande och sam- hällsorienterande ämnena i årskurs 6 gjordes frivilliga.</SPAN><SPAN class="ft136">121 </SPAN><SPAN class="ft35">Syftet med att avskaffa obligatoriet var att frigöra tid för lärares arbete med eleverna, och tid för lärares eget arbete. Från den 1 januari 2018 är enbart nationella prov i den högsta avslutande kursen obli- gatoriska i gymnasieskolan.</SPAN><SPAN class="ft136">122 </SPAN><SPAN class="ft35">De nationella proven ska också digi- taliseras vilket förutsätts minska lärarnas arbetsbörda och frigöra</SPAN></P>
<P class="p692 ft75"><SPAN class="ft104">119</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2017/18:18 och Prop. 2014/15:137.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">120</SPAN><SPAN class="ft105">Ds. 2013:23 och Ds. 2013:50 (se även avsnitt 9.3.3).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">121</SPAN><SPAN class="ft137">Regeringen (2016e).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">122</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2018a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">432</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_433">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317433x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft22">SOU 2018:17 Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P>
<P class="p1111 ft26">tid för undervisning och kunskapsbedömning. Denna ändring träder i kraft i juni 2018.<SPAN class="ft69">123</SPAN></P>
<P class="p884 ft56"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft258">Nationellt skolutvecklingsprogram om digitalisering och nationella digitaliseringsstrategier. </SPAN><SPAN class="ft41">Skolverket erbjuder skolutvecklingspro- grammet </SPAN>Digitalisering <SPAN class="ft41">vilket innefattar kompetensutvecklingsin- satser inom området för skolledare och huvudmän liksom för lärare och skolbibliotekarier.</SPAN><SPAN class="ft140">124 </SPAN><SPAN class="ft41">Insatser kan bland annat inriktas på hur administrationen kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva.</SPAN></P>
<P class="p93 ft50"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft257">Den nationella digitaliseringsstrategin.</SPAN><SPAN class="ft136">125 </SPAN><SPAN class="ft35">Strategin identifierar åt- gärder på såväl statlig nivå som huvudmannanivå för att bland annat effektivisera skolans administration med hjälp av digitali- sering. När det gäller </SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">it-system</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> uttrycker strategin att det är vik- tigt med samordning och samarbete kring standarder och gemen- samma digitala lösningar inom skolväsendet samt med berörda parter inom offentlig förvaltning och näringsliv. Skolverket har med anledning av strategin fått i uppdrag att främja digitaliser- ingen inom skolväsendet och med att underlätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möjligheter i undervis- ning och i administration.</SPAN></P>
<P class="p1112 ft28"><SPAN class="ft28">9.4.4</SPAN><SPAN class="ft149">Personalförstärkningar ska avlasta lärare</SPAN></P>
<P class="p111 ft52">Regeringen har också på flera sätt initierat satsningar för att under- lätta för huvudmän och skolor att förstärka verksamheten med mer personal. Det handlar dels om specifika satsningar på förstärk- ningar genom fler lärare eller förskollärare eller annan personal, exempelvis inom elevhälsan, dels om statsbidrag som kommuner eller huvudmän <SPAN class="ft51">kan </SPAN>använda till personalförstärkningar om de bedömer att detta behov finns. Det finns också en rad statsbidrag för subventionerade anställningar på arbetsmarknadsområdet som huvudmän kan använda för att anställa fler i skolväsendets verk- samheter. För att tydliggöra vilka möjligheter som finns att använda befintliga statsbidrag och subventionerade anställningar</P>
<P class="p1010 ft75"><SPAN class="ft104">123</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2017/18:14.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">124</SPAN><SPAN class="ft259">Skolverket (2015h).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">125</SPAN><SPAN class="ft76">Regeringen (2017a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">433</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_434">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317434x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1113 ft26">ska en informationsinsats genomföras.<SPAN class="ft69">126 </SPAN>Bland annat följande statsbidrag finns tillgängliga för personalförstärkningar:</P>
<P class="p734 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft258">Fler anställda i lågstadiet. </SPAN>Syftet med statsbidraget är att höja utbildningens kvalitet i de lägre årskurserna. Bidraget ska leda till att fler anställs och att lärare får mer tid för undervisning. För 2018 har regeringen anslagit 2,3 miljarder kronor. Satsningen har gett nästan 3 000 nyanställda i skolan. Knappt hälften av de nyan- ställda är lärare. Andra yrkeskategorier som har anställts är för- skollärare, speciallärare, och annan såväl pedagogisk som icke pedagogisk personal. Den största delen av bidraget har gått till personalförstärkningar. <SPAN class="ft140">127</SPAN></P>
<P class="p966 ft50"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft257">Personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogiska insat- ser. </SPAN><SPAN class="ft136">128 </SPAN><SPAN class="ft35">Syftet är att öka den genomsnittliga personaltätheten inom elevhälsan. Skolhuvudmän kan bland annat få statsbidrag för att anställa personal i form av skolläkare, skolsköterska, skolkurator eller skolpsykolog men kan också användas för fortbildning. Stats- bidraget kan användas för personalförstärkning i förskoleklassen, grundskolan och motsvarande skolformer, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. För 2018 har regeringen anslagit 375,5 miljoner kronor.</SPAN></P>
<P class="p506 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft256">Jämlikhetspeng.</SPAN><SPAN class="ft153">129 </SPAN>Jämlikhetspengen till utsatta skolor fördelas till grundskolor med lägst andel behöriga elever till ett nationellt program i gymnasieskolan för insatser efter huvudmannens behov. Skolor kan med detta bland annat förstärka personal- tätheten och på så sätt skapa större förutsättningar för lärare att i större utsträckning ägna sin tid åt undervisningen. För år 2017 uppgår jämlikhetspengen till en halv miljard kronor, och i bud- getpropositionen för 2018 avsätts ytterligare 500 miljoner kro- nor för detta ändamål för 2018.</P>
<P class="p506 ft50"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft257">Utveckling av introduktionsprogrammen.</SPAN><SPAN class="ft178">130 </SPAN><SPAN class="ft35">Bidraget får användas till insatser för att stärka utbildningen på gymnasieskolans intro-</SPAN></P>
<P class="p680 ft75"><SPAN class="ft104">126</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">127</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsva- rande skolformer samt viss annan utbildning och Skolverket (2017h).</SPAN></P>
<P class="p483 ft142"><SPAN class="ft104">128</SPAN><SPAN class="ft260">Förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">129</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2017c).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">130</SPAN><SPAN class="ft106">Prop. 2016/17:100.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">434</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_435">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317435x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1114 ft41">duktionsprogram som genomförs under perioden från juli 2017 till juni 2018.<SPAN class="ft140">131 </SPAN>Medlen kan exempelvis användas till att ta in vika- rier för att frigöra annan personal, ge mer tid för pedagoger att coacha och vara mentorer åt elever och tillsätta ytterligare resur- ser, till exempel anställa studiehandledare. I vårpropositionen för 2017 tillsköt regeringen medel för satsningen, och i budgetpro- positionen för 2018 anslås ytterligare medel årligen till och med 2020.</P>
<P class="p962 ft50"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft257">Skolkommissionens socioekonomiskt viktade resurstillskott</SPAN><SPAN class="ft35">.</SPAN><SPAN class="ft136">132 </SPAN><SPAN class="ft35">Ut- ifrån Skolkommissionens förslag anslås medel till en förstärkning av den statliga finansieringen av skolan. Med en infasning över tre år avsätts sex miljarder kronor för syftet. Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ska fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bak- grund. Bidraget ska vara villkorat så att de tillförda medlen leder till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten. Enligt Skolkommissionen kan resurstillskotten till undervisning användas till mindre klasser, högre lärartäthet, högre lärarlöner eller utökad tid för lärarnas kompetensutveckling.</SPAN><SPAN class="ft136">133 </SPAN><SPAN class="ft35">På motsvarade sätt kan även resursförstärkningen till elevhälsan användas till höjda löner, ökad personaltäthet eller kompetens- utveckling. Denna utredning bedömer att flera av dessa insatser kan bidra till att underlätta lärares och rektorers arbetssituation.</SPAN></P>
<P class="p1115 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft258">Välfärdsmiljarder.</SPAN><SPAN class="ft140">134 </SPAN>Välfärdsmiljarderna är ett permanent, gene- rellt statsbidrag om 10 miljarder per år för fler anställda i välfär- den. Kommuner kan använda detta för att förstärka personaltät- heten i olika delar av skolväsendet och vuxenutbildning, och på så sätt skapa större förutsättningar för lärare att i större utsträckning ägna sin tid åt undervisningen.</P>
<P class="p1026 ft56"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft258">Olika subventionerade anställningar, till exempel extratjänster. </SPAN><SPAN class="ft41">På arbetsmarknadsområdet finns en rad möjligheter till subventione- rade anställningar som kan användas för att anställa förstärk- ningspersonal i olika delar av skolväsendet.</SPAN></P>
<P class="p1010 ft75"><SPAN class="ft104">131</SPAN><SPAN class="ft74">Förordning (2017:622) om statsbidrag för gymnasieskolans introduktionsprogram.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">132</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">133</SPAN><SPAN class="ft154">SOU 2017:35.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">134</SPAN><SPAN class="ft76">Regeringen (2016b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">435</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_436">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317436x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p487 ft28"><SPAN class="ft28">9.4.5</SPAN><SPAN class="ft149">Huvudmäns initiativ för effektivare arbetssätt i skolan</SPAN></P>
<P class="p412 ft35">Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) initierade 2012 projektet PRIO. Förkortningen står för Planering, Resultat, Initiativ och Orga- nisation, och innebär att SKL tillsammans med kommuner bedriver förändringsarbete med utgångspunkt i slutsatser från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010 och forskning om vad som påverkar elevers studieresultat.<SPAN class="ft136">135 </SPAN>Det över- gripande målet med PRIO anges till att varaktigt höja kunskaps- resultaten i den svenska skolan. Fokus ligger på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande orga- nisation. Det handlar framför allt om att stärka det kollegiala sam- arbetet och att utveckla processer som styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Varje deltagande kommun har fått möjlighet att ange fyra områden där det finns behov av utveckling. Enligt SKL:s sam- manställning är de tre områden som oftast identifieras i kommu- nerna: kollegial handledning, möteseffektivitet och mötesstrukturer, och gemensam planering.<SPAN class="ft136">136 </SPAN>När det gäller möteseffektivitet har SKL identifierat att lärare i bland upplever att de ofta fastnar i långa dis- kussioner som inte resulterar i konkreta åtgärder.<SPAN class="ft136">137 </SPAN>Mötesrutiner kan också saknas eller vara bristfälliga. I <NOBR>PRIO-arbetet</NOBR> tar lärare och skolledningar fram en arbetsmetod för att göra mötena mer effektiva och lösningsorienterade. Syftet med att effektivisera mötena är främst att frigöra tid åt annat viktigt utvecklingsarbete. Enligt SKL indikerar uppföljning av projektet att lärare önskar sig effektivare användning av tiden samt mera samarbete med kollegor i form av gemensam pla- nering och kollegialt lärande.<SPAN class="ft136">138 </SPAN>Utvecklingsområdena som fram- kommer under kartläggningen mottas positivt eller mycket positivt när de presenteras.</P>
<P class="p1116 ft41">Utredningen presenterar här en sammanfattning av kommunen Landskronas arbete med <NOBR>PRIO-projektet.</NOBR></P>
<P class="p1117 ft75"><SPAN class="ft104">135</SPAN><SPAN class="ft105">Sveriges Kommuner och Landsting (2014a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">136</SPAN><SPAN class="ft105">Sveriges Kommuner och Landsting (2014b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">137</SPAN><SPAN class="ft137">Sveriges Kommuner och Landsting (2014a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">138</SPAN><SPAN class="ft106">Sveriges Kommuner och Landsting (2014b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">436</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_437">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317437x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft28">Exempel: Effektivare arbetsformer i Landskrona</P>
<P class="p1118 ft41">I Landskrona har man förändrat och effektiviserat arbetsfor- merna för att frigöra tid för lärares arbete med planering och utvärdering av undervisningen. Detta har skett inom ramen för SKL:s <NOBR>PRIO-projekt.</NOBR> Utredningen har varit i kontakt med en förändringsledare och en lärare som båda deltar i <NOBR>PRIO-arbetet.</NOBR> Förändringsledaren berättar om hur man under utvecklings- arbetet bland annat har strävat efter möteseffektivitet för att få mer tid för gemensam lärartid. På flera skolor har man ändrat i mötesstrukturen, skurit ner på konferenser och håller numera korta men effektiva möten.</P>
<P class="p1119 ft52">Tiden som frigörs ska läggas på ett kollegialt samarbete i form av gemensam planering och utvärdering av undervisningen, och kollegial handledningstid. Även i schemaläggningen strävar man efter att fastställa ”helig tid” för arbetslagets gemensamma arbete. Under denna tid ska lärargruppen ha orörd tid tillsammans. Tan- ken är att det gemensamma arbetet ska skapa ett driv i arbetslaget som på sikt ger vinster i arbetssätten och i sig sparar tid. I Landskrona är man noga med att PRIO inte är ett kortsiktigt projekt, utan att de förändringar som genomförs ska få ta tid för att få fäste. Å andra sidan räknar man med att förändringarna med tiden sätter sig på djupet och leder till större kvalitet i under- visningen.</P>
<P class="p1120 ft25">Läraren som utredningen har varit i kontakt med berättar att hennes arbetslag innan <NOBR>PRIO-arbetet</NOBR> saknade gemensam planer- ingstid på schemalagd tid. Nu har de ungefär två timmars planeringstid i veckan. Hon ser stora vinster, både för lärare och för elever, med att lärarna arbetar närmare varandra med ett arbetsområde, från planering till sambedömning. Lärarna vill aldrig byta tillbaka till det tidigare arbetssättet. De har fått en större pedagogisk samsyn, och undervisningen har blivit mer likvärdig för eleverna. För att lyckas effektivisera är det viktigt att ha en tydlig dagordning för mötet och att verkligen använda tiden för pedagogiska diskussioner så att den inte går till praktiskt arbete som kan göras på annan tid. Tiden ska vara ”helig” och avsatt för just gemensam planering och bedömning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">437</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_438">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1121 ft96"><SPAN class="ft79">9.5</SPAN><SPAN class="ft95">Utredningens slutsats: Lärare, rektorer och förskolechefer behöver bättre förutsättningar för undervisning och pedagogiskt ledarskap</SPAN></P>
<P class="p563 ft35">Det är undervisningen som är kärnan i skolväsendet. Lärarna, rekto- rerna respektive förskolecheferna, och huvudmännen har olika roller i arbetet med att se till att undervisningen håller en hög kvalitet. De verksammas arbetstid är den viktigaste resursen för kvaliteten. Därför är det viktigt att den resursen används klokt. Såväl staten som skol- huvudmännen och rektorerna har ansvar för att värna lärarresursen.</P>
<P class="p88 ft35">Utredningen har i uppdrag att efter en analys av arbetssituationen och organisatoriska faktorer föreslå åtgärder för att minska lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete. Många röster uttrycker budskapet att lärare, rektorer och förskolechefer behöver mer utrymme för att kunna utföra sina pedagogiska uppdrag. Det är tydligt att svenska lärare och rektorer ägnar mer tid åt administration än sina kollegor i andra länder. Lärare skulle vilja ägna mer tid åt att planera undervisningen och mindre tid åt arbetet med administration och dokumentation. Administration och dokumentation finns också med bland de arbetsuppgifter som stressar lärare mest. Rektorer och förskolechefer ”fastnar” i akuta frågor och rutinadministration, vilket ger dem mindre utrymme för ett strategiskt ledarskap som kan ge verksamheterna de bästa möjliga förutsättningarna för undervisning och lärande.</P>
<P class="p89 ft35">Samtidigt är det tydligt att begreppet administration i samman- hanget är oprecist och i många fall fungerar som en slask för sådant som upplevs som onödigt, som betungande, eller som kringuppgifter till kärnuppdraget. I begreppet samlas såväl traditionellt administra- tivt arbete som praktiskt stöd och dokumentation. Utredningen har visat att en del av lärares administration, i form av viss dokumenta- tion, innehåller informationshantering som är väsentlig för under- visningen, medan annan administration styr lärares tid bort från undervisningen. Viss administration kan alltså sägas ingå i kärnupp- draget, medan annan tillhör andra yrkesgrupper.</P>
<P class="p88 ft52">Utredningen anser att det är undervisningsprocessen som ska vara i fokus för arbetet med att minska lärares, rektorers och förskole- chefers administrativa arbete, det vill säga att arbetsuppgifter som inte hör till undervisningsprocessen bör prioriteras bort. Det beror på att det är i lärares, rektorers och förskolechefers möjlighet att fokusera</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">438</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_439">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317439x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">på undervisningen som det avgörs om skolan lyckas med sitt upp- drag.<SPAN class="ft136">139 </SPAN>I dag splittras lärare mellan undervisningsprocessen och olika arbetsuppgifter som ligger utanför den. På så sätt styrs lärares tid och koncentration från de uppgifter som ger kvalitet i undervisningen. På samma sätt splittras rektorer och förskolechefer mellan en mängd ansvarsområden och arbetsuppgifter, varvid utrymmet för ett peda- gogiskt ledarskap kringskärs.</P>
<P class="p102 ft35">Utifrån utredningens analys av arbetssituationen och organisato- riska faktorer anser utredningen att huvudmännen behöver prioritera att avlasta lärare, rektorer och förskolechefer såväl administrativa som andra typer av uppgifter som inte tillför kvalitet i undervisningen, att de bör sätta fokus på undervisningen och organisera för detta. Åtgär- derna bör syfta till att dessa gruppers tid styrs till arbetsuppgifter som ger kvalitet i undervisningen.</P>
<P class="p102 ft35">Även staten behöver bidra till detta. Hur skolan organiseras har betydelse för elevresultaten, menar utbildningsforskarna Maria Jarl och Ulf Blossing.<SPAN class="ft136">140 </SPAN>I boken <SPAN class="ft50">Att organisera för skolframgång </SPAN>skriver de att ”statens roll måste vara att skapa tydliga ramvillkor som gör det möjligt för skolans professionella att utveckla en verksamhet som baseras på deras professionella kunskap om de lokala förutsättning- arna och elevernas lärande”. Utredningen instämmer i detta och me- nar att regeringen och statliga myndigheter behöver arbeta för att ge skolhuvudmän, rektorer respektive förskolechefer och lärare ramar som medger fokus på kärnuppdragen. Utredningen anser också att överdokumentationen i skolväsendet bör minska.</P>
<P class="p117 ft41">Det är till dessa områden de flesta av utredningens förslag kon- centreras. De föreslagna åtgärderna riktas mot såväl staten som mot huvudmännen.</P>
<P class="p102 ft35">När det gäller åtgärder som hör till huvudmannanivån är det vanskligt för en statlig utredning att peka ut vilka arbetsuppgifter som lärare, rektorer och förskolechefer ska utföra och inte utföra vid skolenheter och hos huvudmän. Det finns risk för detaljstyrning av såväl lärarna som rektorerna respektive förskolecheferna och huvud- männen. Det finns också risk att utredningen pekar ut arbetsuppgif- ter och arbetssätt som är aktuella för en verksamhet men inte en annan. Utredningen har i stället valt att inrikta sig på att visa hur</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">139</SPAN><SPAN class="ft74">Skolinspektionen (2014a).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">140</SPAN><SPAN class="ft76">Jarl, M. & Blossing, U. (2017, s. 157).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">439</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_440">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317440x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">huvudmännen, rektorerna och förskolecheferna, som är de som ska leda och fördela arbetet och resurserna, kan sortera i olika arbets- uppgifter och utvärdera deras funktion i relation till de verksammas kärnuppdrag.</P>
<P class="p88 ft52">Utredningen visar också på arbetsuppgifter som kan utföras av andra än lärare, rektorer och förskolechefer och på så sätt frigöra ut- rymme för de verksamma att ägna sig åt kärnuppdragen i högre utsträckning. Utredningen visar detta i en analys och genom att ge flera exempel på hur lärares administrativa börda kan minska sam- tidigt som exempelvis kontakten med barns och elevers vårdnads- havare och föräldrar kan genomföras på ett effektivt och förtroen- defullt sätt. Detta genom att till exempel lyfta bort mentorsuppdraget eller traditionellt administrativa och praktiska arbetsuppgifter. I andra exempel visar utredningen på hur huvudmannen till exempel genom att organisera för ett funktionellt delat ledarskap och prioritering av resurser kan ge rektorer och förskolechefer mer utrymme för det pedagogiska ledarskapet.</P>
<P class="p1122 ft35">I utredningsarbetet har utredningen tagit del av många synpunkter på sådant som tar tid för lärare, rektorer och förskolechefer. I syn- punkterna finns en stor spännvidd – från hela styrkedjan till enskilda arbetsuppgifter. Däremellan finns områden där flera ser behov av att se över utbildningssystemet, exempelvis området särskilt stöd och extra anpassningar. Bland annat har Lärarförbundet framfört en rad specifika förslag som rör olika delar av utbildningssystemet, däribland styrdokumenten för de olika skolformerna, tillsynen från Skolinspek- tionen, de nationella proven, förutsättningar för elevhälsan, special- pedagogisk kompetens, antagning till kommunal vuxenutbildning med mera.</P>
<P class="p88 ft35">Synpunkterna och förslagen uttrycker både att dagens system inte är verkningsfullt, och att dagens ordning är alltför tidskrävande för lärare, rektorer och förskolechefer. Men även om det finns system- faktorer som medför att lärare och rektorer lägger mycket tid på vissa arbetsuppgifter behöver utredningen avgränsa sig till det som i utredningsdirektivet benämns arbetssituationen och organisatoriska faktorer. Flera områden som nämns i förslagen har dessutom nyligen setts över eller utreds just nu i andra utredningar.<SPAN class="ft136">141 </SPAN>Omstöpningar av</P>
<P class="p692 ft120"><SPAN class="ft119">141 </SPAN>Utredningen om nationella prov avslutades 2016. Riksdagen beslutade 2017 en proposition (prop. 2017/18:14). Utredningen Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">440</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_441">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317441x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">reformer som nyligen har implementerats, ännu inte utvärderats och knappt har haft tid att sätta sig är därutöver mycket krävande för de verksamma i skolväsendet.</P>
<P class="p417 ft52">Nedan utvecklas utredningens slutsatser och bedömningar om hur staten, huvudmännen och rektorerna kan arbeta för att lärare, rekto- rer och förskolechefer ska få mer utrymme för kärnuppdragen. Därefter följer ett avsnitt med utredningens slutsatser och bedöm- ningar om hur överdokumentationen i skolväsendet kan minska.</P>
<P class="p1123 ft28"><SPAN class="ft28">9.5.1</SPAN><SPAN class="ft149">Verktygen för att ge lärare, rektorer och förskolechefer mer utrymme för kärnuppdragen finns i huvudmännens organisation</SPAN></P>
<P class="p921 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Huvudmännen bör sätta undervis- ningen i fokus och värna lärarnas, rektorernas och förskolechefer- nas utrymme för den. Huvudmännen bör också noggrant över- väga vilka arbetsuppgifter som delegeras till skol- och förskole- enheterna, till exempel när det gäller dokumentation som går ut- över de som krävs av författningarna, för att inte binda upp de verksammas tid med sådant som tar tid från undervisningen.</P>
<P class="p977 ft41">Huvudmännen, rektorerna och förskolecheferna bör nog- grant analysera hur de utformar den organisation de ansvarar för, för att säkerställa att de verksamma har tillräckligt utrymme för kärnuppdragen. I fördelningen av arbetsuppgifter bör de överväga och prioritera vilka yrkesgrupper som ska göra vad, och om arbetsuppgifter som inte behöver utföras av lärare kan utföras av andra.</P>
<P class="p1124 ft35">Utredningen anser att verktygen för att använda lärares, rektorers och förskolechefers tid på ett sätt som ger dem utrymme för sina kärnuppdrag finns i huvudmännens organisation. I de allmänna råden för det systematiska kvalitetsarbetet skriver Skolverket angående huvudmannens roll att frågor som kan vara aktuella att ställa i en</P>
<P class="p1125 ft181">nå de kunskapskrav som minst ska nås (Dir 2017:27) kartlägger och analyserar skolornas arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och elevhälsa, och ska redovisa senast den 20 januari 2019. 2017 års skolmyndighetsutredning (2017:37) ska analysera och föreslå hur den statliga tillsynen av skolväsendet kan förbättras och organiseras så att nyttan för huvudmän, skolor och förskolor ökar. Utredningen ska redovisa senast den 1 juni 2018.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">441</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_442">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317442x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">självvärdering är vilket stöd och vilka resurser enheterna behöver i sitt kvalitetsarbete, om de organisatoriska eller personella förutsättning- arna är anpassade till behoven, eller vad som krävs för att förskole- chefer och rektorer ska kunna fungera som pedagogiska ledare med ansvar för utvecklingen.<SPAN class="ft140">142</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">Huvudmannen ansvarar för att verksamheten utförs i enlighet med bestämmelserna och för att tillföra de resurser som krävs. I nästa led är det rektorn eller förskolechefen som leder verksamheten, för- delar resurserna inom enheten och fattar beslut om den inre orga- nisationen. När det gäller lärarnas möjligheter att använda sin tid effektivt har därför också rektorn ansvar för och möjligheter att orga- nisera skolenheten för att göra det möjligt. Ett liknande resonemang angående samspelet i styrkedjan för Skolinspektionen i rapporten</P>
<P class="p289 ft53">Från huvudmannen från klassrummet<SPAN class="ft26">:</SPAN></P>
<P class="p1126 ft182">Lärarna har en central roll närmast eleverna, men ansvaret är långt ifrån bara deras. Det är näst intill omöjligt, eller i varje fall mycket svårt, för en lärare att klara sitt uppdrag om det inte finns stöd från ledningen. Rektorns och huvudmannens uppgift är att skapa förutsättningar för lärares arbete. Om inte lärare ges tillräckligt bra förutsättningar kan de inte få det att fungera tillräckligt väl i klassrummet. Skolinspektionens resultat är tydliga på den punkten. Nivåerna i styrkedjan hänger sam- man. […]<SPAN class="ft152">143</SPAN></P>
<P class="p1127 ft41">Skolinspektionen pekar i samma rapport på att huvudmannen måste ta sitt ansvar genom att ge rektorerna förutsättningar att fokusera på att leda det pedagogiska arbetet på skolorna.<SPAN class="ft140">144</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">Bland remissyttrandena över Skolkommissionens betänkande (SOU 2017:35) finns flera yttranden från huvudmän som instämmer med Skolkommissionens bedömning att det är viktigt att skolan organiseras så att rektor kan prioritera det pedagogiska ledarskapet och vara ett stöd för lärarna, och att det är av stor betydelse att legiti- merade lärare kan fokusera på undervisningen och frigörs från ad- ministrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Bland remiss- yttrandena finns också flera huvudmän som frågar efter konkreta exempel på hur en sådan organisering kan gå till. Denna utrednings exempel på huvudmän och skolor som har genomfört förändringar</P>
<P class="p685 ft75"><SPAN class="ft104">142</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2012a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">143</SPAN><SPAN class="ft105">Skolinspektionen (2014a, s. 63).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">144</SPAN><SPAN class="ft106">Skolinspektionen (2014a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">442</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_443">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317443x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">för att lärare ska kunna ägna sig mer åt undervisningen och rektorer och förskolechefer åt det pedagogiska ledarskapet kan erbjuda inspi- ration till huvudmän som vill utveckla sin organisation med dessa avsikter. Gemensamt för exemplen är att man i organisationen har konstaterat att de verksamma behöver använda sin tid mer effektivt, analyserat vad som behöver göras, och därefter tagit beslutet att göra åtgärder i organisationen för att åstadkomma förbättringar. Vissa be- finner sig fortfarande i analysfasen, medan flera andra har provat den nya modellen under flera år, och säger sig aldrig vilja växla tillbaka till det gamla arbetssättet.</P>
<P class="p1128 ft35">Ett exempel på en huvudman som i sin organisation söker svar på hur lärare kan få mer tid för undervisningen hämtas från Göteborg. Där har kommunfullmäktige initierat en genomlysning av lärares arbetsuppgifter och de administrativa uppgifterna, och utifrån resul- taten tagit fram en handlingsplan för minskad administration. Bland annat avser man att utveckla ett stödmaterial till rektorer. Genom- lysningen har skett i dialog med de två lärarfackliga organisationerna.</P>
<P class="p1129 ft28">Exempel: Handlingsplan för minskad administration i Göteborg</P>
<P class="p1130 ft25">I Göteborg beslutade kommunfullmäktige 2014 att ta fram en handlingsplan för hur grundskolelärarnas administrativa arbets- uppgifter kunde minskas och förenklas. Handlingsplanen besluta- des 2017. Nu ska man kommunicera resultatet till stadsdelarna och ta fram stödmaterial till rektorer.</P>
<P class="p977 ft41">Bakgrunden till arbetet är bland annat en enkätundersökning bland lärarna i Göteborg, där det visade sig att lärarnas arbets- belastning var för hög och att de saknade möjligheter till åter- hämtning. Dessutom hade både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund lagt en begäran om arbetsmiljöåtgärd enligt arbets- miljölagen, en så kallad 6:6:a.</P>
<P class="p1131 ft35">I kommunen har man sedan dess arbetat med att genomlysa lärarnas arbetsuppgifter både på stadsledningsnivå och på stads- delsnivå. Arbetet har skett i dialog med de fackliga lärarorgani- sationerna. I genomlysningen har man undersökt vilka arbetsupp- gifter lärare har, vilka som måste utföras av lärare, och vilka som kan utföras av andra än lärare. Man har också diskuterat definitio- ner av administration och dokumentation, och hur dessa relaterar till lärares kärnuppdrag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">443</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_444">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317444x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1132 ft25">Slutligen har man fastställt kommuncentrala åtgärder och stads- dels- eller rektorsspecifika åtgärder. De kommuncentrala åtgär- derna handlar om en gemensam planering i form av ett årshjul, definition av lärarnas arbetsuppgifter och kompetensutveckling för lärare och rektorer om skolans styrdokument. Kompetensut- vecklingen ska syfta till att öka kunskapen om vilka arbetsupp- gifter det krävs att en lärare utför, enligt nuvarande lagstiftning och kommande reformer.</P>
<P class="p718 ft25">Ett annat huvudmannaexempel är Landskrona, där skolorna har deltagit i SKL:s arbete med PRIO, och som ett resultat av det har effektiviserat sitt arbete och fått mer tid till samarbete mellan lärare (se 9.4.5). Ett tredje exempel hämtas från Södertälje där man har sett över organisationen för att förbättra förutsättningarna för rektorer och förskolechefer att fullgöra sina uppdrag (se 9.5.3). I Södertälje har man infört ett funktionellt delat ledarskap där en rektor/förskolechef och en enhetschef delar på ledarskapet. Där har också fler idéer om hur organisationen kan utvecklas uppstått ur dialog mellan utbildningskontoret, rektorer, lärare och de fackliga organisationerna. Ytterligare ett exempel hämtas från Vilhelmina där man investerar i kvalificerad personal för att använda resurser på ett sätt som främjar resultaten (se 9.5.3).</P>
<P class="p1133 ft41">Utredningen har också tagit del av exempel från skolenheter som efter en analys av situationen på skolenheten har kommit fram till att lärarna måste få mer tid för sina kärnuppdrag (se 9.5.1). Därefter har de inventerat idéer och bestämt sig för att prova en eller flera idéer. Gemensamt för dessa skolenheter är att de har mycket engagerade rektorer som har vänt på olika stenar för att hitta möjligheter att ändra i organisationen. En förbättrad arbets- situation för både lärare och rektorer, förbättrade kunskapsresultat, bättre möjligheter att rekrytera lärare, och förbättrade relationer med vårdnadshavare, är några resultat som skolorna själva lyfter fram.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">444</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_445">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317445x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1134 ft29"><SPAN class="ft28">9.5.2</SPAN><SPAN class="ft155">Lärare måste kunna ägna sig åt undervisningsprocessen</SPAN></P>
<P class="p821 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning: </SPAN>Lärarnas huvuduppgift är att under- visa, och kärnan i lärarnas arbetsinnehåll bör vara det som skapar kvalitet i undervisningen och gynnar elevernas kunskapsutveck- ling.</P>
<P class="p1135 ft41">Skolans uppdrag är större än lärarnas uppdrag, och lärarnas uppdrag ingår som en del i skolans. Vissa uppgifter tillhör andra yrkesgrupper, och kan utföras av andra än lärare.</P>
<P class="p1136 ft35">Lärarnas huvuduppgift är att undervisa, och kärnan i lärarnas arbets- innehåll bör vara det som skapar kvalitet i undervisningen och gynnar elevernas kunskapsutveckling. Men det är mycket mer än under- visning som ska utföras för att hålla verksamheten igång. Skol- väsendets uppdrag har förändrats under de senaste decennierna, inte minst som ett resultat av en förändrad elevsammansättning och ett större fokus på att alla elever ska kunna utvecklas så långt som möj- ligt enligt utbildningens mål. Denna utveckling har medfört föränd- ringar för skolväsendets inre arbete. Bland annat har kraven på doku- mentation blivit större i ett mål- och resultatstyrt system, till exempel för det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare kunde lärare föra sin egen dokumentation som sällan efterfrågades av någon annan. Den använde läraren i första hand till att dokumentera den egna under- visningen, för att följa sina elevers kunskapsutveckling, och som underlag för betygssättning. I dag finns många starka intressenter som vill och behöver ha insyn i lärarnas arbete. Lärarna har också fått fler arbetsuppgifter.</P>
<P class="p104 ft53">Skolans uppdrag är större än lärarnas uppdrag</P>
<P class="p105 ft35">Många talar om att skolväsendet borde värna lärarnas möjligheter att koncentrera sig på sitt kärnuppdrag. Alla är överens om att lärarnas kärnuppdrag innebär undervisning och de uppgifter som följer med undervisningen. Samtidigt är det så många uppgifter som skolan numera ska klara av, och därmed uppstår frågor om <SPAN class="ft50">vad </SPAN>som egentligen ska anses ingå i lärarnas kärnuppdrag, och hur detta ska kunna värnas. Utredningen menar att man i denna diskussion</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">445</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_446">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317446x1.jpg" style="width:462px;height:347px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">behöver skilja mellan <SPAN class="ft56">skolans </SPAN>uppdrag och <SPAN class="ft56">lärarnas </SPAN>uppdrag. Utred- ningen föreslår synsättet att skolans uppdrag är större än lärarnas uppdrag, och att lärarnas uppdrag ingår som en del i skolans. Med det synsättet är det som skolan ska klara av gentemot eleverna större än det som ryms i läraryrket, och det finns arbetsuppgifter som kan utföras av andra än lärare.</P>
<P class="p88 ft35">De arbetsuppgifter som ska utföras i skolväsendet är också olika till sin karaktär. För det första kan uppgifterna ha olika riktning - de kan riktas <SPAN class="ft50">in </SPAN>mot kärnverksamheten eller <SPAN class="ft50">ut </SPAN>mot organisationen där kärnverksamheten sker. För det andra kan de också relatera till lärarprofessionen på olika sätt, det vill säga de kan vara såväl kvalificerande som okvalificerande. Tabell 9.1 åskådliggör några exempel på lärares arbetsuppgifter utifrån Forssells och Ivarsson Westerbergs begreppspar <SPAN class="ft50">verksamhetsorienterade </SPAN>respektive <SPAN class="ft50">orga- nisationsorienterade </SPAN>uppgifter och Ailis begreppspar <SPAN class="ft50">kvalificerande </SPAN>respektive <SPAN class="ft50">okvalificerande </SPAN>uppgifter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">446</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_447">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317447x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">Genom att analysera riktningen på lärares arbetsuppgifter synliggör vi relationen till kärnuppdraget. Det verksamhetsorienterade arbetet är kärnan i skolans arbete, det vill säga undervisningen. Det är i under- visningen som eleverna får kunskaper som gör att de når målen. Det organisationsorienterade arbetet stödjer skolenheten där undervis- ningen sker. Det ser till att undervisningen kan ske. Lärarens arbets- uppgifter i undervisningsprocessen är obestridligt verksamhetsorien- terade. Undervisning och lärande är skolans kärna. Men många av de arbetsuppgifter som inryms i skolans vardagliga arbete faller inte direkt inom de arbetsuppgifter som Skolverket räknar till under- visningsprocessen, även om de utgör förutsättningar för undervis- ningen och elevernas lärande. I nära anslutning till undervisningen, i och utanför klassrummet, sker viktigt, elevnära arbete med omsorg och ordning, elevhälsa, elevsociala frågor (bland annat kamratrela- tioner, konflikthantering och åtgärder mot kränkande behandling), och arbete med särskilt stöd. Även det elevnära arbetet är verksam- hetsorienterat, en del av skolans kärna, eftersom det ofta utgör för- utsättningar för att eleverna ska nå målen. Arbetet innebär exempelvis relationsskapande och socialt stöd till elever, enskilda samtal, hand- ledning, och möten med vårdnadshavare och myndigheter som också arbetar med eleven. Det genererar också mycket administration i form av kommunikation via mejl och telefon, skriftlig dokumenta- tion och så vidare. Situationen med elevers ökade behov av omsorg och socialt stöd har ställts på sin spets under åren sedan Sverige under 2014 och 2015 tog emot ett stort antal nyanlända elever, varav en stor andel var ensamkommande unga. I denna situation har lärare i större omfattning än tidigare kommit att ha kontakt med andra yrkesgrup- per och andra myndigheter.</P>
<P class="p175 ft35">I hög grad är det lärare som utför det elevnära arbetet, även om det inte direkt sker inom undervisningsprocessen. Skolverket konstaterar att lärare numera förväntas lägga mer arbetstid på administration och dokumentation, elevers hälsa och psykosociala situation samt för- äldrakontakter, än tidigare.<SPAN class="ft136">145 </SPAN>Arbetsuppgifterna som rör det elevnära arbetet i gränslandet till undervisningsprocessen består delvis av kvali- ficerande arbetsuppgifter. Uppgifterna kräver alltså att lärarna gör överväganden, tänker, analyserar, överväger och så vidare utifrån sitt formella kunskapssystem. Att skapa relationer till eleverna och arbeta</P>
<P class="p988 ft77"><SPAN class="ft98">145 </SPAN>Skolverket (2013b).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">447</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_448">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317448x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">med stöd och handledning ingår också i lärarrollen. Men är det bara utifrån <SPAN class="ft78">lärarnas </SPAN>formella kunskapssystem som det elevnära arbetet utanför undervisningsprocessen sker? Utredningen menar att det elevnära arbetet även kan betraktas som kvalificerande utifrån <SPAN class="ft78">andra </SPAN>professioners kunskapssystem, såsom beteendevetares, psykologers, kuratorers och socialpedagogers.</P>
<P class="p109 ft35">Men det finns också en hel del praktiska och administrativa arbets- uppgifter som ska göras i skolväsendet. En del av dessa arbetsuppgifter sker som stöd till undervisningen, eleverna och lärarna. De ligger utanför undervisningsprocessen men är verksamhetsorienterade. Det gäller administrativa uppgifter med att registrera frånvaro, beställa material, boka studiebesök, och praktiska uppgifter med att iordning- ställa lokaler och städa. Ett annat exempel är att samordna det arbets- platsförlagda lärandet (APL) på gymnasieskolans yrkesprogram, till exempel att skaffa nya <NOBR>APL-platser.</NOBR> Dessa verksamhetsorienterade praktiska och administrativa uppgifter är nödvändiga för att verksam- heten ska nå sina mål. Men till stor del kräver de inte överväganden, tänkande och analys utifrån lärarnas formella kunskapssystem, och är alltså inte kvalificerande utifrån lärarprofessionen.</P>
<P class="p181 ft35">Lärares tid upptas också av organisationsutvecklande aktiviteter som genomförs för att de ingår i skolväsendets ansvar, men som inte helt och hållet omfattas av lärares kärnuppdrag. Dessa aktiviteter utförs i gränslandet till undervisningsprocessen men är organisations- orienterade snarare än verksamhetsorienterade. De stödjer alltså den övergripande organisationen vid skolenheten eller huvudmannen, men riktas inte direkt till undervisningen. I Skolverkets tidsstudie kategoriseras det som kompetensutveckling.<SPAN class="ft136">146 </SPAN>Det som avses här är inte den ämnesorienterade eller didaktiska kompetensutvecklingen som riktas direkt till den individuella lärarens undervisning, utan skol- och huvudmannagemensamma aktiviteter i form av möten och konferenser, och utvecklingsarbete som riktas mot skolenhetens eller huvudmannens organisation.<SPAN class="ft136">147 </SPAN>Innehållsmässigt kan det handla om utvecklingsarbete i pedagogiska frågor <NOBR>(it-pedagogiska</NOBR> frågor eller bedömning och betygssättning), olika läroplansfrågor eller frågor om likabehandling och kränkande behandling. Indirekt kan förstås vissa</P>
<P class="p731 ft75"><SPAN class="ft104">146</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2013b).</SPAN></P>
<P class="p233 ft77"><SPAN class="ft104">147</SPAN><SPAN class="ft106">Som utredningen har visat i kapitel 6 har lärares kompetensutveckling allt mer kommit att inriktas mot verksamhetsutveckling. Se även SOU 2014:5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">448</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_449">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">organisationsorienterade aktiviteter som utvecklar organisationens kompetens i nästa led kanaliseras till undervisningsprocessen, till exempel i arbetet med bedömning och betygssättning. Utvecklings- arbete om bedömning och betygssättning är också ett exempel på en organisationsorienterad aktivitet som innebär kvalificerande arbete utifrån lärarnas formella kunskapssystem. Lärarnas överväganden, analyser och tänkande behövs för detta utvecklingsarbete. För andra organisationsorienterade aktiviteter, så som utvecklingsarbete om kränkande behandling, kan det lika gärna innebära arbete utifrån andra professioners kunskapssystem, såsom beteendevetares. I det organisationsorienterade arbetet är det många intressenter som pockar på att få tillgång till lärarnas arbetstid. Det är därför viktigt att värdera den tid som läggs ner gentemot lärarnas tid för att arbeta med undervisningsprocessen.</P>
<P class="p1137 ft53">Lärarna är verksamheternas viktigaste resurs och bör användas strategiskt</P>
<P class="p416 ft52">Lärarna har fått fler arbetsuppgifter som ett resultat av att skolväsen- dets uppdrag har förändrats. Utredningen menar att alla dessa arbets- uppgifter som har tillkommit i skolväsendet inte otvetydigt omfattas av lärarnas kärnuppdrag. I stället för att möta skolväsendets föränd- ringar med att ge lärarna fler arbetsuppgifter, skulle man kunna till- föra annan kompetens till skolenheten, för att försäkra att verksam- heten når målen. Figur 1.2 illustrerar att det för att fullgöra skolans hela uppdrag behövs personer som ansvarar för undervisningspro- cessen, men också personer som stödjer eleverna socialt och peda- gogiskt, personer som stödjer elever och lärare både praktiskt och administrativt, och personer som stödjer huvudmannen och skolan som organisation. Skollagen tilldelar lärarna ansvaret för undervis- ningsprocessen, men det är inte givet att alla andra funktioner behöver utföras av lärare. Vissa elevnära, praktiska och administrativa uppgifter utanför undervisningsprocessen kan också utföras av andra professioner eller funktioner.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">449</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_450">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317450x1.jpg" style="width:434px;height:480px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1138 ft261">Stödjer</P>
<P class="p1139 ft262">skolan/huvudmannen</P>
<P class="p1140 ft262">Stödjer elever och lärare</P>
<P class="p1141 ft262">Stödjer eleven</P>
<P class="p1142 ft262">Undervisar</P>
<P class="p1143 ft35">Det finns flera vinster med att renodla lärares arbetsuppgifter. För det första kan undervisningen förbättras om lärare får mer tid för under- visningsprocessen, för reflektion kring undervisningen och lärarupp- draget, och för kompetensutveckling. Att så kan ske med renodling av arbetsuppgifter ser vi bland de verksamhetsexempel utredningen har samlat i betänkandet. Två exempel på skolor där man har renodlat arbetsuppgifterna är Vretagymnasiet och Risbroskolan. Där har man lyft mentorsuppdraget från lärarna och i stället infört heltidsmentorer respektive studiepedagoger. Heltidsmentorerna är bland annat bete- endevetare, fritidsledare och personer med lärarbakgrund. På så sätt möter man behovet av personer som stödjer elever socialt och peda-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">450</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_451">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317451x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">gogiskt, samtidigt som de undervisande lärarna kan ägna mer tid åt undervisningen. Heltidsmentorerna och studiepedagogerna kan ha täta kontakter med vårdnadshavare som har behov av det, utan att detta tar tid från lärarnas tid för undervisningsprocessen. Båda sko- lorna uppger att undervisningen och elevernas resultat har förbättrats sedan de renodlade lyfte mentorskapet från lärarna.</P>
<P class="p1144 ft28">Exempel: Heltidsmentorer på Vretagymnasiet</P>
<P class="p1145 ft35">På Vretagymnasiet i Linköping har man anställt heltidsmentorer för att lärare ska kunna ägna mer tid åt undervisningen. Från bör- jan var alla de sex heltidsmentorerna internrekryterade lärare, men med tiden har ett par av dessa slutat och ersatts av andra personer med en annan bakgrund, till exempel som fritidsledare och in- struktör i yrkesämnen. Bakgrunden till satsningen är att lärare och skolledning bedömde att lärarnas uppdrag var för spretigt och innehöll för många arbetsuppgifter. Utredningen har varit i kon- takt med en av skolans lärare som berättar att elevsociala frågor och problem tidigare tog mycket tid av lärarna.</P>
<P class="p1146 ft35">Med de elevsociala frågorna följer många möten och samtal och mycket dokumentation. Den tid som lärarna tidigare lade på detta lägger de i dag på planering, genomförande och utvärdering av undervisning. Numera sköter heltidsmentorerna utvecklings- samtal och har till stor del tagit över föräldrakontakterna, medan lärarna i huvudsak ägnar sig åt ämnesundervisning. De föräldra- kontakter som gäller elevens kunskapsutveckling i de olika ämne- na sköts dock av lärarna på samma sätt som tidigare. Vreta- gymnasiets satsning har skett genom att omdisponera befintliga resurser och använda specialiserade funktioner. Lärarna har fått mer ämnesundervisning men splittras inte mellan mentorskapet och undervisningen. Läraren som utredningen har varit i kontakt med anser att ökningen av undervisningstiden är rimlig, eftersom heltidsmentorerna ger möjlighet för henne att fokusera på under- visningen. Även om arbetsbelastningen fortfarande är hög upp- lever hon att hon nu kan hålla en högre kvalitet i sin undervisning. Också samarbetet med ämneskollegorna har ökat, och det finns mer utrymme att diskutera pedagogiska frågor med kollegorna.</P>
<P class="p1147 ft35">På Vretagymnasiet kan man se flera effekter av att renodla lärarrollen och mentorsrollen. Sedan heltidsmentorerna infördes</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">451</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_452">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317452x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p1148 ft35">har elevresultaten förbättrats. Det är fler elever som tar gymna- sieexamen. Vretagymnasiet ser också att skolans insatser fördelas mer likvärdigt över eleverna. De elever som har stora behov får mer och bättre stöd. När lärare samtidigt var mentorer var tiden för mentorskapet beroende av lärarens totala arbetssituation, me- dan heltidsmentorerna kan ägna sin tid åt de elever som behöver det. Heltidsmentorerna har också fått kompetensutveckling i exempelvis samtalsteknik och coachande förhållningssätt. Rektor tar emot mycket färre samtal från missnöjda föräldrar. Rektor berättar också att även hennes arbetssituation har förbättrats i det att hon känner sig lugn över att ingen elev faller mellan två stolar. Skolan kan också arbeta mer effektivt och strukturerat med det elevstödjande arbetet, bland annat för att heltidsmentorerna är mer tillgängliga eftersom de inte är upptagna i undervisning.</P>
<P class="p1149 ft28">Exempel: Lagassistenter och studiepedagoger på Risbroskolan</P>
<P class="p1148 ft35">På <NOBR>7–9-skolan</NOBR> Risbroskolan i Fagersta har man renodlat lärarnas arbete med undervisningsprocessen genom att avlasta lärarna både administrativt och elevsocialt arbete. En lagassistent tar nu hand om de administrativa sysslor som lärarna tidigare gjorde, exem- pelvis scanning, kopiering, ljudfiler, pappersinsamling, bokbeställ- ningar med mera och studiepedagoger tar hand om mentorskapet.</P>
<P class="p1150 ft41">Om bakgrunden till beslutet att anställa studiepedagoger berättar rektorn att hon ville öka kvaliteten i undervisningen sam- tidigt som hon sänkte lärarnas stress. En lärare berättar om den tidigare frustrationen över att inte räcka till som lärare, om känslan av att lektioner var dåligt förberedda, och om att lärare upplevde att samarbete mellan kollegor saknades. Många lärare upplevde också stress över mentorstiden, vilken konkurrerade med tiden för att förbereda undervisningen.</P>
<P class="p1150 ft35">Rektorn berättar att minskad undervisningstid för lärarna, fort- satt små elevgrupper och renodling av lärarrollen ska medföra större möjligheter för lärarna att individanpassa undervisningen, mer tid för lärarna att analysera och åtgärda undervisningen, och mer tid till kollegialt lärande. Att anställa studiepedagoger är ett led i att frigöra tid för undervisningsprocessen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">452</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_453">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317453x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p13 ft25">Studiepedagogerna är i huvudsak beteendevetare. Med be- teendevetarna tillförs kunskap som lärare inte självklart har, till exempel om samtalsmetodik för motiverande samtal med elever och svåra samtal med elever och föräldrar, och för att vid behov sköta kontakter med socialtjänst och polis. Genom att tillföra denna kunskap kan kvaliteten på mentorskapsarbetet höjas sam- tidigt med kvaliteten på undervisningen.</P>
<P class="p252 ft41">Enligt arbetsmodellen på Risbroskolan ansvarar läraren för kunskapsutvecklingen och det som sker i klassrummet med eleven. Detta kan innebära vissa föräldrakontakter, exempelvis vid incidenter i klassrummet, men också för att återkommande disku- tera elevens ämnesutveckling. Läraren ansvarar för att eleverna når målen i kunskapskraven, och upprättar åtgärdsprogram efter be- slut av rektor.</P>
<P class="p13 ft41">Studiepedagogen ansvarar för det sociala omkring eleven, exempelvis närvaro, den studiesociala situationen och uppfölj- ningar om eleven har fått det stöd hen har rätt till. Rektorn ut- trycker att studiepedagogerna är föräldrarnas förlängda arm inne i skolan. Studiepedagogerna har därför mycket kontakt med elever och föräldrar via mobiltelefon. De ingår vidare i skolans trygg- hetsteam och stödteam (elevhälsoteam).</P>
<P class="p12 ft52">Avlastningen har inneburit att lärarna vid Risbroskolan kan ägna mer tid åt planering och åt att dokumentera och återkoppla om elevernas kunskapsutveckling. En av lärarna berättar för utred- ningen att han lägger mer tid på att ge eleverna feedback under arbetets gång, och att han har blivit bättre på att undervisa. Rek- torn berättar att utvärderingar visar att lärarna är väldigt nöjda, och att deras stress har minskat. Sedan studiepedagogerna infördes har vidare lärarnas korttidssjukfrånvaro sjunkit och elevernas meritvärden har ökat. Införandet av studiepedagoger har också förbättrat rektorns egen arbetssituation. Enligt rektor ger det arbete som studiepedagogerna och stödteamet gör henne bra förutsättningar för att kunna vara en pedagogisk ledare och finnas med i verksamheten för att göra klassrumsbesök och säkerställa kvaliteten i undervisningen. Rektors och biträdande rektors roll är att säkerställa att allt sköts bra och att skolan följer alla regler, medan andra genomför det nödvändiga arbetet med elever och föräldrar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">453</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_454">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317454x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">Utredningen ser också möjligheter i att de uppgifter som inte tillhör lärares kärnuppdrag kan utföras med en högre kvalitet om de utförs av andra professioner eller funktioner med rätt utbildning för uppgif- ten. Även detta vittnar såväl Vretagymnasiet som Risbroskolan om. Dels har de som har ett renodlat mentorsuppdrag mer tid för men- torsrollen än lärarna hade när det integrerades i lärarrollen, dels har de i sin utbildningsbakgrund eller med tillförd kompetensutveckling mer kompetens för mentorsrollen än den ordinarie klass- eller ämnes- läraren.</P>
<P class="p109 ft52">En annan vinst med en renodling av lärares arbetsuppgifter är en bättre arbetsmiljö och minskning av yrkesgruppens stress. På kort sikt leder det till större tillfredställelse, färre sjukskrivningar och san- nolikt en bättre undervisning, och på lång sikt till att läraryrket fram- står som mer attraktivt för såväl de yrkesverksamma som de som ska välja yrke. Även dessa effekter ser vi bland våra verksamhetsexempel. På Risbroskolan är lärarna mindre stressade och har färre sjukdagar per person och år sedan studiepedagoger infördes och mentorsupp- draget lyftes från lärarna. På Gröna <NOBR>Dalen-skolan</NOBR> ser rektorn att det har blivit lättare att rekrytera lärare till skolan sedan man anställde läraradministratörer och lärarna tydligare kan ägna sig åt lärarupp- draget.</P>
<P class="p1151 ft28">Exempel: Läraradministratörer på Gröna <NOBR>Dalen-skolan</NOBR></P>
<P class="p1152 ft41">På <NOBR>F–9-skolan</NOBR> Gröna Dalenskolan i Bålsta avlastar man lärarna genom att tillföra personer som stödjer lärare administrativt och praktiskt, i form av läraradministratörer som tar hand om arbetsuppgifter som ligger utanför undervisningen. Exempel på arbetsuppgifter som utförs av läraradministratörer är att inven- tera och beställa böcker och material, fördela skåp, hjälpa till med glömda inloggningar, hålla koll på vem som varit sjuk och fördela läxor och prov som de har missat. Läraradministratören samlar och delar ut information, följer upp frånvaro, arbetar med <NOBR>it-frågor,</NOBR> organiserar lovskola och hanterar ”alla möjliga papper”.</P>
<P class="p1153 ft52">Utredningen har varit i kontakt med lärare på skolan samt skolans rektor. Dessa har berättat att läraradministratören bidrar till det pedagogiska arbetet genom att ta fram material, exempelvis bildstöd, genom att sortera material i ämnespärmar, och genom att med sitt stöd ge lärarna förutsättningar för att initiera nya projekt,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">454</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_455">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317455x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1154 ft35">till exempel utomhuspedagogik. Läraradministratören underlättar också arbetet med elevstödda utvecklingssamtal genom att stötta med pappershanteringen och mata in i digitala system.</P>
<P class="p1155 ft52">Rektorn berättar att bakgrunden till satsningen på läraradmi- nistratörer är att man på skolan konstaterade att det i lärarnas arbetstid fylldes på med för mycket administrativt arbete. Man bedömde att vissa uppgifter tillhörde läraren, men att det också fanns sådant som lärare var överkvalificerade för. Därför beslutade man att rekrytera läraradministratörer. En av skolans lärare be- rättar att läraradministratören har underlättat hennes arbete som lärare genom att ta hand om sådant som annars skulle ta tid från planering, utvärdering och förbättringar av undervisningen till- sammans med den kollega hon har ett tätt samarbete med. Sam- planering fanns redan innan läraradministratörerna anställdes, men nu har kollegorna mer tid till gemensamt arbete. Läraren anser vidare att diskussionen om vad som går att lämna över till en läraradministratör är viktig. Vad måste en lärare göra och vad kan läraradministratören göra?</P>
<P class="p802 ft41">Rektorn berättar att Gröna <NOBR>Dalen-skolan</NOBR> har haft fördelar i lärarrekryteringen sedan man infört läraradministratörer. I valet mellan flera tjänster har lärare valt Gröna <NOBR>Dalen-skolan</NOBR> då de har ansett att de där får ägna mer tid åt läraruppdraget.</P>
<P class="p546 ft53">Fler personalkategorier kan öka lärares tid för undervisningen</P>
<P class="p111 ft52">Ett sätt att frigöra lärarnas tid för undervisningen är att utöka verk- samheten med fler personalkategorier. Detta har huvudmännen goda möjligheter till, vilket exempel från Gröna <NOBR>Dalen-skolan,</NOBR> Vretagym- nasiet och Risbroskolan visar. På så sätt får lärare mer utrymme för att planera och utveckla undervisningen enskilt eller tillsammans med kollegor, och för kompetensutveckling. Övriga personalkategorier utför arbetsuppgifter som skolan ansvarar för men som inte ingår i undervisningsprocessen. Det är sådant som stödjer undervisningen eller verksamheten men inte innebär undervisning. På så sätt kan de legitimerade lärarna användas mer effektivt i undervisningen, och verkningarna av lärarbristen mildras.</P>
<P class="p1156 ft25">De utökade personalkategorierna kan vara administratörer som avlastar lärarna administrativt och praktiskt arbete, som Gröna</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">455</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_456">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317456x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35"><NOBR>Dalen-skolans</NOBR> läraradministratörer, eller sådana som avlastar elev- socialt arbete, som Risbroskolans studiepedagoger och Vretagym- nasiets heltidsmentorer. Det som är gemensamt för de tre exemplen är att lärarna har fått mer tid för undervisningsprocessen, och att de tillkommande personalkategorierna har tillfört kompetens och tid för arbetsuppgifter som tidigare trängde undan tiden för undervisningen.</P>
<P class="p109 ft35">Förutsättningar och behov ser olika ut hos olika huvudmän och i olika skolor. De exempel som utredningen lyfter fram visar att det finns olika sätt att renodla lärarnas arbetsuppgifter genom att tillföra nya personalkategorier. Gemensamt för exemplen är att frågan om vilka arbetsuppgifter som kan lyftas bort från lärarna har krävt en del diskussion och en del tankeprocess. Vad som har lyfts bort skiljer sig mellan de olika exemplen, liksom organisering och finansiering. I bland har skolan tagit hjälp av statsbidrag för att kunna anställa fler, medan man i andra fall har omfördelat befintliga resurser och gett lärarna en något större undervisningsmängd mot att vissa arbetsupp- gifter som inte tillhör undervisningen lyfts bort.</P>
<P class="p181 ft25">Exemplen visar att det går att lyfta bort arbetsuppgifter från lärare utan att staten i reglering pekar ut vilka arbetsuppgifter som lärare ska göra och inte göra. Skolor och huvudmän har ju också olika förut- sättningar. Utredningen anser att det är huvudmannens och rektorns uppgift att, tillsammans med lärarna, bedöma om fler yrkeskategorier ska anställas och vilka arbetsuppgifter de ska ha för att på bästa sätt underlätta för lärarna i varje verksamhet. Det viktiga är att huvud- mannen verkligen gör analysen av vad som ska göras och vem som ska göra det. Det är också nödvändigt att huvudmannen och rektorn organiserar arbetet på så sätt att den avlastande personalens stöd till läraren blir så effektivt som möjligt.</P>
<P class="p109 ft35">De olika intressenterna kring lärarna är positiva till fler yrkeskate- gorier i skolan. De två lärarorganisationerna Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har båda i bland annat debattartiklar och rap- porter framhållit att lärares arbete med undervisningen behöver fredas genom att andra yrkeskategorier tar över arbetsuppgifter som i dag inkräktar på den tid lärare har för att exempelvis planera under- visningen.<SPAN class="ft136">148 </SPAN>I de fackliga organisationernas exempel på arbetsuppgif- ter som skulle kunna utföras av andra än lärare ingår verksamhetsnära administrativa och praktiska uppgifter, liksom elevsocialt arbete.</P>
<P class="p968 ft77"><SPAN class="ft98">148 </SPAN>Lärarnas Riksförbund (2016e), Lärarförbundet (2015) och Lärarnas Riksförbund (2016b).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">456</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_457">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317457x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">Även Huvudmännens expertråd för skolutveckling, vilket tillsattes 2015 av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) och Friskolornas riksförbund, rekommenderar att huvudmän och skolledare begränsar, renodlar och fördelar lärares arbetsuppgifter på fler.<SPAN class="ft136">149</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">De personalgrupper som kan tillföra kompetens till skolväsendets verksamheter kan ha olika bakgrund. På flera ställen har utbildnings- anordnare startat utbildningar för lärarassistenter. Det är inom yrkes- högskolan och folkhögskolan som lärarassistentutbildningarna ges, och av utbildningsbeskrivningarna framgår att det är en titel med bredd och skiftande innehåll. Vissa utbildningar har tonvikten på skoladministration och inriktas på lärarstöd, medan andra fokuserar på elevstöd och huvudsakligen innehåller pedagogik och psykologi. Ytterligare andra kombinerar inriktningarna elev- och lärarstöd. Det är tydligt att lärarassistentfunktionen är under utveckling och att det kan innebära många olika saker. På Munka folkhögskola avslutade den första kullen utbildade lärarassistenter sin utbildning i juni 2017. Utredningen ser positivt på denna utveckling.</P>
<P class="p84 ft25">Men det finns också traditionella yrkeskategorier som kan vara tänkbara för den huvudman som ska tillföra kompetens till skol- väsendets verksamheter, till exempel administratörer, socialpedago- ger, socionomer och andra beteendevetare. Relevanta utbildningar finns tillgängliga inom gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbild- ningen, yrkeshögskolan och högskolan.</P>
<P class="p1157 ft50">Befintliga statsbidrag ger möjlighet att förstärka med personal och ge lärare mer tid för undervisningsprocessen</P>
<P class="p678 ft35">Utredningen har övervägt att föreslå ett nytt specialdestinerat stats- bidrag för personalförstärkningar i skolväsendet. Utredningen väljer dock att inte föreslå detta, dels då det är huvudmannens ansvar att svara för personalen i skolväsendet, dels då det redan i dag finns en rad statliga statsbidrag som kan användas till personalförstärkningar (se 9.4.4 ovan). Utredningen vill däremot uppmärksamma huvudmän på möjligheterna att använda de befintliga statsbidragen för att kunna göra personalförstärkningar och därigenom ge lärare mer tid för undervisningsprocessen. Det gäller exempelvis subventionerade an-</P>
<P class="p292 ft77"><SPAN class="ft98">149 </SPAN>Huvudmännens expertråd för skolutveckling (2015<SPAN class="ft123">).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">457</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_458">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317458x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft25">ställningar inom arbetsmarknadsområdet, fler anställda i lågstadiet, personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik, jämlik- hetspeng, det generella statsbidrag som går under namnet välfärds- miljarderna, det socioekonomiskt viktade resurstillskottet som till- förts i och med budgetpropositionen för 2018 och ett tillfälligt till- skott till gymnasieskolans introduktionsprogram. En informations- insats om befintliga statsbidrag ska genomföras enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2018. Utredningen bedömer därför att det inte behövs ytterligare statsbidrag för personalförstärkningar i skolväsendet.</P>
<P class="p1158 ft248"><SPAN class="ft28">9.5.3</SPAN><SPAN class="ft247">Rektorer och förskolechefer behöver organisatoriska förutsättningar för sitt ledarskap</SPAN></P>
<P class="p1159 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning: </SPAN>Rektorer och förskolechefer behöver ha goda förutsättningar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet på skol- eller förskoleenheten.</P>
<P class="p982 ft41">Ansvar behöver balanseras mellan huvudmannen och rektorn eller förskolechefen, och stöd riktas från huvudmannen till rek- torn, i stället för tvärtom.</P>
<P class="p982 ft41">Huvudmännen bör också se till att organisationens design möj- liggör för förskolechefer och rektorer att fullgöra sina uppdrag. Det kan till exempel gälla att se till att det finns tillräckligt många rektorer.</P>
<P class="p699 ft35">Rektorer och förskolechefer ska leda och samordna det pedagogiska arbetet på skol- eller förskoleenheten, och har ett särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas. De har mandat att besluta om den inre organisationen på enheten och har ansvar för att fördela dess resurser efter de behov som finns hos barnen och eleverna. I sin ledarroll har rektorer och förskolechefer såväl resultatansvar och personalansvar liksom ett stort ansvar för en verksamhet med barn- och elevgrupper. Det är huvudmannens roll att ge rektorn och förskolechefen för- utsättningar för att ta detta omfattande ansvar. I dag kringskärs ofta rektorers och förskolechefers möjligheter av begränsade resurser och en hög arbetsbelastning.</P>
<P class="p1160 ft26">I Corins och Björks rapport om chefers organisatoriska förut- sättningar i kommunerna drar de slutsatsen att chefer inom vård,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">458</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_459">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317459x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="tx1"><SPAN class="ft23">huvudmannen.</SPAN><SPAN class="ft69">153</SPAN></DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t77">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1161 ft35">skola och omsorg generellt arbetar under sämre förhållanden med större obalans mellan krav och resurser jämfört med chefer inom tek- niska verksamheter.<SPAN class="ft136">150 </SPAN>Detta gäller i synnerhet första linjens chefer, vilket i skola, förskola och vuxenutbildning innebär rektorer och för- skolechefer. Dessutom saknas ofta arenor för dialog om mål och medel i omsorgs- och skolverksamheterna. Även Statskontoret pekar på en obalans mellan rektorers ansvar och deras mandat, och deras bristande inflytande över den budgetmässiga prioriteringen i kom- munerna.<SPAN class="ft136">151 </SPAN>Obalansen leder till att många rektorer saknar möjlig- heter att rusta sin organisation på ett sätt som möjliggör de bästa förutsättningarna för undervisning och lärande.</P>
<P class="p940 ft35">Det är viktigt att huvudmannens organisation utformas för att ge rektorn och förskolechefen rätt förutsättningar för en bra verksam- het. I de allmänna råden för måluppfyllelse i förskolan uttrycker Skol- verket att huvudmannen bör ge förskolechefen organisatoriska för- utsättningar att vara pedagogisk ledare vid varje förskoleenhet som hon eller han ansvarar för.<SPAN class="ft136">152 </SPAN>Utredningen instämmer med Skolver- kets bedömning, och menar att detta också gäller rektorer.</P>
<P class="p937 ft35">Att ge rektor goda förutsättningar handlar inte om att huvudman- nen ska lyfta bort ansvar eller mandat från rektorn eller för- skolechefen. Rektorn och förskolechefen behöver ha helhetsansvaret för att kunna bedriva ett direkt och indirekt pedagogiskt ledarskap med såväl klassrums- eller verksamhetsbesök som visionsarbete, upp- följning, analyser och kompetensutvecklingsplaner. I stället handlar det om att huvudmannen behöver ge rektorer och förskolechefer för- troende, resurser och mandat för att rusta sin organisation för bästa möjliga verksamhet, och om att vara varsam med att ta rektorns och förskolechefens tid till sådant som riktar tid och koncentration bort från verksamheten. Det kan också handla om att erbjuda rektorn eller förskolechefen stöd så att hens tid räcker till arbetsuppgifter och aktiviteter som bidrar till ökad kvalitet i undervisningen.</P>
<P class="p1162 ft52">I Skolinspektionens granskning av rektors pedagogiska ledarskap är det vanligast att rektorer får stöd med <NOBR>personal-,</NOBR> budget- och elev- hälsofrågor, men att mer än hälften önskar ytterligare stöd från Vanligast är att rektorerna vill ha stöd för admi-</P>
<P class="p1163 ft75"><SPAN class="ft104">150</SPAN><SPAN class="ft74">Corin, L. & Björk, L. (2017).</SPAN></P>
<P class="p1164 ft75"><SPAN class="ft104">151</SPAN><SPAN class="ft74">Statskontoret (2016b).</SPAN></P>
<P class="p1164 ft138"><SPAN class="ft104">152</SPAN><SPAN class="ft154">Skolverket (2017a).</SPAN></P>
<P class="p1164 ft77"><SPAN class="ft104">153</SPAN><SPAN class="ft76">Skolinspektionen (2012).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">459</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_460">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317460x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft41">nistration, men de efterfrågar också bättre arbetsförhållanden, en rimlig arbetsbelastning för att kunna vara pedagogisk ledare, mindre ansvarsområde med färre medarbetare och elever, tydligare ansvars- fördelning, avlastningsfunktioner, fortbildning, <NOBR>IT-baserat</NOBR> besluts- system, feedback från huvudmannen, ledarskapsutbildning och sam- talshandledning, att egenkontroller läggs på annan personal, utbild- ning i svåra personalfall, tydligare resursfördelning för elever i behov av särskilt stöd, stöd i budget- och lokalfrågor, stöd med ekonomi- uppföljning, stöd vid svåra beslut och avlastning för att kunna gå rektorsutbildning.</P>
<P class="p108 ft53">Stöd måste riktas från huvudmannen till rektorn, inte tvärtom</P>
<P class="p412 ft35">Det finns olika sätt för huvudmän att ge rektorer och förskolechefer förutsättningar, och olika sätt att erbjuda stöd. Behov kan se olika ut beroende på enhetens förutsättningar, och beroende på om rektorn eller förskolechefen har kort eller lång erfarenhet inom yrket. Skol- verket har till exempel visat att rektorer med kortare erfarenhet ten- derar att i högre utsträckning ägna sig åt administration. Skolinspek- tionen har å andra sidan visat att stödet och insatserna från huvud- mannen för rektorernas ledarskap ofta ser likadant ut, oavsett skol- enhetens förutsättningar och längden på rektorns erfarenhet.<SPAN class="ft136">154</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">Det viktiga är att ansvar balanseras mellan huvudmannen och rektorn eller förskolechefen, och att stöd riktas från huvudmannen till rektorn, i stället för tvärtom. Det är huvudmannen som ska ge rektorn eller förskolechefen förutsättningar att fullgöra sitt ansvar, och det är huvudmannen som måste ge rektorn eller förskolechefen sitt stöd. Detta kan låta som en självklarhet, men det är inte ovanligt att rektorer och förskolechefer känner sig övergivna med sitt stora ansvar. Utredningen har varit i kontakt med en rektor som frågar sig om hens förvaltning ens förstår att den har ansvar för skolorna under sig, och att den har ansvar för utbildningens kvalitet. Hen beskriver att hen saknar stöd från huvudmannen när det uppstår svåra situatio- ner med exempelvis elevärenden. Hen önskar att förvaltningen ställde frågan: ”Vilken hjälp behöver du av oss?” och erbjöd sitt stöd, men</P>
<P class="p1165 ft77"><SPAN class="ft98">154 </SPAN>Skolinspektionen (2014a).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">460</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_461">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317461x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">i stället upplever hen att hen helt på egen hand måste lösa uppkomna situationer.</P>
<P class="p695 ft35">Corin och Björks rapport visar att kommunernas stödfunktioner med ansvar för it, personaladministration, ekonomi, verksamhets- utveckling, administration, fastighetsskötsel och så vidare erbjuder allt mindre praktiskt stöd i chefernas vardag när det gäller exempelvis rekrytering, rehabilitering, teknisk support, lokalfrågor och doku- mentation.<SPAN class="ft136">155 </SPAN>Enligt rapporten finns flera exempel på hur funktio- nerna rentav har blivit <SPAN class="ft50">mindre </SPAN>stödjande och i stället börjat ställa ytterligare krav på cheferna. Samma bild har framträtt i utredningens kontakter med fackliga organisationer. I det fallet är ”stödet” kontra- produktivt. I <SPAN class="ft50">Administrationssamhället </SPAN>beskrivs hur nya administra- tionsyrken har tillkommit medan de traditionella har försvunnit.<SPAN class="ft136">156 </SPAN>De nya administratörerna arbetar på en strategisk nivå som inte nöd- vändigtvis erbjuder service till verksamheter och första linjens chefer. För att stöd till rektorer och förskolechefer ska vara verkningsfullt måste det i stället riktas från huvudmannen mot verksamheten. Be- greppsparet organisationsinriktat och verksamhetsinriktat kan använ- das också för denna situation: rektorns och förskolechefens arbete måste få vara verksamhetsinriktat, det vill säga vara inriktat på att skapa förutsättningar för kvalitet i undervisningen och verksamheten i den enhet som rektorn eller förskolechefen ansvarar för. Även det stöd som huvudmannen ger måste vara verksamhetsinriktat; riktat från organisationen omkring verksamheten in mot verksamheten.</P>
<P class="p84 ft35">Flera har beskrivit att rektorn och förskolechefen i dag splittras i en tudelad roll som ledare för en enhet och som tjänsteman i kommunen. I verksamheten står lärarna med sina förväntningar, och på förvaltningen står huvudmannen med sina. Forskaren Niklas Stenlås beskriver utvecklingen av skolledarnas dilemma i rapporten</P>
<P class="p431 ft56">En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier<SPAN class="ft41">:</SPAN></P>
<P class="p535 ft182">Skolledarrollen har förändrats. Från att ha varit ”främst bland likar”</P>
<P class="p1166 ft3">(<SPAN class="ft87">primus inter pares</SPAN>) har skolledaren utvecklats till sist bland över- ordnade (<SPAN class="ft87">ultimus inter superiores</SPAN>). Det innebär en slags renodling av en situation där läraren blir en ”arbetstagare” och rektorn en mellanchef som arbetar på uppdrag av arbetsgivaren. Det finns också ett kom- plicerat dubbelkommando som innebär att kommunen är arbetsgivare</P>
<P class="p883 ft75"><SPAN class="ft104">155</SPAN><SPAN class="ft74">Corin, L. & Björk, L. (2017).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">156</SPAN><SPAN class="ft76">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">461</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_462">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317462x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft23">medan staten i olika styrdokument ramar in skolledaruppgiften. Upp- dragsgivaren (kommunen) vill förvandla skolledaren från en av andra lärare och placera in honom/henne som en förvaltningschef i förvalt- ningshierarkin.<SPAN class="ft152">157</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Ett verkningsfullt stöd till rektorer och förskolechefer kan till exem- pel innebära hjälp med den rutinadministration som rektorer och förskolechefer tenderar att ”fastna” i, och som tar så mycket tid att de inte hinner utöva det pedagogiska ledarskapet. Det gäller konkret stöd som inte syftar till att lyfta bort ansvaret från rektorn eller för- skolechefen, utan till att underlätta uppdraget. Lärarförbundet efter- frågar stöd från huvudmannen som ger större utrymme för ett pedagogiskt ledarskap och som samtidigt minskar skolledarnas börda, till exempel utökat <NOBR>HR-stöd</NOBR> och fler administratörer.<SPAN class="ft136">158 </SPAN>Beroende på rektorns eller förskolechefens behov, kan ett tydligt stöd också inne- bära praktiskt stöd med exempelvis service av <NOBR>it-systemet,</NOBR> ekonomi- sammanställningar, ronder med skyddsombudet eller ett juridiskt bollplank avlasta och ge tid för det strategiska ledarskapet. Ett exem- pel på en huvudman som erbjuder ett centralt stöd för sina rektorer är Malmö kommun, som har infört stöd för rekrytering. Det innebär bland annat att kommunen bidrar med ett förarbete med att ta fram några slutkandidater som rektorn sedan kan ta ställning till. Malmö har infört rekryteringsstödet därför att de flesta lärartjänster tillsätts under sommaren då rektorn egentligen ska ha semester. Stödet ska se till att rektorerna kan inleda höstterminen utvilade och med nöd- vändig kraft för de utmaningar som rektorskapet innebär.</P>
<P class="p115 ft53">Organisera för att ge förutsättningar för rektorer och förskolechefer</P>
<P class="p99 ft35">Huvudmännen kan också se över hur organisationens design möj- liggör för förskolechefer och rektorer att fullgöra sina uppdrag. Fors- karna Corin och Björk rekommenderar att kommunerna skapar arenor för dialog mellan övergripande chefer och första linjens chefer, för att säkerställa att chefer på olika nivåer har samma bild av verk- samhetens mål och resurser.<SPAN class="ft136">159 </SPAN>Forskarna rekommenderar också att fokus skiftas från chefen som individ till organisationen och dess för-</P>
<P class="p424 ft75"><SPAN class="ft104">157</SPAN><SPAN class="ft105">Stenlås, N. (2009, s. 86).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">158</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarförbundet (2017f).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">159</SPAN><SPAN class="ft106">Corin, L. & Björk, L. (2017).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">462</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_463">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317463x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft52">utsättningar. När det gäller rektorer och förskolechefer anser utred- ningen att det handlar om att se på rektorskapet som en funktion snarare än som en person, och att fråga sig vad funktionen rektor behöver för att uppdraget ska fullgöras. Rektorer och förskolechefer har mycket omfattande uppdrag, och det kan finnas anledning att se över vilka möjligheter de har att exempelvis delegera vissa arbetsupp- gifter. I betänkandet <SPAN class="ft51">Rektorn och styrkedjan </SPAN>framkom att det är van- ligt att rektorn gör allt själv, trots att skollagen ger rektorn möjlig- heten att delegera vissa uppgifter.<SPAN class="ft147">160 </SPAN>Dels kan detta vara en resurs- fråga. Vem ska rektorn delegera till? Om rektorn delegerar uppgifter till en lärare drabbar det lärarens arbetsbelastning. Om rektorn i stäl- let prioriterar att anställa en administratör måste hen kanske prio- ritera bort en speciallärare eller en annan lärartjänst. <SPAN class="ft51">Rektorn och styr- kedjan </SPAN>drar slutsatsen att det i dag inte finns en ändamålsenlig orga- nisation med klara roller.</P>
<P class="p349 ft35">Utredningen har varit i kontakt med två huvudmän som har en tydlig idé om hur rollerna i deras respektive organisationer ska tydlig- göras. Det gäller kommunerna Södertälje och Vilhelmina. I Södertälje har man med befintliga resurser infört det man kallar ett funktionellt delat ledarskap där en rektor eller förskolechef och en enhetschef leder skolenheten eller förskoleenheten tillsammans, på samma nivå. Syftet är att frigöra tid för rektorers och förskolechefers pedagogiska ledarskap. I exemplet nedan beskrivs Södertäljes modell kortfattat. I Vilhelmina har man arbetat aktivt för att tydliggöra styrkedjan och för att stärka rektorernas möjligheter att använda det utrymme som skollagen ger rektorer att besluta i sin egen organisation. Det kan handla om att exempelvis tydliggöra att det är legitimt för rektorer att prioritera att anställa en person som hen kan delegera uppgifter till. Exemplet från Vilhelmina beskrivs nedan.</P>
<P class="p1167 ft28">Exempel: Funktionellt delat ledarskap i Södertälje</P>
<P class="p1145 ft52">I Södertälje upplevde man att rektorer och förskolechefer behövde ha bättre förutsättningar för att vara pedagogiska ledare. Utred- ningen har varit i kontakt med utbildningsdirektören på Utbild- ningskontoret i Södertälje, som berättar att man i kommunen har arbetat med denna fråga under flera år. Att införa ett funktionellt</P>
<P class="p868 ft77"><SPAN class="ft98">160 </SPAN>SOU 2015:22.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">463</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_464">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317464x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p53 ft25">delat ledarskap på skolor och förskolor är ett led i denna strävan. I dag finns modellen på nio förskolor, fyra grundskolor, en gym- nasieskola och i den kommunala vuxenutbildningen. På alla skolor och förskolor i hela kommunen har man samtidigt arbetat mycket med att utveckla alla skolledares ledarskap.</P>
<P class="p13 ft35">I Södertäljes modell delar en rektor eller förskolechef och en enhetschef på ledarskapet för en skol- eller en förskoleenhet. De står på samma nivå; ingen är underställd den andra. Rektorn har ansvar för att säkerställa kvaliteten i undervisningen och att stödja lärare med undervisningen. Enhetschefen arbetar med till exempel lokalfrågor, arbetsmiljö, ekonomi och personalärenden.</P>
<P class="p13 ft35">För att det ska fungera är det viktigt att rektorn och enhets- chefen verkligen jobbar ihop och är prestigelösa. Det är två olika perspektiv som ska gifta ihop sig. Samtidigt menar utbildnings- direktören att det är viktigt att både rektorn och enhetschefen har kunskap och erfarenhet från skola eller pedagogisk verksamhet, för att enhetschefen ska kunna fungera som bollplank för rektorn.</P>
<P class="p12 ft35">En förutsättning för att modellen ska fungera är att de två ledarnas uppdrag är tydliga, och att de två rollerna kompletterar varandra. En målsättning är att rektor frigörs från exempelvis frågor som rör arbetsmiljö, långtidssjukskrivningar och sjukfrån- varo, och får mer utrymme för sitt pedagogiska ledarskap. En- hetschefen bidrar till bättre rutiner, stabilitet och ordning och reda, vilket uppskattas av lärare. Modellen medger också ett bättre resursutnyttjande. Ett exempel är att enhetschefen kan avdelas till att laborera med schemaläggning och räkna på utrymmet för olika pedagogiska och organisatoriska lösningar som de två ledarna vill prova. Det kan också finnas fördelar med att vara två i de fall de rekryteras till skolor som har ett stort utvecklingsbehov.</P>
<P class="p252 ft41">En utmaning med upplägget är att de två ledarna ska vara likställda, samtidigt som enhetschefens arbete ska ge förutsätt- ningar för rektorns. Det är också viktigt att tydliggöra för med- arbetare om vilken ledare som ansvarar för vad. En erfarenhet är att vanans makt gör att många fortsätter att vända sig till rektorn i alla frågor.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">464</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_465">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317465x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft28">God resursanvändning i Vilhelmina</P>
<P class="p1168 ft35">I Vilhelmina kommun har man nått goda resultat både i elevernas kunskaper och i budgeten genom ett systematiskt utvecklings- arbete som till stor del handlar om att använda resurserna effektivt och att medlen ska gå till rätt saker. Utredningen har varit i kon- takt med chefen för utbildningsförvaltningen som berättar att en av grundtankarna är att lärare ska kunna vara lärare och att rek- torer ska kunna vara pedagogiska ledare. En liten kommun i gles- bygden har sina utmaningar med bland annat rekrytering av be- höriga lärare och rektorer, och bakgrunden till att utveck- lingsarbetet tog sin början är just denna utmaning.</P>
<P class="p1119 ft35">En av de bärande tankarna bakom Vilhelminas arbete är att investera i kvalificerad personal i stället för bara i personal, och att organisera för att de verksamma ska kunna ägna sin tid åt kärn- uppdragen. På så sätt stärks förutsättningarna för såväl elevernas lärande som för lärares och rektorers uppdrag. Ett exempel är att man har infört tvålärarsystem i grundskolans årskurs <NOBR>1–6</NOBR> för att lärarna ska kunna dela på ansvaret för ämnen och arbeta med ele- verna efter behov. Ett annat exempel är en förstärkt elevhälsa som kan arbeta långsiktigt och förebyggande med barn i behov av särskilt stöd. Båda dessa organisatoriska förändringar avlastar både lärarna och rektorerna och stärker deras förutsättningar. Inves- teringarna betalar sig ekonomiskt genom att kostnader för exem- pelvis elevassistenter och vikarier minskar.</P>
<P class="p1169 ft35">En annan bärande tanke är att rektorerna har en central roll i skolans utveckling, och att deras förutsättningar för utveckling och pedagogiskt ledarskap behöver stärkas, inte minst med tanke på det mycket stora ansvar rektor tilldelas av skollagen. Man vill bland annat undvika att rektorerna ”fastnar” i administration, eftersom de då inte är tillgängliga för lärarna. Ett konkret exempel på en insats som Vilhelmina har gjort är att samla rektorer och för- skolechefer i ett ledningsteam som arbetar tillsammans. Just nu pågår ett utvecklingsarbete med temat pedagogiskt ledarskap, som inbegriper såväl lärare som rektorer och förvaltningschef. Kom- munen har också utökat antalet rektorer. Fler rektorer, särskilt på ställen i organisationen där elevernas behov är stort, ger möjlighet för lärarna att ha en närhet till rektor, och för rektor att kunna finnas tillgänglig för verksamheten. Ett arbete pågår också med att</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">465</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_466">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317466x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p836 ft41">se över organisationen kring rektorerna och det stöd de behöver. Man diskuterar bland annat hur rektors stöd för ekonomi, arbets- miljöfrågor och fastighetsfrågor kan öka.</P>
<P class="p794 ft41">I kommunen har man också systematiskt arbetat för att få styr- kedjan att fungera bättre. Bland annat har man arbetat för att stär- ka rektorernas möjligheter att använda det utrymme som skol- lagen ger rektorer att besluta i sin egen organisation. Detta har inneburit en lärprocess och en kulturförändring för såväl rekto- rerna som kommunpolitikerna, eftersom det bland rektorer finns en tradition av att tillfråga politiken även i frågor som rör den inre organisationen. Med ett stärkt mandat för rektorerna kan beslut tas snabbare och mer effektivt, och på grundval av direktkunskap från verksamheten.</P>
<P class="p1170 ft53">Antal medarbetare per chef</P>
<P class="p412 ft35">Det är inte bara uppdraget som är omfattande, utan rektorer och förskolechefer har också ansvar för många medarbetare i sina orga- nisationer. Skolledarna ansvarar för fler medarbetare än den genom- snittliga chefen på arbetsmarknaden. Av de studier i Västra Göta- landsregionen som ligger till grund för Corins och Björks rapport framgår att chefer inom förskola, grundskola och äldreomsorg i genomsnitt hade 34 underställda medarbetare medan cheferna inom gymnasieskola och handikappomsorg hade 29 och chefer inom tek- nisk förvaltning 17 underställda medarbetare.<SPAN class="ft136">161 </SPAN>Det nationella genom- snittet på arbetsmarknaden ligger på 16 medarbetare per chef.<SPAN class="ft136">162 </SPAN>I Sveriges Skolledarförbunds medlemsenkät från 2017 framkom att de skolledare som svarat i genomsnitt är chefer för 38 direkt under- ställda medarbetare.<SPAN class="ft136">163 </SPAN>I Lärarförbundets statistik har 62 procent av alla rektorerna i den kommunala grundskolan personalansvar för mer än 30 medarbetare, medan motsvarande siffra för förskolecheferna är</P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft23">74</SPAN><SPAN class="ft99">procent.</SPAN><SPAN class="ft69">164</SPAN></P>
<P class="p370 ft26">Att ha personalansvar för många medarbetare innebär arbete med</P>
<P class="p450 ft26">många processer. Enligt Corin och Björk ökar kraven med antal</P>
<P class="p563 ft75"><SPAN class="ft104">161</SPAN><SPAN class="ft105">Corin, L. & Björk, L. (2017).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">162</SPAN><SPAN class="ft105">Regnö, K. (2016).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">163</SPAN><SPAN class="ft137">Sveriges Skolledarförbund (2017b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">164</SPAN><SPAN class="ft106">Lärarförbundet (2017d).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">466</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_467">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317467x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">underställda medarbetare.<SPAN class="ft136">165 </SPAN>Det innebär många medarbetarsamtal och lönesamtal, och mycket arbete med arbetsmiljö, rekrytering och rehabilitering. Det innebär också en del rutinadministration, exempel- vis i samband med rekrytering. Allt detta tar förstås tid från rektorns eller förskolechefens utrymme för strategiskt ledarskap och från möjligheten att göra verksamhetsbesök. Även för rektorer eller för- skolechefer med många medarbetare kan huvudmannen underlätta för rektorn eller förskolechefen. Ett sätt är att erbjuda stöd för rutin- administration, vilket i vissa fall skulle kunna underlätta personal- arbetet. Ett annat sätt är att se över organisationens design. I exemp- let Södertälje har enhetschefen ansvar för arbetsmiljöarbete och arbe- te med sjukskrivningar och långtidssjukskrivningar. På så sätt lyckas skolenheten få tid med både arbetsmiljöarbetet och det pedagogiska ledarskapet. Huvudmannen kan också designa sin organisation så att antalet rektorer ökas för att motsvara behovet av funktionen. I Vilhelmina har man utökat antalet rektorer för att rektorn ska bli mer tillgänglig för lärare. Där har man särskilt prioriterar hög rektors- täthet i de delar av organisationen där eleverna har stora behov.</P>
<P class="p84 ft35">Lärarförbundet har framfört förslag om att staten ska införa natio- nella riktlinjer om att skolledare ska ansvara för i genomsnitt 20 med- arbetare per chef. Ett förslag om nationella mål om antal medarbetare per chef lämnades 2017 av en utredning på äldreområdet.<SPAN class="ft136">166 </SPAN>Den utredningen menar att målvärdet bör vara 30 medarbetare per chef år 2028. Den här utredningen anser, som framgått ovan, att det är av- görande att huvudmännen ger rektorer och förskolechefer goda för- utsättningar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen vid enheten, och lämnar i avsnitt 9.6.1 förslag om att förtydliga skollagen avseende detta. Hur många medarbetare som rektorerna och förskolecheferna ansvarar för är en viktig förut- sättning. Men utredningen har valt att inte lämna något förslag om nationella riktlinjer eller ett nationellt mål om ett önskvärt antal med- arbetare per chef. Det beror på att det är svårt att fastställa ett genom- snittligt antal som gäller för huvudmän och verksamheter med olika förutsättningar, och att det är viktigt att en sådan riktlinje blir rätt. Att det är svårt blir tydligt när man beaktar skillnaden mellan det önskade antal medarbetare per chef i exemplen från utredningen om</P>
<P class="p427 ft75"><SPAN class="ft104">165</SPAN><SPAN class="ft74">Corin, L. & Björk, L. (2017).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">166</SPAN><SPAN class="ft76">SOU (2017:21).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">467</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_468">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317468x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">äldreomsorgen och Lärarförbundet. Trots att båda speglar sig mot genomsnittet på arbetsmarknaden (16 medarbetare per chef) skiljer det 10 medarbetare mellan exemplen.</P>
<P class="p109 ft35">Dessutom kan sådana mål få till konsekvens att huvudmannen behöver välja mellan en till lärare, en specialpedagog/speciallärare, eller en till rektor. Utredningen anser att det är huvudmannens ansvar att göra den prioriteringen, och föreslår i stället ett förtydligande av skollagen om att rektorn och förskolechefen ska ha goda förutsätt- ningar att leda och samordna det pedagogiska arbetet och utveckla ut- bildningen vid enheten.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">9.5.4</SPAN><SPAN class="ft149">Överdokumentationen i skolväsendet bör minska</SPAN></P>
<P class="p809 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens bedömning: </SPAN>Staten, huvudmännen och rektorerna har ansvar för och bör aktivt verka för att överdokumentationen i skolväsendet ska minska.</P>
<P class="p913 ft41">Regeringen bör överväga att ge Skolverket bemyndigande att föreskriva hur huvudmännen ska lämna uppgifter till myndighe- ten.</P>
<P class="p814 ft26">Skolverket bör ta en aktiv roll i att verka för standarder för dokumentation och uppgiftslämnande i de digitala systemen.</P>
<P class="p913 ft41">Huvudmän bör noga prioritera vilken dokumentation de begär från skolenheterna, för att inte i onödan styra de verksammas tid bort från undervisningen.</P>
<P class="p837 ft41">Huvudmän och rektorer bör vara restriktiva och tydliga med vad som ska dokumenteras i de digitala systemen, för att undvika rutinmässig dokumentation av alla uppgifter som systemen tillåter.</P>
<P class="p815 ft35">Det finns exempel på att det pågår en överdokumentation i skol- väsendet, det vill säga att dokumentation som inte är nödvändig för kärnverksamheten utan har andra syften genomförs. Det gäller löpande dokumentation om elevernas utveckling, dokumentation vid anmälningsärenden, och uppgiftslämning till Skolverket. Utred- ningen lägger i avsnitt 9.7.1 förslag som ska bidra till att staten tar ett större ansvar för att bidra till en minskad överdokumentation. I detta avsnitt lämnar utredningen bedömningar om hur staten, huvudmän- nen och rektorerna bör verka för en minskad överdokumentation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">468</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_469">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317469x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Huvudmäns och rektorers krav på dokumentation</P>
<P class="p111 ft35">Trots att skollagens bestämmelser om skriftliga individuella utveck- lingsplaner och åtgärdsprogram ändrades under 2013 och 2014, bland annat för att minska lärares dokumentation, påtalar flera rapporter att lärare erfar att huvudmän och skolenheter fortfarande väljer att doku- mentera utifrån de tidigare reglerna.<SPAN class="ft136">167 </SPAN>Troligen sker denna doku- mentation som en service till vårdnadshavare. Möjligen ger den också skolenheten ett rykte om att vara kompetent. Utredningen anser att det är föredömligt att skolor ger elever och deras vårdnadshavare bra återkoppling, men att den tid denna tar samtidigt måste ställas mot den tid lärare har för andra delar i undervisningsprocessen.</P>
<P class="p84 ft25">Huvudmän bör därför noga prioritera vilken dokumentation de begär från skolenheterna, för att inte i onödan styra de verksammas tid bort från undervisningen. Det finns också en risk att skolen- heterna dokumenterar det som de digitala systemen möjliggör utan att ta ställning till vad dokumentationen ska vara till för. Ska den an- vändas för lärarens fortsatta planering i ämnet, för att kommunicera information från lärare till lärare, eller för att kommunicera infor- mation till vårdnadshavare? Det är viktigt att huvudmän och rektorer tar ställning till om värdet med den extra dokumentationen och kom- munikationen överstiger den extra tid den tar. Utredningen bedömer därför att det är viktigt att huvudmän och rektorer är tydliga och restriktiva med vad som ska dokumenteras i de digitala systemen, för att undvika rutinmässig dokumentation av alla uppgifter som systemen tillåter.</P>
<P class="p102 ft35">Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har framfört att de anser att det bör regleras i skollagen att huvudmannen inte får ställa krav på dokumentation utöver de krav som finns i skollagen. Utred- ningen instämmer med organisationerna om att huvudmannen inte bör belasta lärare, rektorer och förskolechefer med dokumentation som inte behövs. Utredningen ser dock inte någon möjlighet att lag- stifta om att huvudmannen inte ska få begära in dokument som inte regleras i skollagen. Inte minst vore det problematiskt ur ett elev- rättsligt perspektiv. Vad händer om det uppstår en ny situation som lagstiftaren inte har förutsett, och huvudmannen då är förhindrad av skollagen att begära dokumentation från skolenheterna?</P>
<P class="p868 ft77"><SPAN class="ft98">167 </SPAN>Se t.ex. 9.3.3</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">469</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_470">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317470x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">Skolväsendets verksamheter omfattas dessutom inte enbart av skollagens bestämmelser utan även av andra regleringar. Skolväsendet är till exempel både en arbetsplats och en verksamhet som arbetar med barn och elever. Så är till exempel arbetsmiljölagen, socialtjänst- lagen och diskrimineringslagen tillämpliga i skolans verksamhet. Re- dan på denna grund är det svårhanterligt att avgränsa vilken dokumen- tation som en huvudman lagligen kan kräva av anställda inom verk- samheten – och vilken dokumentation som därmed inte kan krävas.</P>
<P class="p109 ft35">Men lagstiftning om vilken dokumentation som huvudmännen får och inte får begära in skulle även inskränka den kommunala själv- styrelsen. Det måste vara möjligt för en huvudman att ha frihet att verkställa sina uppgifter inom skolväsendet på det sätt som är lämp- ligast med hänsyn tagen till lokala förutsättningar och ambitioner och det är inte statens uppgift att genom sådana inskränkningar begränsa huvudmäns möjligheter att utforma sin organisation. Utredningen avser därför inte att föreslå lagstiftning på detta område, men lämnar flera andra förslag för att minska överdokumentationen.</P>
<P class="p108 ft53">Statliga krav på dokumentation</P>
<P class="p99 ft35">Efter <NOBR>1990-talets</NOBR> utbildningsreformer har staten de senaste åren tagit ett fastare grepp om skolväsendet igen både genom tydligare mål- och resultatkrav och genom ökad tillsyn och kontroll. I <SPAN class="ft50">Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan </SPAN>lyfts att sko- lan blir en del av det så kallade <SPAN class="ft50">Granskningssamhället</SPAN>, och att den om- fattande kontroll som skolan och lärarna utsätts för kan leda till att lärarna tappar arbetsglädjen och önskar lämna skolans värld.<SPAN class="ft136">168 </SPAN>Lös- ningen, enligt betänkandet, är att visa förtroende för lärarna. ”Så åter- upprättas lärarnas anseende, så återfår de arbetsglädjen, så blir skolan bättre”.</P>
<P class="p109 ft52">I det projekt där de studerar administrationen i skolan belyser Samuelsson, Brismark och Löfgren att de formella kraven på skriftlig dokumentation i de årskurser där betyg sätts visserligen har avskaf- fats, men att dokumentation uppmuntras, exempelvis som rekom- mendationer i Skolverkets allmänna råd och i informationstexter på</P>
<P class="p1171 ft77"><SPAN class="ft98">168 </SPAN>SOU 2014:5, s. 322.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">470</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_471">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317471x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">myndighetens webbsida.<SPAN class="ft136">169 </SPAN>Det gäller till exempel de allmänna råden om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklings- planen där Skolverket betonar vikten av tydlighet i beskrivningen av elevens kunskaper. Författarna till rapporten frågar sig om det är möjligt för läraren att motsvara de förväntningar på tydlighet som Skolverket uttrycker i sina texter utan att uttrycka sig skriftligt. Rap- portförfattarna noterar också att Skolverket i sina texter påpekar att dokumentation är möjlig även om den inte krävs av bestämmelserna. Vidare pekar de på hur Skolverket i samma allmänna råd rekommen- derar att läraren ska samla in, sammanställa och kommunicera infor- mation inför och i samband med utvecklingssamtalet, och kommen- terar att det administrativa arbetet därför kvarstår även om kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner har tagits bort i vissa års- kurser. Utredningen menar att Skolverkets ambitiösa rekommenda- tioner eventuellt kan medföra att huvudmän och skolor dokumen- terar mer än de behöver.</P>
<P class="p117 ft41">Utredningen lämnar i avsnitt 9.7.1 förslag om ett uppdrag till Skolverket och Skolinspektionen om att se över sina arbetsprocesser för att minska risken för överdokumentation.</P>
<P class="p1172 ft53">Osäkerhet om vilken dokumentation som krävs vid anmälningsärenden</P>
<P class="p105 ft35">Av Statskontorets rapport <SPAN class="ft50">Statens styrning av kommunerna </SPAN>framgår att de flesta kommuner bedömer att Skolinspektionens krav på doku- mentation medför en betydande administrativ börda.<SPAN class="ft136">170 </SPAN>Bland annat medför Skolinspektionens tillsynsbesök att ett stort antal timmar på förberedelser, att ta emot besöket och efterarbete läggs ner före, un- der och efter tillsynen. Men i utredningens kontakter med lärare, rek- torer och organisationer är det inte främst dokumentationen vid tillsyn som lyfts fram som betungande, utan den dokumentation som hör ihop med anmälningsärenden och då framförallt den dokumen- tation som görs för det fall händelser och incidenter skulle anmälas i framtiden, det vill säga dokumentation för att hålla ryggen fri. I Skol- verkets lärarintervjuer inför rapporten <SPAN class="ft50">Grundskollärares tidsanvänd- ning </SPAN>framkom att lärare ingående dokumenterar i fall där elever</P>
<P class="p963 ft75"><SPAN class="ft104">169</SPAN><SPAN class="ft74">Samuelsson, J., Brismark, A. och Löfgren, H. (2018). Kommande rapport för IFAU.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">170</SPAN><SPAN class="ft76">Statskontoret (2016b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">471</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_472">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317472x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">riskerar att skada varandra fysiskt eller psykiskt, för att ha som bevis om de skulle bli ifrågasatta.<SPAN class="ft69">171</SPAN></P>
<P class="p594 ft35">Av en utvärdering av Skolinspektionens anmälningsprocess fram- går det att den utredningsprocess som en skolenhet behöver göra i samband med en anmälan är mycket omfattade och tidskrävande, och ofta sker under stor tidspress.<SPAN class="ft136">172 </SPAN>Av rapporten framgår också att skol- ledare inte alltid får stöd från huvudmannen. I en skrivelse till utred- ningen bedömer Lärarförbundet att anmälningar till Skolinspektio- nen starkt bidrar till att öka bördan av administration och dokumen- tation i skolorna.<SPAN class="ft136">173 </SPAN>På samma sätt pekar Sveriges Skolledarförbund på att stärkt rättighetslagstiftning för elever har lett till att skolledare ägnar mycket tid till att skriva yttranden.<SPAN class="ft136">174</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">Under 2013 gav regeringen Skolinspektionen i uppdrag att utfor- ma en åtgärdsplan i syfte att minska den dokumentationsmängd som myndigheten inhämtar och redovisa redan vidtagna åtgärder.<SPAN class="ft136">175 </SPAN>I redovisningen av uppdraget skriver Skolinspektionen att myndighe- ten ständigt arbetar för att undvika onödig belastning för uppgifts- lämnarna. Bland annat begär Skolinspektionen numera bara in en verksamhetsredogörelse på de skolor där bastillsyn genomförs. Mäng- den dokument har reducerats. När det gäller anmälningsärenden begär Skolinspektionen huvuddelen av dokumentationen i samband med att huvudmannen föreläggs att yttra sig över anmälan. I detta söker myndigheten klargöra de missförhållanden som anmälts. Huvudmannen ska svara på de ställda frågorna men avgör själv vilka dokument som åberopas som stöd. I syfte att minska risken för över- flödig dokumentation och få högre kvalitet har Skolinspektionens mall för begäran om yttrande utvecklats genom att tydligare speci- ficera vad det är som ska utredas samt att huvudmannen ska redovisa sin bedömning av skolans eller rektors agerande.<SPAN class="ft136">176</SPAN></P>
<P class="p181 ft52">Utredningen har varit i kontakt med Skolinspektionen för att diskutera dokumentation vid bland annat inspektion och anmälnings- ärenden. Utredningen bedömer att Skolinspektionen har arbetat för att minska den dokumentation som begärs vid tillsyn, granskningar</P>
<P class="p692 ft75"><SPAN class="ft104">171</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">172</SPAN><SPAN class="ft105">Strategirådet (2017).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">173</SPAN><SPAN class="ft137">Lärarförbundet (2017e).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">174</SPAN><SPAN class="ft137">Sveriges skolledarförbund (2017e).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">175</SPAN><SPAN class="ft137">Regeringen (2013a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">176</SPAN><SPAN class="ft106">Skolinspektionen (2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">472</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_473">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317473x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft52">och vid anmälningsärenden. Men det huvudsakliga problemet, utifrån utredningens samtal med lärarnas och skolledarnas fackliga organisa- tioner, är inte den dokumentation som begärs in, utan den som skolor och huvudmän upprättar i syfte att hålla ryggen fri <SPAN class="ft51">i fall </SPAN>det skulle uppstå en situation där de behöver visa upp dokumentation. Flera organisationer som utredningen har varit i kontakt med påtalar att det råder osäkerhet bland huvudmän, rektorer och lärare om vil- ken dokumentation som krävs vid en anmälan. Av Skolinspektionens redovisning framgår också att skolor och huvudmän ofta bidrar med överflödig dokumentation, vilket myndigheten menar innebär en onödig arbetsbelastning. I redovisningen bedömer Skolinspektionen att myndigheten tydligare behöver kommunicera vilka dokument som begärs in. Utredningen instämmer med att en större tydlighet om vilka dokument som är relevanta skulle kunna bidra till att minska överdokumentationen vid anmälningsärenden.</P>
<P class="p349 ft107">I avsnitt 9.7.1 lämnar utredningen förslag om att Skolinspektionen och Skolverket ska arbeta för att huvudmäns, rektorers och lärares kunskap om vilken dokumentation som krävs, och inte krävs, för att uppfylla författningarnas krav, ska öka.</P>
<P class="p426 ft53">Fler ärenden kan hanteras av huvudmannens klagomålsfunktion</P>
<P class="p105 ft35">En annan aspekt av problemet med den betungande arbetsbördan vid anmälningar är att många ärenden som i dag anmäls till Skolinspek- tionen egentligen skulle kunna hanteras hos huvudmannen vilket skulle minska den mängd kommunikation och administration som en anmälan till Skolinspektionen innebär. Hos huvudmannen kan vissa ärenden få en snabb lokal hantering. I skollagen står det att alla huvudmän ska ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot ut- bildningen.<SPAN class="ft136">177 </SPAN>Huvudmännen ska också vidta nödvändiga åtgärder om det genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. Skolinspektionen anser att ärenden i många fall skulle kunna lösas snabbare och mer effektivt om de anmäldes direkt till huvudmannen i stället för att anmälas till Skolinspektionen. 29 procent av de 4 792 anmälningsärenden som inkom till Skol- inspektionen under år 2016 överlämnades till huvudmannens klago-</P>
<P class="p1101 ft77"><SPAN class="ft98">177 </SPAN>4 kap. <NOBR>7–8</NOBR> §§, skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">473</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_474">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317474x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">målshantering eftersom huvudmannen inte fått tillfälle att själv agera först. <SPAN class="ft69">178</SPAN></P>
<P class="p594 ft41">I en granskningsrapport om klagomålshanteringen drar Skolin- spektionen slutsatsen att huvudmannens klagomålshantering är för osynlig för elever och föräldrar, och att dessa i stället anmäler ärenden till Skolinspektionen, med en långdragen och mer omfattande admi- nistrativ process som följd. Skolinspektionen kommenterar att ele- verna skulle ha kunnat få hjälp snabbare om huvudmannen hade involverats tidigare i processen. Huvudmännen bör därför aktivt informera elever och vårdnadshavare om möjligheten att lämna in klagomål lokalt.</P>
<P class="p109 ft52">Utredningen instämmer med Skolinspektionen om att det vore bra om fler ärenden som kan lösas lokalt också löses lokalt. På så sätt skulle lärare och rektorer kunna spara värdefull tid som kan användas till undervisningen och elever snabbare få hjälp. Utredningen anser dock att även Skolinspektionen har en roll i att tydliggöra möjlig- heten att anmäla ärenden till huvudmannens klagomålshantering. Framför allt kan detta ske genom att Skolinspektionen i ett första led arbetar för att säkerställa att huvudmännen är trygga i vad som krävs och vilka ärenden som ska anmälas vidare till Skolinspektionen. Om osäkerheten hos huvudmännen minskas kan de i sin tur arbeta för att ärenden som kan hanteras hos huvudmannen också hanteras där. Men Skolinspektionen bör också överväga att vara tydligare i sin information. Utredningen lämnar i avsnitt 9.7.1 förslag om att Skol- inspektionen, liksom Skolverket, bör få i uppdrag att arbeta för att minska överdokumentationen i skolväsendet.</P>
<P class="p359 ft35">Lärarförbundet har framfört ett förslag om att anmälningsför- farandet ska ändras så att Skolinspektionen endast ska hantera anmäl- ningsärenden efter det att de initialt hanterats i huvudmännens klago- målshantering. Utredningen instämmer i att klagomål på verksam- heten lämpligast utreds så nära verksamheten som möjligt och att det ökade antalet anmälningar till Skolinspektionen över tid är bekym- rande. Utredningen avser emellertid inte att lämna förslag i detta betänkande om att denna ordning ska införas. Av bland annat elev- rättsliga orsaker anser utredningen att noggranna överväganden bör ske innan så genomgripande förändringar i anmälningsförfarandet sker. Däremot anser utredningen att klagomålsförfarandet kan be-</P>
<P class="p968 ft77"><SPAN class="ft98">178 </SPAN>Skolinspektionen (2017a).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">474</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_475">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft26">höva ses över för att klargöra rollerna hos huvudmännen respektive Skolinspektionen.</P>
<P class="p476 ft52">I avsnitt 9.7.2 lämnar utredningen ett förslag om att regeringen bör överväga att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera hanteringen av enskildas klagomål över skolväsendet enligt skollagen.</P>
<P class="p1173 ft53">Standarder för dokumentation och uppgiftslämnande i de digitala systemen</P>
<P class="p416 ft25">Överdokumentation kan uppstå ur användningen av digitala system för dokumentation och lärplattformar. Inte sällan medger de digi- tala systemen dokumentation och kommunikation som överstiger de krav som ställs i lagstiftningen. Systemen möjliggör och inbju- der till att dela dokumentation med andra, och styr även vad som dokumenteras. Det händer att lärare känner krav på sig att kommu- nicera mer till vårdnadshavare än de skulle ha gjort om lärplattfor- men inte hade funnits. Det gäller inte bara omdömen, utan också pedagogiskt material som lektionsplaneringar. Dessutom medför floran av olika digitala system att lärare och rektorer parallellt behöver hantera en mängd olika system med olika inloggningar och funktionalitet, vilket tar tid, är ineffektivt och leder till dubbel- och trippeldokumentation.</P>
<P class="p434 ft25">Som utredningen har nämnt tidigare ska Skolverket arbeta med att främja digitaliseringen inom skolväsendet och med att under- lätta för skolor och huvudmän att ta tillvara digitaliseringens möj- ligheter i undervisning och i administration. Enligt digitaliserings- strategin innebär detta bland annat att arbeta med samordning och samarbete kring standarder och gemensamma digitala lösningar. Utredningen har varit i kontakt med Skolverket om detta arbete, och instämmer med myndigheten om att de digitala systemen ska möjliggöra en effektivare administration, inte försvåra den. Skol- verket talar om att lärare och rektorer behöver en bättre digital arbetsmiljö där de idealt sett med en inloggning kan komma åt alla de digitala system som de behöver.</P>
<P class="p434 ft107">Utredningen anser att Skolverkets arbete med att effektivisera administrationen i skolväsendet och att skapa en bättre digital arbetsmiljö för lärare och rektorer är viktigt. I sitt arbete samverkar Skolverket med såväl huvudmän som med leverantörer av it- system. Med en ökad standardisering i de digitala systemen kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">475</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_476">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317476x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p138 ft26">lärares och rektorers tid användas bättre samtidigt som förtro- endefulla kontakter med vårdnadshavare kan bibehållas.</P>
<P class="p1174 ft41">Skolverket har också påtalat att huvudmännens och skolenhe- ternas arbete med uppgiftslämning till Skolverket skulle kunna underlättas om Skolverket fick bemyndigande att föreskriva om <SPAN class="ft56">hur </SPAN>uppgifterna ska lämnas, till exempel när det gäller i vilket format och vid vilken tidpunkt. Skolverket bedömer att även kvaliteten i uppgifterna på sikt skulle kunna öka. I dag får Skolverket meddela föreskrifter om vilka uppgifter och i vilken verksamhetsredovisning som ska lämnas för uppföljning och utvärdering enligt 26 kap. 25 § skollagen.<SPAN class="ft140">179</SPAN></P>
<P class="p13 ft41">Skolverket ser också framför sig att ett tydliggörande av vilket format uppgifter ska lämnas i, skulle ge leverantörerna av de digi- tala systemen möjlighet att utveckla systemen och anpassa dem till huvudmännens behov. En annan fördel är, att om uppgifterna redan finns i de digitala systemen skulle uppgifterna kunna lämnas automatiskt, utan att huvudmän och skolenheter behöver samla in uppgifter för varje tillfälle rapportering ska ske.</P>
<P class="p12 ft41">Om regeringen ger Skolverket bemyndigande att föreskriva om hur uppgifter ska lämnas, är det av stor vikt att ikraftträdandet av föreskrifterna fastställs med hänsyn till att huvudmännen behöver ha tid för att anpassa sig till de nya kraven på uppgiftsformat. Det är alltså viktigt med god framförhållning.</P>
<P class="p252 ft41">Utredningen bedömer att Skolverket bör ta en aktiv roll i att verka för standarder för dokumentation och uppgiftslämnande i de digitala systemen.</P>
<P class="p1175 ft28"><SPAN class="ft28">9.5.5</SPAN><SPAN class="ft149">Regeringen bör ta ett ansvar för hur reformer påverkar behovet av lärar- och rektorsresurser och tidsanvändningen</SPAN></P>
<P class="p1033 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör särskilt analysera hur behovet av lärar- och rektorsresurser påverkas i utformningen av reformer. Även reformers konsekvenser för lärares och rektorers tidsanvändning bör analyseras.</P>
<P class="p1176 ft77"><SPAN class="ft98">179 </SPAN>Förordning (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för huvudmännen inom skolväsendet m.m.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft31">476</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_477">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft25">Utredningen lämnar inga specifika förslag om att regeringen ska ta tillbaka reformer eller ändra i lagstiftning eller styrdokument som rör de nationella målen. Utredningens uppdrag omfattar att undersöka vilka administrativa uppgifter <SPAN class="ft78">utöver </SPAN>de som följer av de nationella målen som läggs på lärare. Utredningen ska alltså inte se över de na- tionella målen i sig. Däremot menar utredningen att det är av stor vikt att tillgången till lärar- och rektorsresurser noga analyseras i kom- mande reformer som berör skolväsendet.</P>
<P class="p417 ft52">Både skolhuvudmännen och staten behöver ta ansvar för att inte tillföra krav på lärare och rektorer som styr dem bort från under- visning och pedagogiskt ledarskap, och undergräver läraryrkets auto- nomi. Utredningen anser att regeringen bör ta ansvar för att särskilt analysera konsekvenserna för behovet av lärarresurser vid utformning av reformer. I den politiska retoriken är inte sällan skolan lösningen på flertalet av samhällets utmaningar och reformtakten är därför snabb. Avsikterna är givetvis de bästa, men de många utbildnings- reformerna kräver mycket av lärarna och rektorerna, och samman- taget bidrar de till att detaljstyrningen ökar, lärares och rektorers autonomi minskar, och ibland även till att lärares tid styrs bort från undervisningen. Då kan reformen till och med vara kontraproduktiv. Utredningen anser därför att regeringen noga bör analysera vilka konsekvenser en reform får när det gäller hur den påverkar lärares och rektorers användning av sin tid.</P>
<P class="p1177 ft81"><SPAN class="ft79">9.6</SPAN><SPAN class="ft80">Utredningens förslag för att lärare, rektorer och förskolechefer ska få bättre förutsättningar för sina kärnuppdrag</SPAN></P>
<P class="p829 ft35">Hur lärares, rektorers och förskolechefers tid används skapar förut- sättningar för såväl kvalitet som likvärdighet i skola, förskola och vuxenutbildning. De verksammas tid är därför en värdefull resurs. Här presenterar utredningen flera förslag med inriktning på att tyd- liggöra hur huvudmännen kan arbeta för att lärare, rektorer och förskolechefer ska få mer utrymme för sina kärnuppdrag.</P>
<P class="p417 ft52">Med anledning av att tidsanvändningen är en viktig förutsättning för kvalitet i undervisningen anser utredningen att den bör behandlas inom ramen för skolutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet. Utredningen anser därför att Skolverket bör stödja huvudmännen i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">477</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_478">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317478x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">att organisera för en mer effektiv användning av lärares, rektorers och förskolechefers tid för kärnuppdragen. Utredningen lämnar här för- slag till områden där Skolverket kan bistå huvudmännen i deras ut- vecklingsarbete.</P>
<P class="p1178 ft248"><SPAN class="ft28">9.6.1</SPAN><SPAN class="ft247">Skollagen bör förtydligas om huvudmannens ansvar för att ge rektorer respektive förskolechefer förutsättningar för sitt ledarskap</SPAN></P>
<P class="p1179 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens förslag: </SPAN>Skollagen bör tydliggöras om att huvud- männen ska se till att rektorer och förskolechefer har goda förut- sättningar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen vid enheten.</P>
<P class="p685 ft52">Utredningen har konstaterat att många huvudmäns organisation inte ger rektorerna och förskolecheferna tillräckligt goda förutsättningar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen vid skolenheten (se till exempel 9.5). Många rektorer och förskolechefer har ett omfattande administrativt arbete, stora personalgrupper och saknar ett tydligt stöd från huvudmannen. Ut- redningen föreslår därför att huvudmannens ansvar att se till att huvudmannens organisation ger rektorer och förskolechefer goda förutsättningar för sitt ledarskap ska framgå av skollagen. Det är huvudmannen som fördelar resurser till skol- och förskoleenheterna, och som ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med skol- författningarna. I nästa led, på skol- och förskoleenheten, ansvarar rektorn och förskolechefen bland annat för att leda det pedagogiska arbetet och för enhetens inre organisation. Där ingår att ge lärare förutsättningar för att ägna sig åt det som ger undervisningen kva- litet. Med styrkedjans logik ges därför även lärare bättre förutsätt- ningar för <SPAN class="ft51">sitt </SPAN>kärnuppdrag om huvudmännen ger rektor bättre förutsättningar för sitt. Utredningen anser därför att det är rimligt att huvudmannens ansvar för att se till att huvudmannens organisation ger rektorer och förskolechefer förutsättningar för det ansvar de åläggs av skollagen också skrivs in i skollagen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">478</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_479">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317479x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">2015 års skolkommission gjorde i sitt slutbetänkande bedömning- en att det är av stor betydelse att skolan organiseras så att rektor kan prioritera det pedagogiska ledarskapet och vara ett stöd för lärarna.<SPAN class="ft136">180 </SPAN>Kommissionen bedömde vidare att det är av stor betydelse att legi- timerade lärare kan fokusera på undervisningen och frigörs från admi- nistrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Kommissionen anser också att huvudmännen bör beakta den administrativa bördan för lärare och rektorer. Utredningen instämmer i skolkommissionens bedömning, och anser att huvudmannen behöver få ett tydligare ansvar för att se till att rektorer och förskolechefer har goda förut- sättningar för sitt ledarskap. Samtidigt måste lokala behov och förut- sättningar utgöra ramarna för hur huvudmannen organiserar och fördelar resurserna samt hur huvudmännen väljer att skapa goda förutsättningar för rektorer och förskolechefer.</P>
<P class="p408 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.2</SPAN><SPAN class="ft149">Återkommande tidsstudier</SPAN></P>
<P class="p895 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Statens skolverk bör återkommande göra uppföljningar av lärares, rektorers och förskolechefers tidsanvänd- ning och dra slutsatser av dem.</P>
<P class="p1136 ft35">Den lärartidsstudie som Skolverket publicerade 2013, och fördjupade 2015, är ett utmärkt underlag för diskussioner och utvecklingsarbete, på nationell och lokal nivå, om hur lärares arbetstid kan användas på ett effektivt sätt. Sedan 2013 har flera satsningar genomförts eller initierats med syfte att förbättra lärares möjligheter att använda arbetstid till undervisningsprocessen. Satsningar görs också av huvud- män och av olika skolor. De olika satsningarna beskrivs i avsnit- ten 9.5.2 och 9.5.3. För att ha ett underlag för ett fortsatt arbete anser utredningen att det vore fruktbart om Skolverket återkommande följer upp och utvecklar lärartidsstudien, och drar slutsatser. Utred- ningen anser också att det vore bra om lärartidsstudien på sikt om- fattar fler skolformer än grundskolan samt rektorer och förskole- chefer. Det är viktigt att arbetet utformas så att det blir möjligt att följa fördelningen av arbetsuppgifter över tid.</P>
<P class="p403 ft77"><SPAN class="ft98">180 </SPAN>SOU 2017:35.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">479</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_480">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317480x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p422 ft35">Utredningen anser att tidsstudien i första hand ska vara till för att analysera hur tiden används, utifrån utgångspunkten att de verks- ammas tid är avgörande för undervisningens kvalitet. Det är alltså pri- märt en skolutvecklingsinsats. Med utgångspunkt från resultaten kan diskussioner föras på nationell nivå, på huvudmannanivå och på skol- enhetsnivå om hur tiden kan fördelas bättre utifrån kärnuppdragen. Resultaten kan förstås också användas som underlag för diskussioner om arbetsbelastning. Utredningen är medveten om att tidmätningen i sig kan upplevas som krävande, men anser att den utveckling mät- ningen kan leda till är så viktig att den investeringen kan löna sig.</P>
<P class="p1180 ft28"><SPAN class="ft28">9.6.3</SPAN><SPAN class="ft149">Stöd till huvudmännen för en hållbar organisation där medarbetarnas arbetstid används effektivt för kärnuppdragen</SPAN></P>
<P class="p1181 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Statens skolverk bör erbjuda huvudmän- nen stöd för analys och utvecklingsarbete för att arbeta syste- matiskt med frågan om hur lärares, rektorers och förskolechefers arbetstid används. Syftet är att inspirera och ge huvudmännen konkret stöd för att utifrån sina lokala förutsättningar skapa en hållbar organisation där medarbetarnas arbetstid används effektivt med kärnuppdraget i centrum.</P>
<P class="p699 ft35">Utredningen anser att Skolverket bör erbjuda huvudmännen stöd för analys och utvecklingsarbete för att arbeta systematiskt med frågan om hur lärares, rektorers och förskolechefers arbetstid används. De återkommande lärartidsstudier som utredningen föreslår att Skolver- ket ska göra, skulle kunna utgöra utgångspunkt för exempelvis ett stödmaterial för analys och utvecklingsarbete. Ett stödmaterial skulle kunna innehålla ett enkelt verktyg för lokala tidsstudier att ha som underlag för diskussioner och utvecklingsarbete. Ett annat möjligt innehåll är ett analysverktyg för att inventera vilka arbetsuppgifter som behöver utföras i organisationen, vilka arbetsuppgifter som be- höver utföras av lärare, rektor eller förskolechef, och vilka som skulle kunna utföras av andra. Det skulle också kunna bidra till att syn- liggöra områden eller tidpunkter där rektorer behöver ett bättre stöd från huvudmannen. Ett stödmaterial skulle också kunna innehålla lärande exempel från huvudmän och skolenheter som har organiserat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">480</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_481">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317481x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">för att sätta kärnuppdraget i centrum. De exempel som utredningen har samlat i detta betänkande kan utgöra en början. Stödet skulle kunna ges i det nationella skolutvecklingsprogrammet Styra och leda, och på sikt inom professionsprogrammets rektorsspår.</P>
<P class="p1182 ft29"><SPAN class="ft28">9.6.4</SPAN><SPAN class="ft155">Kompetensutveckling för rektorer och förskolechefer om praktisk organisation och arbetsmiljö</SPAN></P>
<P class="p1183 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Statens skolverk bör utforma en kompe- tensutvecklingsinsats om praktisk organisation och arbetsmiljö för rektorer och förskolechefer.</P>
<P class="p811 ft35">Rektorer och förskolechefer ska både vara pedagogiska ledare och chefer med ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö. De är till största delen tidigare lärare vars kompetens har tyngdpunkten i pedagogik. I den nationella befattningsutbildningen för rektorer ingår bland annat skoljuridik, men rektorer och förskolechefer har också ett arbets- miljöansvar. Enligt Lärarförbundet saknar många rektorer och för- skolechefer kunskap om reglering på arbetsmiljöområdet. I utred- ningens samtal med företrädare för arbetstagare och arbetsgivare har det också framförts att många rektorer och förskolechefer har behov av att stärka sin kompetens när det gäller att praktiskt organisera en verksamhet. Utredningen bedömer att rektorer och förskolechefer, med mer kunskap om arbetsmiljö och praktisk organisation, kan ar- beta mer effektivt och få mer tid över för det pedagogiska uppdraget. Ett mer effektivt arbetsmiljöarbete på skol- eller förskoleenheten kan dessutom förbättra arbetsmiljön, vilket i sin tur kan få effekter på såväl elevers resultat som läraryrkets attraktionskraft.</P>
<P class="p417 ft35">Utredningen föreslår därför att Skolverket ska utforma en kompe- tensutvecklingsinsats om praktisk organisation och arbetsmiljö för rektorer och förskolechefer, förslagsvis som en insats inom ramen för det nationella skolutvecklingsprogrammet Styra och leda, och på sikt inom professionsprogrammets rektorsspår. Skolverket bör samarbeta med till exempel Arbetsmiljöverket i utformningen av innehållet.</P>
<P class="p434 ft35">Ett par organisationer har framfört att en sådan kompetens- utvecklingsinsats i stället borde inrymmas i den statliga befattnings- utbildningen för rektorer. Andra anser att den skulle kunna genom- föras bättre av arbetsmarknadens parter. Utredningen anser inte att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">481</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_482">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317482x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft52">kompetensutvecklingen ska ingå i befattningsutbildningen, eftersom avsikten är att stärka rektorns kunskaper för att vara chef, men inte de kunskaper som är specifika för den befattning som heter rektor och som regleras av skollagen. Kunskapsinnehållet är alltså inte knu- tet till befattningen. Om insatsen ligger utanför befattningsutbild- ningen är den dessutom mer flexibel och kan nyttjas av alla rektorer och förskolechefer som har behov av den, även den som redan har genomgått befattningsutbildningen, vid det tillfälle när det tidsmäs- sigt passar. Denna flexibilitet kan inte uppnås om kunskapsinnehållet inryms i den obligatoriska befattningsutbildningen. Det finns förstås inget som hindrar att arbetsmarknadens parter tar initiativ till en chefsutbildning för rektorer.</P>
<P class="p1184 ft96"><SPAN class="ft79">9.7</SPAN><SPAN class="ft95">Utredningens förslag för minskad överdokumentationen i skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p1185 ft41">Ovanstående förslag fokuserar på att stödja huvudmännen och rek- torerna i att organisera för bättre användning av de verksammas tid för kärnuppdragen. I detta avsnitt inriktar sig utredningens förslag på hur staten kan arbeta för en minskad överdokumentation i skol- väsendet.</P>
<P class="p1186 ft28"><SPAN class="ft28">9.7.1</SPAN><SPAN class="ft149">Skolmyndigheterna bör arbeta för att minska överdokumentationen</SPAN></P>
<P class="p1181 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Statens skolverk och Statens skolinspektion i uppdrag att arbeta för att minska över- dokumentationen i skolväsendet. Myndigheterna bör arbeta för att huvudmäns, rektorers och lärares kunskap om vilken doku- mentation som krävs, och inte krävs, för att uppfylla författ- ningarnas krav, ska öka. Det gäller såväl skolornas löpande doku- mentation som den dokumentation som krävs vid inspektion och vid anmälningar. Myndigheterna bör också säkerställa att deras egna arbetsprocesser, föreskrifter och informationstexter inte för- anleder mer dokumentation än den som krävs av författningarna.</P>
<P class="p982 ft41">Uppdraget bör löpa över en längre tid för att skapa varaktiga effekter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">482</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_483">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">Utredningen har konstaterat att det råder osäkerhet bland huvudmän, rektorer och lärare om vilken dokumentation som krävs i olika situa- tioner, och att denna osäkerhet leder till överdokumentation. Det gäller både den löpande dokumentationen och den dokumentation som krävs vid till exempel anmälningar. Skolinspektionen har också funnit att en hel del ärenden som skulle kunna hanteras direkt hos huvudmannen ändå anmäls till Skolinspektionen. Dokumentation är nödvändig för att skolväsendet ska fullgöra sitt uppdrag gentemot eleverna, men för mycket dokumentation innebär att de verksammas tid och fokus riktas bort från undervisningen.</P>
<P class="p417 ft35">Utredningen anser därför att regeringen bör ge Statens skolverk och Statens skolinspektion i uppdrag att arbeta för att minska över- dokumentationen i skolväsendet. Utredningen anser att de två myn- digheterna bör arbeta för att huvudmäns, rektorers och lärares kun- skap om vilken dokumentation som krävs, och inte krävs, för att upp- fylla författningarnas krav, ska öka. Dels gäller det skolornas löpande dokumentation om exempelvis elevers kunskapsutveckling, dels den dokumentation som krävs vid inspektion och vid anmälningar, samt vilka ärenden som kan hanteras direkt hos huvudmannen.</P>
<P class="p434 ft35">Både Skolverket och Skolinspektionen har ett pågående arbete med att granska sina egna arbetsprocesser, för att synliggöra hur det de kräver in i form av dokumentation och återrapportering genererar administrativt arbete hos huvudmännen. Utredningen anser att det är viktigt att myndigheternas arbete med analys och med att hitta sätt att minska överdokumentationen fortsätter och fördjupas.</P>
<P class="p417 ft35">Utredningen anser att myndigheterna också bör säkerställa att deras egna arbetsprocesser, föreskrifter och informationstexter inte föranleder mer dokumentation än den som krävs av författningarna. Skolverkets och Skolinspektionens rutiner för dokumentation får återverkningar i de rutiner som tas fram lokalt hos huvudmännen. Det Skolverket framställer i sina allmänna råd och informationstexter om individuella utvecklingsplaner och extra anpassningar genljuder i skolenheternas rutiner. Det är viktigt att myndigheten inte signalerar att det är önskvärt med mer dokumentation än den som krävs av skolförfattningarna. På samma sätt behöver Skolinspektionen vara tydlig med vilken dokumentation som faktiskt krävs vid anmälningar, och med vilka ärenden som kan hanteras lokalt hos huvudmannen. Antalet anmälningar till Skolinspektionen ökar, och både lärare och rektorer ägnar mycket tid åt att dokumentera för att hålla ryggen fri</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">483</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_484">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317484x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p118 ft35">vid eventuella framtida anmälningar. Ofta skickar skolhuvudmännen in överflödig dokumentation till Skolinspektionen, vilket tyder på osäkerhet om vad som krävs. Tiden som används till denna doku- mentation skulle kunna användas till arbetet med eleverna.</P>
<P class="p751 ft41">För att myndigheternas arbete med att minska överdokumentatio- nen ska få varaktiga effekter anser utredningen att uppdraget bör löpa under en längre tid.</P>
<P class="p1187 ft248"><SPAN class="ft28">9.7.2</SPAN><SPAN class="ft247">Uppdrag till Statskontoret att utvärdera hanteringen av enskildas klagomål över skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p1159 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Regeringen bör överväga att ge Statskon- toret i uppdrag att utvärdera hanteringen av enskildas klagomål över skolväsendet enligt skollagen.</P>
<P class="p1188 ft41">Utredningen anser att regeringen bör överväga att ge Statskontoret i uppdrag att se över och utvärdera hur hanteringen av enskildas klagomål över skolväsendet kan förbättras. Klagomålshanteringen är en viktig förutsättning för att uppmärksamma och förebygga brister i skola, förskola och vuxenutbildning, men för att den ska vara effektiv är det viktigt att den inte skapar administration som styr de verksamma bort från verksamheten och därmed bidrar till sämre förutsättningar för att vidta åtgärder utifrån klagomålet eller anmälningen.</P>
<P class="p89 ft25">Antalet anmälningar till Skolinspektionen har ökat kraftigt, vilket för med sig ökad administration för de som är verksamma i skol- väsendet. Utredningen anser att det är sannolikt att antalet anmäl- ningar kommer att fortsätta öka, inte minst mot bakgrund av den svåra lärarbristen och det faktum att fler obehöriga lärare anställs för undervisning. Skolinspektionen erfar också att fler ärenden skulle kunna hanteras av huvudmännens klagomålsfunktion. Det tycks allt- så finnas ett behov av att klargöra ansvarsfördelningen mellan skol- huvudmännen och Skolinspektionen.</P>
<P class="p89 ft35">Utredningen har inte fått signaler om att läget är sådant att Skol- inspektionen inte mäktar med sina åtaganden. I sin myndighetsanalys av Skolinspektionen konstaterar Statskontoret att Skolinspektionen</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">484</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_485">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317485x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td190"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td191"><P class="p19 ft38">Hur kan lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbete minska?</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">hittills har klarat det ökade antalet anmälningar väl genom att effekti- visera ärendehandläggningen.<SPAN class="ft136">181 </SPAN>Men Statskontoret rekommenderar ändå regeringen att följa utvecklingen av antalet anmälningar. Stats- kontoret menar att myndigheten, och ytterst regeringen, kommer att behöva ta ställning till om denna uppgift ska prioriteras och i så fall hur handläggningen ska finansieras, om trenden fortsätter.</P>
<P class="p102 ft35">En liknande utveckling skedde på hälso- och sjukvårdsområdet där först Socialstyrelsen och senare tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) kunde konstatera en kraftig ökning av anta- let klagomål från enskilda. På samma sätt som på skolområdet ledde detta till ett ökat tryck på myndigheterna att hantera klagomål, och långa handläggningstider. Det ledde också till att IVO inte kunde genomföra egeninitierad tillsyn i den utsträckning som behövdes och att klagomålshanteringens kostnader bedömdes vara högre än vad som var motiverat utifrån patientsäkerhetsnyttan.<SPAN class="ft136">182</SPAN></P>
<P class="p102 ft35"><SPAN class="ft50">Klagomålsutredningen </SPAN>visade bland annat på en otydlig rollfördel- ning mellan aktörerna i klagomålssystemet, och en bristande sam- ordning av klagomål, eftersom det inte finns någon aktör i systemet som har ett övergripande ansvar.<SPAN class="ft136">183 </SPAN>Den bristande samordningen leder till att patienterna klagar hos flera aktörer samtidigt.</P>
<P class="p84 ft25">Beslut om att införa ett nytt klagomålssystem inom hälso- och sjukvården fattades från och med januari 2018.<SPAN class="ft153">184 </SPAN>Ändringarna inne- bär ett förtydligande av att det i första hand ska vara vårdgivarna som tar emot och besvarar klagomål från patienter och deras närstående. Till landsting och kommuner ska finnas självständiga patientnämnder som, tillsammans med vårdgivarna, ska utgöra första linjen i det före- slagna klagomålssystemet.</P>
<P class="p103 ft41">Utredningen föreslår att regeringen bör överväga att på mot- svarande sätt som skett på hälso- och sjukvårdsområdet se över klagomålshanteringen i skolväsendet.</P>
<P class="p1189 ft75"><SPAN class="ft104">181</SPAN><SPAN class="ft74">Statskontoret (2017a).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">182</SPAN><SPAN class="ft74">Statskontoret (2014).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">183</SPAN><SPAN class="ft154">SOU 2015:102 </SPAN><SPAN class="ft139">.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">184</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2016/17:122.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">485</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_486">
</DIV>
<DIV id="page_487">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317487x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p1190 ft174"><SPAN class="ft172">10</SPAN><SPAN class="ft263">Hur kan fler erfarna lärare och rektorer stimuleras att söka sig till skolor med svåra förutsättningar?</SPAN></P>
<P class="p842 ft41">I skolor med svåra förutsättningar och stora utmaningar behövs erfarna och skickliga lärare och rektorer, men lärare på sådana skolor har kortare erfarenhet och i lägre utsträckning legitimation och rätt behörighet än lärare på socioekonomiskt mer gynnade skolor.<SPAN class="ft140">1 </SPAN>I ut- redningens direktiv konstaterar regeringen att det finns skäl att över- väga åtgärder i syfte att förstärka drivkrafterna för erfarna lärare och personer i ledande befattning att söka sig till skolor med svåra förut- sättningar.</P>
<P class="p102 ft35">Utredningen har därför fått i uppdrag att analysera och föreslå vil- ka åtgärder som, inom ramen för befintliga satsningar, kan vidtas för att erfarna lärare och personer i ledande befattning i större utsträck- ning ska söka sig till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p84 ft35">I kapitlet analyseras orsakerna till att erfarna lärare i lägre utsträck- ning arbetar på skolor med svåra förutsättningar, och vilka åtgärder som skulle behövas för att förändra detta. Sammanfattningsvis kan möjlighet till högre lön och karriärtjänster utgöra incitament som på kort sikt kan vara verkningsfulla. Men i grunden behövs strategier för att vända karriärmönstren så att erfarna och skickliga lärare och rek- torer väljer att arbeta i skolor med stora utmaningar. Det behövs bättre utvecklingsmöjligheter och en hållbar arbetssituation med re- ella möjligheter att göra skillnad för eleverna.</P>
<P class="p102 ft107">Utredningens uppdrag ger i sin helhet möjligheter att lämna för- slag som på sikt kan bidra till att vända karriärrörelserna till klass-</P>
<P class="p988 ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>Se till exempel SOU 2017:35, SOU 2016:38 och Hansson, Å. och Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> (2016).</P>
<P class="p844 ft31">487</P>
</DIV>
<DIV id="page_488">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317488x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">rummen och till skolor med stora utmaningar. I betänkandet läm- nar utredningen flera förslag som på olika sätt kan bidra till att förbättra rekryteringsläget för skolor med svåra förutsättningar, till exempel förslag om professionsprogram för lärare och rektorer (kapitel 5), och förslag för att förbättra förutsättningarna att ägna tiden åt kärnuppdragen (kapitel 9).</P>
<P class="p109 ft25">Utredningens uppdrag när det gäller att lämna förslag som spe- cifikt avser förbättrad rekrytering till skolor med svåra förutsätt- ningar, begränsas dock till att föreslå åtgärder inom ramen för befint- liga satsningar. En sådan befintlig satsning är karriärstegsreformen, i synnerhet det särskilda statsbidraget för extra karriärtjänster i utan- förskapsområden, som har potential att styra erfarna och behöriga lärare till skolor med stora utmaningar. I detta kapitel lämnar utred- ningen förslag till förbättringar av detta statsbidrag. Utredningen lämnar också bedömningar om vad som mer skulle kunna bidra till att stimulera erfarna lärare och rektorer att arbeta i skolor med svåra förutsättningar och stora utmaningar.</P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">10.1</SPAN><SPAN class="ft264">Skolsystemet har ett kompensatoriskt uppdrag</SPAN></P>
<P class="p432 ft41">Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat ska i så liten grad som möjligt bero på elevers bakgrund eller vilken skola de går i. Med den utgångspunkten har skolsystemet inte bara ett ansvar att se till att skolorna håller en jämn kvalitet utan även ett kompensa- toriskt uppdrag.<SPAN class="ft140">2 </SPAN>Därför är det oroande att svenska grundskolor sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> har blivit alltmer segregerade med avseende på ele- vers bakgrund. Skillnaderna i resultat mellan skolor har också ökat under samma period.<SPAN class="ft140">3 </SPAN>Möjligheten till skolval och en ökning av boendesegregationen är två komponenter som bidragit till en ökan- de skolsegregering.<SPAN class="ft140">4</SPAN></P>
<P class="p181 ft107">2015 års skolkommission hade i uppdrag att lämna förslag som syftade till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervis- ningen och en ökad likvärdighet i skolan.<SPAN class="ft265">5 </SPAN>I sina betänkanden ger</P>
<P class="p503 ft75"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2012c).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2012c).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft154">Skolverket (2009).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 2017:35.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">488</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_489">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1191 ft26">kommissionen sin samlade bild av systemsvagheterna i svensk skola. Flera av dessa rör likvärdigheten och dess konsekvenser:</P>
<P class="p1192 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Sviktande kapacitet och ansvarstagande hos många skolhuvud- män.</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">För svag kompensatorisk resursfördelning.</SPAN></P>
<P class="p93 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Otillräcklig kompetensförsörjning till lärar- och skolledaryrkena och bristande förutsättningar för professionsutveckling.</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Skolsegregation som leder till kvalitetsskillnader mellan skolor.</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Problem i lärandemiljön.</SPAN></P>
<P class="p574 ft35">I sina betänkanden belyser Skolkommissionen likvärdigheten i svensk skola. Kommissionen bedömer att det generellt sett fördelas medel till skolan med för liten hänsyn till socioekonomiskt betingade skill- nader i elevunderlaget. De bedömer vidare att det inte finns några garantier för att huvudmännen totalt sett avsätter tillräckliga resurser, och att det är viktigt att styra resurserna för undervisning i förskole- klass och grundskola, liksom för elevhälsa. Kommissionen lämnar flera förslag för hur likvärdigheten ska förbättras. Bland annat föreslår de ett statsbidrag till huvudmännen som baseras på socioekonomiskt betingade förutsättningar. Bidraget ska vara till för undervisning och elevhälsa. Skolkommissionens förslag om statsbidrag beskrivs mer utförligt i avsnitt 10.4.</P>
<P class="p84 ft41">Denna utredning strävar också efter att lämna förslag som, till- sammans med andra åtgärder, kan bidra till ett mer likvärdigt skol- väsende. Uppdraget för denna utredning är dock inte att åtgärda orsa- kerna till skolsegregationen, utan att analysera och föreslå vilka åtgär- der som, inom ramen för befintliga satsningar, kan vidtas för att erfarna lärare och personer i ledande befattning i större utsträckning ska söka sig till skolor med svåra förutsättningar. Denna utredning kan alltså inte lösa de systemsvagheter som skapar problemet med en bristande likvärdighet i skolan, men förslagen kan utgöra ett steg på vägen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">489</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_490">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317490x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Vad innebär att en skola har svåra förutsättningar?</P>
<P class="p412 ft35">Utredningen menar att en skola har svåra förutsättningar om många av dess elever har stora behov av stöd för att de ska uppnå målen. Det gäller ofta skolor där en stor andel elever har en socioekonomiskt utsatt bakgrund, där många har föräldrar med kort utbildning, och där en stor andel elever är utrikes födda eller nyanlända. Forskarna Åse Hansson och <NOBR>Jan-Eric</NOBR> Gustafsson konstaterar att en skolas elev- sammansättning speglar elevers olika behov av stöd för att nå fast- ställda kunskapskrav.<SPAN class="ft136">6 </SPAN>De menar vidare att kraven på såväl undervis- ningens utformning som på extra stödinsatser, med ökad skolsegre- gation, skiljer sig allt mer mellan skolor. Det finns förstås även andra typer av skolor som har svåra förutsättningar, till exempel små skolor i glesbygd, men här koncentrerar sig utredningen på skolor som har många elever med svårigheter att nå målen.</P>
<P class="p100 ft35">Skolverket konstaterade 2009 i rapporten <SPAN class="ft50">Vad påverkar resulta- ten i svensk grundskola? </SPAN>att föräldrarnas utbildningsnivå har fått en ökad betydelse för elevernas resultat.<SPAN class="ft136">7 </SPAN>Detta har senare bekräftats av andra rapporter.<SPAN class="ft136">8 </SPAN>Såväl nationell betygsstatistik som resultaten i internationella kunskapsmätningar visar att elevernas socioekono- miska bakgrund har fortsatt stor betydelse för deras studieresultat.<SPAN class="ft136">9 </SPAN>I OECD:s studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs <NOBR>7–9,</NOBR> den så kallade <NOBR>TALIS-undersökningen</NOBR> (<SPAN class="ft50">The Teaching and Learning International Study</SPAN>), klassificeras en skola som att den har svåra förutsättningar (eng. <SPAN class="ft50">challenging</SPAN>) om mer än 10 procent av eleverna har ett annat modersmål än undervisningsspråket, om mer än 10 procent har behov av särskilt stöd, och om mer än 10 procent kommer från en socioekonomiskt utsatt bakgrund.<SPAN class="ft136">10</SPAN></P>
<P class="p100 ft25">Med tanke på hur viktigt det är med en gymnasieutbildning är andelen elever som blir behöriga till ett nationellt program ett vik- tigt mått. Aktuell statistik från Skolverket visar att andelen elever som gick ut årskurs 9 och saknade behörighet till gymnasieskolan har ökat, och att det är stora skillnader mellan elevgrupper.<SPAN class="ft153">11 </SPAN>Behö- righeten bland elever med högutbildade föräldrar är 17 procenten-</P>
<P class="p515 ft75"><SPAN class="ft73">6</SPAN><SPAN class="ft74">Hansson, Å. & Gustafsson, </SPAN><NOBR>J-E.</NOBR> (2016).</P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2009).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft73">8</SPAN><SPAN class="ft154">Gustafsson, </SPAN><NOBR>J-E.</NOBR> & Yang Hansen, K. (2017).</P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft73">9</SPAN><SPAN class="ft154">Skolinspektionen (2017b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2017i).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">490</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_491">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H6B317491x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1193 ft25">heter högre än bland elever vars föräldrar har kortare utbildning. Behörigheten bland flickor är 7,2 procentenheter högre än bland pojkar. Statistiken visar också att elever födda i Sverige är i större utsträckning behöriga jämfört med elever födda utomlands.</P>
<P class="p102 ft25">Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har stude- rat det de benämner som studiegapet, det vill säga skillnaden i stu- dieresultat mellan inrikes och utrikes födda.<SPAN class="ft153">12 </SPAN>ESO:s analys avser dels hur gapet i årskurs 9 har utvecklats över tid <NOBR>(1988–2014),</NOBR> dels gapets förändring mellan årskurs 6 och 9 baserat på resultaten från kunskapsprov och nationella prov. ESO finner betydande skillna- der i studieresultaten mellan elever födda utomlands och i Sverige. Medan strax över 90 procent av alla inrikes födda elever uppnår gymnasiebehörighet är motsvarande siffra för utrikes födda elever cirka 65 procent. Några grupper av de utrikes födda eleverna har särskilt stora svårigheter att lyckas i skolan. Det handlar främst om elever som invandrat efter sju års ålder, samt elever från sämre so- cioekonomiska förhållanden.</P>
<P class="p117 ft41">ESO studerar också orsakerna till studiegapet, och finner att det är föräldrarnas socioekonomiska bakgrund som huvudsakligen spe- lar roll för storleken på studiegapet. Vilket bostadsområde eleven bor i är också betydelsefullt.</P>
<P class="p1194 ft53">Utbildning ska vara likvärdig och resurser fördelas likvärdigt utifrån elevers behov</P>
<P class="p409 ft41">Skollagen ställer flera krav på likvärdighet inom skolväsendet. Det gäller tillgång till utbildning, utbildningens kvalitet, och att resurs- fördelningen ska vara kompensatorisk.</P>
<P class="p1195 ft52"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft54">Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekono- miska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet.</SPAN><SPAN class="ft147">13</SPAN></P>
<P class="p1196 ft41"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft55">Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den an- ordnas.</SPAN><SPAN class="ft140">14</SPAN></P>
<P class="p618 ft75"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft105">Grönqvist, H. & Niknami, S. (2017).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft105">1 kap 8 § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft106">1 kap 9 § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft31">491</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_492" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317492x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft128"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN style="font: 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 17px;">Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.</SPAN><SPAN style="font: 8px 'Arial';line-height: 11px;position: relative; bottom: 6px;">15</SPAN></P>
<P class="p684 ft35">Skolverket konstaterade 2009 att kommunerna oftast gav resurser en- ligt principen en summa per elev och att de kompensatoriska inslagen som tilldelades utifrån skolornas elevsammansättning (bland annat föräldrarnas utbildningsnivå) var relativt blygsam.<SPAN class="ft136">16 </SPAN>Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelades skolorna med svårast förutsätt- ningar alltid extraresurser. Enligt Skolverket var det bara 60 procent av de mest segregerade kommunerna som då kompenserade skolorna utifrån socioekonomiska faktorer, och när det skedde utgjorde kom- pensationen i genomsnitt bara en liten andel av den totala budgeten. Det var få kommuner som tydligt styrde resurser till de skolor som hade störst behov utifrån barnens och elevernas socioekonomiska bakgrund och skolans resultat.</P>
<P class="p109 ft52">2014 fann också Skolinspektionen i en granskning av kommuner- nas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet att de flesta granskade kommunerna behövde förbättra sitt arbete med att motverka segregationens effekter i förskolan, grundskolan och fritidshemmet.<SPAN class="ft147">17 </SPAN>2015 konstaterade Skolverket att de flesta kommunerna nu använder någon form av socioekonomiska kriterier som utgångspunkt i sin resursfördelning.<SPAN class="ft147">18 </SPAN>Kriterierna kan vara föräldrars utbildningsbakgrund och föräldrars och elevers migra- tionsbakgrund. Trots att fler kommuner nu använder socioekono- miska kriterier i resursfördelningen bedömde 2015 års skolkom- mission att den kommunala resursfördelningen mellan skolor är otillräckligt behovsstyrd. Skolkommissionen lämnade därför förslag som innebär att resurserna till skolan i större utsträckning ska för- delas efter behov.<SPAN class="ft147">19</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap 8 a § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2009).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft137">Skolinspektionen (2014b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverket (2015g).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2017:35.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">492</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_493" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317493x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 198px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft81"><SPAN class="ft79">10.2</SPAN><SPAN class="ft124">De erfarna lärarna arbetar inte på skolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p96 ft35">Att fördela resurser kompensatoriskt handlar inte enbart om att styra ekonomiska resurser utifrån behov. Det kan också handla om att se till att erfarna rektorer samt erfarna och behöriga lärare arbetar på skolor med svåra förutsättningar. Det är ju elever som har en uppförsbacke som har störst behov av erfarna och skickliga lärare. Men lärare på skolor med svåra förutsättningar har kortare erfarenhet och i lägre utsträckning legitimation och rätt behörighet än lärare på socioekonomiskt mer gynnade skolor. <NOBR>TALIS-undersökningen,</NOBR> som genomfördes 2013, visar att sannolikheten för Sveriges del är hälften så stor att en lärare med lång yrkeserfarenhet (mer än fem år) arbetar på en skola med en stor andel elever från socioekonomiskt utsatta hem, som för en lärare med kortare erfarenhet.<SPAN class="ft136">20 </SPAN>Även 2015 års skol- kommission visar att andelen legitimerade lärare och andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen är lägre i skolor med en stor andel elever från socioekonomiskt utsatta hem.<SPAN class="ft136">21 </SPAN>Enligt kommissio- nen riskerar detta att leda till kvalitetsskillnader i undervisningen mel- lan skolor då undervisningserfarenhet är betydelsefull för hur lärar- kompetensen påverkar elevresultaten.<SPAN class="ft136">22 </SPAN>Stora skillnader i tillgång till erfarna och utbildade lärare kan därför riskera att ge sämre förutsätt- ningar för huvudmän och skolor att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.</P>
<P class="p84 ft35">Hansson och Gustafsson konstaterar att lärartätheten generellt sedan mitten av <NOBR>1990-talet</NOBR> visserligen har ökat, men att det samtidigt har skett en försvagning av lärarkompetensen.<SPAN class="ft136">23 </SPAN>Högst är lärartät- heten i skolor där elevsammansättningen karaktäriseras av en stor andel elever som är berättigade till modersmålsundervisning, det vill säga elever som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska och har språket som umgängesspråk i hemmet. I samma sko- lor finns den minsta andelen behöriga lärare. Hansson och Gustaf- sson kallar detta <SPAN class="ft50">pedagogisk segregation</SPAN>.</P>
<P class="p667 ft75"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2014c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2016:38</SPAN><SPAN class="ft151">.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft137">SOU 2017:35.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft106">Hansson, Å. och Gustafsson, </SPAN><NOBR>J-E.</NOBR> (2016).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">493</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_494" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317494x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">När det gäller personer i ledande befattning har svenska grund- skolerektorer i genomsnitt kortare rektorserfarenhet än rektorer i de andra nordiska länderna.<SPAN class="ft136">24 </SPAN>En dryg fjärdedel av de svenska rektorerna har arbetat som rektor i tre år eller mindre. <NOBR>TALIS-undersökningen</NOBR> jämför förutsättningar för grundskolerektorer med kortare och längre erfarenhet. <SPAN class="ft136">25 </SPAN>Enligt Skolverkets rapport går det inte att med <NOBR>TALIS-data</NOBR> urskilja om erfarna rektorer i högre eller lägre utsträck- ning arbetar i utsatta skolor. Där framgår dock att omsättningen på rektorer är hög i Sverige. Hälften av rektorerna har bara arbetat vid sin nuvarande skolenhet i tre år eller mindre (51 procent).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 134px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Engagerande men krävande att arbeta på en skola med svåra förutsättningar</P>
<P class="p99 ft35">Det som gör arbetet engagerande och meningsfullt på skolor med svåra förutsättningar är inte sällan också det som gör det krävande. Det anser en rektor som utredningen har talat med. Rektorn, som har sin tjänst i en grundskola i ett område där många skolor har svåra för- utsättningar, menar att drivkrafterna för lärare och rektorer att söka sig till sådana skolor är att de ser mening i att ge god undervisning och göra skolan till en trygg plats för elever som behöver den. De vill göra skillnad för nyanlända elever och för andra elever som kommer från hem utan studietraditioner. Men detta meningsfulla, engagerande arbete är också mer intensivt och krävande jämfört med på skolor som inte har så svåra förutsättningar, menar rektorn. Varje moment i undervisningen och det elevnära arbetet kräver att lärarna lite gör lite extra, eftersom eleverna har så stora behov. Rektorn menar att allt detta leder till att lärarna och rektorerna inte orkar. När lärare och rektorer väljer att sluta drabbar det skolans stabilitet, och en nedåt- gående spiral skapas. Denna spiral beskriver utredningen ytterligare i kapitel 9 om lärares, rektorers och förskolechefers arbetssituation.</P>
<P class="p109 ft107">Lärarnas Riksförbund har gjort en undersökning där de har läst och analyserat samtliga av Skolinspektionens skolbeslut för priori- terade grundskolor med årskurs <NOBR>7–9</NOBR> som fick tillsyn under 2016 och som fick kritik av Skolinspektionen på något bedömningsom- råde. Lärarnas Riksförbund skriver att det på ett stort antal utsatta</P>
<P class="p443 ft75"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2015c).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2015c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">494</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_495" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317495x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">skolor är en kaosartad miljö med bråk, slagsmål, kränkningar, bris- tande studiero, vandalisering och otrygghet.<SPAN class="ft136">26 </SPAN>Förbundet skriver vidare att personalen varken räcker till för att garantera undervis- ningen eller elevernas säkerhet. Dessutom saknas resurser för att tillgodose elevernas stora stödbehov. Lärarna räcker inte till för stora klasser där många elever är nyanlända. Enligt Lärarnas Riks- förbund medför svårigheterna att rekrytera lärare och speciallärare till utsatta skolor att skolornas problem förstärks ytterligare. Ännu svårare problem medför ännu större svårigheter med att rekrytera, och så vidare. Utredningen konstaterar att detta är ännu ett ex- empel på en nedåtgående spiral där svårigheter att rekrytera och behålla lärare bidrar till skolans problem, och där skolans problem i sin tur bidrar till svårigheten att rekrytera och behålla lärare.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 155px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Stora utmaningar för huvudmännen att få erfarna lärare till skolor med svåra förutsättningar</P>
<P class="p105 ft35">Det är skolhuvudmännen som är arbetsgivare för Sveriges lärare.<SPAN class="ft136">27 </SPAN>Det är därför framför allt skolhuvudmännen som behöver ha stra- tegier för att rekrytera behöriga och erfarna lärare till skolor med svåra förutsättningar och stora utmaningar. Utredningen har kon- staterat att detta är en stor utmaning. Inte minst är det svårt i det läge av svår lärarbrist som råder just nu. För många huvudmän är det svårt att få tag i behöriga lärare över huvud taget, och att stimulera dem att arbeta vid skolor med svåra förutsättningar är ännu svårare. Men det finns huvudmän som visar att det med ett strategiskt arbete går att vända utvecklingen. Malmö kommun är ett sådant exempel. I avsnitt 10.5 beskriver utredningen hur Malmö har gått tillväga.</P>
<P class="p102 ft35">Men det är ovanligt att huvudmän gör insatser för att stimulera behöriga lärare eller lärare med lång yrkeserfarenhet att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.<SPAN class="ft136">28 </SPAN>Det framgår av Skolinspektionens granskningsrapport <SPAN class="ft50">Lärarresurser – att verka för likvärdighet i utbild- ningen.</SPAN><SPAN class="ft178">29 </SPAN>Skolinspektionen har genomfört en granskning i kommuner där det finns skolsegregation avseende elevernas bakgrund, och i varje</P>
<P class="p963 ft75"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft105">Lärarnas Riksförbund (2017b).</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">27</SPAN><SPAN class="ft137">I vissa fall finns möjlighet att anordna utbildning på entreprenad. Utredningen beskriver reglerna för detta i kapitel 8.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">28</SPAN><SPAN class="ft105">Skolinspektionen (2017b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">29</SPAN><SPAN class="ft106">Skolinspektionen (2017b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">495</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_496" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">kommun som granskats har två kommunala skolor valts ut. Totalt omfattar granskningen 20 kommunala huvudmän och 40 grundsko- lor. Som ett av rapportens viktigaste resultat lyfter Skolinspektionen fram att majoriteten av huvudmännen inte har agerat för att få fler lärare till skolor med svåra förutsättningar. Skolinspektionen varnar för att en avsaknad av strategier kan medföra en risk för att skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar får sämre tillgång till behöriga och erfarna lärare. Myndigheten menar att det är av stor betydelse att huvudmännen har en proaktiv kompetensför- sörjningsstrategi.</P>
<P class="p109 ft35">Men Skolinspektionen finner också att lärarbristen och den ökade rörligheten bland lärare har rönt ett nyvaknat intresse för att på ett mer aktivt sätt rekrytera behöriga lärare. Det gäller alltså inte aktiva insatser för att motivera lärare att söka sig specifikt till skolor med svåra förutsättningar, utan en mer generell rekrytering. Bland de kommuner som har ett mer utvecklat arbete för den allmänna lärar- försörjningen handlar insatserna ofta om att förbättra lärares arbets- miljö. Det förekommer också satsningar på löner, och att göra sko- lorna attraktiva genom att bedriva ett strategiskt utvecklingsarbete i skolorna. Men det konkreta uppdraget och ansvaret att rekrytera till den specifika skolan ligger i många fall på rektorerna. Det är bara ett fåtal huvudmän som har svarat att de har gjort rekryteringsinsatser i förhållande till specifika skolor. Det finns ett fåtal exempel på huvud- män som har gett rektorn tillgång till huvudmannens personalavdel- ning för själva rekryteringen, skjutit till medel för att kunna erbjuda högre lön vid den specifika skolan, och på ett övergripande sätt arbetat för att stärka attraktionskraften på skolor i utsatta områden.</P>
<P class="p1106 ft79"><SPAN class="ft79">10.3</SPAN><SPAN class="ft264">Statliga insatser för att motivera lärare</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 117px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81">och rektorer att arbeta vid skolor med svåra förutsättningar</P>
<P class="p412 ft35">Även om det är skolhuvudmännen som främst har möjlighet att påverka vilka lärare som arbetar på vilka skolor, kan statliga satsningar påverka huvudmännens förutsättningar. Staten har tagit initiativ till flera satsningar som kan användas av huvudmännen för att skapa incitament för lärare att söka sig till skolor med svåra förutsättningar. Det gäller framför allt de olika statsbidragen för karriärsteg för lärare,</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">496</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_497" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:555px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317497x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">vilka har potentialen att fungera som ett styrinstrument som kan användas av huvudmännen för att locka erfarna lärare till vissa sko- lor.<SPAN class="ft153">30 </SPAN>I viss mån kan också lärarlönelyftet användas som incitament.<SPAN class="ft153">31 </SPAN>Men utvärderingar av satsningarna tyder på att dessa inte har använts kompensatoriskt i tillräckligt stor utsträckning.<SPAN class="ft153">32</SPAN></P>
<P class="p102 ft52">Andra insatser kan bidra till att erfarna lärare och rektorer som arbetar vid skolor med svåra förutsättningar stannar kvar där under en längre tid. Det gäller till exempel regeringsuppdragen Samverkan för bästa skola och Insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska.<SPAN class="ft147">33 </SPAN>Staten har också initierat mer generella insatser för att stärka resursfördelningen utifrån behov, exempelvis en så kallad jäm- likhetspeng.<SPAN class="ft147">34 </SPAN>Man skulle också kunna argumentera för att alla kom- petensutvecklingssatsningar, till exempel Nationella skolutvecklings- program, också skulle kunna användas av huvudmännen som incita- ment för lärare och rektorer att vilja arbeta vid en viss skola.<SPAN class="ft147">35 </SPAN>Här avgränsar dock utredningen beskrivningen till de satsningar som huvudmännen specifikt kan använda sig av för att rekrytera och be- hålla erfarna och lärare och rektorer vid skolor med svåra förutsätt- ningar och stora utmaningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px;" class="ft138"><SPAN class="ft104">30</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare, förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden och Förordning (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</SPAN></P>
<P class="p633 ft138"><SPAN class="ft104">31</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra perso- nalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">32</SPAN><SPAN class="ft137">Statskontoret (2015), Skolverket (2015e), Förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden, Statskontoret (2017b) och Förordning (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</SPAN></P>
<P class="p351 ft75"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2015a) och Regeringen (2015c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2017c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">35</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringen (2015d).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">497</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_498" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317498x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 115px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft189">Förstelärare och lektorer fördelas bara i viss mån till skolor med svaga studieresultat</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">Huvudmän kan ansöka om statsbidrag för karriärtjänster i form av förstelärare och lektorer (se kapitel 7).<SPAN class="ft136">36 </SPAN>Statsbidraget har potential att användas kompensatoriskt genom att huvudmän tillsätter förste- lärar- och lektorstjänster till skolor med svåra förutsättningar, men detta har bara skett i viss mån. 2014 konstaterade Riksrevisionen att bland annat karriärvägssatsningen inte används kompensatoriskt och därmed sannolikt inte bidrar till en ökad likvärdighet.<SPAN class="ft136">37 </SPAN>Statskontoret har utvärderat karriärstegsreformen i tre delrapporter. I den första rapporten 2015 fann myndigheten att statsbidraget i viss mån används för att stärka skolor med svaga skolresultat.<SPAN class="ft136">38 </SPAN>I Statskontorets tredje delrapport har myndigheten gjort en egen analys av sambandet mel- lan antal karriärtjänster och skolresultat. Analysen bekräftar att det långt ifrån alltid är skolor med svaga skolresultat som har prioriterats, även om vissa huvudmän förefaller ha prioriterat sådana skolor. Men sammantaget är det en relativt liten andel som har prioriterat skolor med svaga skolresultat vid fördelningen. Den viktigaste principen vid fördelning av karriärtjänsterna har varit att de skickligaste lärarna premieras oavsett var de finns i verksamheten. Eftersom de skicklig- aste lärarna ofta söker sig till skolor med studiemotiverade elever och goda resultat är risken att fördelningen av karriärtjänster förstärker de skillnader som redan finns mellan skolor med starka respektive svaga resultat. I den andra delrapporten (2016) kunde Statskontoret se att svagare skolor i grundskolan hade fått en större andel karriärtjänster än sin andel av eleverna.<SPAN class="ft136">39 </SPAN>Resultatet tyder på att huvudmännen har haft en viss kompensatorisk ambition. Statskontoret kunde dock inte se samma tendens för gymnasieskolan.</P>
<P class="p594 ft52">Även Skolverket finner att resursfördelningen hos huvudmännen, i form av förstelärare, inte tycks påverkas av elevsammansättningen utan av andra faktorer.<SPAN class="ft147">40 </SPAN>Lönerna är dessutom genomsnittligt något lägre för förstelärare på de skolor som har störst utmaningar. Ana-</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">36</SPAN><SPAN class="ft105">Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">37</SPAN><SPAN class="ft105">Riksrevisionen (2014).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft137">Statskontoret (2015).</SPAN></P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft137">Statskontoret (2016a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">40</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2015e).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">498</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_499" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317499x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">lysen tyder inte på att statsbidraget för karriärtjänsterna används på ett kompensatoriskt sätt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 176px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">10.3.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Det extra statsbidraget för utanförskapsområden är inte tillräckligt träffsäkert</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Ett extra statsbidrag för karriärtjänster ska ge huvudmännen möj- lighet att anställa fler förstelärare i grundskolor och förskoleklasser i utanförskapsområden.<SPAN class="ft136">41 </SPAN>Avsikten är att stärka skolor med stora utmaningar genom att ha fler skickliga lärare i dessa skolor. Stats- bidraget har potential att bidra till att attrahera erfarna lärare till sko- lor med svåra förutsättningar, då det till skillnad från ordinarie kar- riärtjänster måste tillsättas med ett öppet ansökningsförfarande. Men Statskontoret finner i sin utvärdering att det extra statsbidraget inte fungerar bra, och att det är tveksamt om det bidrar till att uppnå syftet att stärka skolor med stora utmaningar.<SPAN class="ft136">42</SPAN></P>
<P class="p117 ft41">Det extra statsbidraget riktar sig till huvudmän som har grund- skolor och förskoleklasser i så kallade utanförskapsområden. Krite- rierna för att definieras som ett utanförskapsområde är att området har en</P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">förvärvsfrekvens lägre än 52 procent,</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">högre än 4,8 procents långvarigt försörjningsstöd,</SPAN></P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft55">lägre än 70 procents behörighet till gymnasieskolans nationella program,</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">befolkningsmängd på minst 4 000 personer.</SPAN></P>
<P class="p574 ft35">Femton stadsdelar i nio kommuner har definierats som utanförskaps- områden och finns uppräknade i en bilaga till förordningen. Enligt Statskontorets utvärdering av statsbidraget finns det problem med denna indelning, då de faktorer som styr vilka områden och därmed vilka skolor som omfattas inte verkar ta hänsyn till vilka skolor som egentligen har störst behov. Därmed finns det en risk att det extra</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft138"><SPAN class="ft104">41</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</SPAN></P>
<P class="p461 ft77"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft106">Statskontoret (2017b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">499</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_500" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317500x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">statsbidraget inte blir tillräckligt träffsäkert, och att skolor med lika stora eller större behov inte får ta del av satsningen.</P>
<P class="p956 ft41">Till skillnad från de ordinarie karriärtjänsterna ska de extra kar- riärtjänsterna i utanförskapsområden tillsättas i ett öppet ansöknings- förfarande, det vill säga att alla lärare som är anställda hos huvud- mannen ska ha möjlighet att ansöka om en tjänst som förstelärare eller lektor, och att huvudmännen utlyser tjänsten. Här har alltså huvudmännen möjlighet att använda det extra statsbidraget som ett incitament för erfarna lärare vid andra skolor att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p109 ft35">Men för att en huvudman ska kunna utnyttja det extra statsbi- draget finns det vissa villkor som måste uppfyllas. Bland annat måste huvudmannen ha ansökt om hela sin tilldelade ram för de ordinarie karriärtjänsterna. Man kan alltså inte ansöka om medel för extra karriärtjänster i utanförskapsområden om man inte har tillsatt de ordinarie karriärtjänsterna. Ytterligare ett krav är att huvudmannen måste ansöka om hela det extra statsbidraget för att överhuvudtaget få något statsbidrag för utanförskapsområden, vilket betyder att samtliga tjänster i både bidragsramen och i den extra ramen måste tillsättas. Med tanke på att det är svårt att rekrytera lärare till utan- förskapsområden har de snäva kraven lett till att flertalet skolor i behov av bidraget i slutändan inte har kunnat rekvirera sökta medel.<SPAN class="ft136">43</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 104px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">10.3.3</SPAN><SPAN class="ft189">Lärarlönelyftet fördelas inte med hänsyn till elevers behov och förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p114 ft35">I lärarlönelyftet har regeringen investerat tre miljarder kronor på årsbasis i höjda lärarlöner. Syftet med satsningen är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Lärar- lönelyftet ska fördelas så att det premierar skicklighet och utveckling i yrket. Det ska bidra till en långsiktig löneförhöjning till de lärare som kommer i fråga, utöver den ordinarie lönerevisionen. Det finns inget tydligt framskrivet mål att lärarlönelyftet ska användas för att utjämna förutsättningarna för olika skolor eller olika elever. Däremot finns det skrivningar som huvudmännen kan ta fasta på för att använ- da satsningen kompensatoriskt, till exempel hänvisar statsbidrags-</P>
<P class="p1099 ft77"><SPAN class="ft98">43 </SPAN>Statskontoret (2017b).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">500</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_501" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317501x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">förordningen till skollagens skrivning om att kommuner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov.<SPAN class="ft140">44</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Regeringen angav också i den promemoria om lärarlönelyftet som remitterades, att satsningen ska skapa karriärmönster som uppmunt- rar erfarna lärare att söka sig till skolor med större utmaningar.<SPAN class="ft136">45 </SPAN>Däremot kan huvudmannen inte använda statsbidraget vid nyanställ- ningar, vilket innebär att en huvudman inte kan använda statsbidraget för att motivera erfarna lärare att söka sig till huvudmannens skolor.<SPAN class="ft136">46 </SPAN>Statsbidraget kan däremot bidra till att ge erfarna lärare som redan arbetar hos huvudmannen högre lön.</P>
<P class="p102 ft52">Statskontoret konstaterar i sin första delutvärdering av tre av lä- rarlönelyftet att huvudmännen i låg grad har tagit hänsyn till elevers behov och förutsättningar när de har fördelat lärarlönelyftet mellan skolenheter.<SPAN class="ft147">47 </SPAN>Myndigheten menar också att statsbidraget har små förutsättningar för att nå målet att fler lärare ska söka sig till skolor med större utmaningar. Statskontoret drar slutsatsen att det finns en inbyggd målkonflikt i satsningen, eftersom den både ska premiera skickliga lärare och fördela resurser efter elevers behov och förut- sättningar, och att huvudmännen inte har hanterat denna målkonflikt. Enligt Statskontoret är det tydligt att huvudmännen har använt sats- ningen för att belöna skickliga lärare men inte tagit hänsyn till elevers behov och förutsättningar. En förklaring till huvudmännens priori- teringar framkommer i Statskontorets enkät- och intervjuunder- sökning: huvudmännen har inte uppfattat att de ska ta hänsyn till elevers behov och förutsättningar när de har fördelat bidraget. De har uppfattat att lärarlönelyftet är ett bidrag för att öka lönen för de mest kvalificerade lärarna, något som också Skolverkets information kring satsningen bidragit till.</P>
<P class="p695 ft41">Statskontoret ser dock att rektorerna i fördelningen till enskilda lärare i viss mån har valt att göra en prioritering av lärare som tar ansvar för och undervisar elever med särskilda behov eller tar särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft138"><SPAN class="ft104">44</SPAN><SPAN class="ft137">2 § andra stycket förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p240 ft75"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2015e).</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">46</SPAN><SPAN class="ft137">9 § förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra perso- nalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">47</SPAN><SPAN class="ft106">Statskontoret (2017c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">501</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_502" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:675px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317502x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 103px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">10.3.4</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Riktade insatser för att stärka skolor med svåra förutsättningar och ett stort antal nyanlända elever</SPAN></P>
<P class="p99 ft41">Regeringsuppdragen Samverkan för bästa skola och Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska kan på olika sätt bidra till att öka förutsättningarna för att erfarna lärare och rektorer söker sig till, och stannar en längre tid vid, skolor med svåra förutsättningar.<SPAN class="ft140">48 </SPAN>Det handlar dels om att utveckla verksamhe- ten i skolorna, dels om möjligheter till statsbidrag för anställning av eller ökade lönekostnader för särskilt yrkesskickliga personer i ledan- de befattning (exempelvis rektorer) eller extra karriärtjänster (förstelärare och lektorer).<SPAN class="ft140">49</SPAN></P>
<P class="p181 ft52">I Samverkan för bästa skola sluter stat och huvudman avtal om skolutveckling på skolor med särskilda utmaningar, det vill säga sko- lor med låga kunskapsresultat eller en hög andel elever som inte full- följer sina studier. Syftet är att förbättra elevernas resultat och även öka likvärdigheten inom och mellan skolor och förskolor i Sverige.<SPAN class="ft147">50 </SPAN>Skolorna har eller bedöms få svåra förutsättningar att förbättra sina resultat på egen hand. Skolverket erbjuder stöd för att höja kvaliteten hos utvalda förskolor, förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor och gymnasie- och gymnasiesärskolor. I dialog med utvalda huvud- män genomför Skolverket utvecklingsinsatser som stärker huvud- mannens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet är att förbättra elevernas kunskapsresultat i skolorna, höja kva- liteten i förskolorna och öka likvärdigheten inom och mellan skolor och mellan förskolor. Under 2016 genomförde Skolverket insatser hos de 19 huvudmän som valdes ut under 2015. Skolverket har gjort tre ytterligare urval under 2016 med totalt 26 huvudmän och 74 skol- enheter.<SPAN class="ft147">51</SPAN></P>
<P class="p1017 ft52">Riktade insatser genomförs också inom ramen för Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. De riktade insatserna har under 2016 inneburit att Skolverket i tre urvals-</P>
<P class="p1097 ft75"><SPAN class="ft104">48</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2015a) och Regeringen (2015c).</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">49</SPAN><SPAN class="ft154">Förordning (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">50</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2018d).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">51</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2017g).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">502</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_503" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317503x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">omgångar erbjudit 50 huvudmän samarbete med syfte att utveckla utbildningen för de nyanlända eleverna.</P>
<P class="p695 ft52">Möjligen kan utvecklingsarbetet i de två regeringsuppdragen med- verka till att det på sikt blir mer attraktivt för lärare och rektorer att söka sig till skolorna som tar del av de riktade insatserna.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 142px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft50">Möjlighet till ytterligare statsbidrag för anställning av särskilt yrkesskickliga personer i ledande befattning, förstelärare och lektorer</P>
<P class="p116 ft25">Huvudmän som ingår avtal inom regeringsuppdragen Samverkan för bästa skola eller Stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever kan också få ytterligare statsbidrag för anställning av eller ökade lönekostnader för särskilt yrkesskickliga personer i ledande befatt- ning (exempelvis rektorer) eller extra karriärtjänster (förstelärare och lektorer). <SPAN class="ft153">52 </SPAN>I vissa fall har, enligt Skolverket, statsbidraget använts till att tillsätta en person med uppdraget att samordna ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete, eller en person med uppgiften att ansvara för hela det systematiska kvalitetetsarbetet. Till skillnad från statsbidraget för extra karriärtjänster i utanförskapsområden kan huvudmän använda detta även för gymnasieskolan och gymnasie- särskolan.</P>
<P class="p84 ft52">Även huvudmän för skolor som har särskilt svåra förutsättningar men som inte omfattas av överenskommelser med Skolverket kan an- söka om statsbidraget.<SPAN class="ft147">53 </SPAN>I första hand går statsbidraget till huvudmän som har överenskommelser med Skolverket inom de båda regerings- uppdragen som nämns ovan, och i andra hand till huvudmän för sko- lor med särskilt svåra förutsättningar som inte omfattas av överens- kommelser. Skolverket bedömer då skolans förutsättningar utifrån <NOBR>SCB-statistik</NOBR> utifrån elevernas kön, födelseland, föräldrarnas födelse- land, föräldrarnas utbildningsnivå och tid i Sverige.<SPAN class="ft147">54 </SPAN>Fördelnings- nyckeln för gymnasieskolor baseras på variabeln andel nyanlända elever.</P>
<P class="p907 ft107">För 2017 var 34 miljoner kronor avsatta för statsbidraget.<SPAN class="ft265">55 </SPAN>Hälf- ten av medlen (17,5 miljoner kronor) fördelades till huvudmän med</P>
<P class="p34 ft75"><SPAN class="ft104">52</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2015c).</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">53</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft105">Information via mejl från Skolverket.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft106">Information via telefon från Skolverket.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">503</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_504" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">överenskommelser med Skolverket, och resterande till ansökande huvudmän för skolor med särskilt svåra förutsättningar som inte omfattas av överenskommelser. Totalt ansökte huvudmän om stats- bidrag för 113 miljoner kronor. Statsbidraget är alltså översökt. Där- emot är det inte alla huvudmän som har ansökt och blivit tilldelade en bidragsram som rekvirerar statsbidraget.</P>
<P class="p108 ft53">Statsbidraget bara en av många insatser</P>
<P class="p412 ft52">Utredningen har varit i kontakt med Skolverket, som menar att statsbidraget till skolhuvudmän för insatser inom ramen för Sam- verkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända delvis fungerar väl. Bland annat kan möjligheten till ökade lönekostnader för särskilt yrkesskickliga personer i ledande befatt- ning i bland vara det enda sättet att rekrytera en rektor till en skola med svåra förutsättningar. Skolverket anser dock att statsbidraget bara är en av många möjliga insatser i överenskommelserna, och att de insatser som är mest betydelsefulla rör huvudmannens och skolans visioner och hur dessa kan omsättas i en professionell organisation som utgår från en helhetssyn.</P>
<P class="p620 ft52">Enligt Skolverket kan det finnas flera anledningar till att huvud- männen inte rekvirerar bidraget trots att de tilldelats en bidragsram. Den viktigaste är troligen att det är svårt att rekrytera lärare över huvud taget, och särskilt svårt att rekrytera till skolor med svåra för- utsättningar. Då är det också svårt att rekrytera skickliga lärare till karriärtjänster och särskilt yrkesskickliga personer i ledande befatt- ning. Det är också svårt för huvudmännen att uppfylla det av förord- ningens villkor som innebär att huvudmannen måste anställa minst så många lärare med karriärsteg eller särskilt yrkesskickliga personer i ledande befattning att huvudmannen utnyttjar hela bidragsramen. Det innebär att huvudmannen måste utnyttja hela sin tilldelade bidragsram för att kunna utnyttja den alls. Med tanke på hur svårt det är att rekrytera lärare och rektorer är det inte svårt att förstå att huvudmännen inte kan rekvirera bidraget.</P>
<P class="p359 ft52">Det finns också problem som har att göra med att det är just huvudmän för skolor med särskilt svåra förutsättningar som bidraget riktas till. Till exempel kan sådana huvudmän ha särskilt svårt att räcka till dels för att sätta sig in i statsbidragets villkor, dels att ha</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">504</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_505" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:699px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317505x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">överblick över alla de statsbidrag som finns på skolans område. Detta bidrar till att de skolhuvudmän där medlen bäst behövs inte söker dem, vilket också Riksrevisionen visade 2014.<SPAN class="ft136">56 </SPAN>En annan nackdel är att statsbidraget medger att karriärtjänster tillsätts och lönekostnader för särskilt yrkesskickliga personer i ledande befattning ökas bara under ett år i sänder. Det tar tid för en huvudman för skolor med sär- skilt svåra förutsättningar att vända utvecklingen och göra dessa skolor till platser där erfarna lärare och rektorer vill arbeta. Då behövs långsiktighet och kontinuitet, vilket statsbidraget inte kan ge. Det stora problemet med rekrytering till skolor med svåra förutsättningar är också lärarbristen, och statsbidraget ändrar inte den situationen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 176px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft96"><SPAN class="ft79">10.4</SPAN><SPAN class="ft130">Statsbidrag till huvudmännen baserat på socioekonomiskt betingade förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p116 ft25">Riksdagen har i och med budgetpropositionen för 2018 beslutat en förstärkning av den statliga finansieringen av grundskolan.<SPAN class="ft153">57 </SPAN>Med en infasning över tre år avsätts sex miljarder kronor för syftet. Beslutet grundar sig på ett förslag från Skolkommissionen om ett villkorat statsbidrag till huvudmännen, baserat på socioekonomiskt betingade förutsättningar.<SPAN class="ft153">58 </SPAN>Statsbidraget ska användas till mer undervisning och elevhälsa för att åstadkomma en långsiktig nivåhöjning av de samlade resurserna till undervisning och elevhälsa, och kompensera för huvudmännens skilda förutsättningar vad gäller elevernas socio- ekonomiska bakgrund.</P>
<P class="p84 ft35">Fördelningen av det statsbidrag som Skolkommissionen föreslår ska utgå från ett index som beräknas årligen. Indexet ska spegla kom- muners och enskilda huvudmäns relativa behov av kompensatoriska insatser. Indexvärdena ska dessutom användas som vägledning för kommunala och enskilda huvudmäns fördelning av resurser för undervisning och elevhälsa till skolenheterna. Utgångspunkten är elevernas socioekonomiska bakgrund och eventuella migrationsbak- grund. Grundtanken är att elever som statistiskt sett har en hög sannolikhet att inte uppnå behörighet till gymnasieskolan har ett större behov av stöd än elever som har låg sannolikhet att inte uppnå</P>
<P class="p541 ft75"><SPAN class="ft104">56</SPAN><SPAN class="ft105">Riksrevisionen (2014</SPAN><SPAN class="ft151">).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">57</SPAN><SPAN class="ft105">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">58</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2017:35.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">505</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_506" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">behörighet. Därmed antas också att skolor och kommuner med en stor andel elever som riskerar att inte uppnå behörighet har ett jäm- förelsevis stort behov av stöd.</P>
<P class="p109 ft41">Resurstillskotten till undervisning kan, enligt betänkandet, an- vändas till mindre klasser, högre lärartäthet, högre lärarlöner eller utökad tid för lärarnas kompetensutveckling. På motsvarade sätt kan resursförstärkningen till elevhälsan användas till höjda löner, ökad personaltäthet eller kompetensutveckling. Därmed borde resursför- stärkningen bidra till att huvudmän som får del av den får möjligheter att skapa incitament för erfarna lärare och rektorer att söka sig till skolor med svåra förutsättningar, och välja att stanna kvar där. Incita- menten skulle kunna vara ekonomiska, i form av löneökningar, eller kvalitativa i form av en infrastruktur som stödjer elever och lärare, eller mer kompetensutveckling. I avsnitten 10.5 och 10.6 beskriver utredningen åtgärder som utredningen bedömer skulle förbättra förutsättningarna att rekrytera behöriga och erfarna lärare och som skulle kunna genomföras med det socioekonomiskt viktade resurs- tillskottet.</P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">10.5</SPAN><SPAN class="ft264">Vad kan motivera erfarna lärare och personer</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 89px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft81">i ledande befattning att söka sig till skolor med svåra förutsättningar?</P>
<P class="p412 ft35">Utredningen har varit i kontakt med lärare, rektorer, politiker och olika organisationer för att diskutera vad som kan motivera erfarna lärare och rektorer att söka sig till och arbeta på skolor med svåra förutsättningar. Utifrån diskussionerna har det växt fram en bild av att ekonomiska incitament kan vara ett sätt att motivera erfarna lärare och rektorer att söka sig till en skola med svåra förutsättningar, men för att de ska stanna kvar under en längre tid behövs det även sats- ningar på att skapa utvecklingsmöjligheter och förutsättningar för själva arbetet med eleverna. Malmö är ett exempel på en kommun där man bland annat med ekonomiska incitament har lyckats besätta alla lediga lärartjänster på utsatta skolor med behöriga lärare till höst- terminen 2017. Det har skett i ett sammanhang med en systematisk socioekonomisk resursförstärkning och ett medvetet arbete med förstelärartjänster och löneökningar Bland annat har man systema- tiskt styrt förstelärartjänster till utsatta skolor, och sett till att förste-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">506</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_507" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:389px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:323px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317507x1.jpg/" style="width:415px;height:323px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">lärarna inte bara har fått en löneökning utan också ett uppdrag. Man har också infört karriärtjänster för fritidspedagoger och gett barn- skötare incitament att vidareutbilda sig till förskollärare. Exemplet från Malmö beskrivs mer detaljerat nedan. Utredningen återger också tankar från en lärare om vad som krävs för att lärare ska vilja arbeta i områden med svåra förutsättningar (se exempel nedan).</P>
<P class="p102 ft25">Även den amerikanska forskaren Linda <NOBR>Darling-Hammond</NOBR> me- nar att det krävs mer än ekonomiska incitament för att motivera skickliga och erfarna lärare att ta tjänst på en skola med stora ut- maningar.<SPAN class="ft153">59 </SPAN>Hon pekar på en rad amerikanska studier som visar att pengar visserligen kan vara till hjälp, men att lärare i första hand lockas av rektorer som är duktiga pedagogiska ledare, av likasin- nade lärarkollegor med stort engagemang, och av att ha tillräckliga resurser i form av material och annat som möjliggör elevernas lä- rande. Även flexibilitet, frihet och tid, liksom möjligheten att fin- nas i ett sammanhang som präglas av ett yrkesmässigt kollegialt lärande är viktigt för lärare i valet om de ska byta tjänst till en som finns på en skola med stora utmaningar.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 9px;padding-right: 189px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft57">Exempel: En lärares tankar om vad som kan stimulera en erfaren lärare att vilja arbeta på en skola i Rinkeby</P>
<P class="p1145 ft35">Anna Kaya är en erfaren lärare som delar sin tid mellan under- visning i en förberedelseklass och en tjänst som webbredaktör vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Under 2017 beskrev hon i ett blogginlägg sin uppfattning om vad som skulle kunna få henne att återvända till att jobba som lärare i Rinkeby, och andra lärare att välja att jobba i skolor med stora utmaning- ar.<SPAN class="ft136">60 </SPAN>I inlägget lyfter hon fram vikten av satsningar för att hon som lärare ska kunna ägna sig åt det som är hennes huvudupp- drag: att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Det gäller till exempel satsningar på infrastrukturen runt undervis- ningen, så som en stärkt elevhälsa, en god tillgång till studie- och yrkesvägledare, och modersmålslärare och studiehandledare som är anställda på skolan så att de finns tillgängliga för eleverna och för planering och samarbete med lärarna. Hon lyfter också fram ett fungerande särskilt stöd, tvålärarsystem, mindre under-</P>
<P class="p446 ft75"><SPAN class="ft104">59</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR> L. (2010).</P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">60</SPAN><SPAN class="ft106">Kaya, A. (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">507</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_508" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:698px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317508x1.jpg/" style="width:413px;height:698px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 76px;padding: 0px;border:none;width: 402px;overflow: hidden;">
<P class="p53 ft26">visningsgrupper och heltidsmentorer som olika beståndsdelar i bättre förutsättningar för undervisning och lärande.</P>
<P class="p1174 ft41">Men det är inte bara infrastruktur och organisering som krävs för att det ska vara attraktivt att arbeta vid skolor med stora utmaningar, enligt Kaya. Det krävs också möjligheter att fylla på kunskap och utveckla sin undervisning genom tid för samplanering och kollegialt lärande, och fortbildning. Exempel på fortbildningsbehov hos lärare vid skolor med svåra förutsätt- ningar är att svensklärare kan behöva komplettera sin behörig- het med svenska som andraspråk, och att övriga ämneslärare få ämnesdidaktisk fortbildning med fokus på språk- och kun- skapsutvecklande arbetssätt.</P>
<P class="p13 ft107">Kaya konstaterar att de satsningar hon föreslår egentligen inte bara behövs vid skolor med stora utmaningar, utan skulle behöva genomföras på bred front för att höja läraryrkets status.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 45px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Exempel: Systematisk socioekonomisk resursfördelning i Malmö</P>
<P class="p202 ft25">I Malmö har man till höstterminen 2017 haft större framgång än tidigare med att tillsätta lediga lärartjänster på utsatta skolor med behöriga lärare. För första gången på länge upplever man en vändning. Utredningen har varit i kontakt med skolkommunal- rådet i Malmö som berättar att han ser vändningen som ett re- sultat av systematiska satsningar på flera områden. Dels handlar det om satsningar på omfördelning av resurser enligt socioeko- nomiska principer. Det gäller inte bara rena medel utan även be- höriga lärare, förstelärartjänster och stödresurser. Malmö har systematiskt styrt förstelärartjänster till utsatta skolor, och sett till att förstelärarna inte bara har fått en löneökning utan också ett uppdrag. Man har också infört karriärtjänster för fritidspe- dagoger och gett barnskötare incitament att vidareutbilda sig till förskollärare.</P>
<P class="p12 ft107">I Malmö anser man också att det ska märkas i lärarnas löne- kuvert om de har valt att arbeta på en skola med större utma- ningar. Därför har Malmö viktat löneökningarna enligt samma socioekonomiska viktningsmodell som man använder till den allmänna resursfördelningen. Förutom dessa incitament har</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">508</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_509" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:540px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317509x1.jpg/" style="width:413px;height:540px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Malmö systematiskt börjat informera dem som söker lärartjäns- ter i kommunen om lediga lärartjänster på utsatta skolor. På så sätt kan vissa behöriga lärare få upp ögonen för tjänsterna på de utsatta skolorna.</P>
<P class="p977 ft41">Dessutom har Malmö satsat på rektorer, utifrån grundtanken att bra rektorer är betydelsefulla, inte minst för att lärarna vid de utsatta skolorna ska välja att stanna på sina tjänster. Dels har Malmö systematiskt rekryterat skickliga rektorer till de utsatta skolorna och gett rektorerna löneökningar, dels har man infört ett centralt rekryteringsstöd för att rektorerna ska få avlastning med lärarrekryteringen. Skolkommunalrådet berättar att tanken är att utvilade rektorer som inte behöver ägna semestern åt att rekrytera lärare till höstterminen är bättre rektorer under skol- året.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 170px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft122"><SPAN class="ft79">10.6</SPAN><SPAN class="ft121">Långsiktiga strategier för att vända karriärmönstren kan gynna skolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p1048 ft26"><SPAN class="ft28">Utredningens bedömning: </SPAN>Det behövs långsiktiga strategier för att vända karriärmönstren så att erfarna och skickliga lärare och rektorer väljer att arbeta på skolor med svåra förutsättning- ar. För att nå dit behövs bättre utvecklingsmöjligheter och en hållbar arbetssituation med reella möjligheter att göra skillnad för eleverna.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">På kort sikt kan till exempel möjlighet till högre lön och kar- riärtjänster ge lärare och rektorer incitament för att söka sig till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p1124 ft35">Den karriärrörelse som nu går bort från klassrummen och bort från skolor med stora utmaningar måste vändas. I sin helhet ger utred- ningens uppdrag möjligheter att bidra till att vända karriärrörelserna till klassrummen och till skolor med stora utmaningar. För att varaktigt förse sådana skolor med kunniga och erfarna lärare behövs systematiska och långsiktiga satsningar på att stärka läraryrket. Flera av utredningens förslag som avser att bidra till att utveckla lärares förutsättningar och att stärka läraryrkets attraktionskraft har goda</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">509</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_510" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">möjligheter att i förlängningen specifikt gynna rekryteringen till sko- lor med svåra förutsättningar och stora utmaningar. Det gäller till exempel förslagen om professionsprogram, och förslagen som ska ge en bättre arbetssituation.</P>
<P class="p88 ft52">Utredningens uppdrag att analysera och föreslå vilka åtgärder som kan vidtas för att erfarna lärare och personer i ledande befattning i större utsträckning ska söka sig till skolor med svåra förutsättningar, begränsas dock till befintliga satsningar. En typ av befintlig satsning som, på sikt, kan bidra till att lärare och rektorer i högre grad vill arbeta vid skolor med svåra förutsättningar, är de riktade insatserna inom regeringsuppdragen Samverkan för bästa skola och Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. Utredningen bedömer att uppdragens beskrivningar ger Skolverket möjlighet att göra insatser för att förbättra elevernas resultat, öka likvärdigheten inom och mellan skolor och förskolor i Sverige, och stärka utbildningens kvalitet, och därmed indirekt bidra till att göra skolorna attraktiva för lärare och rektorer. Utredningen bedömer därmed att inga förändringar behövs för dessa två regeringsuppdrag. Utredningen återkommer till statsbidraget som är knutet till bland annat huvudmän med överenskommelser inom ramen för de två regeringsuppdragen.</P>
<P class="p850 ft52">En annan befintlig satsning är karriärstegsreformen där huvudmän kan agera kompensatoriskt genom att fördela karriärtjänster till sko- lor med svåra förutsättningar. Utredningen lämnar i kapitel 5 förslag om ett professionsprogram där karriärstegen byggs in i ett system som på sikt kan gynna skolor med svåra förutsättningar. Utredningen menar att professionsprogrammet kommer att tydliggöra för huvud- män hur de med hjälp av karriärtjänster strategiskt kan rekrytera rätt kompetens till skolor med svåra förutsättningar. Utredningen beskri- ver hur i avsnitt 10.6.1.</P>
<P class="p797 ft25">Inom ramen för karriärstegsreformen finns också det extra stats- bidraget för karriärtjänster i utanförskapsområden, vilket har poten- tial att styra erfarna behöriga lärare till skolor med stora utmaningar. Statsbidragets effektivitet behöver förbättras. Utredningen lämnar i avsnitt 10.6.5 förslag till förbättringar av detta statsbidrag. Där finns också fler förslag och bedömningar till ytterligare åtgärder som utred- ningen bedömer behöver vidtas.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">510</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_511" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:92px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:247px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317511x1.jpg/" style="width:413px;height:247px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 160px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">10.6.1</SPAN><SPAN class="ft189">En stärkt lärarprofession kan gynna skolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p831 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning: </SPAN>Förutsättningarna för skolor med svåra förutsättningar att rekrytera och behålla erfarna lärare och rektorer kan förbättras med ett professionsprogram för lärare, för- skollärare och rektorer.</P>
<P class="p977 ft41">I programmet kommer lärare och rektorer att kunna utveckla nödvändiga specialistkunskaper, och meriterade lärare kommer att få möjlighet att driva utveckling på skolan och leda kollegor i lärande. Denna möjlighet kan fungera som ett incitament för er- farna lärare att söka sig till en skola med svåra förutsättningar och stanna kvar där under en längre tid.</P>
<P class="p1131 ft52">Professionsprogrammet ger också möjligheter för huvudmän och rektorer att strategiskt rekrytera erfarna lärare med spe- cialistkunskaper till tjänster vid skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft35">Att undervisa elever vid skolor med svåra förutsättningar kräver skickliga lärare med rätt kompetens för uppgiften. Att eleverna har en uppförsbacke medför givetvis att lärarens uppgift har en hög svårig- hetsgrad. Tillgång till fortbildning, kollegialt lärande och möjligheter att utveckla undervisningen är faktorer som påverkar om lärare vill arbeta vid skolor med svåra förutsättningar. Utredningen anser att de förslag om professionsprogram för lärare och rektorer som utred- ningen lägger i kapitel 5 är viktiga för att förbättra förutsättningarna för skolor med svåra förutsättningar att rekrytera och behålla erfarna lärare och rektorer. Utredningen uppmanar skolhuvudmännen att an- vända sig av de möjligheter som professionsprogrammet ger för att förbättra förutsättningarna för skolor med svåra förutsättningar. På liknande sätt uppmanar utredningen huvudmännen att allokera resur- ser för att åstadkomma detta. En viktig resursförstärkning utgörs av det socioekonomiskt viktade resurstillskott som riksdagen har beslu- tat i och med budgetpropositionen 2018, men även andra statsbidrag för kompetensutveckling och karriärtjänster finns redan i dag till- gängliga (se kapitel 9 och 6).</P>
<P class="p434 ft52">Med professionsprogrammets systematiska kompetensutveckling kan lärare och rektorer utveckla specialistkunskaper, både genom att delta i utbildning och genom utvecklingsprojekt i skolverksamheten. Utredningen ser också framför sig att meriterade lärare inom profes-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">511</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_512" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:669px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:78px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317512x1.jpg/" style="width:413px;height:78px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">sionsprogrammet kommer att driva utveckling på skolorna och leda kollegor i lärande. Möjligheten att få ansvar för att bedriva utveckling inom ens specialistområde kan fungera som ett incitament för erfarna lärare att söka sig till en skola med svåra förutsättningar och stanna kvar där.</P>
<P class="p88 ft35">Genom ett kollegialt lärande där meriterade lärare har i uppdrag att leda utveckling sprids deras kunskaper till nyexaminerade och nyanställda lärare. Med kunskap och kompetens fördelad över kol- legiet byggs den in i organisationen och skolors beroende av enstaka, kunniga eldsjälar minskar. Därmed uppstår en möjlighet till en större stabilitet, och till att bryta de negativa spiraler där lärare och rektorer lämnar skolor med svåra förutsättningar. I stället uppstår möjligheter att skapa positiva spiraler för att rekrytera och behålla dem.</P>
<P class="p88 ft35">Professionsprogrammet ger också möjligheter för huvudmän och rektorer att strategiskt rekrytera erfarna lärare med specialistkun- skaper till tjänster vid skolor med svåra förutsättningar. Genom att lärares kompetens synliggörs i programmet kan man matcha en lära- res specialistkunskaper med de kompetensbehov som identifieras för en viss skola. Samma principer gäller för rekrytering av rektorer. Ut- redningen menar att professionsprogrammet kommer att tydliggöra för huvudmän hur de med hjälp av karriärtjänster strategiskt kan rekrytera rätt kompetens till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p798 ft41">Karriärtjänster för lärare utgör ett verktyg som huvudmän och rektorer kan använda för att stimulera en utvecklande miljö för undervisning, lärande och ledarskap. Karriärtjänsterna används dock inte kompensatoriskt i tillräcklig omfattning. Utredningen anser att exemplet från Malmö visar på hur huvudmän på ett strategiskt sätt kan använda karriärtjänster för att förbättra rekryteringsläget för sko- lor med svåra förutsättningar när det gäller att få behöriga lärare till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 34px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">10.6.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Utveckling och kunskap för undervisning, ledning och organisering i skolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 15px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen, huvudmän, och univer- sitet och högskolor behöver alla bidra till utveckling och mer kunskap för undervisning, ledning och organisering i skolor med svåra förutsättningar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">512</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_513" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:186px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317513x1.jpg/" style="width:413px;height:186px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">Huvudmän bör samverka med varandra om strategier för att utveckla skolor med svåra förutsättningar till attraktiva arbets- platser för lärare och rektorer.</P>
<P class="p1135 ft41">Huvudmännen bör också arbeta för att lektorer ska finnas i skolor med svåra förutsättningar, och för att dessa ska ha goda förutsättningar för sina uppdrag.</P>
<P class="p1155 ft107">Högskolor och skolhuvudmän bör samarbeta med varandra om forskning som kan bidra till utveckling i skolor med svåra förutsättningar, och bidra till att det finns mötesplatser där sam- arbeten mellan högskolor och huvudmän kan komma till stånd.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft35">Utredningen har på flera ställen i detta kapitel betonat att det krävs utveckling av såväl skolorganisationerna som av de verksammas kunskap och kompetens för att fler ska vilja, mäkta med och nå framgång i att undervisa eller leda en skola med svåra förutsättningar. I dag kan man anta att stora delar av dessa verksamheter bärs upp av eldsjälar, men detta är inte hållbart. Det behövs mer kunskap, och spridd kunskap, om undervisning och ledarskap i skolor med svåra förutsättningar och stora utmaningar. Huvudmän behöver också utveckla sätt att göra skolor med svåra förutsättningar till mer attrak- tiva arbetsplatser för lärare och rektorer.</P>
<P class="p117 ft41">Utredningens uppdrag på detta område begränsas till att föreslå åtgärder inom ramen för befintliga satsningar, vilket betyder att utredningen inte kan lämna förslag om nya utvecklingsprojekt. Ut- redningen avser ändå att beskriva idéer och behov som har fångats upp i utredningsarbetet.</P>
<P class="p104 ft53">Stora vinster med nätverk mellan huvudmän</P>
<P class="p111 ft35">Skolinspektionen har visat att många huvudmän saknar strategier för att rekrytera lärare till skolor med svåra förutsättningar, men utredningens exempel visar att det också finns huvudmän som med framgång har provat metoder och idéer som andra huvudmän kan lära sig av. Det skulle alltså finnas stora vinster med att huvudmän samverkar med varandra i denna viktiga fråga. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tidigare med framgång genomfört ett projekt med syftet att förbättra elevers resultat i matematik, <SPAN class="ft50">Mate-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">513</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_514" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317514x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ... SOU 2018:17</P>
<P class="p106 ft26"><SPAN class="ft53">matik PISA 2015</SPAN>, som till stor del bygger på att huvudmän samver- kar med varandra. <SPAN class="ft69">61</SPAN></P>
<P class="p594 ft35">I utredningens expertgrupp har SKL framfört idén att matema- tikprojektets arbetsformer skulle kunna stå modell för ett nytt pro- jekt med syftet att förbättra rekryteringen till skolor med svåra förut- sättningar och stora utmaningar. Utgångspunkten i matematikpro- jektet var att god styrning och ledning är centralt för att skapa förutsättningar och långsiktighet i ett utvecklingsarbete. SKL:s fokus i Matematiksatsning PISA 2015 blev därför att stödja huvudmännen att utveckla sin egen styrning och ledning. I projektet skrev alla kom- muner som valde att vara med (86 kommuner medverkade) under en avsiktsförklaring. I denna åtog man sig att delta enligt en överens- kommelse med såväl SKL som övriga kommuner. Alla kommunens skolor skulle vara berörda, även fristående skolor om kommunen så ville. I ansvarsförklaringen tog politikerna ansvar för att förbättra resultaten i matematik och för att involvera övriga nivåer i arbetet. Fyra nivåer i styrkedjan skulle inkluderas (politisk ledning, förvalt- ningsledning, rektorer och lärare) och kommuner skulle samarbeta med varandra i nätverk.</P>
<P class="p181 ft52">SKL har framfört idén att SKL och olika kommuner i ett nytt projekt kan arbeta med liknande metoder fast med syftet att utpröva metoder för att förbättra rekryteringen av erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar och stora utmaningar. Utred- ningen anser att det är en utmärkt idé att samordna lärande nätverk mellan huvudmän om denna viktiga fråga, och ser det som en möj- lighet för huvudmän att prova konkreta åtgärder för att göra det mer attraktivt för lärare och rektorer att arbeta vid en viss skola. Flera exempel på sådana finns i detta betänkande, till exempel tvålärar- system, fler rektorer där elever har stora behov och heltidsmentorer. Det socioekonomiskt viktade resurstillskott som regeringen har an- slagit i budgetpropositionen för 2018 medför möjlighet till finan- siering av åtgärderna.</P>
<P class="p1038 ft107">Utredningen vill uppmuntra SKL:s idé, och föreslår att SKL har dialog med Skolverket i frågan, då också Skolverket har mycket kunskap och erfarenhet av skolor med svåra förutsättningar bland annat från de riktade insatserna inom Samverkan för bästa skola.</P>
<P class="p367 ft77"><SPAN class="ft98">61 </SPAN>Sveriges Kommuner och Landsting (2014c).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">514</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_515" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Forskning och beprövad erfarenhet behövs</P>
<P class="p111 ft35">Gång efter annan beskriver myndigheter och forskare olika aspekter av skolväsendets bristande likvärdighet och av skolsegregationen, och återkommande beskrivs glappet mellan skolväsendet och högskolan. Skolkommissionen har lämnat en rad förslag för att förbättra likvär- digheten på strukturell nivå, varav det socioekonomiskt viktade stats- bidraget som bland annat ska stärka undervisningen och som införs i och med budgetpropositionen för 2018, är ett konkret och mycket viktigt exempel.</P>
<P class="p84 ft35">Men utredningen anser att det också behövs kunskapsutveckling med sikte på undervisning, ledning och organisering av skolor med svåra förutsättningar. I dag kan vi anta att undervisningen i sådana skolor i hög grad bedrivs av eldsjälar. På sikt är det inte hållbart. Kunskapen måste formuleras och erfarenheten beprövas. Utred- ningen menar att en sådan kunskapsutveckling på sikt har goda möjligheter att ske inom ramen för professionsprogrammet, där lära- re kommer att utveckla specialistkunskaper, leda kollegial utveckling och i bland även undervisa inom lärarutbildningen.</P>
<P class="p103 ft41">Utredningen anser att lektorer har en viktig funktion i denna utveckling, och lämnar i kapitel 5 förslag som kan bidra till huvud- männens utveckling av en organisation och ett arbetssätt som både tar till vara lektorernas fördjupade kunskap men också ger dem möj- lighet att vidareutveckla den. Resurser för att tillsätta lektorer finns i statsbidraget till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Även den socioekonomiskt viktade resursförstärkningen som riks- dagen har beslutat i och med budgetpropositionen för 2018 kan bidra i utvecklingsarbetet.</P>
<P class="p84 ft35">Men för att lektorer ska kunna bidra till utveckling behövs det fler lektorer i Sveriges skolor. I kapitel 5 lämnar utredningen förslag och bedömningar för att fler lärare ska ha en examen på forskarnivå. Den forskarutbildade läraren kan i nästa steg bidra till att kunskapen och kompetensen ökar i hela lärargruppen, genom att hen leder kolle- gorna i utvecklingsarbete och kollegialt lärande.</P>
<P class="p102 ft107">Det är viktigt att skolhuvudmän och universitet och högskolor samarbetar, för att mer forskning som kan bidra till utveckling på skolor med svåra förutsättningar ska komma till stånd. På sikt kan ökad kunskap bidra till en bättre skolverksamhet där fler lärare och rektorer vill arbeta. Utredningen uppmanar huvudmän och univer-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">515</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_516" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:579px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:133px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317516x1.jpg/" style="width:416px;height:133px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">sitet och högskolor att båda ta initiativ till sådana samarbeten. Sam- arbeten kan till exempel utmynna i praktiknära forskning kring pro- blem som formuleras och till viss del också genomförs av lärare på skolor med svåra förutsättningar, eller genom att forskare följer sko- lors innovativa sätt att utveckla verksamheten, till exempel utveckling som stöds av medel från den socioekonomiskt betingade resurs- förstärkningen. För att samarbete ska komma till stånd, behövs det fler mötesplatser där lärare, forskare och huvudmän kan mötas. Ett exempel på en befintlig mötesplats är Uppsala universitets <SPAN class="ft50">Forum för samverkan </SPAN>där regional samverkan sker mellan Uppsala universitet och åtta kommuner.<SPAN class="ft136">62 </SPAN>Forum för samverkan bedriver bland annat forskningscirklar där deltagarna, till exempel lärare och rektorer, for- mulerar ett problem och undersöker detta tillsammans med en fors- kare som fungerar som handledare. Aktuella forskningscirklar just nu är Nyanländas lärande: språkutvecklande arbetssätt och Ledning och styrning för ökad måluppfyllelse.</P>
<P class="p181 ft35">Just nu pågår utredningen om Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet som bland annat ska kartlägga och redogöra för befintlig samverkan mellan uni- versitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning, och presentera förslag på olika modeller för långsiktig samverkan.<SPAN class="ft136">63 </SPAN>Regeringen har också tagit initiativ till för- söksverksamhet i syfte att utveckla och pröva olika modeller för lång- siktig samverkan mellan universitet och högskolor och huvudmän inom skolväsendet kring praktiknära forskning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 119px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">10.6.3</SPAN><SPAN class="ft189">Lärare och rektorer behöver reella förutsättningar att göra skillnad för eleverna</SPAN></P>
<P class="p1043 ft52"><SPAN class="ft223">Utredningens bedömning: </SPAN>Huvudmän bör ge lärare och rekto- rer reella förutsättningar att klara ett utmanande uppdrag. Det kan gälla att skapa en infrastruktur omkring eleverna, att ge lä- rare och rektorer förutsättningar att utföra sina kärnuppdrag och att skapa möjligheter för kollegialt samarbete.</P>
<P class="p1106 ft75"><SPAN class="ft104">62</SPAN><SPAN class="ft105">Uppsala Universitet (2017).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">63</SPAN><SPAN class="ft106">Dir 2017:27.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">516</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_517" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:60px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317517x1.jpg/" style="width:413px;height:60px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">Till sin hjälp har huvudmännen bland annat det socioekono- miskt betingade statsbidrag som riksdagen har beslutat i bud- getpropositionen för 2018.</P>
<P class="p811 ft35">För att åstadkomma varaktiga resultat som ger erfarna lärare och rek- torer incitament att söka sig till skolor med svåra förutsättningar och stanna där under en längre tid krävs att de får reella förutsättningar att göra skillnad för eleverna. I kapitel 9 lägger utredningen förslag som syftar till att förbättra arbetssituationen för lärare, rektorer och förskolechefer, och ge yrkesgrupperna bättre förutsättningar för sina kärnuppdrag. Lärare och rektorer vill göra ett bra jobb men behöver ha nödvändiga förutsättningar för att klara utmanande uppdrag. Åt- gärder för att förbättra arbetssituationen för lärare och rektorer kan därför bidra till att göra det mer attraktivt att arbeta på en skola med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p434 ft35">För att uppnå det krävs det att skolorna är attraktiva arbetsplatser. Konkret behövs goda möjligheter för lärare och rektorer att göra skillnad för eleverna, och en hållbar arbetssituation. I ett tidigare avsnitt har utredningen berört frågan om att den stora omsättningen på rektorer leder till dålig ledarstabilitet, vilket är förödande för en skola med stora utmaningar. I kapitel 9 fördjupar utredningen resone- mangen om vilka förutsättningar som krävs för att lärare och rektorer ska kunna fullgöra sina uppdrag. Utredningen upprepar inte de reso- nemangen här, men betonar att alla de förutsättningar som beskrivs där är ännu viktigare vid skolor med svåra förutsättningar eftersom uppdragen där är så krävande och eleverna behöver mycket mer.</P>
<P class="p417 ft35">Lärar- och rektorsuppdragen är komplexa och krävande i sig, och på en skola med svåra förutsättningar är de ännu mer krävande. Att huvudmännen vinnlägger sig om att skapa gynnsamma förutsätt- ningar för undervisningen är därför än mer angeläget när det gäller skolor med svåra förutsättningar där eleverna behöver mycket stöd och där samarbete med polis och socialtjänst i bland är vardag. Där är det dessutom ännu viktigare att organisationen utformas med en in- frastruktur omkring eleverna som ger dem stöd utöver det som lärar- na ger i undervisningen, och som ger rektorer utrymme att finnas nära lärare. Personalförstärkningar är ett sätt att skapa mindre elev- grupper, ge eleverna mer stöd i och utanför undervisningen, och ge lärarna avlastning så att de kan ägna sig åt kärnuppdragen. I kapitel 9</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">517</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_518" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:470px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317518x1.jpg/" style="width:413px;height:102px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft26">redogör utredningen för hur personalförstärkningar kan användas, och för statsbidrag som är tillgängliga.</P>
<P class="p850 ft35">Men för att utvecklas till en attraktiv arbetsplats behöver skolmil- jön inte bara hålla sådan kvalitet att lärare och rektorer kan tänka sig att vistas och verka där. Att den också ger dem utrymme att utveckla sin undervisning eller ledarskap och sig själva som yrkespersoner, är nödvändigt. Utredningen menar att professionsprogrammet kommer att utgöra ett viktigt verktyg för detta. Organisatoriska möjligheter till samarbete och kollegialt lärande lärare emellan, och rektorer emel- lan, är viktiga pusselbitar för att bygga en attraktiv arbetsmiljö. I be- tänkandet har utredningen samlat en rad exempel på hur huvudmän och skolor kan organisera för att till exempel ge lärare och rektorer bättre förutsättningar för samarbete. Exemplet från Malmö visar också hur en kommun kan organisera och prioritera utifrån grund- tanken att bra rektorer är betydelsefulla, inte minst för att lärarna vid de utsatta skolorna ska välja att stanna på sina tjänster.</P>
<P class="p89 ft35">Utredningen bedömer att många satsningar som efterfrågas kan genomföras med hjälp av det socioekonomiskt viktade statsbidrag som riksdagen har beslutat i budgetpropositionen för 2018.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 40px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">10.6.4</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Strategier för att förbättra rekrytering till förskolor i områden med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 10px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Huvudmän bör se över rekrytering- en till förskolor i utsatta områden, och utveckla strategier för hur andelen behöriga förskollärare ska öka på sådana förskolor.</P>
<P class="p982 ft41">Regeringen bör överväga att inkludera förskolan i karriärs- tegssatsningen i framtiden.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Under utredningens arbete har det blivit tydligt att även förskolor i utsatta områden kan ha problem att med rekrytera behöriga och erfarna förskollärare. På vissa förskolor saknas behöriga förskollärare helt. I sig kan det verka avskräckande på behöriga förskollärare som söker ett nytt arbete, eftersom det är mer tilltalande att arbeta i en förskola där det finns skickliga kollegor. Huvudmän kan därför behö- va se över rekryteringen till förskolor i utsatta områden, och rekry- tera mer än en förskollärare i taget.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 57px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">518</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_519" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:272px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:445px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317519x1.jpg/" style="width:413px;height:445px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p919 ft35">Regeringens satsning på karriärtjänster omfattar inte förskollärare, vilket betyder att detta incitament saknas för denna skolform, såvida inte huvudmän väljer att göra lokala satsningar på karriärtjänster för förskollärare. I utredningens direktiv omfattas inte förskollärare av utredningsfrågorna om hur fler erfarna lärare och personer i ledande befattning ska söka sig till skolor med svåra förutsättningar. Utred- ningen menar dock att detta är viktigt, och anser att regeringen bör överväga att inkludera förskolan i karriärstegssatsningen i framtiden.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 103px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">10.6.5</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Mer träffsäkert statsbidrag för extra karriärtjänster till grundskolor med svåra förutsättningar</SPAN></P>
<P class="p1183 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Förordningen om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärtjänster för lärare i förskole- klasser och grundskolor i utanförskapsområden bör ändras så att den utgår från ett socioekonomiskt index i stället för specificerade områden.</P>
<P class="p1131 ft35">Villkoret, att huvudmannen ska utnyttja hela bidragsramen för de extra karriärtjänsterna i utanförskapsområden, bör tas bort.</P>
<P class="p977 ft41">Regeringen bör överväga att byta namn på statsbidraget till för- ordning om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärtjänster för lärare i förskoleklasser och grundskolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p977 ft41">Skolverket bör ges bemyndigande att föreskriva kriterier för att skolor ska få ta del av bidraget utifrån myndighetens socioekono- miska index.</P>
<P class="p978 ft52"><SPAN class="ft223">Utredningens bedömning: </SPAN>På sikt bör medlen för extra karriär- tjänster i utanförskapsområden slås ihop med andra statsbidrag för karriärtjänster. Ett första steg kan vara att överföra medlen från statsbidraget till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända (förordning 2016:329), och låta målgruppen för det sammanslagna statsbidraget också omfatta gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt särskilt yrkesskickliga personer i ledande befattning.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">519</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_520" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317520x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft52">Utredningen har konstaterat att det extra statsbidraget till skolhuvud- män som inrättar karriärtjänster för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden inte är tillräckligt träffsäkert, och att villkoren för att få ta del av det gör det för krångligt och otill- gängligt för huvudmän som skulle kunna vara i behov av bidraget. Det finns både skolor och huvudmän med stora behov som faller utanför de definierade utanförskapsområdena, och därför inte kan ta del av statsbidraget. Det finns också en rad generella problem med de många statsbidragen på skolans område, vilka utredningen diskuterar i kapitel 5. Utredningen menar att flera statsbidrag som rör lärar- satsningar på sikt bör slås ihop och förenklas. Detta ligger i linje med förslagen i Riksrevisionens rapport om statsbidragen på skolområdet, och med den intention om att lägga samman och förenkla statsbidrag som regeringen uttrycker i budgetpropositionen för 2018.<SPAN class="ft147">64 </SPAN>Det gäl- ler till exempel de olika statsbidragen för karriärtjänster. Innan detta blir verklighet finns det dock skäl att åtgärda det extra statsbidraget för karriärtjänster i utanförskapsområden, för att det ska kunna användas mer effektivt. Utredningen föreslår därför att villkoren för detta statsbidrag ska förenklas och att det tydligare ska riktas till skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p98 ft53">Förändring av vilka skolor som kan ta del av statsbidraget</P>
<P class="p480 ft35">När det gäller statsbidragets bristande träffsäkerhet definierar för- ordningen i dag ett antal geografiska områden, så kallade utanför- skapsområden, som utifrån vissa kriterier antas innehålla skolor som på grund av läget i utanförskapsområdet har svåra förutsätt- ningar. Men det kan finnas skolor med lika svåra eller ännu svårare förutsättningar som inte kan få del av statsbidraget därför att de geografiskt inte finns inom de utpekade områdena.<SPAN class="ft136">65 </SPAN>Utredningen har undersökt om det är möjligt att i stället knyta förordningen till det socioekonomiska index som Skolkommissionen har tagit fram. Detta beskriver också socioekonomiska förutsättningar, och det kan finnas fördelar med att använda samma definitioner i olika sats- ningar. Problemet, i detta fall, är att Skolkommissionens socioeko-</P>
<P class="p923 ft75"><SPAN class="ft104">64</SPAN><SPAN class="ft105">Riksrevisionen (2017a).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">65</SPAN><SPAN class="ft106">Statskontoret (2017b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">520</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_521" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p485 ft41">nomiska index beskriver <SPAN class="ft56">huvudmäns </SPAN>förutsättningar. Men hos en huvudman finns ofta flera eller många olika skolor som inte sällan har väsentligt skilda förutsättningar. Särskilt gäller detta för större kommuner med segregerade bostadsområden. Metoden för att urskilja skolor med svåra förutsättningar måste därför operera på skolnivå, inte huvudmannanivå.</P>
<P class="p102 ft35">Ett socioekonomiskt index som beskriver skolors förutsättning- ar har tidigare tagits fram av Skolverket, i samband med utform- ningen av andra satsningar. Detta kan viktas utifrån olika variabler, till exempel föräldrars utbildningsnivå, skolresultat eller antal nyan- lända elever. Utredningen bedömer att statsbidragets träffsäkerhet skulle öka om satsningen skulle knytas till Skolverkets socioekono- miska index för att identifiera skolor med svåra förutsättningar i stället för de utanförskapsområden som i dag används. Regeringen bör också överväga att, som en följd av ändringen, byta namn på statsbidraget till förordning om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärtjänster för lärare i förskoleklasser och grund- skolor i skolor med svåra förutsättningar.</P>
<P class="p104 ft53">Skolverket bör utarbeta kriterier</P>
<P class="p105 ft52">Utredningen anser att Skolverket ska ges bemyndigande att utforma kriterier som är effektiva för att huvudmän ska kunna tillsätta extra karriärtjänster vid skolor med svåra förutsättningar och stora ut- maningar. Skolverket bör utgå från forskning och annan tillgänglig kunskap om vad som utgör svåra förutsättningar för skolor. Att använda ett socioekonomiskt index för att identifiera skolor i stället för på förhand angivna utanförskapsområden, kan innebära att vilka skolor som får höga och låga indexvärden varierar från år till år. Ut- redningen uppmanar Skolverket att ta hänsyn till denna risk i ut- formandet av kriterier, och att vinnlägga sig om att kriterierna medför möjligheter för huvudmännen att tillsätta karriärtjänster på lång sikt. Det får inte bli så att skolor riskerar att tappa de extra karriärtjäns- terna från ett år till ett annat om exempelvis elevresultaten förbättras något. Det är avgörande för skolor med svåra förutsättningar att de har stabila premisser för sin verksamhet.</P>
<P class="p123 ft35">När det gäller de villkor som medför att förordningen blir krånglig och svårtillgänglig för huvudmän, har utredningen övervägt om vill-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">521</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_522" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">koret att huvudmannen ska ha ansökt om hela sin tilldelade ram för de ordinarie karriärtjänsterna innan det extra statsbidraget kan bli aktuellt ska kvarstå. Detta villkor är till för att försäkra att huvud- mannen inte minskar de ordinarie karriärtjänsterna, utan att det extra statsbidraget är just extra. Utredningen menar därför att detta villkor inte ska ändras.</P>
<P class="p109 ft35">Däremot finns det problem med villkoret att huvudmannen måste ansöka om <SPAN class="ft50">hela </SPAN>sin tilldelade ram av det extra statsbidraget för att över huvud taget kunna rekvirera medel av statsbidraget för utan- förskapsområden. Detta leder till att huvudmännen inte kan få stats- bidrag alls om de inte kan fylla hela ramen. Om huvudmannen inte kan tillsätta alla de extra karriärtjänsterna den har tilldelats får den inte tillsätta en enda. Med ett mer pragmatiskt sätt att resonera skulle huvudmän kunna få ansöka om extra statsbidrag för enstaka karriär- tjänster, med motivet att det är bättre att de alls kan utnyttja det. Utredningen föreslår därför att detta villkor ska tas bort.</P>
<P class="p181 ft35">Om man tar bort detta villkor finns det visserligen en risk för att huvudmannen inte utnyttjar hela sin bidragsram och därmed binder upp den så att medlen inte kan utnyttjas av andra huvudmän som kunde ha haft nytta av dem. Å andra sidan är detta redan i dag en följd av hur regleringen är konstruerad: där huvudmän som har rätt till bidraget och är i behov av det inte kan ta del av det eftersom de inte kan tillsätta samtliga karriärtjänster och därmed helt blir utan statsbidrag. En värre konsekvens än att statliga medel riskerar att bin- das upp är att skolor som har behov av statsbidraget på grund av hur det är konstruerat inte kan ta del av det, vilket är situationen i dag.</P>
<P class="p109 ft107">När det gäller villkoret att de extra karriärtjänsterna ska tillsättas i ett öppet ansökningsförfarande anser utredningen att detta är bra, då det ger huvudmän större möjlighet att använda det som incitament i rekryteringen av erfarna lärare till skolor med svåra förutsättningar. Utredningen anser att detta villkor ska finnas kvar.</P>
<P class="p367 ft53">På sikt bör de olika statsbidragen för karriärtjänster slås samman</P>
<P class="p412 ft52">På sikt bör medlen för extra karriärtjänster i utanförskapsområden slås ihop med andra statsbidrag för karriärtjänster. Ett första steg kan vara att överföra medlen från statsbidraget till skolhuvudmän för insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola och för att stärka</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">522</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_523" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:488px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:212px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317523x1.jpg/" style="width:415px;height:212px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td192"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td193"><P class="p19 ft38">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft52">utbildningens kvalitet för nyanlända, och låta målgruppen för det sammanslagna statsbidraget omfatta gymnasieskolan och gymnasie- särskolan samt särskilt yrkesskickliga personer i ledande befattning.<SPAN class="ft147">66 </SPAN>Utredningen har övervägt att föreslå detta redan nu, men utredningen har landat i att det är känsligt att föreslå förändringar i ett statsbidrag som är knutet till Skolverkets pågående överenskommelser med huvudmän. Utredningen uppmuntrar därför regeringen att överväga att, i dialog med Skolverket, slå samman de två statsbidragen. Om statsbidraget för extra karriärtjänster i utanförskapsområden inte längre ska vara knutet till vissa områden, utan i stället till skolor med svåra förutsättningar som utses utifrån ett socioekonomiskt index, kommer statsbidragens konstruktion att bli ännu mer lika, och de huvudmän och skolor som träffas kommer allt mer att sammanfalla. Det gäller troligen både huvudmän med överenskommelser och huvudmän med särskilt svåra förutsättningar. Med färre statsbidrag som liknar varandra ökar också möjligheterna för huvudmän för sko- lor med svåra förutsättningar att kunna räcka till för att sätta sig in i, ansöka om, och administrera statsbidragen. På det sättet kan huvud- män för skolor med svåra förutsättningar utnyttja de möjligheter som statsbidragen är tänkta att ge.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 154px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">10.6.6</SPAN><SPAN class="ft189">Tydligare att lärarlönelyftet ska fördelas med hänsyn till elevers förutsättningar och behov</SPAN></P>
<P class="p895 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Regeringen bör överväga att förtydliga förordningen om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier om en kompensatorisk effekt efter- strävas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;" class="ft52">Lärarlönelyftet kan i viss mån användas kompensatoriskt, men det har inte varit tydligt för huvudmännen, vilket Statskontoret har upp- märksammat i sin första delutvärdering av satsningen.<SPAN class="ft147">67 </SPAN>Statskontoret påpekar också att Skolverket i sin information inte har betonat att</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft138"><SPAN class="ft104">66</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för sam- verkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</SPAN></P>
<P class="p461 ft77"><SPAN class="ft104">67</SPAN><SPAN class="ft106">Statskontoret (2017c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">523</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_524" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317524x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Erfarna lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar ...</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">huvudmännen också ska ta hänsyn till elevernas behov och förut- sättningar när de fördelar medlen.</P>
<P class="p594 ft35">Utredningen bedömer att anledningen till att varken huvudmän- nen eller Skolverket har uppfattat att medlen ska fördelas med hänsyn till elevers förutsättningar och behov, är att förordningen inte är tyd- lig med att det är ett av syftena med satsningen.<SPAN class="ft136">68 </SPAN>Utredningen anser därför att förordningen behöver tydliggöras. Eftersom uppdraget till</P>
<P class="p484 ft35">Statskontoret tydligt specificerar frågan: ”I vilken utsträckning har huvudmännen fördelat satsningen på höjda lärarlöner efter elevers behov och förutsättningar?” tolkar utredningen det som regeringens intention att satsningen ska ha en kompensatorisk effekt.<SPAN class="ft136">69 </SPAN>Denna intention är inte tydlig i förordningen. Om förordningen förtydligas med regeringens intention kan Skolverket utforma sin information, och huvudmännen agera, utifrån förordningen.</P>
<P class="p109 ft107">Utredningen vill också uppmärksamma huvudmännen på att det inte finns något som hindrar att lärarlönelyftet fördelas kompensa- toriskt redan i dag, med stöd av skollagens skrivning om att kommu- ner ska fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter bar- nens och elevernas olika förutsättningar och behov.<SPAN class="ft265">70</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 296px;margin-bottom: 0px;" class="ft138"><SPAN class="ft104">68</SPAN><SPAN class="ft154">9 § Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra perso- nalkategorier.</SPAN></P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">69</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2016d).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">70</SPAN><SPAN class="ft106">2 kap 8 a skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">524</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_525" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:665px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317525x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;font: 25px 'Arial';line-height: 30px;"><SPAN class="ft172">11</SPAN><SPAN style="font: 25px 'Arial';margin-left: 32px;line-height: 30px;">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</SPAN></P>
<P class="p789 ft35">Det är en stor utmaning för Sverige att förse landets klassrum och förskolor med de lärare och förskollärare som behövs. I ljuset av den brist på lärare och förskollärare som nu råder behövs många vägar till dessa yrken, om Sverige ska klara kompetensförsörjningen. De flesta lärare arbetar kvar som lärare. Avhoppen är relativt stora de första två åren men efter det är kvarvaron relativt hög och den har ökat något med tiden.<SPAN class="ft136">1 </SPAN>Lärar- och förskollärarprogrammen är de yrkesutbild- ningar som samlar flest studenter vid våra universitet och högskolor. Regeringen har också satsat på att bygga ut lärar- och förskollärar- utbildningarna med fler utbildningsplatser. Ändå räcker inte de lärare och förskollärare som utbildas inom de ordinarie lärar- och förskol- lärarutbildningarna för att täcka behovet i skola, förskola och vuxen- utbildning. Det beror inte minst på att antalet barn och elever ökar just nu.<SPAN class="ft136">2 </SPAN>Det är också så att många lärare och förskollärare väntas gå i pension under de närmaste åren.</P>
<P class="p102 ft35">För att klassrummen inte ska stå lärarlösa och barn och elever bli utan undervisning nödgas huvudmännen anställa obehöriga. Det fram- går av Skolverkets lägesbedömning 2017, där Skolverket konstaterar att andelen lärare med en pedagogisk högskoleexamen minskar sam- tidigt som antalet lärare i skolväsendet ökar. Det beror på att många av dem som nu anställs för lärartjänster saknar en pedagogisk högskole- examen. De nyanställda lärarna utan en pedagogisk högskoleexamen utgör 37 procent av alla tjänstgörande lärare som saknar en pedagogisk</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft104">1</SPAN><SPAN class="ft106">Statistiska Centralbyrån (2016b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft210">2</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px;" class="ft31">525</P>
</DIV>
<DIV id="page_526" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317526x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">högskoleexamen.<SPAN class="ft136">3 </SPAN><NOBR>40–49</NOBR> procent av de som är nyanställda inom grundskolan, förskoleklassen och den kommunala vuxenutbildningen saknar en pedagogisk högskoleexamen nyanställda.</P>
<P class="p109 ft35">Med behörighetsgivande utbildning skulle dessa personer kunna bli behöriga och finnas kvar i förskola, skola och vuxenutbildning även på lång sikt. Men för att klassrummen inte ska stå lärarlösa, eller bemannas med ännu en obehörig lärare medan den obehöriga läraren studerar, behövs det goda möjligheter för den som arbetar som obehörig lärare att samtidigt utbilda sig för att bli behörig.</P>
<P class="p428 ft79"><SPAN class="ft79">11.1</SPAN><SPAN class="ft264">Lärarbristen väntas pågå i många år framöver</SPAN></P>
<P class="p99 ft35">Både Skolverket och Statistiska Centralbyrån (SCB) har i december 2017 publicerat rapporter som varnar för att den pågående lärar- bristen kommer att finnas kvar i många år framöver. Skolverkets prognos över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier utgår från lärarsituationen år 2016 och sträcker sig fram till år 2031.<SPAN class="ft136">4 </SPAN>Beräkningarna omfattar förskola, fritidshem, förskoleklass, grund- skola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå, kom- munal vuxenutbildning i svenska för invandrare och särskild utbild- ning för vuxna. Enligt prognosen beräknas det totala behovet av per- sonal inom samtliga skol- och verksamhetsformer som prognosen omfattar öka med drygt 40 000 heltidstjänster från cirka 249 000 hel- tidstjänster år 2016 till omkring 290 000 heltidstjänster år 2031. Om- kring hälften av ökningen av personalbehovet bedöms ske under den första femårsperioden, det vill säga fram till 2021.</P>
<P class="p181 ft35">Även Statistiska Centralbyråns (SCB) Trender och prognoser 2017, som presenterar långsiktiga prognoser över tillgång och efter- frågan på arbetskraft för olika utbildningsgrupper, visar att antalet personer med pedagogisk examen inte beräknas räcka till för att täcka den framtida efterfrågan.<SPAN class="ft136">5 </SPAN>Enligt prognosen väntas en fortsatt brist på utbildade fritidspedagoger, ämneslärare, yrkeslärare, förskollärare och lärare för grundskolans tidigare år. Det är främst en stigande efter- frågan, till följd av fler elever inom grund- och gymnasieskolan, som</P>
<P class="p424 ft75"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2017d).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft73">4</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2017f).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft73">5</SPAN><SPAN class="ft76">Statistiska Centralbyrån (2017b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">526</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_527" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:675px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317527x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft38">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft25">på sikt ger allt större brist på utbildade lärare. SCB drar slutsatsen att dagens lärarbrist kan komma att kvarstå även på längre sikt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 129px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft96"><SPAN class="ft79">11.2</SPAN><SPAN class="ft130">Med behörighetsgivande utbildning kan personer som är nära en lärarexamen bli behöriga lärare</SPAN></P>
<P class="p116 ft35">Grundstenen för en lärarlegitimation är en lärarexamen, och vägen dit är en behörighetsgivande utbildning. För den som är nära en lärar- examen finns flera utbildningar där personen kan komplettera sin utbildning för att få en lärarexamen. Det gäller utbildningarna <SPAN class="ft50">Kom- pletterande pedagogisk utbildning (KPU), Vidareutbildning av lärare (VAL) </SPAN>och <SPAN class="ft50">Utländska lärares vidareutbildning (ULV).</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Kompletterande pedagogisk utbildning – KPU</P>
<P class="p105 ft52">Den som redan har ämnesstudier i minst ett undervisningsämne av en sådan omfattning som krävs för en ämneslärarexamen kan komplet- tera dessa med en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) om 90 högskolepoäng för att avlägga en ämneslärarexamen.<SPAN class="ft147">6 </SPAN>Utbild- ningen omfattar den utbildningsvetenskapliga kärnan och verksam- hetsförlagd utbildning. KPU ges vid flertalet av de högskolor och universitet som har tillstånd att utfärda en ämneslärarexamen. Inga särskilda medel utgår till högskolorna och universiteten utan utbild- ningarna finansieras inom lärosätets ordinarie anslag, det så kallade takbeloppet.</P>
<P class="p1156 ft35">De personer som genomför en KPU i syfte att bli lärare i ett ämne inom vilket det råder brist på legitimerade och behöriga lärare, kan, under tiden de genomför utbildningen, anställas för undervisning för en period av högst två år om vissa förutsättningar är uppfyllda. <SPAN class="ft136">7</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">För att öka antalet ämneslärare, särskilt i matematik, naturorien- terande ämnen och teknik, men också i andra ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare, pågår flera försöksverk- samheter med särskild KPU vid ett antal universitet och högskolor.<SPAN class="ft136">8</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft138"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärar- examen.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">7</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 22 b § skollagen (2010:800) samt förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning.</SPAN></P>
<P class="p461 ft77"><SPAN class="ft104">8</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 14px;">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">527</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_528" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317528x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft41">Dessa finansieras helt eller delvis med särskilda medel utöver läro- sätets takbelopp. Totalt omfattar försöksverksamheterna knappt 125 studenter per år.</P>
<P class="p751 ft41">Vid Göteborgs universitet pågår <SPAN class="ft56">Brobyggaren </SPAN>i syfte att utveckla såväl lärarutbildning och verka för skolutveckling, som att stärka samverkan mellan lärosäte och skolväsende. Utbildningen ska rekry- tera och utbilda fler behöriga ämneslärare inom matematik, natur- vetenskap och teknik och erbjuder KPU med högre studietakt än normalt. Utbildningen har inspirerats av lärarutbildningen på Stanford University.</P>
<P class="p88 ft25">Stiftelsen <SPAN class="ft78">Teach for Sweden </SPAN>tillsammans med Karlstads universitet, Högskolan i Halmstad och Luleå tekniska universitet bedriver en för- söksverksamhet med en annan variant av särskild kompletterande utbildning. I Teach for Swedens projekt ges studenter som har en examen, och som har genomfört tidigare studier med goda studie- resultat, möjlighet att läsa en KPU samtidigt som de arbetar i en skola med låg måluppfyllelse. Då arbete och studier bedrivs parallellt pågår studierna under två år.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;" class="ft35">Regeringen har också satsat på KPU för forskarutbildade. Sedan 2016 har Stockholms universitet tillsammans med Kungl. Tekniska högskolan, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att anordna KPU som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.<SPAN class="ft136">9 </SPAN>Syftet är att få fler ämneslärare och lekto- rer i skolan, särskilt inom ämnena matematik, biologi, kemi, fysik och teknik. För att stimulera personer att påbörja och slutföra utbild- ningen har högskolorna och universiteten också fått i uppdrag att administrera det utbildningsbidrag på 25 000 kronor i månaden som ska utgå till de studerande.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 166px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft98">9 </SPAN>Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämnes- lärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">528</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_529" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317529x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft38">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen – VAL</P>
<P class="p111 ft35">Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, VAL, vänder sig till den som är verksam som lärare men saknar en behörighetsgivande examen.<SPAN class="ft136">10 </SPAN>Under vissa förutsättningar kan också förskollärare delta. Inom VAL kan man komplettera tidigare studier för att kunna av- lägga en lärar- eller förskollärarexamen. Studierna inom VAL får maximalt omfatta 120 högskolepoäng. De sju lärosäten som har i uppdrag att erbjuda utbildningen har ett särskilt tydligt uppdrag att pröva tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet för att avgöra möj- ligheterna till tillgodoräknanden. Den som blir antagen till VAL får en individuell studieplan för att nå en önskad lärar- eller förskol- lärarexamen. Bland annat för att förbättra lärosätenas möjligheter att erbjuda individuella studieplaner erhåller de medverkande lärosätena en något högre ersättning per student än den ordinarie ersättningen. De studenter som deltar erbjuds ingen annan studiefinansiering än det reguljära studiemedlet.</P>
<P class="p84 ft41">Totalt var 1 816 studenter aktiva i VAL vårterminen 2016. Antalet helårsstudenter var 2017 cirka 950 vilket i praktiken innebär många fler individer då i det närmaste samtliga läser på deltid. Genom- strömningen är cirka 30 procent och påverkas bland annat av att ut- bildningen genomförs vid sidan av ordinarie arbete i skolan. För att fler ska ges möjlighet att läsa utbildningen och bli behöriga lärare har regeringen under 2016 beslutat om en förlängning av satsningen.<SPAN class="ft140">11 </SPAN>Det innebär att <NOBR>VAL-förordningens</NOBR> giltighet har till juni 2030 och att tiden för senaste antagning har förlängts till juni 2026. Totalt 143 mil- joner kronor finns avsatta för verksamheten 2018. Lärare kan också examineras utifrån äldre examensordning, vilket gör utbildningen mer flexibel.</P>
<P class="p700 ft138"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen.</SPAN></P>
<P class="p531 ft77"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft106">Regeringen (2016a).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">529</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_530" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:674px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317530x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft53">Utländska lärares vidareutbildning (ULV)</P>
<P class="p99 ft52">För att ge personer med en utländsk lärarexamen möjlighet till kom- pletterande utbildning pågår sedan 2007 satsningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV).<SPAN class="ft147">12 </SPAN>Syftet är att ta till vara kompetensen hos personer med en utländsk lärar- och förskollärarutbildning och ge ökade möjligheter till anställning i svensk skola eller förskola. Sex universitet och högskolor har 2018 möjlighet att bedriva komplet- terande utbildning för personer med utländsk lärar- och förskollärar- utbildning.<SPAN class="ft147">13 </SPAN>Utbildningen ska enligt förordningen planeras med hän- syn till studentens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet och kan som mest omfatta 120 högskolepoäng. För utbildningens genom- förande finns särskilda medel avsatta, 49 miljoner kronor för 2018 och för varje student utgår ett något högre ersättningsbelopp till läro- sätet än det ordinarie. De studenter som deltar erbjuds ingen annan studiefinansiering än det reguljära studiemedlet. Totalt omfattade utbildningen drygt 430 helårsstudenter under 2015, vilket även i detta fall innebär att betydligt fler individer deltagit. Många av de med utländsk utbildning befinner sig i ett skede av livet då det kan vara svårt att avsätta tillräckligt mycket tid för studier eftersom de samtidigt måste försörja sig och få sin familj att fungera i det nya lan- det varför genomströmningen är låg.<SPAN class="ft147">14</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">De högskolor och universitet som har i uppdrag att bedriva ULV är också engagerade i arbetet med det så kallade snabbspåret för utländska lärare genom vilket nyanlända lärare och förskollärare snab- bare ska kunna erbjudas arbete i skolväsendet. Snabbspåren planeras gemensamt mellan arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen samt andra berörda myndigheter och utbildningsanordnare. Drygt 750 personer har deltagit i snabbspåret för lärare och förskollärare mellan januari 2016 och mars 2017.<SPAN class="ft136">15</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN class="ft179">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
<P class="p489 ft138"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft154">Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbild- ning.</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft105">Se t. ex. SOU 2016:35.</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">530</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_531" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317531x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft38">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 207px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">11.2.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Stärkta villkor för arbete och studier viktiga förutsättningar för högre genomströmning</SPAN></P>
<P class="p105 ft25">De kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU) som delvis finansieras med särskilda medel har utvärderats av Universitets- kanslersämbetet (UKÄ).<SPAN class="ft153">16 </SPAN>I utvärderingen skriver UKÄ bland annat att de kompletterande pedagogiska utbildningarna är ett viktigt alter- nativ till de ordinarie lärarutbildningarna. UKÄ pekar också på att försöksverksamheterna i dag bara erbjuder utbildningar för blivande lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen, och att utbild- ningar i fler ämnen kommer att behövas. UKÄ noterar också att det är tydligt att studenternas försörjning under studietiden är ett nyckel- problem. Trots det verkar KPU generellt huvudsakligen fungera bra såtillvida att studenterna som läser till ämneslärare via KPU i mycket lägre grad hoppar av utbildningen jämfört med dem som läser ordi- narie ämneslärarutbildning.<SPAN class="ft153">17</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">I fallet med Teach for Sweden hade, av de studenter som påbörja- de utbildningen 2014, samtliga gjort klart alla poäng två år senare. 56 procent hade tagit ut en examen. Vid Alternativ KPU, som ingår i Brobyggaren, hade i november 2016 63 procent av de studenter som påbörjat utbildningen vårterminen 2015, avlagt en ämneslärarexamen.</P>
<P class="p103 ft41">Genomströmningen i VAL är cirka 30 procent och påverkas bland annat av att utbildningen genomförs vid sidan av ordinarie arbete i skolverksamheten. Även för ULV har problem kring studiefinansier- ing för deltagande studenter lyfts vilket bedöms påverka möjlighe- terna att slutföra utbildningen och nå examen.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">11.3</SPAN><SPAN class="ft264">Satsningar på fler vägar till läraryrket behövs</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Det finns sannolikt många som skulle kunna tänka sig att yrkesväxla till lärare och avlägga en lärarexamen, men har svårt att genomföra det med de villkor som erbjuds i dag. Utredningen anser att det behövs satsningar som möjliggör att kombinera studier till lärare med arbete som obehörig lärare i skolväsendet. Goda kombinationsmöjligheter kan underlätta för personer som är nära en lärarexamen att yrkesväxla till lärare, och för huvudmän att öka andelen behöriga lärare. Med</P>
<P class="p722 ft75"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft105">Universitetskanslersämbetet (2017a).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft106">Universitetskanslersämbetet (2016b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">531</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_532" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:181px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:543px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317532x1.jpg/" style="width:416px;height:543px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft41">tanke på att det är för få som påbörjar en lärarutbildning och förskol- lärarutbildning är det också ett långsiktigt sätt att investera i fler legitimerade och behöriga lärare och förskollärare.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">11.3.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Förlängning och utvidgning av försöksverksamheten med anställning under viss kompletterande utbildning</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>Försöksverksamheten med längre tids- begränsade anställningar för den som arbetar som lärare och sam- tidigt läser en kompletterande pedagogisk utbildning som ger behörighet i ett eller flera ämnen där det råder brist på behöriga lärare, ska omfatta samtliga utbildningar som leder till en behö- righetsgivande lärarexamen.</P>
<P class="p837 ft41">Läraren ska i försöksverksamheten med undantag från skol- lagens krav på legitimation och behörighet, kunna anställas under högst tre år om personen samtidigt genomför en utbildning som leder till en lärarexamen.</P>
<P class="p837 ft26">Anställningstiden får förlängas till högst fyra år om det finns särskilda skäl.</P>
<P class="p805 ft41">Läraren ska undervisa i skolväsendet i ett eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare.</P>
<P class="p794 ft35">Läraren ska ha ämneskunskaper som motsvarar de ämneskun- skaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen där läraren ska bedriva undervisning. Läraren ska samti- digt genomföra en utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen som omfattar det eller de ämnena.</P>
<P class="p837 ft41">Regleringen om tidsbegränsning av anställningen ska gälla ut- över de former av visstidsanställning som regleras i lagen om an- ställningsskydd.</P>
<P class="p837 ft41">Försöksverksamheten bör förlängas och kunna tillämpas på anställningar som påbörjas senast höstterminen 2025.</P>
<P class="p806 ft35">Skollagen medger, med vissa begränsade undantag, bara anställning under ett år i taget för lärare som saknar legitimation.<SPAN class="ft136">18 </SPAN>Detta får kon- sekvenser för de huvudmän som vill satsa på att låta obehöriga lärare studera för att avlägga en lärarexamen samtidigt som de arbetar.</P>
<P class="p396 ft77"><SPAN class="ft98">18 </SPAN>2 kap. 18 § skollagen</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">532</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_533" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317533x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft38">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">Eftersom detta i de flesta fall tar längre tid än ett år innebär en investering i en utbildning för en lärare som saknar legitimation en osäkerhet för såväl huvudmännen som lärarna, när risken finns att läraren inte kan arbeta kvar i verksamheten efter ett års anställning. Troligen skulle möjligheter till en längre anställning än ett år i taget göra det mer attraktivt för personer från andra delar av arbetslivet att utbilda sig till lärare och parallellt arbeta som obehörig lärare. Detta skulle också öppna möjligheter för universitet och högskolor att pla- nera sina utbildningar så att studenterna först kan studera en del av utbildningen på campus, för att sedan läsa och arbeta under den senare delen av utbildningen.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 185px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Dagens försöksverksamhet ger möjlighet till längre anställning för vissa lärare</P>
<P class="p105 ft52">Sedan 2016 finns en försöksverksamhet som ger möjlighet för lärare som saknar en lärarexamen att vara anställda i högst två år, om de samtidigt läser en kompletterande pedagogisk utbildning för att av- lägga en behörighetsgivande examen. Anställningstiden kan förlängas till högst tre år om det finns särskilda skäl. För att omfattas av för- söksverksamheten ska läraren ha ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de ämnen som personen ska bedriva undervisning i.<SPAN class="ft147">19 </SPAN>Äm- nena som personen ska bli behörig i ska vara ämnen där det råder brist på legitimerade och behöriga lärare, och Skolverket har bemyn- digande att föreskriva vilka dessa ämnen är.<SPAN class="ft147">20 </SPAN>Försöksverksamheten kan tillämpas på anställningar som påbörjas senast höstterminen 2020.<SPAN class="ft147">21</SPAN></P>
<P class="p677 ft35">Den befintliga försöksverksamheten med anställning under viss kompletterande utbildning är alltså en möjlighet för vissa obehöriga lärare att under vissa förutsättningar vara anställda längre tid än ett år i taget. För att omfattas av försöksverksamheten ska läraren ha ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i ett eller flera ämnen där det råder</P>
<P class="p963 ft75"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 22 b § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p501 ft138"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverkets föreskrifter (2016:62) om vilka ämnen som omfattas av försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande anställning.</SPAN></P>
<P class="p518 ft77"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft106">Förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">533</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_534" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317534x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">brist på legitimerade och behöriga lärare. Samtidigt som läraren undervisar i detta ämne eller ämnen ska hen genomföra en komplet- terande pedagogisk utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen.<SPAN class="ft153">22 </SPAN>Av Skolverkets föreskrifter om vilka ämnen som om- fattas framgår att det är blivande ämneslärare i grundskolans <NOBR>7–9</NOBR> och gymnasieskolan som avses.<SPAN class="ft153">23</SPAN></P>
<P class="p108 ft53">Försöksverksamheten bör förlängas och utvidgas</P>
<P class="p412 ft35">Men med tanke på att lärarbristen är så stor, och då den drabbar fler skolformer och årskurser än de där ämneslärare undervisar, föreslår utredningen att försöksverksamheten ska förlängas och utvidgas till att också omfatta utbildningar som ger behörighet för att undervisa i grundskolans årskurser <NOBR>1–6.</NOBR> Utredningen föreslår därför att läraren ska ha ämneskunskaper i det eller de ämnen som hen ska bedriva un- dervisning i, men att läraren också ska kunna bedriva ämnesstudier för att kunna bli behörig i fler ämnen, under den längre anställ- ningstiden. Genom att mildra kravet på ämneskunskaper redan vid antagningen till utbildningen kan även studenter inom exempelvis VAL komma i fråga för en längre anställning.</P>
<P class="p181 ft35">I den befintliga försöksverksamheten kan en lärare vara visstids- anställd i upp till två år. Med särskilda skäl kan anställningen förlängas till tre år. Utredningen föreslår att tiden en lärare ska kunna vara anställd inom försöksverksamheten ska förlängas till tre år. Ett skäl till att utredningen föreslår att tiden det ska vara möjligt att vara viss- tidsanställd förlängs till tre år är att utredningen i delbetänkandet föreslog att lärare i yrkesämnen ska kunna vara visstidsanställda i tre år medan de läser en behörighetsgivande utbildning. Utredningen anser att det är bra om reglerna för anställning av lärare som samtidigt läser en utbildning som leder till en lärarexamen är likvärdiga. Detta för att det ska vara tydligt för huvudmän och deltagande lärare vad som gäller. Ett annat skäl är att studenter som behöver komplettera med ämnesstudier kan behöva längre studietid (och därmed längre anställningstid) än den som bara behöver läsa en kompletterande pedagogisk utbildning. Liksom i fallet med lärare i yrkesämnen, ska</P>
<P class="p735 ft75"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 22 b § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p233 ft77"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft76">SKOLFS 2016:62 Skolverkets föreskrifter om vilka ämnen som omfattas av försöksverk- samhet med anställning under viss kompletterande utbildning.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">534</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_535" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft38">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">det vara möjligt att förlänga anställningen till högst fyra år om det finns särskilda skäl, till exempel lång sjukfrånvaro eller föräldraledig- het.</P>
<P class="p103 ft41">För att omfattas av denna föreslagna försöksverksamhet krävs att läraren redan har ämnesstudier som hen kan tillgodoräkna sig i en examen. Då personer utan förskollärarutbildning kan anställas utan tidsbegränsning som barnskötare i förskolan omfattas inte förskol- lärare av förslaget.</P>
<P class="p103 ft41">Utredningen att försöksverksamheten förlängs till 2025, eftersom Skolverket har visat på att lärarbristen kommer att vara stor under en längre tid.</P>
<P class="p104 ft53">Viktigt att värna lärarlegitimationens intentioner</P>
<P class="p111 ft35">Samtidigt som det är viktigt att förenkla för huvudmän och blivande lärare är det också angeläget att värna elevers rätt att undervisas av behöriga lärare, och att väga vinsterna med att utöka tiden som obehöriga kan vara anställda mot riskerna med detta. Varje gång ett undantag eller en lättnad skapas i legitimationsreglerna finns också risken att syftet med legitimationsreformen undergrävs. Ju fler sätt det finns att undslippa behörighetskraven desto större är risken att legitimationen varken medför en högre kvalitet i undervisningen eller ett stärkt läraryrke. Utredningen anser dock att denna risk måste hanteras utifrån de förutsättningar som lärarbristen utgör. Lärarbris- ten med dess konsekvenser av att huvudmän nödgas bemanna under- visningen med obehöriga riskerar i sig att undergräva kvaliteten i undervisningen och urvattna kravet på att anställa behöriga lärare.</P>
<P class="p84 ft52">För den som anställs i den föreslagna utvidgade försöksverk- samheten ställs krav om studier vid en behörighetsgivande utbildning, vilket är ett sätt att motverka att legitimationens intentioner under- grävs. Försöksverksamheten innebär dessutom bara att den obehöriga läraren har möjlighet att vara visstidsanställd under en längre tid än ett år, men innebär inte ett undantag från krav på legitimation för att ansvara för undervisningen eller sätta betyg. Utredningen anser där- för inte att förslaget medför en risk att legitimationens intentioner undergrävs.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">535</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_536" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Anställning som obehörig lärare kan bli starten på en lärarkarriär</P>
<P class="p727 ft41">De obehöriga som väntas omfattas av försöksverksamheten kommer successivt att utveckla sina kunskaper, för att till slut kunna ta ut en lärarexamen.</P>
<P class="p230 ft26">Obehörig undervisande personal kan vara av olika slag:</P>
<P class="p542 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">med lärarexamen men utan behörighet för ämnet, skolformen eller årskursen (fast anställd och visstidsanställd)</SPAN></P>
<P class="p950 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">med annan akademisk examen eller akademiska studier (fast an- ställd och visstidsanställd)</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">utan akademiska studier, primärt på visstid.</SPAN></P>
<P class="p684 ft52">Oavsett vilken kategori obehöriga lärare tillhör är det för elevernas lärande väsentligt att alla dessa sätts i en utvecklingsrörelse. För några blir det vägen in till att permanent axla läraryrket, för andra blir det fråga om att se till att de utvecklas under den tid de är verksamma i skolan. Om en obehörig person vikarierar under tre månader innebär det ju att eleverna under denna tid har en lärare med en lägre grad av yrkesskicklighet. De behöriga lärarna behöver också handleda sina obehöriga kollegor, och bistå i betygssättningen i de fall det handlar om olegitimerade lärare. Utredningen anser att det är viktigt att de två förstnämnda personalslagen blir fler. För dessa bör man se an- ställningen som obehörig lärare som en möjlig start på en lärarkarriär. Det ligger inte i denna utrednings uppdrag att hantera lärarbristen, men som framgick av utredningens delbetänkande menar utredning- en att den grundläggande strategin måste utgå från att se realiteterna och att se till att summan av den samlade lärarkompetensen ökar successivt. I det perspektivet är förslaget att förlänga och utvidga för- söksverksamheten med anställning under viss kompletterande utbild- ning en investering i fler kunniga och behöriga lärare, både på kort och lång sikt.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 168px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">536</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_537" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:110px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:337px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317537x1.jpg/" style="width:413px;height:337px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft38">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 112px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft248"><SPAN class="ft28">11.3.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 17px;">Bättre ekonomiska förutsättningar att kombinera en lärar- eller förskollärarutbildning med arbete i skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p978 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Regeringen bör överväga en satsning för att förbättra huvudmännens ekonomiska förutsättningar att låta obehöriga lärare läsa en lärarutbildning samtidigt som de arbetar kvar i skolväsendet, och personer som arbetar i förskolan att läsa en förskollärarutbildning. Satsningen skulle kunna ta for- men av ett statsbidrag för att verksamma ska kunna kombinera arbete med en behörighetsgivande utbildning. Statsbidraget bör användas för att bereda personen tjänstledighet under studierna och anställa en ersättare. Det finns fördelar med att utforma sats- ningen på samma sätt som statsbidraget för behörighetsgivande utbildning för lärare i yrkesämnen (2012:144).</P>
<P class="p1131 ft35">Beroende på examens totala omfattning bör antalet terminer med möjlighet till statsbidraget variera, men bör maximalt kunna erhållas under 2 år och användas för varje person vid ett tillfälle.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">Statsbidrag bör bara lämnas för den person som är antagen till en behörighetsgivande utbildning och har vissa studier att till- godoräkna. Beroende på examens totala omfattning kan omfatt- ningen på de tidigare studierna variera.</P>
<P class="p811 ft35">Utredningen bedömer att regeringen bör överväga en satsning som ger bättre möjligheter för den som har en tjänst som obehörig lärare eller arbetar i förskolan att samtidigt studera en kompletterande utbildning som leder till en lärar- eller förskollärarexamen. Satsningen skulle kunna ta formen av ett statsbidrag för att huvudmän ska kunna låta obehöriga verksamma kombinera arbete med studier. Utred- ningen anser att det existerande statsbidrag som finns för lärare i yrkesämnen är en bra modell. Där finns villkoren att lärarens tjänst ska sättas ned med minst 25 procent och att statsbidraget kan an- vändas i maximalt två år. Utredningen anser att ett nytt statsbidrag skulle kunna ha liknande villkor. Om huvudmannen vill bidra till en större nedsättning av tid finns det inget hinder.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 110px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">537</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_538" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:686px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317538x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft50">De ekonomiska studievillkoren är ett nyckelproblem för studenter som läser kompletterande utbildningar som leder till lärarexamen</P>
<P class="p114 ft35">Som utredningen har visat kan bättre ekonomiska studievillkor bidra till att fler studerar till en lärarexamen. Universitetskanslersämbetet skriver i en utvärdering av kompletterande pedagogiska utbildningar att det är tydligt att studenternas försörjning under studietiden är ett nyckelproblem.<SPAN class="ft136">24 </SPAN>Vidare gör de bedömningen att det antagligen kom- mer att behövas generella stöd om yrkesverksamma ska lockas att omskola sig till lärare. Samma formulering används av regeringen i budgetpropositionen för 2018.<SPAN class="ft136">25</SPAN></P>
<P class="p181 ft52">Det är troligt att de personer som skulle vara aktuella för en sådan satsning är äldre än den genomsnittliga universitetsstudenten, och att många dessutom har familj. Därför bör en satsning inrikta sig på att ge de obehöriga verksamma personerna tid för studierna. En satsning bestående av ekonomiska incitament för att öka motivationen för studier, till exempel i form av en utbildningspremie, bedöms därför inte vara effektiv för denna målgrupp. Det är också viktigt att ut- forma satsningen så att de studerande lärarna är kvar i undervisningen samtidigt som de studerar. På så sätt kan huvudmän som inte får tag i behöriga lärare bemanna undervisningen med obehöriga lärare som samtidigt utbildar sig, i stället för med obehöriga lärare som helt sak- nar utbildning.</P>
<P class="p1006 ft35">En annan möjlighet är en satsning på ett utökat studiemedel. Den- na möjlighet finns sedan 2015 för studenter som läser en KPU som leder till ämneslärarexamen inom matematik, naturorienterande äm- nen eller teknik.<SPAN class="ft136">26 </SPAN>Enligt budgetpropositionen för 2018 utnyttjades dock denna möjlighet i begränsad utsträckning under 2016. Endast 16 procent av de 95 miljoner kronor som avsattes användes. Det tycks alltså som om en studiemedelssatsning inte är effektiv för att fler ska läsa en kompletterande pedagogisk utbildning.</P>
<P class="p181 ft52">Det finns också ett utbildningsbidrag om 25 000 kronor i måna- den för forskarutbildade som deltar i en ettårig kompletterande ut- bildning till ämneslärare. Bakgrunden till utbildningsbidraget är att personer med forskarutbildning redan har använt de studiemedel de</P>
<P class="p680 ft75"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft105">Universitetskanslersämbetet (2017a).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft74">Prop. 2017/18:1</SPAN><SPAN class="ft151">.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft76">Prop. 2017/18:1.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 61px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">538</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_539" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td150"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td149"><P class="p19 ft38">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">är berättigade till. Med satsningen beräknas under de närmaste fyra åren 200 personer utbildas med hjälp av utbildningsbidraget, särskilt inom ämnena matematik, biologi, kemi, fysik och teknik. Utred- ningen tror att många av dem som redan har tillräckligt mycket ämnesstudier för att komma i fråga för den satsning som utredningen föreslår, likt de forskarutbildade, också har använt de studiemedel som de är berättigade till, och att en satsning som, liksom ett utbild- ningsbidrag, ger personen tid för studierna, vore mer verkningsfull än ett utökat studiemedel.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 207px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">En satsning bör inriktas på personer som är nära en lärar- eller förskollärarexamen</P>
<P class="p111 ft35">Utredningen anser att ett villkor för ett statsbidrag som är till för att personer ska kunna kombinera arbete med studier till lärare eller för- skollärare ska vara att personen har vissa tidigare studier som kan till- godoräknas. Beroende på examens totala omfattning kan omfatt- ningen på de tidigare studierna variera. Det innebär att ett statsbidrag inte kommer att kunna finansiera en hel lärar- eller förskollärarutbild- ning. Utredningen anser att detta är rimligt, då det är viktigt att inte skapa incitament för att studenter ska välja bort de ordinarie lärar- utbildningarna, och för att undvika undanträngningseffekter som drabbar de ordinarie lärarutbildningarna. Utredningen anser också att det är rimligt att den studerande bidrar till finansieringen av en del av sin utbildning.</P>
<P class="p122 ft53">Blivande behöriga lärare en resurs för skolan både nu och senare</P>
<P class="p111 ft35">Med tjänstgöring på deltid kan läraren eller förskolläraren hinna undervisa och ha en tydlig förankring i verksamheten. Det kan också finnas möjligheter att tillgodoräkna sig arbetet i den verksamhetsför- lagda utbildningsdelen på det sätt som sker i Teach for Sweden<SPAN class="ft50">s </SPAN>pro- jekt (se avsnitt 11.2). På den resterande tiden kan läraren läsa en behörighetsgivande utbildning, till exempel VAL eller KPU, och den blivande förskolläraren en förskollärarutbildning.</P>
<P class="p84 ft35">Utredningen anser att en statlig satsning kan uppmuntra huvud- män att tillsammans med universitet och högskolor ta initiativ till nya modeller för fler vägar till läraryrket. Förutom Teach for Swedens</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">539</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_540" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317540x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Behörighetsgivande utbildning för personer som är nära en lärarexamen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft41">projekt finns det exempel på huvudmän som tillsammans med hög- skolor och universitet tar initiativ till att underlätta arbete som obehörig lärare med studier som ska resultera i en lärarexamen. Hög- skolan Dalarna har tillsammans med länets kommuner tagit just ett sådant initiativ. Enligt en artikel på högskolans webbsida har man startat en helt ny grundlärarutbildning <NOBR>4–6</NOBR> där studenten arbetar som lärare på en skola samtidigt som hen utbildar sig till lärare och får en avtalsenlig månadslön.<SPAN class="ft140">27 </SPAN>Studenterna kan tillgodoräkna sig arbetet på skolorna som verksamhetsförlagd utbildning. Under denna har de handledning.</P>
<P class="p109 ft35">Enligt artikeln har satsningen två målgrupper, dels de som söker sig till yrket utan praktisk erfarenhet och de som redan jobbar som lärare utan behörighet. Också syftena är två; att locka fler till läro- sätets lärarutbildningar och att höja kvaliteten vid dessa utbildningar. Kvalitetshöjningen ska bland annat ske genom att lärarjobbet kopplas tätare till utbildningen. På så sätt ska studenterna bli bättre rustade för lärarjobbets utmaningar när de är nyexaminerade<SPAN class="ft25">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 377px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft98">27 </SPAN>Högskolan Dalarna (2017).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">540</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_541" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft174"><SPAN class="ft172">12</SPAN><SPAN class="ft263">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p545 ft35">Det råder i dag en omfattande brist på lärare i ämnet modersmål och bristen bedöms komma att öka. Det är därför nödvändigt att fler per- soner utbildar sig till modersmålslärare så att fler elever får möjlighet att utveckla de kunskaper och värden som undervisningen i ämnet syftar till. Samtidigt är de utbildningsvägar som erbjuds för att bli lärare i ämnet begränsade. Då allt fler elever i skola och vuxenutbild- ning har en annan språkbakgrund än enbart svensk finns också ett stort behov av lärare i svenska som andraspråk. Även för detta ämne är de befintliga utbildningsvägarna begränsade.</P>
<P class="p102 ft25">I utredningens direktiv gör regeringen bedömningen att det kan behövas generella justeringar av till exempel grundlärarexamen för att ytterligare stärka lärares kunskaper och kompetens när det gäller barns och elevers språkinlärning och språkutveckling, såväl när det gäller barn och elever med svenska som modersmål som de med ett annat modersmål än svenska. I utredningens uppdrag ingår därför att föreslå hur fler behörighetsgivande examina kan omfatta ämnena modersmål eller svenska som andraspråk och föreslå hur andra vägar till behörighet i fler av de av skolväsendet efterfrågade modersmålen ska kunna skapas. Utredningen ska också föreslå hur lärares och för- skollärares kompetens inom språkinlärning och språkutveckling ytter- ligare kan stärkas.</P>
<P class="p84 ft50"><SPAN class="ft35">I utredningens delbetänkande, </SPAN>Utbildning, undervisning och led- ning – reformvård till stöd för en bättre skola <SPAN class="ft35">(SOU 2017:51), föreslog utredningen att ämnet modersmål och möjligheten till studiehand- ledning på modersmålet ska utredas i särskild ordning. På motsva- rande sätt föreslog Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser (U 2016:05) att en särskild utre-</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft31">541</P>
</DIV>
<DIV id="page_542" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317542x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft52">dare ska tillsättas för att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk i syfte att säkerställa att alla elevgruppers behov av svenskundervisning tillgodoses liksom att utredaren i sam- band med detta skulle göra en analys av lärarförsörjningen i ämnena.<SPAN class="ft147">1 </SPAN>Båda betänkandena har remitterats. Utredningen om förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (U 2016:17) har föreslagit att minoritetsspråk ska utgöra ett eget ämne i skolväsendet och därmed skiljas från ämnet modersmål.<SPAN class="ft147">2 </SPAN>För- slagen som presenteras här utgår från den reglering som finns i dag. Att denna utredning väljer att inte avvakta eventuella kommande förändringar görs mot bakgrund av att behovet av lärare med behö- righet i ämnena svenska som andraspråk och modersmål är så omfat- tande att det bedöms nödvändigt att flera processer pågår parallellt snarare än sekventiellt. Om ämnena modersmål eller svenska som andraspråk förändras, eller förutsättningarna för ämnena i övrigt jus- teras, kan därför också utbildningsvägarna behöva ses över med an- ledning av detta.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 129px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft96"><SPAN class="ft79">12.1</SPAN><SPAN class="ft130">Fler behöriga lärare i ämnena modersmål och svenska som andraspråk</SPAN></P>
<P class="p114 ft41">I detta avsnitt behandlas frågorna om hur fler behörighetsgivande examina kan omfatta ämnena modersmål eller svenska som andra- språk och hur andra vägar till behörighet i ämnet modersmål ska kunna skapas. I 12.2 redogörs för frågan om hur lärares och förskol- lärares kompetens inom språkinlärning och språkutveckling ytterli- gare kan stärkas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft74">SOU 2017:54.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft76">SOU 2017:91.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">542</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_543" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317543x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 213px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">12.1.1</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Stort behov av lärare i ämnena modersmål och svenska som andraspråk</SPAN></P>
<P class="p256 ft53">Ämnet modersmål</P>
<P class="p105 ft35">Elever i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasie- särskolan med ett annat modersmål än svenska har, om vissa förut- sättningar är uppfyllda, rätt till modersmålsundervisning.<SPAN class="ft136">3 </SPAN>Undervis- ningen i ämnet modersmål syftar till att eleverna ska utveckla kun- skaper i och om sitt modersmål men också till att eleven ges möjlig- het att utveckla sin kulturella identitet och sina kunskaper om kul- turer och samhällen där modersmålet talas.<SPAN class="ft136">4</SPAN></P>
<P class="p102 ft35">Modersmålsundervisning ska erbjudas om elevens vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska och om språket är elevens um- gängesspråk i hemmet. Exempel på andra förutsättningar som behö- ver vara uppfyllda för att undervisning ska erbjudas är att minst fem elever i huvudmannens organisation önskar modersmålsundervisning i ett visst språk och att en lämplig lärare finns att tillgå.<SPAN class="ft136">5 </SPAN>En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska i grundskolan och motsvarande skolformer erbjudas undervisning i elevens nationella minoritetsspråk, finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska, om det finns tillgång till en lämplig lärare. Elever i kommunal vuxen- utbildning har inte samma rätt till undervisning i modersmål men ele- verna kan läsa ämnet. Verksamheten i förskolan och förskoleklassen ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.<SPAN class="ft136">6</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">Ämnet modersmål finns inte med i den nationellt fastställda tim- planen för grundskolan eller gymnasieskolans poängplaner. Moders- målsundervisningen kan därför anordnas på olika sätt, till exempel som språkval, som elevens val eller utanför den garanterade undervis- ningstiden. Huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsunder- visning är begränsad till sju läsår under elevens skoltid om inte under- visningen rör ett minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.<SPAN class="ft136">7 </SPAN>Svårigheten att förutse flyktingströmmar i kombination med regleringen av</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft120"><SPAN class="ft104">3</SPAN><SPAN class="ft159">Regleringen av modersmålsundervisningen i de olika skolformerna finns i flera av skollagens kapitel liksom till exempel i skolförordningen och gymnasieförordningen. Noterna i stycket hänvisar därför endast till regleringen för grundskolan respektive gymnasieskolan.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">4</SPAN><SPAN class="ft105">Kursplan för ämnet modersmål i grundskolan.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">5</SPAN><SPAN class="ft137">5 kap. 10 § skolförordningen (2011:185).</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">6</SPAN><SPAN class="ft137">8 kap. 10 § samt 9 kap. 10 § skollagen (2010:800).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">7</SPAN><SPAN class="ft106">5 kap. skolförordningen respektive 4 kap. gymnasieförordningen (2010:2039).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">543</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_544" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:592px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317544x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">modersmålsundervisningen och organiseringen av den, gör utma- ningen att beräkna behovet av lärare extra stor.</P>
<P class="p594 ft35">Läsåret 2016/2017 rapporterades ungefär 27 procent av eleverna i grundskolan vara berättigade till modersmålsundervisning, vilket motsvarar cirka 275 000 elever. Av de som var berättigade till moders- målsundervisning deltog 57 procent, motsvarande 157 000 elever, i undervisningen. En av förklaringarna till varför inte fler deltog är bristen på lämpliga lärare för att bedriva undervisningen.<SPAN class="ft136">8</SPAN></P>
<P class="p109 ft52">Antalet språk som de elever som är berättigade till modersmåls- undervisning i grundskolan talar är cirka 150 stycken, i vissa språk finns också flera olika varieteter. De tio största språken (arabiska, somaliska, engelska, bosniska/kroatiska/serbiska, persiska, spanska, kurdiska, finska, albanska och polska) står för cirka två tredjedelar av elevantalet.<SPAN class="ft147">9 </SPAN>Bland de efterfrågade språken skiljer sig minoritets- språken från de andra, inte bara för att huvudmannens skyldighet att erbjuda undervisning är skarpare formulerad utan också för att inte alla elever har språket som sitt förstaspråk utan att språket i stället kan utgöra ett så kallat arvspråk.<SPAN class="ft147">10 </SPAN>De internationella åtaganden som Sverige har gjort inom språkområdet medför också ett åtagande att minoritetsspråken ska revitaliseras och bestå som levande språk i Sverige.<SPAN class="ft147">11</SPAN></P>
<P class="p1006 ft35">Andelen modersmålslärare med en pedagogisk högskoleexamen har sjunkit kraftigt de senaste åren. Av de cirka 7 200 tjänstgörande modersmålslärarna läsåret 2016/2017 var det bara drygt var fjärde som hade en pedagogisk högskoleexamen. Skolverkets statistik över andelen legitimerade och behöriga lärare i respektive ämne, årskurs och skolform omfattar inte lärarkategorier undantagna från legitima- tionskravet varför dessa uppgifter inte finns tillgängliga.<SPAN class="ft136">12</SPAN></P>
<P class="p1061 ft151"><SPAN class="ft73">8</SPAN><SPAN class="ft74">Skolverket (2008). </SPAN>Med ett annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet.</P>
<P class="p482 ft75">Rapport 321.</P>
<P class="p482 ft138"><SPAN class="ft73">9</SPAN><SPAN class="ft154">Källa: Skolverket 170302.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">10</SPAN><SPAN class="ft154">Jämför det engelska uttrycket ”heritage language”. Ett språk som barnet skulle ha haft som förstaspråk under andra omständigheter i samhället.</SPAN></P>
<P class="p457 ft138"><SPAN class="ft104">11</SPAN><SPAN class="ft154">Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, SÖ 2000:3. Ramkonventionen till skydd för nationella minoriteter, SÖ 2000:2.</SPAN></P>
<P class="p483 ft255"><SPAN class="ft104">12</SPAN><SPAN style="font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;">I utredningens delbetänkande </SPAN>Utbildning, undervisning och ledning - reformvård till stöd för en bättre skola <SPAN class="ft181">(SOU 2017:51) finns mer information om bland annat behörighetsläget bland dagens modersmålslärare, satsningar som gjorts för att höja modersmålslärarnas kompetens samt huvudmannens möjligheter att erbjuda undervisning i modersmål som fjärrundervis- ning och lägga ut undervisningen på entreprenad.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">544</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_545" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317545x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">Lärare i ämnet modersmål behövs i stora delar av skolväsendet och i ett mycket stort antal olika språk. I utredningens delbetänkande går det att ta del av ytterligare bakgrundsbeskrivningar vad gäller ämnet modersmål samt om dagens modersmålslärare.</P>
<P class="p85 ft53">Ämnet svenska som andraspråk</P>
<P class="p105 ft52">Ämnet svenska som andraspråk introducerades 1989 i gymnasiesko- lan och den kommunala vuxenutbildningen och blev 1995 ett eget ämne även i den obligatoriska skolan. I den kommunala vuxenutbild- ningen finns utöver möjligheten att läsa svenska som andraspråk också möjlighet att läsa kommunal utbildning i svenska för invandrare, sfi, som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket. I förskolan och förskoleklassen finns inga undervis- ningsämnen reglerade men skolformerna ska, som tidigare nämnts, medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möj- lighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Lärare behöriga att undervisa i svenska som andraspråk behövs därmed i stora delar av skolväsendet.</P>
<P class="p907 ft35">I de obligatoriska skolformerna ska undervisning i ämnet svenska som andraspråk, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, för elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och för invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.<SPAN class="ft136">13 </SPAN>I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan gäller att en elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk i stället för svenska.<SPAN class="ft136">14 </SPAN>Ämnet ingår också i gymnasieskolans introduktionsprogram språkintroduktion som är till för nyanlända elever som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket.</P>
<P class="p102 ft52">Av grundskolans och gymnasieskolans tim- och poängplaner fram- går att undervisningstiden ska ha samma omfattning i såväl svenska som i svenska som andraspråk.<SPAN class="ft147">15 </SPAN>Godkänt betyg i svenska som andra- språk ska likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämpningen av behörighetsreglerna till de nationella programmen i gymnasieskolan</P>
<P class="p963 ft75"><SPAN class="ft104">13</SPAN><SPAN class="ft105">5 kap. 14 § skolförordningen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">14</SPAN><SPAN class="ft105">4 kap. 11 § gymnasieförordningen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">15</SPAN><SPAN class="ft106">Se skollagens bilaga 1,3 och 5.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">545</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_546" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317546x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">och i bedömningen av om kraven för behörighet för tillträde till hög- skoleutbildning uppfylls.<SPAN class="ft153">16 </SPAN>Till syfte och centralt innehåll är de båda svenskämnena i grundskolan till stora delar lika, men i gymnasie- skolan är skillnaderna mellan ämnena större. Förutom att ämnespla- nerna i svenska som andraspråk har en större betoning av språkets form och uppbyggnad, har de också en större betoning på att unde- rvisningen ska ge eleverna redskap att relatera till sitt modersmål när de utvecklar det svenska språket.</P>
<P class="p109 ft35">Undervisningen i svenska som andraspråk kan organiseras på olika sätt. Antingen sker undervisningen i de två ämnena separat, det vill säga att eleverna som läser svenska som andraspråk skiljs från dem som läser svenska. Undervisningen i ämnena kan också ske integrerat.</P>
<P class="p109 ft52">Antalet elever som har undervisning i svenska som andraspråk har ökat kraftigt de senaste åren och uppgick läsåret 2016/2017 till 108 000, vilket motsvarar cirka 10,6 procent av det totala antalet ele- ver i grundskolan.<SPAN class="ft147">17 </SPAN>I gymnasieskolan behövs lärare i svenska som andraspråk särskilt för undervisning på introduktionsprogrammet språkintroduktion vilket syftar till att förbereda nyanlända elever för vidare studier, men också på de nationella programmen. Antalet elever på språkintroduktion ökade kraftigt under 2015 och 2016, och uppgick i september 2017 till cirka 36 000 elever. Många av dessa elever behöver läsa gymnasiekurser i svenska som andraspråk när de senare övergår till ett nationellt program. I kommunal vuxenutbild- ning är svenska som andraspråk den kurs på grundläggande nivå som har flest kursdeltagare.<SPAN class="ft147">18 </SPAN>Under 2016 var det 46 000 kursdeltagare som studerade ämnet, vilket motsvarar 50 procent av samtliga kurs- deltagare på grundläggande nivå. På gymnasial nivå är svenska som andraspråk 1 den tredje vanligaste kursen med cirka 19 000 deltagare. Antalet elever i sfi har ökat med 8,5 procent jämfört med år 2015, och uppgick år 2016 till drygt 150 000.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 118px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">16</SPAN><SPAN class="ft105">16 kap. 33 § skollagen och 7 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100).</SPAN></P>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft104">17</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2017b).</SPAN></P>
<P class="p482 ft77"><SPAN class="ft104">18</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2017c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">546</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_547" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317547x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">Av totalt cirka 8 670 tjänstgörande lärare i svenska som andra- språk i grundskolan och cirka 1 440 tjänstgörande lärare i svenska som andraspråk i gymnasieskolan är 45 respektive 30 procent legiti- merade och behöriga för undervisningen.<SPAN class="ft136">19 </SPAN>Svenska som andraspråk är därmed ett av de ämnen som generellt sett har den allra lägsta genomsnittliga andelen lärare med behörighet att bedriva undervis- ningen. I utredningens delbetänkande går det att ta del av ytterligare bakgrundsbeskrivningar vad gäller sfi och lärare verksamma där.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 235px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft29"><SPAN class="ft28">12.1.2</SPAN><SPAN style="font: bold 13px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 16px;">Möjligheterna att läsa lärar- och förskollärarutbildningar som inkluderar</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">ämnena modersmål eller svenska som andraspråk är begränsade</P>
<P class="p283 ft41">Ämnena modersmål och svenska som andraspråk erbjuds i stora delar av skolväsendet. Däremot är utbildningsvägarna begränsade, att läsa något av ämnena är endast möjligt inom en av de fyra lärar- och för- skollärarexamina som finns.</P>
<P class="p104 ft53">Fyra tydligt styrda lärar- och förskollärarexamina</P>
<P class="p111 ft41">Sedan 2011 finns det fyra olika lärar- och förskollärarexamina; för- skollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkes- lärarexamen, se tabell 12.1, som ska svara mot behovet av lärare och förskollärare i skolväsendets olika delar. För att bli lärare i kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna finns ingen sär- skild utbildningsväg eller examen. Behörig att undervisa i kommunal vuxenutbildning är i stället den som är behörig att undervisa på mot- svarade nivå och i motsvarande ämne i grundskolan eller gymnasie- skolan.<SPAN class="ft140">20 </SPAN>För att vara behörig att undervisa i vissa skolformer, till ex- empel grundsärskola och gymnasiesärskola, krävs också en special- lärarexamen.</P>
<P class="p628 ft138"><SPAN class="ft104">19</SPAN><SPAN class="ft137">Skolverkets officiella statistik, Tabell 7. Viktigt att komma ihåg är att samtliga lärare behö- riga att undervisa i svenska i någon av grundskolans årskurser </SPAN><NOBR>1–6</NOBR> också fick behörighet att undervisa i svenska som andraspråk även om lärarens utbildning ej omfattat ämnet. Detta förklarar grundskolans något högre behörighetssiffra.</P>
<P class="p421 ft77"><SPAN class="ft104">20</SPAN><SPAN class="ft106">2 kap 31 § förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare (behörighetsförordningen).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">547</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_548" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 44px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:48px;left:66px;z-index:-1;width:418px;height:208px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317548x1.jpg" style="width:435px;height:217px" style="width:418px;height:208px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 492px;font: bold 10px 'Arial';">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td10"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr10 td129"><P style="text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;" class="ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="height: 74px;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="height: 73px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="height: 73px;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr33"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;" class="tr23"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr23"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr12"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr12"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr12"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="height: 67px;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="height: 67px;" class="td171"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="height: 67px;" class="td129"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr35"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr35"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #d9d9d9;" class="tr35"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;" class="tr4"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 335px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p482 ft75"><SPAN class="ft75">*</SPAN><SPAN class="ft105">Fr.o.m. den 2 juli 2018 kommer det också att vara möjligt att examen omfattar 240 högskolepoäng.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft77">**</SPAN><SPAN class="ft106">Beroende på vilka undervisningsämnen som ingår.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">De fyra lärar- och förskollärarexamina består, förenklat, av tre bygg- stenar:</P>
<P class="p508 ft56"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Utbildningsvetenskaplig kärna </SPAN><SPAN class="ft41">(60 högskolepoäng) vilken innefat- tar för lärare och förskollärare centrala och generella kunskaper, till exempel läroplansteori och didaktik, specialpedagogik, kon- flikthantering och ledarskap.</SPAN></P>
<P class="p728 ft56"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Verksamhetsförlagd utbildning </SPAN><SPAN class="ft41">(30 högskolepoäng) där studenten ges möjlighet att i skola, förskola eller vuxenutbildning praktiskt omsätta sina teoretiska kunskaper och få en grund för fortsatta teoretiska studier.</SPAN></P>
<P class="p949 ft78"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;">Ämnes- och ämnesdidaktiska studier </SPAN><SPAN class="ft25">vilka omfattar studier i ett varierande antal undervisningsämnen och med olika ämnesdjup beroende på examen och inriktning. Generellt kan sägas att ju yngre barn utbildningen riktar sig mot desto fler undervisnings- ämnen ingår i examen. I förskolan finns inga fastställda undervis- ningsämnen varför ämnesstudierna utgörs av 120 högskolepoäng inom det förskolepedagogiska området.</SPAN></P>
<P class="p684 ft52">Yrkeslärarexamen särskiljer sig från övriga examina då det för en så- dan examen krävs att studenten redan vid antagning till utbildningen har kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper, det vill säga att stu- denten redan har de kunskaper i undervisningsämnet som krävs, var- för inga ämneskurser ingår i högskoleutbildningen. Utbildningen</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">548</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_549" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317549x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">omfattar dock ämnesdidaktik och metodik med relevans för ämnet. För yrkeslärarexamen ställs heller inget krav om ett genomfört själv- ständigt arbete (examensarbete).</P>
<P class="p102 ft25">Via respektive utbildnings examensbeskrivning styrs utbildning- arnas poängomfattning och innehåll.<SPAN class="ft153">21 </SPAN>Lärosätena är fria att själva planera utbildningen utifrån de fastställda examensmålen och har också en möjlighet att precisera examensordningens fastställda krav. Generellt kan dock sägas att de nuvarande lärar- och förskollärarexa- mina är, jämfört med övriga examina i högskolan men också jämfört med tidigare lärarexamina, påfallande tydligt reglerade vad gäller inne- håll och mål.</P>
<P class="p104 ft53">Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU</P>
<P class="p111 ft25">För den som har tillräckliga kunskaper i ett undervisningsämne, till exempel svenska som andraspråk eller något annat språk, och vill bli ämneslärare finns möjligheten att gå en kompletterande pedagogisk utbildning, KPU.<SPAN class="ft153">22 </SPAN>Utbildningen omfattar 90 högskolepoäng förde- lade över utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd ut- bildning.</P>
<P class="p84 ft35">Regeringen menade i samband med att de nya lärar- och förskol- lärarutbildningarna liksom möjligheten att läsa KPU infördes, att för personer med goda kunskaper i ett språk bör gällande regler för validering och tillgodoräknande kunna användas för att ersätta äm- nesstudierna eller delar av ämnesstudierna.<SPAN class="ft136">23 </SPAN>Den lärare som har till- räckliga ämneskunskaper i något av ämnena modersmål eller svenska som andraspråk kan därmed läsa en KPU i stället för en hel ämnes- lärarutbildning.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 130px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">21</SPAN><SPAN class="ft105">Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.</SPAN></P>
<P class="p431 ft138"><SPAN class="ft104">22</SPAN><SPAN class="ft137">Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämnes- lärarexamen.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">23</SPAN><SPAN class="ft106">Prop. 2009/10:89.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">549</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_550" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317550x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 70px;padding-right: 190px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -3px;" class="ft53">Utbildningsvägarna begränsade för blivande lärare i ämnet modersmål</P>
<P class="p99 ft35">För den som vill läsa ett sammanhållet utbildningsprogram för att bli lärare i ämnet modersmål är ämneslärarutbildningen i dag det enda alternativet. Övriga lärar- och förskollärarexamina omfattar inte någon möjlighet att läsa ämnet utan kräver kompletterande studier i det aktuella språket för att kunna leda till behörighet. Detta trots att ämnet modersmål finns i hela grundskolan. För behörighet till en ämneslärarutbildning som omfattar ämnet modersmål krävs, utöver grundläggande behörighet för högskoleutbildning, att studenten själv har det aktuella språket som sitt modersmål (motsvarande gymnasie- skolans kurs modersmål 2). Studier i ett språk som man själv inte har som modersmål eller har fått modersmålsundervisning i, räcker där- med inte med självklarhet för behörighet till utbildningen.</P>
<P class="p181 ft35">Tre lärosäten har tillstånd för att utfärda en ämneslärarexamen i något av de språk som efterfrågas i modersmålsundervisningen i skol- väsendet. Examenstillstånden avser språken arabiska, finska, samiska och turkiska. Det är därmed en stor skillnad mellan antalet språk som skolväsendet har behov av (cirka 150 språk) och de utbildningsvägar som erbjuds. Antalet studenter på ämneslärarutbildningarna som finns i modersmål är också mycket begränsat, till höstterminen 2017 fanns endast fem förstahandssökande till utbildningarna.<SPAN class="ft136">24</SPAN></P>
<P class="p109 ft35">I dag är det inte i första hand personer med en svensk lärarutbild- ning som står för skolans kompetensförsörjning av behöriga moders- målslärare. Drygt hälften av dem som sedan 2011 har fått en legi- timation som inkluderar en behörighet i något modersmål har fått det baserat på en utländsk lärarutbildning.<SPAN class="ft136">25 </SPAN>Med stor sannolikhet ligger också internationella språkstudier till grund för flera utfärdade behö- righeter i ämnet modersmål, även om det är en svensk lärarutbildning som legat till grund för legitimationen. I det delbetänkande som utredningen presenterade i juni 2017 går det att ta del av ytterligare information om kompletterande utbildningar som erbjuds personer med utländsk lärarutbildning.</P>
<P class="p181 ft52">Gällande regler för validering och tillgodoräknande kan användas för att ersätta ämnesstudierna eller delar av ämnesstudierna i språ-</P>
<P class="p1068 ft75"><SPAN class="ft104">24</SPAN><SPAN class="ft105">UHR:s antagningsstatistik.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">25</SPAN><SPAN class="ft106">Uppgifter från Skolverket 170127.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">550</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_551" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317551x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p534 ft41">ket.<SPAN class="ft140">26 </SPAN>Detta sker dock i begränsad omfattning, inte minst i de språk inom vilka lärosätena saknar kompetens, bland annat på grund av högskolans resurstilldelningssystem. Tyvärr saknas tillförlitlig sta- tistik över det totala antalet avlagda examina som omfattar ett modersmål. Det är utifrån nuvarande statistik svårt att särskilja vilka språk som lästs som modersmål respektive som modernt språk. En grov uppskattning utifrån de uppgifter Universitetskanslersämbetet har över vilka ämnen som ingår i en utfärdad lärarexamen är dock att <NOBR>20-talet</NOBR> utfärdade examina per år omfattar ämnesstudier i något modersmål.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 213px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Utbildningsvägarna begränsade även för lärare i svenska som andraspråk</P>
<P class="p105 ft52">Den som vill läsa en sammanhållen lärarutbildning för att bli lärare i svenska som andraspråk behöver sedan 2011 läsa en ämneslärar- utbildning. Övriga lärar- och förskollärarexamina omfattar i dag inte möjligheter att läsa ämnet utan kräver kompletterande studier ämnet svenska som andraspråk för att kunna leda till behörighet. Inom ramen för ämneslärarutbildningens två inriktningar, mot arbete i grundskolans årskurs <NOBR>7–9</NOBR> respektive inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ställs olika krav på ämnesdjup i svenska som andraspråk för examen. För att nå ämneslärarexamen i svenska som andraspråk med inriktning mot arbete i årskurserna <NOBR>7–9</NOBR> krävs minst 45 högskolepoäng i ämnet medan det för inriktning mot gymnasie- skolan krävs minst 90 högskolepoäng.<SPAN class="ft147">27</SPAN></P>
<P class="p578 ft35">Totalt 12 universitet och högskolor har i dag tillstånd att utfärda ämneslärarexamen i svenska som andraspråk i den ena eller båda inriktningarna. Till höstterminen 2017 fanns drygt 170 förstahands- sökande till en ämneslärarutbildning som omfattade svenska som andraspråk.<SPAN class="ft136">28 </SPAN>Flertalet lärosäten med examenstillstånd, liksom några ytterligare, erbjuder också svenska som andraspråk som fristående kurs, kurser som i många fall har ett stort antal förstahands-</P>
<P class="p96 ft120"><SPAN class="ft104">26</SPAN><SPAN class="ft159">6 kap. </SPAN><NOBR>7–8</NOBR> §§ högskoleförordningen. Validering och tillgodoräkning av lärares tidigare ut- bildning och kunskaper och färdigheter som förvärvats i yrkesverksamhet görs inte minst inom ramen för de särskilda utbildningsinsatserna ULV (Utländska lärares vidareutbildning) och VAL (Vidareutbildning av lärare som saknar behörighetsgivande examen).</P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">27</SPAN><SPAN class="ft105">Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">28</SPAN><SPAN class="ft106">UHR:s antagningsstatistik.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">551</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_552" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317552x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">sökande. Cirka 150 examina som omfattade ämnet svenska som andraspråk utfärdades under läsåret 2015/2016.<SPAN class="ft69">29</SPAN></P>
<P class="p618 ft28"><SPAN class="ft28">12.1.3</SPAN><SPAN class="ft189">Krav för behörighet att bedriva undervisningen</SPAN></P>
<P class="p310 ft41">Som grundregel krävs legitimation för att få anställas som lärare utan tidsbegränsning samt legitimation och behörighet för att be- driva undervisning. I utredningens delbetänkande finns uppgifter om legitimations- och behörighetssystemet som helhet samt om bakgrunden till varför det infördes.<SPAN class="ft140">30</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;" class="ft53">Ämnet modersmål omfattas av ett undantag från kravet på legitimation</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft35">Behörig att undervisa i ämnet modersmål är den som har avlagt äm- neslärarexamen eller en äldre examen om examen omfattar moders- målet som ett ämne. En legitimerad lärare som har kompletterat sin utbildning med studier om minst 30 högskolepoäng i modersmålet är också behörig att bedriva undervisningen. Detta gäller oavsett i vilken årskurs eller skolform undervisningen bedrivs.<SPAN class="ft136">31 </SPAN>För behö- righet krävs utöver examen och ämnesstudier också att läraren själv har det aktuella språket som modersmål.</P>
<P class="p619 ft25">I dag omfattas undervisning i ämnet modersmål av ett av skol- lagens undantag från det generella kravet på legitimation. Lärare i ämnet modersmål får under vissa förutsättningar anställas utan tidsbegränsning, ansvara för och bedriva undervisningen samt själv- ständigt besluta om betyg utan att kraven på legitimation och be- hörighet är uppfyllda. För att detta ska vara möjligt krävs dock bland annat att den obehöriga läraren har tillräcklig kompetens för att undervisa i språket och att läraren är lämplig.<SPAN class="ft153">32 </SPAN>Utredningen be- dömde i delbetänkandet att det beskrivna undantaget bör kvarstå till dess tillgången till behöriga lärare i ämnet modersmål har ökat.<SPAN class="ft153">33</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">29</SPAN><SPAN class="ft105">Uppgift från Universitetskanslersämbetet 170404.</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">30</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2017:51.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">31</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 34 § behörighetsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft138"><SPAN class="ft104">32</SPAN><SPAN class="ft137">2 kap. 18 skollagen, 6 kap. 5 § skolförordningen och 8 kap. 1 c § gymnasieförordningen.</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">33</SPAN><SPAN class="ft106">SOU 2017:51.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">552</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_553" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;">
<DIV style="position:absolute;top:254px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:422px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317553x1.jpg" style="width:442px;height:439px" style="width:424px;height:422px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 214px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft50">Olika krav för behörighet att undervisa i ämnet svenska som andraspråk i olika delar av skolväsendet</P>
<P class="p116 ft35">För behörighet att undervisa i ämnet svenska som andraspråk krävs dels en lärarexamen, dels att examen omfattar ämnesstudier i svenska som andraspråk eller att examen har kompletterats med ämnesstudier i svenska som andraspråk. Kraven på de kompletterande ämnes- studiernas omfattning varierar beroende på årskurs och skolform, vilket framgår av tabell 12.2 nedan. I de flesta fall motsvarar dessa krav de krav som ställs på ämnesstudiernas omfattning i relevant behörighetsgivande examen.<SPAN class="ft136">34</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 408px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px;" class="ft73">35</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 195px;margin-bottom: 0px;" class="ft77">* Motsvarande gäller också specialskolan och sameskolan.</P>
<P class="p341 ft28"><SPAN class="ft28">12.1.4</SPAN><SPAN class="ft189">Olika möjligheter att förändra examensordningens krav</SPAN></P>
<P class="p111 ft35">Utredningens arbete med uppdraget att föreslå hur fler behörig- hetsgivande examina kan omfatta ämnena modersmål och svenska som andraspråk koncentreras på förändringar av grundlärarexamen. Detta då ämneslärarexamen redan omfattar möjligheter att läsa ämnena, då yrkeslärarexamen enbart inriktar sig mot gymnasie-</P>
<P class="p698 ft75"><SPAN class="ft104">34</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. behörighetsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p452 ft120"><SPAN class="ft104">35</SPAN><SPAN class="ft159">Under åren </SPAN><NOBR>2011–2013</NOBR> ställdes inte krav på ämnesstudier i svenska som andraspråk för behörighet att undervisa i ämnet i vissa av grundskolans årskurser. Den som hade ämnes- studier i svenska meddelades under denna period också behörighet i svenska som andraspråk. Sedan 2013 ställs dock krav på ämneskunskaper i svenska som andraspråk för behörighet.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">553</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_554" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:226px;left:65px;z-index:-1;width:409px;height:273px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317554x1.jpg" style="width:426px;height:285px" style="width:409px;height:273px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft26">skolans yrkesämnen och då undervisning i ämnen inte förekommer i förskolan.</P>
<P class="p234 ft41">Grundlärarexamen utfärdas med tre olika inriktningar, inrikt- ning mot arbete i förskoleklassen och grundskolans årskurs <NOBR>1–3,</NOBR> inriktning mot arbete i grundskolans årskurs <NOBR>4–6</NOBR> samt inriktning mot arbete i fritidshemmet. Tabell 12.3 nedan visar vilka krav som examensordningen ställer vad gäller vilka områden och ämnen som ska ingå i grundlärarexamens tre inriktningar och till vilken om- fattning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 77px;margin-top: 287px;margin-bottom: 0px;" class="ft204">För examen ska också studenten ha fullgjort ett eller två examensarbeten om totalt 30 hp (för inri ktning mot fritidshemmet ett om 15 hp) i ett eller två av ämnena eller inom ramen för det fritidspedagogiska området.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft77">Källa: Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.</P>
<P class="p98 ft26">För att kunna inrymma ytterligare ämnen finns olika alternativ:</P>
<P class="p966 ft50"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Förlänga någon eller några av inriktningarna. </SPAN><SPAN class="ft35">Att ge flera möjlighet att läsa något av ämnena modersmål eller svenska som andraspråk genom att förlänga en utbildning kan verka tilltalande. Att för- länga en utbildning innebär dock betydande kostnader såväl för den enskilda individen liksom för stat och kommuner. Det går också att ifrågasätta hur attraktiv en sådan förlängd utbildning skulle vara att läsa, inte minst i de fall förlängningen innefattar</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">554</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_555" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">studier i ämnet modersmål vilket i dag är undantaget krav på legi- timation och behörighet för att få undervisa.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;">Justera kraven för den utbildningsvetenskapliga kärnan eller den verksamhetsförlagda utbildningsdelen när utbildningar omfattar dessa ämnen. </SPAN><SPAN class="ft52">Denna strategi skulle innebära att inte samtliga lärare får den gemensamma kunskapsbas att stå på som den utbildnings- vetenskapliga kärnan syftar till, en bas som bedöms vara av vikt både under utbildningen men också i det kommande yrkeslivet. Att ersätta hela eller delar av den verksamhetsförlagda utbild- ningsdelen för ytterligare ämnesstudier bedöms inte heller vara lämpligt då lärar- och förskollärarutbildningarna inte sällan får kri- tik för att de teoretiska delarna prioriteras på bekostnad av de mer praktiska och verksamhetsnära, och att utbildningens koppling till det kommande yrkeslivet därmed är för dålig. Att ytterligare skilja på innehållet mellan olika studentgrupper kan också medföra ökade kostnader.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;">Ersätta ett av de ämnen som i dag ingår med något av ämnena modersmål eller svenska som andraspråk. </SPAN><SPAN class="ft52">För att nå en grundlärar- examen krävs att studenten har läst flertalet av de ämnen som eleverna läser i de årskurser som utbildningen är inriktad mot. Sär- skilt tydliga är kraven på svenska, matematik och engelska, det vill säga de ämnen som är de ojämförligt största i grundskolans års- kurser </SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">1–6.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> Att ersätta något av dessa ämnen är därmed svårt att göra utan att den grundläggande tanken om en klasslärare i de lägre årskurserna går förlorad. Däremot krävs redan i dag ett val mellan olika ämnen i inriktningen mot årskurs </SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">4–6,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> ett val som skulle kunna utökas till att omfatta fler ämnen utan att påverka studierna i svenska, matematik eller engelska. På motsvarande sätt skulle en student som läser med inriktning mot arbete i fritids- hemmet kunna få möjlighet att välja mellan fler ämnen än de prak- tiska och estetiska.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Göra ämnena modersmål eller svenska som andraspråk till ett val- bart alternativ inom ramen för de olika inriktningarna. </SPAN><SPAN class="ft35">Trots att det i dag finns ett visst utrymme att läsa ett ytterligare ämne i in- riktningen mot förskoleklass och årskurs </SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">1–3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft35"> är det p.g.a. examens- beskrivningens konstruktion inte möjligt att utfärda en examen som omfattar ett ämne utöver de ämnen som examensbeskriv- ningen fastslår ska ingå även om ämnesstudier i ett annat ämne de</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">555</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_556" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:272px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:428px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317556x1.jpg/" style="width:416px;height:428px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">facto har ingått. Det finns som redan nämnts redan i dag vissa valmöjligheter i inriktningarna mot arbete i årskurserna <NOBR>4–6</NOBR> samt mot arbete i fritidshemmet. En utökad valmöjlighet betyder dock att andelen som väljer att läsa till exempel natur- eller samhälls- orienterande ämnen kan förväntas minska.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 114px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft81"><SPAN class="ft79">12.2</SPAN><SPAN class="ft124">Utredningens förslag för fler behöriga lärare i ämnena modersmål och svenska som andraspråk</SPAN></P>
<P class="p121 ft28"><SPAN class="ft28">12.2.1</SPAN><SPAN class="ft189">Förslag om en mer flexibel grundlärarexamen</SPAN></P>
<P class="p832 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens förslag: </SPAN>Kraven för grundlärarexamen bör ändras så att ämnesstudier i något av ämnena svenska som andraspråk eller modersmål kan ingå i inriktningarna mot arbete i förskole- klassen och grundskolans årskurs <NOBR>1–3</NOBR> respektive mot arbete i grundskolans årskurs <NOBR>4–6.</NOBR> Reglerna för behörighet att undervisa i något av ämnena bör förändras i och med detta. Förändringar av behörighetsreglerna bör också göras vad gäller krav på ämne- skunskaper i svenska som andraspråk för den grundlärare eller motsvarande som också läst ämnet svenska.</P>
<P class="p1170 ft53">Ökad flexibilitet i grundlärarutbildningarna för fler behöriga lärare</P>
<P class="p412 ft35">I dag kan inte ämnena modersmål eller svenska som andraspråk läsas i de lärarutbildningar som är inriktade mot grundskolans tidigare års- kurser även om ämnena är viktiga delar av utbildningen i låg- och mellanstadiet. Detta påverkar möjligheterna att nå den kvalitet som eftersträvas i undervisningen i ämnena. Utredningen föreslår därför att examensbeskrivningen för grundlärarexamen ska justeras så att en högre grad av flexibilitet kan nås och det därmed blir möjligt att läsa ämnena svenska som andraspråk och modersmål i grundlärarutbild- ningen.<SPAN class="ft136">36 </SPAN>En möjlighet för den blivande läraren att kunna välja att läsa något av ämnena i sin grundläggande utbildning bedöms, utöver möj-</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft98">36 </SPAN>I det fall beslut fattas om att minoritetsspråk ska särskiljas från modersmål och bli ett eget ämne i skolväsendet i enlighet med förslag i SOU 2017:91 bör även detta ämne kunna ingå i examen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">556</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_557" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">ligheten att nå högre kvalitet i undervisningen, också leda till att anta- let behöriga lärare i ämnena ökar.</P>
<P class="p695 ft35">Utredningen menade i delbetänkandet <SPAN class="ft50">Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola </SPAN>(SOU 2017:51) att ämnet modersmål och möjligheten till studiehandledning på modersmålet behöver utredas i särskild ordning för att elever med ett annat modersmål ska få så goda förutsättningar som möjligt att utveckla det aktuella språket. Detta står utredningen fast vid. En sådan utredning har dock ännu inte kommit till stånd samtidigt som bristen på behöriga modersmålslärare är skriande. Utred- ningen väljer därför att, trots förslaget i delbetänkandet, lägga för- slag som rör möjligheten till utbildning i modersmål i ämnets nuva- rande form. Utredningen väljer att göra detta då huvudmannens skyldighet att erbjuda undervisning i en elevs modersmål är av- hängigt att det finns en lämplig lärare, det vill säga att bristen på lärare som är behöriga att bedriva undervisning i ämnet modersmål påverkar elevens möjligheter att ta del av undervisning i ämnet.</P>
<P class="p84 ft52">Cirka en fjärdedel av grundskolans samtliga elever har i dag ut- ländsk bakgrund. Få lärare undervisar i dag klasser där det inte finns någon eller några elever med en annan språkbakgrund än den svenska. Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser (U 2016:05) föreslog att en särskild utredare ska tillsätts för att göra en bred översyn av ämnena svenska och svenska som andraspråk inom den obligatoriska skolan i syfte att säkerställa att alla elevgruppers behov av svenskunder- visning tillgodoses. Utredningen föreslog också att en analys av lärar- försörjningen i ämnena ska göras i samband med denna översyn. Denna utredning tillstyrker förslagen som U 2016:05 lämnade i dessa delar men väljer, precis som när det gäller ämnet modersmål, att trots detta lämna förslag som rör ämnet svenska som andra- språk då skolväsendets behov av kompetens inom området är stort.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Risken för stoffträngsel och undanträngningseffekter i utbildningarna</P>
<P class="p111 ft52">I grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs <NOBR>1–3</NOBR> finns ett visst utrymme för fördjupning i de ingående ämnena, eller för profilering. Detta utrymme föreslås nu också kunna användas till att läsa ytterligare ett ämne för den student</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">557</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_558" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317558x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">som så önskar. Detta kommer därmed inte att påverka examensord- ningens krav på ämnesstudier i övriga ämnen för examen. Däremot påverkar det sådan fördjupning och breddning som lärosätena i dag själva beslutat om.</P>
<P class="p109 ft35">Den student som väljer att läsa något av ämnena modersmål eller svenska som andraspråk som valbart område i en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> kan däremot inte samtidigt läsa någon av de befintliga inriktningarna mot samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen och teknik eller mot ett eller två praktiska eller estetiska ämnen. Detta kommer att påverka tillgången till behöriga lärare i dessa ämnen i mellanstadiet. Här finns dock också möjligheter att använda sig av ämneslärare och grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshemmet för att klara undervisningen i dessa ämnen. Möjligheter finns också att efter examen komplettera sin behörighet i ytterligare ämnen i det av utredningen i kapitel 6 föreslagna Lärarlyftet liksom på sikt inom ramen för professions- programmet. Förslaget för lärare i årskurs <NOBR>4–6</NOBR> kommer också att på- verka möjligheten för den som har läst ämnet modersmål att fungera som en kvalificerad studiehandledare på modersmålet i till exempel de naturorienterande ämnena. Detta är en nackdel men utredningen menar att fördelarna ändå överväger. Förslaget kräver till exempel inte en genomgripande förändring av examensstrukturen. Dessutom bedöms modersmålsläraren i många fall också kunna få en bättre arbetssituation när hen också blir behörig att undervisa i ämnena svenska, matematik och engelska.</P>
<P class="p675 ft35">Flera universitet och högskolor har, liksom regeringen, uppmärk- sammat behovet av att även grundlärare ska kunna läsa ämnena modersmål och svenska som andraspråk inom ramen för den behö- righetsgivande utbildningen.<SPAN class="ft136">37 </SPAN>Tolv lärosäten har föreslagit regeringen att examensbeskrivningen för grundlärarexamen ska förändras på det sätt som utredningen nu föreslår för att svenska som andraspråk ska kunna läsas i grundlärarutbildningen. Utredningen bedömer att det både är möjligt och lämpligt att göra motsvarande ändringar även vad gäller ämnet modersmål.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft98">37 </SPAN>Se Malmö högskola (2014), och Göteborgs universitet samt 11 andra lärosäten (2016).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">558</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_559" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 222px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">En möjlighet att ta tillvara den språkkunskap som finns hos lärarstudenter</P>
<P class="p105 ft41">Många av dagens legitimerade och behöriga modersmålslärare har läst en hel, eller delar av en, utländsk lärarutbildning. Detta kom- mer med stor sannolikhet att gälla även fortsättningsvis. En högre grad av flexibilitet i examensbeskrivningen bedöms kunna bidra till att de kunskaper och den kompetens som lärare med en utländsk utbildningsbakgrund besitter i större utsträckning kan tas till vara till exempel i de kompletterande utbildningar som erbjuds personer med utländsk lärarutbildning. Det är av många skäl angeläget för det svenska skolväsendet att kunna ta vara på den kompetens som finns. Det är också viktigt att frågan om språkstudierna har genom- förts inom ramen för en utländsk utbildning eller som komplette- rande studier inte avgör om en lärare ska anses vara behörig. I dag är detta otydligt.</P>
<P class="p84 ft35">För den som läser en svensk ämneslärarutbildning som omfattar ämnet modersmål krävs i dag att studenten själv har språket som sitt modersmål. På samma sätt krävs för den som kompletterar en behö- righetsgivande examen med ämnesstudier i ett språk att hen har det aktuella språket som sitt modersmål. Det är nödvändigt att också den som läser en grundlärarutbildning som inkluderar ämnet modersmål har det aktuella språket som sitt modersmål för att ha sådana kun- skaper som krävs för att kunna bedriva undervisningen med tillräck- ligt hög kvalitet. Universitets- och högskolerådet bör därför att be- sluta om en sådan områdesbehörighet för grundlärarexamen.</P>
<P class="p117 ft26">Ytterligare förslag som rör frågor om behörighet för att undervisa i ämnet modersmål finns i avsnitt 12.2.2.</P>
<P class="p122 ft53">Huvudmannens möjligheter att tillgodose behovet av kompetens</P>
<P class="p105 ft35">Dagens grundlärarexamen är tydligt styrd vad gäller poäng och inne- håll i övrigt. Avsikten med detta var bland annat att underlätta huvud- männens möjlighet att planera och tillgodose behovet av kompetens i verksamheten. Utredningens förslag kan komma att i någon mån påverka detta då inte alla lärare kommer att vara behöriga i samma ämnen, det vill säga pusselbitarna i det kompetenspussel som varje huvudman och rektor behöver lägga kommer att se olika ut. Detta är samtidigt något som huvudmännen redan har stor vana av att hantera,</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">559</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_560" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">inte minst med tanke på hur ofta lärarutbildningen har reformerats under de gångna årtiondena. Utredningen bedömer att fördelarna med att fler grundlärare har behörighet att undervisa i ämnena modersmål och svenska som andraspråk tydligt överväger de eventuella organisa- toriska svårigheter som kan uppstå. För den som är intresserad av att bli lärare i låg- eller mellanstadiet och läsa något av ämnena moders- mål eller svenska som andraspråk bedöms möjligheten att läsa ämne- na inom ramen för en examen i stället för att behöva komplettera med ämnesstudier efter examen vara attraktiv. Detta bör därför också innebära att huvudmännen får lättare att hitta den lärarkompetens som behövs för att bedriva undervisningen i skolväsendet.</P>
<P class="p108 ft53">Ändringar i behörighetsförordningen</P>
<P class="p727 ft41">De ämnen som den behörighetsgivande examen omfattar blir läraren som huvudregel också behörig att undervisa i. Detta bör också gälla för ämnena modersmål och svenska som andraspråk. Behörighetsför- ordningen bör därför förändras i och med att ämnena inryms i grund- lärarexamen.</P>
<P class="p181 ft52">Det centrala innehållet i ämnena svenska och svenska som andraspråk sammanfaller i hög grad i grundskolans tidigare årskur- ser. En lärare behörig att undervisa i svenska har därmed en god grund att stå på för att också bedriva undervisning i svenska som andraspråk i dessa årskurser. Utredningen föreslår därför att kraven för behörighet i svenska som andraspråk ska justeras, bland annat för den lärare som kompletterar med ämnesstudier efter examen, för lärare som både har ämnesstudier i svenska som andraspråk och i svenska. För dessa lärare bör kravet på ämnesstudier i svenska som andraspråk omfatta 15 högskolepoäng. Det nuvarande kravet om 30 högskolepoäng bör dock kvarstå för den som enbart har ämnesstudier i svenska som andraspråk.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 183px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">560</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_561" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:92px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:620px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317561x1.jpg/" style="width:415px;height:620px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">12.2.2</SPAN><SPAN class="ft189">Förslag om förändrat krav för behörighet att undervisa i ämnet modersmål</SPAN></P>
<P class="p895 ft41"><SPAN class="ft126">Utredningens förslag: </SPAN>En lärare som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och som har ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande i språkdidaktik med inriktning mot undervisning i ämnet modersmål ska vara behö- rig att undervisa i ämnet modersmål.</P>
<P class="p1136 ft25">Som ovan nämnts menar utredningen att ämnet modersmål och möj- ligheten till studiehandledning på modersmålet behöver utredas i sär- skild ordning. Detta för att fler elever ska få möjlighet att utveckla de kunskaper och värden som undervisningen i ämnet modersmål syftar till, och fler elever få det stöd som studiehandledning på modersmålet innebär. I avvaktan på att en sådan utredning kommer till stånd menar utredningen att vissa förändringar behöver genomföras, inte minst för att förstärka möjligheterna att eleverna får den undervisning de har rätt till.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 227px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Ökad flexibilitet också vad gäller kravet för behörighet i ämnet modersmål</P>
<P class="p105 ft35">Behörig att undervisa i ämnet modersmålet är, enligt dagens reglering, den som antingen har läst en ämneslärarexamen eller en äldre lärar- examen som omfattar ämnesstudier i modersmålet, eller den som har kompletterat sin behörighetsgivande lärarexamen med ämnesstudier om minst 30 högskolepoäng eller motsvarande i sitt modersmål.<SPAN class="ft136">38 </SPAN>Då utbildningsvägarna är få och då möjligheten att få sin faktiska språk- kunskap prövad och tillgodoräknad är begränsad i flertalet av de cirka 150 olika språk som skolväsendet efterfrågar, begränsas också möjlig- heterna att ta tillvara den språkkompetens som finns bland blivande och redan yrkesverksamma lärare.</P>
<P class="p102 ft52">En lärare ska ha sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom ämnet.<SPAN class="ft147">39 </SPAN>Precis som att den blivande lärare i svenska som har svenska</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">38</SPAN><SPAN class="ft105">2 kap. 34 § behörighetsförordningen.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">39</SPAN><SPAN class="ft106">Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">561</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_562" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317562x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft35">som modersmål behöver ha ämnesstudier i svenska för att kunna bedriva undervisning i svenska behöver också den som har ett annat språk som sitt modersmål ha fullgjort studier i språket för att kunna bedriva undervisning i det aktuella språket i ämnet modersmål. Lära- ren behöver inte minst utveckla den språkliga medvetenheten, till exempel i frågor om språkets grammatiska och fonetiska strukturer, liksom tillägna sig ämnesdidaktisk kunskap och kompetens. Dessa områden utgörs båda till viss del av generella kunskaper oberoende av det enskilda språket varför utredningen bedömer att det är skäligt att studier i språkdidaktik med inriktning mot undervisning i ämnet modersmål också kan ligga till grund för behörighet. Utredningen menar att för den legitimerade lärare som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål ska, vid sidan av studier i det enskilda språket, också studier i språkdidaktik med inriktning mot undervis- ning i ämnet modersmål kunna utgöra grund för behörighet att undervisa i ämnet. Studier med sådan inriktning bör också vara möjliga att genomföra när ämnet modersmål läses i en behörighetsgivande utbildning, främst i grundlärarutbildningen. Universitet och högsko- lor uppmuntras att utveckla och erbjuda utbildning, både samman- hållna lärarutbildningar liksom enstaka kurser, med sådant innehåll.</P>
<P class="p108 ft53">Vilket språk är egentligen en persons modersmål?</P>
<P class="p99 ft35">För de som läser en ämneslärarutbildning som omfattar ämnet modersmål ställs krav på förkunskaper i det aktuella språket, till ex- empel att studenten ska ha läst språket inom ramen för modersmåls- undervisning i skolan. Kravet för att den som kompletterar en tidi- gare examen för att bli behörig i ämnet modersmål bygger, som ovan nämnts, dels på att läraren ska ha genomfört ämnesstudier i en viss omfattning, dels på att läraren ska ha det aktuella språket som sitt modersmål. Vid ansökan om att komplettera sin legitimation får lära- ren därför intyga att språket är lärarens modersmål. Det finns dock inte en tydlig definition av vilket språk som är en persons modersmål. För en person kan modersmålet definieras som det språk man lärde sig först, för någon annan det språk man använder mest och för en tredje är modersmålet det språk man behärskar bäst.<SPAN class="ft136">40 </SPAN>Detta medför</P>
<P class="p889 ft77"><SPAN class="ft98">40 </SPAN>Arnstad, M. (2017).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">562</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_563" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317563x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">att nivån på språkkunskaperna hos de lärare som ansöker om behö- righet att undervisa i ämnet modersmål kan variera, liksom förtro- genheten med till exempel kultur och samhällsfrågor som förväntas följa med modersmålet.</P>
<P class="p102 ft35">Ämnet modersmål är komplext och innefattar inte uteslutande undervisning i det enskilda språket utan ska även ge eleverna förut- sättningar att utveckla sin kulturella identitet och utveckla kunskaper om kulturer och samhällen där språket talas. Lärare behöver därför ha omfattande kunskaper för att eleverna ska kunna nå målen. Många av de personer som ansöker om att komplettera sin legitimation med behörighet att undervisa i modersmål har säkert en god grund att stå på vad gäller de kunskaper i ämnet som undervisning i ämnet moders- mål kräver. Kanske har de vuxit upp och utbildat sig i ett land eller område där språket talas. Det är dock inte säkert, vare sig med behö- righetsförordningens nuvarande krav eller med den förändring som utredningen föreslår. Hur detta kan utformas på ett bättre sätt är en av de frågor som behöver hanteras inom ramen för den föreslagna utredningen om ämnet modersmål och möjligheten till studiehand- ledning på modersmålet.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 270px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Professionsprogrammet som ett sätt att utveckla modersmålsundervisningen</P>
<P class="p105 ft35">Att bli legitimerad och behörig att undervisa i ett ämne är det första steget i att utveckla sin undervisningsskicklighet. Genom yrkeslivet krävs kontinuerlig kompetensutveckling för att vidmakthålla och vidareutveckla kunskapen och kompetensen. Utredningens förslag om ett professionsprogram för lärare ger en struktur och systematik som möjliggör att kvaliteten i modersmålsundervisningen kontinu- erligt ska kunna utvecklas. Professionsprogrammet föreslås dock om- fatta legitimerade lärare varför en betydande andel av de nuvarande lärarna i ämnet modersmål inte kommer att omfattas. Däremot omfattas de av det ansvar huvudmannen har att se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensut- veckling.<SPAN class="ft136">41 </SPAN>Utredningen föreslog i delbetänkandet flera stödinsatser för att främja kvaliteten, bland annat en fortbildningsinsats för obe-</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft98">41 </SPAN>2 kap. 34 § skollagen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">563</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_564" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft26">höriga lärare liksom stödmaterial, till exempel i form av standardise- rade undervisningsmodeller.</P>
<P class="p1106 ft79"><SPAN class="ft79">12.3</SPAN><SPAN class="ft264">Kompetens i språkinlärning och språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p99 ft35">Utredningen har i uppdrag att föreslå hur lärares och förskollärares kompetens inom språkinlärning och språkutveckling ytterligare kan stärkas. Termen språkinlärning används i skolväsendet vanligen för processen när en person lär sig ett nytt språk vid sidan av sitt moders- mål. Språkutveckling avser i stället den fortsatta utvecklingen av ett språk. Utredningen avgränsar det mycket vida uppdraget om språk- inlärning till frågan om att ge barn och elever med ett annat moders- mål än svenska grundläggande kunskaper i det svenska språket.</P>
<P class="p181 ft35">Utredningen ser uppdraget att föreslå hur lärare och förskollärares kunskaper och kompetens i språkutveckling som tvådelat, det rör såväl nyexaminerade lärare och förskollärares liksom redan yrkesverk- sammas kunskap och kompetens inom området. Det är därför rele- vant dels att överväga om förändringar av lärar- och förskollärarutbild- ningarnas examensmål behövs, dels att se vilka kompetensutvecklings- insatser som redan pågår för att yrkesverksamma lärare och förskol- lärare för att avgöra om ytterligare statliga insatser behövs.</P>
<P class="p109 ft35">Frågan om kompetens i språkinlärning är beroende av tillgången till skickliga lärare som är behöriga att undervisa i svenska som andra- språk och sfi. I dag är bristen på lärare i ämnet mycket omfattande och det finns lärare som på grund av tidigare legitimations- och behö- righetsregler är behöriga i ämnet utan att ha någon utbildning i det. Mer information om bristen på lärare i svenska som andraspråk går att ta del av i utredningens delbetänkande. Tidigare i kapitlet föreslår utredningen att svenska som andraspråk ska kunna läsas inom ramen för fler grundläggande lärarutbildningar. Därför behandlas frågan inte ytterligare här.</P>
<P class="p428 ft28"><SPAN class="ft28">12.3.1</SPAN><SPAN class="ft189">Det nödvändiga språket</SPAN></P>
<P class="p412 ft52">Ett utvecklat språk är ett betydelsefullt redskap för lärande i alla ämnen. Med hjälp av språket kommunicerar vi med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss. Det är också huvudsakligen med hjälp av språket som vi kan visa att vi har förstått eller beskriva</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">564</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_565" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317565x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">vad vi behöver hjälp med. Språket har därmed en central roll i skolans och förskolans arbete med att ge alla barn och elever förutsättningar att utvecklas så långt det är möjligt. I enlighet med språklagen är svenska det språk som huvudsakligen talas i det svenska skolväsendet varför varje barn och varje elev behöver ges goda förutsättningar att utveckla kunskaperna i svenska utifrån sina språkliga förutsättningar.<SPAN class="ft136">42</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Språkinlärning och språkutveckling</P>
<P class="p111 ft35">Att behärska ett språk innebär att i både tal och skrift kunna uttrycka och tolka olika begrepp, känslor, fakta och åsikter. Att lära sig ett nytt språk är ofta en lång process. Det beräknas ta mellan fyra och åtta år att uppnå tillräckliga språkkunskaper för att kunna erövra ett ämne fullt ut på ett andraspråk. Tiden för att lära sig ett nytt språk är generellt sett beroende på ålder när språkinlärningen påbörjades, det är lättare om den påbörjas senast vid <NOBR>12–13-årsåldern.</NOBR> Uppföljningar av studieresultat visar också att elever som har anlänt till Sverige före 12 års ålder har märkbart större chanser att lyckas med sin skolgång jämfört med elever som anlänt senare.<SPAN class="ft136">43 </SPAN>I skolan utvecklas elevernas grundläggande kunskaper i svenska främst i ämnet svenska som andra- språk, i bland inom ramen för en förberedelseklass, samt inom sfi.</P>
<P class="p84 ft35">Språkutveckling sker däremot i alla ämnen för samtliga elever. En elev som ännu inte har nått förstaspråksnivå i svenska gynnas av att ämneslärare aktivt arbetar för att också lära ut den svenska som är specifik för respektive ämne. Detta gör dock också den elev som har svenska som modersmål då till exempel ämnesspråkens uppbyggnad och terminologi varierar och behöver behärskas. Att skriva en labora- torierapport i kemi kräver andra språkkunskaper än att skriva en re- sonerande text i ett samhällsvetenskapligt ämne. Detta betyder också att det inte är möjligt för en lärare i svenska eller svenska som andra- språk att vara den som ensam ansvarar för elevers ämnesspecifika språkinlärning och språkutveckling.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 82px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">42</SPAN><SPAN class="ft105">10 § språklagen (2009:600).</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">43</SPAN><SPAN class="ft106">Skolverket (2016b).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">565</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_566" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317566x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Lärare och förskollärare möter heterogena barn- och elevgrupper</P>
<P class="p727 ft41">Cirka var fjärde elev i grund- och gymnasieskolan har i dag utländsk bakgrund.<SPAN class="ft140">44 </SPAN>Få lärare möter därmed elevgrupper som är språkligt homogena på det sätt som ofta var fallet för ett par decennier sedan. I stället finns ofta en språklig mångfald som kräver särskild kunskap och kompetens att bemöta. Många lärare behöver därför planera undervisningen på ett sådant sätt att alla barns och elevers språk- och kunskapsutveckling stöttas.</P>
<P class="p109 ft35">Även om det finns, och alltid har funnits, stora skillnader vad gäl- ler språkkunskaperna hos barn och elever med svensk bakgrund har de senaste årens kraftiga ökning av andelen elever med utländsk bak- grund ställt frågorna om språkinlärning och språkutveckling på sin spets. Bland elever med utländsk bakgrund är variationen vad gäller deras kunskaper i svenska ännu större. Många nyanlända är nybörjare i det svenska språket och behöver lära sig grunderna till exempel i sfi eller i en förberedelseklass. Bland de med utländsk bakgrund som har varit bosatta i Sverige en något längre tid behöver några tillägna sig ämneskunskaper på ett språk de fortfarande lär sig samtidigt som andra elever har ett väl utvecklat vardagsspråk på svenska, men behö- ver tillägna sig ett skolspråk för att kunna klara skolans krav. Vikten av att lärarna i skolväsendet har de kunskaper och den kompetens som behövs för att kunna möta dessa elevers olika behov vad gäller språkinlärning och språkutveckling är uppenbar för att eleverna ska ges en chans att nå kunskapsmålen.</P>
<P class="p181 ft35">2016 förtydligades skollagen i vissa frågor som rör grundskolans mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra elever. En nyanländ elev ska senast inom två månader från det att eleven har tagits emot inom grundskolan placeras i den undervisningsgrupp eleven normalt ska tillhöra.<SPAN class="ft136">45 </SPAN>Rektor får besluta att en elev delvis ska undervisas i förberedelseklass om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elev får dock ges undervisning i förberedelseklass som längst under två år.<SPAN class="ft136">46 </SPAN>Den nya regleringen betonar ytterligare nödvändig- heten av att alla lärare arbetar språkutvecklande.</P>
<P class="p369 ft138"><SPAN class="ft104">44</SPAN><SPAN class="ft154">Till gruppen med utländsk bakgrund räknas personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Uppgift från Skolverket (2017i).</SPAN></P>
<P class="p456 ft75"><SPAN class="ft104">45</SPAN><SPAN class="ft105">3 kap. 12 e § skollagen.</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">46</SPAN><SPAN class="ft106">3 kap. 12 f § skollagen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">566</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_567" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317567x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p458 ft35">En relaterad fråga är den om elever som har en kort skolbakgrund, eller helt saknar den, en grupp som har ökat under de senaste åren. Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser (U 2016:05) konstaterade att de huvudmän den ut- redningen varit i kontakt med uppger att huvudmännen i dag tar emot fler elever som inte har någon skolbakgrund alls. Huvudmän- nen möter därför i större utsträckning än tidigare en ny uppgift, näm- ligen att undervisa äldre elever i grundläggande läs- och skrivförmåga. Den nämnda utredningen föreslår därför att Skolverket ges i uppdrag att utforma ett stödmaterial i alfabetisering och läs- och skrivinlärning inom grundskolan och gymnasieskolans introduktionsprogram. Mot- svarande material för grundläggande litteracitet inom den kommunala vuxenutbildningen finns sedan 2016.<SPAN class="ft136">47</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Vad innebär ett språkutvecklande arbetssätt?</P>
<P class="p111 ft35">Språkutvecklande undervisning kan utformas på många sätt och beror till viss del på vilket ämne som är aktuellt, men det finns forskning som visar att en ämnesspecifik och språkutvecklande undervisning är kontextrik och innehåller språklig stöttning och mycket interaktion. För att genomföra denna typ av undervisning behöver lärare planera och genomföra undervisningen på ett sätt som gynnar både språk- och kunskapsutveckling, alltså en undervisning ”där språket ständigt sätts i fokus i alla ämnen och där språk och innehåll integreras så att språket utvecklas parallellt med ämneskunskaperna”.<SPAN class="ft136">48</SPAN></P>
<P class="p84 ft35">Enligt Skolverket bör läraren använda varierade arbetssätt som til- låter eleverna att vara språkligt aktiva. Läraren behöver också vara ämnesspråkligt medveten och kontinuerligt analysera vad som utmär- ker det aktuella ämnets språk, till exempel i de texter som används i undervisningen. På så sätt ökar lärarens kunskaper om ämnesspråket i det aktuella ämnet och det blir också möjligt att identifiera sådant som rent språkligt kan utgöra hinder för elevernas kunskapsutveck- ling vilket kan bidra till att gapet mellan elevens vardagsspråk och ämnesspråket minskar. Läraren kan, vid sidan av ämnesinnehållet, betona till exempel läsning och skrivning, muntlig framställning samt</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">47</SPAN><SPAN class="ft105">SOU 2017:54.</SPAN></P>
<P class="p202 ft77"><SPAN class="ft104">48</SPAN><SPAN class="ft106">Gibbons, P. (2013).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">567</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_568" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:290px;left:65px;z-index:-1;width:425px;height:422px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317568x1.jpg" style="width:442px;height:440px" style="width:425px;height:422px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft26">undervisning om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier.<SPAN class="ft69">49</SPAN></P>
<P class="p1106 ft28"><SPAN class="ft28">12.3.2</SPAN><SPAN class="ft189">Examensbeskrivningarnas krav inte tydligt formulerade</SPAN></P>
<P class="p412 ft35">De examensbeskrivningar som reglerar lärar- och förskollärarutbild- ningarnas innehåll omfattar dels krav på utbildningens omfattning vad gäller högskolepoäng som helhet och för olika ämnen, dels krav på vilka kunskaper och färdigheter som studenten ska uppvisa för att respektive examen ska kunna erhållas.<SPAN class="ft136">50 </SPAN>Av tabell 12.4 framgår vilka konkret formulerade krav som i dag ställs vad gäller språkinlärning och språkutveckling för respektive examen och inriktning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 293px;margin-bottom: 0px;" class="ft77">Källa: Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px;" class="ft75"><SPAN class="ft104">49</SPAN><NOBR><SPAN class="ft105">Kästen-Ebeling</SPAN></NOBR> & Otterup (red.) (2016)och Skolverket (2018e) hämtat 180114.</P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">50</SPAN><SPAN class="ft106">Högskoleförordningens bilaga 2, examensordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">568</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_569" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">För samtliga lärarexamina gäller också att studenten för examen bland annat ska:</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft23">visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft23">visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft35">Motsvarande formuleringar finns också för förskollärarexamen. Även om examensbeskrivningarnas krav, vilket nämnts ovan, är ovanligt detaljerade jämfört med de som gäller för andra yrkesexamina, regle- ras inte alla krav på den blivande läraren eller förskolläraren i detalj. Examensbeskrivningarnas formuleringar pekar i stället mot kraven i de gällande läroplanerna samt kurs- och ämnesplanerna i stället för att reglera samma fråga på flera ställen. För att avgöra om den nuvarande regleringen av lärar- och förskollärarutbildningarna omfattar krav på kunskaper och färdigheter om ett språkutvecklande arbetssätt är det därför relevant att också titta på de krav som ställs i dessa.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 77px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">12.3.3</SPAN><SPAN class="ft189">Det språkutvecklande perspektivet betonas i läroplaner samt kurs- och ämnesplaner</SPAN></P>
<P class="p840 ft35">I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet i de olika skolformerna samt i fri- tidshemmet. För varje ämne i grundskolan och motsvarande skol- former finns det en kursplan. På samma sätt finns det för varje ämne i gymnasieskolan och motsvarande skolformer en ämnesplan. Kurs- respektive ämnesplanerna beskriver ämnets syfte, centrala innehåll samt de kunskapskrav som ställs för olika betyg i olika årskurser och efter att olika kurser har slutförts i gymnasieskolan.</P>
<P class="p434 ft35">Samtliga läroplaner har ett tydligt språkutvecklande perspektiv. I läroplanen för förskolan finns bland annat följande skrivningar med.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;" class="ft3">Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkut- veckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och in- tresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen fram- går att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">569</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_570" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317570x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft23">modersmål. (…) Förskolläraren ska ansvara för att arbetet genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin språk- och kommunika- tionsutveckling.<SPAN class="ft152">51</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">På motsvarande sätt finns tydliga skrivningar i läroplanen för grund- skolan, förskoleklassen och fritidshemmet:</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft23">Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanse- rat sätt.</P>
<P class="p691 ft23">Läraren ska (…) organisera och genomföra arbetet så att eleven (…) får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,<SPAN class="ft152">52</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft35">I varje kursplan tydliggörs också respektive ämnes språkliga upp- drag. Av kursplanen i fysik framgår till exempel att ett av syftena med undervisningen i ämnet är att ”eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i natu- ren och samhället”. Undervisningen i ämnet ska också ”bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter (…) med naturvetenskapligt innehåll”. Av kursplanen i idrott och hälsa framgår det att ”eleverna ska (…) utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil”.</P>
<P class="p229 ft41">Även av gymnasieskolans ämnesplaner liksom av respektive kurs- beskrivning framgår det språkliga uppdraget. Några exempel från olika typer av ämnen:</P>
<P class="p462 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Ämnet fritidsbåtteknik</SPAN>. Undervisningen ska ge eleverna förutsätt- ningar att utveckla förmåga att samarbeta och kommunicera med andra samt att använda begrepp och uttryck som är relevanta för ämnesområdet,</P>
<P class="p728 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Ämnet bild</SPAN>. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk och etablerade begrepp för att förklara och värdera eget och andras bildarbete samt andra visuella företeelser.</P>
<P class="p563 ft75"><SPAN class="ft104">51</SPAN><SPAN class="ft105">Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.</SPAN></P>
<P class="p233 ft77"><SPAN class="ft104">52</SPAN><SPAN class="ft76">Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritids- hemmet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">570</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_571" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317571x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Ämnet historia</SPAN>. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.</P>
<P class="p394 ft41">På motsvarande sätt lyfts varje lärares ansvar för elevernas språkut- veckling tydligt fram också i övriga läroplaner samt i det stora fler- talet kurs- och ämnesplaner.</P>
<P class="p102 ft52">Det är alltså klart reglerat att samtliga lärare och förskollärare har ansvar för samtliga elevers språkutveckling. Skolverket är också tyd- liga med att det språkliga perspektivet har stor betydelse i alla skol- former med sina olika verksamheter och skolämnen.<SPAN class="ft147">53 </SPAN>Detta ska där- med påverka innehållet i lärar- och förskollärarutbildningarna.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">12.3.4</SPAN><SPAN class="ft189">Strukturerna gör området svårt att överblicka</SPAN></P>
<P class="p116 ft35">Lärar- och förskollärarutbildningar bedrivs vid 28 olika universitet och högskolor inom ramen för flera olika examina, inriktningar och ämnen varför skillnader i inriktning och strukturer finns både <SPAN class="ft50">mellan </SPAN>olika lärosäten men också <SPAN class="ft50">inom </SPAN>ett och samma. Det är därför mycket svårt att säga något generellt om vilket utrymme frågan om ett språk- utvecklande arbetssätt får i lärar- och förskollärarutbildningarna i dag. En uppföljning av åtta lärarutbildningar visar på stor variation vad gäller om utbildningen bygger på de insikter som finns om språkets roll för lärande, allt från god insikt till inga inslag av språkligt tän- kande och insikter om dess roll.<SPAN class="ft136">54 </SPAN>Flera av de universitet och högsko- lor som utredningen har varit i kontakt med menar att det språkut- vecklande perspektivet har fått en mer framträdande roll de senaste åren. Det finns exempel på lärosäten som har beslutat om lokala exa- mensmål för att betona vikten av språk- och kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv. Samtidigt menar flera att uni- versitetets eller högskolans kompetens inte alltid räcker till utan att befintlig personal kan behöva kompetensutvecklas och att ny per- sonal med denna kunskap och kompetens behöver rekryteras.<SPAN class="ft136">55</SPAN></P>
<P class="p408 ft75"><SPAN class="ft104">53</SPAN><SPAN class="ft105">Skolverket (2012b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">54</SPAN><SPAN class="ft105">Norberg Brorsson, B. och Lainio, J. (2016).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">55</SPAN><SPAN class="ft106">Uppgifter bl.a. från Lärarutbildningskonventet 171218.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">571</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_572" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317572x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p395 ft35">På samma sätt som det finns stora skillnader mellan olika univer- sitet och högskolor finns också stora skillnader mellan huvudmän, skolor samt mellan olika lärare. Skolinspektionen pekar i sina uppfölj- ningar på området på att det ofta finns svagheter i det språkutveck- lande arbetet. Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning</P>
<P class="p484 ft50">Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat moders- mål än svenska, 2010, <SPAN class="ft35">visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling.</SPAN><SPAN class="ft136">56 </SPAN><SPAN class="ft35">Skolinspektionen menar att många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskaps- utvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elev- ernas bakgrund och kunskapsnivå.</SPAN></P>
<P class="p109 ft25">Skolinspektionens granskning <SPAN class="ft78">Utbildningen för nyanlända elever 2014 </SPAN>stärker slutsatserna från 2010. Inspektionen pekar bland annat på att hur insatserna för elevens språkutveckling ska ske sällan är defi- nierat i gemensamma åtgärder eller i samsyn kring strategier, utan vilar främst på enskilda lärares kunskap och förmåga. Granskningen lyfter dock också fram flera goda exempel på lärare och skolor som ger nyanlända elever en undervisning som präglas av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.<SPAN class="ft153">57</SPAN></P>
<P class="p181 ft35">Sedan granskningarna genomfördes har universitet och högskolor märkt av ett kraftigt ökat intresse från huvudmän och lärare att skaffa kompetens inom området. Detta skulle kunna tala för att resultatet skulle vara något bättre om motsvarande granskning gjordes i dag. Samtidigt talar det mycket stora antalet nyanlända, inte minst hösten 2015, att också skolväsendets behov av kompetens inom det språk- utvecklande området har ökat dramatiskt.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 86px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">12.3.5</SPAN><SPAN class="ft189">Pågående insatser för att stärka den språkutvecklande kompetensen i skolväsendet</SPAN></P>
<P class="p412 ft35">Skolverket genomför en rad särskilda insatser för att öka den språk- utvecklande kompetensen i skolväsendet. Det gäller dels insatser för att stärka undervisningen för nyanlända elever, dels insatser som avser att stärka undervisningen för alla elever. Sedan länge pågår också</P>
<P class="p466 ft75"><SPAN class="ft104">56</SPAN><SPAN class="ft105">Skolinspektionen (2010).</SPAN></P>
<P class="p327 ft77"><SPAN class="ft104">57</SPAN><SPAN class="ft106">Skolinspektionen (2014c).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">572</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_573" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317573x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">arbete vid Nationellt centrum för <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling. Vid sidan av de statliga insatserna har många huvudmän, skolor och lärare också tagit egna initiativ till att genomföra olika former av kompetensutvecklande insatser på området. Detta arbete lyfts fram till exempel av Skolinspektionen i granskningen av utbildning för nyanlända elever.<SPAN class="ft136">58 </SPAN>Flera insatser görs också i samverkan med Natio- nellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. I kapitel 6 har ett antal av Skolverkets kompetensutvecklande insatser redan beskrivits utförligt varför endast kortare beskrivningar ges här.</P>
<P class="p104 ft53">Utveckla <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivundervisningen (Läslyftet)</P>
<P class="p111 ft25">Statens skolverk har sedan 2013 i uppdrag att svara för genomför- andet av fortbildning för lärare i läs- och skrivutveckling med fokus på det kollegiala lärandet, det så kallade Läslyftet.<SPAN class="ft153">59 </SPAN>Uppdraget har både förlängts och utvidgats för att omfatta fler skolformer än initialt och pågår nu till och med 2019. Under åren <NOBR>2014–2016</NOBR> deltog cirka 18 300 lärare i satsningen.</P>
<P class="p117 ft41">Utvärderingen av Läslyftet visar att ungefär hälften av de delta- gande lärarna menar att satsningen har bidragit till att de har för- ändrat sin undervisning, främst genom att de använder olika texter och textsamtal mer medvetet i undervisningen. En av fyra lärare be- dömer att Läslyftet ”i stor utsträckning” har förbättrat elevernas <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivförmågor.<SPAN class="ft140">60</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Ett nationellt skolutvecklingsprogram om nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande</P>
<P class="p105 ft35">Skolverket erbjuder ett nationellt skolutvecklingsprogram med syftet att skapa bättre förutsättningar att erbjuda nyanlända och flerspråkiga barn och elever utbildning av hög och likvärdig kvalitet. Programmet erbjöd hösten 2017 flera insatser inom det språkutvecklande området. Insatserna innebar såväl uppdragsutbildningar som ger högskole- poäng som stödmaterial för verksamma lärare.</P>
<P class="p1010 ft75"><SPAN class="ft104">58</SPAN><SPAN class="ft105">Skolinspektionen (2014c).</SPAN></P>
<P class="p53 ft75"><SPAN class="ft104">59</SPAN><SPAN class="ft105">Regeringen (2013b).</SPAN></P>
<P class="p53 ft77"><SPAN class="ft104">60</SPAN><SPAN class="ft106">Carlbaum, S. Andersson, E. & Hanberger, A. (2016).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">573</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_574" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317574x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft35">Ett exempel på en uppdragsutbildning är en introduktionskurs i svenska som andraspråk som ges av flera universitet och högskolor, både på campus och på plats hos huvudmannen. Syftet är att höja kompetensen genom att ge läraren verktyg för att förbättra sin undervisning för att stärka flerspråkiga och nyanlända elever. Kursen är öppen för alla lärare, oavsett vilket ämne hen undervisar i.</P>
<P class="p109 ft35">Skolutvecklingsprogrammet erbjuder också bedömningsstödet Bygga svenska. Bygga svenska är till för lärare som undervisar nyan- lända elever i svenska och svenska som andraspråk. Materialet hjälper läraren att följa nyanlända elevers språkutveckling i grundskolan och i gymnasieskolans introduktionsprogram från nybörjarnivå till avance- rad nivå. Materialet publicerades 2017.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 93px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Uppdrag till Skolverket att göra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och elever med ett annat modersmål än svenska</P>
<P class="p99 ft35">Skolverket fick 2015 i uppdrag att genomföra insatser för att stärka huvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska en utbildning av hög och likvärdig kvali- tet.<SPAN class="ft136">61 </SPAN>Målet är att förbättra elevernas förutsättningar för goda kun- skapsresultat inom grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, och högre måluppfyllelse i förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket genomför såväl generella som riktade insatser till huvudmän och skolor.</P>
<P class="p109 ft35">Målgrupper för de olika insatserna är huvudmän, rektorer, lärare i alla ämnen, modersmålslärare, studiehandledare på modersmålet samt annan personal inom grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Från och med 2017 inne- fattar satsningen även förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, och i och med budgetpropositionen för 2018 ska också den kommu- nala vuxenutbildningen omfattas. De enkätuppföljningar som Skol- verket gjort under 2016 visar att huvudmännen i stor utsträckning är nöjda med det stöd som de fått.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 62px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft98">61 </SPAN>Regeringen (2015c).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">574</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_575" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:301px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:210px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317575x1.jpg/" style="width:413px;height:210px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Utvecklingspaket språkutvecklande arbetssätt</P>
<P class="p111 ft35">Skolverket har också tagit fram ett utvecklingspaket som syftar till att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervis- ningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet, som finns att tillgå på Skol- verkets hemsida, ger utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp under en bestämd tid, i Skolverkets förslag på arbetsgång ges exempel på hur man på en skola kan arbeta med materialet under fem tillfällen om cirka två timmar.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 228px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;" class="ft28"><SPAN class="ft28">12.3.6</SPAN><SPAN class="ft189">Utredningens förslag om språkutveckling och språkinlärning</SPAN></P>
<P class="p817 ft35"><SPAN class="ft57">Utredningens bedömning: </SPAN>Utredningen föreslår att inga föränd- ringar görs av examensbeskrivningarna för de fyra lärar- och för- skollärarexamina vad gäller språkutveckling eller språkinlärning.</P>
<P class="p1135 ft41">Utredningen uppmanar varje universitet och högskola med lärar- och förskollärarutbildning att noga tillse till att studenterna får med sig sådan kunskap och kompetens att de kan arbeta språk- utvecklande i sina ämnen och att detta också omfattar ett andra- språksperspektiv.</P>
<P class="p1155 ft41">Skolverket uppmuntras att se till att kompetensutvecklings- insatser i språkutveckling relevanta för lärare och förskollärare i samtliga skolformer finns att tillgå.</P>
<P class="p1136 ft41">Det språkutvecklande perspektivet är nödvändigt för att läroplaner- nas liksom kurs- och ämnesplanernas mål ska kunna uppnås. I dag möter lärare elevgrupper med en stor variation vad gäller den språk- liga bakgrunden vilket också ställer krav på språkutveckling ur ett andraspråksperspektiv. För att främja alla elevers och barns lärande är det därför av stor vikt att samtliga lärare och förskollärare har till- räcklig kunskap och kompetens för att kunna arbeta språk- och kun- skapsutvecklande.</P>
<P class="p84 ft52">Trots detta, och trots att examensbeskrivningarna i dag saknar tydligt formulerade krav inom området, i alla fall om man med detta menar att till exempel termen språkutveckling saknas, väljer utred- ningen att inte föreslå någon förändring av examensbeskrivningarna</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">575</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_576" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t69">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft31">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">för de fyra lärar- och förskollärarexamina. Utredningen menar att krav på kunskaper om ett språkutvecklande arbetssätt bör ses ingå som en naturlig del i flera av de befintliga examensmålen, detta sär- skilt då området är så tydligt framskrivet i de olika läroplanerna lik- som i kurs- och ämnesplaner. Utredningen menar att det är av stor vikt att samtliga universitet och högskolor som bedriver lärar- och förskollärarutbildning ger studenterna möjligheter att utveckla de kunskaper och förmågor som krävs för att bedriva undervisning i enlighet med den reglering som finns. Utredningen uppmanar därför varje lärosäte att noga se till att studenterna får med sig sådan kun- skap och kompetens att de kan arbeta språkutvecklande i sina ämnen.</P>
<P class="p88 ft35">Att föreslå, liksom att besluta om, förändringar av examens- beskrivningarna är en vanlig åtgärd för att visa politisk handlingskraft inom olika prioriterade områden. Utredningen menar att detta är olyckligt. De ofta förekommande mindre ändringarna av examens- beskrivningarna tillsammans med de genomgripande förändringarna av lärar- och förskollärarutbildningarna som regelbundet sker med cirka tio års mellanrum, påverkar lärosätenas intresse för och möjlig- heter att strategiskt och långsiktigt arbeta med att utveckla innehållet i utbildningarna. Lärosätena får i stället lägga en stor del av sina resur- ser på att hantera de förändringar som har beslutats av regeringen även om det egentligen är ett annat område som bedöms behöva prio- riteras. Enkelt uttryckt kan man säga att lärar- och förskollärar- utbildningen avprofessionaliseras. Utredningen vill undvika att ytter- ligare bidra till denna utveckling.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Ytterligare insatser för att stärka nuvarande lärare och förskollärares kompetens</P>
<P class="p615 ft35">Omfattande insatser pågår i dag för att öka lärares och förskollärares kunskap och kompetens vad gäller språkutveckling och undervisning med ett andraspråksperspektiv. En kraftsamling har, inte minst efter hösten 2015, gjorts både från statens liksom enskilda huvudmäns sida för att stärka lärarnas kompetens och för att utarbeta olika former av stödmaterial. Det finns en bred palett av projekt som pågår, så bred att den kan vara svår för den enskilde läraren och huvudmannen att överblicka. Möjligheterna att genomföra insatser hämmas dock av att den kompetens som kan genomföra insatserna är begränsad. Univer-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">576</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_577" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 340px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Vissa frågor om modersmål, svenska som andraspråk och språkutveckling</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft26">sitet och högskolor har till exempel inte alltid kunnat svara mot den efterfrågan på kompetensutvecklingsinsatser som finns.</P>
<P class="p476 ft35">Skolverkets ambitioner att samla flertalet kompetensutvecklings- insatser under ett gemensamt paraply, de nationella skolutvecklings- programmen, och att erbjuda stora delar av materialet lättillgängligt via digitala lösningar är lovvärt och funktionellt. En enskild lärare eller förskollärare ges därmed möjligheter till kompetensutveckling i sin vardag, vilket gör det möjligt för fler att delta.</P>
<P class="p417 ft35">Flera av de insatser som görs har från början riktat sig mot vissa delar av skolväsendet, oftast grundskolan, men har efterhand utveck- lats för att omfatta fler skolformer och personalkategorier. Det finns dock fortfarande vissa luckor, till exempel är de insatser som erbjuds sällan anpassade till den kommunala vuxenutbildningen. Utredningen uppmuntrar därför Skolverket att utveckla det tillgängliga materialet så att det finns relevant material att tillgå för lärare och förskollärare i samtliga skolformer.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">På sikt bedöms utredningens förslag om ett professionsprogram för lärare och förskollärare bidra med en struktur och systematik för att lärare och förskollärare ska kunna utveckla sin kunskap och kompetens inom området.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 384px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">577</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_578" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_579" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<P class="p0 ft172">13 Konsekvenser av förslagen</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Enligt direktivet ska utredaren redogöra för ekonomiska och prak- tiska konsekvenser av sina förslag. Utöver vad som följer av kom- mittéförordningen (1998:1478) ska utredaren även redovisa konse- kvenserna ur ett barnrättsperspektiv utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt konsekvenserna utifrån principerna om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR></P>
<P class="p102 ft35">I enlighet med det som framgår av kommittéförordningen ska en utredning redovisa vilka konsekvenser som utredningens förslag får för kostnader och intäkter för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda. En beräkning av eventuella konsekvenser samt, i förekommande fall, förslag till finansiering ska också redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekven- ser i övrigt ska dessa redovisas. Om förslagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller vill- kor i övrigt i förhållande till större företags, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspoli- tiska målen, ska detta också redovisas.</P>
<P class="p84 ft52">Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler ska föreskrifternas konsekvenser redovisas i en konsekvensutredning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 184px;margin-bottom: 0px;" class="ft31">579</P>
</DIV>
<DIV id="page_580" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 230px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft96"><SPAN class="ft79">13.1</SPAN><SPAN class="ft130">Alternativa förslag i fråga om professionsprogrammet</SPAN></P>
<P class="p827 ft53">Förslaget om en övergripande och långsiktig systematik</P>
<P class="p412 ft35">Utredningen väljer att lägga ett förslag som går ut på att flertalet av de större statliga reformer och satsningar som har gjorts för legiti- merade lärare och förskollärare liksom för rektorer och förskoleche- fer ska sättas in i ett större sammanhang, i det så kallade professions- programmet. Utredningen bedömer att förslaget leder till den högre grad av transparens och nationell likvärdighet som flera av de genom- förda satsningarna kritiserats för att sakna, och därigenom öka yrke- nas attraktionskraft vilket är utredningens huvuduppdrag. Förslaget bedöms ge lärare och rektorer ett tydligare inflytande över skolans och förskolans utveckling genom att skapa en struktur för hur lärare och rektorers kunskap och kompetens kan utvecklas och tas till vara. Skickliga lärares och rektorers kunskaper, erfarenheter och bedöm- ningar är avgörande för att undervisningens kvalitet ska utvecklas lik- som för att professionerna ska kunna stärkas och utvecklas.</P>
<P class="p242 ft41">Utredningen hade kunnat välja att, i stället för att föreslå en större struktur, enbart föreslå förändringar i respektive statlig reform och satsning. Utredningens bedömning är att detta hade kunnat leda till att reformerna till viss del hade kunnat förbättras men att det behov av långsiktighet och likvärdighet som efterfrågas i förhållande till reformerna, men också till exempel kring lärares kompetensutveck- ling och professionsutveckling i övrigt, inte skulle ha kunnat åstad- kommas. Inte heller bedöms behovet av att professionerna får ett större inflytande över den enskildas liksom över yrkesgruppernas professionella utveckling kunna nås med en sådan inriktning på förslagen.</P>
<P class="p108 ft53">Förslaget om en nationell reglering</P>
<P class="p412 ft35">Utredningen föreslår att professionsprogrammets grundläggande ram- verk ska regleras nationellt. Utöver de delar som redan finns reglerade och som i viss utsträckning föreslås justeras, föreslås ny reglering till exempel vad gäller möjligheten att få sin kompetens erkänd i förhål- lande till vissa nationella kompetensnivåer. Frågan om huruvida pro- fessionsprogrammet ska regleras centralt eller inte har lett till om-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">580</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_581" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">fattande diskussioner under utredningens arbete. Om ett av syftena med professionsprogrammet är att ge professionerna ökat inflytande över sin professionella utveckling, varför ska då staten gå in och reglera? Dessutom har frågan lyfts om i vilken mån ett statligt reg- lerat professionsprogram flyttar en del av ansvaret för verksamheten i skolväsendet från huvudmannen till staten, liksom om inte flera av professionsprogrammets delar bäst hanteras av arbetsmarknadens parter själva.</P>
<P class="p417 ft25">Även förslaget om en nationell reglering syftar främst till att en nationell likvärdighet ska kunna nås, för lärare och rektorer vad gäller deras utvecklingsmöjligheter, men framför allt för att alla elever ska få delta i undervisning som håller hög kvalitet. Det är också ett verktyg för att tydliggöra dessa möjligheter för den enskilda läraren, den enskilda rektorn och för huvudmannen. Det ska till exempel mellan huvudmän inte råda någon tvekan om att en lärare som erkänts ha en viss kompetensnivå också har den särskil- da kunskap och kompetens som krävs för att utföra vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter. Utredningen bedömer att detta kan bidra till att förenkla rekryteringsprocesser, till exempel för att kunna rekrytera särskilt skickliga lärare och rektorer till skolor med svåra förutsättningar, men att det också kan bidra till att lösa stora delar av den misstämning som karriärvägsreformen skapat samtidigt som de positiva effekterna av reformen bibehålls.</P>
<P class="p434 ft25">Det finns ytterligare skäl att reglera professionsprogrammet nationellt, vilket också de fackliga företrädarna för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund samt Sveriges Skolledarförbund efterfrågar. Utredningen menar att ett nationellt reglerat professionsprogram ger skolans professioner ett tydligare inflytande över sin profes- sionella utveckling, ett inflytande som många menar att de i dag saknar, både genom att förutsättningarna tydliggörs men också för att det skapas en organisation där samtliga intressenter finns med vid beslutsbordet när frågor som är viktiga för professionen avgörs. Även huvudmännens möjligheter till inflytande över till exempel vilka statliga kompetensutvecklingsinsatser som ska erbjudas bedöms komma att öka i och med detta.</P>
<P class="p434 ft25">En nationell reglering av olika kompetensnivåer betyder inte att en tjänstestruktur för skolan införs från statligt håll, ett erkännande om en viss kompetensnivå är frikopplat från frågan om tjänst. Det kan däremot finnas fördelar för huvudmän att inrätta tjänster med</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">581</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_582" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317582x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft41">tjänstebeteckningar som motsvarar de olika kompetensnivåerna för att ytterligare öka tydligheten. Förslaget att läraren på sikt bör ha uppnått en viss kompetensnivå för att utföra vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter påverkar huvudmannens möjligheter att använda lärare till olika uppgifter. Utredningen menar att det är nödvändigt för kvaliteten i undervisningen och för professionens utveckling att till exempel nya lärare handleds in i yrket av erfarna och skickliga lärare men förstår att detta kan skapa organisatoriska problem, inte minst under införandefasen. Kravet på en viss kom- petensnivå för att utföra vissa arbetsuppgifter bör därför införas i två steg, med ett skarpare krav på sikt, för att minska risken att vissa arbetsuppgifter inte kan utföras på grund av att lärare på viss kompetensnivå saknas. Inledningsvis bör därför detta formuleras som strävansmål i regleringen. <SPAN class="ft56">Funktionen </SPAN>bör bedöma när det är möjligt att ställa ett skarpt krav och då föreslå att regeringen ändrar regleringen.</P>
<P class="p89 ft35">Flera redan genomförda eller pågående statliga reformer och satsningar har bedömts endast delvis ha uppnått sina syften på grund av avsaknaden av en tydlig nationell struktur. Detta både på grund av en otydlig styrning av insatserna liksom en bristande framförhållning och långsiktighet från statens sida men också för att huvudmän har uppfattat uppdraget och sin roll som genomförare på olika sätt. Det finns också exempel på områden där arbetsmarknadens centrala parter under en lång tid har varit överens om att utvecklingen ska gå i en viss riktning i en fråga men där detta ändå inte har hänt. Ett sådant exempel är frågan om nyexaminerade lärares tillgång till en kvalitativ introduktion i yrket. Verksamheten i skolväsendet är för viktig för att riskera att detta händer vilket är ytterligare ett skäl till varför utredningen föreslår en nationell reglering.</P>
<P class="p88 ft35">2015 års skolkommissions förslag om att ett nationellt profes- sionsprogram skulle inrättas, det förslag som denna utredning ut- vecklar, innefattade skrivningar om att programmets grundläggande struktur och villkor skulle regleras i förordning. Förslaget har remit- terats.<SPAN class="ft136">1 </SPAN>Majoriteten av remissinstanserna är huvudsakligen positiva till förslaget om ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare men få kommenterar den enstaka frågan om hur det ska</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 55px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;" class="ft77"><SPAN class="ft98">1 </SPAN>SOU 2017:35. Remissvaren går att ta del av hos Utbildningsdepartementet, Dnr. U2017/01967/S.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">582</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_583" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">regleras. Däremot ställer sig flera tveksamma till den <SPAN class="ft50">nationella funk- tion </SPAN>för lärar- och skolledarutveckling som Skolkommissionen före- slår ska inrättas och ansvara för programmet. Bland annat påpekas att det utifrån kommissionens förslag är svårt att ta ställning till exempel i fråga om funktionens ansvar i relation till skolhuvudmännen och till myndigheter med ansvar inom skolväsendet.</P>
<P class="p104 ft53">Fortsatt delat ansvar</P>
<P class="p111 ft35">Vad gäller frågan om en eventuell ansvarsförflyttning från huvudman till stat jämfört med i dag bedömer utredningen att denna risk är begränsad. Professionerna, huvudmännen och staten bär i dag ett gemensamt ansvar för professionsutveckling och för att undervis- ningens kvalitet kan stärkas. Ansvaret för det föreslagna professions- programmet delas också mellan dessa parter. Huvudmän ska till exempel se till att lärare och rektorer i sin tjänst ges möjligheter till kompetensutveckling. Professionerna behöver enskilt och gemen- samt bidra till att relevant kunskap utvecklas och förs vidare. Staten, inklusive myndigheterna inom området, behöver å sin sida ta ansvar för att de statliga insatser som görs är tydliga, adekvata och lång- siktiga. Konkret innebär förslaget om ett professionsprogram att staten behöver ta på sig ett ansvar för att etablera och upprätthålla den organisatoriska strukturen, den nationella funktionen, inom vilken beslut om till exempel erkännande av kompetens och beslut om inriktningen på vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska prioriteras inom ramen för de statliga medel som finns tillgängliga. Professionerna, huvudmännen med flera intressenter behöver å sin sida ta tydligt ansvar för att fylla strukturen med ett innehåll genom att bidra med sin kunskap och kompetens men också genom att bidra med vissa praktiska förutsättningar, till exempel för att lärare och rektorer ska ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som stärker yrkesskickligheten. Utredningens förslag vad gäller profes- sionsprogrammet syftar inte till att statens ekonomiska åtagande för professionsutveckling och skolutveckling generellt sett ska öka jämfört med i dag. Förslaget bygger i stället i hög grad på att redan avsatta resurser ska användas på ett mer effektivt sätt. I ett par avseenden innebär utredningens förslag dock ett direkt utökat ekonomiskt åtagande från staten, se kapitel 5. Statens ekonomiska</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">583</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_584" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317584x1.jpg/" style="width:416px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft35">åtagande kan också på sikt komma att öka om samtliga skol- professioners möjligheter till utveckling bedöms prioriteras lika högt av staten, något som utredningen menar borde vara en självklarhet, och att därför vissa statliga satsningar behöver omsluta legitimerade lärare och förskollärare i fler skolformer än i dag. Till exempel menar utredningen att samma möjligheter på sikt bör finnas för huvud- mannen att erhålla statsbidrag för förstelärare i förskolan liksom att legitimerade lärare i hela skolväsendet ska ha möjlighet att ta del av statliga kompetensutvecklingsinsatser.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 99px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;" class="ft81"><SPAN class="ft79">13.2</SPAN><SPAN class="ft124">Konsekvenser för staten och statliga myndigheter</SPAN></P>
<P class="p615 ft52">2017 års Skolmyndighetsutredning (U 2017:04) har i uppgift att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen och organiseringen av myn- digheterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola. I arbetet finns också frågorna om vilken organisation som bör bära ansvaret för flera av de delar som ingår i professionsprogrammet med. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018. Utifrån detta arbete kan skolmyndigheterna liksom myndigheternas ansvarsom- råden komma att förändras. Den nedanstående konsekvensbeskriv- ningen utgår från den nuvarande myndighetsordningen. De nya uppgifter som utredningen ser behöver utföras som inte har någon naturlig hemvist i dagens myndighetsstruktur läggs dock under rubriken ”en nationell funktion”.<SPAN class="ft147">2 </SPAN>Utredningen ser fördelar med om det arbete som avser statens insatser för att stärka professionernas utveckling kan hållas samman i en och samma funktion, det vill säga att även ansvaret för legitimations- och behörighetsfrågor och statliga kompetensutvecklingsinsatser såsom befattningsutbildningen för rektorer, men också frågor som rör till exempel arbetet med pro- gnoser över rekryteringsbehovet av lärare och förskollärare, samlas i en och samma organisation.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px;" class="ft120"><SPAN class="ft119">2 </SPAN>2015 års skolkommission föreslog att en nationell funktion för lärar- och skolledarutveckling skulle inrättas och att funktionens organisation och ledning skulle utredas inom ramen för den myndighetsöversyn som kommissionen föreslogs skulle tillsättas. SOU 2017:35.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">584</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_585" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft28">En nationell funktion</P>
<P class="p116 ft35">En nationell funktion behöver få i ansvar att utarbeta och reglera kompetensbeskrivningar för de olika nationella kompetensnivåerna liksom att avgöra vilken dokumentation som ska ligga till grund för att ett erkännande av en viss kompetensnivå ska kunna meddelas. I anslutning till detta arbete bör funktionen också avgöra vilken kom- petensnivå som bör krävas för att utföra vissa särskilt komplicerade arbetsuppgifter. Funktionen behöver också få ansvar för att meddela beslut om kompetenserkännande till en lärare, förskollärare, rektor eller förskolechef. Beroende på vilken organisation som föreslås av 2017 års Skolmyndighetsutredning (U 2017:04) till exempel vad gäl- ler funktionens beslutande organ, kommer de ekonomiska konse- kvenserna att påverkas, både vad gäller kostnaderna för organisa- tionen som helhet men också vad gäller de kostnader som kommer att belasta den enskilda i form av ansökningsavgift för att få sin kom- petens bedömd. Utredningen menar dock att medel för att i dag yrkesverksamma ska kunna få sin kompetens erkänd utan kostnad behöver avsättas under en övergångsperiod. Kostnader för överkla- ganden av funktionens beslut om kompetenserkännanden behöver avsättas permanent till funktionen och till Domstolsverket.</P>
<P class="p84 ft35">En nationell funktion behöver också få i ansvar att, inom en given ekonomisk ram, avgöra inriktning och innehåll i kompetensutveck- lingsinsatser som staten erbjuder nationellt och regionalt. För att sådana avgöranden ska bli relevanta för verksamheten behöver forum skapas nationellt och regionalt där lärare och rektorer, huvudmän, universitet och högskolor med flera intressenter gemensamt priori- terar de kompetensutvecklingsbehov som identifierats lokalt, regio- nalt och nationellt och inom vilka samarbetsmöjligheter bland annat vad gäller utbildning, forskning och utveckling, kan konkretiseras.</P>
<P class="p117 ft41">Beroende av när den nationella funktionen etableras kan en av funktionens första uppgifter också bli att analysera behovet av juster- ingar av rektorernas befattningsutbildnings innehåll med anledning av tillgången till en rekryteringsutbildning, samt lämna eventuella för- slag till förändringar. Denna uppgift bör annars hanteras av Skol- verket i samarbete med aktuella lärosäten.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 102px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">585</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_586" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft28">Statens skolverk</P>
<P class="p114 ft41">Hur Skolverkets roll förändras med anledning av förslaget av pro- fessionsprogrammet beror, som ovan nämnts, i stor utsträckning på vilken organisation 2017 års Skolmyndighetsutredning (U 2017:04) föreslår. Skolverket har i dag ansvar för flera delar som är av stor betydelse för professionsprogrammet till exempel flera kompetens- utvecklingsinsatser och hanteringen av flera statsbidrag för kompe- tensutveckling och karriärsteg.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 137px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Förslag och bedömningar som bedöms rymmas i Skolverkets nuvarande ram</P>
<P class="p99 ft35">Flera av utredningens förslag och bedömningar innebär att visst arbe- te som Skolverket redan ansvarar för och bedriver bör utvecklas i en viss riktning. Detta gäller till exempel frågor om vilka som ska kunna omfattas av olika kompetensutvecklingsinsatser, vilken statistik som regelbundet bör publiceras samt vilka som ska ha möjlighet att ta del av olika statsbidrag kopplade till kompetensutveckling och karriär- steg. Utredningens förslag kommer också att få konsekvenser för Skolverkets arbete med prövning för legitimation och behörighet då behörighetsreglerna för modersmål och svenska som andraspråk justeras. Det justerade regelverket för försöksverksamheten med förlängda visstidsanställningar för obehöriga lärare som samtidigt deltar i behörighetsgivande utbildning innebär att Skolverket behöver justera föreskrifterna fastställda för verksamheten. Endast begränsade kostnader beräknas uppstå för Skolverket i och med ovanstående förändringar, kostnader som beräknas kunna hanteras inom befintlig ram. Det bedöms också uppdraget att arbeta för att minska över- dokumentationen i skolväsendet göra.</P>
<P class="p181 ft35">Förslaget att Skolverket ska få ansvar för att genomföra en insats för att stärka skolledares kompetens om praktisk organisation och arbetsmiljö bedöms kunna rymmas i de medel som årligen finns av- satta för genomförandet av de nationella skolutvecklingsprogram- men. Flera av utredningens bedömningar, inte minst dem som rör att olika statsbidrag på sikt bör slås ihop, kommer också att betyda att Skolverkets administrativa arbete gradvis kommer att minska.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 75px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">586</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_587" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Förslag för vilka ytterligare medel behöver avsättas till Skolverket</P>
<P class="p666 ft41">Några av utredningens förslag kräver dock en mer omfattande arbetsinsats utöver det som i dag kan förväntas ingå i Skolver- kets uppdrag och befintliga ekonomiska ram. Detta gäller föl- jande förslag:</P>
<P class="p451 ft56"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Ansvaret för ett nytt statsbidrag för praktiknära forskning och utveckling</SPAN><SPAN class="ft41">. Utredningens förslag om ett nytt statsbidrag för att stärka arbetet med praktiknära forskning och utveckling behöver administreras av Skolverket. För detta arbete behöver Skolverket tillföras medel.</SPAN></P>
<P class="p451 ft56"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Ansvaret för ett förlängt Lärarlyft. </SPAN><SPAN class="ft41">Utredningen föreslår att Skol- verkets uppdrag att genomföra Lärarlyftet II förlängs och justeras. I samband med det förlängda uppdraget kan också insatser för att informera huvudmännen om de förändrade villkoren behöva genomföras.</SPAN></P>
<P class="p93 ft51"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;">Ansvaret för ett nytt statsbidrag för karriärsteg. </SPAN><SPAN class="ft52">Utredningens förslag om ett nytt statsbidrag för att stimulera att karriärsteg inrättas för lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver ut- bildning på entreprenad inom kommunal vuxenutbildning innebär att Skolverket får ytterligare ett statsbidrag att hantera.</SPAN></P>
<P class="p1037 ft41">Av tabell 13.1 nedan framgår omfattningen av de medel som utred- ningen föreslår att Skolverket ska tillföras för att kunna genomföra de nya uppgifterna.</P>
<P class="p104 ft28">Statens skolinspektion</P>
<P class="p283 ft41">Utredningens förslag att Skolinspektionen ska arbeta för att minska överdokumentationen i skolväsendet bedöms rymmas inom myndig- hetens befintliga ram.</P>
<P class="p104 ft28">Statskontoret</P>
<P class="p116 ft52">Utredningens förslag att regeringen bör överväga om Statskontoret ska få i uppdrag att utvärdera hanteringen av enskildas klagomål över</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">587</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_588" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft26">skolväsendet enligt skollagen bedöms rymmas inom myndighetens befintliga ram.</P>
<P class="p115 ft28">Universitet och högskolor</P>
<P class="p412 ft35">Universitet och högskolors roll i arbetet med att utveckla skol- professionernas kompetens är central, till exempel genom att bidra i planering och genomförande av utbildningsinsatser av olika slag men också genom att bedriva forskning och utvecklingsarbete inom om- råden relevanta för skolväsendet och de som där är verksamma. Flera lärosäten har i dag nära samarbeten med skolhuvudmän och enskilda skolor. Sådana samarbeten behöver utvecklas över hela landet och genomföras mer systematiskt både nationellt och regionalt till exempel för att kompetensutvecklingsinsatser ska kunna anpassas efter yrkesverksamma lärares behov och möjligheter att delta. Utred- ningen menar att en grundläggande struktur för sådant samarbete bör skapas i den <SPAN class="ft50">nationella funktionen</SPAN>.</P>
<P class="p107 ft41">Universitet och högskolor behöver ges goda förutsättningar för att kunna bidra till lärares och rektorers utveckling även på andra sätt än genom kurser som genererar ersättning för helårs- studenter respektive helårsprestationer. Utredningen uppmanar därför Styr- och resursutredningen (U 2017:05) att lämna förslag som ökar lärosätenas möjligheter att bidra till lärares och rekto- rers utveckling och professionernas kunskapsbas också på annat sätt, till exempel genom att i högre grad finnas i skolverk- samheten. På sikt, när formerna för prioritering av kompetens- utvecklingsinsatser på nationell och regional nivå har formali- serats inom ramen för en nationell funktion liksom lärosätenas ersättningssystem har förändrats, bör lärares och rektorers kom- petensutveckling i lägre grad än i dag utgöras av uppdragsutbild- ning.</P>
<P class="p181 ft35">Utredningens förslag att de lärare som ska fungera som mentorer för nyexaminerade kollegor på sikt ska ha genomgått en mentors- utbildning innebär att fler lärosäten behöver utveckla och erbjuda sådan utbildning för att kunna svara mot arbetsmarknadens behov. Flera lärosäten har redan tidigare under perioder erbjudit sådan utbildning varför lärarkompetens och struktur för sådan utbildning bedöms finnas. Utredningen bedömer att medel för att genomföra</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">588</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_589" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">sådan utbildning kan prioriteras inom lärosätenas befintliga ekono- miska ramar.</P>
<P class="p695 ft35">Utredningens förslag med möjlighet till längre anställning för obehöriga lärare som samtidigt läser en lärarutbildning ger universitet och högskolor möjligheter att utveckla nya upplägg för de lärarutbild- ningar som erbjuds, till exempel genom att studenter läser den första delen av utbildningen på heltid men under utbildningens senare del kan kombinera studier och arbete som lärare.</P>
<P class="p103 ft41">Utredningens förslag om förändrad examensbeskrivning för grundlärarexamen kommer att ge universitet och högskolor med till- stånd att utfärda grundlärarexamen möjlighet att erbjuda grundlärar- utbildningar som också omfattar ämnena modersmål och svenska som andraspråk. Detta, liksom att erbjuda kurser i språkdidaktik med inriktning mot undervisning i ämnet modersmål, bedömer utred- ningen kan göras inom respektive lärosätes befintliga ekonomiska ram.</P>
<P class="p104 ft28">Universitets- och högskolerådet</P>
<P class="p111 ft25">Utredningens förslag om en förändrad grundlärarexamen innebär att en ny områdesbehörighet för grundlärarexamen som omfattar ämnet modersmål behöver beslutas. Detta bedöms rymmas inom Univer- sitets- och högskolerådets befintliga ekonomiska ram.</P>
<P class="p85 ft28">Universitetskanslersämbetet</P>
<P class="p111 ft35">Utredningens förslag om en förändrad examensbeskrivning för grundlärarexamen kan eventuellt komma att påverka Universitets- kanslersämbetets arbete med utbildningsutvärderingar av lärarutbild- ningarna när utvärderingarna omfattar något av ämnena modersmål eller svenska som andraspråk. Detta bedöms rymmas inom Universi- tetskanslersämbetets befintliga ekonomiska ram.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 148px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">589</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_590" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft79"><SPAN class="ft79">13.3</SPAN><SPAN class="ft264">Konsekvenser för skolhuvudmän</SPAN></P>
<P class="p262 ft53">Professionsprogrammet</P>
<P class="p412 ft52">Flera av professionsprogrammets kompetensutvecklande delar är redan i dag obligatoriska eller reglerade. Till exempel ska en nyan- ställd lärare erbjudas en introduktionsperiod, liksom en nyanställd rektor genomföra en särskild befattningsutbildning. Huvudmän ska också enligt skollagen se till att personalen ges möjlighet till kompe- tensutveckling. Kompetensutvecklingens omfattning regleras inte av staten utan främst genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Utredningens förslag innebär att den nuvarande skyldigheten för- tydligas för att legitimerade lärare och rektorer i skolväsendet konti- nuerligt ska få delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och kan ligga till grund för ett kompetens- erkännande. Förtydligandet innebär inte att kompetensutvecklingen <SPAN class="ft51">uteslutande </SPAN>ska ha denna inriktning utan att läraren och rektorn ska garanteras att kompetensutvecklingen till en <SPAN class="ft51">viss del </SPAN>ska ha sådant innehåll. Det justerade kravet kan därmed komma att påverka huvudmännens möjlighet att fortsätta erbjuda kompetensutveckling med det innehåll och av sådan omfattning som erbjuds i dag, givet att tiden för kompetensutveckling inte utökas.</P>
<P class="p594 ft35">Kompetensutveckling för att öka yrkesskickligheten kan genom- föras på olika sätt, genom kollegialt lärande, utvecklingsprojekt eller deltagande i kurser. Det finns begränsad kunskap om den kompe- tensutveckling som erbjuds i dag vad gäller omfattning, innehåll och kostnader. Sannolikt skiljer det sig också mycket åt mellan olika huvudmän. För en enskild huvudman kan förtydligandet därmed innebära en ambitionshöjning jämfört med de krav som ställs i dag. Utredningen bedömer dock att förtydligandet på en aggregerad nivå inte leder till sådan kostnadsökning att huvudmännen behöver till- föras ytterligare medel från staten. Utredningen bedömer att förtyd- ligandet är av stor vikt för att öka likvärdigheten i skolväsendet liksom för att öka barns och elevers möjlighet att nå målen.</P>
<P class="p181 ft35">Genom att en tydligare struktur för samarbete vad gäller priori- tering av innehållet i de statliga kompetensutvecklingsinsatserna ska- pas nationellt och regionalt ges huvudmännen ökade möjligheter att påverka innehållet i den statliga kompetensutveckling som erbjuds. Utredningen bedömer också att en förtydligad struktur positivt påverkar huvudmännens planeringsförutsättningar för beslut om</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">590</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_591" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft35">vilken kompetensutveckling som ska genomföras lokalt, bland annat genom möjligheten till bättre framförhållning kring vilka statliga insatser som erbjuds. Utredningens förslag och bedömningar innebär också till exempel att det statsbidrag huvudmannen kan erhålla när en lärare deltar i behörighetsgivande fortbildning blir mer generöst.</P>
<P class="p417 ft25">Utredningens förslag om att lärare och rektorer ska ha möjligheter att ansöka om erkännande av sin kompetens bedöms ge begränsade administrativa konsekvenser för huvudmannen. Detta då beslutet om erkännande fattas av en annan instans. Beroende på hur kriterierna för kompetenserkännande utformas kan dock huvudmannen till exempel behöva utfärda tjänstgöringsintyg eller motsvarande som ska bifogas ansökan.</P>
<P class="p417 ft52">Den nationella regleringen av kompetensnivåer innebär, som ovan nämnts, inte att en tjänstestruktur för skolan införs, kompetens- nivåerna är frikopplade från vilka lärartjänster som finns. Möjligheter finns också för den huvudman som så önskar att inrätta kom- petensnivåer som kompletterar de nationella. Huvudmannen bör på sikt för vissa arbetsuppgifter använda lärare som nått en viss natio- nellt reglerad kompetensnivå vilket påverkar huvudmannens möjlig- heter att använda lärare till olika uppgifter. Med all säkerhet är det redan i dag många huvudmän som använder erfarna och särskilt skickliga lärare till sådana särskilt kvalificerade uppgifter. Kravet på en viss kompetensnivå för att utföra vissa arbetsuppgifter kan dock, särskilt i en inledningsfas, ställa till praktiska problem varför detta initialt föreslås formuleras som strävansmål i regleringen. Även när ett skarpare krav regleras behöver en viss grad av flexibilitet finnas för att till exempel inte mycket små huvudmän ska hamna i en svår situation.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 22px;" class="ft41">Utredningens bedömning att lärarlönelyftet på sikt ska fördelas till kommunerna via det generella statsbidraget ger skolhuvudmännen goda möjligheter att använda medlen för att premiera de lärare som, genom att de erhållit ett nationellt erkännande av sin kompetens, bedömts vara särskilt yrkesskickliga när professionsprogrammet har kommit på plats.</P>
<P class="p619 ft41">Utredningens förslag om ett mer träffsäkert statsbidrag för extra karriärtjänster till skolor med svåra förutsättningar och svåra utma- ningar kan bidra till att underlätta rekryteringen av erfarna lärare till sådana skolor.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">591</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_592" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Administrativt arbete</P>
<P class="p412 ft25">Utredningen bedömer att de förslag som avser att ge lärare, rektorer och förskolechefer mer utrymme för sina kärnuppdrag kan bidra till att underlätta för huvudmän att skapa en hållbar organisation med högre kvalitet i undervisningen. Förslagen kan dels bidra till en större tydlighet, dels ge huvudmännen stöd och inspiration. Förslagen som gäller att minska överdokumentationen kan bidra till att minska det administrativa arbetet hos huvudmännen. Utredningen bedömer inte att förslagen kommer att medföra ökade kostnader för huvudmän- nen.</P>
<P class="p108 ft53">Övrigt</P>
<P class="p727 ft41">Utredningens förslag med möjlighet till längre anställning för obehö- riga lärare som samtidigt läser en lärarutbildning förbättrar huvudmäns möjligheter att hantera lärarbristen.</P>
<P class="p242 ft41">Utredningens förslag innebär också att huvudmannen på sikt får ökade möjligheter att rekrytera behöriga lärare i modersmål och svenska som andraspråk.</P>
<P class="p108 ft28">Särskilt om konsekvenser för enskilda skolhuvudmän</P>
<P class="p114 ft25">Enskilda huvudmän utför i dag undervisning i de skolformer som påverkas av förslagen i detta betänkande. Utredningen lägger inte några förslag som enbart rör enskilda huvudmän. Små skolhuvudmän och fristående huvudmän med en särskild pedagogisk inriktning kan dock ha särskilda behov till exempel vad gäller kompetensutveckling. Det är viktigt att även dessa kan tas tillvara och att utbudet av kompetensutvecklingsinsatser anpassas till form och innehåll så att även anställda vid dessa skolor och förskolor får den kompetens- utveckling de bedömer vara mest relevant för att undervisnings- skickligheten ska utvecklas.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 137px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">592</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_593" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft28">Särskilt om konsekvenser för enskilda företag</P>
<P class="p96 ft35">Utredningen lägger ett förslag som innebär att utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad ska kunna ta del av den statliga satsningen karriärtjänster för lärare. Ytterligare medel tillförs för dessa lärare, se tabell nedan. Förslaget innebär att enskilda företag som erbjuder utbildning på entreprenad ges ökade möjligheter att locka kvalificerade lärare till verksamheten. Ansökningar om stats- bidrag kommer inledningsvis att innebära en ökad administration för dessa företag i samband med ansökan om statsbidraget. Att ansöka om statsbidrag är dock frivilligt.</P>
<P class="p408 ft79"><SPAN class="ft79">13.4</SPAN><SPAN class="ft264">Sammanfattning ekonomiska konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p105 ft52">Huvudmän och stat behöver ta ett tydligt gemensamt ansvar för att den ram som professionsprogrammet utgör fylls med innehåll och att lärare och rektorer ges goda förutsättningar att delta. Flera av programmets delar finns redan på plats, till exempel huvudmannens ansvar för kompetensutveckling, statsbidrag till lärarlönelyft och karriärtjänster, nationella kompetensutvecklingsinsatser, befattnings- utbildning för rektorer m.m. Flera av delarna som staten helt eller delvis finansierar, till exempel statsbidragen för lärarlönelyftet och karriärtjänsterna, är satsningar som gäller tills vidare. För flera delar har också medel tidigare tillförts kommunerna i form av generella statsbidrag enligt den kommunala finansieringsprincipen, till exempel introduktionsperioden och befattningsutbildningen för rektorer. Några av de delar som staten ansvarar för, inte minst gäller detta de olika statsbidragen för kompetensutvecklingsinsatser, är dock tids- begränsade. På sikt bör dessa tillfälliga satsningar ersättas av en mer stabil ekonomisk ram för det nationella utbudet av kompetens- utvecklingsinsatser vars innehåll programmets intressenter bör besluta om. Staten kommer också på sikt att behöva finansiera den nationella funktionen.</P>
<P class="p176 ft41">Medel för vissa förslag föreslås avsättas omgående och har beräknats enligt följande:</P>
<P class="p1195 ft107"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: italic 14px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 19px;">Mentorsutbildning. </SPAN>För att stärka kvaliteten i introduktions- perioden och för att förbereda för ett eventuellt kommande krav på utbildning för att få fungera som mentor bör skolhuvud-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">593</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_594" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">männen tillskjutas medel som motsvarar lönekostnaden för att 500 lärare årligen deltar i mentorsutbildning om 7,5 högskole- poäng. Medellönen beräknas till 35 000 kronor per månad, det vill säga något högre än den genomsnittliga lönen då läraren ska vara erfaren. Kostnaden för utbildningsplatserna bedöms rymmas inom universitets och högskolors takbelopp.</P>
<P class="p561 ft56"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN style="font: italic 15px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Statsbidrag för forsknings- och utvecklingstid för lektorer. </SPAN><SPAN class="ft41">Medel är beräknade för att 200 lektorer ska kunna få sin tjänst nedsatt med upp till 15 procent om huvudmannen avsätter lika mycket tid. Lektorernas medellön beräknas till 45 000 kronor. Skol- verkets kostnader för att hantera statsbidraget uppskattas till 500 000 kronor per år.</SPAN></P>
<P class="p560 ft50"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Förlängt Lärarlyft samt bättre ekonomiska studievillkor för behörig- hetsgivande fortbildning inom Lärarlyftet. </SPAN><SPAN class="ft35">Kostnaden för en upp- handlad kurs varierar och är därför beräknad utifrån en schablon om 100 000 kronor per heltidsstuderande och år. Summan motsvarar därmed att cirka 3 000 lärare per termin deltar i utbildning på 25 procent. Summan för statsbidraget har beräknats utifrån en medellön för den enskilde läraren på 33 000 kronor per månad samt att cirka 1 500 lärare per termin tar del av stats- bidraget. Att ett lägre antal beräknas här beror bland annat på att det finns andra mer förmånliga statsbidrag att söka för lärare som deltar i utbildning i vissa ämnen samt att de lärare som ej i dag undervisar i det ämne de läser i Lärarlyftet inte ska kunna erhålla statsbidrag. Skolverkets administrativa kostnader för att upphand- la kurser och hantera statsbidrag ingår i totalsumman. Om- fattningen av förslaget går att justera.</SPAN></P>
<P class="p560 ft35"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 11px;line-height: 18px;">Entreprenad förstelärare. </SPAN>Medel avsätts så att var sjätte legitimerad lärare anställda hos utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad ska kunna erhålla statsbidrag för en karriärtjänst. För att även var sjätte lärare i vuxenutbildningen som helhet ska ha möjlighet att få statsbidrag för en karriärtjänst skulle ytterligare 14,5 miljoner kronor behöva tillföras årligen. Detta då främst lärare i grund- och gymnasieskolan har utsetts inom ramen för nuvarande statsbidrag. Skolverkets kostnader för att hantera statsbidraget uppskattas till 500 000 kronor per år.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">594</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_595" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 75px;padding: 0px;border: none;width: 549px;">
<DIV style="position:absolute;top:244px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:223px;">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H6B317/H6B317595x1.jpg" style="width:442px;height:233px" style="width:424px;height:223px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 1px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">Utredningen menar att medel behöver tillskjutas för att samtliga lärarkategorier och motsvarande på sikt ska kunna inrymmas i de olika statliga satsningarna och reformerna utan att möjligheterna att ta del av medel och insatser för de som redan omfattas av satsning- arna påverkas. När i tid detta är möjligt att göra samt bedömningen av vilka lärarkategorier eller satsningar som först ska prioriteras behö- ver dock avgöras av riksdag och regering utifrån det statsfinansiella läget.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 279px;margin-bottom: 0px;" class="ft77">* Utöver de medel som redan avsatts.</P>
<P class="p91 ft28">Förslag till finansiering</P>
<P class="p391 ft41">Enligt kommittéförordningen ska utredningen föreslå finansiering för de förslag som läggs fram. Utredningen lämnar därför här förslag till möjliga omprioriteringar av befintliga anslag.</P>
<P class="p102 ft35">Utredningen föreslår att det pågående Lärarlyftet II ska förlängas och att fler grupper ska beredas möjlighet att ta del av kursutbudet, dock utan möjlighet till statsbidrag. För detta förslag föreslås redan avsatta medel, cirka 90 miljoner kronor, för kompetensutvecklings- insatser för lärare och förskolepersonal på anslaget för fortbildning av lärare och förskolepersonal omfördelas från 2020 och framåt. Medel föreslås också föras över från anslaget för statligt stöd till vuxen- utbildningen. Från samma anslag föreslås också medel föras över för</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 398px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">595</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_596" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">att finansiera de övriga förslagen. Anslaget för statligt stöd till vuxen- utbildning är omfattande och har sedan det infördes underutnyttjats varför det bedöms som sannolikt att det inte heller under kommande år kommer att nyttjas fullt ut. Till 2018 har dessutom anslaget kraftigt utökats varför utredningen bedömer att det finns möjlighet att omdisponera medel.</P>
<P class="p503 ft79"><SPAN class="ft79">13.5</SPAN><SPAN class="ft264">Konsekvenser för den enskilde läraren</SPAN></P>
<P class="p748 ft79">och förskolläraren, rektorn och förskolechefen</P>
<P class="p262 ft53">Professionsprogrammet</P>
<P class="p99 ft41">Professionsprogrammet ger den enskilde läraren och rektorn tydliga förutsättningar vad gäller den professionella utvecklingen, både vad gäller att tillgodogöra sig ytterligare kompetens men också vad gäller att få sin kompetens erkänd nationellt och därigenom till exempel öka möjligheterna att få ta sig an delvis andra arbetsuppgifter och söka karriärtjänster om hen så önskar.</P>
<P class="p235 ft41">Dagens yrkesverksamma lärare och rektorer kommer att omfattas av samma möjligheter till kompetensutveckling och får på samma sätt som den nyexaminerade själva avgöra om och när man väljer att ansöka om ett kompetenserkännande. Varje enskild lärare avgör också om hen är intresserad av att söka en tjänst som omfattar vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter när hen har nått den nivå som erfordras. Ett förenklat förfarande för erkännande av kompetens bör under en övergångsperiod gälla för yrkesverksamma lärare och rektorer.</P>
<P class="p181 ft41">De lärare som i dag innehar en förstelärartjänst eller en lektors- tjänst behåller sin tjänst i enlighet med det som avtalats med huvud- mannen. Dessa lärare som redan har bedömts vara särskilt kvalifi- cerade för undervisning och uppgifter som hör till undervisning, bör också dessa kunna få sin kompetens erkänd på ett förenklat sätt i förhållande till de nya kompetensnivåerna.</P>
<P class="p109 ft35">Ansökningar om ett kompetenserkännande föreslås vara avgifts- belagda och kostnaden kommer att belasta den enskilde. Avgifter ska som utgångspunkt motsvara full kostnadstäckning men utredningen har i dag inga möjligheter att beräkna hur hög avgiften kan bli. För en sådan beräkning krävs ett tydligare bild av den organisation som kommer att ansvara för besluten. Utredningen bedömer att det inte</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">596</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_597" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;">
<INGENBILD zsrc="H6B317597x1.jpg/" style="width:415px;height:1px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">är orimligt att tänka att avgiftens storlek kommer att vara jämförbar med avgifterna i legitimationssystemet.<SPAN class="ft153">3 </SPAN>De legitimerade lärare och förskollärare liksom de rektorer och förskolechefer som är anställda i skolväsendet när det blir möjligt att ansöka om ett kompetens- erkännande bör vara undantagna från kravet att erlägga en avgift under cirka 3 år. Även i avsnitt 5.4 redogörs för hur de i dag yrkes- verksamma kommer att påverkas.</P>
<P class="p104 ft53">Vissa övriga frågor</P>
<P class="p111 ft25">Utredningen bedömer att de förslag som avser att förbättra lärares, rektorers och förskolechefers arbetssituation kan bidra till att dessa grupper får mer tid för sina pedagogiska uppdrag och därmed upp- lever mindre stress och större arbetstillfredsställelse.</P>
<P class="p340 ft25">Legitimerade lärare anställda hos utbildningsanordnare som bedriver undervisning på entreprenad får utökade möjligheter till professionell utveckling med utredningens förslag om möjlighet till ett statsbidrag för karriärtjänster för dessa utbildningsanordnare.</P>
<P class="p117 ft41">Fler utbildningsvägar öppnar sig med utredningens förslag för de lärare som vill utbilda sig och bli behöriga att undervisa i ämnena modersmål och svenska som andraspråk.</P>
<P class="p490 ft79"><SPAN class="ft79">13.6</SPAN><SPAN class="ft264">Konsekvenser för barn och elever</SPAN></P>
<P class="p105 ft35">Skolans arbete ska ta sin utgångspunkt i barnkonventionen i syfte att stärka respekten, skyddet och främjandet av barns mänskliga rättigheter. Samtliga förslag syftar till att förstärka kvaliteten i undervisningen i skolan vilket bidrar positivt till barns och elevers situation och utvecklingsmöjligheter. De förslag som innebär att till exempel läraren eller förskolläraren behöver delta i kompetensut- vecklingsinsatser medför dock att det enskilda barnet eller elevens situation tillfälligt kan påverkas när ordinarie lärare, förskollärare eller förskolechef inte finns i verksamheten. Utredningen menar dock att de positiva konsekvenserna av förslagen överväger också ur ett</P>
<P class="p928 ft77"><SPAN class="ft98">3 </SPAN>Enligt förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare är avgiften 1 500 kronor för ansökan om legitimation, och 750 kronor för ansökan om komplet- tering av legitimation.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">597</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_598" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft25">barnperspektiv. Utredningen bedömer att också att undervisningens kvalitet och elevernas möjlighet till måluppfyllelse kan förbättras om lärare, rektorer och förskolechefer får mer tid och utrymme för sina pedagogiska uppdrag.</P>
<P class="p88 ft41">Desto snabbare en lärare eller förskollärare når en högre grad av yrkesskicklighet och en större trygghet i yrkesrollen desto snab- bare kan en högre kvalitet i undervisningen förväntas. Erfarenhet och kontinuerliga möjligheter till kompetensutveckling bidrar också till att undervisningsskickligheten ökar genom yrkeslivet. Detsamma gäller för en rektor och förskolechef. Utredningens för- slag om ett professionsprogram förväntas därmed bidra till att fler barn och elever ges goda möjligheter att utvecklas och nå kun- skapsmålen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 102px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Särskilt om konsekvenser för barn och elever med funktionsnedsättning</P>
<P class="p121 ft35">Det är av yttersta vikt att alla elever har tillgång till kvalificerade och kompetenta lärare med legitimation och behörighet. Elever med funktionsnedsättningar behöver dessutom ha tillgång till kompetens utöver den som lärare får i den ordinarie lärar- eller förskollärar- utbildningen, via speciallärarutbildning och genom att ha möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling genom yrkeslivet. Det förslag till professionsprogram som utredningen presenterar omfattar också legitimerade lärare och förskollärare verksamma i grundsärskola, spe- cialskola, gymnasiesärskola samt särskild utbildning för vuxna. För- slagen innebär förtydligade möjligheter till kompetensutveckling m.m. vilket ytterst syftar till att stärka undervisningens kvalitet lik- som bidra till att öka yrkets attraktionskraft. Utredningens förslag bedöms därmed bidra till att fler barn och elever med funktionsned- sättning ges goda möjligheter att utvecklas och nå kunskapsmålen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 177px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">598</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_599" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p622 ft79"><SPAN class="ft79">13.7</SPAN><SPAN class="ft264">Övriga konsekvenser</SPAN></P>
<P class="p959 ft28">Konsekvenser för lärarförsörjningen</P>
<P class="p116 ft35">Professionsprogrammet har två huvudsyften, att öka attraktions- kraften i lärar- och rektorsyrkena och att förbättra undervisningens kvalitet. Att det blir mer attraktivt att arbeta som legitimerad lärare och rektor bedöms både påverka hur många nya som söker sig till något av yrkena i skolväsendet men också påverka viljan att stanna kvar i, och återvända till, skolväsendet genom att tydliga utvecklings- möjligheter erbjuds. Det kan också öka incitamentet för olegitime- rade lärare att avlägga en lärarexamen och bli behöriga. Lärarbristen är dock omfattande och kan i sig påverka attraktionskraften i yrket negativt då till exempel legitimerade lärare får ta ett större ansvar för olegitimerade lärares betygssättning. Utredningens förslag kan i vissa delar också komma att ytterligare öka rekryteringsbehovet, till exem- pel genom tydligare krav på kontinuerlig kompetensutveckling, sam- tidigt som andra delar, till exempel genom att visa hur en skola kan organiseras för att lärare och rektorer ska kunna ägna en större del av sin arbetstid till undervisning och pedagogiskt ledarskap, kan bidra till att rekryteringsbehovet hålls konstant eller till och med kan minska. De möjligheter som förslagen ger att använda den i dag begränsade resursen, det vill säga de legitimerade lärarna, på bästa sätt bedöms också bidra positivt för att klara dagens brist. Professions- programmet erbjuder ingen snabb lösning på lärarbristen utan utgör i stället en väg för att skapa en ökad attraktionskraft i yrkena genom en långsiktig satsning och ett långsiktigt gemensamt ansvarstagande från skolväsendets olika parter. Detta till skillnad från den ansenliga mängd tillfälliga insatser som gjorts, inte minst från statligt håll, för att minska lärarbristen och som endast i begränsad omfattning nått målet. Utredningen bedömer också att förslaget om att obehöriga lärare som samtidigt läser en lärarutbildning kan vara anställda under längre tid än ett år i taget kan bidra till att huvudmännen kan hantera lärarbristen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 162px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">599</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_600" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft28">Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män</P>
<P class="p412 ft35">Av det totala antalet tjänstgörande personal i skolväsendet är närmare 80 procent kvinnor. Särskilt i förskolan, där drygt en tredjedel av skolväsendets personal är anställd, är kvinnodominansen i det när- maste total, över 95 procent är kvinnor. Endast i gymnasieskolan arbetar ungefär lika många män som kvinnor, mellan gymnasiesko- lans olika ämnen är dock skillnaderna stora.</P>
<P class="p109 ft35">I dag har inte legitimerade förskollärare i förskolan samma möj- ligheter att ta del av olika statliga satsningar i samma omfattning som legitimerade lärare i grundskolan och gymnasieskolan och motsva- rande skolformer. Att samtliga legitimerade lärare och förskollärare på sikt ges samma möjligheter att ta del av professionsprogrammets olika delar bedöms därför tydligt förbättra attraktionskraften inom ett av arbetsmarknadens mest kvinnodominerade områden.</P>
<P class="p108 ft28">Konsekvenser för de integrationspolitiska målen</P>
<P class="p727 ft41">Modersmålsundervisning liksom undervisning i svenska som andra- språk med hög kvalitet är av flera skäl viktiga för elever med utländsk bakgrund. Insatser för att öka tillgången till modersmålsundervisning liksom insatser för att öka kvaliteten i modersmålsundervisningen liksom i undervisningen i svenska som andraspråk, till exempel genom ökade möjligheter att ta till vara utländsk utbildning samt för- bättrade möjligheter till kompetensutveckling för lärarna, förväntas därför bidra till ökade möjligheter att nå de integrationspolitiska målen.</P>
<P class="p232 ft52">Utredningen bedömer också att undervisningen i skolor med svåra förutsättningar, där ofta andelen utlandsfödda elever är högre, kan förbättras med ett mer träffsäkert statsbidrag för extra karriärtjänster i skolor med svåra förutsättningar och stora utmaningar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 179px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">600</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_601" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td37"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td112"><P class="p19 ft38">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft28">Konsekvenser för Sveriges medlemskap i den</P>
<P class="p0 ft28">Europeiska unionen</P>
<P class="p392 ft53">Yrkeskvalifikationsdirektivet</P>
<P class="p105 ft52">Lärar- och förskolläraryrkena är reglerade yrken och omfattas därmed av det s.k. yrkeskvalifikationsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU). Enligt direktivet är den mottagande medlemsstaten skyldig att bedöma de kvalifikationer som med- borgaren har förvärvat i en annan medlemsstat och erkänna dessa om de motsvarar de kvalifikationer som gäller i den mottagande med- lemsstaten. Utredningens förslag innebär på sikt att en lärare eller förskollärare för att utföra vissa kvalificerade arbetsuppgifter ska ha nått en viss kompetensnivå. Samma krav kommer att ställas på den med svensk utbildning. Förslaget innebär inte att ytterligare krav på kvalifikationer ställs för tillträde till yrket eller för behörighet att utöva yrket i Sverige varför inte förslaget får några konsekvenser i detta avseende.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 240px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Integritetsanalys avseende förslagen i förhållande till dataskyddsförordningen</P>
<P class="p105 ft25">Personuppgiftslagen (PuL) (1998:204) ersätts i maj 2018 av EU:s dataskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flö- det av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG). Dataskyddsförordningen kommer att bli direkt tillämplig i Sverige den 29 maj 2018 men ger utrymme för kompletterande nationella bestämmelser av olika slag. I och med detta finns det ett behov av att säkerställa att den personuppgiftsbehandling som utredningens för- slag medför kommer att ha rättsligt stöd när den nya lagstiftningen träder i kraft.</P>
<P class="p84 ft35">Den hantering av personuppgifter som utredningens förslag kom- mer att leda till är – på sikt – hantering av ansökningar om kom- petenserkännande. Dessa ansökningar kommer att kunna innehålla uppgifter om utbildning, arbetslivserfarenhet och utförda kompe-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">601</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_602" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Konsekvenser av förslagen</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft41">tensutvecklingsinsatser samt yttranden om lämplighet/skicklighet från rektor/skolledare. Sådana uppgifter kan generellt sett inte anses betraktas som känsliga personuppgifter.</P>
<P class="p109 ft35">En utökad kategori lärare kommer att omfattas av statsbidrags- satsningen karriärtjänster för lärare. Hanteringen av ansökningar om statsbidrag kommer att innebära behandling av personuppgifter så som bland annat namn och personnummer. Personnummer kan utgöra en känslig personuppgift men är en uppgift som är nödvändig för handläggningen av en ansökan om statsbidrag. Insamling av de personuppgifter som krävs för handläggningen bedöms vara begrän- sade till vad som är nödvändigt för de ändamål som de behandlas för. Personuppgiftsbehandlingen är inte annorlunda än den som sker enligt dagens statsbidrag för karriärtjänster, vilket inte bedöms strida mot personuppgiftslagen. Utredningen bedömer därför att hanter- ingen inte bör påverkas av dataskyddsförordningens bestämmelser.</P>
<P class="p107 ft41">I övrigt kan utredningen inte identifiera att de förslag som läggs fram innebär en hantering av känsliga personuppgifter.</P>
<P class="p108 ft28">Övriga konsekvenser</P>
<P class="p514 ft25">Utredningen bedömer att förslagen i betänkandet i övrigt inte medför sådana konsekvenser som är av betydelse för något av de områden som framgår av 15 § kommittéförordningen (1998:1474).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 320px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">602</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_603" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<P class="p0 ft172">Författningskommentar</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft79">a) Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p256 ft28">2 kap.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft23"><SPAN class="ft86">8 § </SPAN>Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra för- fattningar. <SPAN class="ft86">I detta ansvar ingår att tillse att rektorer och förskolechefer ges goda förutsättningar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen vid skol- eller förskolenheten.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;" class="ft35">Paragrafens första mening överensstämmer i sin helhet med tidigare lydelse. I paragrafen finns bestämmelser om huvudmannens ansvar för utbildningen. I paragrafen har tillkommit en andra mening i vilken huvudmannens ansvar för att tillse att rektorer och förskolechefer ges goda förutsättningar för att leda det pedagogiska arbetet och utveckla utbildningen lagts till. Ändringen innebär inget utökat ansvar för huvudmannen utan är ett förtydligande om huvudmannens ansvar.</P>
<P class="p961 ft26">Paragrafens innehåll behandlas i avsnitt 9.6.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft23"><SPAN class="ft86">21 § </SPAN>I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare eller förskol- lärare i skolväsendet gäller, utöver bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att den som ska bedriva undervisning</P>
<P class="p286 ft23"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 18px;" class="ft23"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 16px;">inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § får anställas för högst </SPAN><SPAN class="ft86">tre </SPAN>år.</P>
<P class="p176 ft23">I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden förlängas till högst <SPAN class="ft86">fyra </SPAN>år, om det finns särskilda skäl.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;" class="ft52">I paragrafen finns bestämmelser om tidsbegränsning av en lärares anställning när läraren inte uppfyller kraven på legitimation i 2 kap.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;" class="ft31">603</P>
</DIV>
<DIV id="page_604" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p106 ft41">13 § skollagen. Paragrafen överensstämmer i sin helhet med tidigare lydelse förutom att tiden för vilken en lärare får vara anställd har förlängts till tre år.</P>
<P class="p107 ft41">Bestämmelsen ska läsas tillsammans med 2 kap. 22 b § skollagen samt förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställ- ning under viss kompletterande utbildning.</P>
<P class="p107 ft41">En lärare som ska bedriva undervisning inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i 22 b § ska få anställas under högst tre år även om läraren saknar legitimation och behörighet. Detta gäller om läraren samtidigt genomför en utbildning för att uppnå en behörighetsgivande lärarexamen.</P>
<P class="p232 ft25">Anställningstiden får förlängas till högst fyra år om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses exempelvis att den studer- ande inte kunnat genomföra högskoleutbildningen inom utsatt tid med anledning av en lång sjukfrånvaro eller föräldraledighet.</P>
<P class="p230 ft26">Paragrafen behandlas i avsnitt 11.3.1.</P>
<P class="p657 ft23"><SPAN class="ft86">34 § </SPAN>Huvudmannen ska se till att personalen <SPAN class="ft86">i den verksamhet som huvud- mannen har ansvar för enligt denna lag </SPAN>ges möjligheter till kompetensut- veckling.</P>
<P class="p229 ft23">Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal <SPAN class="ft86">i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag </SPAN>har nöd- vändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
<P class="p905 ft35">I paragrafen finns bestämmelser om huvudmannens ansvar att se till att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling samt har nöd- vändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Paragra- fen överensstämmer i huvudsak med tidigare lydelse förutom att det nu har förtydligats att huvudmannens ansvar för sådan kompetens- utveckling och sådana insikter gäller personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt skollagen i stället för, som tidi- gare, personalen vid förskole- och skolenheterna respektive förskol- lärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna. Ändringarna innebär inget utökat ansvar för huvudmannen utan är ett förtydligande om att huvudmannens ansvar för kompetensutveck- ling och insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet även gäl- ler sådan personal som är anställda av en utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad enligt 23 kap. skollagen.</P>
<P class="p230 ft26">Paragrafen behandlas i avsnitt 8.8.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">604</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_605" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p19 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft79">b) Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)</P>
<P class="p256 ft28">2 a kap.</P>
<P class="p392 ft53">Kompetensutveckling</P>
<P class="p409 ft23"><SPAN class="ft86">1 § </SPAN>Huvudmannen ska se till att personalen i den verksamhet som hu- vudmannen har ansvar för enligt denna lag ges möjligheter till kompe- tensutveckling.</P>
<P class="p176 ft23">Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal i den verksamhet som huvudmannen har ansvar för enligt denna lag har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.</P>
<P class="p574 ft41">Paragrafen motsvarar i sin helhet 2 kap. 34 § i lydelsen enligt förslaget i avsnitt 14.1 men har fått en ny benämning. I paragrafen finns be- stämmelser om huvudmannens ansvar att se till att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling samt nödvändiga insikter i de före- skrifter som gäller för skolväsendet.</P>
<P class="p104 ft53">Introduktionsperiod</P>
<P class="p666 ft23"><SPAN class="ft86">2 § </SPAN>En huvudman som har anställt en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas genomför en intro- duktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet, om inte läraren eller förskolläraren tidi- gare har genomfört en sådan introduktionsperiod.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft23">Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma anställning övergår till att bedriva undervisning som han eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att läraren eller förskolläraren genomför en sådan introduktionsperiod som avses i första stycket.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft23">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om introduktionsperioden och om ytterligare undantag från första stycket.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 122px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">605</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_606" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft25">Paragrafen motsvarar i sin helhet nuvarande 2 kap. 22 a § men har fått en ny benämning I paragrafen finns bestämmelser om den introduk- tionsperiod som en nyanställd lärare eller förskollärare ska erhålla i omedelbar anslutning till att anställningen påbörjas.</P>
<P class="p98 ft53">Befattningsutbildning för rektorer</P>
<P class="p432 ft23"><SPAN class="ft86">3 § </SPAN>Varje huvudman ska se till att rektorerna går en särskild befattnings- utbildning eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildning- en ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin an- ställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.</P>
<P class="p234 ft23">Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller inte i fråga om rektorer som</P>
<P class="p229 ft23"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsut- bildning,</SPAN></P>
<P class="p107 ft23"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunska- per som av en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning, eller</SPAN></P>
<P class="p371 ft23"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.</SPAN></P>
<P class="p235 ft23">Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.</P>
<P class="p509 ft41">Paragrafen motsvarar i sin helhet nuvarande 2 kap. 12 § men har fått en ny benämning. I paragrafen finns bestämmelser om den befatt- ningsutbildning som en rektor ska påbörja snarast möjligt efter det att rektorn tillträtt sin anställning.</P>
<P class="p108 ft53">Professionsprogram</P>
<P style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 16px;" class="p514">4 § För att främja professionell utveckling och skolutveckling ska legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer ges möjligheter till kompetensutveckling och att få sin kompetens erkänd.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: italic 12px 'Arial';line-height: 16px;">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p905 ft52">Paragrafen är ny. I paragrafens <SPAN class="ft51">första stycke </SPAN>finns bestämmelser om det professionsprogram som utredningen föreslår. Syftet med profes- sionsprogrammet är att främja professionell utveckling och skolut- veckling för lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">606</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_607" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p19 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft41">I paragrafens <SPAN class="ft56">andra stycke </SPAN>anges att med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket ska jämställas lärare och förskol- lärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p0 ft26">Paragrafens innehåll behandlas i avsnitt 5.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft86">5 § Huvudmannen ska se till att legitimerade lärare och förskollärare samt rektorer och förskolechefer ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och kan ligga till grund för ett kom- petenserkännande.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p492 ft25">Paragrafen är ny. I paragrafens <SPAN class="ft78">första stycke </SPAN>finns bestämmelser om huvudmannens ansvar att se till att legitimerade lärare och förskol- lärare samt rektorer och förskolechefer, det vill säga de yrkesgrupper som omfattas av utredningens förslag om ett professionsprogram, ges möjlighet att delta i sådan kompetensutveckling som bidrar till att öka yrkesskickligheten och som kan ligga till grund för ett kompe- tenserkännande enligt 2 a kap. 7 § skollagen inom ramen för profes- sionsprogrammet.</P>
<P class="p117 ft41">I paragrafens <SPAN class="ft56">andra stycke </SPAN>anges att med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket ska jämställas lärare och förskol- lärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p961 ft26">Paragrafens innehåll behandlas i avsnitt 5.1.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft23"><SPAN class="ft86">6 § </SPAN>Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning. Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft23">Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor.</P>
<P class="p401 ft41">Paragrafen motsvarar i sin helhet nuvarande 2 kap. 22 § men har fått en ny benämning. I paragrafen finns bestämmelser om att hu- vudmannen för undervisningen ska sträva efter att anställa lärare och förskollärare som har en forskarutbildning.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 81px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">607</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_608" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Författningskommentar</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Kompetenserkännande</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft86">7 § [En särskild funktion] ska efter ansökan meddela beslut om kompetens- erkännande till</P>
<P class="p327 ft86"><SPAN class="ft86">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">en legitimerad lärare eller förskollärare eller</SPAN></P>
<P class="p482 ft86"><SPAN class="ft86">–</SPAN><SPAN style="font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 16px;">en rektor eller förskolechef anställd i skolväsendet.</SPAN></P>
<P style="font: italic 12px 'Arial';line-height: 17px;" class="p100">Med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket jämställs lärare och förskollärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p488 ft35">Paragrafen när ny. I paragrafens <SPAN class="ft50">första stycke </SPAN>finns bestämmelser om den nya funktion som utredningen föreslår ska inrättas. Funktionen ska meddela beslut om kompetenserkännande till en legitimerade lärare eller förskollärare samt rektor eller förskolechef. Legitimerade lärare eller förskollärare ska, efter ansökan, kunna få sin kompetens erkänd oavsett om denne är verksam i skolväsendet eller inte. För att en rektor eller förskolechef efter ansökan ska få sin kompetens erkänd ska krävas att han eller hon är anställd i skolväsendet. Det ska finnas fyra nivåer för lärare och förskollärare: legitimerad lärare eller förskollärare, erfaren lärare eller förskollärare, meriterad lärare eller förskollärare och särskilt meriterad lärare eller förskollärare. De olika nivåerna för kompetenserkännande och vad som ska krävas för respektive nivå ska regleras i förordning.</P>
<P class="p242 ft41">I paragrafens <SPAN class="ft56">andra stycke </SPAN>anges att med legitimerad lärare eller förskollärare enligt första stycket ska jämställas lärare och förskol- lärare utan legitimation som bedriver undervisning med stöd av 2 kap. 17 § första stycket 1 och andra stycket skollagen.</P>
<P class="p230 ft26">Paragrafens innehåll behandlas i avsnitt 5.5.</P>
<P style="font: italic 11px 'Arial';line-height: 17px;" class="p967">8 § Huvudmannen ska sträva efter att för vissa arbetsuppgifter huvudsakligen använda lärare och förskollärare som erkänts ha en viss kompetens.</P>
<P class="p568 ft35">Paragrafen är ny. Enligt utredningens förslag ska legitimerade lärare och förskollärare kunna ansöka om att få sin kompetens erkänd enligt 2 a kap. 7 § skollagen. Huvudmännen bör sträva efter att nyttja lärares och förskollärares kompetens på bästa sätt genom att för vissa särskilt kvalificerade arbetsuppgifter kräva att läraren eller förskol- läraren har uppnått en viss kompetensnivå. Till exempel kan det vara lämpligt att den som ska vara mentor för en nyanställd lärare som ska</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">608</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_609" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td86"><P class="p19 ft38">Författningskommentar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft26">genomföra en introduktionsperiod enligt 2 a kap. 2 § skollagen minst har uppnått nivån erfaren lärare.</P>
<P class="p294 ft26">Paragrafens innehåll behandlas i avsnitt 5.2.</P>
<P class="p104 ft53">Bemyndigande</P>
<P class="p409 ft86">9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för kompetenserkännande liksom vilka arbets- uppgifter som bör kräva viss kompetens.</P>
<P class="p176 ft86">Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med ansökan om kompetenserkännande<SPAN class="ft53">.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Paragrafen är ny. I paragrafens <SPAN class="ft56">första stycke </SPAN>finns bestämmelser om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad som ska krävas för ett kompetenserkännande enligt 2 a kap. 7 § skollagen samt om vilka arbetsuppgifter som bör kräva ett visst kompetenserkännande enligt 2 a kap. 8 § skollagen.</P>
<P class="p103 ft41">Ansökningar om kompetenserkännande ska vara avgiftsbelagda. I paragrafens <SPAN class="ft56">andra stycke </SPAN>ges Regeringen bemyndigande att före- skriva om avgifter i samband med ansökan om kompetenserkän- nande.</P>
<P class="p961 ft26">Paragrafens innehåll behandlas i avsnitt 5.2.</P>
<P class="p122 ft28">28 kap.</P>
<P class="p392 ft53">Beslut av [Funktionen]</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft86">4 a § Beslut av [Funktionen] överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet gäller avslag på en ansökan om kompetenserkännande.</P>
<P class="p394 ft41">Paragrafen är ny. I paragrafen anges att [funktionens] beslut om att avslå en ansökan om kompetenserkännande får överklagas hos all- män förvaltningsdomstol.</P>
<P class="p961 ft26">Paragrafens innehåll behandlas i avsnitt 5.5.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 105px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">609</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_610" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_611" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<P class="p226 ft172">Referenslista</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft79">Lagar</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Personuppgiftslagen (1998:204).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Skollagen (2010:800).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Lag (2016:1145) om offentlig upphandling.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Språklagen (2009:600).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft79"><NOBR>EU-rätt</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 141px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft52">7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, i lydel- sen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 138px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft79">Förordningar, föreskrifter och läroplaner</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Skolförordningen (1971:235).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 172px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (1992:1083) om viss uppgiftsskyldighet för huvud- männen inom skolväsendet m.m.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Högskoleförordning (1993:100).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 137px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 94px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning.</P>
<P style="text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;" class="ft31">611</P>
</DIV>
<DIV id="page_612" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft26">Gymnasieförordning (2010:2039).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, för- skola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och för- skolechefer.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskole- utbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2012:144) om statsbidrag för kompetensutveckling av lärare i yrkesämnen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Förordning (2012:161) om statsbidrag för fortbildning av mate- matiklärare och för matematikhandledare.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Förordning (2013:60) om statsbidrag för behörighetsgivande ut- bildning för lärare i yrkesämnen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Förordning (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som in- rättar karriärsteg för lärare.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2015:42) om statsbidrag för handledare i <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivutveckling.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2015:215) om statsbidrag för de lägre årskurserna i grundskolan och motsvarande skolformer samt viss annan ut- bildning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2015:938) om statsbidrag för fortbildning i special- pedagogik.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">612</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_613" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2016:329) om statsbidrag till skolhuvudmän för insat- ser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2016:350) om försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande utbildning.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2016:709) om statsbidrag för fortbildning av lärare när det gäller svenska som andraspråk och sfi.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Förordning (2017:622) om statsbidrag för gymnasieskolans intro- duktionsprogram.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, för- skoleklassen och fritidshemmet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbild- ningen 2012.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:58) om kompetensprofiler för utnämning till lektor.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:147) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2014:44) om introduktions- period för lärare och förskollärare.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2016:62) om vilka ämnen som omfattas av försöksverksamhet med anställning under viss kompletterande anställning.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2012a): </SPAN>Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet.</P>
<P class="p254 ft26">Allmänna råd.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 155px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2013a): </SPAN>Utvecklingssamtalet och den skriftliga indivi- duella utvecklingsplanen. <SPAN class="ft26">Allmänna råd.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">613</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_614" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2014a): </SPAN>Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram<SPAN class="ft26">. Allmänna råd.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Skolverket (2017a). <SPAN class="ft53">Måluppfyllelse i förskolan. </SPAN>Allmänna råd.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2012b): </SPAN>Få syn på språket – Ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Skolverket (2015a): </SPAN>Introduktionsperiod för lärare och förskollärare. Skolverkets stödmaterial om introduktionsperiod för nyanställda lärare och förskollärare. Nytt stödmaterial från 2015.</P>
<P class="p91 ft79">Internationella överenskommelser</P>
<P class="p256 ft26">FN:s konvention om barnets rättigheter.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 121px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, SÖ 2000:3.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Ramkonventionen till skydd för nationella minoriteter, SÖ 2000:2.</P>
<P class="p122 ft79">Propositioner och lagrådsremisser</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Prop. 1995/96:222. </SPAN>Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Prop. 2009/10:20. Legitimation för lärare och förskollärare</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 75px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Prop. 2009/10:68. </SPAN>Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola. <SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Prop. 2009/10:89. </SPAN>Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Proposition 2009/10:165. </SPAN>Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 201px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Prop. 2011/12:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 2012. <SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Prop. 2012/13:30. </SPAN>Forskning och innovation.</P>
<P class="p0 ft53"><SPAN class="ft26">Prop. 2012/13:195. </SPAN>Minskade krav på dokumentation i skolan<SPAN class="ft26">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Prop. 2013/14:160. </SPAN>Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Prop. 2014/15:1 </SPAN>Budgetpropositionen för 2015<SPAN class="ft26">.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">614</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_615" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">Prop. 2014/15:137. </SPAN>Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. <SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">Prop. 2015/16:1. </SPAN>Budgetpropositionen för år 2016.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Prop. 2015/16:173 </SPAN>Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjlig- heter för undervisning och studiehandledning på modersmål.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 196px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Prop. 2016/17:100</SPAN>. 2017 års ekonomiska vårproposition. <SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Prop. 2017/18:18. </SPAN>Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Prop. 2016/17:122 </SPAN>Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Prop. 2017/18:1. </SPAN>Budgetpropositionen för 2018.</P>
<P class="p122 ft79">Övrigt från regeringen och Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p256 ft53"><SPAN class="ft26">Dir. 2016:76 </SPAN>Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Dir 2016:107 </SPAN>Tilläggsdirektiv till utredningen Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad (U 2015:09).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Dir 2017:27 </SPAN>Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i skolväsendet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Dir. 2017:37 </SPAN>Organisationsöversyn av de statliga skolmyndigheterna inom skolväsendet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 193px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;"><SPAN style="font: 12px 'Arial';line-height: 19px;">Dir. 2017:88 </SPAN>Bättre möjligheter för elever i de obligatoriska skolformerna att nå de kunskapskrav som minst ska nås.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Ds 2013:50. </SPAN>Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga indi- viduella utvecklingsplaner.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Ds 2013:23. </SPAN>Tid för undervisning – lärares arbete med åtgärdsprogram.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2011): </SPAN>Uppdrag att anordna högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen. (U2011/3713/UH).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Regeringen (2012a): </SPAN>Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skol- väsendet. PM. (U2012/4904/S).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2012b): </SPAN>Uppdrag att svara för utbildning<SPAN class="ft41">. Uppdrag till Statens skolverk. (U2011/4343/S m.fl.).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2013a): </SPAN>Uppdrag till Statens skolinspektion att minska dokumentationsinhämtningen<SPAN class="ft41">. (U2013/3680/GV).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Regeringen (2013b): </SPAN>Uppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveck- ling – Läslyftet. <SPAN class="ft52">(U2013/7215/S). Uppdrag till Statens skolverk.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">615</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_616" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Regeringen (2014): </SPAN>Uppdrag att följa upp och analysera karriärsteg- sreformen <SPAN class="ft26">(U2014/4127/S).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Regeringen (2015a): </SPAN>Uppdrag om samverkan för bästa skola.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">(U2015/3357/S och U2017/00301/S). Uppdrag till Statens skolverk.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2015b): </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk att fördela bidrag för deltagande i insatser för att förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk <SPAN class="ft41">(Ku2015/01721/DISK och Ku2016/02027/DISK).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Regeringen (2015c</SPAN>): Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska<SPAN class="ft52">. (U2015/03356/S och U2017/00300/S.) Uppdrag till Statens skolverk.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Regeringen (2015d). </SPAN>Uppdrag till Statens skolverk om nationella skolutvecklingsprogram. <SPAN class="ft52">(U U2013/02553/S U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S och U2015/03844/).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2015e). </SPAN>Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier<SPAN class="ft41">. (U2015/05040/UH). Remisspromemoria.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2016a). </SPAN>Regeringen förlänger satsning på vidareutbild- ning av lärare som saknar lärarexamen<SPAN class="ft41">. Information på regeringens webbsida.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Regeringen (2016b). </SPAN>Välfärdsmiljarder till kommunerna<SPAN class="ft52">. Press- meddelande. </SPAN><A href="http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/valfardsmiljarder-till-kommunerna/"><SPAN class="ft52">www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/valfardsmiljarder- </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/04/valfardsmiljarder-till-kommunerna/"><SPAN class="ft52">till-kommunerna/</SPAN></A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 125px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2016c). </SPAN>Jämlikhetspeng till utsatta skolor. <SPAN class="ft41">Press- meddelande.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Regeringen (2016d). </SPAN>Uppdrag att utvärdera Statsbidrag för höjda lärarlöner till lärare och vissa andra personalkategorier<SPAN class="ft41">. (U2016/02466/UH).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft92"><SPAN class="ft107">Regeringen.se (2016e). </SPAN>Regeringen beslutar att avskaffa nationella prov i NO och SO för årskurs 6<SPAN class="ft107">. Pressmeddelande. </SPAN><A href="http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/regeringen-beslutar-att-avskaffa-nationella-prov-i-no-och-so-for-arskurs-6/"><SPAN class="ft107">www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/regeringen- </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/01/regeringen-beslutar-att-avskaffa-nationella-prov-i-no-och-so-for-arskurs-6/"><SPAN class="ft107">beslutar-att-avskaffa-nationella-prov-i-no-och-so-for-arskurs-6/</SPAN></A></NOBR></P>
<P class="p209 ft53"><SPAN class="ft26">Regeringen (2017a). </SPAN>Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.</P>
<P class="p190 ft26">(U2017/04119/S).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">616</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_617" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 178px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft78"><SPAN class="ft25">Regeringen (2017b): </SPAN>Tilläggsuppdrag till Statens skolverk om samverkan för bästa skola <SPAN class="ft25">(U2017/00301/S).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Regeringen (2018). </SPAN>Regeringens skrivelse 2017/18:84 Riksrevisionens rapport om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet.</P>
<P class="p85 ft79">Statens offentliga utredningar (SOU)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 1948:27 </SPAN>1946 års Skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling<SPAN class="ft26">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 1999:63 </SPAN>Att lära och leda – En lärarutbildning för samverkan och utveckling.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 2008:52 </SPAN>Legitimation och skärpta behörighetsregler<SPAN class="ft26">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">SOU 2014:5. </SPAN>Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 2015:22. </SPAN>Rektorn och styrkedjan.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 2015:102 </SPAN>Fråga patienten. Nya perspektiv i klagomål och tillsyn.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">SOU 2016:12 Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 2016:35 </SPAN>Vägen in till det svenska skolväsendet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">SOU 2016:38 </SPAN>Samling för skolan – Nationella målsättningar och ut- vecklingsområden för kunskap och likvärdighet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">SOU 2017:21. </SPAN>Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">SOU 2017:35 </SPAN>Samling för skolan – Nationell strategi för kunskap och likvärdighet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 251px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 2017:44 </SPAN>Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">SOU 2017:51 </SPAN>Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 130px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">SOU 2017:54 </SPAN>Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. <SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">SOU 2017:56 </SPAN>Jakten på den perfekta ersättningsmodellen.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">SOU 2017:91 </SPAN>Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade för- utsättningar till undervisning och revitalisering.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 73px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">617</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_618" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft79">Rapporter</P>
<P class="p92 ft28">Statens skolverk</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Groth, J. & Hultin, J. (2016): </SPAN><NOBR>It-stöd</NOBR> för lärarnas administrativa arbete<SPAN class="ft52">. Bilaga till Skolverket (2016) Redovisning av uppdrag om att föreslå nationella </SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">it-strategier</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> för skolväsendet (Dnr. U2015/04666/S).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2008). </SPAN>Med ett annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet<SPAN class="ft41">. Rapport 321.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Skolverket (2009): </SPAN>Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2012c): </SPAN>Likvärdig utbildning i svensk grundskola?</P>
<P class="p144 ft26">Rapport 374.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft92"><SPAN class="ft107">Skolverket (2013b): </SPAN>Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning<SPAN class="ft107">. Rapport 385.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2013c): </SPAN>Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Skolverket (2014b): </SPAN>De första fyra åren med det treåriga Rektorspro- grammet. En uppföljning av tre kursgruppers utbildning. <SPAN class="ft52">Projekt- gruppen för Rektorsprogrammet och Rektorslyftet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverket (2014c): TALIS 2013. <SPAN class="ft56">En studie av undervisnings- och lärmiljöer i årskurs </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">7–9.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> </SPAN>Rapport 408.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2014d): </SPAN>Förskoleklassen – uppdrag, innehåll, kvalitet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2015b): </SPAN>Grundskollärares tidsanvändning. En fördjupad analys av ”Lärarnas yrkesvardag”. <SPAN class="ft41">Rapport 417.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2015c): </SPAN>Svenska rektorers erfarenhet i nordiskt perspektiv. En analys av TALIS 2013.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: italic 13px 'Arial';line-height: 22px;"><SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">Skolverket (2015d): </SPAN>Särskilt stöd i grundskolan<SPAN style="font: 13px 'Arial';line-height: 22px;">. PM. Skolverket (2015e): </SPAN>Finns förstelärarna där de bäst behövs?</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 92px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2015f): </SPAN>Skolreformer i praktiken. Hur reformerna lan- dade i grundskolan vardag <NOBR>2011–2014.</NOBR> <SPAN class="ft41">Rapport 418.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverket (2015g): Skolverkets lägesbedömning 2015. Rapport nr 421.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 116px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">Skolverket (2016a): <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Attityder till skolan 2015</SPAN>. Rapport 438. Skolverket (2016b): <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Nyinvandrade elever i grundskolan</SPAN>. PM.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">618</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_619" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2016c): </SPAN>Redovisning av uppdrag om att föreslå nationella <NOBR>it-strategier</NOBR> för skolväsendet <SPAN class="ft26">(Dnr U2015/04666/S).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 194px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2016d): </SPAN>Slutredovisning: Uppdrag att svara för utbildning <SPAN class="ft26">(Dnr. 2011:643).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2017b): </SPAN>Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2016/17<SPAN class="ft41">. PM.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2017c): </SPAN>Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016<SPAN class="ft41">. PM.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Skolverket (2017d): <SPAN class="ft53">Skolverkets lägesbedömning 2017</SPAN>. Rapport nr 455.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2017e): </SPAN>Redovisning av uppdrag att ta fram återkom- mande prognoser över behovet av förskollärare och olika lärar- kategorier <SPAN class="ft41">(Dnr. U2016/02335/S).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2017f): </SPAN>Pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2016/17 <SPAN class="ft41">(Dnr: 2017:370).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2017g): </SPAN>Skolverkets årsredovisning 2016.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2017i): </SPAN>Beskrivande data 2016. Förskola, skola och vuxenutbildning.</P>
<P class="p104 ft28">Statens skolinspektion</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Skolinspektionen (2010): </SPAN>Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska<SPAN class="ft35">. Rapport 2010:16.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 167px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolinspektionen (2012): </SPAN>Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. <SPAN class="ft26">Rapport 2012:1.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolinspektionen (2013): </SPAN>Redovisning av regeringsuppdrag att minska dokumentationsinhämtningen <SPAN class="ft41">(Dnr. 2013:3945).</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Skolinspektionen (2014a): </SPAN>Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja för förbättrade kunskapsresultat. Skolinspektionens erfaren- heter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolinspektionen (2014b): </SPAN>Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet. Kvalitetsgranskning. <SPAN class="ft41">Rapport 2014:01.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolinspektionen (2014c): </SPAN>Utbildningen för nyanlända elever.</P>
<P class="p254 ft26">Rapport 2014:03.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">619</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_620" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolinspektionen (2015a): </SPAN>Distansutbildning vid kommunal vuxen- utbildning (2015:2).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolinspektionen (2015b): </SPAN>Kompetensförsörjningen – en nyckelfråga för skola och förskola <SPAN class="ft26">(Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">402–2014:4207).</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolinspektionen (2016a): </SPAN>Skolans arbete med extra anpassningar.</P>
<P class="p190 ft26">Kvalitetsgranskningsrapport.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolinspektionen (2016b): </SPAN>Förskolechefens ledning. Om att ta ansvar för den pedagogiska verksamheten<SPAN class="ft41">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolinspektionen (2916c): </SPAN>Utbildningsanordnare med betygsrätt.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolinspektionen (2017a): </SPAN>Lokal klagomålshantering – för snabb hjälp till eleverna <SPAN class="ft41">(2016:6994).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolinspektionen (2017b): </SPAN>Lärarresurser – att verka för likvärdighet i utbildningen <SPAN class="ft41">(2015:7429).</SPAN></P>
<P class="p104 ft28">Övriga myndigheter</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Arbetsmiljöverket (2017): </SPAN>Projektrapport för Arbetsmiljöverkets natio- nella tillsyn av skolan <NOBR>2013–2016<SPAN class="ft41">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> Rapport 2017:1.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Högskoleverket (2008): </SPAN>Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen.</P>
<P class="p190 ft26">Rapport 2008:8.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">IFAU (2015): <SPAN class="ft53">Skolsegregation och skolval</SPAN>. Rapport 2015:5.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Riksrevisionen (2014</SPAN>): Specialdestinerade statsbidrag – Ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? <SPAN class="ft26">(RiR 2014:25).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Riksrevisionen (2016): </SPAN>Det livslånga lärandet inom högre utbildning<SPAN class="ft26">. (RiR 2016:15).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Riksrevisionen (2017a): </SPAN>Statsbidragen i skolan – nationella priori- teringar men lokala behov <SPAN class="ft41">(RIR 2017:30).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Riksrevisionen (2017b): </SPAN>Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet – högre lön men sämre sammanhållning <SPAN class="ft52">(Rir 2017:18).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Statistiska Centralbyrån (2016a): <SPAN class="ft56">Integration – utrikes föddas etable- ring i arbets- och samhällslivet. </SPAN>Integration: rapport 9.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Statistiska Centralbyrån (2016b). <SPAN class="ft53">Arbete och välfärd, </SPAN>nr 2.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Statistiska Centralbyrån (2017a): <SPAN class="ft56">Lärare utanför yrket. </SPAN>Temarapport 2017:2.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 62px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">620</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_621" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Statistiska Centralbyrån (2017b): <SPAN class="ft56">Trender och Prognoser 2017 befolkningen | utbildningen | arbetsmarknaden med sikte på år 2035.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Statskontoret (2010): </SPAN>Ett lyft för den som vill. Utvärdering av den statliga satsningen på fortbildning av lärare <SPAN class="ft41">(2010:12).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Statskontoret (2014): </SPAN>Patientklagomål och patientsäkerhet Utvärde- ring av hanteringen av enskildas klagomål mot hälso- och sjuk- vården <SPAN class="ft41">(2014:23).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Statskontoret (2015): </SPAN>Uppföljning av karriärstegsreformen för lärare.</P>
<P class="p254 ft26">Delrapport 1 (2015:12).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 171px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Statskontoret (2016a): <SPAN class="ft56">Uppföljning av karriärstegsreformen för lärare. </SPAN>Delrapport 2 (2016:1).</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Statskontoret (2016b): <SPAN class="ft53">Statens styrning av kommunerna </SPAN>(2016:24).</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Statskontoret (2017a): </SPAN>Myndighetsanalys av Statens skolinspektion</P>
<P class="p254 ft26">(2017:3).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Statskontoret (2017b): </SPAN>Uppföljning av karriärstegsreformen. <SPAN class="ft41">Del- rapport 3 (2017:1).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Statskontoret (2017c): </SPAN>Utvärdering av statsbidrag för lärarlönelyftet.</P>
<P class="p254 ft26">Delrapport 1 (2017:21).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Universitetskanslersämbetet (2016a): <SPAN class="ft53">Uppdragsutbildning vid universi- tet och högskolor. </SPAN>Rapport 2016:8.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 239px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Universitetskanslersämbetet (2016b): <SPAN class="ft56">Avhopp från lärarutbildningen. </SPAN>Rapport 2016:6.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Universitetskanslersämbetet (2017a): <SPAN class="ft56">Utvärdering av tre komplette- rande pedagogiska utbildningar</SPAN>. Rapport 2017:7.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Universitetskanslersämbetet (2017b): <SPAN class="ft56">Uppföljning och utvärdering av försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar</SPAN>. Delrapport. Rapport 2017:13.</P>
<P class="p104 ft28">Övriga rapporter</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Bringselius, L. (2017): </SPAN>Tillitsbaserad styrning och ledning. Ett ram- verk<SPAN class="ft41">. Samtal om tillit i styrning. En rapportserie med bidrag till Tillitsdelegationen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">621</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_622" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Carlbaum, S. Andersson, E. & Hanberger, A. (2016): <SPAN class="ft78">Utvärdering av Läslyftet. Delrapport 2: Erfarenheter av Läslyftet 2015/16.</SPAN></P>
<P class="p206 ft26">Umeå universitet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Corin, L. & Björk, L. (2017): <SPAN class="ft56">Chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna</SPAN>. SNS förlag.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Grönqvist, H. & Niknami, S. (2017): <SPAN class="ft56">Ankomst och härkomst – en </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">ESO-rapport</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> om skolresultat och bakgrund </SPAN>(2017:3).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Gustafsson, P., Kronberg, K., Hultell, D. & Berg, <NOBR>L-E.</NOBR> (2007): <SPAN class="ft56">Lärares Tillvaro i Utbildning och Arbete: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">LÄST-studien.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> Urvalsram, kohort och genomförande </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">2005–2006</SPAN>.</NOBR> Skriftserie B nr 2007:2. Karolinska Institutet.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Lärarförbundet (2013): <SPAN class="ft53">Låt lärare vara lärare</SPAN>.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Lärarförbundet (2014): </SPAN>Låt skolledare fokusera på att vara skol- ledare.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Lärarförbundet (2015): </SPAN>Låt lärare vara lärare 2.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Lärarförbundet (2016a). </SPAN>700 gymnasielärare om sin arbetssituation.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Lärarförbundet (2017b): </SPAN>Den kommunala vuxenutbildningen – en ny chans på riktigt.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;font: 13px 'Arial';line-height: 21px;">Lärarnas Riksförbund (2012): <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Allt annat än lärare. </SPAN>Lärarnas Riksförbund (2015): <SPAN style="font: italic 13px 'Arial';line-height: 21px;">Arbetsmiljörapport 2015.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 90px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarnas Riksförbund (2016a): <SPAN class="ft56">Viktig dokumentation eller onödigt krångel. En undersökning om lärarnas syn på dokumentations- kraven.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarnas Riksförbund (2016b): <SPAN class="ft56">Mer tid för varje elev. En undersök- ning om lärares arbetstid.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft92"><SPAN class="ft107">Lärarnas Riksförbund (2016c): </SPAN>Digital framtid utan fallgropar. En undersökning om lärares och elevers digitala kompetens.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarnas Riksförbund (2016d): <SPAN class="ft56">Språk – så mycket mer än engelska. En rapport om moderna språk.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Lärarnas Riksförbund (2017a): </SPAN>Låt kvalitet gå före pris på vuxen- utbildningen. En rapport om vuxenutbildningens utmaningar.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarnas Riksförbund (2017b): <SPAN class="ft56">Mer resurser till utsatta skolor. En granskning av situationen på 128 skolor med särskilda ut- maningar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">622</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_623" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Nordiska ministerrådet (2010): <SPAN class="ft53">Rekrutteringsproblematikken på de nordiske laereruddannelser. </SPAN>Tema Nord. (2010:533).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">OECD (2005): </SPAN>Teachers matter. Attracting, Developing and Retain- ing Effective Teachers.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 169px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">OECD (2015): </SPAN>Improving Schools in Sweden. An OECD Per- spective.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">OECD (2016). </SPAN>Supporting Teacher Professionalism – Insights from TALIS 2013.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 164px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Regnö, K. (2016): <SPAN class="ft56">Chefer i välfärdens tjänst. </SPAN>Rapport från fack- förbundet Vision.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Stenlås, N. (2009): </SPAN>En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier<SPAN class="ft52">. Rapport från ESO.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 170px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Stockholms stad (2015</SPAN>): Förstelärare och lektorat inom utbild- ningsförvaltningen i Stockholms stad.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Stockholms stad (2015): </SPAN>Karriärtjänster för lärare i Stockholms stad<SPAN class="ft41">. Tjänsteutlåtande. Dnr </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">09–201/1320.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Stockholms stad (2015): </SPAN>Karriärvägar för lärare i Stockholms stad.</P>
<P class="p254 ft26">Tjänsteutlåtande<SPAN class="ft53">. </SPAN>Dnr. <NOBR>13–201/635.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Stockholms stad (2015): </SPAN>Karriärvägar för lärare i Stockholms stad.</P>
<P class="p254 ft26">Bilaga. Dnr. <NOBR>13–201/635.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft78"><SPAN class="ft25">Stockholms stad (2017): </SPAN>Reviderade riktlinjer för lärares karriäruppdrag. <SPAN class="ft25">PM. Utbildningsförvaltningen, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">2017-06-22.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Strategirådet (2017): </SPAN>Skolinspektionens anmälningsprocess<SPAN class="ft41">. Intervju- studie.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Utbildningsutskottet (2016): <SPAN class="ft56">Forskarskolor för lärare och förskol- lärare – en uppföljning av fyra statliga satsningar</SPAN>. (Rapport från riksdagen 2016/17: RFR4).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Åman, J, (2011): </SPAN>Att lära av de bästa – en <NOBR>ESO-rapport</NOBR> om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv<SPAN class="ft52">. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. 2011:8.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 149px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">623</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_624" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 31px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft79">Litteratur, tidskrifter, hemsidor m.m.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Adolfsson, <NOBR>C.-H.</NOBR> & Alvunger, D. (2017): The nested systems of local school development: Understanding improved interaction and capacities in the different <NOBR>sub-systems</NOBR> of schools.</P>
<P class="p206 ft53"><SPAN class="ft26">I </SPAN>Improving Schools <SPAN class="ft26">Vol. 20, No 3.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Agevall, L. & Jonnergård, K. (2007): Management by documents – a risk of <NOBR>de-professionalizing?.</NOBR> I Aili, C., Nilsson, <NOBR>L-E.,</NOBR> Svensson, L. G. & Denicolo, P. (eds). I <SPAN class="ft56">Tension between Organization and Profession</SPAN>, Nordic Academic Press, 2007.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Aili, C. (2006): </SPAN>Kvalificerande arbete – lärares vardagliga arbete som bas för lärarprofessionens autonomi. <SPAN class="ft52">Studie för Lärarförbundet.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Akiba, M. (2013): Conclusion: Learning From Teacher Reforms in Global Context. I Aikiba, M (ed.), <SPAN class="ft56">Teacher Reforms Around the World: Implementations and Outcomes</SPAN>.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 163px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Arnstad, M. (2017): </SPAN>Du kan välja ditt eget modersmål<SPAN class="ft41">. Artikel i Språktidningen maj 2017.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Alvehus, J. & Kastberg, G. (2017): <SPAN class="ft50">Förstelärarreformen har stärkt lärarprofessionen. </SPAN>Debattartikel i Dagens nyheter <NOBR>2017-11-06.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 74px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Alvunger, D. (2015): Towards new forms of educational leadership?: The local implementation of förstelärare in Swedish schools<SPAN class="ft50">. </SPAN>Artikel i <SPAN class="ft50">Nordic Journal of Studies in Educational Policy</SPAN>, ISSN <NOBR>2002-0317,</NOBR> vol. 1, nr 3, <NOBR>55–66</NOBR> s., 30103.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Alvunger, D. (2015b): </SPAN>Styrning, ledning och organisation i implementeringen av karriärstegsreformen inom Barn- och ungdomsförvaltningen<SPAN class="ft52">, </SPAN>Kalmar kommun<SPAN class="ft52">. Linnéuniversitet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft92"><SPAN class="ft107">Arbman H. (2017): </SPAN>Förstelärarreform gör skolan mer hierarkisk – så gör lärarna motstånd<SPAN class="ft107">. Artikel i Dagens nyheter </SPAN><NOBR><SPAN class="ft107">2017-12-25.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Ball, D.L. & Cohen, D. K. (1999): Developing practices, developing practitioners: Toward a <NOBR>practice-based</NOBR> theory of professional development. I G. Sykes & L. <NOBR>Darling-Hammonds</NOBR> (Eds.). <SPAN class="ft78">Teaching as the learning profession: Handbook of policy and practice. </SPAN>San Franscisco: <NOBR>Jossey-Bass.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Barber, M. & Mourshed, M. (2007): <SPAN class="ft56">How the World’s Best- Performing School Systems Come Out on Top</SPAN>. McKinsey & Company.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">624</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_625" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 88px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Becher, T. and Trowler, P. R. (1989/2001): <SPAN class="ft50">Academic Tribes and Territories. Intellectual Enquiry and the Culture of Disciplines.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">The Society for Research into Higher Education & Open University Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Benner, P. (1982): From Novice to Expert. I <SPAN class="ft56">The American Journal of Nursing</SPAN>, Vol. 82, No. 3.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Benner, P. (1997): Becoming an Expert Nurse. I <SPAN class="ft56">American Journal of Nursing</SPAN>, 97(6).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 90px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bereiter, C. & Scardamalia, M. (1993): <SPAN class="ft56">Surpassing Ourselves – An Inquiry into the Nature and Implications of Expertise</SPAN>. Open Court.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Berggren, J. & Carlgren, I. (2015): <SPAN class="ft56">Stockholm Teaching & Learning Studies. </SPAN>En plattform för undervisningsutvecklande ämnes- didaktisk forskning. Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bergh, A. & Englund, T, (2016): Professionella förstelärare? Om den svenska förstelärarreformen. I <SPAN class="ft56">Att ta utbildningens komplexitet på allvar: En vänbok till Eva Forsberg. </SPAN>Elmgren, M, <NOBR>Folke-Fichtelius,</NOBR> M, Hallsén, S, Roman, H & Wermke, W. Uppsala: Uppsala universitet, 2016.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 82px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Berliner. D. C. (2001). Learning about and learning from expert teachers<SPAN class="ft50">. </SPAN>I <SPAN class="ft50">International Journal of Educational Research </SPAN>Vol. 35.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 87px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Biesta, G. J. J & Stengel, B. S. (2016): Thinking Philosophically About Teaching<SPAN class="ft56">. </SPAN>I Gitomer, D. H. & Bell, C. A, (eds), <SPAN class="ft56">Hand- book of Research on Teaching</SPAN>, Fifth edition, American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Biesta, G. J. J. (2010): </SPAN>Good Education in an Age of Measurement. Ethics, Politics, Democracy<SPAN class="ft52">. Boulder: Paradigm Publishers.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 114px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Bilalic, M. (2017): </SPAN>The Neuroscience of Expertise. <SPAN class="ft41">Cambridge: Cambridge University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Björklund, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">L-E.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> (2008): </SPAN>Från Novis till Expert: Förtrogenhetskun- skap i kognitiv och didaktisk belysning<SPAN class="ft52">. Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Norrköping 2008.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Bloom, B. (ed) 1985: </SPAN>Developing Talent in Young People<SPAN class="ft26">. Ballentine Books.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">625</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_626" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bohlin, H. (2009): Tyst kunskap: ett mångtydigt begrepp<SPAN class="ft56">. I </SPAN>Bornemark, J. & Svenaeus, F. (red), <SPAN class="ft56">Vad är praktisk kunskap</SPAN>? Södertörn Studies in Practical Knowledge, No. 1, Södertörns högskola, tredje tryckningen, 2014.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bolam, R., McMahon, A., Stoll, L., Thomas, S., & Wallace, M. (2005): <SPAN class="ft56">Creating and sustaining professional learning com- munities. </SPAN>Research Report Number 637. London, England: General Teaching Council for England, Department for Educa- tion and Skills.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bond, L. et. al. (2007): Social and School Connectedness in Early Secondary School as Predictors of Late Teenage Substance Use. Mental Health and Academic Outcomes<SPAN class="ft56">, Journal of Adolescent Health, </SPAN>Vol. 40. <NOBR>357.e9-359.e18.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR>Boyle-Baise,</NOBR> M. & McIntyre, J. (2008): What kind of experience? Preparing teachers in PDS or community settings. I Cochran- Smith. M. et al., (eds.) <SPAN class="ft56">Handbook of Research on Teacher Education, </SPAN>New York: Routledge & The Association of Teacher Educators.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bransford, J. D. & Schwartz, D. L. (2009): It Takes Expertise to Make Expertise. I Ericsson, K. A, (ed.), <SPAN class="ft56">Development of Pro- fessional Expertise. Toward Measurement of Expert Performance and Design of Optimal Learning Environments, </SPAN>Cambridge: Cambridge University Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bransford, J. D., Brown, A. L. & Cocking, R. R. (eds). 2000: <SPAN class="ft56">How People Learn. Brain, Mind, Experience and School. </SPAN>Expanded Edition, National Academy Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Bransford, J., <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L., & LePage, P. (2005): Intro- duction. I <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. & Bransford, J. <SPAN class="ft51">Preparing Teachers for a Changing World. What Teachers Should Learn and Be Able to Do</SPAN>, National Academy of Education, <NOBR>Jossey-Bass.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Brante, T. 2010: State Formation and the Historical <NOBR>Take-off</NOBR> of Continental Professional Types<SPAN class="ft92">: The Case of Sweden</SPAN>. I Svensson, L. G & Evetts, J.(eds), <SPAN class="ft92">Sociology of professions: Continental and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft92">Anglo-American</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> traditions, </SPAN>Daidalos.</P>
<P class="p209 ft53"><SPAN class="ft26">Bryk, A.S. et al. (2015): </SPAN>Learning to Improve – How America’s</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Schools Can Get Better at Getting Better<SPAN class="ft26">. Harvard University Press.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">626</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_627" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Burkhardt. H. & Shoenfeld A.H. (2003): Improving Educational Research: Toward a More Useful, More Influential, and Better Funded Enterprise. <SPAN class="ft78">Educational Researcher</SPAN>, Vol. 32. No. 9.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Burns, D. & McIntyre A. (2017): <SPAN class="ft53">Empowered Educators in Australia</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 163px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">– How <NOBR>High-Performing</NOBR> Systems Shape Teacher Quality<SPAN class="ft41">. San Francisco: </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">Jossey-Bass.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 168px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bång, Å., Auno, U., Boström, L. (2016): Förstelärare – en kvalitetsdrivande reform?. I Johansson, O. & Svedberg, L. (2016), <SPAN class="ft56">Att leda mot skolans mål. </SPAN>Gleerups.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Bäcklin, M. <SPAN class="ft56">Att vara lärare. </SPAN>Stockholm, Almqvist & Wiksell (tre upplagor <NOBR>1948–1961).</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Campbell, C., Zeichner, K., Lieberman, A. & <NOBR>Osmond-Johnson,</NOBR> P. (2017): <SPAN class="ft56">Empowered Educators in Canada – How </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">High-Per-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> forming Systems Shape Teaching Quality. </SPAN><NOBR>Jossey-Bass.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Carlgren, I. (red.) (2017): <SPAN class="ft56">Undervisningsutvecklande forskning – exemplet Learning study</SPAN>. Gleerups.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Carlgren, I. & Marton, F. (2000): <SPAN class="ft53">Lärare av i morgon. </SPAN>Lärarförbun- dets förlag.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Chi, M. T. H. et al. (1981): Categorization and Representation of Physics Problems by Experts and Novices. <SPAN class="ft56">Cognitive Science</SPAN>, Vol. 5</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR>Cochran-Smith,</NOBR> M. & Villegas, A. M. (<SPAN class="ft56">2016</SPAN>): Research on Teacher Preparation: Charting the Landscape of a Sprawling Field. I Gitomer, D. H. & Bell, C. A (eds<SPAN class="ft56">.). Handbook of Research on Teaching, </SPAN>Fifth edition, American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Coggshall, J., Lasagna, M. & Laine, S. (2009): <SPAN class="ft56">Toward the structural Transformation of schools – Innovations In staffing. </SPAN>Learning Point Associates</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Crawley, E. Malmqvist, J. Östlund, S. & Brodeuer, D. (2007):</P>
<P class="p254 ft53">Rethinking Engineering Education. The CDIO approach<SPAN class="ft26">. Springer.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Crowe, E. (2008): Teaching as a profession. A bridge too far? I <NOBR>Cochran-Smith,</NOBR> M., <NOBR>Feiman-Nemser,</NOBR> S., McIntyre, D. J., & Demers, K. E. (eds.). <SPAN class="ft56">Handbook of Research on Teacher Education. Enduring Questions in Changing Times</SPAN>, Third edition, Routledge.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">627</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_628" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Cuban, L. (1993): </SPAN>How Teachers Taught. Constancy and Change in American Classrooms <NOBR>1880–1990<SPAN class="ft41">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> New York: Teachers College Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR>Darling–Hammond,</NOBR> L. & McLaughlin, M. W. (1995): Policies That Support Professional Development in an Era of Reform<SPAN class="ft56">. Phi Delta Kappan </SPAN>76, no. 8 (April 1995).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (1999): <SPAN class="ft56">Teacher Quality and Student Achievement: A Review of State Policy Evidence</SPAN>. Center for the Study of Teaching and Policy, University of Washington.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (2001): Standard setting in teaching: Changes in licensing, certification, and assessment. I V. Richardson (Ed.), <SPAN class="ft51">Handbook of research in teaching </SPAN>(4<SPAN class="ft147">th </SPAN>ed.). Washington: American Educational Research Association.</P>
<P class="p0 ft26"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> Linda (2010): <SPAN class="ft53">The flat world and education.</SPAN></P>
<P class="p190 ft53">How America’s commitment to equity will determine our future.</P>
<P class="p190 ft26">New York: Teachers College Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (2013): <SPAN class="ft56">Getting Teacher Evaluation Right, What Really Matters for Effectiveness and Improvement</SPAN>. New York: Teachers College Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft78"><NOBR><SPAN class="ft25">Darling-Hammond,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft25"> L. (2017): </SPAN>Empowered Educators – How High- Performing Systems Shape Teaching Quality<SPAN class="ft25">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft25">Jossey-Bass.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. & Bransford, J. (eds). (2005): <SPAN class="ft56">Preparing Teachers for a Changing World. What Teachers Should Learn and Be Able to Do</SPAN>. <NOBR>Jossey-Bass.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"><NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L., Hyler, M. E. & Gardner, M. (2017):</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">Effective Teacher Professional Development. <SPAN class="ft41">Palo Alto: Learning Policy Institute.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Dreyfus, S. E. & Dreyfus, H. L. (1980): <SPAN class="ft92">A </SPAN><NOBR><SPAN class="ft92">Five-Stage</SPAN></NOBR><SPAN class="ft92"> Model of Mental Activities Involved in Directed Skill Acquisition</SPAN>. University of California, Berkeley, Operation Research Center.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Dreyfus, S. E. & Dreyfus, H. L. (1986): <SPAN class="ft56">Mind Over Machine </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">–The</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer. </SPAN>The Free Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Dreyfus, S. E. & Dreyfus, H. L. (2005): Expertise in Real World Contexts. <SPAN class="ft53">Organizational Studies</SPAN>, Vol. 26, No 5.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">628</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_629" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26">Duffy, T. P. (2011): The Flexner Report – 100 Years Later. Yale</P>
<P class="p254 ft53">Journal of Biology and Medicine, <SPAN class="ft26">Vol. 84.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Ekbohrn, C. M. (1904). </SPAN>60 000 främmande ord och namn m. m. i det svenska språket, tillika med deras härledning och uttal.</P>
<P class="p961 ft26">Stockholm: Albert Bonniers Förlag</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Engdahl, I. & <NOBR>Ärlemalm-Hagsér,</NOBR> E. (red). (2015): <SPAN class="ft51">Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet</SPAN>. Stockholm: Liber.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Englert, C. S. & Tarrant, K. L. (1995<SPAN class="ft50">): Creating Collaborative Cultures for Educational Change. Remedial and Special Education.</SPAN></P>
<P class="p961 ft26">16(6).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Englund, T. (1996): Are professional teachers a good thing? I Goodson I, & Hargreaves, A. (eds). <SPAN class="ft56">Teachers’ Professional Lives, </SPAN>London: Falmer Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Englund, T. & Dyrdal Solbrekke, T. (2015): Om innebörder i lära- rprofessionalism. <SPAN class="ft51">Pedagogisk Forskning i Sverige</SPAN>, årg. 20 nr <NOBR>3–4.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Ericsson, A. & Pool, R. (2016): <SPAN class="ft56">Peak, Secrets from The New Science of Expertise</SPAN>. Boston: Houghton Mifflin Harcourt.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Ericsson, K. A. & Smith, J. (1991<SPAN class="ft50">): Prospects and limits of the empirical study of expertise: an introduction. </SPAN>I Ericsson, K. A. & Smith, J. (eds.). <SPAN class="ft50">Toward a General Theory of Expertise – Pro- spects and limits</SPAN>, Cambridge: Cambridge University Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Eriksson, I. (2013): Introduktionsåret – ett kollegialt utvecklings- arbete. I Bronäs, A. & Ståhle, Y. (red). <SPAN class="ft56">Mentorskap i skola och förskola</SPAN>, Stockholm: Norstedts.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Evans, L. (2008): </SPAN>Professionalism, Professionality and the Develop- ment of Education <SPAN class="ft41">Professionals. British Journal of Educational Studies, Vol. 56, No.1.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Evetts, J. (2009): The management og professionalism. A con- temporary paradox. I Gewirtz, S. et. al. (eds.) <SPAN class="ft56">A Changing Teacher Professionalism, International trends, challenges and ways forward</SPAN>. London: Routledge.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Feigenbaum, E. A. & McCorduck, P. (1983): <SPAN class="ft56">The Fifth Generation: Artificial Intelligence and Japan’s Computer Challenge to the World</SPAN>. <NOBR>Addison-Wesley</NOBR> Publishing.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">629</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_630" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Fejes, A. (2015): </SPAN>Kortutbildade och vuxenutbildning – en kun- skapsöversikt<SPAN class="ft41">. Underlagsrapport för Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Fejes, A. (2016): </SPAN>Vuxenutbildningens utmaningar i migrationens tidevarv<SPAN class="ft41">. I Flerspråkighet som resurs. Liber.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 120px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Fejes, A. & Holmqvist, D. (2018): Vuxenutbildningens och upphandlingens marknad. I kommande bok av Fejes, A.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">& Dahlstedt, M. (2018) </SPAN>Skolan, marknaden och framtiden<SPAN class="ft41">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Fenstermacher, G. D. (1986). Philosophy of research on teaching: Three aspects. In M. C. Wittrock (Ed.), <SPAN class="ft51">Handbook of research on teaching, </SPAN>(tredje upplagan, s. 37f). New York: Macmillan</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 86px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Fenstermacher. G. D. & Ricardson, V. (2005): On Making Deter- minations of Quality in Teaching. <SPAN class="ft56">Teachers College Record</SPAN>, Volume 107, Number 1, January 2005.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Flexner, A. (1910): </SPAN>Medical Education in The United States and Canada. A Report to the Carnegie Foundation for the Advance- ment of Teaching<SPAN class="ft41">. New York.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Florin, C. (1987): <SPAN class="ft53">Kampen om katedern. </SPAN>Umeå universitet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 98px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2015): <SPAN class="ft53">Administrations- samhället</SPAN>. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Frelin, A. (2010): </SPAN>Teachers’ Relational Practices and Professionality.</P>
<P class="p190 ft26">Uppsala universitet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Friedman, I. A. (2016): Being a teacher: altruistic and narcissistic expectations of <NOBR>pre-service</NOBR> teachers. <SPAN class="ft51">Teachers and Teaching: Theory and Practice, </SPAN>2016 Vol. 22, no. 5, s. 627.</P>
<P class="p209 ft26">Friedson, E. (2001): <SPAN class="ft53">Professionalism – The Third Logic</SPAN>. Polity Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Fullan, M. & Quinn, J. (2016): <SPAN class="ft56">Coherence. The Right Drivers in Action for Schools, Districts, and Systems</SPAN>. Thousand Oaks: Corwin.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Gerrevall, P. (2017): Bedömning av lärarkvalitet i lärares arbetsliv</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 91px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">– internationella utblickar. I Gerrevall, P. (red.). <SPAN class="ft56">Att bedöma lärarkvalitet. Skicklighet, lämplighet och kompetens</SPAN>. Stockholm: Natur & Kultur.)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Gewirtz, S., Mahony, P., Hextall, I. & Cribb, A. (2009): Teacher Professionalism, International trends, challenges and ways</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">630</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_631" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 148px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft41"><SPAN class="ft56">forward. </SPAN>I introduktionen, Gewirtz, S, Mahony, P, Hextall, I & Cribb A. (eds.) <SPAN class="ft56">Policy, professionalism and practice. Under- standing and enhancing teachers’ work</SPAN>. Routledge.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Gibbons, M. et al. (1994): </SPAN>The New Production of Knowledge. The Dynamics of science and Research in Contemporary Societies<SPAN class="ft41">. London: SAGE.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Gibbons, P. (2013): </SPAN>Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kun- skapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klass- rummet<SPAN class="ft41">. Hallgren & Fallgren.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Glaser, R. & Chi, M. T. H. (1988): Overview. I Chi, M. T. H., Glaser, R. & Farr M. J. (Eds.). <SPAN class="ft56">The nature of expertise. </SPAN>Lawrence Erlbaum Associates.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Goldstein, D. (2015): </SPAN>The Teacher Wars – A History of America’s</P>
<P class="p254 ft53">Most Embattled Profession<SPAN class="ft26">. Anchor Books.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Goodwin, A. L. et al. (2017): <SPAN class="ft56">Empowered Educators in Singapore. How </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">High-Performing</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> Systems Shape Teaching Quality</SPAN>. San Francisco: <NOBR>Jossey-Bass.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Goodwin, L. A. (2008): Defining teacher quality. Is consensus possible? I <NOBR>Cochran-Smith</NOBR> et al. <SPAN class="ft56">Handbook of research on Teacher education</SPAN>.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Goodwin, L. A. (2012): Quality Teachers, Singapore style. I <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. & Lieberman, A. (eds). <SPAN class="ft56">Teacher Educa- tion around the World. Changing policies and practices</SPAN>. New York: Routledge.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Gopinathan, S. (2017): Läraren är nyckeln till framgång – professionalism och den strategiska staten. I Lee, O. & Kroksmark, T. (red), <SPAN class="ft51">Världens bästa undervisning, i Finland, Kina, Sydkorea, Singapore och Sverige</SPAN>. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 150px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Gustavsson, B. (2009): </SPAN>Utbildningens förändrade villkor, nya per- spektiv på kunskap, bildning och demokrati<SPAN class="ft41">. Liber.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> & Yang Hansen, K. (2017): Changes in the Impact of Family Education on Student Educational Achievement in Sweden <NOBR>1988–2014.</NOBR> <SPAN class="ft56">Scandinavian Journal of Educational Research.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Gutman, A. (2003): The Authority and Responsibility to Educate<SPAN class="ft53">.</SPAN></P>
<P class="p254 ft53"><SPAN class="ft26">I Curren, R. (ed). </SPAN>A Companion to the Philosophy of Education.</P>
<P class="p254 ft26">Blackwell Publishing.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">631</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_632" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 32px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Haage, H & Wikberg S. (1951): <SPAN class="ft78">Hur skall jag undervisa? Kort handledning</SPAN>. Stockholm, Svenska bokförlaget, Bonniers.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 28px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Hagström, P. (2017): </SPAN>Usla villkor för lärare som går Lärarlyftet<SPAN class="ft26">. Artikel i Lärarnas tidning </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">2017-11-09.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 11px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Hammerness, K. et. al (2017): <SPAN class="ft56">Empowered Educators in Finland – How </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">High-Performing</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> Systems Shape Teaching Quality Around the World, </SPAN><NOBR>Jossey-Bass.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Hansson, Å. och Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> (2016): Pedagogisk segregation: Lärarkompetens i den svenska grundskolan ur ett likvärdig- hetsperspektiv<SPAN class="ft51">. </SPAN>I <SPAN class="ft51">Pedagogisk forskning i Sverige </SPAN>årg. 21 nr <NOBR>1–2.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Hanushek, E. A. & Woessman, L. (2016): Knowledge capital, growth, and the East Asian miracle - Access to schools achieves only so much if quality is poor. <SPAN class="ft56">Science</SPAN>, 22 January 2016, Vol. 351, Issue 6271</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 54px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Haraldsson, K. M. Opublicerad PM. Karlstads universitets Uppdrags AB, <NOBR>16-03-07.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 4px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Hargreaves, A. (1994): </SPAN>Changing teachers, changing times: Teachers’ work and culture in the postmodern age<SPAN class="ft41">. New York: Teachers College Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 11px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Hargreaves, A. (2000): </SPAN>Four Ages of Professionalism and Professio- nal Learning, Teachers and Teaching<SPAN class="ft41">. History and Practice, Vol. 6, No. 2.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 36px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Hargreaves, A. (2003): </SPAN>Teaching in the Knowledge Society – Education in the Age of Insecurity<SPAN class="ft52">. Open University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Hargreaves, A. & Fullan, M. (2012): <SPAN class="ft56">Professional Capital. Transforming Teaching in Every School</SPAN>.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 60px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Hargreaves, A. & O’Connor, M. T. (2017): <SPAN class="ft56">Collaborative Professionalism</SPAN>. <NOBR>WISE-report</NOBR> No 12.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Harris, A. (2009). Distributed Leadership: What We Know. I Harris, A. (ed.), Distributed Leadership. <SPAN class="ft51">Different Perspectives, </SPAN>Springer, Studies in Educational Leadership, Vol. 7.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Hattie, J. (2009</SPAN>). Visible learning – A synthesis of over 800 meta- analyses relating to achievement<SPAN class="ft52">. New York: Routledge.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 100px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">632</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_633" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Helgöy, I., Homme, A. & Gewirtz, S. (2007): Local Autonomy or State Control? Exploring the Effects of New Forms of Regulation in Education. I <SPAN class="ft56">European Educational Research Journal</SPAN>, vol. 6 no. 3.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Henson, K. T. (1996): Teachers as researchers. I Sikula, J. (ed.)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 183px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">Handbook of Research on Teacher Education<SPAN class="ft41">, New York: Macmillan.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Hiebert, J., Gallimore, R. & Stigler, J. W (2002): A Knowledge Base for the Teaching Profession: What Would It Look like and How Can We Get One?. <SPAN class="ft92">Educational Researcher</SPAN>, Vol. 31, No. 5.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Hjalmarsson, M och Löfdahl Hultman, A (2016): ”Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten”: Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor <SPAN class="ft56">Kapet, Karlstads universitets pedagogiska tidskrift</SPAN>, 2016, Vol.12(1)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Hjertström Lappalainen, J. (red.) (2015): <SPAN class="ft56">Klassiska texter om praktisk kunskap</SPAN>. Huddinge: Södertörns högskola.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Huberman, M. (1989): The Professional Life Cycle of Teachers.</P>
<P class="p254 ft53">Teachers College Record<SPAN class="ft26">, Vol. 91, No. 1.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Hudson, C. (2007): Governing the governance of education.</P>
<P class="p254 ft53">European Educational Research Journal<SPAN class="ft26">, vol. 6 no. 3.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Huvudmännens expertråd för skolutveckling (2015):</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft51">Rekommendationer och erfarenheter från Huvudmännens expertråd för skolutveckling<SPAN class="ft52">. </SPAN><A href="http://skl.se/download/18.7a7fd41d15350083b402c6cb/1458312223975/Expertradets-slutsater-och-rekomendationer.pdf"><SPAN class="ft52">skl.se/download/18.7a7fd41d15350083b402c6cb/1458312223975/ </SPAN></A><NOBR><A href="http://skl.se/download/18.7a7fd41d15350083b402c6cb/1458312223975/Expertradets-slutsater-och-rekomendationer.pdf"><SPAN class="ft52">Expertradets-slutsater-och-rekomendationer.pdf</SPAN></A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012): <SPAN class="ft56">Utmärkt undervisning. Fram- gångsfaktorer i svensk och internationell belysning. </SPAN>Stockholm: Natur & Kultur.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Håkansson, J. & Sundberg, D. (2016): <SPAN class="ft56">Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse</SPAN>. Stockholm: Natur & Kultur.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Högskolan Dalarna (2017): </SPAN>Arbetsintegrerad lärarutbildning hög- intressant för hela landet. <SPAN class="ft41">Artikel på högskolans webbsida </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">2017-03-24.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> </SPAN><NOBR><A href="http://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/arbetsintegrerad-lararutbildning-hogintressant-for-hela-landet/"><SPAN class="ft41">www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/arbetsintegrerad-lararutbildning-hogintressant-for-hela-landet/"><SPAN class="ft41"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/arbetsintegrerad-lararutbildning-hogintressant-for-hela-landet/"><SPAN class="ft41">aktuellt/nyheter/arbetsintegrerad-lararutbildning-</SPAN></A></NOBR><A href="http://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/arbetsintegrerad-lararutbildning-hogintressant-for-hela-landet/"><SPAN class="ft41"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://www.du.se/sv/om-oss/nytt-och-aktuellt/nyheter/arbetsintegrerad-lararutbildning-hogintressant-for-hela-landet/"><SPAN class="ft41">hogintressant-for-hela-landet/</SPAN></A></NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">633</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_634" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Höglund, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">C-M.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft26"> (2016). </SPAN>Komvux pressat av spariver<SPAN class="ft26">. Artikel I Pedagogiska Magasinet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">2016-05-09.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Inglehart, R. & Welzel, C. (2005): <SPAN class="ft56">Modernization, Cultural Change and Democracy – The Human Development Sequence. </SPAN>Cambridge University Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Jakbo, R. och Höglund, <NOBR>C-M</NOBR> (2016): <SPAN class="ft56">Hur mår Hermods? Upphandling – kommunernas mardröm och Så kan upphandlingen bli bättre. </SPAN>Artikelserie ur Affärsvärlden <NOBR>6–8</NOBR> december 2016.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Jarl, M. och Blossing, U. (2017): <SPAN class="ft51">Att organisera för skolframgång. Strategier för en likvärdig skola</SPAN>. Natur & kultur: Stockholm.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Johansson, O. & Svedberg, L. (2013): Det nationella rektors- programmet. I Johansson, O. & Svedberg, L. (red.). <SPAN class="ft56">Att leda mot skolans mål, </SPAN>Malmö: Gleerups.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Jyrhämä, R. (2006): The Function of Practical Studies in Teacher Education. I <NOBR>Jakku-Sihvonen,</NOBR> R. & Niemi, H. (eds.). <SPAN class="ft51">Research- based Teacher Education in Finland – Reflections by Finnish Teacher Educators</SPAN>, Finnish Educational Research Association.</P>
<P class="p209 ft26">Kansanen, P. (2017): Lärare i Finland – ett yrke på masternivå.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">I Lee, O. & Kroksmark, T, (red.). <SPAN class="ft56">Världens bästa undervisning – i Finland, Kina, Sydkorea, Singapore och Sverige</SPAN>. Lund: Studentlitteratur.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 112px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Kant, I. (1803): <SPAN class="ft56">Education</SPAN>. The University of Michigan Press. (reprint1960/1999).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Kaya, Anna (2016). </SPAN>Det här skulle kunna få mig att börja arbeta i Rinkeby igen<SPAN class="ft52">. Inlägg på bloggen Ny i svenska skolan. </SPAN><NOBR><A href="http://nyisvenskaskolan.blogspot.se/2016/08/det-har-skulle-kunna-fa-mig-att-borja.html?m=1"><SPAN class="ft52">nyisvenskaskolan.blogspot.se/2016/08/det-har-skulle-kunna-fa-</SPAN></A></NOBR><A href="http://nyisvenskaskolan.blogspot.se/2016/08/det-har-skulle-kunna-fa-mig-att-borja.html?m=1"><SPAN class="ft52"> </SPAN></A><NOBR><A href="http://nyisvenskaskolan.blogspot.se/2016/08/det-har-skulle-kunna-fa-mig-att-borja.html?m=1"><SPAN class="ft52">mig-att-borja.html?m=1</SPAN></A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 84px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Kennedy, M. M. (2016): How Does Professional Development Improve Teaching?. <SPAN class="ft56">Review of Educational Research</SPAN>, December 2016, Vol. 86, No. 4.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Kennedy, M. M. (2016): Parsing the practice of teaching. <SPAN class="ft56">Journal of Teacher Education</SPAN>, Vol. 67, No. 1.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Kerr, C. (2001): <SPAN class="ft53">The Uses of The University</SPAN>. Harvard University Press.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">634</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_635" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53"><SPAN class="ft26">Kirp, D. (2013): </SPAN>Improbable Scholars. The Rebirth of A Great</P>
<P class="p254 ft53">American School System and A Strategy For America’s Schools<SPAN class="ft26">.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Knapp, M. S. (2003): </SPAN>Professional development as a policy pathway<SPAN class="ft26">. </SPAN>Review of Research in Education<SPAN class="ft26">, 27.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Kornhall, P, (2015): <SPAN class="ft53">Förstelärare. En handbok</SPAN>. Natur & Kultur</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"><NOBR>Kästen-Ebeling,</NOBR> G. & Otterup, T. (red.) (2016): <SPAN class="ft53">En bra början</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">– mottagande och introduktion av nyanlända elever<SPAN class="ft41">. Lund: Student- litteratur.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Labaree, D. (1997): </SPAN>How to Succeed in School Without Really Learning. The Credential Race in American Education<SPAN class="ft41">. New Haven: Yale University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 150px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Labaree, D. F. (2004): <SPAN class="ft56">The Trouble with Ed Schools</SPAN>, New Haven: Yale University Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Lagercrantz All, K. (2017): </SPAN>Delaktighet- och lärprocesser i en yrkesutbildning - En studie av vuxna elevers erfarenheter av vård- och omsorgsutbildningen inom Komvux<SPAN class="ft52">. Stockholms universitet</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR>Larsen-Freeman,</NOBR> D. & Tedick, D. J. (2016): Teaching World languages: Thinking Differently. I Gitomer, D. H. & Bell, C. A, (eds). <SPAN class="ft56">Handbook of Research on Teaching</SPAN>. Fifth edition, American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 159px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Langlelotz, L. (2017): </SPAN>Kollegialt lärande i praktiken – kompeten- sutveckling eller kollektiv korrigering?. <SPAN class="ft41">Stockholm: Natur & Kultur.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Laurillard, D. (2014a): </SPAN>Anatomy of a MOOC for Teacher CPD<SPAN class="ft41">. University College London/ UNESCO Institute for IT in Education.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Laurillard, D. (2014b): </SPAN>Thinking about blended learning. A paper for the Thinkers in Residence programme. <SPAN class="ft41">Royal Flemish Academy of Belgium for Science and the Arts.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Laurilliard, D. (2016): How should professors adapt to the changing digital education environment?. I, De Corte, E., Engwall, L. & Teichler, U. (eds). From Books to MOOCS? Emerging Models of Learning and Teaching in Higher Education. <NOBR><SPAN class="ft56">Wenner-Gren</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> International Series</SPAN>, Vol. 88, Portland Press/Academia Europea, 2016.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Lauvås, P. et al. (1997): <SPAN class="ft53">Kollegahandledning i skolan. </SPAN>Lund: Student- litteratur.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 35px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">635</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_636" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 118px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Leijnse, E. (2012): </SPAN>Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan<SPAN class="ft26">. Natur & Kultur.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Lewis, C, (2015): What Is Improvement Science? Do We Need It in Education<SPAN class="ft53">? Educational Researcher</SPAN>, Vol. 44, No. 1.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Liberman, A, et al. (2017): </SPAN>Teacher Learning and Leadership</P>
<P class="p190 ft53">– Of, By and For Teachers<SPAN class="ft26">. X.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Liedman, <NOBR>S-E.</NOBR> (1997): <SPAN class="ft53">I skuggan av framtiden</SPAN>. Stockholm: Bonnier.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Liedman, </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">S-E.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> (2011): </SPAN>Hets – en bok om skolan. <SPAN class="ft41">Stockholm: Bonniers.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Liedman, <NOBR>S-E.,</NOBR> Marcusson, H. & Östensson, H. (red). (2016):</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">Förstelärarreformen: en kritisk granskning. <SPAN class="ft41">Eskilstuna: Vaktel förlag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Lipcon, M. A. (2008): The perspective of a national <NOBR>board-certified</NOBR> teacher on who should teach. <NOBR>Cochran-Smith,</NOBR> M., Feiman- Nemser, S., McIntyre, D. J. & Demers, K. E., (eds.), <SPAN class="ft92">Handbook of Research on Teacher Education – Enduring questions in Changing Contexts</SPAN>, Third Edition. New York: Routledge.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 111px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Lortie, D. C. (1975): </SPAN>Schoolteacher – A Sociological Study. <SPAN class="ft26">The University of Chicago Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 194px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Lumsden Wass, K. (2006) Om födelsen av en ny vuxenutbildningspolitik.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Lärarförbundet (2016b). </SPAN>Anställ fler yrkeskategorier för att klara lärarbristen<SPAN class="ft52">. Debattartikel i Dagens Nyheter </SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">2016-01-25.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 100px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarförbundet (2016c): Pedagogiskt ledarskap. Information på Lärarförbundets webbsida.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Lärarförbundet (2017b). </SPAN>Vi lärare vet hur man läser lärarbristen<SPAN class="ft41">. Debattartikel i tidningen Altinget </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">2017-08-30.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Lärarförbundet (2017). </SPAN>Kommunal vuxenutbildning – Lärarförbundets politik för kommunal vuxenutbildning <SPAN class="ft41">april 2017. Information på Lärarförbundets webbsida. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">www.lararforbundet.se/artiklar/lararforbundets-politik-for-</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">kommunal-vuxenutbildning</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarförbundet (2017d): <SPAN class="ft56">Chefstäthet i siffror</SPAN>. Information på Lärarförbundets webbsida.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"><NOBR>www.lararforbundet.se/artiklar/chefstathet-i-siffror</NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">636</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_637" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Lärarnas Riksförbund (2016e). </SPAN>Assistenter behövs för att avlasta lärarna. <SPAN class="ft35">Debattartikel i Svenska Dagbladet </SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">2016-01-24.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Marklund, S. (1989): <SPAN class="ft53">Skolsverige </SPAN><NOBR><SPAN class="ft53">1950–1975</SPAN>.</NOBR> Del 6: Rullande reform, Stockholm: Utbildningsförlaget.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Marton, F. (2003): Learning Study – pedagogisk utveckling direkt i klassrummet. I <SPAN class="ft56">Forskning av denna världen – praxisnära forsk- ning inom utbildningsvetenskap</SPAN>. Vetenskapsrådet.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Marton, F. (2005): Om praxisnära grundforskning. I <SPAN class="ft56">Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning</SPAN>, Veten- skapsrådet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Morberg, Å. (1999): </SPAN>Ämnet som nästan blev – en studie av meto- diken lärarutbildningen <NOBR>1842–1988<SPAN class="ft52">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft52"> Stockholm: HLS förlag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Moss, P. A. & Haertel, E. (2016): Engaging Methodological Pluralism. I Gitomer, D. H. & Bell, C. A. (eds). <SPAN class="ft56">Handbook of Research on Teaching, </SPAN>Fifth Edition, American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Nationalencyklopedin (2017): www.ne.se. Uppslagsord</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft25">”kompetensutveckling”. <NOBR>2017-12-07.</NOBR> www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kompetensutveckling</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">National Institute of Education, Singapore (2009): <SPAN class="ft53">TE21</SPAN></P>
<P class="p254 ft53">– A Teacher Education Model for the 21st Century.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 166px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">National Institute of Education, Singapore (2010): <SPAN class="ft56">Teaching is Heartwork – reflections of beginning Teachers in Singapore Schools.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 162px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft92"><SPAN class="ft107">Nestor, B. (1991): </SPAN>Studieledare i grundskolan. En skollednings- funktion med förhinder? <SPAN class="ft107">Uppsala universitet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 129px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Ng, P. T, (2017): Systemövergripande angreppssätt – professionellt kapital i Singapore<SPAN class="ft50">. </SPAN>I Evers, J., Kneyber, R. & Kornhall, P. (red).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 201px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">Flip the System – Förändra skolan från grunden<SPAN class="ft41">. Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Nichols, T. (2017): </SPAN>The Death of Expertise. The Campaign against Established Knowledge and Why It Matters<SPAN class="ft41">. Oxford University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Nilhlfors, E. (2012): </SPAN>Lärarens dubbla uppdrag – enligt den nya skol- lagen. <SPAN class="ft26">Stockholm: Natur & Kultur.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 67px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">637</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_638" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Norberg Brorsson, B. & Lainio, J. (2016): <SPAN class="ft50">Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan</SPAN>. Lisetten nr 1 2016.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Nordänger, U. K. & Lindqvist, P. (2015): Lärares förväntningar på yrket – bilder av handlingsfrihet <NOBR>1993–2013<SPAN class="ft56">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> Pedagogisk Forskning i Sverige, </SPAN>Årg. 20, Nr. <NOBR>3–4.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 83px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Paine, L., Blömeke, S. & Aydarova, O. (2016), Teachers and Teaching in Context of Globalization, i Gitomer, D. H. & Bell, C. A, (eds), <SPAN class="ft56">Handbook of Research on Teaching</SPAN>, Fifth edition, American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft92"><SPAN class="ft107">Parding, K. (2007): </SPAN>Upper secondary teachers’ creation of discretionary power<SPAN style="font: italic 14px 'MS PGothic';line-height: 17px;"> </SPAN>- the tension between profession and organization. <SPAN class="ft107">Luleå tekniska universitet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Parsons, T. (1968): <SPAN class="ft56">Professions</SPAN>. I International Encyclopedia of the Social Sciences, The Macmillan Company.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 102px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Persson, A. (2017): </SPAN>Lärartillvaro och historieundervisning: inne- börder av ett nytt uppdrag i de mätbara resultatens tid<SPAN class="ft41">. (Umeå universitet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Persson, J. & Wahlberg, L. (2015): <SPAN class="ft50">Vår erfarenhet av beprövad erfarenhet. Några begreppsprofiler och ett verktyg för precisering.</SPAN></P>
<P class="p206 ft26">Läkartidningen, nr 49, år 2015.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 89px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Persson, S. (2008): </SPAN>Läraryrkets uppkomst och förändring – en sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca. <NOBR>1800–2000<SPAN class="ft41">,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> Göteborgs universitet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Podolsky, A. Kini, T. Bishop, J. & <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (2016):</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 129px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">Solving the Teacher Shortage - How to Attract and Retain Excellent Educators. <SPAN class="ft41">Learning Policy Institute</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 99px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Postholm, M. B. (2012): Teachers’ professional development: a theoretical review. <SPAN class="ft51">Educational Researcher</SPAN>, Vol. 54, No 4.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Professional Learning Framework for the Teaching Profession. (2016): Ontario College of teachers. <NOBR><A href="http://www.oct.ca/public/professional-standards/professional-learning-framework">www.oct.ca/public/professional-standards/professional-</A></NOBR><A href="http://www.oct.ca/public/professional-standards/professional-learning-framework"> </A><NOBR><A href="http://www.oct.ca/public/professional-standards/professional-learning-framework">learning-framework</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Richardson, V. (1994): </SPAN>Conducting Research on Practice. Educa- tional Researcher<SPAN class="ft26">, Vol. 23 (5).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 71px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">638</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_639" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Ringarp, J. (2011): </SPAN>Professionens problematik – Lärarkårens kom- munalisering och välfärdsstatens förvandling<SPAN class="ft41">. Södertörns hög- skola. Makadam förlag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Robertsson, C. (2016): <SPAN class="ft56">Vetenskaplig grund</SPAN>. Arete Akademi. Arete Meritering AB.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Rudasill, K. M. et al. (2010): A longitudinal study of student- teacher relationship quality, difficult temperament, and risky behavior from childhood to early adolescence. <SPAN class="ft56">Journal of School Psychology</SPAN>, Vol. 48, No. 5.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Russ, R. S., Sherin, B. L. & Gamoran Sherin, M. (2016): <SPAN class="ft92">What Constitute Teacher Learning. </SPAN>I Gitomer, D. H. & Bell, C. A. (eds.). <SPAN class="ft92">Handbook of Research on Teaching</SPAN>. Fifth edition. American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Sahlberg, P. (2011): </SPAN>Finnish Lessons – What can the world learn from educational change in Finland? <SPAN class="ft52">New York: Teachers College Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Sahlenius, A. G. G. (1916). <NOBR><SPAN class="ft56">Latin-svensk</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> Ordbok</SPAN>, Stockholm: Aktiebolaget Hiertas Bokförlag.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 184px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Salin, S. (2010): </SPAN>Den formella vuxenutbildningen. <SPAN class="ft26">Artikel på lararnashistoria.se</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Samuelsson, J., Brismark, A. & Löfgren, H. (2018). <SPAN class="ft56">Papperspeda- goger ‒ lärares förändrade arbete med administration i digitaliser- ingens och ansvarsutkrävandets tidevarv</SPAN>. Kommande rapport för IFAU.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 161px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Sandberg, F. (1870): </SPAN>Undervisningslära, med särskild hänsyn till folkskolan<SPAN class="ft41">. Stockholm: Palmqvists Förlag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 160px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Sanders, W. L. & Rivers, J. C. (1996): <SPAN class="ft50">Cumulative and residual effects of teachers on future student academic achievement.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Knoxville: University of Tennessee <NOBR>Value-Added</NOBR> Research and Assessment Center.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 165px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Sato, M: (2017): </SPAN>Empowered Educatiors in China. How High- Performing Systems Shape Teaching Quality<SPAN class="ft52">. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft52">Jossey-Bass.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Schön, D. (1983): <SPAN class="ft53">The Reflective Practitioner. </SPAN>Basic Books.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 142px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Schwartz, D. L., Tsang, J. M. & Blair, K. P. (2016): <SPAN class="ft51">The ABCs of How We Learn. 26 Scientifically Proven Approache., How They Work, and When to Use Them</SPAN>. Norton Books in Education.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 63px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">639</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_640" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Senge, P. (1995): </SPAN>Den femte disciplinen. Den lärande organisationens kons<SPAN class="ft26">t. Stockholm: Thomson Fakta.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 93px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Sheridan, S. Pramling, I. & Johansson, E. (2009). <SPAN class="ft56">Barns tidiga lärande – en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barnens lärande</SPAN>. Göteborgs universitet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Shulman, L. S. (1986</SPAN>): Those who understand, Knowledge Growth in Teaching, Educational Researcher<SPAN class="ft52">. Vol. 15, No. 2. (Feb. 1986).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Shulman, L, S, (1998): </SPAN>Theory, Practice and the Education of Pro- fessionals<SPAN class="ft52">. The Elementary School Journal, Vol. 98, No 5. s. 516.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Shulman, L. S. (2005): </SPAN>Signature pedagogies in the Professions.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Daedalus, Vol. 134, No. 3, On Professions & Professionals (Summer, 2005).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Skolverket (2015h): </SPAN>Nationella skolutvecklingsprogram<SPAN class="ft41">. Information på Skolverkets webbsida. </SPAN><A href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/nationella-skolutvecklingsprog"><SPAN class="ft41">www.skolverket.se/skolutveckling/nationella- skolutvecklingsprog</SPAN></A></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Skolverket (2017h). </SPAN>Statlig satsning gav nästan 3 000 nyanställda i skolan. <SPAN class="ft35">Pressmeddelande. </SPAN><A href="https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2017/statlig-satsning-gav-nastan-3000-nyanstallda-i-skolan-1.258667"><SPAN class="ft35">www.skolverket.se/om- </SPAN></A><NOBR><A href="https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2017/statlig-satsning-gav-nastan-3000-nyanstallda-i-skolan-1.258667"><SPAN class="ft35">skolverket/press/pressmeddelanden/2017/statlig-satsning-gav-</SPAN></A></NOBR><A href="https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2017/statlig-satsning-gav-nastan-3000-nyanstallda-i-skolan-1.258667"><SPAN class="ft35"> </SPAN></A><NOBR><A href="https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2017/statlig-satsning-gav-nastan-3000-nyanstallda-i-skolan-1.258667"><SPAN class="ft35">nastan-3000-nyanstallda-i-skolan-1.258667</SPAN></A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 79px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverket (2018a). <SPAN class="ft56">Nationella prov i gymnasieskolan</SPAN>. Artikel på Skolverkets webbsida. <NOBR><A href="https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-prov-i-skolan/gymnasieskolan">www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-</A></NOBR><A href="https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-prov-i-skolan/gymnasieskolan"> </A><NOBR><A href="https://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov/alla-nationella-prov-i-skolan/gymnasieskolan">prov-i-skolan/gymnasieskolan</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Skolverket (2018b) <SPAN class="ft51">Lågstadiesatsningen</SPAN>. Informationsblad. <A href="https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.259929!/Information%20L%C3%A5gstadiesatsningen%202017_2018%20170413%20PDF.pdf">www.skolverket.se/polopoly_fs/1.259929!/Information%20L% C3%A5gstadiesatsningen%202017_2018%20170413%20PDF.pdf</A></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 73px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Skolverket (2018c). Information om huvudmannens uppdrag på Skolverkets webbsida. <A href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-kvalitetsarbete/huvudmannens-ansvar">www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens </A><NOBR><A href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska-kvalitetsarbete/huvudmannens-ansvar">-systematiska-kvalitetsarbete/huvudmannens-ansvar</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 202px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Skolverket (2018d): </SPAN>Samverkan för bästa skola<SPAN class="ft35">. Information på Skolverkets webbsida.</SPAN></P>
<P class="p190 ft26"><NOBR><A href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/samverkan-for-basta-skola">www.skolverket.se/skolutveckling/samverkan-for-basta-skola</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Skolverket (2018e): </SPAN>Vad innebär en språkutvecklande undervisning?</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft35">Information på Skolverkets webbsida. <A href="http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergripande/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbets%20satt/vad-innebar-en-sprakutvecklande-undervisning-1.225205">www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning</A></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">640</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_641" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft35"><NOBR><A href="http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergripande/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbets%20satt/vad-innebar-en-sprakutvecklande-undervisning-1.225205">/amnesovergripande/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbets</A></NOBR><A href="http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergripande/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbets%20satt/vad-innebar-en-sprakutvecklande-undervisning-1.225205"> </A><NOBR><A href="http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergripande/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbets%20satt/vad-innebar-en-sprakutvecklande-undervisning-1.225205">satt/vad-innebar-en-sprakutvecklande-undervisning-1.225205</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Solander, A. (2017). </SPAN>Rektorer måste få mandat att skapa en bättre skola<SPAN class="ft26">. Debattartikel i Dagens samhälle </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">2017-09-07.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 149px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Steinberg, J. (2004): </SPAN>Världens bästa fröken. När modern pedagogik fungerar. <SPAN class="ft41">Malmö: Epago.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 152px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Stigler, J. W & Hiebert, J. (1999): <SPAN class="ft56">The Teaching Gap – Best Ideas from the World’s Teachers for Improving Education in the Classroom. </SPAN>New York: The Free Press.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Sun, M., Penuel, W. R., Frank, K: A., Gallagher, H. A. & Youngs, P. (2013): Shaping Professional Development to Promote the Diffusion of Instructional Expertise Among Teachers.</P>
<P class="p961 ft26">Educational Evaluation and Policy Analysis, Vol. 35, No. 3.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Susskind, R & Susskind, D. (2015): <SPAN class="ft53">The Future of The Professions</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 145px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">– How Technology Will Transform the Work of Human Experts<SPAN class="ft41">. Oxford University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft78"><SPAN class="ft25">Svallfors, S. (2012): </SPAN>Kunskapens människa – om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken<SPAN class="ft25">. Stockholm: Santérus Förlag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 206px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Svenska Akademins ordbok. <NOBR>(1893-).</NOBR> Lund: Gleerupska universitetsbokhandeln.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Svensson, L. G & Evetts, J. (2003<SPAN class="ft56">): Introduction. </SPAN>I Svensson, L. G & Evetts, J. (eds). <SPAN class="ft56">Conceptual and Comparative Studies of Continental and </SPAN><NOBR><SPAN class="ft56">Anglo-American</SPAN></NOBR><SPAN class="ft56"> Professions</SPAN>, Research report no. 129 from the Department of Sociology, Göteborg.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 144px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Svensson, L. G & Evetts, J. (2010): <SPAN class="ft56">Introduction. </SPAN>I Svensson, L. G & Evetts, J. (eds). Sociology of professions: Continental and <NOBR>Anglo-American</NOBR> traditions. Daidalos.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Svensson, S. & Suhonen, D. (2016): <SPAN class="ft92">Upphandling sänker kvaliteten på komvux</SPAN>. Artikel i Svenska dagbladet <NOBR>2016-l5-16.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Sveriges Kommuner och Landsting (2014a): <SPAN class="ft51">Presentation av PRIO. </SPAN><A href="https://skl.se/download/18.264e8b07148a6a7993721448/1412065413775/Presentation%20av%20PRIO.pdf%20Presentation%20hämtad%20från%20SKL:s%20webbsida%202017-09-15">skl.se/download/18.264e8b07148a6a7993721448/1412065413775/ Presentation%20av%20PRIO.pdf%20Presentation%20hämtad </A><NOBR><A href="https://skl.se/download/18.264e8b07148a6a7993721448/1412065413775/Presentation%20av%20PRIO.pdf%20Presentation%20hämtad%20från%20SKL:s%20webbsida%202017-09-15">%20från%20SKL:s%20webbsida%202017-09-15</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 153px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Sveriges Kommuner och Landsting (2014b): <SPAN class="ft78">Sammanställning av en enkätundersökning avseende läget i </SPAN><NOBR><SPAN class="ft78">PRIO-kommunerna</SPAN></NOBR><SPAN class="ft78"> i utbildningsomgång </SPAN><NOBR><SPAN class="ft78">1–3</SPAN></NOBR><SPAN class="ft78"> april 2014.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">641</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_642" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 491px;overflow: hidden;">
<P class="p961 ft26"><A href="https://skl.se/download/18.264e8b07148a6a799372150f/1412065964007/Uppf%C3%B6ljning%20PRIO%202014.pdf">skl.se/download/18.264e8b07148a6a799372150f/1412065964007/</A></P>
<P class="p254 ft26"><A href="https://skl.se/download/18.264e8b07148a6a799372150f/1412065964007/Uppf%C3%B6ljning%20PRIO%202014.pdf">Uppf%C3%B6ljning%20PRIO%202014.pdf</A></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Sveriges Kommuner och Landsting (2014c): <SPAN class="ft50">Matematiksatsningen PISA 2015 – en modell för att utveckla svensk skola. </SPAN>Bokkapitel i Öppna jämförelser – Grundskola 2014. <A href="https://skl.se/download/18.5ae6635914928d3626669c85/1414593172071/OJ-Grundskola2014-s45-57.pdf">https://skl.se/download/18.5ae6635914928d3626669c85/141459 </A><NOBR><A href="https://skl.se/download/18.5ae6635914928d3626669c85/1414593172071/OJ-Grundskola2014-s45-57.pdf">3172071/OJ-Grundskola2014-s45-57.pdf</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 78px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Sveriges Skolledarförbund (2017): Sveriges skolledares yrkespolitiska plattform. Information på Sveriges Skolledarförbunds webbsida. <A href="http://www.skolledarna.se/globalassets/dokument/policydokument/ansvarsdokument.pdf">www.skolledarna.se/globalassets/dokument/policydokument/a nsvarsdokument.pdf</A></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 94px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Sykes, G. & Wilson, S. M. (2016): Can Policy (Re)form Instruc- tion? I Gitomer, D. H. & Bell, C. A. (eds). <SPAN class="ft56">Handbook of Research on Teaching. </SPAN>Fifth Edition. American Educational Research Association. Washington.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 88px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Tallberg Broman I. (1995). </SPAN>Perspektiv på förskolans historia<SPAN class="ft26">, Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Thelin, K, (2015), </SPAN>Ways of Seeing the Role Of An Advanced Teacher In Relation To School Development In Sweden<SPAN class="ft35">, Konferenspaper, European Educational Research Association, ECER 2015.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 124px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Thorpe, R. (2014): Sustaining the teaching profession<SPAN class="ft56">. </SPAN>New England <SPAN class="ft56">Journal of Public Policy</SPAN>, 26(1).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Timperley, H. & <NOBR>Alton-Lee,</NOBR> A. (2008): Reframing Teacher Pro- fessional Learning: An Alternative Policy Approach to Strengthening Valued Outcomes for Diverse Learners. <SPAN class="ft56">Review of Research in Education</SPAN>, February 2008, Vol. 32.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 82px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Timperley, H. & <NOBR>Alton-Lee,</NOBR> A. (2008): <SPAN class="ft92">Reframing Teacher Pro- fessional Learning: An Alternative Policy Approach to Strengthening Valued Outcomes for Diverse Learners</SPAN>. Review of Research in Education, February 2008, Vol. 32, s. 348.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 98px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Timperley, H. (2008): </SPAN>Teacher professional learning and develop- ment. <SPAN class="ft41">Wellington: Ministry of Education.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 91px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Timperley, H. (2008): </SPAN>Teacher professional learning and develop- ment<SPAN class="ft41">. Educational Practices </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">Series-18.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> International Bureau of Education. Geneva/ International Academy of Education (IAE). Brussels.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">642</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_643" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53"><SPAN class="ft26">Timperley, H. (2011): </SPAN>Realizing the Power of Professional Learning.</P>
<P class="p254 ft26">Open University Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Timperley, H. (2013): </SPAN>Det professionella lärandets inneboende kraft<SPAN class="ft26">, Lund: Studentlitteratur.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;"><SPAN style="font: 12px 'Arial';line-height: 19px;">Tsui, A. B. M. (2003): </SPAN>Understanding Expertise in Teaching. Case Studies of Second Language Teacher<SPAN style="font: 12px 'Arial';line-height: 19px;">. Cambridge University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Tyack, D. & Cuban, L. (1995): </SPAN>Tinkering Toward Utopia – A Century of Public School Reform<SPAN class="ft52">. Cambridge: Harvard University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 143px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft51"><SPAN class="ft52">Törnsén, M. (2009): </SPAN>Successful Principal Leadership: Prerequisites, Processes and Outcomes<SPAN class="ft52">. Umeå: Umeå Universitet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 137px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Uppsala Universitet (2017). Forum för samverkan. Information på Uppsala Universitets webbsida <NOBR><A href="http://forumforsamverkan.uu.se/om-oss/">forumforsamverkan.uu.se/om-oss/</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 154px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Vanlehn, K. & van de Sande, B. (2009): Acquiring Conceptual Expertise from Modeling: The Case of Elementary Physics. I Ericsson, K. A. (ed.). <SPAN class="ft56">Development of Professional Expertise. Toward Measurement of Expert Perfomance and Design of Optimal Learning Environments. </SPAN>Cambridge: Cambridge University Press.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 139px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Vescio, V., Ross, D. & Adams, A. (2008): A review of research on the impact of professional learning communities on teaching practice and student learning. Teaching and Teacher Education, Vol. 24, No. 1.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Waern, L. M. (1915): </SPAN>Formell undervisningslära. <SPAN class="ft41">Stockholm: Norstedt & söners förlag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Watson, A. (2016): Revisiting professional teacher standards,</P>
<P class="p254 ft53">Australian Journal of Music Education<SPAN class="ft26">, Vol. 50, No. 1.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Wenger, E. (1998): </SPAN>Communities of practice: Learning, meaning and identity<SPAN class="ft41">. Cambridge: Cambridge University Press.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft92"><SPAN class="ft107">Wermke, W. (2013): </SPAN>Development and Autonomy – Conceptualising teachers’ continuing professional development in different national contexts<SPAN class="ft107">. Stockholms universitet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 121px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">643</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_644" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 413px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Westerberg, J. (2011): <SPAN class="ft50">Förskolans historia</SPAN>. I Larsson, E. &. Westerberg, J. (red). (år): <SPAN class="ft50">Utbildningshistoria – en introduktion.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft52">Lund: Studentlitteratur. <NOBR><A href="http://accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf">accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-</A></NOBR><A href="http://accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf"> </A><NOBR><A href="http://accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf">What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Wilson, S. M & Berne, J. (1999): Teacher Learning and the Acquisition of Professional Knowledge: An Examination of Research on Contemporary Professional Development, <SPAN class="ft56">Review of Research in Education</SPAN>, Vol. 24.)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 6px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Wilson, S. M. (2004): Introduction I Shulman, L. S. (2004). <SPAN class="ft56">The Wisdom of Practice</SPAN>. Essays on Teaching, Learning and Learning to Teach, San Francisco: Jossey Bass.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Windschitl, M. & Barton Calabrese, A. (2016): Rigor and Equity by Design: Locating a Set of Core Teaching Practices for the Science Education Community. I Gitomer, D. H. & Bell, C. A. (eds), <SPAN class="ft56">Handbook of Research on Teaching</SPAN>, Fifth Edition, American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 10px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Wittgenstein, L. (1921): Tractatus <NOBR>logico-philosophicus,</NOBR> Norstedts, 2014.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Yang Hansen, K. & Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> (2016): <SPAN class="ft50">Causes of educational segregation in Sweden – school choice or residential segregation.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 33px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Educational Research and Evaluation, <NOBR>22:1–2,</NOBR> <NOBR>23–44,</NOBR> DOI: 10.1080/13803611.2016.1178589</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 2px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Yoon et. al. (2007): </SPAN>Reviewing the evidence on how teacher professional development affects student achievement<SPAN class="ft41">. Regional Educational Laboratory Southwest. (Issues & Answers Report, REL </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">2007–No.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft41"> 033). Washington, DC: U.S. Department of Education, Institute of Education Sciences, National Center for Education Evaluation and Regional Assistance, Regional Educational Laboratory Southwest. Retrieved from http://ies.ed.gov/ncee/edlabs).</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 23px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Young, M. (2002): Sociology of Education as Critical Theory. I Levinson, D. L., Coockson, P. W. & Sadovnik, A. R. (eds). <SPAN class="ft56">Education and Sociology</SPAN>. An Encyclopedia. New York: Routledge Falmer.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 34px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Åman, J. (2012): </SPAN>Inspirerande väg till bättre lektioner<SPAN class="ft26">, Artikel i Dagens Nyheter. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft26">2012-05-27.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">644</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_645" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft26">Åstrand, B. <NOBR>Westling-Allodi,</NOBR> M. & Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> (2017):</P>
<P class="p254 ft53">Skolkommissionens förslag stärker professionell autonomi.</P>
<P class="p254 ft26">Debattartikel på Skola och samhälle <NOBR>2017-05-01.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 146px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Åstrand, B. (2016): From Citizens to Consumers: The Transformation of Democratic Ideal into School Markets in Sweden. I Adamson, F., Åstrand, B. & <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (eds). <SPAN class="ft56">Global Education Reform. How Privatization and Public Investment Influence Education Outcome</SPAN>. New York: Routledge.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 128px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Åstrand, B. (2017): Swedish teacher education and the Issue of fragmentation: Conditions for the struggle over academic rigour and professional relevance. I Hudson, B. (2017). Overcoming Fragmentation in Teacher Education Policy and Practice. <SPAN class="ft78">The Cambridge Education Research Series. </SPAN>Cambridge University Press. Åstrand, B. <NOBR>Westling-Allodi,</NOBR> X. & Gustafsson, X. (2002): Titel. Debattartikel på Skola och samhälle <NOBR>2017-05-01.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 131px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50">Öijen, L. (2014): Samverkan lärosäte – skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart<SPAN class="ft35">. Örebro universitet.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 136px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Örstadius, K. (2016): <SPAN class="ft53">Lärarflykten en modern myt</SPAN>. Artikel i Dagens Nyheter <NOBR>2016-11-28.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Östergren, O. (1981). Nusvensk ordbok. Stockholm: Wahlström & Widstrand.</P>
<P class="p122 ft28">Övriga webbsidor</P>
<P class="p92 ft26">accomplishedteacher.org/preface/</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">users.isy.liu.se/rt/svante/cdio.html</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">www.cdio.org.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">www.nbpts.org</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR><A href="http://www.nbpts.org/national-board-certification/candidate-center/">www.nbpts.org/national-board-certification/candidate-center/</A></NOBR><A href="http://www.nbpts.org/national-board-certification/candidate-center/"> </A><NOBR>candidate-faqs/</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;font: 14px 'Arial';line-height: 22px;"><NOBR>www.nbpts.org/standards-five-core-propositions/</NOBR> www.ulfavtal.se <NOBR>learningforward.org/standards-for-professional-learning</NOBR> www.aitsl.edu.au</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">645</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_646" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft26">www.oct.ca/Home/Members/Additional%20Qualifications</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25"><NOBR>www.oct.ca/public/professional-standards/development-of-</NOBR> <NOBR>professional-standards</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107"><NOBR>www.oct.ca/public/professional-standards/professional-learning-</NOBR> framework</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 264px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">www.rcsdk12.org/CIT <NOBR>www.skolporten.se/om-skolporten/</NOBR></P>
<P class="p197 ft79">Övrigt</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft52">Arbetsmiljöverket (2015): Nio av tio skolor i Stockholms län får krav efter inspektion. Pressmeddelande. www.av.se/press/nio- <NOBR>av-tio-skolor-i-stockholms-lan-far-krav-efter-inspektion/</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 80px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Arbetstidsavtal för kommunanställda lärare. <SPAN class="ft56">Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare</SPAN>. Bilaga M till Allmänna bestämmelser (AB). www.lr.se/download/18.65eccfb715118e644f4a575a/ <NOBR>1448297892001/H%C3%96K12_Bilaga-M_S%C3%A4rskild_</NOBR> best%C3%A4mmelser_om_arbetstider.pdf</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Arbetstidsavtal för lärare anställda hos enskilda anordnare. Bilaga 8 till Friskoleavtalet. <A href="https://www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/A3EA30D8AA8FDB72C12577A80031F7F1/$file/Friskoleavtal_Allmanna_%20villkor_2013.pdf">www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/A3EA 30D8AA8FDB72C12577A80031F7F1/$file/Friskoleavtal_ Allmanna_%20villkor_2013.pdf</A></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 123px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft53"><SPAN class="ft26">Arete akademi (2017): </SPAN>Välkommen till MA17. Vår 2. <SPAN class="ft26">Internt informationshäfte.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 109px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft50"><SPAN class="ft35">Arete meritering (2015): </SPAN>Vad menar vi med en Aretemeriterad lärare? <SPAN class="ft35">Informationsdokument </SPAN><NOBR><SPAN class="ft35">2015-01-29.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 101px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Ekspertgruppa om lærerrollen (2016): <SPAN class="ft53">Om lærerrollen. Et kunn- skapsgrunnlag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Friskolornas riksförbund (2017). Sammanställning av enkät mottagen av utredningen <NOBR>2017-11-27.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 117px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Lärarförbundet (2017e): </SPAN>Minska lärares och skolledares administration – Förslag till hur lärares och skolledares administrativa börda kan minskas<SPAN class="ft41">. Skrivelse inkommen till utredningen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">2017-10-12.</SPAN></NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">646</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_647" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 167px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft56"><SPAN class="ft41">Lärarförbundet (2017f): </SPAN>Pedagogiskt ledarskap och skolledarnas administrativa börda<SPAN class="ft41">. Skrivelse inkommen till utredningen </SPAN><NOBR><SPAN class="ft41">2017-11-29.</SPAN></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 185px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Malmö högskola (2014): Förslag på grundlärarutbildning i modersmål. (U2014/02339/UH).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 138px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Göteborgs universitets samt 11 andra lärosäten (2016). Förslag om förändring av Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Examensordning gällande examensbeskrivning för grundlärarexamen. (U2016/02881/UH).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 244px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Skolverket (2017j): Budgetunderlag inskickat till Utbildningsdepartementet (U2017/01000/).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Sveriges Skolledarförbund (2017b). Statistik från medlemsenkät överlämnad <NOBR>2017-10-06</NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Sveriges Skolledarförbund (2017c). Yttrande över SOU 2017:35</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">73 kommuner i storstadsregionerna Storstockholm, Kommunförbundet Skåne och Västra Blekinge (gy) samt Göteborgsregionens kommunalförbund (2017): Riktade statsbidrag inom utbildningsområdet – Synpunkter från storstadsregionernas utbildningschefer gällande effekter och konsekvenser <NOBR>(U2017/01651-S).</NOBR> Skrivelse till Utbildningsdepartementet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Westerberg, J. (2011): Förskolans historia. I Larsson, E. &. Westerberg, J. (red). (år): Utbildningshistoria – en introduktion. Lund: Studentlitteratur. <NOBR><A href="http://accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf">accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/</A></NOBR><A href="http://accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf"> NBPTS- </A><NOBR><A href="http://accomplishedteacher.org/wp-content/uploads/2016/12/NBPTS-What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf">What-Teachers-Should-Know-and-Be-Able-to-Do-.pdf</A></NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 140px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Wilson, S. M & Berne, J. (1999): Teacher Learning and the Acquisition of Professional Knowledge: An Examination of Research on Contemporary Professional Development, Review of Research in Education, Vol. 24.)</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 134px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Wilson, S. M. (2004): Introduction I Shulman, L. S. (2004). The Wisdom of Practice. Essays on Teaching, Learning and Learning to Teach, San Francisco: Jossey Bass.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 135px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Windschitl, M. & Barton Calabrese, A. (2016): Rigor and Equity by Design: Locating a Set of Core Teaching Practices for the Science Education Community. I Gitomer, D. H. & Bell, C. A.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">647</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_648" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 67px;padding: 0px;border:none;width: 420px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">(eds), Handbook of Research on Teaching, Fifth Edition, American Educational Research Association.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 74px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Wittgenstein, L. (1921): Tractatus <NOBR>logico-philosophicus,</NOBR> Norstedts, 2014.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 3px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Yang Hansen, K. & Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> (2016): Causes of educational segregation in Sweden – school choice or residential segregation. Educational Research and Evaluation, <NOBR>22:1–2,</NOBR> 23– 44, DOI: 10.1080/13803611.2016.1178589</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Yoon et. al. (2007): Reviewing the evidence on how teacher professional development affects student achievement. Regional Educational Laboratory Southwest. (Issues & Answers Report, REL <NOBR>2007–No.</NOBR> 033). Washington, DC: U.S. Department of Education, Institute of Education Sciences, National Center for Education Evaluation and Regional Assistance, Regional Educational Laboratory Southwest. Retrieved from http://ies.ed.gov/ncee/edlabs).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 30px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Young, M. (2002): Sociology of Education as Critical Theory. I Levinson, D. L., Coockson, P. W. & Sadovnik, A. R. (eds). Education and Sociology. An Encyclopedia. New York: Routledge Falmer.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 33px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Åman, J. (2012): Inspirerande väg till bättre lektioner, Artikel i Dagens Nyheter. <NOBR>2012-05-27.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 32px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Åstrand, B. <NOBR>Westling-Allodi,</NOBR> M. & Gustafsson, <NOBR>J-E.</NOBR> (2017): Skolkommissionens förslag stärker professionell autonomi. Debattartikel på Skola och samhälle <NOBR>2017-05-01.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 13px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Åstrand, B. (2016): From Citizens to Consumers: The Transformation of Democratic Ideal into School Markets in Sweden. I Adamson, F., Åstrand, B. & <NOBR>Darling-Hammond,</NOBR> L. (eds). Global Education Reform. How Privatization and Public Investment Influence Education Outcome. New York: Routledge.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107">Åstrand, B. (2017): Swedish teacher education and the Issue of fragmentation: Conditions for the struggle over academic rigour and professional relevance. I Hudson, B. (2017). Overcoming Fragmentation in Teacher Education Policy and Practice. The Cambridge Education Research Series. Cambridge University</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">648</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_649" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 130px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Press. Åstrand, B. <NOBR>Westling-Allodi,</NOBR> X. & Gustafsson, X. (2002): Titel. Debattartikel på Skola och samhälle <NOBR>2017-05-01.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 172px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Öijen, L. (2014): Samverkan lärosäte – skola. En studie av Regionalt utvecklingscentrum som samarbetspart. Örebro universitet.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 179px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Örstadius, K. (2016): Lärarflykten en modern myt. Artikel i Dagens Nyheter <NOBR>2016-11-28.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 147px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Östergren, O. (1981). Nusvensk ordbok. Stockholm: Wahlström & Widstrand.</P>
<P class="p104 ft28">Övriga webbsidor</P>
<P class="p392 ft26">accomplishedteacher.org/preface/</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">users.isy.liu.se/rt/svante/cdio.html</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">www.cdio.org.</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">www.nbpts.org</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 158px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><NOBR><A href="http://www.nbpts.org/national-board-certification/candidate-center/">www.nbpts.org/national-board-certification/candidate-center/</A></NOBR><A href="http://www.nbpts.org/national-board-certification/candidate-center/"> </A><NOBR>candidate-faqs/.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 22px;"><NOBR>www.nbpts.org/standards-five-core-propositions/</NOBR> www.ulfavtal.se <NOBR>learningforward.org/standards-for-professional-learning</NOBR> www.aitsl.edu.au www.oct.ca/Home/Members/Additional%20Qualifications</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107"><NOBR>www.oct.ca/public/professional-standards/development-of-</NOBR> <NOBR>professional-standards</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 141px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft107"><NOBR>www.oct.ca/public/professional-standards/professional-learning-</NOBR> framework</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 321px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;font: 15px 'Arial';line-height: 21px;">www.rcsdk12.org/CIT <NOBR>www.skolporten.se/om-skolporten/</NOBR></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 146px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">649</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_650" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Referenslista</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft79">Övrigt</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Arbetsmiljöverket (2015): Nio av tio skolor i Stockholms län får krav efter inspektion. Pressmeddelande. www.av.se/press/nio- <NOBR>av-tio-skolor-i-stockholms-lan-far-krav-efter-inspektion/</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 77px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft35">Arbetstidsavtal för kommunanställda lärare. Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. för lärare. Bilaga M till Allmänna bestämmelser (AB). www.lr.se/download/18.65eccfb715118e644f4a575a/144829789 <NOBR>2001/H%C3%96K12_Bilaga-M_S%C3%A4rskild_</NOBR> best%C3%A4mmelser_om_arbetstider.pdf</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Arbetstidsavtal för lärare anställda hos enskilda anordnare. Bilaga 8 till Friskoleavtalet. <A href="https://www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/A3EA30D8AA8FDB72C12577A80031F7F1/$file/Friskoleavtal_Allmanna_%20villkor_2013.pdf">www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webdescription/A3EA 30D8AA8FDB72C12577A80031F7F1/$file/Friskoleavtal_ Allmanna_%20villkor_2013.pdf</A></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 119px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Arete akademi (2017): Välkommen till MA17. Vår 2. Internt informationshäfte.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 104px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">Arete meritering (2015): Vad menar vi med en Aretemeriterad lärare? Informationsdokument <NOBR>2015-01-29.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 96px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Ekspertgruppa om lærerrollen (2016): Om lærerrollen. Et kunn- skapsgrunnlag.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 126px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Friskolornas riksförbund (2017). Sammanställning av enkät mottagen av utredningen <NOBR>2017-11-27.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 114px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarförbundet (2017e): Minska lärares och skolledares administration – Förslag till hur lärares och skolledares administrativa börda kan minskas. Skrivelse inkommen till utredningen <NOBR>2017-10-12.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 97px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Lärarförbundet (2017f): Pedagogiskt ledarskap och skolledarnas administrativa börda. Skrivelse inkommen till utredningen <NOBR>2017-11-29.</NOBR></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 129px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Malmö högskola (2014): Förslag på grundlärarutbildning i modersmål. (U2014/02339/UH).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 81px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41">Göteborgs universitets samt 11 andra lärosäten (2016). Förslag om förändring av Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Examensordning gällande examensbeskrivning för grundlärarexamen. (U2016/02881/UH).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">650</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_651" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 427px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Referenslista</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 244px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Skolverket (2017j): Budgetunderlag inskickat till Utbildningsdepartementet (U2017/01000/).</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 156px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft26">Sveriges Skolledarförbund (2017b). Statistik från medlemsenkät överlämnad <NOBR>2017-10-06</NOBR></P>
<P style="text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Sveriges Skolledarförbund (2017c). Yttrande över SOU 2017:35</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;padding-right: 174px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft25">73 kommuner i storstadsregionerna Storstockholm, Kommunförbundet Skåne och Västra Blekinge (gy) samt Göteborgsregionens kommunalförbund (2017): Riktade statsbidrag inom utbildningsområdet – Synpunkter från storstadsregionernas utbildningschefer gällande effekter och konsekvenser <NOBR>(U2017/01651-S).</NOBR> Skrivelse till Utbildningsdepartementet.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 517px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">651</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_652" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_653" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<P class="p0 ft172">Citat översatta</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft172">från engelska till svenska</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Nedan finns översättningar av de engelska citat som förekommer i betänkandet. Översättningarna är med något undantag framtagna av Språktjänsten vid Utrikesdepartementet.</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;" class="ft81">Citat från kapitel 3 En samlad och drivande strategi för skolans lärare och rektorer</P>
<P class="p104 ft28">Avsnitt 3.2</P>
<P class="p392 ft53">Kant (1804)</P>
<P class="p111 ft25">”barn bör utbildas, inte för samtiden, utan för en möjlig förbättring av människans levnadsvillkor i framtiden; det vill säga på ett sätt som är anpassat till <SPAN class="ft78">idén om mänskligheten </SPAN>och människans hela</P>
<P class="p0 ft26">öde.”</P>
<P class="p122 ft28">Avsnitt 3.2.1</P>
<P class="p392 ft53"><NOBR>Darling-Hammond</NOBR> (2010)</P>
<P class="p409 ft41">”Skolornas nya uppdrag är således att förbereda eleverna för att arbeta med yrken som ännu inte existerar och att ta fram idéer och lösningar för produkter och problem som ännu inte har upptäckts, med hjälp av teknik som ännu inte har uppfunnits.”</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px;" class="ft31">653</P>
</DIV>
<DIV id="page_654" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft28">Avsnitt 3.2.2</P>
<P class="p827 ft53">OECD (2015)</P>
<P class="p383 ft41">”en strategisk helhetssyn på utbildares yrkesbana” – och OECD:s experter betonade att ”personalutvecklingsstrategin i Sverige inte har kommit långt i sin utveckling av ett yrkesbane- och systemper- spektiv”.</P>
<P class="p108 ft28">Avsnitt 3.2.4</P>
<P class="p827 ft53">OECD (2015)</P>
<P class="p432 ft41">”bristande tydlighet och olika uppfattningar på olika nivåer om vad utbildningssystemet ska leverera bidrar till att urvattna ansträng- ningarna för att förbättra skolan” vilket ”hindrar anpassning och samordning av olika reformer och strategier samt minskar effekter- na därav.”</P>
<P class="p108 ft28">Avsnitt 3.3</P>
<P class="p827 ft53">Bransford et al. (2005)</P>
<P class="p383 ft41">”Elever som får flera mycket effektiva lärare i följd uppvisar betyd- ligt bättre resultat än elever som får mindre effektiva lärare. Varje lärares inflytande får dessutom konsekvenser som påverkar efter- följande årskurser.”</P>
<P class="p369 ft41">”Hennes [lärarens] ... expertis visade exakt hur komplex god undervisning är. Men hennes yrkesutövning är inte trolleri, och beror heller inte enbart på en medfödd fallenhet för undervis- ning. Vad jag såg var en uppsättning forskningsbaserade strate- gier för tidig läsinlärning.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 157px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">654</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_655" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft28">Avsnitt 3.4.1</P>
<P class="p392 ft53">Lortie (1975)</P>
<P class="p92 ft26">”Fem skäl att välja läraryrket”.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">”Mellanmänskliga relationer” (att arbeta med barn och unga men även tillsammans med vuxna)</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">”Tjäna andra” (att få betyda något för andra och för samhället)</SPAN></P>
<P class="p884 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">”Kontinuitet” (att fortsatt få verka i skolan som man uppskattar som miljö och att fortsatt få arbeta med områden man lärt sig uppskatta i skolan, exempelvis ett visst ämnesområde)</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">”Materiella förmåner” (lön, anställningstrygghet etc.)</SPAN></P>
<P class="p884 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">”Flexibla arbetstider” (relativt fria arbetstider vilket underlättat vardagen)</SPAN></P>
<P class="p104 ft53">Friedman (2016)</P>
<P class="p111 ft35">”Faktorer som påverkar valet av läraryrket som karriär kan klassi- ficeras som <SPAN class="ft50">yttre </SPAN>(kopplade till materiella förmåner och arbets- trygghet), <SPAN class="ft50">inre </SPAN>(kopplade till personlig utveckling och möjligheten att arbeta i skolmiljö) samt <SPAN class="ft50">oegennyttiga </SPAN>(ett intresse för och en önskan om att arbeta med barn, att ’ge av sig själv’, föra kunskap vidare och tjäna samhället). Detta inbegriper en känsla av ett socialt uppdrag (i fråga om möjligheten att forma den yngre generationen, påverka barnens framtid, bevara kulturella värderingar, bidra till samhället och säkerställa ett rikt, intressant och lustfyllt lärande).”</P>
<P class="p104 ft28">Avsnitt 3.5.1</P>
<P class="p92 ft53">Shulman (1998), (i texten med en annan uppställning):</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 15px;line-height: 17px;">”plikten att </SPAN><SPAN class="ft53">tjäna </SPAN>andra, som ett ’kall’,</P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">en akademisk eller teoretisk </SPAN><SPAN class="ft53">förståelse</SPAN>,</P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">ett område för kvalificerad </SPAN><SPAN class="ft53">yrkesutövning</SPAN>,</P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">användande av </SPAN><SPAN class="ft53">omdömesförmåga </SPAN>vid oundviklig ovisshet,</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">655</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_656" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">behovet av att </SPAN><SPAN class="ft53">dra lärdom av erfarenheter </SPAN>i samspelet mellan teori och praktik samt</P>
<P class="p464 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">en </SPAN><SPAN class="ft53">yrkeskår </SPAN>som ansvarar för kvalitetskontroll och kunskapsin- samling.”</P>
<P class="p115 ft53">Evans (2008)</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;" class="ft52">”statusrelaterade delar av lärares arbete” och professionalitet som aspekter av ”de delar av arbetet som utgör den kunskap, kompetens och de tillvägagångssätt som lärare använder i sitt arbete”.</P>
<P class="p99 ft41">”klassrumsbaserat perspektiv som värdesätter det som hör till under- visningens dagliga rutiner” och med utvidgad sådant som ”en mycket vidare syn på vad utbildning inbegriper, som värdesätter pedagogi- kens teoretiska grund och antar ett allmänt intellektuellt och för- nuftsbaserat förhållningssätt till arbetet”.</P>
<P class="p108 ft28">Avsnitt 3.6.2</P>
<P class="p98 ft53">Hargreaves & Fullan (2012)</P>
<P class="p99 ft35">”det viktigaste är inte den enskilda läraren, även om denne har en (positiv eller negativ) effekt i det enskilda fallet, utan hur den samlade effekten av många lärare på sikt optimeras för varje enskild elev. Elever lyckas bra i skolan eftersom de tilldelas flera mycket bra lärare i följd – inte av en slump, utan avsiktligt. Vi måste med andra ord för- ändra <SPAN class="ft50">hela yrkeskåren </SPAN>– inte bara de bästa 20 procenten och de sämsta 20 procenten, utan 100 procent av yrkeskåren. Det är ett oundvikligt faktum. Och länderna med bäst resultat arbetar just med att konti- nuerligt förbättra hela yrkeskåren.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 162px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">656</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_657" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px;" class="ft79">Citat från kapitel 4 Professionsprogrammets byggstenar</P>
<P class="p256 ft28">Avsnitt 4.1.2</P>
<P class="p92 ft53">Learning Policy Institute (2017)</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Är innehållsinriktad</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Införlivar aktivt lärande med hjälp av teorier om vuxnas lärande</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Stöder samarbete, oftast integrerat i det dagliga arbetet</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Använder modeller och utformar effektiva metoder</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Ger vägledning och expertstöd</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Erbjuder möjlighet till återkoppling och reflektion</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Genomförs utan avbrott.</SPAN></P>
<P class="p122 ft53">Kennedy (2016)</P>
<P class="p1037 ft41">”antog en samarbetsinriktad strategi för gemensam problemlösning som var utformad för att hjälpa lärare att utveckla ett mer strategiskt förhållningssätt till sina lektioner.”</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;" class="ft25">”omdefiniera lärare som personer med egna drivkrafter och intressen. Skillnaderna som visas här mellan fortbildningsmetoder när det gäller att omsätta kunskap i praktiken visar tydligt hur viktigt det är att lärarna stimuleras intellektuellt av fortbildningens innehåll, i stället för att serveras färdiga modeller eller en given kunskapsmängd. I stu- dier som jämförde grupper av frivilliga deltagare med grupper av icke- frivilliga deltagare framgår dessutom skillnader i programmens effek- tivitet som påminner oss om vikten av att lärarna själva vill förbättra sin yrkesutövning.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 136px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">657</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_658" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft28">Avsnitt 4.1.4</P>
<P class="p827 ft53"><NOBR>Darling-Hammond</NOBR> (1995)</P>
<P class="p727 ft41">”Lärare lär sig genom att göra, läsa och reflektera (precis som studen- ter), genom att samarbeta med andra lärare, genom att studera elever och deras arbete på nära håll och genom att dela med sig av vad de ser.”</P>
<P class="p108 ft53">Timperley & <NOBR>Alton-Lee</NOBR> (2008)</P>
<P class="p432 ft41">”fördjupa lärarnas grundläggande kunskap om pedagogiskt innehåll och bedömning inom sammanhängande konceptuella ramar som sedan kan ligga till grund för beslut om metoder”</P>
<P class="p98 ft53">Stiegler & Hiebert (1999)</P>
<P class="p480 ft52">”det kan verka förvånansvärt att vi inte har rekommenderat ett specifikt sätt att undervisa. I stället har vi föreslagit att ett nationellt system för forskning och utveckling ska inrättas i syfte att förbättra undervisningen. Arbetet med att förbättra undervisningen är, som vi har påpekat, en kulturell förändring och måste därför ske i små steg.”</P>
<P class="p367 ft28">Avsnitt 4.1.5</P>
<P class="p827 ft53">Lieberman, et al. (2017)</P>
<P class="p727 ft41">”Om erfarna lärare blev uppmuntrade att leda lärandet – sitt eget lärande, andra lärares kompetensutveckling och elevernas lärande – vad skulle dessa lärare göra och vilka utmaningar och positiva effekter skulle det leda till?”</P>
<P class="p108 ft53">Lieberman, et al. (2017)</P>
<P class="p99 ft35">”Resultaten talar sitt tydliga språk. Lärare med ledarroller kommer att göra fantastiska saker. De kommer att inleda, utveckla, genomföra och dela en mängd projekt som kan leda till samarbetsbaserad fort- bildning, förbättrad yrkesutövning och främjad elevinlärning. De</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">658</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_659" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft35">kommer att se framsteg i form av konkreta resultat – exempelvis undervisnings- och bedömningsmetoder. En annan viktig aspekt när det gäller de stundtals omätbara fördelarna med ökat inflytande, stör- re handlingsutrymme och en ökad känsla av uppskattning är att lärarna kan hantera personliga, mellanmänskliga och praktiska utma- ningar i takt med att deras ledarskap prövas och växer. De kommer att lära sig samarbeta och dela med sig för att sprida kunskap och främja metodutveckling. De kommer slutligen att bevisa det profes- sionella, utbildningsmässiga och ekonomiska värdet av egenstyrda, lärarledda, innovativa och effektiva metoder.”</P>
<P class="p104 ft53">Lieberman, et al. (2017)</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;" class="ft35">”För det första: projekt som är inriktade på lärares lärande och ledar- skap (<SPAN class="ft50">Teachers Learning and Leadership Projects, </SPAN>TLLP) frångår tan- ken om att lärare huvudsakligen tar del av expertis utifrån för att lära sig nya saker. <SPAN class="ft50">I stället kan lärare själva leda och mobilisera interaktiv (gemensam) utveckling och spridning av kunskap och metoder</SPAN>. För det andra: TLLP inbegriper visserligen lärarledd förändring, men <SPAN class="ft50">system- stöd behövs för att tillhandahålla utbildning, resurser och tillgång till möjligheter på och utanför internet för att främja en bredare inhämtning av kunskap</SPAN>. För det tredje: <SPAN class="ft50">spridning av kunskap kräver att enskilda personer får möjlighet att utvecklas </SPAN>genom att göra underförstådd kunskap till uttalad kunskap och genom att göra yrkesutövningen mindre privat. Detta kan också ske genom att lärarna bildar arbets- grupper på eget initiativ och att kunskap delas inom och mellan grup- per av lärare. Slutligen kan detta åstadkommas genom relationsbyg- gande och interaktion i yrkesnätverk som sprider kunskap och meto- der utanför de enskilda klassrummen och skolorna. För det fjärde: strategier för kunskapsutbyte är <SPAN class="ft50">inriktade på samarbete i kompetens- utvecklingssyfte och på kommunikation </SPAN>i syfte att dela information muntligen, i skrift och på internet. Slutligen: <SPAN class="ft50">kunskapsutbytets innehåll har betydelse. </SPAN>Utveckling och spridning av kvalitativt innehåll som integreras i användbara resurser, i synnerhet undervisningsmaterial, bidrar till att kunskap och metoder tillämpas och anpassas av och för lärare.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 87px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">659</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_660" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft28">Avsnitt 4.2.1</P>
<P class="p827 ft53">OECD (2015)</P>
<P class="p727 ft41">”En av de centrala utmaningar som lyftes fram i OECD:s rapport från 2011 var frånvaron av ett formellt ramverk med yrkesstandarder som tydligt anger vad som anses vara effektiv undervisning och som kan fungera som underlag för lärares fortbildning. Flera år senare finns det fortfarande inga nationella standarder för lärare och skol- ledare som regleras i lagstiftning, och det finns heller inga formella förfaranden.”</P>
<P class="p108 ft28">Avsnitt 4.2.3</P>
<P class="p396 ft53">Ericsson & Pool, (2016)</P>
<P class="p514 ft35">”Forskning på många specialområden visar att läkare som har prak- tiserat i 20 eller 30 år får sämre resultat enligt vissa objektiva mått</P>
<P class="p289 ft26">än läkare som tagit sin läkarexamen för bara två eller tre år sedan.”</P>
<P class="p115 ft53">Dreyfus & Dreyfus (1980)</P>
<P class="p383 ft41">”Den som vill lära sig något nytt ställs omedelbart inför två alter- nativ. Han kan, precis som ett barn, lära sig genom det mödo- samma arbetet att imitera och pröva sig fram, eller ta hjälp av en handledare eller en handbok. Den sistnämnda strategin är betyd- ligt mer effektiv.”</P>
<P class="p108 ft53">Dreyfus & Dreyfus (1980)</P>
<P class="p659 ft41">”tilliten till den vardagliga rutinen vid problemlösning, som inte betraktas som en avvikelse, utan som en genomgripande och nöd- vändig del av människans intelligenta beteende. Därför spelar prak- tisk erfarenhet en avgörande roll i nedanstående kompetensutveck- lingsmodell.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 104px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">660</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_661" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft53">Dreyfus & Dreyfus (2005)</P>
<P class="p883 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Nybörjare</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Avancerad nybörjare</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Kompetens</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Skicklighet</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Expertis</SPAN></P>
<P class="p122 ft28">Avsnitt 4.2.10</P>
<P class="p392 ft53">Hattie (2009)</P>
<P class="p636 ft52">”strategier för lärande och undervisning, på att utveckla lärares syn på undervisning som ett evidensbaserat yrke (lära sig av misstag såväl som framgångar) [och] på att skapa ett utvärderingssystem som bygger på att man i hög grad förlitar sig på observerad eller videoinspelad reflektion/utvärdering av metoder”.</P>
<P class="p403 ft53">Berliner (2001)</P>
<P class="p391 ft41">”Övertygande resultat från fler än ett forskningsprogram verkar stödja följande påståenden:</P>
<P class="p103 ft41">Expertlärare utmärker sig främst inom sitt eget område och i spe- cifika sammanhang.</P>
<P class="p102 ft41">Expertlärare utvecklar ett automatiserat utförande av repetitiva uppgifter som är nödvändiga för att de ska nå sina mål.</P>
<P class="p103 ft41">Expertlärare är mer opportunistiska och flexibla i sin undervisning än nybörjare.</P>
<P class="p84 ft25">Expertlärare är känsligare för krav på uppgifter som ska utföras och för omgivande sociala situationer när de löser problem.</P>
<P class="p103 ft26">Expertlärare återger problem på kvalitativt annorlunda sätt än ny- börjare.</P>
<P class="p702 ft26">Expertlärare kan urskilja mönster snabbare och på ett mer korrekt sätt.</P>
<P class="p702 ft41">Expertlärare uppfattar mer meningsfulla mönster inom det områ- de som de har erfarenhet av.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">661</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_662" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p194 ft41">Expertlärare kan börja att lösa problem långsammare, men de tillämpar mer omfattande och personliga informationskällor för att angripa det problem som de försöker lösa.”</P>
<P class="p85 ft53">Glaser & Chi (1988)</P>
<P class="p883 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Experter utmärker sig främst inom sitt område.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Experter uppfattar stora, betydelsefulla mönster inom sitt om- råde.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft52"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft162">Experter är snabba. De är snabbare än nybörjare när de arbetar inom sitt område, och de löser problem snabbt och med få fel.</SPAN></P>
<P class="p531 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Experter har bättre korttids- och långtidsminne.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Experter ser och återger ett problem inom sitt område på en djupare (mer principiell) nivå än nybörjare. Nybörjare tenderar att återge ett problem på en ytlig nivå.</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Experter ägnar lång tid åt att kvalitativt analysera ett problem.</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Experter är skickliga utövare av egenkontroll.</SPAN></P>
<P class="p122 ft53">Huberman (1989)</P>
<P class="p256 ft26">Undervisningens <NOBR>karriärs-/livsfaser:</NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 style="width: 397px;margin-top: 8px;font: 15px 'Arial';">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p332 ft23">1.</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p192 ft26"><NOBR>0–3</NOBR> år:</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p19 ft26">Engagemang: stöd och förändring</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p332 ft23">2.</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p192 ft26"><NOBR>4–7</NOBR> år:</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;" class="tr2"><P class="p19 ft26">Identitet och effektivitet i klassrummet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p332 ft23">3.</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p192 ft26"><NOBR>8–15</NOBR> år:</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p19 ft26">Hantera förändring och ökade spänningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p332 ft23">4.</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p192 ft26"><NOBR>16–23</NOBR> år:</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p19 ft32">Förändringar i arbetslivet, motivationen och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p19 ft20"> </P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p19 ft26">engagemanget utmanas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p332 ft23">5.</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p192 ft26"><NOBR>24–30</NOBR> år:</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;" class="tr39"><P class="p19 ft23">Förmågan att bibehålla motivationen utmanas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;" class="tr9"><P class="p332 ft23">6.</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;" class="tr9"><P class="p192 ft26">31 år och uppåt:</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 274px;vertical-align: bottom;" class="tr9"><P class="p19 ft26">Motivationen bibehålls eller minskar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 118px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">662</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_663" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p426 ft53">Tsui (2003)</P>
<P class="p883 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Expertis i form av intuition och underförstådd kunskap</SPAN></P>
<P class="p1192 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Expertis i form av medvetet övervägande och en organiserad kunskapsbas</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Expertis i form av en kontinuerlig process</SPAN></P>
<P class="p16 ft53">Dreyfus & Dreyfus (2005)</P>
<P class="p666 ft41">”Den skicklige utövaren, som befinner sig i det skickliga yrkes- utövandets värld, ser vad som behöver göras, men bestämmer sig för hur det ska göras. Experten ser inte bara vad som behöver åstadkommas – tack vare sin rika erfarenhet av att bedöma olika situationer ser han eller hon också omedelbart hur målet ska nås. Förmågan att göra mer skarpsinniga och nyanserade bedömning- ar är således det som skiljer experten från den skickliga yrkes- utövaren.”</P>
<P class="p104 ft53">Russ et al: (2016)</P>
<P class="p1037 ft41">”att det inte är tillräckligt för lärare att ha en förståelse för sitt ämnesområde och ha allmänna pedagogiska kunskaper. Undervis- ning kräver dessutom pedagogisk kunskap som är specifik för det ämnesområde som undervisas.”</P>
<P class="p85 ft53">Ericsson & Pool (2016)</P>
<P class="p105 ft35">”en tydlig åtskillnad mellan målmedveten yrkesutövning – där en person arbetar mycket hårt för att förbättra sig själv – och yrkesutöv- ning som är både målmedveten och <SPAN class="ft50">väl underbyggd</SPAN>. En genomtänkt yrkesutövning är framför allt underbyggd och vägledd av de bästa utövarnas prestationer och av en förståelse för vad dessa experter gör för att utmärka sig. Genomtänkt yrkesutövning är en målmedveten utövning som vet vart den är på väg och hur den ska ta sig dit.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 91px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">663</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_664" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Ericsson & Pool (2016)</P>
<P class="p383 ft41">”det bästa sättet att ta sig över ett hinder är att angripa det från ett annat håll, vilket är ett av skälen till att det kan vara bra att arbeta med en lärare eller en coach. Någon som redan känner till den typ av hinder som du sannolikt kommer att stöta på kan föreslå hur du ska ta dig över dem.”</P>
<P class="p523 ft35">”Samtidigt så är sambandet mellan målbilden och förmågan något som utvecklas åt två håll, det är en sorts ”god cirkel” enigt Ericsson, och i takt med att förmågan ökar så utvecklas också målbilden – och i takt med utvecklingen av den så förstärkts praktiken etc.”</P>
<P class="p98 ft28">Avsnitt 4.2.4</P>
<P class="p98 ft53">Goodwin: (2008)</P>
<P class="p480 ft41">”Det är tydligt att det fortfarande är svårt att samstämmigt defi- niera kapacitet, kvalificering och kvalitet, trots att just dessa frågor har diskuterats kontinuerligt genom utbildningens historia.”</P>
<P class="p108 ft53">Crawley et al. (2007)</P>
<P class="p727 ft41">”nya produkter och förvaltning av naturresurser” kunde man identi- fiera fyra begrepp som tillsammans väl illustrerade</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Tänka ut</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Formge</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Genomföra</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Ta i bruk</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 153px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">664</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_665" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft28">Avsnitt 4.2.5</P>
<P class="p392 ft53">Fenstermacher. & Ricardson, (2005)</P>
<P class="p111 ft35">”Det förefaller som om kvalitet i undervisningen inte enbart handlar om huruvida någonting lärs ut. Det handlar även om hur något lärs ut. Det räcker inte att innehållet är lämpligt, korrekt och tjänar ett gott syfte. De metoder som tillämpas måste också vara moraliskt för- svarbara och bygga på en delad uppfattning om rimlighet. För att skärpa kontrasten till framgångsrik undervisning kallar vi undervis- ning som uppfyller höga standarder för ämnesrelaterat innehåll och undervisningsmetoder för god undervisning. God undervisning är undervisning som följer moraliskt försvarbara och rationellt sunda principer om undervisningsmetoder. Framgångsrik undervisning är undervisning som åstadkommer det avsedda lärandet.”</P>
<P class="p122 ft53">Lärarröst (NBPTS)</P>
<P class="p111 ft35">”Att färdigställa ansökan … var helt enkelt den mest utvecklande erfarenheten i min karriär. Jag hade aldrig tidigare ägnat mig åt så djup reflektion över vad jag gjorde med barnen och varför jag gjorde det. Jag förhöll mig kritisk till min egen yrkesutövning och bedömde den utifrån högt uppställda krav. I mitt dagliga arbete upptäckte jag ofta att jag omvärderade mina mål. Jag justerade kursen och började röra mig i en ny riktning. Jag är inte samma lärare som jag var före bedömningen, och min upplevelse verkar delas av många.”</P>
<P class="p104 ft53"><NOBR>Darling-Hammond</NOBR> (2010)</P>
<P class="p391 ft41">”ambitiösa standarder för vad kvalificerade lärare bör veta och kun- na göra, utveckla och driva ett frivilligt nationellt system för att be- döma och certifiera lärare som lever upp till de standarderna samt främja relaterade utbildningsreformer – allt för att förbättra elever- nas lärande.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 126px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">665</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_666" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">Lärarröst (NBPTS)</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: 4px;" class="ft41">”Standarderna från National Board utgör en vision för kvalificerad undervisning som jag misstänkte fanns men aldrig tidigare hade sett på ett och samma ställe. Både standarderna och processen hedrar läraryrket genom de höga förväntningarna på lärarnas yrkesskick- lighet. Certifieringsprocessen tvingar lärarna att fördjupa sig så mycket i hur de själva tänker kring undervisning och bedömning att man inte kan undgå att bli bättre. Jag lärde mig vad det innebär att vara en riktigt skicklig lärare.”</P>
<P class="p108 ft53">NBPTS</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Lärare bryr sig om sina elever och deras lärande.</P>
<P class="p462 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Lärare kan de ämnen som de undervisar i och vet hur de ska undervisa eleverna i de ämnena.</SPAN></P>
<P class="p465 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Lärare ansvarar för att styra och följa elevernas lärande.</SPAN></P>
<P class="p464 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Lärare tänker systematiskt kring sin yrkesutövning och drar lär- dom av erfarenheter.</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Lärare deltar i en lärande gemenskaper.</SPAN></P>
<P class="p115 ft53">NBPTS</P>
<P class="p615 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare uppmuntrar elever att ...</SPAN></P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft55">Kvalificerade lärare är skickliga på att använda sig av responsiv undervisning ...</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare gör lärandet interaktivt ...</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare ger eleverna möjligheter ...</SPAN></P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare fattar beslut om undervisningen baserat på ...</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare planerar och genomför undervisningen ...</SPAN></P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare är skickliga på att välja ut undervisningsresurser ...</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare delar med sig av sin talang och sina resurser ...</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare väljer ut ämnen med omsorg ...</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">666</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_667" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p716 ft26"><SPAN class="ft23">–</SPAN><SPAN class="ft170">Kvalificerade lärare väljer från en bred repertoar av pedagogiska stra- tegier ...</SPAN></P>
<P class="p104 ft53"><NOBR>Darling-Hammond</NOBR> (2013)</P>
<P class="p391 ft41">”termer av utförande – det vill säga att de beskriver vad lärare bör veta, hur de bör vara och vad de bör kunna göra, snarare än att utgöra en lista över kurser som lärare bör gå för att få en legitimation eller ett intyg”</P>
<P class="p104 ft53">AITSL</P>
<P class="p111 ft35">”Standarderna baseras på beskrivningar av de centrala aspekterna av lärarnas arbete. Standarderna beskriver agerande på tre områden: yrkeskunskap, yrkesutövning och yrkesengagemang. De 7 standar- derna och 37 fokusområdena i APST anger vad lärare förväntas veta och kunna göra i fyra olika karriärstadier: nyutexaminerad, kvalifi- cerad, särskilt kvalificerad och ledare.”</P>
<P class="p104 ft28">Avsnitt 4.2.7</P>
<P class="p92 ft53">APST</P>
<P class="p92 ft26">Yrkeskunskap</P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft100">Känna eleverna och veta hur de lär sig bäst</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft100">Kunna innehållet och kunna lära ut det</SPAN></P>
<P class="p292 ft26">Yrkesutövning</P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft23">3.</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 7px;line-height: 18px;">Planera för och genomföra effektiv undervisning och effektivt lärande</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft23">4.</SPAN><SPAN class="ft100">Skapa och upprätthålla stödjande lärandemiljöer</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft23">5.</SPAN><SPAN class="ft100">Bedöma, återkoppla på och rapportera om elevernas lärande</SPAN></P>
<P class="p898 ft26">Yrkesengagemang</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">6. Delta i kompetensutveckling</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">667</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_668" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="position:absolute;top:308px;left:65px;z-index:-1;width:425px;height:122px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317668x1.jpg/" style="width:425px;height:122px;">
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p548 ft26"><SPAN class="ft23">7.</SPAN><SPAN class="ft110">Engagera sig yrkesmässigt med kollegor, föräldrar och vårdnads- havare samt det omgivande samhället</SPAN></P>
<P class="p115 ft53">APST</P>
<P class="p424 ft26"><SPAN class="ft23">2.1</SPAN><SPAN class="ft108">Innehåll och undervisningsstrategier inom undervisningsområdet</SPAN></P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft23">2.2</SPAN><SPAN class="ft108">Urval och organisering av innehåll</SPAN></P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft23">2.3</SPAN><SPAN class="ft108">Kursplan, bedömning och rapportering</SPAN></P>
<P class="p496 ft35"><SPAN class="ft23">2.4</SPAN><SPAN style="font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;">Förstå och respektera aboriginer och torressundöbor för att främ- ja försoning mellan ursprungsbefolkningen och övriga australier</SPAN></P>
<P class="p482 ft26"><SPAN class="ft23">2.5</SPAN><SPAN class="ft108">Strategier för läskunnighet och räkneförmåga</SPAN></P>
<P class="p327 ft26"><SPAN class="ft23">2.6</SPAN><SPAN class="ft108">Informations- och kommunikationsteknik (IKT)</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 193px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Burns, & McIntyre (2017)</P>
<P class="p99 ft35">”Exempelvis att tydliggöra de faktorer som gör att undervisningen blir högkvalitativ och effektiv och därmed förbättrar elevernas resul- tat, samt att skapa en gemensam diskurs för att beskriva förvänt- ningar på lärare både inom läraryrket och bland andra aktörer … Standarderna kan även bidra till läraryrkets professionalisering”.</P>
<P class="p98 ft53">Australian Professional Standard for Principals</P>
<P class="p424 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">förbättra elevernas resultat på alla nivåer och i alla faser</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">verka för rättvisa och kvalitet</SPAN></P>
<P class="p505 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">skapa och bevara en miljö som gynnar undervisning och lärande av hög kvalitet</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 52px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">668</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_669" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">påverka, utveckla och uppfylla det omgivande samhällets förvänt- ningar och landets skolpolitik</SPAN></P>
<P class="p451 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">bidra till att utveckla ett utbildningssystem för </SPAN><NOBR>2000-talet</NOBR> på lokal, nationell och internationell nivå.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Standarden för skolledare innehåller tre ”ledarskapskrav”:</P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">vision och värderingar</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">kunskap och förståelse</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">personliga egenskaper och social kompetens.</SPAN></P>
<P class="p598 ft41">Vidare innehåller standarden fem ”centrala aspekter av yrkesutöv- ningen”:</P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">leda undervisning och lärande</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">utveckla sig själv och andra</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">leda förbättringar, innovation och förändring</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">leda styrningen av skolan</SPAN></P>
<P class="p541 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">engagera och samarbeta med det omgivande samhället.</SPAN></P>
<P class="p122 ft28">Avsnitt 4.2.8</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">”Fokusera på ett mindre antal ambitiösa målsättningar (förbätt- ra läskunnigheten och räkneförmågan, se till att större andel ele- ver går ut gymnasiet och öka allmänhetens förtroende för utbildningssystemet)</SPAN></P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Eftersträva ett tillitsfullt samarbete med skoldistrikt och fack- föreningar, som främjar ordning och stabilitet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">Investera i kapacitetsuppbyggnad på alla nivåer, med fokus på undervisningsmetoder som ger resultat</SPAN></P>
<P class="p1196 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Verka för att lärdomar dras horisontellt (inom skolor och distrikt) och vertikalt (mellan skolor och distrikt)</SPAN></P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">Skapa kapacitet inom utbildningsdepartementet för att samar- beta med sektorn.”</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">669</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_670" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Citat översatta från engelska</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p724 ft26">I Ontario utvecklade man initialt två standarder som man sedan har fastställt:</P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Etiska standarder för läraryrket</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">Standarder för lärares yrkesutövning</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Ontario College of Teachers beskriver syftet med standarderna för lärares yrkesutövning enligt följande:</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">inspirera till en gemensam vision för läraryrket</SPAN></P>
<P class="p464 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">identifiera värderingar, kunskap och färdigheter som utmärker läraryrket</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">vägleda lärares professionella omdöme och agerande</SPAN></P>
<P class="p542 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">verka för ett gemensamt språk som bidrar till förståelse för vad det innebär att vara lärare.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Standarderna för lärares yrkesutövning sätter fokus på följande om- råden:</P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">engagemang för eleverna och deras lärande</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">ledarskap i lärande gemenskap</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">kontinuerlig kompetensutveckling</SPAN></P>
<P class="p467 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">yrkeskunskap</SPAN></P>
<P class="p466 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">yrkesutövning.</SPAN></P>
<P class="p449 ft35">”Det reglerade systemet för kompletterande grundläggande kvalifika- tioner [Additional Basic Qualifications, ABQ] och kompletterande kvalifikationer [Additional Qualifications, AQ] är en form av kom- petensutveckling. Dessa kvalifikationer förklaras i lagstiftning, ackre- diteras av Ontario College of Teachers och erbjuds av utbildnings- anordnare som godkänts av Ontario College of Teachers. Uppnådda kvalifikationer registreras på medlemmens behörighetsintyg. [- - <NOBR>-]</NOBR> Kurserna som medlemmarna går för att uppnå ABQ och AQ – som har utformats av och för lärare – speglar erfarenheten och peda- gogiken i läraryrket i Ontario. De kompletterande kvalifikationer som noteras på en lärares behörighetsintyg är ett sätt för läraren att</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">670</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_671" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr6 td20"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 132px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft38">Citat översatta från engelska</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft26">påvisa sitt engagemang för att undervisa och ge sina elever bästa möjliga utbildning.”</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">”Trots att det ’systematiserar’ olika vägar till förbättring är det huvudsakliga syftet inte att standardisera genom <NOBR>top-downdirektiv.</NOBR> Målet är i stället att identifiera, värdera och utveckla yrkeskapacitet med en koppling till yrkesansvar.”</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 612px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">671</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_672" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_673" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft12">Kommittédirektiv 2016:76</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft58">Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner</P>
<P class="p256 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2016</P>
<P class="p104 ft13">Sammanfattning</P>
<P class="p111 ft17">En särskild utredare ska lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitima- tionsreglerna. Utredaren ska arbeta i dialog med de som medverkar i den nationella samlingen för läraryrket.</P>
<P class="p961 ft11">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p95 ft10"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">se över och vid behov lämna förslag på justeringar av legitima- tions- och behörighetsreglerna,</SPAN></P>
<P class="p95 ft10"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession, bl.a. hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras,</SPAN></P>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;">se över vissa examina,</SPAN></P>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;">se över karriärvägsreformen,</SPAN></P>
<P class="p1192 ft10"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">se över lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbetsbörda,</SPAN></P>
<P class="p95 ft10"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;">utreda om förskolechefer i förskolan ska benämnas rektorer i skollagen, och</SPAN></P>
<P class="p34 ft11"><SPAN class="ft11">•</SPAN><SPAN style="font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 85px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft21">673</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_674" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft41">Den del av uppdraget som avser justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna, uppdraget att utreda om förskolechefer i för- skolan bör benämnas rektorer i skollagen och uppdraget att se över hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras ska redovisas senast den 1 juni 2017. Uppdraget i övrigt ska redovi- sas senast den 1 december 2017.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 120px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Allt sämre resultat i grundskolan och varierande kvalitet i förskolan</P>
<P class="p368 ft25">Den svenska skolan står inför betydande utmaningar inte minst i form av sjunkande resultat i grundskolan och en mycket stor brist på lärare. Resultaten i de internationella kunskapsmätningarna har tydligt försämrats, både över tid och i jämförelse med omvärlden. Utvecklingen har pågått under lång tid, men har accelererat under de senaste åren. Sverige uppvisar t.ex. den sämsta resultatutveck- lingen av alla länder i OECD (Organisation för Economic Co- operation and Development) i den senaste <NOBR>PISA-mätningen</NOBR> i mate- matik, läsförståelse och naturvetenskap (PISA 2012, Statens Skol- verks rapport 398). <NOBR>PISA-undersökningen</NOBR> visar också att skillnader i resultat mellan skolor har ökat.</P>
<P class="p229 ft41">Skolinspektionens granskningar visar att kvaliteten varierar i förskolan och att olika förskolor lyckas olika bra med att uppfylla förskolans pedagogiska uppdrag och att möta barnens behov av närvaro, tröst och uppmärksamhet (se t.ex. Förskolans kvalitet och måluppfyllelse <NOBR>2015–2017,</NOBR> delrapport 1, dnr 2015:3 364).</P>
<P class="p108 ft53">Skickliga lärare och förskollärare är en nyckelfaktor</P>
<P class="p412 ft41">Skickliga och engagerade lärare är en nyckelfaktor för att vända resultatutvecklingen i den svenska skolan, men utvecklingen av läraryrkets status och attraktivitet är oroande. Enligt den interna- tionella studien TALIS 2013 (The Teaching and Learning Inter- national Survey) ansåg endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status, och bara varannan lärare skulle välja att bli lärare igen. Under ett antal år har Sverige haft problem med rekryteringen till läraryrket. Insatser har gjorts för att stärka lärar- yrkets status och attraktivitet och för att locka fler till utbildning-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">674</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_675" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft22">SOU 2018:17 Bilaga 1</P>
<P class="p110 ft41">arna. Intresset för utbildningarna har också ökat kraftigt sedan 2011, efter den senaste reformen av lärarutbildningarna, men är fortfarande inte tillräckligt högt för att kunna svara mot arbets- marknadens efterfrågan.</P>
<P class="p102 ft25">Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, sti- mulera och utmana barnens utveckling och lärande (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Förskollärare har ett särskilt ansvar, i den verksamhet som personalen genomför gemensamt, för att läroplanens mål och intentioner uppfylls och att det målin- riktade arbetet främjar varje barns utveckling och lärande (prop 2009/10:165, s 263). Störst betydelse för kvaliteten i för- skolan har personalens utbildning och kompetens (Sheridan S., Pramling Samuelsson I., Förskolan – arena för barns lärande, 2010).</P>
<P class="p102 ft35">Samtidigt väntas skolväsendets rekryteringsbehov av lärare, för- skollärare och fritidspedagoger under de kommande åren vara mycket stort. Enligt de senaste prognoserna, som tar sin utgångs- punkt i Statens skolverks lärarprognos (2015), kan bristen komma att uppgå till 60 000 lärare, förskollärare och fritidspedagoger fram till 2019. Den aktuella flyktingsituationen har inneburit att Sverige under 2015 har tagit emot drygt 71 000 barn under 18 år, varav 35 300 ensamkommande. Såväl det stora antalet barn och elever i behov av utbildning inom förskola, skola och vuxenutbildning och övriga skolformer som statliga satsningar på fler anställda i förskola och skola, kan innebära att rekryteringsbehovet ökar ytterligare.</P>
<P class="p122 ft53">Ansvaret för skolväsendet</P>
<P class="p111 ft35">Den ansvarsfördelning som gäller för skolväsendet innebär att huvudmännen har ansvaret för att verksamheten genomförs på ett sådant sätt att de nationella mål som riksdag och regering fastställt för verksamheten kan nås. Det innebär t.ex. att huvudmännen har det fullständiga arbetsgivaransvaret för personalen i skolväsendet. Inom vissa skolformer finns det dock möjlighet att lägga ut utbild- ning på entreprenad. Samtidigt kan det finnas behov av att på natio- nell nivå stödja och stimulera utvecklingen i skol- och utbildnings- verksamheterna, t.ex. genom olika insatser för att stärka bl.a. för- skollärar- och läraryrkenas status. Det är ett gemensamt ansvar för stat och skolhuvudmän att vända den negativa utvecklingen.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">675</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_676" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p355 ft53">En nationell samling för läraryrket</P>
<P class="p514 ft35">Regeringen har en tydlig ambition att förbättra resultaten i skolan. En förutsättning för det är att det finns tillgång till skickliga lärare. Samtidigt som det är av yttersta vikt att på kort sikt svara mot be- hovet av lärare i skolväsendet finns det behov av att stärka lärar- yrkets status och attraktivitet för att på sikt säkra tillgången till kompetenta lärare. Ett sådant arbete behöver ske på såväl nationell som lokal nivå. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1) och i 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100) avi- serade regeringen därför en nationell samling för läraryrket. Med en nationell samling för läraryrket vill regeringen bidra till att skapa en samsyn kring de utmaningar som finns för lärar- och förskollärar- yrkena. Detta görs genom att regeringen i dialog med Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärarförbundet, Lärar- nas Riksförbund, Lärarutbildningskonventet, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skol- ledarförbund och Sveriges universitets- och högskoleförbund tar del av deras syn på vad som bör göras och gemensamt diskuterar strategier och tänkbara åtgärder. I arbetet inom ramen för den nationella samlingen har ett antal förslag till insatser identifierats som viktiga för att bl.a. höja läraryrkets status och göra det mer attraktivt och för att stärka rektorers och förskolechefers för- utsättningar att utföra sina uppdrag. Även förslag till insatser för att stärka förskollärares och fritidspedagogers professionsutveck- ling har identifierats. Flera förslag har redan genomförts men ett antal frågor som kräver ytterligare utredning har identifierats.</P>
<P class="p1116 ft41">2015 års skolkommission (U2015:03) har regeringens uppdrag att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan (dir. 2015:35). I delbetänkandet Samling för skolan – Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdig- het (SOU 2016:38) görs bedömningen att det behöver vidtas kraft- fulla åtgärder för att komma till rätta med den akuta bristen på be- höriga lärare. Skolkommissionen kommer att redovisa konkreta förslag inom området i sitt slutbetänkande som lämnas i januari 2017.</P>
<P class="p229 ft41">Genom detta direktiv till en ny utredning tar regeringen ett samlat grepp om övriga frågor som behöver utredas i syfte att</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">676</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_677" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">lämpliga åtgärder ska kunna vidtas. Arbetet inom ramen för utred- ningen ska ske i dialog med parterna i nationell samling för lärar- yrket.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 73px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Uppdraget att se över och vid behov lämna förslag på justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna</P>
<P class="p840 ft35">Som huvudregel får endast den som har legitimation anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning (2 kap. 20 § skollagen [2010:800]). För att få bedriva undervisning ska en lärare eller förskollärare som huvudregel dessutom vara behörig för den undervisning han eller hon ska bedriva (2 kap. 13 § skollagen). Vidare har en legitimerad lärare eller förskollärare ett individuellt ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver (2 kap. 15 § skollagen). För att självständigt få sätta betyg krävs som huvud- regel att läraren har legitimation (3 kap. 16 § skollagen).</P>
<P class="p434 ft52">Det är Skolverket som på regeringens uppdrag ansvarar för att meddela legitimationer och i samband med detta bedöma och ange lärarens eller förskollärarens behörighet. Den som inte har legiti- mation som lärare eller förskollärare kan dock under vissa förut- sättningar anställas utan tidsbegränsning om han eller hon ska un- dervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i gymnasieskolan, gymna- siesärskolan eller motsvarande skolformer i den kommunala vuxen- utbildningen eller om undervisningen avser individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller bara under förutsättning att det saknas sökande som har legitimation, att den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och om det finns sär- skilda skäl att anta att den sökande är lämplig att bedriva undervis- ningen (2 kap. 20 § skollagen). En sådan lärare som har anställts utan tidsbegränsning får självständigt besluta om betyg (se t.ex. 8 kap. 1 c § gymnasieförordningen [2010:2039]).</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">Det finns även undantagsbestämmelser för de lärare som bedri- ver annan undervisning på ett främmande språk (engelska) än språkundervisning och för de lärare som bedriver undervisning i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning, Waldorf (2 kap. 17 § skollagen och 1 kap. 3 och 4 §§ förordningen [2011:326] om behörighet och legitimation för lärare och förskol- lärare).</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">677</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_678" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 12px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Hur kan legitimations- och behörighetsreformen justeras för att bättre svara mot behoven i skolväsendet?</P>
<P class="p424 ft25">Legitimations- och behörighetsreformen är en viktig del i arbetet för att stärka lärar- och förskollärarprofessionerna. Ytterst syftar reformen till att varje elev och barn ska få möta kompetenta och behöriga lärare och förskollärare. Grundprincipen i reformen, att en behörighetsgivande examen krävs för legitimation, ska därför gälla även fortsättningsvis, men det är angeläget att en så pass ge- nomgripande reform analyseras och vid behov justeras. För att reformen ska ha legitimitet är det viktigt att den tjänar sitt syfte, dvs. att den bidrar till att stärka och säkra kvaliteten i undervis- ningen genom att säkerställa att lärare och förskollärare har adekvat och tillräcklig utbildning för den undervisning de bedriver.</P>
<P class="p798 ft41">Sedan reformen genomfördes 2011 har en rad förändringar i re- gelverket gjorts, exempelvis i form av beslut om ytterligare över- gångsbestämmelser. Det finns dock skäl att överväga om ytterligare justeringar av regelverket behövs. Det finns exempelvis lärare som ifrågasätter varför de inte får lärarlegitimation eller en viss behörig- het trots att de anser sig ha rätt och tillräcklig utbildning. Kravet på behörighetsgivande examen som grund för legitimation ska stå fast, men det är viktigt att identifiera de eventuella problem som uppstår utifrån reglerna för legitimation och behörighet och föreslå lös- ningar.</P>
<P class="p798 ft41">Det kan i vissa fall röra sig om att ett fåtal högskolepoäng fattas i lärarens utbildning, men där möjligheten att få sina kunskaper och färdigheter validerade för tillgodoräknande inte fungerar tillfreds- ställande i praktiken.</P>
<P class="p88 ft35">Det kan vidare handla om behörighet som speciallärare. Det kan finnas välutbildade lärare inom det specialpedagogiska fältet som med vissa justeringar av gällande regelverk och med viss komplette- rande utbildning skulle kunna uppnå behörighet som speciallärare. Det handlar också om vilken utbildning som ska krävas för behö- righet att undervisa i riksgymnasiesärskolan för döva och hörsel- skadade där det i praktiken kan finnas ett behov av kompetens både vad gäller teckenspråk och utvecklingsstörning.</P>
<P class="p88 ft107">Det handlar dessutom om vilka krav som ska ställas för be- hörighet att undervisa vid vissa utbildningar i gymnasieskolan som avviker från gymnasieskolans nationella program, t.ex. estetiska</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">678</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_679" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">spetsutbildningar, riksidrottsgymnasier och nationellt godkända idrottsutbildningar. Dessa utbildningar har behov av specialist- kompetens i vissa ämnen, vilket i praktiken kan vara svårt att förena med kravet på en lärarexamen.</P>
<P class="p961 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">identifiera eventuella problem som följer av reglerna för legiti- mation och behörighet,</SPAN></P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">bedöma om det finns behov av att justera reglerna om legitima- tion och behörighet utan att reformens grundprincip förändras för att underlätta kompetensförsörjning,</SPAN></P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">föreslå hur behovet av specialistkompetens för undervisningen i specialidrott och estetiska ämnen i spetsutbildningar i gymna- sieskolan kan tillgodoses genom att utreda vilka krav på behö- righet som ska ställas, och</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 191px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft56">Ska undantagen för modersmålslärare och yrkeslärare på sikt upphöra?</P>
<P class="p283 ft41">Det finns i dag undantag från kravet på legitimation för bl.a. mo- dersmålslärare och yrkeslärare. Dessa lärare får under vissa förut- sättningar anställas utan tidsbegränsning och självständigt sätta betyg utan att kravet på legitimation är uppfyllt.</P>
<P class="p117 ft41">I samband med riksdagens behandling av propositionen Vissa skolfrågor (prop. 2012/13:187) beslutade riksdagen att tillkännage att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för hur fler yrkesgrupper kan innefattas i legitimationsreformen (bet. 2013/14:UbU6, rskr. 2013/14:27). I utbildningsutskottets betänkande Vissa bestämmelser om legitimation och behörighet för lärare och förskollärare (bet. 2013/14:UbU6) anges att målet ska vara att även yrkeslärare, lärare i den kommunala vuxenutbild- ningen, modersmålslärare, fritidspedagoger m.fl. ska kunna bli och vara legitimerade.</P>
<P class="p102 ft52">Såväl yrkeslärare som modersmålslärare kan redan i dag få legi- timation om de uppfyller kraven för detta. Däremot finns det un- dantag från kraven på legitimation och behörighet för att undervisa</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">679</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_680" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;">
<P class="p138 ft26">i yrkesämnen, modersmål, individuella kurser och orienterings- kurser.</P>
<P class="p139 ft52">När det gäller yrkeslärare bedömer Skolverket i sin prognos över behovet av olika lärarkategorier (U2015/03512/S) att Sverige står inför en mycket stor brist. Yrkeslärare är också den lärarkate- gori som i högst utsträckning lämnar läraryrket för att arbeta ut- anför skolväsendet. Cirka 60 procent av lärarna i yrkesämnen hade läsåret 2015/16 en pedagogisk högskoleexamen. Även bristen på lärare i modersmål är mycket omfattande. Endast 34 procent av de tjänstgörande modersmålslärarna i grundskolan hade en pedagogisk högskoleexamen läsåret 2015/16. Motsvarande andel i gymnasie- skolan var 38 procent. Utöver detta råder det även en brist på mo- dersmålslärare som inte har en pedagogisk högskoleexamen. Med anledning av den stora tillströmningen av nyanlända elever beräk- nas bristen öka ytterligare.</P>
<P style="text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">Regeringen bedömer att kvaliteten i undervisningen i yrkesäm- nen och i modersmål skulle kunna öka om fler lärare i dessa ämnen hade en behörighetsgivande utbildning. Om möjligheten till un- dantag från kravet på legitimation upphör kan det utgöra ett inci- tament för fler att skaffa en behörighetsgivande utbildning. Det är också möjligt att yrkes- och modersmålslärarnas status stärks om möjligheten till undantag upphör, vilket å ena sidan på lång sikt skulle kunna förbättra rekryteringsläget. Å andra sidan bedöms ett strängare legitimationskrav på kort sikt innebära ännu större svå- righeter att rekrytera yrkes- och modersmålslärare. Det kan också innebära att de lärare som i dag undervisar tas från undervisningen för att genomgå behörighetsgivande utbildning. Om en sådan för- ändring ska göras måste den göras på lång sikt och föregås av en analys över vilka eventuella insatser som krävs för att förändringen ska vara genomförbar.</P>
<P class="p12 ft25">Det är vanligt att modersmålslärare som s.k. ettämneslärare un- dervisar endast ett fåtal elever per skola, vilket innebär att de har flera arbetsplatser och mycket restid. Modersmålsundervisningen kan också äga rum efter ordinarie skoltid. Sådana förutsättningar gör troligtvis inte att attraktiviteten i yrket ökar. Regeringen anser därför att det bör utredas om, och i så fall hur, möjligheten att genom enkla vägar komplettera behörighet med ytterligare ett ämne, t.ex. moderna språk, skulle kunna vara ett sätt att få fler att och söka sig till och stanna i yrket.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">680</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_681" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">Utredaren ska därför</P>
<P class="p93 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">överväga om undantagen från kraven på legitimation och be- hörighet för lärare i modersmål och i yrkesämnena bör upphöra och hur en sådan förändring i så fall ska kunna genomföras,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">om undantagen föreslås upphöra, föreslå en tidsplan för när undantagen för dessa lärare ska upphöra med hänsyn till till- gången på lärare med behörighetsgivande utbildning,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">föreslå insatser för hur andelen behöriga lärare i yrkesämnen och modersmål kan öka, och</SPAN></P>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 139px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Hur kan lärarförsörjningen till kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) säkerställas?</P>
<P class="p1037 ft41">Sverige tog 2015 emot ett historiskt stort antal asylsökande och de närmaste åren kommer att präglas av att nyanlända ska etablera sig i Sverige. Detta har bidragit till att behovet av fler behöriga lärare i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) har ökat kraftigt. Bland personer som undervisar vuxna, t.ex. lärare med folkhögskollärarexamen, finns erfarenhet och kunskap som kan tas till vara för att undervisa i sfi. Exempelvis skulle lärare med folk- högskollärarexamen genom kompetensutveckling kunna bli lämp- liga för uppgiften. Det är samtidigt viktigt att balansera ett akut behov av fler lärare mot långsiktiga strategier för att stärka lärar- yrkets attraktivitet och för att öka andelen legitimerade och behö- riga lärare. Grundprincipen i reformen, att en behörighetsgivande examen krävs för legitimation, ska därför gälla även fortsättnings- vis.</P>
<P class="p254 ft26">Utredaren ska</P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">utreda om det finns lärare med annan utbildning än en lärarexa- men, t.ex. personer med folkhögskollärarexamen, som genom kompetensutvecklingsinsatser ska kunna få anställas tillsvidare som lärare, ansvara för undervisningen och självständigt sätta betyg i sfi,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 80px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">681</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_682" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">föreslå hur lärarförsörjningen till sfi kan säkras och vid behov lämna förslag till justeringar av bestämmelserna om legitimation och behörighet för denna lärargrupp,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">föreslå insatser för att andelen behöriga </SPAN><NOBR>sfi-lärare</NOBR> i skolväsendet ska öka, och</P>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p122 ft53">Bör legitimationssystemet utvecklas för att omfatta fritidspedagoger?</P>
<P class="p712 ft25">Med nuvarande reglering finns endast möjligheten att bli legitime- rad lärare eller förskollärare, inte legitimerad fritidspedagog. Frågan om utbildning i fritidspedagogik i sig ska utgöra grund för legiti- mation och om det ska vara möjligt att få legitimation som fritids- pedagog har diskuterats sedan legitimations- och behörighetsyste- met infördes. I dag kan en fritidspedagog eller motsvarande som kompletterar sina studier med behörighetsgivande utbildning i praktiskt eller estetiskt ämne bli legitimerade som lärare. Det finns också en inriktning mot arbete i fritidshem inom grundlärarutbild- ningen. Om fritidspedagoger eller motsvarande skulle omfattas av legitimationssystemet skulle det dock kunna bidra till att stärka yrkets status och attraktivitet.</P>
<P class="p190 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">överväga om fritidspedagoger eller motsvarande ska omfattas av legitimationssystemet och i så fall hur en sådan förändring ska kunna genomföras, inklusive en tidsplan för genomförandet, och</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 90px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Uppdraget att se över hur lärare och förskollärare kan stärkas i sin profession</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Hur kan en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena säkras?</P>
<P class="p712 ft52">Det är av stor vikt att lärare och förskollärare får en god introduk- tion i yrket. Huvudmannen ska enligt skollagen se till att en ny lärare eller förskollärare med behörighetsgivande examen genomför</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">682</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_683" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft22">SOU 2018:17 Bilaga 1</P>
<P class="p110 ft41">en introduktionsperiod med stöd av en mentor och att det finns en plan för introduktionsperioden (2 kap. 22 a § skollagen och 5 kap. 1 och 2 §§ förordningen [2011:326] om behörighet och legitima- tion för lärare och förskollärare).</P>
<P class="p340 ft35">Kravet på en genomförd introduktionsperiod för att få legiti- mation avskaffades den 1 juli 2014 och ersattes då av den nuvarande</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t62">
<TR>
<TD class="tr5 td96"><P class="p19 ft26">regleringen</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p19 ft26">(prop.</P></TD>
<TD class="tr5 td77"><P class="p39 ft26">2013/14:220,</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p75 ft26">bet.</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p20 ft26">2013/14:UbU17,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr5 td72"><P class="p19 ft26">rskr. 2013/14:264). I</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td127"><P class="p19 ft26">skrivelsen Medskick</P></TD>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;" class="tr5"><P class="p20 ft26">till regeringen om</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p431 ft41">introduktionsperioden och karriärstegsreformen för lärare (2016) gör Pacta, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting bedömningen att det finns brister, både i omfattning och kvalitet, när det gäller hur rätten till introduktionsperiod tillgodoses. Vidare har antalet nyexaminerade lärare och förskollärare som uppger att de får en introduktionsperiod minskat rejält. Från att ha legat runt 70 procent ett antal år sjönk siffran hösten 2014 till 51 procent.</P>
<P class="p84 ft41">Forskning pekar på att nyexaminerade lärare tenderar att vara idealistiska och orealistiska i förväntningarna på den egna under- visningen. De kan dessutom inte planera sin undervisning lika ef- fektivt som mer erfarna kollegor och har även svårare att hantera oväntade händelser. Såväl svensk som internationell forskning visar vidare att det främst är klassrumssituationen och disciplinfrågor som nyexaminerade lärare har svårt att hantera. Lärarna är inte för- beredda på den arbetsbelastning och det ansvar de förväntas klara av. Känslan av otillräcklighet är ett stressmoment för den nyexami- nerade läraren, som ofta har svårt att koppla av från arbetet. Det är därför av största vikt att nyexaminerade lärare får en introduk- tionsperiod.</P>
<P class="p961 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P class="p95 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">undersöka vad som krävs för att säkerställa att huvudmannen er- bjuder varje nyexaminerad lärare och förskollärare en introduk- tionsperiod,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">lämna nödvändiga författningsförslag och, vid behov, förslag på andra åtgärder.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 115px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">683</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_684" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 39px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Hur ska behovet av kompetensutveckling och behörighetsgivande fortbildning tillgodoses?</P>
<P class="p596 ft52">Huvudmannen ska enligt skollagen se till att personalen vid för- skole- och skolenheterna ges möjlighet till kompetensutveckling. Huvudansvaret för kompetensutvecklingen ska även fortsättnings- vis ligga på huvudmannen. Skolinspektionens rapport Kompe- tensförsörjningen – en nyckelfråga för skola och förskola (2015) visar att såväl huvudmän som rektorer och förskolechefer känner en oro över hur de ska kunna säkra personalens kompetensutveck- ling och att de har svårt att se att de mål man satt upp vad gäller förskollärar- och lärarkompetens kommer att nås. Nära hälften av de 500 rektorer och förskolechefer som ingått i undersökningen uppger att det kommer att vara svårt att garantera personalens kompetensutveckling inom de närmsta åren. OECD:s under- sökning TALIS (The Teaching and Learning International Survey) 2013 visar att lärare i Sverige i mindre utsträckning deltar i kompe- tensutvecklande aktiviteter än lärare i andra <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft25">Lärares kompetens är den viktigaste kvalitetsfaktorn för elevers lärande. I Skolverkets projekt ”Handledning för lärande” erbjöds samtliga lärare på tio högstadieskolor med studieresultat under genomsnittet ett paket av kompetenshöjande insatser. Utvärder- ingen som gjorts av Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings- politisk utvärdering (IFAU), visar att det upplevda klimatet i klass- rummet blivit bättre och att eleverna tycker att lärarna undervisar bättre, samtidigt som avgångsbetygen i årskurs nio höjts.</P>
<P class="p90 ft25">En viktig del i arbetet med att göra lärar- och förskolläraryrkena mer attraktiva och att åstadkomma en ökad professionalisering av yrkena är insatser i syfte att öka möjligheten till likvärdig och be- hovsanpassad kompetensutveckling. Det kan handla om att ut- veckla lärares ämneskunskaper och läroplanskunskaper, liksom pedagogiska och ämnesdidaktiska kunskaper. Utbildningen i skol- väsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den kompetens som finns på universitet och högskolor är viktig vid kompetensutveckling och behörighetsgivande fortbild- ning av lärare och förskollärare.</P>
<P class="p119 ft52">Regeringen genomför för närvarande flera satsningar på kom- petensutveckling och behörighetsgivande fortbildning för lärare och förskollärare bl.a. i form av specialdestinerade statsbidrag som</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 40px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">684</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_685" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft41">huvudmän kan ansöka om. Exempelvis pågår satsningar som Ma- tematiklyftet (fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik) och Läslyftet (kompetensutveckling i <NOBR>språk-,</NOBR> läs- och skrivdidaktik). Vidare omfattar de nationella skolutvecklingspro- grammen såväl riktade som generella kompetensutvecklingsin- satser.</P>
<P class="p103 ft41">Även Lärarlyftet II (behörighetsgivande fortbildning för lärare och förskollärare) har förlängts och förstärkts. Utifrån reglerna för legitimation och behörighet är det viktigt att det över tid finns till- gång till behörighetsgivande fortbildning i någon form, så att lärare och förskollärare kan komplettera sin utbildning och uppnå behö- righet eller skaffa sig ytterligare behörighet.</P>
<P class="p102 ft25">I Skolkommissionens delbetänkande Samling för skolan – Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet (SOU 2016:38) redovisar kommissionen sin långsik- tiga plan när det gäller kompetensförsörjning. Kommissionen gör bl.a. bedömningen att ett nationellt professionsprogram för lärare bör införas och att kompetensutvecklingen av lärare och rektorer ska systematiseras och göras mer likvärdig. Kommissionen anger i delbetänkandet att den avser att i sitt slutbetänkande återkomma med konkreta förslag till utformningen av insatserna. Skolkom- missionen ska slutredovisa sitt uppdrag i januari 2017.</P>
<P class="p254 ft26">Utredaren ska</P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">ta ställning till vilken form som bäst lämpar sig för behörig- hetsgivande fortbildning, och om den bör bli permanent,</SPAN></P>
<P class="p95 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">hålla sig informerad om Skolkommissionens arbete och de för- slag som kommissionen lämnar när det gäller professionsut- veckling och vid behov lämna kompletterande förslag som bi- drar till att säkerställa att huvudmannen tar sitt ansvar för kom- petensutveckling, och</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 161px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">685</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_686" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p614 ft53">Vilka möjligheter bör finnas att ge lärare som är anställda</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 103px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">hos utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad tillgång till statliga insatser för lärare?</P>
<P class="p659 ft41">Inom vissa skolformer finns möjlighet att överlämna uppgifter som hänför sig till undervisningen på enterprenad (23 kap skollagen). Inom skolväsendet för vuxna bedrivs en allt större andel av utbild- ningen på entreprenad, dvs. av privata anordnare som upphandlats av den kommunala huvudmannen. Andelen elever som studerar hos en privat anordnare av vuxenutbildning har nära nog fördubblats under de senaste tio åren och uppgick 2014 till 46 procent. Det är vanligt förekommande att kommuner samverkar kring kommunal vuxenutbildning i syfte att bredda utbildningsutbudet för den en- skilde.</P>
<P class="p235 ft41">Huvudmännen för kommunal vuxenutbildning och särskild ut- bildning för vuxna har en viktig uppgift i att tillhandahålla utbild- ning för nyanlända, både när det gäller utbildning i svenska språket inom utbildning i svenska för invandrare och svenska som andra- språk, men även när det gäller t.ex. yrkesutbildning. För att Sverige ska kunna ge nyanlända vuxna en utbildning som ger förutsätt- ningar för etablering i det svenska samhället är en vuxenutbildning av god kvalitet helt avgörande. Detta förutsätter i sin tur att det finns kunniga lärare som utvecklar undervisningen.</P>
<P class="p229 ft41">De lärare som är anställda hos privata utbildningsanordnare som bedriver utbildning inom skolväsendet för vuxna på uppdrag av en kommun kan i dag ofta inte ta del statliga insatser för lärare, t.ex. fortbildning, kompetensutveckling och karriärtjänster. För att ta del av dessa insatser förutsätts det ofta i praktiken att läraren är anställd direkt av en huvudman.</P>
<P class="p232 ft35">Skolverkets officiella statistik för läsåret 2015/2016 visar att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen var lägre (66 procent) hos privata utförare av kommunal vuxenutbildning än hos kommunala anordnare (83 procent). I sfi hade 62 procent av de privatanställda lärarna en pedagogisk högskoleexamen, medan mot- svarande andel av de kommunalt anställda var 74 procent. Det finns därmed ett behov av att se över hur privatanställda lärares behov av behörighetsgivande fortbildning och annan kompetensutveckling bör tillgodoses. Utifrån rätten till lika tillgång till utbildning i skol-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">686</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_687" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p1193 ft26">väsendet bör även elever i utbildning som bedrivs på entreprenad få möta lärare som har möjlighet till kompetensutveckling.</P>
<P class="p702 ft41">Det är också mycket få lärare inom den kommunala vuxenut- bildningen som innehar karriärtjänster. Detta konstateras av Skol- verket i rapporten Vem är försteläraren? (2014). Skolverket identi- fierar en trolig anledning till detta i det faktum att många lärare i den kommunala vuxenutbildningen är anställda av enskilda anord- nare som bedriver utbildning på entreprenad åt kommuner. Efter- som regelverket för karriärvägssystemet förutsätter att huvud- mannen också är arbetsgivaren är det i praktiken oftast inte möjligt för lärare som är anställda av en enskild anordnare att få en karriär- tjänst. En konsekvens av detta är att vuxenutbildningen går miste om den skolutveckling som förstelärare och lektorer bedöms kunna bidra till.</P>
<P class="p103 ft41">För att vuxenutbildningen ska kunna rekrytera skickliga lärare som kan utveckla kvaliteten i undervisningen är det viktigt att lä- rare betraktar det som attraktivt att arbeta i dess skolformer. Eftersom en stor del av den kommunala vuxenutbildningen upp- handlas av privata anordnare har många lärare som arbetar hos dessa inte tillgång till statliga insatser, t.ex. behörighetsgivande fortbildning och karriärtjänster. Av denna anledning kan det över- vägas om inte alla lärare inom skolväsendet för vuxna ska kunna ta del av statliga insatser oberoende av om de är anställda direkt av en huvudman eller hos en enskild anordnare som bedriver utbildning på uppdrag av en kommun eller landsting.</P>
<P class="p117 ft41">Det är dock viktigt att medel som satsas på lärare verkligen går till lärare. Vid ekonomiskt stöd till utbildning som bedrivs på entreprenad finns en viss risk att statliga medel finansierar sådant som entreprenören egentligen annars skulle bekosta, och som redan innefattas i den ersättning som kommunen betalar för tjäns- ten. Ett eventuellt regelverk behöver därför utformas så att det säkerställs att medlen går till det ändamål de är avseedda för, och inte ersätter annan finansiering.</P>
<P class="p254 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P class="p570 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">överväga om lärare som är anställda av utbildningsanordnare som bedriver utbildning på entreprenad i högre utsträckning bör kunna ta del av statliga satsningar för lärare, och i så fall vilka, eller om det i stället ska betraktas som anordnarnas ansvar att tillhandahålla motsvarande insatser,</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">687</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_688" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">föreslå hur regelverken för statliga satsningar för lärare skulle kunna justeras om utredaren bedömer att fler lärare som är an- ställda av anordnare som bedriver utbildning på entreprenad bör kunna ta del av dem,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">föreslå hur regelverken kan utformas så att statsbidrag fullt ut går till bidragets ändamål,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">särskilt analysera risker för överkompensation till anordnarna, och</SPAN></P>
<P class="p40 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p122 ft28">Uppdraget att se över vissa examina</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 101px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Möjlighet att läsa ämnena modersmål och svenska som andraspråk inom ramen för fler examina</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;" class="ft52">Enligt skollagen ska en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska erbjudas modersmålsundervisning om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna har utökad rätt till modersmålsundervis- ning. Det råder i dag en omfattande brist på lärare i modersmål och bristen bedöms komma att öka, bl.a. på grund av de många nyan- lända eleverna. Det är därför nödvändigt att fler personer utbildar sig till modersmålslärare. För att bli behörig modersmålslärare krävs i dag att ämnet modersmål läses inom ramen för en ämneslä- rarexamen eller att en tidigare avlagd behörighetsgivande examen kompletteras med ämnesstudier i modersmålet. Trots den stora bristen på lärare i modersmål har endast 5 av de 27 lärosäten som har tillstånd för att utfärda ämneslärarexamen tillstånd för något modersmål. Svenska lärosäten saknar också kompetens inom många av de språk som efterfrågas i skolväsendet vilket påverkar både möjligheterna att utbilda nya lärare och möjligheterna att t.ex. validera redan tillägnade språkkunskaper.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft52">Det är därför viktigt att förbättra möjligheterna att utbilda sig till modersmålslärare. Det kan ske genom att det ges möjlighet att läsa modersmål inom ramen för fler behörighetsgivande examina än</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">688</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_689" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p485 ft26">vad som i dag är möjligt. Ett annat sätt är att skapa andra vägar till behörighet i fler av de av skolväsendet efterfrågade språken.</P>
<P class="p695 ft25">Även för ämnet svenska som andraspråk är de möjliga utbild- ningsvägarna begränsade trots att ämnet förekommer i stora delar av skolväsendet. Vägen till behörighet går även här via en ämneslä- rarutbildning eller att en tidigare examen kompletteras med ytterli- gare ämneskunskaper. Det finns därför skäl att se över möjlighet- erna att läsa ämnet svenska som andraspråk inom ramen för fler behörighetsgivande examina än vad som i dag är möjligt. Det kan också behövas generella justeringar av t.ex. grundlärarexamen för att ytterligare stärka lärares kompetens när det gäller barns och elevers språkinlärning och språkutveckling, såväl när det gäller barn och elever med svenska som modersmål som de med ett annat mo- dersmål än svenska.</P>
<P class="p961 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P class="p1192 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">föreslå hur fler behörighetsgivande examina kan omfatta ämnena modersmål eller svenska som andraspråk,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">föreslå hur andra vägar till behörighet i fler av de av skolväsen- det efterfrågade modersmålen ska kunna skapas,</SPAN></P>
<P class="p1026 ft25"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft27">föreslå hur lärares och förskollärares kompetens inom språkin- lärning och språkutveckling ytterligare kan stärkas, och</SPAN></P>
<P class="p23 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P class="p122 ft28">Uppdraget att se över karriärvägsreformen</P>
<P class="p111 ft25">Den 1 juli 2013 infördes ett s.k. målsättningsstadgande i skollagen som innebär att skolhuvudmän ska sträva efter att inrätta karriär- steg för särskilt yrkesskickliga lärare (prop. 2012/13:136, bet. 2012/13:UbU15, rskr. 2012/13:266). Vidare infördes en upp- lysningsbestämmelse om möjligheten för huvudmän att söka stats- bidrag för karriärstegen förstelärare och lektor. En lärare kan göra karriär bl.a. genom att utses till förstelärare eller lektor med därtill kopplat statsbidrag som innebär ett genomsnittligt lönepåslag med 5 000 kronor per månad för en förstelärare och 10 000 kronor per månad för en lektor (förordningen [2013:70] om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare). Syftet med kar- riärvägsreformen är att möjliggöra för skickliga lärare att göra kar-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">689</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_690" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p668 ft41">riär utan att behöva lämna undervisningen och därigenom bidra till yrkets attraktivitet och till förbättrad undervisning och förbättrade studieresultat.</P>
<P class="p88 ft25">Regeringen beslutade 2014 om ett extra statsbidrag till skolhu- vudmän som inrättar karriärsteg för fler lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden (förordning [2014:145] om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden). Vidare beslutade regeringen i mars 2016 om en satsning som inne- bär att skolhuvudmän som gör insatser enligt särskilda överens- kommelser inom ramen för Skolverkets uppdrag om samverkan för bästa skola och uppdraget om insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända kan få ytterligare statsbidrag för att inrätta karriärsteg i form av förstelärare och lektorer. Statsbidrag kan nu även lämnas för insatser för personer i ledande befattning (förord- ningen [2016:329] om statsbidrag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka ut- bildningens kvalitet för nyanlända).</P>
<P class="p90 ft52">I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg. omr. 16) uttalade regeringen att karriärvägsreformen var ett första steg för att lyfta lärarnas löner men att regeringen vill ta ytterligare ansvar genom en särskild lärarlönesatsning (prop. 2014/15:1 s. 160 f.). I mars 2016 inrättades följaktligen ett statsbidrag för höjda löner till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare eller fritidspedagoger (förordningen [2016:100] om statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier). Det genomsnittliga lönepåsla- get inom denna satsning är minst 2 500 och högst 3 500 kronor. Fr.o.m. 2017 beräknas 3 miljarder kronor avsättas årligen för detta ändamål. Statsbidraget ges endast till de huvudmän som höjer lönen utöver vad som följer av den ordinarie lönerevisionen. En given utgångspunkt för regeringen har varit att svensk lönebildning ska skötas av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden. En tydlig skillnad mellan karriärsvägsreformen och lönesatsningen är att inga nya särskilda befattningar inrättas, utan det är en satsning på att höja lönerna för särskilt kvalificerade lärare.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 116px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">690</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_691" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p91 ft53">Karriärvägsreformen behöver ses över</P>
<P class="p111 ft25">Statskontoret har regeringens uppdrag att följa upp och analysera hur reformen om inrättandet av karriärsteg för särskilt yrkesskick- liga lärare genomförts och fungerar (U2014/04127/S). Stats- kontorets uppföljning visar bl.a. att karriärvägsreformen har ett brett deltagande. Undantaget är de små, enskilda huvudmännen som av olika skäl deltagit i lägre utsträckning. Statskontoret kon- staterar dock också att genomförandet av karriärvägsreformen endast till viss del har skapat förutsättningar för att nå målet om ett attraktivare läraryrke och bättre skolresultat. Även om reformen har fått stor spridning och har gett avtryck på lärarnas löner, har huvudmännen inte lyckats skapa legitimitet för reformen bland lärarna. I en enkätundersökning som Statskontoret genomfört inom ramen för uppdraget anger en majoritet av lärarna att de är ganska eller mycket negativt inställda till karriärvägsreformen. De lärare som själva har en karriärtjänst är dock betydligt mer positiva till reformen än andra lärare.</P>
<P class="p84 ft52">Det är viktigt att de erfarenheter som bl.a. Statskontoret redovi- sat i sin uppföljning omhändertas. Att en majoritet av lärarna är negativt inställda till reformen måste naturligtvis tas på allvar. Statskontorets rekommendationer riktar sig i stor utsträckning till huvudmännen. Det är angeläget att huvudmännen analyserar hur reformen på bästa sätt kan användas så att den får legitimitet hos professionen. Det finns emellertid också skäl att utreda om det är möjligt att genom eventuella justeringar av bestämmelserna skapa bättre förutsättningar för lärare med karriärtjänster att förbättra undervisningens kvalitet. Utgångspunkten ska fortsatt vara att svensk lönebildning ska skötas av de förhandlande parterna på ar- betsmarknaden. Det finns också skäl att analysera hur karriärvägs- systemet och lärarlönesatsningen samverkar. För att satsningarna ska få positiva effekter för såväl den enskilda lärarens yrkesut- veckling som för hela skolans verksamhet är det viktigt att analy- sera hur de två satsningarna kan samverka för att bidra till bästa möjliga skolutveckling. När det gäller karriärvägsreformen kan det t.ex. finnas skäl att analysera och överväga om det kan skapas inci- tament som på sikt leder till fler lektorer i skolväsendet.</P>
<P class="p176 ft41">Skolkommissionen gör i sitt delbetänkande bedömningen att det bör införas ett nationellt professionsprogram för lärare och</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">691</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_692" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">skolledare. Enligt Skolkommissionen bör det inom ramen för pro- grammet etableras ett antal kvalifikationsnivåer som utgör tydliga utvecklingssteg och karriärmöjligheter för lärare. Kommissionen avser att återkomma i slutbetänkandet med konkreta förslag till utformningen av det nationella professionsprogrammet.</P>
<P class="p206 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">undersöka om det är möjligt att, med beaktande av Skolkom- missionens förslag, åtgärda uppmärksammade brister genom ändringar av gällande regelverk för karriärvägsreformen,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">analysera om eventuella justeringar av karriärvägssystemet behö- ver göras för att det på bästa sätt ska samverka med lärarlöne- satsningen, och</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 103px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Hur ska erfarna lärare stimuleras att söka sig till skolor med svåra förutsättningar?</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 9 §). Svenska grundskolor har sedan <NOBR>1990-talet</NOBR> blivit alltmer segregerade med avseende på elevers bakgrund. Skillnaderna i resultat mellan skolor har också ökat under samma period (Skolverket, [2012] Likvärdig utbildning i svensk grundskola?). Ökande skillnader i resultat mellan grund- skolorna kan vara en indikation på att likvärdigheten i de svenska grundskolorna har försämrats. Denna utveckling är allvarlig och kräver kraftfulla åtgärder på huvudmannanivå. Även från statens sida är det angeläget att i utformningen av olika satsningar analy- sera hur de på bästa sätt kan bidra till att förbättra förutsättning- arna för att alla elever ska ha samma möjligheter att nå kunskaps- målen.</P>
<P class="p404 ft35">I rapporten Specialdestinerade statsbidrag – ett sätt att styra mot en mer likvärdig skola? (RiR 2014:25) konstaterar Riks- revisionen att bl.a. karriärvägssatsningen inte används kompensato- riskt och därmed sannolikt inte bidrar till en ökad likvärdighet. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga om de rik- tade statsbidrag som varit föremål för granskningen ska utformas och riktas till de skolor och huvudmän som är i större behov av</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">692</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_693" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p414 ft52">statliga bidrag. Skolverket drar liknande slutsatser i rapporten Finns förstelärarna där de bäst behövs? (2015) och konstaterar att förstelärarna inte i högre grad finns på skolor med svårare förut- sättningar. Detta bekräftas även av Statskontorets första delrapport Uppföljning av karriärstegsreformen (2015:12) där de redovisar att huvudmännen generellt inte gjort någon prioritering av svaga skolor vid sin fördelning av karriärtjänsterna. Enligt Statskontorets andra delrapport (Uppföljning av karriärstegsreformen Del- rapport 2, 2016:1) har dock huvudmännen haft en viss kompensa- torisk ambition. Någon sådan behovsprioritering har dock inte kunnat konstateras när det gäller gymnasieskolan.</P>
<P class="p686 ft25">Regeringen har under mandatperioden fattat beslut om statsbi- drag till skolhuvudmän för insatser inom ramen för samverkan för bästa skola och för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända fördelat efter socioekonomiska parametrar. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för att en större andel erfarna och skickliga lärare eller personer i ledande befattning ska attraheras till skolor med svåra förutsättningar. Eftersom satsningen startar först höst- terminen 2016 är det ännu inte möjligt att säga något om utfallet.</P>
<P class="p434 ft25">Den del av karriärvägssystemet som rör statsbidrag för karriär- tjänster i utanförskapsområden har visat sig vara behäftad med en del problem. Statskontorets uppföljning visar t.ex. på flera problem i statsbidragets konstruktion. Bland annat bedöms inte de faktorer som styr urvalet av skolor vara träffsäkra, vilket får till följd att skolor med lika stora eller till och med större behov än de bidrags- berättigade faller utanför satsningen. Statskontoret konstaterar vidare att huvudmännen har haft svårt att tillsätta tjänsterna, vilket till stor del kan förklaras av att det generellt är svårt att rekrytera skickliga lärare till skolor i utanförskapsområden.</P>
<P class="p404 ft41">Det är angeläget att åtgärder som vidtas syftar till att skapa karriärmönster i lärarkåren som uppmuntrar erfarna lärare att söka sig också till skolor med större utmaningar. Avsikten är att den av regeringen nyligen beslutade satsningen på öronmärkta medel till skolor som har ingått överenskommelser inom bl.a. ramen för Skolverkets uppdrag om samverkan för bästa skola ska bidra till sådana karriärmönster. Det finns emellertid skäl att överväga åtgär- der i syfte att förstärka drivkrafterna för erfarna lärare och personer i ledande befattning att söka sig till skolor med svåra förutsätt- ningar.</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">693</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_694" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p558 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P class="p542 ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">analysera och föreslå vilka åtgärder som, inom ramen för befint- liga satsningar, kan vidtas för att erfarna lärare och personer i le- dande befattning i större utsträckning ska söka sig till skolor med svåra förutsättningar, och</SPAN></P>
<P class="p463 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 113px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Uppdraget att se över lärares, rektorers och förskolechefers administrativa arbetsbörda</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft53">Hur kan arbetssituationen för lärare, rektorer och förskolechefer förbättras?</P>
<P class="p480 ft41">Att arbeta som rektor, förskolechef eller lärare är komplext och utmanande. Av departementspromemorian Tid för undervisning – lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) framgår att lärares arbetsuppgifter har ökat över tid. Ök- ningen handlar bl.a. om fler uppgifter kopplade till dokumentation och till uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveck- ling. Även andra rapporter visar att svenska lärares tid för under- visning, planering och efterarbete står tillbaka för bl.a. administra- tiva och dokumenterande arbetsuppgifter. Enligt <NOBR>OECD-studien</NOBR> TALIS (2013) ägnar svenska lärare mer av sin tid åt administrativa arbetsuppgifter och mindre åt undervisning och kompetensut- veckling än lärare i andra <NOBR>OECD-länder.</NOBR></P>
<P class="p242 ft41">Som ett led i att frigöra tid för undervisningen avskaffades 2013 kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner i de årskurser där betyg sätts. För årskurs <NOBR>1–5</NOBR> i grundskolan ska individuella ut- vecklingsplaner upprättas en gång per läsår, i stället för varje termin (se t.ex. 10 kap. 13 § skollagen). Senare ändrades skollagen ytterli- gare i syfte att förtydliga reglerna om stöd och särskilt stöd och att förenkla lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan doku- mentation (3 kap. skollagen).</P>
<P class="p232 ft107">Regeringen bedömer att det finns behov av att överväga fler åt- gärder för att minska lärares administrativa börda för att frigöra tid för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Lära- rens tid för förberedelser och uppföljning är av största vikt för kvaliteten i undervisningen. En omfattande och viktig del av lärar-</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">694</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_695" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p604 ft41">yrket är t.ex. kontakter med föräldrar. Genom att identifiera och lyfta fram goda exempel på sådana kontakter och även på hur lära- res administrativa börda i övrigt kan minska, kan lärares arbete underlättas.</P>
<P class="p417 ft52">Enligt Lärarförbundets rapport Låt lärare vara lärare, del 2 (2016) är det administrativa arbetet ett av de områden där arbets- belastningen för lärare ökat mest. I rapporten konstateras att, trots nationella reformer som syftat till att minska vissa administrativa krav har genomförts, tycks många huvudmän och skolledningar fortfarande ha kvar olika former av dokumentation utöver sådan dokumentation som följer av nationella styrdokumenten. Skol- kommissionen gör i sitt delbetänkande bedömningen att huvud- männen bör beakta den administrativa bördan för lärare och rekto- rer och vara restriktiva med att belasta dem med egna mål, anvis- ningar och redovisningskrav vid sidan av det som anges i nationella styrdokument. Det finns därför ett behov av att undersöka vilka administrativa uppgifter utöver de som följer av de nationella målen som läggs på lärare och skälen till detta samt se över vilka möjlig- heter det finns att minska mängden sådana uppgifter.</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;" class="ft41">Rektors- och förskolechefsfunktionerna är centrala för skol- och förskoleverksamheternas kvalitet och utveckling. Rektorn och förskolechefen har som pedagogiska ledare det övergripande ansva- ret för att verksamheterna som helhet utvecklas och inriktas på att nå de nationella målen. Det är därför viktigt att rektorer och för- skolechefer har goda förutsättningar att utveckla sitt pedagogiska ledarskap utifrån kraven i skollagen, läroplaner och andra författ- ningar.</P>
<P class="p417 ft25">Granskningar från bl.a. Skolinspektionen visar att många rekto- rer och förskolechefer anser att de på grund av en stor mängd ad- ministrativa uppgifter inte har möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för pedagogisk ledning av verksamheten. Detta bekräftas, när det gäller rektorer, i betänkandet Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22). I betänkandet konstateras att många av rektorer- nas problem beror på svagheter i den så kallade styrkedjan. Utreda- ren föreslår därför ett flerårigt nationellt handlingsprogram i syfte att stärka skolans styrkedja i relation till de nationella målen. För- slaget om ett nationellt handlingsprogram innefattar en statlig re- kryteringsutbildning för blivande rektorer, en obligatorisk för- djupningsutbildning efter rektorsprogrammet, en utbildning för</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">695</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_696" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">skolchefer, utbildning av lärare om skolans styrsystem samt utbild- ning och dialog med förtroendevalda. Betänkandet har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.</P>
<P class="p404 ft25">Regeringen ser alltjämt ett behov av ytterligare åtgärder för att förbättra arbetssituationen för rektorer, förskolechefer och lärare i syfte att öka förutsättningarna för förbättrade elevresultat i skolan. Konkreta åtgärder kan behöva vidtas för att ytterligare minska den administrativa arbetsbördan för lärare, rektorer och förskolechefer.</P>
<P class="p206 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">utifrån en analys av arbetssituationen och organisatoriska fak- torer föreslå åtgärder för att minska lärares, rektorers och för- skolechefers administrativa arbete,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">identifiera och lyfta fram goda exempel på hur lärares admi- nistrativa börda kan minska samtidigt som exempelvis kontak- ten med barns och elevers vårdnadshavare och föräldrar kan ge- nomföras på ett effektivt och förtroendefullt sätt,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">undersöka vilka administrativa uppgifter utöver de som följer av de nationella målen som läggs på lärare och skälen till detta samt se över vilka möjligheter det finns att minska mängden sådana uppgifter, och</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;" class="ft28">Uppdraget att utreda om förskolechefer i förskolan bör benämnas rektorer i skollagen</P>
<P class="p872 ft41">Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en för- skoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. I propositionen Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165 s. 250 f.) som låg till grund för den nuvarande skollagen föreslogs att det ansvar som åvilar ledningen för förskolan skulle regleras i skollagen. Syftet var att befästa förskolans ställning som en del av utbildningssystemet och förstärka dess kvalitet och likvärdighet. Vidare föreslogs att verksamheten i förskola skulle ledas av en förskolechef. En del remissinstanser hade invändningar mot att särskilja ledningen för</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">696</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_697" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD style="padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;" class="tr6"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
<TD class="tr6 td124"><P class="p19 ft38">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p101 ft25">skolan respektive förskolan och ansåg, bl.a. mot bakgrund av att förskolan i och med den nuvarande skollagen är en egen skolform, att även förskolan skulle ledas av en rektor. Den dåvarande regeringen ansåg dock att den som har ledningsansvaret i förskolan ska benämnas förskolechef. I och med en sådan reglering ville den dåvarande regeringen framhålla den särart som verksamheten i förskolan har jämfört med verksamheten i skolan.</P>
<P class="p102 ft25">Enligt skollagen får som rektor eller förskolechef bara den an- ställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt (2 kap. 11 §). När det gäller rektorer är det vidare obligatoriskt att genomgå en särskild reglerad befattningsutbildning, det s.k. rektorsprogrammet (förordningen [2011:183] om befattningsut- bildning för rektorer och annan personal med motsvarande led- ningsfunktion i skola, förskola och fritidshem samt fortbildning för rektorer och förskolechefer). Enligt skollagen ska varje huvud- man se till att rektorerna går den särskilda befattningsutbildningen eller en utbildning som kan jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin an- ställning och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen (2 kap. 12 §). Det är möjligt även för nyanställda förskolechefer att genomgå rektorsprogrammet. Utbildningen är dock inte obliga- torisk för förskolechefer. Av de som antogs till rektorsprogrammet 2015 var endast omkring 20 procent förskolechefer.</P>
<P class="p176 ft41">Ett starkt pedagogiskt ledarskap är lika viktigt i förskolan som i skolan. Det bör därför utredas om förskolechefen bör ha samma yrkestitel och samma rätt till kompetensutveckling som rektorer i andra skolformer.</P>
<P class="p961 ft26">Utredaren ska därför</P>
<P class="p570 ft158"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft157">analysera behov och konsekvenser av att förskolechefer be- nämns rektorer i skollagen,</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 18px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;" class="ft41"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft44">i det fall utredaren finner att förskolechefer bör bli rektorer i lagens mening, lämna sådana förslag och en tidsplan samt föreslå hur den obligatoriska befattningsutbildningen kan anpassas även till förskolechefernas uppdrag, och</SPAN></P>
<P class="p34 ft26"><SPAN class="ft26">•</SPAN><SPAN class="ft156">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 89px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">697</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_698" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr6 td6"><P class="p19 ft22">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p19 ft22">SOU 2018:17</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft28">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Utredaren ska redogöra för ekonomiska och praktiska konsekven- ser av sina förslag. Utöver vad som följer av <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommitté- förordningen (1998:1474) ska utredaren även redovisa konsekven- serna ur ett barnrättsperspektiv utifrån FN:s konvention om bar- nets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt konsekvenserna utifrån principen om <NOBR>icke-diskriminering.</NOBR></P>
<P class="p104 ft28">Samråd och redovisning av uppdraget</P>
<P style="text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;" class="ft41">Utredaren ska arbeta i dialog med de som medverkar i den natio- nella samlingen för läraryrket.</P>
<P class="p404 ft25">Utredaren ska inhämta synpunkter från Statens skolverk, Sta- tens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Sameskolstyrelsen, Skolforskningsinstitutet och Statskontoret. Utredaren ska även inhämta synpunkter från andra relevanta myndigheter och organisationer, bl.a. universitet och högskolor med examenstillstånd för utbildningar som leder till <NOBR>förskollärar-,</NOBR> <NOBR>yrkeslärar-,</NOBR> <NOBR>speciallärar-,</NOBR> <NOBR>specialpedagog-,</NOBR> <NOBR>grundlärar- ,</NOBR> ämneslärar- eller folkhögskollärarexamen samt elev- och barn- rättsorganisationer. Utredaren ska informera sig om annat pågående utredningsarbete som kan vara av betydelse för uppdragets genomförande, t.ex. Skolkommissionens arbete (U 2015:03).</P>
<P class="p204 ft41">Den del av uppdraget som avser justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna, uppdraget att utreda om förskolechefer i förskolan bör benämnas rektorer i skollagen och uppdraget att se över hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras ska redovisas senast den 1 juni 2017. Uppdraget ska i övrigt redovisas senast den 1 december 2017.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 249px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft26">(Utbildingsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft31">698</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_699" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;">
<DIV style="border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft12">Kommittédirektiv 2017:111</P>
<P style="text-align: left;padding-right: 145px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;" class="ft60">Tilläggsdirektiv till utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner (U 2016:06)</P>
<P class="p92 ft11">Beslut vid regeringssammanträde den 2 november 2017</P>
<P class="p104 ft13">Förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p391 ft10">Regeringen beslutade den 15 september 2016 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna (dir. 2016:76).</P>
<P class="p340 ft10">Utredningen delredovisade sitt uppdrag den 8 juni 2017 i delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51). Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 december 2017. Utredningstiden förlängs nu för de delar av uppdraget som återstår att redovisa. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 1 mars 2018.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 240px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;" class="ft11">(Utbildningsdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 215px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft21">699</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_700" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;">
</DIV>
<DIV id="page_701" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;height: 914px;">
<DIV style="position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:914px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317701x1.jpg/" style="width:624px;height:914px;">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV style="border:none;margin: 86px 0px 0px 75px;padding: 0px;border:none;width: 549px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft172">Statens offentliga utredningar 2018</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft23">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 43px 0px 0px 80px;padding: 0px;border:none;width: 544px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 213px;overflow: hidden;">
<P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">1.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Ett reklamlandskap i förändring</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 40px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">2.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Stärkt straffrättsligt skydd</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 50px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. Ju.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft7"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">3.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">En strategisk agenda</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">för internationalisering. U.</P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">4.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Framtidens biobanker. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">5.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Vissa processuella frågor på socialförsäkringsområdet. S.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -11px;" class="ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. Ju.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;" class="ft5"><SPAN style="font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;">7.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Fö.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">8.</SPAN><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2018. Beslut under osäkerhet. M.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">9.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. U.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">10.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">11.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Vårt gemensamma ansvar</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">för unga som varken arbetar eller studerar. U.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 56px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">12.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Uppdrag: Samverkan 2018. Många utmaningar återstår. A.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">13.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? Fi.</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">14.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Bidragsbrott och underrättelseskyl- dighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. Fi.</SPAN></P>
<P class="p53 ft7"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">15.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;">Mindre aktörer i energilandskapet</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">–</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;">genomgång av nuläget. M.</SPAN></P>
<P style="text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 51px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">16.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;">Vägen till självkörande fordon – introduktion. Del 1 + 2. N.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 331px;overflow: hidden;">
<P class="p53 ft7"><SPAN style="font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;">17.</SPAN><SPAN style="font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;">Med undervisningsskicklighet</SPAN></P>
<P style="text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 157px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. U.</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_702" style="position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 144px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;">
<DIV style="position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:624px;height:147px;">
<INGENBILD zsrc="H6B317702x1.jpg/" style="width:624px;height:147px;">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV style="border:none;margin: 87px 0px 0px 131px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft172">Statens offentliga utredningar 2018</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;" class="ft23">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV style="border:none;margin: 44px 0px 0px 131px;padding: 0px;border:none;width: 493px;overflow: hidden;">
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 218px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft77">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Uppdrag: Samverkan 2018.</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Många utmaningar återstår. [12]</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft77">Finansdepartementet</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Ett reklamlandskap i förändring</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">– konsumentskydd och tillsyn i en digitaliserad värld. [1]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Myndighetsgemensam indelning – sam- verkan på regional nivå. Volym 1. Myndighetsgemensam indelning – författningsändringar till följd av ny landstingsbeteckning. Volym 2. [10]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 73px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Finansiering av infrastruktur med skatt eller avgift? [13]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Bidragsbrott och underrättelseskyldig- het vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – en utvärdering. [14]</P>
<P class="p988 ft77">Försvarsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 86px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. [7]</P>
<P class="p835 ft77">Justitiedepartementet</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">Stärkt straffrättsligt skydd</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner. [2]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. [6]</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft77">Miljö- och energidepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2018. Beslut under osäkerhet. [8]</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Mindre aktörer i energilandskapet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">– genomgång av nuläget. [15]</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;" class="ft77">Näringsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Vägen till självkörande fordon – introduktion Del 1 + 2. [16]</P>
</DIV>
<DIV style="float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 275px;overflow: hidden;">
<P class="p0 ft77">Socialdepartementet</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Framtidens biobanker. [4]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 115px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Vissa processuella frågor på social- försäkringsområdet. [5]</P>
<P class="p835 ft77">Utbildningsdepartementet</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft7">En strategisk agenda</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">för internationalisering. [3]</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 137px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;" class="ft5">Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. [9]</P>
<P class="p209 ft7">Vårt gemensamma ansvar</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 98px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">– för unga som varken arbetar eller studerar. [11]</P>
<P style="text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">Med undervisningsskicklighet</P>
<P style="text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;" class="ft5">i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling. [17]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H6B317sou_2018__17.pdf5406593pdfMed undervisningsskicklighet i centrum - ett ramverk för lärares och rektorers professionella utvecklinghttps://data.riksdagen.se/fil/0B97011C-32D8-4F4F-B9F4-B923990494D1