5009075H6023922018/19392motPartimotionmotMotion 2018/19:392 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)MotionMotion540MJU39202018-11-15 00:00:002022-06-21 15:48:212018-11-15 00:00:00Klimaträttvisaav Jonas Sjöstedt m.fl. (V)KlarhtmlFilur35ec8d7a-6da4-4f0c-813b-1d83a939bf31https://data.riksdagen.se/dokument/H602392/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H602392https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H602392
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_ac4859e1-472c-4554-882f-3b85da43e3c2\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-left:43.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-43.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-left:50.4pt; margin-bottom:0pt; t-i:-50.4pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-left:57.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-57.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-left:64.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-64.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-left:72pt; margin-bottom:0pt; t-i:-72pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-left:79.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-79.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:-18pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:39.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-39.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:61.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-61.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:82.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-82.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2018/19:392</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Klimaträttvisa</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674894"><span>Innehåll</span><span>sförteckning</span></a>
</h1>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674894"><span class="Hyperlink">1</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Innehållsförteckning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674895"><span class="Hyperlink">2</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674896"><span class="Hyperlink">3</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Inledning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674897"><span class="Hyperlink">4</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Vänsterpartiets utgångspunkter i klimatpolitiken</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674898"><span class="Hyperlink">4.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Tre fokusområden</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674899"><span class="Hyperlink">4.1.1</span><span style="width:7.65pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:60pt"></span><span class="Hyperlink">Rättvist miljöutrymme</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674900"><span class="Hyperlink">4.1.2</span><span style="width:9.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:61.7pt"></span><span class="Hyperlink">Klimaträttvisa</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674901"><span class="Hyperlink">4.1.3</span><span style="width:9.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:61.7pt"></span><span class="Hyperlink">Klimat, klass och kön</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674902"><span class="Hyperlink">4.2</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Rika påverkar klimatet mest</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674903"><span class="Hyperlink">4.3</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Fattiga drabbas hårdast</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674904"><span class="Hyperlink">4.4</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Män har större klimatpåverkan än kvinnor</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674905"><span class="Hyperlink">4.4.1</span><span style="width:9.7pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:62.05pt"></span><span class="Hyperlink">Kvinnor mest utsatta</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674906"><span class="Hyperlink">4.4.2</span><span style="width:11.4pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.75pt"></span><span class="Hyperlink">Ge kvinnor makt – en del av klimatlösningen</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674907"><span class="Hyperlink">5</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Klimatförändringarna – det vetenskapliga läget</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674908"><span class="Hyperlink">5.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">IPCC sammanställer kunskapsläget</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674909"><span class="Hyperlink">5.2</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Den senaste forskningen visar att åtgärder brådskar</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674910"><span class="Hyperlink">6</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Sveriges roll efter klimatavtalet i Paris</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674911"><span class="Hyperlink">6.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Parisavtalet – ett viktigt men otillräckligt steg</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674912"><span class="Hyperlink">6.2</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Klimatet kräver skärpta mål för utsläppsminskningar</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674913"><span class="Hyperlink">6.2.1</span><span style="width:9.45pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:61.8pt"></span><span class="Hyperlink">Sverige måste ta eget ansvar för utsläppsminskningar</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674914"><span class="Hyperlink">6.2.2</span><span style="width:11.15pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.5pt"></span><span class="Hyperlink">Sverige bör presentera egna utsläppsminskningar inom ramen för Parisavtalet</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674915"><span class="Hyperlink">6.2.3</span><span style="width:11.15pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.5pt"></span><span class="Hyperlink">Inför konsumtionsbaserat etappmål för att minska utsläppen</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674916"><span class="Hyperlink">6.2.4</span><span style="width:11.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.85pt"></span><span class="Hyperlink">Skärp EU:s klimat- och energimål</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674917"><span class="Hyperlink">6.3</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Stärk EU:s och det globala samfundets styrmedel för klimatet</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674918"><span class="Hyperlink">6.3.1</span><span style="width:9.45pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:61.8pt"></span><span class="Hyperlink">Reformera EU:s handelssystem med utsläppsrätter</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674919"><span class="Hyperlink">6.3.2</span><span style="width:11.15pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.5pt"></span><span class="Hyperlink">Möjliggör överföring av grön teknik</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674920"><span class="Hyperlink">6.3.3</span><span style="width:11.15pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.5pt"></span><span class="Hyperlink">Stoppa Världsbankens och Europeiska investeringsbankens stöd till fossila energilösningar</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674921"><span class="Hyperlink">6.4</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Stärk Sveriges nationella klimatpolitik</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674922"><span class="Hyperlink">6.4.1</span><span style="width:9.8pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:62.15pt"></span><span class="Hyperlink">Förhindra utvinning av fossil energi i Sverige</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674923"><span class="Hyperlink">6.4.2</span><span style="width:11.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.85pt"></span><span class="Hyperlink">AP-fonderna ska förvaltas hållbart utan investeringar i fossilindustrin</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674924"><span class="Hyperlink">6.4.3</span><span style="width:11.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.85pt"></span><span class="Hyperlink">Minska utsläppen från vår livsmedelskonsumtion</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674925"><span class="Hyperlink">6.4.4</span><span style="width:11.85pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:64.2pt"></span><span class="Hyperlink">Förbud mot nybilsförsäljning av fossildrivna bilar efter 2025</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674926"><span class="Hyperlink">6.4.5</span><span style="width:11.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.7pt"></span><span class="Hyperlink">Miljöanpassa vägtrafiken och effektivisera samhällsplaneringen</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674927"><span class="Hyperlink">6.4.6</span><span style="width:11.95pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:64.3pt"></span><span class="Hyperlink">Samhällsnytta framför avreglering av järnväg och kollektivtrafik</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674928"><span class="Hyperlink">6.4.7</span><span style="width:11.15pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:63.5pt"></span><span class="Hyperlink">Inför möjlighet för kommuner och regioner att införa trängselavgifter</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674929"><span class="Hyperlink">6.4.8</span><span style="width:11.95pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:64.3pt"></span><span class="Hyperlink">Stimulera cirkulär ekonomi</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674930"><span class="Hyperlink">6.4.9</span><span style="width:11.95pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:64.3pt"></span><span class="Hyperlink">Inför statlig investeringsbudget</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674931"><span class="Hyperlink">6.4.10</span><span style="width:10.65pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:69pt"></span><span class="Hyperlink">Öka de hållbara investeringarna med en statlig grön investeringsbank</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674932"><span class="Hyperlink">6.4.11</span><span style="width:8pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:66.35pt"></span><span class="Hyperlink">Fasa ut miljö- och klimatskadliga subventioner</span></a>
</p>
<p class="TOC3">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674933"><span class="Hyperlink">6.4.12</span><span style="width:9.7pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:68.05pt"></span><span class="Hyperlink">Utred koldioxidransonering</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc4674934"><span class="Hyperlink">6.5</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Fördelarna med att ställa om</span></a>
</p>
<p>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674895"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc4674895"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör klimatfrågan bör uppmärksamma de globala skillnaderna liksom klass- och genusaspekter och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör klimatfrågan bör verka för att kvinnors delaktighet och makt stärks i arbetet för att bromsa klimatförändringarna och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet om utsläppsminskning till 2020 för den icke handlande sektorn ska uppnås genom nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålen om utsläppsminskningar till 2030 och 2040 för den icke handlande sektorn ska uppnås genom nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör presentera ett nationellt klimatbidrag, s.k. NDC, som kompletterar och går utöver EU:s, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta ett etappmål för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen av växthusgaser och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att i sin årliga officiella statistik över växthusgasutsläpp i Sverige som rapporteras till FN:s klimatkonvention även rapportera de konsumtionsbaserade utsläppen och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s klimat- och energimål till 2030 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU antar en målsättning att nå nollutsläpp senast 2050 och att all energiproduktion då ska vara förnybar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformering av EU:s utsläppshandelssystem och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i internationella klimatförhandlingar och andra forum, bör verka för att miljöteknik och vissa livsmedelstekniker som begränsar klimatförändringarna ges liknande undantag som finns inom TRIPS-avtalet gällande livsbesparande mediciner och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och andra multilaterala finansinstitutioner upphör med direkt och indirekt stöd till fossila energilösningar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatmål för nollutsläpp av växthusgaser till senast 2040 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt förbud mot utvinning av fossil energi bör införas och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunal vetorätt mot utvinning av fossil energi bör införas och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya riktlinjer för AP-fonderna avseende miljö och etik och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt mål om att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025, jämfört med dagens nivåer, bör införas och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en handlingsplan bör tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost, exempelvis genom att införa konceptet Vegonorm och/eller vegetariska dagar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger kommuner, landsting och regioner möjlighet att själva besluta om införande av trängselavgifter och deras utformning och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utfasning av miljöskadliga subventioner där borttaganden av subventioner är granskade med avseende på miljöeffekter, påverkan på offentliga finanser och generella ekonomiska och sociala kostnader och fördelar och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att belysa effekterna av att införa koldioxidransonering i Sverige och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="MotionsStart"></a><a name="_Toc4674896"><span>Inledning</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc4674896"></span><span>Vänsterpartiet är ett socialistiskt och feministiskt parti på ekologisk grund. Vårt mål är</span><span> </span><span>att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle</span><span> </span><span>befriat från klass- och könsförtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där</span><span> </span><span>kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan.</span>
</p>
<p>
<span>Jorden förser oss människor med nödvändiga naturresurser. Men naturresurserna är</span><span> </span><span>inte oändliga. Jorden har en ekologisk bärkraft som vi inte kan överskrida. Det gör att</span><span> </span><span>miljöfrågan i grunden är en fråga om fördelning av begränsade resurser. Miljöpolitik</span><span> </span><span>är </span><span>ock</span><span>så </span><span>en fråga </span><span>om rättvisa och solidaritet.</span>
</p>
<p>
<span>Politik för klimaträttvisa handlar om att verka för goda och rättvisa</span><span> </span><span>levnadsförhållanden lokalt och samtidigt ta ansvar för klimatkonsekvenser som drabbar</span><span> </span><span>andra regioner eller länder. Individuella beslut kan i viss mån påverka i vilken grad man</span><span> </span><span>lever miljövänligt eller inte, men för en enskild individ kan det vara svårt att påverka sin</span><span> </span><span>miljö i någon större utsträckning. Miljö- och klimatkriserna är grundläggande</span><span> </span><span>samhällskriser som vi bara kan lösa tillsammans och där människors engagemang för att</span><span> </span><span>skapa hållbara lösningar ska tas till vara. Därför krävs det politiska lösningar på</span><span> </span><span>klimatproblemen.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674897"><span>Vänsterpartiets utgångspunkter i klimatpolitiken</span></a>
</h1>
<h2 style="margin-top:18pt; margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674898"><span>Tre fokusområden</span></a>
</h2>
<h3 style="margin-top:7.5pt; margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>4.1.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674899"><span>Rättvist miljöutrymme</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vänsterpartiet eftersträvar att länder, regioner och individer </span><span>ska</span><span> hålla sig inom ett rättvist miljöutrymme, dvs. den mängd resurser som vi kan använda utan att tvinga</span><span> </span><span>andra människor att </span><span>använda sig av en mindre mängd resurser, nu eller i framtiden.</span><span> </span><span>Tanken om ett rättvist miljöutrymme har två beståndsdelar. Den första delen är den</span><span> </span><span>grundläggande utgångsp</span><span>unkten att det finns ett givet miljöutrymme</span><span> som vi människor</span><span> </span><span>har att röra oss inom. Vi har bara en jord med vissa givna ekologiska gränser. De ramarna kan inte tänjas hur som helst, utan vi måste se till att leva inom dem. Lever vi</span><span> </span><span>över ett givet miljöutrymme, över ett ekosystems bärkraft, drabbar det oss själva men</span><span> </span><span>även andra länders invånare och kommande generationer. På samma sätt drabbar</span><span> </span><span>tidigare generationers överskridande av ramarna oss i dag. Vi kan inte alltid helt</span><span> </span><span>objektivt slå fast hur stort miljöutrymmet är, men vi kan göra kvalificerade</span><span> </span><span>bedöm</span><span>­</span><span>ningar, exempelvis gällande nivåer av klimatpåverkande växthusgaser.</span><span> </span><span>Miljöutrymmet är inte statiskt. Det kan minskas ytterligare genom rovdrift och</span><span> </span><span>miljöförstöring, men också ökas genom mer miljövänliga produktionsmetoder.</span>
</p>
<p>
<span>Den andra delen av det rättvisa miljöutrymmet är frågan om rättvisa. Om man tror</span><span> </span><span>på alla människors lika värde borde tillgången till pengar inte vara grunden för en</span><span> </span><span>fördelning av världens resurser. Jorden är vårt gemensamma arv och borde då också</span><span> </span><span>förvaltas på det sättet. Men i dag är det de individer, företag och länder som har mycket</span><span> </span><span>pengar som lägger beslag på en långt mycket större andel av det totala miljöutrymmet</span><span> </span><span>än vad fattiga länder eller individer gör. Det är inte rättvist. Det behövs politiska beslut</span><span> </span><span>för att rika länder ska minska sin miljö- och klimatpåverkan och för att fattiga länder</span><span> </span><span>ska få möjlighet</span><span> att utvecklas.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>4.1.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674900"><span>Klimaträttvisa</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vänsterpartiet strävar efter klimaträttvisa. </span><span>Det betyder av </span><span>vi tittar specifikt på</span><span> </span><span>klimat</span><span>­</span><span>förändringarna utifrån ett rättviseperspektiv och på vem som påverkar respektive</span><span> </span><span>drabbas av klimatförändringarna. Situationen i världen i dag kan betecknas som djupt</span><span> </span><span>orättvis utifrån ett klimaträttviseperspektiv. Kapitalismen fördelar jordens resurser</span><span> </span><span>extremt ojämlikt, mellan klasser, mellan rika och fattiga länder och – i samspel </span><span>med </span><span>patriarkala strukturer – mellan kvinnor och män.</span>
</p>
<p>
<span>Världens rika människor har orsakat klimatförändringarna och har fortfarande störst</span><span> </span><span>påverkan på klimatet. De som drabbas är däremot världens fattiga människor. Utifrån ett</span><span> </span><span>klimaträttviseperspektiv är det, vilket även slås fast i FN:s klimatkonvention, de rika</span><span> </span><span>länderna som har det historiska ansvaret för klimatförändringarna och som nu även har</span><span> </span><span>det största ansvaret för att minska sina utsläpp. Dessutom måste de rika länderna ge stöd</span><span> till de fattiga länder</span><span> som drabbas av klimatförändringarna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>4.1.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674901"><span>Klimat, klass och kön</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det finns stora skillnader mellan fattigas och rikas klimatpåverkan även inom länder. Vi</span><span> </span><span>anser att det behöver synliggöras vilka som överskrider sitt miljöutrymme och med hur mycket, såväl nationellt som globalt. Att synliggöra ojämlikheterna är att visa hur det</span><span> </span><span>globala klassamhället ser ut i praktiken.</span>
</p>
<p>
<span>Debatten som förs om klimatet fäster knappt någon uppmärksamhet alls på kön,</span><span> </span><span>trots att det är kvinnor som drabbas hårdast av miljöförändringarna samtidigt som det är</span><span> </span><span>män som belastar miljön mest, i såväl rika som fattiga länder. Det handlar om makt och</span><span> </span><span>resurser, och världens kvinnor har alltjämt inte jämställda levnadsvillkor i förhållande</span><span> </span><span>till män. Därför är det nödvändigt att lyfta klimatfrågorna ur ett genusperspektiv.</span><span> </span><span>Sverige bör i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör</span><span> </span><span>klimat</span><span>­</span><span>frågan uppmärksamma de globala skillnaderna liksom klass- och genusaspekter.</span><span> </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674902"><span>Rika påverkar klimatet mest</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Utsläpp växer med inkomst; höginkomsttagare släpper ut mer än de som tjänar mindre.</span><span> </span><span>I rapporten ”Carbon and inequality: from Kyoto to Paris” (2015) konstaterar de franska</span><span> </span><span>forskarna Thomas Piketty och Lucas Chancel att världens rikaste tiondel står för</span><span> </span><span>45 procent av världens utsläpp. De 50 procent av jordens befolkning som släpper ut</span><span> </span><span>minst står för endast 13 procent av utsläppen.</span>
</p>
<p>
<span>Pikettys och Chancels slutsatser om ojämlikheter och utsläpp stärks i rapporten</span><span> </span><span>Extreme carbon inequality (2015) från den brittiskt grundade biståndsorganisationen</span><span> </span><span>Oxfam. Genom att delvis använda sig av samma råmaterial kommer de till liknande</span><span> </span><span>slutsatser som de franska forskarna. Den fattigaste halvan av jordens befolkning</span><span> </span><span>(3,5 miljarder personer) står för en tiondel av världens totala utsläpp, medan den rikaste</span><span> </span><span>tiondelen (700 miljoner personer) ansvarar för hälften av världens utsläpp av</span><span> </span><span>växt</span><span>­</span><span>husgaser.</span>
</p>
<p>
<span>I hela världen beräknas runt </span><span>1</span><span> miljard människor leva i extrem fattigdom och</span><span> </span><span>767</span><span> miljoner människor kan inte äta sig mätta varje dag. </span><span>Länder söder om Sahara i Afrika har den högsta andelen fattiga människor medan Sydasien har det högsta antalet fattiga människor.</span><span> I denna situation</span><span> </span><span>är utveckling det överordnade målet för dessa utvecklings</span><span>­</span><span>länder. Det ställer ett högt</span><span> </span><span>krav på i-länderna att ta sitt historiska ansvar för att utsläpps</span><span>­</span><span>utrymmet inte ska begränsa</span><span> </span><span>deras utveckling.</span><span> Med de globala målen för hållbar utveckling har världens länder fastställt ambitionen att den extrema fattigdomen ska vara avskaffad till år 2030.</span>
</p>
<p>
<span>Dagens i-länder har under de senaste 200 åren gynnats av en koldioxidintensiv</span><span> </span><span>produktion och har stått för en majoritet av de utsläpp av växthusgaser som människan</span><span> </span><span>gett upphov till, och skillnaderna i utsläppen består i stor utsträckning än i dag.</span><span> </span><span>Hög</span><span>­</span><span>inkomstländer släpper ut stora mängder koldioxidekvivalenter (CO</span><span style="font-size:8pt; vertical-align:sub">2</span><span>e) per person</span><span> </span><span>och år: USA 16,5</span><span> ton och Sverige 4,5</span><span> ton. Det ska jämföras med utvecklingsländernas</span><span> </span><span>utsläpp: Kina 7,5 ton, Indien 1,7 ton, Bangladesh 0,5 ton och Malawi 0,1</span><span> ton (</span><span>UNSTATS Millennium Statistics CDIAC</span><span>, nivåer för 2014</span><span>).</span>
</p>
<p>
<span>Även i Sverige finns forskning som påvisar att inkomsten generellt ger skillnad i</span><span> </span><span>miljöpåverkan. Enligt </span><span>en avhandling från KTH</span><span> (Karin Bradley, Just environments:</span><span> </span><span>Politicising Sustainable Urban Development, 2009) har låginkomsttagare ofta mindre</span><span> </span><span>miljöpåverkan än de med högre inkomster. Ensamstående kvinnor med barn, boende i</span><span> </span><span>hyresrätt och personer med låg inkomst tillhör de grupper som bidrar minst till</span><span> </span><span>klimat</span><span>­</span><span>förändringarna. Oavsett om de sopsorterar och handlar ekologiskt eller inte har</span><span> </span><span>låg</span><span>­</span><span>inkomsttagare en mindre miljöpåverkan än höginkomsttagare. Det beror på att</span><span> </span><span>låginkomsttagare har mindre bostäder, åker mer kollektivt och konsumerar mindre.</span><span> </span><span>Växthusgasutsläppen följer sålunda tydligt hushållens inkomster. Ju högre inkomst desto högre utsläpp (Naturvårdsverkets rapport 5903 Konsumtionens klimatpåverkan,</span><span> </span><span>2008). Statistiska centralbyrån (SCB) beräknade 2013 hushållens utsläpp av koldioxid</span><span> </span><span>och resultatet bekräftar tidigare studier. Utsläppen är lägst från ensamstående föräldrar</span><span> </span><span>och en viktig förklaring till skillnader mellan olika typer av hushåll är den disponibla</span><span> </span><span>inkomsten. Personer med högre inkomster har större möjligheter att konsumera mer och</span><span> </span><span>därmed bidra till större utsläpp.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>4.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674903"><span>Fattiga drabbas hårdast</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De länder som släpper ut mest växthusgaser är de som drabbas lindrigast av</span><span> </span><span>växthus</span><span>­</span><span>effekten. I stället är det utvecklingsländer som kommer att få bära 75–80</span><span> </span><span>procent av klimatförändringarnas skador och kostnader, enligt Världsbanken (World</span><span> </span><span>Development Report, 2010). I FN:s klimatpanels delrapport om klimatpåverkan </span><span>från </span><span>2014 konstateras att livet och försörjningsmöjligheterna för hundratals miljoner</span><span> </span><span>människor redan är påverkade av klimatförändringarna. De fattiga och redan utsatta i</span><span> </span><span>världen drabbas värst av värme, torka, översvämningar, sjukdomar och bristande</span><span> </span><span>vattenkvalitet. Oavsett om fattiga och marginaliserade grupper lever i rika eller fattiga</span><span> </span><span>länder drabbas de värst. Många ekosystem har försvagats i produktionsförmåga och</span><span> </span><span>förmår inte generera för människan nödvändiga tjänster som matproduktion, rent vatten</span><span> </span><span>och klimatreglerande funktioner. Nödvändiga grödor riskerar därmed att minska</span><span>,</span><span> vilket</span><span> </span><span>kan leda till försvagad livsmedelsförsörjning, hungerkatastrofer och massflyttningar.</span>
</p>
<p>
<span>Klimatkatastrofer har under många år drivit många människor på flykt, men 2014</span><span> </span><span>var första året som en asylansökan med klimatförändringarna som skäl gick igenom.</span><span> </span><span>Det skedde när en familj från ögruppen Tuvalu i Polynesien fick uppehållstillstånd i</span><span> </span><span>Nya Zeeland. </span><span>Världsbanken konstaterar i </span><span>en </span><span>rapport 2018 att klimatförändringarna </span><span>för varje dag blir ett allt större socialt, ekonomiskt och existentiellt hot mot länder och deras befolkning och att klimatförändringarna redan nu är en faktor som driver på flyktingströmmarna.</span><span> Enligt rapporten kan år 2050 86 miljoner människor vara på flykt undan klimatförändringarna söder om Sahara, 40 miljoner i Sydasien och 17 miljoner i Latinamerika – totalt 143 miljoner klimatflyktingar.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>4.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674904"><span>Män har större klimatpåverkan än kvinnor</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Redan inför </span><span>klimattoppmötet i Köpenhamn gjordes flera s</span><span>tudier som pekade åt samma håll </span><span>–</span><span> </span><span>män har större klimatbelastning än kvinnor. Det är utgångspunkter i exempelvis</span><span> </span><span>rapporten ”Kvinnor, män och energi” från Försvarets forskningsinstitut (Carlsson-</span><span> </span><span>Kanyama A, Räty R 2008, FOI-R-2513), som menar att våra livsvillkor starkt påverkas</span><span> </span><span>av kön eftersom inkomst, förmögenhet och konsumtion är påtagligt könsrelaterade.</span><span> </span><span>Kvinnor som grupp står för en mindre del av det samlade konsumtionsutrymmet, inte</span><span> </span><span>minst i fråga om transporter, både för att de har mindre resurser än män och av sociala</span><span> </span><span>skäl. Detta gäller både bland rika och fattiga människor i Sverige. Samtidigt är kvinnor</span><span> </span><span>genomgående mer engagerade i klimatfrågan än vad män är. Kvinnor anser också i</span><span> </span><span>större utsträckning att klimatfrågan är viktig och är mer villiga att genomföra åtgärder</span><span> </span><span>än vad män är.</span>
</p>
<p>
<span>Män som grupp förbrukar mer energi. Ensamstående män utan barn i Sverige gör av</span><span> </span><span>med 20 procent mer energi än kvinnor i samma situation (FOI 2008).</span><span> </span><span>Män tar bilen oftare. En mycket liten grupp, 10 procent av alla bilförare, primärt</span><span> </span><span>män, står för 60 procent av allt bilkörande (Miljövårdsberedningen 2007:02). Jämfört</span><span> </span><span>med kvinnors transportsätt är mäns transporter avsevärt mer energikrävande. Hela</span><span> </span><span>40 procent av männens totala energianvändning går till transporter, medan motsvarande</span><span> </span><span>andel för kvinnor bara är 25 procent. Det har visat sig vara betydligt svårare att förändra</span><span> </span><span>mäns transportsätt för att minska klimatpåverkan. Också skillnaderna mellan unga</span><span> </span><span>kvinnor och män är tydliga när det gäller energianvändningen för transporter, vilket</span><span> </span><span>betyder att könsskillnaderna sannolikt kommer att bestå i framtiden (FOI 2008). </span><span>I genomsnitt har män längre körsträcka med bil per år än kvinnor (Körsträckor 2017 </span><span>–</span><span> Statistik 2018:10</span><span> Trafikanalys)</span><span>. Kvinnor köper även i större</span><span> </span><span>utsträckning än män bränslesnåla bilar (Energiindikatorer 2015).</span>
</p>
<p>
<span>Män har större klimatpåverkan i alla inkomstgrupper. Men kvinnors och mäns energiintensitet skiljer sig i alla inkomstgrupper. Män har en högre energiintensitet (MJ per krona) för sina inköp relativt kvinnor i alla inkomstgrupper (FOI 2008).</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>4.4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674905"><span>Kvinnor mest utsatta</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kvinnor och män påverkas olika av klimatförändringarna. Därför bör inte politiska</span><span> </span><span>åtgärder mot klimatförändringarna vara könsneutrala. Kvinnor och män, särskilt i fattiga</span><span> </span><span>länder, har olika ansvar, sårbarhet och skilda förutsättningar att minska utsläppen samt</span><span> </span><span>anpassa sig till klimatförändringarna. Mycket tyder på att klimatförändringarna kommer</span><span> </span><span>att få särskilt allvarliga konsekvenser för kvinnor.</span>
</p>
<p>
<span>Kvinnor tillhör en stor del av världens fattiga människor och är därför, liksom</span><span> </span><span>barnen som oftast är kvinnors ansvar, mer sårbara än män för miljöförändringars</span><span> </span><span>negativa effekter.</span><span> I FN-rapporten The state of World Population (UNFPA 2017) framgår att kvinnor som grupp är mest utsatt för klimatförändringarna.</span><span> Kvinnors sårbarhet för k</span><span>limatförändringarna påverkas av </span><span>utbildningsnivå, sociala nätverk, delaktighet i lokal</span><span>a organisationer, tillgång till </span><span>finansiella tjänster och hur stora tillgångar de äge</span><span>r i övrigt (Världsbanken, World </span><span>Development Report, 2010). Ett flertal faktorer bidr</span><span>ar till att kvinnor och flickor </span><span>drabbas hårdare av klimatförändringarnas negativa ef</span><span>fekter: brist på politisk och </span><span>ekonomisk makt, små ekonomiska tillgång</span><span>ar, sämre arbetsmarknads</span><span>­</span><span>mässiga </span><span>förutsättningar, etablerade könsroller och i viss utsträck</span><span>ning biologiska skillnader (FOI </span><span>rapport 3405, 2012).</span><span> Kvinnor är</span><span> gener</span><span>ellt</span><span> utsatta för större risker under och efter miljökatastrofer. Att över 75 procent av de omkomna i och med tsunamin 2004 i den indonesiska provinsen Aceh var kvinnor tyder på att skillnader i levnadssätt mellan könen påverkar möjligheten till överlevnad när naturmiljön drastiskt förändras (Moustgaard, Climate change hits poor women hardest, 2009).</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>4.4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674906"><span>Ge kvinnor makt – en del av klimatlösningen</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kvinnor är mindre sårbara om de har samma rättigheter som män, därför är det viktigt</span><span> </span><span>att stärka kvinnors makt och inflytande i allt internationellt samarbete. På platser där</span><span> </span><span>kvinnor och män har likvärdiga ekonomiska och sociala rättigheter påverkar</span><span> </span><span>klimatförändringarna kvinnor och män på liknande sätt. Eftersom mäns och kvinnors</span><span> </span><span>miljöpåverkan skiljer sig åt och män och kvinnor drabbas på olika sätt och i olika grad</span><span> </span><span>av klimatförändringarna är det viktigt att kvinnor inkluderas i beslutsfattandet om</span><span> klimatfrågor och inkluderas i arbete som berör miljö och livsvillkor (Världsbanken,</span><span> </span><span>World Development Report, 2010).</span>
</p>
<p>
<span>Även beträffande kvinnors delaktighet i klimatarbetet finns stora skillnader.</span><span> </span><span>Världsbankens World Development Report 2010 konstaterar bl.a. följande om kvinnors</span><span> </span><span>delaktighet:</span>
</p>
<ul type="disc" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="ListaPunkt" style="margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Kvinnor representerar åtminstone hälften av världens jordbrukare. </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Kvinnor står för en stor del</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> av arbetet inom jordbruket och för 45</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">–</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">80 procent av matproduktionen i utvecklingsländerna. Kvinnorna är i större utsträckning beroende av naturresurser från skogen och jordbruket, medan männen i högre grad lönearbetar. </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Utsläpps</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">­</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">minskningar och anpassningsåtgärder, speciellt inom skogsbruket och jordbruket, går inte att förverkliga utan att använda kvinnors kunskaper och delaktighet.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Välfärden före, under och efter extrema naturkatastrofer kan förbättras genom att inkludera kvinnor i katastrofhanteringen och rehabiliteringen. I motsats till andra ställen som råkade ut för många dödsfall i samband med orkanen Mitch 1998, drabbades staden La Masica, Honduras, inte av några dödsfall. En bidragande orsak var att kvinnor i förväg hade fått utbildning i att tolka tidiga varningstecken och i riskhantering. Detta projekts slutsats var även att efter katastrofen utsattes man för mindre korruption vid distributionen av mat och för en mer rättvis fördelning av maten när kvinnor ansvarade för hanteringen.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Kvinnor kan förbättra den biologiska mångfalden och vattenhanteringen. Ett</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">program mot ökenspridning i Tunisien, som pågick mellan 2001 och 2006, bjöd</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">in kvinnor för att bl.a. dela med sig av sina kunskaper om vattenhanteringen.</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Projektet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">resulterade i att kvinnor genomförde ett effektivt vatteninsamlings- och</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">förvaringssystem. Den förbättrade vattenhanteringen ledde bl.a. till att </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">växtligheten </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ökade och den biologiska mångfalden skyddades.</span>
</li>
</ul>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Att öka kvinnors möjligheter till utbildning och försörjning kan bidra till att förbättra</span><span> </span><span>den enskilda kvinnans ställning, främja jämställdhet i stort och dessutom bidra till hela</span><span> </span><span>samhällets utveckling mot ökad hållbarhet.</span><span> Länder med ökad jämlikhet får en snabbare och mer hållbar utveckling.</span><span> Samtidigt är det viktigt att understryka att</span><span> </span><span>kvinnor världen över i högsta grad själva är aktörer. Det är därför avgörande att det är</span><span> </span><span>kvinnor som sätter dagordningen för arbetet med jämställdhet i utvecklingspolitiken och</span><span> </span><span>att Sverige verkar för att kvinnor finns representerade och inkluderas i alla former av</span><span> </span><span>beslutsprocesser.</span>
</p>
<p>
<span>Det är viktigt med både mål och uppföljning för att garantera att svenskt bistånd och</span><span> </span><span>utvecklingssamarbete faktiskt bidrar till jämställdhet.</span><span> Organisationen GenderCC </span><span>–</span><span> Women för Climate Justice menar att den internationella klimatpolitiken och en del klimatfonder har försummat genusrelaterade frågor och misslyckats med att integrera genusperspektivet i beslut och projekt. Detta trots att UNFCCC har som övergripande mål at</span><span>t främja jämställdhet och </span><span>att</span><span> FN:s medlemslän</span><span>der genom Agenda 2030 förb</span><span>undi</span><span>t sig till 17 mål varav ett är att uppnå jämställdhet.</span><span> Vänsterpartiet anser att Sverige</span><span> </span><span>bör ha som mål att minst 50 procent av biståndet och utvecklingssamarbetet ska gå till</span><span> </span><span>flickor och kvinnor. På samma sätt behöver Sverige tydliggöra sin roll i det</span><span> </span><span>internationella klimatsamarbetet för att stärka kvinnors delaktighet i arbetet för att</span><span> </span><span>bromsa klimat</span><span>­</span><span>förändringarna.</span><span> </span><span>Vi utvecklar detta närmare i partimotionen </span><span>En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet oc</span><span>h hållbar utveckling (2018/19:757</span><span>)</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör i internationella klimatförhandlingar</span><span> och övriga forum som berör</span><span> </span><span>klimatfrågan verka för att kvinnors delaktighet och makt stärks i arbetet för att bromsa</span><span> </span><span>klimatförändringarna. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674907"><span>Klimatförändringarna – det vetenskapliga läget</span></a>
</h1>
<h2 style="margin-top:24pt; margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>5.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674908"><span>IPCC sammanställer kunskapsläget</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC) utvärderar regelbundet kunskapsläget om</span><span> </span><span>klimatets förändring. Klimatpanelen presenterade 2013–2014 sin femte samlade</span><span> </span><span>utvärdering (A</span><span>ssessment </span><span>R</span><span>eport </span><span>5</span><span>, AR5</span><span>) vilket är den senaste sammanställningen. </span><span>IPCC har planerat att ge ut en sjätte Assessment R</span><span>eport (AR6) år</span><span> 2021–</span><span>2022.</span><span> Naturvårds</span><span>­</span><span>verket har i en </span><span>rapport översatt slutsatserna i den femte utvärderinge</span><span>n beträffande den vetenskapliga </span><span>grunden för att förstå klimatsystemet.</span><span> </span><span>Forskningen visar jämfört med den tidigare samlade utvärderingen att den globala</span><span> </span><span>uppvärmningen tydligare kan knytas till männ</span><span>iskans aktiviteter. </span><span>På </span><span>norra halvklotet är de senaste tre decennierna sannol</span><span>ikt den varmaste 30-årsperioden </span><span>under de senaste 1</span><span> </span><span>400 åren. Samtidigt som det bliv</span><span>it varmare i atmosfären har det </span><span>också blivit varmare i haven.</span>
</p>
<p>
<span>Förutom att landisar och glaciärer minskar i omfattning sker också en ökning i</span><span> </span><span>avsmältningens hastighet. Avsmältningen har skett snabbare under det senaste decenniet</span><span> </span><span>än under det föregående. Förändrade mönster för extrema väder- och klimathändelser</span><span> </span><span>har observerats sedan omkring 1950. Det har t.ex. skett en minskning i antal och</span><span> </span><span>intensitet av kalla extremer och ökning i antal och intensitet av varma extremer. Sett</span><span> </span><span>över tidsperioden 1901–2010 har den genomsnittliga havsnivån stigit med 0,19 meter.</span><span> </span><span>För växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas står det nu klart att halterna är högre</span><span> </span><span>än under de senaste 800 000 åren och att ökningen beror på mänsklig aktivitet.</span><span> </span><span>Informa</span><span>­</span><span>tionen som hämtats ur isborrkärnor från Antarktis visar även att ökningstakten</span><span> </span><span>under det senaste århundradet sak</span><span>nar motstycke för de senaste 22</span><span> </span><span>000 åren</span><span> </span><span>(Naturvårdsverket Rapport 6592, 2013). Avsmältningen späs på ytterligare av s.k.</span><span> </span><span>återkopplingsmeka</span><span>­</span><span>nismer som Albedoeffekten. När ljus yta (is och snö) förvandlas till</span><span> </span><span>mörk absorberas den instrålande värmen i stället för att reflekteras ut från jordytan. Att</span><span> </span><span>permafrosten nu tinar och avger stora mängder av den potenta växthusgasen metan är ett</span><span> </span><span>annat exempel på en återkopplingsmekanism som gör att klimatförändringen snarare</span><span> </span><span>kommer att följa en kumulativ och skredvis utveckling än linjär.</span>
</p>
<p>
<span>Drivkrafterna bakom den observerade förändringen i klimatsystemet är de faktorer</span><span> </span><span>som påverkar jordens energibalans. Måttet för detta kallas strålningsdrivning.</span><span> </span><span>Strål</span><span>­</span><span>ningsdrivningen jämför förhållanden före industrialismens början och i dag.</span><span> </span><span>Rapporten slår fast att klimatmodellerna blivit bättre sedan utvärderingsrapporten 2007.</span><span> </span><span>Man kommer fram till att den s.k. klimatkänsligheten, som beskriver hur klimatsystemet</span><span> </span><span>på lång sikt svarar på en ändring i strålningsdrivningen motsvarande en fördubbling av</span><span> </span><span>koldioxidhalterna jämfört med förindustriella förhållanden, är 1,5 till 4,5 grader.</span><span> </span><span>Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer som saknar</span><span> </span><span>mot</span><span>­</span><span>svarighet </span><span>under åtminstone de senaste 800</span><span> </span><span>000 åren. 85 procent av världens utsläpp</span><span> </span><span>har skett efter andra världskriget, och hälften de senaste fyrtio åren. De senaste</span><span> </span><span>decennierna har varit extrema i så måtto att utsläppen ökat så kraftigt.</span>
</p>
<p>
<span>Klimatförändringen går att begränsa men detta kräver omfattande minskningar i</span><span> </span><span>koldioxidutsläpp</span><span>,</span><span> vilket visas mycket tydligt i de olika klimatscenarier som IPCC visar i</span><span> </span><span>delrapporten. Under 2000-talet förväntas temperaturökningen sannolikt överstiga</span><span> </span><span>1,5 grader jämfört med förindustriella förhållanden för samtliga scenarier utom ett.</span><span> </span><span>Samtidigt är det osannolikt att den blir större än fyra grader i samtliga klimatscenarier</span><span> </span><span>utom ett. Kontrasterna mellan blöta och torra regioner kommer i allmänhet att bli</span><span> </span><span>starkare och nederbördsextremer förväntas bli fler och mer intensiva i de flesta</span><span> </span><span>tempererade landområden och tropikerna. I jämförelse med den fjärde</span><span> </span><span>utvärderings</span><span>­</span><span>rapporten är höjningarna av havsnivån för år 2100 i de nya scenarierna</span><span> </span><span>något högre (Naturvårdsverket Rapport 6592, 2013).</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>5.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674909"><span>Den senaste forskningen visar att åtgärder brådskar</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I juni 2017 publicerade en rad kända klimatforskare en uppmärksammad artikel, Three years to safeguard our climate, i tidskriften Nature. Forskarna konstaterar att när det gäller klimatet är tidpunkten allt. Baserat på rapporter från det kända</span><span> </span><span>klimatforsknings</span><span>­</span><span>institutet i Potsdam samt universitetet i Yale framgår att om de globala</span><span> </span><span>utsläppen av växthusgaser inte minskar efter 2020 kommer de uppsatta målen i Paris att</span><span> </span><span>vara i det närmaste ouppnåeliga. Utsläppskurvan måste alltså vända ned redan till 2020.</span><span> </span><span>Forskarna konstaterar att detta är en enorm utmaning, men att vetenskapen säger oss att</span><span> </span><span>det är nödvändigt, önskvärt och möjligt. Ett positivt tecken som artikelförfattarna tar</span><span> </span><span>fasta på är att utsläppsökningen av växthusgaser tycks ha planat ut för de tre senaste</span><span> </span><span>åren. De konstaterar att den nuvarande globala temperaturhöjningen på nästan </span><span>1</span><span> grad</span><span> </span><span>som orsakats av mänskliga aktiviteter har resulterat i att ismassorna på Grönland och i</span><span> </span><span>Antarktis smälter i ökande takt, vilket leder till s.k. återkopplingsmekanismer som spär</span><span> </span><span>på uppvärmningen ytterligare. Sommarisen försvinner i Arktis och korallreven dör av</span><span> </span><span>värmestress – hela ekosystem börjar därmed kollapsa. De sociala effekterna av allt</span><span> </span><span>intensivare värmeböljor, torka och havsnivåhöjningar är obevekliga och påverkar de</span><span> </span><span>fattigaste och mest utsatta först. Artikelförfattarna föreslår att ett antal åtgärder vidtas</span><span> </span><span>till 2020 inom sektorerna energi, infrastruktur, transporter, markanvändning, industri</span><span> </span><span>och finans för </span><span>att i tid vända utsläppskurvan.</span>
</p>
<p>
<span>I en rapport publicerad 2018 i den vetenskapliga tidskriften </span><span>Proceedings of National Acade</span><span>my of Sciences uppskattar Johan Rockström och forskarkollegor att gränsen för när återkopplingseffekter sätts igång går redan vid två graders uppvärmning.</span><span> Detta är i såna fall ytterst allvarligt. Därutöver har redan gjorda utsläpp gjort att vi redan är intecknade för 1,5 graders uppvärmning, eftersom det är tröga processer som ökar temperaturen och mycket värme finns lagrad i haven men också för att vi blivit bättre på att ta bort och undvika luftföroreningar som kyler planeten.</span><span> Enligt forskarna kan sommarens värmebölja, som satte stora spår även i Sverige,</span><span> bero på förändringar i jetströmmarna som destabiliseras. En försvagad jetström kan i så fall vara en i raden av de återkopplingseffekter som triggas av varmare temperaturer. Situationens allvar stärks av bedömningen att världens klimatpolitik för tillfället endast räcker för att dämpa den globala uppvärmningen till cirka </span><span>3</span><span> grader.</span>
</p>
<p>
<span>I oktober 2018 presenterade IPCC en</span><span> fördjupad</span><span> specialrapport</span><span> om 1,5-</span><span>graders</span><span>målet. Enligt beräkningar krävs en minskning med 45 procent av de globala koldioxid</span><span>­</span><span>utsläppen fram till 2030, och i förlängningen nollutsläpp till 2050.</span><span> Detta är en stor utmaning då de globala utsläppen i nuläget inte börjat minska alls. Rapporten</span><span> betonar att det kommer att krävas åtgärder för s.k. negativa utsläpp </span><span>dv</span><span>s. att koldioxid sugs upp från atmosfär</span><span>en genom olika åtgärder. Snabba</span><span>, långtgående och utan tidigare jämförbara förändringar kommer att krävas i hela samhället. Därför krävs politiska beslut för omställning av investeringar från fossila bränslen till förnyb</span><span>ara, energieffektivisering</span><span> </span><span>och</span><span> även framsteg för tekniker för att samla in koldioxid.</span><span> Rapporten visar också at</span><span>t</span><span> skillnaden mellan 1,5 grader och 2 grader är väsentli</span><span>g. Vid 1,5 grader försvinner 70–</span><span>90 procent av korallreven i varma vatten, jämfört med 99 procent vid 2 grader. </span><span>Risken för extremväder ökar</span><span>,</span><span> </span><span>och </span><span>ris</span><span>ken blir större att vi når </span><span>”tipping points”</span><span>, d</span><span>vs. klimatologiska brytpunkter bortom vilka utvecklingen hos vissa delar av klimatsystemet inte längre går att vända. </span><span>Skillnaden i temperaturökning innebär även att ytterligare hundratals miljoner människor </span><span>drabbas av negativa klimateffekter i form av fattigdom och värmeböljor.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674910"><span>Sveriges roll efter klimatavtalet i Paris</span></a>
</h1>
<h2 style="margin-top:18pt; margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674911"><span>Parisavtalet – ett viktigt men otillräckligt steg</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I december 2015 enades världens länder om ett bindande globalt klimatavtal som ska</span><span> </span><span>börja gälla senast 2020. Målet är att den globala temperaturökningen ska hållas</span><span> </span><span>betydligt under 2 grader och sikta på att den ska stanna vid 1,5 grader. Avtalet trädde i</span><span> </span><span>kraft i november 2016 och genomförandet pågår.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att det är en framgång att 196 länder i klimatavtalet kunde enas</span><span> </span><span>om en målsättning om att den globala uppvärmningen ska begränsas till betydligt under</span><span> </span><span>2 grader. En tydligare målsättning om att den globala temperaturhöjningen ska</span><span> </span><span>begränsas till under 1,5 grader hade dock varit mer i linje med den solida vetenskapliga</span><span> </span><span>grunden om vad som krävs för att begränsa de negativa effekterna av</span><span> </span><span>klimatföränd</span><span>­</span><span>ringarna. Detta har Vänsterpartiet även under många år föreslagit bör vara</span><span> </span><span>Sveriges och EU:s position i förhandlingarna.</span>
</p>
<p>
<span>Parisavtalet innehåller också viktiga hänvisningar till klimaträttvisa och lyfter vikten</span><span> </span><span>av klimatanpassning. Till det positiva hör också de ökade kraven på transparens och</span><span> </span><span>tydlighet kring hur utsläppsminskningar ska redovisas. En betydande brist i</span><span> </span><span>klimat</span><span>­</span><span>avtalet är att inga procentuella målsättningar finns för hur mycket och när</span><span> </span><span>utsläppen ska minska. I själva avtalet finns inte heller </span><span>någon </span><span>rättsligt bindande</span><span> </span><span>överenskommelse om klimatfinansiering. Ambitionen om klimatfinansiering på</span><span> </span><span>100 miljarder per år fr.o.m. år 2020 till klimatåtgärder i utvecklingsländerna ingår</span><span> </span><span>i</span><span> </span><span>stället i den icke folkrättsligt bindande beslutstexten. När det gäller ersättning till</span><span> </span><span>utvecklingsländer som blir särskilt utsatta av klimatförändringarna – ”Loss and</span><span> </span><span>Damage”-kompensation – är avtalet mycket oklart</span><span>,</span><span> vilket skapar frågetecken för hur</span><span> </span><span>t.ex. önationer och andra utsatta länder framöver kommer att få tillgång till rättmätiga</span><span> </span><span>ekonomiska medel. Klimatavtalet saknar därutöver tydliga skrivningar kring hur</span><span> </span><span>överföring av hållbar grön teknik ska möjliggöras till utvecklingsländerna samt</span><span> </span><span>utsläppsminskningar inom flyg, sjöfart och animalieproduktion. Inte heller åtgärdas i</span><span> </span><span>klimatavtalet problematiken gällande användande av osäkra utsläppskrediter för att</span><span> </span><span>slippa konkreta utsläppsminskningar på hemmaplan.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674912"><span>Klimatet kräver skärpta mål för utsläppsminskningar</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det vetenskapliga underlaget har stärkt bilden av att klimatförändringarna är</span><span> </span><span>omfattande. Att inte begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader</span><span> </span><span>innebär stor osäkerhet och ökar riskerna för en katastrofal klimatförändring.</span><span> </span><span>I likhet med andra industrialiserade länder har Sverige ett stort historiskt ansvar för</span><span> </span><span>sina utsläpp som starkt bidragit till klimatkrisen. I-länderna har </span><span>tagit </span><span>en mycket stor del</span><span> </span><span>av det totala utsläppsutrymmet och därmed begränsat andra länders utveckling. Av de</span><span> </span><span>samlade koldioxidutsläppen för perioden 1850–2013 så står i-länderna (Annex 1-länder)</span><span> </span><span>för ungefär 70 procent av utsläppen och de övriga länderna (huvudsakligen u-länder) för</span><span> </span><span>30 procent (CAIT, Climate Data Explorer).</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet anser att Sverige ska tillhöra de ledande länderna i</span><span> </span><span>klimatomställningen. Vi bör som nation därför själva anta skärpta mål i linje med vad</span><span> </span><span>klimatet kräver och vara drivande för att så sker både i EU och på global nivå.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.2.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674913"><span>Sverige måste ta eget ansvar för utsläppsminskningar</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den borgerliga regeringens inriktning var att så mycket som en tredjedel av minsk</span><span>­</span><span>ningen skulle ske i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har höjt ambitionen och vill så långt som möjligt nå etappmålet genom nationella insatser. Vi välkomnar att man intagit en mer ambitiös hållning till etappmålet men anser att det enda hållbara förhållningssättet är att besluta att det ska nås helt och hållet genom enbart nationella insatser.</span>
</p>
<p>
<span>Mekanismen för ren utveckling (Clean Development Mechanism, CDM) är en av Kyotoprotokollets två projektbaserade mekanismer. Dess uttalade mål är att bidra till en hållbar utveckling i utvecklingsländer och samtidigt hjälpa industriländer att nå sina klimatmål. CDM tillkom emellertid inte för att i första hand öka takten i utsläppsminskningarna utan i stället för att flytta genomförandet av redan beslutade åtgärder från industriländerna till platser där de är billigare att genomföra. Det innebär att rika länder genom investeringar i CDM-projekt kan köpa utsläppskrediter från fattiga länder och sedan tillgodoräkna sig dessa som sina egna utsläppsminskningar.</span>
</p>
<p>
<span>I sin argumentation brukade den borgerliga regeringen hävda att dess köp av utsläppskrediter var ”stöd till utvecklingsländer”, vilket är missvisande då syftet inte var att stödja utvecklingsländer utan att köpa sig fri från att vidta klimatåtgärder på hemmaplan. Metoden har allvarliga brister. CDM innebär att nödvändiga investeringar på hemmaplan uteblir och risken är stor att klimatmål inte nås. Riksrevisionen har granskat den svenska stora användningen av CDM och fört fram befogad kritik i rapporten ”Klimatinsatser utomlands – statens köp av utsläppskrediter”, RiR 2011:8. Vi välkomnade rapporten och ser skäl för att åter genomföra en stor utvärdering av utsläppskrediterna.</span>
</p>
<p>
<span>Vi menar att internationella klimatinvesteringar är nödvändiga men att dessa inte bör användas för att nå det nationella klimatmålet. I stället för köp av utsläppskrediter med tveksam miljöeffekt vill Vänsterpartiet driva en politik för kraftfulla klimatinvesteringar i utvecklingsländerna. Det ska vara investeringar som bidrar till nya minskningar av utsläppen och som inte ska användas för att nå vårt nationella klimatmål. Mot bakgrund av det anförda anser Vänsterpartiet att Sveriges köp av utsläppskrediter via CDM för att uppnå det nationella klimatmålet ska upphöra.</span>
</p>
<p>
<span>Etappmålet om utsläppsminskning till 2020 för den icke-handlande sektorn ska uppnås genom nationella insatser för utsläppsminskningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet har länge förespråkat en lagreglering för att nå nationella klimatmål</span><span> </span><span>genom utsläppsminskningar inom landet som omfattar utsläpp inom såväl den</span><span> </span><span>handlande som den icke-handlande sektorn. Ett klimatpolitiskt ramverk kan rätt</span><span> </span><span>utformat stärka Sveriges möjligheter att ta ansvar för våra historiska utsläpp och bidra</span><span> </span><span>till att förverkliga Parisavtalets målsättningar. Vi välkomnar därför att riksdagen</span><span> </span><span>beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk som utgår från ett långsiktigt tidssatt</span><span> </span><span>utsläppsmål och som i delar regleras i en klimatlag. Vänsterpartiet anser dock att det</span><span> </span><span>antagna klimatpolitiska ramverket har brister för att vara i enlighet med Parisavtalets</span><span> </span><span>ambitioner och i styrningen för att minska utsläppen från vår konsumtion.</span>
</p>
<p>
<span>För att i tid bidra till att den globala temperaturhöjningen begränsas till maximalt</span><span> </span><span>1,5 grader anser Vänsterpartiet att Sverige måste skärpa sina nationella</span><span> </span><span>utsläppsminsk</span><span>­</span><span>ningsmål till år 2030 och 2040.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet är positivt till att utsläpps</span><span>målen </span><span>för den icke</span><span>-</span><span>handlande sektorn</span><span> </span><span>ingår som etappmål i miljömålssystemet. Men vi anser inte att</span><span> </span><span>utsläppsmålen till 2030 och 2040 ska kunna nås genom ”flexibla mekanismer”. Det</span><span> </span><span>innebär att delmålen för 2030 och 2040 på 63 respektive 75 procent lägre utsläpp kan</span><span> </span><span>nås genom sådana åtgärder, som t.ex. uppköp av utsläppskrediter i andra länder, med</span><span> </span><span>upp till 8 procentenheter av målet. Vänsterpartiet anser att kompletterande åtgärder</span><span> </span><span>öppnar för att Sverige riskerar att tappa fokus på egna nödvändiga utsläppsminskningar</span><span> </span><span>och till del får förlita sig på åtgärder med osäker klimatnytta. Dessutom kan beroendet</span><span> </span><span>av ”flexibilitet” få till konsekvens att Sverige i internationella sammanhang kommer</span><span> </span><span>att </span><span>driva på för en fortsatt användning av osäkra utsläppskrediter i stället för att de</span><span> </span><span>industrialiserade staterna tar ansvar för sina historiska utsläpp genom</span><span> </span><span>utsläppsminskningar på hemmaplan.</span>
</p>
<p>
<span>Etappmålen om utsläppsminskningar till 2030 och 2040 för den icke-handlande</span><span> </span><span>sektorn</span><span> ska uppnås genom nationella insatser för utsläppsminskningar.</span><span> </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.2.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674914"><span>Sverige bör presentera egna utsläppsminskningar inom ramen för</span><span> </span><span>Parisavtalet</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Som tidigare nämnts har Sverige, i likhet med de andra tidigt industrialiserade länderna,</span><span> </span><span>ett stort historiskt ansvar för utsläppen som ackumulerats i atmosfären. Vid</span><span> </span><span>klimat</span><span>­</span><span>förhandlingarna i Paris 2015 var dock den svenska positionen densamma som</span><span> </span><span>EU:s när det gäller utlovade utsläppsminskningar. Sverige intog därmed en position om</span><span> </span><span>att utsläppen ska minska med 40 procent till 2030, vilket enligt Vänsterpartiet är</span><span> </span><span>otill</span><span>­</span><span>räckligt för att ta sitt historiska ansvar för klimatförändringarna. FN:s sekretariat för</span><span> </span><span>klimatkonventionen samt flera organisationer och oberoende forskare konstaterade att</span><span> </span><span>de samlade klimatbidragen inte alls räcker för att förhindra en global temperaturhöjning</span><span> </span><span>till max </span><span>2</span><span> grader.</span>
</p>
<p>
<span>I stället för att Sverige </span><span>står bakom EU:s klimatbidrag NDC (</span><span>Nationally</span><span> </span><span>Determined Contr</span><span>ibutions), </span><span>dvs. löften om vad man avser att göra för att minska</span><span> </span><span>utsläppen av växthusgaser, bör Sverige presentera ett eget klimatbidrag.</span>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige bör</span><span> </span><span>presentera ett nationellt klimatbidrag, s.k. </span><span>NDC, som kompletterar och går u</span><span>töver EU:s. Detta bör riksdagen </span><span>ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.2.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674915"><span>Inför konsumtionsbaserat etappmål för att minska utsläppen</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Om vi ska klara klimatförändringarna behöver våra konsumtionsmönster förändras.</span><span> </span><span>Vänsterpartiet vill, i likhet med en mängd miljöorganisationer och aktörer, införa ett</span><span> </span><span>kompletterande mål och konkreta åtgärder för att de konsumtionsrelaterade utsläppen</span><span> </span><span>ska minska. Utsläpp som sker i andra länder, som en följd av vår konsumtion, växer</span><span> </span><span>snabbt och är i dag större än Sveriges territoriella utsläpp. Flyg och köttkonsumtion</span><span> </span><span>sticker ut som två områden med extra stor påverkan, något som tas upp i rapporten</span><span> </span><span>Hållbara konsumtionsmönster (Rapport 6653, 2015) från Naturvårdsverket.</span><span> Sedan 1993 har de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige minskat med drygt 30 procent, medan de utsläpp som genererats i andra länder för att producera produkter som slutkonsu</span><span>­</span><span>meras i Sverige, har ökat med närmare 50 procent (Naturvårdsverket 2017).</span>
</p>
<p>
<span>Naturvårdsverket har också efterfrågat en strategi för att minska den svenska</span><span> </span><span>konsumtionens klimat- och miljöpåverkan i Sverige och andra länder, </span><span>samt</span><span> </span><span>lyft</span><span> behovet av ett kompletterande mål för konsumtionens utsläpp. I</span><span> </span><span>Naturvårdsverkets utvärdering av de svenska miljökvalitetsmålen skriver man i</span><span> </span><span>rapporten Omställning till hållbara konsumtionsmönster: ”Naturvårdsverket ser behov av att införa ett eller flera etappmål för omställning till resurseffektiva</span><span> </span><span>konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljö och hälsa som möjligt.” (Rapport</span><span> </span><span>6663, 2015). I samma rapport pekar vår expertmyndig</span><span>­</span><span>het på att det finns många olika</span><span> </span><span>åtgärder och styrmedel som kan vidtas för att minska de negativa miljö- och</span><span> </span><span>klimateffekterna av svensk konsumtion.</span>
</p>
<p>
<span>I WWF:s Living Planet Report 2016 visas att Sverige tillsammans med länder som</span><span> </span><span>USA, Kuwait och Australien har störst ekologiskt fotavtryck per capita. Från att i 2014</span><span> </span><span>års rapport behöva 3,7 jordklot om alla på jorden skulle ta efter vår konsumtion, så</span><span> </span><span>motsvarade det svenska fotavtrycket år 2016</span><span> 4,2 planeter.</span>
</p>
<p>
<span>Att det behöver införas ett kompletterande mål för de konsumtionsrelaterade</span><span> </span><span>utsläppen har också framförts av flera av Miljömålsberedningens experter och</span><span> </span><span>sak</span><span>­</span><span>kunniga samt av Klimatmålsinitiativet, en bred sammanslutning av 21 olika aktörer.</span><span> Hållbar konsumtion är även ett av de 17 globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030</span><span>, och </span><span>den miljö- och klimatpåverkan som uppstår genom vår konsumtion påverkar också flera av de andra målen. För att Sv</span><span>erige ska lyckas uppfylla 2030-</span><span>målen krävs åtgärder för att minska hela den påverkan vår livsstil orsakar</span><span>, såväl i Sverige som i andra länder. </span><span>Vänsterpartiet anser att det behövs kompletterande mål och åtgärder för att minska</span><span> </span><span>dessa snabbt ökande utsläpp.</span>
</p>
<p>
<span>Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 40 procent sedan 1990 och står nu för en</span><span> </span><span>betydande del av de svenska växthusgasutsläppen. Trots det saknas styrmedel för att</span><span> </span><span>minska animaliekonsumtionens klimatpåverkan. Utsläppen från flygsektorn,</span><span> </span><span>utrikes</span><span>­</span><span>flyget i synnerhet, är ett av våra snabbast växande utsläpp och utsläppen har mer</span><span> </span><span>än fördubblats de senast 20 åren och deras klimatpåverkan är nu ungefär lika stor som</span><span> </span><span>de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Statens energimyndighet har framfört</span><span> </span><span>att det är problematiskt att luftfarten inte omfattas av något etappmål. Vänsterpartiet</span><span> </span><span>anser att de konsumtionsrelaterade utsläppen, där t.ex. köttkonsumtion och flygresande</span><span> </span><span>ingår, ska inordnas i det klimatpolitiska ramverket genom en kompletterande</span><span> </span><span>målstyrning för att stärka Sveriges förutsättningar att nå miljökvalitetsmål, och</span><span> </span><span>generationsmålet i synnerhet.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör anta ett etappmål för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen av</span><span> </span><span>växthusgaser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Fram till dess att ett etappmål för konsumtionsrelaterade utsläpp införts anser</span><span> </span><span>Vänsterpartiet att det är av stor betydelse att dessa utsläpp uppmärksammas.</span>
</p>
<p>
<span>Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att till sin årliga officiella statistik av</span><span> </span><span>växthus</span><span>­</span><span>gasutsläpp i Sverige som rapporteras till FN:s klimatkonvention även rapportera</span><span> </span><span>de konsumtionsbaserade utsläppen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.2.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674916"><span>Skärp EU:s klimat- och energimål</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Inför FN:s klimatkonferens i december 2015 hade EU-länderna en gemensam</span><span> </span><span>förhandlingslinje som bl.a. innefattande en ram för EU:s klimatmål fram till 2030:</span>
</p>
<ul type="disc" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="ListaPunkt" style="margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Utsläppen av växthusgaserna ska minska med 40 pr</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">ocent jämfört med 1990 års nivå. </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Målet är bindande på EU-nivå.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent. Målet är bindande på EU-nivå.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Energieffektivitet ska öka med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">över senast 2020, med ambitionen att nå ett mål på 30 procent på EU-nivå.</span>
</li>
</ul>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vänsterpartiet anser att dessa målsättningar är otillräckliga för att möta det ansvar som är rimligt att kräva av EU. Den svenska regeringen valde inte heller att presentera ett eget nationellt klimatbidrag med kommande utsläppsminskningar. Det innebär att den svenska positionen i förhandlingarna blev exakt samma som EU:s bidrag.</span><span> Inför det kommande klimatmötet i Polen</span><span>, COP24, i december 2018 har EU-</span><span>kommissionen uttalat sitt stöd för höja EU:s klimatmål från nuvarande 40 till 45 procent. Samtidigt driver den svenska regeringen nu krav </span><span>på en utsläppsminskning på cirka</span><span> 55 procent.</span><span> Medlems</span><span>­</span><span>staterna och EU-parlamentet har under 2018 också enats om högre energimål för både energieffektivisering och andel förnybar energi, till 32,5 procent respektive 32 procent.</span><span> Vänsterpartiet välkomnar</span><span> en mer ambitiös</span><span> mål</span><span>sättning för EU:s klimatpolitik</span><span> både från kommissionen och regeringen men anser att ytterligare skärpning krävs för att leva upp till Parisavtalets ambition att sikta mot en begränsad temperaturhöjning på 1,5 grad</span><span>er</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör verka för att EU antar följande klimat- och energimål för 2030. Till</span><span> </span><span>2030 ska utsläppen av växthusgaser minska med minst 60 procent, jämfört med 1990,</span><span> </span><span>och minskningarna ska göras inom Europa. Energiproduktionen ska 2030 bestå av minst</span><span> </span><span>45 procent fö</span><span>rnybar energi. Alla sektorer</span><span> ska åläggas att energieffektivisera sin</span><span> </span><span>verk</span><span>­</span><span>samhet med 40 procent. Detta ska vara bindande krav med åtaganden för alla EU-länder.</span>
</p>
<p>
<span>Vad som ovan anförs om EU:s klimat- och energimål till 2030 bör riksdagen ställa</span><span> </span><span>sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige ska verka för att EU antar en målsättning att nå nollutsläpp senast 2050 och</span><span> </span><span>att all energiproduktion då ska vara förnybar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och</span><span> </span><span>ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Våra föreslagna klimat- och energimålsättnin</span><span>gar är långtgående, men de är fullt</span><span> </span><span>realistiska samt i linje med vår syn </span><span>på </span><span>klimaträttvisa och vad världen behöver om vi ska</span><span> </span><span>förhindra en eskalerande klimatförändring. Men det handlar inte bara om att ta</span><span> </span><span>klimatansvar. Att ställa om innebär också en möjlighet att skapa många nya gröna jobb.</span><span> </span><span>Enligt EU-kommissionens konsekvensanalys har de nya klimat- och energimålen en</span><span> </span><span>positiv nettoinverkan på skapandet av nya jobb i Europa. Vi delar den analysen och ser</span><span> </span><span>våra skarpare mål som ett sätt att skynda på omställningen och möjligheter att skapa</span><span> </span><span>mängder av nya jobbtillfällen i Europ</span><span>a. År 2014 arbetade ungefär 130</span><span> </span><span>000 personer</span><span> </span><span>inom den snabbt växande solenergibranschen i Tyskland – en bransch som har stora</span><span> </span><span>möjligheter att växa i Sverige. Danmark är ledande i Europa i produktion av ekologiska</span><span> </span><span>livsmedel, något som skapar tusentals jobb både på landsbygden och inom förädling.</span><span> </span><span>Här i Sverige har vi stora möjligheter att skapa tusentals gröna jobb inom byggsektorn</span><span> </span><span>genom att ge stöd till hållbara renoveringar av t.ex. miljonprogrammets bostäder och</span><span> </span><span>offentliga lokaler som skolor och äldreboenden. Detta är bara några exempel på hur en</span><span> </span><span>omställning går hand i hand med skapandet av nya jobb och en fungerande välfärd.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674917"><span>Stärk EU:s och det globala samfundets styrmedel för klimatet</span></a>
</h2>
<h3 style="margin-top:7.5pt; margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.3.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674918"><span>Reformera EU:s handelssystem med utsläppsrätter</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>EU:s handelssystem med utsläppsrätter omfattar ungefär 45 procent av utsläppen inom</span><span> </span><span>EU från elproduktion och industri. I februari 2017 enades EU:s medlemsländer om</span><span> </span><span>EU:s framtida system med utsläppsrätter. Förslaget innebär att nästan en miljard utsläpps</span><span>­</span><span>rätter tas bort från marknaden, dvs. annulleras, mellan 2019 och 2023.</span><span> </span><span>Överens</span><span>­</span><span>kommelsen ska förhandlas mellan rådet och Europaparlamentet innan slutligt</span><span> </span><span>beslut kan fattas. Om överenskommelsen beslutas innebär det att EU:s främsta</span><span> </span><span>styrmedel får en något bättre slagkraft för att minska utsläppen men de fundamentala</span><span> </span><span>problemen med handelssystemet kvarstår. Vänsterpartiet anser att EU:s handel med</span><span> </span><span>utsläppsrätter, EU ETS, måste reformeras i grunden. </span>
</p>
<p>
<span>Målsättningen för koldioxidminskningen måste skärpas genom att taket för</span><span> </span><span>kol</span><span>­</span><span>dioxidutsläppen från Europas industrianläggningar skrivs ned ytterligare. Ett</span><span> </span><span>minipris på utsläppsrätter bör införas så att konjunkturrelaterade efterfrågeminskningar</span><span> </span><span>eller en underskattning av industrins möjligheter att sänka sina utsläpp inte saktar ned</span><span> </span><span>om</span><span>­</span><span>ställningen. Dessutom behöver systemet förändras i grunden även till formen. Alla</span><span> </span><span>utsläppsrätter ska auktioneras ut och inkomsterna från detta tillfalla medlemsländerna.</span><span> </span><span>Sverige bör inom EU verka för att en sådan reformering i grunden görs av EU:s</span><span> </span><span>handelssystem med utsläppsrätter.</span>
</p>
<p>
<span>Vad som ovan anförs om reformering av EU:s utsläppshandelssystem bör riksdagen</span><span> </span><span>ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span> </span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.3.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674919"><span>Möjliggör överföring av grön teknik</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>För att utvecklingsländer ska ha några möjligheter att bromsa sina egna utsläpp och</span><span> </span><span>samtidigt utvecklas behöver de få tillgång till modern miljöteknik. Genom att förändra</span><span> </span><span>patentlagstiftningen skulle tekniköverföring gynnas. Innovationerna inom förnybar</span><span> </span><span>teknik, jordbruk och datamodellering i syfte att förutsäga väder osv. finns ofta</span><span> </span><span>koncentrerade hos företag inom den rika </span><span>delen av </span><span>världen. När utvecklingsländer vill utveckla</span><span> </span><span>tekniker för förnybar energi och hållbar livsstil, t.ex. genom att bygga ut vindkraften,</span><span> </span><span>måste de antingen betala dyra patentlicenser eller använda gammal teknik där</span><span> </span><span>patenträtten gått ut. De har helt enkelt inte råd med den modernaste och miljövänligaste</span><span> </span><span>tekniken.</span>
</p>
<p>
<span>Ett center för tekniköverföring har visserligen inrättats (CTCN i Köpenhamn) men</span><span> </span><span>annars saknas konkreta politiska initiativ för att underlätta tekniköverföring till</span><span> </span><span>utvecklingsländer. Sverige borde ta liknande initiativ och driva på EU och andra</span><span> </span><span>industriländer så att en storskalig tekniköverföring kan komma till stånd. Det skulle bl.a.</span><span> </span><span>kunna göras genom en reform av bestämmelser kring patent och immaterialrätt på vissa</span><span> </span><span>utvalda tekniker. Sverige bör, i internationella klimatförhandlingar och andra for</span><span>a</span><span>,</span><span> </span><span>verka för att miljöteknik och vissa livsmedelstekniker som begränsar</span><span> </span><span>klimatförändringarna ges liknande undantag som finns inom Tripsavtalet gällande</span><span> </span><span>livsbesparande mediciner. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till</span><span> </span><span>känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.3.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674920"><span>Stoppa Världsbankens</span><span> och Europeiska i</span><span>nvesteringsbankens</span><span> stöd till fossila energilösningar</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Världsbanken är av central betydelse för </span><span>att </span><span>kanalisera stöd för att begränsa klimatförändringarna och</span><span> bekämpa fattigdom. I detta arbete har höginkomstländer som</span><span> </span><span>Sverige ett stort ansvar att bidra med resurser till låginkomstländer. Världsbanken har en övergripande målsättning att utplåna den extrema fattigdom</span><span>en och främja gemensamt välstånd. I Världsbankens handlingsplan framgår att </span><span>den </span><span>ska hjälpa låginkomstländer att genomföra sina åtaganden under Parisavtalet och samtidigt ge människor tillgång till el</span><span>e</span><span>ktricitet.</span><span> Energisektorn står i dag för en betydande del av de globala utsläppen av växthusgaser</span><span> samtidigt som över en miljard människor saknar tillgång till elektricitet</span><span>,</span><span> som</span><span> </span><span>är en avgörande faktor för att ta sig ur fattigdom. </span><span>I en rapport från Naturskydds</span><span>­</span><span>föreningen och Bank Information Center Europe 2018</span><span> framkommer att Världsbanken</span><span> även</span><span> </span><span>investerat i</span><span> utvinning av olja</span><span> och fossilgas samt i</span><span> nya kolkraftverk i Nigeria och Kenya. Vänsterpartiet anser att detta är oacceptabelt och ett tydligt avsteg från att leva upp till klimatavtalet i Paris och hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader.</span><span> </span><span>Världsbankens åtaganden bör rimligen vara att underlätta för länder att leva upp till klimatavtalet och ge stöd </span><span>till decentraliserade energilösningar som är baserade på lokala och förnybara energikällor.</span>
</p>
<p>
<span>Även Europeiska investeringsbanken</span><span> (EIB)</span><span> är en av världens största finans</span><span>­</span><span>institutioner där Sverige har inflytande genom styrelseplats. I </span><span>en tidigare granskning av CEE Bankwatchs</span><span> gällande</span><span> EIB</span><span>:s utlåning </span><span>för 2013–</span><span>2015</span><span> framgick att utlåningen till förnybar energi minskade med 21 procent under perioden. Däremot ökade under motsvarande period utlåningen till fossil energi med 25 procent. Under 2015 beviljades enligt granskningen inga lån alls till förnybar energi.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige bör verka för att Världsbanken</span><span>, Europeiska investeringsbanken och andra multilaterala finansinstitutioner</span><span> upphör med direkt och indirekt stöd till fossila energilösningar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till</span><span> </span><span>känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674921"><span>Stärk Sveriges nationella klimatpolitik</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige har ett långsiktigt klimatmål, att Sverige senast år 2045 inte ska ha några</span><span> </span><span>nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Regeringen har även tillsatt en nationell</span><span> </span><span>samordnare för att fördjupa arbetet med initiativet Fossilfritt Sverige. Initiativet samlar</span><span> </span><span>aktörer från näringslivet, kommuner, regioner och organisationer. Vänsterpartiet vill öka</span><span> </span><span>ambitionen vad gäller när målet om nollutsläpp av fossila växthusgaser senast ska vara</span><span> </span><span>uppnått. I den mån Vänsterpartiet i riksdagen inte får stöd för en sådan ökad målsättning</span><span> </span><span>avser vi att verka för att delmålen till 2030 och 2040 skärps med avseende på att målen ska nås genom egna nationella åtgärder för utsläppsminskningar och inte genom köp av</span><span> </span><span>utsläppskrediter.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige ska senast år 2040 ha nollutsläpp av växthusgaser till atmosfären.</span><span> </span><span>Klimat</span><span>­</span><span>målet ska nås genom utsläppsminskningar inom landet, omfatta utsläpp inom</span><span> </span><span>såväl den handlande som den icke-handlande sektorn, dvs. oavsett om det innefattar</span><span> </span><span>utsläpp som omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter eller de som hanteras</span><span> </span><span>nationellt, och avse de utsläpp som är skapade av mänsklig verksamhet.</span>
</p>
<p>
<span>Vad som ovan anförs om klimatmål för nollutsläpp av växthusgaser till senast år</span><span> </span><span>2040 bör riksdagen ställa sig bako</span><span>m och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674922"><span>Förhindra utvinning av fossil energi i Sverige</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Klimatomställningen handlar inte bara om nya begränsningar för utsläpp, utan även om</span><span> </span><span>att begränsa fossil utvinning både i Sverige och globalt. För att Sverige ska vara ett</span><span> </span><span>föregångsland i klimatomställning</span><span>en krävs politisk handlingskraft. Förekomsterna av olja och naturgas på land i den svenska berggrunden </span><span>är enligt SGU relativt små och </span><span>knutna till bergarter i huvudsak i södra Sverige, i Dalarna (Siljanområdet) och fjällkedjan. Lo</span><span>kalt kan</span><span> förekomsterna vara av intresse och ett antal företag har i</span><span> </span><span>dag undersökningstillstånd för olja och gas. Företagen gör bedömningen att förekomsterna kan </span><span>vara av kommersiellt värde men det är</span><span> idag en liten näring</span><span> i Sverige.</span><span> Olje- och gasprospektering har bedrivits åtminstone sedan 1930-talet.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Det globala kommersiella intresset för denna energikälla är stort. Utvinning av ännu mer fossil energi skulle motverka den nödvändiga energiomställningen och dessutom riskera stora negativa miljöeffekter.</span><span> SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) h</span><span>ar på regeringens uppdrag analyserat </span><span>konsekvenserna av att införa ett förbud mot utvinning av olja och gas i Sverige</span><span>. </span><span>Analysen pekar på att det finns ett antal fördelar men också ett anta</span><span>l nackdelar med ett förbud. SGU konstaterar i rapporten att den</span><span> stora fördelen</span><span> med ett förbud</span><span> är att det är en tydlig signal att Sverige menar allvar med målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser genom att inte använda inhemskt producerade fossila kolväten.</span><span> Ett nationellt förbud mot utvinning av fossil energi bör införas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>I händelse av att riksdagen inte antar ovan nämnda förslag på nationellt förbud måste</span><span> </span><span>kommunernas självbestämmande värnas i frågan. Kommunal vetorätt mot utvinning av fossil energi bör införas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674923"><span>A</span><span>P-f</span><span>onderna ska förvaltas hållbart utan investeringar i fossilindustrin</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>I 4 kap. 1 § lagen om allmänna pensionsfonder anges att det övergripande målet för Första</span><span>–</span><span>Fjärde AP-fondernas placeringsverksamhet är att fondmedlen ska förvaltas på sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension. Detta kan synas vara ett självklart mål. Men hur ska målet tolkas om t.ex. placeringar i fossilindustrin och vapenindustrin anses generera bäst avkastning? Det nuvarande regelverket är förhållandevis tydligt </span><span>med att avkastningsmålet för AP-</span><span>fonderna är överordnat andra hänsynstaganden. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen har i</span><span> proposition</span><span> 2017/18:271 Ändrade regler för Första</span><span>–</span><span>Fjärde AP-fonderna</span><span> föreslagit</span><span> att ett nytt mål för placeringsverksamheten införs. Första</span><span>–</span><span>Fjärde AP-fonderna ska förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Regeringen anför vidare att vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Regeringen motiverar det nya målet med att det bör finnas en förväntan på att Första</span><span>–</span><span>Fjärde AP-fonderna, som statliga myndigheter och förvaltare av statliga pensionsmedel, aktivt</span><span> </span><span>arbetar med att integrera ESG-frågor (eng. "Enviro</span><span>n</span><span>ment, Social and Governance") vid förvaltningen av fondmedlen. Med "Environment" avses t.ex. bolagens inverkan på miljö och klimat (miljöaspekter). Med "Social" avses frågor som rör socialt ansvarstagande, t.ex. mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och likabehandling (sociala aspekter). Med "Governance" avses frågor som rör styrningen av ett bolag, t.ex. aktieägares rättigheter och frågor om ersättningar till ledande befattningshavare (bolagsstyrningsaspekter).</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet tycker det är bra att regeringen inför ett nytt mål för placerings</span><span>­</span><span>verksamheten om föredömlighet och ansvarsfulla investeringar. Men vi ifrågasätter om det kommer att göra så stor skillnad. För samtidigt som det nya målet inför</span><span>s</span><span> slår regeringen fast att ESG-frågor ska främjas utan att göra avkall på det övergripande målet för placeringsverksamheten. Man skriver också: "Att beakta dessa aspekter är en självklar del av en modern förvaltningsstrategi i syfte att motverka risker och öka avkastningen i de fall det finns ett samband mellan avkastning och beaktande av ESG-frågor." Formuleringen kan tolkas som att det bara är intressant att beakta ESG-frågor i de fall beaktandet av dessa kan förväntas ha en positiv effekt på avkastningen. Vänsterpartiet anser att det bör ställas betydligt </span><span>tydligare </span><span>krav på AP-fonderna avseende miljö och etik.</span><span> Därför har vi med anledning av proposition</span><span> 2017/18:271 Ändrade regler för Första</span><span>–</span><span>Fjärde AP-fonderna</span><span> i </span><span>en </span><span>följdmotion föreslagit riksdagen en starkare styrning för att bl.a. förhindra investeringar i klimatskadlig verksamhet.</span><span> Vi anser att AP-fondernas placeringar ska vägledas av följande riktlinjer avseende miljö och etik. </span>
</p>
<ul type="disc" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="ListaPunkt" style="margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Miljömässiga och etiska hänsyn ska likställas med målet om hög avkastning.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">AP-fonderna ska inte göra några nyinvesteringar i kol, olja eller fossilgas.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">AP-fonderna ska avveckla befintliga investeringar i fossilindustrin inom 5 år.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Samtliga AP-fonder ska ha kvantitativa mål för investeringar i förnybar energi.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Samtliga AP-fonder ska redovisa beräknade utsläpp av växthusgaser för sina investeringar.</span>
</li>
<li class="ListaPunkt" style="margin-top:0pt; margin-left:10.52pt; t-i:0pt; padding-left:6.48pt; font-family:serif; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">AP-fonder ska inte investera i bolag som använder skatteparadis för att undgå beskattning.</span>
</li>
</ul>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vad som ovan anförs om nya riktlinjer för AP-fonderna avseende miljö och etik bör riksdage</span><span>n ställa sig bakom och </span><span>ge regeringen</span><span> till känna</span><span>.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674924"><span>Minska utsläppen från vår livsmedelskonsumtion</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med över 40 procent sedan 1990 och står nu för en</span><span> </span><span>betydande del av de svenska växthusgasutsläppen. Genomsnittssvensken äter ungefär</span><span> </span><span>dubbelt så mycket kött som det globala genomsnittet, där särskilt det importerade köttet</span><span> </span><span>har ökat kraftigt i Sverige. Utsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion</span><span> </span><span>uppgår till omkring 1,8 ton koldioxidekvivalenter, där den absolut största delen kommer</span><span> </span><span>från animalier. Växthusgasutsläppen från matproduktion kommer i huvudsak från</span><span> </span><span>odling och djurhållning. I kött- och mjölkproduktionen kommer utsläppen från metan</span><span> </span><span>från idisslande djurs magar samt från lustgas och metan från gödselhanteringen samt</span><span> </span><span>från utsläppen som skapas vid foderproduktionen.</span>
</p>
<p>
<span>Animalier, nötkött i synnerhet, orsakar höga utsläpp jämfört med vegetabilier. Skälet</span><span> </span><span>är att det krävs flera kilo foder för att producera ett kilo kött, samt att uppfödningen i sig</span><span> </span><span>själv orsakar</span><span> stora utsläpp av växthusgaser. Djuren matas med kalorier som skulle kunna ge mat till många fler människor om kalorierna inte tog en omväg genom djuren.</span><span> Köttproduktion kan be</span><span>drivas på många olika sätt, där </span><span>vissa metoder är avsevärt mer resurssnåla än andra. F</span><span>örutom en generell minskning av </span><span>köttkonsumtionen är det viktigt att stimulera metoder som belastar miljön så lite som</span><span> möjligt, minskar importen och tar största möjliga hänsyn till </span><span>djurens rätt till ett naturligt </span><span>beteende i enlighet med djurskyddslagen.</span>
</p>
<p>
<span>Då jordbruksmark är en knapp resurs på global nivå finns anledning att producera</span><span> </span><span>mat som kräver mindre markyta. Detta behov kommer att växa då vi blir fler människor</span><span> </span><span>i världen och ökad efterfrågan på jordbruksmark</span><span> därutöver</span><span> riskerar att leda till tropisk avskogning.</span>
</p>
<p>
<span>Riksdagen har i och med de långsiktiga klimatmålen enats om att Sverige ska uppnå</span><span> </span><span>nettonollutsläpp till senast 2045. Alla politikområden måste därför ta sitt ansvar för att</span><span> </span><span>verka för att målet uppnås. Precis som Klimatberedningen (SOU 2008:24) har</span><span> </span><span>konsta</span><span>­</span><span>terat saknas det styrmedel inom jordbrukssektorn som är direkt riktade mot att</span><span> </span><span>minska utsläppen av växthusgaser. Vidare berörde Miljömålsberedningen (2016)</span><span> </span><span>köttkonsum</span><span>­</span><span>tionens utsläpp, men lade inte fram något konkret förslag om målsättning</span><span> </span><span>för minskad konsumtion. Beredningen konstaterade att det står varje regering fritt att</span><span> </span><span>föreslå konkreta mål för hur bl.a. köttkonsumtionens utsläpp ska minska. Vi anser att</span><span> </span><span>det är märkligt, inkonsekvent och ohållbart att ett område som har så stor</span><span> </span><span>klimat</span><span>­</span><span>påverkan som köttkonsumtionen står fritt från både utsläppsmål och åtgärder. Vi</span><span> </span><span>föreslår därför at</span><span>t riksdagen antar ett</span><span> mål om en minskad köttkonsumtion. Ett</span><span> nationellt</span><span> </span><span>mål om att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025, jämfört med</span><span> </span><span>dagens nivåer, bör införas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till</span><span> </span><span>känna.</span>
</p>
<p>
<span>En handlingsplan bör tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan av</span><span> </span><span>livsmedels</span><span>­</span><span>kedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas. Detta bör riksdagen</span><span> </span><span>ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Allt fler kommuner, skolor, företag, ideella organisationer och privatpersoner har</span><span> </span><span>anammat idén om vegonorm. Med konceptet vegonorm serveras vegetarisk mat som</span><span> </span><span>standard, kött blir ett tillval. Andra aktörer väljer vegetariska dagar som ett sätt att</span><span> </span><span>minska köttkonsumtionen och uppmärksamma fördelarna med att äta mer växtbaserat.</span><span> </span><span>Förutom att alla kan ta enskilda initiativ ser Vänsterpartiet stora fördelar i att lyfta den</span><span> </span><span>vegetariska maten i offentliga sammanhang. Genom gemensamt agerande kan effekten</span><span> </span><span>av våra handlingar bli större och </span><span>nya hållbara normer etableras. </span><span>Vänsterpartiet anser att vegonorm och köttfria dagar är ett bra</span><span> </span><span>sätt att minska köttkonsumtionen och därmed ta ansvar för miljön, folkhälsan och</span><span> </span><span>djuren. Regeringen bör verka för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost,</span><span> </span><span>exempelvis genom att införa konceptet vegonorm och/eller vegetariska dagar. Detta bör</span><span> </span><span>riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674925"><span>Förbud mot nybilsförsäljning av fossildriv</span><span>n</span><span>a bilar efter 2025</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sveriges riksdag har nyligen antagit ett klimatpolitiskt ramverk för att vårt samhälle ska kunna genomföra de</span><span>n omställning som krävs för att</span><span> lösa klimatutmaninge</span><span>n. Ett antal klimatmål antogs </span><span>samtidigt med den viktiga klimatreformen. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. För att möjliggöra denna måluppfyllelse behöver Sverige </span><span>vidta ytterligare åtgärder för att vår vägtrafik ska bli fossilfri. I en rad europeiska länder diskuteras och förb</span><span>ereds förbud mot nyförsäljning </span><span>av bilar som är drivna med bensin eller diesel. Det är hög tid även för Sverige att ansluta </span><span>sig till en sådan målsättning. </span><span>Det skulle även ge goda förutsättningar att utveckla en modern fordonsindustri i vårt land med en sådan tydlig må</span><span>l</span><span>sättning.</span><span> Sverige ska införa ett för</span><span>bud mot</span><span> försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen</span><span> efter 2025. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Sverige ska inom EU verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674926"><span>Miljöanpassa vägtrafiken och effektivisera samhällsplaneringen</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige har en av Europas mest energislukande fordonsparker för persontransporter me</span><span>d </span><span>höga koldioxidutsläpp som följd. Vänsterpartiet föreslår en rad åtgärder för att vända</span><span> </span><span>trenden med höga utsläpp från vägtrafiken, både för att minska transporter på väg och flytta över kommunikationer till mer hållbara transportslag som kollektivtrafik, cykel</span><span> </span><span>och gång, men även åtgärder som är kopplade till att miljöanpassa själva vägtrafiken.</span><span> </span><span>Våra förslag presenteras i riksdagsmotionerna Transportsnål samhällsplanering</span><span> </span><span>(2016/17:1986) och Miljöanpassad vägtrafik (2017/18:2335).</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674927"><span>Samhällsnytta framför avreglering av järnväg och kollektivtrafik</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>För att uppnå ett ekologiskt hållbart transportsystem och minskade utsläpp av växthus</span><span>­</span><span>gaser måste andelen resor med kollektivtrafik öka. Dessutom krävs en utveckling mot ett mer transporteffektivt samhälle. Enligt Trafikverkets bedömning </span><span>innebär detta minskad biltrafik</span><span> samtidigt som kollektivtrafiken och resandet med cykel fördubblas till 2030. Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter fortsätter att minska något men i alltför låg takt för att vi ska uppnå Sveriges etappmål om att senast till år 2030 minska utsläppen från inrikes trafik exklusive luftfart med minst 70 procent jämfört med år 2010 (Trafikanalys, Uppföljning av de transportpolitiska målen, Rapport 2017:7). Ett ökat resande med kollektiva färdmedel kräver en utbyggd, tillgänglig, prisvärd och väl fungerande kollektivtrafik i ett sammanhållet system.</span>
</p>
<p>
<span>Inom både järnväg och regional kollektivtrafik har tidigare sammanhållna system</span><span> </span><span>styckats upp. På järnvägssidan har SJ:s ensamrätt att trafikera stambanorna tagits bort</span><span> </span><span>och de senaste decennierna har präglats av stegrande marknadsanpassning, bolagisering</span><span> </span><span>och privatisering inom järnvägssystemet. Inom den lokala och regionala lokaltrafiken</span><span> </span><span>har privata operatörer obegränsad tillgång till trafikering av vilka rutter som helst.</span><span> </span><span>Fokus har legat på företags rätt att etablera sig på marknaden, inte på att skapa en</span><span> </span><span>prisvärd och välfungerande infrastruktur för järnvägen. Vänsterpartiet utgår i stället från</span><span> </span><span>individens frihet att få tillgång till ett sammanhållet tillgängligt system med god</span><span> </span><span>överblickbarhet och där det är lätt och smidigt att byta mellan linjer och få information</span><span> </span><span>från en och samma källa. Järnväg och regional kollektivtrafik är klimatsmarta</span><span> </span><span>gemen</span><span>­</span><span>samma nyttigheter som kräver stabilitet och pålitlighet för att vara effektiva och</span><span> </span><span>resenärstillvända. I riksdagsmotionen </span><span>En fungerande och tillgänglig järnväg </span><span>(</span><span>2018/19:1762</span><span>) föreslår Vänsterpartiet en rad åtgärder för en sådan inriktning.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.7</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674928"><span>Inför möjlighet för kommuner och regioner att införa</span><span> trängselavgifter</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den intensiva privatbilismen i våra större städer är ett betydligt större hot mot miljön än</span><span> </span><span>biltrafik på landsbygden. Större städers miljö- och klimatpåverkan från transporter kan</span><span> </span><span>t.ex. åtgärdas med hjälp av trängselavgifter och stora satsningar på en förbättrad</span><span> </span><span>kollektivtrafik.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet välkomnade införandet av trängselskatt i Göteborg 2013 och ser</span><span> </span><span>behov av ytterligare åtgärder för att stärka trängselavgifter som styrmedel. En kommun</span><span> </span><span>kan i dag inte själv bestämma att införa trängselavgift. Vi anser att kommuner, landsting</span><span> </span><span>och regioner själva bör få avgöra om de vill införa trängselavgift samt hur intäkterna ska</span><span> </span><span>användas. De av riksdagen och staten redan ingångna besluten och avtalen gällande</span><span> </span><span>redan införda trängselskatter i Stockholm och Göteborg ska ej beröras av ny</span><span> </span><span>lagstift</span><span>­</span><span>ning. Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på ny lagstiftning</span><span> </span><span>som ger kommuner, landsting och regioner möjlighet att själva besluta om införande av</span><span> </span><span>trängselavgifter och deras utformning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge</span><span> </span><span>regeringen till känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.8</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674929"><span>Stimulera cirkulär ekonomi</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det i</span><span> </span><span>dag existerande ekonomiska systemet har varit effektivt i så måtto att en allt större del av jordens råvaror används till mänsklig verksamhet. Förpackningar i plast har exempelvis ökat exponentiellt de senaste decennierna. Sedan 1960 har världens produk</span><span>­</span><span>tion av plast ök</span><span>at tjugofalt</span><span> och beräknas fördubblas igen de närmsta 20 åren, om inget görs. Endast en mindre del av den plast som produceras återvinns eller återanvänds. Det är helt enkelt billigare att endast producera nytt i</span><span> </span><span>stället för att hushålla med det vi har. Detta har lett till en enorm påfrestning på våra naturresurser, kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser och ständigt växande mängder plastavfall. En liknande problematik finns på så gott</span><span> som alla andra materialområden –</span><span> ce</span><span>ment, stål, järn, textil, papper, kartong m.</span><span>m. Allt mer av våra naturresurser förädlas till dessa material, men </span><span>ytterst litet återanvänds</span><span>. Produktion och konsumtion är linjär och inte optimerad utifrån ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Detta sker trots att världssamfundet enats om att ”hållbara konsumtions- och produktionsmönster” är ett av FN</span><span>:s</span><span> globala hållbarhetsmål. Men det går att vända denna utveckling. Vänsterpartiet vil</span><span>l ha en ekonomi som är cirkulär,</span><span> där vi inte tar ut mer från naturen än vad som är hållbart och där det som används kan användas igen genom återanvändning och ma</span><span>terialåtervinning. </span><span>Detta innebär att de råvaror som används inom s</span><span>amhället ska kunna cirkulera, dv</span><span>s</span><span>.</span><span> återvinnas eller återanvändas. Detta är ett synsätt som vi behöver bygga in i all industriell verksamhet. Det kan vi göra genom att </span><span>tydligare </span><span>standardisera det material som släpps ut på marknaden. En del av denna standardisering skulle kunna vara att allt material som används också ska kunna återanvändas. </span>
</p>
<p>
<span>Vi behöver också tydligare krav på produktdesign. Alla varor som sätts ut på marknaden ska kunna repareras och/eller rekonditioneras. Varor som inte uppfyller dessa krav ska inte få finnas på marknaden. Om en komponent i en produkt går sönder ska den kunna lagas genom utbytbara delar. Programmering för förkortad livslängd ska förbjudas. </span><span>Ny teknologi kan ge oss</span><span> möjligheter att uppfylla FN</span><span>:</span><span>s mål om mer hållbara konsumtionsmönster. Med appar och webbplattformar underlättas för människor att samarbeta mer för hållbara lösningar. Det kan handla om samåkning med fordon, delade verktyg eller maskiner, bostadsbyten etc. Det är viktigt att samhället understöder denna delandets ekonomi. </span>
</p>
<p>
<span>Vi välkomnar att EU presenterat en handlingsplan för cirkulä</span><span>r ekonomi och senare också en s.</span><span>k</span><span>.</span><span> plaststrategi, men dessvärre innehåller planen och strategin alldeles för få konkreta förslag på hur ekonomin ska kunna bli mer kretsloppsorienterad samt hur plastanvändningen ska minska. Regeringens strategi för hållbar konsumtion lider dessvärre av samma problem. Strategin innehåller lovvärda initiativ, som att se över hur delningsekonomi kan främjas och uppkomst av avfall kan förebyggas i syfte att stimulera cirkulär ekonomi, men konkreta åtgärder saknas i stor utsträckning.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringens nyligen tillsatta delegation för cirkulär ekonomi är välkommen, men fortfarande lyser de skarpa åtgärderna med sin frånvaro.</span><span> Ett hållbart nyttjade av våra naturresurser</span><span> i en cirkulär ekonomi</span><span> är helt avgörande för att åtgärda de största planetära utmaningarna, förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna. </span><span>Vänsterpartiet</span><span> föreslår åtgärder </span><span>för en</span><span> socialt och ekologiskt hållbar</span><span> cirkulär ekonomi i bl.a. motio</span><span>­</span><span>nerna 2016/17:169</span><span> </span><span>Hållbar konsumtion och avfall</span><span> och 2018/19:281 Digitalisering i näringslivet.</span><span> Vi ser EU-parlamentets nyliga beslut om att förbjuda ett antal plas</span><span>tengångsartiklar som ett </span><span>välkommet steg framåt. Miljö- och klimatarbetet behöver mer av tydlig reglering av vad som får och inte får sättas ut på marknaden.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.9</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc4674930"><span>Inför statlig investeringsbudget</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De låga investeringarna är ett stort samhällsproblem. Tunga internationella aktörer som</span><span> </span><span>OECD och IMF uppmanar Sverige att öka sina offentliga investeringar. Brister i t.ex.</span><span> </span><span>infrastrukturen försvårar ett hållbart resande till och från arbetet och försämrar även</span><span> </span><span>arbetsmarknadens funktionssätt. Förseningarna i godstrafiken drabbar också företagen</span><span> </span><span>och hämmar ekonomisk utveckling. Detta ökar risken för att många företag väljer bort</span><span> </span><span>järnvägen till förmån för vägtransporter</span><span>,</span><span> vilket ökar klimatbelastningen från</span><span> </span><span>gods</span><span>­</span><span>trafiken. På samma sätt ökar klimatbelastningen när resenärer väljer flyg eller bil</span><span> </span><span>framför järnväg eller kollektivtrafik för att alternativen saknas eller för att de brister i</span><span> </span><span>funktion eller biljettpris.</span>
</p>
<p>
<span>I tankesmedjan Arena Idés rapport ”En dyrbar väg” (2017) framgår att</span><span> </span><span>infrastruk</span><span>­</span><span>turinvesteringarna i dag är hälften så stor</span><span>a som för ett halvt sekel sedan.</span><span> </span><span>Vid mitten av 1</span><span>960-talet låg investeringarna i </span><span>infrastruktur på ungefär 2 procent av BNP, i dag ligger d</span><span>essa på en nivå av 1 procent av </span><span>BNP. Dessutom har merparten av investeringarna gått til</span><span>l vägar, och en mindre del till </span><span>järnväg. Detta är ytterst bekymmersamt när nästan e</span><span>n tredjedel av Sveriges utsläpp </span><span>kommer från inrikestransporter</span><span>,</span><span> och investeringsbehoven i hållbar infrastruktur som</span><span> </span><span>järnväg, kollektivtrafik och cykel är mycket stora för att möta klimatutmaningen.</span><span> </span><span>Därutöver skulle kraftigt ökade investeringar i dessa trafikslag generera en ökad</span><span> </span><span>sysselsättning.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet menar att staten, i likhet med vad som är fallet i kommuner och</span><span> </span><span>företag, bör införa en investeringsbudget. Förslaget skulle möjliggöra att staten i högre</span><span> </span><span>utsträckning skulle kunna fördela investeringskostnaderna över hela investeringens</span><span> </span><span>livslängd. Detta skulle förbättra regeringens och riksdagens beslutsunderlag beträffande</span><span> </span><span>avvägningar mellan långsiktiga strategiska klimatinvesteringar och mer kortsiktiga</span><span> </span><span>reformförslag. Vi menar att budgetlagen bör ändras så att lånefinansiering kan utgöra</span><span> </span><span>huvudprincip.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.10</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc4674931"><span>Öka de hållbara investeringarna med en statlig grön investeringsbank</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Sverige har ett stort behov av ökade investeringar för en grön omställning. Det statliga</span><span> </span><span>ägandet behöver samtidigt utökas och utvecklas för att vi demokratiskt ska kunna styra</span><span> </span><span>samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Det behövs en statligt grön investeringsbank</span><span> </span><span>för att öka investeringar i hållbara lösningar där marknadens kortsiktiga vinstinriktning</span><span> </span><span>inte förmår täcka de långsiktiga behoven. Vi menar att det är fullt möjligt att kombinera</span><span> </span><span>dessa investeringar med god avkastning. Storbritannien har infört en grön</span><span> </span><span>investerings</span><span>­</span><span>bank. Den har på kort tid mobiliserat stora investeringsbelopp främst i de tre</span><span> </span><span>huvud</span><span>­</span><span>områdena</span><span> havsbaserad vindkraft, energieffekt</span><span>ivisering och avfallshantering.</span>
</p>
<p>
<span>En </span><span>statlig investeringsbank i Sverige skulle med egna medel och genom att mobilisera offentligt och privat kapital kunna leda utvecklingen mot fler investeringar i t.ex.</span><span> </span><span>klimatsmart infrastruktur, förnybar energi, klimatanpassning och annat som bidrar till</span><span> </span><span>omställningen. En statlig grön investeringsbank kan också fylla det tomrum på</span><span> </span><span>tillväxtkapital som många små och medelstora svenska miljöteknikföretag i dag</span><span> </span><span>upp</span><span>­</span><span>lever när de vill växa. </span><span>Investeringsbanken</span><span> bör bl.a. ha till uppgift att på</span><span> </span><span>affärs</span><span>­</span><span>mässiga grunder utveckla dessa svenska miljöteknikföretag genom</span><span> </span><span>lånefinansiering</span><span> till låg ränta</span><span>. Regeringen aviserade i budgetpropositi</span><span>onen för 2016 att man skulle se </span><span>över möjlighe</span><span>­</span><span>terna att inrätta ett sådant lånegarantii</span><span>nstrument i syfte att förbättra </span><span>förutsättningarna för gröna investeringar med den bri</span><span>ttiska gröna investeringsbanken </span><span>Green Investment Bank (</span><span>GIB) som förebild. Det är mycket angeläget att detta arbete </span><span>kommer framåt.</span><span> För att underlätta omställningen anser Vänsterpartiet att Sverige före 2022 ska ha inrättat en grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder i kapital.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.11</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc4674932"><span>Fasa ut miljö- och klimatskadliga subventioner</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>De potentiellt miljöskadliga subventionerna i Sverige uppskattas till ett belopp av</span><span> </span><span>ungefär 60 miljarder i Naturvårdsverkets uppdaterade kartläggning 2017.</span><span> I Naturskydds</span><span>­</span><span>föreningens rapport Avskaffa klimatskadliga subventioner</span><span> (2018) upp</span><span>skattas dessa till cirka 30 miljarder. Utfasning av </span><span>miljöskadliga subventioner har diskuterats i flera intern</span><span>ationella processer, bl.a. inom EU, OECD och G20. </span><span>Enligt den europeiska </span><span>kommissionens ”Färdplan för ett </span><span>resurseffektivt Europa” ska miljöfarliga subventioner fasas ut till 2020.</span>
</p>
<p>
<span>Enligt OECD kan en subvention definieras som miljöskadlig om den uppmuntrar till</span><span> </span><span>att mer miljömässig skada sker än vad som varit fallet utan subventionen. Att</span><span> </span><span>subven</span><span>­</span><span>tionera miljöskadliga aktivit</span><span>eter</span><span> samtidigt som arbete görs för att lindra skada</span><span> </span><span>och un</span><span>dvika miljöskadliga aktiviteter</span><span> är inte ett lämpligt sätt att använda samhällets</span><span> </span><span>resurser. Naturvårdsverket konstaterar att subventioner förutom sin avsedda effekt även</span><span> </span><span>kan leda till oönskade effekter. De kan t.ex. bidra till negativa miljöeffekter genom att</span><span> </span><span>påverka beteenden som leder till mer avfall, större utsläpp, ökad resursutvinning eller</span><span> </span><span>negativ påverkan på biologisk mångfald. I Sverige är det framför allt tre sektorer som</span><span> </span><span>har potentiellt miljöfarliga subventioner: transport-, energi- och jordbrukssektorn. Flera</span><span> </span><span>av subventionerna har införts för att uppfylla andra politiska syften som t.ex. regional eller arbetsmarknadspolitisk hänsyn.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Naturskyddsföreningen konstaterar i sin rapport att nedsatta skatter för fossila bränslen är den enskilt största typen av subvention. Man anser att energiskatten för diesel till fordon ska höjas till samma nivå som ener</span><span>giskatten för bensin, samt att </span><span>samtliga nedsättningar av energi- och koldioxidskatter för användning av fossilt bränsle inom industri, kraftvärmeverk, gruvindustri, sjöfart samt jord-, skogs- och vattenbruk ska tas bort.</span><span> Naturskyddsföreningens bedömning är att merparten av alla klimatskadliga subventioner bör kunna avvecklas senast till slutet av mandatperioden år 2022.</span><span> I budgetpropositionen för 2018 som regeringen lade fram i samarbete med Vänsterpartiet framgår att miljöskadliga subventioner behöver fasas ut såväl </span><span>i </span><span>Sverige som globalt.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utfasning av miljöskadliga</span><span> </span><span>subventioner där borttagande av subventioner är granskade med avseende på</span><span> </span><span>miljö</span><span>­</span><span>effekter, påverkan på offentliga finanser och generella ekonomiska och sociala</span><span> </span><span>kostnader och fördelar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till</span><span> </span><span>känna.</span>
</p>
<h3 style="margin-left:36pt; t-i:-36pt">
<span>6.4.12</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">   </span><a name="_Toc4674933"><span>Utred koldioxidransonering</span></a>
</h3>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Koldioxidransonering innebär att ett tak sätts upp för utsläpp av koldioxid och att</span><span> </span><span>utsläppen fördelas lika inom befolkningen genom ransoner. Ett antal olika modeller för</span><span> </span><span>detta har utvecklats i Storbritannien. Förutom att ett tak sätts för utsläppen kan många</span><span> </span><span>andra fördelar finnas. Vi vet att höginkomsttagare, och män generellt, orsakar högre</span><span> </span><span>utsläpp av växthusgaser än låginkomsttagare och kvinnor. I motsats till dagens</span><span> </span><span>förhållande skulle ett ransoneringssystem innebära att höginkomsttagare måste betala</span><span> </span><span>till låginkomsttagare om de vill göra större utsläpp än de tilldelats.</span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet menar att det är för tidigt att fastställa att koldioxidransonering skulle</span><span> </span><span>vara ett effektivt sätt att hejda klimathotet. Förutom kostnadsberäkningar för att införa</span><span> </span><span>ransonering behövs underlag bl.a.</span><span> för </span><span>hur det påverkar andra styrmedel och de offentliga</span><span> </span><span>investeringarna för att minska utsläppen av koldioxid. En utredning bör tillsättas för att</span><span> </span><span>belysa effekterna av att införa koldioxidransonering i Sverige. Detta bör riksdagen ställa</span><span> </span><span>sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>6.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc4674934"><span>Fördelarna med att ställa om</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Att ställa om så att vi lever inom de ramar som naturen sätter upp, och dessutom på blott ett par decennier, kommer att bli en stor utmaning. Den här omställningen beskrivs ofta som en stor uppoffring, och det går inte att ducka för att omställningen fordrar agerande på alla nivåer i en omfattning so</span><span>m saknar motstycke</span><span>, vilket den senaste IPCC-rapporten konstaterar. Men fördelarn</span><span>a</span><span> med</span><span> att ställa om är också många.</span><span> Om vi reglerar bort fossila drivmedel kommer inte bara utsläppen från transportsektorn kraftigt att minska, även de lokala luftföroreningarna reduceras och vi får en bättre l</span><span>uft att andas. I Europa dör 400</span><span> </span><span>000 personer </span><span>i förtid</span><span> </span><span>p.g.a.</span><span> undermålig luftkvalitet</span><span>. I</span><span> Sverige </span><span>orsakar luftföroreningar omkring 7</span><span> </span><span>600 förtida dödsfall varje år</span><span>. Samhällskostnaden för sjukfrånvaro, läkemedel, sjukhusbesök m.m. räknas i Sverige i tiotals miljarder. Att minska våra utsläpp av växthusgaser kommer därför också</span><span> att</span><span> bli en vinst för samhället och alla människor som får </span><span>renare luft att andas. </span><span>Även m</span><span>inskad köttkonsumtion och mer växtbaserad kost</span><span> skulle</span><span>,</span><span> förutom minskade utsläpp, </span><span>kunna </span><span>ge folkhälsovinster</span><span> </span><span>då detta</span><span> </span><span>kan </span><span>motverka åkommor som hjärt- och kärlsjukdomar, vissa f</span><span>ormer av cancer och diabetes </span><span>typ </span><span>2.</span><span> Investeringar i kollektivtrafik och utbyggd cykelinfrastruktur är viktiga åtgärder för att minska massbilismen och dess utsläpp, men det underlättar också människors </span><span>mobilitet och gynnar i synnerhet låginkomsttagare som reser mindre med bil och mer kollektivt. Att bygga hållbara städer, investera i kollektivtrafik, energi</span><span>­</span><span>effektivisera etc. kommer</span><span> att</span><span> skapa tusentals nya gröna jobb</span><span>.</span><span> Att dämpa de rikas konsumtion genom omfördelning till offentlig sektor skapar inte bara ett rättvisare samhälle, utan också ett hållbarare sådant när Thailandsresor, </span><span>suv</span><span>-inköp och annan lyxkonsumtion minskar. Detta är bara några exempel på de positiva synergieffekter omställningen medför. </span>
</p>
<p>
<span>I den här motionen </span><span>redogör vi</span><span> för några av de </span><span>viktigaste politiska besluten </span><span>för att bygga det hållbara</span><span> fossilfria</span><span> samhället. Även om tiden är knapp är det fullt möjligt att bygga ett rättvist och hållbart samhälle. Vi tror dessutom att Sverige är synnerligen lämpat att gå före på området. Vårt land har tidigare klarat samhällsutmaningar av liknande magnitud. I slutet av 1800-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. En fjärdedel av vår befolkning lämnade Sverige och emigrerade till Nordamerika. Om någon hade sagt till de människorna att de</span><span>t</span><span> land de stod i </span><span>begrepp att utvandra från </span><span>inom ett par generationer</span><span> skulle</span><span> bli ett av v</span><span>ärldens bästa länder att leva i,</span><span> med skola och sjukvård för alla, hade någon då trott på det? </span><span>Nej, knappast, men så blev det.</span>
</p>
<p>
<span>Nu är det dags igen. På samma sätt behöver vi nu politiska beslut mer än någonsin för att rädda planeten från en eskalerande och helt igenom farlig klimatförändring. Ju tidigare och kraftfullare vi agerar desto bättre kommer det</span><span> att</span><span> gå. Och framför allt behöver vi – precis som nämnda IPCC-rapport konstaterar – agera tillsammans och i samarbete med andra länder. På köpet kommer vi </span><span>att </span><span>få bättre luft att andas i våra städer, bättre folkhälsa, utbyggd välfärd, </span><span>kollektivtrafik i världsklass –</span><span> kort och gott ett bättre samhälle för alla. Här tror vi att vänstern har ett särskilt ansvar att se</span><span> till att detta sker. </span><span>Med de förslag vi lagt fram i denna motion hoppas vi ta vikti</span><span>ga steg framåt i den processen.</span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jonas Sjöstedt (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jens Holm (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Maj Karlsson (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Birger Lahti (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Karin Rågsjö (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Mia Sydow Mölleby (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Linda Westerlund Snecker (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Elin Segerlind (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör klimatfrågan bör uppmärksamma de globala skillnaderna liksom klass- och genusaspekter och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i internationella klimatförhandlingar och övriga forum som berör klimatfrågan bör verka för att kvinnors delaktighet och makt stärks i arbetet för att bromsa klimatförändringarna och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet om utsläppsminskning till 2020 för den icke handlande sektorn ska uppnås genom nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålen om utsläppsminskningar till 2030 och 2040 för den icke handlande sektorn ska uppnås genom nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU5Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör presentera ett nationellt klimatbidrag, s.k. NDC, som kompletterar och går utöver EU:s, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:MJU4MJU6Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta ett etappmål för att minska de konsumtionsrelaterade utsläppen av växthusgaser och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att i sin årliga officiella statistik över växthusgasutsläpp i Sverige som rapporteras till FN:s klimatkonvention även rapportera de konsumtionsbaserade utsläppen och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s klimat- och energimål till 2030 och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU antar en målsättning att nå nollutsläpp senast 2050 och att all energiproduktion då ska vara förnybar och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformering av EU:s utsläppshandelssystem och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i internationella klimatförhandlingar och andra forum, bör verka för att miljöteknik och vissa livsmedelstekniker som begränsar klimatförändringarna ges liknande undantag som finns inom TRIPS-avtalet gällande livsbesparande mediciner och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och andra multilaterala finansinstitutioner upphör med direkt och indirekt stöd till fossila energilösningar och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2021/22:UU8UU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatmål för nollutsläpp av växthusgaser till senast 2040 och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt förbud mot utvinning av fossil energi bör införas och tillkännager detta för regeringen.2018/19:NU11NU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommunal vetorätt mot utvinning av fossil energi bör införas och tillkännager detta för regeringen.2018/19:NU11NU16Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya riktlinjer för AP-fonderna avseende miljö och etik och tillkännager detta för regeringen.2018/19:FiU6FiU17Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt mål om att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025, jämfört med dagens nivåer, bör införas och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU18Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en handlingsplan bör tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU19Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost, exempelvis genom att införa konceptet Vegonorm och/eller vegetariska dagar och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU20Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2018/19:TU16TU21Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.AvslagAvslag2018/19:TU16TU22Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger kommuner, landsting och regioner möjlighet att själva besluta om införande av trängselavgifter och deras utformning och tillkännager detta för regeringen.2018/19:SkU12SkU23Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utfasning av miljöskadliga subventioner där borttaganden av subventioner är granskade med avseende på miljöeffekter, påverkan på offentliga finanser och generella ekonomiska och sociala kostnader och fördelar och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJU24Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas för att belysa effekterna av att införa koldioxidransonering i Sverige och tillkännager detta för regeringen.2018/19:MJU4MJUINLInlämnad2018-11-15 15:26:03inträffat0behandlingGranskadGranskad2018-11-15 16:43:43inträffat0behandlingHÄNHänvisad2018-12-05 00:00:00inträffat0behandling0383111552218Jonas SjöstedtV1undertecknare0216534495014Jens HolmV2undertecknare0198917587520Maj KarlssonV3undertecknare0825441263617Birger LahtiV4undertecknare0246927519019Karin RågsjöV5undertecknare0415959965211Mia Sydow MöllebyV6undertecknare0150118366721Linda Westerlund SneckerV7undertecknare0952789103522Elin SegerlindV8undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH6023922022-06-21 15:48:03statustextstatustextMotionen bereds i utskottH6023922018-12-14 13:40:54tilldelatTilldelatMiljö- och jordbruksutskottetH6023922022-06-21 15:48:03H602392av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)mot_201819__392.pdf213114pdfKlimaträttvisahttps://data.riksdagen.se/fil/C5C4CE83-5EFA-4756-9EE6-70D0889AE5DAH602392av Jonas Sjöstedt m.fl. (V)mot_201819__392.docx121085docxKlimaträttvisahttps://data.riksdagen.se/fil/921DBCB4-2DE0-4747-ABFC-19EDAD8C9682behandlas_i2018/19:FiU6H601FiU6bet2018/19FiU6Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2017betBetänkandebehandlas_i2018/19:MJU4H601MJU4bet2018/19MJU4KlimatpolitikbetBetänkandebehandlas_i2018/19:NU11H601NU11bet2018/19NU11MineralpolitikbetBetänkandebehandlas_i2018/19:NU9H601NU9bet2018/19NU9MineralpolitikbetBetänkandebehandlas_i2018/19:SkU12H601SkU12bet2018/19SkU12PunktskattbetBetänkandebehandlas_i2018/19:TU16H601TU16bet2018/19TU16Väg- och fordonsfrågorbetBetänkandebehandlas_i2021/22:UU8H901UU8bet2021/22UU8Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationerbetBetänkande