5011913H60222272018/192227motKommittémotionmotMotion 2018/19:2227 av Maj Karlsson m.fl. (V)MotionMotion205SoU222702018-11-29 00:00:002023-03-21 15:37:182018-11-29 00:00:00Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationerav Maj Karlsson m.fl. (V)KlarhtmlFilur2666461b-248a-4f3a-90f1-e5409cecda80https://data.riksdagen.se/dokument/H6022227/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H6022227https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H6022227
<style><!--
/********************************************************************************************************/
/* Styles for D:\Logs\DocumentConverter\\Output_11ae3285-57cd-435b-bb72-d9764225ee46\HTML\Dokument.html */
/* Generated by Aspose.Words for .NET 15.3.0.0 */
/********************************************************************************************************/
@page Section1 { size:595.3pt 841.9pt; margin:35.45pt 85.05pt }
div.Section1 { page:Section1 }
div.pconf body { t-i:17pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
div.pconf h1, h2, h3, h4, h5, h6, p { margin:0pt }
div.pconf li, table { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt }
div.pconf h1 { margin-top:41pt; margin-left:21.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em; font-weight:normal }
div.pconf h2 { margin-top:30pt; margin-left:28.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-28.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:normal }
div.pconf h3 { margin-top:18pt; margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:-36pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
div.pconf h4 { margin-top:18pt; margin-left:43.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-43.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
div.pconf h5 { margin-top:15pt; margin-left:50.4pt; margin-bottom:0pt; t-i:-50.4pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold; font-style:normal }
div.pconf h6 { margin-top:15pt; margin-left:57.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-57.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading7 { margin-top:15pt; margin-left:64.8pt; margin-bottom:0pt; t-i:-64.8pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading8 { margin-top:15pt; margin-left:72pt; margin-bottom:0pt; t-i:-72pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Heading9 { margin-top:0pt; margin-left:79.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-79.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.BalloonText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
.Beteckning { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:auto; page-break-after:auto; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.BlockText, .Inramatstycke { margin-right:56.7pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:nojustify; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:0.75pt; border-top-color:#000000; border-right-style:solid; border-right-width:0.75pt; border-right-color:#000000; border-left-style:solid; border-left-width:0.75pt; border-left-color:#000000; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-top:10pt; padding-right:10pt; padding-left:10pt; padding-bottom:10pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
.Citaticitat { margin-top:7.5pt; margin-left:34pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citaticitatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:34pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Citatmedindrag { margin-top:0pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.CommentSubject { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.CommentText { margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHTitel, .Dokumentrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:4pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:20pt; border-bottom-style:solid; border-bottom-width:0.75pt; border-bottom-color:#000000; padding-bottom:3pt; font-size: 1.05em }
.FSHLogo { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FSHNormL { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; border-top-style:solid; border-top-width:1.5pt; border-top-color:#000000; padding-top:3pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormal { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.FSHNormalS5 { margin-top:11.5pt; margin-bottom:26pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:12.5pt; font-size: 0.95em; font-weight:bold }
.FSHRub1, .Rubrik1S5 { margin-top:135pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:16pt; font-size: 1.00em }
.FSHRub2, .Rubrik1A4 { margin-top:50pt; margin-bottom:5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:24pt; font-size: 1.05em }
.Footer { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.FootnoteText { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Yrkandehnv, .Frslagspunkthnv { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; font-size: 0.90em }
.Frslagsrubrik { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Frslagstext, .Hemstlatt, .Yrkande { margin-top:4pt; margin-left:19.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:-19.85pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Header { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5H { margin-top:6pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Hrad2 { margin-top:0pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5V { margin-top:6pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:8pt; font-size: 0.90em }
.KantRubrikS5Vrad2 { margin-top:0pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:10pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikH { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.KantrubrikV { margin-top:4pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Klla { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.Lagtext { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextindrag { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.Lagtextrubrik { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em; font-style:italic; letter-spacing:1pt }
.List { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListBullet, .PunktlistaBomb { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListNumber, .PunktlistaNummer { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListParagraph { margin-left:36pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaGemener { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaLinje { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaNummer { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.ListaPunkt { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:7.5pt; t-i:-17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.MotionTIllRiksdagen { margin-top:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-size: 1.05em }
.Motionr { margin-top:14pt; margin-bottom:31.5pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 1.00em; font-weight:bold; font-style:normal }
.NormalIndent { margin-left:65.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:17pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normalutanindragellerluft { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Normal00 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4fot { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalA4sidnr { margin-top:4pt; margin-bottom:12pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrH { margin-top:4pt; margin-right:2.85pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:right; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.NormalS5sidnrV { margin-top:4pt; margin-right:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:left; line-height:normal; font-size: 0.90em }
.PlainText { margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
.Strecklista, .PunktlistaTankstreck { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-14.2pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.Quote { margin-top:7.5pt; margin-left:17pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:12pt; font-size: 0.90em }
.R1 { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.R2 { margin-top:30pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.R3 { margin-top:18pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik1numrerat { margin-top:41pt; margin-left:18pt; margin-bottom:0pt; t-i:-18pt; page-break-inside:auto; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Rubrik2numrerat { margin-top:30pt; margin-left:39.6pt; margin-bottom:0pt; t-i:-39.6pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em }
.Rubrik3numrerat { margin-top:18pt; margin-left:61.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-61.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Rubrik4numrerat { margin-top:18pt; margin-left:82.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:-82.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.RubrikFrslagTIllRiksdagsbeslut { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:15pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikInnehllsf { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.RubrikSammanf { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Salutation { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Streckkod { margin-top:12pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; text-align:center; line-height:normal; font-family:IDAutomationHC39S; font-size: 1.00em }
.Subtitle { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TOC1 { margin-top:4pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC2 { margin-top:4pt; margin-left:14.2pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC3 { margin-top:4pt; margin-left:28.35pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC4 { margin-top:4pt; margin-left:42.55pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC5 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC6 { margin-top:4pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em }
.TOC7 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC8 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOC9 { margin-top:15pt; margin-left:56.7pt; margin-bottom:0pt; t-i:14.2pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:normal; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.TOCHeading { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Tabellunderrubrik { margin-top:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:normal; font-style:italic }
.Tabellrubrik { margin-top:7.5pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.Title { margin-top:41pt; margin-left:0pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; page-break-after:avoid; line-height:19.5pt; font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
.Underskriftdatum { margin-top:24pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:normal }
.Underskrifter { margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.BallongtextChar { font-family:'Segoe UI'; font-size: 0.90em }
span.BeteckningChar { font-size:19.5pt }
span.CommentReference { font-size:8pt }
span.FSHRub2Char, span.Rubrik1A4Char { font-size:24pt }
span.FollowedHyperlink { text-decoration:underline; color:#954f72 }
span.FotnotstextChar { font-size:10pt }
span.Hyperlink { text-decoration:underline; color:#0563c1 }
span.InledningChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.IntenseReference { font-weight:normal; font-style:normal; font-variant:normal; text-decoration:none; text-transform:none; letter-spacing:0pt; vertical-align:0pt; color:#000000; display:inline }
span.KommentarerChar { font-size:10pt }
span.KommentarsmneChar { font-size:10pt; font-weight:bold }
span.MotionTIllRiksdagenChar { font-size:19.5pt }
span.OformateradtextChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em }
span.PlaceholderText { color:#f4b083 }
span.Rubrik1Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.05em }
span.Rubrik2Char { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.Rubrik3Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik4Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-style:italic }
span.Rubrik5Char { font-family:'Verdana'; font-weight:bold }
span.Rubrik6Char { font-family:'Verdana'; font-style:italic }
span.Rubrik7Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik8Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.Rubrik9Char { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
span.RubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 1.00em; font-weight:bold }
span.SidfotChar { font-size:11.5pt }
span.UnderrubrikChar { font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em; font-weight:bold }
.TableGrid { }
.pconf{width: 450px;margin-left:5px;overflow:visable;font-family:Verdana, Geneva, sans-serif;}
.sidhuvud_publikation, .sidhuvud_beteckning{font-size:133%}
.MotionarLista {font-size:122%}
--></style><div class="pconf"><span class="sidhuvud_publikation">Motion till riksdagen</span><br/>
<span class="sidhuvud_beteckning">2018/19:2227</span><br/>
<span class="MotionarLista">av Maj Karlsson m.fl. (V)</span><br/>
<h1>Mäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationer</h1>
<hr class="sidhuvud_linje"/>
<div class="Section1">
<h1 style="margin-left:21.6pt; margin-bottom:8pt; t-i:14.2pt">
<span>1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068446"><span>Innehåll</span></a>
</h1>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068446"><span class="Hyperlink">1</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Innehåll</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068447"><span class="Hyperlink">2</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068448"><span class="Hyperlink">3</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Inledning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068449"><span class="Hyperlink">4</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Kommunernas ansvar för mäns våld mot kvinnor</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068450"><span class="Hyperlink">5</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Kvinnojourer</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068451"><span class="Hyperlink">6</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Brist på bostäder för våldsutsatta kvinnor</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068452"><span class="Hyperlink">7</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Utredning av dödligt våld mot kvinnor</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068453"><span class="Hyperlink">7.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Utredning av dödsfall som skett utomlands</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068454"><span class="Hyperlink">8</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Barn som upplever våld</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068455"><span class="Hyperlink">8.1</span><span style="width:13.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Barn som brottsoffer</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068456"><span class="Hyperlink">9</span><span style="width:22.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Hedersrelaterat våld och förtryck</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068457"><span class="Hyperlink">10</span><span style="width:16.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Kriminalisering av tvångsäktenskap</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068458"><span class="Hyperlink">11</span><span style="width:16.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Kvinnlig könsstympning</span></a>
</p>
<p class="TOC1">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068459"><span class="Hyperlink">12</span><span style="width:16.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:28.35pt"></span><span class="Hyperlink">Grupper av kvinnor som är särskilt utsatta</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068460"><span class="Hyperlink">12.1</span><span style="width:7.35pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:42.55pt"></span><span class="Hyperlink">Våld mot äldre kvinnor</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068461"><span class="Hyperlink">12.2</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068462"><span class="Hyperlink">12.3</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Våld mot kvinnor med beroendetillstånd</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068463"><span class="Hyperlink">12.4</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Våld mot papperslösa kvinnor</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068464"><span class="Hyperlink">12.5</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Våld mot kvinnor som invandrat genom anknytning</span></a>
</p>
<p class="TOC2">
<a style="color:#0563c1" href="#_Toc11068465"><span class="Hyperlink">12.6</span><span style="width:21.5pt; t-i:0pt; display:inline-block; -aw-tabstop-align:left; -aw-tabstop-pos:56.7pt"></span><span class="Hyperlink">Våld mot hbtq-personer</span></a>
</p>
<p>
</p>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span> </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068447"><span>Förslag till riksdagsbeslut</span></a>
</h1>
<ol type="1" style="margin:0pt; padding-left:0pt">
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc11068447"></span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur de brister som IVO konstaterat i kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som upplever våld ska åtgärdas</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> detta</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att göra en utvärdering av de fördelade medlen till kvinnojourerna och analysera utfallet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad översyn av kommunernas möjligheter att erbjuda bostad till personer som utsatts för våld i nära relationer samt lägga fram förslag på lämpliga åtgärder</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att självmord som misstänks ha genomförts efter hot och påtryckningar i en hedersrelaterad kontext ska omfattas av utredningsförfarandet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att dödsfall som skett utomlands bör omfattas av utredningsförfarandet</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Brå i uppdrag att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat förtryck</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur det ska kunna skapas tillräckligt med platser på skyddade boenden som är utformade efter de ungas behov</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör utreda hur lagstiftningen som omgärdar brotten om grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning ska skärpas så att mer än en person kan ställas till svars för respektive brott</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:14pt; t-i:0pt; padding-left:5.85pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur svenska myndigheter ska agera när unga riskerar att giftas bort utanför landets gränser</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt lämplig myndighet att ta fram nationella riktlinjer för en tillgänglig vård i hela landet för flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för obligatorisk utbildning om könsstympning för personal inom hälso- och sjukvården, skolväsendet, socialtjänsten och skolhälsovården</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur verksamheter som har specialistkompetens om </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">kvinnlig könsstympning kan få ett utvidgat ansvar för att kunna fungera som regionala eller nationella kunskapscentrum</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">,</span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em"> och </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">detta </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">tillkännager </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">riksdagen </span><span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur ett avsnitt om våld mot äldre kan införas i grundutbildningar för yrkesverksamma som möter äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en särskild utredning om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt lämplig myndighet att tillsätta en utredning för att utröna vad som behöver ske för att kunna få nationella riktlinjer på plats för behandling av kvinnor med dubbel sårbarhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett handlingsprogram för inrättande av resursjourer som har kompetens att ta emot kvinnor med beroendetillstånd respektive kvinnor med psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för att missbrukande kvinnor som är utsatta för våld ska erbjudas behandling i könsuppdelade grupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att sammanställa läget för papperslösa kvinnors våldsutsatthet och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur våldsutsatta kvinnor som lever gömda utan uppehållstillstånd ska få nödvändigt stöd och skydd mot mäns våld utan att riskera utvisning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör ändra lagstiftningen så att kvinnors behov av skydd mot våld och sexuella övergrepp överordnas utlänningslagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagstiftningen så att kvinnor som medverkar i en brottsutredning angående våldsbrott eller sexuella övergrepp ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge förundersökningen eller domstolsprocessen pågår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Migrationsverket att utvärdera och analysera de genomförda utbildningarna i genusmedveten asylprövning och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med fokus på att kartlägga våldsutsattheten för hbtq-personer samt återkomma med förslag på åtgärder och tillkännager detta för regeringen.</span>
</li>
<li class="Frslagstext" style="margin-left:19.85pt; t-i:0pt; font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">
<span style="font-family:'Verdana'; font-size: 0.90em">Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att hbtq-perspektivet finns med och att hbtq-personers behov beaktas i framtagandet av nationella strategier, handlingsplaner och andra åtgärder som syftar till att motverka våld i nära relationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.</span>
</li>
</ol>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="MotionsStart"></a><a name="_Toc11068448"><span>Inledning</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span style="-aw-bookmark-end:_Toc11068448"></span><span>V</span><span>åld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och </span><span>har förödande samt långtgående konsekvenser både för </span><span>de </span><span>individer</span><span> som drabbas </span><span>och för</span><span> samhället i stort. </span><span>Det </span><span>finns inga fredade zoner, våldet finns i al</span><span>la länder och</span><span> samhällsskikt och bygger på en ojämn fördelning av makt,</span><span> både i hemmet och i samhället. </span><span>Våldet</span><span> och dess uttryck</span><span> är allt som oftast komplext</span><span> och mångfas</span><span>etterat. </span><span>FN definierar våld</span><span> mot kvinnor</span><span> enligt följande: </span>
</p>
<p style="t-i:0pt">
<span>”</span><span>Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offen</span><span>tliga eller privata livet.”</span>
</p>
<p>
<span>I Sverige uppskattas att </span><span>cirka 25 procent av </span><span>den kvinnliga befolkningen</span><span> under sin livstid </span><span>kommer </span><span>att utsättas för våld av en</span><span> gärningsperson de har eller haft en relation till</span><span>. </span><span>Våld är en maktutövning </span><span>och även om det i högre grad är kvinnor som drabbas av relationsvåldet är </span><span>även </span><span>män utsatta. Sett till statistiken gällande våld </span><span>generellt i samhället </span><span>är det dock tydliga indikatorer på att </span><span>kvinnor i högre utsträckning än män blir utsatta för våld av en gärningsman de har en relation till. </span>
</p>
<p>
<span>Det</span><span> är viktigt att ha ett brett synsätt gällande bakomliggande faktorer till varför våld i nära relationer uppkommer och utförs.</span><span> Det är naturligt att </span><span>söka enkla </span><span>svar på ett omfattande och söndrande samhällsproblem. </span><span>Det är doc</span><span>k av största vikt att inte använda </span><span>förklaringsmodeller där endast individens gärningar hamnar i fokus. I dagens debatt är det enkelt att prata om våldets utövare</span><span> som personer med svår beroende</span><span>problematik eller</span><span> psykisk </span><span>sjukdom</span><span> </span><span>men det riskerar att förflytta fokus från</span><span> det strukturella perspektivet som måste tas i beaktande när det gäller våld. Vidare är inte heller</span><span> kvinnoförtryck </span><span>betingat </span><span>av</span><span> en viss kultur</span><span> eller vissa traditioner.</span>
</p>
<p>
<span>Våld mot kvinnor i nära relationer har sina rötter i den rådande samhällsstrukturen</span><span> där det finns en given över- och underordning</span><span> kopplad till kön</span><span>.</span><span> </span><span>I arbetet med att förhindra att kvinnor utsätts för våld av sin partner </span><span>behöver</span><span> </span><span>man</span><span> gå till botten med vad so</span><span>m skapar våldsamma beteenden. Det finns många föreställningar och förutfattade meningar kring både </span><span>vem som slår </span><span>och </span><span>vilka det är som drabbas.</span><span> </span><span>Genom att förskjuta diskussionen till att handla om </span><span>de</span><span>m</span><span> som utsätts bromsar det möjligheterna att förhindra våldet.</span><span> </span><span>Därför är det mer intressant att undersöka </span><span>och utforska </span><span>varför män väljer att slå och inte varför kvinnor väljer att stanna</span><span> i en våldsam relation</span><span>.</span><span> Det våldspreventiva arbetet måste både utvecklas och trappas upp i Sverige. Om insatser endast satsas på omsorg och omvårdnad för de</span><span>m</span><span> som utsätts kommer </span><span>vi inte </span><span>att </span><span>komma till </span><span>rätta</span><span> med våldets utbredning och konsekvenser. Det är endast genom preventivt arbete våldet kan minska i samhället. Vidare får självklar</span><span>t</span><span> inte det arbetet ske på bekostnad av stöd och insatser för personer som utsätts. </span>
</p>
<p>
<span>I arbete</span><span>t</span><span> med att bekämpa våld mot kvinnor får inte kvinnor och män som uts</span><span>ä</span><span>tts för våld i samkönade relationer hamna i skymundan. Detsamma gäller kvinnor och män som uts</span><span>ä</span><span>tts för hedersrelaterat våld och förtryck. </span><span>Därför behöver</span><span> breda och stora insatser på området genomföras och det är pol</span><span>itikens skyldighet att behandla våldet som det folkhälsoproblem det är. </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068449"><span>Kommunernas ansvar för mäns våld mot kvinnor</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>En kvinna som har utsatts för våld eller hot om våld från en närstående måste få möjlighet till hjälp från samhället. Även barn som </span><span>upplever </span><span>våld behöver skydd och stöd.</span><span> Detta är reglerat </span><span>i</span><span> 5</span><span> </span><span>kap 11</span><span> </span><span>§ 2</span><span> </span><span>st. </span><span>socialtjänstlagen och alltså inte valbart för kommunerna</span><span>. Hjälpen kan omfatta </span><span>allt från </span><span>plats på skyddat boende till</span><span> juridisk rådgivning, riskbedömningssamtal och stödsamtal. Omfattningen av stödet varierar dock mellan olika kommuner.</span><span> Socialtjänstlagen skärptes i början av 2000-talet och </span><span>en rad </span><span>förtydliga</span><span>n</span><span>de</span><span>n</span><span> </span><span>för </span><span>kommunerna</span><span> infördes.</span><span> Trots detta finns fortsatt mycket kv</span><span>ar att </span><span>göra. Inspektionen för v</span><span>ård och </span><span>o</span><span>msorg (IVO) </span><span>har</span><span> tillsynsansvaret gällande våld</span><span> och gör därför kontinuerliga kartläggningar </span><span>av</span><span> kommunernas samt hälso- och sjukvårdens arbete. </span><span>Av</span><span> den senaste rapporten går att utläsa att kommunerna fortsatt brister i sin hantering av ärenden som rör våld och </span><span>det skapar både rättsosäkerhet </span><span>och </span><span>en urholkning av möjligheterna för våldsutsatta att få adekvata insatser. </span><span>Vänsterpartiet har under den föregående mandatperioden </span><span>förhandlat fram </span><span>ökad</span><span>e</span><span> anslag till socialtjänsten </span><span>och</span><span> </span><span>även</span><span> utbildningsinsatser</span><span> gällande våld</span><span>. Det anser vi vara glädjande men inte tillräckligt. </span>
</p>
<p>
<span>En viktig</span><span> del gällande våld i nära relationer är</span><span> </span><span>möjligheten</span><span> att söka skyddat boende </span><span>den dag en person väljer att lämna en våldsam relation. Även detta är reglerat i socialtjänstlagen och </span><span>alltså ytterst kommunernas ansvar. </span><span>Socialstyrelsen har under 2013 publicerat en kartläggning av skyddade boenden samt en vägledning för socialtj</span><span>änsten för hur insatsen </span><span>ska tolkas och hur behovet av skyddat boende ska tillgodoses. Enligt Socialstyrelsen kan nästan alla kommuner erbjuda skyddat boende</span><span> och över 70 procent av dessa bedrivs av ideella krafter i form av kvinnojourer</span><span>.</span><span> Vidare genomförde Socialstyrelsen en kartläggning </span><span>av kommunerna </span><span>2016 där de undersökte ti</span><span>llgången till skyddade boenden. </span><span>Det framkommer tydligt i rapporten att tillgången till skyddade boenden är lägre än efterfrågan. </span><span>Ett problem i sammanhanget är bristen på skyddade boenden för kvinnor och män som behöver stöd p.g.a. våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld. Platsbrist kan aldrig få vara anledningen till att en person inte kan erbjudas skydd. </span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör </span><span>därför </span><span>återkomma med ett förslag på hur de brister som IVO konstaterat i kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som </span><span>upplever</span><span> våld ska åtgärdas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068450"><span>Kvinnojourer</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Arbetet med </span><span>att uppmärksamma, förebygga och förhindra </span><span>våld mot kvinnor hade aldrig varit så väl utvecklat och framgångsrikt utan kvinnojourerna och deras gedigna arbete</span><span>. Kvinnojourerna startade som ett direkt resultat av att kommunerna inte åtog sig ansvaret att stötta och hjälpa våldsutsatta kvinnor. </span><span>Otaliga är de timmar som ideella krafter hjälpt till att stötta och vägleda både kvinnor och barn som flytt från våldsamma partners. </span>
</p>
<p>
<span>De ideella jourerna har också under lång tid varit bärande när det gäller att synlig</span><span>­</span><span>göra och sprida kunskap om våldets mekanismer och konsekvenser. Trots att företrädare för polis, socialtjänst och sjukvård anser att de lokala kvinnojourerna ger ett mer heltäckande stöd till utsatta kvinnor än vad de själva kan erbjuda existerar jourerna fortfarande under osäkra förhållanden. De kläms allt mer mellan ökade krav samtidigt som finansieringen är osäker och bristfällig. </span><span>Genom kvinnors ideella arbete i jourerna kan brottsoffer få relevant hjälp trots att samhällets insatser brister. </span><span>Det är dock </span><span>inte helt </span><span>oproblematiskt att ideella krafter fått bära en sådan stor och viktig del till följd </span><span>av att kommunerna inte fullt ut </span><span>tagit sitt ansvar. En fördelning </span><span>mellan frivilligorganisationer och kommuner både bör och kan regleras </span><span>på</span><span> olika sätt. </span>
</p>
<p>
<span>Kvinnojourerna behöver kontinuerlig finansiering för att kunna bedriva ett fungerande arbete på lång sikt. I dag drivs verksamheten i projektform och är beroende av tillfälliga satsningar. Mycket av jourernas tid går åt till att ansöka om nya projekt</span><span>­</span><span>pengar. Enligt Riksorganisationen för </span><span>kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks</span><span>) är många av deras medlemsjourer beroende av projektbidrag från olika myndigheter och privata stiftelser för att finansiera sin löpande gr</span><span>undverksamhet. Men myndigheter, t.ex. länsstyrelserna,</span><span> som fördelar utvecklingsmedel eftersöker ofta nyskapande projekt medan många tjej- och kvinnojourer saknar medel för att garantera kontinuitet i den grundläggande jourverksamheten. </span><span>Därför </span><span>anser Vänsterpartiet att det </span><span>är glädjande a</span><span>t</span><span>t </span><span>vi</span><span> under den föregående mandatperioden fick igenom riktade </span><span>budget</span><span>satsningar för kvinnojoursrörelsen. </span><span>Det är dock av största vikt att dessa medel kommer kvinnojourerna till gagn</span><span> och att den nuvarande styrmodellen är adekvat och välfungerande</span><span>. </span><span>Därför bör regeringen uppdra åt </span><span>Socialstyrelsen</span><span> att göra en utvärdering av de fördelade medlen</span><span> till kvinnojourerna och analysera utfallet.</span><span> Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span> </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068451"><span>Brist på bostäder för våldsutsatta kvinnor</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Den som utsätts för våld i en nära relation får i mång</span><span>a fall problem med sitt boende. Kommunerna kan i många fall inte erbjuda våldsutsatta kvinnor ett lämpligt boende p.g.a. den generella bristen på bostäder. I stället blir kvinnorna kvar längre än de behöver på jouren eller tvingas hålla till godo med otrygga tillfälliga bostäder.</span>
</p>
<p>
<span>Utförsäljningen av allmännyttan som ägt rum</span><span>,</span><span> </span><span>främst i storstadsområdena</span><span>, gör inte saken bättre. Att det byggs bra lägenheter till rimliga priser är en grundläggande förutsättning för att kommunerna ska kunna ta sitt ansvar för våldsutsatta kvinnors och barns boende. Kommunerna måste också bli bättre på att samarbeta över gränserna när det gäller boendefrågan, t.ex. genom att bilda resurspooler med boenden för de personer som utsa</span><span>tts för våld i nära relationer.</span><span> Regeringen bör därför ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad översyn av kommunernas möjligheter att erbjuda bostad till personer som utsatts för våld i nära relationer samt lägga fram förslag på lämpliga åtgärder. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>7</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068452"><span>Utredning av dödligt våld mot kvinnor</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Varje år dödas 13 kvinnor i Sverige av sin tidigare eller nuvarande partner. Siffrorna har enligt Nationellt kunskapscentrum för våld </span><span>minskat under den senast sexårsperioden</span><span>, men fortfarande</span><span> är siffrorna alldeles för höga. Vänsterpartiet har under flera års tid lagt förslag i riksdagen om att tillsätta en haverikommission som ska se över varje fall där en kvinna mördats eller misshandlats till döds av en närstående man. En liknande lagstift</span><span>­</span><span>ning infördes 2007 när det gäller barn som dödats av närstående. Därför var det positivt att riksdagen beslutade att även dödligt våld mellan närstående vuxna ska utredas. Syftet med utredningsverksamheten ska vara att ge underlag för förslag till åtgärder som </span><span>förebygger att kvinnor och män utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer. Alla fall av dödligt våld ska omfattas, oavsett kön på offer eller förövare.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Socialstyrelsen har</span><span> i uppdrag att utreda när ett </span><span>barn eller</span><span> en</span><span> vuxen</span><span> </span><span>avlidit med anledning av brott begångna av en närstående eller tidigare närstående person. </span><span>Det är en del av regeringens nationella strategi kring bekämpandet av våld i nära relationer. I</span><span> </span><span>rapport</span><span>en som gr</span><span>anskat dödsfall under åren 2016–</span><span>2015</span><span> finns intressanta och viktiga </span><span>iakttagelser</span><span> att ta i beaktande. Av de 21 dödsfallen hade 16 av personer</span><span>na</span><span> v</span><span>arit i kontakt med 2–</span><span>4</span><span> olika myndigheter de senaste 12 månaderna innan de dödades. </span><span>20</span><span> personer hade varit i kontakt med hälso-</span><span> </span><span>och sjukvården </span><span>under samma period. </span><span>Det signifikanta för samtliga fall var att våldet aldrig upptäcktes om personer</span><span>na</span><span> själva inte informerade någon samhällsaktör om utsattheten. </span><span>Det är anmärkningsvärt att ingen av de samhälls</span><span>­</span><span>aktörer som torde ha både kompetens, verktyg och k</span><span>unskap om våld inte upptäcker utsattheten</span><span>. </span><span>Vidare är det av största vikt att det tillsätts utredningar med syfte att kartlägga och förtydliga vilka insatser som funni</span><span>ts och var</span><span> bristerna finns</span><span>, allt för att undvika att ytterligare dödsfall sker </span><span>p.g.a. </span><span>brister i rutiner eller handhavande av myndigheter</span><span>. </span><span>Därför är det glädjande att regeringen </span><span>i våras presenterade proposition 2017/18:215 </span><span>med syfte att förtydliga lagstiftningen. Vänsterpartiet har under många år drivit på för att få till stånd den här förä</span><span>ndringen, men det finns fortfarande</span><span> en del luckor i förslaget. </span><span>Självmord till följd av psykisk misshandel av en närstående omfatt</span><span>as inte av utredningssystemet. M</span><span>er om d</span><span>etta skriver vi i </span><span>vår </span><span>motion </span><span>med anledning av prop. 2017/18:215 Utredningar för att före</span><span>bygga vissa skador och dödsfall (2017/18:4132)</span><span>. </span><span>Vidare menar Vänsterpartiet att det är </span><span>av största vikt att utfallet av den nya lagstiftningen</span><span> som träder i laga kraft </span><span>den 1</span><span> </span><span>januari 2019 </span><span>utvärderas och att det säkerställs att förändringa</span><span>rna ger de resultat som efterfrågats. </span>
</p>
<p>
<span>Som vi tidigare nämnt omfattas inte s</span><span>jälvmord till följd av misshandel av en närstående</span><span> av</span><span> den nya lagstiftningen.</span><span> </span><span>Även om en bedömning </span><span>av om självmord har begåtts med anledning av brott </span><span>kan </span><span>bli svår</span><span> menar vi att </span><span>de fall </span><span>av</span><span> </span><span>självmord där det finns misstanke om att dödsfallet föregåtts av </span><span>misshandel, </span><span>hot och påtryckningar</span><span> </span><span>ska utredas. </span><span>Detta är viktigt också för att kunna fånga upp fall där påtryckningar skett av hedersrelaterad karaktär. </span><span>Vi delar Unizons</span><span> (</span><span>paraplyorganisation för kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp i Sverige)</span><span> inställning att utredningsmyndigheten annars riskerar att missa fall med s.k. balkongflickor som efter svår psykisk misshandel tagit sina liv. Det är mycket angeläget att åtgärder tas fram för att bekämpa denna grova form av hedersrelaterat våld</span><span>. </span><span>Därför bör regeringen återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att självmord som misstänks ha genomförts efter hot och påtryckningar i en hedersrelaterad kontext ska omfattas av utredningsförfarandet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>7.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc11068453"><span>Utredning av d</span><span>ödsfall som skett utomlands</span></a><span> </span>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Dödsfall som skett utomlands får utredas om personen vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige. Det är inte bra att frivilligheten blir huvudregel när det gäller utredningar av dödsfall som skett utom</span><span>lands. Vi anser att lagen</span><span> ska formuleras starkare.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att dödsfall som skett utomlands bör omfattas av utredningsförfarandet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>8</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068454"><span>Barn som upplever våld</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>10 procent av alla barn i Sverige har någon gång uppl</span><span>evt våld i hemmet, och 5</span><span> </span><span>procent antas ha upplevt repetitivt våld enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport. Att leva med våld i hemmet innebär en enorm påfrestning</span><span>.</span><span> Det är </span><span>vidare även</span><span> </span><span>en försvårande faktor att barnets omvårdnadsperson</span><span>er</span><span> </span><span>oftast är både den som utför </span><span>och </span><span>utsätts för våldet.</span><span> </span><span>Stud</span><span>ier visar att barn som upplever våld i hemmet i högre utstr</span><span>äckning</span><span> utvecklar</span><span> post</span><span>traumatiskt stress</span><span>yndrom än barn som upple</span><span>vt andra trauman. När barn själva deltar i studier om upplevelser </span><span>kring</span><span> våld anger de </span><span>att den enskilt mest stressande faktorn har varit det</span><span> psykiska våldet och hoten</span><span> om våld</span><span>.</span><span> Vidare vittnar barn om e</span><span>n enorm känsla av kontrollförlus</span><span>t.</span><span> När våldet är ständigt närvarande men aldrig lätt att förutse skapar det </span><span>en </span><span>enorm otrygghet</span><span>.</span><span> Att</span><span> växa upp med våld i hemmet </span><span>innebär många gånger att barn </span><span>aktivt </span><span>behöver </span><span>förhålla sig till våldet.</span><span> </span><span>D</span><span>et kan exempelvis handla om att skapa</span><span> strategier för att avvärja </span><span>eller minska effekterna av våldet. </span><span>På det sättet blir de aktiva parter i våldet och </span><span>de kan känna sig tvingade att agera för att </span><span>avleda </span><span>våldet</span><span>.</span><span> Det i sin tur leder till att många av de här barnen lever med skuld- och skamkänslor för att de inte klarar att skydda den våldsutsatta. </span>
</p>
<p>
<span>Tyvärr är det inte förrän på senare år </span><span>barn</span><span>s upplevelser av </span><span>våld </span><span>har börjat uppmärk</span><span>­</span><span>samma</span><span>s. </span><span>Länge fanns en rådande attityd kring att våld bara påverka</span><span>de</span><span> </span><span>de </span><span>personer som </span><span>själva utsattes. Det innebar också att stöd och hjälp utgick från dessa premisser. </span><span>Därför ser Vänsterpartiet de senaste årens utveckling på området som viktiga framsteg. </span>
</p>
<p>
<span>Att uppleva våld i hemmet innebär ett enormt stigma</span><span> för barn</span><span>. </span><span>Hemma blir våldet en del av vardagen och även om det uppfattas som skrämmande och jobbigt norma</span><span>liseras det ofta</span><span>, främst genom förövaren. Förövaren är </span><span>vanligen </span><span>mån om att inte våldet ska bli synligt för andra och barnet blir ofta en spelpjäs i det</span><span>. Därför är det av största vikt att personer som arbetar i miljöer där barn befinner sig får kunskap och verktyg att både upptäcka</span><span> och synliggöra våldet. J</span><span>u</span><span> tidigare insatser kan sättas in</span><span>,</span><span> desto bättre</span><span>. </span><span>Barn kommer alltid </span><span>att </span><span>reagera</span><span> och agera</span><span> olika på våldet </span><span>de utsätts för </span><span>och därför kommer även konsekvenserna av att leva med våld tendera att se olika ut.</span><span> </span><span>Det är därför vården och stödet behöver vara mångf</span><span>as</span><span>etterat men</span><span> framför</span><span> </span><span>allt evidensbaserat</span><span>.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>8.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">      </span><a name="_Toc11068455"><span>Barn som brottsoffer</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>När brottsoffret är ett barn ska det säkerställas att barnets bästa kommer i främsta rummet och att rättsväsendet och övriga delar av det allmänna som kan involveras i processen intar ett barnorienterat förhållningssätt. Det finns dock fortfarande stora brister och skillnader runt om i landet när det gäller handlednings- och utredningstiden för våldsbrott mot barn. Att det förhåller sig så framgår</span><span> bl.a. av Rädda Barnens rapport</span><span> Brott mot barn – Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden, från 2014. Barnens situation kopplad till förundersökning, rättsprocess, stöd- och skyddsåtgärder etc. behöver genomlysas för att barns specifika behov bättre ska kunna tillgodoses. Det finns omfattande kunskap om att barn som upplever våld mot en nära </span><span>anhörig påverkas negativt på samma sätt som barn som utsätts för våld mot sin egen person. Ändå åtnjuter dessa barn inte samma rättigheter. Den forskning som finns om konsekvenser av att uppleva våld i nära relationer är tydlig och väl underbyggd. Den visar att upplevelse av våld har negativa effekter som många gånger drabbar barnet på såväl kort som lång sikt och både ekonomiskt, somatiskt, psykiskt och socialt.</span>
</p>
<p>
<span>Barn som </span><span>upplevt</span><span> våld mot en närstående betraktas redan i dag i Sverige som brottsoffer och har möjlighet att få brottsskadeersättning. </span><span>Dessutom utgör det en s</span><span>traffskärpningsgrund enligt 29</span><span> </span><span>kap</span><span>. 2</span><span> </span><span>§ brottsbalken om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i förhållande till en närstående person.</span>
</p>
<p>
<span>Den modell som finns i dag med möjlighet till brottsskadeersättning för barn har dock inte visat sig vara tillräcklig för att tillgodose barns behov av rättsskydd och upprättelse. I förarbetena (SOU 2012:26) till den nya brottsskadelagen som trädde i kraft </span><span>den </span><span>1</span><span> </span><span>juli 2014 </span><span>konstaterades</span><span> att barns närvaro på brottsplatser inte uppmärksammas i tillräckligt hög grad samt att majoriteten av barns brottsskadeansökningar av det skälet avslås. I samband med hanteringen av propositionen En ny brottsskadelag (prop. 2013/14:94) beslutade riksdagen att det skulle vidtas ytterligare åtgärder för att säkerställa att barn som har </span><span>bevittnat</span><span> brott uppmärksammas i större utsträckning. Det är bra, men Vänsterpartiet anser att det även bör utredas hur dessa barn kan få ett starkare skydd och sina rättigheter bättre tillgodosedda. Mer om detta skr</span><span>iver Vänsterpartiet i motionen </span><span>Barn som brot</span><span>tsoffer och unga lagöverträdare</span><span> </span><span>(</span><span>2017/18:3605</span><span>)</span><span>.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>9</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'">        </span><a name="_Toc11068456"><span>Hedersrelaterat våld och förtryck</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor i övrigt, generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dessa företeelser. Det hedersrelaterade systemet är komplext och innehåller en rad förtryckande former av strukturell och organiserad karaktär. Det specifika med hedersvåldet är att det utövas med hjälp av kollektiva kontrollmekanismer och många gånger sanktioneras av släkt och omgivning. Främst är det flickor och unga kvinnor som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar och unga män blir utsatta. En särskilt utsatt grupp är hbtq-personer.</span>
</p>
<p>
<span>I</span><span> </span><span>dag i Sverige finns ingen samlad bild av hur utbrett </span><span>hedersrelaterat förtryck är. De studier som genomförts </span><span>kan inte presentera en omfångsstudie och därmed uteblir dessa siffror från statistiken</span><span>. För att få en adekvat bild av omfattningen av hedersrelaterat förtryck behövs en större kvantit</span><span>ativ studie. </span><span>Regeringen bör</span><span> därför</span><span> ge Brå i uppdrag att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat förtryck. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Länsstyrelsen i Östergötland har sedan 2005 haft ett stort antal regeringsuppdrag som syftat till att motverka hedersrelaterat vål</span><span>d och förtryck. I delrapporten Våga göra skillnad</span><span> (2013) konstaterar länsstyrelsen att det finns en rad brister i arbetet med barn och unga </span><span>som utsätts</span><span> för hedersrelaterat våld. Det saknas kunskap, samordning, platser i skyddat boende och information till dem som berörs, dvs. barnen och ungdomarna. </span><br /><span>I arbetet med de sex pilotkommuner som av eget intresse valt att delta i väglednings</span><span>­</span><span>arbetet är de lokala kunskaperna och resurserna mycket skiftande trots 10 års arbete med frågan i Sverige.</span>
</p>
<p>
<span>Förutom brist på skyddat boende finns det också brister i kunskapen om hur skyddat boende bör vara utformat och i kunskapen om de ungas behov. Det är svårt att hitta platser för placering</span><span>,</span><span> och när de finns är det svårt att få gehör för de krav på verksam</span><span>­</span><span>heten som måste till utifrån de ungas behov. Detta har gjort att flera unga har behövt omplaceras. Att först ha tvingats klippa alla band till familj och vänner för att sedan erbjudas boende utan tillräckligt stöd och skydd och sedan behöva omplaceras är helt oacceptabelt.</span>
</p>
<p>
<span>Regeringen bör återkomma med förslag på hur det ska kunna skapas tillräckligt med platser på skyddade boenden som är utformade efter de ungas behov. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>De som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck har ofta komplexa problem och behov av ett långvarigt stöd från samhället. För att komma bort från våldet och hotet tvingas de inte sällan bryta helt med sina familjer.</span><span> I de fall där brotten anmäls och det leder till förhandling i rättsliga instanser finns i</span><span> </span><span>dag luckor i lagstiftningen. </span><span style="color:#000000">Mot den bakgrunden har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att bl.a. se över om det bör införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. </span><span style="color:#000000">Vänsterpartiet är positivt till att detta utreds. Om en sådan förändring genomförs skulle det, i likhet med vad som gäller vid t.ex. hatbrott, </span><span style="color:#000000">göra det tydligare </span><span style="color:#000000">att </span><span style="color:#000000">straffet</span><span style="color:#000000"> kan bli strängare vid brott med hedersmotiv.</span>
</p>
<p>
<span style="color:#000000">Vänsterpartiet </span><span style="color:#000000">anser dock inte att en egen brottsrubricering för brott med heders</span><span style="color:#000000">­</span><span style="color:#000000">motiv är rätt väg att gå</span><span style="color:#000000">. Kvinnojourer </span><span style="color:#000000">och andra organisationer </span><span style="color:#000000">som arbetar med dessa frågor avvisar att detta skulle ha avsedd verkan</span><span style="color:#000000">. Det finns i stället andra åtgärder som i första hand bör vidtas.</span><span style="color:#000000"> </span><span style="color:#000000">I den sena</span><span style="color:#000000">ste kartläggningen från Örebro u</span><span style="color:#000000">niversitet bekräftas bilden av den bristande kunskap som råder</span><span style="color:#000000"> inom våra kommuner</span><span style="color:#000000"> gällande heders</span><span style="color:#000000">­</span><span style="color:#000000">relaterat våld och förtryck</span><span style="color:#000000">. Det är viktigt att arbetet för att stävja och verka preventivt baseras på multipla förståelser för hur hedersnormer tar sig uttryck. </span><span style="color:#000000">Det gäller att aktörer som möter målgruppen lär sig att både upptäcka och se varningssignaler </span><span style="color:#000000">tidigt </span><span style="color:#000000">men även a</span><span style="color:#000000">tt de insatser som sätts in är </span><span style="color:#000000">adekvata och utgå</span><span style="color:#000000">r</span><span style="color:#000000"> från evidens.</span><span style="color:#000000"> Socialtjänstens myndighetsutövning brister många gånger i att erbjuda långvariga och stödjande insatser vilket allt som oftast är ett resultat av att kostnadseffektivitet sätts för</span><span style="color:#000000">e individers behov.</span><span style="color:#000000"> Många av de ungdomar som deltagit i </span><span style="color:#000000">kartläggningen</span><span style="color:#000000"> anger att de i första hand söker hjälp hos personal </span><span style="color:#000000">inom skolväsendet;</span><span style="color:#000000"> därför är det av största vikt att utbildning, fortbildning och stöd till lärare, skolsköterskor, kuratorer och pedagoger prioriteras. Vidare behöver även det våldsförebyggande arbetet i skolan utvecklas.</span><span style="color:#000000"> </span><span style="color:#000000">För att förhindra att fler utsätts för hedersrelaterat vål</span><span style="color:#000000">d och förtryck behövs mer stöd och </span><span style="color:#000000">hjälp att komma </span><span style="color:#000000">ifrån </span><span style="color:#000000">sina närståendes kontroll, för att leva det liv </span><span style="color:#000000">man själv</span><span style="color:#000000"> vill och har valt</span><span style="color:#000000">. </span><span style="color:#000000">Vänsterpartiet anser att b</span><span style="color:#000000">estämmelserna om grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning bör </span><span style="color:#000000">skärpas så</span><span style="color:#000000"> att mer än en person kan ställas till svars för respektive brott. I dag utgår lagen från att förövaren är en enskild man. Det som kännetecknar hedersrelaterat förtryck är den kollektiva kontrollen och bestraffningen, med flera närstående inblandade</span><span style="color:#000000">,</span><span style="color:#000000"> och de måste kunna lagföras mer effektivt. Som lagstiftningen ser ut nu är den inte anpassad till den verklighet som tusentals </span><span style="color:#000000">unga kvinnor och män lever i. Därför bör regeringen skyndsamt utreda hur lagstiftningen som omgärdar brotten om grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning ska skärpas så att mer än en person kan ställas till svars för respektive brott. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>10</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc11068457"><span>Kriminalisering av tvångsäktenskap</span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Alla har rätt att välja om och med vem de ska gifta sig. Barn ska inte kunna ingå äktenskap. Trots det är det alltför många kvinnor och flickor som lever i äktenskap som de tvingats in i av sina föräldrar.</span>
</p>
<p>
<span>Från och med d</span><span>en 1</span><span> </span><span>juli 2014 gäller nya straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser som stärker skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Det går nu inte längre att ge dispens för tvångsäktenskap. Däremot är det möjligt att i efterhand erkänna tvångsäktenskap som legitima, vilket Vänsterpartiet motsatte sig</span><span> i sin motion på propositionen </span><span>Stärkt skydd mot tv</span><span>ångsäktenskap och barnäktenskap</span><span> (2013/14:Ju25). Att Vänsterpartiet motsätter sig möjligheten att i efterhand erkänna tvångsäktenskap innebär inte att vi förespråkar retroaktivitet i lagstiftningen. Möjligheten att upphäva tvångsäktenskap ska bara gälla de äktenskap som ingåtts efter det att lagen ändrats.</span>
</p>
<p>
<span>L</span><span>agstiftning ska fungera dels som ett skydd för människor som riskerar att få sina mänskliga rättigheter krä</span><span>nkta, </span><span>dels som ett normerande verktyg för att få till attitydförändringar i samhället. Det är därför av stor vikt att vara konsekvent i att inte erkänna tvångsäktenskap, utländska barnäktenskap och fullmaktsäktenskap, både för att inte underminera lagens normerande effekt och för att sådana äktenskap strider mot grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter.</span><span> Därför välkomnar Vänsterpartiet den lagändring som riksdagen röstat igenom</span><span> i november 2018</span><span>. Den nya lagstiftningen innebär att inga barnäktenskap ska erkännas i Sverige om någon av parterna var under 18 </span><span>år </span><span>när de kom till Sverige</span><span>, något som Vänsterpartiet arbetat för under lång tid</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>Det </span><span>råder </span><span>viss </span><span>otydlighet </span><span>för </span><span>berörda</span><span> myndigheter kring hur de ska agera när risk föreligger</span><span> för unga personer</span><span> att giftas bort</span><span> och det finns därmed risk för godtyckliga bedömningar</span><span>. </span><span>Regeringen bör </span><span>därför </span><span>ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur svenska myndigheter ska agera när unga </span><span>riskerar </span><span>att </span><span>gift</span><span>a</span><span>s bort utanför landets gränser. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>11</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc431562517"></a><a name="_Toc11068458"><span>Kvinnlig könsstympning</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc431562517"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Socialstyrelsen har kar</span><span>tlagt omfattningen i rapporten </span><span>Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympni</span><span>ng –</span><span> En uppskattning av antalet</span><span>. Socialstyrelsen uppska</span><span>ttar i rapporten att närmare 38</span><span> </span><span>000 flickor och kvinnor i Sverige kan ha varit utsatta för någon typ av könsstympning.</span>
</p>
<p>
<span>Socialstyrelsen har även kartlagt vilken kunskap om kvinnlig könsstympning som finns inom primärvården och andra relevanta delar av hälso- och sjukvården samt undersökt vilka förutsättningar personal inom hälso- och sjukvården har för att arbeta förebyggande mot kvinnlig könsstympning och för att på ett professionellt och respektfullt sätt bemöta flickor och kvinnor som blivit utsatta för dessa ingrepp. Socialstyrelsen redovisar 2015 sitt uppdrag</span><span> i rapporten </span><span>Kompetenshöjande åtgärder till hälso- och sjukv</span><span>ården om kvinnlig könsstympning</span><span>. I rapporten konstaterar Social</span><span>­</span><span>styrelsen att det är önskvärt att utbildning om kvinnlig könsstympning ges inom ramen för alla grundutbildningar inom vården, samt inom berörda specialistutbildningar.</span><span> Vidare är det av största vikt att tillgången till vå</span><span>rd är jämlik runt om i Sverige. D</span><span>et är inte rimligt att patienter ska behöva resa långa avstånd för att kunna få adekvat vård. Därför bör regeringen uppdra </span><span>åt</span><span> lämplig myndighet att </span><span>ta fra</span><span>m</span><span> nationella riktlinjer för </span><span>en tillgänglig vård i hela landet för flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning. </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. </span>
</p>
<p>
<span>För att kunna upptäcka flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning krävs både kompetens och kunskap. Eftersom könsstympning likt andra delar av våldsspektrumet innebär ett stort stigma gäller det att</span><span> lära sig </span><span>att</span><span> förstå vad som kan vara viktigt att vara observant på</span><span> för att kunna upptäcka att en flicka eller kvinna utsatts för könsstympning</span><span>. Detta skiljer sig självklart åt beroende på om du arbetar inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten eller skolväsendet. Viktigt är dock att </span><span>verksamheter </span><span>arbeta</span><span>r</span><span> upp rutiner </span><span>för både </span><span>det </span><span>preventiv</span><span>a och</span><span> det</span><span> reaktiva</span><span> arbete</span><span>t</span><span>. </span><span>Om inte personal som riskerar att missa dessa unga flickor och kvinnor erbjuds utbildning inom området riskerar många att falla mellan stolarna. En bred satsning på </span><span>kunskapshöjande insatser är av största vikt. Därför bör r</span><span>egeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för </span><span>obligatorisk </span><span>utbildning om könsstympning för personal in</span><span>om hälso- och sj</span><span>ukvård</span><span>en</span><span>, skolväsendet, socialtjänst</span><span>en</span><span> och skolhälsovården. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span> </span>
</p>
<p>
<span>Socialstyrelsen föreslår vidare att en utredning </span><span>genomför</span><span>s av förutsättningarna för verksamheter som har specialistkompetens om kvinnlig könsstympning att få ett utvidgat ansvar för att kunna fungera som regionala eller nationella kunskapscentrum. </span><span>Det är av största vikt att den kompetens som redan finns på området tas till</span><span> </span><span>vara och förvaltas</span><span>. Amel</span><span>mottagningen på Södersjukhuset i Stockholm har sedan flera år arbetat metod</span><span>iskt och effektivt </span><span>för att sprida kunskap gällande </span><span>könsstympning</span><span>. Verksamheten har fokuserat på att </span><span>erbjuda stöd och vård till </span><span>flickor och kvinnor</span><span> som utsatts för könsstympning </span><span>och</span><span> även</span><span> haft ett utbildningsuppdrag </span><span>där de</span><span> utbildat </span><span>personal inom </span><span>hälso- och sjukvården samt socialtjänsten</span><span> runt om i Sverige.</span><span> </span><span>Genom </span><span>Amel</span><span>mottag</span><span>­</span><span>ning</span><span>en</span><span>s</span><span> </span><span>arbete </span><span>har en</span><span> bred kunskap och djup förståelse för problemati</span><span>ken </span><span>gällande könsstympning </span><span>byggts upp och verksamheten skulle kunna utvidgas än mer om politisk vilja finns.</span><span> </span><span>Regeringen bör</span><span> därför</span><span> tillsätta en utredning om hur verksamheter som har specialistkompetens om kvinnlig könsstympning kan få ett utvidgat ansvar för att kunna fungera som regionala eller nationella kunskapscentrum. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h1 style="margin-left:21.6pt; t-i:14.2pt">
<span>12</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc431562518"></a><a name="_Toc11068459"><span>Grupper av kvinnor som är särskilt utsatta</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc431562518"></span></a>
</h1>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Vissa grupper av kvinnor är särskilt utsatta för våld i nära relationer p.g.a. olika individuella omständigheter och myndigheternas brist på kompetens. Om en kvinna som </span><span>har ett aktivt</span><span> beroende eller en funktionsnedsättning </span><span>utsä</span><span>tts för våld av en närstående man är risken stor att socialtjänsten eller vården </span><span>inte upptäcker våldet utan endast kodar skadorna mer kopplade till funktionaliteten eller bruket. </span><span>Våld mot äldre kvinnor som gett fysiska skador kan ofta tolkas som åldersrel</span><span>aterat</span><span>, t.ex. fallskador, armbrott och frakturer. Våld i samköna</span><a name="_Toc431562519"><span>de relationer osynliggörs och bagatelliseras</span><span> ofta</span><span>. </span></a>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>12.1</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc11068460"><span>Våld mot äldre kvinnor</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc431562519"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Våld mot äldre kvinnor och män osynliggörs i stor utsträckning. Detta trots att äldre i flera avseenden är en extra utsatt grupp när det gäller vissa typer av våld.</span><span> </span><span>R</span><span>egeringen presenterade 2014 sin nationella strategi mot våld mot äldre. Strategin utgör en </span><span>redovisning till riksdagen av de åtgärder regeringen vidtagit för att förebygga, motverka och hantera våld mot äldre personer inom vård och omsorg</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Den nationella strategin framhåller vikten av utbildning om våld mot äldre: ”För att en våldsutsatt äldre person som behöver hjälp och stöd ska känna sig trygg är det angeläget att all personal som ger insatser enligt socialtjänstlagen har teoretiska kunskaper, och regelbundet får kompetensutveckling inom området våld av, eller mot, närstående samt förmåga att praktiskt kunna tillämpa dessa kunskaper. Med utbildnings</span><span>­</span><span>insatser och mer kunskap om problematiken får personalen bättre förutsättningar för att fråga om våld och utsatthet.”</span>
</p>
<p>
<span>Vidare har riksdagen diskuterat och uttryckt en vilja genom socialutskottet att fokusera mer på våld mot äldre och höja kompetensen. Det är nu viktigt att dessa förslag blir realitet och vidare även ger effekt. </span>
</p>
<p>
<span>Vänsterpartiet håller med om att utbildning spelar en viktig roll. De senaste åren har det genomförts nödvändiga satsningar på att ta fram utbildningsmaterial och genomföra vidareutbildningar. För att ytterligare öka kunskaperna om våld mot äldre kvinnor och män krävs dock att detta tas upp även i grundutbildningar. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur ett avsnitt om våld mot äldre kan införas i grundutbildningar för yrkesverksamma som möter äldre. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>12.2</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc431562521"></a><a name="_Toc11068461"><span>Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kvinnor som lever i en våldsam relation och samtidigt </span><span>har en funktionsnedsättning</span><span> riskerar att inte få det stöd och </span><span>den </span><span>hjälp som krävs för att lämna sin relation.</span><span> </span><span>I en rapport från Myndigheten fö</span><span>r delaktighet utmärks</span><span> framför</span><span> </span><span>allt våldsutsatthet för kvinnor med </span><span>funktionsnedsättning</span><span> av osynlighet, beroende och sårbarhet. Att leva med en </span><span>funktionsnedsättning</span><span> innebär en ökad risk för att utsättas för våld</span><span>. D</span><span>et handlar främst </span><span>om den ökade sårbarheten kopplad</span><span> till hur samhället många gånger är strukturerat.</span><span> </span><br /><span>I högre utsträckning riskerar kvinnor i den här gruppen att bli utestängda från samhället </span><span>p.g.a.</span><span> olika faktorer så</span><span>som bristande tillgänglighet, svårigheter att tillgodogöra sig information, särskild beroendeställning till en omvårdnadsperson etc. </span>
</p>
<p>
<span>Därför är det av största vikt</span><span> att också insatserna är mångfas</span><span>etterade och fokuserar på främst tre delar</span><span>: d</span><span>et preventiva arbetet, att upptäcka våldet samt riktade och anpassade insatser. I mångt och mycket skiljer sig inte dessa tre åtgärder från hur våld mot kvinnor generellt behöver angripas. Det viktiga i frågor som rör våld kopplat till kvinnor med </span><span>funktionsnedsättning</span><span> är att insatserna utformas med kompetens och djuplodande kunskap gällande funktionsvariationer. Det är en avgörande faktor för att kvinnorna som bär en dubbel</span><span> </span><span>utsatthet ska få rätt och adekvat stöd. </span>
</p>
<p>
<span>Nationellt centrum för kvinnofrid presenterar i </span><span>sin</span><span> rapport från </span><span>2013</span><span>,</span><span> </span><span>Våld mot k</span><span>vinnor med funktionsnedsättning</span><span>,</span><span> hur kvinnor med </span><span>funktionsnedsättning</span><span> också utsätts för våld genom att partnern använder sig av just funktionsnedsättningen. Det kan te sig genom att möblera om ett rum </span><span>så att en person</span><span> med synskada inte ska kunna navigera och därmed riskera att skada sig själv genom exempelvis fallolyckor. </span>
</p>
<p>
<span>Det krävs kompetens och medvetenhet om våldet och dess uttryck för att kunna stödja och ge adekvat vård. Vidare är ett av problemen när det handlar om våld mot kvinnor generellt och den här gruppen specifikt att det är svårt att upptäcka våldet. </span><span>Ofta </span><span>handlar svårigheterna med att upptäcka våldet om okunskap, rädsla och svårigheter att </span><span>hantera svaret. Därför krävs riktade utbildningsinsatser till personer som arbetar inom både kommuner och landsting. </span>
</p>
<p>
<span>Mot bakgrund av den extremt svåra situation som dessa kvinnor befinner sig i bör frågan om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning belysas i en utredning. Utredningen bör komma med konkreta förslag på hur</span><span> stöd och hjälp till</span><span> kvinnor med funktionsnedsättning som är utsatta för mäns våld kan </span><span>utformas</span><span> samt hur våldet kan upphöra.</span>
</p>
<p>
<span>R</span><span>egeringen </span><span>bör </span><span>tillsätta en </span><span>utredning om våld mot kvinnor med </span><span>funktionsnedsättning</span><span>. Detta</span><span> bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>12.3</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc11068462"><span>V</span><span>åld mot</span><span> kvinnor</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc431562521"></span><span> med beroendetillstånd</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Undersökningar visar att </span><span>risken att utsättas för våld </span><span>för personer med beroende</span><span>­</span><span>problematik är högre än</span><span> för</span><span> personer utan beroendetillstånd. Därför behövs</span><span> mer kompetens</span><span> gällande våld inom </span><span>beroendevården.</span>
</p>
<p>
<span>Forskning</span><span> </span><span>på området </span><span>gällande dubbel utsatthet </span><span>är bristfällig. D</span><span>et är endast genom evidens vi säkert kan veta vilken typ av behandling som är </span><span>den </span><span>mest effektiva. Vidare krävs även mer </span><span>kunskap</span><span> för att kunna skapa nationella riktlinjer gällande beroendevård och våldsutsatthet. Det är av största vikt att det finns en samsyn kring vad för </span><span>slags </span><span>insatser som behöver genomföras för att uppnå bästa resultat. </span><span>Det är även viktigt att det finns en tydlighe</span><span>t kring vilka </span><span>villkor</span><span> som ska finnas gällande</span><span> när patienter har rätt till</span><span> vård</span><span> eller ej</span><span>. I</span><span> </span><span>dag riskerar kvinnor att inte få stöd och hjälp att lämna en våldsam relation för att de befinner sig i ett aktivt bruk av något slag</span><span>. Det blir tydligt att bristerna är stora</span><span>,</span><span> och evidensbaserad forskning skulle</span><span> kunna innebära</span><span> </span><span>ett första viktigt steg </span><span>i arbetet med att </span><span>komma till </span><span>rätta</span><span> med den dubbla utsattheten</span><span style="font-weight:bold">. </span><span>Därför bör regeringen uppdra </span><span>åt </span><span>lämplig myndighet att tillsätta en utredning för att utröna vad som behöver ske för att kunna få nationella riktlinjer på plats för behandling </span><span>av kvinnor med dubbel sårbarhet. </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom</span><span> och</span><span> ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Vi menar att staten bör ta ett särskilt ansvar för de mest utsatta kvinnorna. </span><span>Därför bör r</span><span>egeringen återkomma med ett handlingsprogram för inrättande av resursjourer som har kompetens att ta emot kvinnor</span><span> med beroendetillstånd</span><span> respektive kvinnor med psykisk ohälsa. Detta bör riksdagen ställa sig bakom</span><span> och</span><span> ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Vidare anser Vänsterpartiet att v</span><span>åldsutsatta kvinnor </span><span>inte ska</span><span> behöva genomgå behandling i samma grupp som sin förövare. </span><span>Eftersom kvinnor är en extra utsatt grupp </span><span>inom beroendevården </span><span>är det särskilt viktigt med separatistiska avgiftningsplatser</span><span> för att minimera riskerna </span><span>att fortsatt utsättas för våld.</span><span> </span><span>Dessutom kan kompetens vad gäller </span><span>både </span><span>beroendetillstånd</span><span> och våld mot kvinnor samlas på ett ställe. På så sätt kan kvinnan få hjälp med </span><span>både </span><span>sitt </span><span>beroende</span><span> och att ta sig ur en våldsam relation. Det behöver också inrättas fler separata avgiftningsplatser för kvinnor då det råder ett stort underskott på dessa. Samtidigt </span><span>bör det återigen poängteras att d</span><span>rogfrihet</span><span> aldrig får</span><span> vara ett krav för att en kvinna </span><span>med beroendetillstånd </span><span>som utsatts för misshandel ska få hjälp. Det finns en överhängan</span><span>de risk att kvinnor som lever med beroendetillstånd </span><span>inte söker hjälp om kravet för att få hjälp mot misshandel är att de ska vara drogfria. </span><span>Därför bör r</span><span>egeringen arbeta för att missbrukande kvinnor som är utsatta för våld ska erbjudas behandling i könsuppdelade grupper. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span><span style="font-weight:bold"> </span><a name="_Toc431562522"></a>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>12.4</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc11068463"><span>Våld mot papperslösa kvinnor</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc431562522"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kvinnor som lever gömda i Sverige utan uppehållstillstånd är en grupp som är extra utsatt för våld. En kvinna som helt saknar rättigheter i samhället riskerar att bli utsatt för sexuella övergrepp och misshandel av män som utnyttjar hennes situation. Risken att utvisas kan göra att kvinnan undviker att söka hjälp från hälso- och sjukvården. Enligt en rad internationella konventioner som Sverige anslutit sig till är det samhällets ansvar att ge alla våldsutsatta kvinnor rätt till stöd och skydd. Gömda kvinnor som lever i Sverige utan uppehållstillstånd och som misshandlas får dock sällan skydd eller hjälp. Det är få kvinnojourer som har möjlighet att ta emot dessa kvinnor.</span>
</p>
<p>
<span>Anledningen är ofta att kommunerna inte ger jourerna någon ersättning för skydd till gömda kvinnor, men också att kvinnans behov ser annorlunda ut och att många jourer varken har kompetens eller resurser att hantera dessa. För gömda kvinnor med ett litet socialt nätverk i Sverige blir det svårt att hitta övernattningsställen vid flykt från en våldsam man. Ekonomin blir också ett problem.</span>
</p>
<p>
<span>Kommuner som Göteborg och Malmö har gått före och erbjuder stöd till våldsutsatta papperslösa kvinnor. Röda Korset har också stor erfarenhet utifrån sina läkarmottag</span><span>­</span><span>ningar för papperslösa. Erfarenheter finns också i asylrörelsen</span><span>,</span><span> som kan beskriva dessa kvinnors utsatta situation.</span><span> Regeringen bör uppdra </span><span>åt </span><span>Socialstyrelsen att sammanställa lä</span><span>get för papperslösa kvinnors </span><span>våldsutsatthet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Såväl slutbetänkandet av utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor som betänkandet av den nationella samordnaren mot våld i nära relationer konstaterar att papperslösa kvinnor är en extra sårbar grupp. Detta konstate</span><span>­</span><span>rande leder dock inte till några konkreta förslag på åtgärder för att stä</span><span>rka skyddet för gruppen. R</span><span>egeringen </span><span>bör </span><span>utreda hur våldsutsatta kvinnor som lever gömda utan uppehållstillstånd ska få nödvändigt stöd och skydd mot mäns våld utan att riskera utvisning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Vidare bör regeringen</span><span> skyndsamt ändra</span><span> lagstiftningen så att kvinnors behov av skydd mot våld och sexuella övergrepp överordnas utlänningslagen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Det är otänkbart för en gömd kvinna att polisanmäla misshandeln eftersom hon då själv riskerar att utvisas. </span><span>Regeringen bör se över lagstiftningen så att k</span><span>vinnor som medverkar i en brottsutredning angående våldsbrott eller sexuella övergrepp ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge förundersökningen eller domstolsprocessen pågår. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>Gömda kvinnors situation hänger också ihop med asylsökande kvinnors villkor. Det finns kvinnor som söker asyl p.g.a. hedersrelaterat våld men får avslag på sin ansökan, framför allt för att Migrationsverket saknar kunskap om mäns våld mot kvinnor och </span><span>barn och vilka uttryck det</span><span> hedersrelaterade våldet kan ta sig. Några av dessa kvinnor tvingas leva gömda. För att öka kunskapen inom Migrationsverket </span><span>fick Vänsterpartiet under förra mandatperioden igenom en budgetsatsning gällande </span><span>genusmedveten asylprövning</span><span>.</span>
</p>
<p>
<span>Det är viktigt att dessa</span><span> insatser och utbildningar som M</span><span>igrationsverkets personal genomgått </span><span>ger effekt</span><span>,</span><span> </span><span>och därför bör en utvärdering genomföras. Regeringen bör uppdra </span><span>åt M</span><span>igrationsverket att utvärdera och analysera de genomförda </span><span>utbildning</span><span>ar</span><span>na</span><span> i genusmedveten asylprövning</span><span>.</span><span> </span><span>Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>12.5</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><span> </span><a name="_Toc11068464"><span>Våld mot kvinnor som invandrat genom anknytning</span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Kvinnor som invandrar till Sverige genom anknytning till en partner hamnar ofta i beroendeställning. Den s.k. tvåårsregeln för kärleksinvandring utgör ett exempel på detta. Regeln innebär att den som invandrar </span><span>p.g.a. </span><span>anknytning till make, maka eller sambo måste stanna kvar i förhållandet under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd. Detta även om hen blir utsatt för misshandel, undantaget våld eller handlingar som inneburit allvarlig kränkning. Enligt lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige måste relationen numera bestå under fem års tid, och utan några undantag gällande våld eller allvarliga kränk</span><span>­</span><span>ningar, för att uppehållstillståndet ska kunna förlängas. En person som misshandlas av sin partner kan alltså ställas inför valet </span><span>att återvända till sitt hemland</span><span> eller leva med misshandeln tills de fem åren har passerat. Det är en obegriplig ordning, som Vänster</span><span>­</span><span>partiet ifrågasätter skarpt. Vänsterpartiets politik avseende denna fråga och familje</span><span>­</span><span>återförening utvecklas i motionen En mänsklig och rättssäker flyktingpolitik (2018/19:297).</span><a name="_Toc431562523"></a>
</p>
<h2 style="margin-left:28.8pt; t-i:-28.8pt">
<span>12.6</span><span style="font:7.0pt 'Verdana'"> </span><a name="_Toc11068465"><span>Våld mot </span><span>hbtq</span><span>-personer</span><span style="-aw-bookmark-end:_Toc431562523"></span></a>
</h2>
<p class="Normalutanindragellerluft">
<span>Det våld som förekommer i samkönade</span><span> relationer</span><span> är ofta osynligt och uppmärksammas inte i samma utsträckning som andra former av våld i nära relationer. </span><span>H</span><span>btq</span><span>-personer söker inte heller hjälp i s</span><span>amma utsträckning som an</span><span>dra och detta är ofta</span><span> tätt samman</span><span>­</span><span>kopplat med att vård och stöd många gånger utgår från ett heteronormativt perspektiv</span><span>. </span>
</p>
<p>
<span>I direktivet till den nationella samordnaren mot våld i nära relationer betonas att </span><span>hbtq-perspektivet ska beaktas.</span><span> </span><span>I regeringens nationella strategi poängteras och pekas ett antal fokusområden ut. </span><span>Vänsterpartiet anser att d</span><span>et är dags att ta nästa steg och se till att lämpliga myndigheter får förutsättningar att utveckla arbetet. Det krävs mer kunskap och kompetens på området </span><span>för att komma till </span><span>rätta</span><span> med våldsutsattheten för </span><span>hbtq-personer.</span><span> </span><span>Regeringen bör tillsätta en utredning med</span><span> </span><span>fokus</span><span> </span><span>på </span><span>att kartlägga våldsutsatt</span><span>­</span><span>heten för </span><span>hbtq</span><span>-pers</span><span>oner samt återkomma med förslag på åtgärder</span><span>. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.</span>
</p>
<p>
<span>I</span><span> </span><span>dag tar </span><span>b</span><span>rottsofferjourer</span><span> ett stort ansvar för personer som utsätts för </span><span>våld i nära relationer</span><span>,</span><span> </span><span>och stödet till dessa jourer behöver utvecklas. </span><span>I dag är kvinnor som utsatts för våld av en annan kvinna i en nära relation välkomna på kvinno- och tjejjourer. När det kommer till transpersoner ser de</span><span>t</span><span> olika ut från jour till jour</span><span>,</span><span> och många transpersoner väljer att inte söka sig till tjej- och kvinnojourerna. För män som utsatts för våld av en annan man i en nära relation är möjligheter</span><span>na till stöd mycket begränsade. </span><span>Vänster</span><span>­</span><span>partiet ser ett behov av en generell kompetenshöjning bland myndigheter och att </span><span>hbtq</span><span>-begreppet inlemmas i analyser och åtgärdsplaner från start. Därför bör det fortsatta arbetet med att ta fram nationella strategier, handlingsplaner och andra åtgärder för att motverka våld i nära relationer betona </span><span>hbtq</span><span>-perspektivet</span><span>. </span><span>Regeringen bör säkerställa att </span><span>hbtq</span><span>-perspektivet finns med och att </span><span>hbtq</span><span>-personers behov beaktas i framtagandet av nationella strategier, handlingsplaner och andra åtgärder som syftar till att motverka våld i nära relationer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna</span><span>.</span>
</p>
<p style="margin-bottom:12pt; t-i:14.2pt; line-height:normal; font-size: 0.90em">
<br style="page-break-before:always; clear:both" />
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<p style="-aw-sdt-tag:CC_Underskrifter; -aw-sdt-title:CC_Underskrifter">
<span> </span>
</p>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse:collapse; margin-left:0pt; width:100%">
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Maj Karlsson (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:3pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic"> </span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Momodou Malcolm Jallow (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Karin Rågsjö (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Mia Sydow Mölleby (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jon Thorbjörnson (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jessica Thunander (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Vasiliki Tsouplaki (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Linda Westerlund Snecker (V)</span>
</p>
</td>
<td style="padding-left:5.4pt; padding-right:5.4pt; vertical-align:bottom; width:1%">
<p class="Underskrifter" style="margin-top:15pt; margin-bottom:0pt; t-i:0pt; page-break-inside:avoid; line-height:15pt">
<span style="font-style:italic">Jessica Wetterling (V)</span>
</p>
</td>
</tr>
</table>
<p>
<span> </span>
</p>
</div>
</div>
1Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur de brister som IVO konstaterat i kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som upplever våld ska åtgärdas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU2Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att göra en utvärdering av de fördelade medlen till kvinnojourerna och analysera utfallet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU3Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en samlad översyn av kommunernas möjligheter att erbjuda bostad till personer som utsatts för våld i nära relationer samt lägga fram förslag på lämpliga åtgärder, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU4Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att självmord som misstänks ha genomförts efter hot och påtryckningar i en hedersrelaterad kontext ska omfattas av utredningsförfarandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU5Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till lagstiftning som innebär att dödsfall som skett utomlands bör omfattas av utredningsförfarandet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU6Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Brå i uppdrag att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat förtryck, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:JuU14JuU7Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur det ska kunna skapas tillräckligt med platser på skyddade boenden som är utformade efter de ungas behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU8Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör utreda hur lagstiftningen som omgärdar brotten om grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning ska skärpas så att mer än en person kan ställas till svars för respektive brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:JuU14JuU9Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur svenska myndigheter ska agera när unga riskerar att giftas bort utanför landets gränser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU10Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt lämplig myndighet att ta fram nationella riktlinjer för en tillgänglig vård i hela landet för flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU8SoU11Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för obligatorisk utbildning om könsstympning för personal inom hälso- och sjukvården, skolväsendet, socialtjänsten och skolhälsovården, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU8SoU12Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning om hur verksamheter som har specialistkompetens om kvinnlig könsstympning kan få ett utvidgat ansvar för att kunna fungera som regionala eller nationella kunskapscentrum, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU8SoU13Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur ett avsnitt om våld mot äldre kan införas i grundutbildningar för yrkesverksamma som möter äldre, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:UbU13UbU14Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en särskild utredning om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.2018/19:SoU9SoU15Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt lämplig myndighet att tillsätta en utredning för att utröna vad som behöver ske för att kunna få nationella riktlinjer på plats för behandling av kvinnor med dubbel sårbarhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU16Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett handlingsprogram för inrättande av resursjourer som har kompetens att ta emot kvinnor med beroendetillstånd respektive kvinnor med psykisk ohälsa och tillkännager detta för regeringen.2018/19:SoU9SoU17Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör arbeta för att missbrukande kvinnor som är utsatta för våld ska erbjudas behandling i könsuppdelade grupper, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU18Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Socialstyrelsen att sammanställa läget för papperslösa kvinnors våldsutsatthet och tillkännager detta för regeringen.2018/19:SoU9SoU19Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur våldsutsatta kvinnor som lever gömda utan uppehållstillstånd ska få nödvändigt stöd och skydd mot mäns våld utan att riskera utvisning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SoU9SoU20Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör ändra lagstiftningen så att kvinnors behov av skydd mot våld och sexuella övergrepp överordnas utlänningslagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SfU16SfU21Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över lagstiftningen så att kvinnor som medverkar i en brottsutredning angående våldsbrott eller sexuella övergrepp ska beviljas tillfälligt uppehållstillstånd så länge förundersökningen eller domstolsprocessen pågår, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:SfU16SfU22Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Migrationsverket att utvärdera och analysera de genomförda utbildningarna i genusmedveten asylprövning och tillkännager detta för regeringen.2018/19:SfU16SfU23Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med fokus på att kartlägga våldsutsattheten för hbtq-personer samt återkomma med förslag på åtgärder och tillkännager detta för regeringen.2018/19:AU8AU24Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att hbtq-perspektivet finns med och att hbtq-personers behov beaktas i framtagandet av nationella strategier, handlingsplaner och andra åtgärder som syftar till att motverka våld i nära relationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.2018/19:AU8AUINLInlämnad2018-11-29 16:44:40inträffat0behandlingGranskadGranskad2018-11-29 17:25:17inträffat0behandlingHÄNHänvisad2018-12-05 00:00:00inträffat0behandling0198917587520Maj KarlssonV1undertecknare0254695027922Malcolm Momodou JallowV2undertecknare0246927519019Karin RågsjöV3undertecknare0415959965211Mia Sydow MöllebyV4undertecknare0272006117024Jon ThorbjörnsonV5undertecknare0547805254924Jessica ThunanderV6undertecknare0228027853620Vasiliki TsouplakiV7undertecknare0150118366721Linda W SneckerV8undertecknare0481460392727Jessica WetterlingV9undertecknaremotkatMotionskategoriFristående motionH60222272023-03-21 15:36:59statustextstatustextÄrendet är avslutatH60222272019-05-16 17:25:18tilldelatTilldelatSocialutskottetH60222272023-03-21 15:36:59H6022227av Maj Karlsson m.fl. (V)mot_201819__2227.pdf147481pdfMäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationerhttps://data.riksdagen.se/fil/9EACD767-B784-40F8-B2C6-132346B6F831H6022227av Maj Karlsson m.fl. (V)mot_201819__2227.docx99450docxMäns våld mot kvinnor och andra former av våld i nära relationerhttps://data.riksdagen.se/fil/9839B3F7-E315-4E70-8FAB-1C3D34E5E858behandlas_i2018/19:AU8H601AU8bet2018/19AU8Jämställdhet och åtgärder mot diskrimineringbetBetänkandebehandlas_i2018/19:JuU11H601JuU11bet2018/19JuU11Straffrättsliga frågorbetBetänkandebehandlas_i2018/19:JuU14H601JuU14bet2018/19JuU14Våldsbrott och brottsofferbetBetänkandebehandlas_i2018/19:SfU16H601SfU16bet2018/19SfU16Migration och asylpolitikbetBetänkandebehandlas_i2018/19:SfU17H601SfU17bet2018/19SfU17AnhöriginvandringbetBetänkandebehandlas_i2018/19:SoU12H601SoU12bet2018/19SoU12Stöd till personer med funktionsnedsättningbetBetänkandebehandlas_i2018/19:SoU8H601SoU8bet2018/19SoU8Hälso- och sjukvårdsfrågorbetBetänkandebehandlas_i2018/19:SoU9H601SoU9bet2018/19SoU9Socialtjänst- och barnfrågorbetBetänkandebehandlas_i2018/19:UbU13H601UbU13bet2018/19UbU13HögskolanbetBetänkande