0H5B388201788sousouStatens offentliga utredningar 2017:88Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar8802017-11-15 00:00:002017-11-15 16:01:212017-11-15 00:00:00Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitikhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/H5B388/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/H5B388https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/H5B388
<!DOCTYPE HTML PUBLIC "-//W3C//DTD HTML 4.01//EN" "http://www.w3.org/TR/html4/strict.dtd">
<HTML>
<HEAD>
<META http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=UTF-8">
<META http-equiv="X-UA-Compatible" content="IE=8">
<TITLE>Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik</TITLE>
<META name="generator" content="BCL easyConverter SDK 3.0.60">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_1 #id_1 {border:none;margin: 192px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;margin: 76px 0px 0px 482px;padding: 0px;border:none;width: 198px;overflow: hidden;}
#page_1 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_1 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;margin: 558px 0px 134px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 126px 76px;padding: 0px;border: none;width: 421px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;margin: 92px 0px 120px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 0px 76px;padding: 0px;border: none;width: 868px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 851px;}
#page_6 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 851px;overflow: hidden;}
#page_6 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 132px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_7 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_7 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 132px;padding: 0px;border: none;width: 492px;}
#page_8 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_8 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_9 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_9 #id_2 {border:none;margin: 236px 0px 0px 409px;padding: 0px;border:none;width: 139px;overflow: hidden;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_12 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 404px;overflow: hidden;}
#page_12 #id_3 {border:none;margin: 655px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_14 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_14 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_15 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_15 #id_2 {border:none;margin: 150px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_16 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_16 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_17 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_17 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_18 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_18 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_19 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_19 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_20 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_20 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_21 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_21 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_22 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_22 #id_2 {border:none;margin: 348px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_24 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_24 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_25 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_25 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_25 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_25 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_26 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_26 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_26 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_26 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_27 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_27 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_28 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_28 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_28 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_28 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_29 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_29 #id_2 {border:none;margin: 498px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_31 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_31 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_32 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_32 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_32 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_32 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_33 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_33 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_34 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_34 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_35 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_35 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_35 #dimg1 {position:absolute;top:565px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:67px;}
#page_35 #dimg1 #img1 {width:413px;height:67px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_36 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_36 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_36 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_37 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_37 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_38 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_38 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_39 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_39 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_40 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_40 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_41 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_41 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_42 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_42 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_42 #dimg1 {position:absolute;top:548px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_42 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_43 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_43 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_44 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_44 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_44 #dimg1 {position:absolute;top:566px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:186px;}
#page_44 #dimg1 #img1 {width:413px;height:186px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_45 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_45 #id_2 {border:none;margin: 35px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_45 #dimg1 {position:absolute;top:46px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:60px;}
#page_45 #dimg1 #img1 {width:413px;height:60px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_46 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_46 #id_2 {border:none;margin: 384px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_48 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_48 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_48 #dimg1 {position:absolute;top:532px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_48 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_49 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_49 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_49 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_49 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_50 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_50 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 67px;padding: 0px;border: none;width: 557px;}
#page_51 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 9px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_51 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 412px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_51 #dimg1 {position:absolute;top:334px;left:0px;z-index:-1;width:424px;height:196px;}
#page_51 #dimg1 #img1 {width:424px;height:196px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_52 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_52 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_52 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_52 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_53 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_53 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_53 #dimg1 {position:absolute;top:628px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_53 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_54 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_54 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_54 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_54 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_55 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_55 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_55 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_55 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_56 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_56 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_56 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_56 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_57 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_57 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_58 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_58 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_58 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_58 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_59 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_59 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_59 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_60 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_60 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_60 #id_2 {border:none;margin: 140px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_61 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_61 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_61 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_62 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_62 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_62 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_62 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_62 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_63 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_63 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_63 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_64 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_64 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_64 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_64 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_64 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_65 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_65 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_65 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_66 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_66 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_66 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_66 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_66 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_67 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_67 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_67 #id_2 {border:none;margin: 98px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_67 #dimg1 {position:absolute;top:326px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:374px;}
#page_67 #dimg1 #img1 {width:413px;height:374px;}
#page_68 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_68 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_68 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_68 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_68 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_69 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_69 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_69 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_69 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_69 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_70 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_70 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_70 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_70 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_70 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_71 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_71 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_71 #id_2 {border:none;margin: 72px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_72 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_72 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_72 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_73 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_73 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_73 #id_2 {border:none;margin: 114px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_74 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_74 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_74 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_74 #dimg1 {position:absolute;top:553px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:171px;}
#page_74 #dimg1 #img1 {width:416px;height:171px;}
#page_75 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_75 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_75 #id_2 {border:none;margin: 276px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_76 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_76 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_76 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_76 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_76 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_77 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_77 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_77 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_77 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_77 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_78 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_78 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_78 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_79 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_79 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_79 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_79 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_79 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_80 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_80 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_80 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_80 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_80 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_81 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_81 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_81 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_81 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_81 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_82 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_82 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_82 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_82 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_82 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_83 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_83 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_83 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_84 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_84 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_84 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_84 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_84 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_85 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_85 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_85 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_85 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_85 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_86 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_86 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_86 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_87 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_87 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_87 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_87 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_87 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_88 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_88 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_88 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_89 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_89 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_89 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_89 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_89 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_90 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_90 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_90 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_90 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_90 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_91 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_91 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_91 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_91 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:283px;}
#page_91 #dimg1 #img1 {width:413px;height:283px;}
#page_92 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_92 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_92 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_93 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_93 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_93 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_94 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_94 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_94 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_95 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_95 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_95 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_95 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_95 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_96 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_96 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_96 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_97 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_97 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_97 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_97 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_97 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_98 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_98 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_98 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_99 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_99 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_99 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 403px;padding: 0px;border:none;width: 145px;overflow: hidden;}
#page_99 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_99 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_100 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_100 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_100 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_100 #dimg1 {position:absolute;top:676px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_100 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_101 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_101 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_101 #id_2 {border:none;margin: 199px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_102 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_102 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_102 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_102 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_102 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_103 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_103 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_103 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_103 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_103 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_104 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_104 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_104 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_104 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_104 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_105 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_105 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_105 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_105 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_105 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_106 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_106 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_106 #id_2 {border:none;margin: 176px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_107 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_107 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_107 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_107 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:409px;}
#page_107 #dimg1 #img1 {width:413px;height:409px;}
#page_108 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_108 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_108 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_109 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_109 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_109 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_110 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_110 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_110 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_111 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_111 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_111 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_111 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_111 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_112 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_112 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_112 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_113 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_113 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_113 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_114 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_114 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_114 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_114 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_114 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_115 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_115 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_115 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_115 #dimg1 {position:absolute;top:236px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_115 #dimg1 #img1 {width:413px;height:355px;}
#page_116 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_116 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_116 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_117 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_117 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_117 #id_2 {border:none;margin: 104px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_118 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_118 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_118 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_119 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_119 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_119 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_120 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_120 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_120 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_120 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_120 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_121 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_121 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_121 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_122 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_122 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_122 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_123 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_123 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_123 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_124 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_124 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_124 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_125 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_125 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_125 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_126 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_126 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_126 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_127 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_127 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_127 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_127 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_127 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_128 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_128 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_128 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_129 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_129 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_129 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_129 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_129 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_130 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_130 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_130 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_130 #dimg1 {position:absolute;top:640px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_130 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_131 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_131 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_131 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_131 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_131 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_132 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_132 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_132 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_132 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_132 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_133 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_133 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_133 #id_2 {border:none;margin: 64px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_134 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_134 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_134 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_134 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_134 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_135 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_135 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_135 #id_2 {border:none;margin: 47px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_135 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_135 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_136 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_136 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #id_3 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_136 #dimg1 {position:absolute;top:182px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:355px;}
#page_136 #dimg1 #img1 {width:413px;height:355px;}
#page_137 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_137 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_137 #id_2 {border:none;margin: 68px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_138 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_138 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_138 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_139 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_139 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_139 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_140 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_140 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_140 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_141 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_141 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_141 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_142 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_142 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_142 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_143 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_143 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_143 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_144 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_144 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_144 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_145 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_145 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_145 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_146 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_146 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_146 #id_2 {border:none;margin: 132px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_147 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_147 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_147 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_147 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_147 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_148 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_149 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_149 #dimg1 {position:absolute;top:647px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_149 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_150 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_150 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_150 #id_2 {border:none;margin: 55px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_150 #dimg1 {position:absolute;top:613px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_150 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_151 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_151 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_151 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_151 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_151 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_152 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_152 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_152 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_152 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_152 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_153 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_153 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_153 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_153 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:337px;}
#page_153 #dimg1 #img1 {width:413px;height:337px;}
#page_154 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_154 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_154 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_155 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_155 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_155 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_155 #dimg1 {position:absolute;top:688px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_155 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_156 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_156 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_156 #id_2 {border:none;margin: 91px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_157 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_157 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_157 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_157 #dimg1 {position:absolute;top:652px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_157 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_158 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_158 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_158 #id_2 {border:none;margin: 85px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_159 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_159 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_159 #id_2 {border:none;margin: 54px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_160 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_160 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_160 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_160 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_160 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_161 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_161 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_161 #id_2 {border:none;margin: 65px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_162 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_162 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_162 #id_2 {border:none;margin: 158px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_163 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_163 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_163 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_164 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_164 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_164 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_165 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_165 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_165 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_165 #dimg1 {position:absolute;top:712px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_165 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_166 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_166 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_166 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_167 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_167 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_167 #id_2 {border:none;margin: 46px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_167 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:565px;}
#page_167 #dimg1 #img1 {width:415px;height:565px;}
#page_168 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_168 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_168 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_168 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_168 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_169 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_169 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_169 #id_2 {border:none;margin: 48px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_169 #dimg1 {position:absolute;top:724px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_169 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_170 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_170 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_170 #id_2 {border:none;margin: 34px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_171 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_171 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_171 #id_2 {border:none;margin: 59px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_172 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_172 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_172 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_172 #dimg1 {position:absolute;top:149px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_172 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}
#page_173 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_173 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_173 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_173 #dimg1 {position:absolute;top:664px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_173 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_174 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_174 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 488px;overflow: hidden;}
#page_174 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_175 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_175 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_175 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_175 #dimg1 {position:absolute;top:107px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:139px;}
#page_175 #dimg1 #img1 {width:413px;height:139px;}
#page_176 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_176 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_176 #id_2 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_176 #dimg1 {position:absolute;top:75px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:193px;}
#page_176 #dimg1 #img1 {width:413px;height:193px;}
#page_177 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_177 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_177 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_177 #dimg1 {position:absolute;top:453px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:138px;}
#page_177 #dimg1 #img1 {width:413px;height:138px;}
#page_178 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_178 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_178 #id_2 {border:none;margin: 583px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_179 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_179 #dimg1 {position:absolute;top:240px;left:77px;z-index:-1;width:413px;height:427px;}
#page_179 #dimg1 #img1 {width:413px;height:427px;}
#page_180 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_180 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_180 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_180 #dimg1 {position:absolute;top:700px;left:66px;z-index:-1;width:416px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_180 #dimg1 #img1 {width:416px;height:1px;}
#page_181 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_181 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_181 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_182 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_182 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_182 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_182 #dimg1 {position:absolute;top:205px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:156px;}
#page_182 #dimg1 #img1 {width:413px;height:156px;}
#page_183 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_183 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_183 #id_2 {border:none;margin: 193px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_184 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_184 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_184 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_184 #dimg1 {position:absolute;top:78px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:66px;}
#page_184 #dimg1 #img1 {width:413px;height:66px;}
#page_185 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_185 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_185 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_185 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:1px;z-index:-1;width:413px;height:102px;}
#page_185 #dimg1 #img1 {width:413px;height:102px;}
#page_186 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_186 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_186 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_186 #dimg1 {position:absolute;top:311px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:265px;}
#page_186 #dimg1 #img1 {width:413px;height:265px;}
#page_187 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_187 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_187 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_188 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_188 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_188 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_188 #dimg1 {position:absolute;top:293px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:48px;}
#page_188 #dimg1 #img1 {width:413px;height:48px;}
#page_189 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_189 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_189 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_190 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_190 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_190 #id_2 {border:none;margin: 105px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_190 #dimg1 {position:absolute;top:331px;left:68px;z-index:-1;width:413px;height:84px;}
#page_190 #dimg1 #img1 {width:413px;height:84px;}
#page_191 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_192 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_192 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_192 #id_2 {border:none;margin: 60px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_193 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_193 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_193 #id_2 {border:none;margin: 56px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_194 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_195 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_196 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_196 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_196 #id_2 {border:none;margin: 42px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_197 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_197 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_197 #id_2 {border:none;margin: 169px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_198 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_198 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_198 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_199 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_199 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_199 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_200 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_200 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_200 #id_2 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_201 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_201 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_201 #id_2 {border:none;margin: 96px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_202 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_202 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_202 #id_2 {border:none;margin: 74px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_203 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_203 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_203 #id_2 {border:none;margin: 295px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_204 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_205 {position:relative; overflow: hidden;margin: 75px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_205 #dimg1 {position:absolute;top:683px;left:0px;z-index:-1;width:415px;height:1px;font-size: 1px;line-height:nHeight;}
#page_205 #dimg1 #img1 {width:415px;height:1px;}
#page_206 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_206 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_206 #id_2 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_207 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_207 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_207 #id_2 {border:none;margin: 51px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_208 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_208 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_208 #id_2 {border:none;margin: 93px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_209 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_209 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_209 #id_2 {border:none;margin: 69px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_210 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_210 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_210 #id_2 {border:none;margin: 102px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_211 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_211 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_211 #id_2 {border:none;margin: 57px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_212 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_212 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_212 #id_3 {border:none;margin: 684px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_213 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_213 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_213 #id_2 {border:none;margin: 83px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_214 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_214 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_214 #id_2 {border:none;margin: 103px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_215 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_215 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_215 #id_2 {border:none;margin: 45px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_216 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_216 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_216 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_217 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_217 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_217 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_218 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_218 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_218 #id_2 {border:none;margin: 41px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_219 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_219 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_219 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_220 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_220 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_220 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_221 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_221 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_221 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_222 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_222 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_222 #id_2 {border:none;margin: 29px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_223 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_223 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_223 #id_2 {border:none;margin: 142px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_224 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_224 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_224 #id_2 {border:none;margin: 84px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_225 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_225 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_225 #id_2 {border:none;margin: 95px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_226 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_226 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_226 #id_2 {border:none;margin: 49px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_227 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_227 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_227 #id_2 {border:none;margin: 33px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_228 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_228 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_228 #id_2 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_229 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_229 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_229 #id_2 {border:none;margin: 40px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_230 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_230 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_230 #id_2 {border:none;margin: 88px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_231 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_231 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_231 #id_2 {border:none;margin: 58px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_232 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_232 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_232 #id_2 {border:none;margin: 457px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_233 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_233 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_233 #id_2 {border:none;margin: 156px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_234 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_234 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_234 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_235 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_235 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_235 #id_2 {border:none;margin: 591px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_236 {position:relative; overflow: hidden;margin: 915px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_237 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 0px;padding: 0px;border: none;width: 624px;}
#page_237 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 624px;overflow: hidden;}
#page_237 #id_2 {border:none;margin: 606px 0px 0px 473px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_237 #dimg1 {position:absolute;top:204px;left:76px;z-index:-1;width:423px;height:537px;}
#page_237 #dimg1 #img1 {width:423px;height:537px;}
#page_238 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_238 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_238 #id_2 {border:none;margin: 777px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_238 #dimg1 {position:absolute;top:47px;left:65px;z-index:-1;width:424px;height:362px;}
#page_238 #dimg1 #img1 {width:424px;height:362px;}
#page_239 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_239 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_239 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_240 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_240 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_4 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_5 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_240 #id_6 {border:none;margin: 43px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_241 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_241 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_241 #id_2 {border:none;margin: 111px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_242 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_242 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_242 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_243 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_243 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_243 #id_3 {border:none;margin: 42px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_244 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_244 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 {border:none;margin: 16px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_244 #id_4 {border:none;margin: 95px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_245 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_245 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_245 #id_2 {border:none;margin: 94px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_246 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_246 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_246 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_247 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_247 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_247 #id_3 {border:none;margin: 41px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_248 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_248 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 277px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_5 {border:none;margin: 17px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_6 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_248 #id_7 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_249 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_249 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 201px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_5 {border:none;margin: 11px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_249 #id_6 {border:none;margin: 36px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_250 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_250 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_250 #id_4 {border:none;margin: 36px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_251 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_251 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_5 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_251 #id_6 {border:none;margin: 73px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_252 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_252 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_252 #id_4 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_253 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_253 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_3 {border:none;margin: 13px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 333px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_4 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_5 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_253 #id_6 {border:none;margin: 39px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_254 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_254 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 202px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_5 {border:none;margin: 17px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_254 #id_6 {border:none;margin: 56px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_255 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_255 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_255 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_256 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_256 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_256 #id_2 {border:none;margin: 113px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_257 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_257 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_257 #id_2 {border:none;margin: 37px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_258 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_258 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_3 {border:none;margin: 0px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_4 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_5 {border:none;margin: 17px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_258 #id_6 {border:none;margin: 92px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_259 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_259 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_259 #id_3 {border:none;margin: 56px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_260 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_260 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_4 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_5 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_260 #id_6 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_260 #dimg1 {position:absolute;top:100px;left:59px;z-index:-1;width:431px;height:219px;}
#page_260 #dimg1 #img1 {width:431px;height:219px;}
#page_261 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 65px;padding: 0px;border: none;width: 559px;}
#page_261 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 3px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_4 {border:none;margin: 15px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_5 {border:none;margin: 20px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_6 {border:none;margin: 5px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_6 #id_6_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_6 #id_6_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_261 #id_7 {border:none;margin: 62px 0px 0px 408px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_261 #dimg1 {position:absolute;top:337px;left:0px;z-index:-1;width:437px;height:393px;}
#page_261 #dimg1 #img1 {width:437px;height:393px;}
#page_262 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_262 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_3 {border:none;margin: 14px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_4 {border:none;margin: 14px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_5 {border:none;margin: 0px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_5 #id_5_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_5 #id_5_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 209px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_6 {border:none;margin: 13px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_7 {border:none;margin: 17px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_7 #id_7_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_7 #id_7_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_262 #id_8 {border:none;margin: 39px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_263 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_263 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_263 #id_2 {border:none;margin: 39px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_264 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_264 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_4 {border:none;margin: 18px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 417px;overflow: hidden;}
#page_264 #id_5 {border:none;margin: 129px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_265 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 65px;padding: 0px;border: none;width: 559px;}
#page_265 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 559px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 {border:none;margin: 0px 0px 0px 11px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_3 {border:none;margin: 20px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 437px;overflow: hidden;}
#page_265 #id_4 {border:none;margin: 70px 0px 0px 408px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_266 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_266 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 56px;padding: 0px;border:none;width: 436px;overflow: hidden;}
#page_266 #id_4 {border:none;margin: 63px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_267 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_267 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 416px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 192px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 14px;padding: 0px;border:none;width: 210px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_4 {border:none;margin: 17px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 431px;overflow: hidden;}
#page_267 #id_5 {border:none;margin: 38px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_268 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_268 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_3 {border:none;margin: 17px 0px 0px 59px;padding: 0px;border:none;width: 430px;overflow: hidden;}
#page_268 #id_4 {border:none;margin: 38px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_269 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 68px;padding: 0px;border: none;width: 556px;}
#page_269 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 556px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 {border:none;margin: 17px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 342px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 8px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_269 #id_4 {border:none;margin: 39px 0px 0px 405px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_270 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_270 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 {border:none;margin: 20px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 207px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 214px;overflow: hidden;}
#page_270 #id_4 {border:none;margin: 96px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_271 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_271 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_271 #id_2 {border:none;margin: 43px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_272 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_272 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 {border:none;margin: 50px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 285px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_3 {border:none;margin: 27px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_272 #id_4 {border:none;margin: 77px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_273 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_273 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 487px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 342px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_3 {border:none;margin: 18px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_273 #id_4 {border:none;margin: 78px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_274 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_274 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 558px;overflow: hidden;}
#page_274 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_275 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 76px;padding: 0px;border: none;width: 548px;}
#page_275 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 421px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 193px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_3 {border:none;margin: 19px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 548px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_3 #id_3_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 206px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_3 #id_3_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 342px;overflow: hidden;}
#page_275 #id_4 {border:none;margin: 76px 0px 0px 397px;padding: 0px;border:none;width: 151px;overflow: hidden;}
#page_276 {position:relative; overflow: hidden;margin: 46px 0px 66px 66px;padding: 0px;border: none;width: 558px;}
#page_276 #id_1 {border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 482px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 {border:none;margin: 32px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 422px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 194px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 13px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_276 #id_3 {border:none;margin: 367px 0px 0px 66px;padding: 0px;border:none;width: 492px;overflow: hidden;}
#page_277 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_277 #id_1 {border:none;margin: 116px 0px 0px 104px;padding: 0px;border:none;width: 576px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 109px;padding: 0px;border:none;width: 571px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_277 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 355px;overflow: hidden;}
#page_277 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_277 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}
#page_278 {position:relative; overflow: hidden;margin: 121px 0px 145px 166px;padding: 0px;border: none;width: 514px;}
#page_278 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_278 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 299px;overflow: hidden;}
#page_279 {position:relative; overflow: hidden;margin: 121px 0px 556px 109px;padding: 0px;border: none;width: 571px;}
#page_280 {position:relative; overflow: hidden;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border: none;width: 680px;height: 971px;}
#page_280 #id_1 {border:none;margin: 116px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 {border:none;margin: 44px 0px 0px 160px;padding: 0px;border:none;width: 520px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 216px;overflow: hidden;}
#page_280 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;margin: 1px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 304px;overflow: hidden;}
#page_280 #dimg1 {position:absolute;top:0px;left:0px;z-index:-1;width:680px;height:971px;}
#page_280 #dimg1 #img1 {width:680px;height:971px;}
#page_281 {position:relative; overflow: hidden;margin: 121px 0px 156px 104px;padding: 0px;border: none;width: 576px;}
#page_281 #id_1 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 215px;overflow: hidden;}
#page_281 #id_2 {float:left;border:none;margin: 0px 0px 0px 0px;padding: 0px;border:none;width: 361px;overflow: hidden;}
#page_282 {position:relative; overflow: hidden;margin: 121px 0px 342px 160px;padding: 0px;border: none;width: 520px;}
.dclr {clear:both;float:none;height:1px;margin:0px;padding:0px;overflow:hidden;}
.ft0{font: 28px 'Arial';line-height: 32px;}
.ft1{font: 20px 'Times New Roman';line-height: 22px;}
.ft2{font: italic 16px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft3{font: 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft4{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 16px;}
.ft5{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft6{font: italic 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft7{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.ft8{font: 24px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft9{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft10{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft11{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft12{font: 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft13{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft14{font: italic 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft15{font: italic 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft16{font: 25px 'Arial';line-height: 28px;}
.ft17{font: bold 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft18{font: bold 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft19{font: bold 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft20{font: 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft21{font: 1px 'Arial';line-height: 1px;}
.ft22{font: 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft23{font: 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft24{font: bold 15px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft25{font: bold 1px 'Arial';line-height: 0px;}
.ft26{font: 15px 'Arial';margin-left: 113px;line-height: 0px;}
.ft27{font: 15px 'Arial';margin-left: 170px;line-height: 0px;}
.ft28{font: bold 10px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft29{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft30{font: 15px 'Arial';margin-left: 19px;line-height: 17px;}
.ft31{font: 1px 'Arial';line-height: 2px;}
.ft32{font: 15px 'Arial';margin-left: 227px;line-height: 0px;}
.ft33{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 17px;}
.ft34{font: 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft35{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft36{font: 13px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft37{font: 14px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft38{font: 15px 'Arial';margin-left: 27px;line-height: 18px;}
.ft39{font: 15px 'Symbol';line-height: 19px;}
.ft40{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft41{font: bold 9px 'Arial';line-height: 11px;}
.ft42{font: 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft43{font: italic 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft44{font: 25px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft45{font: 25px 'Arial';line-height: 30px;}
.ft46{font: bold 17px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft47{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 19px;}
.ft48{font: bold 17px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft49{font: bold 17px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft50{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 18px;}
.ft51{font: 9px 'Arial';line-height: 13px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft52{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft53{font: 10px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft54{font: 7px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft55{font: 5px 'Arial';line-height: 6px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft56{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft57{font: 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft58{font: italic 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft59{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;position: relative; bottom: 4px;}
.ft60{font: 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft61{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 35px;line-height: 20px;}
.ft62{font: bold 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft63{font: 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft64{font: bold 13px 'Arial';margin-left: 25px;line-height: 16px;}
.ft65{font: bold 8px 'Arial';line-height: 10px;}
.ft66{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft67{font: 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft68{font: italic 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft69{font: bold 15px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft70{font: bold 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft71{font: 24px 'Arial';margin-left: 46px;line-height: 30px;}
.ft72{font: 8px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft73{font: 7px 'Arial';line-height: 7px;}
.ft74{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft75{font: 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft76{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft77{font: 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft78{font: 6px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft79{font: 9px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft80{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft81{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft82{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft83{font: 8px 'Arial';line-height: 10px;position: relative; bottom: 5px;}
.ft84{font: 11px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft85{font: 11px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft86{font: 7px 'Arial';line-height: 9px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft87{font: italic 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft88{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft89{font: 15px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 18px;}
.ft90{font: italic 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft91{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 17px;}
.ft92{font: 10px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 12px;}
.ft93{font: bold 15px 'Arial';margin-left: 16px;line-height: 18px;}
.ft94{font: 15px 'Arial';margin-left: 10px;line-height: 18px;}
.ft95{font: 15px 'Arial';margin-left: 6px;line-height: 18px;}
.ft96{font: italic 11px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft97{font: bold 14px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft98{font: 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft99{font: italic 11px 'Arial';line-height: 13px;}
.ft100{font: italic 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft101{font: 14px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft102{font: 14px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft103{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 17px;}
.ft104{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft105{font: 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft106{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 17px;}
.ft107{font: 9px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 12px;}
.ft108{font: bold 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft109{font: italic 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft110{font: bold 13px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft111{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 17px;}
.ft112{font: italic 9px 'Arial';line-height: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft113{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft114{font: 11px 'Arial';margin-left: 5px;line-height: 12px;}
.ft115{font: 10px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft116{font: 15px 'Arial';margin-left: 8px;line-height: 18px;}
.ft117{font: 15px 'Arial';margin-left: 9px;line-height: 17px;}
.ft118{font: 13px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft119{font: bold 14px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft120{font: bold 15px 'Arial';line-height: 17px;}
.ft121{font: italic 13px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft122{font: 15px 'Arial';line-height: 17px;position: relative; bottom: 10px;}
.ft123{font: 13px 'Times New Roman';color: #0d0d0d;line-height: 17px;}
.ft124{font: 13px 'Times New Roman';color: #0d0d0d;line-height: 18px;}
.ft125{font: 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft126{font: italic 15px 'Arial';line-height: 20px;}
.ft127{font: 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft128{font: italic 14px 'Arial';line-height: 22px;}
.ft129{font: 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft130{font: italic 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft131{font: bold 15px 'Arial';line-height: 21px;}
.ft132{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 18px;}
.ft133{font: 13px 'Arial';margin-left: 13px;line-height: 16px;}
.ft134{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 16px;}
.ft135{font: 13px 'Arial';margin-left: 12px;line-height: 17px;}
.ft136{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 19px;}
.ft137{font: 13px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft138{font: 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft139{font: 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft140{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft141{font: 15px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft142{font: italic 12px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft143{font: 15px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft144{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 19px;}
.ft145{font: italic 12px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft146{font: italic 12px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft147{font: italic 14px 'Times New Roman';line-height: 18px;}
.ft148{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft149{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft150{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft151{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft152{font: italic 13px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft153{font: italic 12px 'Arial';line-height: 15px;}
.ft154{font: italic 15px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft155{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 4px;line-height: 18px;}
.ft156{font: italic 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft157{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 2px;line-height: 18px;}
.ft158{font: italic 14px 'Arial';line-height: 16px;}
.ft159{font: italic 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft160{font: italic 12px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft161{font: 1px 'Arial';line-height: 5px;}
.ft162{font: 1px 'Arial';line-height: 6px;}
.ft163{font: italic 11px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft164{font: 13px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 19px;}
.ft165{font: 14px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft166{font: 15px 'Arial';margin-left: 3px;line-height: 18px;}
.ft167{font: bold 11px 'Arial';line-height: 14px;}
.ft168{font: 15px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft169{font: 13px 'Arial';line-height: 19px;}
.ft170{font: 13px 'Arial';line-height: 18px;}
.ft171{font: bold 10px 'Arial';line-height: 12px;}
.ft172{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft173{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 13px;}
.ft174{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 6px;line-height: 14px;}
.ft175{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 2px;line-height: 14px;}
.ft176{font: 9px 'Times New Roman';line-height: 12px;}
.ft177{font: 10px 'Times New Roman';margin-left: 4px;line-height: 14px;}
.ft178{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 14px;}
.ft179{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 14px;}
.ft180{font: 11px 'Times New Roman';margin-left: 3px;line-height: 13px;}
.ft181{font: 11px 'MS PMincho';line-height: 11px;}
.ft182{font: 11px 'Times New Roman';line-height: 15px;}
.ft183{font: 10px 'Times New Roman';line-height: 13px;}
.p0{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p2{text-align: left;margin-top: 460px;margin-bottom: 0px;}
.p3{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p4{text-align: left;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 204px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p6{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p7{text-align: left;padding-right: 176px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p8{text-align: left;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p9{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p10{text-align: left;padding-right: 147px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p11{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p12{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p13{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p14{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p15{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p16{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p17{text-align: left;padding-left: 151px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p18{text-align: justify;padding-left: 151px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p19{text-align: justify;padding-left: 132px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p20{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p21{text-align: left;padding-left: 132px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p22{text-align: right;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p23{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p24{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p25{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p26{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p27{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p28{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p29{text-align: right;padding-right: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p30{text-align: left;padding-left: 409px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p31{text-align: right;padding-right: 303px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p32{text-align: justify;padding-left: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p33{text-align: justify;padding-left: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p34{text-align: right;padding-right: 101px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p35{text-align: justify;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p36{text-align: right;padding-right: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p37{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p38{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p39{text-align: justify;padding-left: 94px;padding-right: 223px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p40{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p41{text-align: left;padding-left: 13px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p42{text-align: justify;padding-left: 37px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p43{text-align: justify;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 349px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p45{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 141px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p46{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 95px;padding-right: 123px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p48{text-align: justify;padding-left: 38px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p49{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 141px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -57px;}
.p50{text-align: justify;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 14px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p52{text-align: left;padding-left: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p53{text-align: left;padding-left: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p54{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p55{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p56{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 132px;margin-bottom: 0px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p60{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p61{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p62{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p63{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p64{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p65{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p66{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p67{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p68{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p69{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p70{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p71{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p73{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p74{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p75{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p77{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p78{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p80{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p81{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p84{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p86{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p88{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p89{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p90{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p91{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p92{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p93{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 246px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p94{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 148px;margin-bottom: 0px;}
.p95{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p96{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p98{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p99{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p100{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 195px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p101{text-align: justify;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p102{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p103{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p104{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p105{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p106{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p107{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p108{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 70px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p109{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p110{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: justify;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p112{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p113{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p114{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 167px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p115{text-align: justify;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p116{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p117{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p119{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p120{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p121{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p122{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 203px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p124{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p126{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p127{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p128{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p129{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p130{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p131{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p133{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p134{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p135{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p136{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p137{text-align: justify;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p138{text-align: justify;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p139{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p140{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p141{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p142{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p144{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p145{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p146{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p147{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p148{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p149{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p151{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p152{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p153{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p154{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p155{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p156{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p157{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p158{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 83px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p159{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p160{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p161{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p162{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p163{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 185px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p164{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p165{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p166{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 81px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p167{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p168{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p169{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p170{text-align: justify;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p171{text-align: justify;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p172{text-align: left;padding-left: 403px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px;}
.p173{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p174{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p175{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p176{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p177{text-align: justify;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p178{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p179{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p181{text-align: justify;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p182{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 60px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p183{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p184{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p185{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p186{text-align: justify;margin-top: 215px;margin-bottom: 0px;}
.p187{text-align: justify;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p188{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p189{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p190{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p192{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p193{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p194{text-align: justify;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p195{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p196{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p197{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p198{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p200{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p201{text-align: justify;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p202{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 144px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p203{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p204{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p205{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p206{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p210{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p211{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 60px;padding-right: 245px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p213{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p214{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p216{text-align: left;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p217{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p218{text-align: left;padding-right: 192px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p219{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p221{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p222{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 107px;margin-bottom: 0px;}
.p224{text-align: justify;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p225{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p226{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-top: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p227{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p228{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 102px;margin-bottom: 0px;}
.p229{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p230{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 200px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p232{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p233{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p234{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p235{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p236{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p237{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p238{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 65px;margin-bottom: 0px;}
.p239{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p240{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p241{text-align: justify;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p242{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p243{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p244{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p245{text-align: justify;padding-left: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p246{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p247{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p249{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p250{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 161px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p251{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p253{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p254{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p255{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p256{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 163px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p257{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p258{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p259{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 81px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p260{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p261{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p262{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 78px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p263{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-top: 1px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p264{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p265{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p266{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 101px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p268{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p269{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p270{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 70px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p271{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p272{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p273{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p275{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px;}
.p276{text-align: justify;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p277{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p278{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p279{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p280{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p281{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p282{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p284{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p285{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p286{text-align: justify;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px;}
.p287{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px;}
.p288{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p289{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p290{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p291{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p292{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p293{text-align: left;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p294{text-align: left;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p295{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p297{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p298{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 140px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p300{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;padding-top: 1px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p301{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p302{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p303{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 109px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p304{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p305{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p306{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p307{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p308{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p309{text-align: left;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p310{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;}
.p311{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 145px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p312{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 185px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p313{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p314{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p315{text-align: justify;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p316{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px;}
.p317{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p318{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p319{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p320{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 26px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p321{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p322{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p323{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p324{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 169px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p325{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p326{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p327{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 116px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p328{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p329{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p330{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p331{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p332{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p333{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p334{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 141px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p335{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p336{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p337{text-align: justify;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px;}
.p338{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 4px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p339{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p340{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p341{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p342{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p343{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p344{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p345{text-align: justify;padding-left: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p346{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p347{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 205px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p348{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p349{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p350{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p351{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p352{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p353{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 45px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p354{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p355{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 1px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p356{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p357{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p358{text-align: justify;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px;}
.p359{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px;}
.p360{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p361{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p362{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p363{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px;}
.p364{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p365{text-align: left;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p366{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p367{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 86px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p368{text-align: justify;padding-left: 10px;padding-right: 80px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p369{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p370{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p371{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p372{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 103px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p373{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p374{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p375{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p376{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p377{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p378{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p379{text-align: justify;padding-left: 60px;padding-right: 241px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p380{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p381{text-align: left;padding-right: 172px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p382{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px;}
.p383{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p384{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p385{text-align: left;margin-top: 60px;margin-bottom: 0px;}
.p386{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p387{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p388{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p389{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 142px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p390{text-align: left;padding-right: 175px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px;}
.p391{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 11px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p392{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p393{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p394{text-align: justify;padding-right: 133px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p395{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 139px;margin-bottom: 0px;}
.p396{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 11px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p397{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p398{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p399{text-align: left;padding-right: 133px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p400{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p401{text-align: left;padding-right: 112px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p402{text-align: justify;padding-right: 67px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p403{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p404{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p405{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p406{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p407{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px;}
.p408{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p409{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p410{text-align: justify;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p411{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;padding-top: 1px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p412{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p413{text-align: left;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px;}
.p414{text-align: justify;padding-left: 66px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p415{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p416{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 86px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p417{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p418{text-align: justify;padding-right: 71px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p419{text-align: left;padding-right: 166px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p420{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p421{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 6px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p422{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p423{text-align: justify;padding-right: 128px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p424{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p425{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 85px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p426{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p427{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px;}
.p428{text-align: justify;padding-left: 136px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -60px;}
.p429{text-align: justify;padding-left: 76px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p430{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 142px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p431{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 142px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p432{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 142px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p433{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 137px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p434{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px;}
.p435{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-top: 1px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p436{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p437{text-align: left;padding-left: 127px;padding-right: 16px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p438{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 14px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p439{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px;}
.p440{text-align: left;padding-left: 19px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p441{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p442{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p443{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px;}
.p444{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p445{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p446{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: 13px;}
.p447{text-align: justify;padding-left: 9px;padding-right: 137px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p448{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p449{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 80px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p450{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p451{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p452{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p453{text-align: left;padding-right: 72px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p454{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px;}
.p455{text-align: justify;padding-right: 72px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p456{text-align: justify;padding-left: 127px;padding-right: 108px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px;text-indent: -61px;}
.p457{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 23px;}
.p458{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p459{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;}
.p460{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p461{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 128px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p462{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 261px;margin-bottom: 0px;}
.p463{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 100px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p464{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p465{text-align: justify;padding-right: 66px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p466{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 129px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p467{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p468{text-align: left;padding-left: 167px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p469{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px;}
.p470{text-align: left;padding-right: 178px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p471{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;}
.p472{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p473{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p474{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p475{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p476{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p477{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p478{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p479{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 227px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p480{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 151px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p481{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p482{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p483{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p484{text-align: left;padding-left: 397px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px;}
.p485{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p486{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p487{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p488{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p489{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 76px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p490{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p491{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p492{text-align: left;padding-left: 85px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p493{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p494{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p495{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p496{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p497{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p498{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 67px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p499{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p500{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 72px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p501{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p502{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p503{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p504{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p505{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p506{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p507{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p508{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p509{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p510{text-align: justify;padding-left: 85px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p511{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 5px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p512{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p513{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p514{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p515{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p516{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p517{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p518{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p519{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p520{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p521{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p522{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 75px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p523{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p524{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 103px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p525{text-align: left;padding-left: 85px;padding-right: 157px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p526{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p527{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p528{text-align: left;padding-right: 225px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p529{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p530{text-align: left;padding-right: 197px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p531{text-align: left;padding-right: 229px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;}
.p532{text-align: left;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p533{text-align: left;padding-right: 202px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;}
.p534{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p535{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p536{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p537{text-align: left;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px;}
.p538{text-align: left;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -18px;}
.p539{text-align: left;padding-right: 82px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p540{text-align: right;padding-right: 61px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p541{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p542{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 212px;margin-top: 147px;margin-bottom: 0px;}
.p543{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p544{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 132px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p545{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p546{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 128px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p547{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p548{text-align: justify;padding-left: 95px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p549{text-align: left;padding-left: 66px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p550{text-align: left;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p551{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p552{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 181px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p553{text-align: left;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p554{text-align: left;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;}
.p555{text-align: left;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p556{text-align: left;padding-right: 180px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p557{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p558{text-align: left;padding-right: 152px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p559{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 145px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px;}
.p560{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p561{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p562{text-align: left;padding-right: 171px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p563{text-align: left;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px;}
.p564{text-align: left;padding-right: 138px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px;}
.p565{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 82px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p566{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 127px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p567{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 133px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p568{text-align: left;padding-right: 200px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p569{text-align: justify;padding-left: 85px;padding-right: 71px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p570{text-align: justify;padding-left: 19px;padding-right: 132px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;text-indent: -19px;}
.p571{text-align: justify;padding-right: 133px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p572{text-align: left;padding-right: 173px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p573{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p574{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 94px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p575{text-align: justify;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p576{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 75px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p577{text-align: left;padding-left: 340px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p578{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 150px;margin-bottom: 0px;}
.p579{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 239px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p580{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p581{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px;}
.p582{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px;}
.p583{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 127px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: 19px;}
.p584{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 116px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p585{text-align: justify;padding-left: 66px;padding-right: 71px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p586{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p587{text-align: justify;padding-left: 76px;padding-right: 133px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p588{text-align: left;padding-left: 95px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p589{text-align: right;padding-right: 133px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p590{text-align: left;padding-left: 76px;padding-right: 211px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px;}
.p591{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px;}
.p592{text-align: left;padding-left: 76px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px;}
.p593{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p594{text-align: justify;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p595{text-align: justify;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px;}
.p596{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p597{text-align: justify;padding-right: 5px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p598{text-align: justify;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p599{text-align: justify;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px;}
.p600{text-align: center;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p601{text-align: center;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p602{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p603{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p604{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p605{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p606{text-align: right;padding-right: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p607{text-align: left;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p608{text-align: left;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p609{text-align: left;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p610{text-align: left;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p611{text-align: left;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p612{text-align: left;padding-left: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p613{text-align: center;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p614{text-align: right;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p615{text-align: center;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p616{text-align: center;padding-left: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p617{text-align: left;padding-left: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p618{text-align: center;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p619{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p620{text-align: justify;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p621{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px;}
.p622{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p623{text-align: justify;padding-right: 127px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p624{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p625{text-align: justify;padding-right: 13px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p626{text-align: justify;padding-right: 71px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px;}
.p627{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p628{text-align: center;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p629{text-align: right;padding-right: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p630{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p631{text-align: center;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p632{text-align: center;padding-left: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p633{text-align: center;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p634{text-align: right;padding-right: 7px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p635{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p636{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p637{text-align: justify;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p638{text-align: justify;padding-right: 12px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p639{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p640{text-align: center;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p641{text-align: center;padding-right: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p642{text-align: left;padding-left: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p643{text-align: left;padding-left: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p644{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p645{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p646{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p647{text-align: justify;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px;}
.p648{text-align: left;padding-left: 15px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p649{text-align: right;padding-right: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p650{text-align: left;padding-left: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p651{text-align: left;padding-left: 8px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p652{text-align: right;padding-right: 5px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p653{text-align: center;padding-right: 10px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p654{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p655{text-align: right;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p656{text-align: justify;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p657{text-align: justify;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px;}
.p658{text-align: center;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p659{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p660{text-align: justify;padding-right: 76px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px;}
.p661{text-align: left;padding-left: 44px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p662{text-align: justify;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p663{text-align: left;padding-left: 11px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p664{text-align: center;padding-right: 16px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p665{text-align: left;padding-left: 27px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p666{text-align: center;padding-left: 19px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p667{text-align: center;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p668{text-align: left;padding-left: 18px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p669{text-align: right;padding-right: 12px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p670{text-align: center;padding-right: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p671{text-align: center;padding-left: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;white-space: nowrap;}
.p672{text-align: left;padding-left: 66px;padding-right: 104px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px;}
.p673{text-align: left;padding-right: 65px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p674{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p675{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p676{text-align: left;padding-right: 356px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p677{text-align: left;padding-right: 37px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p678{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p679{text-align: justify;padding-right: 70px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px;}
.p680{text-align: justify;padding-right: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px;}
.p681{text-align: justify;padding-right: 14px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p682{text-align: justify;padding-right: 132px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p683{text-align: left;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px;}
.p684{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p685{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p686{text-align: justify;padding-left: 6px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p687{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p688{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 49px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p689{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p690{text-align: justify;padding-left: 5px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p691{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 72px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -9px;}
.p692{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p693{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 22px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -10px;}
.p694{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p695{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 26px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p696{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p697{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 54px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p698{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 44px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p699{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p700{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p701{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 33px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p702{text-align: justify;padding-left: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p703{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 173px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p704{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 175px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p705{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p706{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 158px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p707{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 227px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p708{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p709{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 187px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p710{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 160px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p711{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 207px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p712{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 194px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p713{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 169px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p714{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 167px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p715{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 172px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p716{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 170px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p717{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p718{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 37px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p719{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 29px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p720{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p721{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p722{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 23px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p723{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p724{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p725{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 71px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p726{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 78px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p727{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p728{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 74px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p729{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 45px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p730{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 48px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p731{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 36px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p732{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 53px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p733{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 28px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p734{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 73px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p735{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 134px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p736{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 133px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p737{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 106px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p738{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p739{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 119px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p740{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -17px;}
.p741{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 156px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p742{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 105px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p743{text-align: justify;padding-left: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p744{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 159px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p745{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 122px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p746{text-align: justify;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p747{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 111px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p748{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 144px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p749{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 132px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p750{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 130px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p751{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 139px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p752{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p753{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p754{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 434px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p755{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 383px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p756{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 412px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p757{text-align: justify;padding-left: 16px;padding-right: 387px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p758{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 386px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -15px;}
.p759{text-align: left;padding-left: 16px;padding-right: 409px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p760{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 46px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p761{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 29px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p762{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 33px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p763{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 19px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p764{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px;}
.p765{text-align: left;padding-right: 16px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p766{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 59px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p767{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 20px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p768{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 25px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p769{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 40px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p770{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 24px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p771{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 71px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p772{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 18px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p773{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px;}
.p774{text-align: left;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;}
.p775{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 34px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p776{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p777{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 152px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p778{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p779{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p780{text-align: left;padding-right: 132px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p781{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 112px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p782{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p783{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 123px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p784{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 114px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p785{text-align: left;padding-right: 104px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p786{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p787{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 99px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p788{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 113px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p789{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 116px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p790{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 118px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p791{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 48px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p792{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 39px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p793{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 65px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p794{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 64px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p795{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 27px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p796{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 55px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p797{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 32px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p798{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 61px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p799{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 81px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p800{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 30px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p801{text-align: left;padding-left: 21px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p802{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 17px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p803{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 22px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p804{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 47px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p805{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 15px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p806{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 183px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p807{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p808{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 168px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p809{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 178px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p810{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 230px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p811{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 180px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p812{text-align: left;padding-left: 17px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p813{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 162px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;}
.p814{text-align: left;padding-right: 161px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;}
.p815{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 163px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p816{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 161px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p817{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 172px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p818{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 165px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p819{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 175px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p820{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 366px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p821{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 328px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p822{text-align: left;padding-right: 316px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;text-indent: 17px;}
.p823{text-align: justify;padding-left: 17px;padding-right: 333px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p824{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 344px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px;}
.p825{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 364px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p826{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 372px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.p827{text-align: left;padding-left: 17px;padding-right: 320px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px;text-indent: -16px;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 394px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 4px;vertical-align: bottom;}
.td2{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td3{padding: 0px;margin: 0px;width: 398px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 380px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 376px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 16px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 81px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 319px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 400px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 362px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 379px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 0px;vertical-align: bottom;}
.td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 305px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 298px;vertical-align: bottom;}
.td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 355px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 325px;vertical-align: bottom;}
.td25{padding: 0px;margin: 0px;width: 392px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 297px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 370px;vertical-align: bottom;}
.td29{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td33{padding: 0px;margin: 0px;width: 371px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 361px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 389px;vertical-align: bottom;}
.td37{padding: 0px;margin: 0px;width: 68px;vertical-align: bottom;}
.td38{padding: 0px;margin: 0px;width: 321px;vertical-align: bottom;}
.td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 253px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 415px;vertical-align: bottom;}
.td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 163px;vertical-align: bottom;}
.td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 241px;vertical-align: bottom;}
.td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 410px;vertical-align: bottom;}
.td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;}
.td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 332px;vertical-align: bottom;}
.td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 138px;vertical-align: bottom;}
.td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 183px;vertical-align: bottom;}
.td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 181px;vertical-align: bottom;}
.td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 259px;vertical-align: bottom;}
.td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;}
.td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 116px;vertical-align: bottom;}
.td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 397px;vertical-align: bottom;}
.td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;}
.td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;}
.td61{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td62{padding: 0px;margin: 0px;width: 215px;vertical-align: bottom;}
.td63{padding: 0px;margin: 0px;width: 201px;vertical-align: bottom;}
.td64{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;}
.td65{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td66{padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td67{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td68{padding: 0px;margin: 0px;width: 123px;vertical-align: bottom;}
.td69{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;}
.td70{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;}
.td71{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td72{padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td73{padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 135px;vertical-align: bottom;}
.td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 170px;vertical-align: bottom;}
.td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 158px;vertical-align: bottom;}
.td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;}
.td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 202px;vertical-align: bottom;}
.td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;}
.td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 14px;vertical-align: bottom;}
.td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td97{padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td98{padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;}
.td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 12px;vertical-align: bottom;}
.td101{padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td102{padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 153px;vertical-align: bottom;}
.td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td105{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;}
.td106{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;}
.td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;}
.td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td109{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td110{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td111{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td112{padding: 0px;margin: 0px;width: 10px;vertical-align: bottom;}
.td113{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td114{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td115{padding: 0px;margin: 0px;width: 60px;vertical-align: bottom;}
.td116{padding: 0px;margin: 0px;width: 98px;vertical-align: bottom;}
.td117{padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td118{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td119{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td120{padding: 0px;margin: 0px;width: 117px;vertical-align: bottom;}
.td121{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td122{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td123{padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td124{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;}
.td125{padding: 0px;margin: 0px;width: 48px;vertical-align: bottom;}
.td126{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;}
.td127{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;}
.td128{padding: 0px;margin: 0px;width: 189px;vertical-align: bottom;}
.td129{padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td130{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;}
.td131{padding: 0px;margin: 0px;width: 64px;vertical-align: bottom;}
.td132{padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td133{padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td134{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;}
.td135{padding: 0px;margin: 0px;width: 112px;vertical-align: bottom;}
.td136{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td137{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td138{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td139{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td140{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td141{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td142{padding: 0px;margin: 0px;width: 94px;vertical-align: bottom;}
.td143{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td144{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td145{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td146{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td147{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 221px;vertical-align: bottom;}
.td148{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;}
.td149{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 90px;vertical-align: bottom;}
.td150{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;}
.td151{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;}
.td152{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td153{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td154{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 126px;vertical-align: bottom;}
.td155{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td156{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td157{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td158{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td159{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td160{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td161{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td162{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 155px;vertical-align: bottom;}
.td163{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td164{padding: 0px;margin: 0px;width: 175px;vertical-align: bottom;}
.td165{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td166{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td167{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;}
.td168{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td169{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td170{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td171{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td172{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td173{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td174{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;}
.td175{padding: 0px;margin: 0px;width: 51px;vertical-align: bottom;}
.td176{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td177{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td178{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;}
.td179{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;}
.td180{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td181{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 71px;vertical-align: bottom;}
.td182{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;}
.td183{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;}
.td184{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td185{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td186{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td187{padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td188{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td189{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 147px;vertical-align: bottom;}
.td190{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 74px;vertical-align: bottom;}
.td191{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;}
.td192{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 106px;vertical-align: bottom;}
.td193{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td194{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td195{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td196{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td197{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td198{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td199{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td200{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;}
.td201{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 82px;vertical-align: bottom;}
.td202{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td203{padding: 0px;margin: 0px;width: 121px;vertical-align: bottom;}
.td204{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 154px;vertical-align: bottom;}
.td205{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td206{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td207{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 150px;vertical-align: bottom;}
.td208{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td209{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 50px;vertical-align: bottom;}
.td210{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td211{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 101px;vertical-align: bottom;}
.td212{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td213{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 72px;vertical-align: bottom;}
.td214{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td215{padding: 0px;margin: 0px;width: 109px;vertical-align: bottom;}
.td216{padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td217{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td218{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td219{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td220{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td221{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td222{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td223{padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td224{padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td225{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 222px;vertical-align: bottom;}
.td226{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 209px;vertical-align: bottom;}
.td227{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td228{padding: 0px;margin: 0px;width: 86px;vertical-align: bottom;}
.td229{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td230{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td231{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;}
.td232{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td233{padding: 0px;margin: 0px;width: 137px;vertical-align: bottom;}
.td234{padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td235{padding: 0px;margin: 0px;width: 115px;vertical-align: bottom;}
.td236{padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td237{padding: 0px;margin: 0px;width: 134px;vertical-align: bottom;}
.td238{padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td239{padding: 0px;margin: 0px;width: 139px;vertical-align: bottom;}
.td240{padding: 0px;margin: 0px;width: 196px;vertical-align: bottom;}
.td241{padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td242{padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td243{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 214px;vertical-align: bottom;}
.td244{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;}
.td245{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;}
.td246{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td247{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td248{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 89px;vertical-align: bottom;}
.td249{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td250{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td251{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td252{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 62px;vertical-align: bottom;}
.td253{padding: 0px;margin: 0px;width: 119px;vertical-align: bottom;}
.td254{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td255{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td256{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td257{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;}
.td258{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td259{padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td260{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td261{padding: 0px;margin: 0px;width: 69px;vertical-align: bottom;}
.td262{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td263{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 93px;vertical-align: bottom;}
.td264{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 162px;vertical-align: bottom;}
.td265{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td266{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td267{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td268{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;}
.td269{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td270{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 127px;vertical-align: bottom;}
.td271{padding: 0px;margin: 0px;width: 128px;vertical-align: bottom;}
.td272{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 213px;vertical-align: bottom;}
.td273{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td274{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;}
.td275{padding: 0px;margin: 0px;width: 96px;vertical-align: bottom;}
.td276{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;}
.td277{padding: 0px;margin: 0px;width: 149px;vertical-align: bottom;}
.td278{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 33px;vertical-align: bottom;}
.td279{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;}
.td280{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td281{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;}
.td282{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td283{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td284{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td285{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 148px;vertical-align: bottom;}
.td286{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td287{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;}
.td288{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td289{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 55px;vertical-align: bottom;}
.td290{padding: 0px;margin: 0px;width: 207px;vertical-align: bottom;}
.td291{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 217px;vertical-align: bottom;}
.td292{padding: 0px;margin: 0px;width: 206px;vertical-align: bottom;}
.td293{padding: 0px;margin: 0px;width: 210px;vertical-align: bottom;}
.td294{padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td295{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;}
.td296{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 104px;vertical-align: bottom;}
.td297{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 83px;vertical-align: bottom;}
.td298{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td299{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td300{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td301{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 145px;vertical-align: bottom;}
.td302{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td303{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td304{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td305{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td306{padding: 0px;margin: 0px;width: 105px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td307{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td308{padding: 0px;margin: 0px;width: 211px;vertical-align: bottom;}
.td309{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;}
.td310{padding: 0px;margin: 0px;width: 46px;vertical-align: bottom;}
.td311{padding: 0px;margin: 0px;width: 151px;vertical-align: bottom;}
.td312{padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td313{padding: 0px;margin: 0px;width: 92px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td314{padding: 0px;margin: 0px;width: 58px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td315{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td316{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td317{padding: 0px;margin: 0px;width: 9px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td318{padding: 0px;margin: 0px;width: 13px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td319{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td320{padding: 0px;margin: 0px;width: 53px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td321{padding: 0px;margin: 0px;width: 6px;vertical-align: bottom;}
.td322{padding: 0px;margin: 0px;width: 220px;vertical-align: bottom;}
.td323{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;}
.td324{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td325{padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td326{padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td327{padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td328{padding: 0px;margin: 0px;width: 32px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td329{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td330{padding: 0px;margin: 0px;width: 23px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td331{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td332{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td333{padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td334{padding: 0px;margin: 0px;width: 41px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td335{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;background: #000000;}
.td336{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 57px;vertical-align: bottom;}
.td337{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 218px;vertical-align: bottom;}
.td338{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;}
.td339{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td340{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;}
.td341{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td342{padding: 0px;margin: 0px;width: 219px;vertical-align: bottom;}
.td343{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 5px;vertical-align: bottom;}
.td344{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td345{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 49px;vertical-align: bottom;}
.td346{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 79px;vertical-align: bottom;}
.td347{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 73px;vertical-align: bottom;}
.td348{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td349{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td350{padding: 0px;margin: 0px;width: 188px;vertical-align: bottom;}
.td351{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 56px;vertical-align: bottom;}
.td352{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 11px;vertical-align: bottom;}
.td353{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 19px;vertical-align: bottom;}
.td354{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td355{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td356{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 30px;vertical-align: bottom;}
.td357{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td358{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 146px;vertical-align: bottom;}
.td359{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td360{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 111px;vertical-align: bottom;}
.td361{padding: 0px;margin: 0px;width: 103px;vertical-align: bottom;}
.td362{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td363{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 186px;vertical-align: bottom;}
.td364{padding: 0px;margin: 0px;width: 177px;vertical-align: bottom;}
.td365{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td366{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 173px;vertical-align: bottom;}
.td367{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td368{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 35px;vertical-align: bottom;}
.td369{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;}
.td370{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td371{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 75px;vertical-align: bottom;}
.td372{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td373{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 20px;vertical-align: bottom;}
.td374{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;}
.td375{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td376{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;}
.td377{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td378{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 113px;vertical-align: bottom;}
.td379{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;}
.td380{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td381{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td382{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 76px;vertical-align: bottom;}
.td383{border-right: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td384{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;}
.td385{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 44px;vertical-align: bottom;}
.td386{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;}
.td387{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;}
.td388{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;}
.td389{border-left: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td390{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td391{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 29px;vertical-align: bottom;}
.td392{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td393{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td394{border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;}
.td395{border-right: #000000 1px solid;border-top: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td396{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td397{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td398{padding: 0px;margin: 0px;width: 125px;vertical-align: bottom;}
.td399{border-right: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 61px;vertical-align: bottom;}
.td400{border-left: #000000 1px solid;border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;}
.td401{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 54px;vertical-align: bottom;}
.td402{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td403{border-left: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td404{padding: 0px;margin: 0px;width: 120px;vertical-align: bottom;}
.td405{padding: 0px;margin: 0px;width: 37px;vertical-align: bottom;}
.td406{padding: 0px;margin: 0px;width: 171px;vertical-align: bottom;}
.tr0{height: 21px;}
.tr1{height: 37px;}
.tr2{height: 38px;}
.tr3{height: 27px;}
.tr4{height: 28px;}
.tr5{height: 508px;}
.tr6{height: 0px;}
.tr7{height: 352px;}
.tr8{height: 316px;}
.tr9{height: 280px;}
.tr10{height: 20px;}
.tr11{height: 18px;}
.tr12{height: 672px;}
.tr13{height: 636px;}
.tr14{height: 582px;}
.tr15{height: 518px;}
.tr16{height: 482px;}
.tr17{height: 364px;}
.tr18{height: 328px;}
.tr19{height: 265px;}
.tr20{height: 229px;}
.tr21{height: 175px;}
.tr22{height: 17px;}
.tr23{height: 19px;}
.tr24{height: 29px;}
.tr25{height: 40px;}
.tr26{height: 26px;}
.tr27{height: 56px;}
.tr28{height: 14px;}
.tr29{height: 36px;}
.tr30{height: 16px;}
.tr31{height: 34px;}
.tr32{height: 5px;}
.tr33{height: 6px;}
.tr34{height: 35px;}
.tr35{height: 33px;}
.t0{width: 868px;margin-top: 148px;font: 15px 'Arial';}
.t1{width: 476px;margin-left: 37px;font: 15px 'Arial';}
.t2{width: 476px;margin-left: 94px;font: 15px 'Arial';}
.t3{width: 416px;font: 1px 'Arial';}
.t4{width: 378px;margin-left: 170px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t5{width: 416px;margin-left: 132px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t6{width: 589px;margin-left: 170px;font: 1px 'Arial';}
.t7{width: 416px;margin-left: 132px;font: 1px 'Arial';}
.t8{width: 532px;margin-left: 227px;font: 15px 'Arial';}
.t9{width: 416px;margin-left: 132px;font: 1px 'Arial';}
.t10{width: 532px;margin-left: 227px;font: 15px 'Arial';}
.t11{width: 589px;margin-left: 170px;font: 1px 'Arial';}
.t12{width: 532px;margin-left: 170px;font: 15px 'Arial';}
.t13{width: 589px;margin-left: 170px;font: 1px 'Arial';}
.t14{width: 589px;margin-left: 170px;font: 15px 'Arial';}
.t15{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t16{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 2px;font: 13px 'Arial';}
.t17{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t18{width: 416px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t19{width: 379px;margin-left: 37px;font: 13px 'Arial';}
.t20{width: 322px;margin-left: 94px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t21{width: 379px;margin-left: 37px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t22{width: 321px;margin-left: 95px;font: 12px 'Arial';}
.t23{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 15px 'Arial';}
.t24{width: 321px;margin-left: 95px;font: 13px 'Arial';}
.t25{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 13px 'Arial';}
.t26{width: 321px;margin-left: 95px;margin-top: 1px;font: 12px 'Arial';}
.t27{width: 378px;margin-left: 38px;font: 15px 'Arial';}
.t28{width: 416px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t29{width: 415px;margin-top: 150px;font: 15px 'Arial';}
.t30{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
.t31{width: 404px;font: 15px 'Arial';}
.t32{width: 487px;font: bold 9px 'Arial';}
.t33{width: 487px;font: bold 8px 'Arial';}
.t34{width: 487px;margin-left: 76px;font: bold 9px 'Arial';}
.t35{width: 416px;font: 15px 'Arial';}
.t36{width: 417px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t37{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t38{width: 417px;font: 15px 'Arial';}
.t39{width: 430px;font: 15px 'Arial';}
.t40{width: 431px;font: 15px 'Arial';}
.t41{width: 430px;margin-left: 59px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t42{width: 417px;font: italic 15px 'Arial';}
.t43{width: 416px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t44{width: 431px;margin-left: 59px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t45{width: 432px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t46{width: 432px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t47{width: 416px;margin-left: 66px;margin-top: 31px;font: italic 15px 'Arial';}
.t48{width: 431px;margin-top: 31px;font: 15px 'Arial';}
.t49{width: 416px;font: italic 15px 'Arial';}
.t50{width: 417px;font: italic 13px 'Arial';}
.t51{width: 437px;margin-top: 33px;font: italic 15px 'Arial';}
.t52{width: 437px;font: italic 15px 'Arial';}
.t53{width: 436px;font: italic 15px 'Arial';}
.t54{width: 482px;font: bold 11px 'Arial';}
</STYLE>
</HEAD>
<BODY>
<DIV id="page_1">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B3881x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Nästa steg? Del 2</P>
<P class="p1 ft1">Förslag för en stärkt minoritetspolitik</P>
<P class="p2 ft2">Slutbetänkande av</P>
<P class="p3 ft2">Utredningen om en stärkt minoritetspolitik</P>
<P class="p4 ft2">Stockholm 2017</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft3">SOU 2017:88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p5 ft4">SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: <NOBR>08-598 191 90</NOBR></P>
<P class="p0 ft5"><NOBR>E-post:</NOBR> kundservice@wolterskluwer.se</P>
<P class="p6 ft5">Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer</P>
<P class="p7 ft5">För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.</P>
<P class="p0 ft6">Svara på remiss – hur och varför</P>
<P class="p0 ft6">Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad <NOBR>2009-05-02).</NOBR></P>
<P class="p0 ft7">En kort handledning för dem som ska svara på remiss.</P>
<P class="p0 ft5">Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser</P>
<P class="p8 ft5">Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet</P>
<P class="p6 ft5">Omslag: Elanders Sverige AB</P>
<P class="p6 ft5">Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017</P>
<P class="p9 ft5">ISBN <NOBR>978-91-38-24700-6</NOBR></P>
<P class="p6 ft5">ISSN <NOBR>0375-250X</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<P class="p10 ft8">Till statsrådet och chefen för Kulturdepartementet</P>
<P class="p11 ft9">Regeringen beslutade den 1 september 2016 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag för en stärkt minoritets- politik. Lennart Rohdin, sakkunnig i frågor som rör nationella mino- riteter, förordnades samma dag som särskild utredare. Den 15 juni 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen. Ut- redningen har antagit namnet Utredningen om en stärkt minoritets- politik (Ku 2016:02).</P>
<P class="p12 ft10">Som sakkunniga i utredningen förordnades den 31 oktober 2016 departementssekreteraren Erik Adell Hellström, departementssekre- teraren Erla Björg Torisdottir, rättssakkunniga Linda Celander, departementssekreteraren Gunnar Stenberg, departementssekretera- ren Christina Velander och departementssekreteraren Daniel Zerea. Den 21 april 2017 entledigades Erla Björg Torisdottir som sakkunnig. Rättssakkunnige Håkan Eriksson förordnades som sakkunnig i hennes ställe samma dag. Den 14 augusti 2017 entledigades Christina Velander och Håkan Eriksson. Den 27 augusti 2017 entledigades Daniel Zerea.</P>
<P class="p13 ft11">Som experter i utredningen förordnades den 31 oktober 2016 handläggaren Björn Kullander, experten Lars Lindgren, handläggaren Helena Lundgren, juristen Anna Medin, utvecklingsledaren Katarina Popovic, utredaren Jennie Spetz, utredaren Ingrid Ström och Kaisa Syrjänen Schaal, senior policyrådgivare. Enhetschefen Aina Negga förordnades som expert den 14 november 2016. Samtliga experter med undantag för Björn Kullander och Kaisa Syrjänen Schaal entledi- gades den 14 augusti 2017.</P>
<P class="p12 ft11">Som representanter i utredningens referensgrupp för de nationella minoriteterna förordnades den 5 december 2016 ordföranden i Sverigefinska ungdomsförbundet Dennis Barvsten, sekreteraren i</P>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<P class="p14 ft10">föreningen RUNG – resande, ung, ny och gammal <NOBR>Britt-Inger</NOBR> Hedström Lundqvist, ordföranden i Romska ungdomsförbundet Erland Kaldaras, ordföranden i Svenska tornedalingars riksförbund- Tornionlaaksolaiset Bengt Niska, vice ordföranden i Met Nuoret Johanna Nordblad Sirkka, generalsekreteraren i Judiska centralrådet Isak Reichel, sakkunnige Susanne <NOBR>Sznajderman-Rytz</NOBR> företrädande Sveriges Jiddischförbund och ordföranden i Sverigefinska riks- förbundet Voitto Visuri. I referensgruppen förordnades den 19 december 2016 också förbundssekreteraren i Sáminuorra Magnus Antaris Sandström. Den 14 augusti 2017 förordnades som repre- sentanter för Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige f.d. ord- föranden Barbro Allardt Ljunggren och f.d. ekonomiansvarige i sty- relsen Sebastian Högnabba.</P>
<P class="p15 ft12">Som representanter i utredningens referensgrupp för riks- dagspartierna förordnades den 5 december 2016 kommunalrådet Amanda Agestav, kommunstyrelseledamoten Henrik Blind, riksdags- ledamoten Hans Ekström, riksdagsledamoten Annicka Engblom, riksdagsledamoten Peter Helander, f.d. kommunalrådet Anna Hövenmark och riksdagsledamoten Cassandra Sundin. I referens- gruppen förordnades den 19 december 2016 också riksdagsledamoten Nina Lundström.</P>
<P class="p16 ft11">Hovrättsassessorn Sami Mlayeh anställdes som sekreterare i ut- redningen från och med den 26 september 2016. Departements- sekreteraren Johanna Lantz anställdes som sekreterare i utredningen från och med den 1 november 2016. Johanna Lantz avslutade sitt arbete i utredningen den 31 maj 2017.</P>
<P class="p17 ft13">Utredningen har den 15 juni 2017 överlämnat delbetänkandet</P>
<P class="p18 ft14">Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik <SPAN class="ft11">(SOU 2017:60) Härmed överlämnar utredningen sitt slutbetänkande </SPAN>Nästa steg?</P>
<P class="p19 ft15">Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik <SPAN class="ft9">(SOU 2017:88). Till betänkandet är fogat två särskilda yttranden. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.</SPAN></P>
<P class="p20 ft13">Stockholm i november 2017</P>
<P class="p21 ft13">Lennart Rohdin</P>
<P class="p22 ft13">/Sami Mlayeh</P>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<P class="p0 ft16">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr0 td0"><P class="p23 ft17"><A href="#page_11">Förkortningar</A></P></TD>
<TD class="tr0 td1"><P class="p24 ft18">.....................................................................</P></TD>
<TD class="tr0 td2"><P class="p25 ft17"><A href="#page_11">11</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td3"><P class="p23 ft17"><A href="#page_13">Sammanfattning ................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p25 ft17"><A href="#page_13">13</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p23 ft17"><A href="#page_23">1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td4"><P class="p26 ft19"><A href="#page_23">Utredningens ...............................uppdrag och arbete</A></P></TD>
<TD class="tr2 td2"><P class="p25 ft17"><A href="#page_23">23</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td2"><P class="p23 ft20"><A href="#page_24">1.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_24">Nytt uppdrag: ........................finlandssvenskarnas ställning</A></P></TD>
<TD class="tr3 td2"><P class="p27 ft13"><A href="#page_24">24</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td2"><P class="p23 ft20"><A href="#page_25">1.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td4"><P class="p26 ft20"><A href="#page_25">Kvarstående ............frågor från det ursprungliga uppdraget</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft13"><A href="#page_25">25</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr5 td5"><P class="p26 ft13"><A href="#page_25">1.2.1 .................</A></P></TD>
<TD class="tr5 td1"><P class="p23 ft22">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr5 td2"><P class="p27 ft13"><A href="#page_25">25</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p23 ft23"> </P></TD>
<TD class="tr6 td5"><P class="p23 ft22"><A href="#page_26">1.2.2 .................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td1"><P class="p23 ft22">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p27 ft23"><A href="#page_26">26</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p23 ft22"><A href="#page_28">1.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><P class="p23 ft22"><A href="#page_28">Utredningens ...............................................................arbete</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p27 ft23"><A href="#page_28">28</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p23 ft22"><A href="#page_29">1.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><P class="p23 ft22"><A href="#page_29">Till läsaren .....................................................av betänkandet</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p27 ft23"><A href="#page_29">29</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td2"><P class="p23 ft24"><A href="#page_31">2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr6 td4"><P class="p23 ft24"><A href="#page_31">Finlandssvenskarnas .....................................ställning</A></P></TD>
<TD class="tr6 td2"><P class="p25 ft25"><A href="#page_31">31</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft22"><SPAN class="ft23">2.1</SPAN><A href="#page_31"><SPAN class="ft26">Vilka kriterier ska tillämpas för att en grupp ska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr7 td6"><P class="p23 ft22"><A href="#page_31">erkännas som nationell minoritet?.........................................</A></P></TD>
<TD class="tr7 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_31">31</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft22"><SPAN class="ft23">2.1.1</SPAN><A href="#page_31"><SPAN class="ft27">Ramkonventionen är utgångspunkt för</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr8 td8"><P class="p23 ft22"><A href="#page_31">bedömningen ...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr8 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_31">31</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p28 ft22"><SPAN class="ft23">2.1.2</SPAN><A href="#page_32"><SPAN class="ft27">Tidigare bedömningar i förhållande till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3">
<TR>
<TD class="tr9 td9"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr9 td10"><P class="p25 ft23"><A href="#page_32">ramkonventionen.....................................................</A></P></TD>
<TD class="tr9 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_32">32</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p29 ft23"><A href="#page_35">2.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p25 ft23"><A href="#page_35">Riksdagens tillkännagivande 2017 ..........................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_35">35</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p29 ft23"><A href="#page_35">2.1.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p25 ft23"><A href="#page_35">Förnyad bedömning ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_35">35</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p25 ft23"><A href="#page_38">2.2 Finlandssvenskar – en bakgrund ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p29 ft23"><A href="#page_38">2.2.1</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p25 ft23"><A href="#page_38">Historisk bakgrund .................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_38">38</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p29 ft23"><A href="#page_39">2.2.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p25 ft23"><A href="#page_39">Språkfrågan ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_39">39</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p29 ft23"><A href="#page_40">2.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p25 ft23"><A href="#page_40">Finlandssvenskar......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_40">40</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p29 ft23"><A href="#page_41">2.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p25 ft23"><A href="#page_41">Finlandssvenskar i Sverige ......................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_41">41</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft28">5</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<DIV id="id_1">
<P class="p31 ft29">SOU 2017:88</P>
<P class="p32 ft13"><SPAN class="ft20">2.3</SPAN><A href="#page_42"><SPAN class="ft30">Ska Sverige erkänna finlandssvenskar som nationell</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4">
<TR>
<TD class="tr10 td12"><P class="p23 ft3"><A href="#page_42">minoritet?................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr10 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_42">42</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p33 ft13"><SPAN class="ft20">2.4</SPAN><A href="#page_44"><SPAN class="ft30">Behovet av åtgärder för att stärka det finlandssvenska i</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td14"><P class="p26 ft13"><A href="#page_44">Sverige</A></P></TD>
<TD class="tr11 td15"><P class="p27 ft31">.....................................................................................</P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p27 ft13"><A href="#page_44">44</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td13"><P class="p23 ft17"><A href="#page_47">3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td14"><P class="p26 ft19"><A href="#page_47">Utökade .......................åtaganden enligt språkstadgan</A></P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p27 ft17"><A href="#page_47">47</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p23 ft20"><A href="#page_47">3.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td14"><P class="p26 ft3"><A href="#page_47">Bakgrund .................................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td2"><P class="p27 ft13"><A href="#page_47">47</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr12 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr12 td14"><P class="p27 ft13"><A href="#page_47">3.1.1 ...........................</A></P></TD>
<TD class="tr12 td15"><P class="p34 ft23">Språkstadgans syfte och struktur</P></TD>
<TD class="tr12 td2"><P class="p27 ft13"><A href="#page_47">47</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.1.2</SPAN><A href="#page_50"><SPAN class="ft32">Sveriges nuvarande åtaganden och möjligheten</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6">
<TR>
<TD class="tr13 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr13 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_50">att utöka dem...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr13 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_50">50</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p36 ft23"><A href="#page_51">3.1.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_51">Om tolkning och tillämpning av språkstadgan .....</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_51">51</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.1.4</SPAN><A href="#page_56"><SPAN class="ft32">Geografiska begränsningar av tillämpligheten</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7">
<TR>
<TD class="tr14 td11"><P class="p37 ft23"><A href="#page_56">av språkstadgan........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr14 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_56">56</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td11"><P class="p37 ft23"><A href="#page_58">3.2 Artikel 8 – utbildning .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_58">58</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.2.1</SPAN><A href="#page_58"><SPAN class="ft32">Artikelns struktur och utrymmet för utökade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8">
<TR>
<TD class="tr15 td17"><P class="p23 ft22"><A href="#page_58">åtaganden .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr15 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_58">58</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.2.2</SPAN><A href="#page_59"><SPAN class="ft32">Förskola, grund- och gymnasieskola samt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t9">
<TR>
<TD class="tr16 td9"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr16 td10"><P class="p37 ft23"><A href="#page_59">yrkesutbildning (punkt </A><NOBR><A href="#page_59">1.a–1.d) ............................</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr16 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_59">59</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft22"><A href="#page_63">3.2.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft23"><A href="#page_63">Högre utbildning (punkt 1.e).................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_63">63</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft22"><A href="#page_66">3.2.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft23"><A href="#page_66">Vuxen- och vidareutbildning (punkt 1.f) ..............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_66">66</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><P class="p23 ft22"><A href="#page_67">3.2.5</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p37 ft23"><A href="#page_67">Utredningens överväganden...................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_67">67</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr6 td11"><P class="p37 ft23"><A href="#page_71">3.3 Artikel 9 – rättsväsendet ........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_71">71</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.3.1</SPAN><A href="#page_71"><SPAN class="ft32">Artikelns struktur och utrymmet för utökade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t10">
<TR>
<TD class="tr17 td17"><P class="p23 ft22"><A href="#page_71">åtaganden .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr17 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_71">71</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.3.2</SPAN><A href="#page_72"><SPAN class="ft32">Att på parts begäran hålla rättegången på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t11">
<TR>
<TD class="tr18 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr18 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_72">minoritetsspråket (punkt 1.a.i, 1.b.i och 1.c.i) ......</A></P></TD>
<TD class="tr18 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_72">72</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p36 ft23"><A href="#page_74">3.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_74">Utredningens överväganden...................................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_74">74</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.4</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft27">Artikel 10 – förvaltningsmyndigheter och</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t12">
<TR>
<TD class="tr19 td12"><P class="p23 ft22"><A href="#page_76">samhällsservice........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr19 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_76">76</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.4.1</SPAN><A href="#page_76"><SPAN class="ft32">Artikelns struktur och utrymmet för utökade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t13">
<TR>
<TD class="tr20 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr20 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_76">åtaganden .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr20 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_76">76</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p36 ft23"><A href="#page_77">3.4.2</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_77">Krav på åtgärder i rimlig utsträckning ...................</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_77">77</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft22"><SPAN class="ft23">3.4.3</SPAN><A href="#page_77"><SPAN class="ft32">Den svenska regleringen av språket i den</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t14">
<TR>
<TD class="tr21 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr21 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_77">offentliga verksamheten..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr21 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_77">77</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p36 ft23"><A href="#page_78">3.4.4</A></P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_78">Statliga myndigheters användning av</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr6 td10"><P class="p23 ft22"><A href="#page_78">minoritetsspråket (punkt 1.a.i och 1.a.ii) ..............</A></P></TD>
<TD class="tr6 td7"><P class="p27 ft23"><A href="#page_78">78</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft28">6</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88</P>
<P class="p38 ft13"><SPAN class="ft20">3.4.5</SPAN><A href="#page_80"><SPAN class="ft33">Tillgång till förvaltningstexter och formulär på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr22 td8"><P class="p23 ft20"><A href="#page_80">minoritetsspråk (punkt 1.b) ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr22 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_80">80</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p39 ft13"><SPAN class="ft20">3.4.6</SPAN><A href="#page_82"><SPAN class="ft33">Användning av minoritetsspråk bland kommuners och landstings</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t16">
<TR>
<TD class="tr11 td8"><P class="p23 ft20"><A href="#page_82">förvaltningsmyndigheter (punkt 2.a) .....................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_82">82</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft20">3.4.7</SPAN><A href="#page_84"><SPAN class="ft33">Användning av minoritetsspråk inom politiska</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr11 td18"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p41 ft20"><A href="#page_84">församlingar (punkt 2.e och 2.f).............................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_84">84</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td18"><P class="p29 ft20"><A href="#page_85">3.4.8</A></P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p41 ft3"><A href="#page_85">Samhällsservice (punkt 3) .......................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_85">85</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft20">3.4.9</SPAN><A href="#page_90"><SPAN class="ft33">Åtgärder för implementering av punkt </SPAN></A><NOBR><A href="#page_90">1–3</A></NOBR></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td11"><P class="p25 ft13"><A href="#page_90">(punkt 4) ..................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_90">90</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td11"><P class="p25 ft13"><A href="#page_91">3.4.10 Utredningens överväganden ...................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_91">91</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td11"><P class="p25 ft20"><A href="#page_94">3.5 Artikel 11 – massmedia...........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft13"><SPAN class="ft20">3.5.1</SPAN><A href="#page_94"><SPAN class="ft33">Artikelns struktur och utrymmet för utökade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td18"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p41 ft3"><A href="#page_94">åtaganden .................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_94">94</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td18"><P class="p29 ft20"><A href="#page_95">3.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr11 td10"><P class="p41 ft20"><A href="#page_95">Radio- och </A><NOBR><A href="#page_95">tv-sändningar</A></NOBR><A href="#page_95"> (punkt </A><NOBR><A href="#page_95">1.a–1.c) .............</A></NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p27 ft13"><A href="#page_95">95</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft13"><SPAN class="ft20">3.5.3</SPAN><A href="#page_100"><SPAN class="ft33">Täcka extrakostnader för media på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t15">
<TR>
<TD class="tr11 td19"><P class="p23 ft20"><A href="#page_100">minoritetsspråk (punkt 1.f.i) ................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_100">100</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft20">3.5.4</SPAN><A href="#page_103"><SPAN class="ft33">Stöd till utbildning av mediepersonal (punkt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td19"><P class="p23 ft3"><A href="#page_103">1.g)..........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_103">103</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft20">3.5.5</SPAN><A href="#page_104"><SPAN class="ft33">Representation för minoritetsspråk hos vissa</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t17">
<TR>
<TD class="tr11 td18"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p41 ft3"><A href="#page_104">organ (punkt 3)......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_104">104</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td18"><P class="p29 ft20"><A href="#page_107">3.5.6</A></P></TD>
<TD class="tr10 td21"><P class="p41 ft20"><A href="#page_107">Utredningens överväganden .................................</A></P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_107">107</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft20">3.6</SPAN><A href="#page_111"><SPAN class="ft30">Artikel 12 – kulturell verksamhet och kulturella</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t21">
<TR>
<TD class="tr22 td22"><P class="p23 ft3"><A href="#page_111">inrättningar............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft13"><SPAN class="ft20">3.6.1</SPAN><A href="#page_111"><SPAN class="ft33">Artikelns struktur och utrymmet för utökade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr22 td19"><P class="p23 ft3"><A href="#page_111">åtaganden ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft13"><SPAN class="ft20">3.6.2</SPAN><A href="#page_111"><SPAN class="ft33">Översättning m.m. av verk till</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t19">
<TR>
<TD class="tr11 td18"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td21"><P class="p41 ft20"><A href="#page_111">minoritetsspråket (punkt 1.c)...............................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_111">111</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td18"><P class="p29 ft20"><A href="#page_112">3.6.3</A></P></TD>
<TD class="tr23 td21"><P class="p41 ft34"><A href="#page_112">Terminologisk forskning m.m. (punkt 1.h) ........</A></P></TD>
<TD class="tr23 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_112">112</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft20">3.6.4</SPAN><A href="#page_113"><SPAN class="ft33">Tvåspråkig personal hos kulturella organ</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr11 td19"><P class="p23 ft3"><A href="#page_113">(punkt 1.e) .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_113">113</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p40 ft13"><SPAN class="ft20">3.6.5</SPAN><A href="#page_114"><SPAN class="ft33">Kulturpolitik som bedrivs utomlands (punkt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p25 ft13"><A href="#page_114">3).............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_114">114</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td23"><P class="p27 ft13"><A href="#page_115">3.6.6</A></P></TD>
<TD class="tr11 td24"><P class="p25 ft13"><A href="#page_115">Utredningens överväganden .................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_115">115</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr3 td25"><P class="p25 ft34"><A href="#page_118">3.7 Artikel 13 – ekonomiska och sociala förhållanden .............</A></P></TD>
<TD class="tr3 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_118">118</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft13"><SPAN class="ft20">3.7.1</SPAN><A href="#page_118"><SPAN class="ft33">Artikelns struktur och utrymmet för utökade</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t20">
<TR>
<TD class="tr10 td19"><P class="p23 ft3"><A href="#page_118">åtaganden ...............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr10 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_118">118</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">7</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_8">
<DIV id="id_1">
<P class="p44 ft29">SOU 2017:88</P>
<P class="p45 ft11"><SPAN class="ft20">3.7.2</SPAN><A href="#page_119"><SPAN class="ft36">Förbud mot villkor som utesluter eller begränsar användning av minoritetsspråk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr22 td26"><P class="p23 ft3"><A href="#page_119">(punkt 1.b).............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_119">119</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft20">3.7.3</SPAN><A href="#page_127"><SPAN class="ft33">Motarbetande av sedvanor som syftar till att</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t23">
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p23 ft13"><A href="#page_127">motverka användning av minoritetsspråk</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p23 ft3"><A href="#page_127">(punkt 1.c) .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_127">127</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p47 ft12"><SPAN class="ft20">3.7.4</SPAN><A href="#page_128"><SPAN class="ft37">Uppmuntrande m.m. av användning av minoritetsspråk vid ekonomiska och sociala</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t24">
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p23 ft20"><A href="#page_128">aktiviteter (punkt 1.d) ..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_128">128</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p48 ft13"><SPAN class="ft20">3.7.5</SPAN><A href="#page_129"><SPAN class="ft33">Möjlighet att upprätta finansiella dokument på</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t25">
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p23 ft20"><A href="#page_129">minoritetsspråk (punkt 2.a) .................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_129">129</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p49 ft9"><SPAN class="ft20">3.7.6</SPAN><A href="#page_130"><SPAN class="ft38">Åtgärder för främjande av användning av minoritetsspråk inom offentlig sektor</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p23 ft3"><A href="#page_130">(punkt 2.b).............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_130">130</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft20">3.7.7</SPAN><A href="#page_131"><SPAN class="ft33">Vård och omsorg på minoritetsspråk (punkt</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t22">
<TR>
<TD class="tr11 td26"><P class="p23 ft3"><A href="#page_131">2.c) .........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_131">131</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft20">3.7.8</SPAN><A href="#page_133"><SPAN class="ft33">Säkerhetsanvisningar på minoritetsspråk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t26">
<TR>
<TD class="tr22 td26"><P class="p23 ft3"><A href="#page_133">(punkt 2.d).............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr22 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_133">133</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p46 ft13"><SPAN class="ft20">3.7.9</SPAN><A href="#page_135"><SPAN class="ft33">Konsumentinformation på minoritetsspråk</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t27">
<TR>
<TD class="tr11 td27"><P class="p25 ft13"><A href="#page_135">(punkt 2.e) .............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_135">135</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td27"><P class="p25 ft20"><A href="#page_136">3.7.10 Utredningens överväganden.................................</A></P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p27 ft13"><A href="#page_136">136</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p50 ft13"><SPAN class="ft20">3.8</SPAN><A href="#page_139"><SPAN class="ft30">Synpunkter från företrädare för de nationella</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td28"><P class="p26 ft3"><A href="#page_139">minoriteterna ........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_139">139</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p23 ft20"><A href="#page_147">3.9</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td28"><P class="p26 ft20"><A href="#page_147">Behov av ny översättning av språkstadgan..........................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_147">147</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td13"><P class="p23 ft17"><A href="#page_149">4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td28"><P class="p26 ft19"><A href="#page_149">Behovet av förbättrade beslutsunderlag......................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p27 ft17"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p23 ft20"><A href="#page_149">4.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td28"><P class="p26 ft3"><A href="#page_149">Bakgrund ...............................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_149">149</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p23 ft20"><A href="#page_153">4.2</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td28"><P class="p26 ft3"><A href="#page_153">Grundproblemet...................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_153">153</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p23 ft20"><A href="#page_161">4.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p26 ft3"><A href="#page_161">Behov av data på nationell nivå ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_161">161</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p26 ft13"><A href="#page_162">4.3.1</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p51 ft3"><A href="#page_162">Implementeringsdata ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_162">162</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p26 ft13"><A href="#page_163">4.3.2</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p51 ft3"><A href="#page_163">Jämlikhetsdata .......................................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_163">163</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td30"><P class="p26 ft13"><A href="#page_167">4.3.3</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p51 ft20"><A href="#page_167">Data om de nationella minoritetsspråken............</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_167">167</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td13"><P class="p23 ft20"><A href="#page_172">4.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td28"><P class="p26 ft3"><A href="#page_172">Behov av data på lokal nivå ..................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_172">172</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td13"><P class="p23 ft20"><A href="#page_175">4.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td28"><P class="p26 ft20"><A href="#page_175">Övriga överväganden och förslag ........................................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td30"><P class="p26 ft13"><A href="#page_175">4.5.1</A></P></TD>
<TD class="tr10 td31"><P class="p51 ft20"><A href="#page_175">Behovet av långsiktigt utvecklingsarbete.............</A></P></TD>
<TD class="tr10 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_175">175</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">8</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_9">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p26 ft13"><A href="#page_176">4.5.2</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p27 ft20"><A href="#page_176">Uppdrag till Skolverket..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_176">176</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p26 ft13"><A href="#page_177">4.5.3</A></P></TD>
<TD class="tr11 td31"><P class="p27 ft20"><A href="#page_177">Uppdrag till Socialstyrelsen ..................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_177">177</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td2"><P class="p23 ft17"><A href="#page_179">5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td33"><P class="p26 ft19"><A href="#page_179">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma .......</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p25 ft17"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr24 td2"><P class="p23 ft20"><A href="#page_179">5.1</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr24 td33"><P class="p27 ft34"><A href="#page_179">Det immateriella kulturarvet ................................................</A></P></TD>
<TD class="tr24 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_179">179</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft20">5.2</SPAN><A href="#page_182"><SPAN class="ft30">Den nya namnlagen och beaktandet av konsekvenserna</SPAN></A></P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t18">
<TR height=0>
<TD width=28px></TD>
<TD width=40px></TD>
<TD width=321px></TD>
<TD width=27px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td35"><P class="p27 ft20"><A href="#page_182">för de nationella minoriteterna ............................................</A></P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_182">182</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p23 ft13"><A href="#page_184">5.3</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p27 ft3"><A href="#page_184">Ortnamn och postadresser ...................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_184">184</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p23 ft13"><A href="#page_185">5.4</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p27 ft3"><A href="#page_185">Nordiskt samarbete ..............................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_185">185</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td34"><P class="p23 ft13"><A href="#page_186">5.5</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td35"><P class="p27 ft34"><A href="#page_186">Stöd för nationella minoritetsspråk i förskolan ..................</A></P></TD>
<TD class="tr4 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_186">186</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p23 ft13"><A href="#page_188">5.6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p27 ft3"><A href="#page_188">Urfolksfrågor ........................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_188">188</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td34"><P class="p23 ft13"><A href="#page_190">5.7</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td35"><P class="p27 ft13"><A href="#page_190">Urfolkspolitik och minoritetspolitik bör hållas isär...........</A></P></TD>
<TD class="tr3 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_190">190</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td34"><P class="p23 ft17"><A href="#page_191">6</A></P></TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td35"><P class="p52 ft19"><A href="#page_191">Konsekvensbeskrivningar..........................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p25 ft17"><A href="#page_191">191</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td36"><P class="p23 ft17"><A href="#page_195">Särskilda yttranden ..........................................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p25 ft17"><A href="#page_195">195</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr2 td36"><P class="p23 ft17"><A href="#page_205">Referenser ......................................................................</A></P></TD>
<TD class="tr2 td29"><P class="p25 ft17"><A href="#page_205">205</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td37"><P class="p23 ft13">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p27 ft3"><A href="#page_213">Kommittédirektiv 2016:73 ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_213">213</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td37"><P class="p23 ft13">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr1 td38"><P class="p27 ft3"><A href="#page_233">Kommittédirektiv 2017:64 ...........................................</A></P></TD>
<TD class="tr1 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_233">233</A></P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr25 td37"><P class="p23 ft13">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr25 td38"><P class="p27 ft20"><A href="#page_237">Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk...</A></P></TD>
<TD class="tr25 td29"><P class="p27 ft13"><A href="#page_237">237</A></P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">9</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_10">
</DIV>
<DIV id="page_11">
<P class="p0 ft16">Förkortningar</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t29">
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft13">Barnkonventionen</P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft13">Förenta Nationernas konvention</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p23 ft13">om barnets rättigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">DO</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Diskrimineringsombudsmannen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">EU:s dataskydds-</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Europaparlamentets och rådets förord-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft13">förordning</P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft20">ning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft20">om skydd för fysiska personer med avse-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft13">ende på behandling av personuppgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft20">och om det fria flödet av sådana uppgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft20">och om upphävande av direktiv 95/46/EG</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft13">(allmän dataskyddsförordning)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">Expertkommittén</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Europarådets expertkommitté för den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft34">europeiska stadgan om landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">ISOF</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Institutet för språk och folkminnen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">Minoritetslagen</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft20">Lag (2009:724) om nationella minoriteter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft13">och minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">Ramkonventionen</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft20">Europarådets ramkonventionen om skydd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft13">för nationella minoriteter (SÖ 2000:2)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">Rådgivande kommittén</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Europarådets rådgivande kommitté för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td40"><P class="p23 ft20">ramkonventionen om skydd för nationella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td40"><P class="p23 ft13">minoriteter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">SCB</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Statistiska centralbyrån</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">SI</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Svenska institutet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">SKL</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Sveriges Kommuner och Landsting</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td39"><P class="p23 ft13">SLS</P></TD>
<TD class="tr26 td40"><P class="p23 ft13">Svenska litteratursällskapet i Finland</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr27 td39"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr27 td40"><P class="p53 ft35">11</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Förkortningar</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t31">
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p23 ft13">Språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p23 ft20">Europeisk stadga om landsdels- eller mi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td42"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td43"><P class="p23 ft13">noritetsspråk (SÖ 2000:3)</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr26 td42"><P class="p23 ft13"><NOBR>STR-T</NOBR></P></TD>
<TD class="tr26 td43"><P class="p23 ft20">Svenska Tornedalingars Riksförbund –</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td42"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td43"><P class="p23 ft13">Tornionlaaksolaiset</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft35">12</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<P class="p0 ft16">Sammanfattning</P>
<P class="p54 ft9">Utredningen hade inledningsvis i uppdrag att göra en översyn av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) samt en sammanhållen analys av minoritetspoli- tiken. I uppdraget ingick även att utreda ett antal särskilda frågor inom minoritetspolitiken.</P>
<P class="p55 ft11">Utredningen redovisade delbetänkandet <SPAN class="ft14">Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik </SPAN>(SOU 2017:60) i juni 2017. Flertalet av de frågor som ingick i direktiven avhandlas där. I samband med detta förlängdes utredningens uppdrag till mitten av november 2017.</P>
<P class="p56 ft9">Utredningen fick i nytt uppdrag att analysera vad den finlands- svenska gruppen i Sverige har för ställning, och att överväga om den ska erkännas som nationell minoritet. Samtidigt innebar för- längningen av uppdraget att utredningen kunde arbeta vidare med ytterligare frågor.</P>
<P class="p57 ft9">Utöver frågan om finlandssvenskarnas ställning har utredningen behandlat två frågor som särskilt angetts i de ursprungliga direktiven. För det första frågan om Sverige bör utöka sina nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan). För det andra uppdraget att överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minori- teterna.</P>
<P class="p56 ft9">Därutöver har utredningen, inom ramen för sitt kvarstående, breda mandat att göra en sammanhållen analys av minoritetspoli- tiken, valt att behandla ett antal frågor som tillkommit under den fortsatta utredningstiden.</P>
<P class="p58 ft35">13</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft17">Kapitel 2 – Finlandssvenskarnas ställning</P>
<P class="p60 ft9">Sveriges erkännande av vissa grupper som nationella minoriteter har sin grund i Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen). Det är med utgångspunkt i ram- konventionen som utredningen har tagit ställning till frågan om finlandssvenskarnas ställning.</P>
<P class="p61 ft12">Ramkonventionen innehåller inte någon definition av när en grupp utgör en nationell minoritet. I samband med ratificeringen av konventionen 1999 fastställde riksdagen emellertid fyra kriterier för när en grupp ska erkännas som nationell minoritet i Sverige. Utredningen har varken sett behov av eller förutsättningar för att för- ändra de fyra kriterierna eller att lägga till några nya. Utredningen har således utgått från de kriterier och bedömningar som gjordes i för- arbetena till ratificeringen av ramkonventionen.</P>
<P class="p62 ft9">Med utgångspunkt i de fyra kriterierna bedömer utredningen att finlandssvenskarna inte bör erkännas som nationell minoritet i Sverige. De fyra kriterierna är sammanfattningsvis följande:</P>
<P class="p63 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av befolkningen har en icke dominerande ställning i sam- hället.</SPAN></P>
<P class="p64 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet. En- dast ett av de uppräknade särdragen måste föreligga men de sär- drag som gruppen uppvisar måste i något väsentligt avseende skilja den från majoriteten.</SPAN></P>
<P class="p65 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Självidentifikation. Den enskilde såväl som gruppen ska ha en vilja och strävan att behålla sin identitet.</SPAN></P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">Historiska eller långvariga band med Sverige.</SPAN></P>
<P class="p67 ft11">Utredningen bedömer att finlandssvenskarna utgör en grupp som till antalet i förhållande till resten av befolkningen har en icke domi- nerande ställning i samhället (första kriteriet). Vidare bedöms såväl enskilda som gruppen ha en vilja och strävan att behålla sin identitet (tredje kriteriet). Dessutom anser utredningen att den finlands- svenska kulturen i dag är så präglad av sin utveckling i det finsk- dominerade Finland de senaste hundra åren att den numera väsent- ligen skiljer sig från den svenska majoritetskultur som utvecklats i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">14</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td44"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td45"><P class="p23 ft41">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">Sverige under samma tidsrymd. Utredningen bedömer därför att finlandssvenskar i Sverige i dag med avseende på kulturell till- hörighet även uppfyller det andra kriteriet.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningen konstaterar emellertid att det däremot är en mer problematisk fråga om det funnits en finlandssvensk kultur som väsentligt skilde sig från majoritetens kultur i Sverige före sekel- skiftet 1800/1900 (fjärde kriteriet). Utifrån en genomgång av fin- landssvenskhetens historia konstaterar utredningen att det visser- ligen funnits svensktalande personer med rötter på den östra sidan av Östersjön i det som i dag utgör Sverige redan före sekelskiftet. Emellertid utgör det inte belägg för en närvaro av en specifik finlandssvensk kultur i Sverige före den tidpunkten.</P>
<P class="p70 ft11">Utredningen konstaterar att förekomsten av en finlandssvensk kultur och identitet är något som snarast vuxit fram i Finland sedan sekelskiftet 1900. Det går inte att belägga närvaron av en i förhållande till en tänkt majoritetssvensk kultur väsentligt annorlunda finlands- svensk kultur före sekelskiftet. Utredningen anser därför att finlands- svenskar saknar sådana historiska eller långvariga band med Sverige som krävs för att kunna erkännas som nationell minoritet.</P>
<P class="p71 ft11">Utredningen konstaterar avslutningsvis att finlandssvenskar, även om de inte bör erkännas som nationell minoritet, är en del av den svenskspråkiga kultursfären inom ramen för Sveriges och Finlands långa, gemensamma historia. Utredningen anser att detta i högre grad borde avspeglas i skolans historieundervisning. Likaså borde finlandssvensk kultur i högre utsträckning kunna ges ut- rymme inom det ordinarie svenskspråkiga public <NOBR>service-utbudet.</NOBR></P>
<P class="p69 ft9">Utredningen framhåller även att, för att samråd i sverigefinska frågor ska kunna äga rum med så brett deltagande som möjligt finns det ingen anledning att på lokal eller regional nivå i före- kommande fall utesluta finlandssvenskar från deltagande. Därtill bedömer utredningen att samråd på nationell nivå med företrädare för finlandssvenskar, om än inte inom ramen för den nationella minoritetspolitiken, också bör kunna äga rum.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">15</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_16">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft17">Kapitel 3 – Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P>
<P class="p72 ft11">Utredningens uppdrag har varit att överväga om Sverige bör utöka sina åtaganden enligt språkstadgan i förhållande till finska, meänkieli och samiska, vilka erkänts som s.k. territoriella språk. Utredningen har gått igenom alla de punkter i språkstadgan som skulle ge ett starkare skydd än i dag, och som Sverige formellt skulle kunna utöka sitt åtagande till. I förhållande till vissa punkter bedömer utredningen att Sverige kan utöka sina nuvarande åtaganden. Andra punkter har utredningen inte kunnat föreslå att Sverige utökar sitt åtagande till, men ändå valt att framhålla som viktiga.</P>
<P class="p73 ft11">Utredningen bedömer i fråga om artikel 8 i språkstadgan att Sverige kan utöka sina åtaganden som rör förskola, grund- och gymnasieskola samt universitets- och högre utbildning (punkt 1.a– 1.e). Bedömningen grundar sig dels på utredningens förslag i del- betänkandet, dels på förändringar som har genomförts sedan Sverige ratificerade stadgan. För förskola, grund- och gymnasie- skola innebär ett utökat åtagande, jämfört med det nuvarande, att krav på efterfrågan från ett minsta antal barn eller elever inte kan ställas upp. I fråga om universitets- och högre utbildning innebär det att Sverige inte kan använda svagare styrmedel än de nuvarande.</P>
<P class="p74 ft11">Utredningen bedömer i fråga om artikel 10 att det bör finnas möjlighet för Sverige att utöka sina åtaganden till punkt 1.b). Utred- ningen bedömer att punkten kan genomföras genom att regeringen ger i uppdrag till vissa myndigheter att tillhandahålla översättningar till finska, samiska och meänkieli av deras mest använda och rele- vanta förvaltningstexter. Sådana texter kan utgöras av blanketter och anvisningar som hör till blanketterna, elektroniska formulär samt allmän information. Skatteverket, Försäkringskassan, Arbets- förmedlingen, Pensionsmyndigheten och Valmyndigheten bedöms vara lämpliga myndigheter för sådana uppdrag.</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen bedömer att Sverige bör kunna genomföra punkt 3 i artikel 11 genom att regeringen, i samråd med de nationella mino- riteterna, säkerställer att i vart fall någon bland i styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för public <NOBR>service-bolagen</NOBR> samt i Gransk- ningsnämnden för radio och tv kan representera de nationella minoriteternas och minoritetsspråkens perspektiv, inklusive pers- pektivet hos den judiska och romska minoriteten samt jiddisch och romani chib.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">16</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_17">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td44"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td45"><P class="p23 ft41">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft9">Utredningen konstaterar att presstödet eller det av Medie- utredningen föreslagna mediestödet möjligen skulle kunna utgöra ett sätt för Sverige att täcka extrakostnader för medier på minori- tetsspråket enligt stycke i) i punkt 1.f) i artikel 11. Med hänsyn till att reglerna är under översyn bör regeringen emellertid avvakta med frågan om Sverige ska höja sin åtagandenivå.</P>
<P class="p76 ft9">Utredningen har inte inom ramen för uppdraget kunnat lämna förslag om hur staten kan stödja utbildning av journalister och annan personal för minoritetsspråksmedier enligt punkt 1.g i artikel 11. Utredningen bedömer dock att frågan är angelägen och bör ses över av regeringen.</P>
<P class="p70 ft11">När det gäller artikel 12 anser utredningen att det finns förut- sättningar för Sverige att utöka det nuvarande åtagandet i fråga om meänkieli till att omfatta även punkt 1.c) och 1.h). Det nuvarande åtagandet omfattar endast finska och samiska. Punkterna innebär att staten ska främja tillgång på minoritetsspråket till verk fram- ställda på andra språk, respektive vid behov skapa och/eller främja och bekosta tjänster som avser översättning och terminologisk forskning. Utredningen konstaterar att Sverige bör kunna uppfylla åtagandet genom Kulturrådets och Språkrådets verksamhet.</P>
<P class="p71 ft9">Utredningen anser vidare att det bör vara möjligt för Sverige att utöka åtagandet i förhållande till finska, samiska och meänkieli till punkt 3 i artikel 12. Detta bör kunna ske genom att regeringen förtydligar Svenska institutets uppdrag så att institutet, i samråd med de nationella minoriteterna, på ett tydligare sätt synliggör de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i sitt arbete med att främja bilden av Sverige och dess kultur utomlands. Trots att jiddisch och romani chib samt den judiska och romska kulturen inte skulle omfattas av ett åtagande enligt språkstadgan bör de inkluderas i uppdraget. Regeringen bör i även i andra lämpliga sam- manhang lyfta fram nationella minoriteter och minoritetsspråk i förhållande till utlandet.</P>
<P class="p77 ft9">Därtill bedömer utredningen att det bör finnas möjlighet för Sverige att utöka sitt åtagande till punkt 2.e) i artikel 13 i förhållan- de till finska, samiska och meänkieli. Ett sådant åtagande bör kunna genomföras genom att regeringen ger i uppdrag till Konsument- verket att tillhandahålla den mest väsentliga konsumentinformatio- nen på de tre språken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">17</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_18">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft12">Punkt 1.b och 1.c i artikel 13 rör språkförbud och sedvanor som motverkar användning av minoritetsspråk i det ekonomiska och sociala livet, exempelvis på arbetsplatser. Utredningen gör bedöm- ningen att det är tveksamt om diskrimineringslagen är tillräcklig för att motsvara kravet i språkstadgan, och att frågan om språkförbud behöver angripas mer systematiskt innan det är möjligt att ta ställning till om punkterna kan och bör tillämpas av Sverige.</P>
<P class="p74 ft11">Utredningen uppmärksammar avslutningsvis regeringen på behovet av att låta göra en ny översättning till svenska av språk- stadgan. I arbetet med betänkandet har utredningen kunnat konsta- tera felaktigheter och tveksamheter i översättningen. Utredningen konstaterar att de två autentiska versionerna av språkstadgan är upprättade på engelska respektive franska, men att den svenska översättningen torde ha stor betydelse inom minoritetspolitiken.</P>
<P class="p79 ft17">Kapitel 4 – Behovet av åtgärder för förbättrade beslutsunderlag</P>
<P class="p80 ft9">Utredningens uppdrag har syftat till förbättrad datainsamling som kan användas av regering, statliga myndigheter, kommuner och landsting samt av de nationella minoriteterna för uppföljning och utvärdering, samt beslut om åtgärder, inom minoritetspolitiken.</P>
<P class="p81 ft9">Sverige har av principiella skäl valt att inte använda sig av datain- samlingsmetoder som bygger på registrering av enskildas etnicitet eller språk, eller insamling av statistik om befolkningens samman- sättning i sådana hänseenden, även om den skulle ske frivilligt. Sveriges inställning bygger på en politisk hållning snarare än absoluta juridiska hinder.</P>
<P class="p81 ft9">Utredningen diskuterar inledningsvis de praktiska konsekven- serna av en sådan hållning för möjligheten att samla in data om de nationella minoriteterna. Därvid noterar utredningen följande.</P>
<P class="p81 ft9">Någon form av statistik, dvs. kvantitativa data, som går att följa över tid, är nödvändig om det ska vara möjligt att mäta framsteg eller bakslag för minoritetspolitiken, att göra uppföljningar och att vidta rätt åtgärder.</P>
<P class="p74 ft42">De datakällor som i allmänhet kan användas för att skapa stati- stik främst är olika slags enkätundersökningar, folkbokförings- uppgifter och data från myndigheters administrativa register. Efter- som registrering av enskildas språk eller etnicitet inte får ske kan</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">18</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_19">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td44"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td45"><P class="p23 ft41">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft13">folkbokföringsuppgifter och registerdata inte användas över huvud taget.</P>
<P class="p82 ft12">Utredningen bedömer därtill att det framstår som osannolikt att det skulle gå, att i fråga om de nationella minoriteterna eller mino- ritetsspråken genomföra konventionella befolkningsundersök- ningar i form av urvalsbaserade enkätundersökningar, utan att be- handla känsliga personuppgifter. Under sådana förhållanden är valet att antingen inte samla in kvantitativa data, eller att utforska möjliga alternativa metoder och försöka kompensera för eller för- hålla sig till metodernas svagheter och brister.</P>
<P class="p69 ft9">Utredningen går därefter in på frågan om vilken slags data det kan finnas behov av. Utredningen konstaterar att det på nationell nivå kan finnas behov av s.k. jämlikhetsdata, särskilt jämlikhets- statistik. Sverige har enligt ramkonventionen åtagit sig att där så är nödvändigt vidta lämpliga åtgärder för att <SPAN class="ft15">främja fullständig och effektiv jämlikhet </SPAN>mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen. Begreppet jäm- likhet förutsätter att relevanta jämförelser görs mellan situationen för majoriteten och minoriteten. För att kunna bedöma om Sverige lever upp till åtagandet, var det finns brister och om utvecklingen går åt rätt håll, krävs således faktaunderlag. Utredningen har dock inte kunnat lämna något förslag i fråga om jämlikhetsdata och jämlikhetsstatistik.</P>
<P class="p83 ft11">Vidare konstaterar utredningen att det i dag inte görs någon systematisk uppföljning av de nationella minoritetsspråkens situa- tion, som gör det möjligt att värdera över tid hur utvecklingen ser ut på olika områden. Utredningen föreslår att Sametinget ges i upp- drag att komplettera lägesrapporterna om det samiska språket med indikatorer avseende språkets utveckling vilka möjliggör jämförelser över tid. Utredningen föreslår även att motsvarande uppdrag ges i förhållande till övriga nationella minoritetsspråk, om språkcentrum eller liknande institutioner inrättas för dem.</P>
<P class="p84 ft11">När det gäller behovet av data på lokal nivå konstaterar ut- redningen, att det finns behov av att samla kunskap, goda råd och metodstöd för kommuner och landsting när det gäller kartlägg- ningar av de nationella minoriteternas behov. Utredningen bedömer även att det bör finnas ett värde i att det tas fram frivilliga verktyg för lokala eller regionala aktörer, vilka möjliggör systematiska ut-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">19</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">värderingar och jämförelser av kvaliteten i utbudet av service, sär- skilt när det gäller service på minoritetsspråk.</P>
<P class="p86 ft9">Utredningen anser därtill att regeringen bör överväga behovet av en mer permanent funktion, som i samråd med de nationella minoriteterna kan arbeta långsiktigt med frågor som rör datainsam- ling om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Skälet till detta är att frågorna är komplexa och svåra och att arbetet med att förbättra fakta- och beslutsunderlag därför behöver bedrivas långsiktigt och uthålligt.</P>
<P class="p74 ft11">Avslutningsvis föreslår utredningen i kapitel 4 att regeringen ger Skolverket i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla statistik avseende verksamhet i förskolan på de nationella minoritets- språken. I uppdraget bör även ingå att Skolverket ser över inhämt- andet av statistik avseende modersmålsundervisning på nationella minoritetsspråk i grund- och gymnasieskolan. Utredningen biträ- der även ett förslag från en annan utredning om att ge uppdrag till Socialstyrelsen att se över de undersökningar som riktar sig mot äldre så att de bl.a. tillgodser nationella minoritetsspråk.</P>
<P class="p79 ft17">Kapitel 5 – Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P>
<P class="p80 ft12">Kapitel 5 innehåller sju avsnitt där utredningen tar upp minoritets- politiska frågor som inte följer direkt av utredningens direktiv, men som utredningen har bedömt vara angelägna inom ramen för upp- draget att göra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken.</P>
<P class="p81 ft9">I avsnitt 1 lyfter utredningen fram det immateriella kulturarvet som en väsentlig beståndsdel i strävan att stärka de nationella minoriteterna, deras språk, varieteter, dialekter och kultur. Mot bakgrund av den bedömningen föreslår utredningen</P>
<P class="p63 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">att regeringen ger Riksarkivet ett tydligt uppdrag att inkludera de nationella minoriteterna och deras immateriella kulturarv i sitt uppdrag och</SPAN></P>
<P class="p64 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">att regeringen ger Riksarkivet och Institutet för språk och folk- minnen i uppdrag att samarbeta i frågor rörande de nationella minoriteternas kulturarv</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">20</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td44"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td45"><P class="p23 ft41">Sammanfattning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft12">Enligt propositionen <SPAN class="ft43">Kulturarvspolitik </SPAN>avser regeringen att ge myn- digheter i uppdrag att se över behovet av insatser för att samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till</P>
<P class="p88 ft9">”urfolket samerna och de samiska språken”. Utredningen föreslår att regeringen ger ett motsvarande uppdrag avseende de övriga nationella minoriteternas kulturarv.</P>
<P class="p69 ft12">Utredningen föreslog i sitt delbetänkande ett uppdrag till Insti- tutet för språk och folkminnen rörande inrättande av språkcentrum eller motsvarande funktioner för de fyra <NOBR>icke-samiska</NOBR> nationella minoriteterna. Utredningen föreslår att detta uppdrag kompletteras med ett uppdrag att i samråd med de nationella minoriteterna också föreslå hur arkivverksamhet och arkivinsamling kan göras med fokus på både dialekter och folkminnen (liv och leverne).</P>
<P class="p69 ft11">Utredningen behandlar vidare i avsnitt 2 vissa frågor med an- knytning till den nya namnlagen. Utredningen anser att regeringen, utifrån den bristfälliga hanteringen i samband med att lagen togs fram, bör överväga åtgärder för att se till att de nationella mino- riteternas intressen tydligare beaktas inom ramen för statliga ut- redningar initierade av och inom regeringskansliet. Vidare bedömer utredningen att den nya namnlagens s.k. fyragenerationsregel kan behöva ses över för att inte omöjliggöra återtagande av traditionella familjenamn med nationell minoritetsbakgrund.</P>
<P class="p71 ft12">I avsnitt 3 konstaterar utredningen att Sameradion under som- maren i år har uppmärksammat att brev adresserade med samiska ortnamn av postdistributören återsänts till avsändaren med uppgift om att adressen var ofullständig. Detta trots att adressen innehöll den korrekta uppgiften för postnummer. Utredningen anser att Post- och telestyrelsen bör tillse att användning av enligt god ortnamnssed fastställda ortnamn på finska, meänkieli eller samiska inte hindras vid postdistribution i Sverige.</P>
<P class="p76 ft9">I avsnitt 4 konstateras att de nationella minoritetsfrågorna går över nationsgränserna. Utredningen anser därför att regeringen bör se över formerna för det nordiska samarbetet på statlig nivå kring nationella minoriteter och minoritetsspråk samt intensifiera ansträngningarna att finna gemensamma nordiska lösningar över landgränserna.</P>
<P class="p71 ft12">I avsnitt 5 konstaterar utredningen att kravet på myndigheter att samråda med de nationella minoriteterna omfattar även orga- nisations- eller verksamhetsfrågor, om dessa kan få betydelse för</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">21</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Sammanfattning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">minoriteternas rättigheter. Samråd ska dessutom hållas i sådan tid att minoriteterna har möjlighet att påverka kommande beslut. Utredningen påpekar vikten av att detta framhålls i den uppföljning av minoritetspolitiken som bedrivs av Sametinget och Läns- styrelsen i Stockholms län.</P>
<P class="p90 ft9">Ett exempel på när samråd borde ha hållits är de förändringar som genomförts det senaste året i hur modersmålsstödet i för- skolan organiseras och bedrivs i vissa kommuner. Utredningen be- dömer att såväl uppföljningsmyndigheterna som Skolverket och Skolinspektionen på ett tydligare sätt hade behövt förmedla till berörda kommuner vad som gäller för de nationella minoritets- språken enligt minoritetslagen.</P>
<P class="p91 ft11">I avsnitt 6 noterar utredningen att frågan om det utöver samer kan finnas ytterligare urfolk i Sverige hittills inte prövats. Som framgår av utredningens delbetänkande finns det i dag bland de som identifierar sig som <SPAN class="ft14">tornedaling</SPAN>, <SPAN class="ft14">lantalainen </SPAN>eller <SPAN class="ft14">kvän </SPAN>strömningar, som önskar att gruppen med sin månghundraåriga historia i nordligaste Sverige också blir erkänd som urfolk i Sverige.</P>
<P class="p92 ft9">Slutligen framhåller utredningen i avsnitt 7 att urfolkspolitik och minoritetspolitik bör hållas isär. Att koppla frågor rörande ur- folk till minoritetspolitiken eller minoritetslagen kan medföra en olycklig sammanblandning av minoritetspolitik och urfolkspolitik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">22</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<P class="p93 ft45"><SPAN class="ft16">1</SPAN><SPAN class="ft44">Utredningens uppdrag och arbete</SPAN></P>
<P class="p94 ft11">Utredningen fick i uppdrag att göra en översyn av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) samt en sammanhållen analys av minoritetspolitiken, enligt direktiv som beslutades i september 2016 (se bilaga 1). I uppdraget ingick även att utreda ett antal särskilda frågor inom minoritetspolitiken. Utredningen redovisade i juni 2017 delbetänkandet <SPAN class="ft14">Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik </SPAN>(SOU 2017:60).</P>
<P class="p95 ft12">Regeringen beslutade om tilläggsdirektiv till utredningen (se bilaga 2) i juni 2017. Utredningen fick i uppdrag att även analysera vad den finlandssvenska gruppen i Sverige har för ställning, och att överväga om den ska erkännas som nationell minoritet. Utred- ningstiden förlängdes samtidigt till den 15 november 2017.</P>
<P class="p56 ft9">Tilläggsdirektiven ger utrymme för utredningen att behandla frågor knutna till det ursprungliga uppdraget i den mån dessa inte kan anses avslutade genom delbetänkandet. Två sådana frågor kvarstår. För det första återstår uppdraget att överväga om Sverige bör utöka sina nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (fortsättningsvis ”språkstad- gan”, se bilaga 3). För det andra återstår uppdraget att överväga be- hovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna.</P>
<P class="p56 ft9">Nedan, i avsnitt 1.1 och 1.2, redovisas utredningens syn på vad det nya uppdraget och de kvarstående uppdragen innebär. I avsnitt 1.3 följer sedan en redogörelse för hur utredningens arbete har bedrivits.</P>
<P class="p96 ft11">Utredningens ursprungliga uppdrag att göra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken innebär ett brett mandat för utred- ningen att fånga upp och redogöra för olika frågor, vilket utredning-</P>
<P class="p97 ft35">23</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">en gjort i delbetänkandet (se kapitel 12 i SOU 2017:60). Utred- ningen har uppfattat att detta utrymme finns kvar och har därför även i detta betänkande redovisat ytterligare frågor som regeringen bör uppmärksamma (se kapitel 5).</P>
<P class="p98 ft46"><SPAN class="ft46">1.1</SPAN><SPAN class="ft47">Nytt uppdrag: finlandssvenskarnas ställning</SPAN></P>
<P class="p99 ft11">I direktiven definieras finlandssvenskar som personer boende i Fin- land med svenska som modersmål samt personer med svenska som modersmål som flyttat till Sverige från Finland och deras ättlingar.</P>
<P class="p74 ft11">Utredningen har haft i uppdrag att analysera vilken ställning fin- landssvenskarna i Sverige har utifrån Sveriges internationella åtag- anden om mänskliga rättigheter och regeringens minoritetspolitiska strategi. Vidare har utredningen haft att överväga om finlands- svenskar bör ges ställning som nationell minoritet i Sverige.</P>
<P class="p81 ft9">Utredningens bedömning har utgått från frågan om Sverige bör erkänna finlandssvenskar som nationell minoritet enligt ramkon- ventionen om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen). Det har däremot inte ingått i uppdraget att överväga om finlands- svenska ska erkännas som nationellt minoritetsspråk enligt språk- stadgan.</P>
<P class="p74 ft12">Ramkonventionen innehåller inte någon definition av begreppet nationell minoritet eller några kriterier som ska tillämpas för ett er- kännande. Sverige antog fyra sådana kriterier i samband med att kon- ventionen ratificerades, vilket är snart tjugo år sedan. Utredningen har därför ansett att det funnits anledning att överväga om de nu- varande kriterierna bör förändras.</P>
<P class="p73 ft9">Den centrala bedömningen har varit att avgöra om finlands- svenskar uppfyller kriterierna för att erkännas som nationell mino- ritet i Sverige. Som ett led i denna bedömning har i uppdraget in- gått att ta fram en beskrivning av finlandssvenskarna, däribland deras historia, särdrag och anknytning till Sverige.</P>
<P class="p81 ft9">För det fall utredningen hade kommit fram till att finlandssve- nskar ska erkännas som nationell minoritet hade utredningen även behövt överväga hur de bör ges sådan ställning, inkluderande författ- ningsförslag, förslag till andra åtgärder och konsekvensbeskriv- ningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">24</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38825x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td46"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td47"><P class="p23 ft41">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p100 ft49"><SPAN class="ft46">1.2</SPAN><SPAN class="ft48">Kvarstående frågor från det ursprungliga uppdraget</SPAN></P>
<P class="p101 ft17"><SPAN class="ft17">1.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Minoritetspolitiken bygger i huvudsak på åtaganden enligt språk- stadgan och ramkonventionen. Sverige har inte gjort några reserva- tioner i samband med ratificeringen av dessa konventioner. Ram- konventionen gäller därför redan i sin helhet.</P>
<P class="p55 ft9">Språkstadgan har emellertid en struktur som innebär att kon- ventionsstaterna i viss mån kan välja hur omfattande deras åtag- anden ska vara. Detta gäller för de minoritetsspråk som erkänts som s.k. territoriella språk, för vilka del III i stadgan är tillämplig. Sverige har erkänt finska, meänkieli och samiska som territoriella språk. Romani chib och jiddisch är däremot erkända som s.k. icke- territoriella språk och omfattas därför inte av del III.<SPAN class="ft51">1</SPAN></P>
<P class="p103 ft9">Det finns inget som hindrar att konventionsstater för egen del vidtar åtgärder till förmån för ett <NOBR>icke-territoriellt</NOBR> språk som i något eller några hänseenden motsvarar förpliktelserna i del III i stadgan. I delbetänkandet diskuterar utredningen frågan om vissa sådana åtgärder för romani chib eller jiddisch som en möjlighet som kan utredas vidare (se SOU 2017:60, s. <NOBR>84–85).</NOBR></P>
<P class="p56 ft9">En stat kan efter att språkstadgan ratificerats välja att utöka sina åtaganden enligt del III genom ett meddelande till Europarådets generalsekreterare. Det finns formellt möjlighet för Sverige att göra detta, eftersom de nuvarande åtagandena inte omfattar samtliga förpliktelser i del III. De ursprungliga åtagandena i förhållande till de tre territoriella språken skiljer sig dessutom i viss mån åt sinsemellan.</P>
<P class="p55 ft12">Utredningen har haft i uppdrag att överväga om Sverige bör ut- nyttja möjligheten att utöka de nuvarande åtagandena, särskilt i syfte att harmonisera dem i förhållande till de olika minoritets- språken. Det har emellertid inte ingått i uppdraget att överväga om andra språk än de nuvarande tre bör erkännas som territoriella språk. Utredningen har inte heller haft i uppdrag att överväga om</P>
<P class="p104 ft53"><SPAN class="ft52">1 </SPAN>Utredningen kommer i fortsättningen använda begreppen ”territoriella språk” för att syfta på de tre språken finska, meänkieli och samiska, vilka omfattas av Sveriges åtaganden enligt del III av stadgan respektive <NOBR>”icke-territoriella</NOBR> språk” för de två språken jiddisch och romani chib. Detta innebär inte något ställningstagande från utredningens sida till hur den faktiska utbredningen och koncentrationen av talare av dessa språk ser ut i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">25</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38826x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">fler språk över huvud taget bör erkännas som nationella minoritets- språk eller om de nu erkända språken bör benämnas på något annat sätt.<SPAN class="ft51">2 </SPAN>Utredningens uppdrag i denna del har med andra ord i första hand rört finska, meänkieli och samiska.</P>
<P class="p74 ft11">Som ett första led i bedömningen har utredningen haft att redo- göra för samtliga förpliktelser i del III som inte omfattas av Sve- riges nuvarande åtaganden, och som motsvarar en högre åtagande- nivå än den nuvarande. Utredningen har avsett att så långt möjligt försöka klargöra vad dessa förpliktelser innebär, både generellt och i ett svenskt sammanhang. Avsikten är dock inte att denna redo- görelse ska utgöra en fullständig analys av konsekvenser, kostnader och andra åtgärder som krävs för att Sverige ska kunna tillämpa samtliga sådana förpliktelser. Syftet är i stället att redogörelsen ska ge en förståelse för innebörden i förpliktelserna hos de berörda.</P>
<P class="p73 ft12">Det andra ledet i utredningens bedömning har varit att identifi- era eventuella ytterligare förpliktelser i del III som Sverige i prak- tiken redan uppfyller eller som det för närvarande är rimligt för Sverige att åta sig utifrån det allmännas möjligheter och de territo- riella språkens behov och situation. I detta har legat att, om utred- ningen föreslår sådana utökade åtaganden, även bedöma vilka slags åtgärder som kan krävas för att leva upp till åtagandena.</P>
<P class="p98 ft17"><SPAN class="ft17">1.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">Utredningen ska enligt direktiven överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna utifrån respektive minoritets förutsättningar och behov. Uppdraget får även anses omfatta data om de nationella minoritetsspråken.</P>
<P class="p74 ft10">Utredningen får inte lämna förslag som innebär datainsamling på individnivå. Utredningen tolkar detta som att förslagen inte får bygga på behandling av känsliga personuppgifter<SPAN class="ft54">3</SPAN>. Utredningen be-</P>
<P class="p99 ft56"><SPAN class="ft55">2 </SPAN>Utredningen har i delbetänkandet föreslagit att regeringen gör en översyn av hur Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk definieras och benämns, se SOU 2017:60, s. <NOBR>251–253.</NOBR></P>
<P class="p105 ft57"><SPAN class="ft52">3 </SPAN>Personuppgifter är enligt 3 § (1998:204) all slags information som direkt eller indirekt kan härledas till en fysisk person. En liknande definition finns i EU:s dataskyddsförordning. ”Känsliga personuppgifter” definieras i 13 § personuppgiftslagen som uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening, eller som rör hälsa eller sexualliv. I EU:s dataskyddsförordning kallas den typen av uppgifter för ”särskilda kategorier av personuppgifter”, vilket omfattar av i huvudsak samma typ av uppgifter (se artikel 9.1).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">26</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td46"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td47"><P class="p23 ft41">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">dömer däremot att förslagen kan bygga på frivillig uppgiftsinsam- ling från enskilda förutsatt att behandling av känsliga personupp- gifter inte sker.</P>
<P class="p69 ft12">Utredningen får inte heller lämna förslag som innebär datain- samling <SPAN class="ft43">enbart </SPAN>baserat på vilken nationell minoritet en grupp per- soner tillhör. Utredningen tolkar detta som att förslagen inte får innebära att det sker en renodlad kartläggning av antal personer i landet, eller inom en viss del av landet, som tillhör en viss nationell minoritet eller talar ett visst nationellt minoritetsspråk. I den mån förslagen medför att någon form av kvantitativa metoder används måste detta alltså vara kopplat till ytterligare någon form av uppgift eller till ett visst sammanhang. Ett exempel på sådan datainsamling är Skolverkets statistik över antal personer som får modersmåls- undervisning i ett nationellt minoritetsspråk.</P>
<P class="p77 ft9">Utredningens bedömningar och förslag ska syfta till förbättrad datainsamling som kan användas av regering, statliga myndigheter, kommuner och landsting samt av de nationella minoriteterna för uppföljning och utvärdering, samt beslut om åtgärder, inom mino- ritetspolitiken.</P>
<P class="p76 ft9">Utredningen konstaterar att det saknas en övergripande beskriv- ning av vilken slags data det finns behov av. Som ett första steg har utredningen därför behövt bedöma vilken typ av uppgifter om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken det kan finnas be- hov av och inom vilka områden.</P>
<P class="p76 ft9">De avgränsningar som ges i direktiven när det gäller datainsam- ling på individnivå och i förhållande till grupper sätter en ram för vil- ket slags insamling som är möjlig att genomföra. Utredningen har behövt ge en bakgrund till varför dessa avgränsningar finns och dis- kutera vilka konsekvenser de medför för möjligheten att vidta åt- gärder för förbättrade data.</P>
<P class="p106 ft9">Utifrån beskrivningen av behovet av uppgifter och konsekven- serna av avgränsningarna har utredningen haft att, om möjligt, lämna konkreta förslag om åtgärder för förbättrade beslutsunderlag inom minoritetspolitiken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">27</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_28">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38828x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft46"><SPAN class="ft46">1.3</SPAN><SPAN class="ft47">Utredningens arbete</SPAN></P>
<P class="p99 ft11">I de delar av utredningens arbete som rör kvarstående frågor från det ursprungliga uppdraget har betänkandet delvis baserats på upp- gifter som framkommit i arbetet med delbetänkandet. Redogörel- sen för hur det arbetet har gått till finns i SOU 2017:60, s. <NOBR>39–42.</NOBR></P>
<P class="p81 ft9">Utredningen har sedan uppdraget förlängdes hållit ytterligare två sammanträden vardera med referensgruppen för de nationella minoriteterna och med experter och sakkunniga. Det har i refe- rensgruppen tillkommit två representanter för Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige. Gruppen med sakkunniga och experter har utgjorts av representanter från Kulturdepartementet, Utbildnings- departementet, Svenska kyrkan samt Sveriges Kommuner och Landsting. Utredningen har därtill hållit ytterligare ett samman- träde med referensgruppen med företrädare för de åtta riksdags- partierna.</P>
<P class="p108 ft11">Utredningen har vidare inhämtat upplysningar och synpunkter från kommunala tjänstemän och tjänstemän vid statliga myndigheter, främst vid Statistiska centralbyrån, Diskrimineringsombudsmannen och Folkhälsomyndigheten. Utredningen har även samrått på nytt med Utredningen förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk (U 2016:07). Utredningen har därtill samrått med den utredning inom Kulturdepartementet som tillsatts om inrättande av ett nationellt center för romska frågor.</P>
<P class="p74 ft11">I arbetet med att utreda finlandssvenskarnas ställning i Sverige har utredningen samtalat i Mariehamn med docent Sia Spiliopoulou Åkermark vid Ålands fredsinstitut. Hon var under ett antal år även ledamot och ordförande i Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen. Vidare har utredningen i Helsingfors samtalat med utredningsansvarige Kaisa Kepsu vid tankesmedjan Magma, professor emeritus Max Engman, författare till bl.a. <SPAN class="ft14">Språkfrågan: Finlandssvenskhetens uppkomst </SPAN><NOBR><SPAN class="ft14">1812–1922</SPAN><SPAN class="ft58">4</SPAN></NOBR><SPAN class="ft58"> </SPAN>och tidigare ordförande för Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), kanslichef Jonas Lång vid SLS, samt folktingssekreterare Markus Österlund vid Svenska Finlands folkting. Samtalen har varit av kunskapsinhämtan- de karaktär och utredningen är ensam ansvarig för sina slutsatser.</P>
<P class="p109 ft60"><SPAN class="ft59">4 </SPAN>Utgiven 2016 av Svenska litteratursällskapet i Finland.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">28</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_29">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td46"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td47"><P class="p23 ft41">Utredningens uppdrag och arbete</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft9">I övrigt har utredningsarbetet bedrivits i sedvanlig ordning ge- nom inhämtande och sammanställande av underlag och analys, bl.a. en genomgång av litteratur och granskningsrapporter från Europa- rådet i fråga avseende språkstadgan.</P>
<P class="p111 ft46"><SPAN class="ft46">1.4</SPAN><SPAN class="ft47">Till läsaren av betänkandet</SPAN></P>
<P class="p112 ft12">Betänkandet förutsätter att läsaren är översiktligt bekant med den svenska minoritetspolitiken och minoritetslagstiftningen samt ram- konventionen och språkstadgan. Utredningen hänvisar den läsare som behöver orientera sig på området till kapitel 3, <SPAN class="ft43">Överblick och övergripande bedömningar, </SPAN>i delbetänkandet (SOU 2017:60), samt till de källor som utredningen där hänvisar till.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">29</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_30">
</DIV>
<DIV id="page_31">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38831x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">2 Finlandssvenskarnas ställning</P>
<P class="p113 ft11">Utredningens uppdrag beskrivs i kapitel 1, avsnitt 1. I avsnitt 2.1 ne- dan diskuterar utredningen vilka utgångspunkter som ska gälla för bedömningen av om finlandssvenskar ska erkännas som nationell minoritet i Sverige. I avsnitt 2.2. ges en bakgrund i fråga om fin- landssvenskarna. I avsnitt 2.3 redovisar utredningen sin bedömning att finlandssvenskar inte bör erkännas som nationell minoritet. I avsnitt 2.4 gör utredningen bedömningen att det finns behov av vissa andra åtgärder för att stärka det finlandssvenska i Sverige.</P>
<P class="p114 ft62"><SPAN class="ft46">2.1</SPAN><SPAN class="ft61">Vilka kriterier ska tillämpas för att en grupp ska erkännas som nationell minoritet?</SPAN></P>
<P class="p115 ft17"><SPAN class="ft17">2.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Ramkonventionen är utgångspunkt för bedömningen</SPAN></P>
<P class="p116 ft12">Utredningen har enligt direktiven i uppdrag att analysera vilken ställning finlandssvenskarna i Sverige har utifrån Sveriges interna- tionella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringens mino- ritetspolitiska strategi. Vidare ska utredningen överväga om, och i så fall hur, finlandssvenskar ska ges ställning som nationell minori- tet i Sverige. De två delarna i uppdraget hänger ihop på så sätt att det är Sveriges internationella åtaganden som kan medföra att en grupp ska erkännas som nationell minoritet i Sverige.</P>
<P class="p103 ft9">Sverige har ratificerat flera olika konventioner som på olika sätt ger skydd för utsatta grupper, bl.a. olika slags minoriteter, och som skulle kunna ha betydelse för finlandssvenskar i Sverige. Här kan nämnas artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och poli- tiska rättigheter<SPAN class="ft51">1</SPAN>:</P>
<P class="p117 ft60"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Antagen den 16 december 1966.</P>
<P class="p118 ft35">31</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38832x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p119 ft3">I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, skall de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten att i gemen- skap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion och använda sitt eget språk.</P>
<P class="p120 ft13">Vidare kan nämnas artikel 30 i Barnkonventionen<SPAN class="ft63">2</SPAN>:</P>
<P class="p121 ft20">I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning skall ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.</P>
<P class="p72 ft12">En ställning som erkänd nationell minoritet i Sverige kan emellertid uteslutande grunda sig på åtaganden enligt Europarådets ramkon- vention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen). Det är således utifrån ramkonventionen som utredningen ska be- döma om finlandssvenskar bör erkännas som nationell minoritet. Ramkonventionen finns som bilaga 3 till utredningens delbetän- kande (SOU 2017:60).</P>
<P class="p122 ft19"><SPAN class="ft17">2.1.2</SPAN><SPAN class="ft64">Tidigare bedömningar i förhållande till ramkonventionen</SPAN></P>
<P class="p123 ft17">De fyra kriterierna från 1999</P>
<P class="p124 ft9">När riksdagen 1999 beslutade ratificera ramkonventionen uttalade den att de nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.</P>
<P class="p74 ft11">Arbetet inom Europarådet med att ta fram ramkonventionen påbörjades med den deklaration som antogs av Europarådets stats- och regeringschefer vid rådets första toppmöte i Wien 1993. Bak- grunden var bl.a. Sovjetunionens sammanbrott, varigenom ett antal stater i Öst- och Centraleuropa blev fria. I Wiendeklarationen an- knöt man till det s.k. Köpenhamnsdokumentet, som antogs 1990 av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och som innehåller en serie normer om rättigheter för personer som tillhör nationella minoriteter. Utformningen av ramkonven-</P>
<P class="p125 ft60"><SPAN class="ft59">2 </SPAN>Konvention om barnets rättigheter. Antagen den 20 november 1989.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">32</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr28 td48"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td49"><P class="p23 ft65">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft13">tionen influerades i flera avseenden av Köpenhamnsdokumentet. Ramkonventionen färdigställdes 1995.</P>
<P class="p126 ft9">I ramkonventionens preambel framhålls att medlemsstaterna i Europarådet ”anser att omvälvningarna i Europas historia har visat att skydd av nationella minoriteter är nödvändigt för stabilitet, demokratisk säkerhet och fred på denna kontinent”. Redan i Wien- deklarationen hänvisas till ”de nationella minoriteter som histo- riens omvälvningar etablerat i Europa”.</P>
<P class="p76 ft9">Begreppet ”nationell minoritet” definieras inte i ramkonven- tionen. Riksdagen fastslog på regeringens förslag följande kriterier i samband med antagandet av propositionen <SPAN class="ft15">Nationella minoriteter i Sverige </SPAN>(prop. 1998/99: 143, s. 31):</P>
<P class="p127 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft66">Grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av befolkningen har en icke dominerande ställning i sam- hället. Gruppbestämningen kan inte enbart göras efter gruppens numerära antal utan här måste också vägas in och belysas grup- pens struktur och sammanhållning</SPAN></P>
<P class="p128 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft66">Religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet. Endast ett av de uppräknade särdragen måste föreligga men de särdrag som gruppen uppvisar måste i något väsentligt avseende skilja den från majoriteten</SPAN></P>
<P class="p128 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">Självidentifikation. Den enskilde såväl som gruppen ska ha en vilja och strävan att behålla sin identitet</SPAN></P>
<P class="p129 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">Historiska eller långvariga band med Sverige. Det är inte möjligt att dra någon absolut gräns i år mätt, men bedömningen är att endast minoritetsgrupper vars kultur funnits i Sverige före sekelskiftet 1800/1900 uppfyller kravet på historiska eller lång- variga band.</SPAN></P>
<P class="p130 ft42">Kriterierna överensstämde med förslaget från Minoritetsspråkskom- mittén i betänkandet <SPAN class="ft68">Steg mot en minoritetspolitik – Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter </SPAN>(fortsättningsvis <SPAN class="ft68">Steg mot en minoritetspolitik</SPAN>). I betänkandet (SOU 1997:193, s. 42) görs följande bedömning:</P>
<P class="p131 ft20">Om endast grupp och identitetskriterierna … upprätthålls vid en mino- ritetsbestämning kommer detta för Sveriges del att innebära att såväl grupper som vistats i landet i hundratals år, som nya invandrargrupper</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">33</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p132 ft20">kommer att omfattas av minoritetsbegreppet. Enligt vår mening är det inte rimligt.</P>
<P class="p133 ft9">Kommittén gör därefter bedömningen att den tid minoritetskul- turen funnits i landet måste tillmätas betydelse och att tanken varit att konventionen ska tillämpas på inhemska nationella minoriteter, d.v.s. nationella minoriteter med långvarig anknytning till landet (SOU 1997:193, s. <NOBR>42–43).</NOBR></P>
<P class="p79 ft17">Tidigare behandling av frågan om finlandssvenskars ställning</P>
<P class="p60 ft9">Gruppen finlandssvenskar behandlades inte alls i betänkandet från Minoritetsspråkskommittén, när denna gjorde bedömningen att judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem natio- nella minoriteterna i Sverige. Detsamma gäller regeringens propo- sition om en nationell minoritetspolitik.</P>
<P class="p73 ft12">Redan vid riksdagsbehandlingen 1999 väcktes en motion angå- ende frågan om finlandssvenskarnas status, som tog sikte på att den sverigefinska minoriteten borde benämnas sverigefinländare och därmed också omfatta svensktalande finländare i Sverige. Motionen avslogs. Konstitutionsutskottet uttalade att detta dock inte uteslöt att åtgärder som avser sverigefinnar även kan komma de finlands- svenska till del (bet. 1999/2000:KU6, s. 13 och 18).</P>
<P class="p81 ft15"><SPAN class="ft9">I regeringens proposition </SPAN>Från erkännande till egenmakt <SPAN class="ft9">berör- des frågan på nytt, men regeringen gjorde ingen annan bedömning än den som gjordes i anslutning till ratifikationen av ramkonven- tionen. Regeringen uttalade dock följande (prop. 2008/09:158, s. 62):</SPAN></P>
<P class="p134 ft20">det finns givetvis inga hinder, enligt regeringens mening, mot att t.ex. en enskild finlandssvensk, som upplever en kulturgemenskap och identifikation med den sverigefinska gruppen, deltar i och tar del av det stöd som ges sverigefinnar, eller att en enskild som upplever sig diskriminerad på grund av sin etnicitet anmäler detta.</P>
<P class="p60 ft9">Flera år tidigare konstaterade regeringen i skrivelsen <SPAN class="ft15">Finska språkets ställning i Sverige</SPAN>, som visserligen inte handlade om nationell mino- ritetspolitik, att finskan är ett inhemskt språk i Sverige. Mot bak- grund av den ställning språket har haft i Sverige under mycket lång tid ansåg regeringen att språket utgjorde en del av Sveriges kultur- arv (Skr. 1994/95:1, s. 5).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">34</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38835x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88 Finlandssvenskarnas ställning</P>
<P class="p135 ft9">I Sverige är gruppen ”sverigefinnar” således en av de fem erkända nationella minoriteterna. Det är den historiska närvaron av invånare med rötter i det finska språket och kulturen i det som idag är Sverige, som utgör grund för att sverigefinnar är en erkänd natio- nell minoritet, och inte att det i modern tid kommit många invand- rare från Finland till Sverige (sverigefinländare). Självidentifikations- principen medför emellertid att många av de senare kan se sig också som sverigefinnar, men alla sverigefinländare är inte per automatik också sverigefinnar.</P>
<P class="p56 ft9">Självidentifikationsprincipen kommer till uttryck i punkt 1 i artikel 3 i ramkonventionen, som stadgar:</P>
<P class="p136 ft20">Var och en som tillhör en nationell minoritet skall ha rätt att fritt välja att behandlas eller inte behandlas som sådan och ingen nackdel skall följa av detta val eller av utövandet av de rättigheter som är förbundna med detta val.</P>
<P class="p137 ft17"><SPAN class="ft17">2.1.3</SPAN><SPAN class="ft50">Riksdagens tillkännagivande 2017</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Riksdagen har i ett tillkännagivande till regeringen med anledning av konstitutionsutskottets betänkande anfört att regeringen bör låta analysera om finlandssvenskarna bör erkännas som nationell minoritet i Sverige. I betänkandet framför utskottet, utan att när- mare gå in på dessa, att vissa skäl kan anföras som grund för att finlandssvenskarna ska betraktas som nationell minoritet (bet. 2016/17:KU16, s. 33).</P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">2.1.4</SPAN><SPAN class="ft50">Förnyad bedömning</SPAN></P>
<P class="p139 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>Riksdagen fastställde 1999 fyra kriterier för när en grupp bör betraktas som nationell minoritet. Dessa kriterier bör tillämpas även i fortsättningen.</P>
<P class="p140 ft12">Begreppet ”nationell minoritet” definieras inte i ramkonventionen utan det överlämnas till de stater som är parter till konventionen att utifrån respektive nationella förhållanden tolka begreppet i ram- konventionens anda. Det framgår emellertid av konventionen att det inte handlar om kollektiva rättigheter utan om skydd för per-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">35</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38836x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft11">soner som tillhör nationella minoriteter, men som kan välja att ut- öva dessa rättigheter tillsammans med andra (se punkt 2 i artikel 3).</P>
<P class="p142 ft13">Den rådgivande kommittén<SPAN class="ft63">3 </SPAN>har anfört att frånvaron av en defi- nition i ramkonventionen inte bara är avsiktlig utan också nöd- vändig för att säkerställa att de särskilda samhälleliga, inklusive ekonomiska och demografiska, förhållandena i staterna på lämpligt sätt beaktas när tillämpligheten av minoritetsrättigheter fastställs. Kommittén har vidare anfört att ramkonventionen medvetet var tänkt som ett levande instrument vars tolkning regelbundet måste utvecklas och anpassas till nya samhällsutmaningar (se Europa- rådet, 2016, p. 5).</P>
<P class="p143 ft13">Det första kriteriet för en minoritetsgrupp är enligt betänkandet</P>
<P class="p144 ft9"><SPAN class="ft15">Steg mot en minoritetspolitik </SPAN>att den ”i förhållande till landets totala befolkning, är till antalet färre än resten av befolkningen”</P>
<P class="p145 ft12">(SOU 1997:193, s. 39). Det definierar således själva minoritetsför- hållandet. Detta kriterium torde därför vara ofrånkomligt.</P>
<P class="p74 ft9">Kriterium nummer 2 beskriver vad som till karaktären skiljer minoriteten från majoritetsbefolkningen (särskillnadskriteriet). De- finitionen ”religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell till- hörighet” är formulerad i enlighet med de begrepp som används i artikel 5 i ramkonventionen. Det är således inget krav att minori- teten ska skilja sig från majoriteten i samtliga avseenden. Det är rimligt att denna definition ansluter till formuleringen i ramkon- ventionen och att kriteriet därmed kvarstår.</P>
<P class="p81 ft9">Det tredje kriteriet är det s.k. självidentifikationskriteriet. Det har med tiden blivit ett grundläggande synsätt i internationella sammanhang och är i linje med självidentifikationsprincipen enligt artikel 3 i ramkonventionen. Även detta kriterium torde vara ofrån- komligt.</P>
<P class="p74 ft9">Någon internationell, rättsligt bindande definition av vad som utgör en nationell minoritet har visserligen aldrig kommit till stånd. Ett objektivt särskillnadskriterium, baserat på språk, religion, traditioner och liknande samt ett subjektivt kriterium i form av krav på en gemensam önskan att bevara de gemensamma tradi- tionerna, har emellertid återkommit i de flesta försök som gjorts att definiera vad som utgör en nationell minoritet (Hannum, 2007,</P>
<P class="p146 ft60"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för de nationella minoriteterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">36</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr28 td48"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td49"><P class="p23 ft65">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft12">s. 57). Det andra och tredje kriteriet i den svenska definitionen är därmed i linje med de försök som gjorts internationellt att definiera</P>
<P class="p0 ft13">”nationell minoritet”.</P>
<P class="p95 ft9">Det fjärde kriteriet är kravet på historiska eller långvariga band till Sverige. Redan av Wiendeklarationen framgår att det är fråga om minoriteter som uppkommit på grund av historiska omständig- heter som t.ex. när gränser flyttats till följd av krig eller att gränser dragits så att en minoritet uppstått i ett land. Det vill säga endast grupper vars minoritetskultur funnits i landet under lång tid har utgjort nationella minoriteter. I <SPAN class="ft15">Steg mot en minoritetspolitik </SPAN>kon- stateras därför att den tid minoritetskulturen funnits i landet, och som således visar om den är livskraftig, måste tillmätas betydelse (se SOU 1997:193, s. 42).</P>
<P class="p55 ft11">I regeringens proposition som låg till grund för riksdagens beslut 1999 görs bedömningen att endast minoritetsgrupper vars kultur funnits i Sverige före sekelskiftet uppfyller kravet på historiska eller långvariga band (se prop. 1998/99:143, s. 31). Med</P>
<P class="p3 ft13">”sekelskiftet” avses här skiftet vid <NOBR>1900-talets</NOBR> början.</P>
<P class="p103 ft9">Det har sedan riksdagens beslut 1999 inte framkommit något som påtagligt aktualiserat en omprövning av hur det fjärde krite- riets krav på historiska eller långvariga band till Sverige beskrivs.</P>
<P class="p55 ft11">Andra kriterier som tillämpas av vissa stater, men som Sverige inte har valt att ställa upp, är krav på medborgarskap samt krav att en grupp ska ha en territoriell anknytning till en viss del av staten. Sådana kriterier skulle inte vara rimliga att tillämpa för Sveriges del.</P>
<P class="p55 ft12">Till utredningen har Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige (FRIS) som företrädare för finlandssvenskar i Sverige klargjort att man för sin del inte anser att kriterierna från 1999 behöver förändras. Krav på förändring av kriterierna har inte heller fram- kommit från annat håll. Det är vidare av vikt att det finns en förutsägbarhet och tydlighet i hur Sverige tillämpar kriterierna för att det ska vara tydligt vilka förutsättningar som gäller på området.</P>
<P class="p103 ft9">Sammanfattningsvis ser utredningen varken behov eller förut- sättningar att förändra de fyra kriterier som lades fast av riksdagen 1999 eller att lägga till några nya kriterier. Kriterierna bör därför tillämpas även i fortsättningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">37</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft46"><SPAN class="ft46">2.2</SPAN><SPAN class="ft47">Finlandssvenskar – en bakgrund</SPAN></P>
<P class="p133 ft9">Med finlandssvenskar avses enligt utredningens direktiv personer boende i Finland med svenska som modersmål samt personer med svenska som modersmål som flyttat till Sverige från Finland och deras ättlingar.</P>
<P class="p81 ft9">Terminologin kring Finland och det finska är ofta inte alldeles lätt att förstå, särskilt utanför Finland. Termen <SPAN class="ft15">finne </SPAN>står för en finsktalande person oavsett i vilket land vederbörande lever. Ter- men <SPAN class="ft15">finländare </SPAN>står för en person från Finland oavsett vilket språk vederbörande talar. Termen <SPAN class="ft15">finlandssvensk </SPAN>står således för en person i eller från Finland som är svensktalande.</P>
<P class="p74 ft9">När det gäller förhållandena i Sverige står termen <SPAN class="ft15">sverigefinne </SPAN>för någon i Sverige som talar finska eller som identifierar sig med finsk- språkig kultur i Sverige. Termen <SPAN class="ft15">sverigefinländare </SPAN>står för en person som flyttat till Sverige eller vars föräldrar eller <NOBR>mor-/farföräldrar</NOBR> gjort det, oavsett vilket språk de talar.</P>
<P class="p62 ft9">När man om förhållanden i Finland talar om den <SPAN class="ft15">finska </SPAN>nationen eller den <SPAN class="ft15">finska </SPAN>flaggan liksom t.ex. om <SPAN class="ft15">finskt </SPAN>medborgarskap gör man emellertid inte skillnad utifrån språk.</P>
<P class="p98 ft17"><SPAN class="ft17">2.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Historisk bakgrund</SPAN></P>
<P class="p124 ft9">Det geografiska territorium som i dag utgör Sverige och Finland befolkades långt tillbaka i förhistorisk tid genom successiv in- vandring från söder, öster och även norr. Redan innan stater i modern mening etablerats i området levde och rörde sig människor med den tidens svenska, finska men även samiska som språk på båda sidor om Östersjön liksom Torne och Muonio älvar – dagens gränsälv mellan staterna i norr.</P>
<P class="p74 ft11">Enligt traditionell historieskrivning kristnades Finland och in- förlivades i det svenska kungariket med början på <NOBR>1100-talet.</NOBR> Kristna inslag fanns säkerligen på sina håll redan tidigare framför allt i Östersjöns svenskspråkiga kustområden, medan delar av det inre Finland i öster och norr bara successivt kom att inlemmas i riket på samma sätt som de nordligaste delarna av dagens Sverige.</P>
<P class="p74 ft42">När Gustav Vasa på <NOBR>1500-talet</NOBR> etablerade det moderna kunga- riket Sverige ingick däri Åland, Åboland (Egentliga Finland), Ny- land och Österbotten – de traditionellt svenskspråkiga delarna av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">38</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr28 td48"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td49"><P class="p23 ft65">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">Finland. Däremot ingick inte Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän och Jämtland, som alla då tillhörde det danska kungariket. Inte heller ingick de nordligaste delarna av dagens Sverige, som först successivt koloniserades av den svenska kungamakten. Dagens Sve- rige och dagens Finland ingick således som likvärdiga delar av kungariket Sverige till skillnad från andra områden på andra sidan Östersjön som under kortare eller längre tid erövrats.</P>
<P class="p56 ft9">Riket klövs genom fredstraktaten i Fredrikshamn 1809, efter att Sverige förlorat kriget mot Ryssland. I traktaten angavs inte ut- tryckligen ”Finland” som det område Ryssland tog över. Istället utpekades ett antal namngivna län i kungariket Sverige belägna på den östra sidan av Östersjön.</P>
<P class="p148 ft11">Förvaltningsspråket i kungariket var svenska, men efter den av Gustav Vasa genomförda reformationen infördes finska som språk i kyrkan. Detta skedde bl.a. genom biskop Mikael Agricolas – det finska skriftspråkets fader – översättning av Nya Testamentet 1548.</P>
<P class="p103 ft9">I det storfurstendöme som etablerades i Finland efter riksklyv- ningen 1809 dominerade svenska helt inom den statliga förvalt- ningen. Prästerskapet i de delar av Finland som hade i huvudsak finsktalande befolkning talade däremot finska, även om de ofta själva ursprungligen var svensktalande. I den finska lantdagens fyra stånd kom adeln och borgarna huvudsakligen att vara svensk- språkiga medan präster och framför allt bönder huvudsakligen var finskspråkiga.</P>
<P class="p111 ft17"><SPAN class="ft17">2.2.2</SPAN><SPAN class="ft50">Språkfrågan</SPAN></P>
<P class="p149 ft9">Under <NOBR>1800-talet</NOBR> växte en ökad medvetenhet om det finska språk- ets betydelse fram och språket tog ett allt större utrymme i reak- tion mot den svenskspråkiga överheten i samhället. Finskan gavs gradvis en allt starkare ställning i landet. Denna rörelse leddes till en början av personer som själva hade svenska som modersmål, men för vilka den finska identiteten var viktigast. Det svensk- språkiga Finland var på intet sätt någon homogen enhet. Medan överheten inom adel och statsförvaltning var svenskspråkig befann sig den svenskspråkiga bonde- och fiskarbefolkningen i södra och västra Finland lika långt från maktens boningar som den finsk- språkiga.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">39</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_40">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft11">Med början kring sekelskiftet 1900 etablerades en finlandssvensk identitet i Finland som mera påtagligt förenade de olika svensk- språkiga delarna (Engman, 2016; Meinander, 2016). Själva begreppet</P>
<P class="p150 ft13">”finlandssvensk” lanserades först 1912.</P>
<P class="p151 ft13">Den svenska rörelsen tog sina första steg på <NOBR>1860-talet</NOBR> med</P>
<P class="p145 ft9">Axel Olof Freudenthals engagemang för det ”bygdesvenska” in- slaget i kontrast till högreståndssvenskarnas ”kultursvenska” anfört av Carl Gustaf Estlander. Svenska litteratursällskapet (SLS) grund- ades 1885 till Johan Ludvig Runebergs minne. Den 5 februari firas Runebergsdagen. Svenska folkpartiet etablerades 1906 och samlade merparten av den svenskspråkiga befolkningen med skilda politiska riktningar. En finlandssvensk litteratur växte fram från början av <NOBR>1900-talet</NOBR> (Zilliacus, 2014).</P>
<P class="p152 ft13">I den nya grundlagen efter republiken Finlands självständighet</P>
<P class="p153 ft12">1917 stadgas att ”Finska och svenska äro republikens national- språk”. År 1922 antogs en språklag varigenom finska och svenska likaså likställdes som officiella språk i Finland. Den svenska dagen den 6 november firas i Finland sedan början av <NOBR>1900-talet.</NOBR></P>
<P class="p98 ft17"><SPAN class="ft17">2.2.3</SPAN><SPAN class="ft50">Finlandssvenskar</SPAN></P>
<P class="p124 ft9">Även om begreppet finlandssvenskar avser personer boende i Fin- land med svenska som modersmål, så omfattas knappast alla svensktalande i Finland av begreppet. Dels omfattas bara de som själva ser sig så utifrån självidentifikationsprincipen. Dels omfattar den knappast de i modern tid, om än inte så många, inflyttade invånare som talar rikssvenska. En från Sverige till Finland inflyttad person med svenska som modersmål med skånsk dialekt ser sig nog själv mera sällan som finlandssvensk. Under <NOBR>1900-talet</NOBR> har även ålänningarnas identitet som finlandssvensk eller bara åländsk eller åländskt svensk diskuterats i samband med frågan om Ålands ställning.</P>
<P class="p74 ft10">Gruppen finlandssvenskar får nog i första hand från början avses vara personer i Finland med svenska som modersmål och som själva ser sig som finlandssvenskar. Under den tid som frågan om den finlandssvenska identiteten diskuterats har vitt skilda synsätt företrätts alltifrån att se finlandssvenskar som en egen nation i</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">40</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_41">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr28 td48"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td49"><P class="p23 ft65">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13">Finland till att se dem som en svenskspråkig del av en gemensam finländsk nation.</P>
<P class="p155 ft12">I dagens Finland talas finska av de flesta av landets invånare, även bland de med svenska som modersmål. Likaså talar fler in- vånare svenska än de som har svenska som modersmål. Den del som har svenska som sitt modersmål utgör i dag ungefär fem procent av Finlands befolkning. Finland är således på många sätt ett två- språkigt land, utöver att språklagen från 1922 bygger på detta. Av och till återkommer dock debatten om landets tvåspråkighet, vilket på nytt skett under senare år. Debatten är ofta kopplad till den obligatoriska skolundervisningen i svenska.</P>
<P class="p55 ft11">År 1919 inrättades Svenska Finlands folkting med lagstadgad uppgift att bevaka och befrämja den svenskspråkiga befolkningens rättigheter och intressen. Sedan 1985 har folktinget sitt nuvarande uppdrag enligt lag att bevaka hur landets språklagstiftning fungerar i praktiken, delta i lagberedningen som remissinstans och även i övrigt ge utlåtanden och rekommendationer om landets språkför- hållanden till myndigheterna. För detta får folktinget statsbidrag.</P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">2.2.4</SPAN><SPAN class="ft50">Finlandssvenskar i Sverige</SPAN></P>
<P class="p156 ft11">Det har givetvis under historiens gång ägt rum en betydande rörelse över Östersjön i båda riktningarna av såväl svensk- som finsktalande det senaste snart årtusendet (Tarkiainen, 1990 och 1993). Den har varit både av säsongskaraktär och av mer permanent karak- tär. Under storfurstendömet på <NOBR>1800-talet</NOBR> bestod den även av flyktingar. Främst Stockholm som huvudstad stod för dragnings- kraften, men flytten gick också till arbetstillfällen i Bergslagen såväl som längs Norrlandskusten. Närheten till särskilt kustbygderna vid Bottenhavet gjorde att en stor del säkerligen var svensktalande.</P>
<P class="p55 ft11">Den finlandssvenska gruppen i Sverige etablerades emellertid på allvar i samband med den omfattande arbetskraftsmigrationen på 1950- och <NOBR>60-talen.</NOBR> Det uppskattas att så mycket som var fjärde invandrare från Finland då var finlandssvensk. Medan en betydande del av de finskspråkiga invandrarna vid denna tid sedan återvänt till Finland, anses betydligt fler av de finlandssvenska ha stannat kvar i Sverige. På senare tid har invandringen av finsktalande till Sverige minskat. Invandringen av svensktalande från Finland har däremot</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">41</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38842x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft11">varit ganska oförändrad (Kepsu, 2006). Sedan finanskrisen 2008 har antalet till Sverige invandrade finlandssvenskar ökat (Kepsu, 2016).</P>
<P class="p91 ft9">Finlandssvenskar i Sverige har organiserat sig i Finlandssven- skarnas riksförbund i Sverige (FRIS), som bildades 1969 och var en ombildning av en tidigare kommitté. FRIS har cirka 1 700 med- lemmar i 17 föreningar runt om i Sverige. FRIS ingår som medlem i paraplyorganet Sverigefinländarnas delegation.</P>
<P class="p91 ft10">Kunskapen i Sverige om den finlandssvenska kulturen och om finlandssvenskarna får bedömas som anmärkningsvärt låg mot bak- grund av att kulturen är tillgänglig på det svenska språket. Inte minst den finlandssvenska litteraturen har genom en rad författare blivit väl känd, uppskattad och läst i Sverige. Det gäller från 1800- talets Frans Michael Franzén, Johan Ludvig Runeberg och Zacharias Topelius över det tidiga <NOBR>1900-talets</NOBR> Edith Södergran och Elmer Diktonius och fram till de mer nutida Tove Jansson, Jörn Donner, makarna Märta och Henrik Tikkanen, Kjell Westö, Merete Mazarella och Monika Fagerholm. Även teatermänniskor som Vivica Bandler, Lasse Pöysti, Birgitta Ulfsson och Stina Ekblad har med sina engagemang också i Sverige nog tagits som ganska givna i svenskt teaterliv. Men inte sällan har det finlandssvenska inslaget snarare uppfattats som en del av det svenska kulturarvet. Många finlandssvenskar uppfattar det relativa svenska ointresset för sven- skans framtid i Finland som anmärkningsvärt.</P>
<P class="p158 ft62"><SPAN class="ft46">2.3</SPAN><SPAN class="ft61">Ska Sverige erkänna finlandssvenskar som nationell minoritet?</SPAN></P>
<P class="p159 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>Det går inte att belägga närvaron av en i förhållan- de till en majoritetssvensk kultur väsentligt annorlunda finlands- svensk kultur i det som idag är Sverige före sekelskiftet 1900. Finlandssvenskar bör därför inte erkännas som nationell mino- ritet i Sverige.</P>
<P class="p160 ft9">När Sverige uttalar sitt erkännande av att en grupp ska ses som nationell minoritet i Sverige, så är det minoriteten i obestämd form, d.v.s. företeelsen och inte individerna som avses. Det är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar som är nationella minoriteter i Sverige.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">42</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr28 td48"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td49"><P class="p23 ft65">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft9">Frågan om finlandssvenskar ska ses som nationell minoritet i Sverige prövades aldrig i samband med arbetet som ledde fram till riksdagens uttalande om vilka de fem nationella minoriteterna är. I samband med den behandlingen avvisades tanken att sverige- finländare skulle vara nationell minoritet i Sverige.</P>
<P class="p76 ft9">Någon prövning har inte heller gjorts därefter, även om frågan varit föremål för riksdagsbehandling i form av enskilda motioner och interpellationer. Det faktum att finlandssvenskar har svenska som modersmål har därför hittills aldrig anförts som skäl mot att de ska anses som nationell minoritet.</P>
<P class="p69 ft9">Frågan om vilka grupper som utifrån de fyra kriterierna ska kunna erkännas som nationella minoriteter i Sverige tar sin ut- gångspunkt i det geografiska territorium som i dag utgör Sverige. Nutida invandrargrupper hör inte hemma i detta sammanhang.</P>
<P class="p71 ft11">Det tycks finnas en utbredd missuppfattning att det skulle vara sverigefinländare som är en nationell minoritet, d.v.s. personer med ursprung i Finland som i modern tid invandrat till Sverige. Så är inte fallet. Någon diskriminering av finlandssvenskar i förhållande till finsktalande sverigefinländare handlar det således inte om.</P>
<P class="p76 ft9">Däremot kan individer som invandrat till Sverige under åbero- pande av självidentifikationsprincipen göra anspråk på rättigheter som tillkommer nationella minoriteter. Det kan t.ex. gälla i modern tid invandrade romer från olika delar av Europa eller personer från Finland med olika bakgrund.</P>
<P class="p76 ft9">Finlandssvenskar i Sverige i dag utgör förvisso en grupp med uttalad samhörighet som till antalet i förhållande till resten av be- folkningen har en icke dominerande ställning i samhället (första kriteriet). Den uttalade samhörigheten framgår inte minst av före- komsten av finlandssvenska föreningar såväl på nationell som på lokal nivå.</P>
<P class="p69 ft11">Det kan vidare av nyss nämnd anledning bedömas att såväl enskilda personer som gruppen har en vilja och strävan att behålla sin identitet som finlandssvenskar i Sverige i dag (tredje kriteriet).</P>
<P class="p71 ft11">Den finlandssvenska kulturen torde i dag vara så präglad av sin utveckling i det finskdominerade Finland de senaste hundra åren, att man väl kan hävda att den numera väsentligen skiljer sig från den svenska majoritetskultur som utvecklats i Sverige under samma tidsrymd. Vad gäller kravet på de särdrag som ska föreligga torde</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">43</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38844x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">därför ”kulturell tillhörighet” vara uppfyllt för finlandssvenskar i</P>
<P class="p162 ft13">Sverige i dag (andra kriteriet).</P>
<P class="p62 ft9">Det är däremot en mer problematisk fråga om det funnits en finlandssvensk kultur som väsentligt skilde sig från majoritetens kultur i Sverige före sekelskiftet 1800/1900 (fjärde kriteriet).</P>
<P class="p74 ft12">Som framgår under avsnitt 2.2.2 är förekomsten av en finlands- svensk kultur och identitet något som snarast vuxit fram i Finland sedan sekelskiftet 1900. Att det redan före den tidpunkten funnits svensktalande personer med rötter på den östra sidan av Östersjön i det som i dag utgör Sverige, är inte i sig ett belägg för närvaron av en specifik finlandssvensk kultur i Sverige. Snarare bestod majori- tetskulturen på den tiden av en rad regionala och lokala svensk- språkiga kulturer varav de på den östra sidan av Östersjön var några. Dessa kan dock inte betraktas som väsentligt skilda från de i t.ex. Västerbotten eller Småland.</P>
<P class="p73 ft11">Det går således inte att belägga närvaron av en i förhållande till en tänkt majoritetssvensk kultur väsentligt annorlunda finlands- svensk kultur i det som i dag är Sverige före sekelskiftet 1900. En sådan majoritetskultur hade nog förutom språket snarare sin grund i en gemensam kyrklig tillhörighet, som var densamma på båda sidor Östersjön. Utredningen anser därför att finlandssvenskar saknar sådana historiska eller långvariga band med Sverige som krävs för att de ska erkännas som nationell minoritet. De bör därför inte erkännas som nationell minoritet i Sverige.</P>
<P class="p163 ft62"><SPAN class="ft46">2.4</SPAN><SPAN class="ft61">Behovet av åtgärder för att stärka det finlandssvenska i Sverige</SPAN></P>
<P class="p164 ft11"><SPAN class="ft70">Bedömning: </SPAN>Finlandssvenskar är en del av den svenskspråkiga kultursfären inom ramen för Sveriges och Finlands långa, gemen- samma historia. Detta borde i högre grad återspeglas i skolans undervisning i historia. Likaså borde finlandssvensk kultur i högre utsträckning kunna ges utrymme inom det ordinarie svensk- språkiga public <NOBR>service-utbudet</NOBR> i Sverige.</P>
<P class="p165 ft9">För att samråd i sverigefinska frågor ska kunna äga rum med så brett deltagande som möjligt finns det ingen anledning att på lokal eller regional nivå i förekommande fall utesluta finlands- svenskar från deltagande.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">44</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38845x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr28 td48"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td49"><P class="p23 ft65">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p166 ft9">Samråd på nationell nivå med företrädare för finlandssven- skar, om än inte inom ramen för den nationella minoritets- politiken, bör också kunna äga rum.</P>
<P class="p167 ft11">Språkgränser och statsgränser sammanfaller ofta inte alls, även om den nationalism och det nationalstatstänkande som växte fram under <NOBR>1800-talet</NOBR> utgick från att så borde vara fallet. Områden längs statsgränser är ofta flerspråkiga – ofta på båda sidor statsgränsen.</P>
<P class="p70 ft9">Även om finlandssvenskar i Sverige inte bör erkännas som na- tionell minoritet i Sverige, finns det skäl för att finlandssvenskar och deras kultur ändå bör ges särskild uppmärksamhet inom olika samhällsområden. Finlandssvenskar är en del av den svenskspråkiga kultursfären inom ramen för Sveriges och Finlands långa gemen- samma historia.</P>
<P class="p77 ft9">Det svenska rikets delning 1809 gav upphov till en finsktalande minoritet i Sverige och till en svensktalande minoritet i det som kom att bli Finland. Sverige är det land där svensktalande utgör majoritetsbefolkning och där svenska därmed är det dominerande språket.</P>
<P class="p76 ft9">Sverige bör därför som det land där flest människor talar sven- ska också ta ett betydande ansvar för kunskap om och synliggöran- de av svenskspråkig kultur utanför Sverige liksom för att synliggöra den finlandssvenska kulturen i Sverige.</P>
<P class="p69 ft12">Från finlandssvenska företrädare i Sverige har anförts att de inte känner sig sedda vare sig av myndigheter eller av samhället i stort. Okunnigheten i Sverige om finlandssvenskar och deras bakgrund och kultur är förvisso stor. Det torde dock främst bero på att okunnigheten om Finland och våra två länders gemensamma histo- ria generellt sett är anmärkningsvärt stor. Detta visades t.ex. i undersökningen <SPAN class="ft43">Svenskarnas bild av Finland</SPAN>, som Novus nyligen gjort på uppdrag av Finlandsinstitutet (Novus, 2017). Våra två län- ders långa gemensamma historia borde i högre grad återspeglas i skolans undervisning främst i historia.</P>
<P class="p84 ft11">Det har vidare från finlandssvenska företrädare anförts att utrymmet i public <NOBR>service-media</NOBR> minskat vad gäller finlandssvenska inslag. Det bör då understrykas att kraven på sändningar på natio- nella minoritetsspråk inom ramen för public service tillkommit till följd av språkstadgan som avser just de nationella minoritetsspråken. Här kan man emellertid numera dessutom se en tendens till att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">45</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Finlandssvenskarnas ställning</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">inslag inom ramen för de finskspråkiga sändningarna i allt högre utsträckning sker på svenska. Det finns emellertid i sig inte några skäl mot att i det ordinarie svenskspråkiga utbudet i public service i högre utsträckning inkludera inslag med inriktning på finlands- svensk kultur. Det vore en värdefull spegling av den svenskspråkiga kulturen i dess helhet.</P>
<P class="p91 ft12">Det anförs också från finlandssvenskt håll att den finlands- svenska gruppen i Sverige sällan inbjuds till samråd med myndig- heter på olika nivåer. Som framhållits tidigare av såväl riksdag som regering kan en person med svenska som modersmål, som ser sig som en del av sverigefinsk kultur, mycket väl ta del av de rättigheter som tillkommer den sverigefinska minoriteten.</P>
<P class="p90 ft9">Som framgått av utredningens delbetänkande är det viktigt att myndigheter vid samråd med nationella minoriteter söker en så bred kontaktyta som möjligt. Det finns därför ingen anledning att på lokal eller regional nivå per automatik utesluta finlandssvenskar från samråd om sverigefinska frågor.</P>
<P class="p92 ft9">Samråd på nationell nivå med företrädare för finlandssvenskar, om än inte inom ramen för den nationella minoritetspolitiken, bör också kunna äga rum.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">46</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<P class="p168 ft8"><SPAN class="ft16">3</SPAN><SPAN class="ft71">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</SPAN></P>
<P class="p169 ft10">Utredningens uppdrag beskrivs i avsnitt 2.1 i kapitel 1. I avsnitt 3.1 nedan ges en allmän bakgrund som syftar till att ge en förståelse för bl.a. språkstadgans struktur och hur den kan tolkas. Stadgan ligger som bilaga 3 till detta betänkande. I avsnitt <NOBR>3.2–3.7</NOBR> nedan går ut- redningen igenom de punkter i stadgan som Sverige inte tillämpar i dag och som skulle innebära utökade åtaganden i förhållande till de nuvarande. Sist i varje avsnitt redovisas utredningens bedömning av vilka punkter som Sverige för närvarande skulle kunna utöka sitt åtagande till. Därefter redogör utredningen för synpunkter från företrädare för de nationella minoriteterna i avsnitt 3.8. Slutligen konstaterar utredningen i avsnitt 3.9 att det finns behov av en ny översättning till svenska av språkstadgan.</P>
<P class="p170 ft46"><SPAN class="ft46">3.1</SPAN><SPAN class="ft47">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p171 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.1</SPAN><SPAN class="ft50">Språkstadgans syfte och struktur</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Språkstadgan är ett avtal mellan stater, en konvention, och består av fem delar samt en s.k. preambel. Preambeln är en inledning som beskriver syftet med och bakgrunden till stadgan. Den innehåller inga skyldigheter för konventionsstaterna, men kan användas vid tolkning av innebörden i de förpliktelser som finns i övriga delar av stadgan. Av preambeln framgår att syftet med stadgan är att värna, skydda och främja minoritetsspråken.</P>
<P class="p55 ft42">Stadgans skyddsobjekt är minoritetsspråken som sådana, inte grupper eller enskilda som tillhör nationella minoriteter. I den för-</P>
<P class="p172 ft35">47</P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38848x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p173 ft9">klarande rapporten<SPAN class="ft51">1 </SPAN>till stadgan anförs att den inte grundar några individuella eller kollektiva rättigheter. Samtidigt konstateras att skyldigheterna ifråga om språkens ställning och den nationella lag- stiftning som behöver införas för att följa stadgan kommer få en uppenbar effekt för situationen för berörda grupper och deras in- dividuella medlemmar (Europarådet, 1992, p. 11). Genomförandet på nationell nivå av vissa åtaganden enligt stadgan torde närmast oundvikligen behöva ske genom rättigheter för, eller skyldigheter i förhållande till, enskilda.</P>
<P class="p74 ft12">Efter preambeln kommer de fem egentliga delarna i språkstad- gan. Del I består av sex artiklar och innehåller definitioner av vissa begrepp samt reglerar vissa praktiska frågor kring ratificeringen. I del I regleras även stadgans relation till andra nationella och inter- nationella skyddssystem samt folkrättsliga skyldigheter. I artikel 6 finns en förpliktelse för parterna att se till att berörda myndigheter, organisationer och personer informeras om rättigheter<SPAN class="ft72">2 </SPAN>och skyl- digheter enligt stadgan.</P>
<P class="p62 ft9">Del II och III innehåller de olika förpliktelser i förhållande till minoritetsspråken som parterna till stadgan har åtagit sig. Del IV reglerar hur granskningen av efterlevnaden av språkstadgan ska gå till. Del V innehåller bestämmelser om ratificering, vad som krävs för att stadgan ska träda i kraft och andra liknande frågor.</P>
<P class="p74 ft9">Del II av stadgan består av artikel 7. Den innehåller en rad åta- ganden utformade som övergripande mål och principer, som kon- ventionsstaterna har åtagit sig att tillämpa avseende alla minoritets- språk.<SPAN class="ft51">3 </SPAN>Artikel 7 ska i princip<SPAN class="ft51">4 </SPAN>tillämpas i hela landet.</P>
<P class="p174 ft75"><SPAN class="ft73">1</SPAN><SPAN class="ft74">Se vidare om detta begrepp i avsnitt 3.1.3.</SPAN></P>
<P class="p175 ft77"><SPAN class="ft73">2</SPAN><SPAN class="ft76">Det kan tyckas finnas en motsättning mellan begreppet ”rättigheter” i denna artikel och tidigare nämnda uttalanden att stadgan inte grundar individuella rättigheter. I det engelska originalet anges ”rights … established by this Charter”. Möjligen avses sådana rättigheter som skapats på nationell nivå till följd av stadgan.</SPAN></P>
<P class="p175 ft77"><SPAN class="ft73">3</SPAN><SPAN class="ft76">Språkstadgan använder begreppet ”landsdels- eller minoritetsspråk” men utredningen kom- mer fortsättningsvis använda uttrycket minoritetsspråk.</SPAN></P>
<P class="p145 ft56"><SPAN class="ft78">4</SPAN><SPAN class="ft79">Punkt 1 i artikel 7 gäller enligt sin ordalydelse endast ”inom de territorier där sådana språk används” (om detta uttryck, se avsnitt 3.1.4). Punkten är alltså formellt geografiskt avgrän- sad. Den torde dock sällan tillämpas så. En strikt tillämpning enligt ordalydelsen skulle även ge upphov till vissa ologiska slutsatser som strider mot stadgans syfte. Detta av följande skäl. Förpliktelserna i punkt 1 är enligt punkt 5 i samma artikel tillämpliga ”i vederbörliga delar” för s.k. territoriellt obundna språk. För de territoriellt obundna språken kommer per definition tillämpningen inte att bli geografiskt avgränsad. De territoriella språken skulle därmed, utanför sina traditionella områden, till skillnad från de territoriellt obundna språken inte skyddas av punkt 1 i artikel 7. Rimligtvis bör emellertid i vart fall motsvarande skydd som enligt punkt 5 ges även de territoriella språken utanför deras traditionella områden.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">48</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38849x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft9">Del III av stadgan består av artikel <NOBR>8–14</NOBR> och innehåller ett antal mer detaljerade förpliktelser inom olika områden. Del III är tillämp- lig endast för de s.k. territoriella språken, vilka är språk som av hävd används inom ett visst område i en stat. Varje stat ska i samband med ratificeringen av stadgan ange särskilt vilket eller vilka språk staten avser att behandla som territoriella språk.</P>
<P class="p176 ft13">Artiklarna i del III avser följande områden:</P>
<P class="p177 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">utbildning (artikel 8)</SPAN></P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">rättsväsendet (artikel 9)</SPAN></P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">förvaltningsmyndigheter och samhällsservice (artikel 10)</SPAN></P>
<P class="p50 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">massmedia (artikel 11)</SPAN></P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">kulturell verksamhet och kulturella inrättningar (artikel 12)</SPAN></P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">ekonomiska och sociala förhållanden (artikel 13)</SPAN></P>
<P class="p50 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">utbyte över gränserna (artikel 14)</SPAN></P>
<P class="p178 ft11">Artiklarna är indelade i numrerade punkter. Punkterna är vissa fall i sin tur indelade i ”underpunkter” betecknade med små bokstäver, t.ex. punkt 1 i artikel 8 som består av punkterna <NOBR>a)–i).</NOBR> Vissa sådana punkter är i sin tur indelade i punkter betecknade med romerska siffror, t.ex. punkt 1.a) i artikel 8 som är indelad i punkt <NOBR>i)–iv).</NOBR> Ut- redningen kommer fortsättningsvis att använda uttrycket <SPAN class="ft14">stycken </SPAN>som benämning på punkter betecknade med romerska siffror.</P>
<P class="p179 ft9">I vissa fall motsvarar förpliktelserna i de olika punkterna eller styckena sinsemellan alternativa och olika höga krav för staten.<SPAN class="ft51">5 </SPAN>Ut- redningen använder uttrycket <SPAN class="ft15">åtagandenivåer </SPAN>för att beteckna sådana alternativa förpliktelser. I andra fall är punkterna eller styckena i stället kumulativa, dvs. flera av dem kan tillämpas fristående från varandra.<SPAN class="ft51">6</SPAN></P>
<P class="p96 ft11">Del III i språkstadgan är uppbyggd så att staten kan ”skräddarsy” sina åtaganden så att de passar det aktuella språkets situation. För var och en av artiklarna ska staten i samband med ratificeringen ange</P>
<P class="p180 ft57"><SPAN class="ft78">5</SPAN><SPAN class="ft80">I artikel 8 punkt 1.a) är exempelvis åtagandet i stycke i), att erbjuda förskoleundervisning (huvudsakligen) på minoritetsspråket, mer långtgående än åtagandet i stycke ii), att erbjuda en ”väsentlig del” av förskoleundervisningen på språket.</SPAN></P>
<P class="p181 ft60"><SPAN class="ft78">6</SPAN><SPAN class="ft81">se exempelvis de olika styckena i punkt 1.a) i artikel 9.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">49</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">vilka förpliktelser den väljer att åta sig avseende respektive territori- ellt språk. Det är därmed möjligt för staten att ha åtaganden som skiljer sig åt mellan olika språk.</P>
<P class="p91 ft11">Staten kan emellertid inte välja helt fritt. För det första måste staten åta sig minst 35 förpliktelser beträffande vart och ett av de territoriella språken. För det andra måste staten välja minst tre från vardera av artikel 8 och 12 och ett från vardera av artikel <NOBR>9–11</NOBR> och 13.</P>
<P class="p91 ft11">En stat har möjlighet att förändra sina åtaganden enligt del III i språkstadgan genom att meddela Europarådets generalsekreterare detta. Det är bl.a. möjligt för staten att utöka sina åtaganden gent- emot de språk avseende vilka staten redan tillämpar del III. Det sker genom att staten åtar sig förpliktelser enligt ytterligare punkt- er eller enligt alternativa punkter eller stycken som motsvarar en högre åtagandenivå (se punkt 2 i artikel 3).</P>
<P class="p182 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.2</SPAN><SPAN class="ft50">Sveriges nuvarande åtaganden och möjligheten att utöka dem</SPAN></P>
<P class="p183 ft9">Sverige har erkänt romani chib och jiddisch som territoriellt obundna språk, för vilka endast del II av stadgan är tillämplig. För de terri- toriella språken finska, samiska och meänkieli har Sverige åtagit sig att tillämpa både del II och del III.</P>
<P class="p91 ft12">I utredningens uppdrag ingår inte att överväga om Sverige ska utöka sina åtaganden enligt del III till att omfatta romani chib, jiddisch eller något annat språk. Det ingår inte heller att överväga om fler språk ska erkännas som territoriellt obundna språk. Utred- ningen ska endast överväga om Sverige bör utöka sina nuvarande åtaganden i förhållande till finska, samiska eller meänkieli.</P>
<P class="p90 ft9">Sverige har valt att tillämpa drygt 40 punkter i del III avseende samiska, finska respektive meänkieli. Sverige tillämpar artikel 14 i dess helhet, medan det däremot finns ett formellt utrymme att ut- öka åtagandena när det gäller övriga artiklar i del III.</P>
<P class="p184 ft12">Utredningen avser att gå igenom samtliga punkter eller stycken som Sverige inte i dag tillämpar för något av de tre territoriella språken och så långt möjligt klargöra vad dessa förpliktelser inne- bär, både generellt och i ett svenskt sammanhang. I tabell 3.1. ne- dan framgår vilka punkter eller stycken som inte omfattas av Sveriges nuvarande åtagande, och som skulle motsvara en högre</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">50</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38851x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13">åtagandenivå än dagens. De punkter som utgör olika alternativa åtagandenivåer är grupperade tillsammans.</P>
<P class="p185 ft9">Sverige tillämpar fyra punkter för endast ett eller två av de tre territoriella språken. Av dessa tillämpas punkt 1.c.i) i artikel 11 endast för finska, punkt 1.e) i artikel 12 endast för samiska och punkt 1.c) och 1.h) i samma artikel endast för samiska och finska. I utredningens uppdrag ingår att särskilt överväga om Sverige bör tillämpa dessa punkter för samtliga tre språk.</P>
<P class="p55 ft11">Utredningen har även i del III i språkstadgan, bilaga 3 till detta betänkande, markerat de aktuella punkterna. De punkter som inte omfattas av Sveriges nuvarande åtagande, och som skulle motsvara en högre åtagandenivå än dagens, är markerade med en tunn ram. De punkter som endast omfattas av åtagandet i förhållande till ett eller två av språken är markerade med en tjock ram. Sveriges övriga nuvarande åtaganden är markerade med kursivering.</P>
<P class="p186 ft60"><SPAN class="ft60">*</SPAN><SPAN class="ft81">Tillämpas enbart för finska</SPAN></P>
<P class="p35 ft75"><SPAN class="ft75">**</SPAN><SPAN class="ft82">Tillämpas enbart för samiska</SPAN></P>
<P class="p35 ft60"><SPAN class="ft60">***</SPAN><SPAN class="ft81">Tillämpas enbart för samiska och finska</SPAN></P>
<P class="p187 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.3</SPAN><SPAN class="ft50">Om tolkning och tillämpning av språkstadgan</SPAN></P>
<P class="p188 ft11">Språkstadgans två autentiska versioner är upprättade på engelska och franska. Det finns dessutom en översättning till svenska som jämsides den engelska texten bifogats bl.a. propositionen till mino- ritetslagen (prop. 2008/09:158) och utredningens delbetänkande (SOU 2017:60). När utredningen hänvisar till ”den svenska över- sättningen” är det denna översättning som avses. Det är emellertid</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">51</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38852x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">viktigt att ha i åtanke att det är de bägge autentiska texterna som Sverige är folkrättsligt bundet av. En tolkning av stadgan måste alltså även för svensk del utgå från dessa texter. Utredningen har inte genomgående använt de uttryck som används i den svenska översättningen. I vissa fall har utredningen valt att använda andra, mer lämpliga, uttryck.</P>
<P class="p81 ft9">Frågan om vad som gäller enligt de olika förpliktelserna i stad- gan, och hur tolkningen och tillämpningen av dem ska gå till är inte helt enkel att besvara.</P>
<P class="p81 ft9">Språkstadgan är i egenskap av konvention underkastad de regler om tolkning som finns i artikel <NOBR>31–33</NOBR> i Wienkonventionen om trak- taträtten (Wienkonventionen). Wienkonventionen lägger tyngd- punkten på ordalydelsen i den konvention som ska tolkas. Enligt huvudregeln ska en konvention (även kallad traktat) tolkas</P>
<P class="p134 ft20">ärligt i överenstämmelse med den gängse meningen av traktatens ut- tryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av traktatens ända- mål och syfte.<SPAN class="ft83">7</SPAN></P>
<P class="p99 ft12">Uttryck som används i en konvention ska ges en speciell mening om det fastställs att det var parternas avsikt<SPAN class="ft72">8</SPAN>, men utgångspunkten</P>
<P class="p175 ft9">är alltså att uttrycken ska tolkas utifrån sin ”gängse mening” sedda i sitt <SPAN class="ft15">sammanhang </SPAN>och mot bakgrund av konventionens <SPAN class="ft15">ändamål och syfte</SPAN>.</P>
<P class="p81 ft9">Språkstadgans syfte framgår som nämnts av preambeln och är att skydda och främja minoritetsspråken. Preambeln nämner därtill sär- skilt att vissa språk riskerar att dö ut.</P>
<P class="p74 ft11">Uttrycken i en konvention ska tolkas i sitt sammanhang. Begrep- pet ”sammanhang” definieras betydligt snävare i Wienkonventionen än i vanligt språkbruk. Sammanhanget utgörs nämligen i huvudsak av konventionstexten, inklusive preambeln och eventuella bilagor.</P>
<P class="p81 ft9">En viktig del av ”sammanhanget” vid en tolkning av de olika förpliktelserna i del III i språkstadgan är givetvis de mer generellt formulerade förpliktelserna i del II i stadgan. En strikt tillämpning av del III kan tänkas ge upphov till luckor i tillämpningen, bl.a. på grund av teknologiska<SPAN class="ft51">9 </SPAN>och samhälleliga förändringar. Del II gör</P>
<P class="p189 ft75"><SPAN class="ft73">7</SPAN><SPAN class="ft74">Ur den svenska översättningen av Wienkonventionen, art. 31.1. Se SÖ 1975:1.</SPAN></P>
<P class="p190 ft75"><SPAN class="ft73">8</SPAN><SPAN class="ft74">Se artikel 31.4 i Wienkonventionen.</SPAN></P>
<P class="p190 ft60"><SPAN class="ft73">9</SPAN><SPAN class="ft84">Punkterna </SPAN><NOBR>1.a)–1.c)</NOBR> i artikel 11 har pekats ut som särskilt problematiska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">52</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38853x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13">det möjligt att se statens lagstiftning och politik i ett helhetsper- spektiv (Dunbar 2012, s. <NOBR>187–189).</NOBR></P>
<P class="p155 ft12">Förpliktelserna i del III kan dessutom ses som specialfall av de generella åtagandena i del II.<SPAN class="ft72">10 </SPAN>En restriktiv och alltför formalistisk tolkning av del III bör därmed kunna fyllas ut genom en tillämp- ning av del II. Därmed bör även innebörden av åtagandena enligt del II kunna färgas av den särskilda uppsättning åtaganden staten har enligt del III i förhållande till ett visst språk.</P>
<P class="p179 ft9">Under vissa förutsättningar ingår i ”sammanhanget” enligt Wien- konventionen även överenskommelser och andra dokument upp- rättade av parterna till konventionen.<SPAN class="ft51">11 </SPAN>Några ytterligare överens- kommelser mellan konventionsstaterna finns emellertid inte beträffande språkstadgan. Sverige har inte heller gjort några reser- vationer i förhållande till stadgan.<SPAN class="ft51">12</SPAN></P>
<P class="p191 ft13">Enligt Wienkonventionen ska därtill vid tolkningen, utöver</P>
<P class="p192 ft9">”sammanhanget”, hänsyn bl.a. tas till efterföljande praxis vid kon- ventionens tillämpning.<SPAN class="ft51">13 </SPAN>Detta förutsätter dock att denna praxis ådagalägger enighet mellan konventionsstaterna om hur konventio- nen ska tolkas.</P>
<P class="p55 ft12">Till skillnad från i svensk rätt utgör däremot förarbeten till kon- ventioner, exempelvis utkast och protokoll från möten, s.k. supple- mentära tolkningsmedel som endast får användas undantagsvis.<SPAN class="ft72">14</SPAN></P>
<P class="p55 ft11">Språkstadgan medför som nämnts ovan inte några direkta rättig- heter för enskilda användare av minoritetsspråken. Det finns inte heller någon domstol eller liknande instans som kan tolka stadgan på ett sätt som är juridiskt bindande för konventionsstaterna. Varje enskild stat ansvarar i stället för den primära tolkningen och tillämpningen i förhållande till sina minoritetsspråk.</P>
<P class="p55 ft10">Den oberoende granskning som sker av efterlevnaden av språk- stadgan genomförs av en expertkommitté. Kommittén fungerar emellertid inte som en domstol. Dess formella roll enligt stadgan är</P>
<P class="p193 ft77"><SPAN class="ft78">10</SPAN><SPAN class="ft85">Jämför exempelvis punkt 1.f) i artikel 7 med artikel 8, punkt 2 i artikel 7 med punkt 1.a)– 1.c) i artikel 13, eller punkt 1.i) i artikel 7 med artikel 14.</SPAN></P>
<P class="p194 ft75"><SPAN class="ft78">11</SPAN><SPAN class="ft82">Se punkt 2 (a) och (b) i artikel 31 i Wienkonventionen.</SPAN></P>
<P class="p35 ft75"><SPAN class="ft78">12</SPAN><SPAN class="ft82">Jämför artikel 21.1 i språkstadgan.</SPAN></P>
<P class="p35 ft77"><SPAN class="ft78">13</SPAN><SPAN class="ft85">Se artikel 31.3 (b) i Wienkonventionen</SPAN></P>
<P class="p195 ft75"><SPAN class="ft78">14</SPAN><SPAN class="ft82">Enligt artikel 32 får supplementära tolkningsmedel användas antingen för att bekräfta en tolkning som gjorts enligt huvudregeln eller för att fastställa innebörden om en tolkning enligt huvudregeln inte undanröjer tvetydigheter och oklarheter eller leder till uppenbart orimliga eller oförnuftiga resultat.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">53</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38854x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft11">enbart att utifrån granskningen sammanställa rapporter till Europa- rådets ministerkommitté. Expertkommitténs rapporter är inte per automatik offentliga, till skillnad från domar, exempelvis från Europa- domstolen för de mänskliga rättigheterna. De kan dock offentlig- göras av efter beslut från ministerkommittén, vilket torde vara regel.</P>
<P class="p81 ft9">Rapporterna kan sedan användas av ministerkommittén som underlag för <SPAN class="ft15">rekommendationer </SPAN>till konventionsstaterna. Inte heller ministerkommittén kan således fatta några juridiskt bindande be- slut i förhållande till konventionsstaterna.</P>
<P class="p81 ft9">Även om expertkommitténs rapporter och ministerkommitténs rekommendationer inte binder konventionsstaterna juridiskt kan de på flera sätt få betydelse vid tolkningen och tillämpningen av språkstadgan.</P>
<P class="p74 ft9">För det första utgör granskningsrapporterna, tillsammans med staternas egna rapporter och de nationella minoriteternas inlagor till kommittén, en källa till kunskap om hur konventionsstaterna tolkar och tillämpar språkstadgan. Därmed kan de användas för att dra slutsatser om förekomsten av praxis som ”ådagalägger enighet” mellan konventionsstaterna om hur stadgan ska tolkas.</P>
<P class="p73 ft11">För det andra utses expertkommitténs medlemmar utifrån kravet att de ska besitta högsta integritet och erkänd sakkunskap i de frågor som stadgan avser.<SPAN class="ft86">15 </SPAN>Genom sitt arbete med granskningen av konventionsstaterna får kommittén en särskild överblick över, och kunskaper om, tillämpningen av stadgan. Kommitténs bedömning- ar kan mot den bakgrunden få stor tyngd. I den litteratur som rör stadgan används dess uttalanden ofta som tolkningskälla.</P>
<P class="p74 ft11">Ytterligare en part i utvecklingen av tolkningen och tillämpningen av språkstadgan är företrädarna för minoritetsspråken. Organ och sammanslutningar får fästa expertkommitténs uppmärksamhet på frågor som rör tillämpningen av del III av stadgan. Kommittén får efter samråd med den berörda staten beakta sådana uppgifter när den sammanställer sina rapporter.<SPAN class="ft86">16</SPAN></P>
<P class="p73 ft9">Utvecklingen av tolkningen och tillämpningen av språkstadgan skulle sammanfattningsvis kunna beskrivas ske genom en kontinu- erlig dialog mellan tre parter: staten, Europarådet och företrädarna för minoritetsspråken (Dunbar 2008, s. 57).</P>
<P class="p196 ft75"><SPAN class="ft78">15</SPAN><SPAN class="ft82">Se artikel 17.1 i språkstadgan.</SPAN></P>
<P class="p197 ft60"><SPAN class="ft78">16</SPAN><SPAN class="ft81">Se artikel 16.2 i språkstadgan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">54</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38855x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft11">Kopplad till språkstadgan finns också en s.k. <SPAN class="ft14">explanatory report</SPAN>, ett begrepp som utredningen valt att översätta med ”förklarande rapport”<SPAN class="ft86">17</SPAN>. Inom Europarådet tas sådana förklarande rapporter fram av de expertkommittéer som haft i uppdrag att arbeta fram utkast till konventionstexterna. De publiceras när en konvention antas av ministerkommittén. De kan underlätta tillämpningen av konventi- onerna men utgör inte auktoritativa, dvs. rättsligt bindande, tolk- ningar. De kan emellertid betraktas som s.k. supplementära tolk- ningsmedel<SPAN class="ft86">18 </SPAN>(Polakiewicz, 1999, s. <NOBR>26–27).</NOBR></P>
<P class="p148 ft11">Många av förpliktelserna i del III är förhållandevis allmänt hållna vilket ger konventionsstaterna en tolkningsmarginal. De kan där- med ofta genomföras på mer än ett sätt av en enskild stat. Bedöm- ningen av hur åtagandena ska genomföras av staten blir ofta en fråga om att bedöma vilket eller vilka av flera alternativ som är lämpligast för att uppnå ett visst mål, snarare än en direkt <NOBR>juridisk-teknisk</NOBR></P>
<P class="p3 ft13">”översättning” av stadgans begrepp till en nationell kontext.</P>
<P class="p103 ft9">En viktig faktor vid tolkningen och tillämpningen av stadgan är respektive minoritetsspråks unika situation. I flera av artiklarna<SPAN class="ft51">19 </SPAN>anges att staten åtar sig ”i enlighet med situationen för vart och ett av dessa språk”, eller liknande, att vidta olika slags åtgärder.</P>
<P class="p199 ft9">Uttrycken synes främst ta sikte på valet av åtaganden och åtagande- nivåer. Om ett åtagande ger utrymme för staten att avgöra hur det ska uppnås och vilka åtgärder som är lämpliga kan emellertid det enskilda minoritetsspråkets situation få ytterligare betydelse. Åta- ganden kan nämligen genomföras på olika sätt i förhållande till olika språk (Woehrling, 2006, s. <NOBR>96–97).</NOBR></P>
<P class="p55 ft10">Faktorer som bör kunna få betydelse för hur ett åtagande kan genomföras är hur många talare ett språk har och hur stor andel av befolkningen de utgör, om talarna är geografiskt utspridda eller koncentrerade i vissa områden samt hur aktiva och intresserade av främjande åtgärder de är. Språket som sådant bör även få betydelse:</P>
<P class="p200 ft57"><SPAN class="ft78">17</SPAN><SPAN class="ft80">Uttrycket ”konventionskommentar” används av minoritetsspråkskommittén i betänkan- det </SPAN><SPAN class="ft87">Steg mot en minoritetspolitik – Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk</SPAN></P>
<P class="p35 ft75">(SOU 1997:192). I utredningens delbetänkande används uttrycket ”förklarande yttrande”.</P>
<P class="p195 ft77"><SPAN class="ft78">18</SPAN><SPAN class="ft85">Enligt artikel 32 får supplementära tolkningsmedel användas antingen för att bekräfta en tolkning som gjorts enligt huvudregeln eller för att fastställa innebörden om en tolkning enligt huvudregeln inte undanröjer tvetydigheter och oklarheter eller leder till uppenbart orimliga eller oförnuftiga resultat.</SPAN></P>
<P class="p201 ft60"><SPAN class="ft78">19</SPAN><SPAN class="ft81">Se exempelvis punkt 1 i artikel 8, 9 respektive 10.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">55</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38856x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">vilken vokabulär som finns, om det finns i en standardform samt om det finns olika varieteter och dessas inbördes relation.</P>
<P class="p86 ft9">Förändringar i språkets situation torde kunna leda till att staten behöver genomföra sina åtaganden på olika sätt vid olika tidpunkter. Språkstadgan bör med andra ord tolkas dynamiskt, i enlighet med minoritetsspråkets och samhällets utveckling. Om statens åtgärder exempelvis leder till framtagandet av en ortografi eller till en stan- dardvarietet påverkas uppenbarligen möjligheten att vidta andra främjande åtgärder, såsom möjligheten att främja översättningar till och från språket.</P>
<P class="p202 ft17"><SPAN class="ft17">3.1.4</SPAN><SPAN class="ft50">Geografiska begränsningar av tillämpligheten av språkstadgan</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">De flesta av förpliktelserna i del III i språkstadgan gäller endast i de delar av konventionsstaternas territorium där användarna av mino- ritetsspråket är tillräckligt många.</P>
<P class="p81 ft13">I punkt 1.b) i artikel 1 definieras ”territorium där landsdels- eller minoritetsspråket används” som</P>
<P class="p203 ft20">det geografiska område inom vilket detta språk är uttrycksmedel för ett så stort antal personer att det motiverar de olika åtgärder för skydd och främjande som avses i denna stadga,</P>
<P class="p204 ft9">Sedd till sin ordalydelse innehåller definitionen inget krav på att språket <SPAN class="ft15">av hävd </SPAN>måste ha talats inom hela det geografiska område där minoritetsspråksanvändarna är tillräckligt många. Även om- råden dit minoritetsspråkstalare flyttat i tillräckligt antal i modern tid skulle exempelvis kunna omfattas. Enligt den förklarande rap- porten är det emellertid inte så definitionen ska förstås. Den avser det territorium där språket <SPAN class="ft15">historiskt </SPAN>har haft sin bas (Europarådet, 1992, p. 34). Den förklarande rapporten är inte juridiskt bindande, men även stadgans struktur ger stöd för en sådan tolkning av definitionen.<SPAN class="ft51">20</SPAN></P>
<P class="p205 ft57"><SPAN class="ft52">20 </SPAN>För det första används uttrycket ”hävd” i definitionen av minoritetsspråk i artikel 1.a.). För det andra gäller exempelvis punkt 1 i artikel 8 respektive 12 inom områden där språken</P>
<P class="p145 ft56">”används” medan punkt 2 i respektive artikel gäller ”även avseende andra territorier än de där landsdels- eller minoritetsspråk <SPAN class="ft88">av hävd </SPAN>används” om språkanvändarna är tillräckligt många</P>
<P class="p162 ft60">(utredningens kursivering).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">56</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft9">Minoritetsspråkets historiska område utgör den yttre ramen för tillämpningen av de förpliktelser i del III i stadgan som är geogra- fiskt avgränsade. En annan sak är att staten givetvis kan välja att vidta sådana åtgärder även inom andra områden eller inom hela lan- det, vilket skulle vara i enlighet med åtagandena i del II.</P>
<P class="p69 ft11">Inom språkets historiska område gäller de geografiskt avgräns- ade förpliktelserna emellertid endast där användarna är tillräckligt många för att motivera de olika åtgärderna. Språkstadgan slår inte fast någon nedre gräns, vare sig i fråga om absolut antal minoritets- språkstalare eller i fråga om dessas andel av den totala befolkningen.</P>
<P class="p106 ft9">Varje stat får avgöra frågan om vad som är ett tillräckligt antal minoritetsspråkstalare, i enlighet med språkstadgans anda, och uti- från beskaffenheten hos respektive åtgärd som föreskrivs i stadgan (Europarådet, 1992, p. 35). Bedömningen av vilket geografiskt om- råde som är aktuellt ska med andra ord göras punkt för punkt, artikel för artikel. Sverige tillämpar exempelvis åtagandena enligt ar- tikel 8 respektive 9 i olika geografisk omfattning, något som expert- kommittén visserligen noterat i sin senaste rapport (Europarådet, 2017a, p. 21).</P>
<P class="p207 ft9">Det är svårt att helt säkert avgöra gränserna för de områden i Sverige inom vilka antalet minoritetsspråkstalare är tillräckliga för att motivera de olika åtgärderna i del III i språkstadgan. Det beror främst på att Sverige inte för någon statistik över antalet minoritetsspråks- talare inom olika geografiska områden.</P>
<P class="p106 ft9">I minoritetslagen regleras de s.k. förvaltningsområdena för de territoriella språken, respektive områden inom vilka särskilda språk- liga rättigheter gäller i förhållande till domstolar. Dessa områden är de där Sverige har genomfört åtagandena enligt artikel 10, delar av arti- kel 8 respektive artikel 9 i stadgan. I förhållande till Sveriges andra åtaganden går det inte att urskilja specifika geografiska områden inom vilka de tillämpas.</P>
<P class="p70 ft12">Ett stort antal kommuner har anslutits till förvaltningsområdena efter att de anmält till regeringen att de vill ingå. Vid bedömningen av om en kommun ska anslutas är det inte en förutsättning att minori- tetsspråket av hävd har talats i kommunen. Det är med hänsyn till detta inte givet att förvaltningsområdena kan ses som liktydiga med minoritetsspråkens historiska områden.</P>
<P class="p84 ft12">Avslutningsvis ska nämnas att vissa av förpliktelserna i del III är tillämpliga i hela statens territorium, exempelvis de i punkt 1 i arti-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">57</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38858x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">kel 13. Staten kan dessutom enligt vissa punkter komplettera sitt åtagande med förpliktelser som gäller även utanför minoritets- språkets historiska område. Ett exempel på det senare är punkt 2 i artikel 8.</P>
<P class="p98 ft46"><SPAN class="ft46">3.2</SPAN><SPAN class="ft47">Artikel 8 – utbildning</SPAN></P>
<P class="p208 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.1</SPAN><SPAN class="ft50">Artikelns struktur och utrymmet för utökade åtaganden</SPAN></P>
<P class="p209 ft13">Artikel 8 är indelad i de två övergripande punkterna 1 och 2.</P>
<P class="p73 ft9">Den första övergripande punkten är i sin tur indelad i ett antal punkter, <NOBR>a)–i).</NOBR> Av dessa avser sex punkter, <NOBR>a)–f),</NOBR> utbildning i eller på minoritetsspråket på olika nivåer inom utbildningsväsendet. Dessa sex punkter är i sin tur indelade i ett antal stycken som innebär alternativa och sinsemellan olika höga åtagandenivåer. De sex punkt- erna avser utbildning inom följande områden:</P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">förskolan (a)</SPAN></P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">de lägre årskurserna i grundskolan (b)</SPAN><SPAN class="ft63">21</SPAN></P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">gymnasieskolan och de högre årskurserna i grundskolan (c)</SPAN><SPAN class="ft63">22</SPAN></P>
<P class="p210 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">teknisk utbildning och yrkesutbildning (d)</SPAN></P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">universitetsutbildning och annan högre utbildning (e)</SPAN></P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">kurser för vuxen- och vidareutbildning. (f)</SPAN></P>
<P class="p211 ft11">Den fjärde punkten (d) tar sikte på ”teknisk utbildning och yrkes- utbildning”. Sverige tolkade detta inledningsvis som motsvarande de yrkesförberedande programmen i gymnasieskolan (SOU 1997:192 s. <NOBR>146–147</NOBR> och Regeringskansliet, 2001, s. 17, 29 och 39). På senare tid har Sverige lyft fram yrkesutbildningar som erbjuds inom folk- högskolor (Regeringskansliet, 2010, s. <NOBR>45–47).</NOBR> Även yrkeshög- skolorna har nämnts (Regeringskansliet, 2013, s. 35).</P>
<P class="p73 ft42">I den förklarande rapporten till stadgan noteras att alla utbild- ningssystem inte skiljer mellan ”secondary education” (punkt c) och yrkesutbildning (punkt d) och att den senare i vissa fall endast</P>
<P class="p208 ft75"><SPAN class="ft78">21</SPAN><SPAN class="ft82">Eng. “primary education”.</SPAN></P>
<P class="p197 ft60"><SPAN class="ft78">22</SPAN><SPAN class="ft81">Eng. ”secondary education”.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">58</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_59">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft11">utgör en särskild typ av ”secondary education”. Särskilt i länder där yrkesutbildningen bedrivs genom lärlingsskap och där åtgärder som främjar minoritetsspråk är svåra att tillämpa, möjliggör åtskillnaden staten att åta sig mer långtgående förpliktelser i förhållande till</P>
<P class="p0 ft13">”secondary education” (Europarådet, 1992, p. 84).</P>
<P class="p103 ft9">Utredningen bedömer att Sveriges åtagande enligt punkt 1.d) inte nödvändigtvis måste ta sikte på en viss utbildningsform. Åtagan- det bör kunna genomföras på flera olika alternativa sätt inom olika skolformer. Det väsentliga bör enligt utredningens uppfattning vara att utbildningens innehåll motsvarar den typ som avses i punk- ten.</P>
<P class="p56 ft9">Punkt 1.g) avser undervisning generellt i kultur och historia hän- förlig till minoritetsspråket.</P>
<P class="p56 ft9">Punkt 1.h) och 1.i) rör åtgärder som syftar till att genomföra eller följa upp eventuella åtaganden enligt de föregående punkterna. Punkt h) innebär att staten ska erbjuda grund- och fortbildning av lärare, medan punkt i) innebär att staten ska inrätta övervaknings- organ.</P>
<P class="p103 ft9">Punkt 2, som är den andra övergripande punkten, innehåller ett mer allmänt hållet åtagande att tillåta, uppmuntra eller erbjuda undervisning i eller på minoritetsspråket inom alla lämpliga nivåer i utbildningsväsendet. Medan punkt 1 endast gäller inom det område där minoritetsspråket ”används” (avsnitt 3.1.4), omfattar förplikt- elsen i punkt 2 övriga delar av statens territorium där användarna av språket är tillräckligt många.</P>
<P class="p179 ft9">Sverige har valt att tillämpa samtliga punkter i artikel 8. Avse- ende punkt 1, punkterna <NOBR>a)–f),</NOBR> finns emellertid ett formellt ut- rymme att höja åtagandenivån. Detta eftersom dessa punkter är indelade i alternativa stycken där Sverige har valt att tillämpa den lägsta eller, avseende förskolan den näst lägsta, nivån.</P>
<P class="p212 ft19"><SPAN class="ft17">3.2.2</SPAN><SPAN class="ft64">Förskola, grund- och gymnasieskola samt yrkesutbildning (punkt </SPAN><NOBR>1.a–1.d)</NOBR></P>
<P class="p213 ft9">De fyra punkterna är indelade i fyra alternativa åtagandenivåer vardera där (i) motsvarar den högsta nivån och (iv) den lägsta. Sve- rige har valt att tillämpa nivå (iii) avseende förskolan och nivå (iv) avseende skolformerna i de övriga punkterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">59</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_60">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">De två högsta åtagandenivåerna (i) och (ii) är formulerade på lika- lydande sätt i alla fyra punkterna. När det gäller nivå (iii) och (iv) skiljer det sig däremot åt mellan å ena sidan förskolan och å andra sidan de övriga skolformerna.</P>
<P class="p81 ft9">De två högsta åtagandenivåerna innebär att staten ska erbjuda undervisning (huvudsakligen) på minoritetsspråket respektive till väsentlig del på minoritetsspråket. De punkter som avser grund- och gymnasieskola samt yrkesutbildning, innehåller även en nivå (iii) som innebär att undervisning i minoritetsspråket ska er- bjudas som ämne i läroplanen. Denna nivå finns inte i fråga om för- skolan.</P>
<P class="p74 ft11">Den nivå som Sverige har valt är för förskolan (iii) och för öv- riga skolformer (iv). Dessa innebär ett åtagande att tillämpa någon av de föregående nivåerna, åtminstone där efterfrågan är tillräcklig.</P>
<P class="p73 ft9">Den lägsta åtagandenivån för förskolan (iv), som inte är intres- sant för Sveriges del, är aktuell för stater där myndigheterna saknar direkt behörighet i fråga om förskoleundervisningen.</P>
<P class="p74 ft12">Sverige har formellt möjlighet att höja sin åtagandenivå enligt respektive punkt till någon av de två högsta åtagandenivåerna (i) eller (ii). I förhållande till grund- och gymnasieskolan samt yrkes- utbildningen skulle Sverige även kunna höja åtagandet till nivå (iii).</P>
<P class="p215 ft17">Undervisning huvudsakligen på minoritetsspråket</P>
<P class="p80 ft11">Den högsta åtagandenivån (i) innebär att staten ska erbjuda under- visning <SPAN class="ft14">på </SPAN>minoritetsspråket. Innebörden är att utbildningen ska hållas huvudsakligen på minoritetsspråket. ”Balanserade” utbild- ningsmodeller (50 procent) är inte tillräckliga för att förpliktelsen ska anses vara uppfylld (Nogueira López, 2012, s. <NOBR>256–257).</NOBR></P>
<P class="p81 ft9">Staten ska alltså erbjuda mer än hälften av undervisningen på minoritetsspråket. Det krävs emellertid inte att det eller de offici- ella språken helt utesluts i undervisningen, vilket framgår av inled- ningen till punkt 1 i artikel 8.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">60</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_61">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Undervisning till väsentlig del på minoritetsspråket</P>
<P class="p188 ft12">Den näst högsta åtagandenivån (ii) innebär att staten ska erbjuda en ”väsentlig del” av undervisningen på minoritetsspråket. Beträff- ande uttrycket ”väsentlig del” kan utredningen hänvisa till redo- görelsen för expertkommitténs uttalanden i delbetänkandet (SOU 2017:60, s. <NOBR>168–169).</NOBR> Denna nivå innebär i likhet med den högsta nivån att minoritetsspråket ska användas som undervisningsspråk.</P>
<P class="p55 ft11">En särskild fråga i förhållande till grund- och gymnasieskolan är inom vilket eller vilka ämnen som minoritetsspråket används. Om undervisningen på språket begränsas till ämnen som anses mindre viktiga eller till renodlat historiska och kulturella aspekter kan detta förstärka fördomar om språket (Nogueira López, 2012, s. 260). Ut- redningen anser att uttrycket väsentlig del inte bör bedömas enbart utifrån antalet undervisningstimmar. De ämnen som undervisas på minoritetsspråket är också de som eleverna kommer att bygga upp en vokabulär inom. Detta får avgörande betydelse för inom vilka områden eleverna kommer kunna använda språket.</P>
<P class="p217 ft17">Undervisning i minoritetsspråket som ämne</P>
<P class="p149 ft9">När det gäller grundskolan m.m., punkterna <NOBR>b)–d),</NOBR> innebär den tredje högsta åtagandenivån (iii) att staten ska erbjuda undervisning i språket som en integrerande del av läroplanen. Åtagandenivån, undervisning <SPAN class="ft15">i </SPAN>språket, innebär att staten ska erbjuda språket som ett ämne i utbildningssystemet inom ramen för den ordinarie läro- planen (Nogueira López, 2012, s. 260).</P>
<P class="p218 ft17">Sveriges nuvarande åtagande: undervisning när det finns tillräcklig efterfrågan</P>
<P class="p188 ft11">Sverige har som nämnts valt att tillämpa åtagandenivå (iii) avseende förskolan respektive (iv) avseende övriga skolformer. Dessa åtagande- nivåer innebär en möjlighet för konventionsstaten att avgränsa sina skyldigheter till situationer där efterfrågan bedöms tillräcklig. För- pliktelserna innebär att staten ska tillämpa någon av de föregående åtgärderna (nivå <NOBR>i–ii</NOBR> respektive <NOBR>i–iii)</NOBR> åtminstone för de barn eller</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">61</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_62">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38862x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft13">elever som begär det eller vars anhöriga begär det och som är till- räckligt många.</P>
<P class="p220 ft13">I praktiken innebär Sveriges nuvarande åtagande en skyldighet att</P>
<P class="p162 ft13">– om efterfrågan är tillräcklig – erbjuda i vart fall</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">en väsentlig del av undervisningen i förskolan på minoritets- språket</SPAN></P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">undervisning i minoritetsspråket som ämne i grund- och gym- nasieskolan samt yrkesutbildningen.</SPAN></P>
<P class="p222 ft9">Vad som utgör en tillräcklig efterfrågan framgår inte av språkstad- gan, men enligt uttalanden i den förklarande rapporten till stadgan bör eventuella krav på minsta antalet barn för att bilda en klass tillämpas flexibelt (Europarådet, 1992, p. 82). Sverige har inte tagit ställning till vad som utgör tillräcklig efterfrågan vid tillämpning av stadgan.</P>
<P class="p62 ft9">De högre åtagandenivåerna innebär motsatsvis att staten inte kan ställa krav på minsta antal barn eller elever för att erbjuda under- visning på minoritetsspråket. Det ska dock noteras att punkt 1 i sin helhet endast gäller i områden där språket ”används” (se av- snitt 3.1.4). Inom dessa områden torde staten emellertid inte, om de högre nivåerna tillämpas, kunna neka enskilda att få under- visning på minoritetsspråket med hänsyn till att efterfrågan vid ett enskilt tillfälle är för liten.</P>
<P class="p74 ft9">En särskild fråga är om de högre åtagandenivåerna innebär att staten måste införa minoritetsspråket som ett obligatoriskt ämne eller införa obligatorisk tvåspråkig undervisning. En sådan tolkning skulle möjligvis kunna göras då de högre åtagandenivåerna inte anger något krav på att undervisning ska begäras av elever eller deras anhöriga. Emellertid talar stadgans ordval och formulering emot detta.<SPAN class="ft51">23 </SPAN>Det är inte heller så expertkommittén har tolkat stadgan (Europarådet, 2005b, p. 484).</P>
<P class="p223 ft60"><SPAN class="ft59">23 </SPAN>I punkt <NOBR>1.a)–1.d)</NOBR> används uttrycken ”make available” respektive ”provide for”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">62</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_63">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.3</SPAN><SPAN class="ft50">Högre utbildning (punkt 1.e)</SPAN></P>
<P class="p1 ft17">Innebörden i förpliktelsen</P>
<P class="p225 ft9">Punkten är indelad i tre åtagandenivåer. Enligt den högsta nivån (i) ska staten erbjuda universitetsutbildning och andra former av högre utbildning på minoritetsspråket. På den högsta nivån ska alltså minoritetsspråket användas som undervisningsspråk.</P>
<P class="p95 ft9">Av punkten följer dock inte att möjligheten att studera på mino- ritetsspråket måste finnas inom samtliga ämnen inom den högre utbildningen. Det är oklart om det måste finnas möjlighet att full- följa en hel universitetsutbildning på minoritetsspråket, eller om tillgång till enstaka kurser på språket är tillräckligt. Under alla förhållanden bör krävas att minoritetspråket används som under- visningsspråk i annan utbildning än kurser i själva språket.</P>
<P class="p55 ft9">Minoritetsspråkets situation, framför allt antalet användare, bör få betydelse för hur omfattande förpliktelsen blir i det enskilda fallet. Expertkommittén berömde i sin första rapport Rumänien, som tillämpar punkten för tyska och ungerska, för att det fanns möj- lighet att på tyska läsa två utbildningar på magisternivå samt vissa ytterligare kurser. Av rapporten framgår att drygt 42 000 personer hade uppgett tyska som modersmål vid en folkräkning år 2002 (Europarådet, 2012b, p. 13 och <NOBR>384–385).</NOBR></P>
<P class="p55 ft12">Rapporten avseende Rumänien kan jämföras med expertkom- mitténs första rapport avseende Slovakien, som tillämpar nivå (i) avseende ungerska. Antalet ungrare i landet uppgavs motsvara drygt en halv miljon personer. Utöver kurser i ungerska språket noterade expertkommittén att utbildning tillhandahölls på ungerska men be- gränsat till ekonomi, s.k. management sciences och teologi samt grundutbildning för lärare. Expertkommittén ansåg att åtagandet var uppfyllt, men betonade att den såg Slovakiens åtgärder som ett första steg mot ett bredare utbud av högre utbildning på ungerska (Europarådet, 2007a, p. 15 och <NOBR>193–194).</NOBR></P>
<P class="p95 ft10">Tillämpning av nivå (i) torde förutsätta att det finns tillgång till behöriga lärare som behärskar både minoritetsspråket och ett annat akademiskt ämne. Det krävs även att det finns en lämplig vokabulär på minoritetsspråket inom de ämnen och utbildningar som ska erbjudas. Endast Finland (för svenska), Slovakien (för ungerska)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">63</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_64">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38864x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft13">och Rumänien (för ungerska och tyska) tillämpar den högsta åtagan- denivån.<SPAN class="ft63">24</SPAN></P>
<P class="p226 ft13">Enligt nivå (ii) ska staten erbjuda möjligheter till eller resurser<SPAN class="ft63">25 </SPAN>för studier av språket som ett ämne inom den högre utbildningen. Vad det handlar om är med andra ord kurser i minoritetsspråket.</P>
<P class="p227 ft11">Sverige tillämpar i dag nivå (iii). Denna bygger på att statens roll i förhållande till institutioner för högre utbildning är sådan att inte någon av de två högre åtagandenivåerna kan tillämpas. Staten ska då i stället <SPAN class="ft14">uppmuntra och/eller tillåta </SPAN>utbildning på språket alternativt resurser för eller möjligheter till utbildning på det sätt som anges enligt nivå (i) eller (ii). I praktiken handlar det för Sveriges del om att erbjuda resurser eller möjligheter att studera minoritetsspråket som ämne i den högre utbildningen, dvs. nivå (ii).</P>
<P class="p90 ft9">Frågan är när statens förhållande till universitet och högskolor är sådant att någon av de två högre åtagandenivåerna inte kan väljas, eller med andra ord, hur starka styrmedel staten måste ha för att kunna tillämpa någon av de högre nivåerna.</P>
<P class="p92 ft9">I litteraturen har anförts att det rör sig om situationer där staten inte har makt att besluta om vilket språk den högre utbildningen ska bedrivas på eller i vilka ämnen det ska bedrivas undervisning. Detta på grund av att institutionerna i fråga är privata, har en hög grad av självstyre eller står under lokalt eller regionalt självstyre. (Woehrling, 2006, s. 155).</P>
<P class="p91 ft11">Att staten ska uppmuntra högre utbildning i och på minori- tetsspråket enligt nivå (iii) innebär att endast indirekta styrmedel behöver användas. Detta kan ske exempelvis i form av ekonomiska bidrag till lärosäten som vill inrätta sådana utbildningar. Lägsta nivån innehåller även uttrycket ”tillåta”. Utredningen tolkar detta som att kravet är att staten i vart fall undanröjer rättsliga hinder för lärosäten att själva välja att erbjuda utbildning i eller på minoritetsspråk.</P>
<P class="p228 ft77"><SPAN class="ft78">24</SPAN><SPAN class="ft76">Tyskland har förklarat att lagstiftning och praxis överensstämmer med punkten i delstaten Berlin.</SPAN></P>
<P class="p229 ft60"><SPAN class="ft78">25</SPAN><SPAN class="ft84">I den engelska originaltexten används uttrycket ”facilities” vilket kan översättas med an- tingen möjligheter eller resurser.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">64</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_65">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Svenska statens styrning av högre utbildning</P>
<P class="p225 ft9">Universiteten och högskolorna har sedan en reform 1993 långtgå- ende möjligheter att styra hur deras resurser ska användas. Läro- sätena tilldelas två anslag av regeringen, ett för utbildning på grund- nivå och ett för forskning och utbildning på forskarnivå. Ansvaret för studieorganisation och utbildningsutbud ligger hos lärosätena, som dock bara kan ge utbildningar som leder fram till de examina som de har tillstånd för eller rätt enligt lag att utfärda. Regeringen meddelar föreskrifter om vilka examina som får avläggas och på vil- ken nivå de ska avläggas.</P>
<P class="p103 ft9">Majoriteten av svenska universitet och högskolor är dock stat- liga myndigheter och kan därför även ges särskilda uppdrag, vilka dock bör ges med viss restriktivitet. Särskilda uppdrag har emeller- tid lämnats till vissa lärosäten för att utveckla utbildning av ämnes- lärare för minoritetsspråken. Ett par av dessa har även beviljats exa- menstillstånd.</P>
<P class="p56 ft9">Några universitet har dessutom getts nationellt ansvar för de nationella minoritetsspråken. Stockholms universitet och Uppsala universitet har i uppdrag att varje läsår erbjuda utbildning i finska. Umeå universitet har motsvarande uppdrag i fråga om meänkieli och samiska.</P>
<P class="p56 ft9">Södertörns högskola och Lunds universitet har utbildningsupp- drag som avser de icke territoriella språken romani chib respektive jiddisch.</P>
<P class="p148 ft11">Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över rege- ringens styrning av universitet och högskolor, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 3 december 2018 (dir. 2017:46). Utredaren ska bl.a. föreslå principer för att avgöra när styrningen ska vara fortsatt generell och när den ska vara lärosätesspecifik samt principer för att avgöra när finansiell eller annan styrning ska användas. I direktiven anförs bl.a. att det kan finnas anledning att överväga om lärosätena i högre grad ska ha delvis olika roller och att det måste finnas struk- turer som säkerställer att samhällets behov av viktig kunskap kan tillgodoses, exempelvis inom ämnesområden där antalet kvinnor och män som studerar eller forskar är litet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">65</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_66">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38866x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.4</SPAN><SPAN class="ft50">Vuxen- och vidareutbildning (punkt 1.f)</SPAN></P>
<P class="p124 ft9">Sverige har avseende punkten i sina rapporter till Europarådet pekat på statens stöd till folkhögskolornas och studieförbundens verk- samhet. Tolkningen har inte ifrågasatts av expertkommittén. Ut- redningen bedömer att den kommunala vuxenutbildningen däre- mot inte bör omfattas eftersom punkten får anses avse utbildning på eftergymnasial nivå.</P>
<P class="p74 ft11">Enligt punktens högsta åtagandenivå (i) ska staten se till att det finns kurser inom vuxen- och vidareutbildningen där utbildningen hålls helt eller huvudsakligen<SPAN class="ft86">26 </SPAN>på minoritetsspråket. Språket ska med andra ord utgöra undervisningsspråk. Det är oklart om uttrycket</P>
<P class="p144 ft13">”huvudsakligen” har en annan innebörd än uttrycket ”väsentlig del” som används i punkterna <NOBR>a)–d).</NOBR></P>
<P class="p230 ft12">Enligt den näst högsta nivån (ii) ska staten se till att minoritets- språket erbjuds som ämne inom vuxen- och vidareutbildningen.</P>
<P class="p74 ft12">Den åtagandenivå (iii) Sverige har valt att tillämpa bygger på att myndigheterna<SPAN class="ft72">27 </SPAN>saknar direkt behörighet i fråga om vuxenutbild- ningen. Genom att uttrycket ”myndigheter” används i stället för ”staten” framgår att åtagandena i punkten inte enbart rör statliga</P>
<P class="p175 ft9">åtgärder, utan även åtgärder av myndigheter på andra nivåer, sär- skilt lokala och regionala myndigheter (Woehrling, 2006, s. 155). Myndigheterna ska om nivå (iii) tillämpas <SPAN class="ft15">gynna och/eller uppmuntra </SPAN>undervisning på eller i språken enligt någon av de föregående åtagandenivåerna.</P>
<P class="p231 ft17">Statens roll i förhållande till folkhögskolorna och studieförbunden</P>
<P class="p72 ft11">Folkhögskolorna är inte bundna av centralt fastställda läroplaner, utan arbetar i stället utifrån egna verksamhetsplaner. Majoriteten av dem är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftel- ser eller föreningar. Ett antal folkhögskolor drivs av landsting. Folk-</P>
<P class="p232 ft77"><SPAN class="ft78">26</SPAN><SPAN class="ft76">I den engelska originaltexten används uttrycket ”mainly or wholly”. I den svenska översättningen används ”helt eller delvis”, men en mer korrekt översättning är snarare ”helt eller huvudsakligen”.</SPAN></P>
<P class="p233 ft60"><SPAN class="ft78">27</SPAN><SPAN class="ft84">I den svenska översättningen av språkstadgan har uttrycket ”public authorities” i det engelska originalet översatts med ”statliga myndigheter”. Uttrycket torde snarare motsvaras av ”det allmänna” eller ”myndigheterna”.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">66</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_67">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38867x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft9">högskolorna finansieras genom statsbidrag och bidrag från lands- ting. Folkbildningsrådets styrelse fördelar statsbidraget och beslu- tar om vissa villkor för bidraget. Folkbildningsrådets styrelse be- slutar även om statsbidraget till studieförbunden.</P>
<P class="p56 ft9">Folkbildningsrådet är en ideell förening som består av tre med- lemsorganisationer: Studieförbunden i samverkan, Sveriges Kommu- ner och Landsting och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisa- tion.</P>
<P class="p179 ft9">Statsbidraget regleras i förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Förordningen ställer upp vissa allmänna krav för bidragsgivningen men reglerar inte innehållet eller de närmare form- erna för utbildningen.</P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">3.2.5</SPAN><SPAN class="ft50">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p234 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning och förslag: </SPAN>Sverige bör kunna höja sin åtagande- nivå enligt punkt 1.a) i artikel 8 från nivå (iii) till nivå (ii) om utredningens förslag i delbetänkandet genomförs. Utredningen föreslår där att det införs en skyldighet för kommuner i för- valtningsområde att erbjuda hela eller en <SPAN class="ft15">väsentlig del </SPAN>av utbild- ningen i förskolan på minoritetsspråket.</P>
<P class="p235 ft9">Sverige bör höja sin åtagandenivå enligt punkt <NOBR>1.b)–1.d)</NOBR> i artikel 8 från nivå (iv) till nivå (iii). Detta är möjligt med hänsyn till att Sverige inte längre tillämpar ett krav på minsta antal elever för modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk i grund- och gymnasieskolan.</P>
<P class="p235 ft9">Slutligen bör Sverige kunna höja sin åtagandenivå enligt punkt 1.e) i artikel 8 till nivå (ii) eftersom statens möjligheter att påverka utbudet av högre utbildning inte är så begränsade att Sverige måste tillämpa den lägsta nivån.</P>
<P class="p236 ft9">I fråga om vuxen- och vidareutbildning, punkt 1.f) i artikel 8, är statens ställning dock sådan att det inte är möjligt för Sverige att tillämpa en högre åtagandenivå än den nuvarande.</P>
<P class="p236 ft9">Åtagandenivåerna bör kunna höjas i förhållande till samtliga tre av de territoriella språken finska, meänkieli och samiska.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">67</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_68">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38868x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft17">Förskola (p. 1.a)</P>
<P class="p60 ft9">Sverige tillämpar i dag åtagandenivåer i språkstadgan avseende för- skola, grundskola och gymnasieskola som innehåller krav på till- räcklig efterfrågan från vårdnadshavare eller elever.</P>
<P class="p74 ft10">En höjning av Sveriges åtagandenivå avseende förskolan från nu- varande nivå (iii) till nivå (ii) skulle innebära en skyldighet erbjuda en väsentlig del av förskoleundervisningen på minoritetsspråket, men utan krav på efterfrågan i en viss omfattning. Utredningen har i delbetänkandet föreslagit att minoritetslagen förtydligas så att kommuner i förvaltningsområde ska vara skyldiga att erbjuda hela eller en väsentlig del av förskoleundervisningen på minoritetsspråket (SOU 2017:60, s. 166). Något krav på minsta antal barn föreslås inte gälla. Om förslaget genomförs skulle regleringen överens- stämma med åtagandenivå (ii). Sveriges åtagandenivå bör höjas om förslaget genomförs. Detta skulle säkerställa att staten inte sänker ambitionen när det gäller de nationella minoritetsspråkens ställning i förskolan.</P>
<P class="p237 ft9">Åtagandenivå (i) innebär en skyldighet att erbjuda förskola i huvudsak på minoritetsspråket. En sådan skyldighet skulle gälla inom det område där minoritetspråket används (om detta uttryck se avsnitt 3.1.4). I vart fall i förhållande till förskolan får samtliga kommuner i förvaltningsområde anses utgöra detta område.</P>
<P class="p74 ft11">Utredningen bedömer att det för närvarande inte är realistiskt att genomföra en sådan ambitionshöjning. Som utredningen kon- staterade i delbetänkandet har många kommuner svårt att tillgodo- se efterfrågan på nuvarande nivå (se SOU 2017:60, s. <NOBR>162–163).</NOBR> Utredningen skickade under våren ut en frågelista till kommunala minoritetspolitiska samordnare och tjänstemän med liknande befattning inom förvaltningsområdena. En majoritet<SPAN class="ft86">28 </SPAN>svarade ja på frågan om kommunen hade svårt att rekrytera förskolepersonal som talade minoritetsspråket. Mot bakgrund av dessa svårigheter bör snarare åtgärder prioriteras för att säkerställa möjligheten att erbju- da en väsentlig del av förskoleundervisningen på minoritetsspråket.</P>
<P class="p238 ft60"><SPAN class="ft59">28 </SPAN>En majoritet av svaren, cirka 40 stycken, vilket även motsvarar en majoritet av förvalt- ningsområdena.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">68</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_69">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38869x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Grund- och gymnasieskola samt yrkesutbildning (p. <NOBR>1.b–1.d)</NOBR></P>
<P class="p116 ft10">En höjning av Sveriges åtagandenivå avseende grund- och gymna- sieskolan samt yrkesutbildningen från nuvarande nivå (iv) till nivå (iii) skulle innebära en skyldighet att erbjuda undervisning i språket som en integrerande del av läroplanen (dvs. som ett ämne) utan krav på efterfrågan i en viss omfattning från anhöriga eller ele- ver. Sverige tillämpar numera inte ett sådant krav. Detta eftersom regeln att en huvudman är skyldig att erbjuda modersmålsunder- visning endast om minst fem elever begär det sedan ett par år till- baka tagits bort när det gäller nationella minoritetsspråk.<SPAN class="ft54">29 </SPAN>Sverige bör därför kunna höja åtagandenivån till nivå iii). En sådan höjning skulle säkerställa att staten inte återinför krav på minsta antal elever i förhållande till de nationella minoritetsspråken. Med hänsyn till att punkt 1.d) ansetts motsvara bl.a. de yrkesförberedande program- men i gymnasieskolan bör en höjning av åtagandenivån vara möjlig även avseende den punkten.</P>
<P class="p239 ft9">En höjning av åtagandena avseende grund- och gymnasieskola till nivå i) eller ii) skulle däremot medföra en kvalitativ förändring av Sveriges åtagande. Vi skulle då vara skyldiga att erbjuda två- språkig undervisning huvudsakligen eller till väsentlig del på mino- ritetsspråket.</P>
<P class="p148 ft12">I princip skulle en sådan skyldighet gälla endast inom områden där antalet användare av minoritetsspråken är tillräckligt många (se avsnitt 3.1.4). Detta behöver å ena sidan inte med nödvändighet omfatta hela det område som i dag ingår i respektive minoritetsspråks förvaltningsområde. Bristen på statistik om antal minoritetsspråks- talare innebär å andra sidan att det kan vara svårt att avgränsa ett sådant område på något annat sätt.</P>
<P class="p96 ft12">Inom skolväsendet gäller att alla ska ha lika tillgång till utbild- ning samt att utbildningen ska vara likvärdig i hela landet.<SPAN class="ft72">30 </SPAN>För samiska finns dock möjlighet för en huvudman för en grundskola att ingå avtal med Sameskolstyrelsen om att anordna integrerad samisk undervisning. Med sådan undervisning avses undervisning med samiska inslag och undervisning i samiska utöver den under-</P>
<P class="p240 ft77"><SPAN class="ft78">29</SPAN><SPAN class="ft85">Detta regleras i skolförordningen (2011:185) respektive gymnasieförordningen (2010:2039). En ytterligare förutsättning är att det finns en lämplig lärare, men det saknar betydelse för bedömningen här.</SPAN></P>
<P class="p241 ft60"><SPAN class="ft78">30</SPAN><SPAN class="ft81">Se 1 kap. 8 och 9 §§ skollagen (2010:800).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">69</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_70">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38870x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft12">visning som anordnas som modersmålsundervisning. Huvudmän har även möjlighet att efter anmälan till Skolinspektionen i viss ut- sträckning anordna tvåspråkig undervisning på andra minoritets- språk.<SPAN class="ft72">31 </SPAN>Att det är tillåtet att i viss utsträckning anordna tvåspråkig undervisning är dock långt ifrån tillräckligt enligt de aktuella styckena i språkstadgan. Kravet är i stället att staten ska <SPAN class="ft43">se till</SPAN>, dvs. i princip säkerställa, att det finns sådan undervisning.</P>
<P class="p81 ft9">En granskning av Skolinspektionen visade på en generell brist på modersmålslärare i nationella minoritetsspråk. Situationen för finska såg bättre ut, även om flera kommuner vittnade om rekryterings- svårigheter (Skolinspektionen, 2012, s. <NOBR>22–24).</NOBR> För att genomföra tvåspråkig undervisning krävs emellertid tillgång till ämneslärare vars kunskaper i de nationella minoritetsspråken är tillräckliga. Det saknas underlag som visar hur tillgången till sådana lärare ser ut, men det är rimligt att anta den inte är bättre än tillgången till moders- målslärare.</P>
<P class="p73 ft11">Utredningen konstaterar att en höjning av åtagandenivån avse- ende grund- och gymnasieskolan till nivå (i) eller (ii) torde kräva omfattande lagändringar. Vidare torde krävas en kartläggning av till- gången till ämneslärare som behärskar minoritetsspråket och sanno- likt särskilda åtgärder för att säkerställa tillgången till sådana lärare. Detta är bedömningar som inte ryms inom utredningens ramar. Utredningen kan inte föreslå att Sverige höjer sin åtagandenivå av- seende grund- och gymnasieskola till nivå (i) eller (ii).</P>
<P class="p81 ft9">Utredningen konstaterar emellertid att Europarådet vid upp- repade tillfällen, bl.a. senast i år, har rekommenderat Sverige att öka tillgången till tvåspråkig undervisning på finska och samiska samt etablera sådan undervisning även på meänkieli. Redan under det nuvarande åtagandet följer enligt Europarådet således att Sverige bör erbjuda tvåspråkig undervisning.</P>
<P class="p79 ft17">Universitetsutbildning och annan högre utbildning (p. 1.e)</P>
<P class="p72 ft10">De nationella minoritetsspråkens situation är i dag inte sådan att det är rimligt att Sverige försöker bygga upp en möjlighet att använda språken som undervisningsspråk inom den högre utbildningen.</P>
<P class="p242 ft60"><SPAN class="ft59">31 </SPAN>Se 12 kap. 13 § respektive 9 kap. 12 och 13 §§ skolförordningen (2011:185).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">70</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_71">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13">Utredningen kan därför inte föreslå att Sverige utökar sitt åtagande till nivå (i) i punkt e).</P>
<P class="p155 ft9">Statens möjligheter att styra universitet och högskolor i Sverige är emellertid inte så begränsade att de motiverar en tillämpning av den lägsta nivån (iii). Staten kan styra, och har styrt, universiteten genom att ge vissa av dem särskilda uppdrag avseende finska, meän- kieli och samiska. Sverige bör därför tillämpa åtagandet på nivå (ii), att <SPAN class="ft15">tillhandahålla </SPAN>möjligheter eller resurser för studier av språken som ämnen. Därmed skulle Sveriges åtagande bättre motsvara den faktiska situationen.</P>
<P class="p56 ft9">För de nationella minoritetsspråkens del skulle den högre åta- gandenivån säkerställa att staten inte övergår till svagare styrmedel, med hänvisning till att åtagandet inskränker sig till att <SPAN class="ft15">uppmuntra eller tillåta </SPAN>undervisning i eller på språken.</P>
<P class="p217 ft17">Vuxen- och vidareutbildning (p. 1.f)</P>
<P class="p102 ft9">Det är inte aktuellt att förändra Sveriges nuvarande åtagande. Stat- en saknar nämligen behörighet att direkt styra studieförbunden eller folkhögskolorna.</P>
<P class="p111 ft46"><SPAN class="ft46">3.3</SPAN><SPAN class="ft47">Artikel 9 – rättsväsendet</SPAN></P>
<P class="p171 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Artikelns struktur och utrymmet för utökade åtaganden</SPAN></P>
<P class="p149 ft11">Artikeln är indelad i tre övergripande punkter. Andra punkten av- ser giltigheten av rättsliga dokument avfattade på minoritets- språket. Tredje punkten avser översättning av lagtexter. Sverige tillämpar redan båda dessa punkter i sin helhet. Det finns däremot formellt möjlighet att utöka åtagandena avseende punkt 1, som av- ser minoritetsspråksrättigheter av olika slag vid domstolsprocesser.</P>
<P class="p176 ft13">Punkt 1 innehåller förpliktelser som rör</P>
<P class="p177 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">brottmålsprocessen (punkt a),</SPAN></P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">tvistemålsprocessen (punkt b),</SPAN></P>
<P class="p50 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">processen i förvaltningsmål (punkt c), samt</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">71</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_72">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">åtgärder för att vissa av rättigheterna i tvistemål respektive för- valtningsmål ska erbjudas kostnadsfritt (punkt d).</SPAN></P>
<P class="p67 ft11">Punkt 1 är geografiskt avgränsad till de områden där antalet an- vändare av minoritetsspråket motiverar åtgärderna (se avsnitt 3.1.4).</P>
<P class="p62 ft9">Sverige tillämpar redan punkt 1.d) i dess helhet. De övriga punkterna innehåller ett antal från varandra fristående förpliktelser. Sverige har valt att tillämpa samtliga dessa förutom förpliktelsen i stycke i) i respektive punkt. När det gäller artikel 9 finns det alltså endast formellt utrymme att utöka Sveriges åtagande till stycke 1.a.i), 1.b.i) respektive 1.c.i).</P>
<P class="p244 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Att på parts begäran hålla rättegången</SPAN></P>
<P class="p245 ft17">på minoritetsspråket (punkt 1.a.i, 1.b.i och 1.c.i)</P>
<P class="p124 ft9">Bortsett från att de avser tre olika slags rättsprocesser är innebörden i förpliktelserna i stycke (i) i punkt a), b) respektive c) likalydande. Staten åtar sig att se till att domstolarna, på begäran av någon av parterna, håller rättegången på minoritetsspråket.</P>
<P class="p81 ft9">I de övriga styckena <NOBR>(ii–iv)</NOBR> i respektive punkt finns mer specifika förpliktelser. Den som är åtalad ges exempelvis en rätt att få an- vända sitt minoritetsspråk enligt stycke (ii) i punkt a). Sverige har som nämnts valt att tillämpa samtliga sådana mer specifika förplikt- elser, men däremot alltså inte den mer generella förpliktelsen att hålla rättegången på minoritetsspråket.</P>
<P class="p151 ft13">I den förklarande rapporten till språkstadgan anges att uttrycket</P>
<P class="p145 ft11">”hålla rättegången” i vart fall inbegriper att minoritetsspråket an- vänds i rättssalen och i de delar av rättsprocessen där den part som använder språket deltar. Vidare anges att varje stat får avgöra den exakta omfattningen av begreppet utifrån hur dess rättssystem är utformat (Europarådet, 1992, p. 94). Det är möjligt att genomföra förpliktelsen genom att hålla rättsprocessen parallellt på minori- tetsspråket och det officiella språket (Woehrling, 2006, s. 169). Tillämpningen av artikel 9 kan inte begränsas till situationer där den enskilde inte klarar att kommunicera på majoritetsspråket.</P>
<P class="p74 ft10">Uttrycket i stycke (i) är mer generellt och får därmed anses innefatta de mer specifika förpliktelserna i de övriga styckena. Sam- tidigt måste stycke (i), för att inte vara överflödigt, innebära något</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">72</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_73">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft11">mer än summan av de övriga styckena. Frågan är vilka konkreta krav som följer av en skyldighet att <SPAN class="ft14">hålla rättegången </SPAN>på minoritets- språket, utöver de krav som redan följer av Sveriges mer specifika åtaganden enligt de övriga styckena i respektive punkt.</P>
<P class="p69 ft12">Såväl ordalydelsen som uttalandet i den förklarande rapporten talar för att förpliktelsen innebär att staten ska se till att det finns möjlighet att använda minoritetsspråket som rättegångsspråk. I detta ligger att all muntlig och skriftlig kommunikation mellan domstolen och parten, som utgör ett led i rättegången, ska föras på minoritetsspråket. Detta innebär även att handlingar som ges in av en motpart på svenska eller på andra språk behöver översättas till minoritetsspråket innan de kommuniceras av domstolen med den part som begärt att rättegången hålls på språket.</P>
<P class="p76 ft9">Vidare skulle förpliktelsen att hålla rättegången på minoritets- språket kunna tolkas som ett krav på att det finns domare, åklagare och annan personal inom rättsväsendet som behärskar språket. Expertkommittén har bl.a. noterat att om staten enbart förlitar sig på tolkar och översättare riskerar detta att avskräcka enskilda från att använda sitt minoritetsspråk.</P>
<P class="p77 ft9">I Finland och Norge, som tillämpar förpliktelsen för svenska respektive samiska, finns bl.a. tvåspråkiga domstolar. I expertkom- mitténs rapporter avseende dessa två länder diskuteras behovet av minoritetsspråkkunniga domare och andra tjänstemän samt advo- kater (Europarådet, 2001c, p. 76 och 2010b, p. 166). Att även advo- kater nämns tyder på att förpliktelsen kan innebära att det ska finnas en möjlighet att kommunicera även med juridiska biträden på minoritetsspråket.</P>
<P class="p69 ft9">En särskild fråga när det gäller brottmål är om kontakter med myndigheter under redan under förundersökningsstadiet omfattas. En sådan tolkning skulle innebära att det även bland polisen be- höver finnas tillräckliga kunskaper i minoritetsspråket.</P>
<P class="p69 ft9">Som en följd av förpliktelsen kan även lämplig rättslig termino- logi på minoritetsspråket behöva utarbetas. Av expertkommitténs rapporter avseende Norge framgår att sådant arbete bedrivits där i fråga om samiska (Europarådet, 2012e, p. 202).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">73</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_74">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38874x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft17">Den svenska regleringen</P>
<P class="p60 ft9">Bestämmelserna i <NOBR>13–16</NOBR> §§ minoritetslagen ger parter eller ställ- företrädare<SPAN class="ft51">32 </SPAN>för parter rätt att hos vissa domstolar begära att få an- vända finska, samiska eller meänkieli. Bestämmelserna ger en rätt att</P>
<P class="p63 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft89">ge in handlingar och skriftlig bevisning på språket, som dom- stolen ska översätta till svenska om det inte är uppenbart onödigt</SPAN></P>
<P class="p210 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">få handlingar som hör till målet eller ärendet </SPAN><SPAN class="ft90">muntligen </SPAN>översatta</P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">tala språket vid förhandlingar</SPAN></P>
<P class="p246 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft89">på begäran få domslut och domskäl eller beslut och besluts- motivering skriftligen översatta till språket, förutsatt att parten saknar juridiskt biträde.</SPAN></P>
<P class="p211 ft12">Vidare anges i minoritetslagen att domstolen även i övrigt ska sträva efter att använda minoritetsspråket i sina kontakter med parten eller dennes ställföreträdare. Minoritetslagen ger emellertid motsatsvis inte någon rätt för en part att få alla relevanta handlingar skriftligen översatta. Handlingar som alltså inte omfattas är exempelvis stämningsansökningar, andra inlagor och bevisning från motparten, förelägganden och andra skrivelser från domstolen samt protokoll eller anteckningar från förhandlingar.</P>
<P class="p247 ft17"><SPAN class="ft17">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft50">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p248 ft13"><SPAN class="ft17">Bedömning: </SPAN>Sverige kan för närvarande inte utöka sitt åtagande enligt artikel 9.</P>
<P class="p249 ft10">Utredningen konstaterar att Sveriges nuvarande åtagande redan omfattar redan de flesta punkterna i artikel 9. Expertkommittén noterar i sin senaste rapport avseende Sverige att tolkning på samiska och meänkieli inte begärs eller endast begärs i en handfull</P>
<P class="p215 ft60"><SPAN class="ft59">32 </SPAN>Exempelvis i vissa fall vårdnadshavare.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">74</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_75">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft13">rättegångar, även om tolkning på finska begärs relativt ofta (Europa- rådet, 2017a, p. 168, 361 respektive 269).</P>
<P class="p82 ft11">För att Sverige ska kunna leva upp till de stycken som återstår i punkt 1 i artikel 9 skulle krävas att domstolarna kommunicerade helt på minoritetsspråket med den part som begärde det. Det skulle således krävas att det infördes en rätt att få allt relevant process- material översatt skriftligt och inte som i dag enbart muntligt.</P>
<P class="p76 ft9">Om minoritetsspråken dessutom ska fungera som rättegångs- språk behövs förmodligen åtgärder för att öka tillgången till språk- kunnig personal inom rättsväsendet. Det råder brist på personal som behärskar minoritetsspråket inom skolväsendet och omsorgen, liksom generellt i förvaltningen (se exempelvis SOU 2017:60, kapi- tel 8). Utredningen har inte undersökt hur tillgången till minori- tetsspråkstalande domare, åklagare, advokater och andra jurister ser ut. Sannolikt är den inte bättre än personaltillgången på andra om- råden.</P>
<P class="p77 ft9">Om finska, samiska och meänkieli ska användas som rättegångs- språk krävs även att rättslig terminologi tas fram. Möjligen skulle detta även innebära att ett antal lagar behövde översättas, exempel- vis rättegångsbalken och brottsbalken.</P>
<P class="p76 ft9">Utredningen konstaterar att det sannolikt är mycket svårt att genomföra stycke i) i punkterna 1.a), 1.b) och 1.c), och att de in- satser som skulle krävas inte skulle stå i proportion till vad som skulle vinnas för minoritetsspråkens del. Utredningen anser därför inte det finns möjlighet för Sverige att för närvarande utöka sitt åtagande till dessa stycken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">75</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_76">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38876x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p250 ft62"><SPAN class="ft46">3.4</SPAN><SPAN class="ft61">Artikel 10 – förvaltningsmyndigheter och samhällsservice</SPAN></P>
<P class="p251 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft50">Artikelns struktur och utrymmet för utökade åtaganden</SPAN></P>
<P class="p252 ft9">Artikeln innehåller fem övergripande punkter som reglerar följande områden:</P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft91">statliga myndigheter,</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft91">lokala och regionala myndigheter, dvs. kommuner och landsting,</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft91">samhällsservice,</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft91">åtgärder för genomförande av punkt </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> och</P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">5.</SPAN><SPAN class="ft91">släktnamn på minoritetsspråket.</SPAN></P>
<P class="p232 ft9">Sverige tillämpar punkt 5 i dess helhet (punkten innehåller inte olika åtagandenivåer). När det gäller övriga punkter i artikel 10 finns formellt utrymme för utökade åtaganden.</P>
<P class="p73 ft11">Första punkten (statliga myndigheter) innehåller i sin tur tre punkter: a), b) och c). Punkt 1.a) rör användning av minoritets- språket bland myndigheter och innehåller i sin tur fem åtagande- nivåer, av vilka Sverige tillämpar nivå (iii) och (v). Här finns formellt utrymme att tillämpa någon av de högre nivåerna (i) eller (ii).<SPAN class="ft86">33 </SPAN>Punkt 1.b) innehåller en förpliktelse att tillhandahålla förvaltnings- texter och formulär på minoritetsspråket. Sverige tillämpar inte denna punkt. Punkt 1.c), som Sverige tillämpar, innebär att staten ska tillåta myndigheterna att upprätta handlingar på minoritetsspråket.</P>
<P class="p74 ft9">Andra punkten (kommuner och landsting) innehåller sju från varandra fristående förpliktelser, <NOBR>a)–g).</NOBR> Sveriges nuvarande åtagan- de omfattar samtliga utom a), e) och f). Punkt a) reglerar använd- ning av minoritetsspråk inom den lokala eller regionala myndig- heten. Punkt e) och f) reglerar möjligheten att använda minoritets- språket vid debatter i de politiska församlingarna.</P>
<P class="p74 ft10">Tredje punkten rör användning av minoritetsspråket när ”sam- hällsservice” tillhandahålls. Den är indelad i tre åtagandenivåer: a),</P>
<P class="p254 ft60"><SPAN class="ft59">33 </SPAN>Stycke iv) omfattas visserligen formellt inte av Sveriges åtagande, men innefattas i vårt åtagande enligt stycke iii). Detta framgår vid en jämförelse av dessa två stycken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">76</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_77">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38877x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13">b) och c). Sverige har inte åtagit sig att tillämpa punkten på någon nivå.</P>
<P class="p255 ft10">Fjärde punkten innehåller tre alternativa förpliktelser: a), b) och c), som innebär att staten förbinder sig att vidta en viss typ av åtgärder för att genomföra sina åtaganden enligt punkt <NOBR>1–3.</NOBR> Sverige tilläm- par endast punkt a): tolkning eller översättning vid behov.</P>
<P class="p137 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft50">Krav på åtgärder i rimlig utsträckning</SPAN></P>
<P class="p149 ft9">I fråga om punkt 1 (statliga myndigheter) och 3 (samhällsservice) anges i stadgan att förpliktelserna ska genomföras i ”rimlig ut- sträckning”<SPAN class="ft51">34</SPAN>. Uttrycket återfinns även i punkt 2 i artikel 13.</P>
<P class="p56 ft9">I den förklarande rapporten till stadgan konstateras att en del av förpliktelserna får betydande följder i form av krav på finansiering samt anskaffande eller utbildning av personal. I yttrandet anförs att staten åtar sig att tillhandahålla de resurser och vidta de administra- tiva åtgärder som krävs för att dess åtagande ska kunna genom- föras. Uttrycket ”i rimlig utsträckning” tar emellertid sikte på situationer då en fullständig eller oreserverad tillämpning av någon av förpliktelserna i fråga inte, eller inte ännu, är realistisk (Europa- rådet, 1992, p. 104).</P>
<P class="p256 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft50">Den svenska regleringen av språket i den offentliga verksamheten</SPAN></P>
<P class="p188 ft11">Förpliktelserna i artikel 10 rör användning av minoritetsspråk i den offentliga verksamheten. Det finns därför anledning att redogöra något för den svenska regleringen om språket i offentlig verksamhet.</P>
<P class="p148 ft12">Reglerna som styr språket i offentlig verksamhet var länge oskrivna. Sedan 2009 har dock språklagen (2009:600) gällt. Enligt lagen är svenska arbetsspråk i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet (10 § språklagen). I uttrycket ”organ” ingår bl.a. politiska församlingar, däribland kommun- och landstingsfullmäktige. Huvudregeln kan frångås när det finns stöd i lag eller förordning (3 § språklagen).</P>
<P class="p257 ft60"><SPAN class="ft59">34 </SPAN>I engelska originalet ”as far as this is reasonably possible”, vilket även skulle kunna över- sättas med ”så långt det rimligen är möjligt”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">77</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_78">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft13">Regeringen uttalade i propositionen till språklagen, <SPAN class="ft90">Språk för alla</SPAN></P>
<P class="p145 ft11"><SPAN class="ft14">– förslag till språklag, </SPAN>att kärnområdet för huvudregeln är språk- användningen i sådana förfaranden och allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga verksamheten. Som exempel nämnde regeringen den politiska beslutsprocessen, dom- stolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksam- hetsberättelser och andra dokument av liknande karaktär. Rege- ringen uttalade samtidigt att det i andra delar av den offentliga verk- samheten är naturligt att det kan förekomma kommunikation på andra språk än svenska, men att de exakta gränserna för det område inom vilket svenskan är obligatorisk inte kan anges generellt, utan får bedömas i varje enskilt fall (se prop. 2008/09:153, s. <NOBR>29–30).</NOBR></P>
<P class="p74 ft11">Språklagsutredningen föreslog att det skulle finnas ett generellt undantag från huvudregeln i språklagen i det betänkande, <SPAN class="ft14">Värna språken – förslag till språklag, </SPAN>som föregick propositionen. I det före- slagna undantaget angavs att de offentliga organen fick använda nationellt minoritetsspråk när det var lämpligt. Utredningen an- förde att det den främst haft i åtanke var att ge Sametinget möj- lighet att använda samiska när så bedöms lämpligt. Vidare kunde undantaget också ge vissa möjligheter t.ex. att använda meänkieli i offentlig verksamhet i Tornedalen. (se SOU 2008:26, s. 257).</P>
<P class="p73 ft10">Regeringen ansåg dock att en undantagsbestämmelse riskerade att skapa onödiga missförstånd, att det utöver minoritetsspråken fanns andra undantag från huvudregeln och att det med hänsyn till språklagens övergripande natur inte vore lämpligt att precisera undantagen i lagen. Avsikten med 10 § språklagen var inte att hindra exempelvis samiskans användning i Sametinget. Regeringen påpek- ade även att vid bedömningen av denna typ av frågeställningar kunde bl.a. det allmännas ansvar för minoritetsspråken enligt 8 § språklagen samt minoritetskonventionerna bli aktuella (se prop. 2008/09:153, s. 31).</P>
<P class="p259 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.4</SPAN><SPAN class="ft50">Statliga myndigheters användning av minoritetsspråket (punkt 1.a.i och 1.a.ii)</SPAN></P>
<P class="p72 ft12">Punkt 1 i artikel 10 rör lokala eller regionala statliga myndigheter alternativt lokala eller avdelningar inom myndigheterna. Stycke- na (i) och (ii) i punkt a) utgör som nämnts de två mest långtgående</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">78</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_79">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38879x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft13">av fem alternativa åtagandenivåer (stycke <NOBR>i–v).</NOBR> Förpliktelserna är geografiskt avgränsade (avsnitt 3.1.4).</P>
<P class="p82 ft11">Den mest långtgående åtagandenivån (i) innebär att staten ska se till att myndigheterna inom aktuellt geografiskt område använ- der minoritetsspråket. Med detta avses såväl extern som intern an- vändning. Språket ska alltså inte enbart användas i kommunikation med allmänheten, utan även som myndigheternas arbetsspråk.</P>
<P class="p76 ft9">Nivå (ii) innebär att de av myndigheternas tjänstemän som har kontakter med allmänheten ska använda minoritetsspråket i förhållande till de personer som gör ansökningar eller framställ- ningar<SPAN class="ft51">35 </SPAN>på språket. Till skillnad från nivå (i) krävs alltså inte att myndigheterna använder språket som arbetsspråk; endast de utåt- riktade kontakterna omfattas. Ambitionsnivå (ii) kan emellertid inte genomföras genom anlitande av tolkar och översättare.<SPAN class="ft51">36 </SPAN>Myndig- heternas personal måste med andra ord ha tillräcklig språkkompe- tens för att själva klara sådana kontakter. En uppfattning i litte- raturen är att <SPAN class="ft15">all </SPAN>personal som kan komma att bli kontaktade på minoritetsspråket behöver ha nödvändiga språkkunskaper (se Engbers, 2012, s. 345).</P>
<P class="p71 ft11">De statliga myndigheter som skulle vara aktuella vid en tillämp- ning av något av styckena borde rimligen vara desamma som i dag omfattas av 8 § minoritetslagen. Det rör sig med andra ord om de myndigheter som har ett geografiskt verksamhetsområde som helt eller delvis sammanfaller med minoritetsspråkets förvaltningsområde.</P>
<P class="p69 ft11">Flera myndigheter har i dag riksomfattande verksamhetsom- råden på grund av sammanslagningar av lokala eller regionala myn- digheter. Exempel på detta är Försäkringskassan och Polismyndig- heten. Detta kan leda till tolkningssvårigheter i förhållande till de nu aktuella styckena i språkstadgan. Det kan bli svårt att upprätt- hålla den geografiska avgränsning som styckena bygger på, exem- pelvis om en viss typ av ärenden hanteras centralt.</P>
<P class="p69 ft10">I fråga om centrala, rikstäckande myndigheter torde förpliktel- sen enligt stycke (i) att använda minoritetsspråket som arbetsspråk inte rimligtvis kunna omfatta annat än lokala eller regionala kontor</P>
<P class="p260 ft77"><SPAN class="ft78">35</SPAN><SPAN class="ft85">I det engelska originalet används uttrycket ”applying to them” vilket i den svenska över- sättningen blivit ”kontaktar dem”. Den engelska motsvarigheten till ”kontakta” torde dock vara ”contact”. Uttrycket ”apply” antyder en mer formell form av kontakt.</SPAN></P>
<P class="p261 ft60"><SPAN class="ft78">36</SPAN><SPAN class="ft81">Detta framgår vid en jämförelse med ordalydelsen i nästa ambitionsnivå, (iii), som Sverige tillämpar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">79</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_80">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38880x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft9">eller avdelningar. Den förpliktelse att använda språket i utåtriktade kontakter som följer av såväl stycke (i) som (ii), skulle däremot kunna omfatta personal i andra delar av landet. Så skulle kunna vara fallet om dessa t.ex. hanterar ärenden som har anknytning till för- valtningsområdet för minoritetsspråket eller tjänstgör i en central telefonväxel.</P>
<P class="p91 ft9">Vid tolkningen av förpliktelsernas omfattning bör beaktas att de gäller i rimlig omfattning (se avsnitt 3.4.2). Detta skulle kunna tillämpas så att, i vart fall som ett första steg, förpliktelserna genom- förs endast hos vissa myndigheter av mer väsentlig betydelse för minoritetsspråken, exempelvis myndigheter med omfattande kon- takter med allmänheten.</P>
<P class="p262 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.5</SPAN><SPAN class="ft50">Tillgång till förvaltningstexter och formulär på minoritetsspråk (punkt 1.b)</SPAN></P>
<P class="p263 ft13">Enligt punkt 1.b) åtar sig staten att se till att ofta förekommande<SPAN class="ft63">37 </SPAN>förvaltningstexter och formulär ”för befolkningen”<SPAN class="ft63">38 </SPAN>finns tillgäng- liga på minoritetsspråket eller i en tvåspråkig version. Förpliktelsen gäller sannolikt endast för statliga myndigheter, eftersom den är placerad i punkt 1.<SPAN class="ft63">39 </SPAN>Tillämpningsområdet är geografiskt avgränsat (se avsnitt 3.1.4), vilket innebär att förpliktelsen formellt avser lokala eller regionala myndigheter eller avdelningar inom myndig- heter.</P>
<P class="p264 ft9">Att det ska vara fråga om ofta förekommande texter och formu- lär torde innebära att det ska röra sig om sådana standardiserade formulär eller andra texter som används i myndigheternas masshan- tering av ärenden. Exempel på sådana ärenden i ett svenskt samman- hang är ansökningar om sjukersättning eller <NOBR>a-kassa</NOBR> samt inkomst- deklarationer. Hos många svenska myndigheter finns möjlighet att ansöka elektroniskt. Även den formen av formulär bör givetvis omfattas.</P>
<P class="p210 ft77"><SPAN class="ft78">37</SPAN><SPAN class="ft76">I engelska originaltexten ”widely used”, vilket i den svenska översättningen blivit ”ofta förekommande”. Uttrycket skulle även kunna översättas med ”allmänt använda”eller ”vanligtvis använda”.</SPAN></P>
<P class="p190 ft77"><SPAN class="ft78">38</SPAN><SPAN class="ft76">I engelska originaltexten ”for the population” vilket i den svenska översättningen blivit ”avsedda för befolkningen”. Notera att ordet ”avsedda” inte återfinns i det engelska origi- nalet.</SPAN></P>
<P class="p265 ft60"><SPAN class="ft78">39</SPAN><SPAN class="ft84">Punkt 1 kan jämföras med punkt 2, som avser lokala och regionala självstyrande myndig- heter, dvs. kommuner och landsting.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">80</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_81">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38881x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft12">Vilken typ av handlingar som omfattas utöver formulär, dvs. vad som avses med uttrycket ”förvaltningstexter”, är mindre tydligt. En typ av texter som tveklöst bör ingå är sådan information som åtföljer formulär, såsom anvisningar om hur formulären ska fyllas i, information hur handläggning av ärenden går till och liknande.</P>
<P class="p76 ft9">Expertkommittén har anfört att även rent myndighetsinterna förvaltningstexter skulle omfattas (Europarådet, 2012b, p. 422). Ut- redningen menar emellertid att det avgörande för bedömningen är hur uttrycket ”för befolkningen” ska tolkas.</P>
<P class="p106 ft9">Ett sätt att se på uttrycket är att förvaltningstexterna ska vara <SPAN class="ft15">avsedda att användas av ”befolkningen”</SPAN>, dvs. av allmänheten. Denna tolkning får stöd i litteraturen där det angetts att det rör sig om handlingar som vanligen kommuniceras till brukare för att infor- mera dem om deras rättigheter och skyldigheter, och som möjlig- gör för dem att göra ansökningar och liknande (Woehrling, 2006, s. 184). En sådan tolkning framstår som rimlig med hänsyn till att myndighetsintern användning av minoritetsspråket regleras i en särskild punkt, nämligen 1.a.i).</P>
<P class="p77 ft9">Den tolkning som expertkommittén gjort innebär att man måste söka efter en annan innebörd av uttrycket ”för befolk- ningen”. De alternativa tolkningar utredningen har kunnat se är då antingen att det rör sig om texter och formulär som <SPAN class="ft15">hänför sig till befolkningens förhållanden</SPAN>, dvs. relaterat till en viss typ av frågor, eller att det rör sig om att göra formulären och förvaltningstexterna <SPAN class="ft15">tillgängliga för befolkningen</SPAN>. Dessa tolkningar framstår emellertid som mindre rimliga.<SPAN class="ft51">40</SPAN></P>
<P class="p76 ft9">Utredningen anser sammanfattningsvis att uttrycket ska tolkas så att förvaltningstexterna ska vara avsedda att användas av ”be- folkningen”, dvs. av allmänheten.</P>
<P class="p69 ft42">En särskild fråga är om begreppet ”förvaltningstexter” omfattar de föreskrifter som myndigheterna kan meddela med stöd i lag eller förordning. Syftet med sådana föreskrifter är emellertid inte pri- märt att informera eller underlätta för allmänheten vid hanteringen av ärenden, vilket talar emot att de skulle omfattas.</P>
<P class="p266 ft75"><SPAN class="ft59">40 </SPAN>När det gäller det första tolkningsalternativet finns inte någon rimlig anledning ur minoritetsspråkens synvinkel att avgränsa punkten till ärenden som rör en viss typ av frågor. När det gäller det andra tolkningsalternativet går detta inte att förena med kommitténs tolkning att interna förvaltningstexter omfattas. Det finns inte anledning att göra interna texter tillgängliga för allmänheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">81</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_82">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38882x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">Många myndigheter utfärdar även s.k. allmänna råd, som inte är rättsligt bindande, men som riktar sig till de som ska tillämpa lag- stiftning och andra föreskrifter. Den avsedda mottagaren kan vara såväl personal inom den egna myndigheten som andra myndig- heter, olika privata aktörer och allmänheten. Sådana allmänna råd borde kunna ingå i punktens tillämpningsområde, i den mån dessa är avsedda för allmänheten.</P>
<P class="p81 ft9">Vid tolkningen av förpliktelsens omfattning bör beaktas att åtagandet gäller i rimlig utsträckning (se avsnitt 3.1.4). Det är inte fråga om att garantera en rätt för enskilda att få tillgång till samtliga formulär och andra texter på minoritetsspråket. Syftet torde sna- rare vara att synliggöra och främja användning av språket. Det bör därför inte krävas att samtliga relevanta handlingar översätts, i vart fall inte omgående. Detta torde få betydelse för vilken krets av myndigheter och vilken typ av formulär och andra texter som skulle kunna vara aktuella om Sverige utökade sitt åtagande till att omfatta punkten.</P>
<P class="p267 ft19"><SPAN class="ft17">3.4.6</SPAN><SPAN class="ft64">Användning av minoritetsspråk bland kommuners och landstings förvaltningsmyndigheter (punkt 2.a)</SPAN></P>
<P class="p268 ft9">Enligt punkten ska staten <SPAN class="ft15">tillåta och/eller uppmuntra </SPAN>användning av minoritetsspråket inom ramen för lokala eller regionala myndig- heter. Punktens tillämpningsområde är geografiskt avgränsat (se avsnitt 3.1.4). Uttrycket ”inom ramen” syftar på att minoritets- språket ska användas inom myndigheten som arbetsspråk (Europa- rådet, 1992, p. 106). Språket ska användas både i interna och exter- na kontakter (Woehrling, 2006, s. 191).</P>
<P class="p74 ft9">Den typ av lokala eller regionala myndigheter som avses är sådana som har självstyre. För Sveriges del utgörs de lokala och regionala myndigheterna således av kommuner och landsting. Av hänsyn till självstyret krävs endast att staten ”tillåter och/eller upp- muntrar”<SPAN class="ft51">41 </SPAN>användning av minoritetsspråket som arbetsspråk (Euro- parådet, 1992, p. 102 och 105).</P>
<P class="p62 ft13">Användningen av formuleringen ”och/eller” bör inte förstås så att staten godtyckligt kan välja det ena eller andra alternativet. I</P>
<P class="p209 ft75"><SPAN class="ft59">41 </SPAN>Jämför punkt 1, statliga myndigheter, i samma artikel, där det generellt krävs att staten</P>
<P class="p162 ft60">”ser till” att de olika åtgärderna genomförs.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">82</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_83">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">litteraturen uttalas att, beroende på hur lagstiftningen ser ut i sta- ten och innehållet i de enskilda punkterna, kan det bli fråga om att uppmuntra eller tillåta alternativt både uppmuntra och tillåta de olika åtgärderna (Woehrling, 2006, s. 190). Utredningen bedömer att detta innebär att staten inte förväntas i grunden förändra den lagstiftning, främst grundlagar, de juridiska och politiska principer eller den praxis som avser lokalt eller regionalt självstyre. Valet mellan att uppmuntra eller tillåta användning av minoritetsspråket, eller bådadera, bör alltså göras utifrån det utrymme som finns i förhållande till självstyret.</P>
<P class="p69 ft12">I Sverige finns inte några absoluta gränser för vad som ingår i det kommunala självstyret. Regleringen finns i regeringsformen, där den kommunala självstyrelsen nämns i 1 § första kapitlet, den s.k. portalparagrafen. Vidare kommer den till uttryck genom att ändringar måste ske genom lag, dvs. riksdagsbeslut, om de avser grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer, deras beskattningsrätt och andra befogenheter samt deras skyldig- heter (8 kap. 2 § regeringsformen). En inskränkning i självstyrelsen bör inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett inskränkningen, den s.k. proportiona- litetsprincipen (14 kap. 3 § regeringsformen).</P>
<P class="p71 ft12">Utrymmet för att genomdriva användning av minoritetsspråk som arbetsspråk i kommuner och landsting får således bedömas utifrån proportionalitetsprincipen. Under alla förhållanden skulle det krävas att staten <SPAN class="ft43">tillät </SPAN>detta, dvs. undanröjde alla rättsliga hinder för att använda språket. Detta aktualiserar frågan om vilka möjlig- heter det finns i dag för kommuners och landstings myndigheter att använda minoritetsspråket som arbetsspråk.</P>
<P class="p70 ft12">Delar av de förfaranden som skulle omfattas av punkten får an- ses ligga inom kärnområdet för huvudregeln i 10 § språklagen (se avsnitt 3.4.3). Detta gäller exempelvis myndigheters beslut. Enligt minoritetslagen ges enskilda redan rätt att få beslut översatta samt att få använda sitt språk i kontakter med myndigheter. Detta ger emellertid inte kommuner och landsting en rätt att frångå huvud- regeln i språklagen i så måtto att besluten kan meddelas på minori- tetsspråket; besluten ska meddelas på svenska och därefter över- sättas till minoritetsspråket. Det är den svenska beslutstexten som är giltig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">83</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_84">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38884x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft11">För att staten skulle kunna sägas <SPAN class="ft14">tillåta </SPAN>kommuner och landsting att använda minoritetsspråket som arbetsspråk, exempelvis med- dela beslut på språket, torde alltså författningsändringar krävas.</P>
<P class="p90 ft9">Utredningen bedömer även att någon form av <SPAN class="ft15">uppmuntran </SPAN>i för- hållande till kommuner och landsting bör vara möjlig från statens sida. Även om sådan uppmuntran, på grund av proportionalitets- principen, inte skulle anses möjlig att genomföra genom tvingande lagstiftning torde den i varje fall kunna bestå i att staten ger stöd ekonomiskt eller i annan form.</P>
<P class="p270 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.7</SPAN><SPAN class="ft50">Användning av minoritetsspråk inom politiska församlingar (punkt 2.e och 2.f)</SPAN></P>
<P class="p271 ft9">Punkterna är identiska till sin ordalydelse bortsett från att punkt e) avser regionala politiska församlingar och punkt f) avser lokala poli- tiska församlingar. Båda punkterna är geografiskt avgränsade (av- snitt 3.1.4). För svensk del skulle i vart fall kommun- och lands- tingsfullmäktiges sammanträden omfattas.</P>
<P class="p91 ft12">Innebörden i förpliktelsen är dels att medlemmarna av den poli- tiska församlingen ska ha rätt att uttrycka sig på minoritetsspråket, dels att de måste ha faktisk möjlighet att utöva denna rätt (Woehr- ling, 2006, s. 192). Sverige har åtagit sig enligt punkt 4.a) att i en sådan situation tillhandahålla tolkning eller översättning vid behov.</P>
<P class="p90 ft9">Enligt respektive punkt ska staten ”tillåta och/eller uppmuntra” att minoritetsspråket används i debatter i de politiska församling- arna.<SPAN class="ft51">42 </SPAN>När det gäller innebörden av uttrycket ”tillåta och/eller uppmuntra” hänvisas till föregående avsnitt. Med hänsyn till den kommunala självstyrelsen bör det alltså inte krävas att staten genomdriver en rätt att använda minoritetsspråket i de politiska debatterna. Det krävs inte heller att det officiella språket i landet utesluts från debatterna. Det är med andra ord tillräckligt att de förs parallellt på minoritetsspråket och det officiella språket med hjälp av tolkar.</P>
<P class="p184 ft12">Tillämpning av punkten skulle, liksom när det gäller föregående punkt, i vart fall kräva att lagstiftaren undanröjde eventuella rätts-</P>
<P class="p272 ft60"><SPAN class="ft59">42 </SPAN>I engelska originalet anges ”in debates in their assemblies”, vilket i den svenska översätt- ningen blivit ”i sina sammanträden”. Översättningen ger intryck av en mer omfattande för- pliktelse.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">84</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_85">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38885x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft9">liga hinder för att använda minoritetsspråk i fullmäktigesamman- träden. Sådana sammanträden hör utan tvekan till kärnområdet för huvudregeln som kräver obligatorisk användning av svenska, en- ligt 10 § språklagen (se avsnitt 3.4.3). Ett undantag för minoritets- språk skulle därmed kräva författningsstöd.</P>
<P class="p55 ft12">En oklarhet i sammanhanget är frågan om när ett sammanträde ska anses ha övergått till att hållas på ett annat språk än svenska. Det är visserligen tillåtet för medlemmar att delta i sammanträdet med hjälp av tolk. Samtidigt torde sammanträdet allt mer förlora sin svenskspråkiga karaktär ju fler av ledamöterna som använder ett annat, och gemensamt, språk. Man skulle kunna tänka sig ett ytterlighetsfall där alla ledamöter talar ett gemensamt minoritets- språk. Tolkens närvaro skulle då bli mer av en formsak.</P>
<P class="p148 ft11">Liksom när det gäller föregående avsnitt bedömer utredningen att även någon form av <SPAN class="ft14">uppmuntran </SPAN>i förhållande till kommuner och landsting bör vara möjlig från statens sida. Även om sådan uppmuntran, på grund av proportionalitetsprincipen, inte skulle anses möjlig att genomföra genom tvingande lagstiftning torde den i varje fall kunna bestå i att staten ger stöd ekonomiskt eller i annan form.</P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.8</SPAN><SPAN class="ft50">Samhällsservice (punkt 3)</SPAN></P>
<P class="p156 ft11">Punkt 3 omfattas inte av Sveriges nuvarande åtagande. Punkten gäller endast inom det geografiska område där minoritetsspråket används (se avsnitt 3.1.4). Den innehåller förpliktelser som innebär att staten ska möjliggöra användning av minoritetsspråket i samband med att</P>
<P class="p0 ft13">”samhällsservice” tillhandahålls.</P>
<P class="p95 ft11">Punkten träffar både service som lämnas direkt av myndig- heterna och service som lämnas av privata aktörer som agerar på myndigheternas vägnar.<SPAN class="ft86">43 </SPAN>Den är indelad i tre olika åtagandenivåer: a), b), och c), där a) är den högsta och c) den lägsta.</P>
<P class="p55 ft9">Förpliktelserna enligt punkten gäller i ”rimlig utsträckning” (se om detta, avsnitt 3.4.3 ovan). I detta bör, enligt utredningens upp- fattning, inte enbart kostnadsaspekter och praktiska svårigheter</P>
<P class="p273 ft60"><SPAN class="ft59">43 </SPAN>I engelska originalet ”acting on their behalf” som i den svenska översättningen har blivit ”som handlar på deras uppdrag”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">85</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_86">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">kunna vägas in. Även den kommunala självstyrelsen bör kunna sätta gränser för vad som är möjligt att åstadkomma.</P>
<P class="p274 ft17">Samhällsservice</P>
<P class="p80 ft12">Frågan är vad som omfattas av begreppet ”samhällsservice”. I det engelska originalet talas om ”public services” vilket även skulle kunna översättas med ”offentlig service” eller ”offentliga tjänster”.</P>
<P class="p81 ft9">I litteraturen avseende stadgan beskrivs samhällsservice som tjän- ster som erbjuds i ett allmänt intresse (Woehrling, 2006, s. 194), särskilt sådana som tillgodoser vardagliga behov (Engbers, 2012, s. 356).</P>
<P class="p74 ft11">I den förklarande rapporten till stadgan ges exempel på vad som kan utgöra samhällsservice, nämligen postgång, sjukhus, elektricitet och transporter (Europarådet, 1992, p. 102). Exempel som nämns i litteraturen är tillhandahållande av gas, vatten, renhållning och avlopp, telefonitjänster, kollektivtrafik och avfallshantering. Andra exempel i litteraturen är ”sociala och kulturella tjänster” såsom begravningsplatser, bibliotek, behandlingscentra, sportanläggningar och nöjesplatser. Därtill konstateras i litteraturen att punktens tillämpningsområde delvis överlappar tillämpningsområdet i artiklar- na <NOBR>11–13</NOBR> (Woehrling, 2006, s. <NOBR>194–195</NOBR> och Engbers, 2012, s. 356).</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen kan konstatera att uttrycket ”samhällsservice” eller ”public services” är ett brett och allmänt hållet begrepp, vilket innebär gränsdragningssvårigheter. Eftersom det avser <SPAN class="ft15">service </SPAN>bör det vara fråga om tillhandahållande av nyttigheter, dvs. varor eller tjänster. Därmed bör punkten inte omfatta renodlad myndighets- utövning som inte innefattar handläggning inför beslut om sådan service. Sådan myndighetsutövning omfattas däremot av punkt 1 och 2.</P>
<P class="p81 ft9">Avsikten med uttrycket ”samhällsservice” synes vara att av- gränsa tillämpningsområdet så att det inte omfattar all service som lämnas av myndigheterna eller andra på deras vägnar. Det torde med andra ord avse service av en viss karaktär. Vad som skulle kunna tala för att en viss verksamhet omfattas av begreppet är enligt ut- redningen att den utgör en grundläggande samhällsfunktion eller att den riktar sig till allmänheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">86</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_87">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38887x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Samhällsservice som lämnas av privata aktörer</P>
<P class="p116 ft12">Punkten omfattar även samhällsservice som lämnas av ”andra per- soner” på myndigheternas vägnar. Uttrycket ”personer” bör inte tol- kas bokstavligen, utan anses omfatta alla slags privata aktörer, såsom bolag, enskilda uppdragstagare, föreningar och stiftelser. Aktören i fråga måste ha ett offentligt uppdrag eller en ställning som innebär att den lämnar samhällsservice på myndigheternas vägnar. En sådan ställning skulle kunna grunda sig på lagstiftning eller på att verksam- heten är offentligt ägd. Service som erbjuds inom den renodlat pri- vata sektorn bör därmed inte omfattas, även om den i viss mån skulle regleras av staten.</P>
<P class="p103 ft9">Under alla förhållanden bör enligt utredningen det allmänna ha sådant inflytande över verksamheten att det allmänna kan före- skriva att servicen ska ges på minoritetsspråket i den utsträckning som följer av respektive åtagandenivå <NOBR>(a–c).</NOBR></P>
<P class="p56 ft9">Genomförande av punkten kan kräva att hänsyn tas till mino- ritetsspråk i samband med offentlig upphandling eller det införs regler som ger enskilda minoritetsspråkstalare rättigheter i förhål- lande till aktörer som erbjuder samhällsservice.</P>
<P class="p217 ft17">Tre åtagandenivåer</P>
<P class="p188 ft9">Punkten är indelad i punkterna <NOBR>a)–c)</NOBR> som motsvarar sinsemellan alternativa förpliktelser. På den lägsta nivån (c) får användarna av minoritetsspråket rätt att göra framställningar<SPAN class="ft51">44 </SPAN>på språket. På nästa nivå (b) får användarna även rätt att få svar på språket.</P>
<P class="p56 ft9">Den lägsta nivån innebär i princip att det införs en rätt för en- skilda att använda sitt minoritetsspråk när de ansöker om samhälls- service, men däremot inte någon rätt att få svar på språket. Nästa nivå (b) får förstås så att även svaret på ansökningarna måste vara på språket. Det framgår inte av ordalydelsen om både muntliga och skriftliga ansökningar och svar omfattas<SPAN class="ft51">45</SPAN>, men så borde rimligen vara fallet.</P>
<P class="p275 ft77"><SPAN class="ft78">44</SPAN><SPAN class="ft85">I engelska originalet ”submit a request” vilket även skulle kunna översättas med ”göra en ansökan” eller ”göra en förfrågan”.</SPAN></P>
<P class="p276 ft60"><SPAN class="ft78">45</SPAN><SPAN class="ft81">Jämför punkt 10.1a), stycke </SPAN><NOBR>(iii)–(v).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">87</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_88">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft9">På den högsta nivån (a) ska staten se till att minoritetsspråket används när tjänsten tillhandahålls. Såsom punkt 3 är uppbyggd måste denna förpliktelse inkludera en rätt att göra framställningar och få svar på minoritetsspråket, men även gå utöver detta.</P>
<P class="p74 ft11">Omfattningen av förpliktelsen på nivå (a) bör bli beroende av vilket slags service det är fråga om. Personalen behöver behärska minoritetsspråket i den mån det krävs för att servicen ska kunna till- handahållas. I litteraturen nämns som exempel avseende kollektiv- trafiken förklaringar av färdvägar, skyltning och utfärdande av bil- jetter på minoritetsspråket (Woehrling, 2006, s. 196). Formuleringen av punkten talar för att det främst handlar om att minoritetsspråket ska användas i kontakter med brukare eller kunder. Det har dock hävdats i litteraturen att punkten även innebär en rätt för anställda att använda språket (Engbers, 2012, s. 357).</P>
<P class="p79 ft17">Samhällsservice i Sverige</P>
<P class="p124 ft9">Som konstaterats ovan är ”samhällsservice” eller ”public services” ett brett och allmänt hållet begrepp. En viktig avgränsning när det gäller tillämpningsområdet i fråga om punkt 3 blir därför att det ska vara fråga om service som lämnas av förvaltningsmyndigheterna eller av andra på deras vägnar.</P>
<P class="p81 ft9">Utredningen har försökt bilda sig en uppfattning om vilka verk- samheter i Sverige som skulle kunna omfattas av punkt 3. Bedöm- ningen redovisas i det följande med reservationen att den inte kan betraktas som uttömmande.</P>
<P class="p74 ft11">Till att börja med bör hela den offentliga sjukvårds- och om- sorgssektorn, inklusive tandvården, omfattas av punkt 3. Även vård- och omsorg samt tandvård som har upphandlats bör således ingå, men däremot inte den renodlat privata delen av sektorn, exempelvis sådan vård som lämnas på grund av privata sjukförsäkringar.</P>
<P class="p74 ft11">Därtill bör stora delar av kommunernas övriga obligatoriska upp- gifter omfattas, exempelvis räddningstjänst, renhållning, avfallshan- tering, vatten och avlopp. Likaså bör kommunala elbolags och bo- stadsbolags verksamhet ingå. Vidare bör kommunal och landstings- kommunal kollektivtrafik och färdtjänst ingå.</P>
<P class="p73 ft12">Postverksamhet är en sådan grundläggande service som utgör samhällsservice enligt språkstadgan. För att bedriva postverksam-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">88</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_89">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38889x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft10">het i Sverige krävs tillstånd från Post- och telestyrelsen (PTS). Till- ståndet får förenas med vissa villkor som innebär skyldigheter för tillståndshavaren.<SPAN class="ft54">46 </SPAN>PTS utövar även tillsyn över postverksamheten. Utredningen konstaterar å ena sidan att staten därmed har kontroll över verksamheten på ett sätt som innebär att postoperatörerna möjligen skulle kunna anses lämna servicen på myndigheternas väg- nar. Å andra sidan synes det inte utan lagändring vara möjligt för staten att föreskriva att postoperatörerna erbjuder service på mino- ritetsspråk. Svenska staten har inte heller egen majoritet i Post- Nord AB. Det framstår därför som tveksamt om postverksamheten i Sverige omfattas av punkt 3.</P>
<P class="p277 ft11">När det gäller järnvägstransporter bedrivs dessa dels av privata aktörer dels av det statligt ägda bolaget SJ AB. För att utföra järn- vägstrafik krävs tillstånd enligt järnvägslagen (2004:519). Såvitt ut- redningen kunnat bedöma kan staten inte utan lagändring före- skriva att de privata järnvägsoperatörerna erbjuder service på mino- ritetsspråk. Eftersom SJ AB ägs helt av staten torde emellertid i vart fall bolagets verksamhet kunna omfattas av punkt 3.</P>
<P class="p95 ft9">I litteraturen avseende språkstadgan nämns även ”sociala och kulturella tjänster” (se ovan), vilket potentiellt omfattar ett stort antal verksamheter hos staten, kommunerna och landstingen. Alla kulturella eller sociala tjänster borde emellertid inte kunna be- traktas som så grundläggande att de utgör samhällsservice. I vart fall offentlig biblioteksverksamhet får emellertid anses vara av sådan grundläggande betydelse att den omfattas.</P>
<P class="p56 ft9">Utredningen noterar avslutningsvis att svenska staten helt eller delvis äger ett femtiotal bolag, bland vilka det utöver SJ AB kan finnas sådana som skulle kunna vara av intresse vid en tillämpning av punkt 3.</P>
<P class="p56 ft9">Som denna översikt visar skulle en förbehållslös tillämpning av punkt 3 kunna innebära ett omfattande åtagande för Sverige. Som nämnts ovan gäller emellertid även för denna punkt att den ska tillämpas ”i rimlig utsträckning”. Det skulle därför inte nödvän- digtvis krävas att det infördes en möjlighet att få service på minori- tetsspråk inom all samhällsservice. Vid ett genomförande av punk- ten borde de för minoritetsspråken mest väsentliga verksamheterna kunna prioriteras.</P>
<P class="p278 ft60"><SPAN class="ft59">46 </SPAN>se 2 kap. 4 § postlagen (2010:1045).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">89</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_90">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38890x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.9</SPAN><SPAN class="ft50">Åtgärder för implementering av punkt </SPAN><NOBR>1–3</NOBR> (punkt 4)</P>
<P class="p124 ft9">Punkt 4 avser förpliktelser att vidta åtgärder för att genomföra stat- ens eventuella åtaganden enligt de tre föregående punkterna. Om- fattningen av eventuella åtaganden enligt punkt 4 är uppenbarligen beroende av vilka övriga punkter i artikel 10 som omfattas av stat- ens åtagande.</P>
<P class="p81 ft9">Punkten är indelad i tre punkter som är fristående från varandra. Av dessa har Sverige åtagit sig att tillämpa punkt a) som innebär en förpliktelse att använda tolkning eller översättning vid behov. Sve- rige tillämpar däremot inte de övriga två punkterna, vilket alltså formellt skulle vara möjligt.</P>
<P class="p62 ft9">Punkt b) innebär en förpliktelse att rekrytera och, om nödvän- digt, utbilda de offentliga tjänstemän och andra anställda inom sek- torn för samhällsservice<SPAN class="ft51">47 </SPAN>som behövs. Staten kan välja mellan att rekrytera språkkunniga personer och att ge vidareutbildning till be- fintlig personal. Vid rekryteringen kan det bli nödvändigt att ställa upp krav på språkkunskaper.</P>
<P class="p74 ft11">Punkt c) innebär en förpliktelse att tillmötesgå önskemål från anställda inom sektorn för samhällsservice<SPAN class="ft86">48 </SPAN>som har kunskaper i minoritetsspråket att bli förordnade inom det område i vilket språket används (angående detta område, se avsnitt 3.1.4). Punkten synes ta sikte på omplaceringar eller internrekryteringar inom myndig- heter och hos andra aktörer som omfattas av punkt <NOBR>1–3.</NOBR></P>
<P class="p74 ft9">Punkt c) gäller endast ”så långt möjligt”. Uttrycket bör kunna förstås så att det vid omplaceringar eller internrekryteringar till en tjänst inom minoritetsspråkets område finns möjlighet att tillämpa även andra urvalskriterier än kunskaper i minoritetsspråket. Vid lika kvalifikationer i övrigt bör dock språkkunskaperna vara ut- slagsgivande. Givetvis är en förutsättning även att kunskaper i minoritetsspråket över huvud taget behövs för den aktuella tjän- sten (Woehrling, 2006, s. 199).</P>
<P class="p279 ft57"><SPAN class="ft78">47</SPAN><SPAN class="ft92">I det engelska originalet används uttrycket ”public service employees”. I den svenska översättningen har detta översatts med ”offentligt anställda”. Som framgår av punkt 3 kan emellertid samhällsservice även lämnas av privata aktörer på myndigheternas vägnar.</SPAN></P>
<P class="p144 ft75"><SPAN class="ft78">48</SPAN><SPAN class="ft74">I det engelska originalet används uttrycket ”public service employees” vilket i den svenska översättningen blivit ”statstjänstemän”. Artikel 10 tar emellertid sikte på även kommuner och landsting (”lokala och regionala myndigheter”) samt på samhällsservice som lämnas av privata aktörer på myndigheternas vägnar.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">90</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_91">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38891x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft17">3.4.10</SPAN><SPAN class="ft93">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p280 ft13"><SPAN class="ft17">Bedömning: </SPAN>Det bör finnas möjlighet för Sverige att utöka nuvarande åtaganden till punkt 1.b) i artikel 10 i förhållande till finska, samiska och meänkieli. Punkten innebär en förpliktelse att tillhandahålla vanligen använda förvaltningstexter och formulär på minoritetsspråket.</P>
<P class="p281 ft11">Punkten kan genomföras genom att regeringen ger i uppdrag till vissa myndigheter att tillhandahålla översättningar till finska, samiska och meänkieli av deras mest använda och relevanta för- valtningstexter. Sådana texter kan utgöras av blanketter och an- visningar som hör till blanketterna, elektroniska formulär samt allmän information. Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsför- medlingen, Pensionsmyndigheten och Valmyndigheten är lämp- liga myndigheter för sådana uppdrag.</P>
<P class="p282 ft13">Det finns för närvarande inte möjlighet för Sverige att i öv- rigt utöka åtagandet i förhållande till artikel 10.</P>
<P class="p283 ft17">Förvaltningstexter och formulär på minoritetsspråken (p. 1.b)</P>
<P class="p149 ft12">Utredningen anser att det finns anledning för Sverige att genom- föra punkt 1.b). Utredningens tolkning av punkten är att den en- dast omfattar blanketter eller formulär, även i elektronisk form, samt sådana anvisningar eller instruktioner som är till för allmän- heten. Om Sverige åtar sig förpliktelsen ska myndigheterna i rimlig utsträckning tillhandahålla dessa på finska, samiska och meänkieli.</P>
<P class="p55 ft11">Uttrycket ”i rimlig utsträckning” bör tolkas så att de för mino- ritetsspråken mest väsentliga myndigheterna i första hand om- fattas. Det handlar med andra ord om de myndigheter som har de största ärendevolymerna och de mest omfattande kontakterna med allmänheten. Förpliktelsen kan genomföras genom att regeringen ger i uppdrag till aktuella myndigheter att tillhandahålla översätt- ningar till finska, samiska och meänkieli av deras mest använda och relevanta förvaltningstexter. Sådana texter kan utgöras av blanket- ter och anvisningar som hör till blanketterna, elektroniska formulär samt allmän information. I uttrycket ”i rimlig utsträckning” bör</P>
<P class="p3 ft13">även ligga att översättning av de mest använda och relevanta text-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">91</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_92">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">erna prioriteras i första hand. De aktuella myndigheterna bör själva få avgöra hur den prioriteringen ska gå till.</P>
<P class="p230 ft9">Utredningen bedömer att Försäkringskassan, Arbetsförmedling- en, Skatteverket, Pensionsmyndigheten och Valmyndigheten kan vara lämpliga myndigheter för uppdraget. Samtliga dessa myndig- heter hanterar stora ärendevolymer eller är på annat sätt betydelse- fulla i förhållande till allmänheten.</P>
<P class="p74 ft12">Utredningen anser att ett utökat åtagande skulle stärka de natio- nella minoritetsspråken genom att synliggöra dem ytterligare. Flera av de aktuella myndigheterna omfattas dessutom av bestämmelserna om ärendehandläggning på finska, meänkieli respektive samiska en- ligt <NOBR>8–10</NOBR> §§ minoritetslagen. Tillgången till översättningar av blan- ketter, som kan utformas i tvåspråkig version, skulle kunna under- lätta för enskilda att kontakta myndigheterna på minoritetsspråken och rent av kunna underlätta för aktuella myndigheter att fullgöra det lagstadgade uppdraget.</P>
<P class="p79 ft17">Statliga myndigheter (p. 1.a.i och 1.a.ii)</P>
<P class="p80 ft9">Det är inte realistiskt för Sverige att tillämpa stycke i) i punkt 1.a). Tillämpning av punkten skulle kräva att statliga myndigheter som i dag omfattas av reglerna om ärendehandläggning på minoritets- språket enligt minoritetslagen skulle använda minoritetsspråket som arbetsspråk på de lokalkontor eller filialer som ligger inom förvaltningsområdena. Detta framstår inte som praktiskt genom- förbart, varken med hänsyn till minoritetsspråkens situation eller med hänsyn till att många statliga myndigheter numera är samman- slagna till centrala, riksomfattande myndigheter.</P>
<P class="p81 ft9">När det gäller punkt 1.a.ii) skulle den innebära att det inte var tillräckligt att de statliga myndigheterna kunde lösa sin skyldighet att erbjuda ärendehandläggning på minoritetsspråket med hjälp av tolkar och översättare. Punkten skulle visserligen tillämpas i rimlig utsträckning, vilket bör innebära att några för allmänheten mer väsentliga statliga myndigheter valdes ut. Tre sådana myndigheter skulle kunna vara Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsför- medlingen.</P>
<P class="p73 ft12">Av de upplysningar utredningen har fått från Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen framgår visserligen att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">92</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_93">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft9">enskilda kan få service på minoritetsspråken genom myndigheter- nas egen personal i varierande utsträckning. Det framstår dock som långt kvar innan dessa myndigheter helt kan tillhandahålla sådan service helt utan anlitande av tolkar eller översättare, särskilt utan- för de norra delarna av landet. Kravet i punkten 1.a.ii), att staten ska <SPAN class="ft15">se till </SPAN>att tjänstemännen använder språket skulle dessutom kun- na innebära att regeringen behövde detaljstyra hur myndigheterna rekryterar personal på ett sätt som är främmande för svensk förvaltning. Utredningen kan därför inte föreslå att Sverige tilläm- par denna punkt.</P>
<P class="p217 ft17">Kommuner och landsting (p. 2.a, 2.e och 2.f)</P>
<P class="p116 ft11">När det gäller punkt 2.a), 2.e) och 2.f) krävs till en början att det vore tillåtet för kommuner och landsting att använda minoritets- språk som arbetsspråk i sina myndigheter och på fullmäktigesam- manträden, i vart fall vid sidan om svenska språket. Det är som ut- redningen konstaterar i avsnitt 3.4.6 och 3.4.7 inte helt klart i vilken utsträckning detta är tillåtet i dag. Kärnområdet för svenskans ställ- ning i den offentliga verksamheten skulle emellertid påverkas, vilket kräver lagändringar. Därtill skulle situationen för kommuner som ingår i mer än ett förvaltningsområde behöva hanteras.</P>
<P class="p96 ft11">En ytterligare aspekt är att det sannolikt inte skulle vara tillräck- ligt att det vore tillåtet för kommuner och landsting att använda minoritetsspråket som arbetsspråk och vid fullmäktigesamman- träden. Det skulle förmodligen även krävas ytterligare åtgärder efter- som kravet enligt punkterna även kan innebära att staten <SPAN class="ft14">uppmunt- rar </SPAN>användningen av minoritetsspråket på lokal och regional nivå.</P>
<P class="p179 ft9">Utredningen har inte inom ramen för uppdraget kunnat klargöra hur lagstiftning och uppmuntrande åtgärder skulle kunna utformas. Utredningen ser inte någon möjlighet att föreslå att Sverige utökar sina åtaganden till punkt 2.a), 2.e) och 2.f).</P>
<P class="p217 ft17">Samhällsservice (punkt 3)</P>
<P class="p188 ft10">Som framgår av avsnitt 3.4.8 skulle en skyldighet att sådan samhälls- service som avses i punkt 3 potentiellt kunna omfatta ett stort antal aktörer och verksamheter i Sverige. Punkten ger intryck av att vara</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">93</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_94">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">avsedd för en situation där minoritetsspråket har ett särskilt stort antal talare och utgör dominerande språk i någon landsdel.</P>
<P class="p230 ft9">Avgörande för Sveriges möjlighet att tillämpa punkten torde bli hur uttrycket ”i rimlig utsträckning” tolkas. Tänkbara insatser på olika områden borde vid en sådan bedömning sättas i relation till respektive minoritetsspråks situation och behov, till minoritets- språkstalarnas inställning samt till insatsens förväntade effekt för språket. De för minoritetsspråken mest centrala verksamheterna borde då prioriteras. En sådan bedömning kräver en utredning och analys som uppenbarligen inte kan rymmas inom denna utrednings uppdrag. Utredningen kan därför inte föreslå att Sverige utökar sitt åtagande till något stycke i punkt 3.</P>
<P class="p79 ft17">Implementeringsåtgärder (punkt 4)</P>
<P class="p72 ft11">Punkt b) skulle kräva en grundlig inventering av behovet av perso- nal som behärskar minoritetsspråk samt att någon form av plan utformades för hur det behovet kan tillgodoses. En sådan utred- ning har inte rymts inom nuvarande uppdrag. Punkt c) torde kräva att regeringen detaljstyrde de statliga myndigheterna på ett sätt som är främmande för svensk förvaltning. Utredningen kan därför inte föreslå att Sverige utökar sitt åtagande till någon av punkterna.</P>
<P class="p247 ft46"><SPAN class="ft46">3.5</SPAN><SPAN class="ft47">Artikel 11 – massmedia</SPAN></P>
<P class="p208 ft17"><SPAN class="ft17">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Artikelns struktur och utrymmet för utökade åtaganden</SPAN></P>
<P class="p209 ft13">Artikeln är indelad i tre övergripande punkter.</P>
<P class="p62 ft9">Den första punkten är till skillnad från de övriga två geografiskt avgränsad till de områden där minoritetsspråket talas. Punkten innehåller olika slags krav på åtgärder för att främja inslag på mino- ritetsspråk inom massmedia. Sveriges åtagande omfattar en del av förpliktelserna i punkt 1.</P>
<P class="p74 ft12">Den andra punkten omfattas av Sveriges nuvarande åtagande och innehåller bl.a. en förpliktelse att garantera friheten att ta emot radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> på minoritetsspråket från grannländer.</P>
<P class="p74 ft10">Den tredje punkten omfattas däremot inte av Sveriges åtagande. Enligt punkten förbinder sig staten att se till intressena hos an-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">94</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_95">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38895x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">vändarna av minoritetsspråket är representerade eller beaktade i sådana ”organ som med stöd av lag kan komma att inrättas med an- svar att garantera frihet och pluralism hos massmedia”.</P>
<P class="p56 ft9">Det finns utrymme för utökade åtaganden för Sveriges del, dels i förhållande till punkt 3, dels i förhållande till vissa av förpliktelserna i punkt 1.</P>
<P class="p56 ft9">Punkt 1 är indelad i punkterna <NOBR>a)–g).</NOBR> De första fem punkterna innehåller förpliktelser inom följande områden:</P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">public </SPAN><NOBR>service-media</NOBR> (a)</P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">radiosändningar (b)</SPAN></P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><NOBR><SPAN class="ft67">tv-sändningar</SPAN></NOBR> (c)</P>
<P class="p284 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">produktion och distribution av audiella och audiovisuella verk</SPAN><SPAN class="ft63">49 </SPAN>(d)</P>
<P class="p43 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">tidningar (e)</SPAN></P>
<P class="p285 ft9">I punkt f) behandlas hur staten ska hantera befintligt ekonomiskt stöd till massmedia förhållande till minoritetsspråk. I punkt g) finns en förpliktelse att stödja utbildning av journalister och annan per- sonal för massmedia på minoritetsspråk.</P>
<P class="p55 ft10">Sveriges åtaganden omfattar redan punkt d). Åtagandena är re- dan på högsta av två åtagandenivåer när det gäller punkt e). I för- hållande till punkt 1 finns således formellt utrymme för Sverige att utöka sina åtaganden när det gäller punkterna <NOBR>a)–c),</NOBR> f) och g). Ut- redningen redogör närmare för detta i respektive avsnitt nedan.</P>
<P class="p286 ft17"><SPAN class="ft17">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft50">Radio- och </SPAN><NOBR>tv-sändningar</NOBR> (punkt <NOBR>1.a–1.c)</NOBR></P>
<P class="p156 ft42">Förpliktelserna i de tre punkterna 1.a), 1.b) och 1.c) har det gemen- samt att de rör sändningar på minoritetsspråk inom etermedier. Punkt a) behandlar public <NOBR>service-media</NOBR> medan punkt b) och c) be- handlar radio- respektive <NOBR>tv-sändningar</NOBR> generellt.</P>
<P class="p287 ft60"><SPAN class="ft59">49 </SPAN>I den svenska översättningen anges ”radio- och <NOBR>tv-program”,</NOBR> men i den engelska texten an- vänds uttrycket ”audio and audiovisual works”, vilket torde omfatta även annat än radio- och <NOBR>tv-program.</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">95</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_96">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft17">Public <NOBR>service-media</NOBR> (punkt 1.a)</P>
<P class="p60 ft9">Förpliktelserna i punkten gäller enligt den svenska översättningen av stadgan ”i den mån radio och tv står i det offentligas tjänst”. I den autentiska engelska texten används uttrycket ”public service mission”, vilket skulle kunna översättas med ”public <NOBR>service-upp-</NOBR> drag”. Även privata aktörer kan ha ett public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR> Ett sådant uppdrag innebär erbjudande av ett brett utbud av program som även beaktar minoriteters smak och intressen (Europarådet, 1992, p. 110).</P>
<P class="p81 ft9">Punkt a) är indelad i tre åtagandenivåer. Sveriges nuvarande åta- gande är på lägsta nivå (iii): att vidta lämpliga åtgärder för att radiostationer och <NOBR>tv-kanaler,</NOBR> inom public <NOBR>service-sfären,</NOBR> ska till- handahålla sändningar på minoritetsspråket.</P>
<P class="p62 ft9">Båda de åtagandenivåer i punkt a) som Sverige inte tillämpar i dag anger som mål att <SPAN class="ft15">minst </SPAN>en ”radiostation” och en <NOBR>”tv-kanal”</NOBR> på minoritetsspråket ska inrättas. Dessa begrepp diskuteras närmare under en egen rubrik nedan. Skillnaden mellan åtagandenivåerna är att enligt högsta nivån (i) ska staten <SPAN class="ft15">se till </SPAN>att dessa inrättas medan det är tillräckligt enligt nivå (ii) att staten <SPAN class="ft15">uppmuntrar och/eller under- lättar </SPAN>detta.</P>
<P class="p81 ft9">Förklaringen till att dessa två alternativ finns torde vara att även privata aktörer kan ha ett public <NOBR>service-uppdrag.</NOBR> Av inledningen till punkt 1 framgår att förpliktelserna gäller i den utsträckning myndigheterna är direkt eller indirekt behöriga, har befogenhet eller har inflytande. Det är möjligt att förhållandena då är sådana att staten endast har möjlighet att uppmuntra eller underlätta in- rättandet av radiostationer och <NOBR>tv-kanaler.</NOBR></P>
<P class="p62 ft9">När det gäller frågan om innebörden i uttrycket ”uppmuntra och/eller underlätta” tycks det krävas mer än att staten enbart skapar ett regelverk som tillåter en sådan kanal eller station att exi- stera. Positiva åtgärder, inklusive finansiering, kan krävas. Expert- kommittén synes ha intagit en resultatorienterad inställning; huru- vida åtagandet är uppfyllt är avhängigt i vilken utsträckning det faktiskt finns en kanal eller station på minoritetsspråket (Dunbar & Moring, 2012, s. 385).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">96</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_97">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38897x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> generellt (punkt 1.b och 1.c)</P>
<P class="p288 ft9">Punkt b) och c) är indelade i två åtagandenivåer vardera. Dessa inne- bär att staten åtar sig att <SPAN class="ft15">uppmuntra och/eller underlätta</SPAN></P>
<P class="p289 ft9"><SPAN class="ft13">i)</SPAN><SPAN class="ft94">minst en radiostation (punkt b) respektive </SPAN><NOBR>tv-kanal</NOBR> (punkt c) på minoritetsspråket</P>
<P class="p290 ft9"><SPAN class="ft13">ii)</SPAN><SPAN class="ft95">regelbunden sändning av radioprogram (punkt b) respektive tv- program (punkt c) på språket.</SPAN></P>
<P class="p291 ft9">Sverige tillämpar för närvarande inte någon av punkterna b) och c), bortsett från för finska där punkt 1.c.i) tillämpas.</P>
<P class="p56 ft9">Begreppet ”uppmuntra och/eller underlätta” diskuteras ovan och begreppen ”radiostation” och <NOBR>”tv-kanal”,</NOBR> enligt den högre åtagan- denivån (i), diskuteras närmare nedan.</P>
<P class="p95 ft12">Den lägre åtagandenivån (ii) innebär att staten åtar sig att upp- muntra eller underlätta <SPAN class="ft43">regelbundna sändningar av radio- och tv- program på minoritetsspråket</SPAN>. Denna förpliktelse kan jämföras med punkt 1.a.iii) som föreskriver att staten ska vidta lämpliga åtgärder för att radiostationer och <NOBR>tv-kanaler</NOBR> med public service uppdrag ska <SPAN class="ft43">erbjuda program på minoritetsspråket. </SPAN>Utredningen har inte kunnat klargöra om punkt 1.b.ii) respektive 1.c.ii) innebär kvantitativt eller kvalitativt högre krav på sändningarna än vad som följer av Sveriges nuvarande åtagande enligt punkt 1.a.iii).<SPAN class="ft72">50</SPAN></P>
<P class="p148 ft11">I förhållande till finska tillämpar Sverige som nämnts punkt 1.c.i). Minoritetsspråkskommittén, som utredde ratificeringen av språk- stadgan, konstaterade att det fanns bestämmelser i radio- och tv- lagen som reglerade möjligheten till marksändningar via Stockholm av en finsk <NOBR>tv-kanal,</NOBR> samt att Sverige bidrog med medel till detta och att sändningarna kunde nå 25 orter i Sverige (se SOU 1997:192 s. 160). Bakgrunden var det avtal som slöts mellan Sverige och Fin- land under <NOBR>1980-talet</NOBR> om ömsesidig återsändning av public service- TV i det andra landet. Expertkommittén noterade inledningsvis att</P>
<P class="p292 ft77"><SPAN class="ft59">50 </SPAN>Ordalydelsen talar i viss mån för att punkt 1.b.ii) och 1.c.ii) ställer högre krav eftersom de, till skillnad från punkt 1.a.iii), anger att det ska vara fråga om ”regelbunden” sändning, engelska ”on a regular basis”. Man kan dock fråga sig om det är rimligt att göra en så formalistisk tolkning. För det första bör samtliga tre punkter tolkas mot bakgrund av språkstadgans övergripande mål: att främja de nationella minoritetsspråken. För det andra måste tolkningen ske utifrån den konkreta situationen för det enskilda språket. Det finns mot denna bakgrund inte några principiella skäl att göra en kvantitativ eller kvalitativ åtskillnad mellan de tre punkterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">97</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_98">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan SOU 2017:88</P>
<P class="p85 ft9">en sådan ordning inte var helt tillfredsställande eftersom det kunde antas att den finska kanalen inte hade något innehåll specifikt om Sverige (Europarådet, 2003, p. 242). Kommittén ansåg dock att Sverige uppfyllde åtagandet och har inte återkommit till det i de senaste rapporterna.</P>
<P class="p81 ft9">En särskild fråga är hur förpliktelserna i nu aktuella punkter förhåller sig till punkt a). Medan punkt a) uttryckligen avser eter- media med ett public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> framgår inte av punkt b) och c) om dessa enbart avser sändningar från privata kanaler och stationer eller om även public <NOBR>service-media</NOBR> kan inräknas.</P>
<P class="p81 ft9">I den förklarande rapporten till stadgan påpekas att där radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> anses utgöra en funktion för den renodlat privata sektorn kan staten inte göra mer än att uppmuntra och/eller under- lätta (Europarådet, 1992, p. 110). Expertkommittén tolkade inled- ningsvis punkt b) och c) i enlighet med detta uttalande och krävde således att det skulle finnas privata radiostationer och <NOBR>tv-kanaler</NOBR> på minoritetsspråket.</P>
<P class="p73 ft12">På senare tid har kommittén emellertid reviderat sin inställning. Kommittén har konstaterat att utvecklingen i fråga om radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> har inneburit att den traditionella skillnaden mellan en stor public <NOBR>service-aktör</NOBR> och privata programföretag har mins- kat. Vidare har kommittén konstaterat att det nu finns flera kate- gorier av aktörer som kan sägas utföra ett public <NOBR>service-uppdrag</NOBR> i större eller mindre utsträckning och att det finns en större varia- tion i distributionssätt och plattformar. Denna utveckling talar en- ligt kommittén för en mer flexibel tolkning av punkt 1.b) och 1.c), särskilt så att de inte utesluter public <NOBR>service-sändningar.</NOBR> Expert- kommittén ansåg att Finland uppfyllt sitt åtagande att uppmuntra och/eller underlätta inrättandet av minst en svenskspråkig radio- kanal samt regelbundna <NOBR>tv-sändningar</NOBR> på svenska. Detta trots att det inte fanns privata radiostationer eller <NOBR>tv-kanaler</NOBR> med nationell räckvidd som sände på svenska, och trots att staten inte heller ekonomiskt stöttade de lokala svenskspråkiga <NOBR>kabel-tv-kanaler</NOBR> som fanns (Europarådet, 2012a, p. <NOBR>179–182).</NOBR></P>
<P class="p62 ft9">Utredningen konstaterar att den tolkning som kommittén har gjort på senare tid inte strider mot ordalydelsen i punkt 1.b) och 1.c). Detta eftersom ingen av punkterna uttryckligen anger att det måste vara fråga om sändningar inom den renodlat privata mediasektorn. Systematiken i artikel 11 talar emellertid emot en</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">98</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_99">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B38899x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft11">sådan tolkning. Om en stat kan uppfylla sina åtaganden enligt punkt 1.b) och 1.c) enbart genom sändningar i public <NOBR>service-media</NOBR> ger detta möjlighet för staten att i princip ”dubbelräkna” sina åt- gärder under punkt 1.a) respektive de två övriga punkterna.</P>
<P class="p293 ft17">Begreppen ”radiostation” respektive <NOBR>”tv-kanal”</NOBR></P>
<P class="p102 ft9">I de tre punkterna används begreppen <SPAN class="ft15">radiostation </SPAN>respektive <SPAN class="ft15">tv- kanal</SPAN>. Frågan är vad dessa begrepp innebär.</P>
<P class="p55 ft11">En första fråga är hur omfattande sändningar behöver vara för att en sådan station eller kanal ska anses som en radiostation eller <NOBR>tv-kanal</NOBR> ”på minoritetsspråket” i den bemärkelse som avses i stad- gan. Expertkommittén har godtagit att en <NOBR>tv-kanal</NOBR> inte behöver sända alla sina program på minoritetsspråket. I första övervaknings- cykeln avseende Storbritannien framkom att den walesiska tv- kanalen sände drygt fem timmar på minoritetsspråket walesiska och cirka 18 timmar på engelska. Kanalens policy var att sändningarna på walesiska fick bästa sändningstid. Därtill fanns två digitala tv- kanaler som sände <NOBR>14–15</NOBR> timmar på walesiska varje dag, varav en del var repriser. Vidare fanns en radiostation som sände 100 timmar per vecka på walesiska. Expertkommittén ansåg att åtagandet var uppfyllt (Europarådet, 2004a, p. <NOBR>160–162).</NOBR></P>
<P class="p95 ft9">Expertkommittén har ansett att sändningar om sju till nio tim- mar per dag på minoritetsspråket utgör ”radiokanaler” i stadgans bemärkelse, medan sändningar om 14 timmar per vecka<SPAN class="ft51">51 </SPAN>har an- setts vara otillräckliga (Europarådet, 2012b, p. <NOBR>572–575).</NOBR></P>
<P class="p55 ft12">Utredningen konstaterar att utöver kvantitet – antal timmar per dag eller vecka – borde följande ha betydelse för bedömningen av om en radiostation eller <NOBR>tv-kanal</NOBR> sänds ”på minoritetsspråket”: vil- ken tid på dygnet sändningarna sker, hur mycket som är nyprodu- cerat material respektive repriser och bredden på utbudet.</P>
<P class="p148 ft10">Språkstadgan är formulerad i en tid innan internets genomslag. Den tar således inte hänsyn till den teknikutveckling som har skett. I punkterna <NOBR>1.a)–1.c)</NOBR> används begreppen ”radio” och ”television”, samt ”broadcasting”. Tolkat utifrån deras ordalydelse omfattar för- pliktelserna således endast mer traditionella sätt att distribuera radio-</P>
<P class="p294 ft60"><SPAN class="ft59">51 </SPAN>Av rapporten framgår inte hur många timmar per dag kanalen sände.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">99</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_100">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388100x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">och <NOBR>tv-sändningar.</NOBR> De möjligheter som internet erbjuder att sända via exempelvis s.k. strömmande media<SPAN class="ft51">52 </SPAN>skulle då inte omfattas av de aktuella punkterna. I litteraturen har föreslagits att nya media istället beaktas inom ramen för förpliktelserna i artikel 12 (se Dun- bar & Moring, 2012, s. <NOBR>376–377).</NOBR></P>
<P class="p74 ft12">En fråga som sammanhänger med frågan om distributionssätt är om en radiostation eller <NOBR>tv-kanal</NOBR> enligt språkstadgan behöver ha en egen redaktion och tillgång till en egen sändningsfrekvens. Frågan diskuteras såvitt framkommit varken i litteraturen eller av expert- kommittén. Utredningen anser emellertid att tillgång såväl till en egen redaktion som till en egen frekvens eller kanal bör krävas enligt de aktuella punkterna i stadgan.</P>
<P class="p295 ft17"><SPAN class="ft17">3.5.3</SPAN><SPAN class="ft50">Täcka extrakostnader för media på minoritetsspråk (punkt 1.f.i)</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Punkten innehåller två förpliktelser. Enligt det nuvarande åtagan- det (ii) ska Sverige tillämpa gällande bestämmelser för ekonomiskt stöd till ”audiovisuella produktioner”<SPAN class="ft51">53 </SPAN>även för produktioner på minoritetsspråket.</P>
<P class="p74 ft10">Medan begreppet ”audiovisuella produktioner” används i det stycke Sverige tillämpar är det ”massmedia” som är mottagare av det stöd som avses i stycke (i). Denna åtagandenivå som Sverige inte tillämpar, torde med andra ord även omfatta stöd till tryckta media.</P>
<P class="p296 ft17">Extrakostnader</P>
<P class="p72 ft12">Enligt den högre nivån (i) krävs att staten <SPAN class="ft43">täcker extrakostnaderna </SPAN>för de massmedia som använder minoritetsspråket. Frågan om vad som avses med ”extrakostnader” är inte helt enkel att besvara. I litteraturen har som exempel anförts kostnader för översättning, tolkning, dubbning och undertexter. Det har även noterats att pub- liken i allmänhet är mindre i förhållande till media på minoritets-</P>
<P class="p297 ft77"><SPAN class="ft78">52</SPAN><SPAN class="ft76">Engelska </SPAN><SPAN class="ft96">streaming</SPAN>, uppspelande av ljud- och videofiler på mottagarens enhet samtidigt som de överförs över ett nätverk, till exempel internet.</P>
<P class="p298 ft60"><SPAN class="ft78">53</SPAN><SPAN class="ft84">I det engelska originalet: ”audiovisual productions” och i den svenska översättningen: ”TV- program”. Originalets begrepp torde dock vara betydligt vidare än vad översättningen ger sken av.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">100</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_101">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft13">språk, vilket ger lägre intäkter i förhållande till kostnaderna (Woehr- ling, 2006, s. <NOBR>209–210).</NOBR></P>
<P class="p82 ft12">Det enda uttalande från expertkommittén som berör frågan om extrakostnader är i första rapporten avseende Ungern. Kommittén konstaterade att det var oklart huruvida de av ungerska staten avsatta medlen var tillräckliga för att täcka extrakostnader, men att det hur som helst är svårt att kvantifiera sådana kostnader. Kom- mittén anförde att det inte fanns några tvivel om att ungerska staten vidtog allvarligt menade ansträngningar och ansåg att åtagan- det var uppfyllt (Europarådet, 2001a, p. 67).</P>
<P class="p69 ft12">Endast fyra länder, Ungern, Rumänien, Slovakien och Schweiz, har åtagit sig att tillämpa stycke (i). Expertkommittén har inte kun- nat uttala sig om situationen i Rumänien pga. bristande informa- tion. När det gäller de övriga tre länderna framgår av expertkom- mitténs rapporter att dessa har genomfört sitt åtagande genom ekonomiskt stöd till media på minoritetsspråk.</P>
<P class="p207 ft9">Sammanfattningsvis bedömer utredningen att ett sätt att upp- fylla förpliktelsen i punkt (i) är att staten lämnar ett särskilt stöd till media på minoritetsspråket som tar i beaktande de särskilda kostnader som typiskt sett kan uppstå för sådana media. Med hän- syn till svårigheten att i detalj beräkna sådana kostnader bör det då vara tillräckligt att nivåerna i ersättningssystemet står i proportion till extrakostnaderna. Det väsentliga bör vara att ersättningssystemet får en utjämnande effekt och stärker utbudet av media på minori- tetsspråket.</P>
<P class="p70 ft10">Det borde även vara möjligt att genomföra förpliktelsen i stycke (i) genom en anpassning av de allmänna reglerna för ekonomiskt stöd till media, i stället för genom ett särskilt stöd. Detta under förut- sättning att reglerna för ekonomiskt stöd till media är konstruerade så att de i praktiken leder till att extrakostnader blir kompenserade.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">101</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_102">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388102x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p299 ft17">Stöd till minoritetsspråksmedia behöver endast lämnas i den utsträckning generellt stöd lämnas</P>
<P class="p300 ft9">Förpliktelsen i stycke (i) gäller enbart <SPAN class="ft15">i den mån</SPAN><SPAN class="ft51">54 </SPAN>staten enligt lag ger ekonomiskt stöd till media i allmänhet. Liksom Sveriges nu- varande åtagande innebär den alltså inte ett krav på staten att införa ett särskilt stöd till minoritetsspråksmedia, om inte sådant stöd läm- nas generellt.</P>
<P class="p74 ft12">Innebörden av avgränsningen har hittills inte kommenterats av expertkommittén. Enligt utredningen bör den förstås så att den tar sikte på om det finns generellt stöd till <SPAN class="ft43">en viss form </SPAN>av massmedia<SPAN class="ft72">55</SPAN>, dvs. <NOBR>radio-sändningar,</NOBR> <NOBR>tv-sändningar</NOBR> eller tidningar. Stöd behöver då endast lämnas till exempelvis radiostationer på minoritetsspråk om det finns ett generellt stöd till radiostationer.</P>
<P class="p215 ft17">Ekonomiskt stöd till nyhetsmedia i Sverige</P>
<P class="p124 ft9">I Sverige lämnar staten för närvarande endast ekonomiskt stöd till tidningar. Om Sverige skulle tillämpa stycke (i) med nuvarande regler bör det därmed vara i förhållande till extrakostnader för tid- ningar på minoritetsspråket.</P>
<P class="p74 ft12">Presstödsförordningen (1990:524) innehåller regler som under- lättar för dagstidningar på vissa minoritetsspråk att beviljas stöd. För att dagstidningar vars redaktionella innehåll i huvudsak är skrivet på samiska eller meänkieli ska beviljas s.k. allmänt driftsstöd krävs en hälften så stor abonnerad upplaga jämfört med andra tid- ningar. Denna lättnad gäller inte för tidningar på finska.</P>
<P class="p62 ft9">Vidare kan tidningar som till minst 25 procent är skrivna på samiska, meänkieli eller finska, och ges ut på en ort inom förvalt- ningsområde för språket, få s.k. begränsat driftsstöd om tidningen inte uppfyller kravet på viss högsta täckningsgrad<SPAN class="ft51">56 </SPAN>för att få all- mänt driftsstöd.</P>
<P class="p301 ft77"><SPAN class="ft78">54</SPAN><SPAN class="ft76">I det engelska originalet uttrycks detta med ”</SPAN><SPAN class="ft96">wherever </SPAN>the law provides for financial assistance in general for the media” (utredningens kursivering).</P>
<P class="p175 ft77"><SPAN class="ft78">55</SPAN><SPAN class="ft76">Avgränsningen skulle annars inte fylla någon funktion eftersom staten – om inget stöd lämnas till media över huvud taget – kan välja att inte tillämpa punkten. Se även Woehrling, 2006, s. </SPAN><NOBR>202–203.</NOBR></P>
<P class="p298 ft60"><SPAN class="ft78">56</SPAN><SPAN class="ft84">En tidnings genomsnittliga procentuella spridning bland hushållen på utgivningsorten un- der de tre senaste kalenderåren, se 1 kap. 6 § presstödsförordningen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">102</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_103">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388103x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft9">Vissa tidningar kan därtill få projektbidrag för att utveckla elektroniska publiceringstjänster enligt förordningen (2016:137) om utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar. Även denna förordning innehåller lättnader för tidningar skrivna huvud- sakligen på meänkieli eller samiska – men inte finska, dels då det krävs en mindre upplaga, dels då det inte krävs att tidningen ska distribueras i huvudsak inom Sverige.<SPAN class="ft51">57 </SPAN>För insatser med särskild betydelse för nationella minoriteter ges dessutom ersättning för en högre andel av kostnaden.</P>
<P class="p56 ft9">Medieutredningen har lämnat förslag om förändringar i stödet till nyhetsmedia i sitt slutbetänkande <SPAN class="ft15">En gränsöverskridande medie- politik. För upplysning, engagemang och ansvar </SPAN>(SOU 2016:80). Betän- kandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom rege- ringskansliet.</P>
<P class="p103 ft9">Medieutredningen har föreslagit att stödet till nyhetsmedier görs teknikneutralt. Om förslaget genomförs torde det eventuella tillämpningsområdet för nu aktuell punkt i språkstadgan utvidgas i motsvarande mån. Staten skulle då behöva täcka extrakostnader för nyhetsmedier på minoritetsspråket oavsett i vilken form dessa publiceras eller sänds.</P>
<P class="p56 ft9">Utredningen noterar vidare att Medieutredningen föreslår att kravet på antal publiceringar eller sändningar för att få stöd ska sättas lägre för stöd till allmänna nyhetsmedier riktade till det samiska folket eller de nationella minoriteterna. Detta dock förut- satt att sändning eller publicering sker regelbundet. Utredningen noterar emellertid att det i förslaget inte ställs krav på att dessa ny- hetsmedier publicerar eller sänder <SPAN class="ft15">på minoritetsspråket.</SPAN></P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">3.5.4</SPAN><SPAN class="ft50">Stöd till utbildning av mediepersonal (punkt 1.g)</SPAN></P>
<P class="p116 ft10">Enligt punkten åtar sig staten att stödja utbildning av journalister och annan personal för massmedia som använder minoritetsspråket. Sådant stöd kan tänkas ske på en rad olika sätt. Expertkommittén har dock gjort klart att särskilda planer eller program<SPAN class="ft54">58 </SPAN>krävs för att förpliktelsen ska vara uppfylld (Dunbar & Moring, 2012, s. 411).</P>
<P class="p302 ft77"><SPAN class="ft78">57</SPAN><SPAN class="ft85">Tidningen måste dock ha sin huvudredaktion, och vända sig till språkliga minoriteter, i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p276 ft60"><SPAN class="ft78">58</SPAN><SPAN class="ft81">Engelska ”specific schemes”.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">103</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_104">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388104x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">Det är med andra ord exempelvis inte tillräckligt att det finns en formell möjlighet för den som går en journalistutbildning att studera kurser i minoritetsspråk. Det kan krävas utbildningar inriktade sär- skilt mot media på minoritetsspråk (se exempelvis Europarådet, 2014b, p. 449). Utredningen bedömer att det väsentliga i slutänden är om statens åtgärder får någon faktisk effekt på tillgången till journalister och annan personal som kan använda minoritetsspråket i medieproduktionen.</P>
<P class="p74 ft11">För förpliktelsen gäller, liksom i övrigt enligt punkt 1, att stöd- jandet av utbildning av journalister och annan mediepersonal inte behöver ske i större utsträckning än myndigheterna är direkt eller indirekt behöriga, har befogenhet eller spelar en roll. Förpliktelsen kräver alltså inte att staten gör grundläggande förändringar i utbild- ningssystemet eller när det gäller statens förhållande till medierna.</P>
<P class="p62 ft9">I princip är det möjligt att tänka sig två vägar att öka tillgången till journalister och annan mediepersonal med minoritetsspråks- kompetens. Dels utbildning av mediepersonal i minoritetsspråk, dels utbildning i journalistik för personer som behärskar minoritets- språket.</P>
<P class="p303 ft17"><SPAN class="ft17">3.5.5</SPAN><SPAN class="ft50">Representation för minoritetsspråk hos vissa organ (punkt 3)</SPAN></P>
<P class="p60 ft9">Punkten innehåller en förpliktelse avseende ”intressena hos de per- soner som använder minoritetsspråket”. Staten ska se till att dessa intressen är representerade eller beaktade inom en viss typ av organ. ”Organ” kan avse såväl myndigheter som privaträttsliga subjekt, såsom stiftelser och bolag. Organen ska dock vara inrättade med stöd av lag,<SPAN class="ft51">59 </SPAN>vilket bör innebära att de måste ha ett offentligt upp- drag eller en offentlig ställning.</P>
<P class="p151 ft13">Den typ av organ det rör sig om är sådana som har ansvar för att</P>
<P class="p145 ft11">”garantera frihet och mångfald inom massmedia”. Frågan är vad som avses med detta uttryck. Exempel på organ som pekats ut av andra länder i deras rapporter till Europarådet är bolagsstyrelser för public <NOBR>service-bolag</NOBR> (Finland), styrelser för public <NOBR>service-stiftelser</NOBR></P>
<P class="p222 ft60"><SPAN class="ft59">59 </SPAN>Av ordalydelsen följer att staten inte är skyldig att inrätta sådana organ. Om det helt sak- nas sådana organ torde det dock inte vara aktuellt för staten att åta sig den aktuella för- pliktelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">104</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_105">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388105x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft12">(Ungern) och myndigheter med befogenhet att reglera radio- och <NOBR>tv-sektorn</NOBR> (Storbritannien)<SPAN class="ft72">60</SPAN>. I litteraturen har föreslagits att man anlägger ett funktionellt synsätt; vad punkten synes syfta på är att säkerställa representation inom organ som själva har en roll att spela i att säkerställa att minoritetsperspektiv och minoritetsspråk får tillgång till medier (Dunbar & Moring 2012, s. 413).</P>
<P class="p56 ft9">Förpliktelsen innebär att staten ska se till att intressena antingen är representerade eller ”beaktade”. Det sistnämnda uttrycket in- fördes som svar på eventuella svårigheter att avgöra vilka som är representanter för minoritetsspråket. Det är tillräckligt att språk- liga grupper är representerade på lika villkor som andra befolk- ningskategorier (Europarådet, 1992, p. 113).</P>
<P class="p56 ft9">Ett sätt att genomföra punkten är att utse representanter för minoritetsspråket i styrelser eller liknande vid de aktuella organen. Expertkommittén tycks i det sammanhanget inte ha ifrågasatt lös- ningar där att en person representerar samtliga minoritetsspråk (Europarådet, 2001a, p. 69).</P>
<P class="p95 ft11">I stället för direkt representation är det tänkbart med andra lös- ningar som säkerställer att minoritetsspråkstalarnas intressen beak- tas. Exempelvis torde det vara möjligt att uppfylla åtagandet genom föreskrifter i ett eventuellt regelverk som styr organens verksamhet och beslutsfattande. Lösningar som har godtagits av expertkom- mittén är inrättandet av särskilda grenar för minoritetsspråket inom public <NOBR>service-media</NOBR> eller kvotsystem för innehållet i sådana media (Europarådet, 2008b, p. <NOBR>118–120</NOBR> respektive <NOBR>138–140).</NOBR></P>
<P class="p217 ft17">Tänkbara organ i Sverige</P>
<P class="p188 ft10">Public <NOBR>service-bolagen</NOBR> i Sverige, SR, SVT och UR, kontrolleras se- dan <NOBR>1990-talet</NOBR> av en stiftelse, nuvarande Förvaltningsstiftelsen<SPAN class="ft54">61</SPAN>. Stiftelsens styrelseordförande utses av regeringen. Övriga tolv leda- möter utses av regeringen på förslag från riksdagspartierna. Stiftel- sen har inte något inflytande över radio- och <NOBR>tv-programmen</NOBR> och</P>
<P class="p305 ft77"><SPAN class="ft78">60</SPAN><SPAN class="ft85">Sedan 2002 regleras radio- och </SPAN><NOBR>tv-sektorn</NOBR> i Storbritannien, liksom <NOBR>telekom-branschen</NOBR> och flera andra områden, av The Office of Communications (Ofcom) som bl.a. hanterar tillstånd för kommersiella kanaler, bestämmer och genomdriver regler på området, och har i uppdrag att tillräcklig mångfald upprätthålls inom sektorn.</P>
<P class="p306 ft60"><SPAN class="ft78">61</SPAN><SPAN class="ft81">Det formella namnet är Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">105</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_106">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">inte heller över medelstilldelningen till programföretagen. Stiftel- sens främsta uppgift kan sägas vara att utse styrelserna i de tre public <NOBR>service-bolagen,</NOBR> vilket således ger den ett indirekt inflytande på programinnehållet. Stiftelsen bör därigenom kunna ses som ett organ i enlighet med punkt 3.</P>
<P class="p90 ft9">Inom Myndigheten för press, radio och tv finns Gransknings- nämnden för radio och tv. Nämnden består av en ordförande, sex ledamöter och fyra ersättare. Samtliga utses av regeringen. Nämn- den är ett självständigt beslutande organ som prövar om innehållet i radio- och <NOBR>tv-program</NOBR> följer de regler som finns för sändningarna. I granskningsnämndens uppdrag ingår att årligen bedöma om pub- lic <NOBR>service-företagen</NOBR> har uppfyllt sina uppdrag, bl.a. när det gäller sändningstillståndets villkor avseende innehåll på minoritetsspråk. Granskningsnämnden bör därigenom kunna ses som ytterligare ett organ i enlighet med punkt 3.</P>
<P class="p184 ft12">Utredningen har övervägt om även Presstödsnämnden skulle kunna utgöra ett organ enligt punkt 3. Presstödet fördelas emeller- tid efter mer formella kriterier. Utrymmet för nämnden att spela en roll i att säkerställa att minoritetsperspektiv och minoritetsspråk får tillgång till medier är således ytterst begränsat. Nämnden bör därmed inte anses utgöra ett organ enligt punkt 3.</P>
<P class="p91 ft10">Medieutredningen har föreslagit att en ny nämnd, Mediestöds- nämnden, ska ersätta Presstödsnämnden. Den nya Mediestöds- nämndens uppdrag kommer att skilja sig på avgörande punkter från det som gäller för Presstödsnämnden. Behovet för ledamöterna att göra bedömningar av mediers innehåll, t.ex. kvalitet och inre mångfald, kommer att öka i det föreslagna mediestödssystemet (se SOU 2016:80, s. <NOBR>328–339).</NOBR> Mediestödsnämnden kommer dessutom behöva bedöma om vissa medier uppfyller kravet på god användar- förankring inom de nationella minoriteterna. Mot denna bakgrund bör även den föreslagna Mediestödsnämnden kunna anses utgöra ett organ enligt punkt 3.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">106</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_107">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388107x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft17">3.5.6</SPAN><SPAN class="ft50">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p307 ft12"><SPAN class="ft97">Bedömning och förslag: </SPAN>Sverige bör kunna utöka sitt åtagande i förhållande till finska, samiska och meänkieli till att omfatta punkt 3 i artikel 11. Punkten bör kunna genomföras genom att regeringen, i samråd med de nationella minoriteterna, säker- ställer att i vart fall någon i styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för public <NOBR>service-bolagen</NOBR> samt i Granskningsnämnden för radio och tv kan representera de nationella minoriteternas och minori- tetsspråkens perspektiv. I det sammanhanget bör även perspek- tivet hos den judiska och romska minoriteten samt jiddisch och romani chib beaktas.</P>
<P class="p308 ft9">Presstödet eller det av Medieutredningen föreslagna medie- stödet skulle möjligen kunna utgöra ett sätt för Sverige att täcka extrakostnader för medier på minoritetsspråket enligt stycke (i) i punkt 1.f). Med hänsyn till att dessa regler är under översyn bör regeringen emellertid avvakta med frågan om Sverige ska höja sin åtagandenivå enligt punkten.</P>
<P class="p235 ft9">Utredningen kan inte inom ramen för uppdraget lämna för- slag om hur staten kan stödja utbildning av journalister och annan personal för minoritetsspråksmedier, enligt punkt 1.g). Frågan är dock angelägen och bör ses över av regeringen.</P>
<P class="p235 ft9">Utredningen bedömer att det för närvarande i övrigt inte är möjligt att utöka Sveriges åtaganden enligt artikel 11.</P>
<P class="p309 ft17">Representation för minoritetsspråken i vissa organ (p. 3)</P>
<P class="p116 ft9">Sverige bör kunna utöka sitt åtagande till att omfatta punkt 3 i arti- kel 11. Punkten bör kunna genomföras genom att regeringen, i sam- råd med de nationella minoriteterna, säkerställer att i vart fall någon i styrelsen för Förvaltningsstiftelsen för public <NOBR>service-bolagen</NOBR> samt i Granskningsnämnden för radio och tv kan representera de natio- nella minoriteternas och minoritetsspråkens perspektiv. I det sam- manhanget bör det inte göras någon åtskillnad mellan de territo- riella minoritetsspråken å ena sidan samt romani chib och jiddisch å den andra.</P>
<P class="p95 ft11">De fem nationella minoriteterna representerar ett Sverige både då och nu som i väsentligt avseende också präglats av detta, men som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">107</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_108">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft42">länge osynliggjorts och i betydande utsträckning fortfarande är osyn- ligt. Public service har ett unikt och viktigt uppdrag att spegla hela vårt land och dess kulturarv, vilket hittills skett i alldeles för ringa omfattning. Det är viktigt att dessa perspektiv säkerställs genom de organ som leder och granskar public service.</P>
<P class="p310 ft17">Täckande av extrakostnader för minoritetsspråksmedia (p. 1.f.i)</P>
<P class="p72 ft10">Presstödet eller det föreslagna mediestödet skulle möjligen kunna utgöra ett sätt för Sverige att täcka extrakostnader för medier på minoritetsspråket. Såväl det nuvarande presstödssystemet som Medie- utredningens förslag kan sägas ta hänsyn till att minoritetsmedia typiskt sett har en mindre publik än medier i allmänhet och därmed mindre intäkter. Detta eftersom reglerna ger möjlighet att få stöd med en lägre upplaga respektive färre publiceringar eller sänd- ningar. När det gäller finska är lättnaderna i reglerna för presstödet dock inte lika stora som för samiska och meänkieli. Utredningen har inte heller underlag för att bedöma om den generella stödnivån är tillräcklig för att anses täcka extrakostnaderna i enlighet med punkt 1.f.i). Det som kan behöva klargöras är om lättnaderna i syste- met behöver vara mer generösa.</P>
<P class="p237 ft9">Medieutredningens förslag innehåller dock inget krav på att mino- ritetsmedia ska ha ett innehåll på minoritetsspråket. Detta innebär att det är osäkert om förslaget, ifall det genomförs, skulle uppfylla kravet i punkt 1.f.i). Frågan om punkten ska tillämpas av Sverige bör avvakta tills beredningen av Medieutredningens förslag har av- slutats.</P>
<P class="p79 ft17">Utbildning av journalister (p. 1.g)</P>
<P class="p60 ft9">Medieutredningen konstaterar att bristen på tvåspråkiga journa- lister är en utmaning för utvecklingen av nationella minoritets- medier och minoritetsjournalistik. Den drar slutsatsen att inrättan- de av kurser eller utbildningar i journalistik riktade till sökande med kunskaper i något av minoritetsspråken skulle kunna stärka de nationella minoritetsmedierna och den nationella minoritetsjourna- listiken (SOU 2016:80, s. <NOBR>287–288).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">108</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_109">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p110 ft9">Utredningen konstaterar att det inte finns några särskilda pro- gram eller liknande som avser utbildning av journalister och annan personal för minoritetsspråksmedia. Det finns inte heller något särskilt stöd till sådan verksamhet. Utredningen kan inte inom ra- men för detta uppdrag lämna förslag om detta. Det finns därför inte förutsättningar i dag att tillämpa punkt 1.g). Frågan är dock angelägen och bör ses över av regeringen.</P>
<P class="p217 ft17">Radio- och <NOBR>tv-sändningar</NOBR> på minoritetsspråk (p. <NOBR>1.a–1.b)</NOBR></P>
<P class="p116 ft9">De högre åtagandenivåerna när det gäller media med public service- uppdrag (punkt a) har som slutmål inrättandet av minst en <NOBR>tv-kanal</NOBR> och en radiostation på minoritetsspråken. Skillnaden är endast hur starka kraven är på staten, där nivå (i) innebär att staten ska <SPAN class="ft15">se till </SPAN>att detta sker, medan den lägre nivån (ii) innebär att det är till- räckligt att staten uppmuntrar eller underlättar detta.</P>
<P class="p55 ft12">Public <NOBR>service-media</NOBR> i Sverige är uppbyggt kring en särskild struk- tur som bl.a. innebär att bolagen ägs av en från staten fristående stiftelse. Utredningen har inte inom ramen för uppdraget kunnat utreda förutsättningarna för att inom denna struktur inrätta, eller uppmuntra eller underlätta inrättandet av, särskilda kanaler eller stationer för de nationella minoritetsspråken.</P>
<P class="p103 ft9">Den nuvarande omfattningen av <NOBR>tv-sändningar</NOBR> på språken torde emellertid vara långt ifrån vad som krävs för att motsvara <NOBR>tv-kanaler</NOBR> enligt språkstadgan. Enligt Sveriges senaste rapport avseende språk- stadgan sände SVT exempelvis 103 timmar på samiska under 2014, samt 325 timmar på finska och 19 timmar på meänkieli under 2015 (Regeringskansliet, 2016, s. <NOBR>34–35).</NOBR> Utredningen bedömer därför inte att Sverige för närvarande kan utöka sitt nuvarande åtagande enligt punkt 1.a).</P>
<P class="p56 ft9">När det gäller punkt 1.b) och 1.c) konstaterar utredningen föl- jande. Generellt kan sägas om punkterna att expertkommittén vis- serligen har godtagit att förpliktelserna uppfylls genom sändningar i public <NOBR>service-media.</NOBR> Tolkningen kan emellertid ifrågasättas och en annan tolkning är att det krävs att staten stöttar även aktörer utanför public <NOBR>service-sfären.</NOBR></P>
<P class="p95 ft11">Medieutredningen redovisar utförligt mediesituationen för de nationella minoriteterna (SOU 2016:80, s. <NOBR>263–288).</NOBR> Såvitt framgår</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">109</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_110">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft11">av genomgången saknas privata aktörer som sänder på nationella minoritetsspråk i etermedia. Utredningen konstaterar att Sverige för närvarande inte heller har något system för att stötta sådana aktörer. Redan mot den bakgrunden är det tveksamt om Sverige kan utöka sina åtaganden enligt punkterna. Emellertid är Medieutred- ningens förslag till nytt mediestöd teknikneutralt, vilket innebär att situationen på sikt kan tänkas förändras, om förslaget genomförs.</P>
<P class="p90 ft9">Punkt 1.c.i) tillämpas endast avseende finska. Någon möjlighet att för samiskans eller meänkielis del på samma sätt ordna med vidaresändning av <NOBR>tv-kanaler</NOBR> från utlandet finns inte. Det kan även ifrågasättas om det är ett lämpligt sätt att uppfylla åtagandet på. Utredningen kan inte föreslå att Sverige tillämpar punkt 1.c.i) även för samiska eller meänkieli.</P>
<P class="p91 ft12">Punkt 1.b.i) avser att staten ska uppmuntra eller underlätta in- rättandet av en särskild radiokanal på minoritetsspråket. Utred- ningen kan konstera att det inom Sveriges Radio finns redaktioner för sändningar på finska, meänkieli och samiska. I vart fall när det gäller de två sistnämnda torde sändningarna inte vara tillräckligt omfattande för att motsvara radiokanaler enligt språkstadgan. Ingen av redaktionerna förfogar heller över en egen frekvens, utan sändningarna går ut via flera olika kanaler. Det är därmed tveksamt om sändningarna inom Sveriges Radio kan ses som radiostationer enligt språkstadgan. Som konstaterats ovan kan det dessutom ifråga- sättas om en kanal inom public service motsvarar förpliktelsen i punkt 1.b.i). Utredningen kan inte föreslå att Sverige åtar sig att tillämpa punkten.</P>
<P class="p184 ft12">När det slutligen gäller punkt b.ii) och c.ii) skulle med den tolk- ning expertkommittén har gjort de sändningar som görs inom pub- lic service kunna räknas som ett sätt att uppfylla förpliktelsen.</P>
<P class="p91 ft11">Utredningen anser emellertid inte att det vore rimligt om Sve- rige utökade sina åtaganden till dessa punkter och enbart hänvisade till nuvarande sändningar. Det är dessutom oklart om en tillämp- ning av punkterna med en sådan tolkning skulle innebära någon kvantitativ eller kvalitativ förändring i förhållande till kraven enligt Sveriges nuvarande åtagande till följd av punkt 1.a.iii). Rimligtvis bör, om Sverige utökar åtagandet till att omfatta punkterna, något nytt tillkomma i form av stöd till sändningar hos aktörer utanför public <NOBR>service-sfären.</NOBR> Utredningen bedömer därför inte att Sverige i dagsläget kan utöka sina åtaganden till punkt b.ii) eller c.ii).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">110</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_111">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388111x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p311 ft49"><SPAN class="ft46">3.6</SPAN><SPAN class="ft48">Artikel 12 – kulturell verksamhet och kulturella inrättningar</SPAN></P>
<P class="p101 ft17"><SPAN class="ft17">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft50">Artikelns struktur och utrymmet för utökade åtaganden</SPAN></P>
<P class="p1 ft13">Artikeln är indelad i tre övergripande punkter.</P>
<P class="p96 ft11">Första punkten avser åtgärder som tar sikte på kulturella aktivi- teter och inrättningar; bibliotek, museer, biografer, festivaler, film- produktion m.m. Sverige har åtagit sig samtliga förpliktelser enligt punkten, men i förhållande till punkterna c), e) och h) endast i för- hållande till ett eller två av de tre territoriella språken. Punkt 1 är en- dast tillämplig inom de områden där språket används (avsnitt 3.1.4).</P>
<P class="p56 ft9">Andra punkten, som redan omfattas av Sveriges åtagande, inne- bär en förpliktelse att även utanför det område där språket används tillåta, uppmuntra eller erbjuda kulturell verksamhet och kulturella inrättningar i enlighet med punkt 1.</P>
<P class="p103 ft9">Tredje punkten omfattas inte av Sveriges nuvarande åtagande. Enligt punkten åtar sig staten att ta vederbörlig hänsyn till minori- tetsspråket och den kultur det ger uttryck för när den bedriver kulturpolitik utanför landet.</P>
<P class="p312 ft17"><SPAN class="ft17">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft50">Översättning m.m. av verk till minoritetsspråket (punkt 1.c)</SPAN></P>
<P class="p116 ft11">Förpliktelsen innebär att staten ska främja tillgång på minoritets- språket till verk framställda på andra språk. Det handlar med andra ord om att göra verk, som är framställda på majoritetsspråket och andra språk, tillgängliga på minoritetsspråket. Staten åtar sig att främja sådan tillgång genom att stödja och utveckla ett antal uppräknade aktiviteter: översättning, dubbning, eftersynkronisering<SPAN class="ft86">62 </SPAN>och fram- ställning av undertexter.</P>
<P class="p103 ft9">Förpliktelsen i punkten utgör en spegelbild av punkt 1.b) som innehåller ett motsvarande åtagande att främja tillgång på andra språk till verk framställda på minoritetsspråket, dvs. stödjande och utveckling av översättning m.m. från minoritetsspråket till andra språk.</P>
<P class="p257 ft60"><SPAN class="ft59">62 </SPAN>Arbetsmetod vid filmproduktion som innebär att dialogen till en filmscen talas in av skåde- spelarna efter inspelningen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">111</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_112">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">Förpliktelsen i punkt 1.c) omfattas av Sveriges nuvarande åta- gande i förhållande till finska och samiska, men däremot inte i för- hållande till meänkieli. Punkt 1.b) omfattas däremot av åtagandet avseende alla tre territoriella språk.</P>
<P class="p74 ft10">Kulturrådet, som särskilt ska verka för nationella minoriteters kultur, lämnar bl.a. stöd till planerad utgivning av nationella mino- riteters litteratur inklusive litteratur på meänkieli. Stödet kan lämnas för planerad utgivning av verk översatta till minoritetsspråken. Bland public <NOBR>service-bolagen</NOBR> förekommer dubbning, s.k. versionering och textning på bl.a. mäenkieli. Regeringen har därtill förlängt ett tidi- gare uppdrag för Svenska Filminstitutet att stödja tillgången till film för barn på de nationella minoritetsspråken (regeringsbeslut 2017- <NOBR>10-12,</NOBR> Ku2016/02116/DISK). Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen (ISOF) planerar att anställa en språkvårdare på meän- kieli. Därtill håller en tvåvägsordbok på meänkieli på att tas fram (se nästa avsnitt).</P>
<P class="p313 ft17"><SPAN class="ft17">3.6.3</SPAN><SPAN class="ft50">Terminologisk forskning m.m. (punkt 1.h)</SPAN></P>
<P class="p124 ft9">Enligt punkten åtar sig staten att vid behov skapa och/eller främja och bekosta tjänster som avser översättning och terminologisk forsk- ning. Tjänsterna ska särskilt syfta till att bevara eller utveckla olika slags lämplig terminologi på minoritetsspråket inom ett antal upp- räknade områden.</P>
<P class="p74 ft9">Punkten omfattas av Sveriges åtaganden i förhållande till finska och samiska, men inte i förhållande till meänkieli. Minoritetsspråks- kommittén konstaterade att Sverige uppfyllde åtagandena avseende finska och samiska genom de medel som beviljas Sametinget för ar- bete med samiskan och genom avtal med Finland om statligt stöd till Sverigefinska språknämndens arbete (SOU 1997:192 s. 168). I den efterföljande granskningen ansåg expertkommittén att åtagandet var uppfyllt. Sverigefinska språknämnden uppgick senare i Språkrådet vid ISOF.</P>
<P class="p74 ft10">ISOF bedriver verksamhet till stöd även för meänkieli. Myndig- heten har bl.a. finansierat ett projekt som bedrivs av den fristående stiftelsen Meän akateemi – Academia Tornedaliensis. Projektet har gått ut på att ta fram en tvåvägsordbok för svenska/meänkieli och</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">112</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_113">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p314 ft13">meänkieli/svenska. Ordboken kommer snart att vara färdigställd. ISOF avser även att anställa en språkvårdare för meänkieli.</P>
<P class="p315 ft17"><SPAN class="ft17">3.6.4</SPAN><SPAN class="ft50">Tvåspråkig personal hos kulturella organ (punkt 1.e)</SPAN></P>
<P class="p149 ft11">Enligt punkten åtar sig staten att främja åtgärder för att se till att en viss typ av ”organ” har tillgång till personal som helt behärskar både minoritetsspråket och den övriga befolkningens språk, dvs. majoritetsspråket. Den typ av organ det är fråga om ska vara sådana som är ansvariga för att organisera eller stödja kulturell verksamhet.</P>
<P class="p179 ft9">Begreppet ”organ” avser även andra företeelser än myndigheter. Expertkommittén har exempelvis godtagit att staten delvis finan- sierar minoritetsorganisationer som har heltidsanställd tvåspråkig personal (Europarådet, 2002, p. 162).</P>
<P class="p148 ft12">Sverige har enbart valt att tillämpa punkten avseende samiska. Minoritetsspråkskommittén konstaterade att Sverige uppfyllde kra- vet genom det statliga stöd som ges till Sametinget till stöd för samisk kultur och språk eftersom det i Sametinget finns personal som behärskar både svenska och samiska (SOU 1997:192 s. 166). Expertkommittén har ansett att åtagandet är uppfyllt.</P>
<P class="p57 ft9">Det är svårt att för finska och meänkieli på samma tydliga sätt som beträffande samiska peka ut ett eller flera ”organ som är ansvariga för att anordna eller stödja kulturell verksamhet”. Samma uttryck används emellertid i punkt 1.d) som Sverige tillämpar för alla tre territoriella språk. I granskningarna har Sverige, i förhållande till finska och meänkieli, ansetts leva upp till åtagandet genom Kul- turrådets verksamhet.</P>
<P class="p148 ft12">Expertkommittén har emellertid inte haft anledning att kom- mentera punkt 1.d) sedan den första granskningscykeln. Sedan kom- mitténs första rapport har den s.k. kultursamverkansmodellen genom- förts. Landstingen är numera involverade i fördelningen av statligt stöd till regionalt kulturliv. Av Kulturrådets regleringsbrev framgår att myndigheten i sin bedömning och uppföljning av de regionala kulturplanerna särskilt ska uppmärksamma landstingens arbete för att främja de nationella minoriteternas kultur och kulturarv. Det är därmed tänkbart att även landstingen skulle kunna anses utgöra sådana organ som avses i punkt 1.e).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">113</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_114">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388114x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft17">3.6.5</SPAN><SPAN class="ft50">Kulturpolitik som bedrivs utomlands (punkt 3)</SPAN></P>
<P class="p80 ft9">Enligt punkten åtar sig staten att ta vederbörlig hänsyn till minori- tetsspråket och den kultur språket ger uttryck för när den bedriver sin kulturpolitik utomlands.<SPAN class="ft51">63 </SPAN>Punkten utgör ett sätt att tillämpa prin- cipen om erkännande i punkt 1.a) i artikel 7 (Europarådet, 1992, p. 120). Bakom punkten ligger tanken att minoritetsspråk är en del av det nationella kulturarvet. När staten sprider eller visar upp detta kulturarv utomlands ska den även inkludera kulturella uttryck på minoritetsspråket (Woehrling, 2006, s. 223).</P>
<P class="p74 ft11">Förpliktelsen kan genomföras på flera olika sätt. Om staten har inrättat myndigheter eller andra organ med uppdrag att främja bild- en av dess kultur i utlandet kan de ges ett uppdrag att beakta även minoritetsspråk och minoritetskultur. Minoritetsspråk och dess kul- tur kan också ingå vid världsutställningar och liknande arrange- mang. De kan även inkluderas inom ramen för främjande av handel eller turism. Många minoritetsspråk talas i liknande eller besläktad form utanför landet. Kulturella aktiviteter kan anordnas för att främja språken i relation till berörda länder (Woehrling, 2006, s. 223). Synliggörande på officiella webbsidor eller inom ramen för kulturcentra utomlands torde också vara möjliga alternativ.</P>
<P class="p73 ft12">En majoritet av de stater som ratificerat språkstadgan har åtagit sig denna förpliktelse, inklusive Danmark, Finland och Norge.</P>
<P class="p61 ft11">Svenska institutet (SI) har i uppdrag att sprida information och kunskap om Sverige och det svenska språket i utlandet. SI ska även främja samarbete och långsiktiga relationer med andra länder inom områdena kultur, utbildning och forskning och demokrati samt samhällsliv i övrigt. SI:s verksamhet syftar till att öka omvärldens in- tresse och förtroende för Sverige, öka samverkan i Sveriges närområde och främja en demokratisk, rättvis och hållbar global utveckling (se 1 § förordning (2015:152) med instruktion för Svenska institutet).</P>
<P class="p62 ft9">Av 2 § i SI:s instruktion framgår att myndigheten, bland annat, särskilt ska följa, analysera och främja Sverigebilden utomlands, samt främja ett brett kultursamarbete och inom ramen för denna verksamhet hantera statliga stipendier och bidrag för att främja in- ternationellt utbyte.</P>
<P class="p316 ft60"><SPAN class="ft59">63 </SPAN>I det engelska originalet ”pursuing their cultural policy abroad”, vilket i den svenska över- sättningen blivit ”sprider sin kultur utomlands”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">114</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_115">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388115x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p317 ft12">Vidare framgår av 5 § i instruktionen att SI bl.a. ska bedriva sin verksamhet i nära samarbete med relevanta myndigheter, företag och andra organisationer samt stödja de svenska utlandsmyndig- heterna i deras arbete med att främja Sverige i utlandet. SI ska även bl.a. genomföra och finansiera utbildningsprogram och kompetens- höjande insatser för personal med Sverigefrämjande arbetsuppgifter vid utlandsmyndigheterna.</P>
<P class="p111 ft17"><SPAN class="ft17">3.6.6</SPAN><SPAN class="ft50">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p280 ft13"><SPAN class="ft17">Bedömning: </SPAN>Sveriges nuvarande åtagande enligt punkt 1.c) och 1.h) omfattar endast finska och samiska. Utredningen anser att det finns förutsättningar att utöka dessa åtaganden till att omfatta även meänkieli.</P>
<P class="p318 ft12">Utredningen anser vidare att det bör vara möjligt för Sverige att utöka åtagandet i förhållande till finska, samiska och meän- kieli till punkt 3. Detta bör kunna ske genom att regeringen förtydligar Svenska institutets uppdrag så att institutet, i samråd med de nationella minoriteterna, på ett tydligare sätt synliggör de nationella minoriteternas kultur och minoritetsspråken i sitt arbete med att främja bilden av Sverige och dess kultur utom- lands. Trots att jiddisch och romani chib samt den judiska och romska kulturen inte skulle omfattas av ett åtagande enligt språk- stadgan bör de inkluderas i uppdraget. Regeringen bör även i andra lämpliga sammanhang lyfta fram nationella minoriteter och minoritetsspråk i förhållande till utlandet.</P>
<P class="p282 ft9">I övrigt återstår punkt 1.e) som endast tillämpas för samiska. Utredningen anser dock inte att det finns grund för att tillämpa denna punkt för finska och meänkieli.</P>
<P class="p319 ft17">Främjande av översättning och terminologisk forskning m.m. avseende meänkieli (p. 1.c och 1.h)</P>
<P class="p116 ft11">Utredningen anser att det finns förutsättningar för Sverige att åta sig att tillämpa punkt 1.c) och 1.h) även avseende meänkieli. Punkterna kan genomföras genom Språkrådets verksamhet samt genom det stöd som lämnas av bl.a. Kulturrådet (se avsnitt 3.6.2 och 3.6.3).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">115</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_116">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft11">Utökade åtaganden skulle innebära en tydlig statushöjning för språ- ket. Behovet av den typen av åtgärder som punkterna föreskriver kommer finnas på lång sikt. Genom ett utökat åtagande säkerställs även att sådana åtgärder kommer vidtas även i fortsättningen.</P>
<P class="p320 ft17">Inkludera nationella minoriteter och minoritetsspråk i bilden av Sverige utomlands (p. 3)</P>
<P class="p183 ft9">En tillämpning av punkten skulle utgöra ett led i erkännandet av de nationella minoriteterna och minoritetsspråken, och innebära en betydande statushöjning och ett synliggörande av dem. En majori- tet av konventionsstaterna har åtagit sig förpliktelsen, däribland Danmark, Norge och Finland. Ett genomförande bör dessutom kunna åstadkommas med relativt små medel.</P>
<P class="p92 ft9">Punkten bör kunna genomföras främst genom SI:s verksamhet. Utredningen har begärt ett yttrande från SI. Myndigheten har gett in en PM till utredningen som innehåller en sammanställning av exempel på hur Sveriges minoriteter och minoritetsspråk på olika sätt inkluderas i dess verksamhet.</P>
<P class="p90 ft9">SI har i huvudsak anfört följande. Av sammanställningen fram- går att SI:s verksamhet i dag har en övervikt på att synliggöra Sve- riges samiska befolkning och kultur, även om det också finns exempel på att övriga minoriteter inkluderas i verksamheten. SI har i dagsläget inte någon särskild policy för synliggörande av mino- riteter och minoritetsspråk. I <SPAN class="ft15">Kommunikationsstrategin för varu- märket Sverige </SPAN>står att</P>
<P class="p321 ft3">Ett särskilt arbete krävs också för att säkerställa att kommunikationen om Sverige sker på ett sätt som beaktar den mångfald av människor med skilda bakgrunder som utgör Sverige av i dag.</P>
<P class="p322 ft12">I SI:s yttrande anförs vidare bl.a. följande. SI har genom den sam- manställning som gjorts med anledning av frågorna från utred- ningen blivit uppmärksammat på frågan om hur Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk inkluderas i institutets verk- samhet. SI bedömer att det finns ett utrymme att än mer synliggöra dessa grupper och frågor kopplade till dem, särskilt i det kommuni- kationsmaterial som har karaktären av grundläggande fakta och information om Sverige. SI kommer också fortsätta att inkludera narrativ och exempel från de nationella minoriteterna och minori-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">116</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_117">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft9">tetsspråken generellt i SI:s verksamhet, på ett sätt som är i överens- stämmelse med institutets uppdrag och målsättningar och som är relevant för utländska målgrupper.</P>
<P class="p148 ft12">Utredningen bedömer att Sverige bör kunna leva upp till punkt 3 i artikel 12 genom att regeringen förtydligar SI:s uppdrag så att institutet på ett tydligare sätt synliggör de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i sitt arbete med att främja bilden av Sverige och svensk kultur utomlands. Utredningen noterar att det i instruk- tionen för SI bl.a. anges att myndighetens uppdrag är att sprida information och kunskap om Sverige och det svenska språket i ut- landet, men att de nationella minoriteterna och minoritetsspråken däremot inte nämns. Vid ett uppdrag till SI bör den skyldighet som förvaltningsmyndigheter har att samråda med representanter för de nationella minoriteterna enligt 5 § minoritetslagen.</P>
<P class="p103 ft9">Sverige bör även sträva efter att lyfta fram de nationella minori- teterna och minoritetsspråken i andra sammanhang när bilden av svensk kultur förmedlas utomlands.</P>
<P class="p148 ft12">Punkten skulle formellt enbart omfatta finska, meänkieli och samiska, men det finns ingen anledning för Sverige att vid tillämp- ningen exkludera romer och judar samt romani chib och jiddisch.</P>
<P class="p293 ft17">Tvåspråkig personal hos kulturella organ (p. 1.e)</P>
<P class="p1 ft13">Någon motsvarande lösning som för samiska – stöd till Sametinget</P>
<P class="p323 ft11">– är inte möjlig avseende finska och meänkieli i fråga om punkt 1.e). Kulturrådet och landstingen inom den s.k. kultursamverkansmodel- len är det som närmast skulle utgöra en motsvarighet. Det kan vara svårt att överblicka konsekvenserna av ett utökat åtagande. Det skulle möjligen krävas att regeringen detaljstyrde hur myndigheter och landsting rekryterar personal på ett sätt som skulle stå i strid med den tillitsbaserade styrning som regeringen tillämpar samt den kommunala självstyrelsen. Det har inte heller framkommit att behovet av att tillämpa punkten är så starkt att det uppväger nack- delarna. Utredningen bedömer därför inte att Sverige kan utöka sitt åtagande enligt punkt 1.e) till att omfatta finska och meänkieli.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">117</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_118">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p324 ft49"><SPAN class="ft46">3.7</SPAN><SPAN class="ft48">Artikel 13 – ekonomiska och sociala förhållanden</SPAN></P>
<P class="p325 ft17"><SPAN class="ft17">3.7.1</SPAN><SPAN class="ft50">Artikelns struktur och utrymmet för utökade åtaganden</SPAN></P>
<P class="p124 ft9">Artikeln är indelad i två övergripande punkter. Båda punkterna inne- håller ett antal fristående förpliktelser som avser ”ekonomisk och social verksamhet”. Förpliktelserna i punkt 2 gäller inom områden där minoritetsspråket används (se avsnitt 3.1.4), och i ”rimlig ut- sträckning” (se avsnitt 3.4.2). Förpliktelserna i punkt 1 gäller däre- mot i hela landet.</P>
<P class="p74 ft10">Sveriges nuvarande åtagande omfattar endast punkt 1.a) enligt vilket vi förbundit oss att inte i lag förbjuda användning av minori- tetsspråk i anställningskontrakt och andra handlingar inom det eko- nomiska och sociala livet. Punkt <NOBR>b)–d)</NOBR> i punkt 1 och samtliga för- pliktelser, <NOBR>a)–e),</NOBR> i punkt 2 ingår alltså inte i vårt nuvarande åtagande.</P>
<P class="p310 ft17">Begreppet ”ekonomisk och social verksamhet”</P>
<P class="p80 ft12">Uttrycket ”ekonomisk och social verksamhet” utgör den yttersta ramen för tillämpningsområdet när det gäller samtliga förpliktelser i artikel 13, vilket framgår av inledningen till punkt 1 respektive 2. Begreppet torde få särskild betydelse för att avgränsa innebörden i de allmänt hållna förpliktelserna i punkt 1.d) och 2.b).</P>
<P class="p81 ft9">Begreppet är samtidigt inte definierat eller använt någon annan- stans i språkstadgan. I den förklarande rapporten konstateras bara att möjligheten för myndigheterna att ingripa i det ekonomiska och sociala livet i huvudsak är begränsade till att formulera lagar och regler. Vidare anförs att möjligheterna för myndigheterna att se till att minoritetsspråken blir tillräckligt beaktade är begränsade (Europa- rådet, 1992, p. 121).</P>
<P class="p74 ft11">Vissa av punkterna i artikel 13 är mer detaljerade eller innehåller exemplifieringar som kan belysa begreppet. Mot bakgrund av dessa punkter och sett i relation till övriga artiklar i stadgan torde i vart fall följande ingå i ”ekonomisk och social verksamhet”: närings- verksamhet, inkluderande både förhållandet mellan anställda och arbetsgivare samt förhållandet mellan konsumenter och närings- idkare, vård och omsorg, såväl i offentlig som privat regi, samt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">118</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_119">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p326 ft13">civilsamhällets verksamhet i vart fall i den mån den inte hamnar under övriga artiklar, exempelvis artikel 12.</P>
<P class="p327 ft19"><SPAN class="ft17">3.7.2</SPAN><SPAN class="ft64">Förbud mot villkor som utesluter eller begränsar användning av minoritetsspråk (punkt 1.b)</SPAN></P>
<P class="p266 ft9">Förpliktelsen innebär att staten åtar sig att förbjuda villkor, inom ekonomisk och social verksamhet, som syftar till att utesluta eller begränsa användningen av minoritetsspråk. Punkten tar sikte på språkförbud som kan förekomma i den privata sektorn. Expert- kommittén har bedömt att det krävs att staten lagstiftar mot språk- förbud för att leva upp till förpliktelsen (Urrutia Libarona, 2012, s. <NOBR>463–464).</NOBR></P>
<P class="p77 ft9">Det som ska förbjudas är dels villkor i företags interna regler, dels villkor i ”privata handlingar”. Ordalydelsen tyder på att det i princip ska vara fråga om skriftliga villkor (formella språkförbud). Odokumenterade språkförbud torde i stället falla under punkt 1.c) i stadgan.</P>
<P class="p76 ft9">Det är oklart vad som avses med ”privata handlingar”. En möjlig tolkning är att med begreppet avses villkor generellt i avtal eller policys inom den privata sektorn, så länge det rör sig om ”ekono- misk eller social verksamhet”.</P>
<P class="p70 ft12">Punkten innehåller inte någon formulering som ger utrymme för rimlighets- eller intresseavvägningar. Detta till skillnad från punkt 2 i artikel 7 enligt vilken konventionsstaterna åtar sig att av- skaffa alla <SPAN class="ft43">oberättigade </SPAN>åtskillnader m.m. som gäller användning av minoritetsspråk och som syftar till att motverka eller äventyra språkets fortlevnad eller utveckling. I litteraturen har uttalats att punkt 2 i artikel 7 och punkt 1.b) i artikel 13 bör läsas ihop (se Woehr- ling, 2006, s. 226). Den senare kan ses som ett specialfall av den förra, vilket skulle kunna tala för att även punkt 1.b) tar sikte enbart på oberättigade språkförbud. Det är emellertid oklart om det är möjligt att göra en sådan tolkning. Ett av de svåraste områ- dena när det gäller tolkning av konventioner är hur man ska hantera frånvarande, underförstådda termer. Sådana bör endast läsas in med försiktighet (Gardiner, 2017, s. <NOBR>165–167).</NOBR></P>
<P class="p71 ft10">Den enda inskränkningen enligt punktens ordalydelse är att staten åtar sig att förbjuda språkförbud ”åtminstone mellan per- soner som använder samma språk”. Innebörden är något oklar. En-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">119</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_120">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388120x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft9">ligt en uppfattning bör meningen avse endast avtal men inte före- tags interna regler (se Woehrling, 2006, s. 226 och not 432). En möjlig tolkning av punkten är att språkförbud får tillåtas i situa- tioner som involverar även andra personer än minoritetsspråks- talare. Någon slags intresseavvägning torde då behöva göras om inte tillämpningsområdet ska bli alltför snävt.<SPAN class="ft51">64 </SPAN>Det saknas emeller- tid klargörande uttalanden från expertkommittén när det gäller möj- ligheten att göra sådana intresseavvägningar.</P>
<P class="p90 ft9">I det följande redovisas vad som framkommit i expertkommit- téns rapporter.</P>
<P class="p91 ft11">Armenien hade lagstiftning som förbjöd införandet av all slags villkor som nekade eller begränsade användningen av minoritets- språk, vilket expertkommittén godtog (Europarådet, 2006a, p. 146).</P>
<P class="p91 ft11">Kroatien hade förbud mot diskriminering på grund av bl.a. språk inskrivet i grundlagen samt bl.a. straffstadganden för den som på grund av åtskillnad i språk nekade eller begränsade de friheter och rättigheter som enskilda och medborgare hade enligt grundlag, lag eller andra bestämmelser (Europarådet, 2005a, p. 189). Expertkom- mittén ansåg att Kroatien levde upp till åtagandet.</P>
<P class="p184 ft12">Ukraina införde en ny lag enligt vilken företags interna regler inte fick utesluta eller begränsa användning av minoritetsspråk mellan anställda och som tillät enskilda att fritt använda minoritets- språk i sin ekonomiska och sociala verksamhet. Kommittén ansåg att åtagandet var uppfyllt (Europarådet, 2014a, p. <NOBR>254–256).</NOBR></P>
<P class="p91 ft9">Slovakien och Polen har inte ansetts leva upp till åtagandet. När det gäller Polen framkom att staten informerat arbetsgivare bl.a. att det var förbjudet att införa villkor i deras interna regler och privata dokument som uteslöt eller begränsade användningen av minori- tetsspråken. Expertkommittén har bett de polska myndigheterna att klargöra om lagstiftningen uttryckligen förbjuder sådana villkor (Europarådet, 2015, p. <NOBR>204–205).</NOBR></P>
<P class="p91 ft10">Slovakien påpekade för expertkommittén att lagstiftningen inte uttryckligen förbjöd sådana villkor det var fråga om, men att lagen dels hanterade frågan genom ett generellt diskrimineringsförbud, dels genom särskild arbetslagstiftning. Den senare föreskrev en rätt till ett fritt val av anställning, rättvisa och tillfredsställande arbets-</P>
<P class="p328 ft60"><SPAN class="ft59">64 </SPAN>Förbud mot språkförbud skulle annars krävas endast i situationer där alla talade minori- tetsspråket.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">120</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_121">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft9">villkor och skydd mot arbetslöshet. Denna rätt skulle tillkomma alla utan diskriminering på grund av bl.a. språk och gälla även för regler på arbetsplatser och andra interna standarder (Europarådet, 2012d, s. 113). Expertkommittén godtog emellertid inte detta, utan ansåg att sådana uttryckliga förbud som krävdes av åtagandet inte förelåg (Europarådet, 2013, p. <NOBR>196–198).</NOBR></P>
<P class="p69 ft10">När det gäller Spanien slutligen efterfrågade expertkommittén inledningsvis bestämmelser i lag som uttryckligen förbjöd villkor som förbjöd eller begränsade användning av minoritetsspråk. Under andra och tredje övervakningscykeln har kommittén emellertid funnit att åtagandena var uppfyllda. I fråga om vissa minoritets- språk ansåg kommittén att deras ställning som regionala officiella språk vid sidan om spanska innebar att särskilda bestämmelser om förbud i lag var överflödiga (Europarådet, 2012c, p. 749, 925, 1177). I andra fall konstaterade kommittén att det, trots avsaknaden av förbud i lag, fanns lagar som främjade användning av minoritets- språket inom ekonomisk och social verksamhet (Europarådet, 2008a, p. 321 och 2012c, p. 489). I något ytterligare fall hade språk- stadgans bestämmelse inkluderats ordagrant i lag. I ett annat fall skyddades en del arbetare genom särskilda språkklausuler i kollektivavtal. Även i dessa fall ansågs åtagandet uppfyllt (Europa- rådet, 2008a, p. <NOBR>683–685</NOBR> respektive <NOBR>1168–1170).</NOBR></P>
<P class="p330 ft12">Utredningen konstaterar att expertkommittén i ett flertal fall tycks kräva att det finns uttryckliga förbud i lag mot språkförbud eller att språk upptas som diskrimineringsgrund. Uttalandena i för- hållande till Polen och Slovakien tyder på att det inte är tillräckligt att ett förbud mot språkförbud följer indirekt av annan lagstiftning. Detta är dock svårt att förena med uttalandena i förhållande till Spanien. Expertkommittén utvecklar inte skälet till sina slutsatser. Det framgår exempelvis inte om ställningen som regionalt officiellt språk i Spanien får till följd att språkförbud är otillåtna.</P>
<P class="p69 ft12">Katalanska är ett av de språk som har ställning som regionalt officiellt språk i Spanien. I litteraturen har anförts att Spanien im- plicit uppfyller åtagandet i förhållande till katalanska. Detta efter- som lagstiftningen går längre än att förbjuda villkor som begränsar användningen av minoritetsspråk, genom att den i stället främjar och uppmuntrar användningen (Urrutia Libarona, 2012, s. 463).</P>
<P class="p71 ft12">Sammanfattningsvis finns enligt utredningen två oklarheter när det gäller punkt 1.b i artikel 13. För det första är det osäkert hur</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">121</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_122">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">kategoriskt kravet enligt punkten är. Frågan är i vilken utsträckning uttrycket ”åtminstone mellan användare av samma språk” möjlig- gör intresseavvägningar och hur sådana i så fall ska göras. För det andra är det oklart om det krävs att lagstiftningen uttryckligen förbjuder språkförbud eller att språk som diskrimineringsgrund in- förs, eller om det är tillräckligt att ett sådant förbud följer indirekt av annan lagstiftning.</P>
<P class="p79 ft17">Svensk lagstiftning</P>
<P class="p60 ft9">Sverige saknar lagstiftning som direkt tar sikte på språkförbud. Det som ligger närmast är bestämmelser dels i diskrimineringslagen, dels i brottsbalken.</P>
<P class="p81 ft9">Diskrimineringslagen omfattar ett stort antal områden i sam- hället, däribland arbetslivet, utbildning, anordnande av allmän sam- mankomst eller offentlig tillställning, medlemskap i vissa organisa- tioner samt tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder utanför privat- och familjelivet.</P>
<P class="p73 ft9">Lagens förbud mot diskriminering är kopplat till bestämmelser om tillsyn och ersättningsskyldighet. Lagen innehåller även be- stämmelser om jämkning och ogiltigförklaring. Exempelvis kan en person som diskriminerats genom en bestämmelse i ett individuellt avtal eller i ett kollektivavtal begära att bestämmelsen jämkas eller förklaras ogiltig. Den som diskriminerats genom en ordningsregel eller liknande intern bestämmelse på en arbetsplats kan begära att bestämmelsen jämkas eller förklaras sakna verkan. Möjlighet finns att föra talan inför domstol.</P>
<P class="p74 ft12">Diskrimineringslagen tar emellertid inte uttryckligt sikte på formella, eller informella, språkförbud inom exempelvis arbetslivet.</P>
<P class="p74 ft11">Språkanvändning är inte heller uppräknat bland diskriminerings- grunderna. Särbehandling som har sin grund i vilket språk en per- son talar kan dock många gånger anses utgöra diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Detta kan gälla t.ex. krav på kunskaper i svenska inom exempelvis arbetslivet (Fransson & Stüber, 2017a).</P>
<P class="p74 ft10">Diskrimineringslagen tar sikte på såväl direkt som indirekt diskriminering, liksom bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. För frågan om</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">122</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_123">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft13">språkförbud är det främst begreppen direkt och indirekt diskrimi- nering som är intressanta.</P>
<P class="p82 ft11">Gemensamt för direkt och indirekt diskriminering är att det ska ha förekommit ett missgynnande<SPAN class="ft14">. </SPAN>I detta ligger att en enskild per- son lidit skada eller att en negativ effekt har uppstått för honom eller henne. Typiskt sett handlar missgynnandet om en faktisk för- lust, obehag eller något liknande (Fransson & Stüber, 2017b). Ett förbud att tala andra språk än svenska på en arbetsplats torde många gånger kunna anses missgynna de som vill tala exempelvis ett nationellt minoritetsspråk. Att någon blivit missgynnad är emeller- tid inte tillräckligt för att diskriminering ska anses ha förekommit.</P>
<P class="p70 ft12">Direkt diskriminering är när någon missgynnas eller behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har sam- band med någon av diskrimineringsgrunderna, i det här fallet när- mast etnisk tillhörighet. Kravet på samband med en diskrimine- ringsgrund torde få avgörande betydelse för bedömningen av om ett språkförbud i det enskilda fallet är direkt diskriminering. Det kan inte uteslutas att sådana förbud i vissa situationer skulle kunna bedömas som direkt diskriminering.</P>
<P class="p71 ft11">Indirekt diskriminering är när någon missgynnas genom tillämp- ning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med exempelvis viss etnisk tillhörighet. Så länge det finns ett <SPAN class="ft14">berättigat syfte </SPAN>och <SPAN class="ft14">de medel som används är lämpliga och nöd- vändiga för att uppnå syftet </SPAN>föreligger emellertid inte indirekt diskri- minering. Av <NOBR>EU-domstolens</NOBR> praxis följer därtill att konsekvens- erna av en åtgärd som vidtas genom tillämpning av bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet inte heller får vara orimligt ingripande i förhållande till den enskildes berättigade intressen <NOBR>(EU-domstolens</NOBR> dom i mål <NOBR>C-83/14,</NOBR> Chez RB, EU:C2015:480 p. 123).</P>
<P class="p70 ft11">Frågan om ett språkkrav utgör indirekt diskriminering måste givetvis avgöras utifrån en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Generella krav på anställda att tala svenska på en arbetsplats synes i vart fall under vissa förutsättningar kunna anses utgöra sådana bestämmelser eller kriterier som framstår som neu- trala, men som kan komma att särskilt missgynna personer med viss etnisk tillhörighet. Avgörande för frågan om språkkravet utgör indirekt diskriminering blir i sådana fall bedömningen av om det</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">123</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_124">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">finns ett berättigat syfte, om kravet är lämpligt och nödvändigt samt om de åtgärder som vidtas är orimligt ingripande i förhållande till den enskilde.</P>
<P class="p91 ft9">Språkkrav i samband med anställningsförfaranden har prövats av Arbetsdomstolen. Förbud att tala annat språk än svenska har såvitt utredningen kan bedöma däremot inte prövats av domstol.</P>
<P class="p90 ft9">Inom ramen för sin tillsynsverksamhet meddelar DO beslut där myndigheten gör rättsliga bedömningar. Besluten är visserligen inte juridiskt bindande och påverkar inte heller enskildas möjlighet att föra talan i domstol. De kan emellertid ge viss vägledning i olika frågor. DO har nyligen i ett sådant beslut bedömt om ett språk- förbud utgjorde diskriminering (beslut 10 oktober 2017 i ärende GRA 2016/226).</P>
<P class="p90 ft9">DO kom i beslutet fram till att en viss språkpolicy inte var för- enlig med förbudet mot indirekt diskriminering. Eftersom beslutet synes vara unikt på området finns det anledning för utredningen att någorlunda utförligt redogöra för det. Av DO:s beslut framgår att man inom Folktandvården i ett landsting tillämpade följande språk- policy:</P>
<P class="p321 ft98">Det gemensamma språket för att kommunicera på Folktandvården är svenska och detta avser både gentemot kunder/patienter och gentemot kollegor. Syftet är att främja samarbetet, dels i behandlingsarbetet och dels i den sociala samvaron på arbetsplatsen. Undantaget är när patien- ten inte talar eller förstår någon svenska.</P>
<P class="p331 ft9">Folktandvården förklarade att policyn innebar ett förbud att tala något annat språk än svenska i alla situationer och vid alla tillfällen när patient eller kollega befinner sig i samma lokal. Detta gällde vid samtliga arbetsplatser i Folktandvården samt både på arbetstid och under pauser och raster i dess lokaler.</P>
<P class="p91 ft9">DO kom fram till att språkpolicyn inte utgjorde direkt diskri- minering och anförde som skäl att det inte fanns något direkt samband mellan policyn och någon av diskrimineringsgrunderna. DO anförde vidare att det inte heller fanns något som tydde på att Folktandvården tillämpat policyn på olika sätt gentemot anställda på ett sådant sätt att det funnits samband mellan tillämpningen och medarbetarnas etniska tillhörighet.</P>
<P class="p92 ft13">När det gällde frågan om indirekt diskriminering gjorde DO sammanfattningsvis följande bedömning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">124</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_125">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft10">DO kom fram till att språkpolicyn framstod som neutral men kunde komma att särskilt missgynna personer med viss etnisk tillhörighet. I beslutet konstaterades bl.a. att alla anställda kunde tala svenska, men att ett antal medarbetare hade ett annat moders- mål. DO anförde att det kunde finnas flera orsaker till att någon vill tala sitt modersmål – en önskan att hålla språkkunskaper vid liv eller att det kan kännas bra eller mer bekvämt att tala modersmålet. Att inte tillåtas tala sitt modersmål kunde innebära en nackdel eller en negativ effekt och fick därför anses utgöra ett missgynnande. DO konstaterade, med hänvisning till en dom från Arbetsdom- stolen, att begreppet ”viss etnisk tillhörighet” kunde avse alla personer med annat än svenska som modersmål.</P>
<P class="p332 ft12">DO gjorde därefter en intresseavvägning för att ta ställning till om språkpolicyn skulle anses vara otillåten. DO ansåg att policyns syfte var godtagbart, värt att skydda och svarade mot Folktand- vårdens behov. Av utredningen framgick att syftet var att främja samarbetet dels i behandlingsarbetet, dels i den sociala samvaron på arbetsplatsen. Ytterligare syften var att främja den sociala samvaron och att inte exkludera någon medarbetare.</P>
<P class="p77 ft9">DO gick därefter över till att bedöma om policyn var lämplig, nödvändig och proportionerlig. DO anförde att en språkpolicy där medarbetare uppmanas att använda sig av ett visst språk under vissa förutsättningar förefaller kunna vara ett sätt att främja samarbete och social samvaro, samt att motverka att någon exkluderas. DO konstaterade samtidigt att det inte framstod som omöjligt att en sådan policy skulle kunna riskera att bidra till, snarare än att för- hindra, känslor av utanförskap och exkludering hos individer på en arbetsplats.</P>
<P class="p76 ft9">DO noterade vidare att samtliga anställda på Folktandvården kunde tala svenska och alltså hade förutsättningar att uppfylla poli- cyn. Därtill anförde DO att det inte framkommit någon omstän- dighet som talade för att policyn inte varit ägnad att uppnå det angivna syftet. DO ansåg mot den bakgrunden att det fick godtas att den tillämpade policyn var en lämplig åtgärd i förhållande till det eftersträvade syftet.</P>
<P class="p77 ft9">DO ansåg däremot att policyns innehåll varken var propor- tionerligt eller nödvändigt för att uppnå dess syfte, samt anförde följande:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">125</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_126">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p333 ft3">Enligt DO:s bedömning framstår det som rimligt att utgå från att det i syfte att säkerställa ett gott samarbete och en god social samvaro på en arbetsplats kan finnas ett behov av att i vissa situationer säkerställa att de anställda använder sig av ett gemensamt språk. Att som i den nu aktuella språkpolicyn helt förbjuda medarbetare att tala något annat språk än svenska i alla situationer utom de nyss uppräknade kan emellertid enligt DO:s bedömning inte anses vara nödvändigt för att uppnå språkpolicyns syfte. Några särskilda omständigheter kopplade till situationen på den aktuella arbetsplatsen som eventuellt skulle kunna tala för motsatt slutsats har inte framkommit i ärendet, och de ändamål som åtgärden syftat till borde alltså enligt DO:s bedömning ha kunnat uppnåtts med mindre ingripande medel. Härtill kommer att tillämpningen av ett på detta sätt utformat generellt förbud mot användningen av andra språk än svenska vid dessa förhållanden framstår som en alltför ingripande åtgärd i förhållande till den en- skildes intresse av att under bland annat raster och pauser kunna samtala med arbetskamrater och andra på sitt modersmål.</P>
<P class="p251 ft9">Utredningen konstaterar att DO:s beslut illustrerar komplexiteten i de bedömningar som behöver göras för att ta ställning till om ett språkförbud utgör direkt eller indirekt diskriminering. En koppling måste finnas mellan språket och diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. I DO:s beslut konstaterades att ett antal medarbetare i Folktandvården hade ett annat modersmål än svenska, vilket var en situation som Arbetsdomstolen tidigare prövat. De som talar de na- tionella minoritetsspråken har emellertid ofta svenska som moders- mål. En sådan situation har såvitt utredningen kunnat konstatera inte varit föremål för bedömning.</P>
<P class="p92 ft9">Därtill kan utredningen konstatera, när det gäller indirekt disk- riminering, att en prövning behöver göras i det enskilda fallet av om ett språkkrav är lämpligt, nödvändigt och proportionerligt. Hur det tillåtna området ser ut är svårt att generellt uttala sig om mot bakgrund av avsaknaden av rättspraxis.</P>
<P class="p91 ft11">Även inom det straffrättsliga området finns lagstiftning som tar sikte på diskriminering. Enligt 16 kap 9 § brottsbalken kriminalise- ras <SPAN class="ft14">olaga diskriminering </SPAN>på grund av personer på grund av deras ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse. Inte heller i denna bestämmelse räknas alltså språk upp bland diskri- mineringsgrunderna. Bestämmelsen i brottsbalken är dessutom inte tillämplig i bl.a. relationen <NOBR>arbetsgivare–arbetstagare.</NOBR> En väsentlig del av tillämpningsområdet för punkt 1.b) i artikel 13 i språkstad- gan faller därmed utanför det straffbara området.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">126</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_127">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388127x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p334 ft19"><SPAN class="ft17">3.7.3</SPAN><SPAN class="ft64">Motarbetande av sedvanor som syftar till att motverka användning av minoritetsspråk (punkt 1.c)</SPAN></P>
<P class="p213 ft9">Förpliktelsen i föregående punkt tar sikte på formella villkor som förbjuder eller begränsar användningen av minoritetsspråk. Denna punkt rör istället sedvanor eller beteenden<SPAN class="ft51">65 </SPAN>som syftar till att mot- verka eller avskräcka användning av minoritetsspråk inom ekono- misk och social verksamhet. Förpliktelsen är alltså inriktad mot hur situationen ser ut i praktiken inom exempelvis arbets- eller närings- livet.</P>
<P class="p96 ft11">Medan föregående punkt innehåller ett krav på staten att <SPAN class="ft14">förbjuda </SPAN>formella villkor innebär förpliktelsen i detta fall att staten <SPAN class="ft14">mot- verkar</SPAN><SPAN class="ft58">66 </SPAN>sedvanor som avskräcker enskilda från att tala sitt minori- tetsspråk. Antidiskrimineringslagstiftning kan vara ett sätt att motverka sådana sedvanor. Uttrycket ”motverka” antyder emellertid att staten kan behöva gå längre än att införa diskrimineringsförbud.</P>
<P class="p179 ft9">Expertkommittén har bedömt att det kan krävas att staten inte en- bart agerar mot enskilda fall, utan även exempelvis genomför med- vetandehöjande eller toleransskapande åtgärder (Urrutia Libarona, 2012, s. <NOBR>464–465).</NOBR></P>
<P class="p55 ft10">Kommittén har noterat, och godkänt, en rad olika metoder för att genomföra sådana positiva åtgärder (Urrutia Libarona, 2012, s. 465):</P>
<P class="p335 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">lagstiftning som ger språkrättigheter inom hälsoområdet och fastställer förpliktelser för privata hälsovårdsorgan att erbjuda språkliga tjänster</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">en konstitutionell och legal garanti för användningen av minori- tetsspråk inom den socioekonomiska sfären</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">lagstiftning mot diskriminering som ger en rättslig grund för att motsätta sig de sedvanor som anges i punkten</SPAN></P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">språkpolitisk lagstiftning som fastställer regler om påföljder för bristande efterlevnad av särskilda bestämmelser.</SPAN></P>
<P class="p337 ft75"><SPAN class="ft78">65</SPAN><SPAN class="ft82">Eng. </SPAN><SPAN class="ft99">practices</SPAN>, i svenska översättningen <SPAN class="ft99">praxis.</SPAN></P>
<P class="p201 ft60"><SPAN class="ft78">66</SPAN><SPAN class="ft81">Eng. </SPAN><SPAN class="ft100">oppose</SPAN>, i svenska översättningen <SPAN class="ft100">motsätta sig.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">127</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_128">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">Utredningen konstaterar att det kan vara svårt att avgöra vilken slags åtgärder som kan vara lämpliga att vidta utan att staten först har klar- lagt förekomsten och omfattningen av sedvanor som avskräcker an- vändning av minoritetsspråk.</P>
<P class="p338 ft19"><SPAN class="ft17">3.7.4</SPAN><SPAN class="ft64">Uppmuntrande m.m. av användning av minoritetsspråk vid ekonomiska och sociala aktiviteter (punkt 1.d)</SPAN></P>
<P class="p339 ft9">Punkten innehåller en generell förpliktelse för staten att, inom eko- nomisk och social verksamhet, underlätta eller uppmuntra använd- ning av minoritetsspråk på andra sätt än vad som anges i de före- gående punkterna.</P>
<P class="p90 ft9">Punkten är mycket allmänt hållen, vilket ger utrymme för många alternativa sätt att genomföra förpliktelsen på. I del II i språkstad- gan finns ett allmänt mål för staten att underlätta och/eller upp- muntra användning av minoritetsspråk i tal och skrift i det offent- liga och privata livet (punkt 1.d) i artikel 7). Det kan ifrågasättas vad punkt 1.d) i artikel 13 tillför i förhållande till detta allmänna mål.</P>
<P class="p184 ft9">I litteraturen har konstaterats att det är svårt att dra några slut- satser från expertkommitténs rapporter på grund av den stora varia- tionen i minoritetsspråkens situation. Två grundläggande aspekter har emellertid noterats. För det första beaktar expertkommittén situationen för det aktuella minoritetsspråket, så att en åtgärd som är tillräcklig för ett språk kan bedömas otillräcklig för ett annat språk. För det andra beror frågan om förpliktelsen är uppfylld på hur effektiv den aktuella åtgärden är för det enskilda språket (Urrutia Libarona, 2012, s. 466).</P>
<P class="p90 ft9">Följande är exempel på hur konventionsstaterna har tillämpat punkten, vilka godtagits av expertkommittén:</P>
<P class="p340 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">bidrag till stöd för användning av minoritetsspråk för utgivning av litteratur, i religiösa sammanhang och inom turism (Europa- rådet, 2009, p. </SPAN><NOBR>179–180)</NOBR></P>
<P class="p340 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">bidrag till kommuner för att utveckla hälso- och social service på minoritetsspråket (Europarådet, 2007c, p. </SPAN><NOBR>272–273)</NOBR></P>
<P class="p340 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lagstiftning som ger konsumenter rätt att använda minoritets- språk (Europarådet, 2010a, p. </SPAN><NOBR>139–140)</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">128</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_129">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388129x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p341 ft102"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft101">bidrag till företag och </SPAN><NOBR>icke-vinstdravande</NOBR> organisationer för språk- utbildning, erbjudande av service på samt främjande av mino- ritetsspråket, skyldighet enligt lag att lämna information till konsumenter på minoritetsspråket, samt en mekanism för att</P>
<P class="p342 ft13">certifiera kunskap i minoritetsspråket (Europarådet, 2005b,</P>
<P class="p343 ft13"><SPAN class="ft20">p.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft103">312–316)</SPAN></NOBR></P>
<P class="p344 ft105"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft104">bidrag till organisationer som främjar användning av minori- tetsspråk inom det ekonomiska och sociala livet, samt regionala språktjänster bekostade av staten, vilka bl.a. utförde översätt- ningar åt banker, turistorganisationer osv. (Europarådet, 2001b,</SPAN></P>
<P class="p345 ft13"><SPAN class="ft20">p.</SPAN><NOBR><SPAN class="ft106">168–169</SPAN></NOBR> och <NOBR>245–246).</NOBR></P>
<P class="p346 ft9">Förpliktelsen i punkt 1.d) bör rimligtvis tolkas så att den avser andra åtgärder än sådana som följer av Sveriges övriga förpliktelser i del III i språkstadgan. Tyngdpunkten bör därför ligga på åtgärder som främjar användning av minoritetsspråk inom ekonomisk och social verksamhet utanför den offentliga sektorn. En sådan tolk- ning är även i linje med hur övriga förpliktelser i punkt 1 artikel 13 är formulerade.</P>
<P class="p347 ft17"><SPAN class="ft17">3.7.5</SPAN><SPAN class="ft50">Möjlighet att upprätta finansiella dokument på minoritetsspråk (punkt 2.a)</SPAN></P>
<P class="p348 ft9">Punkten innehåller en förpliktelse för staten att ta in vissa bestäm- melser om användning av minoritetsspråk i sina regler för bank- och finansinstitut. Bestämmelserna ska göra det möjligt att använda minoritetsspråk vid upprättande av betalningsuppdrag<SPAN class="ft51">67 </SPAN>och i ”and- ra finansiella dokument”.</P>
<P class="p96 ft9">Av ordalydelsen framgår att punkten avser skriftlig användning av minoritetsspråk. Eftersom uttrycket ”betalningsuppdrag” an- vänds bör punkten i vart fall innefatta en möjlighet för enskilda att vända sig till banker och finansinstitut på sitt minoritetsspråk.</P>
<P class="p349 ft11">Uttrycket ”andra finansiella dokument” skulle kunna täcka in såväl handlingar upprättade av enskilda som av banker och finansinstitut, exempelvis skuldebrev, bankgarantier och kontoutdrag.</P>
<P class="p193 ft60"><SPAN class="ft59">67 </SPAN>I den engelska texten används uttrycket ”payment orders” vilket i den svenska översätt- ningen blivit ”skuldebrev”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">129</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_130">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388130x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p350 ft12">I punktens andra led föreskrivs att staten även, där det är lämp- ligt, ska se till att befintliga bestämmelser som tillåter användning av minoritetsspråk tillämpas.<SPAN class="ft72">68 </SPAN>Formuleringen är något märklig då den skulle kunna tolkas som att staten kan införa bestämmelser som inte ska tillämpas, vilket knappast vara avsikten.</P>
<P class="p91 ft9">En rimlig tolkning av andra ledet i punkt 2.a) är att staten inte bara ska införa regler som formellt gör det möjligt att använda mino- ritetsspråk, utan även genom olika åtgärder ska uppmuntra att sådana möjligheter utnyttjas. Staten kan alltså behöva gå längre än att enbart undanröja olika förbud i lag eller införa antidiskrimi- neringslagstiftning. Sådana uppmuntrande åtgärder skulle exempelvis kunna bestå i att staten låter utarbeta lämplig terminologi på mino- ritetsspråket eller lämnar ekonomisk kompensation för de merkost- nader som kan uppstå.</P>
<P class="p351 ft9">Förpliktelsen innebär samtidigt inte att staten behöver införa en ovillkorlig rätt att använda minoritetsspråket i all slags finansiella dokument. För det första gäller, liksom för övriga förpliktelser i punkt 2, att den ska genomföras inom rimliga gränser. För det andra behöver staten endast införa bestämmelser i regelverket som föreskriver förfaringssätt som är förenliga med den kommersiella praktiken.<SPAN class="ft51">69</SPAN></P>
<P class="p352 ft42">Den senare skrivningen skulle bl.a. kunna tolkas så att tillgången till lämplig terminologi på språket, liksom till språkkunnig personal hos banker och finansinstitut, kan sätta gränser för hur omfattande möjligheten att använda minoritetsspråket kan bli.</P>
<P class="p353 ft19"><SPAN class="ft17">3.7.6</SPAN><SPAN class="ft64">Åtgärder för främjande av användning av minoritetsspråk inom offentlig sektor (punkt 2.b)</SPAN></P>
<P class="p354 ft10">Punkten innehåller en förpliktelse som tar sikte på de ekonomiska och sociala sektorer som står under statens direkta kontroll, i punkt- en benämnd den offentliga sektorn. Enligt punkten åtar sig staten att</P>
<P class="p355 ft57"><SPAN class="ft78">68</SPAN><SPAN class="ft92">I den engelska texten anges ”… implementation of such provisions” vilket i den svenska översättningen blivit ”… att sådana bestämmelser </SPAN><SPAN class="ft87">införs</SPAN>”. Översättningen är felaktig. Att sådana bestämmelser ska införas följer redan av första ledet som börjar med ”att i sina regler för finans- och bankinstitut <SPAN class="ft87">ta in bestämmelser </SPAN>som …”. ”Implementation” måste här över- sättas med ”tillämpas”, ”förverkligas” eller något liknande.</P>
<P class="p356 ft60"><SPAN class="ft78">69</SPAN><SPAN class="ft84">I det engelska originalet används uttrycket ”by means of procedures compatible with com- mercial practice” vilket i den svenska översättningen blivit ”genom förfaringssätt som är för- enliga med god affärsmannased”.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">130</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_131">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388131x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft13">organisera aktiviteter som främjar användningen av minoritetsspråk inom den offentliga sektorn.</P>
<P class="p155 ft12">Punkten avser företag och andra slags organ som ägs eller kon- trolleras av staten eller av regionala eller lokala myndigheter (dvs. kommuner och landsting). Detta innebär när det gäller företag dels företag som helt ägs av det allmänna, dels företag som direkt kon- trolleras av det allmänna. Exempel på verksamheter som typiskt sett skulle kunna omfattas är kollektivtrafik, posttjänster, bankverk- samhet, avfallshantering, infrastruktur av allmänintresse (energi, gas, telekommunikationer) och offentligt ägda boenden (Urrutia Libarona, 2012, s. <NOBR>470–471).</NOBR></P>
<P class="p55 ft12">Tillämpningsområdet för punkt 2.b) liknar således tillämpnings- området för punkt 3 i artikel 10 (se avsnitt 3.4.8). Skillnaden är att punkt 2.b) å ena sidan även omfattar verksamheter som inte utgör</P>
<P class="p192 ft9">”public services”. Å andra sidan tycks punkten inte omfatta myn- digheters verksamhet, utan endast den hos offentligt kontrollerade företag och liknande organ.</P>
<P class="p179 ft9">Förpliktelsen i punkt 2.b) är jämfört med punkt 3 i artikel 10 vagare formulerad: ”att organisera aktiviteter för att främja använd- andet av minoritetsspråk”<SPAN class="ft51">70</SPAN>. Även om staten har en bred bedöm- ningsmarginal krävs dock att åtgärderna är planerade, dvs. sker inom ramen för någon form av handlingsprogram (Urrutia Libarona, 2012, s. 472).</P>
<P class="p111 ft17"><SPAN class="ft17">3.7.7</SPAN><SPAN class="ft50">Vård och omsorg på minoritetsspråk (punkt 2.c)</SPAN></P>
<P class="p149 ft11">Enligt punkten åtar sig staten att se till att institutioner inom ”social omsorg”<SPAN class="ft86">71 </SPAN>erbjuder personer som har behov av vård, på grund av ohälsa, hög ålder eller andra orsaker, möjlighet att tas emot och få vård på minoritetsspråket. Som exempel på sådana institutioner nämns sjukhus, pensionärshem och vårdhem. Redan av denna upp- räkning framgår att vad som avses med ”social omsorg” i stadgan är såväl egentlig social omsorg<SPAN class="ft86">72 </SPAN>som hälso- och sjukvård. Eftersom</P>
<P class="p358 ft75"><SPAN class="ft78">70</SPAN><SPAN class="ft82">Se den engelska texten.</SPAN></P>
<P class="p35 ft75"><SPAN class="ft78">71</SPAN><SPAN class="ft82">I engelska originalet ”social care facilities”.</SPAN></P>
<P class="p349 ft56"><SPAN class="ft78">72</SPAN><SPAN class="ft107">”Social omsorg” utgör i en svensk kontext en samlingsbenämning på kommunal barnom- sorg samt social service, vilken omfattar kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">131</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_132">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388132x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft13">uppräkningen är exemplifierande kan även andra institutioner inom</P>
<P class="p162 ft13">”social omsorg” omfattas.</P>
<P class="p73 ft12">Punktens tillämpningsområde överlappar delvis tillämpnings- området för punkt 3 (samhällsservice) i artikel 10. Skillnaden är att sistnämnda punkt tar sikte även på annan service än social omsorg. Punkt 2.c) tar dessutom sikte på service som lämnas till personer som vistas vid <SPAN class="ft43">institutioner, </SPAN>medan punkt 3 i artikel 10 även om- fattar service som inte bedrivs vid särskilda institutioner.</P>
<P class="p74 ft9">Punkten träffar såväl vård- och omsorg som lämnas direkt av det allmänna som sådan som bedrivs i privat regi. Eftersom punkten ska tillämpas så långt det är rimligt bedömer utredningen att staten inte på något grundläggande sätt behöver förändra styrningen av den privat bedrivna vården och omsorgen för att se till att minori- tetsspråk används där. Vilken typ av åtgärder som krävs bör därför bl.a. bero på om det handlar om vård- och omsorg som bedrivs direkt av myndigheter, upphandlad vård- och omsorg eller vård vid helt privata institutioner.</P>
<P class="p73 ft12">I formell mening skulle punkten omfatta i vart fall följande typ av institutioner i Sverige: sjukhus, vårdcentraler och tandvårdsklini- ker, äldreboenden och boenden för funktionshindrade, behand- lingshem för missbrukare samt s.k. <NOBR>HVB-hem<SPAN class="ft72">73</SPAN>.</NOBR> Möjligen skulle även kriminalvårdsanstalter kunna inräknas. Eftersom det ska röra sig om vård eller omsorg vid <SPAN class="ft43">institutioner </SPAN>bör däremot exempelvis hemtjänst för äldre eller personlig assistans enligt LSS<SPAN class="ft72">74 </SPAN>falla utan- för tillämpningsområdet.</P>
<P class="p81 ft9">Möjlighet att tas emot och få vård och omsorg på minoritets- språket innebär att enskilda garanteras att få använda sitt språk inte enbart för att undanröja kommunikationssvårigheter (Urrutia Liba- rona, 2012, s. 473). Det handlar med andra ord inte enbart om exem- pelvis patientsäkerhet, utan om att ge minoritetsspråket ytterligare ett användningsområde. Rätten att få använda språket kan därför inte göras beroende av att den enskilde inte behärskar majoritets- språket.</P>
<P class="p73 ft13">Det framgår inte av punkten om förpliktelsen kan genomföras enbart med hjälp av tolkar. Tolkning innebär emellertid inte direkt-</P>
<P class="p359 ft77"><SPAN class="ft78">73</SPAN><SPAN class="ft76">Hem för vård eller boende. Ett yrkesmässigt drivet hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda ungdomar för vård eller behandling i förening med ett boende.</SPAN></P>
<P class="p360 ft60"><SPAN class="ft78">74</SPAN><SPAN class="ft81">Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">132</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_133">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft9">kommunikation, varför utbildning i minoritetsspråket för sjuk- vårdspersonal bör prioriteras (Europarådet, 2007c, p. 177). Anlitan- de av en tolk innebär ett ytterligare moment för den vårdsökande, vilket innebär att de som behärskar både majoritets- och minori- tetsspråket kan avskräckas från att utnyttja en rätt att använda det senare.</P>
<P class="p179 ft9">Inför Sveriges ratificering av språkstadgan anfördes som skäl emot att tillämpa punkt 2.c) i artikel 13 och punkt 3 i artikel 10 att det inte fanns förutsättningar att uppfylla förpliktelserna i punkt- erna inom alla områden för statlig, landstingskommunal och kom- munal service eller social omsorg. Kostnaderna ansågs bli för höga och de praktiska problemen att genomföra rättigheterna för stora (se prop. 1998/99:143 s. 53).</P>
<P class="p148 ft11">Utredningen menar att en tillämpning av punkt 2.c) inte nöd- vändigtvis måste innebära att det införs en möjlighet att få vård på minoritetsspråket inom alla slags institutioner som formellt skulle omfattas av punkten. Detta följer av att punkten ska tillämpas i rimlig utsträckning, vilket innebär att de faktiska möjligheterna och behoven bör kunna sätta gränser för vad som kan krävas. Inom exempelvis hälso- och sjukvården ryms såväl bredare former av ser- vice som högt specialiserad vård som bedrivs vid ett fåtal sjukhus. Det bör inte nödvändigtvis krävas att service på minoritetsspråket kan lämnas inom alla mer specialiserade grenar av sjukvården.</P>
<P class="p96 ft11">Samtidigt står det klart att förpliktelsen inte kan genomföras genom punktinsatser. Det krävs ett proaktivt och systematiskt an- greppssätt grundat på planering i förväg. Expertkommittén har an- fört att en policy för tvåspråkig personal bör vara en nödvändig del i ett sådant angreppssätt. Kommittén har även anfört att myndig- heterna måste garantera tillräcklig tillgång till personal för att kunna genomföra förpliktelsen (Urrutia Libarona, 2012, s. 473– 474.).</P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">3.7.8</SPAN><SPAN class="ft50">Säkerhetsanvisningar på minoritetsspråk (punkt 2.d)</SPAN></P>
<P class="p188 ft42">Enligt punkten åtar sig staten att, på lämpligt sätt, se till att säker- hetsanvisningar även avfattas på minoritetsspråket. Syftet med förpliktelsen är inte främst att öka säkerheten för minoritetsspråks- talare, vilka i allmänhet förstår säkerhetsanvisningar på majoritets-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">133</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_134">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388134x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft11">språket. Syftet är snarare att bidra till att språket blir ett kommu- nikationsmedel i det dagliga livet (Europarådet, 2005b, p. <NOBR>320–324).</NOBR></P>
<P class="p90 ft9">Begreppet ”säkerhetsanvisningar” är brett. Till skillnad från punkt 2.e (se nästa avsnitt) tar förpliktelsen dessutom inte enbart sikte på meddelanden från myndigheter.</P>
<P class="p90 ft9">I litteraturen har anförts att säkerhetsanvisningar är offentligt visade meddelanden som varnar för faror från anläggningar och utrustning, exempelvis utrymningsanvisningar i händelse av brand, säkerhetsföreskrifter i kollektivtrafiken, varningsskyltar i närheten av farliga konstruktioner och säkerhetsföreskrifter i fabriker (Woehr- ling, 2006, s. 230).</P>
<P class="p91 ft11">Av ordalydelsen följer emellertid att förpliktelsen avser alla slags anvisningar som syftar till att förebygga olyckor. Det är även så expertkommittén har tolkat punkten (Europarådet, 2012b, p. 482). Det framgår inte av ordalydelsen att det skulle krävas att säkerhets- anvisningarna måste utgöra skyltar eller offentligt anslagna med- delanden. Exempelvis har expertkommittén lyft fram säkerhetsinfor- mation i bipacksedlar för läkemedel (Europarådet, 2004b, p. 163).</P>
<P class="p92 ft9">En särskild fråga är om även generella föreskrifter meddelade av myndigheter bör omfattas. I den engelska texten används uttrycket <SPAN class="ft15">safety instructions </SPAN>och inte <SPAN class="ft15">safety regulations</SPAN>, vilket talar emot att så- dana föreskrifter skulle omfattas.</P>
<P class="p91 ft11">Även om uttrycket ”säkerhetsanvisningar” potentiellt har ett omfattande tillämpningsområde finns vissa begränsningar. För det första avser förpliktelsen uppenbarligen endast skriftliga säkerhets- anvisningar.<SPAN class="ft86">75 </SPAN>För det andra följer av inledningen till punkt 2 att förpliktelsen gäller så långt myndigheterna är behöriga. Det krävs med andra ord inte att staten utökar sin kompetens att reglera ut- formningen av säkerhetsanvisningar. För det tredje gäller förplikt- elsen ”inom rimliga gränser” och ska genomföras på ”lämpligt sätt”.</P>
<P class="p361 ft9">I litteraturen har bl.a. anförts att sistnämnda uttryck avser att ge staterna tillräckligt handlingsutrymme och att staten inte åtar sig att systematiskt översätta alla säkerhetsanvisningar inom det om- råde där minoritetsspråket används. Däremot måste staten tillämpa en genomtänkt strategi baserad på minoritetsspråkets situation (se Woehrling, 2006, s. 230).</P>
<P class="p362 ft60"><SPAN class="ft59">75 </SPAN>I den engelska texten anges ”… safety instructions are also <SPAN class="ft100">drawn up </SPAN>in regional or mino- rity languages” (utredningens kursivering).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">134</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_135">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388135x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft17">3.7.9</SPAN><SPAN class="ft50">Konsumentinformation på minoritetsspråk (punkt 2.e)</SPAN></P>
<P class="p102 ft9">Enligt punkten åtar sig staten att se till att information om konsu- menters rättigheter som lämnas av behöriga myndigheter görs till- gänglig på minoritetsspråket.</P>
<P class="p55 ft11">Förpliktelsen är avgränsad på så sätt att det endast är <SPAN class="ft14">behöriga </SPAN>myndigheter som behöver lämna information på minoritetsspråk. Med uttrycket får förstås den eller de myndigheter som har ett sär- skilt ansvar för att informera om konsumenters rättigheter (Woehr- ling, 2006, s. 231). Även om andra myndigheter inom ramen för sin serviceskyldighet kan lämna information av betydelse för konsu- menter bör dessa således inte omfattas.</P>
<P class="p95 ft9">Förpliktelsen gäller ”inom rimliga gränser”. Den mängd infor- mation som lämnas om konsumenters rättigheter kan vara mycket omfattande. Även om idealet givetvis vore att all sådan information fanns tillgänglig på minoritetsspråket bör förpliktelsen sättas i relation till språkets situation. Effekten av åtgärden att informera även på minoritetsspråket torde att ytterligare ett användningsom- råde för språket skapas och att dess status och synlighet ökar. Vid genomförandet borde den vanligaste, viktigaste och mest använda informationen därför prioriteras.</P>
<P class="p217 ft17">Information om konsumenters rättigheter i Sverige</P>
<P class="p188 ft11">I Sverige regleras konsumenters rättigheter i ett stort antal lagar.<SPAN class="ft86">76 </SPAN>Konsumentverket har i uppdrag att i samverkan med informations- ansvariga myndigheter<SPAN class="ft86">77 </SPAN>ansvara för att tillhandahålla och samordna en upplysningstjänst med opartisk information och vägledning till konsumenter. <SPAN class="ft14">Hallå konsument </SPAN>är en rikstäckande upplysnings- tjänst som samordnas av Konsumentverket. Konsumenter kan kon- takta tjänsten via telefon, <NOBR>e-post,</NOBR> Facebook eller en chatt. Konsu- mentverkets hemsida innehåller dessutom information om ett</P>
<P class="p363 ft56"><SPAN class="ft78">76</SPAN><SPAN class="ft107">Se exempelvis listan på Konsumentverkets hemsida, http://www.hallakonsument.se/klaga- </SPAN><NOBR>angra-eller-anmala/vad-lagen-sager/avtalsvillkorslagen/</NOBR></P>
<P class="p349 ft75"><SPAN class="ft78">77</SPAN><SPAN class="ft82">Informationsansvariga myndigheter är Allmänna reklamationsnämnden, Boverket, Energi- marknadsinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen, Finansinspektionen, Kemikaliein- spektionen, Kronofogdemyndigheten, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Pensionsmyn- digheten, Post- och telestyrelsen och Statens energimyndighet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">135</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_136">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388136x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p364 ft13">tiotal lagar. Information finns på minoritetsspråk, främst när det gäller finska.</P>
<P class="p365 ft13">Många kommuner erbjuder även konsumentvägledning, vilket emellertid är en frivillig verksamhet.</P>
<P class="p315 ft17"><SPAN class="ft17">3.7.10</SPAN><SPAN class="ft93">Utredningens överväganden</SPAN></P>
<P class="p366 ft13"><SPAN class="ft17">Bedömning: </SPAN>Det bör finnas möjlighet för Sverige att utöka sitt åtagande till punkt 2.e) i artikel 13 i förhållande till finska, samiska och meänkieli. Ett sådant åtagande bör kunna genom- föras genom att regeringen ger i uppdrag till Konsumentverket att tillhandahålla den mest väsentliga konsumentinformationen på de tre språken.</P>
<P class="p367 ft9">Utredningen bedömer däremot inte att Sverige kan utöka sitt åtagande till någon av de övriga punkterna i artikel 13.</P>
<P class="p368 ft9">Utredningen anser när det gäller frågan om åtgärder mot språkförbud att det är tveksamt om diskrimineringslagen är till- räcklig för att motsvara kravet i språkstadgan. Frågan behöver angripas mer systematiskt av lagstiftaren innan det är möjligt att ta ställning till om Sverige kan och bör tillämpa punkt 1.b) och 1.c). Vidare noterar utredningen när det gäller punkt 1.c) att det kan krävas andra åtgärder än förbudslagstiftning för att mot- verka sådana sedvanor. Förekomsten av sådana sedvanor kan be- höva kartläggas. Utifrån en sådan kartläggning kan lämpliga åt- gärder övervägas. De frågor som rör punkt 1.b) och 1.c) bör ut- redas i ett sammanhang.</P>
<P class="p283 ft17">Konsumentinformation på finska, meänkieli och samiska (p. 2.e)</P>
<P class="p369 ft9">Utredningen anser att det finns möjlighet för Sverige att tillämpa punkt 2.e). Det finns en myndighet, Konsumentverket, med tydligt ett utpekat ansvar att lämna information till konsumenter om deras rättigheter inom en rad skilda områden. Möjligheten att genomföra punkten underlättas av att ansvaret för informationen är samlat till en myndighet.</P>
<P class="p106 ft42">Möjligheten att få information om konsumenträttigheter skulle innebära en statushöjning och att minoritetsspråken synliggörs. En</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft35">136</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_137">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13">följd skulle även kunna bli att relevant terminologi på språken utvecklas eller upprätthålls.</P>
<P class="p255 ft9">Utredningen kan konstatera att Konsumentverket lämnar infor- mation på en rad olika sätt, såväl muntligt som skriftligt. Vidare förekommer särskilda konsumenträttigheter inom många olika om- råden som regleras i flera olika lagar. Utredningen bedömer att det är uteslutet att Konsumentverket omedelbart skulle kunna göra all information som myndigheten lämnar om konsumenters rättigheter tillgänglig på de tre territoriella språken.</P>
<P class="p56 ft9">Som ett första steg anser utredningen att det är rimligt att Kon- sumentverket får i uppdrag att på finska, meänkieli och samiska tillhandahålla den skriftliga information om konsumenters rättig- heter som myndigheten bedömer är mest väsentlig. Om möjligt bör den mest synliga och efterfrågade informationen prioriteras då den får antas ge störst effekt i förhållande till minoritetsspråken. I uppdraget kan även ingå se över möjligheten att, efter en invente- ring bland personalens språkkunskaper, lämna muntlig information på minoritetsspråk.</P>
<P class="p217 ft17">Vård och omsorg på minoritetsspråket (punkt 2.c)</P>
<P class="p102 ft9">Sverige har redan infört en möjlighet att få äldreomsorg på de terri- toriella språken, vilket kan ses som ett steg på vägen mot tillämp- ning av punkten. Därutöver har utredningen uppfattat att efterfrå- gan bland de nationella minoriteterna främst rör den sjukvård som bedrivs av landstingen eller av privata aktörer på landstingens upp- drag. Även om begreppet social omsorg enligt punkt 2.c) skulle omfatta även annat bedömer utredningen att en tillämpning i rimlig utsträckning bör innebära att minoritetsspråk inom landstingssjuk- vården prioriteras.</P>
<P class="p56 ft9">En tillämpning i rimlig utsträckning bör inte heller kräva att alla grenar inom sjukvården omfattas. Möjligheten att tillgodose beho- vet av personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska torde vara svårare ju mer specialiserad sjukvård det handlar om. För minoritetsspråkens del bör det samtidigt vara mer väsentligt att språken används inom delar av sjukvården som når en större del av allmänheten.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">137</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_138">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">Som ett första steg skulle en möjlighet att använda av minori- tetsspråk vid vårdcentraler inom förvaltingsområdena kunna vara ett sätt att i rimlig utsträckning genomföra punkten. För att kunna bedöma om detta vore möjligt och hur det i så fall skulle kunna genomföras skulle särskild en kartläggning av behov och möjlig- heter behövas. Detta ryms inte inom uppdragets ramar. Utred- ningen bedömer därför inte att Sverige i dagsläget kan utöka sitt åtagande till punkten.</P>
<P class="p79 ft17">Övriga punkter</P>
<P class="p60 ft9">Övriga punkter i artikel 13 skulle kräva en särskild utredning som inte ryms inom utredningens uppdrag. Utredningen kan därför inte föreslå att Sverige utökar sitt åtagande till någon av punkterna. När det gäller vissa av punkterna finns det anledning att utveckla resonemanget något.</P>
<P class="p74 ft10">Enligt punkt 1.b) krävs att lagstiftningen förbjuder formella språkförbud inom ”ekonomisk och social verksamhet”, i bl.a. före- tags interna regler. Diskrimineringslagen får i och för sig anses täcka in den verksamhet som avses i punkten. Lagen innebär dess- utom att språkförbud under vissa omständigheter kan anses otillåt- na. Detta är dock beroende av bedömningen i det enskilda fallet. Hur det tillåtna området ser ut är svårt att generellt uttala sig om mot bakgrund av avsaknaden av rättspraxis. Det är osäkert om den typen av indirekta förbud mot språkförbud, som diskriminerings- lagen innebär, kan anses tillräckliga enligt språkstadgan. Avgörande för bedömningen enligt diskrimineringslagen är dessutom att det finns ett samband med språkanvändarens etniska tillhörighet. Punkt 1.b) i språkstadgan tar emellertid sikte på förbud mot an- vändning av minoritetsspråk oavsett om det finns en koppling till etnicitet eller liknande. En ytterligare oklarhet är i vilken utsträck- ning språkstadgan tillåter att det görs sådana intresseavvägningar som krävs när det gäller indirekt diskriminering.</P>
<P class="p370 ft42">Sammanfattningsvis är det tveksamt om diskrimineringslagen kan anses tillräcklig för att motsvara språkstadgans krav. Det är inte heller givet att det är genom diskrimineringslagstiftningen sta- ten bör angripa problemet. Frågan om språkförbud får anses rela- tivt outforskad i Sverige. Utredningen har i delbetänkandet pekat</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">138</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_139">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p371 ft9">på behovet av att se över denna fråga (se SOU 2017:60, s. 249– 251). Utredningen anser att frågan behöver angripas mer systema- tiskt av lagstiftaren innan det är möjligt att ta ställning till om Sverige kan och bör tillämpa punkt 1.b).</P>
<P class="p76 ft9">När det gäller punkt 1.c) täcker den bl.a. in ”informella” språk- förbud. Bedömningen ovan avseende punkt 1.b) är relevant även när det gäller dem. Därtill kan det emellertid krävas andra åtgärder än förbudslagstiftning för att motverka sådana sedvanor som nämns i punkt 1.c). Ett första steg bör i så fall vara att det görs en kartläggning av i vilken utsträckning det förekommer sedvanor som motverkar användning av minoritetsspråken inom social och ekonomisk verksamhet. Utifrån en sådan kartläggning kan lämpliga åtgärder övervägas.</P>
<P class="p70 ft9">Utredningen anser att Sverige bör låta utreda frågor som rör språkförbud och sedvanor som motverkar användning av minori- tetsspråken, dvs. punkt 1.b) och 1.c), i ett sammanhang. Därefter kan Sverige ta ställning till om det är möjligt att utforma lagstift- ning och andra åtgärder för att leva upp till dessa punkter.</P>
<P class="p71 ft12">Punkt 1.d) bör enligt utredningen tillämpas så att staten inom den privata sektorn, exempelvis bland företag, underlättar eller uppmuntrar användning av minoritetsspråk. Inom minoritetspoli- tiken vidtas i dag i princip inte några sådana åtgärder, möjligen med undantag för verksamheten vid Samiskt språkcentrum. För att bedöma hur punkten skulle kunna genomföras skulle det krävas en särskild kartläggning av behov och möjligheter på området.</P>
<P class="p372 ft49"><SPAN class="ft46">3.8</SPAN><SPAN class="ft48">Synpunkter från företrädare för de nationella minoriteterna</SPAN></P>
<P class="p373 ft15">Sverigefinländarnas delegation <SPAN class="ft9">har anfört att de områden där det är mest angeläget att höja ratifikationsnivån är utbildning, samt äldre- omsorg och hälso- och sjukvård.</SPAN></P>
<P class="p70 ft10">Delegationen har pekat på att Finland har valt en högre ambi- tionsnivå än Sverige avseende artikel 8, punkt 1, avseende samiska och svenska i fråga om punkterna <NOBR>a)–f),</NOBR> förskola, grundskola, yrkes- utbildning, universitetsutbildning och vuxenutbildning. Delega- tionen har vidare pekat på att Norge har valt en högre ambitionsnivå</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">139</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_140">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft13">avseende samiska samt att det lagstadgade skyddet i Norge är betyd- ligt starkare för enskilda elever.</P>
<P class="p227 ft12">Delegationen har vidare i huvudsak anfört följande. Mot bak- grund av att Europarådet underkänt den svenska modellen med modersmålsundervisning och mot bakgrund av den faktiska språk- bytessituation som de nationella minoritetsspråken befinner sig i, är det ytterst angeläget att höja ambitionsnivån och nivån av ratifi- ceringen och därmed stärka rätten till undervisning på minoritets- språk i vart fall inom förvaltningsområdet. Det är också ett naturligt nästa steg att ta i utvecklandet av minoritetsrättigheter.</P>
<P class="p91 ft11">I fråga om punkt 2.c) i artikel 13, social omsorg, konstaterar dele- gationen att Sverige har valt att inte tillämpa den, trots att äldre- omsorg finns medtagen i minoritetslagen som rättighet och Sverige uttryckligen uttalat att äldreomsorg omfattas av det förstärkta skyddet. Delegationen har vidare anfört följande. Även här är det motsvarande åtagandet betydligt högre i Norge och Finland för svenska respektive samiska. De territoriella nationella minoritets- språken behöver ges ett folkrättsligt skydd på omsorgsområdet, och då behöver ratificeringsnivån höjas i Sverige. Hälso- och sjukvård på finska går redan att lösa i viss mån i dag, dels genom tolktjänster, dels genom mer systematisk listning av husläkare med språkkun- skaper på vårdcentralerna. Det handlar således i första hand om en högre grad av matchning mellan språkkunskaper och brukare, vilket också skulle kunna innebära en effektivisering av landstingens nu- varande resurser. För samiskans del har det också betydelse om de nordiska regelverken nu ska harmoniseras i högre grad – det är ju ett av argumenten för framtagandet av en nordisk samekonvention.</P>
<P class="p184 ft11">Delegationen har anfört att behovet av höjning av ratifikations- nivån är mest akut beträffande ovannämnda artiklar, men att det även finns andra artiklar där nivån skulle kunna höjas. Delegationen har anfört följande. Om regeringen vill höja medvetenhet och ansvarstagande för minoritetsspråken generellt i Sverige skulle man även kunna överväga ratificering av punkt 3 i artikel 12. Punkten innebär ett åtagande för staten att ta vederbörlig hänsyn till minori- tetsspråk och den kultur dessa ger uttryck för när den sprider sin kultur utomlands. Det skulle innebära en bekräftelse av att de natio- nella minoriteternas språk och kultur faktiskt är en del av det svenska kulturarvet som ska skyddas och främjas, inte bara nationellt.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">140</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_141">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft15">Svenska Tornedalingars <NOBR>Riksförbund-Tornionlaaksolaiset</NOBR> <NOBR><SPAN class="ft9">(STR-T),</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> vars yttrande i frågan har biträtts av ungdomsförbundet </SPAN>Met Nuoret, <SPAN class="ft9">har föreslagit en generell höjning eller utvidgning av Sveriges åtagan- den enligt del III i språkstadgan.</SPAN></P>
<P class="p70 ft11">Vad gäller artikel 8 har <NOBR>STR-T</NOBR> förespråkat att ambitionsnivån i samtliga punkter höjs till den högsta. Förbundet har anfört följande. Europarådet har underkänt den svenska utbildningsmodellen. Det är ytterst angeläget att höja Sveriges ambitionsnivå på grund av språk- bytesprocessen. Ratificering av dessa artiklar stärker rätten till under- visning och skapar en sammanhängande utbildningskedja. Vi kan för meänkielis del se att en ratificering skulle höja språkets status ytter- ligare. Vår utmaning är inte för få elever utan synen på språket och attityden till den. En naturlig utveckling av minoritetslagen skulle vara att en förstärkt undervisning erbjuds åtminstone i förvaltnings- områdeskommuner.</P>
<P class="p84 ft12">I fråga om artikel 9 har förbundet föreslagit att Sverige ska tillämpa ambitionsnivå i) i samtliga punkter, vilket innebär att rätte- gången i brottmål, tvistemål respektive förvaltningsmål ska hållas på minoritetsspråket. Förbundet har anfört följande. För <NOBR>STR-T</NOBR> är det en självklarhet att det ska finnas möjlighet att få använda meänkieli inom rättsväsendet. Meänkieli blir legitimt och språkets status höjs om det får användas i fler samhällsdomäner. Det enda fall förbundet känner till där meänkieli nyttjats är ett fall från 2009.</P>
<P class="p70 ft12">Vad gäller artikel 10 har förbundet förespråkat att ett utökande av Sveriges åtagande beträffande samtliga punkter som inte redan om- fattas av åtagandet, samt att ambitionsnivån höjs avseende de punkter som redan omfattas. Förbundet har anfört följande. En ratificering skulle vara en bekräftelse på det som redan sker i mer eller mindre omfattning inom förvaltningsområdeskommunerna för meänkieli, så även för Region Norrbottens del. Därför ser inte vi att en ratificering av artiklarna skulle vara betungande. I sammanhanget bör nämnas om det historiskt proaktiva beslut som Pajala kommun fattade 2008, att kommunfullmäktigeledamöter hade möjlighet att tala meänkieli, finska och svenska vid fullmäktige. Trots beslutet valde de flesta att tala svenska. Det om något visar att språken har en låg status och att individer inte alltid är trygga i att använda minoritetsspråk i offentliga rum.</P>
<P class="p84 ft11">Förbundet har föreslagit att Sverige utökar sitt åtagande till punk- terna 1.a.i), 1.f.i), 1.g) och 3 i artikel 11(höjd ambitionsnivå avseende</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">141</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_142">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft12">public <NOBR>service-media</NOBR> och stöd till massmedia samt utbildning av journalister). Förbundet har anfört följande. Språkbytesprocessen pågår och media har en oerhört viktig nyckelroll i revitaliseringen av meänkieli. Media har också en viktig roll i utvecklingen av meänkieli. Förutom språkliga aspekter så är tillgången till media på minoritets- språk en demokratifråga. När det kommer till kapacitet och resurser inom public service vad gäller meänkieli är dessa ytterst marginella i förhållande till finska och samiska. <NOBR>STR-T</NOBR> har uppmärksammat att public <NOBR>service-bolagen</NOBR> de senaste åren insett behovet för meänkielis del. <NOBR>STR-T</NOBR> vill dock understryka att de personella resurserna för meänkielis del fortfarande är ytterst marginella i förhållande till finska och samiska trots att åhörarna/tittarna för meänkielis del är stor och trogen.</P>
<P class="p91 ft11">Förbundet föreslagit att Sverige utökar sitt åtagande enligt punk- terna 1.c), 1.e), 1.h) i artikel 12 till att omfatta även meänkieli och anfört att det är rimligt att det som tillämpas för samiska och finska även ska tillämpas för meänkieli. Förbundet har även föreslagit att punkt 3 ska tillämpas och har anfört att en tillämpning av punkten skulle vara en bekräftelse att de nationella minoriteternas språk och kultur är en del av det svenska kulturarvet.</P>
<P class="p92 ft9">Beträffande artikel 13 har förbundet föreslagit att punkt 2.c tillämpas och har anfört att Sverige har valt att inte tillämpa punkten trots att äldreomsorgen är en del av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt att det är fullkomligt naturligt att utvidga skyddet till att även gälla hälso- och sjukvård.</P>
<P class="p91 ft11"><SPAN class="ft14">Sáminuorra </SPAN>har föreslagit att punkt 1.a.ii) i artikel 10 ska tillämpas (ett åtagande som innebär att statstjänstemän som är i kontakt med allmänheten använder minoritetsspråket i förhållande till de personer som kontaktar dem på språket). Förbundet har anfört att det skulle höja förtroendet för myndigheter och statliga institutioner hos den samiska befolkningen, som annars har en lägre grad av förtroende mot dessa jämfört med den övriga befolkningen i Sverige.</P>
<P class="p184 ft11">Förbundet har vidare föreslagit att Sverige tillämpar punkt 1.c i artikel 11 (ett åtagande att uppmuntra och/eller underlätta inrättan- de av minst en <NOBR>tv-kanal</NOBR> på landsdels- eller minoritetsspråk) och an- fört att det hade varit ovärderligt för de samiska språken att Sverige tillsammans med Norge och Finland verkar för att starta en samisk <NOBR>tv-kanal</NOBR> med längre sammanhängande sändningar än i dag och mer frekventa nyhetssändningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">142</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_143">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p161 ft9">Förbundet har slutligen föreslagit att Sverige tillämpar punkt- erna 2.d och 2.e i artikel 13 (att se till att det finns säkerhetsan- visningar respektive myndighetsinformation om konsumenters rättigheter på minoritetsspråket) samt anfört att det är symboliskt viktigt för att synliggöra de levande samiska språken i Sverige för majoritetsbefolkningen men också för att ge samer möjlighet att se sitt eget språk utanför sfären i det egna hemmet.</P>
<P class="p106 ft9"><SPAN class="ft15">Sverigefinska Riksförbundet </SPAN>har anfört att skolfrågorna är en av de viktigaste frågorna och att det är nödvändigt att höja nivån avseende artikel 8, punkterna <NOBR>a)–c).</NOBR></P>
<P class="p76 ft15">Sverigefinska ungdomsförbundet <SPAN class="ft9">(SFU) har föreslagit att Sverige utökar sina åtaganden enligt språkstadgan på ett antal punkter, vilka framgår i det följande. Förbundet har inledningsvis anfört att övergripande kommentarer om förbundets förslag till punkter att tillämpa är följande:</SPAN></P>
<P class="p129 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">Sveriges internationella åtaganden gentemot språkstadgan måste harmoniseras med den nationella lagstiftningen.</SPAN></P>
<P class="p127 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft66">Sveriges internationella åtaganden skulle kunna intensifieras för att följa nutida språkforskning och de olika behov som respek- tive språklig nationell minoritet står inför.</SPAN></P>
<P class="p128 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">Sveriges internationella åtaganden skulle kunna höjas för att flytta fram positionerna i samråd samt i den politiska debatten under tiden som följer efter den statliga utredningen och kom- mande regeringspropositionen.</SPAN></P>
<P class="p374 ft9">Förbundet har angående punkt 8.1.a.ii) i språkstadgan anfört föl- jande. Enligt språkforskning behövs språkbad för att kunna återta språket i de familjer där språket förlorats. För sverigefinska barn med detta mål, skadar en tvåspråkig förskolemiljö inlärningen av det finska språket. Då utredningen föreslår att lydelsen ”helt eller delvis” ersätts med ”hela eller en väsentlig del” skulle detta åtagan- de harmonisera den nationella lagstiftningen.</P>
<P class="p76 ft9">När det gäller grundskolan generellt har SFU anfört följande. SFU är starkt emot dagens text i skolförordningens 9 kapitel, 13 § som nämner att:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">143</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_144">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p375 ft20">Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig undervisning en- ligt 12 § får högst hälften av undervisningen ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att undervisningen på svenska successivt ökar</P>
<P class="p183 ft9">SFU har anfört att förbundet inte förstår hur en sådan begränsning i grundskolan är förenlig med minoritetspolitikens ambitioner att föra vidare språket till kommande generationer. På grund av för- ordningens innehåll löser i dag de sverigefinska skolorna situati- onen med ett jämkningssystem. I grundskolans lägre årskurser sker en större del av undervisningen på minoritetsspråket. Därefter trappas undervisningen ned och är i de senare årskurserna mestadels på svenska.</P>
<P class="p184 ft12">SFU har vidare angående punkt 8.1.b.ii) anfört följande. Följande ambition skulle harmonisera den faktiska situation som råder inom många sverigefinska grundskolor i de lägre årskurserna. Dessutom skulle kommuner i ett förvaltningsområde behöva ta ställning till om man enligt Sveriges internationella åtaganden, bör skapa finsk- språkiga klasser, trots att den nationella lagstiftningen inte ålägger dem det.</P>
<P class="p90 ft9">Därtill har SFU angående punkt 8.1.c.ii) anfört följande. Genom att anta följande ambition skulle åtagandet harmoniseras med ung- domsförbundets syn på att slopa skolförordningens 9 kap. 13 § för finskspråkig undervisning. Dessutom skulle nuvarande förvalt- ningsområden med finskspråkiga klasser i lågstadiet behöva ta ställ- ning till om man enligt Sveriges internationella åtaganden, bör för- länga den finskspråkiga grundskoleundervisningen till att gälla även för högstadiet, trots att den nationella lagstiftningen inte ålägger dem det.</P>
<P class="p184 ft11">SFU har avseende punkt 8.1.d.ii) anfört: Vi anser att avsaknaden av gymnasiestudier med finskspråkig inriktning är ett stort problem för att stärka det finska språkets status. I dag finns både ett same- gymnasium samt ett gymnasium på teckenspråk för döva och hör- selskadade, men inget gymnasium för landets största språkgrupp. Följande ambition skulle kunna göra minoritetspolitiken mer tvär- politisk, åtminstone inom gymnasiepolitiken.</P>
<P class="p90 ft9">SFU har anfört att 8.1.e.ii) harmoniserar nuläget då Stockholms universitet är ansvarigt universitet för finska.</P>
<P class="p91 ft9">SFU har i fråga om punkt 8.1.f.ii) anfört: Inom den kommunala vuxenutbildningen erbjuds sällan finska som språkval, trots att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">144</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_145">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p329 ft11">språket är landets näst största. Det är även vanligt förekommande att man inte ens kan göra en prövning i kurserna finska I och finska II. Detta blir en dubbel bestraffning. Vi vill med denna ambition tvinga fram en förändring inom den kommunala vuxenutbildningen.</P>
<P class="p69 ft12">Förbundet har avseende punkt 10.1.b) anfört följande. Inom både Arbetsförmedlingen och Förvaltningskassan kan exempelvis finska användas i muntliga kontakter med myndigheterna, genom tolkning. Däremot nekas enskilda att lämna in både aktivitets- rapporter och handlingar på finska. Inom regeringskansliet, riks- dagen och inom många lokala myndigheter verkar det råda en missuppfattning att det enda som intresserar de nationella minori- teterna är en översättning av minoritetslagen på det egna språket. Det skulle vara till stor hjälp om ofta förekommande förvaltnings- texter som skolförordningen, skollagen, socialtjänstlagen och grund- lagarna, samt formulär avsedda för befolkningen inom förvaltnings- myndigheterna, fanns på finska. Ungdomsförbundet ser att ambiti- onen kan kräva fram en förändring.</P>
<P class="p71 ft12">SFU har föreslagit att Sverige även tillämpar 10.3.a) och 10.3.b). Förbundet har anfört följande. Dessa paragrafer harmoniserar nu- läget, samt tvingar fram en förändring inom befintliga förvaltnings- myndigheter att genomföra en kartläggning av de anställdas språk- kompetens, samt göra nödvändiga språkliga vidareutbildningar bland de anställda. I nuläget löser många förvaltningsmyndigheter be- hovet genom att erbjuda tolk, precis som för alla andra språk. Nästan alla sverigefinnar förstår svenska, men vill kunna använda sitt eget språk. Våra språkliga rättigheter är inga integrationsåt- gärder. Höjer Sverige ambitionen kan inte förvaltningsmyndighet- erna längre smita från åtgärder.</P>
<P class="p70 ft11">SFU har därtill föreslagit att Sverige tillämpar punkt 12.3 och har anfört: Minoritetspolitikens mål är att öka jämlikheten mellan majoritetssamhället och de nationella minoriteterna, samt svenskan och de nationella minoritetsspråken. Detta gäller även när Sverige sprider sin kultur utomlands. Svenska och finska är redan officiella språk inom Europeiska unionen. Enligt språklagens 13 § ska ”sven- skans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas”. Varför kan inte Sverige även värna om finskans ställning i EU när språket är ett oficiellt minoritetsspråk i Sverige? Dessutom har det finska språket fortfarande en väldigt låg status inom Nord- iska rådet. Vid sidan av att sprida minoriteternas kultur utomlands,</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">145</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_146">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft13">skulle även följande åtagande kunna höja Sveriges ambition i våra internationella samarbetsorgan.</P>
<P class="p376 ft9">SFU har vidare anfört att Sverige bör tillämpa punkt 13.1.b) och 13.1.c) och har anfört följande. Det som skiljer artiklarna är att företag inskränker användandet av ett språk, samt motverkar an- vändandet av ett språk. Konsekvensen blir densamma. Enligt mino- ritetspolitikens mål ska jämlikheten mellan svenskan och de nationella minoritetsspråken öka. De nationella minoritetsspråken är officiella språk, och därför kan inte företag motverka användan- det av dessa. Ambitionen skulle delvis harmonisera nuvarande nationell lagstiftning gentemot Sveriges internationella åtaganden. Enligt diskrimineringslagens (2008:567) 2 kapitel, 1 §, får inte en arbetsgivare diskriminera bland annat den som hos arbetsgivaren är anställd, fullgör praktik eller står till förfogande för att utföra ar- bete som inlånad arbetskraft. Ungdomsförbundet ser att ambiti- onen kan kräva fram en utredning gällande språk som ny diskrimi- neringsgrund.</P>
<P class="p92 ft9">SFU har anfört angående punkterna 13.1.d och 13.2.c att åtagan- dena skulle harmonisera den nuvarande nationella lagstiftningen med Sveriges internationella åtaganden.</P>
<P class="p91 ft12">När det slutligen gäller punkt 13.2.d har SFU anfört följande. Synligheten och statusen för särskilt samiskan och finskan skulle kunna höjas genom följande åtagande. Ett förslag skulle kunna vara att ambitionen gäller vid avgång eller destination till ort inom ett förvaltningsområde. Inom exempelvis ett större statligt ägt flyg- bolag råder en intern språkpolicy där personalen enbart får göra säkerhetsanvisningar på svenska och engelska. Detta håller fast vid en nationalistisk bild av Sverige som ett homogent land med ett språk. Då vi har större inrikesflygplatser i flerspråkiga områden som Luleå, Umeå och Kiruna skulle artikelns ambition kunna tvinga fram en förändring av nuläget. Dessutom skulle artikeln även leda till att minoritetspolitiken blir mer tvärpolitisk när både Försvars- makten och Myndigheten för samhällskydd och beredskap behöver ta ställning till Sveriges internationella åtaganden.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">146</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_147">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388147x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td50"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td51"><P class="p23 ft41">Utökade åtaganden enligt språkstadgan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft46"><SPAN class="ft46">3.9</SPAN><SPAN class="ft47">Behov av ny översättning av språkstadgan</SPAN></P>
<P class="p377 ft10"><SPAN class="ft108">Bedömning: </SPAN>Utredningen har vid genomgången av språkstadgan återkommande kunnat konstatera att den översättning av stad- gan som finns bilagd till betänkanden och propositioner inne- håller tveksamheter och i vissa fall rena felaktigheter. Regeringen bör överväga att låta göra en ny översättning av stadgan.</P>
<P class="p378 ft12">De två autentiska versionerna av språkstadgan är upprättade på engelska respektive franska. Som bilagor till propositioner och betänkanden på minoritetspolitikens område finns en översättning till svenska. Även om denna översättning alltså inte är juridiskt bindande torde den ha stor betydelse, framförallt i relationen mellan regeringen och de nationella minoritetsspråkstalarna, såväl när det gäller diskussionen om huruvida Sverige lever upp till sina nuvarande åtaganden som frågan om åtagandena bör utökas.</P>
<P class="p95 ft11">I arbetet med detta betänkande har utredningen utgått från den engelska texten, men har återkommande konsulterat den svenska översättningen när de olika avsnitten i detta kapitel har skrivits. Vid några tillfällen har utredningen kunnat konstatera att den svenska översättningen innehåller rena felaktigheter. Exempel på det är punkt 1.f.iii) i artikel 8 där ”the public authorities” översatts med ”de statliga myndigheterna”, snarare än ”myndigheterna”. Ett annat exempel är punkt 2.a) i artikel 13 där dels ”payment orders” blivit ”skuldebrev”, dels implementation” blivit ”införs”. Ett ytterligare exempel finns i punkt 2.e) och 2.f) i artikel 10. Där har ”debates in their assemblies” översatts med ”i sina sammanträden”. Över- sättningen ger här intryck av att förpliktelsen är mer omfattande än vad som är fallet, nämligen att den täcker även andra sammanträden än de som hålls i de politiska beslutande församlingarna.</P>
<P class="p56 ft9">I andra fall innehåller översättningen betydelseglidningar. Ett exempel på det är punkt 1.f.i) i artikel 8 där ”mainly or wholly” blivit ”helt eller delvis”, när en korrekt översättning snarare vore ”helt eller huvudsakligen”, eller något liknande.</P>
<P class="p95 ft11">Språkstadgan utgör tillsammans med ramkonventionen de två grundläggande internationella åtagandena inom den svenska mino- ritetspolitiken. Det är av väsentlig betydelse att det finns tillgång till en tillförlitlig översättning. Det finns därför anledning för rege- ringen att överväga att låta göra en ny översättning av språkstadgan.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">147</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_148">
</DIV>
<DIV id="page_149">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388149x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p379 ft8"><SPAN class="ft16">4</SPAN><SPAN class="ft71">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</SPAN></P>
<P class="p380 ft9">Utredningens uppdrag finns beskrivet i avsnitt 2.2 i kapitel 1. I av- snitt 4.1 nedan tecknar utredningen först en bakgrund till uppdra- get. I avsnitt 4.2 går utredningen igenom grundproblemet med datainsamling om de nationella minoriteterna och minoritetssprå- ken och hur man kan förhålla sig till det. I avsnitt 4.3 redogör ut- redningen för sin syn på behovet av data på nationell nivå och i avsnitt 4.4 för vad som framkommit när det gäller behov av data på lokal nivå. I avsnitt 4.5 slutligen konstaterar utredningen behovet av långsiktigt utvecklingsarbete, föreslår ett uppdrag till Skolverket när det gäller statistik samt biträder en annan utrednings förslag i fråga om uppdrag till Socialstyrelsen.</P>
<P class="p138 ft46"><SPAN class="ft46">4.1</SPAN><SPAN class="ft47">Bakgrund</SPAN></P>
<P class="p381 ft17">Sveriges inställning till insamling av data om de nationella minoriteterna</P>
<P class="p116 ft11">Sverige har av principiella skäl valt att inte använda sig av datainsam- lingsmetoder som bygger på registrering av enskildas etnicitet eller språk, eller insamling av statistik om befolkningens sammansätt- ning i sådana hänseenden, även om det skulle ske frivilligt. Sveriges inställning bygger på en politisk hållning snarare än absoluta juri- diska hinder. Känsliga personuppgifter,<SPAN class="ft86">1 </SPAN>som tillhörighet till en natio-</P>
<P class="p140 ft56"><SPAN class="ft55">1 </SPAN>Personuppgifter definieras i 3 § personuppgiftslagen (1998:204) som ”all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet.” I EU:s dataskydds- förordning, som kommer att gälla från 25 maj 2018, uttrycks det som ”varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person” (se artikel 4.1). Känsliga personupp- gifter är enligt 13 § personuppgiftslagen uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, poli-</P>
<P class="p382 ft35">149</P>
</DIV>
<DIV id="page_150">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388150x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft11">nell minoritet utgör, får under vissa förutsättningar behandlas, men regelverket ställer särskilda krav på hanteringen.<SPAN class="ft86">2 </SPAN>Även uppgifter om personers språkkunskaper eller modersmål kan vara en uppgift som indirekt avslöjar etnicitet, och därmed utgör känsliga personuppgifter.</P>
<P class="p90 ft9">Bakgrunden till Sveriges inställning finns i de historiska över- grepp som begicks under och närmast före andra världskriget. Bland de nationella minoriteterna finns därtill negativa historiska erfaren- heter och en berättigad skepsis vad gäller kartläggningar från myn- digheternas sida.</P>
<P class="p91 ft14"><SPAN class="ft11">I </SPAN>Den mörka och okända historien. Vitbok om övergrepp och kränk- ningar av romer under <NOBR>1900-talet</NOBR> <SPAN class="ft11">konstateras att tusentals personer i Sverige under hela </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1900-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> har registrerats som ”tattare” och ”zigenare”. Första initiativet till en systematisk kartläggning togs av en statlig utredning i början av </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">1900-talet</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> och därefter har ett flertal inventeringar ägt rum. Så sent som 1981 upprättade Social- styrelsen en ”förteckning över zigenare i landet” (DS 2014:8, s. 23 och 94). Problematiken har aktualiserats genom Skånepolisens olag- liga s.k. Kringresanderegister. Svea hovrätt har nyligen fastställt en tingsrättsdom där ett antal personer fått skadestånd för att de införts i registret enbart på grund av sitt eller närståendes romska ursprung (Svea hovrätt, dom den 28 april 2017 i mål T </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">6161–16).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p92 ft9">Inom de judiska och romska minoriteterna utgör givetvis de massmord och andra systematiska övergrepp som begicks under Förintelsen en bakgrund till den skepsis som finns mot kartlägg- ningar från myndighetshåll. Inom den tornedalska och samiska minoriteten finns negativa historiska erfarenheter av att bli utsatta för förnedrande kartläggningar, exempelvis i form av rasbiologiska undersökningar.</P>
<P class="p91 ft42">Utredningen konstaterar att farhågor när det gäller registrering och kartläggning av etnicitet kan grunda sig i en oro för att register</P>
<P class="p383 ft77">tiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening, eller som rör hälsa eller sexualliv. I artikel 9.1 i dataskyddsförordningen ingår även vissa ytterligare kategorier, dock inte språk.</P>
<P class="p197 ft77"><SPAN class="ft59">2 </SPAN>EU:s dataskyddsförordning förbjuder behandling av känsliga personuppgifter enligt punkt 1 i artikel 9. I punkt 2 i artikeln föreskrivs dock ett antal undantag från förbudet, bl.a. i de fall den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke (se p.2.a). Behandling får även, under vissa förutsättningar, ske för arkivändamål av allmänt intresse, vetenskapliga eller his- toriska forskningsändamål eller statistiska ändamål (se p. 2.j). <NOBR>EU-förordningen</NOBR> innehåller givetvis ytterligare bestämmelser som påverkar möjligheten att behandla känsliga person- uppgifter, vilka av utrymmesskäl inte kan gås igenom här.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">150</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_151">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388151x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft9">skulle kunna användas för att spåra och utsätta enskilda individer för övergrepp. En annan farhåga kan vara att kartläggningar kan miss- brukas och användas för att ställa grupper mot varandra eller skapa en negativ bild av en grupp.</P>
<P class="p293 ft17">Kritiken mot Sveriges inställning</P>
<P class="p384 ft9">Sveriges inställning har medfört återkommande internationell kritik, bl.a. från expertkommittén för språkstadgan och den rådgivande kommittén för ramkonventionen, vad gäller bristen på statistik om befolkningens etniska eller kulturella sammansättning och språk- användning. Även från nationella minoriteters sida har kritik fram- förts.</P>
<P class="p148 ft11">Den rådgivande kommittén har redan i den första rapporten om Sverige noterat bristen på statistik. Kommittén uppmanade i sin senaste rapport de svenska myndigheterna att, i samarbete med minoritetsrepresentanter, utveckla lämpliga metoder för att samla in anonyma data uppdelade på grupper<SPAN class="ft86">3 </SPAN>som visar situationen för per- soner som hör till nationella minoriteter, samtidigt som internatio- nella åtaganden om dataskydd och principen om frivillig och fri själv- ididentifikation respekteras (Europarådet, 2017b, p. 33).</P>
<P class="p96 ft11">Även expertkommittén har återkommande noterat bristen på statistik. I sin andra rapport anförde kommittén att ett särskilt prob- lem var bristen på statistisk information avseende minoritetsspråk på förskole- och grundskolenivå (Europarådet, 2006b, s. 55, punkt C).</P>
<P class="p148 ft11">Expertkommittén noterade i sin senaste rapport sina tidigare uppmaningar till svenska myndigheter att ta pragmatiska steg för att, i samarbete med talare av språken, samla in information om antal och geografisk fördelning av talare av minoritetsspråken. Kommittén ansåg att insamlandet av tillförlitlig statistik inte behövde involvera personuppgifter. Kommittén noterade att det finns olika uppfatt- ningar bland representanter för de nationella minoriteterna när det gäller statistik och uppmuntrade Sverige att harmonisera dessa mot- satta synsätt (Europarådet 2017a, p. <NOBR>11–14).</NOBR></P>
<P class="p385 ft60"><SPAN class="ft59">3 </SPAN>I rapporten används uttrycket ”disaggregated data”.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">151</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_152">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388152x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft17">Myndighetsuppdrag om datainsamling</P>
<P class="p72 ft10">DO fick 2011 i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie avseende vilka metoder som kan användas för att bl.a. samla in upp- gifter om de fem nationella minoriteterna.<SPAN class="ft54">4 </SPAN>Uppdraget inriktades i huvudsak mot att undersöka möjligheterna till en bredare använd- ning av en kvantitativ ansats i form av införande av fler variabler i Statistiska centralbyråns (SCB) <SPAN class="ft109">Undersökningar om levnadsförhållan- den </SPAN>(ULF). Uppdraget avsåg möjligheten att ta fram statistiska underlag på aggregerad nivå som möjliggör jämförelse av levnads- förhållanden och livsvillkor mellan olika befolkningsgrupper uti- från bl.a. tillhörigheten till en nationell minoritet och användningen av ett nationellt minoritetsspråk. DO redovisade uppdraget i form av förstudien <SPAN class="ft109">Statistikens roll i arbetet mot diskriminering – en fråga om strategi och trovärdighet </SPAN>(DO, 2012a).</P>
<P class="p386 ft12">Även Folkhälsomyndigheten har fått uppdrag av regeringen som rör datainsamling avseende de nationella minoriteterna. Myndig- hetens föregångare Statens folkhälsoinstitut fick i uppdrag att kart- lägga de nationella minoriteternas hälsosituation. Statens folkhälso- institut redovisade uppdraget i rapporten <SPAN class="ft43">Hur mår Sveriges nationella minoriteter? </SPAN>(Statens folkhälsoinstitut, 2010).</P>
<P class="p74 ft11">Utifrån förslag som lämnades i rapporten fick Folkhälsomyndig- heten i uppdrag att genomföra samråd med företrädare för de natio- nella minoriteterna för att undersöka vilka behov och förutsättningar som finns för att hämta in data om hälsosituationen, samt vilka meto- der som i sådana fall är lämpliga för respektive grupp. Folkhälso- myndigheten redovisade det uppdraget i rapporten <SPAN class="ft14">Samråd med Sveriges nationella minoriteter </SPAN>(Folkhälsomyndigheten, 2014a). Folk- hälsomyndigheten redovisade vad representanterna för respektive nationell minoritet hade framfört avseende behov och förutsättning- ar för kartläggning av hälsosituationen och lämnade ett antal förslag till åtgärder i förhållande till de olika minoritetsgrupperna. Inom Folkhälsomyndigheten pågår för närvarande en enkätundersökning som riktar sig till ett urval bland sverigefinländare (se avsnitt 4.3.2).</P>
<P class="p73 ft11">Sametinget tog 2015 fram en förstudie med förslag på en modell för kartläggning av de samiska språken (Sametinget, 2015).</P>
<P class="p316 ft60"><SPAN class="ft59">4 </SPAN>Uppdraget omfattade även uppgifter av relevans för fem av de sju lagstadgade diskrimi- neringsgrunderna i diskrimineringslagen (ålder och kön exkluderade).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">152</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_153">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388153x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p387 ft13">Regeringen har inte gått vidare med förslag eller bedömningar som gjorts i de olika rapporterna.</P>
<P class="p315 ft46"><SPAN class="ft46">4.2</SPAN><SPAN class="ft47">Grundproblemet</SPAN></P>
<P class="p388 ft13"><SPAN class="ft17">Bedömning: </SPAN>Någon form av statistik, dvs. kvantitativa data, som går att följa över tid är nödvändig om det ska vara möjligt att mäta framsteg eller bakslag för minoritetspolitiken, att göra uppfölj- ningar och att vidta rätt åtgärder.</P>
<P class="p389 ft9">De datakällor som i allmänhet kan användas för att skapa stati- stik är främst olika slags enkätundersökningar, folkbokförings- uppgifter och data från myndigheters administrativa register. Eftersom registrering av enskildas språk eller etnicitet inte får ske kan folkbokföringsuppgifter och registerdata inte användas över huvud taget.</P>
<P class="p236 ft12">Det framstår som osannolikt att det skulle gå att genomföra konventionella befolkningsundersökningar i fråga om de natio- nella minoriteterna eller minoritetsspråken i form av urvalsbase- rade enkätundersökningar, utan att behandla känsliga person- uppgifter. Under sådana förhållanden har det allmänna valet att antingen inte samla in kvantitativa data, eller att utforska möj- liga alternativa metoder och försöka kompensera för eller för- hålla sig till metodernas svagheter och brister.</P>
<P class="p390 ft17">Kvalitativa data kan inte helt ersätta kvantitativa data som beslutsunderlag</P>
<P class="p116 ft11">Utredningens uppdrag har varit att undersöka frågan om datainsam- ling om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken utifrån perspektivet att uppgifterna ska användas för att få bättre besluts- underlag. Uppgifterna ska med andra ord användas för att ställa upp mål, planera och genomföra åtgärder samt följa upp utfall.</P>
<P class="p148 ft10">Renodlade kvalitativa metoder, exempelvis djupintervjuer eller fokusgruppsintervjuer, kan inte helt ersätta insamling av kvantitativa data, dvs. statistik, eftersom sådana metoder per definition inte kan användas för att mäta förändringar över tid eller göra jämförelser mellan grupper. Kvalitativa metoder kan däremot användas som ett</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">153</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_154">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft9">komplement till statistik, exempelvis för att undersöka orsaker till samband som syns i statistiken och hur dessa orsaker verkar på in- dividnivå.</P>
<P class="p90 ft9">Det är nödvändigt att samla in någon form av kvantitativa data som går att följa över tid om det ska vara möjligt att mäta framsteg eller bakslag för minoritetspolitiken, att göra uppföljningar och att vidta rätt åtgärder.</P>
<P class="p391 ft110">De generella svårigheterna med samla in kvantitativa uppgifter om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken</P>
<P class="p271 ft9">Utredningen beskriver i avsnitt 1.2.2 de avgränsningar som finns enligt utredningens direktiv. Eventuella förslag får inte bygga på behandling av känsliga personuppgifter. De får inte heller innebära en renodlad kartläggning av antal personer i landet, eller inom en viss del av landet, som tillhör en viss nationell minoritet eller talar ett visst nationellt minoritetsspråk.</P>
<P class="p184 ft9">Den generella och återkommande utmaningen när det gäller att ta fram statistik om de nationella minoriteterna och minoritetsspråks- talarna är att nå ut till respektive grupp och att få ett underlag som är representativt för hela gruppen. Detta är ett problem främst när det gäller att ta fram besluts- och faktaunderlag som baseras på kvantitativa data, dvs. statistik. Vid kvalitativa undersökningar, så- som djupintervjuer och intervjuer med fokusgrupper, är problemet mindre. Svårigheterna omfattar givetvis även andra grupper base- rade på etnicitet eller språk.</P>
<P class="p91 ft11">Utöver utmaningen att nå ut till gruppen är en annan svårighet att säkerställa anonymitet för enskilda. Då utredningen har getts förutsättningen att känsliga personuppgifter inte över huvud taget får behandlas är det inte tillräckligt att det finns ett rättsligt skydd mot missbruk av sådana uppgifter. Det krävs i så fall att datainsam- lingsmetoder används som gör sådant missbruk tekniskt omöjligt.</P>
<P class="p184 ft12">De datakällor som i allmänhet kan användas för att skapa stati- stik är främst olika slags enkätundersökningar, folkbokföringsupp- gifter och data från myndigheters administrativa register. Eftersom registrering av enskildas språk eller etnicitet inte får ske kan folkbokföringsuppgifter och registerdata inte användas över huvud taget. Därmed återstår enkätundersökningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">154</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_155">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388155x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Möjligheten att använda enkätundersökningar</P>
<P class="p188 ft12">Enkätundersökningar kan göras antingen i form av s.k. totalunder- sökningar eller genom att undersökningen riktas till ett urval av populationen. Populationen är den grupp som man vill kunna dra generella slutsatser om, exempelvis finsktalande i Sverige.</P>
<P class="p56 ft9">Vid en totalundersökning riktas undersökningen till hela popu- lationen och då uppstår inga problem kopplade till urval. När populationen består av ett stort antal individer, exempelvis hela eller delar av befolkningen i ett land, är en totalundersökning van- ligtvis ett omfattande och dyrt projekt. Det kan även uppstå stora problem med bortfall.</P>
<P class="p95 ft11">I Sverige görs inga totalundersökningar avseende befolkningen sedan SCB upphörde med folk- och bostadsräkningarna, av vilka den senaste genomfördes 1990. Den nationella officiella statistiken är numera enbart baserad på administrativa register som komp- letteras med ett antal statistiska urvalsbaserade undersökningar.</P>
<P class="p55 ft9">Den vanligare metoden är att göra en undersökning baserad på ett urval, en s.k. stickprovsundersökning. Om undersökningen baserar sig på ett slumpmässigt urval ur populationen kan utifrån urvalets storlek statistiska beräkningsmetoder användas för att mäta osäkerheten i de slutsatser som dras av urvalet.</P>
<P class="p55 ft11">Både undersökningar baserade på urval och totalundersökningar bygger emellertid på att man har tillgång till en s.k. <SPAN class="ft14">ram</SPAN>. Ramen är en förteckning över alla de individer som ingår i gruppen man vill undersöka. Helst ska alla individer i populationen<SPAN class="ft86">5 </SPAN>ingå i ramen, annars riskerar resultaten att bli snedvridna.</P>
<P class="p55 ft12">Vid stickprovsundersökningar som avser hela Sveriges befolk- ning kan Registret över totalbefolkningen<SPAN class="ft72">6 </SPAN>(RTB) användas som ram. När det gäller de nationella minoriteterna och minoritets- språkstalarna finns inga uppgifter om dem i något register som gör det möjligt att skapa en fullständig ram för respektive grupp. Det närmaste en sådan ram som finns är Sametingets röstlängd och möjligheten som finns att ur register ta fram uppgifter om de som är invandrare från Finland och deras avkomlingar.</P>
<P class="p392 ft56"><SPAN class="ft78">5</SPAN><SPAN class="ft107">De statistiska begreppen är </SPAN><SPAN class="ft88">målpopulation</SPAN>, dvs. den grupp man idealt vill undersöka (t.ex. alla sverigefinnar), respektive <SPAN class="ft88">rampopulation</SPAN>, dvs. de individer som ingår i förteckningen.</P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft78">6</SPAN><SPAN class="ft81">Sedan 1968 finns vid SCB Registret över totalbefolkningen (RTB). Registret är ett utdrag ur folkbokföringsregistret som Skatteverket ansvarar för.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">155</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_156">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p393 ft9">Sametingets röstlängd innehåller emellertid endast en mindre del av alla samer och samisktalande i Sverige. Det är svårt att säga hur representativa undersökningar, om exempelvis språkanvänd- ning, som riktar sig till de på röstlängden är för den samiska be- folkningen i stort.</P>
<P class="p90 ft9">När det gäller registeruppgifterna om invandrade från Finland kan sägas att dessa inte skiljer på finsktalande personer och exempelvis finlandssvenskar. Det har uppskattats att så mycket som var fjärde invandrare från Finland under 1950- och <NOBR>60-talet</NOBR> var finlandssvensk (se avsnitt 2.2.4). När det gäller avkomlingar till invandrade från Finland säger uppgifterna inte heller något om i vilken mån de talar finska eller identifierar sig som sverigefinnar. I gruppen ingår inte heller eventuella sverigefinnar som inte har invandrat från Finland och deras avkomlingar.</P>
<P class="p92 ft9">Vid en enkätundersökning som riktar sig till hela befolkningen i landet eller i en del av landet skulle det vara möjligt att i enkäten ställa frågor som rör exempelvis behov av service på minoritets- språk. En sådan undersökning skulle inte förutsätta en särskild för- teckning över personer som tillhör en viss nationell minoritet. I praktiken är det dock inte en möjlig väg, bl.a. eftersom kostnaderna för en totalundersökning skulle bli orimligt höga.</P>
<P class="p91 ft12">En urvalsundersökning med hela befolkningen som ram skulle eventuellt kunna fånga in en grupp av exempelvis minoritets- språkstalare. Detta bygger dock på att både gruppen och stickpro- vet är så stora att tillräckligt många i minoritetsgruppen kommer med i undersökningen. Om för få i minoritetsgruppen kommer med går det inte att dra några säkra slutsatser av svaren. Om svaren från minoritetsgruppen ska delas upp i mindre grupper, exempelvis utifrån kön, krävs därtill ett än större stickprov. Hur stort stick- provet och minoritetsgruppen skulle behöva vara är inte möjligt att besvara utan att en närmare utredning görs.</P>
<P class="p91 ft10">När det gäller frågan om att garantera anonymitet, dvs. att genom- föra en undersökning utan att den medför behandling av känsliga personuppgifter, konstaterar utredningen följande. Det är möjligt att genomföra en s.k. postenkät och låta svaren vara helt anonyma. Andra anonymitetsskyddande metoder som nämns i litteraturen är</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">156</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_157">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388157x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p394 ft13">den s.k. valurnemetoden<SPAN class="ft63">7 </SPAN>samt s.k. randomiserad svarsteknik (se Dahmström, 2011, s. 101 respektive <NOBR>170–172).</NOBR></P>
<P class="p255 ft11">En helt anonym enkät som riktar sig till ett urval av befolkningen i landet eller en del av landet skulle kunna kompletteras med frågor som rör de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken. För att ett sådant tillvägagångssätt ska fungera krävs då som tidigare nämnts att stickprovet och minoritetsgruppen är tillräckligt stor för att det ska vara möjligt att dra generella slutsatser. Flertalet av de nationella minoriteterna är emellertid sannolikt för små till antalet för att ett sådant tillvägagångssätt ska vara möjligt. Utredningen noterar dock att 1997 års <SPAN class="ft14">Undersökningar av levnadsförhållanden </SPAN>innehöll en fråga om språkbruk.<SPAN class="ft86">8 </SPAN>Undersökningen besvarades av 5 000 personer och enligt resultatet talades finska av 156 000 utrikes födda och 85 000 Sverigefödda personer (Parkvall, 2015, s. 68).</P>
<P class="p95 ft9">Utredningen har haft kontakt med tjänstemän vid SCB. Myn- digheten använder sig normalt inte av enkäter till enskilda som inte innebär någon slags personuppgiftsbehandling. För det första skulle anonyma enkäter innebära att det inte går att skicka ut påminnelser till de som inte svarat. För det andra skulle det inte gå att komplet- tera undersökningen med uppgifter ur register. Sådana komplette- ringar innebär bl.a. att den s.k. uppgiftslämnarbördan minskar, vil- ket minskar risken för bortfall.<SPAN class="ft51">9 </SPAN>Utredningen uppfattar att anony- ma enkäter kan försämra resultatens användbarhet väsentligt, dels på grund av risken för ökat bortfall då inga påminnelser kan skickas ut, dels för att det inte går att komplettera svaren med registerupp- gifter.</P>
<P class="p395 ft57"><SPAN class="ft78">7</SPAN><SPAN class="ft80">Svarspersonen får lägga svaret i form av en ”valsedel” i ett kuvert i en sluten låda som öpp- nas först senare. En intervjuare kan även ha med sig en bärbar dator med ett inlagt fråge- formulär vilket svarspersonen själv får läsa och avge svaren direkt in i datorn.</SPAN></P>
<P class="p201 ft75"><SPAN class="ft78">8</SPAN><SPAN class="ft82">Variablerna var ”svenska”, ”finska” och ”annat språk”.</SPAN></P>
<P class="p192 ft60"><SPAN class="ft78">9</SPAN><SPAN class="ft81">Ju fler frågor en enkät innehåller desto längre tid och större ansträngning krävs för att be- svara enkäten. Detta kan leda till att personen avstår helt från att svara eller enbart besvarar vissa frågor.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">157</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_158">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p396 ft17">Det är i princip inte möjligt att använda SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden</P>
<P class="p397 ft9">I Diskrimineringsombudsmannens förstudie från 2012 anförs att SCB:s <SPAN class="ft15">Undersökningar av levnadsförhållanden </SPAN>(ULF) kan vara en lämplig metod för de sverigefinska och samiska delarna av befolk- ningarna (DO, 2012, s. 10).</P>
<P class="p92 ft9">ULF/SILC är en urvalsundersökning som tas fram inom ramen för Sveriges officiella statistik och som i huvudsak bygger på ett stort antal telefonintervjuer. Det sammanlagda urvalet 2016 var cirka 19 900 personer (SCB, 2016, s. 5).</P>
<P class="p91 ft10">Levnadsförhållandena beskrivs inom ramen för ULF genom om- rådena arbetsmiljö, boendeförhållanden, ekonomi, fritid, hälsa, med- borgerliga aktiviteter, sociala relationer, sysselsättning och arbets- tider, trygghet och säkerhet och utbildning. Undersökningen är inte- grerad med den europeiska undersökningen Survey of Income and Living Conditions <NOBR>(EU-SILC)</NOBR> som genomförs årligen i alla EU- länder samt ytterligare några europeiska länder. Undersökningen gör det möjligt att jämföra uppgifter om inkomst, fattigdom, social utestängning, boende, arbete, utbildning och hälsa på både hushålls- och individnivå mellan olika länder. Statistiken utgör underlag för bland annat planering och utvärdering av offentlig verksamhet, sam- hällsdebatt och forskning.</P>
<P class="p398 ft9">ULF/SILC innebär att personuppgifter samlas in och bevaras. Sådana personuppgifter ska som huvudregel gallras när de inte längre behövs för sitt ändamål (se 19 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken). Riksarkivet har emellertid beslutat om undantag från gallringsreglerna när det gäller ULF/SILC <NOBR>(RA-MS</NOBR> 2007:64 och <NOBR>RA-MS</NOBR> 2011:59).</P>
<P class="p184 ft11">Det får betraktas som uteslutet att genomföra ULF/SILC utan att personuppgifter samlas in. Undersökningen är omfattande och sker delvis till följd av en <NOBR>EU-förordning.</NOBR> Personuppgifterna behövs för att komplettera data från intervjuerna med data från flera register som används för att skapa variabler samt för att kalibrera för bortfall, alltså kompensera för dess snedvridande effekter (SCB, 2016 s. 17). De svårigheter som konstaterats ovan med att belysa små grupper genom urvalsundersökningar gäller givetvis även ULF/SILC.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">158</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_159">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p399 ft17">Behovet av att säkerställa legitimiteten och förtroendet hos de nationella minoriteterna</P>
<P class="p400 ft9">Utöver de tekniska aspekterna finns den minst lika viktiga förtro- ende- eller legitimitetsaspekten. Frågan beskrivs utförligt i DO:s förstudie från 2012 där nyckelorden är tillit, förtroende och trovärdighet (se DO, 2012, s. <NOBR>112–121).</NOBR></P>
<P class="p77 ft9">Även om det gick att samla in uppgifter från enskilda och sam- tidigt garantera fullständig anonymitet skulle kvaliteten i under- sökningarna vara beroende av att de som tillhör de nationella mino- riteterna kände förtroende för undersökningen. Den som inte litar på garantierna kommer hellre att avstå att delta eller svara utan att ange sin tillhörighet till en nationell minoritet. Därmed skulle statistiken bli snedvriden då de med minst förtroende för staten inte skulle synas i resultatet.</P>
<P class="p76 ft9">Metoder för datainsamling behöver utvecklas i nära samarbete med de nationella minoriteterna. Det är för dem eventuell datain- samling ytterst är till.</P>
<P class="p401 ft70">Om kvantitativa data ska samlas in torde alternativ till konventionella befolkningsundersökningar få undersökas</P>
<P class="p402 ft11">Utifrån de förutsättningar som getts i utredningens uppdrag fram- står det som osannolikt att det skulle gå att i fråga om de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken genomföra konventionella befolkningsundersökningar i form av urvalsbaserade enkäter. Den främsta begränsningen är bristen på ramar avseende de nationella minoriteterna och minoritetsspråkstalarna, vilket i sin tur försvårar möjligheten att dra generella slutsatser av undersökningsresultaten.</P>
<P class="p106 ft9">Även om någon minoritetsgrupp skulle vara tillräckligt stor för att kunna synas i en anonym enkät riktad till ett urval ur hela be- folkningen uppstår sannolikt stora kvalitetsproblem. En sådan enkät skulle dessutom förmodligen behöva genomföras utanför ordinarie befolkningsundersökningar.</P>
<P class="p69 ft10">Slutsatsen blir att valet står mellan att inte samla in några kvanti- tativa data, eller att utforska alternativa metoder som är möjliga och försöka kompensera för eller förhålla sig till de svagheter och bris- ter som dessa är behäftade med, framför allt när det gäller urval.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">159</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_160">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388160x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag SOU 2017:88</P>
<P class="p85 ft13">Utredningen diskuterar i det följande hur sådana alternativa meto- der möjligen skulle kunna se ut.</P>
<P class="p86 ft9">En tänkbar väg är att söka efter möjligheter att använda något som skulle kunna kallas för indirekt insamling. En mellanhand rap- porterar då in kvantitativa, avidentifierade uppgifter till den som behöver dem.</P>
<P class="p74 ft11">Ett exempel på sådan indirekt insamling är Skolverkets statistik om antal elever som är berättigade till, respektive deltar i, moders- målsundervisning i nationella minoritetsspråk i grundskola och grundsärskola. Insamlingen sker på gruppnivå baserat på rapport- ering från varje skolenhet. Detta innebär att inga individdata samlas in. Utredningen föreslår att möjligheten att genomföra sådan in- samling undersöks även avseende förskolan (se avsnitt 4.5.2 nedan).</P>
<P class="p81 ft9">Ett annat exempel på indirekt insamling är de uppgifter om antal anmälningar, inledda rättsprocesser samt domar och förlikningar rörande diskriminering av nationella minoriteter, som DO lämnar uppgift om till Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län (se exempelvis Länsstyrelsen i Stockholms län & Sametinget, 2014, s. <NOBR>23–24).</NOBR></P>
<P class="p73 ft9">Mellanhänderna skulle alltså kunna vara myndigheter. Vissa myndigheter torde ha ostrukturerade uppgifter<SPAN class="ft51">10 </SPAN>som rör nationella minoriteter och minoritetsspråk i exempelvis ingivna ansöknings- eller anmälningshandlingar. En insamling av data som bygger på ostrukturerade uppgifter kräver emellertid att personal på myndig- heten manuellt går igenom handlingar och gör en bedömning av om de innehåller relevanta uppgifter. Värdet av sådan statistik skulle, bl.a. pga. mörkertal, många gånger inte stå proportion till den stora arbetsinsats som skulle krävas. Exempel på sådana myndigheter torde vara Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg, vilka enligt vad utredningen erfar endast får in ett fåtal anmälningar kopplade till nationella minoriteters rättigheter (SOU 2017:60, s. 140 och 142).</P>
<P class="p62 ft9">Utredningen har dock inte på något systematiskt sätt gått igenom samtliga myndigheter som ur ett ostrukturerat material skulle kunna tänkas ta fram relevant statistik om de nationella mi- noriteterna eller minoritetsspråken.</P>
<P class="p403 ft60"><SPAN class="ft59">10 </SPAN>Uppgifter i löpande text, som inte är sökbara i ett ärendesystem.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">160</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_161">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft9">En annan tänkbar mellanhand skulle kunna vara de nationella minoriteternas organisationer. Organisationerna kan då rapportera in avidentifierade kvantitativa data, exempelvis i form av svar på en- käter som tagits fram i samråd med myndigheter och som distri- bueras till organisationens medlemmar och andra personer med an- knytning till organisationen.</P>
<P class="p56 ft9">En förutsättning för en sådan insamling är att den eller de som ska hantera insamlingen har tillräckliga kunskaper. Frågan om er- sättning för kostnaden för arbetsinsatsen, samt hur betungande den skulle kunna bli för organisationen, behöver även hanteras liksom frågan om de rättsliga förutsättningarna för eventuell personupp- giftsbehandling.</P>
<P class="p56 ft9">Om de nationella minoriteternas organisationer skulle fungera som mellanhand skulle resultaten av undersökningarna inte bli representativa för hela den nationella minoriteten. För att kom- pensera för eventuell snedvridning skulle resultaten behöva viktas eller värderas mot hur situationen ser ut i hela gruppen, dvs. även de som inte är medlemmar i en organisation. Minoritetsorganisa- tioner kan även nå de som inte är medlemmar, oftast med större trovärdighet än statliga organ.</P>
<P class="p103 ft9">Situationen bland ickemedlemmar skulle med nödvändighet få undersökas med kvalitativa metoder. Den viktning eller värdering som skulle göras utifrån sådana undersökningar skulle därmed i sig innebära ett mått av skönsmässighet.</P>
<P class="p55 ft11">En annan väg för att åstadkomma bättre data om de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken skulle kunna vara att utnyttja och sammanställa uppgifter som saknar direkt koppling till indivi- der, men som sammantaget kan ge en bild av gruppen eller språket. Några av de indikatorer som tas fram av vissa år av Sametinget och Länsstyrelsen är exempel på sådan datainsamling. Utredningen återkommer till frågan om indikatorer i avsnitt 4.3.3 nedan.</P>
<P class="p138 ft46"><SPAN class="ft46">4.3</SPAN><SPAN class="ft47">Behov av data på nationell nivå</SPAN></P>
<P class="p213 ft9">På ett övergripande plan har utredningen identifierat tre områden inom vilka det skulle kunna tänkas finnas behov av förbättrade data om de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">161</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_162">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">För det första finns behov av vad utredningen kallar för imple- menteringsdata, vilket är uppgifter om hur minoritetspolitiken genomförs av stat, kommun och landsting.</P>
<P class="p74 ft9">En annan typ av data är kopplade till uppföljning av det minori- tetspolitiska målet och dess tre delområden: språk och kultur, del- aktighet och inflytande samt utsatthet och diskriminering. Av dessa är det främst två områden inom vilka det kan finnas behov av data på nationell nivå: dels s.k. jämlikhetsdata, dels uppgifter om de nationella minoritetsspråkens situation och utveckling.</P>
<P class="p81 ft9">Det handlar i alla tre fallen om uppgifter som kan användas till planering, utvärdering och uppföljning på ett mer övergripande plan såväl av regeringen som av de nationella minoriteterna.</P>
<P class="p247 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.1</SPAN><SPAN class="ft50">Implementeringsdata</SPAN></P>
<P class="p72 ft11">Ett slags data som regeringen och de nationella minoriteterna har behov av skulle kunna kallas för <SPAN class="ft14">implementeringsdata</SPAN>. Med detta av- ser utredningen uppgifter om hur minoritetspolitiken och minori- tetslagstiftningen tillämpas och genomförs av statliga myndigheter samt kommuner och landsting: hur många förskolor och äldreboen- den som bedrivs på minoritetsspråk, i vilken utsträckning myndig- heter samråder med de nationella minoriteterna osv.</P>
<P class="p73 ft11">En insamling av implementeringsdata kan bygga på uppgifter så- väl från myndigheter som från brukare, men kräver i allmänhet inte att data samlas in om enskilda individer eller grupper av individer. Insamlingen är ur den synvinkeln förhållandevis okomplicerad. Det handlar främst om att regeringen behöver säkerställa att det finns ett tillräckligt målinriktat och effektivt uppföljningssystem. Utred- ningen har i delbetänkandet föreslagit inrättandet av en särskild uppföljningsmyndighet och en skyldighet för kommuner och lands- ting att på begäran lämna uppgift om sina minoritetspolitiska mål och riktlinjer till myndigheten (se SOU 2017:60, s. 90 och <NOBR>130–131).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">162</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_163">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.2</SPAN><SPAN class="ft50">Jämlikhetsdata</SPAN></P>
<P class="p1 ft17">Vad är jämlikhetsdata?</P>
<P class="p348 ft9">Sverige har enligt ramkonventionen åtagit sig att där så är nödvän- digt vidta lämpliga åtgärder för att <SPAN class="ft15">främja fullständig och effektiv jämlikhet </SPAN>mellan personer som tillhör en nationell minoritet och personer som tillhör majoritetsbefolkningen. Detta inom alla om- råden av det ekonomiska, sociala, politiska och kulturella livet (se punkt 2 i artikel 4). Begreppet jämlikhet förutsätter att relevanta jämförelser görs mellan situationen för majoriteten och minori- teten. För att kunna bedöma om Sverige lever upp till åtagandet, var det finns brister och om utvecklingen går åt rätt håll, krävs så- ledes faktaunderlag.</P>
<P class="p95 ft12">I <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> handbok om jämlikhetsdata definieras jämlikhetsdata som all slags information som kan användas för att beskriva eller analysera jämlikhetssituationen. Informationen kan vara kvantitativ eller kvalitativ till sin natur. I handboken är huvud- fokus på <SPAN class="ft43">jämlikhetsstatistik </SPAN>vilket avser aggregerade data som av- speglar ojämlikheter eller deras orsaker eller effekter i samhället. Ibland kan data som främst samlats in i ett annat syfte användas för att producera jämlikhetsdata <NOBR>(EU-kommissionen,</NOBR> 2016, s. 15).</P>
<P class="p55 ft11">Källor till jämlikhetsdata kan enligt <NOBR>EU-kommissionens</NOBR> hand- bok bl.a. vara offentliga enkätundersökningar, folkräkningar och administrativa register. En särskild källa är s.k. <SPAN class="ft14">complaints data, </SPAN>upp- gifter som avser anmälningar, beslut och domar från de myndig- heter som på ett eller annat sätt har att hantera anklagelser om dis- kriminering <NOBR>(EU-kommissionen,</NOBR> 2016, s. <NOBR>31–33).</NOBR></P>
<P class="p103 ft9">Jämlikhetsdata skulle som planeringsinstrument bl.a. kunna an- vändas som underlag för att bedöma inom vilka samhällsområden det är mest angeläget med insatser, dvs. för att göra prioriteringar. De skulle även kunna användas för att utvärdera och följa upp om de nationella minoriteterna har tillgång till lika möjligheter och rättigheter som majoriteten, och om jämlikheten ökar eller mins- kar. Det kan handla såväl om socioekonomisk statistik, exempelvis när det gäller hälsosituationen, som uppgifter om utsatthet för diskriminering, exempelvis genom uppgifter om antal anmälningar om hatbrott.</P>
<P class="p56 ft9">Ett konkret exempel på när jämlikhetsdata eller jämlikhets- statistik hade kunnat användas är vid en eventuell utvärdering av</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">163</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_164">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">regeringens strategi för romsk inkludering. Målet för strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är <NOBR>icke-rom.</NOBR> För att det ska gå att bedöma om målet uppnåtts krävs uppgifter som möjliggör en jämförelse av romers och <NOBR>icke-romers</NOBR> livsvillkor.</P>
<P class="p79 ft17">Exempel på insamling av jämlikhetsdata i Sverige</P>
<P class="p60 ft9">Ett exempel på insamling av jämlikhetsdata som specifikt avser de nationella minoriteterna och som genomförts på nationell nivå är kartläggningen <SPAN class="ft15">Hur mår Sveriges nationella minoriteter? </SPAN>som Sta- tens folkhälsoinstitut genomförde 2010. Kartläggningen avsåg att besvara två frågor:</P>
<P class="p63 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">hur såg situationen ut bland de nationella minoriteterna när det gällde deras livssituation, levnadsvanor och hälsa, och</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">i vilken omfattning skilde sig dessa från majoritetsbefolkningen?</SPAN></P>
<P class="p222 ft9">I rapporten konstateras att kartläggningen hade ett antal metodo- logiska begränsningar. Bl.a. konstaterades att eftersom det inte var möjligt att studera grupper utifrån etnicitet i den officiella stati- stiken förvårades möjligheten att fånga alla nationella minoriteter. Vidare framhölls att urvalen inte var slumpmässiga och att bort- fallet var stort.</P>
<P class="p74 ft9">Kartläggningen av den sverigefinska respektive tornedalska minoritetens hälsa gjordes genom att data hämtades från den natio- nella folkhälsoenkäten från några år under <NOBR>2000-talet.</NOBR> Data hämtades avseende personer födda i Finland, vilket innebar att andra och tredje generationens sverigefinnar inte kom med. Tornedalingar definierades som boende i någon av kommunerna Kiruna, Pajala, Övertorneå, Haparanda och Gällivare.</P>
<P class="p74 ft12">För samernas hälsosituation utnyttjades resultat från tidigare studier. För den romska minoriteten användes kvalitativa metoder i form av fokusgruppsdiskussioner och individuella intervjuer. För den judiska gruppens hälsosituation valdes ett antal personer ut via de judiska församlingarnas medlemsregister. Bortfallet var stort då endast cirka en tredjedel besvarade enkäten.</P>
<P class="p62 ft13">Folkhälsomyndigheten har även lämnat rapporter som särskilt rör situationen för romer:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">164</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_165">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388165x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p404 ft90"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft111">Nulägesbeskrivning – rapport om romers rättigheter och förutsätt- ningar för hälsa i pilotkommuner</SPAN><SPAN class="ft112">11</SPAN>,2014.</P>
<P class="p405 ft15"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft113">Romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation. Delrapport- ering av uppdraget att genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsa, 2014.</SPAN></P>
<P class="p128 ft15"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft113">Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag angå- ende fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssitua- tion och hälsa, 2015.</SPAN></P>
<P class="p406 ft9">Den förstnämnda rapporten bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer. De två sistnämnda rapporterna avser samma uppdrag och genomfördes med en kvantitativ metod samt redovisades i form av statistik. Intervjuer genomfördes med drygt 300 romska flickor och kvinnor i åldrarna <NOBR>15–64</NOBR> år utifrån ett för studien särskilt upprättat frågeformulär. Intervjuerna genomfördes av åtta romska kvinnor med förankring i den romska identiteten och i romska orga- nisationer. Folkhälsomyndigheten framhöll att resultaten skulle tolkas med försiktighet eftersom det inte är möjligt att göra ett slumpmässigt urval bland romerna (Folkhälsomyndigheten, 2015, s. 3 och 8).</P>
<P class="p207 ft9">Hos Folkhälsomyndigheten pågår en ny undersökning. Myndig- heten har anlitat SCB för att göra en enkätundersökning som riktar sig till invandrade från Finland och deras ättlingar. Undersökningen härrör ur Folkhälsomyndighetens uppdrag från regeringen att upp- rätta och utveckla långsiktiga former för dialog med Sveriges natio- nella minoriteter.</P>
<P class="p69 ft11">För att genomföra undersökningen har man genom att samköra register skapat en urvalsram bestående av första, andra och tredje generationens invandrade från Finland. Ur denna ram har man dragit ett slumpmässigt urval på cirka 10 000 personer som får svara på den nationella folkhälsoenkäten. Enkäten har kompletterats med särskilda frågor som tagits fram i samråd med representanter för sverigefinska organisationer, bland annat frågor om språk och om identitet – huruvida man ser sig som sverigefinne, finlandssvensk, svensk eller annan. Personuppgifter behandlas och bevaras hos SCB</P>
<P class="p407 ft60"><SPAN class="ft59">11 </SPAN>De fem kommunerna Luleå, Malmö, Helsingborg, Linköping och Göteborg hade 2012– 2015 en central roll inom ramen för regeringens strategi för romsk inkludering.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">165</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_166">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft9">under tiden undersökningen genomförs och en viss tid därefter, för att möjliggöra påminnelser och komplettering med bakgrunds- variabler i form av registerdata. Därefter avidentifieras uppgifterna. Personuppgifterna i kombination med registerdata kan även använ- das för att genom viktningar kalibrera för bortfall.</P>
<P class="p91 ft11">Preliminära resultat av Folkhälsomyndighetens nya undersök- ning väntas under 2018. Eftersom undersökningen innehåller delvis samma frågor som den nationella folkhälsoenkäten bör jämförelser kunna göras med befolkningen i stort. Vissa jämförelser bör även kunna göras med resultatet den undersökning som gjordes 2010.</P>
<P class="p91 ft9">Utredningen noterar att den metod som Folkhälsomyndigheten använder sig av i den nya undersökningen ligger utanför vad utred- ningen får föreslå enligt direktiven, då den bygger på behandling av känsliga personuppgifter.</P>
<P class="p184 ft11">Andra exempel på jämlikhetsdata som avser nationella minori- teter finns i rapporter från DO: <SPAN class="ft14">Diskriminering av romer i Sverige, </SPAN>2004, <SPAN class="ft14">Diskriminering av samer, </SPAN>2008, <SPAN class="ft14">Diskriminering av nationella minoriteter inom utbildningsväsendet, </SPAN>2008 och <SPAN class="ft14">Romers rättigheter</SPAN>, 2012. Rapporterna bygger i huvudsak på DO:s erfarenheter i arbe- tet och de anmälningar som kommit in, samt referensgrupper och andra kontakter med de nationella minoriteterna.</P>
<P class="p90 ft9">Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för uppföljningen av minoritetspolitiken. I vissa av deras rapporter redovisas statistik baserad på uppgifter från DO över antal anmäl- ningar, stämningar, domar och förlikningar som rör diskriminering av de nationella minoriteterna. Vidare redovisas, baserat på upp- gifter från Brottsförebyggande rådet, antal anmälningar om hat- brott med antiromska och antisemitiska motiv. Dessa uppgifter finns redovisade 2013 och 2014, och den typen av uppgifter tas numera fram vart tredje år.</P>
<P class="p91 ft11">Utredningen kan utifrån ovanstående exempel konstatera att det samlas in och har samlats in olika slags jämlikhetsdata i Sverige om de nationella minoriteterna, även i viss mån i form av kvantitativa uppgifter. De svårigheter som redogörs för i avsnitt 4.2 har dock lett till att möjligheten att göra jämförelser med befolkningen i stort varit begränsade. Det saknas dessutom längre tidsserier som möjliggör jämförelser. Att bristen på jämlikhetsstatistik utgör en kunskapslucka i Sverige är något som konstateras även i DO:s rapport <SPAN class="ft14">Statistikens roll i arbetet med diskriminering</SPAN>.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">166</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_167">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388167x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft17"><SPAN class="ft17">4.3.3</SPAN><SPAN class="ft50">Data om de nationella minoritetsspråken</SPAN></P>
<P class="p280 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>I dag görs ingen någon systematisk uppföljning av de nationella minoritetsspråkens situation som gör det möjligt att värdera över tid hur utvecklingen ser ut på olika områden. Även om Sverige exempelvis inte kan räkna antal talare bör det gå att ta fram något slags indikatorer som indirekt visar på mino- ritetsspråkens tillstånd.</P>
<P class="p234 ft9"><SPAN class="ft69">Förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Sametinget genom Samiskt språk- centrum i uppdrag att komplettera sina lägesrapporter med indi- katorer avseende samiskans utveckling vilka möjliggör jämförelser över tid. Om språkcentrum eller liknande institutioner inrättas för andra nationella minoritetsspråk bör motsvarande uppdrag ges i förhållande till de språken.</P>
<P class="p180 ft10">Målet inom det minoritetspolitiska delområdet språk och kultur är bl.a. att de nationella minoritetsspråken, som en del av det svenska kulturarvet, ska kunna bevaras och utvecklas som levande språk i Sverige. Det finns emellertid i dagsläget ingen möjlighet att på ett tillförlitligt sätt bedöma i vilket tillstånd de nationella minoritets- språken befinner sig i. Det går inte att säkert säga om språkbytes- processen<SPAN class="ft54">12 </SPAN>har accelererat, stannat upp eller vänts. Det är likaså svårt att bedöma om det sker någon förändring, och på vilket sätt, när det gäller de domäner<SPAN class="ft54">13 </SPAN>inom vilket språket används. Därtill är det svårt att avgöra i vilken utsträckning de åtgärder som vidtagits inom ramen för minoritetspolitiken har haft effekter när det gäller minoritetsspråken.</P>
<P class="p277 ft12">För att beskriva de nationella minoritetsspråkens tillstånd krävs först en modell för eller en definition av vad som utgör ett levande språk. Frågan är komplicerad. Det är exempelvis inte givet att ett språk med fler talare är mer levande eller starkt än ett språk med</P>
<P class="p408 ft77"><SPAN class="ft78">12</SPAN><SPAN class="ft114">Det är vanligt förekommande att minoriteter som lever i ett majoritetssamhälle överger sitt eget språk och istället börjar tala majoritetsspråket. Denna språkbytesprocess kan förklaras som en process där ett språk stegvis förlorar funktioner, talare och uttrycksmedel (SOU 2005:40, s. 54).</SPAN></P>
<P class="p409 ft53"><SPAN class="ft78">13</SPAN><SPAN class="ft115">En språklig domän skulle kunna beskrivas som ett ”användningsområde” för språket, dvs. ett visst socialt sammanhang där språket fyller en kommunikativ funktion. Exempelvis kan familjesituationen ses som en domän skild från situationen i skolan som i sin tur kan skilja sig från situationen på en arbetsplats, i kontakter med myndigheter osv.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">167</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_168">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388168x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft11">färre. Om språkets talare upphör att föra det vidare till nästa gene- ration dör det ut, oavsett hur många första generationens talare är.</P>
<P class="p74 ft11">Det är inte heller givet att frågan om vad som är ett levande språk skulle besvaras på samma sätt av olika personer. Svaret beror på hur man ser på språkets roll och funktion, t.ex. om det ska vara ett renodlat kulturarvsspråk, något som används dagligdags i den privata sfären eller något som används inom alla samhällsområden.</P>
<P class="p74 ft12">Frågan om minoritetsspråkets roll och definitionen av vad som är ett levande språk behöver besvaras i samråd med representanter för språkets talare. Sametinget har en vision för de samiska språken och har ställt upp tio språkpolitiska mål. Något liknande finns inte för de övriga nationella minoritetsspråken, eftersom deras talare saknar institutioner med en ställning motsvarande Sametingets med dess språkcentrum. Bristen på sådana institutioner är något som utredningen har konstaterat i delbetänkandet (SOU 2017:60, s. <NOBR>258-259).</NOBR></P>
<P class="p142 ft9">En arbetsgrupp<SPAN class="ft51">14 </SPAN>inom UNESCO beskrev i början av <NOBR>2000-talet</NOBR> nio faktorer som kunde användas för att bedöma ett språks vitalitet eller behov av dokumentation. Sex faktorer kan användas för att bedöma ett språks vitalitet och hur hotat det är (nr <NOBR>1–6</NOBR> nedan), två av dem för att bedöma språkliga attityder (nr 7 och 8 nedan) och en för att avgöra hur akut behovet av dokumentation är (nr 9). Sammantagna ansågs de följande nio faktorerna användbara för att karaktärisera ett språks allmänna sociolingvistiska situation (se UNESCO, 2003, s. 7):</P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft91">överföring av språket mellan generationerna</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft91">antal talare</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">3.</SPAN><SPAN class="ft91">talarnas andel av befolkningen</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">4.</SPAN><SPAN class="ft91">förändringar i språkdomäner</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">5.</SPAN><SPAN class="ft91">gensvar på nya domäner och media</SPAN></P>
<P class="p221 ft9"><SPAN class="ft20">6.</SPAN><SPAN class="ft116">tillgång till material för att lära sig språket samt läs- och skriv- kunnighet</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft20">7.</SPAN><SPAN class="ft91">myndigheters och institutioners attityder och policyer</SPAN></P>
<P class="p59 ft60"><SPAN class="ft59">14 </SPAN>Unesco Ad Hoc Expert Group on Endangered Languages.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">168</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_169">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388169x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p410 ft13"><SPAN class="ft20">8.</SPAN><SPAN class="ft91">gruppmedlemmarnas attityder till det egna språket</SPAN></P>
<P class="p411 ft13"><SPAN class="ft3">9.</SPAN><SPAN class="ft117">vilken slags dokumentation</SPAN><SPAN class="ft63">15 </SPAN>av språket som finns och vilken kva- litet dokumentationen håller</P>
<P class="p412 ft11">Den uppföljning som sker i dag i förhållande till minoritetsspråken består dels av Sametingets lägesrapporter, dels av omvärldsrapporter framtagna av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen.</P>
<P class="p148 ft12">Sametingets lägesrapporter refererar och återkopplar till Same- tingets vision för de samiska språken, samt dess tio språkpolitiska mål. Rapporterna utgår från Unescos kriterier. Rapporterna är främst kvalitativt upplagda, med beskrivningar av händelser under det gångna året, men innehåller även viss statistik. Rapporterna inne- håller värdefull och mångsidig information samt analyser avseende samiskan. I den utvärdering utredningen låtit göra av Samiskt språk- centrum konstateras att ingen annan instans i Sverige har gjort sådant lika regelbundet och systematiskt (SOU 2016:70, s. 370). Utredningen konstaterar dock att det är svårt att utifrån läges- rapporterna från år till år göra tydliga jämförelser av samiskans till- stånd eller utveckling.</P>
<P class="p103 ft9">Språkrådets omvärldsrapporter behandlar bland många andra frågor även de nationella minoritetsspråken. De togs tidigare fram på uppdrag av regeringen, men tas nu fram på myndighetens eget initiativ. Språkrådets rapporter är beskrivande och ger inte heller underlag för tydliga jämförelser över tid av minoritetsspråkens till- stånd eller utveckling.</P>
<P class="p55 ft12">I Sverige sker i dag sammanfattningsvis inte någon systematisk uppföljning av de nationella minoritetsspråkens situation som gör det möjligt att värdera över tid hur utvecklingen ser ut på olika områden. Utredningen bedömer att det kan finnas ett värde i att följa de nationella minoritetsspråken i mer kvantitativa former än vad som sker i dag. Detta bör kunna ske genom mätning i form av en eller flera indikatorer. Rätt utformade bör sådana indikatorer kunna utgöra en referensram för de nationella minoriteterna, rege- ringen och Europarådets övervakningskommittéer, bl.a. som under- lag för prioriteringar och utvärderingar.</P>
<P class="p413 ft60"><SPAN class="ft59">15 </SPAN>Grammatikor och ordböcker, texter och ljud- eller videoinspelningar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">169</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_170">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">Indikatorer kan baseras på statistik som inte kräver insamling av personuppgifter, eventuellt efter en sammanvägning av olika upp- gifter. Indikatorerna skulle kunna baseras på statistik som tas fram, eller kan utvecklas, på utbildningsområdet. Indikatorer skulle även kunna bygga på exempelvis uppgifter om kulturellt utbud och kul- turell konsumtion.</P>
<P class="p81 ft9">Sådana uppgifter finns redan i dag tillgängliga i viss utsträck- ning. Uppföljningsmyndigheterna Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län tar fram vissa indikatorer inom ramen för sitt uppdrag (Länsstyrelsen i Stockholms län & Sametinget, 2013a s. 32– 48 samt 2014 s. <NOBR>35–50),</NOBR> dock med viss tyngdpunkt på kommuners verksamhet.</P>
<P class="p81 ft9">Utöver uppgifter om utbud och efterfrågan av olika slags kom- munal service på minoritetsspråk innehåller rapporterna bl.a. upp- gifter om följande:</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">antal utgivna tidskrifter och böcker på minoritetsspråk eller om nationella minoriteter som getts ut av Kulturrådet</SPAN></P>
<P class="p63 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">antal deltagare i och berättigade till modersmålsundervisning på nationella minoritetsspråk</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">statsbidrag för revitalisering av minoritetspråk</SPAN></P>
<P class="p63 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">antal studenter som sökt, antagits till och avslutat språkkurser i minoritetsspråk inom högre utbildning</SPAN></P>
<P class="p66 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">sändningstid inom public service.</SPAN></P>
<P class="p67 ft12">Annan sådan statistik skulle kunna utvecklas. Utredningen föreslår ett uppdrag till Skolverket utveckla statistik (se 4.5.2). Utred- ningen har därtill fått uppgift från Folkbildningsrådet att rådet med hjälp av fritextsökningar kan identifiera arrangemang som rubrice- rats med något minoritetsspråk. Folkbildningsrådet har delgett ut- redningen statistik som tagits fram med den metoden avseende antal deltagare i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet respektive kulturprogram samt antal studieförbundsarrangemang.</P>
<P class="p73 ft11">Utredningen har även kontaktat Kungliga biblioteket (KB) som inom ramen för den officiella statistiken samlar in uppgifter om beståndet av böcker på de nationella minoritetsspråken i offentligt finansierade bibliotek. En begränsning är dock att statistiken inte är uppdelad på de olika minoritetsspråken. Enligt uppgift från KB skulle</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">170</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_171">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft13">en sådan förändring i insamlingen medföra stora kostnader och ta ungefär tre år att genomföra.</P>
<P class="p82 ft12">KB har vidare konstaterat att redan den befintliga frågan har ett förhållandevis stort bortfall av svar och att en ytterligare finfördel- ning av variablerna troligen skulle bidra till ännu större svarsbort- fall. KB har istället föreslagit att det görs stickprovsundersökningar utanför ramen för den officiella statistiken för att undersöka de nationella minoritetsspråkens ställning.</P>
<P class="p69 ft12">För att sådana indikatorer som nu diskuteras ska fylla en funk- tion bör de sättas i relation till en definition eller modell för vad som utgör ett levande språk. Utveckling och insamling av statistik i form av indikatorer kan bedrivas mer målinriktat om en sådan definition eller modell finns. Detta är något som måste utarbetas i samråd med de nationella minoritetsspråkstalarnas representanter. En sådan definition eller modell skulle inte heller nödvändigtvis behöva se likadan ut för alla de fem nationella minoritetsspråken.</P>
<P class="p77 ft9">Uppföljningsmyndigheterna Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län samlar visserligen redan i dag, vart tredje år, in ett stort antal indikatorer. Dessa indikatorer utgår emellertid inte från en definition eller modell av ett levande språk. Uppföljningsupp- draget är inte heller inriktat mot att specifikt följa och värdera de nationella minoritetsspråkens utveckling.</P>
<P class="p69 ft9">I delbetänkandet anser utredningen att Samiskt språkcentrum bör fortsätta sitt arbete. Utredningen föreslår även att regeringen ger Institutet för språk och folkminnen i uppdrag att utreda form- erna för att inrätta språkcentrum för meänkieli och finska, samt förutsättningarna för att skapa motsvarande funktion för jiddisch och romani chib (SOU 2017:60, s. <NOBR>226–229).</NOBR></P>
<P class="p76 ft9">Utredningen anser att uppgiften att utveckla indikatorer i sam- råd med de nationella minoritetsspråkstalarnas representanter lämp- ligen bör kunna hanteras av språkcentrum eller liknande funktioner för respektive språk.</P>
<P class="p71 ft12">Sametinget har redan i dag, utöver det minoritetspolitiska upp- följningsuppdraget, i uppdrag att ta fram lägesrapporter om det samiska språkets situation. Regeringen bör ge Sametinget genom dess språkcentrum i uppdrag att vidareutveckla lägesrapporterna med indikatorer avseende samiskans utveckling som möjliggör jäm- förelser över tid. Om språkcentrum eller liknande institutioner</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">171</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_172">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388172x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p219 ft13">inrättas för andra nationella minoritetsspråk bör motsvarande upp- drag ges i förhållande till de språken.</P>
<P class="p414 ft46"><SPAN class="ft46">4.4</SPAN><SPAN class="ft47">Behov av data på lokal nivå</SPAN></P>
<P class="p415 ft13"><SPAN class="ft17">Bedömning: </SPAN>Det finns behov av att samla kunskap, goda råd och metodstöd för kommuner och landsting när det gäller kart- läggningar av de nationella minoriteternas behov.</P>
<P class="p416 ft9">Utredningen bedömer även att det bör finnas ett värde i att det tas fram frivilliga verktyg för lokala eller regionala aktörer som möjliggör systematiska utvärderingar och jämförelser av kvaliteten i utbudet av service, särskilt när det gäller service på minoritetsspråk.</P>
<P class="p417 ft12">Utredningen skickade under våren 2017 ut en frågelista till minori- tetspolitiska samordnare, koordinatorer eller tjänstemän med lik- nande befattning i samtliga kommuner och landsting i förvaltnings- områdena för samiska, finska och meänkieli. Den innehöll bl.a. en fråga om behovet av mer information om de nationella mino- riteternas förhållanden. Ett stort antal svar kom in med varierande grad av konkretion. Utredningen har under hösten följt upp frågorna med ytterligare frågor via telefon eller <NOBR>e-post</NOBR> hos ett antal kommuner. Den bild som framträder är följande.</P>
<P class="p79 ft17">Jämlikhetsdata</P>
<P class="p80 ft12">Även på lokal och regional nivå framkom önskemål om att få tillgång till jämlikhetsdata. I vissa fall användes uttryckligen ordet jämlikhetsdata. I andra fall uppgavs ett behov av att veta mer om exempelvis de nationella minoriteternas hälsa, levnadsförhållanden och upplevelser av diskriminering. Liksom på nationell nivå kan den typen av uppgifter användas för att ställa upp mål, planera och genomföra åtgärder samt följa upp utfall.</P>
<P class="p74 ft10">Utredningen kan konstatera att den politiska hållning som Sverige har när det gäller datainsamling inte binder enskilda kommu- ner. Ett exempel på det är att Botkyrka kommun sedan flera år har drivit ett projekt för att ta fram kvantitativa, anonyma jämlikhetsdata</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">172</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_173">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388173x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p418 ft13">i samarbete med Unesco Lucs<SPAN class="ft63">16 </SPAN>och SKL. Datan ska användas för uppföljning och analys av mänskliga rättigheter i kommunen.</P>
<P class="p419 ft17">Kartläggning av behov eller efterfrågan och utbud i fråga om service</P>
<P class="p402 ft11">En svårighet som aktörer på lokal och regional nivå ställs inför är att på ett rättvisande sätt kartlägga det verkliga behovet eller efter- frågan av service på minoritetsspråk och behovet av åtgärder för att i övrigt främja de nationella minoriteterna. Sådan kartläggning behövs exempelvis för att kommuner i förvaltningsområde ska kunna fatta beslut om att inrätta förskoleavdelningar eller enheter på äldreboenden med personal på minoritetsspråket.</P>
<P class="p77 ft9">Kommunerna inhämtar underlag för sådana beslut på många sätt. Det finns kommuner som ger föräldrar en möjlighet att kryssa för intresse för förskola särskilt på minoritetsspråk i ansöknings- blanketten. Samråd med de nationella minoriteterna är en annan kunskapskälla. I förhållande till sverigefinnarna utgör uppgifter i register om invandrade från Finland ytterligare en kunskapskälla. De underlag som tas fram utifrån sådana uppgifter blir emellertid inte helt tillförlitliga. När väl kommunen exempelvis startar en förskola motsvaras inte alltid den verkliga efterfrågan av vad som kommit fram i underlaget.</P>
<P class="p70 ft11">Utredningen uppfattar att det finns ett behov hos kommunerna av att kunna ta del av samlad kunskap och erfarenhet samt vägledning när det gäller att på ett lämpligt sätt kartlägga behoven hos de natio- nella minoriteterna. I något svar påpekas att det finns en osäkerhet kring på vilket sätt kartläggningar och datainsamling får göras.</P>
<P class="p76 ft9">Utredningen konstaterar att det kan vara resurskrävande för varje enskild kommun eller landsting att ta fram metoder och att klargöra förutsättningarna för behovskartläggning och datainsam- ling. Det borde därför finnas ett värde i att samla kunskap och vägledning på ett ställe.</P>
<P class="p420 ft75"><SPAN class="ft59">16 </SPAN>Unesco LUCS står för Lokalt Unescocenter för samverkan och invigdes i maj 2014 på Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Grundarna är tre svenska kommuner – Botkyrka, Eskilstuna och Malmö. Unesco LUCS har sitt ursprung i samarbetet inom European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR) som etablerades 2004 på initiativ av Unesco. Formellt ingår centret i samarbete med både Unesco och Svenska Unescorådet <NOBR>(http://unescolucs.se/om-oss/).</NOBR></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">173</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_174">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p421 ft9">En annan synpunkt som framkom är att det vore värdefullt för en kommun att kunna jämföra sitt utbud av service på minori- tetsspråken med andra kommuners. Utredningen kan inte avgöra hur utbrett ett sådant önskemål är bland kommunerna. Det finns dock i dag inte några verktyg för att kunna göra systematiska jäm- förelser av utbudet av service på minoritetsspråket, exempelvis med avseende på kvalitet.</P>
<P class="p352 ft9">Ytterligare en synpunkt som framkommit är att det finns behov av att bättre förstå vilken inställning och vilka attityder som finns hos olika grupper inom de nationella minoriteterna, exempelvis ungdomar och föräldrar med barn i förskoleåldern. När det gäller den senare gruppen har i kontakter med utredningen påpekats att det kan finnas behov även av kvalitativa uppgifter. Detta för att exempelvis förstå vad som påverkar om föräldrar väljer att placera sina barn i en förskola med minoritetsspråksprofil.</P>
<P class="p351 ft9">Sammanfattningsvis anser utredningen att det finns anledning för regeringen att verka för att det samlas kunskap, goda råd och metodstöd för kommuner och landsting när det gäller kartlägg- ningar de nationella minoriteternas behov eller efterfrågan av ser- vice. Utredningen bedömer även att det bör finnas ett värde i att det tas fram frivilliga verktyg för lokala eller regionala aktörer som möjliggör systematiska utvärderingar och jämförelser av kvaliteten i utbudet av service, särskilt när det gäller service på minoritets- språken.</P>
<P class="p91 ft9">Uppföljningsmyndigheterna Sametinget och Länsstyrelsen i Stock- holms län har gett ut en handbok som innehåller ett avsnitt där några övergripande råd om kartläggningar ges. I avsnittet beskrivs även kortfattat några exempel på hur olika kommuner har gjort kartläggningar av behov hos nationella minoriteter respektive personalens språkkunskaper (Länsstyrelsen i Stockholms län & Same- tinget, 2013b, s. <NOBR>35–38).</NOBR></P>
<P class="p352 ft11">Utredningen har i delbetänkandet föreslagit att regeringen in- rättar en särskild myndighet för uppföljning, främjande och sam- ordning av minoritetspolitiken (SOU 2017:60 s. <NOBR>130–136).</NOBR> En lös- ning för att tillgodose behovet av stöd hos kommuner och landsting skulle kunna vara att regeringen ger denna myndighet, eller de nuvarande uppföljningsmyndigheterna, ett tydligt uppdrag att i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting ta fram sådant stöd.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">174</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_175">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388175x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p224 ft46"><SPAN class="ft46">4.5</SPAN><SPAN class="ft47">Övriga överväganden och förslag</SPAN></P>
<P class="p171 ft17"><SPAN class="ft17">4.5.1</SPAN><SPAN class="ft50">Behovet av långsiktigt utvecklingsarbete</SPAN></P>
<P class="p280 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>Frågor som rör datainsamling om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken eller i övrigt etnicitet och språk är komplexa och svåra. Arbetet med att förbättra fakta- och beslutsunderlag behöver därför bedrivas successivt, långsiktigt och uthålligt. Regeringen bör överväga behovet av en mer perma- nent funktion som kan arbeta långsiktigt med frågorna i samråd med de nationella minoriteterna.</P>
<P class="p422 ft10">Utredningen konstaterar att det finns behov av förbättrade besluts- underlag såväl på lokal som på nationell nivå. Samtidigt är frågor som rör datainsamling om de nationella minoriteterna och minoritets- språken komplexa och svåra, vilket generellt gäller för datainsamling som rör etnicitet och språk. Frågorna kräver bl.a. kunskaper i olika slags utredningsmetoder, juridisk kunskap samt lyhördhet och kun- skap om de nationella minoriteterna. Den nationella minoritets- politiken griper in i många andra politikområden. Behovet av olika slags data för uppföljning m.m. kan därför antas vara stort och svårt att överblicka. Nya kunskapskällor kan tänkas tillkomma i takt med samhällsutvecklingen. Sveriges inställning till datainsamling om etni- citet och språk kräver därtill att olika kreativa eller okonventionella lösningar utforskas.</P>
<P class="p423 ft11">Med hänsyn till frågornas komplexitet och svårighet måste ar- betet med att förbättra kunskapsunderlaget avseende de nationella minoriteterna och minoritetsspråken ske successivt, långsiktigt och uthålligt. Det kan därför inte enbart bedrivas genom tidsbegränsade uppdrag till myndigheter eller genom statliga utredningar. Risken är annars att helhetssyn och kunskaper går förlorade och att för- troendet hos de nationella minoriteterna urholkas. Utredningen anser att regeringen bör överväga behovet av en mer permanent funktion där frågan om datainsamling om och för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken kan bedrivas långsiktigt, ut- hålligt och i samråd med de nationella minoriteterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">175</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_176">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388176x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft17"><SPAN class="ft17">4.5.2</SPAN><SPAN class="ft50">Uppdrag till Skolverket</SPAN></P>
<P class="p424 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>En lucka i statistiken som är särskilt angelägen att åtgärda gäller uppgifter om verksamhet i förskolan på de natio- nella minoritetsspråken.</P>
<P class="p425 ft9"><SPAN class="ft69">Förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att utreda möj- ligheten att utveckla statistik avseende verksamhet i förskolan på de nationella minoritetsspråken. I uppdraget bör även ingå att Skolverket ser över inhämtandet av statistik avseende moders- målsundervisning på nationella minoritetsspråk i grund- och gymnasieskolan.</P>
<P class="p426 ft9">Ett område där statistik bör kunna utvecklas är verksamhet i för- skolan på de nationella minoritetsspråken, exempelvis i form av tvåspråkiga enheter eller modersmålsstöd. Skolverket samlar i dags- läget endast in statistik om modersmålsundervisningen i grund- skolan. Det är av vikt för minoritetsspråkens fortlevnad att hela undervisningskedjan fungerar. Det är därför rimligt att statistik ut- vecklas även avseende förskolan. Bristen på statistik på förskolenivå är även något som påpekats av Europarådets expertkommitté för språkstadgan.</P>
<P class="p74 ft11">Utredningen föreslår i delbetänkandet att det införs en skyldighet att fråga vårdnadshavare om önskemål om förskola på finska, samiska respektive meänkieli inom förvaltningsområdena (SOU 2017:60, s. 170). En möjlighet, om förslaget genomförs, skulle kunna vara att Skolverket undersöker möjligheten att från kommunerna in- hämta och sammanställa uppgifter på gruppnivå, på liknande sätt som sker i dag avseende grundskolan, om exempelvis antal barn för vilka det begärs eller erbjuds sådan förskoleplats.</P>
<P class="p73 ft12">Skolverket saknar i dag dessutom statistik eller andra uppgifter om hur många eller vilka förskolor eller förskoleavdelningar som kan erbjuda olika slags verksamhet på nationella minoritetsspråk. Detta till skillnad från Socialstyrelsen som, inom ramen för Öppna jäm- förelser, inhämtar motsvarande uppgifter på enhetsnivå beträffande äldreomsorgen. Skolverket inhämtar genom SCB årligen uppgifter från bl.a. samtliga huvudmän inom förskolan. Det kan vara lämpligt att undersöka möjligheten att komplettera den insamlingen med sådana uppgifter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">176</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_177">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388177x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td8"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td52"><P class="p23 ft41">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p198 ft9">I ett yttrande till utredningen har Skolverket bl.a. uppgett att myndigheten har påbörjat ett förändringsarbete avseende den blan- kett som används för insamling av uppgifter om modersmåls- undervisning i skolan. Vidare anges att om myndigheten fick samla in modersmålsuppgifter respektive elevuppgifter från sameskolan på individnivå skulle kvaliteten på de insamlade uppgifterna förbättras. Det skulle enligt Skolverket bli möjligt att följa eleverna över tid, t.ex. för att kunna studera om det är många som hoppar av sin modersmålsundervisning eller hur det går för eleverna från same- skolan i högre årskurser. Skolverket konstaterar i yttrandet att det skulle krävas att det framgick av bilagan till förordning (2001:100) om den officiella statistiken att verket fick behandla sådana person- uppgifter.</P>
<P class="p148 ft9">Sammantaget anser utredningen att det finns anledning för reger- ingen att ge Skolverket i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla statistik avseende verksamhet på de nationella minoritetsspråken. I uppdraget bör ingå att samtidigt göra en översyn av inhämtandet av statistik om modersmålsundervisning på nationella minoritetsspråk i grund- och gymnasieskolan.</P>
<P class="p138 ft17"><SPAN class="ft17">4.5.3</SPAN><SPAN class="ft50">Uppdrag till Socialstyrelsen</SPAN></P>
<P class="p280 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>Utredningen om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen har lämnat förslag om uppdrag till Socialstyrel- sen att se över de undersökningar som riktar sig mot äldre så att de bl.a. tillgodser nationella minoritetsspråk. Utredningen an- sluter sig till detta förslag. Inom ramen för uppdraget är det önskvärt att Socialstyrelsen även beaktar frågor som rör äldres kulturella identitet.</P>
<P class="p427 ft9">Utredningen om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen har i sitt betänkande <SPAN class="ft15">Läs mig! En nationell kvalitetsplan för äldreom- sorgen </SPAN>(SOU 2017:21) har föreslagit att regeringen ger Social- styrelsen i uppdrag att bl.a. säkerställa att undersökningar som rik- tar sig till äldre personer med vård och omsorgsinsatser tillgodoser olika språk, nationella minoritetsspråk, teckenspråk, bildstöd och andra former för kommunikativ anpassning.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">177</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_178">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Behovet av förbättrade beslutsunderlag</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft9">Socialstyrelsen genomför bl.a. brukarundersökningen <SPAN class="ft15">Vad tycker äldre om äldreomsorgen? </SPAN>som är en nationell undersökning där alla äldre över 65 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende svarar på frågor om kvaliteten på den omsorg de har (se SOU 2017:21 s. <NOBR>784–787).</NOBR> Utredningen ansluter sig till detta förslag och anser att det vore önskvärt om Socialstyrelsen vid en sådan översyn inte enbart utgår från frågor som rör språk, utan även beaktar frågor som rör den kulturella identiteten vad gäller äldre som tillhör de nationella minoriteterna.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">178</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_179">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388179x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p428 ft8"><SPAN class="ft16">5</SPAN><SPAN class="ft71">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</SPAN></P>
<P class="p429 ft46"><SPAN class="ft46">5.1</SPAN><SPAN class="ft47">Det immateriella kulturarvet</SPAN></P>
<P class="p430 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>Det immateriella kulturarvet är en väsentlig be- ståndsdel i strävan att stärka de nationella minoriteterna, deras språk, varieteter, dialekter och kultur.</P>
<P class="p431 ft9"><SPAN class="ft69">Förslag: </SPAN>Regeringen bör ge Riksarkivet ett tydligt uppdrag att inkludera de nationella minoriteterna och deras immateriella kulturarv i sitt uppdrag.</P>
<P class="p432 ft9">Riksarkivet och Institutet för språk och folkminnen bör ges i uppdrag att samarbeta i frågor rörande de nationella minoritet- ernas kulturarv.</P>
<P class="p433 ft12">Enligt propositionen <SPAN class="ft43">Kulturarvspolitik </SPAN>avser regeringen att ge myndigheter i uppdrag att se över behovet av insatser för att samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till urfolket samerna och de samiska språken. Utred- ningen föreslår att regeringen ger ett motsvarande uppdrag av- seende de övriga nationella minoriteternas kulturarv.</P>
<P class="p433 ft12">Utredningen föreslog i sitt delbetänkande ett uppdrag till Institutet för språk och folkminnen rörande inrättande av språk- centrum eller motsvarande funktioner för de fyra <NOBR>icke-samiska</NOBR> nationella minoriteterna. Detta uppdrag bör kompletteras med ett uppdrag att i samråd med de nationella minoriteterna också föreslå hur arkivverksamhet och arkivinsamling kan göras med fokus på både dialekter och folkminnen (liv och leverne).</P>
<P class="p434 ft35">179</P>
</DIV>
<DIV id="page_180">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388180x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p435 ft9">Det immateriella kulturarvet<SPAN class="ft51">1 </SPAN>är en väsentlig beståndsdel i strävan att stärka de nationella minoriteterna, deras språk, varieteter, dialekter och kultur. För grupper som osynliggjorts och utsatts för assimi- leringstryck är ett insamlande och synliggörande av det immateriella kulturarvet viktigt för att motverka rotlöshet och okunskap och sti- mulera mångfald i samhället.</P>
<P class="p90 ft9">Det numera nedlagda <NOBR>Dialekt-,</NOBR> ortnamns, och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) spelade i viss utsträckning denna roll för samer och tornedalingar och andra meänkielitalande i norra Sverige. Den folkliga aspekten på kulturarvsarbete är lika viktig som den forsk- ningsinriktade, men det handlar om två helt olika syften och an- greppssätt.</P>
<P class="p90 ft9">I propositionen <SPAN class="ft15">Kulturarvspolitik </SPAN>(prop. 2016/17:116) lyftes för- tjänstfullt frågor rörande det samiska folkets kulturarv. Regeringen gjorde där bedömningen att Institutet för språk och folkminnen och Sametinget bör få i uppdrag att se över behovet av insatser för att samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till urfolket samerna och de samiska språken (s. <NOBR>74–76</NOBR> och <NOBR>176–177).</NOBR></P>
<P class="p184 ft12">Det bör i det sammanhanget framhållas att riksdagens beslut om en nationell minoritetspolitik 1999 avsåg ”det samiska språket” med dess olika varieteter. Uttrycket ”de samiska språken”, som är det som Sametinget numera använder, omfattar endast de samiska språk som Sametingets språknämnd godkänt och inte heller olika varieteter/dialekter av samiska. De senare torde likaså vara av väsentligt intresse för det samiska kulturarvet. Utredningen anser därför att förslaget om uppdrag därför bör kompletteras så att det omfattar dialektperspektivet också i ett <NOBR>icke-forskningsperspektiv.</NOBR> Kulturarvsarbete är inte endast en uppgift för forskare och myndig- heter. Statliga instanser bör, när det kommer till det immateriella kulturarvet, också involvera, samverka, inspirera och engagera civil- samhället på dess villkor.</P>
<P class="p184 ft11">Propositionen <SPAN class="ft14">Kulturarvspolitik </SPAN>innehåller inte något förslag om uppdrag avseende de övriga fyra nationella minoriteterna och deras kulturarv. Det framgår inte av propositionen varför dessa endast</P>
<P class="p436 ft60"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Immateriellt kulturarv, kulturarv som överförs mellan generationer. Exempel på immateri- ella kulturarv är berättelser, minnen, folkmusik, dans, hantverkstraditioner och språk som överförs mellan generationer. (NE)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">180</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_181">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td53"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p23 ft41">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft11">ska stöttas genom ett nytt bidrag till ideellt kulturarvsarbete. Till skillnad från samer som har institutioner som Sametinget, Samiskt språkcentrum, Samiska teatern och Stiftelsen Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, saknar övriga fyra nationella minoriteter helt sådana statsfinansierade institutioner. Det borde inte vara ett skäl att inte göra en satsning på deras kulturarv, utan snarare ett skäl att lyfta behovet av att bygga upp starka institutioner för de nationella minoriteternas språk och kultur. <NOBR>STR-T</NOBR> har t.ex. lyft frågan om ett särskilt kulturcentrum för tornedalingar och andra meänkielitalande.</P>
<P class="p70 ft9">Utredningen föreslog i sitt delbetänkande (SOU 2017:60 s. <NOBR>227–229)</NOBR> ett uppdrag till Institutet för språk och folkminnen rörande inrättande av språkcentrum eller motsvarande funktioner för de fyra <NOBR>icke-samiska</NOBR> nationella minoriteterna. Detta uppdrag bör kompletteras med ett uppdrag att i samråd med de nationella mino- riteterna också föreslå hur arkivverksamhet och arkivinsamling kan göras med fokus på både dialekter och folkminnen (liv och leverne). Innebörden är att det immateriella kulturarvet ska kunna inrymmas under samma tak som arbetet med språkrevitalisering vid dessa språkcentrum.</P>
<P class="p71 ft11">Utredningen anser att den normerande språkvården inklusive arbetet med dialekter för språkvårdens del ska ligga kvar hos Språk- rådet inom ISOF och hos Sametinget för det samiska språket. Arkivverksamhet och arkivinsamling med fokus på dialekter och folkminnen bör däremot ligga hos språkcentra, som dessutom före- slås ligga inom de områden där minoritetsspråken talas.</P>
<P class="p76 ft9">Även Sverigefinländarnas arkiv skulle kunna få ett uppdrag som rör arkivverksamhet och arkivinsamling med fokus på sverige- finnars immateriella kulturarv. Sverigefinländarnas arkiv har i sitt arbete med utställningen <SPAN class="ft15">Arvet </SPAN>visat hur man med hjälp av insamlat material i nästa steg kan tillgängligöra detta material med en utställning som turnerar runt i landet.</P>
<P class="p76 ft9">För den judiska sidan skulle eventuellt Judiska museet kunna vara en lämplig uppdragstagare.</P>
<P class="p71 ft11">Riksarkivet bör ges ett tydligt uppdrag att inkludera de natio- nella minoriteterna och deras immateriella kulturarv i sitt uppdrag. Ett sådant uppdrag skulle innebära såväl aktiv insamling, dokumen- tation och bearbetning av arkivmaterial som utåtriktad arkivverk- samhet utan forskningsavsikter. Det senare i form av t.ex. utställ- ningar och andra aktiviteter riktade till allmänheten. Inom Riks-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">181</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_182">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388182x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft9">arkivet ryms också Landsarkiven, vilka skulle kunna bidra till detta arbete. Riksarkivet och ISOF bör i detta sammanhang också ges ett tydligt uppdrag att samarbeta för att komplettera det statliga arbetet i fråga om de nationella minoriteternas kulturarv.</P>
<P class="p437 ft62"><SPAN class="ft46">5.2</SPAN><SPAN class="ft61">Den nya namnlagen och beaktandet av konsekvenserna för de nationella minoriteterna</SPAN></P>
<P class="p159 ft13"><SPAN class="ft17">Bedömning: </SPAN>Regeringen bör med utgångspunkt från den brist- fälliga hanteringen när den nya namnlagen togs fram, överväga åtgärder för att se till att de nationella minoriteternas intressen tydligare beaktas inom ramen för statliga utredningar initierade av och inom regeringskansliet.</P>
<P class="p438 ft9">Den nya namnlagens s.k. fyragenerationsregel kan behöva ses över för att inte omöjliggöra återtagande av traditionella familje- namn med nationell minoritetsbakgrund.</P>
<P class="p439 ft9">Den 1 juli 2017 trädde den nya namnlagen, lagen om personnamn (2016:1013), i kraft. Tillkomsten av lagen är ett mycket tydligt exempel på hur ofta okunnigheten om de nationella minoriteterna leder till att konsekvenserna av nya lagar och åtgärder för dessa inte i tillräcklig utsträckning beaktas.</P>
<P class="p90 ft9">För de skogsfinnar som bosatte sig i skogsbygder och bergslag i dagens Sverige under <NOBR>1600-talet</NOBR> och därefter flyttade vidare för upptagande av nybyggen på andra håll fick kyrkans hantering av namnfrågor stor betydelse. Kyrkan var ofta helt okunnig om det namnbruk som fanns i de trakter av östra Sverige (dagens Finland), där användningen av familjenamn spelade en stor roll. Väldigt ofta bytte kyrkan ut detta finska familjenamn mot ett mer svensk- klingande.</P>
<P class="p184 ft11">Den försvenskningsprocess som från <NOBR>1800-talet</NOBR> och framåt ut- övades mot samer och tornedalingar i nordligaste Sverige medförde ett skambeläggande av människors identitet och rötter. Ofta med- förde det att man bytte sitt samiska eller tornedalsfinska familje- namn till ett mer svenskklingande för att undvika att sticka ut.</P>
<P class="p90 ft9">Sammantaget har detta medfört att människor genom majori- tetssamhällets förhållningssätt avsagt sig sina traditionella familje- namn.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">182</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_183">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td53"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p23 ft41">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft13">I den nya namnlagen stadgas följande:</P>
<P class="p441 ft20">En person får byta till ett efternamn som har funnits i hans eller hennes släkt i rakt uppstigande led i minst två generationer. Det får dock inte vara längre sedan någon i släkten bar namnet än fyra generationer till- baka, räknat från och med personens föräldrar.</P>
<P class="p188 ft11">Bestämmelsen innebar en lagreglering av den s.k. fyragenerations- regeln som tidigare gällt enligt praxis. Regeln innebär ofta fortsatt betydande svårigheter för personer som tillhör de nationella mino- riteterna att ta tillbaka ett gammalt familjenamn som tidigare generationer mer eller mindre tvingats avsäga sig. Förslagets konse- kvenser för de nationella minoriteterna i detta avseende har inte i tillräcklig utsträckning berörts i beredningen av lagförslaget.</P>
<P class="p95 ft11">Det tidigare kravet på ”synnerliga skäl” för att frångå lagens krav har ändrats till det mindre restriktiva ”särskilda skäl” (se 13 §). Av förarbetena till bestämmelsen framgår emellertid att viss för- siktighet ska iakttas och att bestämmelsen inte är avsedd att skapa generella undantag från hinderreglerna. I stället syftar den till att efter en avvägning av motstående intressen undvika resultat som i det enskilda fallet inte framstår som rimliga. Bedömningen av om det finns särskilda skäl för att bevilja en ansökan får avgöras efter en helhetsbedömning i varje enskilt fall (se prop. 2015/16:180, s. 103). Det är enligt utredningen ytterst oklart om detta kommer att kunna kompensera fyragenerationsregelns konsekvenser. Om så inte blir fallet är det angeläget att bestämmelsen ses över snarast.</P>
<P class="p95 ft9">Oavsett detta belyser processen med framtagandet av den nya namnlagen konsekvenserna av den utbredda okunnigheten om Sve- riges nationella minoriteter i samband med utarbetandet av ny lag- stiftning. En lösning vore att konsekvenser för de nationella mino- riteterna av förslag betydligt oftare än i dag anges i de utrednings- direktiv som regeringen beslutar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">183</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_184">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388184x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p107 ft46"><SPAN class="ft46">5.3</SPAN><SPAN class="ft47">Ortnamn och postadresser</SPAN></P>
<P class="p442 ft10"><SPAN class="ft108">Bedömning: </SPAN>Post- och telestyrelsen bör tillse att användning av enligt god ortnamnssed fastställda ortnamn på finska, meänkieli eller samiska inte hindras vid postdistribution i Sverige.</P>
<P class="p443 ft9">Under sommaren 2017 uppmärksammade Sameradion att brev adres- serade med det samiska ortnamnet – i det här fallet Jokkmokk – av postdistributören återsänts till avsändaren med uppgift om att adressen var ofullständig. Adressen innehöll dessutom den korrekta uppgiften för postnummer.</P>
<P class="p74 ft10">I propositionen <SPAN class="ft109">Från erkännande till egenmakt </SPAN>gjorde regeringen följande bedömning (se prop. 2008/09:158 s. <NOBR>121–122):</NOBR></P>
<P class="p444 ft98">Minoritetsspråkiga ortnamn är en värdefull del av kulturarvet som bör värnas aktivt av samhällets företrädare. För att synliggöra detta kultur- arv bör Vägverket ges i uppdrag att intensifiera arbetet med skyltning av minoritetsspråkiga ortnamn. Statliga och kommunala myndigheter bör i sin verksamhet värna minoritetspråkiga ortnamn och synliggöra mino- ritetspråkens närvaro genom skyltning och annan utmärkning. Fast- ställda minoritetspråkiga ortnamn bör användas som namn på postorter där detta bedöms som lämpligt.</P>
<P class="p445 ft13">Vidare anförde regeringen följande:</P>
<P class="p444 ft118">Att kunna använda ortnamn på finska, meänkieli och samiska vid postförsändelser synliggör på ett praktiskt sätt minoritetsspråken och Sveriges levande kulturarv. Postnummersystemets viktigaste bestånds- del är den sifferserie som delar in landet i postnummerområden. I postförordningen (1993:1709) föreskrivs att den som tillhandahåller och förvaltar postnummersystemet vid ändringar i systemet ska främja god ortnamnssed.</P>
<P class="p446 ft20">Regeringen anser att ortnamn på finska, meänkieli eller samiska som fastställts av Lantmäteriverket också ska kunna ingå i Sveriges officiella postnummersystem på samma sätt som svenska namn. Ett sådant exempel är 981 33 Giron (Kiruna).</P>
<P class="p80 ft11">Lantmäteriet är den myndighet som fastställer ortnamn på finska, meänkieli eller samiska enligt god ortnamnssed. Det är Post- och telestyrelsen (PTS) som är tillståndsmyndighet enligt postlagen (2010:1045). Enligt nu gällande postförordning (2010:1049) ska PTS utse tillståndshavare som tillhandahåller posttjänster att också tillhandahålla och förvalta postnummersystemet. Tillståndshavaren</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">184</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_185">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388185x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td53"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p23 ft41">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft13">ska vid ändringar främja god ortnamnssed (12 §). Tillståndshavaren är för närvarande PostNord.</P>
<P class="p185 ft9">I PostNords postnummerförteckning saknas postortsnamn på andra språk än svenska. Nuvarande tekniska system medger endast ett namn på postort. Inga försändelser ska dock vid användande av korrekt postnummer underlåtas att levereras.</P>
<P class="p55 ft42">Det är svårt att avgöra om det inträffade är av engångs- eller av mer återkommande karaktär. Det kan, om det senare är fallet, inte anses godtagbart att användning av enligt god ortnamnssed fastställda ortnamn på finska, meänkieli eller samiska hindras av postdistributörer som erhållit PTS tillstånd att bedriva postservice.</P>
<P class="p137 ft46"><SPAN class="ft46">5.4</SPAN><SPAN class="ft47">Nordiskt samarbete</SPAN></P>
<P class="p447 ft10"><SPAN class="ft108">Bedömning: </SPAN>De nationella minoritetsfrågorna går över nations- gränserna. Regeringen bör därför se över formerna för det nord- iska samarbetet på främst statlig nivå kring nationella mino- riteter och minoritetsspråk samt intensifiera ansträngningarna att finna gemensamma nordiska lösningar över landgränserna.</P>
<P class="p378 ft9">I ramkonventionen (artikel 18.2) föreskrivs att parterna ska vidta åtgärder för att främja samarbete över gränserna. I språkstadgan (artikel 14) föreskrivs att parterna ska underlätta och/eller främja samarbete över gränserna till förmån för minoritetsspråk, särskilt mellan regionala och lokala myndigheter.</P>
<P class="p95 ft11">Samisk, kvensk, romanes och romani är erkända som nationella minoritetsspråk i Norge och samiska och romanes i Finland. Meänkieli motsvaras i Norge av kvensk. I finska Tornedalen finns motsvarande gemensamma språk- och kulturintressen.</P>
<P class="p56 ft9">Var för sig kan ett nationellt minoritetsspråk i ett enskilt land bedömas som alltför litet för i sig motiverade åtgärder för att stärka det minoritetsspråket. Taget tillsammans över närliggande land- gränser kan ett mer bärkraftigt underlag skapas för åtgärder. Den gemensamma <NOBR>tv-kanalen</NOBR> Ođđasat är ett bra exempel på hur detta kan åstadkommas.</P>
<P class="p55 ft10">I propositionen <SPAN class="ft109">Nationella minoriteter i Sverige </SPAN>lyftes frågan om samarbete över nationsgränserna (se prop. 1998/99:143 s. <NOBR>75–78).</NOBR> Regeringens bedömning var att Sverige även fortsättningsvis bör</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">185</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_186">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388186x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">verka för att det gränsöverskridande samarbetet på såväl nationell som regional och lokal nivå ska inriktas på olika frågor av intresse för de nationella minoriteterna såsom kultur, historia, språk, religion m.m.</P>
<P class="p74 ft11">Visst statligt samarbete på nordisk nivå förekommer avseende samiska frågor, men då snarare i frågor rörande rennäringen än den nationella minoritetspolitiken. Utredningen bedömer ändå att det kan finnas anledning för regeringen att se över formerna för det nordiska samarbetet på främst statlig nivå kring nationella mino- riteter och minoritetsspråk samt intensifiera ansträngningarna att finna gemensamma nordiska lösningar över landgränserna.</P>
<P class="p247 ft46"><SPAN class="ft46">5.5</SPAN><SPAN class="ft47">Stöd för nationella minoritetsspråk i förskolan</SPAN></P>
<P class="p448 ft12"><SPAN class="ft97">Bedömning: </SPAN>Kravet på myndigheter att samråda med de natio- nella minoriteterna omfattar även organisations- eller verksam- hetsfrågor, om dessa kan få betydelse för minoriteternas rättig- heter. Samråd ska dessutom hållas i sådan tid att minoriteterna har möjlighet att påverka kommande beslut. Det är av vikt att detta framhålls i den uppföljning som bedrivs av Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län.</P>
<P class="p165 ft9">Ett exempel på när samråd borde ha hållits är de förändringar som genomförts det senaste året i hur modersmålsstödet i för- skolan organiseras och bedrivs i vissa kommuner. Såväl uppfölj- ningsmyndigheterna som Skolverket och Skolinspektionen hade behövt på ett tydligare sätt förmedla till berörda kommuner vad som gäller för de nationella minoritetsspråken enligt minori- tetslagen.</P>
<P class="p359 ft9">Under framför allt våren och sommaren 2017 har utredningen av föräldrar till barn i förskola uppmärksammats på lokala föränd- ringar i formerna för modersmålsstöd som har bäring på de nationella minoritetsspråken i ett antal kommuner. Det gäller kom- muner både i och utanför förvaltningsområde. Förändringarna befaras sänka ambitionsnivån avseende modersmålsstöd i fråga om nationella minoritetsspråk.</P>
<P class="p74 ft42">Det handlar bl.a. om att förskolan har gått från att ge moders- målsstöd genom personal som behärskar minoritetsspråket, till att</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">186</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_187">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td53"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p23 ft41">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft9">ge det genom ordinarie personal som endast har kunskap om metoder för tvåspråkighet. Inte sällan uppfattas dessa förändringar av kommunen som organisatoriska eller av verksamhetskaraktär, vilket då inte heller skulle behöva omfattas av minoritetslagens samrådskrav.</P>
<P class="p55 ft11">Enligt 4 § minoritetslagen ska det allmänna särskilt främja barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket. De nationella minoritetspråken ska stödjas så att de hålls levande, vilket framgår av de mål som anges för de natio- nella minoritetsspråken i propositionen <SPAN class="ft14">Från erkännande till egen- makt</SPAN>. Detta innebär ”att de nationella minoriteterna ska ges möjlig- heter att <SPAN class="ft14">tillägna sig</SPAN>, bruka och utveckla sitt modersmål” (utred- ningens kursivering) och att språken ”ska kunna bevaras och ut- vecklas som levande språk i Sverige” (prop. 2008/09:158, s. 46).</P>
<P class="p103 ft9">Av detta följer att det allmänna har ett särskilt ansvar för de nationella minoritetsspråken, vilket bör gälla inte minst i förskolan, där barns språkutveckling påbörjas.</P>
<P class="p55 ft11">Som skäl för de förändringar som nu genomförs åberopar många kommuner läroplanen för förskolan (SKOLFS 1998:16) och stöd- material som <SPAN class="ft14">Flera språk i förskolan – teori och praktik </SPAN>(Skolverket, 2013) eller <SPAN class="ft14">Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling</SPAN></P>
<P class="p0 ft13">(Skolinspektionen, 2017).</P>
<P class="p103 ft9">Läroplanen för förskolan lyfter inte på något sätt fram det särskilda ansvar för de nationella minoritetspråken som riksdagen uttalat. I Skolverkets respektive Skolinspektionens material nämns de nationella minoritetspråken över huvud taget inte. Där talas allmänt om barn med utländsk bakgrund.</P>
<P class="p56 ft9">Det kan finnas skäl att anta att de otydliga dokument som ofta åberopas som stöd för förändringarna leder till att kommunerna inte främjar de nationella minoritetsspråken i förskolan på det sätt som följer av minoritetslagen. Det är viktigt att Skolverket och Skolinspektionen är tydliga med det särskilda ansvar som gäller i fråga om de nationella minoritetsspråken.</P>
<P class="p95 ft14"><SPAN class="ft11">I utredningens delbetänkande </SPAN>Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik <SPAN class="ft11">föreslås att regeringen bör överväga att komplet- tera begreppet modersmål med begreppet kulturarvsspråk för de nationella minoritetspråken i lagstiftning som rör skola och för- skola (se SOU 2017:60, s. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">181–182).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Den senaste utvecklingen på olika håll i landet understryker vikten av att utveckla en termino-</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">187</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_188">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388188x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">logi som kan bidra till att de nationella minoritetspråken inte behandlas som vilket främmande modersmål som helst i skola och förskola.</P>
<P class="p81 ft9">Det är i flera fall oklart om kommunen samrått i dessa frågor innan beslut fattas. Det är viktigt att klargöra att minoritetslagens föreskrifter om samråd med de nationella minoriteterna inte ute- sluter frågor som myndigheter bedömer som organisations- eller verksamhetsfrågor. Även sådana frågor omfattas om de får betydelse för de nationella minoriteternas rättigheter. Till sådana frågor kan också höra t.ex. förändring av skolorganisation.</P>
<P class="p247 ft46"><SPAN class="ft46">5.6</SPAN><SPAN class="ft47">Urfolksfrågor</SPAN></P>
<P class="p449 ft42"><SPAN class="ft119">Bedömning: </SPAN>Samer är ett urfolk i Sverige. Däremot har frågan om det kan finnas ytterligare urfolk i Sverige hittills inte prövats.</P>
<P class="p146 ft9">Frågor rörande gruppers status som urfolk, liksom dess konse- kvenser för grupperna, ligger helt utanför den nationella minori- tetspolitiken och därför också utanför utredningens uppdrag.</P>
<P class="p74 ft42">Urfolksfrågor, som till skillnad från den nationella minoritets- politiken i betydande grad handlar om t.ex. rätten till mark och vatten samt jakt och fiske, hanteras numera folkrättsligt inom ramen för ILOs konvention (nr 169) <SPAN class="ft68">om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder </SPAN>från 1989. I denna definieras urfolk som:</P>
<P class="p444 ft98">folk i självstyrande länder, vilka betraktas som ursprungsfolk på grund av att de härstammar från folkgrupper som bodde i landet eller i ett geografiskt område som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller fastställandet av nuvarande statsgränser och vilka, oavsett rättslig ställning, och har behållit en del av eller alla sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner.</P>
<P class="p450 ft13">Sveriges riksdag ställde sig 1977 bakom Kulturutskottets betänk- ande (KrU 1976/77:43), där det inledningsvis står:</P>
<P class="p451 ft98">De överväganden som redovisas i propositionen och de förslag som läggs fram utgår från den grunduppfattningen att samer är en etnisk minoritet i Sverige, som i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt eget land intar en särskild ställning. Utskottet ansluter sig till denna grundsyn och anser det värdefullt att den uttalas så klart.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">188</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_189">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td53"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td54"><P class="p23 ft41">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p87 ft12">Utskottet refererar till propositionen 1976/77:80 <SPAN class="ft43">Om insatser för samerna</SPAN>. Propositionen byggde i sin tur på betänkandet <SPAN class="ft43">Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur </SPAN>(SOU 1975:99), som inleds:</P>
<P class="p452 ft20">En grundläggande utgångspunkt för sameutredningen har varit upp- fattningen att samerna utgör en ursprunglig befolkning, som torde vara lika gammal i Sverige som – eller äldre än – landets majoritets- befolkning. Samerna är således inga invandrare i modern mening.</P>
<P class="p453 ft13">I Sameutredningens avsnitt om samernas historiska bakgrund skri- ver utredningen:</P>
<P class="p454 ft98">Samerna och svenskarna i övrigt kan anses som två olika folk, vilka ut- gör motparter under historiens gång. Enligt detta synsätt är alltså samerna ett särskilt folk med sitt speciella levnadssätt, med ett eget arbets- och näringsliv, en egen kultur, eget språk och egna bosätt- ningsområden.</P>
<P class="p455 ft9">Av detta framgår att ställningstagandet om samer som ett urfolk i Sverige egentligen endast prövats i förhållande till den svenska majoritetsbefolkningen och möjligen till minoriteter som invandrat till Sverige i modern tid. Förekomsten av andra historiska minori- teter i Sverige lyser helt med sin frånvaro. Någon prövning av huru- vida andra grupper i Sverige skulle kunna göra anspråk på ur- folksstatus gjordes inte av Sameutredningen. De internationella definitionerna på urfolk utesluter inte heller att kan finnas mer än ett urfolk i ett land.</P>
<P class="p77 ft9">Det kan också konstateras att Sameutredningen beskriver att det vid den tidpunkten inte fanns några folkrättsliga instrument att grunda erkännande av grupper eller folks status på. Det är först med <NOBR>ILO-konventionen</NOBR> 169 från 1989 som detta föreligger. Den konventionen har dock inte ratificerats av Sverige. Däremot har den ratificerats av både Norge (1991) och Danmark (1996).</P>
<P class="p76 ft9">Frågan om samernas folkrättsliga ställning utreddes senare av Samerättsutredningen (SOU 1986:36). Inte heller denna utredning kunde se några bestämda rättsverkningar knutna till begreppet urbefolkning. Inte heller berörde den frågan om det skulle kunna finnas fler grupper som skulle kunna komma i fråga som urfolk i Sverige.</P>
<P class="p69 ft42">Frågan om Sveriges eventuella anslutning till ILO:s konvention nr 169 utreddes i slutet av <NOBR>1990-talet</NOBR> och redovisades 1999 (SOU 1999:25). Det kan vara på sin plats att konstatera att det i utred-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">189</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_190">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388190x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Övriga frågor som regeringen bör uppmärksamma</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft9">ningens direktiv (dir. 1997:103) inte görs någon explicit referens till just samer vid prövningen av om Sverige ska ratificera ILO- konventionen. Inte heller denna utredning behandlar frågan om eventuella andra möjliga urfolk i Sverige, men relaterar i förbi- gående till att det finns betydande intressekonflikter inom rensköt- selområdet, där även andra grupper har anspråk på marken.</P>
<P class="p91 ft10">Som framgår av utredningens delbetänkande (SOU 2017:60, s. 64) finns det i dag bland de som identifierar sig som <SPAN class="ft109">tornedaling</SPAN>, <SPAN class="ft109">lantalainen </SPAN>eller <SPAN class="ft109">kvän </SPAN>strömningar, som önskar att gruppen med sin månghundraåriga historia i nordligaste Sverige också blir erkänd som urfolk i Sverige. Den frågan har således hittills inte prövats.</P>
<P class="p456 ft49"><SPAN class="ft46">5.7</SPAN><SPAN class="ft48">Urfolkspolitik och minoritetspolitik bör hållas isär</SPAN></P>
<P class="p159 ft9"><SPAN class="ft69">Bedömning: </SPAN>Urfolkspolitik och minoritetspolitik bör hållas isär. Att koppla frågor rörande urfolk till minoritetspolitiken eller minoritetslagen kan medföra en olycklig sammanblandning av minoritetspolitik och urfolkspolitik.</P>
<P class="p160 ft9">Frågor rörande gruppers status som urfolk, liksom dess konse- kvenser för grupperna, ligger helt utanför den nationella mino- ritetspolitiken och därför också utanför utredningens uppdrag. Allt oftare åberopas emellertid urfolksstatus som grund för åtgärder och beslut inom ramen för den nationella minoritetspolitiken. Men detta har således ingen bäring på tillämpningen av den nationella minoritetspolitiken.</P>
<P class="p457 ft9">Europarådets nationella minoritetskonventioner, dvs. språk- stadgan och ramkonventionen, å ena sidan och ILO:s konvention nr 169 å andra sidan handlar om helt olika företeelser. Den nationella minoritetspolitiken och därmed minoritetslagen bör så- ledes inte i några sammanhang kopplas till frågor som rör grupper som urfolk, då detta skulle medföra en olycklig sammanblandning av minoritetspolitik och urfolkspolitik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">190</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_191">
<P class="p0 ft16">6 Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p113 ft11">I utredningens uppdrag ingår att beskriva konsekvenserna av läm- nade förslag i enlighet med <NOBR>14–15</NOBR> a §§ i kommittéförordningen (1998:1474). Det anges särskilt i utredningens direktiv att förslagen ska kostnadsberäknas och att utredaren ska lämna förslag till finan- siering utifrån befintliga ramar. Direktiven innehåller även vissa ytterligare anvisningar när det gäller konsekvensbeskrivningarna.</P>
<P class="p55 ft11">Utredningen bedömer i kapitel 3 att Sverige kan utöka sina åtag- anden enligt språkstadgan i frågan om vissa punkter i artikel 8, 10, 12 och 13. Förslagen innebär att de nationella minoritetsspråkens status och ställning stärks på olika sätt. Den närmare motiveringen till detta framgår i respektive avsnitt i kapitel 3.</P>
<P class="p55 ft11">Några bedömningar eller förslag i kapitel 3, 4 och 5 bygger på att uppdrag lämnas till myndigheter, vilket skulle kunna få konsekven- ser för statens finanser. Sammanfattningsvis kan sägas att utred- ningen inte anser förslagen föranleder höjda anslag eller särskild finansiering. Utredningens syn på detta lämnas nedan.</P>
<P class="p103 ft9">Utredningen bedömer inte att förslag och bedömningar i övrigt medför sådana konsekvenser som ska redovisas enligt kommitté- förordningen eller direktiven till utredningen.</P>
<P class="p293 ft17">Kapitel 3</P>
<P class="p149 ft11">Utredningen bedömer att Sverige bör kunna tillämpa punkt 1.b) i artikel 10 i språkstadgan. Detta bör kunna ske genom ett uppdrag till några utvalda myndigheter att tillhandahålla översättningar till finska, samiska och meänkieli av deras mest använda och relevanta förvaltningstexter (se avsnitt 3.4.10). Utredningen har bedömt att Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensions- myndigheten och Valmyndigheten är lämpliga myndigheter för så-</P>
<P class="p382 ft35">191</P>
</DIV>
<DIV id="page_192">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Konsekvensbeskrivningar</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p89 ft13">dana uppdrag. Det närmare innehållet i uppdragen får tas fram i en dialog mellan regeringen och respektive myndighet.</P>
<P class="p376 ft9">Utredningen bedömer även att det bör finnas möjlighet för Sve- rige att tillämpa punkt 2.e) i artikel 13 (se avsnitt 3.7.10). Ett sådant åtagande bör kunna genomföras genom att regeringen ger ett upp- drag till Konsumentverket att tillhandahålla den mest väsentliga konsumentinformationen på finska, samiska och meänkieli. Det närmare innehållet i uppdraget får tas fram i dialog mellan regeringen och Konsumentverket.</P>
<P class="p90 ft9">Kostnaderna för nämnda uppdrag torde främst bestå i utgifter för översättningar. Utredningen konstaterar emellertid att det inte krävs att samtliga aktuella texter översätts. Ett sådant arbete kan dessutom bedrivas successivt. Vissa texter torde dessutom redan finnas i vart fall på finska.</P>
<P class="p184 ft11">Arbetet med att ta fram blanketter och formulär på minori- tetsspråk får anses ligga inom ramen för myndigheternas grund- uppdrag, då det både rör respektive myndighets allmänna service- skyldighet gentemot allmänheten och den skyldighet det allmänna har att skydda och främja de nationella minoritetsspråken enligt 8 § språklagen. Vid en rimlig utformning av uppdraget bör kostnaderna kunna rymmas inom respektive myndighets nuvarande anslag.</P>
<P class="p90 ft9">Flera av myndigheterna omfattas dessutom av bestämmelserna om ärendehandläggning på finska, meänkieli respektive samiska en- ligt <NOBR>8–10</NOBR> §§ minoritetslagen. Tillgången till översättningar av blan- ketter, som kan utformas i tvåspråkig version, skulle rent av kunna underlätta för dessa myndigheter att fullgöra det lagstadgade upp- draget.</P>
<P class="p91 ft11">Utredningen föreslår vidare att Sverige utökar sitt åtagande till punkt 3 i artikel 12 och att åtagandet genomförs genom att rege- ringen förtydligar Svenska institutets uppdrag så att institutet tyd- ligare lyfter fram nationella minoriteter och minoritetsspråk i sitt arbete med att främja bilden av Sverige och svensk kultur utom- lands (se avsnitt 3.6.6). De nationella minoriteterna och minoritets- språken har erkänts av Sverige som en del av den svenska kulturen och kulturarvet. Detta grundas på internationella åtaganden och är fastställt i minoritetslagen och språklagen. Den föreslagna upp- giften får mot den bakgrunden anses ligga så nära Svenska institu- tets nuvarande uppdrag att den bör rymmas inom befintligt anslag.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">192</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_193">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t33">
<TR>
<TD class="tr28 td33"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td55"><P class="p23 ft65">Konsekvensbeskrivningar</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Kapitel 4</P>
<P class="p188 ft12">Utredningen föreslår att regeringen ger Sametinget genom Samiskt språkcentrum i uppdrag att vidareutveckla lägesrapporterna med indikatorer avseende samiskans utveckling som möjliggör jämförel- ser över tid (se avsnitt 4.3.3). Vidare föreslås att motsvarande upp- drag ges i förhållande till de övriga nationella minoritetsspråken, om språkcentrum eller liknande institutioner inrättas för dem. Utredningen bedömer i fråga om Sametinget att ett sådant uppdrag bör ses som ett förtydligande av det nuvarande uppdraget att ta fram lägesrapporter. Några förändringar av anslaget är därför inte påkallade.</P>
<P class="p95 ft12">Utredningen föreslår även att regeringen ger Skolverket i upp- drag att utreda möjligheten att utveckla statistik avseende förskole- undervisning på de nationella minoritetsspråken (se avsnitt 4.5.2). I uppdraget föreslås även ingå en översyn av inhämtandet av statistik avseende modersmålsundervisning på nationella minoritetsspråk i grund- och gymnasieskolan. Insamling av den typen av statistik ingår i Skolverkets grunduppdrag. Någon ytterligare finansiering torde därför inte krävas.</P>
<P class="p217 ft17">Kapitel 5</P>
<P class="p225 ft9">I avsnitt 1 i kapitlet föreslår utredningen bl.a. att regeringen bör ge Riksarkivet ett tydligt uppdrag att inkludera de nationella minori- teterna och deras immateriella kulturarv i sitt uppdrag. Vidare föreslås att Riksarkivet och Institutet för språk och folkminnen bör ges i uppdrag att samarbeta i frågor rörande de nationella minori- teternas kulturarv. De förslagna uppdragen ligger inom ramen för myndigheternas grunduppdrag. Någon ytterligare finansiering torde därför inte krävas.</P>
<P class="p103 ft9">Utredningen föreslår även att förslaget i delbetänkandet om uppdrag till Institutet för språk och folkminnen kompletteras med ett uppdrag att i samråd med de nationella minoriteterna också föreslå hur arkivverksamhet och arkivinsamling kan göras med fokus på både dialekter och folkminnen (liv och leverne). Denna komplettering bör inte föranleda någon finansiering utöver den som föreslås i delbetänkandet (se SOU 2017:60, s. 269).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">193</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_194">
</DIV>
<DIV id="page_195">
<P class="p458 ft16">Särskilda yttranden</P>
<P class="p459 ft46">Särskilt yttrande</P>
<P class="p460 ft46">av experten Kaisa Syrjänen Schaal, Svenska kyrkan</P>
<P class="p461 ft12">Rörande skrivningarna i slutbetänkandet vill jag anföra följande. I avsnitt 2.4 behandlas behovet av åtgärder för att stärka det finlandssvenska i Sverige. När det gäller samråd på lokal nivå kan det konstateras att det i en del kommuner inom förvaltnings- området för finska funnits diskussioner om att finlandssvenska företrädare vill delta i minoritetssamråd och att det riktade stats- bidraget även skulle användas för insatser som omfattar finlands- svenska kulturaktiviteter. Av tidigare uttalanden i förarbetena framgår att inget hindrar enskilda finlandssvenskar från att delta i samråd. Det är dock viktigt att betona att det måste stå klart för alla parter som deltar i samråd att syftet med samråden är att aktivt främja finskspråkig samhällsservice samt insatser för finska språket och sverigefinsk kultur. Frågor som rör synliggörande eller främjande av finlandssvensk kultur är inte föremål för samråd enligt 5 § lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk.</P>
<P class="p462 ft35">195</P>
</DIV>
<DIV id="page_196">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p296 ft46">Särskilt yttrande</P>
<P class="p463 ft49">av de finlandssvenska representanterna Barbro Allardt Ljunggren och Sebastian Högnabba i referensgruppen med representanter för de nationella minoriteterna och finlandssvenskarna</P>
<P class="p209 ft17">Sammanfattningsvis</P>
<P class="p124 ft9">Sammanfattningsvis framför vi med hänvisning till avsnitt I nedan och kapitel 2 (Avsnitten <NOBR>2-2.3)</NOBR> i betänkandet att gruppen finlands- svenskar i Sverige beviljas nationell minoritetsstatus i Sverige, antingen som en del av alla sverigefinländare (oberoende av vad gruppen då skulle kallas, kanske t ex ”Sverigefinnar och finlands- svenskar i Sverige”) eller i egen rätt som en sjätte nationell minoritet.</P>
<P class="p81 ft9">Under alla omständigheter är det rimligt att kraven på att i olika sammanhang inkludera finlandssvenskarna i Sverige skärps - se avsnitt 2.4 i betänkandet och argumentationen under II nedan- så gruppen inte helt glöms bort som så ofta idag.</P>
<P class="p62 ft9">Avsnitt III nedan handlar om språklig befolkningsstatisk och visar hur avsaknad av sådan i Sverige de facto gör att finlands- svenskarna i Sverige ytterligare osynliggörs. Vi föreslår vissa för- bättringar i utgiven allmän statistik, t ex av SCB, om personer med finländska rötter, utan krav på språkregistrering.</P>
<P class="p215 ft17">I Finlandssvenskarna i Sveriges övergripande status</P>
<P class="p464 ft17">1. Vi delar inte utredarens slutsats att minoritetsstatus inte bör beviljas</P>
<P class="p60 ft9">Vi delar inte utredarens syn på att det inte går att belägga en finlandssvensk kultur i Sverige före år 1900 dvs vi anser det tvärtom skäligt att en nationell minoritetsstatus antingen som en del av en gemensam sverigefinländsk minoritet (oberoende av vad en sådan minoritet skulle kallas) eller som en egen sådan beviljas gruppen med hänvisning till de kriterier som skapades i slutet av <NOBR>1900-talet.</NOBR> Vi finner att de krav som nu ställs på den finlandssvenska gruppen i Sverige är större än de krav som ställts på t ex sverigefinnarnas kulturella tillhörighet.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">196</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_197">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td56"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p23 ft41">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft11">Beskrivningen av gruppens historia i Sverige består av ett stycke och är synnerligen korthuggen i förhållande till beskrivningen av gruppen i Finland. Beskrivningen slutar med ”Närheten till särskilt kustbygderna vid Bottenhavet gjorde att en stor del säkerligen var svensktalande”. De undersökningar som gjorts visar att ordet ”säkerligen” kan strykas här. Kari Tarkiainen visar i böckerna</P>
<P class="p465 ft14">Finnarnas historia i Sverige 1. Inflyttarna från Finland under det gemensamma rikets tid (1990<SPAN class="ft11">) och </SPAN>Finnarnas historia i Sverige 2<SPAN class="ft11">. </SPAN>Inflyttarna från Finland och de finska minoriteterna under tiden <NOBR>1809–1944</NOBR> <SPAN class="ft11">(1993) att de svenskspråkiga genom tiderna varit över- representerade bland de grupper som flyttat från ”Österlandet” dvs den östra rikshalvan (före 1809), från Storfurstendömet Finland </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">(1809-1917)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> under den ryska tiden och från det självständiga Finland (från 1917). Tarkiainen hänvisar t ex gällande medeltiden till en studie av Sten Carlsson där denne med hjälp av Stockholms stads tänkeböcker kunde visa att över hälften av finländarna i Stockholm under 150 år </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">(1478–1625)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> hade svenska som modersmål. Sven Alur Reinans landade 1996 (ss </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">10–104)</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> på att de svenskspråkigas andel då kunde sägas vara snarare 1/3 av alla sverigefinländare. Nyligen konstaterade tankesmedjan Magma i en rapport (Kepsu 2016) att det under åren </SPAN><NOBR><SPAN class="ft11">2010–2015</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> var ca 40 % av de inflyttade från Finland till Sverige som var finlandssvenskar dvs svenskspråkiga och gruppens andel ökade föregående decennium hela tiden från knappt 30 % år 2000 till närmare 40 % år 2009 Gruppen är alltså stor fortsatt idag men kunskapen om gruppens existens är ändå mycket liten i Sverige. En faktor som medverkar till detta är att många myndigheter i Sverige tenderar att likställa antalet personer med finländska rötter i Sverige (runt 700 tusen enligt SCB) med antalet sverigefinnar även om kanske ¼ av dessa 700 tusen de facto (bedömningarna varierar alltså mellan 1/3 och 1/5) antingen själva är svenskspråkiga dvs finlandssvenskar som inflyttat från Finland till Sverige eller ättlingar i två generationer till dessa. Se vidare om detta problem under rubriken ”Data om språkliga grupper” nedan.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">197</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_198">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p466 ft110">2. Kriterierna som krävs av finlandssvenskarna i Sverige att uppfylla är orimliga och högre än för andra grupper</P>
<P class="p124 ft9">Eftersom utredningen i stort accepterar kriterierna samhörighet och självidentifikation (det första och det tredje kriteriet i 2.1.2) går vi inte in på dessa. Det är dock i skärningspunkten mellan de två återstående kriterierna särskiljande drag, i gruppens kulturella särdrag och historia som utredningen kräver mer av finlandssvenskar i Sverige än av t ex sverigefinnarna</P>
<P class="p62 ft9">Det krävs nämligen anakronistiskt en enhetskultur av finlands- svenskarna i Sverige i en tid då sådana inte fanns, något som t o m erkänns av utredaren. Statsrådet Bah Kuhnke godkänner vidare uppenbarligen sådana regionala kulturer från denna tid som grunden för en sverigefinsk kultur.</P>
<P class="p81 ft9">Utredningen antyder själv att det är anakronistiskt dvs en historieförfalskning att kräva en enhetskultur före år 1900 (avsnitt</P>
<P class="p175 ft9">2.3, t ex: ”Snarare bestod majoritetskulturen på den tiden av en rad regionala och lokala svenskspråkiga kulturer varav de på den östra sidan av Östersjön var några.”) dvs att även i Sverige var det då regionala kulturer som var rådande.</P>
<P class="p81 ft9">Dessutom godkänns uppenbarligen denna typ av regionala kulturer som grund för en sedermera i Sverige godkänd sverigefinsk kultur t ex av statsrådet Alice Bah Kuhnke i hennes svar i november 2015 på en interpellation av riksdagsledamot Kerstin Lundgren, men också i förarbeten till minoritetsbeslutet 1999, något statsrådet själv tar upp:</P>
<P class="p467 ft118">Åtagandena enligt ramkonventionen förutsätter att minoriteten i fråga på vissa grunder skiljer sig från majoritetsbefolkningen. Det som främst skiljer den sverigefinska minoriteten från den svenska majori- tetsbefolkningen är det finska språket, men även att det finns en särskild sverigefinsk kultur. Då den svensktalande gruppen inte har dessa särskiljande grunder bedöms de inte omfattas av ramkonven- tionen. Detta uttalades också i förarbetena när de fem nationella minoriteterna erkändes, en bedömning som delades av Konstitutions- utskottet.</P>
<P class="p468 ft20">(Utdrag ur riksdagens protokoll den 27 november 2015)</P>
<P class="p469 ft42">Vi kan m a o konstatera att här ställs (och sedan <NOBR>90-talet</NOBR> ställts) en typ av krav på sverigefinnarna medan de krav som nu uppställs för finlandssvenskarna är större och mer krävande. För finlands- svenskarna ställs ribban högre, för oss krävs att vi i en tid som</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">198</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_199">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td56"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p23 ft41">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p147 ft9">präglades av regionala kulturer redan skulle ha haft en "enhets- kultur" för att kvalificera oss som en nationell minoritet medan andra grupper inte behöver ha havt det. Detta är knappast rimligt.</P>
<P class="p470 ft110">3. Ingen hänsyn tas till att finlandssvenskarna i Finland och i Sverige de facto i mångt och mycket delar och delat en allfinländsk kultur med finnarna och sverigefinnarna</P>
<P class="p6 ft17">som även den ofta även idag baserar sig på olika regionala drag.</P>
<P class="p149 ft11">Det är också rimligt att påpeka att finlandssvenskarna i Finland och i Sverige de facto i mångt och mycket delar en allfinländsk kultur med finnarna och sverigefinnarna som även den ofta fortfarande idag baserar sig på olika regionala drag. Det går även att belägga att det under den ryska tiden dvs från <NOBR>1800-talet</NOBR> framåt växte fram allt fler särskiljande drag från kulturen i Sverige och som även svenskspråkiga (och finskspråkiga) som flyttade in från det som idag geografiskt är Finland. Hit hör bl a påverkan från den ryska kultursfären i olika sammanhang, såsom i fråga om matkulturen.</P>
<P class="p293 ft120">II Vad gäller 2.4 Åtgärder för att stärka det finlandssvenska</P>
<P class="p3 ft17">i Sverige bör dessa stramas upp för att inte förbli ett slag i luften</P>
<P class="p102 ft9">Även om utredaren uppenbarligen förstår att finlandssvenskarna i Sverige i många fall faller mellan stolarna och glöms bort och därmed i avsnitt 2.4 tar upp” Åtgärder för att stärka det finlands- svenska i Sverige” upplever vi att dessa förslag riskerar att bli ett slag i luften.</P>
<P class="p56 ft9">För att förhindra detta kunde t ex myndigheter alltid åläggas att pröva med vilka skäl de utesluter finlandssvenskarna i Sverige från samråd där sverigefinnarna deltar, och inte bara i möjligen inkludera finlandssvenskarna i Sverige. Utredningen skriver i brödtexten följande</P>
<P class="p471 ft20">Det finns därför ingen anledning att på lokal eller regional nivå per automatik utesluta finlandssvenskar från samråd om sverigefinska frågor</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">199</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_200">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p157 ft11">Välkommet vore också att myndigheterna i sådana fall skulle åläggas att meddela FRIS om samråd som planeras men där finlands- svenskarna i Sverige inte medbjudits, och grunderna för detta.</P>
<P class="p91 ft11">Givetvis kan det vara skäl att inkludera finlandssvenskarna i Sverige även i skolundervisningen i t ex samhällskunskapen (utöver historia som utredaren föreslår). Redan idag <SPAN class="ft14">borde </SPAN>undervisningen i svenska (när det inte är fråga om undervisning i svenska som andraspråk) inbegripa undervisning om <SPAN class="ft14">hela </SPAN>det svenska språk- området av idag och även i de närbesläktade nordiska språken (dvs framför allt danska och norska) men diskussioner inom och mindre stickprov utförda av Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige FRIS tyder på att det ytterst sällan i skolorna sägs något om de svenska modersmålvarieteterna (där är fråga om såväl ett eller t o m två högspråk och även regionala språk och dialekter) i Finland medan danskan och norskan oftare behandlas i viss mån.</P>
<P class="p92 ft9">Annars är risken hög att okunskapen om finlandssvenskarnas existens (både gruppen i Sverige idag och ursprungsgruppen i Finland) fortsätter att vara hög i Sverige och både enskilda och myndigheter glömmer bort den fjärdedel av alla <SPAN class="ft15">sverigefinländare </SPAN>som har svenskspråkiga rötter dvs finlandssvenska sådana från Finland.</P>
<P class="p472 ft17">III Data om språkliga grupper. T ex SCB kunde åläggas vissa saker.</P>
<P class="p251 ft10">Gällande språkliga data i Finland – se 2.2.3 i utredningen text – görs en del märkliga påståenden. I o m den språkregistrering i form av självkategorisering som finns i den finländska folkbokföringen är finlandssvenskarna i Finland tvärtom (till skillnad från vad som antyds) en grupp som definieras <SPAN class="ft109">minimalt</SPAN>, dvs det krävs att personen (eller föräldrarna om det är fråga om omyndiga) faktiskt upplever svenskan som sitt modersmål, inte bara allmänt har en sådan familjehistoria, och själv anger detta för att personen ska registreras som svenskspråkig i den finländska folkbokföringen. Åtskilliga tvåspråkiga I Finland definierat sig därmed inte som svenskspråkiga även om deras kunskaper i språket är utmärkta (liksom deras kunskaper i finska) Detta gäller alltså många som härstammar från åtminstone en svensktalande förälder, för att då inte tala om gruppen som har svenskspråkiga <NOBR>mor-eller</NOBR> farförälder</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">200</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_201">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td56"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p23 ft41">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p68 ft9">eller sådana i tidigare generationer, som alltså inte definierar sig själva och därmed inte heller av staten definieras som svensk- språkiga i finländsk befolkningsstatistik.</P>
<P class="p69 ft12">I många länder bygger språkliga data i stället på maximalistiska principer där alla som härstammar från en modersmålstalande räknas ingå i gruppen. I Sverige tenderar det t ex ofta att hävdas - även av myndigheter - att alla som själva flyttat från Finland till Sverige och deras ättlingar i åtminstone 2 led (712 tusen enligt Sisuradios redovisning av SCBs data 2013 ) kan betraktas som (finsktalande) sverigefinnar dvs gruppen definieras <SPAN class="ft43">maximalt</SPAN>. Sisuradio själv faller dock inte i den fällan, ska här tilläggas. Detta är givetvis fullständigt absurt gällande den kanske ¼ av gruppen som idag själv är en inflyttad finlandssvensk från Finland i Sverige eller som härstammar från en finlandssvensk dvs från en svensk- talande i Finland men de facto inte heller rimligt gällande alla dem som i stort dessvärre tappat kontakten med det finska språket, även om en eller två av deras <NOBR>(mor-/far-)</NOBR> föräldrar varit finskspråkiga som kommit från Finland- Man bör därför alltid noga redogöra för vilken typ av siffror det är man redovisar. Tyvärr är alltså kunskaperna i finska även hos ättlingar till finsktalande från i Finland idag inte speciellt höga i Sverige vare sig i den första eller andra generationen född i Sverige. Se t ex Svenska kyrkans bok Hemmet finns där vägarna möts från 2002. Vi vill här dock för säkerhets skull tillägga att vi välkomnar revitaliseringsåtgärder som möjliggör för ättlingar till finskspråkiga i Sverige att m hj av åtgärder inom minoritetspolitiken återta den finska som fallit bort.</P>
<P class="p71 ft11">Poängen i det finlandssvenskarna i Sverige vill framhålla här är dock att (med hänvisning till ovanstående) avsaknaden av egen kategorisering av något som helst slag i SCBs m fl instansers databaser eller alternativt av språklig tillhörighet av inflyttade (se avsnitt 4 i den aktuella utredningen) är ett av de problem som tenderar att göra att gruppen finlandssvenskar i Sverige osynliggörs och inte beaktas i Sverige. Se t ex boken <SPAN class="ft14">Så bra svenska du talar </SPAN>(Gyllingberg 2011) en kommentar som nästan alla finlandssvenskar i Sverige mött där grunden för utsagan är en total oförmåga att förstå att man kan växa upp i Finland och ha svenska som modersmål.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">201</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_202">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Särskilda yttranden</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p473 ft13">Vi finner därmed följande stycke i betänkandets avsnitt 2.3 som anmärkningsvärt</P>
<P class="p134 ft98">Det tycks finnas en utbredd missuppfattning att det skulle vara sverigefinländare som är en nationell minoritet, d.v.s. personer med ursprung i Finland som i modern tid invandrat till Sverige. Så är inte fallet. <SPAN class="ft121">Någon diskriminering av finlandssvenskar i förhållande till finsk- talande sverigefinländare handlar det således inte om. </SPAN>(undert. kursi- vering)</P>
<P class="p211 ft9">Tvärtom är ju detta missförstånd ett utbrett problem just för finlandssvenskarna i Sverige eftersom de flesta som gör detta antagande inte känner till att det finns en skillnad mellan att vara sverigefinländare och att vara sverigefinne dvs de tror att alla som härstammar från Finland är sverigefinnar och finskspråkiga. De känner m a o inte till att det existerar en stor grupp finlands- svenskar i Sverige utan de utgår istället ifrån att alla i gruppen är finskspråkiga eller ättlingar till sådana. Finlandssvenskarna blir de facto just pga detta missförstånd sålunda bortglömda och diskriminerade även på myndighetsnivå.</P>
<P class="p74 ft10">Utredningen redovisar problem med språklig registrering av individer i Sverige, vilket förstås blir särskilt svårförståeligt för individer som har sina rötter i ett grannland där sådan registrering fortsatt genomförs. Vi föreslår dock att t ex SCB skulle åläggas att skapa en automatiskt genererad bilaga till all uttagen statistik om inflyttare (och deras ättlingar) från Finland i Sverige där det påpekas att åtminstone 1/5 men kanske rentav så många som 1/3 och gällande vissa decennier rentav 40 % av inflyttarna från Finland haft svenska som modersmål dvs att antalet finländare i Sverige och deras ättlingar INTE anger numerären på den nationella minori- teten sverigefinnar, utan att (åtminstone) den grupp som finlands- svenskarna i Sverige utgör först bör räknas bort.</P>
<P class="p143 ft13">För en sammanfattning av detta särskilda yttrande , se början.</P>
<P class="p474 ft13">Barbro Allardt Ljunggren och Sebastian Högnabba</P>
<P class="p475 ft15">Även FRIS, Finlandssvenskarna riksförbund i Sverige, har genom sitt presidium, dvs ordf Inger Nyblom Hermansson och vice ordf Alexandra Hibolin anslutit sig till skrivelsen.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">202</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_203">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td56"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td57"><P class="p23 ft41">Särskilda yttranden</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft17">Källor</P>
<P class="p476 ft9">Gyllingberg, Lelitha Verghese (red.) 2011. "<SPAN class="ft15">Så bra svenska du talar</SPAN>!": en antologi om finlandssvenskars möten med Sverige. Helsingfors: Söderströms.</P>
<P class="p477 ft9">Kepsu, Kaisa, 2016. Hjärnflykt eller inte? En analys av den svenskspråkiga inflyttningen mellan Finland och Sverige 2000– 2015, Magma pamflett nr 2/2016.</P>
<P class="p477 ft9">Reinans, Sven Alur 1996. Den finländska befolkningen i Sverige- en <NOBR>startistisk-demografisk</NOBR> beskrivning i Lainio, Jarmo (red).</P>
<P class="p478 ft15">Finnarnas historia i Sverige. 3, Tiden efter 1945<SPAN class="ft9">. Stockholm: Nordiska museet ss </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">63–105.</SPAN></NOBR></P>
<P class="p479 ft9">Sisuradio (2013) <http://sverigesradio.se/sida/ artikel.aspx?programid=185&artikel=5451293> publicerat 22 feb 2013 nedläst 20 oktober 2017</P>
<P class="p477 ft9">Svenska Kyrkan 2002 Hemmets finns där vägarna möts. <SPAN class="ft15">Hemmet finns där vägarna möts: sverigefinländarnas liv i samhälle och kyrka. </SPAN>(2002). Uppsala.</P>
<P class="p477 ft15"><SPAN class="ft9">Tarkiainen, Kari (1990). </SPAN>Finnarnas historia i Sverige. 1, Inflyttarna från Finland under det gemensamma rikets tid<SPAN class="ft9">. Stockholm: Nordiska museet.</SPAN></P>
<P class="p477 ft15"><SPAN class="ft9">Tarkiainen, Kari (1993). </SPAN>Finnarnas historia i Sverige. 2, Inflyttarna från Finland och de finska minoriteterna under tiden <NOBR>1809–1944<SPAN class="ft9">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> Stockholm: Nordiska museet.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">203</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_204">
</DIV>
<DIV id="page_205">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388205x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p0 ft16">Referenser<SPAN class="ft122">1</SPAN></P>
<P class="p480 ft15"><SPAN class="ft9">Dahmström, Karin, 2011. </SPAN>Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning<SPAN class="ft9">. 5. uppl. (Studentlitteratur).</SPAN></P>
<P class="p481 ft9">Diskrimineringsombudsmannen, 2004. <SPAN class="ft15">Diskriminering av romer i Sverige. Sammanställning av DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer.</SPAN></P>
<P class="p477 ft9">Diskrimineringsombudsmannen, 2008a. <SPAN class="ft15">Diskriminering av samer. Samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv.</SPAN></P>
<P class="p477 ft9">Diskrimineringsombudsmannen, 2008b. <SPAN class="ft15">Diskriminering av natio- nella minoriteter inom utbildningsväsendet.</SPAN>(R2 2008).</P>
<P class="p482 ft10">Diskrimineringsombudsmannen, 2012a. <SPAN class="ft109">Statistikens roll i arbetet mot diskriminering – en fråga om strategi och trovärdighet (</SPAN>R5 2012).</P>
<P class="p483 ft9">Diskrimineringsombudsmannen, 2012b. <SPAN class="ft15">Romers rättigheter. Diskri- minering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor </SPAN>(R2 2011).</P>
<P class="p481 ft15"><SPAN class="ft9">Dunbar, Robert, 2008. </SPAN>Definitively Interpreting the European Charter for Regional and Minority Languages: The Legal Challenges. <SPAN class="ft9">I Ó Riagáin, Dónall. (red.) (2008). </SPAN>The European Charter for Regional or Minority Languages: legal challenges and opportunities<SPAN class="ft9">. (Council of Europe Publishing).</SPAN></P>
<P class="p481 ft15"><SPAN class="ft9">Dunbar, Robert, 2012. </SPAN>Article 7. Objectives and Principles. <SPAN class="ft9">I Nogueira López, Alba, Ruiz Vieytez, Eduardo J. och Urrutia Libarona, Iñigo (red.), 2012, </SPAN>Shaping Language Rights, Commentary on the European Charter for Regional and Minority Languages in light of the Committee of Experts evaluation <SPAN class="ft9">(Council of Europe Publishing).</SPAN></P>
<P class="p102 ft60"><SPAN class="ft59">1 </SPAN>Beslut från myndigheter, domar, utredningsdirektiv, regleringsbrev eller regeringsuppdrag givna i särskild ordning redovisas inte i referensförteckningen.</P>
<P class="p484 ft35">205</P>
</DIV>
<DIV id="page_206">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Referenser SOU 2017:88</P>
<P class="p485 ft9">Dunbar, Robert och Moring, Tom, 2012. <SPAN class="ft15">Article 11. Media. </SPAN>I Nogueira López, Alba, Ruiz Vieytez, Eduardo J. och Urrutia Libarona, Iñigo (red.), 2012, <SPAN class="ft15">Shaping Language Rights, Commen- tary on the European Charter for Regional and Minority Languages in light of the Committee of Experts evaluation </SPAN>(Council of Europe Publishing).</P>
<P class="p486 ft15"><SPAN class="ft9">Engbers, Jutta, 2012. </SPAN>Article 10. Administrative authorities and public services<SPAN class="ft9">. I Nogueira López, Alba, Ruiz Vieytez, Eduardo J. och Urrutia Libarona, Iñigo (red.), 2012, </SPAN>Shaping Language Rights, Commentary on the European Charter for Regional and Minority Languages in light of the Committee of Experts evaluation <SPAN class="ft9">(Council of Europe Publishing).</SPAN></P>
<P class="p487 ft15"><SPAN class="ft9">Engman, Max, 2016. </SPAN>Språkfrågan: finlandssvenskhetens uppkomst <NOBR>1812–1922<SPAN class="ft9">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> (Svenska litteratursällskapet i Finland).</SPAN></P>
<P class="p488 ft90"><NOBR><SPAN class="ft13">EU-kommissionen,</SPAN></NOBR><SPAN class="ft13"> 2016. </SPAN>European handbook on equality data. 2016 revision <SPAN class="ft13">(publications office of the European Union).</SPAN></P>
<P class="p489 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 1992. </SPAN>Explanatory Report to the European Charter for Regional or Minority Languages <SPAN class="ft9">(European Treaty Series- No. 148).</SPAN></P>
<P class="p486 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2001a. </SPAN>Application of the Charter in Hungary <SPAN class="ft13">(ECRML (2001) 4).</SPAN></P>
<P class="p490 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2001b. </SPAN>Application of the Charter in Switzerland</P>
<P class="p151 ft13">(ECRML (2001) 7).</P>
<P class="p491 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2001c. </SPAN>Application of the Charter in Finland</P>
<P class="p492 ft13">(ECRML (2001) 3).</P>
<P class="p488 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2002. </SPAN>Application of the Charter in Germany <SPAN class="ft9">(ECRML (2002) 1).</SPAN></P>
<P class="p486 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2003a. </SPAN>Application of the Charter in Sweden. <SPAN class="ft9">(ECRML (2003) 1).</SPAN></P>
<P class="p493 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet 2004a. </SPAN>Application of the Charter in the United Kingdom.</P>
<P class="p151 ft13">(ECRML (2004) 1).</P>
<P class="p488 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2004b. </SPAN>Application of the Charter in Slovenia <SPAN class="ft9">(ECRML (2004) 3).</SPAN></P>
<P class="p488 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2005a. </SPAN>Application of the Charter in Croatia. Second monitoring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2005) 3).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">206</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_207">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td58"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p494 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2005b. </SPAN>Application of the Charter in Spain. Initial moni- toring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2005) 4).</SPAN></P>
<P class="p495 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2006a. </SPAN>Application of the Charter in Armenia. Initial monitoring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2006) 2).</SPAN></P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2006b. </SPAN>Application of the Charter in Sweden. 2nd moni- toring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2006) 4).</SPAN></P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2007a. </SPAN>Application of the Charter in Slovakia. Initial monitoring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2007) 1).</SPAN></P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet 2007b. </SPAN>Application of the Charter in Finland. Third mon- itoring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2007) 7).</SPAN></P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2007c. </SPAN>Application of the Charter in Norway<SPAN class="ft9">. </SPAN>Third monitoring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2007) 3).</SPAN></P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2008a. </SPAN>Application of the Charter in Spain. 2nd monitor- ing cycle<SPAN class="ft9">(ECRML (2008) 5).</SPAN></P>
<P class="p497 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2008b </SPAN>Application of the Charter in Switzerland. 3rd monitoring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2008) 2).</SPAN></P>
<P class="p495 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2009 </SPAN>Application of the Charter in Austria. 2nd moni- toring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2009) 1).</SPAN></P>
<P class="p495 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2010a. </SPAN>Application of the Charter in Slovenia. 3rd moni- toring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2010) 5).</SPAN></P>
<P class="p495 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2010b. </SPAN>Application of the Charter in Norway. 4th moni- toring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2010) 3).</SPAN></P>
<P class="p495 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2012a. </SPAN>Application of the Charter in Finland. 4th moni- toring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2012) 1).</SPAN></P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2012b. </SPAN>Application of the Charter in Romania. Initial monitoring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2012) 3).</SPAN></P>
<P class="p496 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2012c. </SPAN>Application of the Charter in Spain. 3rd moni- toring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2012) 5).</SPAN></P>
<P class="p498 ft68"><SPAN class="ft42">Europarådet, 2012d. </SPAN>Third periodical report presented to the Secretary General of the Council of Europe in accordance with Article 15 of the Charter. Slovakia. <NOBR><SPAN class="ft42">(MIN-LANG/PR</SPAN></NOBR><SPAN class="ft42"> (2012) 3).</SPAN></P>
<P class="p499 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2012e. </SPAN>Application of the Charter in Norway. 5th moni- toring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2012) 8).</SPAN></P>
<P class="p500 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2013. </SPAN>Application of the Charter in the Slovak Republic. 3rd monitoring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2013) 1).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">207</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_208">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Referenser</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p501 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2014a. </SPAN>Application of the Charter in Ukraine. 2nd moni- toring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2014) 3).</SPAN></P>
<P class="p502 ft90"><SPAN class="ft13">Europarådet, 2014b. </SPAN>Application of the Charter in Germany. 5th moni- toring cycle <SPAN class="ft13">(ECRML (2014) 6).</SPAN></P>
<P class="p502 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2015. </SPAN>Application of the Charter in Poland. 2nd moni- toring cycle <SPAN class="ft9">(ECRML (2015) 7).</SPAN></P>
<P class="p503 ft109"><SPAN class="ft10">Europarådet, 2016. </SPAN>The Framework Convention: a key tool to manag- ing diversity through minority rights. Thematic commentary no. 4, the scope of application of the framework convention for the protec- tion of national minoritities <SPAN class="ft10">(ACFC/56DOC(2016)001).</SPAN></P>
<P class="p504 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2017a. </SPAN>Sixth report of the Committee of Experts in respect of Sweden <SPAN class="ft9">(CM(2017)36).</SPAN></P>
<P class="p505 ft15"><SPAN class="ft9">Europarådet, 2017b. </SPAN>Advisory Committee on the Framework Conven- tion for the Protection of National Minorities<SPAN class="ft9">. </SPAN>Fourth Opinion on Sweden <SPAN class="ft9">(ACFC/OP/IV(2017)004).</SPAN></P>
<P class="p506 ft90"><SPAN class="ft13">Folkhälsomyndigheten, 2014a. </SPAN>Samråd med Sveriges nationella mino- riteter <SPAN class="ft13">(Dnr. </SPAN><NOBR><SPAN class="ft13">1029/2014–1.1.1).</SPAN></NOBR></P>
<P class="p507 ft14"><SPAN class="ft11">Folkhälsomyndigheten, 2014b. </SPAN>Nulägesbeskrivning – rapport om romers rättigheter och förutsättningar för hälsa i pilotkommuner.</P>
<P class="p503 ft43"><SPAN class="ft12">Folkhälsomyndigheten</SPAN><SPAN class="ft123">, 2014c. </SPAN>Romska flickors och kvinnors hälso- och livssituation. Delrapportering av uppdraget att genomföra en fördjupad studie om romska flickors och kvinnors hälsa.</P>
<P class="p503 ft68"><SPAN class="ft42">Folkhälsomyndigheten</SPAN><SPAN class="ft124">, </SPAN><SPAN class="ft42">2015</SPAN><SPAN class="ft124">, </SPAN>Folkhälsomyndighetens återrappor- tering av regeringsuppdrag angående fördjupad studie om romska flickors och kvinnors livssituation och hälsa.</P>
<P class="p508 ft11">Fransson, Susanne och Stüber, Eberhard, 2017a. <SPAN class="ft14">Diskriminerings- lagen, en kommentar</SPAN>, kommentaren till 1 kap. 5 § under rubr.</P>
<P class="p509 ft15">Modersmål, språk och etnisk tillhörighet<SPAN class="ft9">). (Zeteo </SPAN><NOBR><SPAN class="ft9">2017-02-16).</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> E- bok.</SPAN></P>
<P class="p510 ft12">Fransson, Susanne och Stüber, Eberhard, 2017b. <SPAN class="ft43">Diskriminerings- lagen, en kommentar</SPAN>, kommentaren till 1 kap. 4 § under rubr. <SPAN class="ft43">Missgynnande</SPAN>). (Zeteo <NOBR>2017-02-16).</NOBR> <NOBR>E-bok.</NOBR></P>
<P class="p511 ft13">Gardiner, Richard K. (2015). <SPAN class="ft90">Treaty interpretation</SPAN>. 2:a uppl. (Oxford University Press).</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">208</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_209">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td58"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p512 ft15"><SPAN class="ft9">Hannum, Hurst, 2007. </SPAN>The Concept and Definition of Minorities<SPAN class="ft9">. I Weller, Marc (red.), 2007. </SPAN>Universal minority rights: a com- mentary on the jurisprudence of international courts and treaty bodies (Oxford University Press)<SPAN class="ft9">.</SPAN></P>
<P class="p0 ft90"><SPAN class="ft13">Kepsu, Kaisa, 2006. </SPAN>Finlandssvenska flyttningsmönster och språkgränser.</P>
<P class="p513 ft10">I Junila, Marianne & Westin, Charles (red.) (2006). <SPAN class="ft109">Svenskt i Finland – finskt i Sverige. 2, Mellan majoriteter och minoriteter: om migration, makt och mening. </SPAN>(Svenska litteratursällskapet i Finland).</P>
<P class="p514 ft15"><SPAN class="ft9">Kepsu, Kaisa, 2016. </SPAN>Hjärnflykt eller inte? En analys av den svensk- språkiga flyttningen mellan Finland och Sverige <NOBR>2000–2015<SPAN class="ft9">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> Magma pamflett 2, 2016 (Tankesmedjan Magma).</SPAN></P>
<P class="p481 ft9">Länsstyrelsen i Stockholms län & Sametinget, 2013a, <SPAN class="ft15">Nationella minoriteter. Minoritetspolitikens utveckling 2013.</SPAN></P>
<P class="p482 ft10">Länsstyrelsen i Stockholms län & Sametinget, 2013b. <SPAN class="ft109">Nationella minoriteters rättigheter. En handbok för kommuner och landsting</SPAN>.</P>
<P class="p483 ft13">Länsstyrelsen i Stockholms län & Sametinget, 2014. <SPAN class="ft90">Nationella mino- riteter. Minoritetspolitikens utveckling 2014.</SPAN></P>
<P class="p515 ft90"><SPAN class="ft13">Meinander, Henrik, 2016. </SPAN>Nationalstaten: Finlands svenskhet 1922– 2015<SPAN class="ft13">. (Svenska litteratursällskapet i Finland).</SPAN></P>
<P class="p516 ft11">Nogueira López, Alba, 2012. <SPAN class="ft14">Article 8.1. Education (I) </SPAN>I Nogueira López, Alba, Ruiz Vieytez, Eduardo J. och Urrutia Libarona, Iñigo (red.), 2012, <SPAN class="ft14">Shaping Language Rights, Commentary on the Euro- pean Charter for Regional and Minority Languages in light of the Committee of Experts evaluation </SPAN>(Council of Europe Publishing).</P>
<P class="p517 ft90"><SPAN class="ft13">Novus, 2017. </SPAN>Svenskarnas bild av Finland. Del 1:Kvalitativ studie.</P>
<P class="p518 ft9">Parkvall, Mikael, 2015. Sveriges språk i siffror: vilka språk talas och av hur många? (Språkrådet).</P>
<P class="p481 ft15"><SPAN class="ft9">Polakiewicz, Jörg, 1999. </SPAN>Treaty Making in the Council of Europe<SPAN class="ft9">. (Council of Europe Publishing).</SPAN></P>
<P class="p482 ft68"><SPAN class="ft42">Regeringskansliet, 2001. </SPAN>Swedish report on the Council of Europe Charter for Regional or Minority Languages. Initial Periodical Re- port presented in accordance with Article 15 of the Charter.</P>
<P class="p519 ft14"><SPAN class="ft11">Regeringskansliet, 2010. </SPAN>Sweden’s report to the Council of Europe on the European Charter for Regional or Minority Languages, presented in accordance with Article 15 of the Charter, fourth Periodical Report.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">209</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_210">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Referenser</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p520 ft14"><SPAN class="ft11">Regeringskansliet, 2013. </SPAN>Sveriges rapport till Europarådet om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Rapport av- given i enlighet med stadgans artikel 15, femte rapporten.</P>
<P class="p487 ft109"><SPAN class="ft10">Regeringskansliet, 2016. </SPAN>Sveriges sjätte rapport till Europarådet under den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk.</P>
<P class="p521 ft90"><SPAN class="ft13">Sametinget, 2015. </SPAN>Förstudie: Kartläggning av de samiska språken.</P>
<P class="p488 ft15"><SPAN class="ft9">Skolinspektionen, 2012. </SPAN>I marginalen – En granskning av modersmåls- undervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritets- språken <SPAN class="ft9">(rapport 2012:2).</SPAN></P>
<P class="p522 ft15"><SPAN class="ft9">Skolinspektionen, 2017, </SPAN>Förskolans arbete med flerspråkiga barns språk- utveckling.</P>
<P class="p493 ft13">Skolverket, 2013. <SPAN class="ft90">Flera språk i förskolan. </SPAN>Stödmaterial.</P>
<P class="p523 ft109"><SPAN class="ft10">Statens folkhälsoinstitut, 2010. </SPAN>Hur mår Sveriges nationella minori- teter? Kartläggning av hälsosituationen bland de nationella minorite- terna samt förslag till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder.</P>
<P class="p524 ft11">Statistiska centralbyrån (SCB), 2016. <SPAN class="ft14">SCBDOK 3.2, Undersök- ningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) 2016, LE0101.</SPAN></P>
<P class="p487 ft14"><SPAN class="ft11">Tarkiainen, Kari, 1990. </SPAN>Finnarnas historia i Sverige. 1, Inflyttarna från Finland under det gemensamma rikets tid<SPAN class="ft11">. (Nordiska museet).</SPAN></P>
<P class="p486 ft15"><SPAN class="ft9">Tarkiainen, Kari, 1993. </SPAN>Finnarnas historia i Sverige. 2, Inflyttarna från Finland och de finska minoriteterna under tiden <NOBR>1809–1944<SPAN class="ft9">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft9"> (Nordiska museet).</SPAN></P>
<P class="p486 ft9">Woehrling, <NOBR>Jean-Marie,</NOBR> 2006. <SPAN class="ft15">The European Charter for Regional or Minority Languages. A Critical Commentary </SPAN>(Strasbourg: Council of Europe Publishing).</P>
<P class="p525 ft15"><SPAN class="ft9">UNESCO, 2003, </SPAN>Language Vitality and Endangerment<SPAN class="ft9">, (CLT/CEI/DCE/ELP/PI/2003/1).</SPAN></P>
<P class="p486 ft15"><SPAN class="ft9">Urrutia Libarona, Iñigo, 2012. </SPAN>Article 13. Economic and Social Life. <SPAN class="ft9">I Nogueira López, Alba, Ruiz Vieytez, Eduardo J. och Urrutia Libarona, Iñigo (red.), 2012, </SPAN>Shaping Language Rights, Commen- tary on the European Charter for Regional and Minority Languages in light of the Committee of Experts evaluation <SPAN class="ft9">(Council of Europe Publishing).</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">210</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_211">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td58"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td59"><P class="p23 ft41">Referenser</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p526 ft14"><SPAN class="ft11">Zilliacus, Clas, 2014. </SPAN>Mellan finskt och svenskt. Den finlandssvenska litte- raturen <NOBR>1900–2012<SPAN class="ft11">.</SPAN></NOBR><SPAN class="ft11"> Ekman, Michel (red.) (2014). </SPAN>Finlands svenska litteratur <NOBR>1900–2012.</NOBR> <SPAN class="ft11">(Svenska litteratursällskapet i Finland).</SPAN></P>
<P class="p293 ft46">Offentligt tryck</P>
<P class="p527 ft90"><SPAN class="ft13">Bet. KrU 1976/77:43 </SPAN>med anledning av propositionen 1976/77:80 om insatser för samerna jämte motioner.</P>
<P class="p528 ft126"><SPAN class="ft125">Bet. 1999/2000:KU6 </SPAN>Nationella minoriteter i Sverige. <SPAN class="ft125">Bet. 2016/17:KU16 </SPAN>Minoritetsfrågor.</P>
<P class="p529 ft90"><SPAN class="ft13">Ds 2014:8 </SPAN>Den mörka och okända historien – Vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under <NOBR>1900-talet.</NOBR></P>
<P class="p530 ft126"><SPAN class="ft125">Ds 2017:43 </SPAN>Konsultation i frågor som rör det samiska folket. <SPAN class="ft125">Prop. 1976/77:80 </SPAN>Om insatser för samerna.</P>
<P class="p531 ft128"><SPAN class="ft127">Prop. 1998/99:143 </SPAN>Nationella minoriteter i Sverige. <SPAN class="ft127">Prop. 2008/09:153 </SPAN>Språk för alla – förslag till språklag. <SPAN class="ft127">Prop. 2008/09:158 </SPAN>Från erkännande till egenmakt. <SPAN class="ft127">Prop. 2015/16:180 </SPAN>En ny lag om personnamn. <SPAN class="ft127">Prop. 2016/17:116 </SPAN>Kulturarvspolitik.</P>
<P class="p0 ft13">SKOLFS 1998:16 om läroplan för förskolan, <SPAN class="ft90">Lpfö98.</SPAN></P>
<P class="p532 ft90"><SPAN class="ft13">Skr. 1994/95:1 </SPAN>Finska språkets ställning i Sverige.</P>
<P class="p533 ft130"><SPAN class="ft129">SOU 1975:99 </SPAN>Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur. <SPAN class="ft129">SOU 1986:36 </SPAN>Samernas folkrättsliga ställning.</P>
<P class="p534 ft90"><SPAN class="ft13">SOU 1997:192 </SPAN>Steg mot en minoritetspolitik. Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk.</P>
<P class="p535 ft90"><SPAN class="ft13">SOU 1997:193 </SPAN>Steg mot en minoritetspolitik. Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter.</P>
<P class="p536 ft90"><SPAN class="ft13">SOU 1999:25 </SPAN>Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige. Frågan om Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169.</P>
<P class="p537 ft90"><SPAN class="ft13">SOU 2005:40 </SPAN>Rätten till mitt språk.</P>
<P class="p532 ft90"><SPAN class="ft13">SOU 2008:26 </SPAN>Värna språken – förslag till språklag.</P>
<P class="p538 ft15"><SPAN class="ft9">SOU 2016:80 </SPAN>En gränsöverskridande mediepolitik. För upplysning, engagemang och ansvar.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">211</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_212">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Referenser</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p539 ft126"><SPAN class="ft125">SOU 2017:21 </SPAN>Läs mig! En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. <SPAN class="ft125">SOU 2017:39 </SPAN>Ny dataskyddslag.</P>
<P class="p517 ft90"><SPAN class="ft13">SOU 2017:60 </SPAN>Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft35">212</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_213">
<DIV id="id_1">
<P class="p540 ft29">Bilaga 1</P>
<P class="p541 ft16">Kommittédirektiv 2016:73</P>
<P class="p542 ft131">En stärkt minoritetspolitik – översyn av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk</P>
<P class="p543 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016</P>
<P class="p541 ft17">Sammanfattning</P>
<P class="p544 ft9">En särskild utredare ska göra en översyn och analys av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt angränsande frågor. Med utgångspunkt i översynen, Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) ska utredaren föreslå åtgärder i syfte att säkra efterlevnaden av de nationella minorite- ternas rättigheter.</P>
<P class="p545 ft13">Utredaren ska bl.a.</P>
<P class="p546 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">genomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken för att tydliggöra styrkor och utmaningar och lämna förslag för att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter,</SPAN></P>
<P class="p547 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">analysera och föreslå hur de nationella minoriteternas inflytande och delaktighet kan stärkas,</SPAN></P>
<P class="p547 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">föreslå hur den statliga samordningen och uppföljningen ska organiseras samt överväga om en möjlighet till prövning av beslut ska införas,</SPAN></P>
<P class="p548 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">utreda behovet av kunskapshöjande åtgärder i syfte att öka sam- hällets kunskap om de nationella minoriteterna, och</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">213</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_214">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">se över lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och lämna förslag till förändringar.</SPAN></P>
<P class="p549 ft13">Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 15 juni 2017.</P>
<P class="p274 ft17">Dags att ta ytterligare steg för en stärkt minoritetspolitik</P>
<P class="p124 ft9">Sedan propositionen Från erkännande till egenmakt – regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) beslutades och lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och språklagen (2009:600) började tillämpas har en sammanhållen och långsiktig minoritetspolitik lett till att framsteg har gjorts på nationell, regional och lokal nivå – men mycket arbete återstår.</P>
<P class="p74 ft11">Regeringens ambition är att efterlevnaden av de nationella minori- teternas rättigheter ska säkras. Det av riksdagen antagna målet för politikområdet är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Det minoritetspolitiska målet är i sin tur uppdelat i tre delområden: diskriminering och utsatt- het, inflytande och delaktighet samt språk och kulturell identitet. För att det ska vara möjligt att uppnå målet är det nödvändigt att ambitionen och målsättningarna omsätts i insatser på ett flertal områden, vilket också är den inriktning som slås fast i regeringens strategi för de nationella minoriteterna. Strategin och Sveriges inter- nationella åtaganden, tillsammans med de centrala författningarna på området, utgör utgångspunkterna i det fortsatta arbetet med att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter.</P>
<P class="p62 ft9">Eftersom drygt sex år med den nuvarande ordningen har förflutit och nationell och internationell uppföljning visat på ett antal ut- maningar, finns det starka skäl för att genomföra en samlad genom- lysning och översyn av minoritetspolitiken med avstamp i utveck- lingen på området. Syftet är att ta ytterligare steg i riktning mot säkrad efterlevnad av rättigheter i enlighet med den minoritets- politiska strategin.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">214</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_215">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p216 ft90">Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk</P>
<P class="p156 ft11">Lagen innehåller bestämmelser om nationella minoriteter, nationella minoritetsspråk, förvaltningsområden och rätten att använda minori- tetsspråk hos förvaltningsmyndigheter och domstolar samt bestäm- melser om vissa skyldigheter inom förskola och motsvarande sådan pedagogisk verksamhet samt äldreomsorg. Lagen innehåller också bestämmelser om den uppföljning av tillämpningen av lagen som genomförs av Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget på uppdrag av regeringen. Denna uppföljning avser tillämpningen av lagen samt minoritetspolitikens utveckling såväl inom som utanför förvaltningsområdena. Uppföljningen omfattar bland annat redo- visningar från kommuner inom förvaltningsområdena och från myndigheter med uppgifter inom det minoritetspolitiska området samt underlag som samlats in av de uppföljande myndigheterna.</P>
<P class="p57 ft9">Skyddet för de nationella minoriteterna tillförsäkrar individer de rättigheter som följer av bl.a. lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Den personkrets som omfattas av lagen är de indivi- der som själva anser sig tillhöra en nationell minoritet och väljer att göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minori- teten. Tillhörigheten baseras således på individuell självidentifikation och förankring i gruppen.</P>
<P class="p217 ft17">Uppdraget att göra en sammanhållen analys för en stärkt politik</P>
<P class="p550 ft90">Vilket genomslag har den minoritetspolitiska reformen haft?</P>
<P class="p551 ft9">Den nationella och internationella uppföljningen och granskningen av Sverige har visat på ändamålsenligheten med den sammanhållna minoritetspolitiken. Dock har en problembild med ett antal utveck- lingsområden framträtt, särskilt i förhållande till det av riksdagen antagna minoritetspolitiska målet och regeringens strategi på området.</P>
<P class="p55 ft11">Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har regeringens uppdrag att följa upp minoritetspolitikens utveckling. Denna upp- följning presenteras i årliga rapporter som benämns Minoritets- politikens utveckling. I dagsläget finns sex rapporter om utveck- lingen från och med 2010 till och med 2015. Vidare har bl.a. Statens skolinspektion genomfört kvalitetsgranskningar med inriktning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">215</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_216">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft9">mot insatser för undervisning i de nationella minoritetsspråken. Uppföljningen har visat på kontinuerlig positiv utveckling, i synner- het när det gäller de kommunala och statliga myndigheternas verk- samhet. Samtidigt tecknar uppföljningen en bild av en utveckling som på senare tid i stort avstannat, vilket i sin tur föranleder ett behov av att analysera vad detta beror på.</P>
<P class="p74 ft9">Den internationella granskningen av Sverige, främst genom Europarådet och Förenta nationerna (FN), har löpande identifierat de styrkor som Sverige kan uppvisa på området, t.ex. en starkare integrering av frågorna i många statliga verksamheter. Genom samma granskning framträder dock samtidigt en bild av ett antal områden där en utveckling inte uppnåtts alternativt där den har av- stannat. Sammantaget finns det behov av att säkerställa att utveck- lingen fortsätter i positiv riktning.</P>
<P class="p151 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera och utvärdera den minoritetspolitiska reformens genomslag utifrån dess tre delområden, särskilt i förhållande till Sveriges internationella åtaganden,</SPAN></P>
<P class="p221 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft89">utifrån denna analys genomföra en kartläggning av nuläget samt en bedömning av situationen för de nationella minoriteterna i Sverige, och</SPAN></P>
<P class="p246 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">överväga behovet av ytterligare åtgärder inom de tre del- områdena i syfte att förbättra måluppfyllelsen för politik- området.</SPAN></P>
<P class="p552 ft90">Lever Sverige upp till de internationella åtagandena på det minoritetspolitiska området?</P>
<P class="p268 ft12">Sedan Sverige 2000 ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för de nationella minoriteterna (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språk- stadgan) har dessa två konventioner utgjort grunden för den svenska minoritetspolitiken. Därutöver finns det även åtaganden på det minoritetspolitiska området enligt ett antal andra inter- nationella konventioner. Bland dessa kan särskilt nämnas den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), inter-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">216</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_217">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p357 ft9">nationella konventionen om medborgerliga och politiska rättig- heter (ICCPR), konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). De kommittéer som är knutna till dessa konventioner har publicerat ett antal rapporter med rekommendationer i förhållande till de nationella minoriteternas rättigheter. Under 2016 har det t.ex. utfärdats rekommendationer avseende minoritetsrättigheter i förhållande till ICCPR och CEDAW.</P>
<P class="p55 ft11">Det har gått sexton år sedan Sverige ratificerade de europeiska konventionerna om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Ett antal övervakningscykler under vilka Europarådet granskar Sveriges efterlevnad av åtagandena i de europeiska konventionerna har genomförts. I dessa cykler har de expertkommittéer som ansvarar för genomförandet av övervakningen publicerat åtta rapporter om Sverige med rekommendationer om åtgärder i förhållande till ram- konventionen och språkstadgan. Mot bakgrund av dessa rapporter och rekommendationer finns det anledning att analysera hur Sverige lever upp till sina internationella åtaganden. Vidare finns det anledning att belysa och beakta eventuell sedvanerättslig och traktaträttslig utveckling på området.</P>
<P class="p191 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">analysera och överväga om Sverige bör ratificera ytterligare artiklar i ramkonventionen och språkstadgan, särskilt i syfte att harmonisera åtagandena i förhållande till de olika nationella minoriteterna och minoritetsspråken.</SPAN></P>
<P class="p553 ft90">Vilken betydelse har lagstiftningens karaktär?</P>
<P class="p213 ft9">Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är till över- vägande del en ramlag där intentioner och målsättningar slås fast i förhållande till det allmänna. Som en följd finns ingen möjlighet till överklagande eller sanktioner i förhållande till de rättigheter som regleras i lagen. I stället har uppföljning av lagens tillämpning valts som metod för att säkerställa att intentionen med lagstiftningen uppfylls.</P>
<P class="p55 ft42">Uppföljningen av lagens praktiska tillämpning, tillsammans med kontinuerliga synpunkter i de samråd som genomförs med före-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">217</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_218">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft9">trädare för de nationella minoriteterna, visar på ett behov av ytter- ligare analys av lagstiftningens karaktär och ändamålsenlighet. Det är angeläget att säkerställa att intentionen med lagstiftningen upp- fylls.</P>
<P class="p152 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera hur lagstiftningen på området på bästa sätt kan bidra till att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättig- heter.</SPAN></P>
<P class="p274 ft90">Främjar språkcentrum revitaliseringen av minoritetsspråk?</P>
<P class="p268 ft12">I dagsläget finns det samiska språkcentrum inom ramen för den minoritetspolitiska strategin i Östersund och i Tärnaby. Dessa språkcentrum har arbetat med genomförandearbete och metod- utveckling under ett flertal år och därmed finns det anledning att genomlysa de resultat som dessa har gett samt språkcentrum- metodiken som främjande av revitalisering. I detta sammanhang kan nämnas den förstudie om ett språkcentrum för finska och meänkieli som Sverigefinländarnas delegation och Svenska Tornedalingars Riksförbund har gett in till regeringen (dnr Ku2015/02857/DISK). Vidare kan även nämnas avgränsningen till det sydsamiska området för de befintliga samiska språkcentrumen.</P>
<P class="p152 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p64 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utvärdera de samiska språkcentrumens resultat samt språk- centrummetodiken som främjande av revitalisering.</SPAN></P>
<P class="p79 ft90">Är det minoritetspolitiska området jämställt?</P>
<P class="p80 ft11">De nationella minoriteternas rättigheter innefattar även behovet av jämställdhetsinsatser. Liksom i samhället i stort finns det skillnader mellan könen som inte kan förklaras på annat sätt än att de beror på individens kön. Ett antal kunskapshöjande och operativa insatser har genomförts sedan den minoritetspolitiska reformen, dock kvarstår behovet av både analys och fortsatta insatser på operativ nivå för att överbrygga dessa skillnader. En analys av det minoritetspolitiska området ur ett jämställdhetsperspektiv är därför nödvändig för att ytterligare motverka dessa könsrelaterade skillnader.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">218</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_219">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p554 ft13"><SPAN class="ft39"> </SPAN>analysera området ur ett jämställdhetsperspektiv.</P>
<P class="p555 ft120">Uppdraget att säkra sammanhållna rättigheter</P>
<P class="p3 ft17">i det grundläggande skyddet och i förvaltningsområdena</P>
<P class="p149 ft12">Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ger ett grund- läggande skydd i hela landet och ett utökat skydd i förvaltnings- områdena för finska, meänkieli och samiska. Utformningen av skyddet tar sin utgångspunkt i ramkonventionen, språkstadgan och det sätt på vilket Sverige har ratificerat dessa.</P>
<P class="p55 ft11">Det grundläggande skyddet innefattar i huvudsak språk- och kulturfrämjande åtgärder, möjlighet till inflytande och delaktighet, informationsskyldighet för förvaltningsmyndigheter, och rätten att använda finska, samiska och meänkieli i kontakterna med förvalt- ningsmyndigheter om myndigheten är någon av de i lagen angivna eller, beträffande övriga myndigheter, det finns personal som behärs- kar språken. Det utökade skyddet inom förvaltningsområdena ger, utöver det grundläggande skyddet, enskilda rätt till förskoleverk- samhet och äldreomsorg helt eller delvis på de berörda språken och rätt att använda finska, meänkieli och samiska i alla kontakter med förvaltningsmyndigheter. Kommuner kan efter anmälan om att de önskar ingå i ett eller flera förvaltningsområden anslutas genom beslut av regeringen.</P>
<P class="p556 ft14">Är förhållandet mellan det grundläggande skyddet, förvaltningsområdena och förvaltningsmyndigheterna tydligt?</P>
<P class="p116 ft11">Den kontinuerliga uppföljningen på området har visat att det grund- läggande skyddet, som gäller i hela landet, är bättre uppfyllt i de områden som ingår i förvaltningsområdena. Det gäller särskilt möjligheterna till inflytande och delaktighet samt språkfrämjande arbete. Vidare visar uppföljningen att det utökade skyddet inom förvaltningsområdena uppfylls i varierande grad i kommunerna, t.ex. när det gäller tillgången till förskola, annan pedagogisk omsorg och äldreomsorg på minoritetsspråk. Detta medför skillnader för individer som tillhör de nationella minoriteterna beroende på var de är bosatta eller annars befinner sig.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">219</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_220">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft9">I dag finns en rad begränsningar i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller de skyldigheter som förvalt- ningsmyndigheter har, t.ex. baserat på deras geografiska belägenhet inom eller utom ett förvaltningsområde <NOBR>(8–10</NOBR> §§) och möjligheten att begränsa tid och plats för service på de nationella minoritets- språken (12 §). Det finns behov av att bedöma om förvaltnings- myndigheternas ansvar ligger i nivå med Sveriges åtaganden, om ansvaret behöver tydliggöras och i så fall på vilka sätt. Mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter och den sammanhållna analysen finns det även behov av att se över vilka myndigheter som ska omfattas.</P>
<P class="p74 ft11">För att den positiva utveckling som har skett ska kunna fortsätta är det nödvändigt att belysa skillnader i efterlevnaden av rättigheter mellan olika geografiska områden inom förvaltningsområdena. Genomlysningen ska beakta Sveriges internationella åtaganden och de relevanta skillnader som kan följa av dessa.</P>
<P class="p151 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera och utvärdera ordningen med ett grundläggande skydd och ett utökat skydd i förvaltningsområden och, om det behövs, överväga om ordningen bör förändras,</SPAN></P>
<P class="p64 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">utvärdera det grundläggande skyddets effekt på minoritets- politikens utveckling och överväga behovet av förtydligad reglering av rättigheterna i det grundläggande skyddet,</SPAN></P>
<P class="p221 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft89">överväga om förvaltningsmyndigheternas ansvar ligger i nivå med Sveriges internationella åtaganden, om ansvaret behöver tydliggöras och i så fall på vilka sätt, och</SPAN></P>
<P class="p246 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">överväga om ytterligare förvaltningsmyndigheter under reger- ingen ska omfattas av det grundläggande skyddet.</SPAN></P>
<P class="p79 ft90">Hur kan förvaltningsområdenas roll tydliggöras?</P>
<P class="p268 ft11">Det lokala arbetet är en pelare i arbetet med att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter, därför är det också av- görande att de förutsättningar som krävs finns på plats i varje kommun som ingår i förvaltningsområdena för finska, meänkieli och samiska. Flera olika parametrar påverkar förutsättningarna, däribland organisation, systematik i arbetet, lokala förutsättningar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">220</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_221">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft9">och det statsbidrag som lämnas till kommuner som ingår i förvalt- ningsområdena. Vidare har utvidgningen av förvaltningsområdena skett i snabb takt och det är nödvändigt att säkerställa systemets långsiktighet.</P>
<P class="p148 ft12">Den årliga uppföljning som genomförs av de uppföljande myndig- heterna har visat att regleringen av förvaltningsområdena har brister. Det gäller särskilt det förhållandet att kommuner som ingår i förvaltningsområdena anges i både lag och förordning samt bristen på reglering av situationen att en kommun önskar utträde. Det finns sammantaget skäl att se över förvaltningsområdenas roll och reglering i sin helhet.</P>
<P class="p176 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p344 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft66">utvärdera förvaltningsområdenas effekt på minoritetspolitikens utveckling och överväga behovet av förtydligad reglering av rättigheterna i förvaltningsområdena, och</SPAN></P>
<P class="p557 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft66">föreslå en förändrad reglering av förvaltningsområdena i syfte att tydliggöra bestämmelserna, särskilt i fråga om hur de kom- muner och landsting som ingår anges, möjligheterna till in- och utträde och eventuella andra relevanta frågor.</SPAN></P>
<P class="p558 ft90">Hur ska ordningen med statsbidrag till de kommuner och landsting som ingår i förvaltningsområden se ut?</P>
<P class="p149 ft9">Av förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår att det statsbidrag som kommuner och landsting inom förvaltningsområdena får ska användas till mer- kostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen om nationella minoriteter och minoritets- språk, och till åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska. Vidare ska kommunen tillsammans med de nationella minoriteterna kartlägga de behov som finns i kommunen av åtgärder till stöd för användningen av språken.</P>
<P class="p95 ft12">Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget lämnade den 1 februari 2016 en rapport med anledning av regeringsuppdraget att utvärdera och analysera användningen av det statsbidrag som läm- nas till de kommuner och landsting som ingår i förvaltnings- områdena (dnr Ku2015/01867/DISK). I rapporten konstaterar myndigheterna att det råder stora skillnader i hur kommuner tolkar</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">221</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_222">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p141 ft9">och tillämpar föreskrifterna på området. Utredningen bör därför genomlysa statsbidragsordningen i syfte att säkerställa både att kommunerna har möjlighet att erbjuda god service i enlighet med lagen och att statsbidraget används på det mest ändamålsenliga och effektiva sättet. Utgångspunkten ska vara att förslag till ändringar i regelverket ska vara tydliga och administrativt enkla.</P>
<P class="p152 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">överväga behovet av en ändrad ordning för det statsbidrag som utbetalas till kommuner och landsting som ingår i ett för- valtningsområde.</SPAN></P>
<P class="p559 ft17">Uppdraget att säkra förskoleundervisning som stärker revitaliseringen av minoritetsspråken</P>
<P class="p72 ft12">En del av målet med minoritetspolitiken är att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Förskolan utgör ett rele- vant verktyg i arbetet med språkrevitalisering och kan möjliggöra för barn att tillgodogöra sig språkkunskaper som av historiska och andra skäl kan saknas i hemmet. Det är av stor betydelse att under- visning på minoritetsspråken påbörjas i en tidig ålder då grunden för additiva språkkunskaper, dvs. ytterligare språkkunskaper utan försämring av ett annat språk, läggs i tidig ålder samt då möjlig- heterna för sådan inlärning försämras ju äldre barnet blir. Samman- taget kan därför förskoleundervisning utgöra en viktig faktor i arbetet med språkrevitalisering.</P>
<P class="p79 ft90">Varför tillämpas den nuvarande bestämmelsen i 17 § olika?</P>
<P class="p204 ft9">När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskolan, eller i sådan pedagogisk verksamhet som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, tillämpas 17 § lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Denna bestämmelse föreskriver att kommunen ska erbjuda barn vars vårdnadshavare begär det en plats där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska.</P>
<P class="p74 ft42">Den nationella uppföljning och internationella granskning som genomförts på området har visat att bestämmelsens lydelse har lett till stor skillnad i tillämpningen mellan olika kommuner inom för-</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">222</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_223">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p304 ft11">valtningsområdena. Denna diskrepans överensstämmer inte med intentionen med bestämmelsen såsom den uttalas i regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158 s. 97). Det finns därför anledning att analysera orsakerna till att bestämmel- sen tillämpas olika och föreslå förtydliganden enligt intentionen att undervisning i förskola och annan pedagogisk verksamhet utgör ett verktyg i revitaliseringen av minoritetsspråken.</P>
<P class="p176 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p560 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft66">analysera vilka behov som finns i fråga om förskoleverksamhet eller annan pedagogisk omsorg på de nationella minoritets- språken i syfte att identifiera metoder för verksamhetsutveck- ling eller stöd till huvudmän, och</SPAN></P>
<P class="p561 ft11"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft132">vid behov föreslå en förändrad utformning av bestämmelsen om förskola eller motsvarande pedagogisk verksamhet i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i syfte att säkerställa att enskilda, på begäran, erbjuds plats i sådan verksamhet på finska, meänkieli respektive samiska inom förvaltningsområdena.</SPAN></P>
<P class="p562 ft17">Uppdraget att säkra individuellt anpassad vård och omsorg för de nationella minoriteterna</P>
<P class="p348 ft9">Hälsosituationen för de individer som tillhör de nationella minori- teterna avviker i hög grad från majoritetsbefolkningens hälso- situation samtidigt som det finns variationer mellan och inom de fem nationella minoriteterna (Statens folkhälsoinstitut, Hur mår Sveriges nationella minoriteter? 2010). Möjligheten att få vård och omsorg anpassad efter individens förutsättningar är en förutsätt- ning för att överbrygga den skillnad som råder. Av 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår visserligen att målet för hälso- och sjukvården är en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det finns dock ett behov av att säkerställa att det fullt ut tas hänsyn till de nationella minoriteternas situation.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">223</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_224">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p59 ft90">Hur kan kunskapen om de nationella minoriteternas hälsa öka?</P>
<P class="p80 ft11">Den senaste analysen av hälsosituationen för de individer som tillhör de nationella minoriteterna genomfördes av Statens folkhälsoinstitut 2010 vilket medför att kunskapen på området delvis saknas och delvis är inaktuell. Detta gäller exempelvis förutsättningar för indivi- der med funktionsnedsättning som tillhör de nationella minorite- terna och personer med sammansatta vårdbehov. Det finns också ett kunskapsunderskott när det gäller metodik som kan användas för att bemöta olika behovsbilder hos personer som tillhör de nationella minoriteterna, särskilt avseende språk och kultur. Det kan till exem- pel röra sig om modeller för samarbete mellan kommuner och lands- ting, systematiskt kunskapsutbyte och insatser för kulturell och språklig kompetens. Sammantaget finns det således ett behov av att genomföra en analys av behoven på området för att öka kunskapen samt i syfte att skapa förutsättningar för vårdgivare att möta de ut- maningar och möjligheter som finns på området.</P>
<P class="p151 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera de behov som finns när det gäller vård och omsorg för de nationella minoriteterna, både ur de nationella minoriteternas och ur vårdgivarnas perspektiv.</SPAN></P>
<P class="p274 ft90">Varför tillämpas den nuvarande bestämmelsen i 18 § olika?</P>
<P class="p268 ft12">Enligt 18 § lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har kommuner i förvaltningsområdena en skyldighet att erbjuda den som begär det möjlighet att få hela eller delar av den service och omvårdnad som erbjuds inom ramen för äldreomsorgen av personal som behärskar finska, meänkieli respektive samiska. Detsamma gäller kommuner utanför ett förvaltningsområde, om kommunen har tillgång till personal som är kunnig i språket. Uppföljningen av minoritetspolitiken har dock visat att denna bestämmelse, utifrån de förutsättningar som gäller inom respektive utom förvaltnings- områdena, tolkas på mycket olika sätt bland kommunerna, särskilt i fråga om hur stor del av omsorgen som erbjuds på minoritets- språket och hur verksamheten organiseras.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">224</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_225">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p440 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p336 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">överväga behovet av en förtydligad utformning av bestämmelsen om äldreomsorg i 18 § lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i syfte att säkerställa att enskilda ges adekvat tillgång till äldreomsorg på finska, meänkieli och samiska inom förvaltningsområdena.</SPAN></P>
<P class="p563 ft90">Hur kan individer bemötas på minoritetsspråken?</P>
<P class="p104 ft12">Det är av stor vikt att det finns personal med kunskap i minoritets- språken inom all hälso- och sjukvård och inom omsorg om äldre inom socialtjänsten. Detta uppnås även till viss del genom dagens reglering. Bestämmelser om skyldighet att verka för att det ska finnas tillgång till personal med kunskaper i minoritetsspråken finns i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt i socialtjänstlagen (2001:453). Uppföljningen på området har dock visat att det finns anledning att överväga om nuvarande bestäm- melser är tillräckliga eftersom de i många fall har fått begränsat genomslag i verksamheterna.</P>
<P class="p176 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p344 ft11"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft132">överväga hur kommuners och landstings skyldighet att verka för att det ska finnas personal som behärskar minoritetsspråk inom äldreomsorgen ska regleras och överväga om en liknande ordning för annan vård och omsorg än äldreomsorg bör införas.</SPAN></P>
<P class="p564 ft17">Uppdraget att säkra stärkt inflytande och förbättrad delaktighet för de nationella minoriteterna</P>
<P class="p348 ft9">Sedan Sverige ratificerade ramkonventionen och språkstadgan har olika former för inflytande och delaktighet kontinuerligt utveck- lats. Det finns starka skäl för att regelbundet säkerställa att de former som används är ändamålsenliga och att de utgör en reell möjlighet till inflytande och delaktighet. En sådan kontroll bör göras i detta sammanhang.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">225</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_226">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p565 ft90">Hur kan de nationella minoriteterna ges reell möjlighet till inflytande och delaktighet?</P>
<P class="p80 ft12">Enligt 5 § lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska förvaltningsmyndigheter ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt sam- råda med representanter för minoriteterna i sådana frågor. Det är helt nödvändigt att den rätt till inflytande och delaktighet som kom- mer till uttryck i lagen även kommer de nationella minoriteterna till del i praktiken. I uppföljningen har det framkommit indikationer på att vissa av de aktörer som har skyldighet att samråda enligt 5 § lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har tolkat rätten till inflytande och delaktighet som att informationstillfällen eller lik- nande möten är tillräckligt. Vidare finns det indikationer på att sam- råd i vissa fall inte genomförs alls. Sammantaget medför detta att den skillnad som internationell och nationell uppföljning visat råder mellan det som slås fast i intention och föreskrifter och det som sker i praktiken måste överbryggas. Det är angeläget för att möjligheten till delaktighet och inflytande ska kunna fortsätta att utvecklas i positiv riktning i hela samhället.</P>
<P class="p151 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p221 ft9"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft89">utreda hur de nationella minoriteternas möjlighet till inflytande, delaktighet och samråd ser ut i dag och överväga behovet av för- ändring och tydligare reglering.</SPAN></P>
<P class="p215 ft90">Vilka förutsättningar krävs för effektiv representation?</P>
<P class="p80 ft12">Det har genom uppföljning och tät dialog med företrädare för de nationella minoriteterna blivit allt tydligare att de organisationer som företräder de nationella minoriteterna har en central roll i det löpande arbetet. Detta medför att organisationerna har ett om- fattande uppdrag, både personellt och ekonomiskt, och det finns behov att säkerställa att organisationerna har möjlighet att vara en effektiv part för att inflytandet och delaktigheten ska vara reell. Ytterst är det en fråga om att möjliggöra utövandet av den egen- makt som ska tillkomma de nationella minoriteterna. En översyn av de förutsättningar som gäller för dem som företräder de nationella minoriteterna måste ofrånkomligen inkludera de bidrag som enligt</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">226</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_227">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p154 ft9">förordningar och andra styrdokument fördelas till riksorganisa- tioner med verksamhet i detta syfte. Detta innebär att effektivi- teten i ordningen med statsbidrag måste säkras.</P>
<P class="p176 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p566 ft20"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft133">analysera förutsättningarna för de organisationer som företräder de nationella minoriteterna och överväga hur de ska utformas, och</SPAN></P>
<P class="p567 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">överväga om och i så fall hur nuvarande ordning med organisa- tionsbidrag kan effektiviseras eller förändras.</SPAN></P>
<P class="p217 ft90">Hur kan ungdomars inflytande stärkas?</P>
<P class="p102 ft9">Ungdomars möjlighet att utöva inflytande på samma villkor som andra åldersgrupper är en viktig faktor i utvecklingsarbetet, särskilt eftersom flera av de stora utmaningarna på området tydligt på- verkar ungdomars förutsättningar och möjligheter att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Regeringen ser mycket positivt på den verksamhet som bedrivs inom ungdomsförbunden. Det är nödvändigt att ungdomar har tydlig möjlighet att påverka utveck- lingen, särskilt på lång sikt. Det finns anledning att fortsätta utveckla ungdomsinflytandet på det minoritetspolitiska området i syfte att stärka möjligheten till inflytande och delaktighet i dag och i framtiden.</P>
<P class="p191 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p554 ft13"><SPAN class="ft39"> </SPAN>utreda hur ungdomsinflytande kan utövas.</P>
<P class="p568 ft17">Uppdraget att kvalitetssäkra den statliga samordningen och uppföljningen</P>
<P class="p116 ft11">Det huvudsakliga syftet med uppföljningen och samordningen på det minoritetspolitiska området är att driva på och aktivt samordna genomförandet av de i lagen om nationella minoriteter och minori- tetsspråk angivna rättigheterna och skyldigheterna i förhållande till kommunala och statliga myndigheter. Av 2 och 3 §§ förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och myndigheternas regleringsbrev följer att Länsstyrelsen i Stock- holms län och Sametinget har ett gemensamt ansvar för den statliga uppföljningen och samordningen av minoritetspolitiken. Vidare</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">227</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_228">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p85 ft13">ansvarar myndigheterna för att till regeringen återrapportera en samlad bedömning av minoritetspolitikens utveckling.</P>
<P class="p274 ft90">Hur ska samordnings- och uppföljningsansvaret se ut framöver?</P>
<P class="p204 ft9">För att säkerställa att den positiva utveckling som kan ses både inom och utom förvaltningsområdena fortsätter på lång sikt är det nöd- vändigt att den statliga samordningen och uppföljningen bedrivs på ett aktivt och ändamålsenligt sätt. I samband med att regeringens strategi för de nationella minoriteterna antogs av riksdagen gavs Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget det statliga samord- nings- och uppföljningsansvaret. Efter drygt sex år med denna ordning är det av stor vikt att kvalitetssäkra denna centrala del i den minoritetspolitiska strategin.</P>
<P class="p74 ft9">Utgångspunkterna för samordnings- och uppföljningsansvaret bör fortsätta att vara de nu gällande. Uppdraget ska i denna del sam- ordnas med den del som avser prövning av beslut.</P>
<P class="p151 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p569 ft20"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft134">analysera effektiviteten och kvaliteten i den nuvarande ordningen för statens samordning och uppföljning av området, och</SPAN></P>
<P class="p569 ft105"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft135">föreslå hur statens centrala samordning och uppföljning av mino- ritetspolitiken kan organiseras på det mest ändamålsenliga sättet.</SPAN></P>
<P class="p79 ft90">Hur kan kvalitativa beslutsunderlag säkerställas?</P>
<P class="p80 ft12">En återkommande fråga som lyfts av internationella övervaknings- organ och företrädare för de nationella minoriteterna är behovet av statistiskt underlag för beslut. Sverige har en restriktiv syn på statistik och datainsamling i förhållande till bl.a. de nationella minoriteterna och det finns goda skäl för att vidmakthålla denna ordning. Dock kan kvalitativ frivillig datainsamling på total nivå, med utgångspunkt i respektive nationell minoritets förutsättningar och behov, möjliggöra en tydligare bild av situationen och därmed medföra mer kvalitativt beslutsunderlag.</P>
<P class="p151 ft13">Utredaren ska därför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">228</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_229">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">överväga behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna utifrån respektive minoritets förut- sättningar och behov.</SPAN></P>
<P class="p571 ft9">I uppdraget ingår inte att lämna förslag som innebär datainsamling på individnivå eller enbart baserat på vilken nationell minoritet en grupp personer tillhör.</P>
<P class="p572 ft17">Uppdraget att överväga en möjlighet till prövning av beslut för att säkerställa efterlevnaden av rättigheter</P>
<P class="p116 ft9">Enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och angränsande föreskrifter finns det ingen möjlighet för enskilda att överklaga beslut som fattats med stöd i dessa. Tillämpningen av lagen i förhållande till syftet med lagen följs upp av Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, men myndigheterna har inte möjlig- het att förhålla sig till enskilda beslut som fattats av kommunala och statliga myndigheter. Det saknas således möjlighet för enskilda att säkerställa att de rättigheter som tillkommer dem även uppfylls av de kommunala och statliga myndigheter som tillämpar de aktuella före- skrifterna. Detta förhållande riskerar att leda till otillfredsställande situationer för enskilda och därför finns det ett behov av att se över området.</P>
<P class="p217 ft90">Finns det ett behov av en möjlighet till prövning av beslut?</P>
<P class="p573 ft11">De rättigheter som genom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och angränsande föreskrifter tillkommer de natio- nella minoriteterna ska också komma enskilda till del. Möjligheten att begära omprövning av ett beslut hos den berörda förvaltnings- myndigheten samt möjligheten att begära överprövning av beslutet i högre instans ger möjlighet för enskilda att säkerställa att rättigheter i lag och andra föreskrifter fullt ut har kommit dem tillgodo. Efter- som det fortfarande finns brister i genomförandet av lagen på natio- nell, regional och lokal nivå och skillnader i hur bestämmelser i lagen har tillämpats av olika kommuner och förvaltningsmyndigheter, finns det anledning att överväga om en möjlighet till om- och över- prövning av beslut fattade med stöd i berörd lagstiftning ska införas.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">229</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_230">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p258 ft13">Utredaren ska därför</P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera möjligheterna för enskilda att få sina rättigheter till- godosedda med nuvarande ordning, och</SPAN></P>
<P class="p569 ft105"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft135">analysera behovet av om- och överprövning av beslut, och om en sådan möjlighet föreslås, lämna förslag om hur detta ska regleras samt föreslå en tydlig reglering av vilka beslut som ska omfattas.</SPAN></P>
<P class="p574 ft17">Uppdraget att säkra kunskapen om de nationella minoriteterna i samhället</P>
<P class="p60 ft9">I dagsläget är kunskapen om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken låg hos allmänheten. Enligt en undersökning genomförd av Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget genom TNS Sifo känner en tredjedel av Sveriges befolkning inte till någon av de nationella minoriteterna och ungefär samma förhållande gäller för minoritetsspråken. Liknande undersökningar har tidigare påvisat samma problembild. Undersökningen visar samtidigt att 81 procent av befolkningen anser att det är mycket viktigt eller ganska viktigt att samhället stöder minoriteternas språk och kulturer.</P>
<P class="p74 ft11">En förutsättning för att efterlevnaden av rättigheterna ska kunna säkras är att kännedomen om de nationella minoriteterna och de rättigheter som tillkommer personer som tillhör en nationell minori- tet ökar. Utbildningsväsendet har en central roll i att höja kunskapen hos dem som genomgår utbildningar i olika utbildningsformer. Även radio och tv i allmänhetens tjänst har en central roll i att öka kun- skapen om de nationella minoriteterna i breda samhällslager, något som även återspeglas i sändningstillståndets krav på att program- utbudet ska spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen samt som helhet präglas av folkbildnings- ambitioner. Samtidigt är det av betydelse att andra aktörer i sam- hället, t.ex. kulturinstitutioner, övriga medier och det civila sam- hället, bidrar till att öka kunskapen.</P>
<P class="p151 ft13">Utredaren ska därför</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">230</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_231">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 1</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p570 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">analysera vilka aktörer som är centrala för att höja kunskapsnivån om de nationella minoriteterna och de rättigheter som tillkom- mer dem i samhället i stort,</SPAN></P>
<P class="p575 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">redogöra för åtgärder som har lett till goda resultat, och</SPAN></P>
<P class="p50 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft67">utreda behovet av ytterligare kunskapshöjande åtgärder.</SPAN></P>
<P class="p293 ft17">Konsekvensbeskrivningar</P>
<P class="p156 ft11">Utredaren ska analysera och redovisa förslagens konsekvenser i enlighet med <NOBR>14–15</NOBR> a §§ kommittéförordningen (1998:1474). För- slagen ska kostnadsberäknas och utredaren ska lämna förslag till finansiering utifrån befintliga ramar. Konsekvensbeskrivningen ska även redovisa konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män när det gäller t.ex. möjligheterna att tillgodogöra sig rättig- heter som tillkommer dem såsom nationella minoriteter. Vidare ska konsekvensbeskrivningen beakta Sveriges internationella åtaganden. Därtill ska konsekvensbeskrivningen göras ur ett barnrättsperspektiv utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter. I 14 kap. 3 § regeringsformen anges att en inskränkning av den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen. Det innebär att en proportionalitetsprövning ska göras. Om något av förslagen i betänkandet påverkar den kommu- nala självstyrelsen ska, utöver dess konsekvenser, också de särskilda avvägningar som lett fram till förslaget redovisas särskilt.</P>
<P class="p217 ft17">Arbetsformer och redovisning av uppdraget</P>
<P class="p156 ft11">Utredaren ska löpande samråda med företrädare för de nationella minoriteterna på nationell och lokal nivå. Utredaren ska integrera såväl ett jämställdhets- som ett ungdomsperspektiv i uppdragets genomförande. Utredaren ska vinnlägga sig om att skapa forum för en kontinuerlig dialog med berörda intressenter under utrednings- tiden, t.ex. de kommuner som ingår i förvaltningsområdena, utbild- ningsanordnare, vårdgivare och det civila samhällets organisationer. En referensgrupp med företrädare för de nationella minoriteterna och en parlamentarisk referensgrupp ska knytas till utredaren.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">231</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_232">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 1</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p78 ft11">Utredaren ska inhämta synpunkter från de myndigheter och organisationer som är särskilt berörda av de frågor som uppdraget omfattar, bl.a. Sametinget, länsstyrelserna, Diskrimineringsombuds- mannen, Institutet för språk och folkminnen, Barnombudsmannen, Statens skolverk och Socialstyrelsen.</P>
<P class="p576 ft9">Utredaren ska samråda med Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01), Utredningen om en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (S 2015:03) och andra utredningar som anknyter till detta uppdrag.</P>
<P class="p81 ft9">Om utredarens förslag förutsätter författningsändringar ska utredaren redovisa nödvändiga och fullständiga förslag till sådana. Det ingår inte i utredarens uppdrag att lämna förslag till grundlags- ändringar.</P>
<P class="p152 ft13">Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2017.</P>
<P class="p577 ft13">(Kulturdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">232</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_233">
<DIV id="id_1">
<P class="p540 ft29">Bilaga 2</P>
<P class="p541 ft16">Kommittédirektiv 2017:64</P>
<P class="p578 ft46">Tilläggsdirektiv till</P>
<P class="p579 ft49">Utredningen om en stärkt minoritetspolitik (Ku 2016:02)</P>
<P class="p580 ft13">Beslut vid regeringssammanträde den 15 juni 2017</P>
<P class="p581 ft17">Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget</P>
<P class="p582 ft11">Regeringen beslutade den 1 september 2016 att ge en särskild utre- dare i uppdrag att bl.a. göra en översyn och analys av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt angränsande frågor. Med utgångspunkt i översynen, Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) ska utredningen föreslå åtgärder i syfte att säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter (dir. 2016:73). Uppdraget skulle enligt direktiven redo- visas senast den 15 juni 2017.</P>
<P class="p583 ft10">Den särskilda utredaren får nu i uppdrag att även analysera vad den finlandssvenska gruppen i Sverige har för ställning och överväga om den ska erkännas som nationell minoritet. Utredningstiden för- längs. Ett delbetänkande ska lämnas senast den 15 juni 2017 och uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 15 november 2017.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">233</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_234">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 2</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p584 ft17">Finlandssvenskar i Sverige och frågan om erkännande som nationell minoritet</P>
<P class="p585 ft12">Med finlandssvenskar avses personer boende i Finland med svenska som modersmål samt personer med svenska som modersmål som flyttat till Sverige från Finland och deras ättlingar.</P>
<P class="p108 ft11">Frågan om huruvida finlandssvenskarna i Sverige bör tillerkännas ställning som nationell minoritet i Sverige har aktualiserats vid flera tillfällen tidigare. Frågan berördes redan vid riksdagsbehandlingen i samband med att Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språk- stadgan). Den har även berörts i förarbetena till den nu gällande lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riksdagen har även behandlat frågan vid ett antal tillfällen. Vid behandlingen av två motioner under innevarande riksmöte beslutade riksdagen att tillkännage att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att analysera om finlandssvenskarna bör erkännas som nationell minoritet i Sverige (bet. 2016/17:KU16, punkt 7, rskr. 2016/17:245).</P>
<P class="p242 ft90">Vilken ställning ska finlandssvenskarna i Sverige ha?</P>
<P class="p268 ft11">Ramkonventionen och språkstadgan är införlivade i svensk rätt genom bl.a. lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk och bestämmelser om modersmålsundervisning i skollagen (2010:800).</P>
<P class="p81 ft9">Det finns inte någon fastslagen definition av nationell minoritet i ramkonventionen, i stället har de kriterier som tillämpas i Sverige utarbetats nationellt i samband med ratifikationen av ramkonven- tionen och språkstadgan. Därför finns det anledning att närmare överväga om den nuvarande ordningen är ändamålsenlig i förhål- lande till finlandssvenskarna i Sverige.</P>
<P class="p152 ft13">Utredaren ska</P>
<P class="p64 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">analysera vilken ställning finlandssvenskarna i Sverige har uti- från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och regeringens minoritetspolitiska strategi,</SPAN></P>
<P class="p221 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">överväga om och i så fall hur finlandssvenskarna ska ges ställ- ning som nationell minoritet i Sverige, och</SPAN></P>
<P class="p253 ft13"><SPAN class="ft39"></SPAN><SPAN class="ft40">lämna nödvändiga författningsförslag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">234</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_235">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t34">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 2</P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p586 ft17">Redovisning av uppdraget</P>
<P class="p587 ft9">Utredningstiden förlängs. Ett delbetänkande ska lämnas senast den 15 juni 2017. Delredovisningen ska bestå av analyser och förslag i syfte att stärka minoritetspolitiken inom befintligt ramverk i en- lighet med de ursprungliga direktiven.</P>
<P class="p588 ft13">Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 15 november 2017.</P>
<P class="p589 ft13">(Kulturdepartementet)</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">235</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_236">
</DIV>
<DIV id="page_237">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B388/H5B388237x1.jpg" style="width:440px;height:560px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p540 ft29">Bilaga 3</P>
<P class="p590 ft8">Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk</P>
<P class="p591 ft17">European Charter for Regional or Minority Languages</P>
<P class="p592 ft13">Strasbourg, 5.XI.1992</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">237</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_238">
<DIV id="dimg1">
<IMG src="http://data.riksdagen.se/fil/H5B388/H5B388238x1.jpg" style="width:441px;height:376px" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">238</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_239">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<P class="p216 ft17">Preamble Inledning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft11">The member States of the Council of Europe signatory hereto,</P>
<P class="p315 ft11">Considering that the aim of the Council of Europe is to achieve a greater unity between its mem- bers, particularly for the purpose of safeguarding and realising the ideals and principles which are their common heritage;</P>
<P class="p593 ft9">Considering that the protection of the historical regional or minority languages of Europe, some of which are in danger of eventual extinction, contributes to the maintenance and develop- ment of Europe's cultural wealth and traditions;</P>
<P class="p594 ft10">Considering that the right to use a regional or minority language in private and public life is an inalienable right conforming to the principles embodied in the United Nations International Covenant on Civil and Political Rights, and according to the spirit of the Council of Europe Con- vention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms;</P>
<P class="p595 ft12">Having regard to the work carried out within the CSCE and in particular to the Helsinki Final</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p596 ft9">De medlemsstater i Europarådet som har undertecknat denna stadga,</P>
<P class="p597 ft9">beaktar att Europarådets mål är att uppnå en ökad samman- hållning mellan dess medlemmar, särskilt för att värna om och förverkliga de ideal och principer som utgör deras gemensamma arv,</P>
<P class="p598 ft11">anser att värnandet om historiska landsdels- och minoritetsspråk i Europa, av vilka somliga hotar att småningom utslockna, bidrar till att upprätthålla och utveckla Europas kulturella rikedom och traditioner,</P>
<P class="p599 ft11">anser att rätten att använda lands- dels- eller minoritetsspråk i det privata och offentliga livet är en omistlig rättighet som stämmer överens med principerna i Förenta nationernas internatio- nella konvention om medborger- liga och politiska rättigheter och med andan i Europarådets kon- vention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna,</P>
<P class="p598 ft12">beaktar det arbete som utförs av Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa och särskilt</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft35">239</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_240">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft9">Act of 1975 and the document of the Copenhagen Meeting of 1990;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft9">slutakten från Helsingfors 1975 och dokumentet från Köpen- hamnsmötet 1990,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">Stressing the value of inter-</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">betonar värdet av mellankulturell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td45"><P class="p23 ft13">culturalism</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p29 ft13">and multilingualism</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">miljö och flerspråkighet och anser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">and considering that the pro-</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">att skydd och främjande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td64"><P class="p23 ft13">tection</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p600 ft20">and</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p29 ft13">encouragement of</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft34">landsdels- eller minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td64"><P class="p23 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p601 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td49"><P class="p29 ft13">minority languages</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">inte skall gå ut över de officiella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">should not be to the detriment of</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">språken och behovet att lära</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">the official languages and the</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">dessa,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr10 td62"><P class="p23 ft13">need to learn them;</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p602 ft11">Realising that the protection and promotion of regional or minority languages in the different coun- tries and regions of Europe repre- sent an important contribution to the building of a Europe based on the principles of democracy and cultural diversity within the frame- work of national sovereignty and territorial integrity;</P>
<P class="p603 ft10">Taking into consideration the specific conditions and historical traditions in the different regions of the European States,</P>
<P class="p550 ft13">Have agreed as follows:</P>
<P class="p294 ft13">Part I – General provisions</P>
<P class="p294 ft13">Article 1 – Definitions</P>
<P class="p294 ft13">For the purposes of this Charter:</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p604 ft11">är medvetna om att skydd och främjande av landsdels- eller minoritetsspråk i olika länder och regioner i Europa utgör ett viktigt bidrag till uppbyggandet av ett Europa som vilar på demokratiska principer och kulturell mångfald inom ramen för nationell suveräni- tet och territoriell integritet,</P>
<P class="p605 ft9">beaktar de särskilda förhållandena och historiska traditionerna i olika regioner av de europeiska staterna,</P>
<P class="p9 ft13">har kommit överens om följande:</P>
<P class="p294 ft13">Del I Allmänna bestämmelser</P>
<P class="p294 ft13">Artikel 1 Definitioner</P>
<P class="p294 ft13">I denna stadga avses med</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t35">
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">a) “regional or minority langua-</P></TD>
<TD class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">a) ”landsdels- eller minoritets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td62"><P class="p23 ft13">ges” means languages that are:</P></TD>
<TD class="tr10 td63"><P class="p23 ft13">språk”</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft35">240</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_241">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td65"><P class="p23 ft13">i) traditionally</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td66"><P class="p23 ft13">used within</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p606 ft13">a</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">i) språk som av hävd används i ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">given territory of a State by</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft34">visst territorium inom en stat av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">nationals of that State who form a</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">medborgare i den staten, som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td68"><P class="p23 ft13">group numerically</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td69"><P class="p606 ft34">smaller than</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">utgör en grupp, som till antalet är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr23 td62"><P class="p23 ft13">the rest of the State's population;</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr23 td63"><P class="p23 ft20">mindre än resten av befolkningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td66"><P class="p23 ft13">and</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p23 ft34">i den staten, och</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td66"><P class="p23 ft13">ii) different</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td75"><P class="p23 ft13">from</P></TD>
<TD class="tr29 td71"><P class="p607 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td23"><P class="p29 ft13">official</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr29 td63"><P class="p23 ft20">ii) som är annorlunda än det eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td76"><P class="p23 ft20">language(s) of that State;</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">de officiella språken i den staten;</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">it does not include either dialects</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr29 td63"><P class="p23 ft13">det innefattar inte vare sig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">of the official language(s) of the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">dialekter av det eller de officiella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">State or the languages of</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">språken i staten, eller språk som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td66"><P class="p23 ft13">migrants;</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td77"><P class="p23 ft13">talas av invandrare,</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">b) “territory in which the regional</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td73"><P class="p23 ft13">b) ”territorium</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p23 ft13">där</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td78"><P class="p27 ft34">landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">or minority language is used”</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td80"><P class="p27 ft20">minoritetsspråket används”</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">means the geographical area in</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft13">det</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft13">geografiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td82"><P class="p608 ft13">område</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p27 ft13">inom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">which the said language is the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">vilket detta språk är uttrycks-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">mode of expression of a number</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">medel för ett så stort antal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">of people justifying the adoption</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">personer att det motiverar de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">of the various protective and</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">olika åtgärder för skydd och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td66"><P class="p23 ft13">promotional</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td78"><P class="p609 ft34">measures</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p29 ft20">provided</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">främjande som avses i denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td68"><P class="p23 ft13">for in this Charter;</P></TD>
<TD class="tr23 td71"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td73"><P class="p23 ft13">stadga,</P></TD>
<TD class="tr23 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr29 td68"><P class="p23 ft13">c) <NOBR>”non-territorial</NOBR></P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td69"><P class="p29 ft13">languages”</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td39"><P class="p23 ft13">c) ”territoriellt obundna</P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p27 ft20">språk”</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">means languages used by natio-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">språk som används av med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">nals of the State which differ</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">borgare i en stat som avviker från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">from the language or languages</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">det eller de språk som används av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">used by the rest of the State's</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">resten av befolkningen i den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td65"><P class="p23 ft13">population but</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td83"><P class="p610 ft13">which,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p606 ft20">although</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft34">staten, men som, trots att de av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td66"><P class="p23 ft13">traditionally</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td75"><P class="p611 ft13">used</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td84"><P class="p612 ft13">within</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p606 ft20">the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td63"><P class="p23 ft34">hävd används inom den statens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">territory of the State, cannot be</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td73"><P class="p23 ft13">territorium, inte</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft13">kan</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td78"><P class="p27 ft20">identifieras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">identified with a particular area</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td39"><P class="p23 ft3">med en bestämd del av den.</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td66"><P class="p23 ft13">thereof.</P></TD>
<TD class="tr0 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td71"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td81"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr0 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">241</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_242">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td85"><P class="p23 ft13">Article 2 – Undertakings</P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td86"><P class="p23 ft13">Artikel 2 Åtaganden</P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr29 td62"><P class="p23 ft34">1. Each Party undertakes to apply</P></TD>
<TD class="tr29 td83"><P class="p23 ft13">1. Varje</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td88"><P class="p613 ft13">part förbinder</P></TD>
<TD class="tr29 td87"><P class="p25 ft13">sig att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">the provisions of Part II to all the</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft34">tillämpa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td88"><P class="p613 ft3">bestämmelserna</P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p25 ft13">i del II</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td89"><P class="p23 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p607 ft13">or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td90"><P class="p614 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td91"><P class="p29 ft60">languages</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td92"><P class="p23 ft20">på alla landsdels- eller minoritets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">spoken within its territory and</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft34">språk som talas inom dess terri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">which comply with the definition</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">torium och som motsvarar defini-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td90"><P class="p23 ft13">in Article 1.</P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td86"><P class="p23 ft13">tionen i artikel 1.</P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td96"><P class="p23 ft13">2. In</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td97"><P class="p23 ft13">respect of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td98"><P class="p24 ft60">each</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td91"><P class="p29 ft20">language</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td92"><P class="p23 ft13">2. Vad avser vart och ett av de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">specified at the time of ratification,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">språk som anges vid ratifice-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">acceptance or approval, in accor-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">ringen, godtagandet eller godkän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td96"><P class="p23 ft20">dance</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td67"><P class="p607 ft13">with</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td99"><P class="p29 ft34">Article 3, each Party</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft13">nandet</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft13">i</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p615 ft34">enlighet med</P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p27 ft20">artikel 3,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">undertakes to apply a minimum of</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">förbinder sig parterna att tillämpa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13"><NOBR>thirty-five</NOBR> paragraphs or sub-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">minst 35 punkter eller stycken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td90"><P class="p23 ft20">paragraphs</P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft20">chosen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td18"><P class="p616 ft34">from</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td102"><P class="p29 ft34">among</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft13">utvalda</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td103"><P class="p25 ft34">bland bestämmelserna i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">the provisions of Part III of the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">del III i stadgan, däribland minst</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">Charter, including at least three</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">tre från vardera artikel 8 och 12</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">chosen from each of the Articles 8</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">och en från vardera artikel 9, 10,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">and 12 and one from each of the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p23 ft20">11 och 13.</P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td105"><P class="p23 ft3">Articles 9, 10, 11 and 13.</P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td101"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr29 td62"><P class="p23 ft34">Article 3 – Practical arrangements</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td92"><P class="p23 ft13">Artikel 3 Praktiska åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr1 td89"><P class="p23 ft13">1. Each</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td90"><P class="p23 ft13">contracting</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td106"><P class="p617 ft13">State</P></TD>
<TD class="tr1 td75"><P class="p29 ft20">shall</P></TD>
<TD class="tr1 td83"><P class="p23 ft13">1. Varje</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr1 td103"><P class="p25 ft13">stat som undertecknar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">specify in its instrument of rati-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">denna stadga skall i sitt ratifi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td89"><P class="p23 ft13">fication,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td90"><P class="p610 ft20">acceptance</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p24 ft13">or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td91"><P class="p29 ft20">approval,</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20"><NOBR>kations-,</NOBR> godtagande- eller god-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">each regional or minority langu-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p23 ft20">kännande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td107"><P class="p25 ft13">instrument ange varje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">age, or official language which is</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p23 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td107"><P class="p25 ft13">eller minoritetsspråk,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">less widely used on the whole or</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">eller officiellt språk som används</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">part of its territory, to which the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">mindre allmänt inom hela eller en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft20">paragraphs chosen in accordance</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">del av dess territorium och på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">with Article 2, paragraph 2, shall</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">vilket de enligt artikel 2 punkt 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td96"><P class="p23 ft13">apply.</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td95"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">utvalda punkterna skall tillämpas.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">2. Any Party may, at any sub-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td92"><P class="p23 ft20">2. En part får när som helst med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">sequent time, notify the Secretary</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td86"><P class="p23 ft20">dela generalsekreteraren</P></TD>
<TD class="tr11 td87"><P class="p25 ft13">att den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">General that it accepts the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">åtar sig de förpliktelser som följer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr0 td90"><P class="p23 ft13">obligations</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td89"><P class="p612 ft13">arising</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td79"><P class="p618 ft13">out</P></TD>
<TD class="tr0 td7"><P class="p23 ft13">of</P></TD>
<TD class="tr0 td75"><P class="p29 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td92"><P class="p23 ft20">av bestämmelserna i varje annan</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">242</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_243">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft11">provisions of any other paragraph of the Charter not already speci- fied in its instrument of ratifica- tion, acceptance or approval, or that it will apply paragraph 1 of the present article to other regional or minority languages, or to other official languages which are less widely used on the whole or part of its territory.</P>
<P class="p619 ft9">3. The undertakings referred to in the foregoing paragraph shall be deemed to form an integral part of the ratification, acceptance or approval and will have the same effect as from their date of noti- fication.</P>
<P class="p593 ft13">Article 4 – Existing regimes of protection</P>
<P class="p620 ft10"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft136">Nothing in this Charter shall be construed as limiting or dero- gating from any of the rights guaranteed by the European Convention on Human Rights.</SPAN></P>
<P class="p224 ft11"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft137">The provisions of this Charter shall not affect any more favour- able provisions concerning the status of regional or minority languages, or the legal regime of persons belonging to minorities which may exist in a Party or are provided for by relevant bilateral or multilateral international agree- ments.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p199 ft10">punkt i stadgan som inte redan har angetts i dess <NOBR>ratifikations-,</NOBR> godtagande- eller godkännande- instrument eller att den avser tillämpa punkt 1 i denna artikel på andra landsdels- eller minoritets- språk eller på andra officiella språk som används mindre all- mänt inom hela eller en del av dess territorium.</P>
<P class="p621 ft9">3. De åtaganden som avses i före- gående punkt skall anses utgöra en integrerande del av ratifice- ringen, godtagandet eller godkän- nandet och skall ha samma verkan från den dag då meddelandet läm- nades.</P>
<P class="p294 ft13">Artikel 4 Gällande skyddssystem</P>
<P class="p622 ft9"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft138">Ingenting i denna stadga skall tolkas som en inskränkning eller försämring av någon av de rättig- heter som garanteras i den Euro- peiska konventionen om mänsk- liga rättigheter.</SPAN></P>
<P class="p623 ft11"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft137">Bestämmelserna i denna stadga skall inte inverka på de gynn- sammare bestämmelser om status för landsdels- eller minoritetsspråk eller det regelverk för personer som tillhör minoriteter som kan finnas i en part eller som tillgodo- ses av bestämmelser hänförliga till bilaterala eller multilaterala inter- nationella överenskommelser.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft35">243</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_244">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t37">
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">Article 5 – Existing obligations</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">Artikel 5 Gällande förpliktelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">Nothing in this Charter may be</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td63"><P class="p23 ft13">Ingenting i denna stadga skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">interpreted as implying any right</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">tolkas ha innebörden att berättiga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td62"><P class="p23 ft13">to engage in any activity or per-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td63"><P class="p23 ft20">till någon verksamhet eller några</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">form any action in contravention</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">åtgärder som strider mot FN-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">of the purposes of the Charter of</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">stadgans syften eller andra folk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">the United Nations or other</P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p23 ft13">rättsliga</P></TD>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft13">åtaganden,</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p27 ft13">inbegripet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">obligations under international</P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p23 ft13">principen</P></TD>
<TD class="tr11 td108"><P class="p610 ft13">om staters</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p27 ft20">suveränitet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">law, including the principle of the</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">och territoriella integritet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">sovereignty and territorial inte-</P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td62"><P class="p23 ft13">grity of States.</P></TD>
<TD class="tr10 td32"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td108"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft13">Article 6 – Information</P>
<P class="p624 ft11">The Parties undertake to see to it that the authorities, organisations and persons concerned are infor- med of the rights and duties established by this Charter.</P>
<P class="p625 ft11">Part II – Objectives and principles pursued in accordance with Article 2, paragraph 1</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft13">Artikel 6 Information</P>
<P class="p626 ft11">Parterna förbinder sig att tillse att berörda myndigheter, organi- sationer och personer informeras om rättigheter och skyldigheter enligt denna stadga.</P>
<P class="p627 ft13">Del II Mål och principer enligt artikel 2 punkt 1</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">Article 7 – Objectives and</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">Artikel 7 Mål och principer</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">principles</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">1. In respect of regional or mino-</P></TD>
<TD class="tr29 td92"><P class="p23 ft20">1. I fråga om landsdels- eller mino-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">rity languages, within the terri-</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">ritetsspråk inom de territorier där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft20">tories in which such languages are</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">sådana språk används, och i enlig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft20">used and according to the situation</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">het med situationen för varje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft20">of each language, the Parties shall</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">språk, skall parterna bygga sin</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">base their policies, legislation and</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft34">politik, lagstiftning och praxis på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">practice on the following object-</P></TD>
<TD class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">följande mål och principer:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td62"><P class="p23 ft13">tives and principles:</P></TD>
<TD class="tr0 td92"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">244</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_245">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">a) the recognition of the regional</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">a) erkännande av landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">or minority languages as an</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk som uttryck för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">expression of cultural wealth;</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td68"><P class="p23 ft13">kulturell rikedom,</P></TD>
<TD class="tr11 td59"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td62"><P class="p23 ft34">b) the respect of the geographical</P></TD>
<TD class="tr1 td110"><P class="p23 ft13">b) respekt</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p628 ft13">för</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr1 td113"><P class="p23 ft13">det</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td114"><P class="p27 ft13">geografiska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">area of each regional or minority</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">området för varje landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">language in order to ensure that</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft34">minoritetsspråk för att trygga att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft13">existing</P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p629 ft13">or new</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p606 ft20">administrative</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td69"><P class="p23 ft13">gällande eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td79"><P class="p611 ft13">ny</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td114"><P class="p27 ft20">administrativ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">divisions do not constitute an</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">indelning inte utgör hinder mot</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">obstacle to the promotion of the</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">främjande av ifrågavarande lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">regional or minority language in</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td117"><P class="p23 ft13">dels- eller minoritetsspråk,</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft20">question;</P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td59"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">c) the need for resolute action to</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr29 td63"><P class="p23 ft20">c) behov av beslutsamma åtgärder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft13">promote</P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p630 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p29 ft13">or minority</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">för att främja landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">languages in order to safeguard</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">minoritetsspråk i syfte att skydda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft13">them;</P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft13">dem,</P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td59"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">d) the facilitation and/or encou-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td118"><P class="p23 ft20">d) underlättande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td91"><P class="p617 ft13">och/eller</P></TD>
<TD class="tr29 td34"><P class="p27 ft20">upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">ragement of the use of regional or</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">muntran av användning av lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft20">minority languages, in speech and</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">dels- eller minoritetsspråk i tal</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">writing, in public and private life;</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">och skrift i det offentliga och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td69"><P class="p23 ft13">privata livet,</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td59"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr1 td62"><P class="p23 ft13">e) the maintenance and develop-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr1 td63"><P class="p23 ft20">e) upprätthållande och utveckling</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">ment of links, in the fields</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">av förbindelser inom de områden</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">covered by this Charter, between</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">som omfattas av denna stadga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">groups using a regional or mino-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">mellan grupper som använder ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">rity language and other groups in</P></TD>
<TD class="tr11 td110"><P class="p23 ft13">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td119"><P class="p631 ft20">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td65"><P class="p27 ft34">minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">the State employing a language</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft34">och andra grupper i samma stat</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">used in identical or similar form,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">som använder ett språk som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">as well as the establishment of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft13">brukas i identiskt samma eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td102"><P class="p23 ft13">cultural</P></TD>
<TD class="tr11 td115"><P class="p630 ft34">relations</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p606 ft13">with other</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">liknande form, samt upprättande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">groups in the State using different</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td69"><P class="p23 ft13">av kulturella</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td9"><P class="p23 ft13">förbindelser</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p27 ft34">med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td120"><P class="p23 ft13">languages;</P></TD>
<TD class="tr11 td116"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td63"><P class="p23 ft20">andra grupper i staten som använ-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td102"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td115"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td116"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td118"><P class="p23 ft20">der andra språk,</P></TD>
<TD class="tr10 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td59"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">245</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_246">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR height=0>
<TD width=40px></TD>
<TD width=43px></TD>
<TD width=27px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=35px></TD>
<TD width=34px></TD>
<TD width=29px></TD>
<TD width=12px></TD>
<TD width=23px></TD>
<TD width=9px></TD>
<TD width=16px></TD>
<TD width=18px></TD>
<TD width=48px></TD>
<TD width=13px></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft13">f) the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td110"><P class="p631 ft20">provision</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td66"><P class="p29 ft20">appropriate</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td68"><P class="p23 ft13">f) tillhandahållande</P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p607 ft13">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p25 ft13">lämpliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">forms and means for the teaching</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">former och medel för undervis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">and study of regional or minority</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">ning i och studier av landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft20">languages at all appropriate stages;</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">eller minoritetsspråk på alla veder-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td121"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td116"><P class="p23 ft13">börliga nivåer,</P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td7"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td125"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr29 td62"><P class="p23 ft13">g) the provision of facilities enab-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr29 td92"><P class="p23 ft20">g) tillhandahållande av möjligheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">ling <NOBR>non-speakers</NOBR> of a regional or</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft34">för dem som inte talar ett lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">minority language living in the</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">dels- eller minoritetsspråk som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">area where it is used to learn it if</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">bor i det område där ifrågavarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td126"><P class="p23 ft13">they so desire;</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p23 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td123"><P class="p613 ft20">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td127"><P class="p27 ft20">minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft3">används, att lära sig detta om de så</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p23 ft13">önskar,</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td7"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td121"><P class="p23 ft13">h) the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td110"><P class="p632 ft34">promotion</P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p617 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td106"><P class="p612 ft13">study</P></TD>
<TD class="tr29 td123"><P class="p29 ft20">and</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr29 td92"><P class="p23 ft20">h) främjande av studier och forsk-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">research on regional or minority</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft34">ning om landsdels- eller minori-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">languages at universities or equi-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">tetsspråk vid universitet eller mot-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td126"><P class="p23 ft20">valent institutions;</P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td107"><P class="p23 ft20">svarande läroanstalter,</P></TD>
<TD class="tr11 td125"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td121"><P class="p23 ft13">i) the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td110"><P class="p633 ft13">promotion</P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p609 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td66"><P class="p29 ft20">appropriate</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td81"><P class="p23 ft34">i) främjande</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td119"><P class="p634 ft13">av</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td127"><P class="p25 ft13">transnationellt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">types of transnational exchanges,</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft34">utbyte i lämpliga former inom de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">in the fields covered by this</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">områden som omfattas av denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">Charter, for regional or minority</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">stadga för de landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr23 td62"><P class="p23 ft13">languages used in identical or</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td116"><P class="p23 ft20">minoritetsspråk,</P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td67"><P class="p23 ft13">som</P></TD>
<TD class="tr23 td125"><P class="p23 ft20">används</P></TD>
<TD class="tr23 td94"><P class="p25 ft13">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">similar form in two or more</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p23 ft13">identiskt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td18"><P class="p600 ft60">samma</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td67"><P class="p635 ft20">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p25 ft13">liknande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft3">States.</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td128"><P class="p23 ft13">form i två eller flera stater.</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td121"><P class="p23 ft20">2. The</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td110"><P class="p628 ft3">Parties</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td110"><P class="p609 ft13">undertake</P></TD>
<TD class="tr29 td123"><P class="p29 ft13">to</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr29 td92"><P class="p23 ft20">2. Parterna förbinder sig att, om så</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">eliminate, if they have not yet</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">inte redan har skett, avskaffa alla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">done so, any unjustified distinc-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td81"><P class="p23 ft20">oberättigade</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td129"><P class="p25 ft13">åtskillnader, undan-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft13">tion,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td110"><P class="p615 ft3">exclusion,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td110"><P class="p611 ft13">restriction</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p29 ft13">or</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">tag, restriktioner eller preferenser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft34">preference relating to the use of a</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">som gäller användning av ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">regional or minority language and</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p23 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td123"><P class="p613 ft20">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td127"><P class="p27 ft20">minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">intended to discourage or en-</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">och som syftar till att motverka</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft20">danger</P></TD>
<TD class="tr11 td16"><P class="p26 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td130"><P class="p41 ft13">maintenance</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p29 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td131"><P class="p607 ft13">äventyra</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td71"><P class="p23 ft60">dess</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td132"><P class="p25 ft13">fortbestånd</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">development of it. The adoption</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td108"><P class="p634 ft20">utveckling.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td66"><P class="p611 ft13">Vidtagande</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p25 ft20">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">of special measures in favour of</P></TD>
<TD colspan=9 class="tr11 td92"><P class="p23 ft34">särskilda åtgärder till förmån för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td133"><P class="p23 ft13">regional or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td30"><P class="p23 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td110"><P class="p29 ft60">languages</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p23 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td123"><P class="p613 ft20">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td127"><P class="p27 ft20">minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td121"><P class="p23 ft13">aimed</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr0 td134"><P class="p636 ft13">at promoting</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td110"><P class="p29 ft13">equality</P></TD>
<TD class="tr0 td67"><P class="p23 ft13">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td75"><P class="p23 ft13">syftar</P></TD>
<TD class="tr0 td122"><P class="p631 ft13">till</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td71"><P class="p610 ft13">att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td132"><P class="p25 ft13">främja likhet</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">246</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_247">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft139">between the users of these languages and the rest of the population or which take due account of their specific condi- tions is not considered to be an act of discrimination against the users of more <NOBR>widely-used</NOBR> languages.</P>
<P class="p594 ft11"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft140">The Parties undertake to pro- mote, by appropriate measures, mutual understanding between all the linguistic groups of the coun- try and in particular the inclusion of respect, understanding and tole- rance in relation to regional or minority languages among the objectives of education and training provided within their countries and encouragement of the mass media to pursue the same objective.</SPAN></P>
<P class="p598 ft11"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft137">In determining their policy with regard to regional or minority languages, the Parties shall take into consideration the needs and wishes expressed by the groups which use such languages. They are encouraged to establish bodies, if necessary, for the purpose of advising the authorities on all matters pertaining to regional or minority languages.</SPAN></P>
<P class="p598 ft11"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft137">The Parties undertake to apply, mutatis mutandis, the principles listed in paragraphs 1 to 4 above to </SPAN><NOBR>non-territorial</NOBR> languages. However, as far as these languages are concerned, the nature and</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft11">mellan användarna av dessa språk och resten av befolkningen, eller som tar behörig hänsyn till deras särskilda förhållanden, skall inte betraktas som diskriminering mot dem som brukar mera allmänt använda språk.</P>
<P class="p594 ft11"><SPAN class="ft3">3.</SPAN><SPAN class="ft137">Parterna förbinder sig att med lämpliga åtgärder främja ömsesidig förståelse mellan alla språkliga grupper i landet och särskilt verka för att respekt, förståelse och tole- rans med avseende på landsdels- eller minoritetsspråk inkluderas bland målen för olika slag av undervisning och utbildning i sina länder samt att uppmuntra mass- media att sträva mot samma mål.</SPAN></P>
<P class="p637 ft11"><SPAN class="ft3">4.</SPAN><SPAN class="ft137">Vid fastläggande av sin politik i fråga om landsdels- eller minori- tetsspråk skall parterna ta hänsyn till de behov och önskemål som uttrycks av de grupper som använder sådana språk. De upp- muntras att i mån av behov upp- rätta organ för att ge råd till myndigheterna i alla frågor som sammanhänger med landsdels- eller minoritetsspråk.</SPAN></P>
<P class="p598 ft11"><SPAN class="ft3">5.</SPAN><SPAN class="ft137">Parterna förbinder sig att i vederbörliga delar tillämpa princi- perna i punkt </SPAN><NOBR>1–4</NOBR> ovan på terri- toriellt obundna språk. I fråga om dessa språk skall emellertid arten och omfattningen av de åtgärder</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft35">247</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_248">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft11">scope of the measures to be taken to give effect to this Charter shall be determined in a flexible man- ner, bearing in mind the needs and wishes, and respecting the tradi- tions and characteristics, of the groups which use the languages concerned.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft11">som skall vidtas för att verkställa denna stadga bestämmas på ett flexibelt sätt, med beaktande av behoven och önskemålen hos de grupper som använder ifråga- varande språk och med respekt för deras traditioner och egenart.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t38">
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft13">Part III</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p607 ft20">– Measures</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p29 ft13">to promote</P></TD>
<TD class="tr11 td135"><P class="p23 ft13">Del III Åtgärder</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p27 ft13">för att främja</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">the use of regional or minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td92"><P class="p23 ft13">användning av landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">languages in public life in accor-</P></TD>
<TD class="tr11 td135"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk i</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p25 ft34">samhällslivet i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft13">dance</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p23 ft13">with the</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p29 ft20">undertakings</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td92"><P class="p23 ft20">enlighet med åtagandena i artikel 2</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td62"><P class="p23 ft13">entered into under Article 2, para-</P></TD>
<TD class="tr11 td135"><P class="p23 ft13">punkt 2</P></TD>
<TD class="tr11 td57"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td83"><P class="p23 ft13">graph 2</P></TD>
<TD class="tr10 td97"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td57"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td135"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td57"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p0 ft13">Article 8 – Education</P>
<P class="p638 ft11">1. With regard to education, the Parties undertake, within the ter- ritory in which such languages are used, according to the situation of each of these languages, and with- out prejudice to the teaching of the official language(s) of the State:</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p0 ft13">Artikel 8 Utbildning</P>
<P class="p639 ft11">1. Parterna förbinder sig till följande i fråga om utbildning inom det territorium där sådana språk används, i enlighet med situationen för vart och ett av dessa språk, och utan att försämra undervisningen i statens officiella språk:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr11 td136"><P class="p617 ft13">a) i) to make available <NOBR>pre-school</NOBR></P></TD>
<TD class="tr11 td137"><P class="p23 ft13">a) i)</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p23 ft13">att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td139"><P class="p640 ft20">tillhandahålla</P></TD>
<TD class="tr11 td140"><P class="p630 ft20">förskole-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">education in the relevant regional</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td142"><P class="p23 ft13">undervisning</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p641 ft60">på</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td143"><P class="p630 ft20">ifrågavarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td141"><P class="p617 ft13">or minority languages; or</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td32"><P class="p23 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td144"><P class="p630 ft13">eller minoritetsspråk,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td146"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td147"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td148"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td149"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td141"><P class="p617 ft141">ii) to make available a substantial</P></TD>
<TD class="tr30 td145"><P class="p23 ft141">ii) att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr30 td57"><P class="p612 ft141">tillhandahålla</P></TD>
<TD class="tr30 td20"><P class="p610 ft141">en</P></TD>
<TD class="tr30 td146"><P class="p634 ft20">väsentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">part of <NOBR>pre-school</NOBR> education in</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">del av förskoleundervisningen på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">the relevant regional or minority</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td142"><P class="p23 ft13">ifrågavarande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td153"><P class="p634 ft13">landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td147"><P class="p617 ft13">languages; or</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td154"><P class="p23 ft20">minoritetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td151"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<DIV id="id_6_1">
<P class="p35 ft142">iii) to apply one of the measures provided for under i) and ii) above at least to those pupils whose families</P>
</DIV>
<DIV id="id_6_2">
<P class="p35 ft14">iii) att tillämpa någon av de åtgär- der som avses i i) och ii) ovan, åtminstone för de elever vars</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_7">
<P class="p0 ft35">248</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_249">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft90">so request and whose number is considered sufficient; or</P>
<P class="p194 ft9">iv) if the public authorities have no direct competence in the field of <NOBR>pre-school</NOBR> education, to favour and/or encourage the application of the measures referred to under i) to iii) above;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft14">anhöriga så begär och vars antal bedöms vara tillräckligt, eller,</P>
<P class="p596 ft9">iv) om myndigheterna saknar direkt behörighet beträffande förskoleundervisning, att gynna och/eller uppmuntra tillämpning av de åtgärder som avses i i) <SPAN class="ft143">‒ </SPAN>iii) ovan,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td155"><P class="p635 ft13">b) i)</P></TD>
<TD class="tr11 td156"><P class="p23 ft13">to</P></TD>
<TD class="tr11 td157"><P class="p23 ft13">make</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td158"><P class="p23 ft20">available</P></TD>
<TD class="tr11 td159"><P class="p608 ft13">primary</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td160"><P class="p23 ft13">b) i) att tillhandahålla undervis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">education in the relevant regional</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">ning i de lägre årskurserna i grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr23 td162"><P class="p635 ft20">or minority languages; or</P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td152"><P class="p23 ft20">skolan på ifrågavarande landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td164"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr23 td166"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr30 td161"><P class="p635 ft141">ii) to make available a substantial</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr30 td152"><P class="p23 ft141">ii) att tillhandahålla en väsentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">part of primary education in the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">del av undervisningen i de lägre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td168"><P class="p635 ft13">relevant</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td109"><P class="p611 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr23 td23"><P class="p29 ft13">minority</P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p23 ft20">årskurserna</P></TD>
<TD class="tr23 td169"><P class="p636 ft13">i</P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p609 ft20">grundskolan</P></TD>
<TD class="tr23 td165"><P class="p634 ft13">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td170"><P class="p635 ft13">languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td130"><P class="p23 ft13">ifrågavarande</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft13">landsdels-</P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p634 ft20">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td164"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td171"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td172"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td173"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td174"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr30 td163"><P class="p635 ft141">iii) to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td32"><P class="p642 ft141">provide,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr30 td175"><P class="p617 ft141">within</P></TD>
<TD class="tr30 td23"><P class="p606 ft141">primary</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr30 td152"><P class="p23 ft141">iii) att tillse att i undervisningen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">education, for the teaching of the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">de lägre årskurserna i grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td168"><P class="p635 ft13">relevant</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td109"><P class="p611 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p29 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">skolan som en integrerande del av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr23 td161"><P class="p635 ft13">languages as an integral part of</P></TD>
<TD class="tr23 td91"><P class="p23 ft13">läroplanen</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td176"><P class="p634 ft13">ingår undervisning i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td177"><P class="p635 ft13">the curriculum; or</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td130"><P class="p23 ft13">ifrågavarande</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft13">landsdels-</P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p634 ft20">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td163"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td164"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td165"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td171"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td178"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td179"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td174"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td181"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td182"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td183"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td184"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p35 ft109">iv) to apply one of the measures provided for under i) to iii) above at least to those pupils whose families so request and whose number is considered sufficient;</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p35 ft68">iv) att tillämpa någon av de åtgär- der som avses i i) <SPAN class="ft144">‒ </SPAN>iii) ovan, åtminstone för de elever vars anhöriga så begär och vars antal bedöms vara tillräckligt,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p635 ft13">c) i) to make available secondary</P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft13">c) i) att tillhandahålla undervis-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td161"><P class="p635 ft13">education in the relevant regional</P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p23 ft13">ning i de högre årskurserna i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">or minority languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">grundskolan och i gymnasie-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">skolan på ifrågavarande landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft35">249</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_250">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td136"><P class="p617 ft13">ii) to make available a substantial</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td160"><P class="p23 ft13">ii) att tillhandahålla en väsentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">part of secondary education in</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">del av undervisningen i de högre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">the relevant regional or minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">årskurserna i grundskolan och i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p617 ft13">languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p23 ft34">gymnasieskolan</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p634 ft20">på ifrågavarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p23 ft13">landsdels- eller</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p634 ft20">minoritetsspråk,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td189"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td186"><P class="p617 ft13">iii) to provide, within</P></TD>
<TD class="tr22 td187"><P class="p29 ft20">secondary</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td152"><P class="p23 ft13">iii) att tillse att i undervisningen i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">education, for the teaching of the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">de högre årskurserna i grund-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p617 ft13">relevant regional or</P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p29 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">skolan och i gymnasieskolan som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">languages as an integral part of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">en integrerande del av läroplanen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p617 ft13">the curriculum; or</P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">ingår undervisning i ifrågavarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p23 ft13">landsdels- eller</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p634 ft20">minoritetsspråk,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td186"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td187"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td118"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td188"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td189"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td190"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td191"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td192"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft43">iv) to apply one of the measures provided for under i) to iii) above at least to those pupils who, or where appropriate whose families, so wish in a number considered sufficient;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft146">iv) att tillämpa någon av de åtgär- der som avses i i) <SPAN class="ft145">‒ </SPAN>iii) ovan, åtminstone för de elever som så önskar, eller, i förekommande fall, för dem vars anhöriga så önskar och vars antal bedöms vara tillräckligt,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td136"><P class="p617 ft13">d) i) to make available technical</P></TD>
<TD class="tr11 td193"><P class="p23 ft13">d) i)</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td194"><P class="p23 ft13">att tillhandahålla</P></TD>
<TD class="tr11 td195"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td196"><P class="p23 ft13">teknisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">and vocational education in the</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td152"><P class="p23 ft34">utbildning och yrkesutbildning på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td197"><P class="p617 ft13">relevant regional or</P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p29 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td66"><P class="p23 ft20">ifrågavarande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td97"><P class="p643 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p634 ft13">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td197"><P class="p617 ft13">languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td86"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td199"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td147"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td200"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td201"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td202"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td151"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr22 td141"><P class="p617 ft13">ii) to make available a substantial</P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p23 ft13">ii) att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td66"><P class="p609 ft20">tillhandahålla</P></TD>
<TD class="tr22 td74"><P class="p608 ft13">en</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td146"><P class="p634 ft20">väsentlig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">part of technical and vocational</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">del av den tekniska utbildningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">education in the relevant regional</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">och yrkesutbildningen på ifråga-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">or minority languages; or</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">varande landsdels- eller minori-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td197"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td23"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td203"><P class="p23 ft13">tetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td199"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td204"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td174"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td200"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td205"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td200"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td202"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td151"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td197"><P class="p617 ft13">iii) to provide, within</P></TD>
<TD class="tr22 td23"><P class="p29 ft20">technical</P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p23 ft13">iii) att</P></TD>
<TD class="tr22 td16"><P class="p608 ft13">tillse</P></TD>
<TD class="tr22 td61"><P class="p23 ft13">att i</P></TD>
<TD class="tr22 td74"><P class="p23 ft13">den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td146"><P class="p634 ft20">tekniska</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">and vocational education, for the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td66"><P class="p23 ft13">utbildningen</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p52 ft13">och</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td206"><P class="p634 ft13">yrkesutbild-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">teaching of the relevant regional</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">ningen som en integrerande del</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">or minority languages as an</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">av läroplanen ingår undervisning i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">integral part of the curriculum; or</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td66"><P class="p23 ft20">ifrågavarande</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td97"><P class="p643 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD class="tr11 td198"><P class="p634 ft13">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td204"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td174"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td207"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr23 td208"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td209"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">250</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_251">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft43">iv) to apply one of the measures provided for under i) to iii) above at least to those pupils who, or where appropriate whose families, so wish in a number considered sufficient;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft43">iv) att tillämpa någon av de åtgär- der som avses i i) <SPAN class="ft147">‒ </SPAN>iii) ovan, åtminstone för de elever som så önskar, eller, i förekommande fall, för dem vars anhöriga så önskar och vars antal bedöms vara tillräckligt,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td185"><P class="p635 ft13">e) i) to make available university</P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft13">e) i) att tillhandahålla universi-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">and other higher education in</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">tetsutbildning och annan högre</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td161"><P class="p635 ft34">regional or minority languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">utbildning på ifrågavarande lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td210"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td83"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p23 ft13">dels- eller minoritetsspråk, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td211"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td212"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td213"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td210"><P class="p635 ft13">ii) to provide</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p23 ft20">facilities</P></TD>
<TD class="tr22 td90"><P class="p606 ft13">for the</P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p23 ft13">ii) att tillhandahålla resurser för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">study of these languages as</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">studier av dessa språk som ämnen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td210"><P class="p635 ft13">university and</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p607 ft13">higher</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p29 ft20">education</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">i universitetsutbildningen och den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td210"><P class="p635 ft13">subjects; or</P></TD>
<TD class="tr23 td83"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td152"><P class="p23 ft13">högre utbildningen, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td211"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td212"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td213"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p35 ft14">iii) if, by reason of the role of the State in relation to higher educa- tion institutions, <NOBR>sub-paragraphs</NOBR> i) and ii) cannot be applied, to encourage and/or allow the provision of university or other forms of higher education in regional or minority languages or of facilities for the study of these languages as university or higher education subjects;</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p35 ft14">iii) att, om till följd av statens roll i förhållande till institutioner för högre utbildning, stycke i) och ii) ovan inte kan tillämpas, upp- muntra och/eller tillåta tillhanda- hållande av universitetsutbildning eller andra former av högre ut- bildning på landsdels- eller mino- ritetsspråk eller av resurser för studier av dessa språk som studie- ämnen vid universitet eller högre utbildningsanstalter,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p635 ft13">f) i) to arrange for the provision</P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft13">f) i) att tillse tillhandahållande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">of adult and continuing education</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">kurser för vuxen och vidare-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">courses which are taught mainly</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">utbildning där undervisningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">or wholly in the regional or</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft20">helt eller delvis sker på landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">minority languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft35">251</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_252">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t41">
<TR>
<TD class="tr11 td136"><P class="p617 ft13">ii) to offer such languages as</P></TD>
<TD class="tr11 td160"><P class="p23 ft13">ii) att erbjuda dessa språk som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">subjects of adult and continuing</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">ämnen inom vuxen- och vidare-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">education; or</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">utbildningen, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td147"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft14">iii) if the public authorities have no direct competence in the field of adult education, to favour and/or encourage the offering of such languages as subjects of adult and continuing education;</P>
<P class="p594 ft146"><SPAN class="ft90">g)</SPAN><SPAN class="ft148">to make arrangements to ensure the teaching of the history and the culture which is reflected by the regional or minority language;</SPAN></P>
<P class="p111 ft14"><SPAN class="ft90">h)</SPAN><SPAN class="ft149">to provide the basic and further training of the teachers required to implement those of paragraphs a to g accepted by the Party;</SPAN></P>
<P class="p138 ft14"><SPAN class="ft90">i)</SPAN><SPAN class="ft149">to set up a supervisory body or bodies responsible for monitoring the measures taken and progress achieved in establishing or developing the teaching of regional or minority languages and for drawing up periodic reports of their findings, which will be made public.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p644 ft14">iii) att, om de statliga myndig- heterna saknar direkt behörighet i fråga om vuxenutbildningen, gynna och/eller uppmuntra att sådana språk erbjuds som ämnen inom vuxen- och vidareutbildning,</P>
<P class="p597 ft15"><SPAN class="ft90">g)</SPAN><SPAN class="ft150">att vidta åtgärder för att till- godose undervisning i historia och kultur som hänför sig till ifråga- varande landsdels- eller minoritets- språk,</SPAN></P>
<P class="p645 ft15"><SPAN class="ft90">h)</SPAN><SPAN class="ft151">att tillhandahålla grundutbild- ning och fortbildning av lärare som behövs för att genomföra de av punkterna a till g som har accep- terats av en part,</SPAN></P>
<P class="p594 ft14"><SPAN class="ft90">i)</SPAN><SPAN class="ft149">att inrätta ett eller flera över- vakningsorgan för att följa vid- tagna åtgärder och uppnådda fram- steg i fråga om upprättande eller utveckling av undervisning i landsdels- eller minoritetsspråk, och för att periodiskt avge rapport om sina resultat, som skall offent- liggöras.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t42">
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft152">2. With regard to education and in</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft90">2. I</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft90">fråga om</P></TD>
<TD class="tr11 td108"><P class="p23 ft90">utbildning</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p25 ft100">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td62"><P class="p23 ft90">respect of territories other than</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td92"><P class="p23 ft153">avseende andra territorier än de där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">those in which the regional or</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft152">landsdels- eller minoritetsspråk av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">minority languages are trade-</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft90">hävd</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p41 ft90">används,</P></TD>
<TD class="tr11 td108"><P class="p617 ft90">förbinder</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p25 ft90">sig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">tionally used, the Parties under-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td92"><P class="p23 ft152">parterna, om antalet användare av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td62"><P class="p23 ft90">take, if the number of users of a</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td215"><P class="p23 ft152">ett landsdels- eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr10 td216"><P class="p25 ft152">minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">252</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_253">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft142">regional or minority language justifies it, to allow, encourage or provide teaching in or of the regional or minority language at all the appropriate stages of education.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft109">motiverar det, att tillåta, upp- muntra eller tillhandahålla under- visning på eller i ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk på alla vederbörliga utbildningsnivåer.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft13">Article 9 – Judicial authorities</P>
<P class="p603 ft11">1. The Parties undertake, in respect of those judicial districts in which the number of residents using the regional or minority languages justifies the measures specified below, according to the situation of each of these langua- ges and on condition that the use of the facilities afforded by the present paragraph is not consi- dered by the judge to hamper the proper administration of justice</P>
<P class="p294 ft13">a) in criminal proceedings:</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft13">Artikel 9 Rättsväsendet</P>
<P class="p412 ft11">1. Parterna förbinder sig till följ- ande i de domsagor där antalet bo- satta personer som använder så- dana landsdels- eller minoritets- språk som berättigar till de åtgär- der som anges här nedan, i enlig- het med situationen för vart och ett av dessa språk, och på villkor att utnyttjandet av de möjligheter som tillhandahålls enligt denna punkt av domstolen bedöms inte hindra en rättsenlig handläggning:</P>
<P class="p294 ft13">a) i brottmål:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td185"><P class="p635 ft34">i) to provide that the courts, at the</P></TD>
<TD class="tr11 td217"><P class="p23 ft13">i) att tillse att domstolarna,</P></TD>
<TD class="tr11 td218"><P class="p23 ft13">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft20">request of one of the parties, shall</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">begäran av någon av parterna,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">conduct the proceedings in the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">håller rättegången på landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">regional or minority languages;</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p23 ft20">eller minoritetsspråk, och/eller</P></TD>
<TD class="tr11 td220"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td161"><P class="p635 ft13">and/or</P></TD>
<TD class="tr11 td219"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td220"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td166"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td221"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td222"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<DIV id="id_5_1">
<P class="p644 ft15"><SPAN class="ft90">ii)</SPAN><SPAN class="ft154">to guarantee the accused the right to use his/her regional or minority language; and/or</SPAN></P>
<P class="p594 ft43"><SPAN class="ft90">iii)</SPAN><SPAN class="ft155">to provide that requests and evidence, whether written or oral, shall not be considered in- admissible solely because they are formulated in a regional or minority language; and/or</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_5_2">
<P class="p596 ft15"><SPAN class="ft90">ii)</SPAN><SPAN class="ft154">att ge en anklagad rätt att använda sitt eget landsdels- eller minoritetsspråk, och/eller</SPAN></P>
<P class="p594 ft43"><SPAN class="ft90">iii)</SPAN><SPAN class="ft156">att tillse att inlagor och bevis- ning, i skriftlig eller muntlig form, inte skall avvisas endast av den anledningen att de är upprättade på ett landsdels- eller minoritetsspråk, och/eller</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft35">253</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_254">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft14">iv) to produce, on request, docu- ments connected with legal pro- ceedings in the relevant regional or minority language, if necessary by the use of interpreters and trans- lations involving no extra expense for the persons concerned;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft14">iv) att på begäran tillhandahålla handlingar hänförliga till ett rättsligt förfarande på ifrågavarande landsdels- eller minoritetsspråk, vid behov med hjälp av tolkar och översättningar, utan att detta med- för någon extra kostnad för de berörda,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td223"><P class="p617 ft13">b) in civil proceedings:</P></TD>
<TD class="tr11 td224"><P class="p23 ft13">b) i tvistemål:</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td225"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td226"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td141"><P class="p617 ft34">i) to provide that the courts, at the</P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p23 ft13">i) att tillse att domstolarna, på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft20">request of one of the parties, shall</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">begäran av någon av parterna,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">conduct the proceedings in the</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">håller rättegången på landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">regional or minority languages;</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk, och/eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">and/or</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td147"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft90">ii)</SPAN><SPAN class="ft157">to allow, whenever a litigant has to appear in person before a court, that he or she may use his or her regional or minority language without thereby incurring addi- tional expense; and/or</SPAN></P>
<P class="p646 ft15"><SPAN class="ft90">iii)</SPAN><SPAN class="ft151">to allow documents and evidence to be produced in the regional or minority languages, if necessary by the use of interpreters and translations;</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft90">ii)</SPAN><SPAN class="ft157">att när en part i en tvist måste inställa sig personligen i rätten, han eller hon får använda sitt eget landsdels- eller minoritetsspråk utan att detta medför extra kostnader, och/ eller</SPAN></P>
<P class="p647 ft14"><SPAN class="ft90">iii)</SPAN><SPAN class="ft149">att tillåta att handlingar och bevisning läggs fram på ett lands- dels- eller minoritetsspråk, om nödvändigt med hjälp av tolkar och översättningar;</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr11 td223"><P class="p617 ft13">c) in proceedings before courts</P></TD>
<TD class="tr11 td224"><P class="p23 ft34">c) i förvaltningsmål inför domstol,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td223"><P class="p617 ft20">concerning administrative matters:</P></TD>
<TD class="tr11 td224"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td225"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td226"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td141"><P class="p617 ft34">i) to provide that the courts, at the</P></TD>
<TD class="tr22 td152"><P class="p23 ft13">i) att tillse att domstolarna på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft20">request of one of the parties, shall</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">begäran av någon av parterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">conduct the proceedings in the</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">håller rättegången på landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td141"><P class="p617 ft13">regional or minority languages;</P></TD>
<TD class="tr11 td152"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk, och/eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td147"><P class="p617 ft13">and/or</P></TD>
<TD class="tr23 td167"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft35">254</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_255">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t43">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft158">ii) to allow, whenever a litigant has</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft152">ii) att när en part måste inställa sig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft152">to appear in person before a court,</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft152">personligen i rätten, han eller hon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">that he or she may use his or her</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft153">får använda sitt eget landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft152">regional</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td80"><P class="p29 ft90">or minority language</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td228"><P class="p23 ft153">minoritetsspråk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p648 ft90">utan</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p608 ft90">att</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p27 ft153">detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr23 td62"><P class="p23 ft90">without thereby incurring additio-</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr23 td63"><P class="p23 ft152">medför extra kostnader, och/eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td229"><P class="p23 ft90">nal expense; and/or</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td227"><P class="p23 ft90">iii) to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td89"><P class="p612 ft90">allow</P></TD>
<TD class="tr29 td97"><P class="p23 ft90">documents</P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p606 ft90">and</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p23 ft90">iii) att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td18"><P class="p649 ft90">tillåta</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td230"><P class="p610 ft152">att handlingar</P></TD>
<TD class="tr29 td34"><P class="p27 ft90">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">evidence to be produced in the</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft152">bevisning läggs fram på ett lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">regional or minority languages, if</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft90">dels- eller minoritetsspråk, om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft152">necessary by the use of interpreters</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td231"><P class="p23 ft90">nödvändigt med</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td89"><P class="p23 ft152">anlitande</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p27 ft90">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td232"><P class="p23 ft152">and translations;</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td117"><P class="p23 ft90">tolkar och översättningar;</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr29 td62"><P class="p23 ft158">d) to take steps to ensure that the</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr29 td63"><P class="p23 ft152">d) att vidta åtgärder för att tillse att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">application of <NOBR>sub-paragraphs</NOBR> i)</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft158">tillämpningen av styckena i) och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">and iii) of paragraphs b and c</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft158">iii) i punkterna b och c ovan och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">above and any necessary use of</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft90">allt behövligt bruk av tolkar och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p23 ft152">interpreters</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p612 ft90">and</P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p609 ft158">translations</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p29 ft100">does</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td228"><P class="p23 ft152">översättningar</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p607 ft90">inte</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td133"><P class="p23 ft152">medför någon</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">not involve extra expense for the</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft90">extra kostnad för de berörda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td229"><P class="p23 ft90">persons concerned.</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td228"><P class="p23 ft90">personerna.</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td229"><P class="p23 ft90">2. The Parties undertake:</P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr29 td233"><P class="p23 ft153">2. Parterna förbinder sig</P></TD>
<TD class="tr29 td145"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr1 td62"><P class="p23 ft90">a) not to deny the validity of legal</P></TD>
<TD class="tr1 td93"><P class="p23 ft90">a) att</P></TD>
<TD class="tr1 td111"><P class="p23 ft152">inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td234"><P class="p650 ft90">vägra</P></TD>
<TD class="tr1 td13"><P class="p610 ft90">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td131"><P class="p27 ft90">godkänna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">documents drawn up within the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td131"><P class="p23 ft152">giltigheten</P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p649 ft158">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p23 ft152">juridiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td131"><P class="p27 ft158">dokument</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft153">State solely because they are drafted</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft153">som upprättats inom staten endast</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft158">in a regional or minority language;</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft90">av den anledningen att de är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft90">or</P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft158">avfattade på ett landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td97"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td231"><P class="p23 ft153">minoritetsspråk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td227"><P class="p23 ft90">b) not</P></TD>
<TD class="tr29 td111"><P class="p23 ft90">to</P></TD>
<TD class="tr29 td72"><P class="p23 ft90">deny</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td235"><P class="p29 ft90">the validity, as</P></TD>
<TD class="tr29 td93"><P class="p23 ft90">b) att</P></TD>
<TD class="tr29 td111"><P class="p23 ft152">inte</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td234"><P class="p650 ft90">vägra</P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p610 ft90">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td131"><P class="p27 ft90">godkänna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">between the parties, of legal</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td131"><P class="p23 ft152">giltigheten</P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p649 ft158">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p23 ft152">juridiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td131"><P class="p27 ft158">dokument</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">documents drawn up within the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td131"><P class="p23 ft152">upprättade</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td108"><P class="p636 ft90">parterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td131"><P class="p27 ft90">emellan i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">country solely because they are</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft152">landet endast av den anledningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">drafted in a regional or minority</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft153">att de är avfattade på ett landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft152">language, and to provide that they</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft152">eller minoritetsspråk, och tillåta att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft158">can be invoked against interested</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft100">de åberopas gentemot berörda tredje</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td62"><P class="p23 ft90">third parties who are not users of</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td63"><P class="p23 ft152">personer som inte använder detta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr0 td62"><P class="p23 ft153">these languages on condition that the</P></TD>
<TD class="tr0 td93"><P class="p23 ft90">språk,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td18"><P class="p24 ft90">under</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr0 td230"><P class="p41 ft152">förutsättning</P></TD>
<TD class="tr0 td34"><P class="p27 ft90">att</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">255</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_256">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t44">
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft152">contents of the document are made</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td108"><P class="p635 ft90">innehållet</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p612 ft90">i</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td237"><P class="p649 ft90">handlingarna görs</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft90">known to them by the person(s)</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p635 ft152">tillgängligt för dem av den eller de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td239"><P class="p617 ft90">who invoke(s) it; or</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td240"><P class="p635 ft153">personer som åberopar dem, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td187"><P class="p617 ft90">c) not to</P></TD>
<TD class="tr1 td145"><P class="p23 ft90">deny</P></TD>
<TD class="tr1 td74"><P class="p609 ft90">the</P></TD>
<TD class="tr1 td81"><P class="p630 ft90">validity, as</P></TD>
<TD class="tr1 td83"><P class="p635 ft90">c) att</P></TD>
<TD class="tr1 td20"><P class="p610 ft90">inte</P></TD>
<TD class="tr1 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td18"><P class="p610 ft90">vägra</P></TD>
<TD class="tr1 td2"><P class="p23 ft90">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr1 td90"><P class="p649 ft90">godkänna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft90">between the parties, of legal</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td108"><P class="p635 ft90">giltigheten</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td90"><P class="p601 ft158">av juridiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td90"><P class="p649 ft158">dokument</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft90">documents drawn up within the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td108"><P class="p635 ft152">upprättade</P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td30"><P class="p23 ft90">parterna</P></TD>
<TD class="tr11 td175"><P class="p610 ft158">emellan</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p634 ft90">i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft158">country solely because they are</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p635 ft152">landet endast av den anledningen</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft90">drafted in a regional or minority</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p635 ft152">att de är avfattade på ett landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td187"><P class="p617 ft90">language.</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td129"><P class="p635 ft153">eller minoritetsspråk.</P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td175"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr29 td236"><P class="p617 ft152">3. The Parties undertake to make</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td108"><P class="p635 ft152">3. Parterna</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr29 td90"><P class="p600 ft152">förbinder</P></TD>
<TD class="tr29 td175"><P class="p23 ft90">sig att</P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p649 ft100">på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft152">available in the regional or minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td108"><P class="p635 ft158">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td72"><P class="p609 ft90">eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td241"><P class="p634 ft152">minoritetsspråken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td187"><P class="p617 ft90">languages</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p607 ft90">the</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft152">most</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p630 ft90">important</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p635 ft90">tillhandahålla de viktigaste lag-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft152">national statutory texts and those</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p635 ft152">texterna och de texter som särskilt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft153">relating particularly to users of these</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p635 ft90">hänför sig till de personer som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft153">languages, unless they are otherwise</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p635 ft153">använder dessa språk, såvida dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td187"><P class="p617 ft90">provided.</P></TD>
<TD class="tr11 td145"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td240"><P class="p635 ft152">inte tillhandahålls på annat sätt.</P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr31 td236"><P class="p617 ft13">Article 10 – Administrative</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr31 td238"><P class="p23 ft20">Artikel 10 Förvaltningsmyndigheter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft13">authorities and public services</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td129"><P class="p23 ft34">och samhällsservice</P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td175"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td187"><P class="p617 ft13">1. Within</P></TD>
<TD class="tr29 td145"><P class="p608 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td242"><P class="p29 ft13">administrative</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr29 td238"><P class="p23 ft20">1. Inom de administrativa områden i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft34">districts of the State in which the</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p23 ft13">en stat där antalet invånare som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td236"><P class="p617 ft13">number of residents who are</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr23 td238"><P class="p23 ft20">använder landsdels- eller minoritets-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft13">users of regional or minority</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p23 ft13">språk motiverar de åtgärder som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft34">languages justifies the measures</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p23 ft13">anges nedan, och i enlighet med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft34">specified below and according to</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p23 ft13">situationen för varje språk, förbin-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft13">the situation of each language,</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td238"><P class="p23 ft13">der sig parterna i rimlig utsträck-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft13">the Parties undertake, as far as</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft13">ning</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td175"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td236"><P class="p617 ft13">this is reasonably possible:</P></TD>
<TD class="tr11 td83"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td112"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td175"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td243"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td212"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td244"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td246"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td149"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td247"><P class="p617 ft13">a) i) to ensure that the administ-</P></TD>
<TD class="tr22 td83"><P class="p23 ft13">a) i) att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td67"><P class="p23 ft13">tillse</P></TD>
<TD class="tr22 td122"><P class="p610 ft13">att</P></TD>
<TD class="tr22 td113"><P class="p23 ft13">de</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td248"><P class="p634 ft20">administrativa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p617 ft20">rative authorities use the regional</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">myndigheterna använder landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr10 td247"><P class="p617 ft13">or minority languages; or</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr10 td240"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråken, eller</P></TD>
<TD class="tr10 td250"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">256</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_257">
<DIV id="id_1">
<P class="p651 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">ii) to ensure that such of their</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">ii) att tillse att de statstjänstemän</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">officers as are in contact with</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft34">som är i kontakt med allmänheten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">the public use the regional or</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">använder landsdels- eller minori-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td252"><P class="p635 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td187"><P class="p652 ft13">languages</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p52 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p29 ft13">their</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">tetsspråken i sitt umgänge med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr23 td247"><P class="p635 ft13">relations with persons applying</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr23 td251"><P class="p23 ft20">personer som kontaktar dem på ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">to them in these languages; or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td253"><P class="p23 ft13">sådant språk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td254"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td256"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td256"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td202"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td257"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td258"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr22 td236"><P class="p635 ft152">iii) to ensure that users of regional</P></TD>
<TD class="tr22 td227"><P class="p23 ft90">iii) att</P></TD>
<TD class="tr22 td227"><P class="p617 ft90">tillse</P></TD>
<TD class="tr22 td74"><P class="p611 ft90">att</P></TD>
<TD class="tr22 td78"><P class="p29 ft152">personer</P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p649 ft152">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">or minority languages may submit</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">använder landsdels- eller minori-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">oral or written applications and</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft158">tetsspråk får göra framställningar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">receive a reply in these languages;</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">muntlig eller skriftlig form och få svar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td16"><P class="p635 ft90">or</P></TD>
<TD class="tr23 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td169"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td253"><P class="p23 ft153">på dessa språk, eller</P></TD>
<TD class="tr23 td78"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td16"><P class="p635 ft13">iv) to</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td175"><P class="p642 ft20">ensure</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td16"><P class="p649 ft13">that</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td96"><P class="p608 ft20">users</P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p29 ft13">of</P></TD>
<TD class="tr29 td227"><P class="p23 ft13">iv) att</P></TD>
<TD class="tr29 td227"><P class="p653 ft20">tillse</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p23 ft13">att</P></TD>
<TD class="tr29 td78"><P class="p29 ft20">personer</P></TD>
<TD class="tr29 td72"><P class="p649 ft20">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p635 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft13">or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td234"><P class="p37 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td45"><P class="p29 ft20">languages</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft13">använder landsdels- eller minori-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft13">may submit oral or written</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft34">tetsspråk får göra framställningar i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft34">applications in these languages;</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft34">muntlig eller skriftlig form på dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td16"><P class="p635 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td260"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td113"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td57"><P class="p23 ft13">språk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td78"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr29 td236"><P class="p635 ft152">v) to ensure that users of regional</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr29 td259"><P class="p23 ft152">v) att tillse att handlingar som inges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td142"><P class="p635 ft90">or minority</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td261"><P class="p642 ft152">languages</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p29 ft152">may</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">av personer som använder landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">validly submit a document in</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">eller minoritetsspråk och som är upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td235"><P class="p635 ft152">these languages;</P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">rättade på dessa språk anses giltiga,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr23 td243"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr23 td262"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr22 td247"><P class="p635 ft34">b) to make available widely used</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr22 td251"><P class="p23 ft13">b) att tillhandahålla ofta förekom-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td263"><P class="p635 ft20">administrative</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td261"><P class="p612 ft13">texts and</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p29 ft34">forms</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">mande förvaltningstexter och for-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">for the population in the</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft20">mulär avsedda för befolkningen på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td252"><P class="p635 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft13">or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td234"><P class="p37 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td45"><P class="p29 ft20">languages</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft34">landsdels- eller minoritetsspråken</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td264"><P class="p635 ft13">or in bilingual versions;</P></TD>
<TD class="tr11 td100"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td265"><P class="p23 ft13">eller i tvåspråkig version,</P></TD>
<TD class="tr11 td254"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td266"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td267"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td268"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr23 td269"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td256"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td256"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td270"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td16"><P class="p635 ft90">c) to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td121"><P class="p607 ft90">allow</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td119"><P class="p654 ft90">the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr22 td65"><P class="p29 ft152">administrative</P></TD>
<TD class="tr22 td227"><P class="p23 ft90">c) att</P></TD>
<TD class="tr22 td227"><P class="p618 ft90">tillåta</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td271"><P class="p649 ft152">förvaltningsmyndig-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">authorities to draft documents in a</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">heterna att upprätta handlingar på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=8 class="tr11 td164"><P class="p635 ft153">regional or minority language.</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">ett landsdels- eller minoritetsspråk.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td16"><P class="p635 ft13">2. In</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td175"><P class="p23 ft13">respect</P></TD>
<TD class="tr29 td113"><P class="p654 ft13">of</P></TD>
<TD class="tr29 td111"><P class="p655 ft20">the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td96"><P class="p608 ft13">local</P></TD>
<TD class="tr29 td61"><P class="p29 ft13">and</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr29 td259"><P class="p23 ft13">2. I fråga om lokala och regionala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p635 ft13">regional</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td187"><P class="p614 ft20">authorities</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft13">on</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p29 ft20">whose</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft34">myndigheter, inom vilkas territorier</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft34">territory the number of residents</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft13">de invånare som använder lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr11 td236"><P class="p635 ft13">who are users of regional or</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td259"><P class="p23 ft13">dels- eller minoritetsspråk är till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=9 class="tr0 td236"><P class="p635 ft34">minority languages is such as to</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr0 td259"><P class="p23 ft13">räckligt många för att motivera de</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">257</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_258">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft9">justify the measures specified below, the Parties undertake to allow and/or encourage:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft9">nedan angivna åtgärderna, förbinder sig parterna att tillåta och/eller uppmuntra</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr22 td272"><P class="p617 ft13">a) the use of regional or mino-</P></TD>
<TD class="tr22 td273"><P class="p23 ft13">a) användning av landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">rity languages within the frame-</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk inom den regio-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">work of the regional or local</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">nala eller lokala myndigheten,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">authority;</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td274"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft90">b)</SPAN><SPAN class="ft149">the possibility for users of regional or minority languages to submit oral or written applica- tions in these languages;</SPAN></P>
<P class="p656 ft109"><SPAN class="ft158">c)</SPAN><SPAN class="ft159">the publication by regional authorities of their official docu- ments also in the relevant regional or minority languages;</SPAN></P>
<P class="p657 ft14"><SPAN class="ft90">d)</SPAN><SPAN class="ft149">the publication by local autho- rities of their official documents also in the relevant regional or minority languages;</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p644 ft43"><SPAN class="ft90">b)</SPAN><SPAN class="ft155">möjlighet för användare av landsdels- eller minoritetsspråk att göra framställningar i muntlig eller skriftlig form på dessa språk,</SPAN></P>
<P class="p656 ft15"><SPAN class="ft152">c)</SPAN><SPAN class="ft151">att regionala myndigheter ger ut sina officiella dokument jämväl på ifrågavarande landsdels- eller mino- ritetsspråk,</SPAN></P>
<P class="p597 ft15"><SPAN class="ft90">d)</SPAN><SPAN class="ft151">att lokala myndigheter ger ut sina officiella dokument jämväl på ifrågavarande landsdels- eller mino- ritetsspråk,</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr11 td272"><P class="p617 ft20">e) the use by regional authorities</P></TD>
<TD class="tr11 td273"><P class="p23 ft34">e) att regionala myndigheter i sina</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft20">of regional or minority languages</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">sammanträden använder landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">in debates in their assemblies,</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk utan att för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">without excluding, however, the</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">den skull det eller de i staten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">use of the official language(s) of</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">använda officiella språken utesluts,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">the State;</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td274"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td247"><P class="p617 ft13">f) the use by local authorities of</P></TD>
<TD class="tr22 td249"><P class="p23 ft13">f) att lokala myndigheter i sina</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft34">regional or minority languages in</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">sammanträden använder landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft20">debates in their assemblies, with-</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk utan att för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">out excluding, however, the use</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">den skull det eller de i staten</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">of the official language(s) of the</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">använda officiella språken utesluts,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td255"><P class="p617 ft13">State;</P></TD>
<TD class="tr11 td274"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft35">258</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_259">
<DIV id="id_1">
<P class="p651 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">g) the use or adoption, if necessary</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft90">g) att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td275"><P class="p606 ft90">traditionella</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft90">och</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p649 ft153">korrekta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">in conjunction with the name in</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td259"><P class="p23 ft158">former av ortsnamn på landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td16"><P class="p635 ft90">the</P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft158">official</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td276"><P class="p29 ft90">language(s), of</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft90">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td275"><P class="p654 ft153">minoritetsspråk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td101"><P class="p649 ft152">används eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">traditional and correct forms of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">införs, vid behov jämsides med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr23 td236"><P class="p635 ft152"><NOBR>place-names</NOBR> in regional or mino-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr23 td259"><P class="p23 ft90">namnen på det eller de officiella</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td126"><P class="p635 ft90">rity languages.</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p23 ft90">språken.</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr29 td236"><P class="p635 ft34">3. With regard to public services</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td32"><P class="p23 ft13">3. I fråga</P></TD>
<TD class="tr29 td29"><P class="p23 ft13">om</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr29 td271"><P class="p649 ft20">samhällsservice från</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td133"><P class="p635 ft13">provided by</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p635 ft20">the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td242"><P class="p29 ft13">administrative</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td39"><P class="p23 ft20">förvaltningsmyndigheterna</P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p649 ft13">eller av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td133"><P class="p635 ft13">authorities</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p615 ft20">other</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p29 ft34">persons</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td259"><P class="p23 ft13">andra personer som handlar på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft20">acting on their behalf, the Parties</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td259"><P class="p23 ft13">deras uppdrag, förbinder sig par-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft13">undertake, within the territory in</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td259"><P class="p23 ft13">terna inom det territorium där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td16"><P class="p635 ft34">which</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p648 ft13">regional</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p658 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p29 ft13">minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td32"><P class="p23 ft20">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td47"><P class="p649 ft13">eller minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft20">languages are used, in accordance</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td259"><P class="p23 ft20">används, i enlighet med varje språks</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft13">with the situation of each</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td259"><P class="p23 ft34">situation, och i rimlig utsträckning,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td236"><P class="p635 ft13">language and as far as this is</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td277"><P class="p635 ft13">reasonably possible:</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr23 td243"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td278"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr23 td279"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr22 td247"><P class="p635 ft13">a) to ensure that the regional or</P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p23 ft13">a) att</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr22 td280"><P class="p634 ft13">tillse att landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">minority languages are used in</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk används vid till-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">the provision of the service; or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td57"><P class="p23 ft20">handahållande</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p606 ft13">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td281"><P class="p634 ft20">ifrågavarande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td282"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td57"><P class="p23 ft13">tjänster, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td283"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=6 class="tr23 td284"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr22 td247"><P class="p635 ft13">b) to allow users of regional or</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr22 td251"><P class="p23 ft13">b) att tillåta användarna av lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">minority languages to submit a</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td251"><P class="p23 ft34">dels- eller minoritetsspråk att göra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">request and receive a reply in</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td251"><P class="p23 ft20">framställningar och få svar på dessa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td285"><P class="p635 ft13">these languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td57"><P class="p23 ft13">språk, eller</P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td283"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td278"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr23 td286"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr22 td247"><P class="p635 ft13">c) to allow users of regional or</P></TD>
<TD class="tr22 td72"><P class="p23 ft13">c) att</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr22 td280"><P class="p634 ft13">tillåta användarna av lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">minority languages to submit a</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td251"><P class="p23 ft34">dels- eller minoritetsspråk att göra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">request in these languages.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">framställningar på dessa språk.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td266"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td267"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td200"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td287"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td278"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td288"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td200"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td278"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td289"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft12">4. With a view to putting into effect those provisions of para- graphs 1, 2 and 3 accepted by them, the Parties undertake to take one or more of the following measures:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft9">4. Parterna förbinder sig att vidta en eller flera av följande åtgärder för att uppfylla de åtaganden i punkterna 1, 2 och 3 som de har antagit:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft35">259</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_260">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388260x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t47">
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p23 ft158">a) translation or interpretation as</P></TD>
<TD class="tr11 td224"><P class="p23 ft90">a) tolkning eller översättning vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td290"><P class="p23 ft90">may be required,</P></TD>
<TD class="tr0 td224"><P class="p23 ft90">behov,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft9">b) recruitment and, where neces- sary, training of the officials and other public service employees required;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft11">b) anställning och vid behov utbild- ning av erforderligt antal tjänstemän och andra offentligt anställda,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft11">c) compliance as far as possible with requests from public service employees having a knowledge of a regional or minority language to be appointed in the territory in which that language is used.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft9">c) att så långt möjligt tillmötesgå begäran från statstjänsteman med kunskaper i ett landsdels- eller minoritetsspråk att bli förordnade i det territorium där det språket används.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p35 ft15">5. The Parties undertake to allow the use or adoption of family names in the regional or minority languages, at the request of those concerned.</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p35 ft14">5. Parterna förbinder sig att tillåta att släktnamn används eller antas på landsdels- eller minoritetsspråk på begäran av de berörda.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<DIV id="id_5_1">
<P class="p0 ft13">Article 11 – Media</P>
<P class="p603 ft11">1. The Parties undertake, for the users of the regional or minority languages within the territories in which those languages are spoken, according to the situa- tion of each language, to the extent that the public authorities, directly or indirectly, are compe- tent, have power or play a role in this field, and respecting the principle of the independence and autonomy of the media:</P>
<P class="p659 ft9">a) to the extent that radio and television carry out a public ser- vice mission:</P>
</DIV>
<DIV id="id_5_2">
<P class="p0 ft13">Artikel 11 Massmedia</P>
<P class="p639 ft11">1. Parterna förbinder sig till följande för dem som använder landsdels- eller minoritetsspråk inom de territorier där dessa språk brukas, i enlighet med situationen för varje språk, i den utsträckning som de offentliga myndigheterna är direkt eller indirekt behöriga, har befogen- het eller inflytande härvidlag och under respekterande av principen om massmedias oberoende och självständighet,</P>
<P class="p660 ft13">a) i den mån radio och TV står i det offentligas tjänst:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<P class="p0 ft35">260</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_261">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388261x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p651 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t48">
<TR>
<TD class="tr11 td272"><P class="p635 ft13">i) to ensure the creation of at</P></TD>
<TD class="tr11 td291"><P class="p23 ft34">i) att tillse att minst en radiostation</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">least one radio station and one</P></TD>
<TD class="tr11 td251"><P class="p23 ft20">och en <NOBR>TV-kanal</NOBR> inrättas på lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p635 ft20">television channel in the regional</P></TD>
<TD class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">dels- eller minoritetsspråk, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">or minority languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td251"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td284"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td247"><P class="p635 ft13">ii) to encourage and/or facilitate</P></TD>
<TD class="tr22 td251"><P class="p23 ft13">ii) att uppmuntra och/eller under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p635 ft34">the creation of at least one radio</P></TD>
<TD class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">lätta inrättande av minst en radio-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">station and one television</P></TD>
<TD class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">station och en <NOBR>TV-kanal</NOBR> på lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">channel in the regional or</P></TD>
<TD class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">dels- eller minoritetsspråk, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">minority languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td251"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td284"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft68">iii) to make adequate provision so that broadcasters offer pro- grammes in the regional or mino- rity languages;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft15">iii) att vidta lämpliga åtgärder för att radiostationer och <NOBR>TV-kanaler</NOBR> skall tillhandahålla program på landsdels- eller minoritetsspråk,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft10">b) i) to encourage and/or facili- tate the creation of at least one radio station in the regional or minority languages; or</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft9">b) i) att uppmuntra och/eller under- lätta inrättande av minst en radio- station på landsdels- eller minori- tetsspråk, eller</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<DIV id="id_4_1">
<P class="p35 ft10">ii) to encourage and/or facilitate the broadcasting of radio pro- grammes in the regional or mino- rity languages on a regular basis;</P>
</DIV>
<DIV id="id_4_2">
<P class="p35 ft9">ii) att uppmuntra och/eller under- lätta regelbunden sändning av radio- program på landsdels- eller minori- tetsspråk,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t49">
<TR>
<TD class="tr11 td292"><P class="p23 ft152">c) i) to encourage and/or facilitate</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft152">c) i) att uppmuntra och/eller under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td292"><P class="p23 ft90">the creation of at least one</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft90">lätta inrättande av minst en TV-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td292"><P class="p23 ft158">television channel in the regional</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft90">kanal på landsdels- eller minori-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td292"><P class="p23 ft90">or minority languages; or</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft90">tetsspråk, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td292"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr2 td293"><P class="p661 ft19">(endast finska; utr. anm.)</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<DIV id="id_6_1">
<P class="p35 ft9">ii) to encourage and/or facilitate the broadcasting of television programmes in the regional or minority languages on a regular basis;</P>
</DIV>
<DIV id="id_6_2">
<P class="p35 ft9">ii) att uppmuntra och/eller under- lätta regelbunden sändning av TV- program på landsdels- eller mino- ritetsspråk,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_7">
<P class="p0 ft35">261</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_262">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft146"><SPAN class="ft90">d)</SPAN><SPAN class="ft160">to encourage and/or facilitate the production and distribution of audio and audiovisual works in the regional or minority languages;</SPAN></P>
<P class="p647 ft109"><SPAN class="ft152">e)</SPAN><SPAN class="ft159">i) to encourage and/or facilitate the creation and/or maintenance of at least one newspaper in the regional or minority languages; or</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft14"><SPAN class="ft90">d)</SPAN><SPAN class="ft149">att uppmuntra och/eller underlätta produktion och distribution av radio- och </SPAN><NOBR>TV-program</NOBR> på landsdels- eller minoritetsspråk,</P>
<P class="p656 ft109"><SPAN class="ft152">e)</SPAN><SPAN class="ft159">i) att uppmuntra och/eller under- lätta att minst en tidning grundas och/eller upprätthålls på landsdels- eller minoritetsspråk, eller</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft10">ii) to encourage and/or facilitate the publication of newspaper articles in the regional or mino- rity languages on a regular basis;</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft9">ii) att uppmuntra och/eller under- lätta regelbunden publicering av tidningsartiklar på landsdels- eller minoritetsspråk,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr11 td272"><P class="p617 ft13">f) i) to cover the additional costs</P></TD>
<TD class="tr11 td273"><P class="p23 ft34">f) i) att täcka extrakostnaderna för</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">of those media which use</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">de massmedia som använder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">regional or minority languages,</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">landsdels- eller minoritetsspråk, där</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">wherever the law provides for</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">enligt lag statligt stöd ges till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft20">financial assistance in general for</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">massmedia, eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">the media; or</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td274"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<DIV id="id_5_1">
<P class="p35 ft109">ii) to apply existing measures for financial assistance also to audio- visual productions in the regional or minority languages;</P>
</DIV>
<DIV id="id_5_2">
<P class="p35 ft15">ii) att tillämpa gällande bestäm- melser för finansiellt stöd även till <NOBR>TV-program</NOBR> på landsdels- eller minoritetsspråk,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr11 td272"><P class="p617 ft13">g) to support the training of</P></TD>
<TD class="tr11 td273"><P class="p23 ft13">g) att stödja utbildning av journa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">journalists and other staff for</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">lister och annan personal i mass-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">media using regional or mino-</P></TD>
<TD class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">media som använder landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td255"><P class="p617 ft13">rity languages.</P></TD>
<TD class="tr23 td274"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk.</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_7">
<DIV id="id_7_1">
<P class="p35 ft146">2. The Parties undertake to gua- rantee freedom of direct reception of radio and television broadcasts from neighbouring countries in a language used in identical or similar form to a regional or minority language, and not to</P>
</DIV>
<DIV id="id_7_2">
<P class="p35 ft146">2. Parterna förbinder sig att garantera friheten att från grannländer direkt ta emot radio- och <NOBR>TV-sändningar</NOBR> på språk som brukas i samma eller liknande form som ett landsdels- eller minoritetsspråk och att inte motsätta sig återutsändning av radio- och TV-</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_8">
<P class="p0 ft35">262</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_263">
<DIV id="id_1">
<P class="p651 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t46">
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">oppose the retrainsmission of radio</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">sändningar från grannländer på ett</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td242"><P class="p635 ft90">and television</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td126"><P class="p29 ft152">broadcasts from</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">sådant språk. De förbinder sig även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft158">neighbouring countries in such a</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft153">att tillse att inga inskränkningar görs i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">language. They further undertake</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">fråga om yttrandefriheten och den fria</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td236"><P class="p635 ft158">to ensure that no restrictions will</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td259"><P class="p23 ft152">informationsspridningen i den tryckta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">be placed on the freedom of</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft153">pressen på ett språk som brukas i sam-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">expression and free circulation of</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">ma eller liknande form som ett lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">information in the written press in</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">dels- eller minoritetsspråk. Eftersom</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">a language used in identical or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">utövandet av de ovannämnda fri-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">similar form to a regional or mino-</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft152">heterna</P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p642 ft90">innebär förpliktelser</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p649 ft153">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">rity language. The exercise of the</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">ansvar, kan det underkastas sådana</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152"><NOBR>above-mentioned</NOBR> freedoms, since</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft158">formaliteter, villkor, inskränkningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">it carries with it duties and respon-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">eller straff som lagen föreskriver och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft158">sibilities, may be subject to such</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">som är nödvändiga i ett demokratiskt</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">formalities, conditions, restrictions</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">samhälle, i den nationella säker-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">or penalties as are prescribed by</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft152">hetens,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td117"><P class="p649 ft152">den territoriella integritetens</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">law and are necessary in a demo-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft153">och den allmänna säkerhetens intresse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">cratic society, in the interests of</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft152">för att förebygga oordning och brott,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">national security, territorial inte-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">skydda hälsa eller moral, skydda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft158">grity or public safety, for the pre-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">annans goda namn och rykte och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">vention of disorder or crime, for</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td295"><P class="p23 ft152">rättigheter, förebygga avslöjande</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p649 ft90">av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">the protection of health or morals,</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">uppgifter som har mottagits i för-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">for the protection of the reputation</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td259"><P class="p23 ft90">troende, samt upprätthålla rätts-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr23 td236"><P class="p635 ft152">or rights of others, for preventing</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td259"><P class="p23 ft152">väsendets auktoritet och opartiskhet.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft152">disclosure of information received</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">in confidence, or for maintaining</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p635 ft90">the authority and impartiality of</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td242"><P class="p635 ft90">the judiciary.</P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td296"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td297"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td262"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td298"><P class="p635 ft13">3. The Parties</P></TD>
<TD class="tr22 td133"><P class="p642 ft13">undertake</P></TD>
<TD class="tr22 td29"><P class="p29 ft13">to</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td251"><P class="p23 ft13">3. Parterna förbinder sig att tillse</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">ensure that the interests of the</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">att de personers intressen som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">users of regional or minority</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">använder landsdels- eller minori-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td298"><P class="p635 ft13">languages are</P></TD>
<TD class="tr11 td133"><P class="p607 ft13">represented</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p29 ft13">or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">tetsspråk företräds eller beaktas i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">taken into account within such</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft20">sådana organ som med stöd av lag</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td247"><P class="p635 ft34">bodies as may be established in</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft20">kan komma att inrättas med ansvar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">accordance with the law with</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">att garantera frihet och pluralism</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">responsibility for guaranteeing</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td295"><P class="p23 ft13">för massmedia.</P></TD>
<TD class="tr11 td299"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td247"><P class="p635 ft34">the freedom and pluralism of the</P></TD>
<TD class="tr11 td227"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td294"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td299"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td300"><P class="p635 ft13">media.</P></TD>
<TD class="tr23 td297"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td256"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td301"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td302"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">263</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_264">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p644 ft13">Article 12 – Cultural activities and facilities</P>
<P class="p620 ft139">1. With regard to cultural active- ties and facilities - especially libraries, video libraries, cultural centres, museums, archives, academies, theatres and cinemas, as well as literary work and film production, vernacular forms of cultural expression, festivals and the culture industries, including inter alia the use of new techno- logies – the Parties undertake, within the territory in which such languages are used and to the extent that the public authorities are competent, have power or play a role in this field:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p662 ft13">Artikel 12 Kulturell verksamhet och kulturella inrättningar</P>
<P class="p620 ft11">1. I fråga om kulturell verksamhet och kulturella inrättningar – särskilt bibliotek, videobibliotek, kultur- centra, muséer, arkiv, akademier, teatrar och biografer, även som litterära verk och filmproduktion, uttrycksformer för folklig kultur, festivaler och kulturell företagsam- het, innefattande bl.a. användning av ny teknologi – förbinder sig parterna till följande inom det terri- torium där sådana språk används och i den utsträckning som de offentliga myndigheterna är behö- riga, har befogenhet eller inflytande:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft14">a) to encourage types of expres- sion and initiative specific to regional or minority languages and foster the different means of access to works produced in these languages;</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft109">a) att uppmuntra uttrycksformer och initiativ som utmärker landsdels- eller minoritetsspråk och främja olika sätt att få tillgång till verk framställda på dessa språk,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t50">
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p23 ft152">b) to foster the different means of</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft152">b) att främja olika sätt att på andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p23 ft152">access in other languages to works</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft152">språk få tillgång till verk framställda</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p23 ft90">produced in regional or minority</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft153">på ett landsdels- eller minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p23 ft90">languages by aiding and deve-</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft152">genom att stödja och utveckla över-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p23 ft158">loping translation, dubbing, post-</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft152">sättning, dubbning, eftersynkroni-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td290"><P class="p23 ft90">synchronisation and subtitling</P></TD>
<TD class="tr11 td293"><P class="p23 ft152">sering och framställning av under-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr0 td290"><P class="p23 ft90">activities;</P></TD>
<TD class="tr0 td293"><P class="p23 ft90">texter,</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft35">264</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_265">
<DIV id="id_1">
<P class="p663 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t51">
<TR>
<TD class="tr32 td303"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td304"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td305"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td306"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td307"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td303"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr22 td308"><P class="p612 ft158">c) to foster access in regional or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td236"><P class="p23 ft158">c) att främja tillgång på landsdels-</P></TD>
<TD class="tr22 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">minority languages to works</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td309"><P class="p23 ft90">eller minoritetsspråk till</P></TD>
<TD class="tr11 td310"><P class="p24 ft90">verk</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">produced in other languages by</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p23 ft152">framställda på andra språk genom</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">aiding and developing trans-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td236"><P class="p23 ft152">att stödja och utveckla översättning,</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td308"><P class="p612 ft90">lation, dubbing, <NOBR>post-synchroni-</NOBR></P></TD>
<TD class="tr23 td32"><P class="p23 ft90">dubbning,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td311"><P class="p24 ft152">eftersynkronisering och</P></TD>
<TD class="tr23 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">sation and subtitling activities;</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td309"><P class="p23 ft152">framställning av undertexter,</P></TD>
<TD class="tr11 td310"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td308"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td32"><P class="p23 ft17">(endast</P></TD>
<TD class="tr29 td134"><P class="p23 ft17">samiska och</P></TD>
<TD class="tr29 td310"><P class="p24 ft19">finska;</P></TD>
<TD class="tr29 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td308"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td32"><P class="p23 ft19">utr. anm.)</P></TD>
<TD class="tr11 td134"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td310"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td303"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td304"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td305"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td306"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td307"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td303"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft14">d) to ensure that the bodies responsible for organising or supporting cultural activities of various kinds make appropriate allowance for incorporating the knowledge and use of regional or minority languages and cultures in the undertakings which they initiate or for which they provide backing;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft14">d) att tillse att de organ som är ansvariga för att anordna eller stödja olika slags kulturell verksamhet av- sätter tillräckliga medel för att inklu- dera kunskaper i och användning av landsdels- eller minoritetsspråk och deras kultur i produktioner som de initierar eller stöder,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t52">
<TR>
<TD class="tr32 td303"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td312"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td313"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td314"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td315"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td316"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td317"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td315"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td318"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td319"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td320"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td303"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td308"><P class="p612 ft152">e) to promote measures to ensure</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr22 td236"><P class="p23 ft152">e) att främja åtgärder för att tillse att</P></TD>
<TD class="tr22 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">that the bodies responsible for</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td236"><P class="p23 ft158">de organ som är ansvariga för att</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft158">organising or supporting cultural</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td109"><P class="p23 ft90">anordna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td16"><P class="p609 ft90">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td64"><P class="p664 ft153">stödja</P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p24 ft152">kulturell</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td308"><P class="p612 ft90">activities have at their disposal</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td109"><P class="p23 ft153">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr23 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td106"><P class="p655 ft152">förfogar</P></TD>
<TD class="tr23 td121"><P class="p617 ft90">över</P></TD>
<TD class="tr23 td64"><P class="p24 ft152">personal</P></TD>
<TD class="tr23 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft158">staff who have a full command of</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft90">som</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft90">helt</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td82"><P class="p25 ft100">behärskar</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td216"><P class="p24 ft90">ifrågavarande</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft152">the regional or minority language</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td109"><P class="p23 ft158">landsdels-</P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p607 ft90">eller</P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td216"><P class="p24 ft153">minoritetsspråk</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">concerned, as well as of the</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td187"><P class="p23 ft90">liksom den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td106"><P class="p25 ft90">övriga</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td216"><P class="p24 ft158">befolkningens</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">language(s) of the rest of the</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft153">språk,</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td103"><P class="p612 ft90">population;</P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td124"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td121"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td64"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td69"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td236"><P class="p665 ft17">(endast samiska; utr. anm.)</P></TD>
<TD class="tr11 td303"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td303"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td312"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td313"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td314"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td315"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td316"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td317"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td315"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td318"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td319"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td320"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td303"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td103"><P class="p612 ft90">f) to encourage direct</P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p29 ft90">partici-</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft90">f) att</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td187"><P class="p609 ft90">uppmuntra</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td135"><P class="p614 ft152">direkt deltagande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">pation by representatives of the</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td322"><P class="p23 ft152">av företrädare för dem som använder</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td308"><P class="p612 ft90">users of a given regional or</P></TD>
<TD class="tr11 td67"><P class="p23 ft90">ett</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td121"><P class="p642 ft158">visst</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td230"><P class="p666 ft100">landsdels-</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td323"><P class="p614 ft90">eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p612 ft90">minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td86"><P class="p29 ft158">language in providing</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td203"><P class="p23 ft158">minoritetsspråk vid</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td65"><P class="p614 ft152">anskaffande av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td104"><P class="p612 ft90">facilities</P></TD>
<TD class="tr11 td69"><P class="p23 ft90">and planning</P></TD>
<TD class="tr11 td84"><P class="p29 ft152">cultural</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td322"><P class="p23 ft152">resurser för och planering av kulturell</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td104"><P class="p612 ft152">activities;</P></TD>
<TD class="tr10 td69"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td84"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr10 td187"><P class="p23 ft152">verksamhet,</P></TD>
<TD class="tr10 td67"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td94"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td121"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td64"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">265</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_266">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft146">g) to encourage and/or facilitate the creation of a body or bodies responsible for collecting, keeping a copy of and presenting or publishing works produced in the regional or minority languages;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft109">g) att uppmuntra och/eller underlätta upprättande av organ med uppgift att insamla samt förvara, presentera eller offentliggöra verk framställda på landsdels- eller minoritetsspråk,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t53">
<TR>
<TD class="tr32 td324"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td325"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td326"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td327"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td327"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td328"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td329"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td330"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td331"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td332"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td333"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td326"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td334"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td333"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td331"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td331"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
<TD class="tr32 td335"><P class="p23 ft161"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft90">h) if necessary, to create and/or</P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft90">h) att</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft90">vid</P></TD>
<TD class="tr11 td260"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft90">behov</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td106"><P class="p611 ft90">skapa</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td336"><P class="p649 ft152">och/eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p611 ft158">promote</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td98"><P class="p667 ft152">and</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p609 ft90">finance</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td187"><P class="p29 ft152">translation</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft153">främja och bekosta tjänster som avser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft152">and terminological research servi-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td108"><P class="p23 ft152">översättning</P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p668 ft158">och</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td338"><P class="p654 ft153">terminologisk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft90">ces, particularly with a view to</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft152">forskning, särskilt i syfte att bevara</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft158">maintaining and developing app-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft158">eller utveckla lämplig administrativ,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p611 ft90">ropriate</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td134"><P class="p629 ft158">administrative,</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td59"><P class="p29 ft90">com-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft153">kommersiell, ekonomisk, samhällelig,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft152">mercial, economic, social, techni-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft158">teknisk eller rättslig terminologi på</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft90">cal or legal terminology in each</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft90">vart och ett av landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td339"><P class="p611 ft152">regional or minority language.</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td340"><P class="p23 ft152">minoritetsspråken.</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td341"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td82"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td260"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td119"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td30"><P class="p23 ft17">(endast</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td87"><P class="p23 ft19">samiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td106"><P class="p51 ft17">och</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td336"><P class="p649 ft17">finska;</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td324"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td82"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td119"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td30"><P class="p23 ft19">utr. anm.)</P></TD>
<TD class="tr23 td260"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td341"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr33 td324"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td325"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td326"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td327"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td327"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td328"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td329"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td330"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td331"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td332"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td333"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td326"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td334"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td333"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td331"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td331"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
<TD class="tr33 td335"><P class="p23 ft162"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td228"><P class="p611 ft90">2. In respect</P></TD>
<TD class="tr22 td13"><P class="p23 ft90">of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td82"><P class="p37 ft152">territories</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td59"><P class="p29 ft90">other</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr22 td342"><P class="p23 ft90">2. I fråga om territorier där lands-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft152">than those in which the regional or</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td342"><P class="p23 ft90">dels- eller minoritetsspråk inte</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft90">minority languages are trade-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td342"><P class="p23 ft90">används av hävd, förbinder sig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft90">tionally used, the Parties under-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td342"><P class="p23 ft158">parterna, om antalet användare av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr23 td308"><P class="p611 ft90">take, if the number of users of a</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr23 td342"><P class="p23 ft158">ett landsdels- eller minoritetsspråk</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p611 ft90">regional</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td98"><P class="p658 ft152">or</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p23 ft158">minority</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td187"><P class="p29 ft90">language</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td342"><P class="p23 ft90">motiverar detta, att tillåta, upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft90">justifies it, to allow, encourage</P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft152">muntra</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td87"><P class="p23 ft152">och/eller</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td134"><P class="p654 ft90">tillhandahålla</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft158">and/or provide appropriate cultu-</P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft152">lämplig</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td90"><P class="p650 ft90">kulturell</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td187"><P class="p23 ft158">verksamhet</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p614 ft152">och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft90">ral activities and facilities in</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td342"><P class="p23 ft152">kulturella inrättningar i enlighet med</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p611 ft100">accordance</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td96"><P class="p636 ft90">with</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p642 ft90">the</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td187"><P class="p29 ft152">preceding</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td340"><P class="p23 ft152">föregående punkt.</P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p611 ft152">paragraph.</P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td13"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td93"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td260"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td75"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td321"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td82"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td83"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td132"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td108"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td104"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td343"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td344"><P class="p611 ft13">3. The</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td345"><P class="p23 ft13">Parties</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td346"><P class="p612 ft13">undertake</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p29 ft13">to</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td347"><P class="p23 ft13">3. Parterna</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td348"><P class="p609 ft13">förbinder</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p52 ft34">sig</P></TD>
<TD class="tr11 td138"><P class="p642 ft13">att</P></TD>
<TD class="tr11 td349"><P class="p654 ft13">ta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td343"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td339"><P class="p611 ft13">make appropriate provision,</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p29 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft13">vederbörlig hänsyn till landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td343"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td23"><P class="p611 ft13">pursuing</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td96"><P class="p23 ft13">their</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td82"><P class="p629 ft20">cultural</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td59"><P class="p29 ft34">policy</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td237"><P class="p23 ft13">eller minoritetsspråk</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td234"><P class="p643 ft13">och</P></TD>
<TD class="tr11 td341"><P class="p649 ft20">den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td343"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft13">abroad, for regional or minority</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td337"><P class="p23 ft13">kultur dessa ger uttryck för när de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td343"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td308"><P class="p611 ft13">languages and the cultures they</P></TD>
<TD colspan=7 class="tr11 td350"><P class="p23 ft13">sprider sin kultur utomlands.</P></TD>
<TD class="tr11 td341"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td343"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td351"><P class="p611 ft13">reflect.</P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td353"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td353"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td268"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td354"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td355"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td352"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td179"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td355"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td356"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">266</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_267">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft13">Article 13 – Economic and social life</P>
<P class="p620 ft9">1. With regard to economic and social activities, the Parties undertake, within the whole country:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft13">Artikel 13 Ekonomiska och sociala förhållanden</P>
<P class="p620 ft9">1. I fråga om ekonomisk och social verksamhet förbinder sig parterna till följande med avseende på hela landet:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft146">a) to eliminate from their legisla- tion any provision prohibiting or limiting without justifiable reasons the use of regional or minority languages in documents relating to economic or social life, particularly contracts of employment, and in technical documents such as instructions for the use of products or installations;</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft146">a) att från sina lagar ta bort varje bestämmelse som oberättigat för- bjuder eller begränsar användning av landsdels- eller minoritetsspråk i handlingar som har avseende på ekonomiska och sociala förhållanden, särskilt i anställningskontrakt och i tekniska dokument som t.ex. bruks- anvisningar för varor och utrustning,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t40">
<TR>
<TD class="tr23 td357"><P class="p635 ft13">b) to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td358"><P class="p611 ft13">prohibit the insertion</P></TD>
<TD class="tr23 td138"><P class="p610 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr23 td291"><P class="p23 ft13">b) att i företags interna regler och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft20">internal regulations of companies</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">privata handlingar förbjuda in-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">and private documents of any</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft20">förande av klausuler som utesluter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td359"><P class="p617 ft3">clauses excluding</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td118"><P class="p29 ft13">or restricting</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td91"><P class="p23 ft13">inskränker</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td360"><P class="p634 ft20">användningen av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">the use of regional or minority</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td187"><P class="p23 ft13">landsdels-</P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td360"><P class="p634 ft13">minoritetsspråk,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft20">languages, at least between users</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td187"><P class="p23 ft13">åtminstone</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td361"><P class="p610 ft34">mellan personer</P></TD>
<TD class="tr11 td362"><P class="p634 ft13">som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td363"><P class="p635 ft13">of the same language;</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td364"><P class="p23 ft13">använder samma språk,</P></TD>
<TD class="tr11 td362"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td365"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td366"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=5 class="tr23 td284"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td367"><P class="p635 ft13">c) to</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td117"><P class="p29 ft20">oppose practices designed</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr22 td251"><P class="p23 ft20">c) att motsätta sig praxis som syftar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft20">to discourage the use of regional</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">till att motverka användning av</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td367"><P class="p635 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p23 ft13">minority</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft13">languages</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p29 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">landsdels- eller minoritetsspråk i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td359"><P class="p635 ft13">connection with</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p635 ft13">economic</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p29 ft13">or</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft34">ekonomisk och social verksamhet,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td359"><P class="p635 ft13">social activities;</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td61"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td119"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td362"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td181"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td181"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr22 td247"><P class="p635 ft13">d) to facilitate and/or encourage</P></TD>
<TD class="tr22 td123"><P class="p23 ft13">d) att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td91"><P class="p642 ft20">underlätta</P></TD>
<TD class="tr22 td91"><P class="p636 ft13">och/eller</P></TD>
<TD class="tr22 td362"><P class="p634 ft13">upp-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">the use of regional or minority</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">muntra användning av landsdels-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">languages by means other than</P></TD>
<TD class="tr11 td123"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td370"><P class="p610 ft13">minoritetsspråk med</P></TD>
<TD class="tr11 td362"><P class="p634 ft20">andra</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft20">those specified in the above sub-</P></TD>
<TD colspan=5 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">medel än vad som anges i före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td359"><P class="p635 ft13">paragraphs.</P></TD>
<TD class="tr11 td81"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td73"><P class="p23 ft13">gående stycken.</P></TD>
<TD class="tr11 td91"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td362"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td365"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td181"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td371"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td180"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td368"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td200"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td268"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td181"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td369"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_5">
<P class="p0 ft35">267</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_268">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft11">2. With regard to economic and social activities, the Parties undertake, in so far as the public authorities are competent, within the territory in which the regional or minority languages are used, and as far as this is reasonably possible:</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft11">2. I fråga om ekonomisk och social verksamhet förbinder sig parterna i den utsträckning de offentliga myndigheterna är behöriga inom territorier där landsdels- eller minoritetsspråk används, och inom rimliga gränser, till följande:</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t39">
<TR>
<TD class="tr11 td372"><P class="p617 ft13">a) to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td158"><P class="p23 ft13">include</P></TD>
<TD class="tr11 td373"><P class="p23 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td374"><P class="p23 ft13">their financial</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td273"><P class="p23 ft13">a) att i sina regler för finans- och</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td282"><P class="p617 ft13">and</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td91"><P class="p648 ft13">banking</P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td66"><P class="p29 ft20">regulations</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td81"><P class="p23 ft13">bankinstitut</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p635 ft13">ta</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p609 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td206"><P class="p630 ft3">bestämmelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td375"><P class="p617 ft20">provisions</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td104"><P class="p628 ft34">which</P></TD>
<TD class="tr23 td18"><P class="p634 ft13">allow,</P></TD>
<TD class="tr23 td96"><P class="p29 ft13">by</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr23 td249"><P class="p23 ft34">som, genom förfaringssätt som är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft34">means of procedures compatible</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">förenliga med god affärsmannased,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td282"><P class="p617 ft13">with</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td91"><P class="p610 ft20">commercial</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td30"><P class="p652 ft13">practice,</P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p29 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td64"><P class="p23 ft13">medger</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td97"><P class="p609 ft13">användning</P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p611 ft13">av</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td376"><P class="p634 ft20">landsdels</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">use of regional or minority</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">eller minoritetsspråk vid utfärdande</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td375"><P class="p617 ft20">languages</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td16"><P class="p41 ft13">in</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td30"><P class="p669 ft34">drawing</P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p29 ft13">up</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td242"><P class="p23 ft13">av skuldebrev</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td23"><P class="p23 ft13">(checker,</P></TD>
<TD class="tr11 td377"><P class="p630 ft20">växlar,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft20">payment orders (cheques, drafts,</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">osv.), eller andra betalningsförbin-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">etc.) or other financial docu-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft34">delser, eller, när så är lämpligt, att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft34">ments, or, where appropriate, to</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft13">tillse</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td18"><P class="p650 ft13">att</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td234"><P class="p23 ft13">sådana</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td206"><P class="p630 ft3">bestämmelser</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">ensure the implementation of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td64"><P class="p23 ft13">införs,</P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td377"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td378"><P class="p617 ft13">such provisions;</P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td377"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td266"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td379"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td380"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td201"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td381"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td178"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td382"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td354"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td383"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td282"><P class="p617 ft13">b) in</P></TD>
<TD class="tr22 td34"><P class="p610 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td104"><P class="p670 ft20">economic</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td66"><P class="p29 ft13">and social</P></TD>
<TD class="tr22 td79"><P class="p23 ft13">b) i</P></TD>
<TD class="tr22 td111"><P class="p23 ft13">de</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td97"><P class="p607 ft20">ekonomiska</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td93"><P class="p52 ft13">och</P></TD>
<TD class="tr22 td377"><P class="p634 ft60">sociala</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">sectors directly under their con-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">sektorer som står under deras</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">trol (public sector), to organise</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td64"><P class="p23 ft13">direkta</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td175"><P class="p23 ft13">kontroll</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td83"><P class="p642 ft13">(den</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td376"><P class="p634 ft20">offentliga</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">activities to promote the use of</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">sektorn) att vidta åtgärder för att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">regional or minority languages;</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">främja användning av landsdels eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td282"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td214"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td18"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td96"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td242"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk,</P></TD>
<TD class="tr11 td71"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td20"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td377"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td266"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td173"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td384"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td385"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td384"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=8 class="tr23 td274"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td282"><P class="p617 ft13">c) to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td175"><P class="p611 ft13">ensure</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr22 td96"><P class="p607 ft13">that</P></TD>
<TD class="tr22 td18"><P class="p669 ft60">social</P></TD>
<TD class="tr22 td96"><P class="p29 ft3">care</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr22 td249"><P class="p23 ft13">c) att tillse att i social omsorg vid</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft20">facilities such as hospitals, retire-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">institutioner såsom sjukhus, pen-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">ment homes and hostels offer</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">sionärshem och vårdhem möjlighet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">the possibility of receiving and</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft34">erbjuds att på deras eget språk ta</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">treating in their own language</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft34">emot och behandla personer, som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">persons using a regional or</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">använder ett landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">minority language who are in</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft20">minoritetsspråk och som är i behov</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">need of care on grounds of ill-</P></TD>
<TD colspan=8 class="tr11 td249"><P class="p23 ft13">av vård på grund av ohälsa, hög</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=7 class="tr11 td247"><P class="p617 ft13">health, old age or for other</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td103"><P class="p23 ft20">ålder eller av annan orsak,</P></TD>
<TD class="tr11 td2"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td377"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td386"><P class="p617 ft13">reasons;</P></TD>
<TD class="tr23 td245"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td355"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td387"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td385"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td384"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td381"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td178"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td178"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td202"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td388"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td150"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td387"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td383"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">268</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_269">
<DIV id="id_1">
<P class="p651 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t45">
<TR>
<TD class="tr11 td389"><P class="p635 ft13">d) to</P></TD>
<TD class="tr11 td390"><P class="p612 ft13">ensure</P></TD>
<TD class="tr11 td391"><P class="p611 ft13">by</P></TD>
<TD class="tr11 td392"><P class="p611 ft13">appropriate</P></TD>
<TD class="tr11 td393"><P class="p23 ft13">d) att på lämpligt</P></TD>
<TD class="tr11 td394"><P class="p23 ft13">sätt</P></TD>
<TD class="tr11 td395"><P class="p23 ft13">tillse att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td396"><P class="p635 ft60">means</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td133"><P class="p628 ft13">that safety</P></TD>
<TD class="tr11 td397"><P class="p29 ft20">instructions</P></TD>
<TD class="tr11 td398"><P class="p23 ft20">säkerhetsanvisningar</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p612 ft20">även</P></TD>
<TD class="tr11 td399"><P class="p634 ft13">avfattas</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">are also drawn up in regional or</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft20">på landsdels- eller minoritetsspråk,</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td177"><P class="p635 ft20">minority languages;</P></TD>
<TD class="tr11 td397"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td398"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td399"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr23 td400"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td401"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td202"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td402"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td284"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr22 td396"><P class="p635 ft13">e) to</P></TD>
<TD class="tr22 td234"><P class="p614 ft20">arrange</P></TD>
<TD class="tr22 td74"><P class="p23 ft13">for</P></TD>
<TD class="tr22 td397"><P class="p29 ft34">information</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr22 td251"><P class="p23 ft13">e) att tillse att den information om</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td403"><P class="p635 ft13">provided by</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p607 ft13">the</P></TD>
<TD class="tr11 td397"><P class="p29 ft13">competent</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft34">konsumenters rättigheter som ges</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td396"><P class="p635 ft34">public</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td133"><P class="p671 ft20">authorities</P></TD>
<TD class="tr11 td397"><P class="p29 ft34">concerning</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">ut av de behöriga myndigheterna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">the rights of consumers to be</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td251"><P class="p23 ft13">tillhandahålls på landsdels- eller</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td247"><P class="p635 ft13">made available in regional or</P></TD>
<TD class="tr11 td398"><P class="p23 ft13">minoritetsspråk.</P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td399"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td177"><P class="p635 ft20">minority languages.</P></TD>
<TD class="tr11 td397"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td398"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td399"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td255"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td284"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr34 td236"><P class="p635 ft13">Article 14 – Transfrontier</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr34 td259"><P class="p23 ft13">Artikel 14 Utbyte över gränserna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr10 td232"><P class="p635 ft13">exchanges</P></TD>
<TD class="tr10 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td397"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td398"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td79"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr10 td30"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft90">The Parties undertake:</P>
<P class="p603 ft14">a) to apply existing bilateral and multilateral agreements which bind them with the States in which the same language is used in identical or similar form, or if necessary to seek to conclude such agreements, in such a way as to foster contacts between the users of the same language in the States concerned in the fields of culture, education, information, vocation- nal training and permanent education;</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft90">Parterna förbinder sig</P>
<P class="p412 ft14">a) att tillämpa gällande bilaterala och multilaterala avtal som binder dem till stater där samma språk används i samma eller liknande form eller att, vid behov, söka ingå sådana avtal för att främja kontakter mellan dem som använder samma språk i de berörda staterna i fråga om kultur, utbildning, information, yrkesutbildning och vidareutbildning,</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft163">b) for the benefit of regional or minority languages, to facilitate and/or promote <NOBR>co-operation</NOBR> across borders, in particular between regional or local authorities in whose territory the same language is used in identical or similar form.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft14">b) att underlätta och/eller främja samarbete över gränserna till förmån för landsdels- eller minoritetsspråk, särskilt mellan regionala och lokala myndigheter på vilkas territorium samma språk används i samma eller liknande form.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">269</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_270">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<P class="p672 ft13">Part IV – Application of the Del IV Tillämpning av stadgan Charter</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft13">Article 15 – Periodical reports</P>
<P class="p603 ft12">1. The Parties shall present periodically to the Secretary General of the Council of Europe, in a form to be prescribed by the Committee of Ministers, a report on their policy pursued in accordance with Part II of this Charter and on the measures taken in application of those provisions of Part III which they have accepted. The first report shall be presented within the year following the entry into force of the Charter with respect to the Party concerned, the other reports at <NOBR>three-yearly</NOBR> intervals after the first report.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft13">Artikel 15 Periodisk rapportering</P>
<P class="p639 ft11">1. Parterna skall periodiskt, i en form som skall bestämmas av ministerkommittén, till Europa- rådets generalsekreterare avge rapport om den politik de har följt i enlighet med del II av denna stadga och om de åtgärder som de har vidtagit för att tillämpa de bestämmelser i del III som de har antagit. Den första rapporten skall avges inom ett år efter stadgans ikraftträdande med avseende på den berörda parten. De följande rappor- terna avges med tre års mellanrum efter den första rapporten.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p644 ft9">2. The Parties shall make their reports public.</P>
<P class="p619 ft9">Article 16 – Examination of the reports</P>
<P class="p594 ft11">1. The reports presented to the Secretary General of the Council of Europe under Article 15 shall be examined by a committee of experts constituted in accor- dance with Article 17.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p596 ft9">2. Parterna skall offentliggöra sina rapporter.</P>
<P class="p673 ft9">Artikel 16 Granskning av rapporterna</P>
<P class="p594 ft9">1. De rapporter som avges till Europarådets generalsekreterare enligt artikel 15 skall granskas av en expertkommitté inrättad i enlighet med artikel 17.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">270</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_271">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t28">
<TR height=0>
<TD width=23px></TD>
<TD width=29px></TD>
<TD width=47px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=46px></TD>
<TD width=33px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=30px></TD>
<TD width=65px></TD>
<TD width=28px></TD>
<TD width=27px></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft34">2. Bodies or associations legally</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td115"><P class="p23 ft13">2. Organ</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p612 ft20">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td404"><P class="p27 ft34">sammanslutningar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft34">established in a Party may draw</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">lagligt upprättade i en part får fästa</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">the attention of the committee</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">expertkommitténs uppmärksamhet</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">of experts to matters relating to</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">på frågor som hänför sig till de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr23 td292"><P class="p23 ft13">the undertakings entered into by</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td115"><P class="p23 ft20">åtaganden</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td68"><P class="p617 ft20">som ifrågavarande</P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p27 ft13">part</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">that Party under Part III of this</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft13">har</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft13">gjort</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td127"><P class="p52 ft13">enligt del III</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td89"><P class="p27 ft13">i denna</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td87"><P class="p23 ft34">Charter.</P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p617 ft13">After</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td187"><P class="p614 ft34">consulting</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p29 ft20">the</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">stadga. Efter samråd med den</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft34">Party concerned, the committee</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">berörda parten får expertkommittén</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">of experts may take account of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">ta i beaktande dessa uppgifter när</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">this information in the prepa-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">den sammanställer den rapport som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">ration of the report specified in</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">avses i punkt 3 nedan. Dessa organ</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft20">paragraph 3 below. These bodies</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft13">eller</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td398"><P class="p617 ft34">sammanslutningar</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft13">får</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft20">även</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft34">or associations can furthermore</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">avge yttranden om den politik som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td87"><P class="p23 ft13">submit</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td81"><P class="p23 ft13">statements</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td132"><P class="p29 ft20">concerning</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">följs av en part i enlighet med del II.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">the policy pursued by a Party in</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=5 class="tr11 td117"><P class="p23 ft13">accordance with Part II.</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr29 td292"><P class="p23 ft13">3. On the basis of the reports</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr29 td293"><P class="p23 ft20">3. På grundval av de rapporter som</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft34">specified in paragraph 1 and the</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">avses i punkt 1 och de uppgifter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">information mentioned in para-</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft13">som</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td103"><P class="p612 ft13">avses i punkt 2 ovan</P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p27 ft20">skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td87"><P class="p23 ft20">graph 2,</P></TD>
<TD class="tr11 td106"><P class="p650 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td187"><P class="p614 ft34">committee</P></TD>
<TD class="tr11 td72"><P class="p29 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">expertkommittén sammanställa en</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft20">experts shall prepare a report for</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td115"><P class="p23 ft13">rapport</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft13">till</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td404"><P class="p27 ft34">ministerkommittén.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft13">the</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td97"><P class="p617 ft34">Committee</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p642 ft13">of</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td132"><P class="p29 ft13">Ministers.</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">Denna rapport skall åtföljas av de</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr23 td292"><P class="p23 ft13">This report shall be accom-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr23 td57"><P class="p23 ft13">kommentarer</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr23 td216"><P class="p607 ft13">som parterna</P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p27 ft13">har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft13">panied by the comments which</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">ombetts att göra och får offent-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=6 class="tr11 td292"><P class="p23 ft20">the Parties have been requested</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">liggöras av ministerkommittén.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td122"><P class="p23 ft13">to</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td97"><P class="p23 ft13">make and</P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft13">may</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td132"><P class="p29 ft13">be made</P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td98"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td109"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td34"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p674 ft9">public by the Committee of Ministers.</P>
<P class="p675 ft9">4. The report specified in para- 4. Den rapport som avses i punkt 3 graph 3 shall contain in particu- skall särskilt innehålla expertkom- lar the proposals of the com- mitténs förslag till ministerkom- mittee of experts to the Com- mittén för beredning av dennas mittee of Ministers for the eventuella rekommendationer till preparation of such recom- en eller flera av parterna. mendations of the latter body to</P>
<P class="p676 ft13">one or more of the Parties as may be required.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">271</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_272">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t30">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft29">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft10">5. The Secretary General of the Council of Europe shall make a <NOBR>two-yearly</NOBR> detailed report to the Parliamentary Assembly on the application of the Charter.</P>
<P class="p677 ft9">Article 17 – Committee of experts</P>
<P class="p594 ft11"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft140">The committee of experts shall be composed of one mem- ber per Party, appointed by the Committee of Ministers from a list of individuals of the highest integrity and recognised compe- tence in the matters dealt with in the Charter, who shall be nomi- nated by the Party concerned.</SPAN></P>
<P class="p598 ft10"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft164">Members of the committee shall be appointed for a period of six years and shall be eligible for reappointment. A member who is unable to complete a term of office shall be replaced in accordance with the proce- dure laid down in paragraph 1, and the replacing member shall complete his predecessor's term of office.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p604 ft10">5. Europarådets generalsekreterare skall vartannat år avge en detaljerad rapport till parlamentariker- församlingen om tillämpningen av stadgan.</P>
<P class="p678 ft13">Artikel 17 Expertkommittén</P>
<P class="p679 ft12"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft165">Expertkommittén skall bestå av en medlem från varje part som förordnas av ministerkommittén från en av den berörda parten upp- rättad lista över personer med högsta integritet och erkänd sak- kunskap i de frågor som stadgan avser.</SPAN></P>
<P class="p679 ft9"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft166">Medlemmarna av kommittén skall utses för en tid av sex år och skall kunna omväljas. En medlem som inte kan fullgöra en mandat- period, skall ersättas i enlighet med förfarandet i punkt i och ersättaren skall fullfölja sin företrädares mandatperiod.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft11">3. The committee of experts shall adopt rules of procedure. Its secretarial services shall be provi- ded by the Secretary General of the Council of Europe.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft12">3. Expertkommittén skall anta en arbetsordning. Sekretariatsfunk- tionen skall tillhandahållas av Europarådets generalsekreterare.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">272</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_273">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t32">
<TR>
<TD class="tr28 td60"><P class="p23 ft29">SOU 2017:88</P></TD>
<TD class="tr28 td61"><P class="p23 ft41">Bilaga 3</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft13">Part V – Final provisions</P>
<P class="p294 ft13">Article 18</P>
<P class="p603 ft11">This Charter shall be open for signature by the member States of the Council of Europe. It is subject to ratification, accep- tance or approval. Instruments of ratification, acceptance or approval shall be deposited with the Secretary General of the Council of Europe.</P>
<P class="p294 ft13">Article 19</P>
<P class="p603 ft12">1. This Charter shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date on which five member States of the Council of Europe have expressed their consent to be bound by the Charter in accordance with the provisions of Article 18.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p0 ft13">Del V Slutbestämmelser</P>
<P class="p294 ft13">Artikel 18</P>
<P class="p412 ft11">Denna stadga skall vara öppen för undertecknande av Europarådets medlemsstater. Den skall ratifice- ras, godtas eller godkännas. Rati- <NOBR>fikations-,</NOBR> godtagande eller god- kännandeinstrument skall depo- neras hos Europarådets general- sekreterare.</P>
<P class="p553 ft13">Artikel 19</P>
<P class="p412 ft11">1. Denna stadga skall träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tid på tre månader räknat från dagen då fem medlemsstater i Europarådet har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av stadgan i enlighet med bestämmelserna i artikel 18.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p35 ft11">2. In respect of any member State which subsequently expresses its consent to be bound by it, the Charter shall enter into force on the first day of the month following the expiration of a period of three months after the date of the deposit of the instru- ment of ratification, acceptance or approval.</P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p35 ft11">2. För en medlemsstat som senare uttrycker sitt samtycke till att bli bunden av stadgan, skall den träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tid på tre månader efter dagen för deponering av <NOBR>ratifikations-,</NOBR> god- tagande- eller godkännandeinstru- mentet.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">273</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_274">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">Bilaga 3 SOU 2017:88</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t36">
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td215"><P class="p23 ft13">Article 20</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft13">Artikel 20</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr35 td290"><P class="p23 ft13">1. After the entry into force of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr35 td293"><P class="p23 ft34">1. Sedan denna stadga har trätt i</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">this Charter, the Committee of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">kraft får Europarådets minister-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">Ministers of the Council of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">kommitté inbjuda stater som inte är</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">Europe may invite any State not</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft34">medlemmar</P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p631 ft20">av</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td228"><P class="p610 ft13">Europarådet</P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p25 ft13">att</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">a member of the Council of</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td237"><P class="p23 ft13">ansluta sig till den.</P></TD>
<TD class="tr11 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft20">Europe to accede to this Charter.</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr29 td405"><P class="p23 ft13">2. In</P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p23 ft13">respect of</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p609 ft13">any</P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p29 ft34">acceding</P></TD>
<TD class="tr29 td114"><P class="p23 ft13">2. För varje</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p615 ft3">stat</P></TD>
<TD class="tr29 td29"><P class="p23 ft34">som</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr29 td323"><P class="p608 ft13">ansluter</P></TD>
<TD class="tr29 td70"><P class="p27 ft20">sig</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td290"><P class="p23 ft13">State, the Charter shall enter</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr23 td293"><P class="p23 ft20">skall stadgan träda i kraft den första</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">into force on the first day of the</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">dagen i den månad som följer efter</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">month following the expiration</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">utgången av en tid av tre månader</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">of a period of three months after</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">efter dagen för deponering av an-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">the date of deposit of the instru-</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td237"><P class="p23 ft34">slutningsinstrumentet</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td97"><P class="p27 ft20">hos Europa-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">ment of accession with the</P></TD>
<TD colspan=4 class="tr11 td406"><P class="p23 ft13">rådets generalsekreterare.</P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft34">Secretary General of the Council</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td215"><P class="p23 ft13">of Europe.</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr29 td215"><P class="p23 ft13">Article 21</P></TD>
<TD class="tr29 td169"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td90"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td114"><P class="p23 ft13">Artikel 21</P></TD>
<TD class="tr29 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr29 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr35 td290"><P class="p23 ft13">1. Any State may, at the time of</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr35 td293"><P class="p23 ft20">1. En stat får när den undertecknar</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">signature or when depositing its</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">stadgan eller deponerar sitt rati-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft34">instrument of ratification, accep-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13"><NOBR>fikations-,</NOBR> <NOBR>godtagande-,</NOBR> godkän-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr11 td405"><P class="p23 ft20">tance,</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p642 ft13">approval</P></TD>
<TD class="tr11 td169"><P class="p23 ft13">or</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p29 ft60">accession,</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">nande- eller anslutningsinstrument</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">make one or more reservations</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">avge en eller flera reservationer till</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">to paragraphs 2 to 5 of Article 7</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">punkterna 2 – 5 i artikel 7 i stadgan.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">of this Charter. No other reser-</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">Inga andra reservationer får göras.</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr11 td77"><P class="p23 ft13">vation may be made.</P></TD>
<TD class="tr11 td90"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr11 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr35 td290"><P class="p23 ft13">2. Any Contracting State which</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr35 td293"><P class="p23 ft20">2. En fördragsslutande stat som har</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft20">has made a reservation under the</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">gjort en reservation enligt före-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft34">preceding paragraph may wholly</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">gående punkt får helt eller delvis</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">or partly withdraw it by means</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">återta denna genom ett med-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft34">of a notification adderssed to the</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft20">delande till Europarådets general-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft34">Secretary General of the Council</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft13">sekreterare.</P></TD>
<TD colspan=3 class="tr11 td216"><P class="p635 ft13">Återtagandet</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td61"><P class="p25 ft13">skall</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">of Europe. The withdrawal shall</P></TD>
<TD colspan=6 class="tr11 td293"><P class="p23 ft13">träda i kraft den dag då general-</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr11 td290"><P class="p23 ft13">take effect on the date of receipt</P></TD>
<TD class="tr11 td114"><P class="p23 ft20">sekreteraren</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td82"><P class="p52 ft13">mottar</P></TD>
<TD class="tr11 td405"><P class="p617 ft13">ett</P></TD>
<TD colspan=2 class="tr11 td61"><P class="p25 ft3">sådant</P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=4 class="tr23 td290"><P class="p23 ft13">of such notification by the</P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p23 ft20">meddelande.</P></TD>
<TD class="tr23 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr23 td215"><P class="p23 ft20">Secretary General.</P></TD>
<TD class="tr23 td169"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td90"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td114"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td74"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td29"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td405"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td111"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
<TD class="tr23 td70"><P class="p23 ft21"> </P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p0 ft35">274</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_275">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft29">SOU 2017:88 Bilaga 3</P>
<P class="p216 ft13">Article 22 Artikel 22</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p35 ft10"><SPAN class="ft3">1.</SPAN><SPAN class="ft136">Any Party may at any time denounce this Charter by means of a notification addressed to the Secretary General of the Council of Europe.</SPAN></P>
<P class="p680 ft9"><SPAN class="ft3">2.</SPAN><SPAN class="ft138">Such denunciation shall become effective on the first day of the month following the expiration of a period of six months after the date of receipt of the notification by the Secretary General.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p35 ft9"><SPAN class="ft20">1.</SPAN><SPAN class="ft166">En part får när som helst säga upp denna stadga genom ett med- delande till Europarådets general- sekreterare.</SPAN></P>
<P class="p315 ft10"><SPAN class="ft20">2.</SPAN><SPAN class="ft164">Uppsägningen skall träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tid av sex månader efter den dag då general- sekreteraren mottog meddelandet.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<DIV id="id_3_1">
<P class="p0 ft13">Article 23</P>
<P class="p603 ft11">The Secretary General of the Council of Europe shall notify the member States of the Council and any State which has acceded to this Charter of:</P>
<P class="p594 ft13"><SPAN class="ft20">a)</SPAN><SPAN class="ft106">any signature;</SPAN></P>
<P class="p603 ft11"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft140">the deposit of any instrument of ratification, acceptance, appro- val or accession;</SPAN></P>
<P class="p681 ft9"><SPAN class="ft34">c)</SPAN><SPAN class="ft166">any date of entry into force of this Charter in accordance with Articles 19 and 20;</SPAN></P>
<P class="p659 ft9"><SPAN class="ft13">d)</SPAN><SPAN class="ft138">any notification received in application of the provisions of Article 3, paragraph 2;</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_3_2">
<P class="p0 ft13">Artikel 23</P>
<P class="p412 ft11">Europarådets generalsekreterare skall meddela rådets medlemsstater och alla andra stater som har anslutit sig till denna stadga om</P>
<P class="p315 ft13"><SPAN class="ft20">a)</SPAN><SPAN class="ft103">varje undertecknande,</SPAN></P>
<P class="p412 ft11"><SPAN class="ft13">b)</SPAN><SPAN class="ft140">deponering av varje </SPAN><NOBR>ratifikations-,</NOBR> <NOBR>godtagande-,</NOBR> godkännande- eller anslutningsinstrument,</P>
<P class="p682 ft9"><SPAN class="ft34">c)</SPAN><SPAN class="ft166">varje datum för denna stadgas ikraftträdande enligt artikel 19 och 20,</SPAN></P>
<P class="p412 ft11"><SPAN class="ft13">d)</SPAN><SPAN class="ft140">varje meddelande som mottas om tillämpning av bestämmelserna i artikel 3 punkt 2, samt</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_4">
<P class="p0 ft35">275</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_276">
<DIV id="id_1">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t54">
<TR>
<TD class="tr28 td41"><P class="p23 ft167">Bilaga 3</P></TD>
<TD class="tr28 td23"><P class="p23 ft167">SOU 2017:88</P></TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p644 ft168">e) any other act, notification or communication relating to this Charter.</P>
<P class="p594 ft169">In witness whereof the under- signed, being duly authorised thereto, have signed this Charter.</P>
<P class="p187 ft170">Done at Strasbourg, this 5th day of November 1992, in English and French, both texts being equally authentic, in a single copy which shall be deposited in the archives of the Council of Europe. The Secretary General of the Council of Europe shall transmit certified copies to each member State of the Council of Europe and to any State invited to accede to this Charter.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p662 ft168">e) varje annan rättsakt, notifikation eller meddelande som rör denna stadga.</P>
<P class="p597 ft168">Till bekräftelse härpå har under- tecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat denna stadga.</P>
<P class="p594 ft170">Upprättad i Strasbourg den 5 november 1992 på engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar som skall deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekre- terare skall överlämna bestyrkta avskrifter till varje medlemsstat i Europarådet och till varje annan stat som har inbjudits att ansluta sig till denna stadga.</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="id_3">
<P class="p0 ft171">276</P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_277">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388277x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft16">Statens offentliga utredningar 2017</P>
<P class="p683 ft20">Kronologisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p684 ft7"><SPAN class="ft172">1.</SPAN><SPAN class="ft173">För Sveriges landsbygder</SPAN></P>
<P class="p685 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft174">en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. N.</SPAN></P>
<P class="p686 ft5"><SPAN class="ft172">2.</SPAN><SPAN class="ft175">Kraftsamling för framtidens energi. M.</SPAN></P>
<P class="p687 ft5"><SPAN class="ft172">3.</SPAN><SPAN class="ft175">Karens för statsråd och statssekreterare. Fi.</SPAN></P>
<P class="p688 ft5"><SPAN class="ft172">4.</SPAN><SPAN class="ft175">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. S.</SPAN></P>
<P class="p689 ft5"><SPAN class="ft172">5.</SPAN><SPAN class="ft175">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. S.</SPAN></P>
<P class="p690 ft5"><SPAN class="ft5">6.</SPAN><SPAN class="ft175">Se barnet! Ju.</SPAN></P>
<P class="p691 ft7"><SPAN class="ft176">7.</SPAN><SPAN class="ft173">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag</SPAN></P>
<P class="p692 ft5">i brottmål – en bättre hantering av stora mål. Ju.</P>
<P class="p693 ft5"><SPAN class="ft172">8.</SPAN><SPAN class="ft175">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. M.</SPAN></P>
<P class="p684 ft7"><SPAN class="ft172">9.</SPAN><SPAN class="ft173">Det handlar om oss.</SPAN></P>
<P class="p694 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft175">unga som varken arbetar eller studerar. U.</SPAN></P>
<P class="p695 ft5"><SPAN class="ft172">10.</SPAN><SPAN class="ft175">Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning. U.</SPAN></P>
<P class="p696 ft5"><SPAN class="ft172">11.</SPAN><SPAN class="ft175">Vägskatt. Volym 1 och 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p697 ft5"><SPAN class="ft172">12.</SPAN><SPAN class="ft175">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. Ju.</SPAN></P>
<P class="p698 ft5"><SPAN class="ft172">13.</SPAN><SPAN class="ft175">Finansiering av infrastruktur med privat kapital? Fi.</SPAN></P>
<P class="p699 ft7"><SPAN class="ft172">14.</SPAN><SPAN class="ft173">Migrationsärenden</SPAN></P>
<P class="p694 ft5">vid utlandsmyndigheterna. Ju.</P>
<P class="p194 ft7"><SPAN class="ft172">15.</SPAN><SPAN class="ft173">Kvalitet och säkerhet</SPAN></P>
<P class="p694 ft5">på apoteksmarknaden. S.</P>
<P class="p181 ft5"><SPAN class="ft172">16.</SPAN><SPAN class="ft175">Sverige i Afghanistan </SPAN><NOBR>2002–2014.</NOBR> UD.</P>
<P class="p700 ft178"><SPAN class="ft176">17.</SPAN><SPAN class="ft177">Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. Ju.</SPAN></P>
<P class="p201 ft5"><SPAN class="ft172">18.</SPAN><SPAN class="ft175">En nationell strategi för validering. U.</SPAN></P>
<P class="p701 ft7"><SPAN class="ft172">19.</SPAN><SPAN class="ft173">Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan</SPAN></P>
<P class="p702 ft5">för unga arbetslösa. A.</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p703 ft5"><SPAN class="ft172">20.</SPAN><SPAN class="ft175">Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning. U.</SPAN></P>
<P class="p704 ft5"><SPAN class="ft172">21.</SPAN><SPAN class="ft175">Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. S.</SPAN></P>
<P class="p705 ft5"><SPAN class="ft172">22.</SPAN><SPAN class="ft175">Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. M.</SPAN></P>
<P class="p194 ft5"><SPAN class="ft172">23.</SPAN><SPAN class="ft175">digitalforvaltning.nu. Fi.</SPAN></P>
<P class="p706 ft5"><SPAN class="ft172">24.</SPAN><SPAN class="ft175">Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? A.</SPAN></P>
<P class="p707 ft5"><SPAN class="ft172">25.</SPAN><SPAN class="ft175">Samlad kunskap – stärkt handläggning. S.</SPAN></P>
<P class="p708 ft5"><SPAN class="ft172">26.</SPAN><SPAN class="ft175">Delningsekonomi. På användarnas villkor. Fi.</SPAN></P>
<P class="p709 ft5"><SPAN class="ft172">27.</SPAN><SPAN class="ft175">Vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Fi.</SPAN></P>
<P class="p710 ft5"><SPAN class="ft172">28.</SPAN><SPAN class="ft175">Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. A.</SPAN></P>
<P class="p696 ft5"><SPAN class="ft172">29.</SPAN><SPAN class="ft175">Brottsdatalag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p711 ft5"><SPAN class="ft172">30.</SPAN><SPAN class="ft175">En omreglerad spelmarknad. Del 1 och 2. Fi.</SPAN></P>
<P class="p699 ft7"><SPAN class="ft172">31.</SPAN><SPAN class="ft173">Stärkt konsumentskydd</SPAN></P>
<P class="p694 ft5">på bostadsrättsmarknaden. Ju.</P>
<P class="p194 ft7"><SPAN class="ft172">32.</SPAN><SPAN class="ft173">Substitution i Centrum</SPAN></P>
<P class="p712 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft179">stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar. M.</SPAN></P>
<P class="p194 ft5"><SPAN class="ft172">33.</SPAN><SPAN class="ft175">Stärkt ställning för hyresgäster. Ju.</SPAN></P>
<P class="p713 ft5"><SPAN class="ft172">34.</SPAN><SPAN class="ft175">Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystem- tjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses. M.</SPAN></P>
<P class="p714 ft5"><SPAN class="ft172">35.</SPAN><SPAN class="ft175">Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. U.</SPAN></P>
<P class="p715 ft5"><SPAN class="ft172">36.</SPAN><SPAN class="ft175">Informationssäkerhet för samhälls viktiga och digitala tjänster. Ju.</SPAN></P>
<P class="p699 ft7"><SPAN class="ft172">37.</SPAN><SPAN class="ft173">Kvalificerad välfärdsbrottslighet</SPAN></P>
<P class="p716 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft179">förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. Ju.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_278">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p717 ft5"><SPAN class="ft172">38.</SPAN><SPAN class="ft175">Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning. Fi.</SPAN></P>
<P class="p718 ft5"><SPAN class="ft172">39.</SPAN><SPAN class="ft175">Ny dataskyddslag. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds förordning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p201 ft5"><SPAN class="ft172">40.</SPAN><SPAN class="ft175">För dig och för alla. S.</SPAN></P>
<P class="p719 ft5"><SPAN class="ft172">41.</SPAN><SPAN class="ft175">Meddelarskyddslagen – fler verksam- heter med stärkt meddelarskydd. Ju.</SPAN></P>
<P class="p194 ft5"><SPAN class="ft172">42.</SPAN><SPAN class="ft175">Vem har ansvaret? M.</SPAN></P>
<P class="p720 ft5"><SPAN class="ft172">43.</SPAN><SPAN class="ft175">På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörj- ningen. S.</SPAN></P>
<P class="p721 ft5"><SPAN class="ft172">44.</SPAN><SPAN class="ft175">Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. U.</SPAN></P>
<P class="p194 ft5"><SPAN class="ft172">45.</SPAN><SPAN class="ft175">Ny lag om företagshemligheter. Ju.</SPAN></P>
<P class="p722 ft5"><SPAN class="ft172">46.</SPAN><SPAN class="ft175">Stärkt ordning och säkerhet i domstol. Ju.</SPAN></P>
<P class="p723 ft5"><SPAN class="ft172">47.</SPAN><SPAN class="ft175">Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. S.</SPAN></P>
<P class="p724 ft5"><SPAN class="ft172">48.</SPAN><SPAN class="ft175">Kunskapsbaserad och jämlik vård. Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. S.</SPAN></P>
<P class="p725 ft5"><SPAN class="ft172">49.</SPAN><SPAN class="ft175">EU:s dataskyddsförordning och utbildningsområdet. U.</SPAN></P>
<P class="p726 ft5"><SPAN class="ft172">50.</SPAN><SPAN class="ft175">Personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. U.</SPAN></P>
<P class="p699 ft7"><SPAN class="ft172">51.</SPAN><SPAN class="ft173">Utbildning, undervisning och ledning</SPAN></P>
<P class="p727 ft5">– reformvård till stöd för en bättre skola. U.</P>
<P class="p728 ft5"><SPAN class="ft172">52.</SPAN><SPAN class="ft175">Så stärker vi den personliga integriteten. Ju.</SPAN></P>
<P class="p729 ft5"><SPAN class="ft172">53.</SPAN><SPAN class="ft175">God och nära vård. En gemensam färdplan och målbild. S.</SPAN></P>
<P class="p730 ft5"><SPAN class="ft172">54.</SPAN><SPAN class="ft175">Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. U.</SPAN></P>
<P class="p194 ft5"><SPAN class="ft172">55.</SPAN><SPAN class="ft175">En ny kamerabevakningslag. Ju.</SPAN></P>
<P class="p731 ft5"><SPAN class="ft172">56.</SPAN><SPAN class="ft175">Jakten på den perfekta ersättnings modellen. Vad händer med med arbetarnas handlingsutrymme? Fi.</SPAN></P>
<P class="p732 ft5"><SPAN class="ft172">57.</SPAN><SPAN class="ft175">Lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen. Ju.</SPAN></P>
<P class="p733 ft5"><SPAN class="ft172">58.</SPAN><SPAN class="ft175">Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige – så kan avtalen genom- föras. Ju.</SPAN></P>
<P class="p734 ft5"><SPAN class="ft172">59.</SPAN><SPAN class="ft175">Reglering av alkoglass m.fl. produkter. S.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p735 ft5"><SPAN class="ft172">60.</SPAN><SPAN class="ft179">Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku.</SPAN></P>
<P class="p736 ft5"><SPAN class="ft172">61.</SPAN><SPAN class="ft179">Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott. Ju.</SPAN></P>
<P class="p737 ft5"><SPAN class="ft172">62.</SPAN><SPAN class="ft179">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s </SPAN><NOBR>Fud-program</NOBR> 2016. M.</P>
<P class="p699 ft7"><SPAN class="ft172">63.</SPAN><SPAN class="ft180">Miljötillsyn och sanktioner</SPAN></P>
<P class="p738 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft179">en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet. M.</SPAN></P>
<P class="p696 ft5"><SPAN class="ft172">64.</SPAN><SPAN class="ft179">Detaljplanekravet. N.</SPAN></P>
<P class="p696 ft7"><SPAN class="ft172">65.</SPAN><SPAN class="ft180">Hyran vid nyproduktion</SPAN></P>
<P class="p739 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft179">en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra. Ju.</SPAN></P>
<P class="p740 ft5"><SPAN class="ft172">66.</SPAN><SPAN class="ft179">Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. S.</SPAN></P>
<P class="p741 ft5"><SPAN class="ft176">67.</SPAN><SPAN class="ft179">Våldsbejakande extremism. En forskarantologi. Ku.</SPAN></P>
<P class="p742 ft5"><SPAN class="ft172">68.</SPAN><SPAN class="ft179">Barnets rättigheter i ett straffrättsligt förfarande m.m. Genomförande av EU:s barnrättsdirektiv och två andra straffprocessuella frågor. Ju.</SPAN></P>
<P class="p743 ft7"><SPAN class="ft172">69.</SPAN><SPAN class="ft180">Marknadskontrollmyndigheter</SPAN></P>
<P class="p744 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft179">befogenheter och sanktionsmöjligheter. UD.</SPAN></P>
<P class="p696 ft5"><SPAN class="ft172">70.</SPAN><SPAN class="ft179">Förstärkt skydd för uppgifter</SPAN></P>
<P class="p745 ft5">av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Ju.</P>
<P class="p743 ft7"><SPAN class="ft172">71.</SPAN><SPAN class="ft180">Bostäder på statens mark</SPAN></P>
<P class="p746 ft5"><SPAN class="ft172">–</SPAN><SPAN class="ft179">en möjlighet? N.</SPAN></P>
<P class="p747 ft5"><SPAN class="ft172">72.</SPAN><SPAN class="ft179">Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Ju.</SPAN></P>
<P class="p748 ft5"><SPAN class="ft172">73.</SPAN><SPAN class="ft179">En gemensam bild av bostads</SPAN><SPAN class="ft181">‑ </SPAN>byggnadsbehovet. N.</P>
<P class="p749 ft5"><SPAN class="ft172">74.</SPAN><SPAN class="ft179">Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p749 ft5"><SPAN class="ft172">75.</SPAN><SPAN class="ft179">Datalagring – brottsbekämpning och integritet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p750 ft5"><SPAN class="ft172">76.</SPAN><SPAN class="ft179">Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. S.</SPAN></P>
<P class="p751 ft5"><SPAN class="ft176">77.</SPAN><SPAN class="ft179">En generell rätt till kommunal avtalssamverkan. Fi.</SPAN></P>
<P class="p696 ft5"><SPAN class="ft172">78.</SPAN><SPAN class="ft179">En sammanhållen budgetprocess. Fi.</SPAN></P>
<P class="p752 ft5"><SPAN class="ft172">79.</SPAN><SPAN class="ft179">Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende. Ku.</SPAN></P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_279">
<P class="p753 ft5"><SPAN class="ft172">80.</SPAN><SPAN class="ft175">Stärkt integritet i Rättsmedicinal- verkets verksamhet. Ju.</SPAN></P>
<P class="p699 ft7"><SPAN class="ft172">81.</SPAN><SPAN class="ft173">Rättslig översyn</SPAN></P>
<P class="p694 ft5">av skogsvårdslagstiftningen. N.</P>
<P class="p754 ft5"><SPAN class="ft172">82.</SPAN><SPAN class="ft175">Vägledning för framtidens arbetsmarknad. A.</SPAN></P>
<P class="p755 ft5"><SPAN class="ft172">83.</SPAN><SPAN class="ft175">Brännheta skatter! Bör avfallsför- bränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion beskattas? Fi.</SPAN></P>
<P class="p756 ft5"><SPAN class="ft172">84.</SPAN><SPAN class="ft175">Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription. Ju.</SPAN></P>
<P class="p201 ft5"><SPAN class="ft172">85.</SPAN><SPAN class="ft175">Rekrytering av framtidens domare. Ju.</SPAN></P>
<P class="p757 ft5"><SPAN class="ft172">86.</SPAN><SPAN class="ft175">Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning. Ju.</SPAN></P>
<P class="p758 ft5"><SPAN class="ft172">87.</SPAN><SPAN class="ft175">Finansiering, subvention och pris- sättning av läkemedel – en balansakt. S.</SPAN></P>
<P class="p759 ft5"><SPAN class="ft172">88.</SPAN><SPAN class="ft175">Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik. Ku</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_280">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="H5B388280x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<DIV class="dclr"></DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft16">Statens offentliga utredningar 2017</P>
<P class="p683 ft20">Systematisk förteckning</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<DIV id="id_2_1">
<P class="p0 ft60">Arbetsmarknadsdepartementet</P>
<P class="p760 ft5">Uppdrag: Samverkan. Steg på vägen mot fördjupad lokal samverkan för unga arbetslösa. [19]</P>
<P class="p761 ft5">Ett arbetsliv i förändring – hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? [24]</P>
<P class="p762 ft5">Ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. [28]</P>
<P class="p763 ft5">Vägledning för framtidens arbetsmarknad. [82]</P>
<P class="p764 ft60">Finansdepartementet</P>
<P class="p765 ft182">Karens för statsråd och statssekreterare. [3] Vägskatt. Volym 1 och 2. [11]</P>
<P class="p766 ft5">Finansiering av infrastruktur med privat kapital? [13]</P>
<P class="p6 ft5">digitalforvaltning.nu. [23]</P>
<P class="p767 ft5">Delningsekonomi. På användarnas villkor. [26]</P>
<P class="p767 ft5">Vissa frågor inom fastighets- och stämpel- skatteområdet. [27]</P>
<P class="p768 ft5">En omreglerad spelmarknad. Del 1 och 2. [30]</P>
<P class="p769 ft5">Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning. [38]</P>
<P class="p770 ft5">Jakten på den perfekta ersättningsmodel- len. Vad händer med medarbetarnas handlingsutrymme? [56]</P>
<P class="p771 ft5">En generell rätt till kommunal avtalssamverkan. [77]</P>
<P class="p6 ft5">En sammanhållen budgetprocess. [78]</P>
<P class="p772 ft5">Brännheta skatter! Bör avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energi- produktion beskattas? [83]</P>
<P class="p773 ft60">Justitiedepartementet</P>
<P class="p774 ft5">Se barnet! [6]</P>
<P class="p775 ft7">Straffprocessens ramar och domstolens beslutsunderlag i brottmål</P>
<P class="p776 ft5">– en bättre hantering av stora mål. [7]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2_2">
<P class="p777 ft5">Att ta emot människor på flykt. Sverige hösten 2015. [12]</P>
<P class="p3 ft7">Migrationsärenden</P>
<P class="p778 ft5">vid utlandsmyndigheterna. [14]</P>
<P class="p779 ft178">Om oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegången. Genomförande av EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. [17]</P>
<P class="p3 ft5">Brottsdatalag. [29]</P>
<P class="p6 ft7">Stärkt konsumentskydd</P>
<P class="p780 ft182">på bostadsrättsmarknaden. [31] Stärkt ställning för hyresgäster. [33]</P>
<P class="p781 ft5">Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. [36]</P>
<P class="p6 ft5">Kvalificerad välfärdsbrottslighet</P>
<P class="p782 ft5">– förebygga, förhindra, upptäcka och beivra. [37]</P>
<P class="p783 ft5">Ny dataskyddslag. Kompletterande bestämmelser till EU:s dataskydds förordning. [39]</P>
<P class="p784 ft5">Meddelarskyddslagen – fler verksam- heter med stärkt meddelarskydd. [41]</P>
<P class="p785 ft4">Ny lag om företagshemligheter. [45] Stärkt ordning och säkerhet i domstol. [46] Så stärker vi den personliga integriteten. [52] En ny kamerabevakningslag. [55]</P>
<P class="p786 ft5">Lag om flygpassageraruppgifter i brotts- bekämpningen. [57]</P>
<P class="p787 ft183">Amerikansk inresekontroll vid utresa från Sverige – så kan avtalen genomföras. [58]</P>
<P class="p788 ft5">Villkorlig frigivning – förstärkta åtgärder mot återfall i brott. [61]</P>
<P class="p3 ft7">Hyran vid nyproduktion</P>
<P class="p789 ft5">– en utvärdering och utveckling av modellen med presumtionshyra. [65]</P>
<P class="p790 ft5">Barnets rättigheter i ett straffrättsligt förfarande m.m. Genomförande av EU:s barnrättsdirektiv och två andra straffprocessuella frågor. [68]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_281">
<DIV>
<DIV id="id_1">
<P class="p791 ft5">Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. [70]</P>
<P class="p792 ft5">Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. [72]</P>
<P class="p793 ft5">Brottsdatalag – kompletterande lagstiftning. [74]</P>
<P class="p794 ft5">Datalagring – brottsbekämpning och integritet. [75]</P>
<P class="p795 ft5">Stärkt integritet i Rättsmedicinalverkets verksamhet. [80]</P>
<P class="p796 ft5">Uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder och preskription. [84]</P>
<P class="p3 ft5">Rekrytering av framtidens domare. [85]</P>
<P class="p797 ft5">Hyresmarknad utan svarthandel och otillåten andrahandsuthyrning. [86]</P>
<P class="p773 ft60">Kulturdepartementet</P>
<P class="p798 ft5">Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik. [60]</P>
<P class="p799 ft5">Våldsbejakande extremism. En forskarantologi. [67]</P>
<P class="p800 ft5">Finansiering av public service – för ökad stabilitet, legitimitet och stärkt oberoende. [79]</P>
<P class="p0 ft7">Nästa steg? Del 2. Förslag för</P>
<P class="p801 ft5">en stärkt minoritetspolitik. [88]</P>
<P class="p764 ft60">Miljö- och energidepartementet</P>
<P class="p774 ft5">Kraftsamling för framtidens energi. [2]</P>
<P class="p802 ft5">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017. Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring. [8]</P>
<P class="p803 ft5">Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi. [22]</P>
<P class="p3 ft7">Substitution i Centrum</P>
<P class="p804 ft5">– stärkt konkurrenskraft med kemikaliesmarta lösningar. [32]</P>
<P class="p805 ft178">Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, sam- tidigt som behovet av markexploatering tillgodoses. [34]</P>
<P class="p0 ft5">Vem har ansvaret? [42]</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p806 ft5">Kärnavfallsrådets yttrande över SKB:s <NOBR>Fud-program</NOBR> 2016. [62]</P>
<P class="p3 ft7">Miljötillsyn och sanktioner</P>
<P class="p807 ft5">– en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet. [63]</P>
<P class="p773 ft60">Näringsdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">För Sveriges landsbygder</P>
<P class="p808 ft5">– en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd. [1]</P>
<P class="p6 ft5">Detaljplanekravet. [64]</P>
<P class="p6 ft7">Bostäder på statens mark</P>
<P class="p778 ft5">– en möjlighet? [71]</P>
<P class="p809 ft5">En gemensam bild av bostadsbyggnads<SPAN class="ft181">‑ </SPAN>behovet. [73]</P>
<P class="p3 ft7">Rättslig översyn</P>
<P class="p778 ft5">av skogsvårdslagstiftningen. [81]</P>
<P class="p764 ft60">Socialdepartementet</P>
<P class="p810 ft7">För en god och jämlik hälsa. En utveckling av det</P>
<P class="p776 ft5">folkhälsopolitiska ramverket. [4]</P>
<P class="p811 ft5">Svensk social trygghet i en globaliserad värld. Del 1 och 2. [5]</P>
<P class="p6 ft5">Kvalitet och säkerhet</P>
<P class="p812 ft5">på apoteksmarknaden. [15]</P>
<P class="p6 ft5">Läs mig! Nationell kvalitetsplan</P>
<P class="p813 ft5">för vård och omsorg om äldre personer. Del 1 och 2. [21]</P>
<P class="p814 ft5">Samlad kunskap – stärkt handläggning. [25] För dig och för alla. [40]</P>
<P class="p815 ft5">På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen. [43]</P>
<P class="p816 ft5">Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. [47]</P>
<P class="p817 ft5">Kunskapsbaserad och jämlik vård. Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. [48]</P>
<P class="p818 ft5">God och nära vård. En gemensam färdplan och målbild. [53]</P>
<P class="p6 ft5">Reglering av alkoglass m.fl. produkter. [59]</P>
<P class="p819 ft5">Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning. [66]</P>
</DIV>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_282">
<P class="p820 ft5">Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel. [76]</P>
<P class="p821 ft5">Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt.[87]</P>
<P class="p773 ft60">Utbildningsdepartementet</P>
<P class="p6 ft7">Det handlar om oss.</P>
<P class="p778 ft5">– unga som varken arbetar eller studerar. [9]</P>
<P class="p6 ft7">Ny ordning för att främja god sed</P>
<P class="p822 ft182">och hantera oredlighet i forskning. [10] En nationell strategi för validering [18]</P>
<P class="p823 ft5">Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till hög skoleutbildning. [20]</P>
<P class="p3 ft7">Samling för skolan.</P>
<P class="p824 ft5">Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. [35]</P>
<P class="p825 ft5">Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning. [44]</P>
<P class="p826 ft5">EU:s dataskyddsförordning och utbildningsområdet. [49]</P>
<P class="p3 ft7">Personuppgiftsbehandling</P>
<P class="p778 ft5">för forskningsändamål. [50]</P>
<P class="p6 ft7">Utbildning, undervisning och ledning</P>
<P class="p824 ft5">– reformvård till stöd för en bättre skola. [51]</P>
<P class="p827 ft5">Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. [54]</P>
<P class="p773 ft60">Utrikesdepartementet</P>
<P class="p774 ft5">Sverige i Afghanistan <NOBR>2002–2014.</NOBR> [16]</P>
<P class="p6 ft7">Marknadskontrollmyndigheter</P>
<P class="p778 ft5">– befogenheter och</P>
<P class="p812 ft5">sanktionsmöjligheter. [69]</P>
</DIV>
</BODY>
</HTML>
H5B388sou_2017__88.pdf1730683pdfNästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitikhttps://data.riksdagen.se/fil/3CFEFA90-CC3F-4650-9EDA-1E63A4784213